HÄLSO- SATSNINGAR DÄRFÖR ÄR DE EN BRA AFFÄR BRÅKET OM SJUKFRÅNVARON

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÄLSO- SATSNINGAR DÄRFÖR ÄR DE EN BRA AFFÄR BRÅKET OM SJUKFRÅNVARON"

Transkript

1 en tidning för sveriges främsta företagsledare och beslutsfattare nr 4/2004 HÄLSO- SATSNINGAR DÄRFÖR ÄR DE EN BRA AFFÄR Ledningen på Turning Torso, Sveriges mest spännande bygge, vet vikten av att arbeta förebyggande. Se sidan 2.»Det är ingen moralisk skillnad mellan att kräva att folk fortbildar sig på arbetet och att de tränar. Det är bara två olika slags investeringar«forskaren Stefan Lundström, Mälardalens högskola. BRÅKET OM SJUKFRÅNVARON De här effekterna får de nya reglerna för sjukfrånvaron på ditt företag. Se sidan 10.

2 INNEHÅLL/PRIMA 02. Bara var tredje medarbetare har den kondition som krävs för att klara av ett normalt yrke. Företag som satsar på medarbetarnas hälsa tjänar fem-åtta kronor på varje satsad krona. 06. NCC:s Turning Torso växer upp mot himlen. Vi gör ett besök och går igenom fördelarna med att hjälpa personalen träna som ett sätt att förebygga sjukfrånvaro. 08. IBM tog hjälp av Previas experter för att skapa en optimal arbetsmiljö vid flytten till ett nytt kontor. 10. Regeringens proposition, som innebär att arbetsgivarna får ett påtagligt större ansvar för sjukfrånvaron, väcker heta känslor i många läger. Vi går igenom varför och berättar vad företag kan göra för att sänka kostnaderna. 14. Eget ansvar är kungsord för Hogiaimperiets grundare Bert- Inge Hogsved. Hans sätt att leda och driva sitt familjeföretag har gett vinst de senaste 13 åren i rad. 16. Nu finns en formel som gör det lätt att se om förebyggande hälsoinsatser lönar sig. Modellen är ett genombrott för beslutsfattare som vill ha ett objektivt beslutsunderlag. 17. Åsa Rödén, vd på Previa, utreder effekterna av det nya medfinansieringsförslaget som riksdagen röstar om den 8 december. 18. Läs mer om Previa och hur hälsofrämjande åtgärder kan förebygga hög sjukfrånvaro bland medarbetarna. 2 prima nr previa prima ansvarig utgivare åsa rödén produktion spoon publishing ab omslagsfoto adam haglund tryck edita ljunglöfs issn vill du komma i kontakt med prima:

3 Bara var tredje medelålders medarbetare är i nog bra form för att klara av normalt arbete. Investeringar i hälsofrämjande åtgärder blir därmed en bra affär. Varje satsad krona ger enligt forskningen 5-8 kronor tillbaka i ökad effektivitet och sänkt sjukfrånvaro. Bäst effekt ger investeringen om insatserna görs på betald arbetstid eftersom då även de minst vältränade i personalen omfattas av åtgärderna. ncc Malmö har av det skälet infört massage på arbetstid och startar varje arbetsdag med uppvärmning vid det krävande bygget av Turning Torso. Det förebyggande arbetet är en av förklaringarna till företagets låga sjukfrånvaro. På ibm i Eskilstuna har arbetet med att utforma en långsiktigt god arbetsmiljö gjort att företaget har låga sjuktal generellt och ytterst få långtidssjukskrivna. DÄRFÖR ÄR HÄLSOSATSNINGAR SÅ LÖNSAMMA Att hålla medarbetarna i form är en verkligt god affär. Prima har mött forskarna som har siffror på exakt hur lönande det är. På Sveriges mest utmanande projekt Turning Torso i Malmö satsar man därför hårt på förebyggande hälsovård för att förhindra arbetsskador. text gabriel artur foto adam haglund det finns vetenskapliga stöd för att en arbetsstyrka med svenska 50-åringar kan sänka sin»arbetsfysiologiska medelålder«med cirka 15 år. 1 Annan forskning visar att varje krona som satsas på förebyggande hälsoprojekt kan ge företaget fem till åtta kronor tillbaka. 2 Sådana framgångar kräver ett strukturerat och genomtänkt hälsoarbete, poängterar Stefan Lundström, lärare i hälsoekonomi vid Mälardalens högskola. Han ser bara två typer av organisationer som inte självklart tjänar på den typen av hälsoprojekt. Dels företag där majoriteten av de anställda är under 35 år. Deras genomsnittliga hälsa är ofta tillräckligt bra tack vare deras unga ålder. Dels företag med stor personalomsättning, då blir det något annat företag som får skörda frukterna av investeringarna, säger Stefan Lundström och tillägger på typiskt resonerande forskarvis: Å andra sidan kanske medarbetarna väljer att arbeta kvar inom företaget om de upplever att ledningen satsar på deras hälsa. Kvar blir majoriteten av Sveriges arbetsplatser, när dessa två grupper valts bort. Det är ingen överdrift att påstå att arbetskraftens stigande medelålder är eu-ländernas största problem inför framtiden, säger Stefan Lundström. konditionen är en nyckelfaktor. Utöver att personer med dålig kondition löper större risk att bli sjuka och fysiskt utslitna, har de också lägre koncentrationsförmåga jämfört med om de skulle prima nr

4 SAMIR SOUDAH BENGT JOHANSSON är gästprofessor i ledarskap på Idrottshögskolan vid Göteborgs Universitet. motionera regelbundet. Stefan Lundström hänvisar till hälsoundersökningar vars resultat kan tyckas alarmerande. På de flesta svenska arbetsplatser har bara en av tre medarbetare den kondition som krävs i ett normalt yrke. Ett enkelt mått på detta gränsvärde: personer som klarar att gå sex kilometer på en timme utan ansträngning har tillräckligt bra kondition. Två av tre medelålders svenskar klarar alltså inte det. Fysisk aktivitet är nyckeln till hälsan, men helheten är viktigast. Även när man väger in faktorer som kost, psykiskt välbefinnande med flera faktorer, så visar studier att bara en av tre medarbetare har en hälsa där helheten ser bra ut. Men många företagsledare upplever sig bakbundna av moraliska skäl. Med rätta frågar de sig om det vore att inkräkta på medarbetarnas integritet, att kräva att de börjar träna och äta bättre. Det går att teckna skräckscenarier, där cheferna avgör om deras personal ska bryta upp ur destruktiva äktenskap, bli nykterister och äta mat med lågt glykemiskt index. Därför förespråkar Stefan Lundström att det hälsofrämjande arbetet ska ske på betald arbetstid. Det är ingen moralisk skillnad mellan att kräva att folk fortbildar sig på arbetet och att de tränar. Det är bara två olika slags investeringar. hur avgör då ett företag vad som är en vettig hälsoinvestering? Ekonomen Anders Johrén har varit medförfattare till boken»effektiv friskvård, lönsammare företag«. I boken ges exempel på hur man ur företagens synvinkel kan värdera olika insatser på friskvårdsområdet. Anders Johrén anser, liksom Stefan Lundström, att det centrala är att företagsledningar arbetar strukturerat och genomtänkt. De ganska vanliga friskvårdstimmarna, där de som vill får träna en gång i veckan, är ofta bortkastade pengar. Utan styrning, kontroll och uppföljning leder sådana projekt sällan någonstans. Enligt Anders Johrén är det främst de redan fysiskt aktiva som nappar på sådana erbjudanden. De stora vinsterna för företagen och medarbetarna finns att hämta om satsningarna omfattar dem som från början inte har en god fysisk status. Ett första steg är därför att identifiera vilka personer som har ett friskbeteende och vilka som har ett riskbeteende. För de senare väntar ofta en mödosam väg. Det tar som bekant tid att ändra sina vanor. An- 4 prima nr

5 ders Johrén nämner lyckade projekt, där de anställda en längre tid ägnat minst tre arbetstimmar i veckan till hälsofrämjande arbete. Många studier visar att det tar upp till två års aktivt arbete för att en hälsoförändring ska bli bestående, instämmer Stefan Lundström. Bengt»Bengan«Johansson, den förre förbundskaptenen i handboll, har lång erfarenhet av att motivera människor till att höja sin fysiska förmåga. I dag är han gästprofessor i ledarskap på Idrottshögskolan vid Göteborgs Universitet, en tjänst som delfinansieras av Previa. Det är viktigt att individen ser att satsningarna är bra för honom eller henne personligen, inte bara för företaget. Individerna måste se vad de har att vinna på förändringarna och de behöver egna visioner att sträva efter. Det behöver inte vara så krångliga argument, utan jordnära resonemang kring hur man mår bättre av att motionera. Man kan fråga sig själv hur man vill ha det som gammal, om man vill orka leka med sina barnbarn på ålderns höst. Bengt Johansson menar att beslut som inte är förankrade hos de enskilda personerna sällan leder till nya vanor.» MÅNGA STUDIER VISAR ATT DET TAR UPP TILL TVÅ ÅRS AKTIVT ARBETE FÖR ATT EN HÄLSO- FÖRÄNDRING SKA BLI BESTÅENDE «Ta rökare till exempel. Det går inte att tvinga eller tjata sig till att någon ska sluta röka. Det är ett beslut han måste ta själv. I det moderna samhället har vi blivit så vana vid att andra ska ta ansvar för oss. Men det mesta är upp till en själv. Företag kan skapa goda förutsättningar för hälsoarbetet, men de viktiga besluten måste personerna ta själva. Som förbundskapten för handbollslandslaget betonade Bengt Johansson sammanhållningen och lagkänslan. Hälsoarbetet får inte upplevas som en bestraffning från ledningen. Tvärtom ska man försöka arbeta med det här tillsammans. Det är viktigt att komma ihåg att det är något som i grunden är positivt för båda parter. 1 Aerob och anaerob träning, Jens Bangsbo och Lars Michalsik, Institutet för Idrott, Köpenhamns Universitet. Fysiologins grunder, Irma Åstrand, Idrottshögskolan i Stockholm. 2 Testvärdet i arbetslivet, Stefan Lundström, Mälardalens Högskola. prima nr

6 Med hälsan mot toppen ncc i Malmö tar sjukfrånvaron på allvar. Tack vare en framsynt ledning är sjukfrånvaron på Turning Torso bara någon procent trots att arbetet innehåller många tunga lyft. i västra hamnen i malmö börjar en av Sveriges mest omtalade byggnader bli klar Turning Torso. Namnet skulle också kunna syfta på ncc:s snickare. I mitten av november gipsar arbetslaget den 29:e våningen av totalt 54. Att gipsa innebär att resa upp innerväggar, isolera och såga till och spika upp gipsskivor. Ryggen, nacken och armarna är utsatta när man arbetar så här. Det blir många vridningar och lyft, när gipsskivorna ska på plats, säger Anders Olsson, snickare på ncc sedan 25 år. Tidigare hade Anders Olsson ryggproblem som gjorde att han hade svårt att resa sig från sittande ställning. De problemen har försvunnit sedan han började få massage på arbetstid. Att jag börjat träna på egen hand, med stretching och uppvärmning har också hjälpt till, säger han. Arbetslaget på Turning Torso tillhör ncc Construction region Syd. Det är en av ncc:s mest framgångsrika enheter när det gäller att motverka sjukfrånvaro. Hans Andersson, regionens personalchef, beräknar att sjuktalen för i år blir högst två till tre procent. Han säger: Vi började inte med det här för att vi hade stora problem med sjukskrivningar. Byggbranschen har generellt mycket lägre sjuktal än till exempel vårdsektorn. Snarare var det den allmänna tendensen i samhället, med mer stress och sjukskrivningar, som fick ncc:s ledning att engagera sig i frågan för fyra-fem år sedan. Istället för att vänta och se ville företaget agera i förväg. De ansvariga i region Syd var inne på samma linje. Vi visste att fler sjukskrivningar inte bara skulle drabba oss genom ökade kostnader för sjukpenning. På de stora byggprojekten jobbar man i lag om man, där alla är viktiga för att arbetet ska flyta på. Är en person borta finns risken att projektet tappar fart, säger Hans Andersson. Det är dock viktigt att inte sätta likhetstecken mellan sjukfrånvaro och frisknärvaro. Byggbranschens låga sjuktal berättar inte hela sanningen. Många går till arbetet fast de är sjuka eller har värk för att inte lämna arbetskamraterna i sticket. Och för att den allmänna inställningen är att man inte ska klaga i onödan, säger Hans Andersson. Därför är det hälsofrämjande arbetet viktigt, för att komma åt problem som de låga sjuktalen inte avslöjar. Inom ncc är vi övertygade om att vi tjänar på investeringar som hjälper folk att komma till jobbet friska och hela, istället för att spara in de pengarna på kort sikt, säger Hans Andersson. Den synen delar snickaren Anders Olsson: Den som inte mår bra trivs inte på jobbet. Den personen påverkar också folk omkring. Det är stor risk att det blir dålig stämning och att arbetet går långsammare. i ncc construction region syd har man satsat på flera insatser som minskat problemen. Från att tidigare ha gjort hälsokontroller vart tredje år, görs det nu friskprofiler på alla anställda vartannat år och vartannat år funktionsprofiler. De senare innebär att undersöka om personer lider av värk eller förslitningar, att lederna fungerar bra och att konditionen räcker till. I två pilotprojekt provar ncc att ge massage till anställda och byggarbetarna börjar dagen med uppvärmning. Massagen har gjort underverk med många av oss som arbetat länge som snickare. Uppvärmningen har det varit mer kluven inställning till. Vissa av gubbarna har tyckt att det kändes genant att börja dagen med att hoppa och stretcha. Men jag tror det handlar om att de måste vänja sig. Ingen tycker ju 6 prima nr

7 prima nr

8 det är konstigt att fotbollsspelare värmer upp innan de går ut och spelar match, säger Anders Olsson. Många insatser görs också på nationell nivå inom ncc. Alla anställda har fått lyssna till föreläsningar om kost, hälsa och motion. Varje år kan de kvittera ut 500 kronor för att använda till friskvård på fritiden. Flera skyddsombud har vidareutbildats till att bli friskvårdsinspiratörer. Lars Tengvall, facklubben Ledarnas ordförande, är samordningsansvarig för friskvårdsarbetet. Han berättar om tävlingen, där medarbetare fick låna stegräknare i 20 dagar. Vinnaren gick 67 mil det är mer än tre mil om dagen, säger Lars Tengvall och fortsätter: När vi började med friskvårdspengen utnyttjade sju procent den förmånen. I dag är siffran 27 procent. Den stora utmaningen är nu att få de resterande 73 procenten att bli mer aktiva. Det är ju ofta de som redan idrottar och motionerar som nappar på sådana här idéer, säger Lars Tengvall. Den synen delar personalchefen Hans Andersson. Han har en vision om att företaget ska arbeta mer systematiskt med hälsofrämjande insatser riktade till alla medarbetare, vare sig de är tjänstemän eller yrkesarbetare. Mycket av arbetet handlar om att förändra attityder. Därför är det också viktigt att vi får igång samtal om frågor som kost och hälsa inom organisationen. Att det blir något folk diskuterar kring fikaborden. ibm i Eskilstuna arbetar strategiskt för bättre hälsa En god arbetsgivare tar långsiktigt ansvar för medarbetarnas hälsa. När ibm flyttade anpassades det nya kontoret för att förebygga arbetsskador på upp till 15 års sikt. 8 prima nr text gabriel artur foto samir soudah ANNE-LOUISE SANDVIK, platschef på IBM i Eskilstuna byggde en arbetsplats som passar medarbetarna. i juni flyttade de 150 anställda på ibm i Eskilstuna från företagets gamla lokaler utanför staden till ett kontor på Kungsgatan 43. Det nya kontoret skiljer sig från det gamla, här är betydligt mindre och medarbetarna sitter i öppna kontorslandskap eller delar rum. Vi ägnade mycket tid åt frågor kring ergonomi, buller, ljussättning och ventilation. Det ser vi som en del i vårt förebyggande hälsoarbete, säger Anne-Louise Sandvik, platschef på ibm i Eskilstuna. ibm i Eskilstuna skiljer sig från många svenska organisationer genom att lägga mer resurser på förebyggande och hälsofrämjande åtgärder än eftervård. Vi väntar inte tills symtom på sjukdomar och skador börjar synas, utan arbetar proaktivt och långsiktigt. Vår förhoppning är att det ska vara en kostnadsbesparing. Samtidigt gynnas våra medarbetare av det. Vi har låga sjuktal och ytterst få långtidssjukskrivna, säger Anne-Louise Sandvik och ger ett exempel: När vi arbetar med ergonomiaspekter tänker vi inte bara på arbetsrelaterad värk som kan uppstå inom en nära framtid, utan även på 10 eller 15 års sikt. Det hälsofrämjande perspektivet gör att personalen märker att arbetsgivaren bryr

9 »VI VÄNTAR INTE TILLS SYMTOM PÅ SJUKDOMAR OCH SKADOR BÖRJAR SYNAS, UTAN ARBETAR PROAKTIVT OCH LÅNG- SIKTIGT«Turning Torso strävar mot höjden. När huset är klart har det 54 våningar, är 190 meter högt och Sverges högsta byggnad. Mer info finns på sig, menar hon. Det i sin tur leder till högre motivation. Även på intäktssidan är vi övertygade om att vi tjänar på att våra medarbetare är friska och trivs på jobbet. Företaget har en lång tradition av att arbeta förebyggande. Men de senaste årens ökade intresse har gjort att frågorna fått allt större vikt, berättar Anne-Louise Sandvik. I dag diskuterar vi detta regelbundet på ledningsnivå. Jag upplever också att frågorna om stresshantering och den psykosociala biten fått större vikt. ibm i eskilstuna arbetar med ett helhetsperspektiv på hälsa. Vi har märkt att intresset för kost och motion, balans i livet, stresshantering och andra hälsofrågor har ökat. Våra medarbetare har börjat diskutera sådana ämnen i lunchrummet, säger Anne-Louise Sandvik på ibm. EXPERTERNA HJÄLPTE IBM ATT BYGGA RÄTT MILJÖ En förklaring till IBM:s goda resultat är det ett nära samarbetet med Previas experter i utformningen av de nya lokalerna. Marianne Segers är distriktschef för Previas distrikt Södermanland Norr. Hon berättar att IBM servas av ett eget kundteam. Det består av en företagssköterska, en ergonom och beteendevetare. Till teamet är också läkare och arbetsmiljöingenjör knutna som anlitas vid behov. -Tillsammans kan teamet lättare se kundernas totala behov. Behövs i första hand friskvård? Eller är det ledarutveckling som är mest primärt? säger hon. För att vidmakthålla det goda resultatet träffar kundteamet Anne- Louise Sandvik och hennes kolleger med jämna mellanrum. Tillsammans diskuterar de igenom hälsoläget på arbetsplatsen och vilka aspekter i det hälsofrämjande arbetet som ska prioriteras härnäst. Samarbetet har omfattat saker som hur det nya kontoret inreds och hur de enskilda individernas arbetsplatser utformas. Det har också anordnats föreläsningar om hälsa och stresshantering. Det görs även regelbundna friskprofiler på alla medarbetare. En fördel med att IBM-ledningen arbetat aktivt med att öka kunskapen om vikten av att arbeta förebyggande är att den allmänna medvetenheten har höjts om fördelarna med att arbeta rätt. prima nr

10 NYA SJUKREGLER BLIR DYRA FÖR FÖRETAGEN Sjukförsäkringssystemet förändras troligen den 1 januari Arbetsgivarna ska betala 15 procent av kostnaderna för sjukskrivningarna från och med dag 15. Den tredje sjuklöneveckan försvinner och arbetsgivaravgiften sänks med 0,24 procentenheter. text christer fälldin propositionen»drivkrafter för minskad sjukfrånvaro«presenterades den 18 oktober av regeringen med stöd av miljöpartiet och vänsterpartiet. Sedan dess har debatten, och kritiken, varit ovanligt hård. Många remissinstanser som lagrådet, Kommunförbundet och Landstingsförbundet, var kritiska. De borgerliga partierna motsätter sig förslaget. I början av december fattar riksdagen beslut Hans Karlsson, arbetslivsminister. 10 prima nr om propositionen. Den nya sjukförsäkringen är en enda stor kränkning. Det finns ingenting på senare år som har gjort enskilda företagare mer rasande än det här förslaget, säger Svenskt Näringslivs vd Ebba Lindsö. Ebba Lindsö anser också att propositionen är företagarfientlig och att de nya reglerna särskilt drabbar småföretagarna. Hon får medhåll av riksdagsmännen Per Westerberg, m, och Kenneth Johansson, c, båda talesmän i sjukförsäkringsfrågor för sina partier. De anser att förslaget led. De redan svaga drabbas. De som är arbetslösa, har någon kronisk åkomma eller som nyss har anlänt till Sverige förlorar på det här förslaget,säger Kenneth Johansson. Enligt arbetslivsminister Hans Karlsson är den nya sjukförsäkringen väl avvägd med en tydlig drivkraft för arbetsgivare att aktivt arbeta för att minska sjukfrånvaron. Förslaget är kostnadsneutralt för arbetsgivarkollektivet och tar hänsyn till mindre arbetsgivares förutsättningar, säger han. När det gäller kostnaderna för sjukförsäkringen går det också en tydlig skiljelinje mellan de båda blocken, de borgerliga partierna med Svenskt Näringsliv på ena sidan, och socialdemokraterna med vänsterpartiet och miljöpartiet på den andra sidan. Det är fel att säga medfinansiering när arbetsgivarna ska betala 15 procent av kostnaderna efter den andra sjukskrivningsveckan, säger Ebba Lindsö. Det är dubbelfinansiering det handlar om, eftersom företagen redan i dag betalar hela försäkringen. Men det anser inte Hans Karlsson som dock håller med om att all sjukfrånvaro inte kan påverkas av arbetsgivaren. Den övervägande delen av det ekonomiska ansvaret för försäkringen bärs även i fortsättningen gemensamt av staten och arbetsgivarna. Det måste betonas att arbetsgivaren kan förhindra eller förkorta sjukfrånvaro oavsett om den orsakats av arbete eller annat, säger Hans Karlsson som också tycker att rehabilitering är arbetsgivarens ansvar och att den som inte omedelbart kan genomföras ändå till stor del är en arbetsgivarfråga. Svenskt Näringsliv och de borgerliga riksdagspartierna har motsatt uppfattning. Det är orimligt, menar de, att sjukskrivningarna ska betalas av företagen när orsaken är skador som inte är arbetsrelaterade. Arbetsgivarna kan inte påverka vad som händer i den enskildes familj, eller om han skadar sig i en korpfotbollsmatch eller på krogen, säger Kenneth Johansson. Det finns ett tak för hur mycket en enskild arbetsgivare ska behöva betala av sjukkostnaderna. Det ligger på 4 procent av företagets totala lönekostnader. Alla företagare måste kalkylera med 4 procents kostnad för sjukfrånvaro och det är mer än många företags marginal, enligt Ebba Lindsö. Det är inte tolererbart, säger hon. Ulla Hoffmann, riksdagsman för vänsterpartiet och talesman i sjukförsäkringsfrågor, tror att den nya konstruktionen med tiden medför att staten inte får några intäkter alls från de 15 procenten, och att arbetsgivarna följaktligen inte heller kommer att ha några 15-procentiga kostnader. Orsaken är att arbetsgivarna tvingas arbeta mer aktivt än hittills med rehabilitering och att långtidssjukskrivningarna därmed försvinner. är det någonting som partierna på den andra sidan är övertygade om så är det motsatsen till Hoffmanns förhoppning. De ekonomiska effekterna blir negativa, anser riksdagsmännen Per Westerberg och Kenneth Johansson. Sven Brus, kristdemokratisk riksdagsman, tvivlar på att det går att

11 PARTIERNA OM DEN NYA SJUKFÖRSÄKRINGEN HANS KARLSSON, ARBETSLIVSMINISTER: Det nya förslaget ska leda till minskad sjukfrånvaro, vilket ger en förbättrad samhällsekonomi. Ett rimligt antagande är att detta ger fler jobb snarare än färre. ULLA HOFFMANN, VÄNSTERPARTIET: Det är de anställda som finansierar sjukförsäkringen, inte arbetsgivarna. Arbetsgivarna vidarebefordrar en avgift som de anställda under många år avstått i löneutrymme. YVONNE RUWAIDA, MILJÖPARTIET: Förslaget ger arbetsgivarna ekonomiska incitament för att aktivt arbeta med rehabilitering av anställda som är sjuka samt det blir lönande för arbetsgivare att ha en hälsosam arbetsplats.» DET HÄR FÖRSLAGET SLÅR MOT DE ALLRA SVAGASTE. HANDIKAPPADE, ÄLDRE OCH DE SOM STÅR UTANFÖR ARBETSMARKNADEN «nå regeringens mål, att halvera kostnaderna för sjukförsäkringen till Det är 50 miljarder kronor som ska hämtas in på tre år. Förslaget ger inte statskassan de pengar regeringen tror och för arbetsgivaren ökar kostnaderna. Dessa kostnader har fördubblats på sju år och Ebba Lindsö ser tre orsaker till 2000-talets höga sjuktal. Sjukskrivningsprocessen har slutat att fungera. Människors attityder har också blivit ett stort problem eftersom många sjukskriver sig för att de är trötta, inte för att de är sjuka. Sedan har vi vårdköerna. Människor som väntar sex månader för att opereras måste vara sjukskrivna. Det kan inte arbetsgivaren påverka, säger Ebba Lindsö. Enligt Svenskt Näringsliv och de borgerliga partierna ökar förslaget segregering och diskriminering på arbetsmarknaden. Enligt regeringen och de två stödpartierna ökar sysselsättningen. Det här förslaget slår mot de allra svagaste. Handikappade, äldre och de som står utanför arbetsmarknaden får ännu svårare att skaffa jobb. Arbetsgivarna riskerar ju att få kostnader på 15 procent för dem i all evighet, säger Ebba Lindsö. Hans Karlsson och Ulla Hoffmann tror att färre blir sjukskrivna och att det leder till en bättre samhällsekonomi som i sig skapar fler jobb. Sven Brus och Per Westerberg är övertygade om att kostnaderna ökar för arbetsgivarrna och att sänkningen av arbetsgivaravgiften bara får marginell betydelse. Det skulle behövas en halvering av arbetsgivaravgifterna för att få effekt, säger Westerberg. Läs vad Previa kan erbjuda för att sänka kostnaderna för sjukfrånvaron på sidan 19. SVENSKT NÄRINGSLIV BO KÖNBERG, FOLKPARTIET: Sannolikt minskar de totala kostnaderna för sjukförsäkringen med det här förslaget, men till ett mycket högt pris: ökad kostnad för privata arbetsgivare och ökad selektering på arbetsmarknaden. KENNETH JOHANSSON, CENTERPARTIET: Offentliga sektorn är den sämsta arbetsgivaren, sedan stora företag och bäst är de mindre företagen. Vi bör ha ett system som tar hänsyn till att företagen ser olika ut och sköter sig olika. SVEN BRUS, KRISTDEMOKRATERNA: Det blir färre jobb. En talande effekt är att uttaget av hälsointyg från Försäkringskassan ökat markant senaste året. Arbetsgivarna vill se antalet sjukdagar innan de anställer och det nya sjukförsäkringsförslaget ökar tveksamheten ännu mer. PER WESTERBERG, MODERATERNA: Förslaget är inte effektivt. Det ger inte de positiva effekterna som avsågs när propositionen skrevs. De 15 procenten är inte tillräckligt mycket pengar för att undanröja den problematik som sjukfrånvaron utgör. prima nr

12 Det här betyder förslaget för dig som arbetsgivare arbetsgivarna ska betala 15 procent av kostnaderna för sjukförsäkringen från och med den femtonde sjukdagen. Det är den viktigaste konsekvensen av regeringens proposition om förändringar i sjukförsäkringen. Den tredje sjuklöneveckan försvinner därmed och samtidigt höjs sjukersättningen åter till 80 procent av lönen upp till 7,5 basbelopp. Arbetsgivaravgiften minskar med 0,24 procentenheter till 32,46 procent. De nya reglerna föreslås gälla från den 1 januari Beslutet fattas av riksdagen i början av december. Förslaget innehåller krav på arbetsgivarna att agera för att sjukskrivna snabbt ska kunna börja arbeta igen eller genomgå rehabilitering i Försäkringskassans regi. REHABILITERINGSPLAN Arbetsgivaren kan besluta att göra en rehabiliteringsutredning som sänds till Försäkringskassan. Den har två veckor på sig att upprätta en rehabiliteringsplan, eller kalla till ett avstämningsmöte med den sjukskrivne och arbetsgivaren. Efter två veckors sjukskrivning ska arbetsgivaren betala en särskild sjukförsäkringsavgift för den sjukskrivne. Avgiften uppgår till 15 procent av sjukpenningen för de anställda som är helt sjukskrivna. Det finns ingen bortre gräns för betalningsskyldigheten. DELTIDSSJUKSKRIVNING UNDANTAS Det finns en del undantag då arbetsgivaren inte behöver betala avgiften, till exempel när en sjukskriven återgår i tjänst på deltid. Skälet till detta är, enligt propositionen, att arbetsgivarna ska stimuleras att låta människor börja arbeta även om de inte är helt återställda eller rehabiliterade. Undantag gäller också för sjukskrivna som deltar i sådan rehabilitering att individen får rehabiliteringsersättningsbesked från Försäkringskassan, samt dem som får förebyggande sjukpenning. En anställd som får sjuk- eller aktivitetsersättning, det som tidigare kallades för förtidspensionering, belastar inte heller arbetsgivaren med den 15-procentiga kostnaden. HÖGRISKSKYDD Försäkringskassan kan besluta om särskilt högriskskydd för anställda som varit sjukskrivna en eller flera längre perioder. Då slipper företaget betala den särskilda sjukförsäkringsavgiften. Sjukskrivning vid donation av organ påverkar inte heller arbetsgivarens kostnader. TAK OCH GOLV Taket för sjukavgiften är 4 procent av ett företags lönekostnader för ett år och golvet är ett fribelopp. När den särskilda sjukförsäkringsavgiften för ett företag inte når upp till kr under ett helt år behöver den inte betalas. Företaget ska betala in den särskilda sjukförsäkringsavgiften varje månad efter underlag som skickas ut från Försäkringskassan. Pengarna sänds till Skatteverket och bokförs på det vanliga skattekontot. Det nuvarande högkostnadsskyddet upphör och i stället får mindre arbetsgivare möjlighet att teckna särskilda försäkringar mot sjuklönekostnader. Försäkringarna är frivilliga och liknar dem som fanns före halvårsskiftet grafik jimmy blomqvist Peter, Helena och Lars arbetar på ett litet företag. De har alla varit sjukskrivna längre än två veckor då arbetsgivaren betalade sjuklön. Månaden efter sjukskrivningen får deras arbetsgivare ett underlag från Försäkringskassan som visar att företaget ska betala in kr till skattekontot. Om Lars börjar jobba deltid efter ytterligare en månad faller hans avgift bort. Då ska företaget för den månaden betala kr i särskild sjukförsäkringsavgift. Källa: Försäkringskassan Så här räknar arbetsgivaren ut kostnaden»sänk KOSTNADERNA GENOM FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER«Debatten om den nya sjukförsäkringen har blivit för polariserad, säger Lars Bohlin, vd för Föreningen svensk Företagshälsovård, branschorganisation för svenska företagshälsovårdsbolag. Det borde mer handla om hur vi kan förebygga ohälsa på arbetsplatserna. Det kostar mycket mindre än att hantera sjukfrånvaro när den väl har inträffat. Produktiviteten kan då höjas med mycket små insatser. Regeringens proposition har dock det goda med sig att dessa frågor lyfts fram som strategiska företagsfrågor, enligt Lars Bohlin. Han känner viss tveksamhet över att kostnader förs över på arbetsgivarna utan att någon har visat att det är arbetsgivarna som står för ökningen av kostnaderna. För oss som bransch leder förslaget till ökad efterfrågan. Självklart är det bra för de företag som arbetar med företagshälsovård att arbetsgivarna i högre utsträckning måste hitta lösningar för personal som är frånvarande. Vår marknadssituation gynnas av det, säger Lars Bohlin. Det negativa med förslaget är den inbyggda rättsosäkerheten, enligt Lars Bohlin. Arbetsgivaren tvingas betala 15 procent av kostnaden för den sjukskrivne men kan inte påverka Försäkringskassans handläggning. Försäkringskassan är inte känd för att arbeta snabbt, säger han. Det finns inte heller någon kontroll av Försäkringskassan och dess beslutsgång. 12 prima nr

13 Så överlever du julbordet Sill, sylta, skinka, lutfisk, lax och grisfötter... Det är lätt att bli övermätt redan i mitten på december. Här är guiden till hur du väljer rätt på julborden. ordetext pär jonasson prima kontaktade traktör Erik Lallerstedt för att få råd om vad som är effektivast vid buffén. På Gondolen serverar han ett traditionellt svenskt julbord. Vi satsar lite extra på sillen som ligger mig varmt om hjärtat och vi har en del vegetariska alternativ som brukar uppskattas. Många av besökarna är affärskunder som tänker på både vikten och hälsan och för dem har han några koncisa råd: ta mindre av maten. Då blir måltiden lättare och behagligare och du hinner smaka på allt innan du blir mätt. De flesta gäster går ändå fem-sex rundor, och fyller varje tallrik med ett fem centimeter högt lager. Själv gillar jag inte att bli så proppmätt. ta en paus då och då. Låt julbordet få ta sin tid, det här är en stund av njutning. Då hinner maten sjunka undan och samtalet flyter ledigare och behagligare. strunta i ölen, den gör dig snabbt mätt. Annars är risken överhängande att du inte får ned ens en chokladpralin till kaffet. acceptera att julbordet inte är bantarmat. Erik anser att revbensspjällen är onyttigast, så de bör undvikas av den som tänker på kalorierna. Allt är dock inte fett. Fruktsalladen är nyttig, fast godast med vaniljgrädde till. Sill och lutfisk är också ganska nyttigt. Sylta, ren och fårfiol är inte så fett, om det nu är det man menar med nyttigt. välj à la carte-menyn om du är rädd för att äta för mycket. Det krävs dock en del pondus för att avstå julbordet. Av artighet väljer de flesta ändå julbordet när de blir bjudna. Mitt tips är att bara ta sådant man gillar och i lagom mängd. Ytterligare ett knep är att äta något nyttigt innan du går iväg. Det låter kanske konstigt att vara mätt redan i förväg, men med full mage slinker det ner färre läckerheter. Till sist avslöjar Erik Lallerstedt en egen specialitet: bubbel till fisken. Champagne till sillen? Ja, bara man själv trivs går det mesta bra. Och jag tar dessutom gärna en snaps, som hjälper till med förbränningen av fettet. GUNNAR NILSSON, 56, VD EMIL LUNDGREN AB, GÖTEBORG. Blir det för mycket julbord? Nej, jag går nog bara på ett julbord förutom vårt eget för personalen. Julbord är inte lika häftigt och inne som det var förr. Mina kolleger kan säga»vi tar en dagens i januari istället!«. Vilket är ditt bästa julbordsrecept? Jag gör en egen inläggning av saltsillfiléer varje jul som familjen verkligen gillar. Egentligen är det väl kokbokens enklaste recept Sillen läggs i en lag med ättiksprit, vatten, socker, rödlök, lagerblad och några svartpepparkorn. Det är faktiskt även min egen favorit på julbordet där hemma. RENÉE MOHLKERT, 44, VD OCH KONCERNCHEF ÖSTGÖTA CORRESPONDENTEN, LINKÖPING. Blir det för mycket julbord? Nej, det tycker jag inte. Det blir inte så mycket som alla tror. Kanske tre-fyra stycken, vilket är alldeles lagom. I alla fall om man som jag gillar julmat. Vilket är ditt bästa julbordsrecept? Eftersom vi har en gård med egna lamm väljer jag en lammrulle som passar bra på julbordet. Man använder köttet som sitter på revbenen, som man skär bort, och sedan kryddar med örtkryddor som rosmarin och persilja, salt och peppar, samt rivet citronskal. Därefter rullar man ihop till en rulle, knyter och bakar i ugnen. När rullen svalnat rullar man in den i plastfolie och lägger i kylen. Sedan kan man skära tunna skivor av lammrullen, som är ett bra alternativ till syltan. HANS JONSSON, 56, VD INDEXATOR AB, VINDELN. Blir det för mycket julbord? Ja, alldeles för mycket! Men jag tycker inte illa om företeelsen som sådan, det är ju tradition och ett sätt att träffas. Skulle jag gå på alla julbord jag bjuds till blev det säkert ett tiotal, fast numera bjuder allt fler på vanlig à la carte-middag istället. Vilket är ditt bästa julbordsrecept? Vi brukar ju laga en del julmat tillsammans i familjen för att det är en trevlig tradition. Mina personliga favoriter är grisfötterna, den inlagda sillen och glöggen. Recepten läser jag innantill, men det är klart att man sätter lite egen touch på det ändå. Glöggen kallas»översteglögg«och innehåller mycket kryddor och Renat. prima nr

14 HAN LÅTER ALLA VÄXA Bert-Inge Hogsved har fått massor av priser för sitt sätt att driva programvaruimperiet Hogia. Här avslöjar han hur hans ledarfilosofi ser ut. text börje lundberg illustration hanna wieslander Hogia AB är ett familjeägt it-företag grundat 1980 av Bert-Inge Hogsved. Hogia-gruppen omfattar i dag 20 företag med totalt cirka 400 anställda i Sverige, Norge och Finland. Hogia har cirka företag som kunder till sina olika programvaror. Omsättningen ligger på 300 miljoner kronor. Hogia har visat positivt resultat de senaste 13 åren. Största verksamhetsgrenar är ekonomiadministration och styrning, personal- och löneadministration samt transportsystem. bert-inge hogsved är 60 år, grånad, men ungdomlig i blick och kynne, lättsam till sättet, snabb till ett leende, pratglad och drivande. Det är ingen hemlighet att han älskar sitt livsverk och människorna som arbetar där. Bert-Inge Hogsved startade sitt företag långt innan it-boomen var uppfunnen och har varit framgångsrik från start. Mycket beroende på medarbetarna och synen på vad de betyder för framgångarna. Varje människa måste känna sig betydelsefull. Synas. Få eget ansvar, inte bara vara en kugge. Småskalighet är en välsignelse. Människor mår bra av det. Därför har Hogia gjort tvärtom mot nästan alla andra företag. De fusionerar, Hogia delas. När företaget hade vuxit från en anställd till 125 under på tio år delade Bert-Inge bolaget i sex delar. I dag är det 20 kompletta småföretag i gruppen. Vi hade blivit ett typiskt medelstort och lite tråkigt företag, segt, med långa diskussioner om än det ena, än det andra. Det var inte så vi ville ha det. Småskaligheten gör människor engagerade. Jobbet blir roligare och mer stimulerande. Att vara tydlig är lika viktigt. De gånger vi haft problem har det oftast berott på att ansvarsförhållandena inte varit utredda. Det finns en rädsla för att ge och ta ansvar i Sverige, vilket är helt bakvänt. Flum är mycket farligare. Bert-Inge tror på sina idéer och har lanserat dem i en bok:»klyv företaget«, den mest sålda i Sverige om ledarskap under 1990-talet. Ändå är det få företag som följer Hogias exempel. Konstigt, kan man tycka, men en förklaring skulle kunna vara att börsnoterade företag styrs av kvartalssiffror och saknar familjeföretagets frihet att agera. En annan käpphäst är könsfördelningen. Den var 50/50 från början och så har det förblivit utan något särskilt program för jämställdhet. I ledningsgruppen sitter i dag fyra kvinnor, tre män. Petrokemin, där jag arbetade tidigare, var en typisk mansvärld. Men när jag blev personaldirektör i Unifos Kemi var vi fyra män och fyra kvinnor på avdelningen. Det var mycket roligare och fungerade mycket bättre. Det har jag burit med mig. Jobbrotation är en annan specialitet i Hogia. Att pröva på något nytt uppmuntras alltid. Om det inte fungerar, går medarbetaren vidare eller tillbaka det gamla. Den stora rotationen skedde i samband med den första klyvningen av företaget. Då fick 80 procent av personalen nya arbetsuppgifter. Bert-Inge har inga siffror i huvudet på personalens sjukfrånvaron eftersom den inte är något problem. Däremot är han djupt oroad över tillståndet i Sverige. Alla långtidssjuka, alla förtidspensionärer. Kommer man som jag från ett arbetarhem i Malmö är det självklart att göra rätt för sig och inte ligga någon till last. Jag ställer upp på president Kennedys talesätt:»fråga inte vad ditt land kan göra för dig utan vad du kan göra för ditt land.«något särskilt organiserat hälsoprogram finns 14 prima nr

15 NAMN: Bert-Inge Hogsved. ÅLDER: 60 år. GÖR: vd för Hogia AB. BAKGRUND: Civilingenjör 1967 (sektionen för teknisk fysik, Chalmers), civilekonom 1970 (Handelshögskolan, Göteborg), anställd vid Unifos Kemi AB i Stenungsund (driftingenjör, vd-assistent, distributionschef, personaldirektör). FAMILJ: Fru Åse och sönerna Johan, 32, Markus, 29. BOR: Stenungsund och Göteborg. FRUKOST: Cornflakes och kaffe. LÄSER: Just nu»stalin«. TV: Nyhetsprogram. FRITID: Sjunger i dubbelkvartetten»klämtarna«. BIL: Volvo S80 årsmodell VIKTIGASTE EGENSKAPER: Kreativ och envis. MOTTO: Ansvar motiverar. inte heller i Hogia. Var och en har ansvar för sin hälsa. Den som vill ha ett träningskort får det givetvis betalt av företaget. Bert-Inge är ingen motionsfantast själv heller, längre. Men under 20 år cyklade han varje dag till jobbet och ibland tränar han på Friskis & Svettis. Den mesta och roligaste motionen är ändå arbetet vid sommarstugan. Vilken är din bästa tid hittills i livet? De fem första åren med Hogia när vi gick från en anställd till 75 utan lånade pengar. Fin var också tiden efter den första klyvningen av bolaget, Jag gladdes nog lika mycket då. Och framtiden? Jag hoppas sönerna tar över så småningom och att Hogia fortsätter vara familjeägt. På det sättet skapar man långsiktighet i stället för snabba klipp. En rolig detalj är att Bert-Inge Hogsved är en av få svenskar som är personligen bekant med Bill Gates. De lärde känna varandra när han köpte programvara av Microsoft Briljant, verbal, social och fortfarande otroligt engagerad, säger Bert-Inge om sin kollega som han senast träffade för någon vecka sedan i Milano. På den tiden var Bill Gates ett okänt datasnille med 14 anställda. Ett år senare tog Hogia-imperiet sina första stapplande steg. Då lämnade Hogsved en karriär på Unifos Kemi för att starta eget it-företag hemma i källaren. Startkapitalet var på kronor, inga lån, inget riskkapital. Så ser det ut även i dag, fast omsättningen har stigit till 300 miljoner kronor.» DET FINNS EN RÄDSLA FÖR ATT GE OCH TA ANSVAR I SVERIGE, VILKET ÄR HELT BAKVÄNT. FLUM ÄR MYCKET FARLIGARE. «Ingen aktie har någonsin bytt ägare. Vi har varken tagit in externt kapital eller externa delägare. Jag har blivit erbjuden fantasibelopp för företaget. Men det är inte pengar som driver mig. Vad är det då? Bert-Inge tvekar och söker efter de rätta orden. Han för ihop händerna och tittar ut genom fönstret som för att se svaret i skymningen utanför. Jag känner så starkt för entreprenörskap. Det är roligt och intressant. Ett skapande. Ett ansvar. för hans del började det i villakällaren med osäkerheten inför hur allt skulle gå. Första kunden var hustrun Åse som behövde programvara till sin redovisningsbyrå. Men det fanns orosmoment: Bert- Inge var orolig för att någon från myndigheterna skulle titta in. Takhöjden var 2, 30 och lagen säger att i kontor ska den vara minst 2, I dag har han inga sådana bekymmer. Det senaste tillskottet är ett nytt kontorshus, invigt prima nr

16 NY MODELL VISAR VINSTERNA MED Nu går det att räkna ut hur företagshälsovården lönar sig. Allt tack vare en ny vetenskaplig modell. text andreas utterström foto ulf berglund intresset för att mäta effekter av hälsofrämjande åtgärder har länge varit stort bland forskare och praktiker. De senaste årens snabbt stigande kostnader för sjukfrånvaron har gjort att intresset ökat än mer. Institutet för personal- och företagsutveckling i Uppsala, IPF, har nu utvecklat en modell som mäter effekten av investeringar i hälsofrämjande åtgärder. Den kan beräkna kostnaden för sjukfrånvaro, produktivitetsförluster, personalomsättning och vilket effekt en investering i företagshälsovård får. Hälsoeffekten, som modellen heter, har redan testats i praktiken och visar vad ohälsan kostar och följer upp den ur ett ekonomiskt perspektiv. Det blir då lätt att upptäcka ekonomiskt feltänkande. Det kan handla om sådant som att inte ersätta någon som är sjuk. På papperet ser det ut som en besparing. Då är det lätt att glömma att frånvaron innebär att den personens uppgifter inte blir gjorda, eller att någon annan får ta sig an dem och kvalitén blir sämre, säger projektledare Pär Cederholm på IPF. Han har utvecklat modellen tillsammans med kollegan Tina Lindeberg. Kunderna efterfrågar data så att de kan jämföra sig med andra företag i samma bransch. Därför finns planer på en databas, säger Pär Cederholm. Modellen är tillgänglig från årsskiftet och säljs av Previa. Med hjälp av den och ett konsultativt stöd kan användaren se vilka ekonomiska vinster som hälsosatsningarna ger. Vilka kommer att ha nytta av modellen? Företag i både offentlig och privat sektor med fler än 50 anställda. Är det färre anställda har företaget överblick över sjukkostnaderna ändå, säger Pär Cederholm. Har företagen fått några aha-upplevelser? Många har sagt att modellen hjälper dem att sammanställa uppgifter om vad ohälsan i företaget kostar. Då kan man se vilka som är de största kostnaderna och lättare göra någonting åt dem, säger Tina Lindeberg. Måste man vara doktorand i matematik för att förstå modellen? Om man skulle sätta modellen i händerna på någon utan att förklara den, så skulle det krävas en hel del för att förstå den. Men eftersom modellen används i en speciell konsulttjänst får företagen alltid hjälp av Previas experter, säger Tina Lindeberg. PÄR CEDERHOLM OCH TINA LINDEBERG har tagit fram en matematisk modell som visar hur väl en hälsosatsning lönar sig. Ny guldålder på väg i kampen mot cancer forskarna tror inte att det någonsin kommer att finnas en mirakelkur mot alla de sjukdomar som kallas cancer. Men chanserna att finna effektiva behandlingar blir allt bättre fick 6 miljoner människor diagnosen cancer och antalet som drabbas stiger. Paul Workman på Centre for Cancer Therapeutics i Storbritannien menar att vi nu står inför cancerforskningens andra guldålder. Den första var när cellgifterna började användas under 1970-talet. Många tror att cancer kan bli en kronisk sjukdom som människor kan leva med, ungefär som diabetes, säger han till the Economist. De mest lovande preparaten slår till skillnad mot tidigare cytostatika enbart mot cancercellerna Medicinen är designad så att den attackerar de molekyler i tumören som styr tillväxten av dem. Glivec, det mest kända preparatet, tas som tabletter och fick sitt genombrott i behandlingen av kronisk myeloisk leukemi för några år sedan.»bill Gates får bokstavligt talat fyra miljoner mejl om dagen. Mestadels är det spam.«enligt Microsofts vd Steve Ballmer 16 prima nr

17 FÖRETAGSHÄLSOVÅRD»De ökade kostnaderna drabbar arbetsgivaren oberoende av vem som är orsak till medarbetarnas frånvaro«klargörande OM ARBETSMILJÖARBETET En vd kan delegera arbetsuppgifter för arbetsmiljöarbetet. Dock inte ansvaret för att det utförs. En vd är alltid juridiskt ansvarig för arbetsmiljön på företaget. Vd:n kan däremot fördela en del av uppgifterna till andra på företaget, vilket också medför ett visst ansvar för dem. Ett fiktivt exempel: Företaget Industri AB har en trasig maskin. Vd säger till chefsteknikern att åtgärda detta. Innan felet rättas till blir en tekniker svårt skadad i en olycka vid maskinen. Om vd ska gå fri måste han kunna bevisa att han fördelat arbetsmiljöuppdraget till sin chefstekniker och att vd inte hade anledning att anta att felet inte omedelbart skulle rättas till. Å andra sidan är det vd:s ansvar att se till att det finns rutiner på företaget som förhindrar en olycka av det slag som inträffat. Om en åklagare valde att väcka åtal skulle sannolikt även chefsteknikern åtalas. Att vd:n har fördelat arbetsuppgifterna inom arbetsmiljöområdet innebär inte att det i förväg går att avgöra vem som kan komma att åtalas vid en rättslig process. på previa är vi experter. Vi vet hur det går till att skapa arbetsplatser där så många som möjligt av medarbetarna är med och bidrar till resultatet. Den senaste tiden har debatten varit intensiv om regeringens proposition med syfte att förstärka arbetsgivarens ansvar för sjukfrånvaron på den egna arbetsplatsen. Previa anser att det är bra att det klargörs att arbetsgivaren har ett ansvar för att skapa sunda arbetsplatser. Däremot är vi tveksamma till om regeringens förslag är rätt väg att gå för att betona det ansvaret. En viktig invändning är att de ökade kostnaderna drabbar arbetsgivaren oberoende av vem som är orsak till medarbetarnas frånvaro. Skador som orsakats på fritiden får arbetsgivaren också betala för. Vi oroar oss även för att de höjda kostnaderna för sjukfrånvaron kan göra det ännu svårare för alla som inte presterar maximalt att träda in på arbetsmarknaden. Effekten av medfinansieringsförslaget blir då att utslagningen ökar när allt färre kan finna arbete. Detta trots att Sverige behöver fler yrkesaktiva. Givet att riksdagen tar beslut om att införa de nya reglerna för medfinansiering den 8 december kan Previa hjälpa sina kunder på många sätt. Vi har ett flertal möjligheter att bistå den arbetsgivare som vill ha hjälp med sjukfrågorna. Vi kan erbjuda allt från tjänster som att ta emot sjukanmälan och tidig rehabilitering till kartläggning av långtidssjukskrivna, rådgivning och omfattande försäkringsmedicinska utredningar. Previa bidrar även till att sänka sjukskrivningarna i ett större perspektiv. Som arbetsgivare är det allra viktigaste att stoppa inflödet av ytterligare långtidssjukskrivna. Av det skälet är det förebyggande arbetet centralt för varje arbetsgivare som vill att medarbetarna ska trivas och prestera. åsa rödén, vd, previa ELISABETH OLSSON prima nr

18 Rätt hälsoinvesteringar skapar su vad gör previa, för vem och med vilket värde? Previa samarbetar med företag och organisationer för att skapa sunda, lönsamma och attraktiva arbetsplatser. Genom många års erfarenhet vet vi att strategiskt hälsoarbete står i direkt relation till ökad trivsel, prestation och lönsamhet. Vårt arbete syftar till att uppnå tydliga och mätbara resultat i kundens verksamhet, genom bättre arbetsmiljö, ledarskap och livsstil. Målet är att bidra till förbättrade prestationer och mätbara resultat både på företags- och individnivå. Previa är en professionell rådgivare. Vårt mål är att arbetsgivaren själv ska kunna ta sitt arbetsmiljöansvar och förverkliga sina ambitioner som attraktiv arbetsplats. Previa har omfattande kunskap om de lagar och regler som arbetsgivare påverkas och styrs av i förhållande till sina medarbetare och sin omvärld. framgångsfaktorer för hälsoarbete Vår erfarenhet pekar på tre framgångsfaktorer för ett lyckat hälsoarbete. 1. delaktighet och engagemang Hälsoarbetet ska bidra till att företaget eller organisationen når sina verksamhetsmål. Ledningens engagemang och delaktighet i planering och uppföljning av hälsoarbetet är därför en förutsättning för att lyckas. 2. fokus på helheten Hälsoarbetet bör utgå ifrån en helhetssyn och inriktas på organisationen, gruppen och individen, och omfatta både hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser. 3. proaktivt och systematiskt arbete Långsiktigt förebyggande arbete är effektivare än att reparera skador som redan uppstått. Risker för fysisk eller psykosocial ohälsa kan kartläggas, mätas och åtgärdas och riskerna kan hanteras genom förebyggande arbete. För att nå ända fram krävs ett systematiskt och långsiktigt arbete med tydliga, mätbara mål och konkreta åtgärder som följs upp och anpassas efter behov. Previa hjälper företag och organisationer att göra korrekta och lönsamma investeringar för hälsa och arbetsmiljö. Tillsammans med arbetsgivaren fokuserar Previa på att skapa en sund arbetsplats där alla trivs och presterar bra. Det är en investering i företagets lönsamhet och attraktionskraft. arbetsgivare i att utveckla bra ledarskap. Bra ledare minskar osäkerheten, ökar motivationen och skapar förutsättningar för sunda arbetsplatser med medarbetare som trivs. Det gynnar företagets affärsmål. Hälsofrämjande Förebyggande Rehabiliterande Individ Grupp Organisation hälsofrämjande insatser för att skapa en trivsam och lönsam arbetsplats Genom en analys av organisationen och ledarskapet kan man se samband mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Därigenom kan man identifiera de friskfaktorer som stärker det goda i organisationen. Med detta arbetssätt kan man stärka det som bygger sunda arbetsplatser där medarbetarna trivs och mår bra. Proaktivt agerande skapar hälsosamma organisationer. Samtidigt sparar det tid och pengar för arbetsgivaren. förebyggande insatser upptäck skadan innan den uppstår Skador och sjukdagar kan minskas genom att förebygga och undanröja hälsorisker. Genom beskrivning av sambandet mellan arbetsmiljö, hälsa och livsstil kan man också identifiera riskfaktorer och förebygga sjukdom. grafik jimmy blomqvist previas filosofi För att skapa goda och långsiktigt hållbara resultat fokuserar Previa på hälsofrämjande insatser, förebyggande insatser och rehabiliterande insatser. Previa menar också att det är nödvändigt att hälsoarbetet inriktas på både individ-, grupp- och organisationsnivå. Den enskilde medarbetarens långvariga hälsa och prestationer främjas av en sund organisation. Verksamhetens effektivitet främjas av medarbetare som har engagemang, motivation och energi. Ledarskapet i organisationen påverkar också hur medarbetare mår och hur effektiv en organisation är. Previa stödjer rehabiliterande insatser tidig insats viktigt När en anställd har nedsatt arbetsförmåga för Previa en dialog med arbetsgivaren och medarbetaren. Previa ger råd om insatser för att medarbetaren ska kunna fortsätta att arbeta efter sjukskrivning. Bästa resultat av rehabiliteringen når man med mycket tidiga och tydligt mätbara insatser. 18 prima nr

19 nda och attraktiva arbetsplatser previas arbetssätt Previa arbetar strukturerat och systematiskt för att nå uppsatta hälsomål för den specifika organisationen. Varje arbetsplats är unik. För att lyckas med hälsoarbetet krävs därför att man vet exakt vilka förutsättningarna är och kan skräddarsy lösningar som passar den specifika arbetsplatsen. Hälsoläge Behovsanalys Strategi, mål och handlingsplan Genomförande och löpande återrapportering Uppföljning och utvärdering Mål Samarbetet med Previa inleds med att man gör en nulägesbeskrivning och en analys av organisationens behov. Analysen lyfter fram de områden som behöver stärkas. Utifrån detta formuleras en handlingsplan med tydliga mål som baseras på det allmänna hälsoläget och organisationens affärs- eller verksamhetsmål. Åtgärderna prioriteras utifrån företagets behov och ambitioner. När åtgärderna genomförs följs de upp och anpassas efter behov. Systematiken i arbetet skapar goda förutsättningar för att nå de mål som formulerats. erfarenhet och nytänkande Previa har över 25 års erfarenhet av arbete med arbetsmiljö och hälsa. Vårt breda nätverk och samarbete med bland annat universitet, högskolor och andra forskningsinstitutioner gör att vi är uppdaterade om de senaste rönen och ligger i framkant i utvecklingen. Previa använder metoder och arbetssätt som kan utvärderas och som grundar sig på etik, vetenskap och beprövad erfarenhet. All Previas verksamhet är kvalitetscertifierad enligt iso 9001:2000. vårt mål lönsamma hälsoinvesteringar Previas mål är att göra kundernas hälsoinvesteringar både lönsamma och effektiva. Vi lägger stor vikt vid att mäta, utvärdera, följa upp och anpassa de åtgärder som genomförs och tydligt beskriva uppnådda resultat. Previa förfinar kontinuerligt metoderna för mätning och uppföljning. Förebygg sjukfrånvaron så här text pär jonasson foto linus hallgren nyligen lanserade Previa konceptet Tidig Rehab som ett svar på företagens ökande behov av att komma till rätta med de stora sjukskrivningstalen. Barbro Oscarson är produktområdesansvarig för rehabilitering inom Previa. Vilka effekter får förslaget om medfinansiering vid sjukskrivning för företagen? Med största sannolikhet blir det en mycket stor ökning av företagens kostnader, speciellt för dem med många långtidssjukskrivna. Vad kan företagen göra för att sänka sjukfrånvaron? Det viktigaste hjälpmedlet är att ha ett strukturerat rehabiliteringsarbete och sätta in åtgärder redan mycket tidigt vid sjukskrivning. Helst redan vid tecken på ohälsa så att sjukskrivning i bästa fall kan undvikas. Vad kan Previa erbjuda företag som vill se över sjukfrånvaro och rehabiliteringsrutiner? Framförallt vårt koncept Tidig Rehab, men vi har även en rehabiliteringsutbildning riktad till chefer. Där lär man sig bland annat vilka lagar och regler gäller, vilka kostnader sjukskrivningar för med sig, hur man känner igen tidiga signaler på ohälsa och vad sjukskrivning innebär för den enskilda individen. Vilka effekter har Tidig Rehab? Det gör att företaget arbetar systematiskt och att dokumentation sker på ett enhetligt sätt så att det går att identifiera sjukskrivningsmönstren och få ett friskare företag på sikt. Vi hjälper till med en snabb rehabilitering, vilket både minskar lidandet för individen och kostnaderna för företaget. BARBRO OSCARSON är produktområdesansvarig för rehabilitering inom Previa. Barbro Oscarson , prima nr

20 posttidning B returadress: box Solna porto betalt Är adress eller mottagare felaktig? Ändra dina uppgifter på ab previa box solna besöksadress: hemvärnsgatan 8 tel fax e-post: PREVIA FINNS PÅ FÖLJANDE ORTER BLEKINGE LÄN: Karlshamn, Karlskrona, Ronneby DALARNAS LÄN: Borlänge, Falun GOTLANDS LÄN: Visby GÄVLEBORGS LÄN: Gävle HALLANDS LÄN: Falkenberg, Halmstad, Hyltebruk, Kungsbacka, Varberg JÖNKÖPINGS LÄN: Forserum, Habo, Jönköping, Nässjö KALMAR LÄN: Borgholm, Kalmar, Nybro, Oskarshamn KRONOBERGS LÄN: Alvesta, Ljungby, Växjö, Älmhult NORRBOTTENS LÄN: Boden, Gällivare, Kiruna, Luleå, Piteå SKÅNE LÄN: Bjuv, Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Landskrona, Lund, Malmö/Kasinogatan, Malmö/Stora Varvsgatan, Malmö/Sturup, Simrishamn, Tomelilla, Trelleborg, Ystad, Ängelholm STOCKHOLMS LÄN: Arlanda, Huddinge, Kista, Liljeholmen, Solna Strand, Stockholm/Gullmarsplan, Stockholm/ Gävlegatan, Stockholm/Hötorget, Stockholm/Östermalm, Södertälje SÖDERMANLANDS LÄN: Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Nyköping, Strängnäs UPPSALA LÄN: Ultuna, Uppsala VÄSTERBOTTENS LÄN: Lycksele, Skellefteå, Storuman, Umeå, Vindeln, Vännäs VÄSTERNORRLANDS LÄN: Härnösand, Sundsvall VÄSTMANLANDS LÄN: Köping, Västerås VÄRMLANDS LÄN: Karlstad VÄSTRA GÖTALANDS LÄN: Borås, Falköping, Göteborg/Hisingen, Göteborg/Postgatan, Göteborg/Gårdatorget, Göteborg/Rosenlundsgatan, Skövde, Stenungsund, Strömstad, Tanumshede, Tidaholm, Trollhättan, Uddevalla ÖREBRO LÄN: Hallsberg, Karlskoga, Nora, Örebro ÖSTERGÖTLANDS LÄN: Linköping, Motala, Norrköping

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Människor som mår bra ger framgångsrika företag Det är ingen hemlighet. Människor som mår bra gör ett bättre arbete. Inte helt förvånande är det dessutom så

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

en hälsoförsäkring från Euro Accident

en hälsoförsäkring från Euro Accident en hälsoförsäkring från Euro Accident OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE FRISKA FÖRETAG SKAPAR LÖNSAMMA AFFÄRER» Det ska vara enkelt att utveckla företagets hälsosituation. Därför har vi tagit fram Friska

Läs mer

en hälsoförsäkring från Euro Accident

en hälsoförsäkring från Euro Accident en hälsoförsäkring från Euro Accident OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE FRISKA FÖRETAG SKAPAR LÖNSAMMA AFFÄRER» Det ska vara enkelt att utveckla företagets hälsosituation. Därför har vi tagit fram Friska

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Hälso- och friskvårdspolicy

Hälso- och friskvårdspolicy 1 Hälso- och friskvårdspolicy 2007 2 Hälso- och friskvårdspolicy för Klippans kommun Hälsa en del av kompetensen Medarbetarnas hälsa, utveckling och arbetsglädje är nyckeln till en framgångsrik och effektiv

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2015 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

LIV LIV LIV LIV LIV LIV. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. friskare. friskare. friskare. friskare. friskare.

LIV LIV LIV LIV LIV LIV. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. friskare. friskare. friskare. friskare. friskare. DU BLÄDDRAR MED HJÄLP AV PILTANGENTERNA Förbättra sjuktalen med Sjuk & Frisk SJUK & FRISK ANMÄLAN, RÅDGIVNING & STATISTIK OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE POSITIVA EFFEKTER ENKEL ADMINISTRATION» Euro

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Vi ger ditt företag ett lyft!

Vi ger ditt företag ett lyft! Vi ger ditt företag ett lyft! www.lsc.nu Friska människor bygger starka företag Att sprida en hälsosam livssyn och få fler människor att uppleva fördelarna med ett aktivt och sunt liv. Det är drivkraften

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Sammanfattning av Insightlabs undersökning

Sammanfattning av Insightlabs undersökning Sammanfattning av Insightlabs undersökning Stockholm 3 april 2014 1 Copyright 2014 Insightlab AB www.insightlab.se Insightlabs undersökning Må bra i vardagen genomfördes elektroniskt under perioden 16-31

Läs mer

pigg och effektiv personal

pigg och effektiv personal Skapa en framgångsrik arbetsplats. pigg och effektiv personal Hälsofrämjande och framgångsrik arbetsplats Vår målsättning är att hjälpa och inspirera människor att bli det bästa de kan bli! Hur jobbar

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

FRISKVÅRD PÅ ARBETSTID Några tankar om lönsamhet för arbetsgivare

FRISKVÅRD PÅ ARBETSTID Några tankar om lönsamhet för arbetsgivare FRISKVÅRD PÅ ARBETSTID Några tankar om lönsamhet för arbetsgivare Författare: Susanne Rehn Svensson LjusnanHälsan AB i Sveg Handledare: Thor Nilsson Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Sundsvall Projektarbete

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Landstingshälsan. Så här arbetar Landstingshälsan med rehabilitering. Information till arbetsgivare

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Landstingshälsan. Så här arbetar Landstingshälsan med rehabilitering. Information till arbetsgivare ÖREBRO LÄNS LANDSTING Så här arbetar med rehabilitering Information till arbetsgivare arbetar med företagshälsovård Företagshälsovården är en oberoende expertresurs...... inom områdena arbetsmiljö och

Läs mer

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker 2014:1 Arbetshälsan i Sverige Rapport från Expertpanelen Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker Denna expertbedömning, vars data samlas in

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Välmående medarbetare har stort strategiskt värde

Välmående medarbetare har stort strategiskt värde Välmående medarbetare har stort strategiskt värde Ett stadigt grepp om arbetsmiljön ger välmående medarbetare och har ett stort strategiskt värde. Svenska företag är bra på att skapa en god fysisk arbetsmiljö,

Läs mer

Inledning. Förväntade effekter på hälsobokslutet. Syfte. Hälsoberättelse

Inledning. Förväntade effekter på hälsobokslutet. Syfte. Hälsoberättelse Hälsobokslut 2008 1(13) Inledning Hälsobokslutet ger oss en övergripande bild av hälsoläget och ökad förståelse vad vi tillsammans med arbetstagarna kan göra för att förbättra förutsättningarna och villkoren

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Rehabilitering och Prevention Rättighet eller skyldighet?

Rehabilitering och Prevention Rättighet eller skyldighet? NFT 4/2006 Rehabilitering och Prevention Rättighet eller skyldighet? av Gunnel Blomberg Svenska Försäkringsföreningen anordnade den den 5 december 2006 ett heldagsseminarium över ämnet Rehabilitering och

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011 HÄLSA SOM STRATEGI Mars 2011 Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell Inom ramen för hälsofrämjande skolutveckling anordnas varje år en inspirationsdag för förskolor och skolor i Laholm som arbetar med

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

AKTUELLA KURSER & FÖRELÄSNINGAR. AnnCatrin Hansson Utveckling Online

AKTUELLA KURSER & FÖRELÄSNINGAR. AnnCatrin Hansson Utveckling Online AKTUELLA KURSER & FÖRELÄSNINGAR AnnCatrin Hansson Utveckling Online Vägen till framgång! Välkommen! Här finns alla aktuella kurser/utbildningar och föreläsningar. Kurserna och utbildningarna sker antingen

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.

Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll. Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.se Balans mellan krav och resurser Hälsofrämjande arbetsplatser

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. hälsa. i arbetslivet

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. hälsa. i arbetslivet TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun hälsa i arbetslivet Nationella folkhälsomål I de Nationella folkhälsomålen är det övergripande målet en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ett delområde är

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

Hälsobarometern. Tredje kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Tredje kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Tredje kvartalet 2005 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta den 24 november 2005. 1 (10) Innehåll 3 Om Hälsobarometern

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt www.gsfacket.se Form och illustration: Mats Carlson, GS April 2014 För två år sedan beskrev Fredrik Reinfeldt sin syn på arbetslivet och pensionsåldern. Pensionsåldern

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser. Sara Brännström, ergonom

Hälsofrämjande arbetsplatser. Sara Brännström, ergonom Hälsofrämjande arbetsplatser Sara Brännström, ergonom 16 hälsoprojekt Plastex AB Trelleborg Sealing Solutions EU-projekt Friskare arbetsplatser (9 arbetsplatser) Skellefteå Kraft European Minds Fritidskontoret

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Tio bra anledningar till varför en karriär inom JSB är rätt för dig!

Tio bra anledningar till varför en karriär inom JSB är rätt för dig! Tio bra anledningar till varför en karriär inom JSB är rätt för dig! 1VI VÅGAR TÄNKA NYTT JSB vågar tänka nytt. På så sätt kan vi leverera vad samhället behöver både idag och imorgon. Det är ett nytänkande

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Medarbetarundersökning Sept. 2010

Medarbetarundersökning Sept. 2010 Medarbetarundersökning Sept.. BAKGRUNDSFAKTA Besvarad av: Ej besvarad av: Vilken avdelning arbetar du på? Telefonsälj Kalmar (%) Telefonsälj/Fältsälj Stockholm Utvecklingsavdelningen Teknik (%) CR (%)

Läs mer

Vad fick Annika och hennes arbetsgivare för hjälp från Trygg-Hansa?

Vad fick Annika och hennes arbetsgivare för hjälp från Trygg-Hansa? Rehab Sidan 2 Läkaren säger att jag är utbränd och att det kan ta lång tid att komma tillbaka. Annika låter trött och lite skamsen när hon ringer och berättar för sin chef Birgitta om det läkarutlåtande

Läs mer

Sanningen är den att många företag inte når större framgång än deras anställda vill. Där- för beror framgången på de anställdas vilja

Sanningen är den att många företag inte når större framgång än deras anställda vill. Där- för beror framgången på de anställdas vilja Framgång Framgång kommer alltid inifrån. Allt ett företag gör och förmedlar påverkar hur framgångsrikt företaget är. Inget företag är framgångsrikt utan sina kunder. Så vad gör företaget för sina kunder

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 Hälsobarometern 008.06 009.05 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 1 (7) Utgiven av Alecta juni 009 Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4

Läs mer

Våra utbildningar. Utbildningar över hela landet. Erfarna utbildare med praktisk erfarenhet

Våra utbildningar. Utbildningar över hela landet. Erfarna utbildare med praktisk erfarenhet Utbildning Kompetensutveckling är ett av våra viktigaste verktyg för att få den mänskliga faktorn att arbeta för oss. Previa erbjuder utbildningsinsatser som bidrar till att effektivisera er organisation,

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Enligt Arbetsmiljöpolicyn 1 ska alla verksamheter ha ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att vi utgår från det friska och förstärker det. I policyn och handlingsplanen

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001 Bilaga 2 Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige Tabell 1: Vad tycker Du? Hur stort är behovet av förändringar i dagens Sverige? Procent Mycket stort 18 Ganska stort 53 Ganska

Läs mer

Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft.

Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft. Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft. Varför Skellefteå Kraft? Här får jag arbeta med hållbar utveckling, som är viktig både för Sverige och resten av världen. Det många kopplar

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplats friskvård

Hälsofrämjande arbetsplats friskvård Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Hälsofrämjande arbetsplats friskvård Bakgrund Landstingsstyrelsen har gett i uppdrag att en översyn av frågan om friskvård för Landstingets medarbetare genomförs.

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD VI HAR HJÄLPT MÄNNISKOR SEDAN 1912 AVSTÄLLNING ELLER OMSTÄLLNING? ABF Jobb ägs av Arbetarnas Bildningsförbund. Vi har en lång

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

LÖNSAM HÄLSOSAM LYCKOSAM. Främjande ledarskap och medarbetarskap

LÖNSAM HÄLSOSAM LYCKOSAM. Främjande ledarskap och medarbetarskap LÖNSAM HÄLSOSAM LYCKOSAM ledarskap och medarbetarskap INNEHÅLL Kontakt med författarna kan fås via deras webbplatser: Anders Lugn: www.baralugn.se Birger Rexed: www.rexed.se Ekerlids Förlag Tegnérgatan

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Liv&Lust Hälsoplan. Liv&Lust Hälsoplan är ett strategiskt program som utvecklar hälsan i företaget. Och som samtidigt gör det roligare att arbeta.

Liv&Lust Hälsoplan. Liv&Lust Hälsoplan är ett strategiskt program som utvecklar hälsan i företaget. Och som samtidigt gör det roligare att arbeta. Liv&Lust Hälsoplan Liv&Lust Hälsoplan är ett strategiskt program som utvecklar hälsan i företaget. Och som samtidigt gör det roligare att arbeta. sidan ett j Liv&Lust Hälsoplan är ett alternativ till de

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Hälsosatsa med Agenturföretagen i samarbete med Liviacare!

Hälsosatsa med Agenturföretagen i samarbete med Liviacare! Hälsosatsa med Agenturföretagen i samarbete med Liviacare! Lifestyledagen - Nacka strand LiviaCare är ett unikt koncept inom företagshälsa. Vi arbetar inom tre områden; främjande hälsa, ledarskap och seminarier.

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Projekt BRON. Sten Unosson Projektledare för projekt BRON. Region Halland Bearbetning och layout: Heléne Levy, 2007 Bild framsida: Patrik Leonardsson

Projekt BRON. Sten Unosson Projektledare för projekt BRON. Region Halland Bearbetning och layout: Heléne Levy, 2007 Bild framsida: Patrik Leonardsson Hälsofrämjande arbete med företag i fokus Erfarenheter från projekt BRON i Halland Projekt BRON I denna skrift har jag samlat kunskap och erfarenhet från projekt BRON som pågick under åren 2003-2006. Projektets

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Detta vill Unionen i avtalsrörelsen Målet för avtalsrörelsen är att förbättra vår vardag och våra villkor. Utgångspunkten är vår

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

Vår medarbetaridé Vi erbjuder dig - hjälper företag utvecklas

Vår medarbetaridé Vi erbjuder dig - hjälper företag utvecklas Vår medarbetaridé Vi erbjuder dig... en småskalig miljö präglad av entreprenörskap, med unika möjligheter för dig att få ta ansvar och att få utvecklas - hjälper företag utvecklas Välkommen till Hogia-gruppen!

Läs mer

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Rapport Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Innehållsförteckning Sida Sammanfattning och Åtgärdsarbete 3-4 Bakgrund och Syfte 5 Metod och Svarsfrekvens 5-7 Information

Läs mer