NUMMER FEM vision och tradition

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NUMMER FEM 2002. vision och tradition"

Transkript

1 NUMMER FEM 2002 a vision och tradition

2 I K O N E R i n n e h å l l Ledare När Stig Ahlgren bytte sida AV HANS-ERIK STRÖANDER Inbjudan WTO, GATS och hoten mot de offentliga biblioteken AV KJELL NILSSON Rematerialisering: materialitet och sociologi i nyfilologisk dokumentanalys AV MATS DAHLSTRÖM Chef på två stolar AV GUNILLA HEICK Summer of love Om James Joyce AV LARS EDLING Biblioteksutveckling i Singapore AV GUNILLA KONRADSSON MORTIN Stig Ekelöfs bibliotek AV ANNA-GRETA VIRDBORG Framtidsfilerna Bildningsvägar AV SVEN NILSSON Nästa nummer skickas den 11 december. Manusstopp den 18 november. 2 5/2002 Årgång 5 I K O N E R v i s i o n o c h t r a d i t i o n Oberoende publikation utgiven av Bibliotekstjänst Redaktör: Jan-Eric Malmquist Redaktionskommitté: Inger Eide-Jensen Tomas Lidman Sven Nilsson Birgitta Olander Ansvarig utgivare: Joel Sommerfeldt Grafisk form: Magnus Nilsson, Identitet Postadress: Lund Besöksadress: Traktorvägen 11, Lund Telefon: Fax: Teknisk produktion: BTJ Tryck AB, Lund ISSN

3 När Göran Eliasson hastigt rycktes bort en av de där vackra sensommardagarna som blev så många det här året, var det alldeles för tidigt; lika oförklarligt och meningslöst som det kan tyckas onödigt och orättvist. Han trädde till i det Bibliotekstjänst som snart skulle heta BTJ och som nu snart inte skall heta BTJ utan Bibliotekstjänst, inte med ett Höganäskrus utanpå västen men möjligen under tröjan. Som ett yrväder kom han emellertid, och det han såg förskräckte honom van som han var vid andra fögderier. Så farligt var det nu kanske inte men det må ju få ha varit hans upplevelse. Han kom från en för oss främmande värld till en för honom främmande miljö. Han drog in med positiv entusiasm, här skulle vindar vina och riktningar riktas. Och han såg till att göra det med en pojkaktig charm dold bakom föga förhandlingsbar beslutsamhet. Görans yrkesbakgrund var den kommersiella företagskulturens. Denna tog han med sig, och lät så småningom genomsyra den nya arbetsplatsen med. En affärsfilosofi kunde enligt honom inte byggas på ideell eller idealistisk grund. Däremot på en ideologisk om denna var tillräckligt merkantilistiskt förankrad för att genom sin egen lönsamhet tillskapa framtidstro, trygghet och överlevnadsförmåga. När vi som var mycket visare och erfarnare framhöll, att nu var smärtgränsen nådd och fler slantar fanns det inte att ta in, så sa han: Nejdå. Jodå. Han hade rätt, och där stod vi med våra långa expertnäsor pekande i snopenhetens riktning. Det är kul att vara kommersiell när man är framgångsrik. Och Göran lät en alltid hållas och gav generöst bort sitt fulla förtroende så länge man skötte de intäkter han påstod varit en ömsesidig överenskommelse. Han gallrade bort statliga företrädare och trängde undan myndighetsrepresentanterna för att ersätta dem med etablerade styrelseproffs. Han höll sig på sin privatbolagsmässiga kant i ambitionen att markera koncernens uppgift som renodlat kommersiell aktör, en distans som gjorde det lättare att tillgodose de krav ägarna ålagt honom. Omsättningen och vinsten ökade, hus byggdes, bolag köptes, imperiet växte. Annars var det väl inte just bibliotek som var Görans livsluft. Han kände sig inte hemlös där, men hans hemhörighet var nog självklarare i kreerande miljöer som reklambranschens och på de globala marknadsmarknaderna. Innovatör och entreprenör var han själv, och där trivdes han säkert bättre. Det var mer böckernas logistik än bokens innehåll som intresserade honom. På en gemensam hemresa från USA satt han försjunken i Kanelbiten. Lars Ahlin har aldrig varit någon enkel bit att bita tag i. De medflygande kommentarerna var ingalunda bort i det blå där borta i det blåa. Förutsägbart fanns det aldrig någonting som var. Göran var glad i sina medmänniskor, solidarisk med och engagerad i sina medarbetare. Han var vän med sina vänner och personlig mot sin personal, tillgänglig och omtänksam mot dem som kunde få privata problem. Samtidigt visste han knepen att sätta fart på oss som kunde sådant som han själv inte kunde, eller kanske snarare inte brydde sig om att kunna. Han hade en ny kull barn som han gärna stolt visade upp. Ibland satt han på ens rum med dem på knät, småttingar som var sin fars avkommor när de inte höll till godo med någon av ens många hopsnodda konferenspennor utan bara med den vassa brevsprättaren. Men Göran var en smula riskabel i politiskt hänseende. Under många år var han nog den ende folkpartisten i hela södra Sverige. Han hade varit rå handbollsback i Lugi, var en ohögfärdig golfspelare och en lika oförvägen seglarentusiast. Jag spelade aldrig vare sig med eller mot honom i tennis. Men någon gång kunde han höras på banan intill. Det föreföll då inte ha varit de stillsamt och mjukt landande skruvade stoppbollarna som var det vanligast förekommande slaget. Av alla projekt, framgångsrika eller mindre, hade Göran till dels sin del också i tillkomsten av tidskriften Ikoner. Det var väl inte så där ofta jag störde honom på hans kontor. Det fanns andra som var mer frekventa hissåkare. Dessutom tog jag i regel trapporna. Hur snabb man än är och det är man ju så är det ändå svårt att hinna vinna över ett modernt glas(s)igt elevatoriskt muskedunder. Men det hände. Och en gång hände det sig att Göran sa: Du får gärna göra en tidskrift. Visserligen hade vi berört ämnet vid våra samtal om hur man skulle kunna påverka uppfattningen hos några de högfärdigare biblioteken. De som inte såg också det kvalitativa och seriösa, utan som bara uppfattade firman som ett varulager kolporterande styva pärmar. Ändå satte jag handen för huvudet. När jag väl tagit bort densamma från detsamma startade jag en tidskrift. Visserligen bara den här. Men i alla fall den här. Heders Göran! Jan-Eric Malmquist Ikoner 5/2002 3

4 När Stig Ahlgren bytte sida Hans-Erik Ströander Den 16 januari 1946 meddelades i LO-ägda Aftontidningen, att kulturchefen Stig Ahlgren skulle övergå till annan verksamhet och på sin post efterträdas av författaren Karl Vennberg. Den 4 februari kunde Stockholmstidningen i spalten Dagens namn upplysa om innehållet i denna andra verksamhet: chefredaktörskapet för Bonniers Veckojournalen. Stig Ahlgren väckte många starka känslor under sitt publicistiska liv, kallades avfälling och svikare på sin väg från politisk vänster till höger. Hur blev då reaktionerna på detta första avgörande steg? Två samtida vittnen finns: Gunnar Unger (sign. Spectacle) och Gustaf von Platen. Unger berättar (i tidskriften Sesam 1946:11/12) på ett allmänt kåserande sätt, hur nyheten slog ner som en bomb i tidningsvärlden. I Gustaf von Platens memoarer Resa till det förflutna beskrivs i andra delen Prövningar i framgångstid (1994) övergången som en sensation, hårt kritiserad i vänsterpressen och i Min vän Stig Ahlgren : kvickhetens konung (1997) som en nyhet av förstasidesformat, då den läckte ut. Före granskningen av presskommentarerna kan en blick på Stig Ahlgrens dittillsvarande karriär vara på sin plats kom hans frontalangrepp Veckopressen och folket. Här är det en marxistisk kritiker som talar. Förläggarna ägnar sig åt verklighetsförfalskning med största möjliga profit som det övergripande målet: Dumheten var det finansvärlden siktade på, när den samtidigt ville döva och utsuga massorna. När veckopressboken publicerades var författaren chef för kulturen på socialdemokratiska Arbetet i Malmö, en följd av succén Orfeus i folkhemmet (1938). På Arbetet meriterade han sig för nästa steg i karriären: flytten till Aftontidningen, AT, i Stockholm. Aftontidningen startades 1942 som en motvikt till då 4 Ikoner 5/2002

5 tyskvänliga Aftonbladet. Styrelsens ordförande Ragnar Casparssson såg i Stig Ahlgren en ny Bengt Lidforss, åtminstone i fråga om lärdom och stilistisk briljans. Under sina år på tidningen gjorde han sin sida känd och erkänd, bl.a. genom att bereda plats för en ny kritikergeneration och nu (1946) gick han alltså till Bonniers Veckojournalen. I Tiden Tidpunkten för övergången var illa vald. Den socialdemokratiska pressen saknade nämligen skribenter med lyskraft. Redan 1939 uttryckte Karl Fredriksson missnöje med rörelsens kulturpolitik i tidskriften Tiden. A-pressen hade inte haft någon kritiker av stort format efter Bengt Lidforss och Erik Hedén. Skulle man kunna hoppas på en framtida återväxt, måste unga begåvningar på området uppmuntras. I artikeln Hedén-legenden året därpå menade Stig Ahlgren, att fullgoda ersättare funnits, nämligen de radikala pionjärerna Erik Blomberg, Victor Svanberg m.fl. men att man inte på allvar lyft fram dem. Tvekan inför det alltför radikala fanns kvar enligt Lennart Göthberg, som i 40-tal hävdade, att Morgontidningen endast vågade anställa garanterat rättrogna kulturmedarbetare. Hur reagerade då de närmast sörjande, de socialdemokratiska tidningarna, när Stig Ahlgrens avhopp blev offentligt? I hemstaden Malmö väljer Arbetet att tiga. Högertidningen Sydsvenskan nämner det i en recension ( ) av tidskriften 40-tal. I Stockholm försvarar sig huvudorganet Morgontidningen (2.2.46) ilsket mot anklagelserna i Göthbergs artikel men yttrar sig inte i frågan Ahlgren och Veckojournalen några dagar senare. Ny Tid i Göteborg informerar om chefredaktörsbytet på VJ i en kort notis den 5 februari. Den borgerliga stockholmspressen ägnar inte många rader åt affären. Aftonbladet kommenterar roat på ledarsidan (4.2.46) MT:s reaktioner på Göthbergs angrepp och slutar med en släng: för övrigt bör kandidaten hålla i minnet att inte alla A-pressens kulturarbetare kan bli redaktörer för Veckojournalen. I Dagens Nyheter uppmärksammar Ingemar Wizelius i spalten Litterära notiser ( ) reaktionerna i fackförbundstidskriften SIA. Skogsarbetaren, i Svenska Dagbladet apostroferas den nyutnämnde chefredaktören i ett Kar de Mummakåseri ( ). Expressen har ingenting, inte heller Stockholmstidningen med undantag för själva nyhetspubliceringen. Den 5 februari funderar signaturen Enrico på lätta sidan i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning över de svårigheter som kommer att möta en av den socialistiska intelligentians galjonsfigurer på hans nya arbetsfält. Ikoner 5/2002 5

6 I Beklädnadsfolket Utgångspunkten för reflexionerna är Veckopressen och folket, där det inte är svårt att finna i sammanhanget komprometterande citat. Stig Ahlgren måste ju som han själv uttryckte det en gång nu anpassa sig till den fåtaliga publik som betalar ett högre pris för tidningen mot att få känna sig exklusiv och mystiskt delaktig i det plutokratiska samhällslivets riter. Samma dag meddelar Eskilstuna-Kuriren på ledarsidan att Kapitalet haver uppslukat en av sina argaste vedersakare. Han har nämligen blivit chef för den tidskrift, som ligger på alla änkenåders divansbord, och som med alla sina obestridliga förtjänster i övrigt finner sin största fröjd i att berätta om fashionabla bröllop och betitlade dignitärer. Klaga månde de övergivna klasskämparna! Dagen därpå följer Kuriren upp genom att trycka av Enricos text i GHT. Således starka reaktioner i två liberala tidningar varför? Kanske finns en förklaring. Under krigsåren var Torgny Segerstedts Handelstidningen högkvarteret för motståndet mot nazismen. J. A. Selander och hans Eskilstuna-Kuriren stod helhjärtat på samma sida. Många oroades av Segerstedts kompromisslösa hållning och kritiserade den gjorde Stig Ahlgren det. Hårt. Hur lät det då hos de övergivna klasskämparna, d.v.s. kommunistiska Ny Dag? Hur skulle man där hantera besvikelsen? Lösningen visar vidden av våndan. I ett kåseri om larvpressen (5.2.46) ironiserar man över att den tappre kämpen mot den kolorerade faran nu låtit sig inlemmas i denna press. Tre dagar senare bakar man ihop tillämpliga delar från Handelstidningen och Kuriren till sin lätta sida under rubriken Den elake gossen Ruda. Slutet är Ny Dags eget bidrag: Men Dr Ahlgren tiger. Ty det står kanske i kontraktet att detta är bäst så länge. När Orfeus i folkhemmet kom, hälsades författaren enligt von Platen med entusiasm av Ivar Lo-Johansson i Lantarbetaren. Åtta år senare är hans avhopp knappast skönjbart i fackförbundspressen. Erik Goland i SIA (1946:2) ger honom sitt erkännande men karakteriserar honom också som något av en dandy, som dessutom slöat till på senare tid. Och han har misslyckats med att samla den kulturella falangen som har socialismen som varumärke, varför många inom den är hemlösa och måste skriva i borgerliga tidningar! Nästan sammanfallande med sitt tillträde som chef för Veckojournalen gav Stig Ahlgren ut en bok med den förpliktande titeln Det kritiska uppdraget innehållande artiklar från 1940 till april Någon förklaring till sidbytet ges inte här. Att radikalismen mattats genom åren hade uppmärksammats av flera kritiker. Inget nyskrivet skvallrar dock om någon avgörande sinnesförändring hos författaren. Recensionerna gav för den som så ville ett osökt tillfälle till synpunkter på avfallet. Men nästan ingen tar chansen. Inte Herbert Tingsten i DN (17.10), Gunnar Brandell i GHT (8.11), Nils Beyer i MT (22.10),Walter Dickson i Ny Tid (29.10). Artur Lundkvist i Stockholmstidningen (12.10) eller Karl Ragnar Gierow i Svenska Dagbladet (6.2.47). Närmast kommer Teddy Brunius i liberala Upsala Nya Tidning ( ), som med återanvändande av Stig Ahlgrens egna ord om Segerstedt skriver: Nu kan Ahlgren --- kalla sig intelligensaristokrat, mefistoliker och ansluten till finansinstitutens filosofi. Man vet inte i vilken riktning Stig Ahlgren kommer att gå i framtiden. Lundkvist vill ogärna betrakta boken som ett testamente, och James Rössel i AT ( ) hoppas att dragningen åt radikalismens livsfärg inte skall förblekna i den nya omgivningen. Han sätter också i fortsättningen sin lit till Stig Ahlgrens orädda intelligens, när han förutspår att A-pressens magra kalvransoner knappast kommer att locka tillbaka den förlorade sonen På Arbetet ( ) är Bk (Gösta Bringmark?) oroad. Det kritiska uppdraget rymmer förträffliga artiklar om litteratur, men författaren har ingenting att säga i diskussionen om socialismens själ, som George Orwell och andra inlett en uppgift som dock varit vikt för honom. Eller är det oriktigt att därvidlag redan skriva i perfektum? I syndikalistiska Arbetaren ( ) är Viveka Heyman, på samma gång beundrare och sträng kritiker, mycket pessimistisk. Hon har läst Stig Ahlgrens bok men också beklämd tagit del av hans första veckojournal. Vilket utmynnar i följande: Ahlgren skall inte sörjas som en död utan som en bergtagen men vem 6 Ikoner 5/2002

7 har en trollformel som kan lösa den klipske vallpojken Stig Ahlgren ur det tomt hokuspokande bergatrollet Stig Ahlgrens våld? Självfallet finns kommentarer till övergången som inte gått att belägga. (Gunnar Brandell i GHT, : Man brukar allmänt insinuera, att Ahlgren på de yttersta av dessa dagar sålt sin själ till djävulen ). Likväl är det rimligt att våga påstå, att mottagandet av nyheten var åtskilligt mer ljumt/likgiltigt än vad man skulle förvänta sig. Någon bomb exploderade inte, åtminstone inte på tidningssidorna. Naturligtvis kom inte heller allting på pränt. Säkert skvallrades det åtskilligt i journalistkretsarna. Gunnar Ungers vittnesmål är av den karaktären. Stig Ahlgren rörde sig tidigt utanför sina huvudarbetsgivares kraftfält återfinnes hans namn för första gången i Iduns årsregister och redan i början av 40-talet medverkade han i Veckojournalen (!) med kåserier, en bokbar och annat. Till All världens berättare levererade han från starten 1945 mängder av presentationer och porträtt. Promenaderna mellan Bantorget och Sveavägen blev allt tätare, skriver Gunnar Unger. Det kan ha bidragit till de behärskade reaktionerna i pressen, när han tog steget över. Fler än Viveka Heyman (Arbetaren ) bör ha märkt att Stig Ahlgren och VJ med åren blev alltmera lika varandra. Veckojournalen åtnjöt trots allt ett visst anseende. Dessutom fanns en förhoppning bland hans supportrar att han skulle göra om tidningen: Stickan kommer att göra Veckojournalen till en grym parodi på en societetstidning, viskade de till varandra enligt Unger. Men Stig Ahlgren gjorde aldrig några försök till genomgripande förändringar. Återstår frågan om varför han bytte sida i januari Säkert fanns flera bevekelsegrunder. Den vanligaste åsikten torde varit den som Karl Vennberg gav uttryck för i AT (7.1.48) i en debatt om Sovjetunionen: han gjorde det för pengar. Ny Dag drämde t.o.m. till med ett belopp vid samma tillfälle ( ). Viveka Heyman menade i Arbetaren (6.2.46) att Stig Ahlgren tröttnade på AT, när världsläget inte var tillräckligt spännande längre för att inspirera till stingande slagord. Då behövde han ett Hans-Erik Ströander har varit bibliotekarie och chef för tidnings- och tidskriftsavdelningen vid Malmö stadsbibliotek forum för att utöva sin last: kläckandet av kvickheter. Gustaf von Platen, slutligen, förutsätter också (i sin vänbok), att lönen blev en annan på VJ men han tillägger: när nazistväldet fallit och inrikespolitiken började spela huvudrollen, kände sig Stig inte längre delaktig i AT:s budskap. I Idun Ikoner 5/2002 7

8 8 Ikoner 5/2002

9 WTO, GATS och hoten mot de offentliga biblioteken Kjell Nilsson Vad är WTO? WTO, eller World Trade Organization (http://www.wto.org/), bildades 1995 i samband med avvecklingen av det s.k. GATT-avtalet (General Agreement on Tariffs and Trade). WTO är idag den enda organisation som sluter globala handelsavtal. Det angivna syftet är att genom klara och entydiga regler underlätta internationell handel, men avtalen innefattar också regler om konkurrens, upphovsrätt, miljö m.m. GATS-avtalet hur ser det ut? GATS (General Agreement on Trade in Services; är ett av de avtal som slutits under WTO:s paraply. Målet är att liberalisera, eller konkurrensutsätta, handeln med tjänster. Eftersom tjänstesektorn i utvecklade ekonomier vanligtvis står för merparten av BNP uppfattas GATSavtalet av dessa länder allmänt som det viktigaste av WTO:s avtal. Avtalet kan delas i två delar, ett inledande ramavtal med allmänna regler för hur liberaliseringen ska genomföras, samt listor över vilka verksamheter de enskilda medlemsländerna gått med på att föra in i avtalet och alltså konkurrensutsätta. Listorna är i sin tur indelade i s.k. sektorer, t.ex. 10C: libraries, archives, museums, and other cultural services och 5: Educational services. I princip är det så att varje land anmäler vilka sektorer det vill ha med i avtalet. Det enda verksamhetsområde som inte omfattas av GATS är det som med en omdiskuterad formulering kallas exercise of governmental authority (samt flygrättigheter ). Olika tolkningar Det finns många oklarheter kring tolkningen av GATSavtalet och dess konsekvenser. Olika s.k. experter har ofta diametralt motsatta uppfattningar. Det gäller t.ex. frågan om vilka verksamheter som ska anses undantagna från avtalet. Min översättning av exercise of governmental authority är myndighetsutövning, som ju är ett oerhört smalt verksamhetsområde (Riksskatteverket, Riksförsäkringsverket och litet till). Andra gör en mycket vidare tolkning. Förklaringen i avtalet om att det skulle röra sig om alla tjänster som varken tillhandahålls kommersiellt eller i konkurrens med andra serviceleverantörer är dock uppenbarligen fullständigt ogenomtänkt. Exempelvis kan ju en och samma tjänst tillhandahållas utan någon som helst konkurrens ena dagen och i hård konkurrens nästa, så fort någon beslutar att den vill göra samma sak. En annan fråga är hur man tolkar GATS allmänna målsättning progressively higher levels of liberalization of trade in services. Är det privatisering eller entreprenad man talar om? Bibliotekspeng eller upphandling? Det är svårt att ge något bestämt svar, men man får anta att båda alternativen är tänkbara, och i så fall blir ju konsekvenserna olika beroende på vilket man väljer. Ikoner 5/2002 9

10 En av förutsättningarna för GATS är att de enskilda länderna själva ska kunna välja vilka sektorer man vill konkurrensutsätta. Avtalsförhandlingar är emellertid alltid en fråga om givande och tagande, och det finns förvisso mäktigare länder än Sverige som deltar i GATS-förhandlingarna. Sverige är mycket angeläget att öppna nya marknader utomlands för sina tjänsteföretag, och då får man kanske också gå med på att öppna den egna marknaden även på områden som man helst skulle vilja hålla utanför. Sedan måste man komma ihåg att det finns fler sektorer av intresse för biblioteken än cultural services som ju är det avsnitt som uttryckligen innefattar bibliotek. Jag har redan nämnt Educational services som naturligtvis inrymmer högskolans bibliotek. Och vad sägs t.ex. om Online data base storage and retrieval, som är en av de många underavdelningarna inom sektorn Telecommunications services? Om nu ett bibliotek vill tillhandahålla även elektroniska tjänster, vilket man ju gärna vill nuförtiden, kanske det finns anledning att dra öronen åt sig. Slutligen frågar sig många vilken roll EU-kommissionen spelar i GATS-förhandlingarna i förhållande till de enskilda EU-medlemsländerna. Är det rentav så att de enskilda ländernas önskemål kommer att underordnas EU:s? Enligt uppgift i Times Higher Education Supplement den 12 juli i år är kommissionen redan involverad i förhandlingarna kring den högre utbildningen. Är det nåt farligt? Vad finns det då för anledning att befara att de offentliga svenska biblioteken kan komma att föras in i GATSavtalet? Om vi ser på folkbiblioteken är det väl många som frågar sig om inte Åreexperimentet var dödsstöten mot alla privata initiativ i vårt land. Och det är väl ändå oerhört svårt att tjäna pengar på folkbibliotek? Speciellt som man enligt bibliotekslagen inte får ta betalt för boklån. Och så har vi ju en regering som är helt emot! Kanske det, men varför skulle det vara svårare att tjäna pengar på bibliotek än på vårdhem? Det är väl inte patientavgifterna som ger vårdföretagen deras vinster? Och demokratiskt valda regeringar kan väl bytas ut? Och förresten är det väl kommunerna som bestämmer om man vill lägga ut bibliotek på entreprenad? I dagens läge har ett drygt dussintal länder, däribland USA, Japan och Island, anmält att man vill föra in sektorn cultural services, och därmed folkbiblioteken, i GATS. När det gäller universitets- och högskolebiblioteken är det redan uppenbart att den högre utbildningen är ett område som ett flertal länder, bl.a. USA, Australien och Storbritannien, absolut vill ha med i GATS-avtalet. Och då blir frågan om Sverige kan hålla sig utanför. Enligt den ovan nämnda artikeln i Times har EU-kommissionen redan gjort åtaganden som ger utomeuropeiska universitet tillgång till den europeiska marknaden. Dessutom, som jag tidigare framhöll: det finns andra områden, t.ex. onlinetjänster, som i högsta grad berör de offentliga biblioteken, och som mycket väl kan komma att tillhöra Sveriges s.k. åtaganden. Frågan är om inte just den verksamheten redan gör det, eftersom Sverige fört in Telecommunications services i avtalet. Och på BIBSAM har vi sedan länge hört kritiska synpunkter från marknaden mot att offentliga bibliotek bygger upp portaltjänster med offentliga medel och sedan tillhandahåller dem gratis. Lugnande ord De närmast berörda svenska ministrarna anser dock att bibliotekarierna kan vara helt lugna. Handelsminister Pagrotsky konstaterar kort och gott, i ett brev till tidskriften bis, att offentligt tillhandahållna tjänster inte omfattas av avtalet.!? Syftet med GATS skulle alltså enbart vara att konkurrensutsätta de privata tjänsteföretagens verksamhet. Ärligt talat är det enda gången jag sett en sådan tolkning av GATS-avtalet. Kulturminister Ulvskog skriver, också i ett brev till bis, att hon själv är emot privatisering och entreprenader på biblioteksområdet, och att det nog ändå inte finns något större kommersiellt intresse för sådana äventyr. Det finns ingen anledning att ifrågasätta ministrarnas goda vilja och tro, men jag känner mig inte särskilt lugnad av deras uttalanden. Om det som inte kan hända? Om nu det som inte kan hända ändå skulle hända, eller delvis redan har hänt, skulle det då verkligen vara så förfärligt om de offentliga bibliotekens verksamhet fördes in i GATS-avtalet? Vi har ju redan liberaliserat stora delar av vår tjänstesektor utan GATS försorg (teletjänster, energiförsörjning, bankväsende, skola etc.), antingen till följd av nationella, eller rentav kommunala, initiativ eller i enlighet med EU:s föreskrifter. Det är en komplicerad fråga med 10 Ikoner 5/2002

11 många infallsvinklar som i grunden handlar om politiska värderingar. Låt mig konstatera att det i Sverige länge ansetts vara viktigt för demokratin att medborgarna ska ha allmän, och i princip gratis, tillgång till goda bibliotek. Hur detta ska åstadkommas är delvis en annan fråga. Personligen anser jag dock att det finns påtaglig risk för att en konkurrensutsättning skulle urholka bibliotekens kvalitet. Både privatisering och upphandling av offentlig verksamhet innebär att det offentliga förlorar i inflytande över hur verksamheten bedrivs. Dessutom finns det formuleringar i GATS som lätt skulle kunna användas för att stämpla kvalitetskrav som handelshinder. Samtidigt ska vi naturligtvis inte låtsas som om offentlig drift är någon garanti för hög kvalitet! På högskoleområdet skulle ett större privat inslag (vi har ju några privata högskolor redan) sannolikt kunna bli till ett hot mot bibliotekens allmänna tillgänglighet och mot den långtgående bibliotekssamverkan vi så länge varit stolta över. Och det i ett läge när t.ex. den expanderande distansutbildningen ställer nya och ökade krav på tillgänglighet och samarbete. Men det här är farhågor som säkert enkelt kan viftas bort av de mest entusiastiska GATS-supportrarna. Från WTO:s sida har man sammanställt ett litet dokument, kallat GATS Fact and Fiction för att bemöta det man anser vara falska anklagelser och rykten (http://www.wto.org/english/tratop_e/ serv_e/gats_factfiction_e.htm). Här hävdar man bestämt att liberalisering enligt GATS inte alls utesluter en omfattande nationell reglering och kvalitetssäkring. Fan tro t, sa Rellingen. Man kan inte både äta kakan och ha den kvar. Vad gör bibliotekarierna? Bibliotekarier kastar inte sten. Åtminstone känner inte jag någon som gör det. Däremot organiserar bibliotekarier sig. Såväl IFLA (International Federation of Library Associations and Institutions) som den europeiska bibliotekarieföreningen Eblida har startat arbetsgrupper som följer GATS-förhandlingarnas utveckling och försöker att kartlägga konsekvenserna. IFLA har faktiskt närvarorätt vid förhandlingarna som officiellt ackrediterad NGO (Non- Governmental Organization). IFLA/CLM (Committee on Copyright and other Legal Matters) publicerade 2001 ett uttalande om WTO:s avtal, där man bestämt hävdar att offentliga bibliotek bör hållas utanför GATS (http://www.ifla.org/iii/clm/p1/ wto-ifla.htm). Eblida är just i dagarna i färd med att göra detsamma (http://www.eblida.org/topics/wto). Och det är inte bara bibliotekariernas reaktioner som är av intresse. Nordamerikanska och europeiska universitetsförbund företrädande närmare universitet och högskolor offentliggjorde i september förra året en Joint Declaration on Higher Education and the General Agreement on Trade in Services (refererad i den nämnda Times-artikeln). Där framhåller man att Caution must be exercised before putting the quality, integrity, accessibility and equity of our higher education institutiones and systems a risk without obvious benefit och avslutningsvis konstateras att Our respective countries should not make commitments in Higher Education Services or in the related categories of Adult Education and Other Education Services in the context of the GATS. På nationell nivå reagerade den kanadensiska bibliotekarieföreningen, CLA, mycket tidigt på GATS. I maj 2001 publicerade man rapporten An Kjell Nilsson är biblioteksråd vid Kungl. biblioteket och chef för BIBSAM. Som representant för Svensk Biblioteksförening arbetar han med frågor rörande WTO och GATS inom såväl IFLA som Eblida Assessment of the Impact of the General Agreement on Trade and Services on Policy, Programs and Law Concerning Public Sector Libraries (http://www.cla.ca/resources/gats.htm). Från svensk sida har såväl Svensk Biblioteksförening (i samverkan med KB/BIBSAM) som föreningen bis (Bibliotek i samhälle) med skiftande framgång sökt kontakt med ansvariga ministrar i ärendet. Och? Avslutningsvis tycker jag att det finns alla skäl att slå vakt om det offentliga, svenska bibliotekssystemet. Och då även se till att dessa bibliotek inte förvandlas till museala inrättningar, utan att de kan utveckla sin verksamhet med användande av ny teknik. Det gör vi bl.a. genom att hålla de svenska biblioteken utanför GATS. Därom är den nuvarande svenska regeringen och jag överens. E-post: Ikoner 5/

12 a Rematerialisering: materialitet och sociologi i nyfilologisk dokumentanalys Mats Dahlström När biblioteks- och informationsvetenskapen förflyttade sitt intresse från dokument (och dokumentation) till information (och informationsvetenskap) förlorade man samtidigt incitamentet att som intellektuella problem betrakta de materiella och strukturella aspekter som är förbundna med dokument och som i tryckkulturens objekt är föremål för studier inom exempelvis analytisk bibliografi, textkritik eller bokhistoriska praktiker. Det är möjligt att med N. Katherine Hayles (How We Became Posthuman, 1999) betrakta detta som en frukt av en dematerialisering inom informationsteorin, där i Shannons & Weavers efterföljd ande separeras från kropp. Information kan alltså i detta perspektiv frigöras från sin bärare, dokumentet, och är således immateriell. Studier av information privilegieras på bekostnad av studier av dokument. Alltså en rörelse från materiella dokument till immateriell information: informationism. Att det uppstår problem om denna informationistiska modell mer eller mindre okritiskt tillämpas på mänskliga relationer och kommunikationer är en insikt som växer sig allt starkare. Det i tryckkulturen skenbart transparenta 12 Ikoner 5/2002

13 dokumentet, bäraren av dokumentet, får en ökande fokusering som något som är betydelsebärande och som på olika sätt villkorar den text och den potentiella information det kan bära. Dess form, material och struktur tycks plötsligt spela roll. I själva verket tycks dokumentens materialitet och intellektuella innehåll vara oupplösligt förenade. Följaktligen finns en växande trend inom humanvetenskaperna att betrakta materiella dokument i bibliotek och arkiv som viktiga, läsbara tecken på sociokulturell aktivitet och därför av potentiellt intresse i sin egen rätt som fysiska objekt snarare än som blott triviala och mer eller mindre korrupta representationer av en bakomliggande intentionell information, text eller verk. En effekt av detta växande intresse är allt fler dokumentanalytiska studier av exempelvis historiskt material, där syftet med studierna är att se dokumenten som primära objekt. Dokument är då något som upprätthåller och upprätthålls av sociala grupper och faktiska praktiker. De är resultatet av dokumentationsprocesser och utgör därför vittnesbörd om dessa, samt fyller en given social eller historisk funktion. För sådan dokumentsociologi (ett färskt, välskrivet exempel är David Levy, Scrolling Forward : Making Sense of Documents in the Digital Age, New York 2001) är dokument något som av oss tilldelats uppgiften att spela en social roll när vi av olika skäl inte kan närvara personligen. De är talande föremål, bits of the material world ( ) that we've imbued with the ability to speak, skriver Levy (s. 23). Detta intresse för hur dokument fungerar i sociala kontexter och de uppgifter de har inom givna grupperingar, slår parallellt igenom i flera skilda discipliner. Bokhistoria kan uppvisa liknande utvecklingar, där en intresseförskjutning ägt rum de senaste decennierna från bokens tekniska och estetiska produktion till distribution, spridning och reception av böcker. Även editionsfilologi och språkforskning uppvisar ett mönster där den s.k. nyfilologin (New Philology) i lägre grad än traditionell filologi ser handskrifter som sekundära manifestationer av ett bakomliggande verk, och mer orienterar sig mot handskrifter som autonoma vittnen om sin kontext, värda studier och utgivning för sin egen skull. Alltså en rörelse från immateriella verk till materiella dokument. Konkret resulterar detta exempelvis i dokumentorienterade vetenskapliga utgåvor som i första hand vill presentera och diskutera en eller flera reella handskrifter som historiska objekt. Fysiska komponenter i dokumenten som format, struktur, inskrivna kommentarer, markeringar, inbindningar och layout kan läsas som b signaler på hur dokumentet i fråga var avsett att användas och/eller de facto användes. Detta nyfilologiska och dokumentorienterade perspektiv utgör utgångspunkt för den studie Jonas Carlquist (JC), universitetslektor vid institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet, företagit av fornsvenska samlingshandskrifter, Handskriften som historiskt vittne: fornsvenska samlingshandskrifter miljö och funktion (Stockholm: Sällskapet Runica et Mediævalia, 2002). JC är specialist på fornsvenska helgonlegender, men har under senare år breddat sin textforskning till att också omfatta editionsteori, Mats Dahlström är doktorand vid institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås och Göteborgs universitet. medieteori, hypertextteori, datorspelstudier samt frågor kring digital textproduktion och de eventuellt nya genrer och textformer digitala medier tycks generera. Hans forskning rör sig därmed delvis in på domäner av hög potentiell relevans och intresse också för biblioteksoch informationsvetenskapen. JC ger i sin bok en överblick över svensk handskriftskultur under medeltiden, presenterar ett urval handskrifter och analyserar dem ur ett nyfilologiskt perspektiv, sammanfattar tidigare forskning om handskrifter som fysiska objekt, granskar kritiskt tidigare företagna utgåvor av den typen av material och för också en metodologisk dis- Ikoner 5/

14 kussion i ljuset av nya medier och digitala verktyg. För nyfilologin är det ett viktigt mål att försöka belysa dokuments historia, användning, funktion och betydelse. Metoden för detta är dokumentanalys. Fokus i JC:s analys ligger just därför på de tecken i dokumenten som kan antas berätta något om hur de var avsedda att användas, faktiskt användes samt hur de lästes tyst eller högt. Han förklarar i bokens inledning (s. 11) att handskrifterna ( ) skiljer sig åt inte bara till innehåll utan också till fysisk utformning. Detta är dels en konsekvens av skillnader mellan de olika medeltida bokproducenternas förutsättningar, dels en återspegling av i den enskilda handskriftens funktion. Eftersom varje handskrift kan antas vara skapad för en viss funktion vid en viss tid och på en viss plats möjliggörs en social tolkning. Precis som samhälle och kultur förändras med tiden, förändras också medium och text ( ). Således, eftersom vi inte kan tala om några standardhandskrifter, bör vi istället betrakta varje enskild handskrift antingen som resultatet av ett kontrakt mellan producent och publik eller som en enskild persons samling av texter. Varje handskrift vittnar därför om medeltida mentaliteter, ideologier och skriftvanor. Han granskar närmare ett tjugotal handskrifter, använda inom kloster, kyrka och av lekmän. Analysen vilar på c presentation, p x Vad de allra flesta hittillsvarande vetenskapliga utgåvor således erbjuder moderna läsare är en verkorienterad där det litterära och lingmr ö aspekter som interpunktion, ordseparation, läsinstruerande markörer i texten, kommentarer och noter, marginalia, format (storformat för recitation kontra fickformat för reselektyr), kolumnanvändning, paralingvistiska markörer såsom pekande händer och andra navigeringshjälpmedel, referenser, layout, omfattning, bärande material, skrifttyp, rubriker, språkval eller uppgifter om den individuelle skrivaren. JC binder samman sina iakttagelser med tidigare nationell och internationell forskning om produktion och användning av handskrifter, där Paul Saengers arbeten (Space between words : the origin of silent reading, Stanford, 1997) är tungt vägande. JC:s arbete bidrar till vår kunskap om hur, av vem och för vem medeltidens dokument producerades och framför allt användes och vilken uppgift de tycks ha haft inom de sociala grupper som omfattade dem. Det ger oss också en uppdaterad bild av bevarade svenska samlingshandskrifter samt vilken forskning som bedrivs och har bedrivits om dem. Inte minst intressant är hans nyfilologiskt drivna kritik av traditionell svensk utgivningspraxis av handskriftsmaterial: När man tidigare givit ut fornsvenska texter så har man i första hand valt att ge ut texter, som avgränsats av litterära faktorer ( ), inte av handskriftstekniska. Detta har bidragit till att tolkning av svenska handskrifter har försvårats eftersom den textuella kontexten försummats. (s. 13) 14 Ikoner 5/2002

15 vistiska innehållet premieras och där en kraftigt beskuren eller eklektisk bild av handskrifterna är det som erbjuds. Av exempelvis klostersamlingshandskrifterna är inte någon enda vetenskapligt ederad i sin helhet (s. 39). Den läsare som vill få en klar bild av hur handskrifterna i sin egen rätt faktiskt ser ut och kan antas ha använts och fungerat, får föga hjälp eller får söka sig till originalen på egen hand, om han kan. JC går också i klinch med ett acceptandum i tidigare forskning som antar att flertalet fornsvenska handskrifter lästes högt, och skriver att: ( ) dessa handskrifter [visar] så många likheter med det kontinentala folkspråkliga senmedeltida materialet vilket uttryckligen skulle läsas i enskildhet att vi måste anta att samma sak också kan ha gällt för de här behandlade lekmannahandskrifterna. (s. 141) Det är också värt att notera JC:s klagan över bristen på moderna handskriftskataloger över de svenska bibliotekens medeltida samlingar. Hans studie vittnar över huvud taget om hur oerhört svårt det är att nå giltiga forskningsresultat ur detta knappa, svårtydbara och ibland motsägelsefulla material. Hur giltiga är exempelvis läsartsmarkörer (s. 131) som signaler om den aktuella handskriftens användning: är de exemplarspecifika eller har de kanske okritiskt slunkit med i transponering av ett original med annan kontext? Hur vet man? Kan man veta? JC låter sig emellanåt klokt nog nöja med att konstatera empirins otillräcklighet för giltiga slutsatser och generalisering. Darum muss man zweigen, ungefär. Och gott så. Med sin starkare emfas på dokumentens fysiska evidens än lingvistiska inne- d håll, ligger den här studien nära forskningsfält som analytisk bibliografi, modern bokvetenskap och textsociologi. Det är också ett gott exempel på frukterna av tvärdisciplinär forskning. I det här fallet har kunskaper och teorier från lingvistik, filologi, litteratursociologi, receptionsforskning, medieteori, kodikologi och bibliografisk forskning förenats i ett gemensamt mål. Dock skulle jag ha velat se bredare internationella utblickar och mer omfattande diskussioner om alternativa teoretiska förklaringsmodeller för den evidens dokumenten visar upp och kanske framför allt vilka metodologiska konsekvenser JC kan se. Den här typen av forskning finns trots allt representerad i materiella dokument inte ledsagas av exempelvis historisk bibliografi och träffande illustrationer ur det diskuterade handskriftsmaterialet. Det finns bokhistoria - hur förhåller sig JC:s studie till den forskningen? JC diskuterar också små missar i det referensbibliografiska arbetet (sid 25:s Frederiksen (s. 25 f.) något närmare det svåra begreppet samlingshandskrift, men hur 1988 saknas exempelvis i litteraturförteckningen). pass vanligt är begreppet i aktuell forskning och hur förhåller det sig till alternativa handskriftstyper och till närvetenskapen är det hur som helst viktigt För biblioteks- och informationsliggande fenomen som begreppsparet att notera hur den här typen av forskning skänker oss förnyade kunskaper samlingsband respektive kompositband? JC för också en lockande diskussion om om de mängder av historiska dokument hur detta forskningsperspektiv kan tänkas dra nytta av digitala medier och nya dem och varför? Hur och när har de våra bibliotek rymmer. Vem har skapat former för produktion, distribution och använts? Vilka roller kan de tänkas ha användning av utgåvor av medeltida spelat i människors liv och gärning? material. Men den känns för kort och Vilka tecken och signaler i dokumenten lätt med tanke på JC:s breda kompetens är relevanta för samtida och framtida i frågan. Jag hade här gärna sett ett forskning? Våra kunskaper om böcker något mer utförligt och kritiskt avsnitt. och bibliotek i Sverige före folkungatiden är ringa, skriver JC. De är något En sista invändning gäller bokens egen materialitet : det är synd att ett verk större nu. som i så stor utsträckning handlar om visuella egenskaper i svåråtkomliga E-post: Webben: Ikoner 5/

16 Chef på två stolar historien om Thorkild Holm Pedersen och Frederikshavns kommun Gunilla Heick Kan man vara chef för två kommunala institutioner samtidigt? Jo, om man visat sig vara en så stor kapacitet inom sitt eget gebit, att resultaten är märkbara. Och om det samtidigt är kris inom ett annat område i kommunen. Då kan det hända att kommundirektören själv kommer och frågar om man vill hoppa in där för en period, för att få skutan på rätt köl igen. Thorkild Holm Pedersen, bibliotekschef i Frederikshavn på norra Jylland, är ingen skrytsam natur, tvärtom. Men den utveckling han hade åstadkommit sedan han tillträdde som bibliotekets ledare den ett mycket symboliskt datum, som han själv konstaterar hade inte undgått kommunstyrelsen uppmärksamhet. - På biblioteket arbetade vi mycket med målinriktade projekt, och det hade man lagt märke till i kommunledningen. Vi hade brutit med den traditionella avdelningsbaserade organisationsformen, och istället infört självbestämmande och självstyrande drifts- och utvecklingsgrupper. Vi lade vikt på den enskilda medarbetarens starka sidor och speciella intresseområden, och uppnådde på det viset ny energi och större arbetsglädje bland personalen. - Samtidigt var det stor turbulens inom vårdsektorn. De som arbetade där vantrivdes, och tre ledare på höga poster hade fått sparken. I slutet av augusti 2001 kom kommundirektören och frågade om jag kunde tänka mig att vara ledare av kommunens största vårdhem för en tid, berättar Thorkild Holm Pedersen. Det var meningen att det skulle handla om 2-3 månader, och jag fick betänketid över ett veckoslut. Med uppbackning från familjen sade jag ja. De två, tre månaderna med början i september Ikoner 5/2002

17 FOTO: BENT JAKOBSEN visade sig att bli först sju månader på heltid, och så ytterligare tre månader på deltid. Från april 2002 var Thorkild Holm Pedersen tillbaka i biblioteket på halvtid; från och med juli 2002 är han åter igen heltidsanställd bibliotekschef. Är det verkligen möjligt att hoppa in som ledare för ett vårdhem utan någon som helst yrkeserfarenhet och utbildning på området? - Det jag lärt mig är att i en situation där något ska förändras markant, så går det till och med mycket bra! Förutsatt givetvis att man är omgiven av kompetent folk som man kan fråga till råds i detta fall duktiga bokförare, sjuksköterskor, administratörer och andra. - Den stora fördelen är att man kan komma in från sidlinjen och se på saker och ting med nya ögon. Min teori är att en professionell ledare som råkat under starkt press ofta förfaller till att stirra sig blind på detaljerna, att inte se skogen för bara träd. När man kommer utifrån är det lättare att se var problemen ligger och lurar. Och som icke fackutbildad får man också gärna ställa dumma frågor! - Dessutom tror jag det är viktigt att man kommer med något som fångar intresset hos medarbetarna, något verkligt nytt. Thorkild Holm Pedersen hade fått tre stora uppgifter inför tiden på vårdhemmet: att få arbetsglädjen tillbaka hos personalen, att få styrsel på ekonomin och sist men inte minst att organisera processen omkring nedläggning av det nuvarande vårdhemmet, vilket sker i början av år I stället bygger man upp tre nya vårdcenter, som ska drivas enligt så kallade leva/bo-miljöprinciper. Målet är att de boende så vitt möjligt ska kunna fortsätta det liv de levde innan de kom på vårdhem; man tar utgångspunkt i deras egen historia och starka sidor istället för att som tidigare fokusera på sjukdomar och problem. Det är alltså systemet som ska anpassas till de boende och inte tvärtom! I förbindelse med att man beslöt lägga ner vårdhemmet och bygga upp tre nya vårdcenter beslöt man också att utannonsera de nya tjänsterna internt. Ingen blir avskedad, men medarbetarna kan välja om de vill jobba i de nya leva/bo-miljöerna eller om de vill fortsätta med att arbeta traditionellt på något av kommunens övriga vårdhem. En annan nyhet är att man från 1 januari 2003 på försök inför den svenska s.k. 3-3-modellen: tre dagars arbete och därefter tre dagar ledigt. Många medarbetare har visat stort intresse för att delta i försöket. Konklusionen är att det ur kaos kan uppstå någonting gott. Det hade varit djup kris på vårdhemmet, men det lyckades Thorkild Holm Pedersen att Ikoner 5/

18 lösa den och bygga upp en ny samarbetsform. För att klara kriser och utmaningar måste både ledare och medarbetare lära sig att improvisera professionellt och hantera stora förändringar. Vårdsektorn var och är hårt pressad ekonomiskt sett. Gunilla Heick är finlandssvensk frilansskrivande bibliotekarie, verksam i Danmark med bl.a. olika uppdrag för Nordiska Rådet och Ministerrådet Det gällde att hålla tungan rätt i munnen och gå balansgång. Men vi lyckades vända stämningen. Också biblioteken är ekonomiskt pressade, och här gäller precis samma tankegångar. Thorkild Pedersen har arbetat inom biblioteksvärlden sedan 1975, men han tycker att den har styvnat och inte följt med tiden: Omvärlden har förändrats radikalt, men inte biblioteken. Jag tror att vi på allvar måste ta en titt på oss själva, hitta ett nytt sätt att fungera på. Nu verkar det som om biblioteken är till för samlingarnas skull, och inte för låntagarnas. Man införde decimalklassystemet, men sedan har man gjort allt för att bryta upp det. När jag kom tillbaka från vårdhemmet kunde jag inte hitta i biblioteket. De första dagarna tyckte jag det var pinsamt för mig, men nu tycker jag det är mera pinsamt för biblioteket! - Vi har fina och moderna söksystem för att lokalisera en titel, men man kan inte hitta själva boken. Varför inte i biblioteket ha en stor lagerhall, där man ställer upp alla böckerna i ordningsföljd från 0 till 100? Resten av lokalerna kunde användas till stämningsrum. Till exempel ett för fred och ro, ett med hög musik i och där kunde man sedan ha lämpliga böcker. Stora bibliotek borde egentligen anställa en scenograf! Det fattas också ett slags demokratiskt torg i biblioteken ett rum där folk möts och utbyter åsikter. Någonting i stil med Speakers Corner kanske? Ju mer folk sitter hemma vid sina datorer och chattar, desto större behov finns det för rum där de fysiskt kan mötas. Inom vårdsektorn sätter man nuförtiden den enskilda individens behov mer och mer i centrum. Likadant borde vi göra på biblioteken: låta den enskilde komma till tals med egna idéer inte bara ta emot våra färdigsydda erbjudanden. En grupp som utgör Thorkild Holm Pedersens speciella skötebarn är de unga. - Tonåringarna har alltid varit styvbarn i biblioteksvärlden. Som kulturchefen Uwe Bødewadt i Stockholms kulturhus uttryckt det: De unga är våldsamt irriterande, och det är deras privilegium. Men vi har inte kunna hantera dem inom biblioteksvärlden, och det tycker jag är en stor utmaning. Vi måste ge dem plats och rum inreda biblioteken så att de appellerar till de unga. Misslyckas vi med det så har vi snart tappat en hel generation på golvet! Jag har inte det precisa svaret på hur vi ska göra det, men jag har försökt sätta i gång en process. Biblioteken måste bli mer flexibla! Thorkild Holm Pedersen har talat sig varm. Han låter som en mild anarkist, men sådana behövs om förändringens vindar ska kunna blåsa. Vad har han lärt sig under månaderna med två hattar på samma huvud? Det har varit både befriande och otroligt lärorikt att hoppa in på ett helt nytt område. Och jag tror inte jag har tagit skada av att få biblioteket på avstånd under en period. Det har varit hett om öronen ibland, och min hustru påstår att jag har blivit fem år äldre av de här månaderna. Må så vara. Men jag tycker själv att jag också blivit fem år klokare! E-post: FOTO: BENT JAKOBSEN 18 Ikoner 5/2002

19 Summer of love 1904 Lars Edling Det är kall och regnig sommar. Människor som promenerar på Dublins gator har ytterkläder på sig. Vinden är fuktig och genomträngande, händer måste tryckas långt ner i rockfickorna. De mörkgrå kyrkorna, ljusare grå trottoarerna och husen i olika bruna schatteringar får det ständigt våta gräset att lysa intensivt grönt. James Joyce gör långa vandringar i staden, ett vagabonderande som kan pågå i timmar. På så vis får han möjlighet att fundera över och planera sitt skrivande men han slipper också sin familj. Han är trött på kaoset i hemmet och har inte minsta lust att ta över eller ens dela på faderns ansvar för hem och barn. Hellre bor han provisoriskt hos vänner och bekanta. Fadern super upp det mesta av de pengar han tjänar, låter de vuxna och halvvuxna barnen vara utan mat under hela dagar, skrävlar om sitt förflutna, är en översittare i familjen och besserwisser när det gäller pengafrågor, betraktar sig själv som ett offer, dyrkar respektabilitet, en dygd som han själv förgäves försöker leva upp till, sätter en ära i att betrakta sig som en snobb och en slösare, berättar historier med must och färg, sjunger med vacker röst, grälar, är ofta oförskämd mot sin omgivning och hugger ibland vresigt tag i närmaste föremål och kastar efter någon av sina sex döttrar. Stanislaus, yngre bror till James Joyce, skriver dagboksanteckningar. Det är skarpa iakttagelser, ofta skoningslösa i sin uppriktighet. Enligt Stanislaus besitter Joyce en stolt FOTO: HULTON/PRESSENS BILD och ilsken själviskhet, han skryter gärna om sig själv, han lever på att låna och få tjänster utförda av andra, hans stora passion är vildsint hån, han behandlar ofta andra människor som dumbommar. Stanislaus tycker egentligen inte om sin bror men är samtidigt fylld av beundran. Han menar att Joyce mycket väl kan vara ett geni, för mig verkar det mycket möjligt, men att han ännu inte har funnit sig själv är uppenbart. Han avundas inte broderns sätt att vara, hans rykte eller ens hans talang, men däremot hans hederskänsla, spontanitet, känslostyrka och det som katolikerna skulle kalla renheten i hans avsikter. Så skriver Stanislaus under sommaren Ju mer man skärskådar Joyces sommar 1904, den sista i Dublin innan han emigrerar, desto mer framstår den som en stöpningsperiod, en period som verkar fungera som en gjutform för fortsättningen av Joyces liv. Man kunde också säga att ödet slår till under den här perioden och förser Joyce med motiv som blir centrala i hans fortsatta författarskap. Här känns det relevant att referera till Carlos Castaneda, den amerikanske antropologen, som skrivit en rad böcker om schamanen Don Juan, en indian från Mexiko. Bakom till synes slumpmässiga händelser ser Castaneda en andlig FOTO: HULTON/PRESSENS BILD Ikoner 5/

20 verklighet. För att ödet ska slå till krävs enligt honom en stark intention eller avsikt. När avsikten finns kan, enligt hans terminologi, anden stiga ned. Metaforiskt sett skapar avsikten byggnader som vi inbjuds att stiga in i. Sådana byggnader, menar Castaneda, kan skapas i en handvändning av anden, det vill säga ett tillfälle kan uppstå mycket snabbt när avsikten finns. Han tillägger att anden alltid stiger ned på ett kamouflerat sätt: det sker men verkar ändå inte ha skett. När James Joyce säger: Jag är en man som snubblar sig fram, foten stöter emot något, jag böjer mig ner och där är precis det jag ville ha, uttrycker han egentligen samma tankegång som Castaneda. Joyce hade dessutom en stark målmedvetenhet. I ett brev från slutet av augusti 1904, skriver han till exempel: Hela mitt jag tar avstånd från den nuvarande samhällsordningen och från kristendomen, hemmet, de erkända dygderna, klassindelningen och de religiösa dogmerna. Jag förklarar öppet krig mot kyrkan genom det jag skriver och säger och gör. Att den programförklaringen inte bara är en ynglings romantiska fantasi bevisas av dess beständighet, idéerna kom att i olika skepnader genomsyra stora delar av hans litterära produktion. Men 1904 var han ännu bara 22 år gammal. Många andra människor kunde nog i det läget ha tappat riktningen om de som Joyce samtidigt skulle rumla och leva livet, om deras familjeliv varit i sönderfall och de ständigt måste flytta till nya adresser. Joyce höll sig kvar på vägen vilket tyder på att han visste vad han ville. Om vi utgår från Joyces avsikt att bli en betydande konstnär är det intressant att se hur han i sitt närsynta kaos James Joyce med sin fru Nora ca snubblar sig fram till några för honom avgörande tilldragelser under sommaren Under den perioden bar han på en läkares inrådan inga glasögon för att stärka synen. Upptakten till den första och helt överskuggande händelsen, som en av Joyces levnadstecknare har kallat den viktigaste enskilda händelsen i hans liv, var Joyces närmande till en okänd kvinna på stan den 10:e juni. Mötet kan om man vill ses som andens kamouflerade nedstigande. Vem hade kunnat förutspå att ett flyktigt möte på Nassau Street mellan en ung, stöddig skriftställare med högtflygande planer och en flicka från landet som arbetade som städerska och servitris på ett närliggande nedslitet hotell skulle bli av grundläggande betydelse för utvecklingen av ett författarskap och till en milsten inom världslitteraturens historia? Att Nora Barnacle saknade boklig och annan bildning bidrog antagligen starkt till att hon blev en så idealisk partner åt Joyce. Medelklassflickor fann FOTO: HULTON/PRESSENS BILD han ofta otillgängliga och nedlåtande, han förklarade för Nora att de var tillgjorda och falska. Nora matchade honom desto bättre genom sin humor och slagfärdighet, sin för den religiöst plågade Joyce så välgörande brist på sexuella skamkänslor och i kraft av sitt enkla och omedelbara sätt att uttrycka sig i skriftliga meddelanden och brev. Hon blev hans musa. Sex dagar senare, den 16:e juni, infaller dagen som numera kallas Bloomsday, den dag då hela den utdragna och detaljrika handlingen i Odysseus utspelar sig. Ingen vet med bestämdhet varför Joyce, som lade så stor vikt vid datum och namn, valde just denna dag för handlingen i sitt mest berömda verk. Flera av Joyces levnadstecknare tror sig dock veta att detta är dagen då Joyce har sin första date med Nora. De promenerar ut i hamnområdet Ringsend, Nora drar resolut ner den joyceanska gylfen varpå hon, till hans stora häpenhet, tillfredsställer honom. En förklaring till den djärva handlingen kan ha varit en osäkerhet över omständigheterna, Nora kan ha uppfattat träffen som mötet mellan en kund och en prostituerad. Men handlingen rimmar också väl, som det ska visa sig, med hennes erotiskt bejakande karaktär. För Joyce har träffen urbergskvalitet. Han förälskar sig i hennes sexuella skamlöshet och finner i Noras ymniga karaktär en outtömlig källa till inspiration i sitt författarskap. Att förlägga handlingen i Odysseus till just den 16:e juni kan ha varit en bland många raffinerade hyllningar till henne. Under någon vecka i mitten av september flyttar Joyce ut till ett Martello Tower, ett gammalt försvarstorn i Sandycove söder om Dublin, som hans rike vän Oliver St. John Gogarty, läkar- 20 Ikoner 5/2002

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR

FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR Inledning... 1 Vem har tagit fram detta?... 1 Internationellt regelverk och ersättning... 2 Föreningens

Läs mer

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi GATS Ska våra rättigheter Det fi bli varor? www.attac.nu/karlstad GATS Vad är på gång? Världshandel med tjänster Sverige är medlem i världshandelsorganisationen WTO, som arbetar för att liberalisera världshandeln.

Läs mer

Bli företaget kunderna älskar att köpa av

Bli företaget kunderna älskar att köpa av Workshop för småföretagare som vill framåt snabbare Bli företaget kunderna älskar att köpa av ******************************************************************************** WORKSHOP MED BJÖRN STRID OBS!

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27.

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. Bakgrund Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för såväl privatpersoner som företag

Läs mer

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET Uppmärksamhet är kanske den enskilt viktigaste ingrediensen för mänsklig utveckling näringslösning för själen. Om du tänker på tillfällen i ditt liv då du har utvecklats, tagit

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 Zuzana Helinsky BTJ Förlag Innehåll Omslag: Moa Björnson www.moas.nu Författaren och BTJ Förlag/BTJ Sverige AB, Lund 2011 Tryck: Holmbergs 11,

Läs mer

Bildanalys. Introduktion

Bildanalys. Introduktion Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen,

Läs mer

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen En essä i kursen Produktutveckling med formgivning Charlotta Sjöström, INPRE 4, 2006-04-27 En het potatis Hans Folkesson som är chef

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10 Älska Gud och din nästa som dig Själv 30:e söndagen under året (årgång A) (26 oktober 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 22: 34-40 Frågan om det största budet i lagen När fariseerna fick höra hur han hade

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap }

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap } { ledarskap } VAD HAR PERSONER SOM WALT DISNEY, OPRAH WINFREY, STEVE JOBS OCH ELVIS PRESLEY GEMENSAMT? JO, DE HAR ALLA MISSLYCKATS. VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! V isste du att de flesta framgångsrika

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt.

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt. Johan Strang Centrum för Norden Studier den 27 april 2012 Slutkommentarer vid seminariet om Helsingforsavtalet på Voksenåsen Tack så mycket till hela publiken, till alla talare, ambassadörer-moderatorer,

Läs mer

Facktidskriften ett njutningsmedel?

Facktidskriften ett njutningsmedel? UTBILDNING & DEMOKRATI 1999, VOL 8, NR 1, 139-144 Facktidskriften ett njutningsmedel? Biörn Hasselgren En fråga jag återkommande ställer mig, inte enbart i egenskap av redaktör för två tidskrifter, är

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

»På de stora skivbolagen är det bara pengar som styr«

»På de stora skivbolagen är det bara pengar som styr« 98 jämställdhet »På de stora skivbolagen är det bara pengar som styr«de flesta associerar ordet skivbolag till fräscha kontor, guldskivor och stora studios genom vilka namnkunniga artister gör entré och

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Vår uppfattning i dessa frågor baserar vi bl.a. på Handels avhandling gällande behovet av portal samt IT kommissionens slutsatser.

Vår uppfattning i dessa frågor baserar vi bl.a. på Handels avhandling gällande behovet av portal samt IT kommissionens slutsatser. Öppet brev till BIKs styrelse BIK startades en gång för att representera och tillvarata medlemsföreningarnas intressen. Den entreprenörsanda och föregångarmentalitet som skapade BIK är berömvärd och utan

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

Coaching enligt ICF. Replik på DN s serie kallad Coach-boomen.

Coaching enligt ICF. Replik på DN s serie kallad Coach-boomen. Av Karin Christofferson, frilansjournalsit Coaching enligt ICF. Replik på DN s serie kallad Coach-boomen. Coaching är egentligen enkelt - Hur ser det ut idag? Hur vill du att det ska bli? Vad kan du göra

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet

OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT 2012-12-10 Dnr: 12/01582 SAKEN OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal Svensk Biblioteksförenings studiepaket Olika syn på saken Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal 2 Välkommen till studiepaketet Olika syn på saken! Svensk Biblioteksförening ska främja

Läs mer

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag 5 tips för en mer harmonisk arbetsdag Innehållsförteckning Förord...4 Steg 1...6 Börja varje vecka med en tydlig plan...6 Steg 2...8 Skriv upp allt du ska göra på ett ställe...8 Steg 3...10 Lär dig att

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Den Kreativa Nervositeten

Den Kreativa Nervositeten Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade Sammanfattning 1 Den svenska spelmarknaden är traditionellt reglerad genom att vissa aktörer har exklusiva tillstånd att erbjuda spel om pengar till svenska konsumenter. De exklusiva tillstånden kompletteras

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

PULSEN WHITEPAPER #IRCE15 Chicago - trendspaning. Signerad David Landerborn Affärsområdeschef Pulsen Production

PULSEN WHITEPAPER #IRCE15 Chicago - trendspaning. Signerad David Landerborn Affärsområdeschef Pulsen Production PULSEN WHITEPAPER #IRCE15 Chicago - trendspaning Signerad David Landerborn Affärsområdeschef Pulsen Production #IRCE15 Chicago - trendspaning På plats på IRCE i Chicago var jag till en början rätt fundersam.

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT

ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT 200880_upphovsratt.qxd:COPYRIGHT-1.qxd 08-10-15 21.12 Sida 2 MUSIK ÄR SLÖSERI MED DIN TID! GLÖM DET! ÅH! ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT DET. DET ÄR ORÄTTVIST! VARFÖR SKULLE INTE JAG

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

De fem vanligaste säljutmaningarna

De fem vanligaste säljutmaningarna De fem vanligaste säljutmaningarna 1 Säljutmaningar De fem vanligaste säljutmaningarna och Smärta, Power, Vision, Värde och Kontroll. När sättet att sälja är ur fas med kundernas sätt att köpa eller när

Läs mer

ELEKTRIKERFÖRETAGETS AFFÄRSIDÉ ÄR NÄMLIGEN

ELEKTRIKERFÖRETAGETS AFFÄRSIDÉ ÄR NÄMLIGEN PLATS 03 TILLVÄXTPROCENT 98,94 % ApQ El följer en blå tråd Det var inte ApQ El som uppfann hjulet, men det är nästan så att man kan tro det. VD Anders Qvarfort HUVUDKONTOR Malmö STARTÅR 1997 TILLVÄXT 6

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1 TALANG TILL TOPP Tips från coachen tankar från dig 1 Innehåll Förord 3 Du är en del av svensk ridsport 4 En idrott med hästen i centrum 6 Tillsammans 8 Vad är talang? 10 Vad motiverar dig? 12 Sätta mål!

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-12-12 444 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Johan Å 187 77 Täby MOTPART Håkan H Webshop Trollhättan 461 42 Trollhättan SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter Information ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning Ett enkelt sätt att TJÄNA PENGAR för SKOLKLASSER och FÖRENINGAR Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter VÄLKOMMEN till SOCKGROSSISTEN!

Läs mer

Äldreboende, en själslig dödsdom

Äldreboende, en själslig dödsdom Källa: www.knut98.com När resurserna minskar krävs fantasi, inlevelse och prioritering. Hela syftet med äldrevård måste vara att skapa möjligheter till meningsfullt liv. Allt kan bli fel om vi glömmer

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fackuppsats för Modul 2 Litteraturvänner världen runt vet att det finns få saker som är så inspirerande som en riktigt spännande berättelse, med personliga karaktärer,

Läs mer

Etik i samhälle, företagande och ledarskap

Etik i samhälle, företagande och ledarskap Curt Nicolin Etik i samhälle, företagande och ledarskap UPPFINNARKOLLEGIET Curt Nicolin Etik i samhälle, företagande och ledarskap Förord Sjunkande etisk standard förebådar kulturers och nationers förfall.

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen 1 (9) Sida Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen RÅD FÖR EN BRA SÄKERHETSKULTUR I FÖRETAGET SSG arbetar för en säker arbetsmiljö och en starkare säkerhetskultur Ett material från Arbetsgrupp

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag

Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag www.kpmg.se Du vet bäst För oss på KPMG finns ingenting mer inspirerande än unga människor med spännande idéer. Vi vet hur det känns att vara där du är

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Vi vill uppmuntra till användning av sociala medier i arbetetssyfte men också påminna om att du representerar din arbetsgivare/förbundet, både

Läs mer

Måldriven, informationscentrerad webbdesign

Måldriven, informationscentrerad webbdesign Måldriven, informationscentrerad webbdesign Linus Forsell Digitala Distributionsformer vid Högskolan Väst, Trollhättan, Sverige linus.forsell@student.hv.se 1 Abstrakt I den här essän kommer måldriven och

Läs mer