Kommunstyrelsens plan med budget

Transkript

1 s handling nr 4/2014 Kommunstyrelsens plan med budget Internbudget kommunstyrelsen Fastställd av kommunstyrelsen , 9

2 1 Inledning Planeringsarbetet inför planperioden utgår från Vision 2025 och Kommunplan som fastställdes av kommunfullmäktige den 18 april 2011 samt det planeringsdirektiv som fastställdes av kommunstyrelsen i april I kommunplanen anges de övergripande politiska målen för mandatperioden. Planeringsdirektivet innehåller anvisningar till nämnderna och bolagen för planeringsarbetet inför den kommande planperioden. I enlighet med styrsystemet har nämnderna och bolagen därefter lämnat åtaganden i förhållande till resultatmålen och de drifts- och investeringsramar som angavs i planeringsdirektivet. Nämndernas och bolagens åtaganden och övriga underlag utgör utgångspunkten för övergripande plan med budget Vidare har miljöstrategiska rådet på uppdrag av kommunfullmäktige tagit fram förslag på åtaganden inom det miljöstrategiska området. Det här dokumentet utgör kommunstyrelsens egen plan med budget för Efter inledningen ges en kortfattad redogörelse för kommunstyrelsens ansvarsområde samt ett antal faktauppgifter som ger en bild av verksamhetens produktion och volymer. Därefter följer Vision 2025 och målområdena i Kommunplan Avsnittet mål och åtaganden utgår från målområdena i kommunplanen och innehåller de resultatmål och åtaganden som enligt kommunfullmäktiges beslut gäller för kommunstyrelsen under år Avsnittet inleds med en kort beskrivning av de löpande verksamheterna samt prioriterade områden. För varje resultatmål anges de förutsättningar och verksamhetsförändringar som berör kommunstyrelsen samt eventuella produktionsmål. Vidare anges vilken enhet som har huvudansvar för respektive åtagande. Avsnittet därefter innehåller drift- och investeringsbudget, vilket efterföljs av tillkommande uppdrag som kommunfullmäktige har beslutat om. 1.1 Ansvarsområden och verksamhetsfakta Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. I kommunstyrelsens styr- och uppföljningsfunktion ingår att leda arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten och göra framställningar i de frågor som inte i lag är förbehållna någon annan nämnd Ansvarsområde Kommunstyrelsen För att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet, samordna och stödja kommunens utveckling inom områdena ekonomisk hushållning, upphandlings- och anskaffningsverksamhet, personalpolitik, personal- och löneadministration, informations- /kommunikationsverksamhet och marknadsföring, juridisk verksamhet, IT, säkerhetsarbete samt effektivisering av administrationen. Kommunledningsförvaltningen är det förvaltningsorgan som bistår och stödjer kommunstyrelsen inom dessa områden. Kommunstyrelsen har genom samhällsbyggnadsförvaltningen ansvaret för näringspolitiken. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska skapa förutsättningar för en positiv ortsutveckling i form av en utvecklad infrastruktur/kommunikation, en god markberedskap för såväl företagsetableringar som bostäder, energiplanering, fler företag och kommuninvånare. Vidare avser arbetet att bidra till en positiv arbetsmarknadsutveckling i samverkan mellan kommunen, företag, föreningar, universitet och myndigheter. Samverkan syftar även till att underlätta för befintliga företag inom 2

3 kommunen att expandera och utvecklas, stimulera nyetableringar, nyföretagande och tillväxt. Kommunstyrelsen har också det övergripande ansvaret för den översiktliga planeringen och en långsiktig hållbar utveckling Verksamhetsfakta Verksamhetsmått Utfall 2012 Utfall 2013 Antal diarieförda ärenden helår Antal leverantörsfakturor Antal publicerade rekryteringsannonser, internt och externt Antal lönespecifikationer Antal erbjudna utbildningstimmar via Viadidakt som finansieras av de centrala medlen för strategisk kompetensutveckling Antal aktiviteter riktade mot företag timmar, varav timmar kvinnor och timmar män, fördelat på 71 utbildningar *1 810 timmar, varav timmar kvinnor och 353 timmar män, fördelat på 34 utbildningar Antal företagsbesök Antal antagna detaljplaner Antal EU-ansökningar (projekt) Prognos helår timmar fördelat på 130 utbildningar *Siffrorna för helåret 2013 har inte blivit framtagna ännu så siffrorna grundas på framtaget material till juni

4 2 Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm Läge för liv & lust 4

5 3 Målområden i kommunplan De övergripande politiska målen för planperioden framgår av Kommunplan I kommunplanen anges de övergripande målen utifrån en indelning i följande målområden: Ortsutveckling Kultur och fritid Skola Omsorg och trygghet Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Ekonomi och organisation 5

6 4 Resultatmål och åtaganden I avsnittet redovisas kommunens resultatmål för planperioden Resultatmålen är formulerade utifrån målområdena i Kommunplan För varje målområde redovisas också de förutsättningar och verksamhetsförändringar samt åtaganden som berör kommunstyrelsen. Åtagandena är formulerade som mätbara nyckeltal och utgör mått på måluppfyllelsen för resultatmålen. Åtagandena återspeglar inte all den löpande verksamhet som bedrivs. För varje åtagande anges också vilken målnivå som gäller för åtagandet och hur ofta det ska följas upp. Dessutom anges källa, det vill säga var underlag för nyckeltalet ska hämtas, resultat vid senaste mätning samt, om möjligt, en jämförelse med andra kommuner och i vissa fall över tid. 4.1 Löpande verksamhet Rapporten 2030 Underlag för samhällsplanering på längre sikt visar att en befolkningstillväxt är av betydelse för att klara framtidens utmaningar, KS Rapporten med förslag på åtgärder har i enlighet med kommunstyrelsens beslut inarbetats i förslag till kommunstyrelsens underlag för övergripande plan med budget Utgångspunkten för en hållbar tillväxt är att Katrineholm ska vara och uppfattas som en attraktiv kommun för boende, besökare och företag. Prioriterade utvecklingsområden är arbetet för fortsatt tillväxt, ett framgångsrikt integrationsarbete och ett inkluderande samhälle. Kommunstyrelsens verksamheter består av många olika områden som innebär arbete med stöd- och ledningsprocesser. Kommunens flexibilitet och förmåga att hantera förändringar, komplexa situationer och förändrade ekonomiska villkor blir betydelsefullt för kommunstyrelsens möjlighet att vara proaktiv snarare än reaktiv. En framgångsfaktor för Katrineholms utveckling är därför aktiva val och fortsatt anpassning till samhällsutvecklingen. 4.2 Prioriterade områden 2014 Tillsammans med Vision 2025 utgör Kommunplan kommunens långsiktiga inriktningsdokument för övergripande planering. I kommunplanen anges de övergripande politiska målsättningarna och prioriteringarna för mandatperioden. Med utgångspunkt i inriktningsdokumentet En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar är följande utmaningar prioriterade 2014: Barn och unga ska ges förutsättningar till en drogfri uppväxt Möjlighet till inflytande, delaktighet och ett värdigt bemötande ska ges Skapa förutsättningar för fysisk aktivitet och goda levnadsvanor Det finns ett antal viktiga faktorer som påverkar de ekonomiska förutsättningarna för den kommande planperioden. Sådana faktorer är utveckling av skatteunderlaget, befolkningsutveckling, arbetslöshet, anhöriginvandring, statsbidragens storlek, inflationens utveckling samt andra politiska beslut på nationell nivå. På grund av den stora osäkerhet arbetar kommunledningsförvaltningen med att kontinuerligt följa och bedöma hur den ekonomiska konjunkturen utvecklas och hur kommunens ekonomiska förutsättningar kommer att se ut. Kommunstyrelsens förvaltningar arbetar också med att se hur omvärlden påverkar våra förutsättningar att möta Katrineholms utmaningar. Samverkan är ett viktigt medel för att kunna öka måluppfyllelsen och för en positiv näringslivsutveckling i kommunen. Den 25 september 2012 undertecknade kommunstyrelsens ordförande från Norrköping, Finspång, Katrineholm, Vingåker, Nyköping och Oxelösund en 6

7 avsiktsförklaring för att utveckla samarbetet med att möta medborgarnas behov och bidra till en växande storstadsregion. Samarbetet har resulterat i flera konkreta resultat. Samverkan kring ökad turtäthet inom kollektivtrafiken och ett mer enhetligt biljettsystem över länsgränsen är ett exempel, utbildningsområdet med ett ungdomsgymnasium för samtliga utbildningsprogram är ett annat. Områden för samverkan mellan Kolmårdsgrannarna: Kollektivtrafik och pendling Översiktsplanering Bredband Utbildning och arbetsmarknad Gymnasiesamverkan Upphandling och andra administrativa tjänster Kommunledningsförvaltningen arbetar med att utveckla en mer tjänsteorienterad och förbättringsfokuserad verksamhet. Detta för att skapa förutsättningar för en organisation med god framförhållning och flexibilitet för ändrade villkor/betingelser. Kommunledningsförvaltningen behöver utveckla arbetet med exempelvis organisationskultur, stärkt ledar- och medarbetarskap samt värdeskapande internkommunikation. Detta faller också inom ramen för arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare. Katrineholms kommun sköter de gemensamma administrativa funktionerna och stödfunktioner mellan kommunen och de kommunalt ägda bolagen Katrineholms Fastighets AB och Katrineholms Industrihus AB genom Shared Buiness Services. IT, ekonomiadministration och löneadministration är områden som ingår i Shared Business Services sedan oktober Under 2014 kommer verksamheten inom Shared Business Services utvecklas vidare för att åstadkomma önskade rationaliseringar och effektiviseringar av de administrativa funktionerna i både kommun och bolag. För en kostnadseffektiv verksamhet krävs flexibelt resursstöd, interna spelregler och tydliga kvalitetsambitioner. Prioriterade processer under planperioden är tydliga interna spelregler, internprissättning och arbetet för ett effektivt lokalutnyttjande av kommunens fastigheter. En utmaning för samhällsbyggnadsförvaltningen under 2014 är framtagandet av översiktsplanen. Översiktsplanen är det övergripande dokumentet som styr användande av mark och vatten. Dokumentet är rådgivande och är en förutsättning för näringsetableringar då näringslivet kan se kommunens vilja och inriktning för utvecklingen av kommunen. I översiktsplanearbetet kommer miljöfrågorna att spela en stor roll och kräva stora arbetsinsatser. 4.3 Ortsutveckling Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder Resultatmål Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling Förutsättningar och verksamhetsförändringar Upphandling (nr4 kommunplanen) 7

8 Samverkan är ett viktigt medel för att kunna öka måluppfyllelsen och för en positiv näringslivsutveckling i kommunen. Ett led för ökad samverkan har inletts genom att Katrineholms kommun har slutit ett avtal med Upphandlingscenter, Kommunalförbundet Fjärde Storstadsregionen. Upphandlingscenter genomför gemensamma ramavtal där Katrineholms kommun är en av flera upphandlande myndigheter. För kommande planeringsperiod är det långsiktiga målet för Katrineholms kommun att bli medlem (i kommunalförbundet) eller ägare av annan eventuell associationsform. För år 2014 är dock ambitionen en överenskommelse där Upphandlingscenter på uppdrag utför samtliga upphandlingar för Katrineholms kommuns räkning från den 1 juni 2014 (eller månaderna därefter). Stärkt handel och turism (nr8 kommunplanen) KFV Marknadsföring AB arbetar på uppdrag av kommunen med att utveckla destinationen Sveriges Lustgård i syfte att öka kännedomen om och bidra till en attraktiv bild av Katrineholm. I uppdraget ingår att locka fler besökare till kommunen, vilket ska ske genom förädling av produkten Katrineholm. Besöksnäringen är en av de snabbast växande näringsgrenarna och omsätter idag 264 miljarder kronor med ett mål att år 2020 uppnå 500 miljarder. För Katrineholms del omsatte besöksnäringen år miljoner kronor. Det är en viss minskning jämfört med år 2011, vilket är en del av en allmän trend för Sverige som helhet. En utmaning de närmast kommande åren vad gäller utvecklingen av besöksnäringen i kommunen är att arbeta mer långsiktigt och strategiskt. Detta i samverkan med KFV Marknadsföring AB och besöksnäringen för att förnya strategin för destinationsutveckling som antogs av Kultur- och turismnämnden Andra utvecklingsområden är att i samverkan med besöksnäringen i kommunen men även i angränsande kommuner och regioner förädla upplevelsen av Katrineholm. Som en del i den nationella strategin att utveckla antalet exportmogna destinationer deltar Sörmland i ett av flera pilotområden. KFV Marknadsföring AB och flera lokala besöksföretag deltar i detta arbete som för Sörmlands del valt att fokusera på slott och herrgårdar. Kommunen arbetar aktivt för att tillgodose en god tillgång på bostäder och etableringsmark för att skapa möjligheter för företag och privatpersoner att bo och verka i Katrineholm med omnejd. Samhällsbyggnadsförvaltningen har som mål att proaktivt söka upp potentiella nya företag samt befintliga företag i branscher som behöver utvecklas i kommunen. Kommunen stöttar nya företagare och besöker aktivt redan etablerade företag, allt för att skapa ett gott klimat som leder till tillväxt för kommunen. En citysamverkansgrupp bestående av kommun, fastighetsägare och Svensk Handel arbetar för att stärka Katrineholm som handelsstad. Visionen är att Katrineholms City skall vara västra Sörmlands mest attraktiva City som lockar kunder från när och fjärran. Gruppen arbetar även med målsättningen att utveckla Katrineholms handel för att få utmärkelsen Årets stadskärna Kommunen ska utveckla sitt samarbete med Stockholm Business Alliance för att bli en mer aktiv part av Stockholmsregionen, och på så sätt kunna dra ännu mer fördel av Katrineholms gynnsamma läge. Motverka arbetslöshet öka sysselsättning (nr13 kommunplanen) Katrineholms kommun har under åren drivit projektet Arbetslinjen. I projektet har personer med försörjningsstöd kunnat söka halvårslånga anställningar på 75 procent inom kommunens förvaltningar. Effekterna av projektet har utvärderats av socialförvaltningen under hösten Utvärderingen visar att över hälften av de som fått arbete genom Arbetslinjen är självförsörjande sex månader efter avslutad anställning. För den fortsatta jobbsatsningen, Arbetslinjen 2.0, avsätts 8 mnkr under 2014 vilket beräknas ge minst 70 personer jobb. Under år 2012 fick kommunorganisationen i uppdrag att arbeta fram ett framtidsscenario med sikte på år Resultatet redovisades i rapporten Katrineholm underlag för samhällsplanering på längre sikt där det tydligt framgår att befolkningstillväxt är av yttersta vikt för att klara 8

9 framtidens utmaningar. För att uppnå detta har det i rapporten identifierats tre fokusområden: befolkning och demografi, näringsliv och arbetsmarknad samt hållbara attraktiva livsmiljöer. En avgörande betydelse för Katrineholms tillväxtmöjligheter är hur näringslivet och arbetsmarknaden lokalt och i regionen kommer att utvecklas. Detta hänger nära samman med den demografiska utvecklingen, med befolkningens utbildningsnivå, pendlingsmöjligheter och företagsklimatet. Under kommande planperiod är ökad utbildningsnivå en betydande fråga för den lokala tillväxten. Genom utbildning får fler stärkt ställning på arbetsmarknaden och möjlighet till egenförsörjning. Samtidigt ökar näringslivets förutsättningar till att rekrytera kompetent arbetskraft. Det i sin tur ökar platsens attraktivitet för näringslivet. Utmaningen för Katrineholm, liksom för flertalet andra kommuner, handlar dels om att öka förvärvsfrekvensen för att möta den framtida efterfrågan på arbetskraft. Det handlar också om att andelen som klarar den egna försörjningen behöver öka för att frigöra kommunala resurser som annars skulle gå till försörjningsstöd. Samhällsbyggnadsförvaltningens fokus är att stödja befintliga företag och stimulera etablering av nya företag och därigenom skapa förutsättningar för en fortsatt befolkningstillväxt. Arbete sker proaktivt med att uppsöka nationella och internationella företag för att erbjuda etableringsmöjligheter i Katrineholm. Katrineholms kommun och näringsliv samverkar i syfte att utveckla ett bra näringslivsklimat, ett exempel på det är "Näringslivsrådets 7-punktsprogram". För att stimulera utvecklingen inom näringslivet är kommunen engagerad i Näringslivscentrums etablering i AVA-huset med aktörerna Almi, Coompanion, Katec, Nyföretagarcentrum, Linköpings universitet samt den nystartade incubatorverksamheten. En satsning på Ung Företagsamhet (sistaårselever på gymnasiet) och Future Camp stimulerar även ungdomar till att starta egna företag. Logistikcentrum är ett strategiskt viktigt projekt för att skapa förutsättningar för nyetableringar och nya arbetstillfällen. Prioriterat är att få till en eller flera logistiketableringar samt utveckling av tågförbindelser för godstransporter till och från Katrineholm. Ett långsiktigt förhållningssätt är viktigt i etableringsprocessen för denna typ av verksamhet. Bostäder (nr20-22 kommunplanen) En förutsättning för att Katrineholm ska växa är att det finns bostäder. Ett stort antal förfrågningar och framtagande av detaljplaner visar ett stort intresse från byggherrar att producera bostäder i och omkring Katrineholm. En ny översiktsplan för Katrineholms kommun är under framtagande. Första delen för staden kommer att antas under år 2014 och den andra delen för landsbygden beräknas kunna antas under år Syftet med att ta fram en ny översiktsplan för Katrineholms stad är att skapa en samlad bild över hur vi vill att staden ska utvecklas i framtiden. Översiktsplanen ska fungera som vägledning för beslut inom kommunens alla verksamheter. Planen är kommunens viktigaste strategiska planeringsdokument och visar på kommunens intentioner om hur mark och vatten ska användas. Planen är långsiktig och visionär och syftar mot år En av de viktigaste delarna i arbetet med översiktsplanen är förankring och dialog om stadens framtida utveckling med framför allt medborgarna i kommunen. Mobil- och bredbandsnät (nr25 kommunplanen) Ett övergripande mål med regeringens IT-politik är att Sverige ska ha bredband i världsklass. Ett av regeringens mål på bredbandsområdet är att minst 90% av hushåll och företag bör har tillgång till 100 Mbit/s år Motsvarande mål från EU-kommissionen innebär att alla européer senast år 2020 bör ha tillgång till bredband med en överföringshastighet om minst 30 Mbit/s.Statistik för Katrineholms kommun visar att idag har cirka 44 % av tätorten och 1 % av glesbygden tillgång till fiber på 50 Mbit/s. Andelen som har åtkomst till 10 Mbit/s är 100% i tätorten och 84% i glesbygden. I Katrineholm finns det stora områden, framförallt på landsbygden, men även inom tätorterna som inte kan få snabbt bredband. Inom orterna kommer marknaden troligen att bygga ut nätet, då det kan bli lönsamt och konkurrensen styr, däremot på 9

10 landsbygden krävs offentlig medfinansiering. Under 2012 och 2013 byggdes tre stamnät i kommunal regi. Dessa är mellan Djulö kvarn och länsgränsen söder om Toltorp, från Toltorp till Strångsjö och från Forssjö till Björkvik. Det var möjligt genom den upphandling som kommunen gjorde under år 2010, som finansierades till 50 % med stöd från Tillväxtverket, Landsbygdsprogrammet och PTS (Post- och telestyrelsen) via Länsstyrelsen, resterande del ingick i upphandlingen. Önskemål har även kommit från medborgare i bland annat Lerbo för ytterligare utbyggnad. Nu finns det inte längre möjlighet att via upphandling finansiera vidare fiber på landsbygden. Just nu finns inget beslut om det kommer att avsättas mer medel från regeringen och EU till medfinansiering av bredbandsutbyggnad. För att öka antalet som får möjlighet att ansluta sig till fiberbaserat bredband samt öka säkerheten när det gäller digital kommunikation finns behov av att bygga ihop Katrineholm med Nyköping via södra Björkvik. Detta till en kostnad på cirka 4 miljoner kronor. Därtill finns behov av att bygga ihop Katrineholm med Eskilstuna från Äsköping fram till Hjälmaresund till en kostnad på cirka 3 miljoner kronor. Om Regeringen och EU avsätter medel kommer dessa att ansökas om. Om de då beviljas, halveras kommunens medfinansiering. Under det senaste året har utbyggnad av det trådlösa nätverket skett i både skolorna samt på allmänna platser som Stadsparken och Djulöområdet. Under år 2014 fortsätter utbyggnaden för att skapa ökad tillgänglighet och öppenhet för medborgarna. En utmaning blir att se över de ökade kraven på säkerhet som följer. En åtgärd för ökad åtkomlighet och säkerhet för medborgarna är införandet av ett säkerhetstillägg som skyddar Internet-användare från förfalskat data. Genom att införa tillägget säkerställer myndigheterna sin fortsatta tillgänglighet för medborgaren. Samtidigt bidrar myndigheterna också till ett internet som kan fortsätta växa och hitta nya användare. Energi och källsortering (nr28, 30 & 32 kommunplanen) Genom att långsiktigt bevara vattnens, markens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska negativ påverkan på naturen och människors hälsa kan vi nå en hållbar utveckling. Arbetet för hållbar utveckling är en process utan färdig lösning. Det finns olika dimensioner av hållbar utveckling - en social, en ekonomisk, och en miljömässig. De tre dimensionerna är lika betydelsefulla och ömsesidigt beroende av varandra. Flera av de områden som samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar med är viktiga delar i en hållbar utveckling. Några av dessa områden är miljö, planering, naturvård och tillgänglighet. För att nå framsteg för en hållbar utveckling är det viktigt att alla tar ansvar och gör vad som är möjligt utifrån sina perspektiv. En hållbar kommun är också en attraktiv kommun. Under år 2014 prioriteras det fortsatta arbetet med lokala miljömål. Handlingsplaner utifrån de fyra fokusområdena tas fram med tydliga tidsatta mål, åtgärder och ansvarsfördelning. I övrigt fortsätter arbetet med bland annat energieffektiviseringar, förbättrad vattenkvalitet och cykelplanering Nämndens åtaganden Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat senaste mätning Jämförelse Rena sjöar och vattendrag - minskade halter av fosfor och kväve Bevara och utveckla den biologiska mångfalden - skyddad natur ska öka Minska Årlig Mätning av fosfor och kväve i ett antal sjöar i kommunen Ökning av areal reservat och biotopskydd Årlig, SCB Areal skyddad natur 550 ha (2012) Arbetslösheten och Minska Månad, Arbetsför- Augusti 2013: 10

11 Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa ungdomsarbetslösheten ska minska Medborgarna ska ha goda möjligheter att delta i kommunens utveckling Företagsklimatet ska förbättras Nyföretagandet ska öka God tillgång på mark för näringslivsändamål. Omsättningen av etableringsmark ska öka Minskad klimatpåverkan - utsläpp av klimatpåverkande gaser per invånare ska minska Index 46 delår, årlig, lång sikt Årlig, lång sikt medlingen KKiK. Index för hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling NKI 70 Udda år SKL:s mätning Insikt. KKiK Placering 165 Försäljning /uthyrning av beredd resp. oberedd etablerings mark ska öka Per månad redovisas antal nyregistrerade företag. Årligen redovisas antal nya företag per 1000 invånare samt kommunranking. Delår Nyföretagarc entrums företagarbar ometer, Bolagsverket. KKiK Egen redovisning Minska Årlig SCB, RUS nationella emissionsdat abasen Resultat senaste mätning totalt var 11,7 % av den registerbaserade arbetskraften år arbetslösa (5,6 % kvinnor; 6,1 % män). Då inräknas både öppet arbetslösa och sökande i program. Bland unga var arbetslösheten totalt 22,3 % av den register-baserade arbetskraften år arbetslösa (9,9 % kvinnor; 12,4 % män). Index 37 (2013) NKI 65 (2013) 2013: Antal nyregistrerade företag: 129 st. Antal nya företag/1000 invånare: 3,7. Ranking: plats 266 ( ). 2012: kvm Delår 2013: kvm Jämförelse Medelvärde KKiK: Index 50 (2013) Medelvärde för samtliga deltagande kommuner. NKI 67 (2013) 2013: Medelvärde riket: 5,0 nya företag/1000 invånare kg/inv (2011) Medelvärde riket: kg/inv (2011) 1 Information om vilken plats Katrineholms Kommun har ännu inte uppdaterats 11

12 4.4 Kultur och fritid Visionen för Katrineholm 2025 tar fasta på kulturlivet som en viktig arena för skaparlust och kreativitet; en viktig grund för samhällets utveckling. I Katrineholm, Sveriges Lustgård, finns fantastiska möjligheter till en innehållsrik fritid för människor i alla åldrar Resultatmål Ett rikt kultur- och fritidsliv, där särskilt barn och ungdomar prioriteras. Stark samverkan med föreningslivet Förutsättningar och verksamhetsförändringar Djulöområdet (nr44 kommunplanen) Från och med april/maj 2013 tog en ny entreprenör över Stora Djulö Herrgård. Ambitionen med hyresavtalet var inte bara att utveckla herrgårdsverksamheten utan även hela Djulöområdet. Vidare utvecklas den digitala infrastrukturen. Idag kan besökare ta med sig sin bärbara dator, mobil, läs/surfplatta till fritidsområdet Djulö för en stunds uppkopplad avkoppling. Under november 2013 blev det klart att Diggiloo kommer tillbaka till Katrineholm. Senast Diggiloo arrangerades i Katrineholm var 2011, publiksiffran var den gången cirka 7000 personer. Arrangemanget bedöms ha en positiv effekt på målområdet. Katrineholm är den enda spelplatsen i Sörmland som Diggiloo gästar vilket bedöms som extra positivt for Djulöområdet och Katrineholm. Stöd föreningsliv (nr45 kommunplanen) I enlighet med det övergripande resultatmålet om en stark samverkan med föreningslivet, för att kvinnor och män, pojkar och flickor ska få den service som kommunfullmäktige beslutat genomfördes under en kartläggning av kommunens samverkan med föreningslivet. Arbetet med analys och förslag efter intern och extern kartläggning redovisades för kommunstyrelsen i januari 2013, KS Kommunstyrelsen beslutade också att uppdra till kommunledningsförvaltningen att i samarbete med berörda förvaltningar utreda hur en väg in till kommunen, med en samordnande föreningskonsulent, kan inrättas. Förslaget till en väg in till Katrineholms kommun för föreningslivet behandlades av kommunfullmäktige i november 2013, KF Sedan 1 januari 2014 är en föreningskonsulent tillsatt och organiserad under service- och tekniknämnden. Vidare samarbetar kommunledningsförvaltningen med berörda förvaltningar för en översyn av reglementena gällande föreningsbidrag. 4.5 Skola Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan har en viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till lärande. Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn och unga Förutsättningar och verksamhetsförändringar Rusta upp skolor, skolgårdar (nr54 kommunplanen) Prioriteringar för upprustning av utemiljöer kring skolor kommer att tas fram under hösten Under år 2014 kommer arbetet att fortskrida med innemiljöerna. 12

13 För att tillmötesgå krav på bättre åtkomst fortsätter utbyggnaden av det trådlösa nätverket i skolorna. Under år 2014 kommer utbyggnad att ske i bland annat Bie och Julita Resultatmål Genom att erbjuda en god och trygg miljö ska förskolan och skolan lägga grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att nå kunskapsmålen. 4.6 Omsorg och trygghet Vår vision är att alla i Katrineholm, oavsett vilket läge i livet vi befinner oss i, ska kunna känna livslust. Kommunen kan bidra genom att skapa förutsättningar för trygghet, självständighet, upplevelser och gemenskap Resultatmål De sociala trygghetssystemen ska utgå från individens behov och ge möjlighet till självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet Förutsättningar och verksamhetsförändringar Brottsförebyggande arbete (nr83 kommunplanen) Sedan våren 2008 har kommunen och polismyndigheten i Sörmland tecknat samverkansavtal för att, med en gemensam problembild som grund, kunna planera gemensamma insatser med målet att skapa en trygg och säker kommun. I det avtal som gäller för perioden används begreppet samverkansområden istället för problemområden. Grunden för det aktuella avtalet är bland annat genomförda trygghetsundersökningar och brottstatistik samt diskussioner vid brottsoch skadeförebyggande rådet. De samverkansområden som nu prioriteras är Upplevd otrygghet i offentliga miljöer Grann- och brandsamverkan Integration Trafiksäkerhet Skol- och ungdomsmiljöer Informationssäkerhet Brotts- och skadeförebyggande rådet har under föregående år följt upp samverkansavtalet och då konstaterat att arbetet med avtalet och de åtaganden som förvaltningar och bolag har går bra. De områden som kommunen och polisen behöver arbeta mer med är grannsamverkan och informationssäkerhet där ett tydligt mål med arbetet behöver klarläggas. Flera verksamheter påpekar också att det är för många områden att arbeta med, vilket kan leda till att kvalitén kan bli lidande. Dessa aspekter avses bli beaktade när det görs en samlad uppföljning av nuvarande avtal och framtagande av förslag på nytt avtal innan 2014 års slut. På vissa ställen lägger Telia idag ner sina fasta telefonväxlar. Anledningen till att växlarna läggs ner kan vara att de är lågt belastade och dyra att ha i drift. Tillsammans med vård- och omsorgsförvaltningen arbetar IT-avdelningen för att få en större utbyggnad av mobilnätet på de ställen där fasta telefonväxlar läggs ner. Det görs för att säkerställa att de trygghetslarm som finns på kommunens boenden ska fungera tillfredsställande. 13

14 4.7 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet Resultatmål Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa Förutsättningar och verksamhetsförändringar Jämställdhetsperspektiv (nr89 kommunplanen) Utmaningarna i inriktningsdokumentet En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar vilar på de tre prioriterade områdena goda uppväxtvillkor, goda livsmiljöer och hälsosamt åldrande. Utmaningarna gäller för alla oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, status, åsikt eller kön. Genomförande och uppföljning av de identifierade utmaningarna ska ske i enlighet kommunens styrsystem. Inriktningsdokumentet ska utgöra ett stöd och en prioritering vad gäller folkhälsoarbete och tillgänglighetsarbete inom respektive politikområde. Projekt Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling avslutades formellt den 31 oktober I och med projektavslut beslutades att arbetet med fortsatt utveckling av genusmedveten styrning kommer vara organiserat på det sätt som det varit under projektet. Under 2014 kommer kommunledningsförvaltningen kartlägga och analysera medarbetarundersökningen, rehabiliteringsprocessen, It Servicedesk och utvärderingen av kommunledningsförvaltningens verksamhet. En jämställdhetsintegration kommer ske av projekthandboken, internkontrollplanen, rekryteringsprocessen, mallar och anvisningar för kommunikationsplaner, introduktionen av nyanställda samt lyfta fram jämställdhetsperspektivet i information om populärbudet och styrsystem. Samhällsbyggnadsförvaltningens arbete med att inventera och kartlägga sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv kommer att fortsätta under år Under året kommer jämställdhetsintegreringen av den nya översiktsplanen för staden och den nya ljusplanen att färdigställas. Syftet är att säkerställa att kvinnor och män, pojkar och flickor i Katrineholm har samma möjlighet att påverka samhällets utveckling och sina liv. En likvärdig service ska levereras till alla medborgare och aktivt bidra till ett mer jämställt samhälle Nämndens åtaganden Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat senaste mätning Jämförelse Andelen barn och unga som mår bra ska öka Öka Lång sikt Liv & hälsa ung, nästa undersökning görs 2014 I Katrineholms kommun anger 80 % av flickorna och 90 % av pojkarna att de mår bra. (2011) I länet anger 79,6 % av flickorna och 88,4 % av pojkarna att de mår bra (2011) Andelen medborgare med goda levnadsvanor ska öka (tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet) Öka Lång sikt Hälsa på lika villkor, genomförs 2016 Tobak; andel som röker dagligen: kvinnor 13 %, män 13 %, totalt 13 %. andel som snusar dagligen: kvinnor 3 %, män Riket: Tobak; andel som röker dagligen: kvinnor 12 %, män 11 %, 14

15 Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat senaste mätning Jämförelse Den digitala delaktigheten bland kommuninvånarna ska öka genom information, program och datorhandledning Den upplevda tryggheten ska öka 500 personer per år Lång sikt Delår Valdeltagandet ska öka 85 % röstande i kommunvalet Valmyndigheten. KKiK. Egen statistik Öka Lång sikt Trygghetsundersökning, nästa mätning 2013/ Ekonomi och organisation 16 %, totalt 10 %. Alkohol; andel med skadliga alkoholvanor: kvinnor 6 %, män 4 %, totalt 5 %. Kost; andel som äter frukt och grönt minst 5ggr/dag: kvinnor 9 %, män 6 %, totalt 7 %. Fysisk aktivitet; andel som ägnar minst 3tim/vecka åt måttligt ansträngande aktiviteter; kvinnor 49 %, män 55 %, totalt 52 %.(2012) totalt 11 %. andel som snusar dagligen: kvinnor 3 %, män 19 %, totalt 11 %. Alkohol; andel med skadliga alkoholvanor: kvinnor 7 %, män 7 %, totalt 7 %. Kost; andel som äter frukt och grönt minst 5ggr/dag: kvinnor 1 1%, män 5 %, totalt 8 %. Fysisk aktivitet; andel som ägnar minst 3tim/vecka åt måttligt ansträngande aktiviteter; kvinnor 54 %, män 57 %, totalt 55 %. (2012) 82,5 % (2010) Medelvärde riket 81,5 % (2010) 330 deltagare (delår 2013) Vision 2025 handlar mer om vad vi vill uppnå än om vägen dit. Ekonomi i balans och effektiva processer hör till den jordnära vardag som steg för steg kan bidra till att mål uppfylls. Samtidigt behöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarmärke; genom att leva visionen får vi engagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas. 15

16 4.8.1 Resultatmål Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att vara öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska kommunen leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning Förutsättningar och verksamhetsförändringar Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Det råder en fortsatt stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen både i Sverige och omvärlden. Flera viktiga faktorer som påverkar den kommunala ekonomin för den kommande planperioden är fortfarande mycket osäkra. Sådana faktorer är utveckling av skatteunderlaget, befolkningsutveckling, arbetslöshet, anhöriginvandring, statsbidragens storlek, inflationens utveckling samt andra politiska beslut på nationell nivå. På grund av den stora osäkerhet som råder kommer kommunen även år 2014 att arbeta intensivt med ekonomin. Kommunen har följande finansiella mål för god ekonomisk hushållning: Resultatet ska uppgå till minst en procent av skatteintäkterna Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna Avskrivningar ska under planperioden inte ta mer än tre procent av driftsbudgeten Öppen, effektiv organisation (nr91 kommunplanen) Rapporten Katrineholm 2030 Underlag för samhällsplanering på längre sikt presenterades i juni 2013 för kommunstyrelsens, KS Rapporten med förslag på åtgärder har i enlighet med kommunstyrelsens beslut inarbetats i förslag till kommunstyrelsens underlag för övergripande plan med budget. Kommunens flexibilitet och förmåga att hantera förändringar, komplexa situationer och förändrade ekonomiska villkor blir betydelsefullt för kommunstyrelsens möjlighet att vara proaktiv snarare än reaktiv. En framgångsfaktor för Katrineholms utveckling är därför aktiva val och fortsatt anpassning till samhällsutvecklingen. Kommunledningsförvaltningen har under året arbetat för en mer tjänsteorienterad och förbättringsfokuserad verksamhet. Detta för att skapa förutsättningar för en organisation med god framförhållning och flexibilitet för ändrade villkor/betingelser. Fortsatta prioriterade processer under planperioden är tydliga interna spelregler, internprissättning och arbetet för ett effektivt lokalutnyttjande av kommunens fastigheter. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att ytterligare arbeta med service och samverkan för att stärka dialogen och servicegraden för våra invånare, företagare och övriga av kommunens intressenter. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer också att påbörja arbetet med ständiga förbättringar och implementera lotsfunktion i full skala, allt för att underlätta vardagen för dagens och morgondagens Katrineholmare. Det har under arbetet med kommunledningsförvaltningens tjänstekatalog framkommit att flera förvaltningar är intresserade av nämndadministrativt stöd. En fördel med en samordnad funktion är att de kommunala kallelserna och protokollen från sammanträden får en likartad utformning och därmed blir mer lättillgängliga. Vidare minskar sårbarheten för nämnder och förvaltningar genom att fler personer kan hantera uppgifterna. Därtill kan en professionell och tydlig inriktning på dessa funktioner på sikt leda till högre och jämnare kvalitet i stödet till förvaltningar och nämnder. Med denna bakgrund kommer konsekvenser och förutsättningar för ett samlat nämndadministrativt stöd klarläggas under våren Under 2014 har kommunen ansvaret för att genomföra val till EU-parlamentet den 25 maj samt allmänna val till riksdagen, kommunen och landstinget den 14 september. Det är första gången 16

17 två stora val genomförs samma år. Grunden till att vara en effektiv organisation och en attraktiv arbetsgivare är en fungerande internkommunikation. Kommunen har över 3000 medarbetare i vitt skilda verksamheter, utspridda på många platser och med varierande arbetstider. Det ställer stora krav på en fungerande internkommunikation för att kunna leverera bästa servicen till kommuninvånarna. Behovet av en fungerande kommunikationsplattform för att dela, samla, söka och framförallt hitta den information som behövs i arbetet är stort. Det nya intranätet, kommunikationsplattformen, Communis som införs under våren 2014 är en viktig faktor för att nå framgång. Genom att flytta kunskapsutbyten, dialoger och frågor från dagens e- postmeddelanden till Communis får fler personer tillgång till mer kunskap. Samverkan med andra kommuner (nr93 kommunplanen) Den 25 september 2012 undertecknade kommunstyrelsens ordföranden från Norrköping, Finspång, Katrineholm, Vingåker, Nyköping och Oxelösund en avsiktsförklaring för att utveckla samarbetet med att möta medborgarnas behov och önskemål. Därefter har ett antal områden för samverkan konkretiserats. För att öka elevernas valmöjligheter och bredda utbudet på utbildningar tar samverkande kommunerna fram ett samverkansavtal för ungdomsgymnasiet mellan samarbetskommunerna. Avtalen ska gälla från och med den 1 januari Kommunen är aktiv i flera nätverk för jämförelser mellan kommuner. Katrineholm deltar sedan 2010 i SKL-projektet Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK. Syftet med KKiK är att genom årliga jämförelser av ett begränsat antal nyckeltal både ge kommuninvånarna information om kvaliteten på den service som kommunen tillhandahåller och att få ett underlag för kommunens styrning och verksamhetsutveckling. Kommunen deltar också genom nätverket Mellannyckeln i Nätverk för Resultat som är en del av KKiK-projektet. Mellannyckeln består av Katrineholm, Strängnäs, Sala, Avesta, Kristinehamn, Finspång, Flen, Köping, Oxelösund, Lindesberg och Säffle. Nätverksarbetet har under 2013 och 2014 fokus på att utveckla kommunernas processer för verksamhetsanalys, bland annat i samband med årsredovisningen. Katrineholm deltar också i ett kommunnätverk som bildades våren 2013 med syftet att utveckla jämförbara nyckeltal inom verksamheterna för kommunstyrelsen. Ny kunskap och ny teknik (nr94 kommunplanen) Det telefonnät som nyttjas av Katrineholms kommun hyrs idag av Telia. För att kostnadseffektivisera ses möjligheten över på att säga upp det inhyrda telefonnätet hos Telia och istället helt gå över till IP-telefoni. För att det ska vara möjligt behöver utrustning i nätverket bytas ut. Utbytet är påbörjat och planeras att slutföras under år Människors beteenden och samhällets organisering har betydelse för utvecklingen av välfärdstjänsterna. Kunskapssamhället och ny teknik gör att det blir allt lättare att informera sig om olika alternativ av välfärdstjänster och människor förväntar sig att hitta information, oavsett var de befinner sig. En ökad individualisering (en av fyra trender som lyfts i rapporten Katrineholm Underlag för samhällsplanering på längre sikt) och ökad kunskapsnivå bland medborgarna driver upp kraven och förväntningarna på de kommunala välfärdstjänsterna. Människor vill vara med och välja hur sina egna behov ska tillgodoses. Digitala kommunikationskanaler och sociala medier utvecklas samtidigt som det är fortsatt viktigt att andra former av kommunikationskanaler utvecklas för att tillgängligheten av kommunens service ska vara likvärdig. Katrineholm kommuns förmåga att möta medborgares och näringslivets krav på tillgänglighet, valfrihet och service blir därför betydande. För att dra nytta av de möjligheter som ny kunskap och ny teknik skapar krävs bättre administration och flexibilitet. Dessutom ökar behovet av samspel med och mellan olika aktörer för att en individuell service ska fungera men också för att motverka ytterligare utanförskap. 17

18 Tjänstemannaledningen i Katrineholms kommun beslutade under hösten 2012 att ta fram ett underlag inför ställningstagande om ett eventuellt införande av ett kontaktcenter. Med kontaktcenter avses här den kommunala enhet som svarar på inkommande medborgarkontakter såsom internet, e-post, chat, telefon, brev, sms eller fax. Vid vissa kontaktcenter tas även personliga besök emot. Andra vanliga benämningar för kontaktcenter är kundcenter, kundtjänst, servicecenter etcetera. Syftet med ett kontaktcenter är att öka tillgängligheten för kommuninvånarna. Bakgrunden till beslutet är Sveriges Kommuners och Landstings (SKL:s) undersökning Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Frågorna i KKiK är hämtade från olika verksamhetsområden och ger en samlad bild av vad kommunen åstadkommer. Målet för Katrineholms kommun är att använda måtten som en del i styrning och verksamhetsutveckling och att ge en bild av kommunens verksamheter utifrån ett medborgarperspektiv. Tillgängligheten till kommunens verksamheter är en viktig kvalitetsfråga för kommunmedlemmarna och för platsens attraktivitet. Mot bakgrund av detta genomför kommunledningsförvaltningen i samarbete med samtliga förvaltningar, en översyn av alla arbetsprocesser utifrån ett medborgarperspektiv, för att se om processerna kan organiseras och struktureras på ett bättre sätt utifrån medborgarens behov. E-förvaltning (nr95 kommunplanen) Förekomst av teknik ökar i vardagen för alla. IT och bredbandets betydelse för utvecklingen av ett hållbart samhälle är stor. IT- och internetutvecklingen är också en förutsättning för kommunplan och kommande planperiod. Sverige är en av världens ledande ITnationer där 89 % av befolkningen har tillgång till internet. Den dagliga användningen av Internet har ökat bland skolbarn i låg- och mellanstadiet. Över hälften av svenska folket har tillgång till Internet via mobilen och även surfplattorna börjar breda ut sig. Utmaningen är att ta tillvara de möjligheter som utvecklingen ger. Att öka användningen av IT bland kvinnor och män, pojkar och flickor för att främja tillväxt, innovationskraft och säkra attraktiva hållbara livsmiljöer. Utvecklingen ställer dock andra krav på utformningen av den kommunala servicen för en fungerande individuell service och för att den kommunala servicen ska bli enklare, öppnare och effektivare för kvinnor och män, pojkar och flickor. Koncernstyrningen ska utvecklas (nr97 kommunplanen) Katrineholms kommun har, sedan oktober 2012, ansvarat för de gemensamma administrativa funktionerna mellan kommunen och de kommunalt ägda bolagen Katrineholms Fastighets AB (KFAB) och Katrineholms Industri AB (KIAB) genom Shared Business Services. Syftet är att åstadkomma rationaliseringar och effektiviseringar av de administrativa funktionerna i både kommun och bolag, där kommunens och bolagens samlade kompetens inom de aktuella områdena integreras och utvecklas som en enhet. Vidare ska verksamheten säkerställa kommunal styrning över de helägda bolagen, med öppen redovisning av tjänster och kostnaderna för dessa. Kravet på effektivitet och kvalitet ökar och under planperioden kommer Shared Business Services utvecklas för att KFAB och KIAB enklare ska kunna fokusera på bolagens kärnverksamhet. Föredöme som arbetsgivare (nr98 kommunplanen) Katrineholms kommun ska vara en attraktiv arbetsplats, där medarbetare vill stanna kvar och dit det är lätt att attrahera nya medarbetare. För att nå dit krävs ett bra ledarskap i hela kommunen som genomsyras av tillgänglighet, respekt, öppenhet, tydlighet och respekt. Det skapar i sin tur motiverade medarbetare, som vill ta ansvar och utvecklas i sitt arbete. Samtliga medarbetare ska kunna utvecklas i sitt arbete genom ökat ansvar, kompetensutveckling eller intern rörlighet. Tillsammans ska också alla medarbetare och chefer verka för en bra, hälsosam arbetsmiljö som förebygger ohälsa. Genom flexibla och individuella arbetstider samt medarbetarnas aktiva 18

19 medverkan i verksamhetsutvecklingen skapas en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv. Att ha en genomarbetad introduktions- och rekryteringsprocess är också något som är viktigt för att kunna vara ett föredöme som arbetsgivare. Heltid rättighet, deltid möjlighet (nr99 kommunplanen) Varje år genomför Katrineholms kommun en medarbetarundersökning. År 2012 svarade 7% av medarbetarna att de vill arbeta fler timmar (år %), 6% svarade att de vill arbeta färre timmar (år %). Andelen som vill förändra sin arbetstid är inom rimliga nivåer och mycket handlar om planering av verksamheten. För att uppnå målet att heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet krävs det att kommunikationen mellan chef och medarbetare fungerar. Både Time care och arbetstidsväxling är verktyg för att uppnå engagerade medarbetare. I övergripande plan med budget görs en satsning inom vård och omsorgsförvaltningen som blir pilotprojekt för att heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet. Projektet gäller på Lövåsgårdens äldreboende. Jämn könsfördelning, etnisk mångfald (nr100 kommunplanen) Under hösten 2013 genomfördes en medarbetarenkät inom Katrineholms kommun. I 2013-års enkät har ett antal förbättringar gjorts för att möjliggöra en jämförelse med s.k. HME (Hållbart medarbetarengagemang). Resultatet presenteras under våren Nämndens åtaganden Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat senaste mätning Jämförelse Andelen medborgare som får svar på en enkel e- postfråga inom två arbetsdagar ska öka Andelen medborgare som får ett direkt svar på en enkel fråga när hon/han tar kontakt med kommunen via telefon ska öka Andelen medborgare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen ska öka Minst 78 % Årlig KKiK 93 % (2013) Medelvärde KKiK; 79 % (2013) Minst 60 % Årlig KKiK 43 % (2013) Medelvärde KKiK; 44 % (2013) Minst 89 % Årlig KKiK 87 % (2013) Medelvärde KKiK; 86 % (2013) Kommunen har god information på Katrineholm.se SKL:s information sindex minst 79 % Årlig SKL:s webbinforma tionsundersö kning. KKiK. 85 % (2013) Medelvärde KKiK: 79 % (2013) Katrineholms kommun har engagerade medarbetare Jämfört med andra kommuner ska resultatet ligga i den översta kvartilen Udda år Medarbetare nkät NMI 68 (2011) Personalens sammansättning ska i ökad grad spegla det omgivande samhället avseende kön och etnisk Udda år Skillnadern a mellan personalens och befolk- Personalstatistik, medarbetarenkät. SCB Andel med utländsk bakgrund i personalen: 14 % (bland kvinnor 13 %, män 18 %); i befolkningen 18 %. Andel 19

20 Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa mångfald ningens sammansättning ska minska Resultat senaste mätning kvinnor i personalen 80 %, i befolkningen 50,5 % (2011) Jämförelse 20

21 5 Driftsbudget 2014 Förvaltning Budget Budget Intäkter Kostnader Total budget Kommuncentrala ansvarsnivåer varav Kommungemensamt Kommunikationer Fastigheter och lokaler Politisk ledning Summa totalt Kommuncentrala ansvarsnivåer Kommunchef Kommunledningsförvaltningen varav Kommunledningsförvaltningen KLF Ledning Kommunsekretariat och arkiv Informationsavdelning Ekonomi- och upphandlingsavdelning IT-avdelning Personalavdelning Stab Summa totalt Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen varav Strategisk samhällsutveckling/stab , , Bygg, Miljö, Trafik , , ,5 Näringsliv och samhällsutveckling Summa totalt Samhällsbyggnadsförvaltningen , , , Projekt Katrineholms logistikcentrum För kommuncentrala ansvarsnivåer, kommunchef och kommunledningsförvaltningen finns inte några intäkter och kostnader framtagna till Ett arbete pågår med de budgetar som ska läsas in vilket medför att rätta siffror inte kan presenteras i rapporten ännu. 21