Invandrare i Örebro län Mobilitet och integration på arbetsmarknaden

Transkript

1 Rapport 2009:06 Invandrare i Örebro län Mobilitet och integration på arbetsmarknaden Maj 2009 Max Jakobsson

2 Invandrare i Örebro län Mobilitet och integration på arbetsmarknaden Max Jakobsson Rapport 2009:06 Dnr: ISBN

3 Förord Det är idag ett välkänt faktum att Örebroregionens befolkning ökar främst på grund av invandringen. Men stannar våra nya svenskar kvar i länet? Får de jobb och startar livskraftiga företag eller hamnar de utanför arbetsmarknaden? Med ett unikt datamaterial har vi i denna studie kunnat följa invandrare från den dag de anländer till länet och sett både flyttmönster och sysselsättning. De regioner som i framtiden har en ung och växande befolkning är de regioner som lyckas bäst med integrationsfrågan. Denna studie belyser tidigare okända fakta och utgör därför ett mycket betydelsefullt kunskapsunderlag för att kunna skapa än mer träffsäkra insatser i integrationsarbetet. Rapporten har skrivits av Max Jacobsson, som är forskare inom kulturgeografi vid Örebro universitet. Författaren svarar själv för de slutsatser och värderingar som finns i rapporten. Örebro den 12 maj 2009 Magnus Persson

4 Innehållsförteckning Inledning 5 Syfte 5 Definition av begreppet invandrare 6 Invandrares flyttningar 6 Integration på arbetsmarknaden 7 Utbildning 7 Rapportens upplägg 7 Övergripande mönster i länet Utrikes födda från Norden minskar Afrika ökar mest 9 Utrikes födda är yngre än infödda svenskar 11 Invandrarna bor i Örebro 11 men även i mindre kommuner i länet 12 Jämn utbildningsnivå mellan infödda svenskar och invandrare 12 Vanligare med komvux-studier bland invandrare 13 Låg andel förvärvsarbetande bland invandrarna 14 Flyttningar och förändringar av integrationen på arbetsmarknaden 17 Demografiska händelser 18 Kohort 1: år Kohort 2: år Kohort 3: år Från vilka länder/grupper av länder har invandringen skett? 19 Kohort 1: Stor invandring från Libanon 19 Kohort 2: Invandring från det sönderfallna Jugoslavien 19 Kohort 3: Jämnare fördelning mellan invandringsländer/regioner 19 Var i länet har invandrarna bosatt sig? 22 Kohort 1: Nästan hälften av nyanlända invandrare bosätter sig i Örebro 22 Kohort 2: Boende i södra länsdelen och i Karlskoga/Degerfors vanligt 22 Kohort 3: Två tredjedelar av de nyanlända invandrarna bosätter sig i Örebro. 22 Var, inom länet, har invandrarna flyttat? 24 Kohort 1: Få flyttar inom länet 24 Kohort 2: Många flyttar från mindre kommuner till Örebro 24 Kohort 3: Färre flyttningar än i de två andra kohorterna 24 Till vilka andra län har flyttarna sökt sig? 24 Kohort 1: Närmare hälften av flyttarna gick till Stockholms län 24 Kohort 2: Flyttarna till Stockholms län minskar - flyttar till övriga län ökar 24 Kohort 3: Åter dominans för flyttar till storstadslänen 24 Utbildning och förvärvsarbete 26 Slutsatser och sammanfattande diskussion 28 Referenser 30 Bilagor Bilaga 1: Gruppering av födelse- och invandrarland 31 Bilaga 2: De 20 vanligaste födelseländerna/grupperna i länet, år Bilaga 3: Befolkningspyramider 34 Bilaga 4: Sysselsatta i Örebro län efter födelselandsgrupp och sektor år ; ; Bilaga 5: Förändring av antalet utrikes födda i länet och i kommunerna, år Bilaga 6: Utbildningsinriktningar för olika kategorier, år

5 Inledning Invandrare, särskilt flyktinginvandrare, är generellt sett dåligt integrerade på den svenska arbetsmarknaden. Graden av invandrares integration på arbetsmarknaden varierar delvis beroende på konjunkturer. Den är bättre i goda tider och sämre i dåliga (SOU 2003:75). Under krisåren på 1990-talet var svårigheterna för invandrare och flyktingar att komma ut på arbetsmarknaden stora. Särskilt hårt drabbade var flyktinginvandrarna där sysselsättningen minskade med cirka 30 procent för dem som bott i landet mindre än 10 år. För infödda svenska minskade sysselsättningen med cirka 8 procent. Vogel & Hjerm (2002) pekar på en tydlig klyfta på arbetsmarknaden, mellan infödda svenskar och flyktinginvandrare, som skapades under denna tid. Vi vet att invandring till landet kan vara en god investering för framtiden, inte minst i ljuset av en åldrande befolkning i regionerna utanför storstäderna (se t.ex. Malmberg, 2002 & Sommestad, 2002). Samtidigt vet vi också att invandrare i hög grad söker sig just till storstäder (se t.ex. Nilsson, 1999). Utifrån ett länsperspektiv är det därför viktigt att undersöka i vilken omfattning invandrare väljer att bo kvar i länet eller flytta till andra län och i vilken omfattning de är integrerade på lokala arbetsmarknader i länet. För denna studie av invandrares integration, samt invandrares flyttningar inom- och ut från länet har ett individbaserat datamaterial, ur databasen BeDa (Bergslagsdata), nyttjats. Denna är konstruerad med utgångspunkt i SCB:s longitudinella databas LOUISE och omfattar alla individer över 16 år som bott eller arbetat i länet mellan år 1993 och Datamaterialet är longitudinellt, vilket gör att individerna kan följas över en femtonårsperiod, från 1990 till Databasen innehåller också ett stort antal variabler. De variabler som nyttjas i rapporten är uppgifter om in- och utvandringsland, födelseland, anknytning till arbetsmarknaden, boendekommun, utbildning, kön och ålder. För några av de variabler som har används görs en närmare beskrivning i detta kapitel. Syfte Denna rapport har två övergripande syften. Det ena är att presentera en bild av invandrares integration på arbetsmarknaden i Örebro län under 1990-talet, och det andra är att presentera en bild av invandrares flyttningar, inom- och ut från länet, under samma tid. De resultat som presenteras i rapporten grundas dels på tvärsnittsanalyser av befolkningen i Örebro län under olika år på 1990-talet och 2000-talet, och dels på en longitudinell studie av tre grupper (kohorter) av invandrare. Kohorterna avgränsas utifrån invandrare med gemensamt invandringsår. Åren som utgör startpunkter för de longitudinella kohortstudierna är år 1990, 1993 och Varje kohort följs under en 9-årsperiod. 5

6 Definition av begreppet invandrare Hur många invandrare finns det i Sverige? Svaret beror på hur man väljer att definiera begreppet invandrare. Definitionen kan göras utifrån flera olika faktorer, så som medborgarskap, huruvida boende i Sverige också är födda i landet, om båda eller ena föräldrarna är födda utomlands. Åke Nilsson (1999) skriver att antalet invandrare i landet för cirka tio år sedan varierade mellan en halv och 1,7 miljoner beroende på vem som räknas som invandrare. Om medborgarskap får utgöra kriteriet för definitionen sjunker antalet invandrare till en halv miljon. I denna studie har jag valt att definiera alla som inte är födda i Sverige och har emigrerat hit från utlandet som invandrare. Personer som är födda här och som återinvandrat till Sverige räknas alltså inte som invandrare. De variabler som har använts för att avgränsa personer i datamaterialet som definieras som invandrare i rapporten är en variabel för land vid in- /utvandring samt en variabel för födelseland. De invandrare som ingår i dataregistret, utifrån de kriterier som satts upp för avgränsningen av invandrare i studien, ska ha för avsikt att stanna minst ett år i Sverige. För personer utanför Norden krävs då normalt sett att man har uppehållstillstånd för att bo i Sverige. Skäl till invandringen tas inte upp i rapporten. Vi vet däremot att en betydande del av invandring som avses här handlar om flyktingmottagande från regioner som Afrika, Västra Asien och f.d. Jugoslavien. Under den tidsperiod som rapporten avser ( ) har bland annat konflikter på Afrikas horn i slutet av 1980-talet, inbördeskrig i Libanon i början på 1990-talet, konflikten på Balkan under ungefär samma tid genererat ett omfattande flyktingmottagande i Sverige från länder i dessa regionen. Flyktingmottagandet har också gjort avtryck i invandringen till Örebro län under tidsperioden för denna rapport, vilket också avspeglas i resultaten som återges i följande kapitel. Det går dock inte att avgöra, utifrån det statistiska material som legat till grund för rapporten, i vilken utsträckning invandringen till länet handlar om direkta flyktingskäl. Vi kan förmoda att flyktingskäl är ett vanligt skäl till bosättning i länet i förhållande till de internationella oroligheter som nämnts, men även familjeanknytning återförening - torde vara ett vanligt skäl för invandring till länet. Nationellt var familjeknytning skäl till bosättning för nästan varannan invandrare mellan år 1998 och Andra skäl handlar om arbetsinvandring och studier (Nilsson, 2004; Nilsson, 2002). Invandrares flyttningar Invandrare som flyttat till Sverige under 1990-talet har i stor omfattning sökt sig till storstäderna. Storstadsområdena i Stockholm, Göteborg och Malmö visar också upp den absolut högsta koncentrationen av invandrare i Sverige (Nilsson, 1999). Det har gjorts internationella såväl som svenska studier som visar på att invandrare särskilt flyktinginvandrare framför allt söker sig till bostadsorter i närhet av landsmän. Av detta kan man dra slutsatsen att en stor andel av invandrarna till kommer att fortsätta bosätta sig i storstadsregionerna där en lejonpart av invandrarna bor. I de studier som gjorts har det dock även framkommit att andra faktorer som god samhällsservice, möjligheter till arbete och tillgång till bostäder (särskilt hyreslägenheter) är av betydelse för invandrarnas val av bostadsort (SOU 2003:75). I rapporten har variabeln för bostadskommun vid ankomståret samt vid året för undersökningsperiodens slut används för att utläsa flyttningar inom länet samt flyttningar till andra län. För de invandrare som flyttat från Sverige under undersökningsperioden görs ingen ytterligare undersökning. 6

7 Integration på arbetsmarknaden För att undersöka invandrarnas anknytning till arbetsmarknaden har en variabel för sysselsättningsstatus, d.v.s. om man är förvärvsarbetande eller ej, används. Avgränsningen av förvärvsarbetande görs utifrån huruvida individerna i materialet varit förvärvsarbetande minst en timma under november månad. Variabeln bygger på kontrolluppgifter från arbetsgivare samt inkomstuppgifter från självdeklarationen. Genom att välja november som månad för vilket uppgifter tas om förvärvsarbete minskar registrering av antalet säsongs- och tillfälligt arbetande individer som förvärvsarbetande, då detta oftast sker under sommarmånaderna. Det kan dock uppstå fel då t.ex. löneutbetalningar och arbete inte sker samma år eller om personer bor i Sverige men arbetar utomlands. I det senare fallet finns inga kontrolluppgifter i registret, vilket gör att de klassas som ej förvärvsarbetande. Utbildning För att undersöka de invandrades utbildningsnivå och utbildningsbakgrund har en variabel för högsta avslutade utbildning används. Uppgifter om utbildningsnivå hämtas bland annat från ett stort antal utbildningsregister, folk- och bostadsräkningar, löneregister m.fl. Det finns dock ett osäkerhetsmoment vad gäller utbildning som invandrare skaffat sig innan invandring till Sverige. Denna gör att utbildningsnivån kan förefalla något lägre för invandrade till Sverige, än vad den egentligen är. För invandrare mellan riktades en enkät år 1995 med frågor om utbildningsbakgrund. Från 1999 görs denna enkätundersökning för nyinvandrande till Sverige varje år. Detta innebär att för dem som invandrat efter 1994 finns uppgifter om tidigare utbildning med i registret först från och med år Tre olika kategorier har använts för att belysa utbildningsnivåer i rapporten. Dessa benämns som låg, medel och hög. I låg ingår endast förgymnasialutbildning. I medel ingår gymnasial utbildning samt eftergymnasial utbildning som är kortare än tre år. I hög ingår eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre, samt forskarutbildning. Rapportens upplägg I kapitel 2 görs en övergripande karaktäristik för utrikes födda i länet. Karaktäristiken bygger på tvärsnittsdata för olika år under 1990-talet och 2000-talet. Eftersom datamaterialet som används i studien endast innehåller individer som är 16 år eller äldre är studien avgränsad till gälla infödda svenskar och utrikes födda i endast dessa åldrar. För att inte enskilda personers förhållande ska kunna utläsas har födelseländer grupperats i ländergrupper/regioner. I bilaga 1 redogörs för de grupperingar av länder som ingår studien. Även boendekommuner i länet har i vissa fall grupperats i avseende att försvåra utläsning av enskilda personer i materialet. Grupperingen av boendekommuner utfaller i fyra länsdelar: Södra länsdelen, Örebro, Karlskoga/Degerfors samt Norra länsdelen. Kommunerna som ingår i Södra länsdelen är: Askersund, Laxå, Hallsberg och Kumla. I Norra länsdelen ingår: Nora, Lindesberg, Hällefors och Ljusnarsberg. I kapitel 3 och 4 presenteras resultat av en longitudinell undersökning av tre olika grupper så kallade kohorter bestående av invandrare som immigrerat till Sverige och Örebro län under 1990-talet. Kohorterna utgörs av utrikes födda personer, 16 år och äldre, med ankomstår 1990, 1993 respektive Varje kohort följs under en nioårsperiod: , samt Tabell 1:1 visar kön- och åldersfördelning inom kohorterna, samt hur många individer de omfattade vid respektive startår. 7

8 Tabell 1:1 Kohorternas storlek fördelad på kön och ålder Åldersgrupp Män Totalt Kvinnor Totalt Totalt (män+kvinnor.) Genom att följa individerna i respektive kohort över tid är det möjligt att få en bild av invandrarnas anknytning till arbetsmarknaden, flyttningar inom och utom länet. Flera olika typer av jämförande analyser kan göras, t.ex. mellan invandrare och personer födda i Sverige, mellan de som flyttat från länet under undersökningsperioden och de som stannat kvar. För det senare exemplet har två kategorier skapats. Den första utgörs av invandrare som varit bosatta i länet under hela kohortstudien. Dessa kommer att benämnas stannare. Den andra kategorin utgörs av invandrare som bosatt sig i länet vid tiden för invandring till Sverige men som flyttat till ett annat län under kohortstudien. Dessa benämns flyttare. En tredje kategori är de som under studien flyttar från Sverige/återinvandrat. Dessa följs inte upp i rapporten. Slutligen görs en summerande diskussion i kapitel 4. Kohort Kohort är ett begrepp som används inom demografiska studier för en grupp som har gemensamma demografiska erfarenheter. I denna rapport har gruppen det gemensamt att de invandrade till Sverige samma år. Enligt Svenska Akademiens ordlista: grupp med gemensamma kännetecken 8

9 Övergripande mönster i länet I detta kapitel kommer ett antal analyser av tvärsnittsdata för utrikes födda i Örebro län presenteras. De demografiska förändringarna som gäller infödda svenskar och utrikes födda, beror på flera olika händelser: migration (in/utvandring), flyttar inom landet, dödsfall samt åldersförändringar. Det senare fallet innebär att förändringar kan ske genom att utrikes födda som varit yngre än 16 år vid invandringen till Sverige har blivit äldre och under undersökningsperioden åldrats in i datamaterialet. Detta gäller även infödda svenskar som åldrats in i materialet. Utrikes födda från Norden minskar Afrika ökar mest År 2005 var antalet utrikes födda personer, i absoluta tal, och utgjorde cirka 13 procent 1 av befolkningen i länet (BeDa/SCB). Personer födda i de nordiska länderna var den största gruppen invandrarna i länet (Tabell 1:2). Trenden är dock att utrikes födda från de nordiska länderna sjunker. Figur 1:2 visar att invandringen från samtliga ländergrupper utom Norden har ökat under perioden. Utrikes födda från Västra Asien, varifrån det skett en omfattande invandring under senare år, har närmat sig antalet utrikes födda från Norden (tabell 1:2). Tabell 1:2 Antal utrikes födda och infödda svenskar fördelat födelseland/region samt kön, år 2005 Födelseland/region Män Kvinnor Totalt Norden Östra Europa inkl Ryssland Västra Europa Västra Asien Övr. Asien Nordamerika inkl. Oceanien Syd- o mellanamerika Afrika Okänd Totalt utrikes födda Sverige Totalt utrikes födda och födda i Sverige Finland är dock fortfarande det vanligaste enskilda födelselandet med stor övervikt i jämförelse med andra länder. Drygt 6000 av utrikes födda i Örebro län var födda i Finland och drygt 2000 i det näst vanligaste landet, Bosnien-Hercegovina (bilaga 2). I relativa tal har andelen invandringen från Afrika ökat mest. Invandringen har framför allt skett länder i norra Afrika. Invandringen från Afrika till länet är relativ sen de flest har kommit under 1990-talets senare år. Drygt 60 procent av utrikes födda som kommit från Afrika kom från Afrikas horn 2. En markant ökning har också skett vad gäller den tredje största invandrargruppen, östra Europa inklusive Ryssland. Denna grupp domineras av utrikes födda som invandrat från 1 Om hela befolkningen, d.v.s. även personer yngre än 16 år, tas med i beräkningen så utgör andelen utrikes födda cirka 11 procent (SCB/Sveriges befolkning 2005) 2 Somalia, Etiopien och Eritrea 9

10 Balkan. Ökningen var störst mellan år 1990 och 1996 och berodde till största del på en omfattande flyktinginvandring från det sönderfallna Jugoslavien. Från 1996 till 2005 har ökningen av invandrare från Östra Europa och Ryssland fortsatt om än i mindre omfattning. År 2005 var antalet utrikes födda från östra Europa inklusive Ryssland 5335 personer. Utrikes födda från f.d. Jugoslavien utgjorde närmare 70 procent av dessa. Figur 1:2: Absolut förändring av antalet utrikes födda i Örebro län år fördelat på grupper av födelseländer Norden Östeuropa inkl Ryssland Västeuropa Västra Asien Övr. Asien Nordam, Japan, Oceanien Syd o mellanamerika Afrika Figur 2:2: Relativ förändring av invandringen till Örebro län fördelat på grupper av födelseländer Index, 1990= Norden Östeuropa inkl Ryssland Västeuropa Västra Asien Övr. Asien Nordam, Japan, Oceanien Syd o mellanamerika Afrika

11 Utrikes födda är yngre än infödda svenskar Medelåldern är något lägre för gruppen utrikes födda, 46 år (utrikes födda) respektive 49 år (infödda svenskar), år Differens är således marginell - 3 år - men en påtalig skillnad finns inom gruppen utrikes födda. Det tycks vara så att ju längre bort från Sverige födelselandet är desto lägre är medelåldern. Figur 3:2 Medelålder, genomsnitt för olika grupper av födelseländer 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Norden Västra Europa Sverige Nordam inkl. Oceanien Östra Europa inkl Ryssland Västra Asien Afrika Syd- o mellanamerika Övr. Asien Utrikes födda från något av de nordiska länderna, boende i länet år 2005, hade den högsta medelåldern, 58 år. Den var således högre än för infödda svenskar. Det samma gällde invandrare som var födda i Västra Europa. För invandrare från Afrika, Asien och Syd- och Mellanamerika var medelåldern 14 år lägre än för infödda svenskar. Mellan infödda svenskar och invandrare från Västra Asien och Östra Europa skiljde det 10 respektive 5 år (figur 3:2). Det finns även en skillnad mellan medelåldern bland invandrare boende i Örebro och invandrare boende i de mindre kommunerna i länet. Medelåldern bland boende i Örebro är i genomsnitt lägre än för övriga kommuner. Skillnaden mellan medelåldern i Örebro (42 år) och Degerfors, där invandrarna har länets högsta medelålder (55 år), var 13 år. Den övergripande ålderstrukturen för infödda svenskar respektive utrikes födda visar att puckeln i åldersintervallet mellan år, d.v.s. fyrtiotalistgenerationen, är påtagligt mindre bland utrikes födda än för infödda svenskar. Gruppen utrikes födda präglas istället av en stor grupp inom åldrarna år (bilaga 3). Invandrarna bor i Örebro Boendet bland de utrikes födda i länet är i något högre grad koncentrerat till Örebro kommun än för infödda svenskar. Av infödda svenskar i länet bodde 45 procent, år 2005, i Örebro. Bland de utrikes födda var andelen som bodde i Örebro 56 procent, samma år. I absoluta tal bodde utrikes födda personer (16 år eller äldre) i Örebro kommun. 11

12 men även i mindre kommuner i länet Mäter vi istället andelen utrikes födda i förhållande till folkmängd blir bilden av var invandrarna bor en annan. I de mindre kommunerna Laxå, Karlskoga och Hällefors är andelen utrikes födda högre eller nära nivån för Örebro kommun (figur 4:2). Figur 4:2: Utrikes föddas andel (%) av totalbefolkningen, 16 år eller äldre, i respektive boendekommun, år Lekeberg Laxå Hallsb erg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Örebro län Ett skäl som förklarar den förhållandevis höga andelen utrikes födda i dessa kommuner är förekomsten av flyktingförläggning på dessa orter, som kan ge en viss skevhet i statistiken. Flyktingförläggning finns i Karlskoga och har även funnits i Laxå, mellan år 1986 och Det förklarar dock inte den höga andelen invandrare i Hällefors kommun. Hällefors höga andel torde bero på en stor arbetskraftsinvandring från Finland. Närmare hälften av de utrikes födda i kommunen är födda i Finland. Invandrare som kommit under senare år tenderar dock att stanna kortare tid i mindre kommuner. Utflyttningen från mindre kommunerna i länet är mer omfattande än utflyttningen från Örebro kommun. Jämn utbildningsnivå mellan infödda svenskar och invandrare Generellt är det en större andel av de utrikes födda som flyttat Sverige efter 1995 som har eftergymnasial utbildning jämfört med infödda svenskar. Andelen bland personer med invandringsår var 34 procent för utrikes födda och för infödda svenskar var siffran 28 procent. För den förra gruppen utrikes födda saknades uppgift för en stor andel (27 procent) vilket sannolikt innebär att andelen eftergymnasialutbildning är ännu större för denna grupp (SCB, 2002). Utbildningsnivån för invandrare och infödda svenskar i länet är relativt jämn. Det som framför allt skiljer är en något högre andel medellång utbildning bland infödda svenskar och en något högre andel där uppgift saknas bland utrikes födda. Det senare talar för att utbildningsnivån bland invandrarna i själva verket är något högre än vad statistiken visar. 12

13 Om gruppen utrikes födda delas upp i grupper av födelseländer framträder ett mer varierat mönster. Figur 5:2 visar att andelen högutbildade är störst bland utrikes födda från Nordamerika och Oceanien. Figur 5:2: Olika utbildningsnivåer för utrikes födda samt personer födda i Sverige, boende i Örebro län år Andel (%) 100% 80% 60% 40% 20% Uppg saknas Hög Medel Låg 0% Sverige Norden Östeuropa inkl R ys sland Västeuropa Västra A sien Övr. A sien Nordam, Japan, O c eanien Syd o mellanamerika Afrika Andelen högutbildade är också förhållandevis stor bland invandrare från Västeuropa samt från Syd- och Mellanamerika. Andelen högutbildade för Norden, Västra Asien och Afrika är något mindre än för infödda svenskar. För de två senare kategorierna kan dock andelen vara något högre än den som visas i diagrammet det saknas uppgifter om utbildning för en del av individerna som ingår i dessa. I övrigt är skillnaderna mellan svenskfödda och utrikes födda som invandrat från resten av ländergrupperna små, vad gäller andel högutbildade. Invandrare från Norden utgör den grupp som har den största andelen lågutbildade, drygt 60 procent. Andelen för infödda svenskar, invandrare från Västra Asien och Övriga Asien ligger på drygt 50 procent lågutbildade. Vanligare med komvux-studier bland invandrare En något större andel av invandrarna deltog i studier (17 %) jämfört med infödda svenskar (12 %), år Skillnaden bottnar i ett högre deltagande i studier vid Komvux samt något högre deltagande i arbetsmarknadsutbildningar bland invandrare. Vad gäller andra typer av utbildningar, t.ex. högre utbildning vid universitet och högskolor, är förhållandet mellan infödda svenskar och utrikes födda jämt. Figur 6:2 visar att studiedeltagande är vanligare bland invandrare från grupper av länder utanför Norden, Västra Europa och Nordamerika. 13

14 Figur 6:2 Fördelning mellan studiedeltagande och icke studiedeltagande. Infödda svenskar samt olika grupper av födelseländer, år Andel (%) Stud.deltag. Ej stud.deltag. Sverige Afrika Syd- o mellanamerika Nordam inkl. Oceanien Övr. Asien Västra Asien Västeuropa Östeuropa inkl Ryssland Norden Låg andel förvärvsarbetande bland invandrarna En klyfta mellan infödda svenskar och utrikes födda kan illustreras med hjälp av figur 7:2. Denna visar förhållandet mellan förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande inom olika invandrargrupper samt infödda svenskar i Örebro län, år Vi ser att andelen förvärvsarbetande svenskar är betydligt större än för de andra grupperna, framför invandrare från ländergrupper utanför Västra Europa. Det högre studiedeltagandet för de senare grupperna kan förklara den förhållandevis låg frekvensen av förvärvsarbete, men det är endast en mindre del av individerna som ej är förvärvsarbetande som finns inom någon form av utbildning. Dessutom kan utbildningsdeltagande vara ett alternativ till arbetslöshet. En jämförelse med andelen sysselsatta invandrare år 2005 visar att sysselsättningen bland såväl invandrare och svenskar ökat. Framför allt har de svagast integrerade grupperna invandrare från Afrika, Västra Asien, Övriga Asien och Östra Europa inklusive Ryssland stärkts. Detta kan tolkas som att konjunkturen spelat en betydande roll för integrationen. Konjunkturens betydelse framgår även i bilaga 4 där diagrammen visar en minskade sysselsättning framför allt bland infödda svenskar under de första åren av 1990-talet ( ). Denna sysselsättningsminskning gällde de flesta sektorer på arbetsmarknaden. Andelsmässigt drabbades dock utrikes födda av i högre grad av sysselsättningsminskningen. Andelarna svenskfödda ökade inom bland andra industrisektorn, byggsektorn och sjukvårdssektorn under krisåren. Invandrare löpte alltså större risk att bli av med jobbet under lågkonjunkturen inom dessa sektorer. Det fanns dock några sektorer, framför allt lågavlönade servicesektorer som t.ex. hotell och restaurang, där de utrikes föddas andel ökade. 14

15 Figur 7:2: Fördelning mellan förvärvsarbetande och icke förvärvsarbetande (novembermätningen), år Infödda svenska samt olika grupper av födelseländer Förvärvsarb. Ej förvärvsarb. Utrikes födda Sverige Afrika Syd- o mellanamerika Nordam inkl. Oceanien Övr. Asien Västra Asien Västeuropa Östeuropa inkl Ryssland Norden Figur 7:3: Fördelning mellan förvärvsarbetande och icke förvärvsarbetande (novembermätningen), år Infödda svenska samt olika grupper av födelseländer Förvärvsarb. Ej förvärvsarb. Utrikes födda Sverige Afrika Syd- o mellanamerika Nordam inkl. Oceanien Övr. Asien Västra Asien Västeuropa Östeuropa inkl Ryssland Norden

16 Efter år 1993 och fram under andra hälften av 1990-talet och första hälften av 2000-talet, då krisen mattas av och så småningom övergår i en högkonjunktur, visar diagrammen i bilaga 4 att invandrarnas förekomst på arbetsmarknaden ökar. Det finns flera mekanismer som i sig själva eller i samverkan med konjunkturberoende faktorer bidragit till flyktinginvandrarnas svaga ställning på arbetsmarknaden, bland annat diskriminering. Även under högkonjunkturen under 2000-talet har förvärvsarbete varit betydligt ovanligare bland invandrare än bland svenskar i länet. Det finns mängd olika faktorer som behöver analyseras var för sig för att förklara detta. Det ligger inte inom ramen för syftet i denna rapport, men finns all anledning att följa upp den bild av segregationen mellan invandrare och infödda svenskar på arbetsmarknaden i länet som presenteras här. När det gäller den svenska arbetsmarknaden generellt har forskare pekar på en strukturell diskriminering av invandrare som en viktig faktor för framför allt flyktinginvandrarnas svaga ställning (Vogel & Hjerm, 2002). Mattsson (2001) menar dessutom att föreställningar om att kulturellt avlägsna invandrargrupper inte har den kunskapskapacitet som krävs för de expansiva branscherna inom den s.k. nya ekonomin som gör att invandrare får en svagare ställning på arbetsmarknaden och i större utsträckning är hänvisade jobb med låga kunskapskrav. Vi kan se i studien att invandrare är överrepresenterade inom servicesektorn, bl.a. inom hotell och restaurang där kraven på utbildning generellt sett är låga. Av de förvärvsarbetande, inom gruppen utrikes födda, är 51 procent män och 49 procent kvinnor. Det är jämt mellan män och kvinnor, generellt inom gruppen. Däremot finns det skillnader om man ser till födelseregion. Bland utrikes födda från Övriga Asien är det en stark övervikt för kvinnor (63 procent) bland dem som är förvärvsarbetande. Bland utrikes födda från Västra Asien är förhållandet det omvända, 62 procent av de förvärvsarbetande är män. 16

17 Flyttningar och förändringar av integrationen på arbetsmarknaden över tid I detta kapitel kommer tre olika grupper (kohorter) av invandrare följas i det statistiska materialet, från första året för invandringen och nio år framåt ( ; ; ). Grupperna är heterogena i fråga om utvandringsländer (dvs. det land varifrån personerna har emigrerat), ålder, kön, utbildningsbakgrund etc. Det individerna i respektive grupp har gemensamt är att de inte är födda i Sverige samt att de invandrat till Sverige och bosatt sig i Örebro län samma år. I studien görs jämförande analyser mellan kohorterna i fråga om förändringar som rör boende, flyttar, integration på arbetsmarknaden samt utbildning. Jämförande analyser görs också mellan invandrare som är kvarboende i länet vid studiernas slutår och de som flyttat. För dessa analyser har två kategorier skapats. De som varit boende i länet under hela nioårsperioden kallas i det följande för stannare och de som flyttat till ett annat län kallas flyttare. Studien tar utgångspunkt i nedanstående frågeknippen. Det första som innehåller fyra frågeställningar rör bakgrund, var i länet invandrarna i kohorterna bor, deras flyttning inom länet samt flyttningar till andra län. Det andra knippet rör integrationen på arbetsmarknaden. Från vilka länder/grupper av länder har invandringen skett? I vilka kommuner har de som invandrarna bosatt sig? Hur har flyttströmmarna inom länet sett ut för invandrarna? Till vilka län har invandrarna som flyttat från Örebro län sökt sig? I vilket omfattning har invandrarna i Örebro län varit förvärvsarbetande under mätperioden? Vilka skillnader finns mellan olika länsdelar med avseende på integrationen på arbetsmarknaden? Vilka skillnader finns mellan stannare och flyttare med avseende på integrationen på arbetsmarknaden? 17

18 Demografiska händelser Kohortstudierna inleds med en kortfattad redogörelse för de demografiska händelser (invandring, utvandring, flyttar till andra län samt dödfall) som skett under nioårsperioderna som studierna avser. I bilaga 6 illustreras händelserna en sammanfattande figur för respektive kohort. Kohort 1: år Närmare 900 personer kom till Örebro län år En stor del av dessa kom från det av inbördeskrig härjade Libanon. Knappt 40 procent av den ursprungliga gruppen bodde kvar i länet vid undersökningsperiodens slut. 187 personer hade återinvandrat eller emigrerat till annat land. Kohort 2: år Kohort 2 är betydligt större än de två andra kohorterna. Det beror framför allt på en stor flyktinginvandring från Balkan i samband med geopolitiska oroligheter och konflikter under första hälften av 1990-talet. Drygt hälften av de invandrare som bosatte sig i Örebro län 1993 bodde kvar vid mätperiodens slut och en tredjedel flyttade till andra län. 125 personer hade återinvandrat eller emigrerat till annat land. Kohort 3: år Den sista av invandrargrupperna är den minsta. En minskande flyktingström från f.d. Jugoslavien är det viktigaste skälet till den kohorts storlek. Drygt hälften av individerna i kohorten bodde kvar i länet vid undersökningsperiodens slut. 129 personer hade återinvandrat eller emigrerat till annat land. 18

19 Från vilka länder/grupper av länder har invandringen skett? I det följande redogörs för de vanligaste länderna/grupper av länder från vilka invandringen skett vid startpunkterna för respektive kohortstudie. Även en kortfattad bakgrundbeskrivning till invandringen från de mest frekventa invandringsländerna/regionerna i de tre kohorterna görs i anslutning till redogörelsen. Kohort 1: Stor invandring från Libanon Av de ländergrupperna dominerar invandringen från Västra Asien, som utgör mer än hälften av den totala invandringen till länet år Invandringen från Norden, Övriga Asien, Östra Europa och Afrika utgör cirka 10 procent för respektive region (figur 1:3). Bland enskilda länder var invandringen från Libanon mest omfattande (figur 2:3). Den starkast bidragande orsaken till invandringen från Libanon är inbördeskriget, år , och de geopolitiska spänningarna i regionen som inneburit sociala och politiska svårigheter i landet. Hundratusentals libaneser utvandrades under inbördeskriget och en stor utvandring har fortsatt även efter dess slut. År 2005 förmodades utvandrade libaneser och ättlingar till dessa uppgå till minst 12 miljoner (Utrikespolitiska institutet). Den dryga femtedel av invandrarna som kom från de nordiska länderna utgjordes av cirka 100 norrmän, runt 30 finländare och lika många danskar. Invandringen från Afrika domineras av invandrare från Etiopien, vilket med all sannolikhet rör sig om flyktinginvandring. Den stora flyktingutvandringen från Etiopen skedde under och 1980-talet, men politiska oroligheter under 1990-talet och kriget med grannlandet Eritrea har skapat flyktingströmmar även under senare tid (Utrikespolitiska institutet). Kohort 2: Invandring från det sönderfallna Jugoslavien Invandringen till länet 1993 präglas av konflikten på Balkan. Hela 70 procent av de invandrade kom från Östra Europa inkl. Ryssland (figur 1:3). Inom denna kategori utgjorde invandringen från f.d. Jugoslavien närmare 95 procent (figur 2:3). Sönderfallet av Jugoslavien från år 1991 öppnade för en kraftig flyktingvåg. År 2003 bodde utrikes födda från f.d. Jugoslavien i Sverige (Nilsson, 2004; Utrikespolitiska institutet). De största grupperna av invandrare som kom från f.d. Jugoslavien 1993 kom från Bosnien-Hercegovina samt från det land som fortfarande (år 1993) kallades Jugoslavien. Det totala antalet invandrare över 16 år från f.d. Jugoslavien var år personer. Kohort 3: Jämnare fördelning mellan invandringsländer/regioner Det som skiljer invandringen till länet år 1996 från de andra åren i kohortstudien är förutom att den totalt sett är markant mindre omfattande, också den att invandringen mer jämnt spridd mellan olika grupper av länder (figur 1:3). Invandringen från Västra Asien och Östra Europa är ungefär jämnstor. De båda regionerna står för cirka en fjärdedel var av den totala invandringen till länet 1996 (figur 2:3). Det vanligaste invandringslandet är fortfarande f.d. Jugoslavien, men det är betydligt färre invandrare jämfört med år

20 Figur 1:3 Grupper av länder varifrån invandringen till Örebro län har skett, år 1990, 1993 och Andel (%) 3% 10% 21% Kohort 1, år % 2% 7% 6% Norden Östra Europa inkl. Ryssland Västra Europa Västra Asien Övriga Asien Nordam. inkl. Oceanien Syd- o. mellanamerika Afrika 43% 1% 1% 3% 5% 4% Kohort 2, år % 2% Norden Östra Europa inkl Ryssland Västeuropa Västra Asien Övr. Asien Nordam. inkl. Oceanien Syd- o mellanamerika Afrika 70% 11% 12% Kohort 3, år % 4% 4% 23% Norden Östra Europa inkl Ryssland Västeuropa Västra Asien Övr. Asien Nordam. inkl. Oceanien Syd- o mellanamerika Afrika 25% 12% 20

21 Figur 2:3 Länder varifrån fler än 30 personer invandrat, år 1990, 1993 samt 1996 Kohort 1, år 1990 Syrien Finland Danmark Turkiet Irak Etiopien Iran Norge Libanon Kohort 2, år 1993 Iran Finland Irak F.d. Jugoslavien Kohort 3, år 2005 Finland Irak F.d. Jugoslavien

22 Var i länet har invandrarna bosatt sig? Kohort 1: Nästan hälften av nyanlända invandrare bosätter sig i Örebro Örebro kommun var den vanligaste boendekommunen för nyinvandrade i länet år Boendet i övriga länet var relativt jämt fördelat mellan kommungrupperna. I norra länsdelen var det dock en något mindre andel som bosatte sig (figur 3:3). Jämför vi boende mellan kommuner i förhållande till folkmäng framträder en jämnare fördelning inom länet. Två kommuner har en betydligt högre andel, Laxå och Degerfors. Kohort 2: Boende i södra länsdelen och i Karlskoga/Degerfors vanligt I jämförelse med de invandrare som anlände 1990 bosatte sig de nyanlända invandrarna 1993 i lägre omfattning i Örebro kommun. Andel nyanlända invandrare i norra länsdelen låg kvar på samma nivå som för den tidigare gruppen. Däremot ökade andelarna något i södra länsdelen och i Karlskoga/Degerfors (figur 3:3). Andelarna nyanlända invandrare i förhållande till folkmängd ökade i samtliga kommuner utom i Ljusnarsbergs kommun. De kommuner - Laxå och Degerfors - som år 1990 hade högst andel boende nyanlända invandrare i förhållande till folkmängden hade även högst andel år 1993, 1,5 procent respektive 1 procent. Kohort 3: Två tredjedelar av de nyanlända invandrarna bosätter sig i Örebro. De invandrare som kom till länet 1996 bosatte sig i större utsträckning än de två andra kohoterna i Örebro. Mer än hälften av invandrarna bosatte sig i Örebro. Andelarna av boende i södra länsdelen och i Karlskoga/Degerfors minskade till hälften eller mer i jämförelse med de tidigare åren. I norra länsdelen minskade andelarna något (figur 3:3). Totalt sett minskade andelarna av nyanlända invandrare i samtliga kommuner. Örebro kommun hade markant störst andel av nyanlända invandrare i förhållande till folkmängd. Nora och Lindesberg i norra länsdelen hade flest nyanlända i förhållande till folkmängd av de mindre kommunerna i länet. 22

23 Figur 3:3 Nyanlända invandrares boende i olika länsdelar, år % 20% Kohort 1, år 1990 Södra länsdelen Örebro Karlskoga/Degerfors 18% Norra länsdelen 47% 16% Kohort 2, år % Södra länsdelen Örebro Karskoga/Degerfors Norra länsdelen 21% 13% 10% 38% Kohort 3, år 1996 Södra länsdelen Örebro Karlskoga/Degerfors Norra länsdelen 11% 66% 23

24 Var, inom länet, har invandrarna flyttat? Kohort 1: Få flyttar inom länet Flyttningarnas omfattning inom länet mellan 1990 och 1999 var blygsam. Knappt 50 personer flyttade till en annan kommun inom länet. Flyttarna inom länet gick så gott som uteslutande till Örebro kommun från de mindre kommunerna. Det är också från de mindre kommunerna som invandrare flyttat mest, till andra län. Den norra länsdelen förlorade flest invandrare i relation till antalet bosatta nyanlända invandrare i länsdelen sedan studiens startår. Fler invandrare, i såväl absoluta tal och sett till andelar, stannade i Örebro kommun än i de övriga kommungrupperna. Kohort 2: Många flyttar från mindre kommuner till Örebro Fler flyttar inom länet gjordes av personer i kohort 2 än i kohort 1, och de gick så gott som uteslutande till Örebro kommun från de mindre kommunerna. Även för denna kohort gäller en större utflyttning till andra län från de mindre kommunerna. Kohort 3: Färre flyttningar än i de två andra kohorterna Flyttningarna inom länet för kohort 3 uppvisar ett liknande mönster som kohort 1. Det var alltså ett litet antal flyttningar inom länet, så gott som samtliga från mindre kommuner till Örebro. Flyttningarna till andra län var färre, sett till antal så väl som andelar, än i de andra kohorterna. Förlusterna av flyttare till andra län var relativt jämnt spridda mellan länets kommuner. Till vilka andra län har flyttarna sökt sig? Totalt flyttade närmare 50 procent av invandrarna i de tre kohorterna till andra län. En kortfattad redogörelse för invandrarnas flyttningar till andra län görs nedan. Kohort 1: Närmare hälften av flyttarna gick till Stockholms län Flyttarna till andra län gick framför allt till storstadslänen: Stockholm, Skåne och Västra Götalands län. Stockholms län var det vanligaste målet för flyttningarna mellan 1990 och Kohort 2: Flyttarna till Stockholms län minskar - flyttar till övriga län ökar Samtidigt som flyttarna till Västra Götalands län och Skåne var ungefär lika vanliga som hos kohort 1, minskade andelen flyttar till Stockholms län väsentligt. Det var framför allt närliggande län Östergötland och Västmanland som drog utflyttare från Örebro län under perioden, men även Jönköpings län var ett vanligt mål inom gruppen Övriga län. Kohort 3: Åter dominans för flyttar till storstadslänen Flyttarna i denna kohort utgjorde en väsentligt mindre grupp än flyttarna i de två andra kohorterna. 20 procent av de som invandrat till länet 1996 hade flyttat till något annat län För de som flyttat var det framför allt Stockholm län som var målet. Cirka 40 procent av flyttarna gick till Stockholm. 24

25 Figur 4:3 Län till vilka flyttarna i de olika kohorterna har sökt sig, år % Kohort 1, år % Övriga län Stockholms län Skåne län 13% Västra Götalands län 46% 16% Kohort 2, år 2002 Övriga län Stockholms län Skåne län Västra Götalands län 14% 45% 25% 18% 20% Kohort 3, år 2005 Övriga län Stockholms län Skåne län Västra Götalands län 19% 43% 25

26 Utbildning och förvärvsarbete Invandrarnas studiedeltagande varierade mellan 5 10 procent inom varje kohort beroende på var i länet invandrarna bodde. De var i regel något lägre för dem som bodde i de mindre kommunerna, vilket förfaller vara naturligt då utbudet av utbildning är större i Örebro. Förhållandet mellan de som flyttare och stannare var jämt i avseende på studiedeltagande. Utbildningsnivån var generellt lägre för nyanlända invandrare i jämförelse med infödda svenskar och samtliga utrikes födda i länet. En förklaring kan ligga i oklarheter vad gäller utbildning som invandrarna skaffat tidigare. En procentuellt sett större grupp än svenskfödda och samtliga utrikes födda i länet saknade uppgifter för utbildningsbakgrund. När det gäller inriktningen för kohorternas utbildning, var allmän utbildning 3, teknik och tillverkning samt hälso- och sjukvård vanligast. I bilaga 7 framgår att de vanligaste inriktningarna för infödda svenskar, samtliga utrikes födda och invandrarna i kohortstudierna är relativt samstämmiga. Mätningarna av förvärvsarbete visar att integrationen är svag på arbetsmarknaden för invandrarna i kohortstudierna. Det gäller framför allt grupper av invandrare från Asien och Afrika. Den kohort som uppvisar bäst resultat är kohort 2, där 56 procent av stannarna och 62 procent av flyttarna var förvärvsarbetande (figur 5:3). Inom kohorten var dock skillnaderna mellan invandringsländerna stora. Andelen förvärvsarbetande bland invandrare från de nordiska länderna och Västra Europa låg mellan procent. För invandrare från Västra Asien och Afrika låg andelen förvärvsarbetande på procent. Figur 5:3 visar att förvärvsarbete i genomsnitt var vanligare bland invandrare som bodde i de mindre kommunerna än bland dem som bodde i Örebro. Även i jämförelse med gruppen som flyttat från länet var förvärvsarbete vanligare i de mindre kommunerna. Bäst resultat uppvisar invandrare i kohort 1 som bodde södra och i norra länsdelen, där över 60 procent av invandrarna var förvärvsarbetande. Generellt finns det flera exempel på mindre kommuner runt om i landet där integrationen på arbetsmarknaden lyckats väl, även om det också finns exempel på motsatsen, just i mindre kommuner och mindre arbetsmarknadsregioner. Gnosjö brukar t.ex. lyftas fram som ett bra exempel på lyckad integration, där sysselsättningen bland utomnordiska invandrare låg på närmare 80 procent. Det är framför allt i industrikommuner som integrationen för invandrare på arbetsmarknaden tycks fungera väl (SCB, ; SOU 2003:75). 3 Grundskoleutbildning eller gymnasieutbildning med inriktning mot samhällskunskap, humaniora eller naturvetenskap. 26

27 Figur 5:3 Andelar (%) förvärvsarbetande invandrare, år 1999, 2002 samt 2005 Kohort 1, år 1999 Förvärvsarb., november Ej förvärvsarb., november Flyttare Stannare Norra länsdelen Karlskoga/Degerfors Örebro Södra länsdelen Kohort 2, år 2002 Förvärvsarb., november Ej förvärvsarb., november Flyttare Stannare Norra länsdelen Karlskoga/Degerfors Örebro Södra länsdelen Kohort 3, år 2005 Förvärvsarb., november Ej förvärvsarb., november Flyttare Stannare Norra länsdelen Karlskoga/Degerfors Örebro Södra länsdelen

28 Slutsatser och sammanfattande diskussion Det absoluta antalet utrikes födda var personer, cirka 13 procent av den totala befolkningen i länet, år Studien har visat att antalet utrikes födda under 15-årsperioden, år , har ökat med närmare 50 procent (bilaga 5). Vi vet att en åldrande och minskande befolkning är ett växande problem i många kommuner runt om i landet, utanför storstadsregionerna. En stor del av invandrarna är yngre vuxna, i åldrarna år och bidrar därmed till att skapa en bättre balans i åldersstrukturen. För en region som Örebro län, med flera små kommuner, bruksorter och landsbygd, finns goda skäl att utveckla fördjupade kunskaper om hur invandrare kan attraheras till att flytta hit och vilja stanna i regionen. Av de personer som invandrat till Örebro län under 1990-talet och som ingick i de tre kohorterna som studerades i kapitel 3 hade hälften flyttat till andra län år 2005, vilket måste ses som problematiskt. Vi ser att det framför allt är storstäderna som drar till sig invandrare. Det finns tidigare internationella såväl som svenska undersökningar som visat att skälen för invandrare att flytta till storstäder ofta handlar om att vilja bo nära sina landsmän. Kohortstudierna har också visat att en övervägande del av flyttarna valt att bosätta sig någon av storstadsregionerna. Kohortstudierna visar att arbete är ett svagt skäl vad gäller dessa flyttar, och därför torde de skäl som tidigare studier visat gälla för en stor del att flyttarna från Örebro till storstadsregionerna. I kohortstudierna framgick det dock att utflyttningarna från länet som gjordes av invandrare som kom till länet 1993 i relativt stor omfattning även gick till andra län än storstadslänen. Skälen till dessa flyttningar är oklart. Men, det har i andra studier visat sig att även andra faktorer än närhet till landsmän som t.ex. god samhällsservice och tillgång till bostäder har betydelse. En studie som explicit är riktad mot dessa invandrares flyttningsbeslut skulle kunna ge viktig kunskaper om varför invandrare väljer att flytta från länet. Ett annat sätt eller i kombination med en sådan studie kan utgöras av en riktad studie mot stannarna och deras beslut: Varför väljer man att stanna i Örebro län? Ett viktigt skäl för att vilja stanna och bo i länet är naturligtvis möjligheterna till arbete och försörjning. Studien visar att det föreligger en klyfta mellan infödda svenska och invandrare vad gäller möjligheter till förvärvsarbete. Konjunkturen har betydelse för invandrarnas integration på arbetsmarknaden vilket kohortstudierna visat. Invandrare som år 1990 var sämst integrerade på arbetsmarknaden. Konjunkturen har betydelse för invandrarnas möjligheter till integration på arbetsmarknaden, vilket tidigare studier också visat, men det förklarar inte orsaken till skillnaderna mellan infödda svenskar och invandrare. Klyftan mellan infödda svenskar och invandrare från kulturellt avlägsna länder är störst. Här finns det tidigare forskning som pekar på diskriminering som en viktig orsak till invandrarnas svaga ställning på arbetsmarknaden. Studien går inte närmare in på orsaksförhållandena vad gäller graden av förvärvsarbete bland invandrare i länet. Däremot kan man utifrån studien avfärda föreställningar om att invandrare skulle vara mindre kompetenta än svenskfödda då utbildningsnivån i flera fall är högre bland utrikes födda. Studien har visat att invandrare som bor i de mindre kommunerna tycks vara bättre integrerade på den lokala arbetsmarknaden. Nationella studier har också visat att flera mindre kommuner runt om i landet varit framgångsrika vad gäller integration av invandrare på lokala arbetsmarknader. Framför allt har ett flertal mindre industrikommuner lyfts fram som goda exempel på lyckad integration. En förklaring till den förhållandevis höga andelen förvärvsarbetande invandrare i mindre kommuner kan samtidigt vara att just de som lyckts få arbete väljer att stanna kvar och de som inte får arbete söker sig till större städer. Hur som helst kan fördjupade analyser av integration på mindre arbetsmarknader i länet ge viktigt svar på frågor om hur integration för invandrare i länet kan förbättras. 28

29 29

30 Referenser Landguiden, Utrikespolitiska institutet: Nedladdad Nilsson Åke (2004): Efterkrigstidens invandring och utvandring Demografiska rapporter 2004:5, SCB Nilsson Åke (2002): Dagens invandrare hustrur och barn VälfärdsBulletinen nr.4, 1999 Nilsson Åke (1999): Invandrare eller 1,7 miljoner? VälfärdsBulletinen nr.4, 1999 Malmberg Bo (2002): Inledning I Malmberg & Sommestad (red.) Befolkning och välfärd Perspektiv på framtidens välfärdspolitik, Institutet för framtidstudier & LO: Stockholm Mattson Katarina (2001): (O)likheternas geografier Marknaden, forskningen och de Andra, Geografiska regionstudier nr.45: Uppsala SCB (2002): Befolkningens utbildning Ut- och invandrares utbildning Statistiska Meddelanden, UF37 SM 0201 Sommestad Lena (2002): Ålderstransitionen Ett befolkningsperspektiv på ekonomisk och social utveckling I Malmberg & Sommestad (red.) Befolkning och välfärd Perspektiv på framtidens välfärdspolitik, Institutet för framtidstudier & LO: Stockholm SOU 2003:75 Etablering i Sverige: möjligheter och ansvar för individ och samhälle, Fritzes offentliga publikationer: Stockholm Sveriges Befolkning 2005, SCB:s hemsida: Nedladdad Vogel Joachim & Hjerm Mikael (2002): 90-tals krisen slog hårt mot flyktingar VälfärdsBulletinen nr.4,