IE1205 Digital Design: F10: Synkrona tillståndsautomater del 2

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IE1205 Digital Design: F10: Synkrona tillståndsautomater del 2"

Transkript

1 IE1205 Digital Design: F10: Synkrona tillståndsautomater del 2

2 Sekvensnät Om en och samma insignal kan ge upphov till olika utsignal, är logiknätet ett sekvensnät. Det måste då ha ett inre minne som gör att utsignalen påverkas av både nuvarande och föregående insignaler!

3 Grundläggande metod för konstruktion av statemaskiner 1. Analysera specifikationen för kretsen 2. Skapa tillståndsdiagram 3. Ställ upp tillståndstabellen 4. Minimera tillståndstabellen 5. Tilldela koder för tillstånden 6. Välj typ av vippor 7. Realisera kretsen mha Karnaugh-diagram Exempel: Flaskautomat

4 Moore-Automat Tillstånd (State) Ingångssignaler Nästa tillstånd (NEXT STATE DECODER) Tillståndsregister (STATE REGISTER) Utgångsavkodare (OUTPUT DECODER) Utgångssignaler Clk I en Moore-automat beror utgångssignalerna bara på nuvarande tillstånd 4

5 Input vs Output - Moore Tillståndet (State) ändras här (på klockflanken) Input-sekvens I 1 I 2 O 1 O 2 Output-sekvens Output syns efter att tillståndet (state) har ändrats

6 Mealy-Automaten (forts.) Tillstånd (State) Ingångssignaler Nästa tillstånd (NEXT STATE DECODER) Tillståndsregister (STATE REGISTER) Utgångsavkodare (OUTPUT DECODER) Utgångssignaler Clk I en Mealy-Automat beror utgångssignalerna både på nuvarande tillstånd och ingångarna 6

7 Input vs Output - Mealy Tillståndet (State) ändras här (på klockflanken) Input-sekvens I 1 I 2 O 1 O 2 Output-sekvens Output syns direkt efter att input har ändrats

8 Överblivna tillstånd Ibland får man några states över när man väljer kod. Överblivna states måste tas om hand så att inte statemaskinen låser sig vid uppstart (om man inte använder sig av reset vill säga)

9 Exempel: Sekvensräknare (0,0,1) 3 tillstånd => 2 vippor. Ett tillstånd över... Farlig övergång (automaten låser sig) S3 - S1 0 S0 0 Om maskinen råkar starta eller hamna i detta tillstånd vill vi att den så snart som möjligt hittar in i sekvensen. S2 1

10 Räknaren som automat Q + 1 D 1 Q 1 Nästa Tillstånds avkodare Q + 0 D 0 Q 0 Utgångs avkodare f Clock

11 Nextstate-funktionen S0 S1 S2 Nuv. värde Utsignal Nästa värde D-vippa Q 1 Q 0 f Q Q 0 D 1 D (ej 11) - -

12 ( RESET-generator chip ) Matningsspänning på ger RESET i 200 ms Om matningsspänningen får problem, eller sjunker under viss nivå, så blir det RESET Bättre än att behöva skaffa extra skydd, är att designa förebyggande och från början ta hand om alla tillstånd

13 Karnaughdiagram Q 0 Q Q 0 Q Q 0 Q Q 1 D1 Q0 Q 0 D0 Q1 Q0 f Q 1 OK, 10 inte 11!

14 State-tabell efter Karnaugh-minimering Nuv. värde Utsignal Nästa värde D-vippa Q 1 Q 0 f Q Q 0 D 1 D (ej 11) 1 0 Dvs, det extra tillståndet går in i S2 i huvudsekvensen...

15 Exempel: Sekvensräknare (0,0,1) S3 1 S0 0 S1 0 Om maskinen råkar starta i detta läge så kommer den att gå rakt till S2. S2 1 Bättre: Meddela att ett fel har inträffat!

16 Räknaren Q + 1 D 1 Q 1 Q1 Q 0 Q Q 0 1 Q0 Q + 0 D 0 Q 0 f Q 1 f Clock

17 Grindnät för sekvensen Q1 Q 0 Q + 1 D 1 Q 1 f Q 1 f Q Q 0 1 Q0 Q + 0 D 0 Q 0 Clock

18 Grindnät för sekvensen f Q 1 Q 0 Q 1 Q 0 Clk Alternativt sätt att rita

19 Tillståndsminimering När man konstruera komplexa tillståndsmaskiner så kan det lätt hända att det finns ekvivalenta och därmed redundanta tillstånd som kan tas bort för att få en effektivare implementering z=0 z=1 z=0 z=1 A B A B D C z=1 z=0 19

20 Exempel Tillståndsminimering A z = 1 B z = 1 D z = 1 C z = 0 F z = 0 G z = 0 E z = 0 Använder denna Moore-Automat minimalt antal tillstånd? 20

21 Tillståndsminimering Hur kan vi visa att två tillstånd är ekvivalenta? S i och S j är ekvivalenta om och endast om de, för varje möjlig insekvens, genererar identisk utsekvens oberoende om S i eller S j är ursprungligt tillstånd

22 Blockminimering Metod för att minimera antalet tillstånd 1. Börja med ett block 2. Gruppera tillstånd som har olika utsignaler 3. För varje tillstånd i respektive grupp, dela upp i nya grupper beroende på om dess efterföljande tillstånd är i olika grupper 4. Repetera tills föregående uppdelning ekvivalent med nuvarande

23 Tillståndsminimering Följande exempel illustrerar en minimeringsmetod för att förstå konceptet för tillståndsminimeringen Syntesverktyg använder andra algoritmer 23

24 Exempel Tillståndsminimering A z = 1 B z = 1 D z = 1 C z = 0 F z = 0 G z = 0 E z = 0 (Moore-Automat) 24

25 Tillståndsminimering Grundidé Två tillstånd är inte ekvivalenta om de har olika utgångsvärden, om 1. de har olika utgångsvärden A z = 1 B z = 0 25

26 Tillståndsminimering Grundidé Två tillstånd är inte ekvivalenta om de har olika utgångsvärden, 2. om åtminstone en av tillsåndsövergångarna går till olika efterföljande tillstånd A z = 1 B z = 1 w=1 w=1 C z = 1 D z = 0 26

27 Tillståndstabell Present Next state Output state z A B C 1 B D F 1 C F E 0 D B G 1 E F C 0 F E D 0 G F G 0 Ursprungligt tillståndsdiagram Ursprunglig tillståndstabell

28 Exempel Tillståndsminimering Start Bara en block med alla tillstånd P 1 =(ABCDEFG) 28

29 Exempel Tillståndsminimering Steg 1 Vilka tillstånd har olika utsignaler? ABD har utsignal z = 1 CEFG har utsignal z = 0 => P 2 =(ABD)(CEFG) 29

30 Exempel Tillståndsminimering Steg 2 Vilka tillstånd har olika följdtillstånd? Block ABD O-successor: A > B, B > D, D > B (alla övergångar till samma block) 1-successor: A > C, B > F, C > G (alla övergångar till samma block) Block CEFG O-successor: C > F, E > F, F > E, G > F (alla övergångar till samma block) 1-successor: C > E, E > C, F > D, G > G (F > D går till ett annat block) => P 3 =(ABD)(CEG)(F) 30

31 Exempel Tillståndsminimering Steg 3 Vilka tillstånd har olika följdtillstånd? I föregående iteration var alla övergångar från ABD till samma block (CEFG), men eftersom detta block ändrats (till (CEG)(F)) måste vi analysera ABD igen: Block ABD O-successor: A > B, B > D, D > B (alla övergångar till samma block) 1-successor: A > C, B > F, C > G (B > F går till ett annat block) => P 4 =(AD)(B)(CEG)(F) 31

32 Exempel Tillståndsminimering Steg 4 Vilka tillstånd har olika följdtillstånd? (Vi behöver bara analysera (CEG) Block CEFG O-successor: C > F, E > F, G > F (alla övergångar till samma block) 1-successor: C > E, E > C, G > G (alla övergångar till samma block) Iterationen är avslutat Fyra tillstånd behövs: P 4 =(AD)(B)(CEG)(F) 32

33 Slutgiltig Tillståndstabell Present Nextstate Output state z A B C 1 B A F 1 C F C 0 F C A 0 33

34 Slutgiltig Tillståndsdiagram A z = 1 C z = 0 B z = 1 F z = 0 34

35 Tillståndsminimering A z = 1 B z = 1 D z = 1 A z = 1 B z = 1 C z = 0 F z = 0 G z = 0 C z = 0 F z = 0 E z = 0 Före minimering Efter minimering

36 Analys av sykrona sekvensnät Given en implementering av en synkron krets, vi kan ta fram funktionen genom att göra syntesstegen I omvänd ordning! 1. Ta fram uttrycken för nästa-tillståndsavkodare utgångsavkodare 2. Ta fram tillståndstabellen 3. Rita tillståndsdiagrammet 36

37 Exempel Analys av sykrona sekvensnät Y 1 D Q y 1 z w Q Y 2 D Q y 2 Clock Q Resetn 37

38 Exempel Analys av sykrona sekvensnät Y 1 D Q y 1 z w Q Y 2 D Q y 2 Y Alt: 1 1 wy1 wy2 Clock Resetn Q Y Alt: 2 1 wy1 wy2 Y Alt: 3 1 wy1 wy2

39 Exempel Analys av sykrona sekvensnät 1. Ta fram uttrycken för nästa-tillståndsavkodare utgångsavkodare Y Y 1 2 z wy wy 1 1 y 1 y wy wy

40 Exempel Analys av sykrona sekvensnät 2. Ta fram tillståndstabellen Next State Present Output state y 2 y 1 z Y 2 Y 1 Y 2 Y Present Next state Output state z A A B 0 B A C 0 C A D 0 D A D 1 40

41 Tillståndsdiagram Present Next state Output state z A A B 0 B A C 0 C A D 0 D A D 1 w 0 A z = 0 w 1 B z = 0 Rita färdigt tillståndsdiagrammet själv. (På övning 6 löser vi ett liknande problem kretsen är en tre i rad - krets). C z = 0 D z = 1

42 Tillståndsdiagram Present Next state Output state z A A B 0 B A C 0 C A D 0 D A D 1 Ibland kan man behöva ändra ordningen på tillstånden för att få ett tydligare diagram w 0 w 0 A z = 0 C z = 0 w 1 w 0 w 1 w 1 w 0 B z = 0 D z = 1 w 1

43 Tillståndsdiagram Present Next state Output state z A A B 0 B A C 0 C A D 0 D A D 1 C och D har bytt plats snyggare, inga korsande tillståndspilar w 0 w 0 A z = 0 D z = 1 w 1 w 0 w 1 B z = 0 w 0 w 1 C z = 0 w 1

44 ASM-Charts För att beskriva större tillståndsmaskiner används ofta ett annat diagram: Algorithmic State Machine (ASM) Charts Det är ett flödesdiagram med tre element Tillståndslåda (State Box) Beslutslåda (Decision Box) Villkorlig utgångslåda (Conditional Output Box) 44

45 ASM-Charts En ASM-Chart är ett flödesdiagram med tre element State name 0 (False) Condition 1 (True) expression Output signals or actions (Moore type) Conditional outputs or actions (Mealy type) (b) Decision box (a) State box (c) Conditional output box 45

46 ASM-Charts Tillståndslåda (State Box) Representerar ett tillstånd i ett FSM utgångsvärden för tillståndet anges här (Moore-outputs) Beslutslåda (Decision Box) Beroende på värden på insignaler bestäms övergången till nästa tillstånd Villkorlig utgångslåda (Conditional outputs) Här anges värden av utgångarna vid en tillståndsövergång (Mealy-outputs) 46

47 två i rad Moore Reset 0 A w 1 Reset Clk w w z C B 0 w 1 C z 0 1 w Bara i tillstånd C har z värdet 1

48 två i rad Mealy 0 A: Z = 0 W 1 Reset z = 0 A Reset Clk w w z C z = 0 z = 1 B B: Z = W z = W Bara vid tillståndsövergången B-till-B med har z värdet 1

49 två i rad Mealy Reset 0 A w 1 Reset z = 0 A Reset Clk w w z C z = 0 z = 1 B B 0 1 w z z = 0 Bara vid tillståndsövergången B-till-B med har z värdet 1

50 Tillståndsautomater Formell Model För att behandla tillståndsmaskiner matematisk behöver man en formell model Följande model kan beskriva både Moore- och Mealy-automaten 50

51 Tillståndsautomater Formell Model w 1 z 1 Inputs w n Combinational circuit z m Outputs y k Y k Present-state variables Next-state variables y 1 Y 1 51

52 Tillståndsautomater Formell Model En tillståndsmaskin kan formell definieras med M ( W, Z, S, j, ) W, Z, och Y beskriver ingångarna, utgångarna och tillsånd j beskriver tillståndsövergångsfunktionen S( t 1) j [ W( t), S( t)] λ beskriver utgångsfunktion Z [ W( t), S( t)] Z [ S( t)] Mealy maskin Moore maskin 52

53 Formell modell för tillståndsautomat ),,,, ( j S Z W M )) ( ), ( ( ) ( )) ( ( ) ( )) ( ), ( ( ) ( t S t W t t S t t S t W t t S Mealy Moore j )...,... (... )... (... )...,... (... ) ( y y w w z z Z y y z z Z y y w w Y Y t t S k n m Mealy k m Moore k n k j

54 Tillståndsmaskiner Överblivna tillstånd Tillståndsminimering ASM-chart Formell modell

Sekvensnät Som Du kommer ihåg

Sekvensnät Som Du kommer ihåg Sekvensnät Som Du kommer ihåg Designmetodik Grundläggande designmetodik för tillståndsmaskiner. 1. Analysera specifikationen för kretsen 2. Skapa tillståndsdiagram 3. Ställ upp tillståndstabellen 4. Minimera

Läs mer

Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1

Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1 Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1 Från Wikipedia: Sekvensnät Ett sekvensnäts utgångsvärde beror inte bara på indata, utan även i vilken ordning datan kommer (dess sekvens).

Läs mer

Repetition och sammanfattning av syntes och analys av sekvensnät

Repetition och sammanfattning av syntes och analys av sekvensnät Repetition och sammanfattning av syntes och analys av sekvensnät Sekvensnät = ihopkoppling av sekvenskretsar Består i praktiken av - minnesdel (sekvenskretsar) - kombinatorisk del. Sekvenskretsar = kretsar

Läs mer

Digital Design IE1204

Digital Design IE1204 Digital Design IE204 F9 Tillståndsautomater del william@kth.se IE204 Digital Design F F3 F2 F4 Ö Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK LAB Kombinatoriska kretsar F7

Läs mer

IE1205 Digital Design: F13: Asynkrona Sekvensnät (Del 2)

IE1205 Digital Design: F13: Asynkrona Sekvensnät (Del 2) IE25 Digital Design: F3: Asynkrona Sekvensnät (Del 2) Rep. Tillståndsmaskiner LT_I_EURO (a) (b) (c) COIN_PRESENT COIN_PRESENT COIN_PRESENT COIN_PRESENT Tillståndsmaskiner styr sekvenser av händelser. Övergångar

Läs mer

IE1205 Digital Design: F11: Programmerbar Logik, VHDL för Sekvensnät

IE1205 Digital Design: F11: Programmerbar Logik, VHDL för Sekvensnät IE1205 Digital Design: F11: Programmerbar Logik, VHDL för Sekvensnät Programmable Logic Devices Under 1970-talet introducerades programmerbara logiska kretsar som betecknas programmable logic device (PLD)

Läs mer

F5 Introduktion till digitalteknik

F5 Introduktion till digitalteknik Exklusiv eller XOR F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant På övning 2 stötte ni på uttrycket x = (a b) ( a b) som kan utläsas antingen a eller b, men inte både a och

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2010-08-27 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2008-08-29 Skrivtid 9.00-13.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Johan Eriksson Tel 070 589 7911 Tillåtna

Läs mer

Tentamen IE Digital Design Fredag 13/

Tentamen IE Digital Design Fredag 13/ Tentamen IE204-5 Digital Design Fredag / 207 08.00-2.00 Allmän information ( TCOMK, Ask for an english version of this exam if needed ) Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: Kista, William Sandqvist

Läs mer

IE1204/IE1205 Digital Design

IE1204/IE1205 Digital Design TENTAMEN IE1204/IE1205 Digital Design 2012-12-13, 09.00-13.00 Inga hjälpmedel är tillåtna! Hjälpmedel Tentamen består av tre delar med sammanlagd tolv uppgifter, och totalt 30 poäng. Del A1 (Analys) innehåller

Läs mer

Digital Design IE1204

Digital Design IE1204 Digital Design IE204 F3 Asynkrona sekvensnät del 2 william@kth.se IE204 Digital Design F F3 F2 F4 Ö Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK LAB Kombinatoriska kretsar

Läs mer

Laboration D184. ELEKTRONIK Digitalteknik. Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade med PLD

Laboration D184. ELEKTRONIK Digitalteknik. Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade med PLD UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Lars Wållberg/Dan Weinehall/ Håkan Joëlson 2010-05-06 v 1.7 ELEKTRONIK Digitalteknik Laboration D184 Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade

Läs mer

Repetition delay-element

Repetition delay-element Repetition delay-element Synkront sekvensnät Klockad vippa Asynkront sekvensnät ett konstgrepp: Delay-element Andra beteckningar: Y och y Gyllene regeln Endast EN signal åt gången ändras Exitationstabell

Läs mer

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE2. Sekvensnät och sekvenskretsar

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE2. Sekvensnät och sekvenskretsar UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Håkan Joëlson, John Berge 203 DIGITALTEKNIK I Laboration DE2 Sekvensnät och sekvenskretsar Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för

Läs mer

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/ Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/6 2013 9.00-13.00 Tentamensfrågor med lösningsförslag Allmän information Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 08-790 4487 (Kista

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2011-08-26 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna hjälpmedel

Läs mer

Digital Design IE1204

Digital Design IE1204 Digital Design IE204 Kursomgång för Högskoleingenjörsinriktningarna: Datateknik, Elektronik och Datorteknik. Kandidatinriktningen: Informations- och Kommunikationsteknik F3 Asynkrona sekvensnät del 2 william@kth.se

Läs mer

Tentamen med lösningar i IE Digital Design Fredag 15/

Tentamen med lösningar i IE Digital Design Fredag 15/ Tentamen med lösningar i IE4-5 Digital Design Fredag 5/ 6 4.-8. Allmän information (TCOMK, Ask for an english version of this exam if needed Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: Kista, William Sandvist

Läs mer

Tentamen i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/

Tentamen i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/ Tentamen i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/10 2015 9.00-13.00 Allmän information ( TCOMK, Ask for an english version of this exam if needed ) Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2010-06-01 Skrivtid 9.00-14.00 (5 timmar) Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376

Läs mer

Tentamen i IE Digital Design Fredag 21/

Tentamen i IE Digital Design Fredag 21/ Tentamen i IE204-5 Digital Design Fredag 2/0 206 09.00-3.00 Allmän information (TCOMK, Ask for an english version of this exam if needed) Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: Kista, William Sandqvist

Läs mer

Digital Design IE1204

Digital Design IE1204 Digital Design IE1204 F11 Programmerbar logik VHDL för sekvensnät william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska

Läs mer

Digitalteknik F12. Några speciella automater: register räknare Synkronisering av insignaler. Digitalteknik F12 bild 1

Digitalteknik F12. Några speciella automater: register räknare Synkronisering av insignaler. Digitalteknik F12 bild 1 igitalteknik F2 Några speciella automater: register räknare Synkronisering av insignaler igitalteknik F2 bild Register Ett register är en degenererad automat som i allt väsentligt används för att lagra

Läs mer

Institutionen för systemteknik, ISY, LiTH. Tentamen i. Tid: kl

Institutionen för systemteknik, ISY, LiTH. Tentamen i. Tid: kl Institutionen för systemteknik, ISY, LiTH Tentamen i Digitalteknik TSIU05/TEN1 Tid: 2016 10 26 kl. 14 18 Lokal : TER3 TER4 Ansvarig lärare: Michael Josefsson. Besöker lokalen kl 16. Tel.: 013-28 12 64

Läs mer

Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner D2:1

Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner D2:1 Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner D2:1 Digitala kursmoment D1 Boolesk algebra D2 Grundläggande logiska funktioner D3 Binära tal, talsystem och koder Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner

Läs mer

Tentamen med lösningar i IE Digital Design Fredag 21/

Tentamen med lösningar i IE Digital Design Fredag 21/ Tentamen med lösningar i IE04-5 Digital Design Fredag /0 06 09.00-3.00 Allmän information (TCOMK, Ask for an english version of this exam if needed) Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: Kista, William

Läs mer

Digital Design IE1204

Digital Design IE1204 Digital Design IE1204 Kursomgång för IT, (ME), och IT-Kandidat, Kista. F11 Programmerbar logik VHDL för sekvensnät william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi,

Läs mer

Quine McCluskys algoritm

Quine McCluskys algoritm Quine McCluskys algoritm Tabellmetod för att systematiskt finna alla primimplikatorer ƒ(a,b,c,d) = m(4,5,6,8,9,0,3) + d(0,7,5) Moment : Finn alla primimplikatorer Steg: Fyll i alla mintermer i kolumn.

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2009-08-28 Skrivtid 9.00-13.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna

Läs mer

Laborationshandledning

Laborationshandledning Laborationshandledning Utbildning: ED Ämne: TNGE11 Digitalteknik Laborationens nummer och titel: Nr 5 Del A: Schmittrigger Del B: Analys av sekvensnät Laborant: E-mail: Medlaboranters namn: Handledarens

Läs mer

D2 och E3. EDA321 Digitalteknik-syntes. Fredag den 13 januari 2012, fm i M-salarna

D2 och E3. EDA321 Digitalteknik-syntes. Fredag den 13 januari 2012, fm i M-salarna EDA321 Digitalteknik-syntes D2 och E3 GU DIT795 Tentamen (EDA321-0205) Fredag den 13 januari 2012, fm i M-salarna Examinator Arne Linde, tel. 772 1683 Tillåtna hjälpmedel Inga hjälpmedel tillåtna. Detta

Läs mer

Avkodning av minnen (och I/O)

Avkodning av minnen (och I/O) Avkodning av minnen (och I/O) IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multiplexor KK2

Läs mer

Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I.

Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I. Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I.. Uttryckt i decimal form: A=28+32+8 + 2 =70 B=59 C=7 A+B+C=246 2. Jag låter A' betyda "icke A" A'B'C'D'+ABC'D'+A'BCD'+AB'CD'=D'(A'(B'C'+BC)+A(BC'+B'C))=

Läs mer

+5V. start. Styrsystem. stopp. Tillståndsmaskiner

+5V. start. Styrsystem. stopp. Tillståndsmaskiner Tillståndsmaskiner Beteendet hos en stor klass av tekniska system kan beskrivas, modelleras, med tillståndsmaskiner. En tillståndsmaskin är en sekvens av tillstånd som beror av händelser och som ger olika

Läs mer

IE1205 Digital Design: F4 : Karnaugh-diagrammet, två- och fler-nivå minimering

IE1205 Digital Design: F4 : Karnaugh-diagrammet, två- och fler-nivå minimering IE25 Digital Design: F4 : Karnaugh-diagrammet, två- och fler-nivå minimering Mintermer 2 3 OR f En minterm är en produktterm som innehåller alla variabler och som anger den kombination av :or och :or som

Läs mer

Digital elektronik CL0090

Digital elektronik CL0090 Digital elektronik CL9 Föreläsning 5 27-2-2 8.5 2. Naxos Demonstration av uartus programvara. Genomgång av uartus flödesschema. Detta dokument finns på kurshemsidan. http://www.idt.mdh.se/kurser/cl9/ VHDL-kod

Läs mer

+5V. start. Styrsystem. stopp. Tillståndsmaskiner

+5V. start. Styrsystem. stopp. Tillståndsmaskiner Tillståndsmaskiner Beteendet hos en stor klass av tekniska system kan beskrivas, modelleras, med tillståndsmaskiner. En tillståndsmaskin är en sekvens av tillstånd som beror av händelser och som ger olika

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2009-06-04 Skrivtid 9.00-13.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna

Läs mer

Tentamen i Digital Design

Tentamen i Digital Design Kungliga Tekniska Högskolan Tentamen i Digital Design Kursnummer : Kursansvarig: 2B56 :e fo ingenjör Lars Hellberg tel 79 7795 Datum: 27-5-25 Tid: Kl 4. - 9. Tentamen rättad 27-6-5 Klagotiden utgår: 27-6-29

Läs mer

Sekvensnät. William Sandqvist

Sekvensnät. William Sandqvist Sekvensnät Om en och samma insignal kan ge upphov till olika utsignal, är logiknätet ett sekvensnät. Det måste då ha ett inre minne som gör att utsignalen påverkas av både nuvarande och föregående insignaler!

Läs mer

Digital Design IE1204

Digital Design IE1204 Digital Design IE24 F2 : Logiska Grindar och Kretsar, Boolesk Algebra william@kth.se IE24 Digital Design F F3 F2 F4 Ö Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK LAB Kombinatoriska

Läs mer

Läsminne Read Only Memory ROM

Läsminne Read Only Memory ROM Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har

Läs mer

IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare

IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare Sekvensiella System a(t) f(a(t)) Ett sekvensiellt system har ett inbyggt minne - utsignalen beror därför BÅDE av insignalens NUVARANDE

Läs mer

SMD033 Digitalteknik. Digitalteknik F1 bild 1

SMD033 Digitalteknik. Digitalteknik F1 bild 1 SMD033 Digitalteknik Digitalteknik F1 bild 1 Vi som undervisar Anders Hansson A3209 91 230 aha@sm.luth.se Digitalteknik F1 bild 2 Registrering Registrering via email till diglabs@luth.se Digitalteknik

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #9 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola ekvensnät Vad kännetecknar ett sekvensnät? I ett sekvensnät

Läs mer

Mintermer. SP-form med tre mintermer. William Sandqvist

Mintermer. SP-form med tre mintermer. William Sandqvist Mintermer OR f 2 3 En minterm är en produktterm som innehåller alla variabler och som anger den kombination av :or och :or som tillsammans gör att termen antar värdet. SP-form med tre mintermer. f = m

Läs mer

Kodlås. Kopplingsschema över kodlåset PAL-18

Kodlås. Kopplingsschema över kodlåset PAL-18 Kodlås I den här uppgiften skall du konstruera ett kodlås med hjälp av ett litet tangentbord. Varje gång man trycker på en tangent skall det pipa i summern och när man tryckt in den rätta fyrsiffriga koden

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2012-12-17 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna hjälpmedel

Läs mer

Digital Design IE1204

Digital Design IE1204 Digital Design IE1204 F8 Vippor och låskretsar, räknare william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska

Läs mer

D0013E Introduktion till Digitalteknik

D0013E Introduktion till Digitalteknik D0013E Introduktion till Digitalteknik Slides : Per Lindgren EISLAB per.lindgren@ltu.se Ursprungliga slides : Ingo Sander KTH/ICT/ES ingo@kth.se Vem är Per Lindgren? Professor Inbyggda System Från Älvsbyn

Läs mer

Ladderprogrammering steg för steg

Ladderprogrammering steg för steg Ladderprogrammering steg för steg En introduktion till LD-programmering för kursen MIE 012 Elektroteknikens Grunder vid LTH. Gunnar Lindstedt Introduktion Den dominerande typen av styrsystem för binära

Läs mer

TSIU05 Digitalteknik. LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System

TSIU05 Digitalteknik. LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System 1 TSIU05 Digitalteknik LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System Sammanställning september 2013 Läs detta först Läs igenom hela laborationen så du vet vad du skall göra på laborationspasset. Hela

Läs mer

IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare

IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare IE1205 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Per Liljas Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D1 2001-05-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet

Läs mer

F5 Introduktion till digitalteknik

F5 Introduktion till digitalteknik George Boole och paraplyet F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant p = b! (s " r) George Boole (1815-1864) Professor i Matematik, Queens College, Cork, Irland 2 Exklusiv

Läs mer

Tentamen i Digitalteknik, EIT020

Tentamen i Digitalteknik, EIT020 Elektro- och informationsteknik Tentamen i Digitalteknik, EIT020 4 april 2013, kl 14-19 Skriv namn och årskurs på alla papper. Börja en ny lösning på ett nytt papper. Använd bara en sida av pappret. Lösningarna

Läs mer

Lösningsföslag till Exempel på tentamensuppgifter i Digitalteknik I

Lösningsföslag till Exempel på tentamensuppgifter i Digitalteknik I Lösningsföslag till Exempel på tentamensuppgifter i Digitalteknik I Flervalsfrågor. A 2. C 3. B 4. D 5. A 6. B 7. C 8. D 9. C 0. B. B 2. C 3. A 4. C 5. A Problemuppgifter. Uttryckt i decimal form: A=28+32+8

Läs mer

std_logic & std_logic_vector

std_logic & std_logic_vector VHDL VHDL - Very high speed integrated circuit Hardware Description Language VHDL är ett komplext språk, avsett för att beskriva digitala system på olika abstraktionsnivåer (beteende- och strukturmässigt).

Läs mer

(2B1560, 6B2911) HT08

(2B1560, 6B2911) HT08 Royal Institute of Technology, KTH, Kista School of Information and Communication Technology, ICT Department of Electronics, Computer and Software, ECS Digital Design, IE1204 (2B1560, 6B2911) HT08 OBS!

Läs mer

DIGITALTEKNIK. Laboration D164. Logiska funktioner med mikroprocessor Kombinatoriska funktioner med PIC16F84 Sekvensfunktioner med PIC16F84

DIGITALTEKNIK. Laboration D164. Logiska funktioner med mikroprocessor Kombinatoriska funktioner med PIC16F84 Sekvensfunktioner med PIC16F84 UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Björne Lindberg Håkan Joëlson 2007-11-22 v 2.3 DIGITALTEKNIK Laboration D164 Logiska funktioner med mikroprocessor Kombinatoriska funktioner

Läs mer

Hjälpmedel: Appendix A. VHDL-syntax. (bifogas detta prov) Appendix B.2. IEEE-package (bifogas detta prov)

Hjälpmedel: Appendix A. VHDL-syntax. (bifogas detta prov) Appendix B.2. IEEE-package (bifogas detta prov) 7HQWDPHQL.XQGDQSDVVDGHNUHWVDUI U(P Datum: 991012 Tid: 8.00-13.00 Lokal: E138 Hjälpmedel: Appendix A. VHDL-syntax. (bifogas detta prov) Appendix B.2. IEEE-package (bifogas detta prov) Vid eventuella frågor

Läs mer

Grundläggande digitalteknik

Grundläggande digitalteknik Grundläggande digitalteknik Jan Carlsson Inledning I den verkliga världen vet vi att vi kan få vilka värden som helst när vi mäter på något. En varm sommardag visar termometern kanske 6, 7 C. Men när det

Läs mer

KOMBINATORISKA FUNKTIONER...1

KOMBINATORISKA FUNKTIONER...1 UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Lars Wållberg Håkan Joëlson 2002-10-10 v 1.4 Elektronik DIGITALTEKNIK Grunderna i VHDL Innehåll Inledning...1 KOMBINATORISKA FUNKTIONER...1

Läs mer

DIGITALTEKNIK. Laboration D161. Kombinatoriska kretsar och nät

DIGITALTEKNIK. Laboration D161. Kombinatoriska kretsar och nät UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik jörne Lindberg/Håkan Joëlson 2003-09-15 v 2.2 DIGITALTEKNIK Laboration D161 Kombinatoriska kretsar och nät Innehåll Uppgift 1...Grundläggande

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 03-05-3 Salar U, KÅRA, U3 Tid -8 Kurskod TSEA Provkod TEN Kursnamn Digitalteknik Institution ISY Antal uppgifter som ingår

Läs mer

Laboration D181. ELEKTRONIK Digitalteknik. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. 2008-01-24 v 2.1

Laboration D181. ELEKTRONIK Digitalteknik. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. 2008-01-24 v 2.1 UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Christer Ardlin/Lars Wållberg/ Dan Weinehall/Håkan Joëlson 2008-01-24 v 2.1 ELEKTRONIK Digitalteknik Laboration D181 Kombinatoriska kretsar,

Läs mer

LOG/iC2. Introduction

LOG/iC2. Introduction LOG/iC2 Introduction L00000 11110111111111111111111111111111111111111111* L04884 11111111111111111111111111111111111111111111* L04928 11111111011111111111111111111111111111101111* L04972 11111111101110111111111111111111111111011111*

Läs mer

Definition av kombinatorisk logik Olika sätt att representera kombinatorisk logik Minimering av logiska uttryck

Definition av kombinatorisk logik Olika sätt att representera kombinatorisk logik Minimering av logiska uttryck KOMBINATORISK LOGIK Innehåll Definition av kombinatorisk logik Olika sätt att representera kombinatorisk logik Minimering av logiska uttryck Boolesk algebra Karnaugh-diagram Realisering av logiska funktioner

Läs mer

Tillståndsmaskiner. 1 Konvertering mellan Mealy och Moore. Ola Dahl och Mattias Krysander Linköpings tekniska högskola, ISY, Datorteknik 2014-05-08

Tillståndsmaskiner. 1 Konvertering mellan Mealy och Moore. Ola Dahl och Mattias Krysander Linköpings tekniska högskola, ISY, Datorteknik 2014-05-08 Tillståndsmaskiner Ola Dahl och Mattias Krysander Linköpings tekniska högskola, ISY, Datorteknik 2014-05-08 Figur 2: En tillståndsgraf av Moore-typ för att markera var tredje etta i en insignalsekvens.

Läs mer

Sekvensnät vippor, register och bussar

Sekvensnät vippor, register och bussar ekvensnät vippor, register och bussar agens föreläsning: Lärobok kap.5 Arbetsbok kap 8,9,10 Ur innehållet: Hur fungerar en -latch? Hur konstrueras JK-, - och T-vippor? er och excitationstabeller egister

Läs mer

VHDL och laborationer i digitalteknik

VHDL och laborationer i digitalteknik V:1.1 VHDL och laborationer i digitalteknik Vid laborationskursen i digitalteknik används VHDL till alla laborationerna utom den första. VHDL är ett stort språk och enbart en liten del av språket behövs

Läs mer

Översikt, kursinnehåll

Översikt, kursinnehåll Översikt, kursinnehåll Specifikation av digitala funktioner och system Digitala byggelement Kombinatoriska system Digital Aritmetik Synkrona system och tillståndsmaskiner Asynkrona system och tillståndsmaskiner

Läs mer

Tentamen i Digitalteknik, EIT020

Tentamen i Digitalteknik, EIT020 Elektro- och informationsteknik Tentamen i Digitalteknik, EIT020 18 december 2010, kl 8-13 Skriv namn och årskurs på alla papper. Börja en ny lösning på ett nytt papper. Använd bara en sida av pappret.

Läs mer

Maurice Karnaugh. Karnaugh-diagrammet gör det enkelt att minimera Boolska uttryck! William Sandqvist

Maurice Karnaugh. Karnaugh-diagrammet gör det enkelt att minimera Boolska uttryck! William Sandqvist Maurice Karnaugh Karnaugh-diagrammet gör det enkelt att minimera Boolska uttryck! En funktion av fyra variabler a b c d Sanningstabellen till höger innehåller 11 st 1:or och 5 st 0:or. Funktionen kan uttryckas

Läs mer

Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns )

Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns ) Projektuppgift Digital elektronik CEL08 Syfte: Det här lilla projektet har som syfte att visa hur man kan konverterar en analog signal till en digital. Här visas endast en metod, flash-omvandlare. Uppgift:

Läs mer

FÖRELÄSNING 8 INTRODUKTION TILL DESIGN AV DIGITALA ELEKTRONIKSYSTEM

FÖRELÄSNING 8 INTRODUKTION TILL DESIGN AV DIGITALA ELEKTRONIKSYSTEM FÖRELÄSNING 8 INTRODUKTION TILL DESIGN AV DIGITALA ELEKTRONIKSYSTEM Innehåll Designflöde Översikt av integrerade kretsar Motivation Hardware Description Language CAD-verktyg 1 DESIGNFLÖDE FÖR DIGITALA

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #3 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Logikgrindar Från data till digitala byggblock: Kursens

Läs mer

IE1205 Digital Design. F2 : Logiska Grindar och Kretsar, Boolesk Algebra. Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES

IE1205 Digital Design. F2 : Logiska Grindar och Kretsar, Boolesk Algebra. Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES IE1205 Digital Design F2 : Logiska Grindar och Kretsar, oolesk Algebra Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES fjon@kth.se Switch En switch har två lägen Sluten/Till (Closed/On) Öppen/Från (Open/Off) Sluten Öppen x

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 3 för D 999-3-5 Tentamen omfattar 4 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 2 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är räknedosa.

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 03 för D 2000-05-03 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är

Läs mer

LABORATIONSINSTRUKTION

LABORATIONSINSTRUKTION Högskolan Dalarna Institutionen för Elektroteknik LABORATION LABORATIONSINSTRUKTION LOG/iC, PLD, kombinatorik, sekvensnät KURS Digitalteknik LAB NR 6 INNEHÅLL. Inledning 2. Prioritetskodare 3. Elektronisk

Läs mer

Hur implementera algoritmerna på maskinnivå - datorns byggstenar

Hur implementera algoritmerna på maskinnivå - datorns byggstenar Hur implementera algoritmerna på maskinnivå - datorns byggstenar Binära tal Boolesk logik grindar och kretsar A A extern representation intern representation minnet i datorn extern representation 1000001

Läs mer

Uppgift 1: a) u= a c + a bc+ ab d +b cd

Uppgift 1: a) u= a c + a bc+ ab d +b cd Uppgift 1: a) u= a c a bc ab d b cd b) a b c d u 0 0 0 0 1 0 0 0 1 1 0 0 1 0 1 0 0 1 1 0 0 1 0 0 1 0 1 0 1 1 0 1 1 0 1 0 1 1 1 1 1 0 0 0 1 1 0 0 1 0 1 0 1 0 1 1 0 1 1 0 1 1 0 0 0 1 1 0 1 0 1 1 1 0 0 1

Läs mer

Föreläsning 14-16, Tillståndsmodeller för kontinuerliga system

Föreläsning 14-16, Tillståndsmodeller för kontinuerliga system Föreläsning 14-16, Tillståndsmodeller för kontinuerliga system Reglerteknik, IE1304 1 / 50 Innehåll Kapitel 141 Introduktion till tillståndsmodeller 1 Kapitel 141 Introduktion till tillståndsmodeller 2

Läs mer

Låskretsar och Vippor

Låskretsar och Vippor Låskretsar och Vippor Låskretsar (latch) och vippor (flip-flop) är kretsar med minnesfunktion. De ingår i datorns minnen och i processorns register. SR-låskretsen är i princip datorns minnescell Q=1 Q=0

Läs mer

Angående buffer. clk clear >=1 =9?

Angående buffer. clk clear >=1 =9? 10.VHDL3 Repetition buffer, record, loop kombinaoriska processer Varning latchar, hasard CPU-embryo VHDL-kod för mikromaskin med hämtfas Minnen i FGPA Distributed RAM (LUT) Block-RAM 1 Angående buffer

Läs mer

Laboration VHDL introduktion

Laboration VHDL introduktion Laboration VHDL introduktion Digital Design IE1204 (Observera! Ingår inte för IE1205) Observera! För att få laborera måste Du ha: bokat en laborationstid i bokningssystemet (Daisy). löst ditt personliga

Läs mer

Digital Design IE1204

Digital Design IE1204 Digital Design IE1204 Kursomgång för Högskoleingenjörsinriktningarna: Datateknik, Elektronik och Datorteknik. F14 Halvledarminnen, mikrodatorn william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #14 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Vad vi har åstadkommit hittills: Med hjälp av kombinatoriska

Läs mer

Formell Verifiering. Hur vet man att ett system fungerar korrekt? Lisa Kaati

Formell Verifiering. Hur vet man att ett system fungerar korrekt? Lisa Kaati Formell Verifiering Hur vet man att ett system fungerar korrekt? Lisa Kaati Innehåll Motivering Formell verifiering Modellkontroll (model checking) Verifiering av kod Forskning Dator system finns överallt

Läs mer

Laboration D151. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:

Laboration D151. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. Namn: Datum: Epostadr: Kurs: UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Christer Ardlin/Lars Wållberg/ Håkan Joëlson 2000-01-28 v 2.3 ELEKTRONIK Digitalteknik Laboration D151 Kombinatoriska kretsar, HCMOS Namn:

Läs mer

Tentamen i EDA320 Digitalteknik för D2

Tentamen i EDA320 Digitalteknik för D2 CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för datorteknik Tentamen i EDA320 Digitalteknik för D2 Tentamenstid: onsdagen den 2 mars 997 kl 4.5-8.5. Sal: vv Examinator: Peter Dahlgren Tel. expedition 03-772677.

Läs mer

LABORATIONSINSTRUKTION

LABORATIONSINSTRUKTION Högskolan Dalarna Elektroteknik LABORATION LABORATIONSINSTRUKTION Trafikljus med SFC-programmering KURS El- och styrteknik för tekniker ET1015 INNEHÅLL LAB NR PLC 5 Ver 1.0 1. Inledning 2. Laborationskortet

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Förberedelseuppgifter: 1. Förklara vad som menas med logiskt sving. 2. Förklara vad som menas med störmarginal. 3. Förklara vad som menas med stegfördröjning.

Läs mer

Programmering I Tobias Wrigstad fredag, 2009 augusti 28

Programmering I Tobias Wrigstad fredag, 2009 augusti 28 Programmering I Tobias Wrigstad tobias@dsv.su.se Vad är programmering? Lågnivåspråk och högnivåspråk Kompilering och interpretering Variabler Notation för flödesschema (flow chart) Kontrollstrukturer (conditionals,

Läs mer

Tentamen EDAA05 Datorer i system

Tentamen EDAA05 Datorer i system LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1(5) Institutionen för datavetenskap Tentamen EDAA05 Datorer i system 2011 10 17, 8.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: bifogad formel- och symbolsamling. För godkänt betyg på tentamen

Läs mer

Sekvensstyrningsproblem

Sekvensstyrningsproblem Kapitel 3 Sekvensstyrningsproblem Vid kombinatoriska styrproblem av den typ som betraktades i avsnitt 2.3, och i Ex. 2.1, bestämdes utsignalerna från styrsystemet som booleska funktioner av insignalerna.

Läs mer

Digital elektronik CL0090

Digital elektronik CL0090 Digital elektronik CL0090 Föreläsning 2 2007-0-25 08.5 2.00 Naos De logiska unktionerna implementeras i grindar. Här visas de vanligaste. Svenska IEC standard SS IEC 87-2 Amerikanska ANSI/IEEE Std.9.984

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 9 Kent Palmkvist, ISY TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist 2017-03-20 2 Dagens föreläsning Byggblocken i en processor Hur de fungerar Grundläggande

Läs mer