ÖVERSÄTTNING AV ORIGINALVERSIONEN Upplaga: med definitioner för vrid- och vrid-tippbeslag samt deras möjliga inbyggnadslägen

Transkript

1 Gütegemeinschaft Schlösser und Beschläge e.v. (kvalitetsföreskrifter för lås och beslag) Direktiv: TBDK ÖVERSÄTTNING AV ORIGINALVERSIONEN Upplaga: Direktiv med definitioner för vrid- och vrid-tippbeslag samt deras möjliga inbyggnadslägen Innehåll 1 Förord Användningsområde Begrepp Utmattningshållfasthet - Intyg Rekommendationer för fastsättning Skisser till rekommendationer Genomförande av kontroller Anvisningar angående krafter Litteraturförteckning...13 Utgivare: Gütegemeinschaft Schlösser und Beschläge e.v. (kvalitetsföreskrifter för lås och beslag) Offerstraße Velbert Tel: +49 (0)2051 / Fax: +49 (0)2051 / www: Hänvisning Tekniska uppgifter och rekommendationer i detta direktiv är baserade på aktuell kännedom vid tryckläggning. Direktiv TBDK 1 / 14

2 1 Förord Användningsområde Begrepp Vrid-tippbeslag Enhands-vrid-tippbeslag Tvåhands-vrid-tippbeslag Tipp-vridbeslag Enhands-tipp-vridbeslag Tvåhands-tipp-vridbeslag Vridbeslag Inbyggnadsläge för beslag Synliga beslag Förtäckt inbyggda beslag Till hälften förtäckt inbyggda beslag Inbyggnadsläge för lagerställen Synliga lagerställen Förtäckt inbyggda lagerställen Till hälften förtäckt inbyggda lagerställen Utmattningshållfasthet - Intyg Rekommendationer för fastsättning Träfönster (skiss 1 kapitel 6) Fönster av syntetmaterial (skiss 2 kapitel 6) Aluminiumfönster (skiss 3 kapitel 6) Skisser till rekommendationer Genomförande av kontroller Anvisningar angående krafter Litteraturförteckning...13 Direktiv TBDK 2 / 14

3 1 Förord För att säkerställa utmattningshållfasthet och därmed funktionssäkerhet för fönster och fönsterdörrar under den förväntade användningstiden måste särskilt stor vikt läggas vid montering av säkerhetsrelevanta beslagdelar. Därmed avses bärande komponenter som till exempel saxlager och hörnlager. Detta direktiv lämnar i tabellerna (se kapitel 8) bindande anvisningar om krafter vid sax- och hörnlager i inbyggt tillstånd, som måste vara säkerställda av fönster- och fönsterdörrtillverkaren vid användning av vrid- och vrid-tippbeslag. Den innehåller samtidigt rekommendationer, som hjälper till att uppfylla dessa anvisningar. Ansvaret för tillräcklig hållfasthet av beslagdelarna ligger hos beslagtillverkaren. Ansvaret för fackmässig montering av beslagdelarna mot fönsterramarna (fönsterbågar och - karmar) samt för säkerställning av här angivna krav ligger hos fönster- och fönsterdörrtillverkaren. Tillverkaren av fönster och fönsterdörrar måste säkerställa de i tabellerna (se kapitel 8) angivna krafter i relation till respektive av honom tillverkade fönsterbågars maximala vikt. Innehållet i detta direktiv måste förankras i tillverkarens egen produktionskontroll av fönster och fönsterdörrar. Ytterligare anvisningar om fabrikens egen produktionskontroll finns bland annat i EN Användningsområde Detta direktiv fastställer kraven på montering av bärande delar av vrid- och vrid-tippbeslag i enlighet med definitioner i kapitel 3. Angivna krav är avsedda att användas motsvarande för jämförbara beslagdelar för andra öppningssätt. Bestämmelserna i detta direktiv gäller för alla material och deras kombinationer, som används för tillverkning av fönster och fönsterdörrar. Direktiv TBDK 3 / 14

4 3 Begrepp 3.1 Vrid-tippbeslag Vrid-tippbeslag öppnar och stänger fönster och fönsterdörrar. Vrid-tippbeslag används för att med hjälp av fönsterhandtaget bringa aktiva fönster- och fönsterdörrbågar ur låst läge först i vridläge och därefter i tippläge (saxändläge) (se exempel på höger- eller vänsterhängda aktiva fönsterbågar) Enhands-vrid-tippbeslag Beslagets olika lägen (lås-, vrid- och tippläge) kan nås med hjälp av ett fönsterhandtag Tvåhands-vrid-tippbeslag Beslagets olika lägen (lås-, vrid- och tippläge) måste ställas in med hjälp av minst två fönsterhandtag. 3.2 Tipp-vridbeslag Tipp-vridbeslag öppnar och stänger fönster och fönsterdörrar. Tipp-vridbeslag används för att med hjälp av fönsterhandtaget bringa aktiva fönster- och fönsterdörrbågar ur låst läge först i tippläge (saxändläge) och därefter i vridläge, (se exempel på höger- eller vänsterhängda aktiva fönsterbågar) Enhands-tipp-vridbeslag Beslagets olika lägen (lås-, tipp- och vridläge) kan nås med hjälp av ett fönsterhandtag Tvåhands-tipp-vridbeslag Beslagets olika lägen (lås-, tipp- och vridläge) måste ställas in med hjälp av minst två fönsterhandtag. Direktiv TBDK 4 / 14

5 3.3 Vridbeslag Vridbeslag används för att med hjälp av fönsterhandtaget bringa aktiva fönster- och fönsterdörrbågar ur låst läge till vridläge. Vridbeslag utförs i regel som enhandsvridbeslag (se exempel på höger- eller vänsterhängda aktiva fönsterbågar). 3.4 Inbyggnadsläge för beslag I följande definitioner menas med begreppet "beslag" alla funktionselement, som till exempel dörrstängarmanschetter, låselement och / eller dörrstängararmar, avsedda för att bringa den aktiva fönsterbågens beslag till låst läge eller omvänt till öppnat läge (till exempel i tipp- eller vridläge). Undantagna är här fönsterhandtag. Inbyggnadsläget för lagerställen (till exempel saxens vinkelband med saxlager och hörnlager med fönstergångjärn) finns särskilt beskrivet i kapitel 3.5. I beskrivningen av ett fönsterutförande måste därför beslagens inbyggnadsläge och lagerställen specificeras separat. Fönsterhandtaget för aktivering av beslaget på respektive fönsterbåge är i regel synligt anordnat. Vid tvåhands-utföranden gäller detta på motsvarande sätt för alla erforderliga fönsterhandtag. Avvikande utföranden finns särskilt specificerade i beskrivningen av ett fönsterutförande Synliga beslag Det är beslag, där funktionselementen som till exempel dörrstängararmen eller dörrstängarmanschetten är synliga, även när fönstret är stängt. Dit räknas till exempel synliga stånglås Förtäckt inbyggda beslag Det är beslag, där funktionselementen, som till exempel dörrstängarmanschetten och / eller dörrstängararmen är inbyggda i falsområdet mellan fönsterbågen och fönsterkarmen, och som inte syns, när fönstret är stängt. Förutsättningar härför är: opaka (ogenomskinliga) rammaterial fönsterkonstruktioner, där falsområdet mellan fönsterbågen och fönsterkarmen är täckt både på utsidan och på insidan, när fönstret är stängt. Direktiv TBDK 5 / 14

6 3.4.3 Till hälften förtäckt inbyggda beslag Det är beslag, där funktionselementen, som till exempel dörrstängarmanschetten, dörrstängararmen och delar av fönsterkarmen är inbyggda i falsområdet mellan fönsterbågen och fönsterkarmen, och som endast delvis är synliga, när fönstret är stängt. Följande förutsättning kan bidra härtill: delvis transparenta rammaterial fönsterkonstruktioner, där falsområdet mellan fönsterbågen och fönsterkarmen inte är helt täckt på utsidan och på insidan, när fönstret är stängt. Detta kan till exempel förekomma vid fönsterprofilkonstruktioner med ytor i samma nivå, där ett öppet spår runtom (skuggspår) mellan fönsterbåge och fönsterkarm ger möjlighet att se in i falsområdet, när fönstret är stängt. 3.5 Inbyggnadsläge för lagerställen Här definieras inbyggnadsläget för lagerställen, varvid man i ett fönsterutförande kan arbeta med olika inbyggnadslägen för lagerställen. Exempel: Ett synligt lagerställe i det nedre och ett förtäckt inbyggt lagerställe i det övre hörnområdet Synliga lagerställen Beslag, där alla lagerställen på karmsidan är synliga, när fönstret är stängt. I regel syns också motsvarande lagerkomponenter på fönsterbågarna, åtminstone delvis Förtäckt inbyggda lagerställen Beslag, där alla lagerställen på karmsidan är synliga, när fönstret är stängt. Förutsättningar härför är: opaka (ogenomskinliga) rammaterial fönsterkonstruktioner, där falsområdet mellan fönsterbågen och fönsterkarmen är täckt både på utsidan och på insidan, när fönstret är stängt. Direktiv TBDK 6 / 14

7 3.5.3 Till hälften förtäckt inbyggda lagerställen Beslag, där alla lagerställen på karmsidan endast är delvis synliga, när fönstret är stängt. Följande förutsättning kan bidra härtill: delvis transparenta rammaterial fönsterkonstruktioner, där falsområdet mellan fönsterbågen och fönsterkarmen inte är helt täckt på utsidan och på insidan, när fönstret är stängt. beslag, där alla lagerställen är försänkta i fönsterbågen så, att de visserligen är täckta i rätvinklig blickriktning mot fönsterbågen, men de syns åtminstone delvis i blickriktning från sidan, när fönstret är stängt. Detta kan till exempel förekomma vid fönsterprofilkonstruktioner med ytor i samma nivå, där ett öppet spår runtom (skuggspår) mellan fönsterbåge och fönsterkarm ger möjlighet att se in i falsområdet, när fönstret är stängt. 4 Utmattningshållfasthet Intyg Utmattningshållfastheten på vrid- och vrid-tippbeslag kontrolleras i enlighet med europeisk standard EN eller RAL-RG 607/3. Det är då fråga om reproducerbara beslagtest. Resultaten från dessa test överförs genom motsvarande beslagdokumentation och definieringar i föreliggande direktiv till användning i fönster och fönsterdörrar. Intyget på utmattningshållfastheten hos fönster och fönsterdörrar måste utfärdas i enlighet med EN Resultaten kan klassificeras i enlighet med EN Tillverkaren av fönster och fönsterdörrar bär ansvaret för sina produkters utmattningshållfasthet. Samtliga instruktioner och hänvisningar från systemtillverkare av fönsterprofiler måste beaktas av tillverkaren av fönster och fönsterdörrar. Direktiv TBDK 7 / 14

8 5 Rekommendationer för fastsättning Följande stycke innehåller rekommendationer, hur kraven i föreliggande direktiv kan uppfyllas. En realisering av dessa rekommendationer ersätter dock inte de för intyget erforderliga kontroller enligt kapitel 7. Generellt rekommenderas, att skruvar med tillräckliga dimensioner och av hög kvalitet används. Använda skruvar måste vara anpassade efter respektive fönstermaterial. Anvisningarna i beslagtillverkarens dokumentation måste följas. 5.1 Träfönster (skiss 1 kapitel 6) Vi rekommenderar träslag motsvarande HO.06-1 med råtäthet enligt följande: Barrträslag (vid 13 ±2 % fukthalt) Råtäthet högre eller lika med 0,35 g/cm 3 Lövträslag (vid 13 ±2 % fukthalt) Råtäthet högre eller lika med 0,45 g/cm Fönster av syntetmaterial (skiss 2 kapitel 6) För fönsterbågar med upp till 80 kg vikt kan en fastsättning med två profilväggar vara tillräcklig, om de föreskrivna utdragskrafter enligt stycke 8, tabell 1 är uppnådda. För fönsterbågar med över 80 kg vikt måste de föreskrivna utdragskrafter enligt stycke 8, tabell säkerställas, antingen genom konstruktiva föreskrifter i profil eller genom lämpliga inskjutningsdelar (stålförstärkning, hörnförbindelse, fyllnadsprofiler m m). 5.3 Aluminiumfönster (skiss 3 kapitel 6) För aluminiumfönster rekommenderas, att fastsättning av profiler inte endast utförs med skruvar i profilväggen utan dessutom också med en lämplig "hörnvinkel". Direktiv TBDK 8 / 14

9 6 Skisser till rekommendationer Skiss 1 trä Skiss 2 syntetmaterial Skiss 3 aluminium Förklaring 1 inskjuten del 2 förstärkningsprofil 3 hörnvinkel I skisserna visas till exempel synliga lagerställen. De har dock också motsvarande giltighet för "förtäckt" och "till hälften förtäckt" inbyggnad i enlighet med definiering i kapitel 3. Direktiv TBDK 9 / 14

10 7 Genomförande av kontroller För genomförande av kontroller utrustas motsvarande partier i fönsterkonstruktionen så, att de motsvarar fönster- och fönsterdörrtillverkarens konstruktionssätt i de mest ofördelaktiga fall, beroende på den maximala vikten av fönsterbågar, som tillverkas på fönsterfabriken, använda skruvar, skruvförbindelsens art (till exempel med eller utan förborrning) eller alternativt fastsättning genom kilning, verkligen använda beslagdelar. Vid profiler av syntetmaterial dessutom motsvarande: art, läge och fastsättning av stålförstärkningen eller förstärkningsprofilen, den ofördelaktigaste situationen (alla skruvar, en del av skruvarna eller inga skruvar i förstärkningsprofilen), användning av en inskjuten del eller någon annan extra förskruvningshjälp. Proverna sätts fast på lämpliga uppspänningsplattor (helst av stål) och belastas på en dragprovsträckmaskin (dragprovningsmaskin) (lämpligt arbetskraftområde - belastning med 10 mm/min). Därvid måste minst de i tabellerna (se kapitel 8) angivna värden för respektive kraft i relation till fönsterbågarna vikt uppnås. 8 Anvisningar angående krafter De i tabell 1 angivna värden för dragkrafter gäller för den använda saxen i samspel med motsvarande saxlager. Ett särskilt bevis för hörnlagret är inte absolut nödvändigt, såvida fastsättningssystemet är tekniskt jämförbart med saxlagret. Om denna tekniska motsvarighet inte är given, måste de i tabell 2 angivna krafter för hörnlagret bevisas särskilt. De i tabellerna 1 och 2 angivna teststorlekar används som beräkningsunderlag för respektive krafter och motsvarar teststorlekarna i EN I bilderna 1 och 2 visas till exempel synliga lagerställen. De har dock också motsvarande giltighet för "till hälften förtäckt" och "förtäckt" inbyggnad i enlighet med definiering i kapitel 3. De här angivna krafter gäller för utmattningshållfasthet enligt EN och inkluderar varken statisk extralast eller extra belastning motsvarande EN eller EN Vad gäller extra belastning krävs särskilda intyg enligt dessa standarder motsvarande önskad klassificering i enlighet med EN för kompletta fönster- eller fönsterdörrsystem. Direktiv TBDK 10 / 14

11 1501 Direktiv För beslag med fönsterbågens maximalt tillåten massa (m F ) över 200 kg gäller: m F = 5 F m F = maximalt tillåten massa för fönsterbågar i kg F = dragkraft i N, med vilken provning måste ske Bild 1: Provningsanordning för saxlagret, dragkraft F enligt tabell 1 Förklaring 1 Karmmaterial Fastsättning av lagerställen motsvarande fönstertillverkarens konstruktionssätt. 2 Uppspänningsplatta - helst av stål Tabell 1 Provning med statisk belastning för saxar med saxlager, påsättning av last i 90 till öppningsriktning enligt Bild 1 Klass använt beslag Teststorlek 1300 mm x 1200 mm fönsterbågens max massa kg Dragkraft F N Teststorlek 1550 mm x 1400 mm fönsterbågens max massa kg Dragkraft F N Påsättning av last (dragkraft F) med: 10 mm/min Direktiv TBDK 11 / 14

12 Bild 2: Provningsanordning för hörnlagret, tryckkraft F enligt tabell 2 För beslag med fönsterbågens maximalt tillåten massa (m F ) över 200 kg gäller: F m ,5 2 F + m = F m F = maximalt tillåten massa för fönsterbågar i kg F = tryckkraft i N, med vilken provning måste ske ( ) 2 Förklaring 1 Hörnområde och inbyggnad av hörnlagret motsvarande fönstertillverkarens konstruktionssätt. 2 Uppspänningsplatta helst av stål (vinkel X enligt tabell 2) Tabell 2 Provning med statisk belastning för hörnlager med fönstergångjärn, påsättning av last enligt Bild 2 Klass använt beslag Teststorlek 1300 mm x 1200 mm X = 30 Teststorlek 1550 mm x 1400 mm X = 30 fönsterbågens max massa kg Tryckkraft F N fönsterbågens max massa kg Tryckkraft F N Påsättning av last (tryckkraft F) med: 10 mm/min Direktiv TBDK 12 / 14

13 9 Litteraturförteckning RAL-RG 607/3 Kvalitets- och provningsbestämmelser för vrid- och vrid-tippbeslag HO.06-1 Informationsblad från VFF (tyska fönster- och fasadtillverkares förbund, Frankfurt) Träslag för fönsterkonstruktion EN 1191 Fönster och dörrar - Utmattningshållfasthet - Provningsförfarande EN Fönster och dörrar - Mekanisk påfrestning - Krav och indelning EN Profiler av polyvinylklorid (PVC-U) utan tillsats av mjukningsmedel för tillverkning av fönster och dörrar - Klassificering, krav och provningsförfarande EN Fönster - Klassificering av mekaniska egenskaper, vertikal belastning, förvridning, manövreringskrafter EN Fönster Bestämning av beständighet vid belastning mot fönsterbågens yta (racking) EN Fönster - Bestämning av beständighet mot statisk förvridning EN Byggbeslag Beslag för fönster och fönsterdörrar Krav och provningsförfarande - del 8: Vrid-tipp-, tipp-vrid- och vridbeslag EN Fönster och dörrar - Produktstandard, prestationsegenskaper - del 1: Fönster och ytterdörrar utan egenskaper relaterade till brandskydd och röktäthet, men med skydd mot brand utifrån för takfönster Direktiv TBDK 13 / 14

14 Detta direktiv har utarbetats i samarbete med: Fachverband Schloss- und Beschlagindustrie e.v. Velbert (Fackförbundet för lås- och beslagindustri) Offerstraße 12 D Velbert Prüfinstitut Schlösser und Beschläge PIV Velbert (Provningsanstalt för lås och beslag) Wallstraße 41 D Velbert Institut für Fenstertechnik e.v. (Institut för fönsterteknik) Theodor-Gietl-Straße Rosenheim Under arbetet har hänsyn tagits till resultaten från forskningsprojektet NGF "Nytto- och funktionsduglighet av fönster" under ledning av ift Rosenheim. Direktiv TBDK 14 / 14