Österbottens te-central Informerar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Österbottens te-central Informerar"

Transkript

1 Österbottens te-central Informerar 1/2007 FÖRETAGSAVDELNINGEN INFORMERAR (SIVU5) Förändringar under programperioden Den nya programperioden TJÄNSTEN FÖR TILLVÄXTFÖRETAG FÖRETAGSPRESENTATION (SIDORNA 10-11): ARBETSKRAFTSAVDELNINGEN INFORMERAR (SIDA3) Europeiska socialfonden, ESF Nya programperioden börjar LANDSBYGDSAVDELNINGEN INFORMERAR (SIDORNA 6-7) LANDSBYGDENS UTVECKLINGS STRATEGI OCH -PROGRAM ett integrationsfrämjande projekt (sivu 4) TEKNOLOGIUTVECKLINGSAVDELNINGEN INFORMERAR (SIVU 8) ICTNET.FI (sivu 11) FISKERIENHETEN INFORMERAR (SIDORNA12-13) NYA PROGRAMPERIODEN & FISKETILLSTÅND VIEXPOS FACT-FINDING RESA TILL KINA EURES HJÄLPER VID REKRYTERINGEN INOM EUROPA (SIDA 3)

2 Den positiva utvecklingen fortsätter Under det gångna året fortsatte den positiva utvecklingen inom Österbottens TEcentralens område, och utvecklingen förväntas fortsätta likadant även i år. Företagens orderingång förbättras konstant och tack vare detta fortsätter den positiva sysselsättningsutvecklingen i regionen. Österbottens TE-Central består av två regioner; Österbotten och Mellersta Österbotten. Landskapens styrkor och starka verksamhetsområden är till väsentliga delar olika. Det är mycket glädjande att utvecklingen av sme- företagen varit positiv i båda landskapen. I Österbotten fortsätter de stora exportjättarnas starka framfart, främst storföretagen inom metall, energi samt maskin och metallbranscherna, och tack vare dessa företag har också underleverantörerna vind i seglen inom sin produktion. Inom Mellersta Österbotten var båt- och kemikalieindustrin fortfarande starka branscher och utvecklingen inom dessa blir allt positivare från år till år. Även utvecklingen inom träproduktbranschen har varit anmärkningsvärt kraftig i båda landskapen. Förverkligandet av tillväxtföretagstjänsten, som påbörjades år 2006 i samarbete med Finnvera, Finnpro, Viexpo och Tekes, fortsätter som tidigare och verksamheten framskrider bra och samarbetet fungerar. Utvidgandet av verksamhetsmodellen FöretagsFinland och ett konsekvent samarbete med de regionala organisationerna för företagstjänster pågår. Verksamhetsmodellen FöretagsFinland betonas allt mera och spelar en central roll i det nya regeringsprogrammet. Regionens sysselsättningssituation uppvisar fortsatt positiv utveckling, precis som under tidigare år. Enligt undersökningar utförda av arbetsministeriet, statistikcentralen och Österbottens TE- central var regionens sysselsättningsgrad 70,6% i början av april månad, och regionens arbetslöshetsgrad var 6,3%, vilket är näst bäst i landet. Antalet arbetslösa har minskat inom alla yrkesgrupper, och antalet sysselsatta åringar är ca I och med att regionens syssälsättningssituation blir bättre från år till år., blir företagens rekrytering av personal allt mer problematiskt. Lösningen till problemet är i första hand rekrytering enligt skolning och därefter landsomfattande rekrytering. Med tanke på framtiden blir behovet av arbetsbaseradinvandring allt mer aktuellt som rekryteringskanal. En stor mängd nya investeringsstödsansökningar för landsbygden har behandlats, och en del av investeringsstödsbesluten väntar på den nya programperioden. Det nya regeringsprogrammet lovar mera pengar till landsbygdens utvecklingsfond (MAKERA), som skall säkerställa finansieringen av investeringsstödsansökningar till landsbygden som nu hopat sig. Förverkligandet av det nya utvecklingsprogrammet för landsbygden påbörjas så snart det nya programmet når sin slutgiltiga form och får godkännande från Bryssel. Livsmedelssäkerhetsverket, EVIRA inledde sin verksamhet i maj 2006 och samarbetet med instansen har börjat bra. Grundandet av det nya landsbygdsverket kommer att märkas i TE- centralens resultatstyrningsprocesser, men på vilket sätt är fortfarande svårt att avgöra. Regeringen har bestämt sig för att bilda ett s.k. superministerium, Arbets- och näringsministeriet, vars största målsättning är att organisera, koordinera, utveckla och skapa bästa möjliga inverkan på landets arbets- och näringspolitik. I praktiken är det tänkt att det nya ministeriet skall samla den splittrade och tunga EU: strukturfondsförvaltningen, d.v.s. sammanföra alla moment på ministerie- och centralsförvaltningsnivå angående Europeiska socialfonden (ESF) och Europeiska regionala utvecklingsfonden(eruf). I och med det nya ministeriets uppkomst förnyas även regionförvaltningen samtidigt som länsstyrelsernas, TE- centralernas och landskapsförbundens arbetsfördelning preciseras och regionindelningen bedöms. Eftersom det ännu inte finns en heltäckande bild av den praktiska inverkan, avvaktar vi med stort intresse vad framtiden för med sig. Kaj Suomela, Johtaja, Pohjanmaan TE-keskus 2

3 Arbetskraftsavdelningen Europeiska socialfonden ESF Ny programperiod för inleds Den nya programperioden som håller på att inledas är en ny möjlighet för arbetsgivare och arbetssökande i Österbotten och i Mellersta Österbotten. Den nya programperioden koncentrerar sig på individuell arbetslivsbaserad service. Genom det nya programmet främjar man tillgången på arbetskraft, kompetensen och kvaliteten på arbetskraftsservice samt bekämpar utslagning av arbetskraft. Nyckelord i programmet är konkurrenskraft och sysselsättning. Den nya programperioden har inletts även om kommissionen för Europeiska unionen inte ännu har godkänt ESF-programmet för fastlandet i Finland som EU:s regionala program för konkurrenskraft och sysselsättningsprogram. Detta betyder att i verklighet kan programmet inledas först efter sommaren. Men åtgärder har ändå vidtagits. Arbetskraftsavdelningen vid Österbottens arbetskrafts- och näringscentral arrangerar på sitt område två inledningsseminarier för verkställande av programmet, en i Karleby 11 juni och en i Vasa 15 juni. Där diskuterar man om programdokumentets innehåll, mål, verkställande och om möjligheter till att påverka inom arbetsmarknaden i Österbotten och i Mellersta Österbotten. Arbetskraftsavdelningen förbereder på basen av seminarier ett verkställighetsprogram som utgör grunden för ansökningsförfarandet av serviceprojekt så snabbt det bara är möjligt. Arbetskraftsavdelningen kommer att be om tjänsteproducenternas anbud för de regionala programmens teman och om verkställigheten av dem genom öppen anbudstävlan. Målsättningen är att sysselsättning, rekrytering av arbetskraft och utveckling av arbetskraft är allt mera lockande för arbetssökande och arbetsgivare under den nya perioden. Detta betyder att erbjudandet av tjänster koncentreras till mera omfattande och långvariga, programliknande serviceprojekt för att förbättra kundservicen och för att förebygga utbudet av tjänster som konkurrerar sinsemellan. Nyckelord är kundservicens individualitet och att den kan skräddarsys. Mängden av serviceprocess har man för avsikt att ersätta med kvalitet. Arbetskraftsavdelningen har som mål att producera nya tjänster närmast för små och medelstora företag. Genom dessa projekt kan man trygga tillgången på arbetskraft, arbetskraftens kompetensnivå och stöda grundandet av nya företag och kontinuiteten av företagsverksamheten. Eftersom arbetskraften åldras snabbt och utträdet från arbetsmarknaden är stort, medför detta stora utmaningar inom arbetsmarknaden under den nya programperioden. Dessutom räcker de unga generationernas små åldersklasser inte till för att ersätta dessa avgångar. Tillgången på tillräcklig och lämplig arbetskraft baserar sig allt mera på att man förbereder och skapar en arbetskraftsreserv på arbetsmarknaden, att man höjer arbetets produktivitet genom att utveckla arbetslivet samt att man i sista hand rekryterar utländsk arbetskraft. För att höja produktiviteten bland den personal som redan är i arbete, måste man komma ihåg att vårda och utveckla kompetensen hos den nuvarande personalen i allt mera krävande och mångsidigare uppgifter och därigenom möjliggöra anställandet av ny personal som lär sig på arbetsplatsen. Den nya programperioden strävar till att ännu bättre känna igen arbetsgemenskapernas verkliga behov. Jämfört med den gamla programperioden är det nytt att det finns möjlighet till främjande av arbetskraftsservice och arbetsrelaterad invandring. Man önskar att arbetsgivarna skulle vara allt aktivare gentemot tjänsteproducenterna så att man kan göra rätta saker under rätt tidpunkt: ekonomiskt och effektivt. Den närmaste arbetskraftsbyrån är också den närmaste vägledaren med tanke på olika serviceformer och sökande till projekt. Text: Tapio Lehto Översättning: Arja Ala-aho EURES hjälper vid rekrytering från Europa EURES - Portalen för arbetslivets fria rörligheten i Europa Rekryteringen av personal och finnandet av arbetsplatser nästan överallt i Europa sker nu enkelt via arbetskraftsbyråns EURES-rådgivare. Det internationella EURES-nätverket och portalen för arbetslivets fria rörligheten i Europa öppnar dörrarna till arbetsmarknaden inom 27 EU-länderna samt Norge, Island och Schweiz. Eures syfte är att tillhandahålla information, rådgivning och rekryterings-/ placeringstjänster (arbetsförmedling) för arbetstagarna och arbetsgivarna samt för alla som önskar dra fördel av principen om fri rörlighet för personer. I de europeiska gränsregionerna spelar Eures en viktig roll när det gäller att informera om och bidra till att lösa alla slags problem som arbetstagare och arbetsgivare kan stöta på i samband med gränspendling. Skall även ditt företags rekryterings annons synas i EURES-portalen? EURES-rådgivare Kristina Rönnblom Tel: och

4 MOST Modelling of Orientation, Services and Training related to the resettlement of refugees ett integrationsfrämjande projekt Most-projektet är ett pilotprojekt som finansieras av Europeiska flyktingfonden. I projektet deltar förutom Finland tre andra europeiska länder, Irland, Spanien och Sverige. För Finlands del koordineras projektet av arbetsministeriet, medan TE-centralerna i Österbotten och Nyland ansvarar för genomförandet av projektet. Som projektplanerare i Österbotten fungerar Michaela Södergård Som mottagande kommuner för flyktingarna fungerar Korsnäs kommun och Karleby stad i Österbotten samt i Nyland Esbo och Vanda stad. Projektet pågår under tiden Det övergripande målet med projektet är att utveckla en ny modell för en snabbare och effektivare integrationsprocess för flyktingar som kommer till Finland från krisdrabbade områden eller flyktingläger. Förhoppningsvis kommer man efter projektet att kunna utforma en integrationsmodell som man i framtiden kan tillämpa i motsvarande situationer. MOST-projektet kommer i praktiken att utformas på så sätt att flyktingarna först tar del av en intensivkurs i svenska eller finska (svenska i Korsnäs, finska i Karleby, Esbo och Vanda) som ordnas under tre veckors tid. Efter detta kommer utbildningen att genomföras på så sätt att MOST-deltagarna under 2 dagar per vecka deltar i språkutbildning, medan de under de tre resterande dagarna befinner sig på arbetspraktik. Projektplaneraren kommer att besöka praktikplatserna en gång per vecka för att hjälpa till med att lösa frågor och problem som kan uppstå. Samtidigt kommer utbildaren att ta del av arbetsplatsbesöken och lära ut det vokabulär som krävs på respektive arbetsplats. Främsta tanken är att flyktingarna via arbetspraktiken skall få kunskaper i språket och snabbare upptas i gemenskapen. Intresset för MOST-projektet har varit stort och bemötandet enbart positivt. De lokala företagen har inte varit sena att tacka ja till att ta emot en av projektets praktikanter om möjlighet funnits. Samtidigt har medierna uppmärksammat projektet flera gånger och vi har fått utrymme i såväl de nationella radio- och tv-kanalerna som de lokala dagstidningarna. I projektet deltar ett trettiotal av de burmeser som anlände till Finland i månadsskiftet april-maj. Resten av gruppen deltar i sedvanlig integrationsundervisning för invandrare Läs mera om projektet på internet: Text: Michaela Södergård FRAMTIDSSEMINARIUM FÖR ENERGIKLUSTERN Hotell Silveria, VASA Kl Diskussionsämnen: Kompetenscentrumsprogrammets rooli Toppkunskapens koncentration Efterfrågan på arbetskraften Tillgång till arbetskraft Anmälningar Framtill Jorma Höykinpuro eller Olli Peltola ÖSTERBOTTENS ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL Uvecklingsprogram riktat till SME-företag, med målsättningen att förbättra företagens verksamhet genom användningen av informations- och kommunikations teknologi (VOIP). Utvecklingsprogrammet Fokus på ICT-baserad affärsutveckling erbjuder företagen konsulttjänst som tar fram visioner, riktlinjer och strategier för telefonilösningar. Deltagaravgift 1-4 anställda 500 eur 5-25 anställda 750 eur anställda 1000 eur Utvecklingstjänsten uppbyggnad: - Nuläges analys - kartläggning av behov - utvecklings förslag Konsulteringsbehovet är 5 dagar per företag > Koulutukset ÖSTERBOTTENS ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL Tilläggsinformation och anmälningar: Oy Focus ICT Ab Peter Lönnbäck Skutnabbantie Pietarsaari tel

5 Företagsavdelningen Förändringar under programperioden Beslutsförfarandet angående den nya EU-programperiodens finanser skall påbörjas vid företagsavdelningarna, då träder även den nya företagsstödslagen och förordningen i kraft. Det nya EU-programmet, lagen och förordningen för med sig en del ändringar till kriterierna för beviljandet av företagsstöd. Stödområden delas upp i tre målområden. För Österbottens TE-centrals del innebär det att Kaustby tillhör målområde1. Karleby samt Malax och skärgårdsdelarna tillhör målområde 2. Resterande delar, d.v.s. Jakobstads- och Vasa region samt Sydösterbottens kustregion tillhör målområde 3. Stödprocenten varierar beroende på målområde samt företagets storlek. Företagsavdelningen har nationella och EU-medel till sitt förfogande. Stödprocenterna bestäms som vanligt enligt stödområde och företagets storlek. Nu kan företagsavdelningen även finansiera projekt utöver enskilda företags stöd, dvs. även större projekthelheter, som förbättrar företagens verksamhetsförutsättningar inom området. Investeringsstöd + utvecklingsstöd = Utvecklingsbidrag Enligt den nya förordningen kan direkta företagsstöd beviljas i form av utvecklingsbidrag. Utvecklingsbidraget innefattar utvecklingsprojekt och investeringar. Tidigare har företaget sökt skiljt för investeringar och utvecklingsprojekt. En nyhet är att bybutiksstödet återinförs. I detta skede är det dock oklart i vilken omfattning. Startstödet kvarstår, likväl stöd för företag i företagskuvös. Utöver förändringarna kring stödformerna ges företag möjlighet att söka rättelse och senare besvära sig vid avslag. Mera information från Österbottens TE-Central Företagsavdelning, tel

6 Landsbygdsavdelningen Strategi för utvecklingen av landsbygden i Finland Strategins tre målsättningar TE-Informerar 1/2007 Europeiska unionens nya landsbygdspolitiska programperiod inleddes i början av år För Finland har utarbetats en nationell utvecklingsstrategi för landsbygden, vilken kommer att förverkligas genom två program för utveckling av landsbygden, ett för FastlandsFinland och ett för Åland. Jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för uppgörandet av utvecklingsstrategin för landsbygden i Finland och för uppgörandet av programmet för utveckling av landsbygden i FastlandsFinland. Landsbygdsavdelningarna vid TE-centralerna och de lokala aktionsgrupperna har ansvarat för uppgörandet av strategier och program på regional och lokal nivå. Strategierna och programmen har uppgjorts i ett flertal arbetsgrupper, och de har sänts för utlåtande och till kännedom till offentligheten för kommentarer. Framskridandet av programmets genomförande 6 I Utveckling av konkurrenskraften, där tyngdpunkten är på hela livsmedelskedjans kompetens samt på investeringar som ökar konkurrenskraft och kvalitet. II Bevarande och skyddande av miljö och landskap. För att säkra jordbruket och miljöavtal på de mindre gynnsamma områdena i Finland, är denna målsättning grunden för en bestående och hållbar utveckling av landsbygden. III Mångfald i landsbygdens företagsverksamhet och livskvalitet på landsbygden, vars centrala målsättning är att öka antalet arbetstillfällen, främjande av kompetensen på landsbygden samt de lokala projekten Programmets fyra handlingslinjer: Linje 1 Linje 2 Linje 3 Linje 4 Att förbättra jord- och skogsbrukssektorernas konkurrenskraft Att förbättra miljön och landskapet Att förbättra livskvaliteten i landsbygdsområden och uppmuntra mångfald i landsbygdens ekonomi (Leader-aktionsgrupperna) aktionsgruppernas lokala verksamhet Gällande det EU-delfinansierade programmet för utveckling av landsbygden i FastlandsFinland, har för programperioden anvisats ca 800 miljoner euro för utveckling av näringsverksamheten både på regional och lokal nivå. Av den totala summan uppskattas att cirka hälften kommer att hänföra sig direkt till stödande av utveckling av företag och investeringar i företagsverksamheten. Ansökningar om företagsstöd från programmet för utveckling av landsbygden i FastlandsFinland har tagits emot på TE-centralerna från och med den 4 juni. Ansökan om stöd kan senare lämnas in också till aktionsgrupperna. Utöver målsättningarna för programmet och gällande lagstiftning skall även vid beviljande av stöd beaktas de tyngdpunkter och kriterier, som fastställts i det regionala programmet för utveckling av landsbygden i Mellersta Österbotten och Österbotten. Företagsstöd kan sökas av de mikroföretag på landsbygden som uppfyller programmets målsättningar. Med mikroföretag avses både lantbruksbaserade företag och andra företag på landsbygden. Ett företag räknas som mikroföretag om företaget sysselsätter färre än 10 personer och omsättningen eller balansomslutningen inte överstiger 2 miljoner euro per år. Gällande livsmedelsföretag, vars verksamhet omfattar första gradens förädling av jordbruksprodukter, kan stöd beviljas även till små- och medelstora företag. Till kategorin små- och medelstora företag räknas företag som sysselsätter färre än 250 personer och vars omsättning inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år. Företagsstöd kan sökas för investeringar i maskiner och anläggningar, byggande, anskaffande av fastighet, immateriella rättigheter, utveckling av företagsverksamheten såsom produktutveckling, samt stöd för att avlöna de två första utomstående personer som företaget anställer. Målsättningen är att förbättra både redan fungerande företags konkurrenskraft och förbättra möjligheterna för etablering av nya företag. Samtidigt strävar man till att skapa nya arbetstillfällen på landsbygden och även säkra redan existerande arbetsplatser. Företagsstöd söks på den av Landsbygdsverket fastställda ansökningsblanketten nr 2305r. Ansökningsblankett samt anvisningar finns på eller från landsbygdsavdelningen på TE-centralen. TE-centralen kan inte ge några förhandsbesked gällande huruvida stöd kan beviljas. I detta skede är det är endast möjligt att ta emot ansökningar, beslutsfattandet kan komma igång tidigast till hösten. I samband med fattande av stödbeslut behandlas och prioriteras varje ansökan i enlighet med landsbygdsavdelningens urvalskriterier. Godkännande av LEADER-aktionsgruppernas program, samt uppgörande av avtal mellan de utvalda aktionsgrupperna och JSM, kan göras först efter att Kommissionen har godkänt programmet för Fastlands Finland. På grund av ovanstående kan genomförande av aktionsgruppernas program starta tidigast till hösten.

7 UTVECKLINGSPROGRAMMET FÖR FASTLANDSFINLAND Linje 2 Landsbygdsavdelningen Bakgrund Utvecklingsprogrammet för landsbygden grundar sig på rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (landsbygdsfonden) samt på rådets beslut i anslutning till denna förordning om gemenskapens strategiska riktlinjer för landsbygdsutvecklingen (2006/144/EG). När det gäller produktivitet är det finländska skogsbruket det bästa inom Europeiska unionen. Livsmedelsindustrin ligger på medelnivån, medan jordbruket har den näst sämsta produktiviteten bland de gamla medlemsstaterna. De bestående nackdelarna för jordbruket i Finland är det nordiska klimatet, den lilla hemmamarknaden samt de långa avstånden till de europeiska kärnmarknaderna. Åkerägorna är ofta splittrade på olika områden. I framtiden kan man räkna med att antalet gårdar minskar ytterligare, den genomsnittliga åkerarealen ökar och jordbrukarnas medelålder stiger. Målsättning: Att förbättra miljöns och landsbygdens tillstånd Att upprätthålla ett öppet, odlat jordbrukslandskap såväl som naturliga ängar och betesmarker, oberoende av om man på dessa producerar livsmedel eller livsmedelsråvaror, förnybar bioenergi eller om man sköter dem utan att de är odlade. Att minska miljöbelastningen från jordbruket i marken, yt- och grundvattnet samt luften genom främjande av miljövänliga produktionsmetoder. Att främja minskningen av växthusgaser med hjälp av förnybar bioenergi som produceras på jord- och skogsbruksmarker samt bevarandet av de organiska ämnena och kolsänkeeffekten i jordmånen. Att bevara naturens mångfald i jord- och skogsbruksmiljöer. Bevarandet av Natura 2000-nätverket i jordbruks- och skogsområdena ges särskild vikt. Verktyg Kompensationsbidrag Miljöstöden är indelade i tre grupper: Kompensationsbidraget är en mycket viktig del av gårdarnas basutkomst. Systemet syftar till att säkerställa kontinuiteten i ett miljövänligt jordbruk i nordliga förhållanden. En jordbruksekonomi som iakttar miljökraven säkerställer att det finns stambebyggelse som håller landsbygden livskraftig och hjälper till att bevara kulturlandskapet. Jordbrukarna gör en 5- årig förbindelse om att fortsätta bruka sina åkrar enligt stödvillkoren. Stödnivån på Österbottens TE-centrals område är eur./ha. Stöd som främjar djurens välbefinnande Målet är att höja djurens hälsa och välbefinnande. Därutöver främjas en mer artbestämd skötsel av husdjur och en ökad medvetenhet bland jordbrukarna om vilka faktorer som påverkar djurens välbefinnande. Stödformen kommer i bruk från och med Miljöstöd till jordbruket Vattendragen och den övriga miljön förändras långsamt, och ett omfattande system likt dagens måste fortsätta för att man skall få till stånd bestående förbättringar. Finlands läge som en av Östersjöns strandstater och de rikliga sjöarna kräver också långsiktig miljövård. Samtidigt säkerställs att livsmedlen är rena och högklassiga. Jordbrukarna förbinder sig för en 5 års period till att följa miljöstödets villkor. Stödet är en ersättning för de miljöfrämjande åtgärderna som jordbrukaren gör. Basåtgärder är ett grundpaket, uppdelat i husdjurs- (107 eur./ha) och växtodlingsgårdar (93 eur./ha), som alla som förbinder sig till miljöstödet måste uppfylla. Förra programperioden förband sig ca 95 % av jordbrukarna till miljöstödet. Tilläggsåtgärder kan man på Österbottens TE-centrals område välja 0-2 st. Ersättningen för dessa varierar beroende på den insats åtgärden kräver. Avtal om specialstöd kan ingås för att utföra en speciell åtgärd t.ex. ekologisk produktion, bevarande av vårdbiotoper eller lantraser. Ersättningen för dessa avtal varierar från eur./ha och avtalen söks från TE-centralen. Icke produktiva investeringar Målet är att stöda uppnåendet av sådana miljömål för jordbruket som har att göra med gällande miljöstödsförbindelser eller andra stödsätt. Aktuella åtgärder är anläggning av multifunktionell våtmark samt grundläggande röjning och inhägning av värdefulla vårdbiotoper. Stödfomen kommer i bruk från och med Miljöstödet är genom de omfattande stödvillkoren ett administrativt krävande stöd. Utgångsläget är att stödvillkoren är strängare än de lagstadgade kraven som annars ställs på jordbruksverksamheten. Eftersom EU kräver att alla villkor för vilka det betalas ersättning övervakas, är det också det stöd som sysselsätter granskarna och den övriga stödadministrationen under en stor del av året. 7

8 Avdelningen för teknologisk utveckling TE-Informerar 1/2007 VIEXPOS FACT-FINDING RESA TILL KINA Kina har dragit upp riktlinjer för hur man vill aktivera kinesernas intresse för båtar. Målet är att 5 % av kineserna skall bli intresserade av båtar och båtliv under de närmaste åren. Detta innebär ett ökat intresse för Kina bland aktörer inom båtbranschen. En grupp bestående av sex tjänstemän från Österbotten besökte Kina, Quingdao, Shenzhen, Shanghai och HongKong för att kartlägga en strategi som skulle möjliggöra för företag i Österbotten att dra nytta av Kinas massiva ekonomiska tillväxt. Österbottens fact-findinggrupp bestod av Jakobstads stadsdirektör Mikael Jakobsson, Bengt Jansson från Österbottens Handelskammare, Antti Porko från Kosek, Vesa Kojola Tekes, Viexpos VD Markus Jussila och Viexpos Kina-expert Marko Mikkola. Gruppen bestod av representanter från flera olika organisationer, främst för att man med tanke på framtiden skulle få en bra kartläggning av marknadssituationen, produktutvecklingsmöjligheterna och ekonomitillväxten i Kina, och dessutom få aktuell information om den nuvarande situationen i Kina. I Shanghai har Kina som målsättning att fram till år 2020 skapa båthamnar för ca båtar. Kineserna önskar att utländska parter skulle delta i utvecklingen av företagen, eftersom landet saknar erfarenhet inom båtbyggarkonsten och i viss mån även kompetens och kunskap inom plastbranschen. I Kina finns för tillfället 260 företag inom båtbranschen vars sammanlagda omsättning är 230MEUR. I jämförelse var Österbottens båtindustrins omsättning 270MEUR. år Kinas ekonomiska tillväxt gör att Kinas båtindustri kommer att bli en samarbetspartner eller konkurrent att beakta. Just nu är den rätta tidpunkten att kartlägga samarbetsmöjligheter i Kina, eftersom Kina inom en nära framtiden kommer Kina att stå i fokus för hela båtindustrin på flera olika sätt, bl.a. i samband med Olympiska spelen i Peking år 2008 och världsutställningen i Shanghai år I april detta år ordnades en båtmässa i Shanghai, med ca 360 utställare och över 100 båtar var på utställning. Tekes (Utvecklingscentralen för teknologi och innovationer) förbereder i samarbete med båtbranschens centralförbund Finnboat ry ett landsomfattande teknologiprogram för båtindustrin (www.tekes.fi/veneteollisuus). Avdelningschef Vesa Kojola på avdelningen för teknologisk utveckling vid Österbottens TE-central ansvarar för färdigställandet av programmet. Den pågående kartläggningen av båtindustrin har som målsättning att utveckla ett teknologiprogram som skall förnya hela båtindustrin och öka konkurrenskraften. Genom att analysera de globala marknaderna och trenderna skall man skapa innovativa och konkurrenskraftiga produkt-, produktions- och verksamhetskoncept. Grunderna för utvecklingen är kvalitet, lönsamhet och kundfokuscering, samt brandutveckling. Samarbete och specialisering är nödvändiga för framgång i framtiden. Genom specialisering förstärks samarbetskulturen och verksamhetens flexibilitet ökar. Specialiseringen möjliggör utnyttjande av forskning och produktutveckling, samt investeringar. Om det tidigare nämnda förberedande arbetet visar att det finns behov av ett nytt teknologiprogram, så påbörjas det under år Läs mera i: Keskipohjanmaa ( ) Taloussanomat ( ) 8

9 ICTnet.fi är mötesplatsen för ICT- och innehållsproducerandeföretag inom Österbotten ICTnet.fi är Österbottens TE-centralens företagsavdelningens ESR-finansierade projekt, med huvudmålet att främja nätverksbildningen inom ICT-sektorn och föra samman ICT-företagen och de regionala finansiärerna, kommunerna och utvecklingsinriktade organisationerna. Tyngdpunkten övergår allt mera till sökandet av nya tillväxtmöjligheter genom gränsöverskridande samarbete, där ICT-branschen och övriga branschers verksamhetsmodeller sammanförs. ICTnet.fiportalen som är en informationsförmedlingskanal och ett utvecklingsforum för ICT och innehålsproducerande företag, har med tiden utvecklats till ett stöd för utvecklings- och konsulteringsarbetet. ICTnet.fi:s målsättning är att utvecklas till en central plats för ict-branschen och förmedla information, befrämja finansieringsmöjligheter samt införskaffa konsulterings- och utbildningshjälp för företagens och organisationernas utvecklingsbehov. ICTnet erbjuder utvecklings- och skolningsprogram som baserar sig på en djup kompetens, där prioriteringen ligger i effektivering av företagens affärsverksamhet och fokus ligger på ICT-sektorns kärnkompetenskluster och i framtidens kluster. Tillsammans med andra finansiärer och utvecklingsorganisationer ser vi till att rätt satsningar görs. Tjänsteutbudet innehåller även exportprojekt. Internationaliseringsaspekten förverkligasoch erbjuds i samarbete med Viexpogenom förmånliga fact finding- skolningsresor, på agendan finns några av de största ICT-mässorna runtom världen (bla. CeBIT Hannover & Shanghai, Comdex Scandinavia, Midem, 3GSM Barcelona osv.). Datainsamling om relevanta finansierings- och utvecklingsfrågor för ICT-branschen sker kontinuerligt via utvalda organisationer. Deltagandet i ICTnet.fi-nätverket är lätt och gratis! Du kan registrera sig till verksamheten endera som företag eller privatperson, eller tex beställa vårt nyhetsbrev. Du får då aktuell information via e-post om branschens händelser. Genom att registrera ditt företag tilll portalen får du ökad synlighet och nya utvecklingsmöjligheter. Genom att utnyttja dessa möjligheter effektiveras företagets verksamhet och konkurrenskraften ökar. Företag som blivit medlem i ICTnet.fi-nätverket kan publicera sina egna företagsnyheter och kommentera övriga nyheter publicerade nyheter och artiklar på Internetsidan TIETOLÄHTEISEN MYYNNIN JA MARKKINOINNIN KEHITTÄMINEN CRM-JÄRJESTELMIEN JA NYKYTEKNOLOGIAN AVULLA. Pohjanmaan TE-keskus ja Konsultointi Antti Vanne järjestävät yhdessä Tietolähtöisen myynnin ja markkinoinnin valmennuksen (CRM-II) Pohjanmaan alueen pk-yrityksille. Kahdenpäivän koulutus järjestetään Vaasassa (Oy GW Vasa Ab, Raastuvankatu 24) ja , lisäksi yksi päivä yrityskohtaista konsultointia. Ilmoittautumiset ja lisätiedot: > Koulutukset Antti Vanne puh. s-posti Tommi Sykkö Pohjanmaan työvoima- ja elinkeinokeskus ICTnet.fi är med i ett flertal projekt som organisatör samt samarbetspartner, som exempel Verkkolaskutuksen edistäminen pkyrityksissä seminariet som ordnades i samarbete med ASM-consulting Oy i Vasa den Det ifrågavarande seminariets målsättning är att främja och förenkla sme-företagens övergång till elektronisk ekonomiförvaltning, genom att informera om möjligheterna och framförallt om nyttan som övergången medför. Genom nätbaseradfakturering kan företagen effektivera verksamheten, genom kostnadseffektiv verksamhet och undvika enorma pappershögar. Övergången till nätbaserad fakturering är nu allt enklare och medför inga märkvärda investeringar, flera sme-företag har redan övergått helt eller åtminstone delvis till nätbaserad fakturering och tack vare teknologins utveckling kan allt fler företag ta första steget i den rätta riktningen. 9

10 Tjänsten för tillväxtföretag företagspresentation Plastweld OY TE-Informerar 1/2007 Finnvera, Finnpro, Tekes och Österbottens TE-central upprätthåller i samarbete en offentlig tjänsteorganisation, som består av ett tjänstekoncept som är inriktat åt tillväxtföretag. Målsättningen är att skapa nya Finländska framgångar. Tjänstekonceptets verksamhet består av kundinriktat flexibelt och resultatbaserat samarbete. Tjänsten är till för företag som själv har vilja och möjlighet att utvecklas, bl.a. genom att utveckla konkurrenskraften och viljan att vara en s.k. vägvisare på marknaden. Antalet tillväxtföretagskunder i tjänstekonceptet ökas årligen på basen av region och verksamhetsområde. Tillväxtföretagskriterierna är till för att stärka verksamheten därigenom strävar man till långsiktig utveckling och kundspecificerad utveckling genom att kartlägga tillväxtförutsättningarna (tillväxtaspirationer, tillväxtmöjligheter, erkänd konkurrensfördel, marknadsmöjligheter och behovet av kvartettens utvecklingstjänster), och därmed skapa en utvecklingsplan av möjliga åtgärder, som är genomförbar. Plastweld Oy har genomgått en mycket hektisk tid av omformning och framförallt utveckling de senaste tre åren. Företaget har förts framåt från alla riktningar samtidigt. Plastweld Oy är ett s.k. prakt exempel på hur professionellt agerande i varje situation kan leda till positivt utkast mycket snabbt. Företaget startade år 2004 ett utvecklingsprojekt, som bestått av ett antal delprojekt, i samband med projektet har företaget utfört samarbete med ca 50 olika företag och organisationer. Företagets stora omvandling slutfördes perfekt inom den utsatta tidtabellen. Företaget genomgår som bäst sitt första normala verksamhetsår efter projektets slutförande, och allt värkar framskrida enligt planerna. Plastweld Oy har bevisat värdet av fungerande nätverk, och att den verkliga kraften finns i samarbete. Plastweld Oy grundades år 1998 av Arto Alho, Lenni Heinonen och Arto Jussila i Tervajoki. Företagsidén uppkom genom grundarnas goda marknadskännedom och den kraftiga behovstillväxten av reglerad täckdikning vid täckdikning av åkrar. Företaget påbörjade sin verksamhet genom att tillverka och marknadsföra reglerade täckdikningsbrunnar åt täckdikningsentreprenörer. I första början av verksamheten utförde grundarna själv tillverkningen av brunnar och ett antal övriga plastprodukter genom att med hjälp av extrusion svetsningsmetoden utvinna sina produkter ur plaströr och övriga komponenter. I och med den snabba tillväxten byggde Plastweld Oy nya verksamhets utrymmen i Tervajoki i Lilkyrökommun år 2000, och därmed anställde företaget sina första arbetstagare. Företaget fungerade framtill år 2005 med två huvudägare, två plastproduktstillverkare och en deltidsanställd kontorsarbetare. Vid slutet av år 2004 hade företaget uppnått en kritisk punkt i sin utveckling, där fortsättningen med den dåvarande verksamhets- och produktionsmodellen hade medfört en mycket begränsad tillväxt. Och den nya lagförordningen angående glesbygdens avloppsvattensskötsel hade skapat ett ökande marknadsläge, som företaget hade avsikt att utvinna, men detta krävde investering i ny teknologi och marknadsutsikterna var goda. Med tanke på framtiden påbörjades arbetet av en utvecklingsplan omedelbart, Jussi Timonen skapade tillsammans med Arto Alho och Lenni Heinonen en utvecklingsplan för verksamheten, där man i samband med genomförandet av åtgärderna även skulle utföra generationsväxlingsåtgärder i början av år 2005, på så sätt att Jussi Timonen blev ny delägare och verkställandedirektör i Plastweld Oy. Vid skapandet av utvecklingsplanen utförde Timonen på eget initiativ och helt korrekt kartläggning av möjliga samarbets- och investeringspartners. Timonens kartläggning gjordes inte i onödan, han märkte snabbt att det fanns ett flertal alternativ, och efter att han granskat TE-centralens internetsidor bestämde han sig för att kontakta TE-centralen. Samarbetet påbörjades omedelbart efter att Timonen presenterat sin verksamhetsplan åt TE-centralen. Timonen kommer ihåg att den noggrant sammanställda verksamhetsplanen granskades tillsammans med TE-centralen och därefter påbörjades den verkliga utvecklingen mycket snabbt. Med tanke på Investeringsprojektet tänkte vi först att det kommer att ta mycket tid för TE-centralens startåtgärder, men vi blev positivt överraskade. Finansieringen för varje investerings- och utvecklings delprojekt behandlades snabbt 10

11 Plastweld OY Tjänsten för tillväxtföretag företagspresentation och i alla utföranden fanns den där beslutsamhetsdynamiken som företagare respekterar. En bra utförd verksamhetsplan kan hjälpa till vid klarläggningen och betoningen av företagets vision och målsättningar. Det dröjde inte länge förrän Plastweld Oy var bunden till TE-centralens tjänstekoncept för tillväxtföretag, och en stor del av företagets planerade projekt genomfördes. För Plastweld Oy syns inte endast investerings- och utvecklingsbidragen, utan en allt större nytta fås ur de övriga utvecklingstjänster TE-centralen erbjuder. Företaget har redan mångsidigt utnyttjat varierande skolnings och rekryteringstjänster enligt behov. TE-Centralens mångfaldiga projektutbud och personal upprätthåller en aktiv och regelbunden kontakt med företaget och informerar om aktuella tjänster. Då Jussi Timonen blev verkställande direktör för Plastweld Oy påbörjades utvecklingsprojektet, som genomfördes under åren 2005 och 2006 och medförde nytt produktions- och lagerutrymme på nästan 2000 m 2 och en ny rotationsgjutnings linje. Produktmodellerna utvecklades och några tiotal nya produktmodeller skapades till sortimentet. Produkterna utvecklades i nära samarbete med industriella designers och - planerare. De första nya plastprodukterna som tillverkades med rotationsgjutningstekniken blev färdiga i april I och med investerings- och utvecklingsprojekten har Plastweld Oy skapat en nästintill helt ny image för sig själv och är nu en märkvärd tillverkare av måttbeställda rotationsgjutna produkter. Förändringen har varit stor. Den nya tekniken som använder sig av rotationsg möjliggör tillverkningen av plastprodukter till ett flertal olika branscher och kundbasen har därmed utvidgats och diversifierats. I nuläget är utbudet koncentrerat främst till LVI- och miljötekniska företag, samt bil-, maskin- och apparaturindustrierna. Rotationsgjutningstekniken möjliggör en mycket mångsidig produktion, och dess väsentliga råvara är polyeten, genom rotationsgjutning kan man även tillverka mycket stora plastprodukter. Efterfrågan på rotationsgjutna produkter har ökat kraftigt både inom Finland och även utomlands. Jussi Timonen håller sig lugn med tanke på marknaderna, eftersom hans grundprincip är alltid att först skapa en bra och mångsidig plan, förrän man förverkligar nya utmaningar. Samarbetsnätverken har en mycket stor inverkan på företagens utveckling. Det finns mycket kompetens och professionella från varierande branscher i Finland och enligt behov även många projekt baserade tjänster som hjälper företag framåt. Plastwelds vd Timonen strävar alltid till direkta förhandlingar med potentiella företagskunder, eftersom små finesser lättare kan diskuteras öga mot öga, och ett ömsesidigt förtroende skapas. Oftast används de tidigare kundkontakterna även i fortsättningen och även nya kunderna har sina kontakter till t.ex. Designare därmed upprätthåller man en låg kostnadsnivå och finner de rätta lösningarna för specifika projekt genom användningen av befintliga nätverk. Framtidsutsikterna för Plastweld Oy är mycket positiva och noggrant planerade. Just nu är företaget i tillväxtstadiet och Timonen tillkännager att målsättningarna är utmanande. Företagets tillväxt är främst ämnad att ske i framtiden och Plastweld siktar på en fem gånger större omsättning fram till år Alla parter inom tjänsten för tillväxtföretag är säkra på att förutsättningarna för tillväxten finns. Timonen betonar att företagets alla delområden skall utvecklas med kontinuitet, vilket betyder att man kommer att utveckla så väl produktionen som marknadsföringen och även personerna. Kunden är alltid i centrum i våra ögon och vi strävar alltid till att överträffa kundens förväntningar. Vi bestämmer alltid tillsammans med kunden de nödvändiga resurserna för utförandet och förverkligandet av målsättningarna, grundprincipen är att varje enskilt projekt utförs av de rätta professionella personerna inom respektive bransch. Jussi Timonen, VD, Plastweld Oy. 11

12 Fiskerienheten TE-Informerar 1/2007 Den nya programperioden Den EU-finansierade programperioden för fiskerinäringen böts från början av år Åren har projekt inom fiskerinäringen finansierats genom Fonden för fiskets utveckling (FFU). Under åren finansieras projekten via (EFF) Europeiska fiskerifonden. Jord- och skogsbruksministeriet har till TE-centralerna gett anvisningar om övergången från en programperiod till en annan. Kvarvarande medel från programperioden (FFU) : Anhållan om och beviljande av kvarvarande medel kan göras fram till dess att den nya programperiodens handlingsprogram kommer i gång, troligen hösten Med särskilt tillstånd av ministeriet kan medel beviljas även efter detta. Utbetalning av samtliga projektmedel som beviljats under perioden skall erläggas senast Medel för programperioden (EFF) : Projektansökningar för den nya programperioden kan tas emot från och med Kostnader som uppkommit efter att ansökan inlämnats kan godkännas som stödberättigade. Egentliga beslut och utbetalningar kan TE-centralen dock göra först då handlingsprogrammet har kommit i gång (hösten 2007). Övergångsperiod handlingsprogrammet inleds: Den förra periodens FFU- ansökningsblanketter kan användas efter fram till dess att det nya handlingsprogrammet kommer i gång. EFF -ansökningsblanketterna tas i bruk allt eftersom de blir färdiga. TE-centralen kan överföra ett projekt som ansökts via FFU till att finansieras via EFF efter att den sökande hörts och efter att sökanden godkänt förfarandet. Stöd som ansökts via EFF kan på motsvarande villkor även beviljas av FFU-medel. ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR FISKERINÄRINGEN (FFU) Verksamhetsprogrammets målsättning är att rikta programmets resurser till sådana åtgärder, som understöder nystartad eller befintlig lönsam fiskerihushållning som närings- och företagsverksamhet i Finland. Finansieringen riktas enligt målsättningarna speciellt till: Investeringsprojekt, vars målsättning är företagsverksamhetens modernisering och långsiktig utveckling. För förbättring och utveckling av branschens företagsverksamhet och kunnande, samt allmännyttiga infrastruktur- och utvecklingsprojekt. Utvecklingsprojekt som stöder företagens verksamhetsförutsättningar, där lösningar för branschens problem, samt branschens möjligheter och utnyttjande av nya innovationer betonas. Projekt som förbättrar kvaliteten och befrämjar konsument-, marknads-, miljö- och jämställdhets aspekter. Företagens och företagarnas utvecklingsplaner: Företagarna / företagen kan i samband med stödansökan presentera sin utvecklingsplan för utvecklingen av verksamheten bl.a. gällande näringsverksamhetens lönsamhet, kvalitet, produktion, marknaden, ibruktagande av innovationer och olika samarbetsmöjligheter. För övrigt måste planen innehålla en beskrivning över hur investeringen påverkar utvecklingen av verksamheten. Företag som presenterar sin utvecklingsplan kan beviljas högre stödprocent än de företag, som inte presenterat sin utvecklingsplan. Verksamhetslinjer som stöds: 1. Havsfiske 2. Vattenbruk, insjöfiske, fiskförädling och partihandel 3. Allmännyttiga åtgärder 4. Regionalt samarbete 5. Tekniskt stöd 12

13 FISKETILLSTÅND Fiskerienheten Fiskerirätten, dvs rätten att utöva fiske tillhör oftast vattenområdets ägare. Enligt lagen om gemensamma områden äger delägarlagen (fiskelagen) den största delen av insjöområdena och kustbanden. Vid kusten har delägarlagen ofta överlåtit fiskerätten enligt samfundslagen med hyresavtal åt fiskargillen. Fiskevårdsavgiften I Finland bör man betala förutom för rätten att använda vattenområdet, även en personlig skatteliknande fiskevårdsavgift, som berör alla åringar och även vattenområdens ägare. Avgiften behöver inte utföras för mete och pilkfiske, inte heller på Åland eller på havet inom Finlands ekonomiska zon. Fiskevårdsavgiften kan betalas för ett kalenderår (20eur.år 2007) eller för sju dagar (6eur. år 2007). Betalningen utförs till Nordea kontonummer t.ex. via nätbanken och kvittot kan själv skrivas ut för eventuellt bevis vid kontroll. Den länsvisa spöfiskeavgiften Genom att betala den länsvisa spöfiskeavgiften får man rätt att bedriva spöfiske med ett spö, en rulle och ett bete, trollingfiske dock med ytterligare ett viktdrag eller en paravan. Spöfiskeavgiften är personlig och den ger rätt att bedriva handredskapsfiske inom det län man betalt avgiften för. Vill man fiska med spö i mer än ett län bör avgiften betalas för alla de län där man ämnar fiska, avgiften behövs inte på statens allmänna vattenområden. Avgiften för varje län kan betalas till konton listade här under, via t.ex. nätbanken: Södra Finlands län Västra Finlands län Östra Finlands län Uleåborgs län Lapplands län Länsgränserna kan kontrolleras från inrikesministeriets lista över kommuner: Avgiften som betalas länsvis är (år 2007) 27eur. för hela kalenderåret och 6eur. för en 7 dagars fiskeperiod. Den korta fiskeperioden påbörjas från den dagen betalningen sker eller vid det datum som står på kvittansen. Förutom den länsvisa avgiften skall personen även betala fiskevårdsavgiften. Personer som är under 18 år eller över 65 år fyllda får utöva fiske utan någon form av avgift. Vid vissa områden som t.ex. vid forsar och strömdrag i lax- eller sikförande vattendrag och s.k. catch and realease - platser, får man inte utöva fiske utan vattenområdets ägares tillstånd, även om man innehar alla fiskerättigheter. Centralförbundet för Fiskerihushållning besvarar av de vanligaste frågorna angående fisketillstånd på Internet adressen: Mera information fås från: 13

14 ÖSTERBOTTENS TE-CENTRAL ÖNSKAR ALLA SAMARBETSPARTNERS OCH KUNDER EN TREVLIG SOMMAR OCH EN GOD FORTSÄTTNING PÅ ÅRET! Redaktör: Jari Hakala Innehållsproduktion: Kaarlo Lepistö, Arja Ala-aho, Michaela Södergård, Jari Hakala, Johanna Kujala, Henrik Granqvist, Tapio Lehto, Ulf-Erik Häggvik, Kaj Suomela Grafisk design: Jari Hakala

Lag. om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling

Lag. om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling Lag om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling (28/2014) 8 3 mom. och 67, ändras 5 24 och 30 punkten

Läs mer

Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020

Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 NTM-centralen i Nyland Sivu 1 Vilket landsbygdsprogram? Ett delvis EU finansierat utvecklingsprogram, EU andelen betalas ur landsbygdsfonden - Har förverkligats

Läs mer

Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020

Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 Maria Konsin-Palva NTM-centralen i Nyland Sivu 1 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Ett delvis EU finansierat utvecklingsprogram, EU andelen betalas ur landsbygdsfonden

Läs mer

URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb strukturfondsprogrammet för Finland

URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb strukturfondsprogrammet för Finland 1 Regionavdelningen/Strukturfonderna 13.6.2014 URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb 2014-2020 strukturfondsprogrammet för Finland Uppföljningskommittén har i enlighet med förordningen om allmänna

Läs mer

Landsbygdsnätverket och landsbygdsutvecklingsprogrammet Hans Bergström Landsbygdsnätverksenheten, JSM

Landsbygdsnätverket och landsbygdsutvecklingsprogrammet Hans Bergström Landsbygdsnätverksenheten, JSM Landsbygdsnätverket och landsbygdsutvecklingsprogrammet Landsbygdsnätverksenheten, JSM Landsbygdsnätverket?! Landsbygdsutvecklingsprogrammet?! Sivu 2 3.10.2008 Landsbygdsnätverket är en verksamhetsform

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa

Läs mer

Aktuellt om projektstöden

Aktuellt om projektstöden Aktuellt om projektstöden Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020 Petri Svanbäck och Sirkku Wacklin 3.11.2016 Positiva beslut om projektstöd 11.10.2016 NTM-centralen Leader

Läs mer

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik

Läs mer

Anvisningar för sökanden

Anvisningar för sökanden HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014 2020 FINLANDS STRUKTURFONDSPROGRAM Produktivt och resultatrikt arbetsliv genom samarbete RIKSOMFATTANDE ÖPPEN ANSÖKAN TILL ESF 1.6 15.9.2015 Anvisningar för sökanden Valitse

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 19 september 2001 Nr 794 798 INNEHÅLL Nr Sidan 794 Statsrådets förordning om ändring av 1 statsrådets förordning om ikraftträdande av lagen om

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Betalning av miljöspecialstöd för jordbruket år 2010

Betalning av miljöspecialstöd för jordbruket år 2010 Avdelningen för finansförvaltning 15.9.2010 1457/22/2010 Enheten för utbetalning av stöd Författningsnummer 60/10 ELY-centralerna Betalning av miljöspecialstöd för jordbruket år 2010 Landsbygdsverkets

Läs mer

Statsbudgeten Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas

Statsbudgeten Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas 64. EU:s strukturfonders medfinansiering och statlig medfinansiering i EU:s strukturfondsprogram, program för samarbete vid de yttre gränserna och andra program inom sammanhållningspolitiken (förslagsanslag)

Läs mer

TE-tjänster för företag och arbetsgivare

TE-tjänster för företag och arbetsgivare TE-tjänster för företag och arbetsgivare te-tjanster.fi När företaget behöver ny kunnig arbetskraft eller om en ny situation kräver nytt kunnande, lönar det sig att utnyttja TE-tjänsterna. Vi är experter

Läs mer

Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet

Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet NTM-centralen i Nyland Sivu 1 Villkor för företaget Små företag (mindre än 50 årsverke) och mikroföretag som är belägna på område med landsbygdskaraktär

Läs mer

Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet

Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet Maria Konsin-Palva NTM-centralen i Nyland Sivu 1 Företagsstöden Målet är att öka försörjningsmöjligheterna och arbetstillfällena på landsbygden

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG FÖR ERUF- FINANSIERING TILL OCH MED 1.9.2014

ANSÖKNINGSOMGÅNG FÖR ERUF- FINANSIERING TILL OCH MED 1.9.2014 ANSÖKNINGSOMGÅNG FÖR ERUF- FINANSIERING TILL OCH MED 1.9.2014 Av Österbottens förbunds finansieringsram står 880 000 euro EU-stöd att sökas hos Birkalands förbund för utvecklingsprojekt som faller under

Läs mer

sysselsättning Strukturfondsperioden 2007 2013

sysselsättning Strukturfondsperioden 2007 2013 Hävkraft från EU för sysselsättning Strukturfondsperioden 2007 2013 Innehåll 3 Hävkraft från EU för sysselsättning 4 Stöd för sysselsättningsutveckling från EU:s strukturfonder 6 Inverkan på miljön, samarbetet

Läs mer

RP 54/2016 rd. De lagar som ingår i propositionen avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

RP 54/2016 rd. De lagar som ingår i propositionen avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 1, 4 och 13 i lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten och av 8 i lagen om finansiering

Läs mer

Regionala företagsstöd och de nya förordningarna

Regionala företagsstöd och de nya förordningarna Regionala företagsstöd och de nya förordningarna katalin.frydenlund@tillvaxtverket.se 08-6819297 1 Regionala företagsstöd Tillåtet statsstöd enligt EU:s regelverk i syfte att utjämna regionala skillnader.

Läs mer

Fiska med ett tillstånd i så gott som hela landet.

Fiska med ett tillstånd i så gott som hela landet. Fiska med ett tillstånd i så gott som hela landet. Statens fiskevårdsavgift och de länsspecifika avgifterna har sammanslagits till en enda fiskevårdsavgift. 1 Fiskevårdsavgiften 2016 Från och med år 2016

Läs mer

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7.1 Stöd för internationella utvecklingsprojekt Rättsgrund: Självstyrelselag för Åland (1991:71) Landskapslag om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 23 december 2014 1176/2014 Lag om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling Utfärdad i Helsingfors den 19 december 2014 I enlighet

Läs mer

Finansieringsstatistik för Landsbygden 2015

Finansieringsstatistik för Landsbygden 2015 Finansieringsstatistik för Landsbygden 2015 Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten Landskapet Österbotten I Österbotten gjordes flest beslut gällande investeringsstöd Landsbygdsenheten vid

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

FÖRESKRIFT. Datum Dnr 3454/54/2014. Landsbygdsverkets föreskriftssamling 32/14. Bemyndigande:

FÖRESKRIFT. Datum Dnr 3454/54/2014. Landsbygdsverkets föreskriftssamling 32/14. Bemyndigande: FÖRESKRIFT Datum 7.5.2014 Dnr 3454/54/2014 Landsbygdsverkets föreskriftssamling 32/14 Bemyndigande: Lag om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013) 15 2 mom. Motsvarande EU-rättsakter: Europaparlamentets

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-01 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Ökat

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten. av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens/miljöns

Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten. av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens/miljöns Resumé 117/54/07 Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens område Föremål för den parallella revisionen var resultaten (utfall/verkningar)

Läs mer

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014-2020 STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND 10.6.2016 3.10.2016 Anvisningar för sökande Innehåll: 1. Allmänt om ESF-utlysningen 2. Särdrag

Läs mer

Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag

Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag Finnvera erbjuder finansieringslösningar för etablering av företagsverksamhet, vid

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10.

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10. Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 1 Utmaningar i energiförsörjning Förändringar i verksamhetsmiljön För stor

Läs mer

I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek.

I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek. 8.7.2008 Bilaga 13 KOMMUN-, ÖVRIG OFFENTLIG OCH PRIVAT FINANSIERING I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek.

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 11/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA VIII UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

Europeiska socialfonden 2000-2006. Europeiska Finland Information, sysselsättning, kunnande, entreprenörskap och jämlikhet

Europeiska socialfonden 2000-2006. Europeiska Finland Information, sysselsättning, kunnande, entreprenörskap och jämlikhet SF Europeiska socialfonden 2000-2006 Europeiska Finland Information, sysselsättning, kunnande, entreprenörskap och jämlikhet Vad är Europeiska socialfonden? Europeiska socialfonden (ESF) är det viktigaste

Läs mer

FORESKRIFT Nr 32/16 Ärendenr 920/ / Giltighetstid Betalningstid

FORESKRIFT Nr 32/16 Ärendenr 920/ / Giltighetstid Betalningstid FORESKRIFT Nr 32/16 Ärendenr 920/03.03.00/2016 30.05.2016 Giltighetstid 31.5-14.10.2016 Betalningstid 3.6.-14.10.2016 Bemyndigande: Lag om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013) 19 2 mom. Motsvarande

Läs mer

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. 1 Verksamhetsidé Tekes främjar utvecklingen av industri och tjänster

Läs mer

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 Vad vi ska gå igenom: EU:s policy struktur: varför regioner? EU:s regionalpolitik i stora drag Regionalpolitikens

Läs mer

Operativprogrammet för Eruf och ESF har två typer av urvalskriterier, obligatoriska och prioriterande:

Operativprogrammet för Eruf och ESF har två typer av urvalskriterier, obligatoriska och prioriterande: Bilaga 5 Urvalskriterier För varje ansökan om finansiering, kommer en bedömning att göras huruvida projektet uppfyller och till vilken grad med programmets urvalskriterier. Uppfyller ett projekt inte urvalskriterierna

Läs mer

Urvalskriterier. Operativprogrammet för Eruf och ESF har två typer av urvalskriterier, obligatoriska och prioriterande:

Urvalskriterier. Operativprogrammet för Eruf och ESF har två typer av urvalskriterier, obligatoriska och prioriterande: Bilaga 1 till N1015E07_28042015 Urvalskriterier För varje ansökan om finansiering, kommer en bedömning att göras huruvida projektet uppfyller och till vilken grad med programmets urvalskriterier. Uppfyller

Läs mer

Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet

Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet 1. Förändringarna i kommunernas omvärld definierar utvecklingsbehoven inom arbetslivet på 2010-talet Kommunernas försvagade

Läs mer

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen)

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen) Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen) www.ely-centalen.fi/egentligafinland 12.3.2014 Verksamhetsidé NTM-centralen i Egentliga Finland främjar och utvecklar hållbar välfärd

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET CIRKULÄR Nr 95/00 Jordbruksavdelningen 15.9.2000 Dnr 3080/01/2000

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET CIRKULÄR Nr 95/00 Jordbruksavdelningen 15.9.2000 Dnr 3080/01/2000 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET CIRKULÄR Nr 95/00 Jordbruksavdelningen 15.9.2000 Dnr 3080/01/2000 Kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter Landsbygdsavdelningarna vid arbetskrafts- och näringscentralerna

Läs mer

Allmänna principer för jordbruksrådgivningssystemet Råd 2020

Allmänna principer för jordbruksrådgivningssystemet Råd 2020 Allmänna principer för jordbruksrådgivningssystemet Råd 2020 Inledande utbildning för Neuvo 2020-rådgivare Seinäjoki 2.-3.12.2014 Seinäjoki 4.-5.12.2014 Träskända 9.-10.12.2014 Sida 1 Råd 2020-rådgivningsteman

Läs mer

23.4.2015 ÅLR 2015/896. Enligt sändlista Bilaga 1

23.4.2015 ÅLR 2015/896. Enligt sändlista Bilaga 1 Dokumentnamn Nr Sidnr BESLUT 27 N10 1 (5) Europeiska Gemenskapen Datum Dnr 23.4.2015 ÅLR 2015/896 Enligt sändlista Bilaga 1 Hänvisning Initiativ Kontaktperson Christel Lindholm Ärende TILLSÄTTANDE AV ÖVERVAKNINGSKOM-

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Handlingsplan Antagen av kommittén

Handlingsplan Antagen av kommittén Handlingsplan 2013 Antagen av kommittén 2012-11- 14 Inledning Mittnordenkommittén är ett gemensamt samarbetsorgan inom de mittnordiska regionerna belägna från den ryska gränsen i öst till Atlanten i väst.

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-04-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

Statligt stöd/finland Stödnummer N 429/00 Stöd för marknadsföring av ekologiska produkter

Statligt stöd/finland Stödnummer N 429/00 Stöd för marknadsföring av ekologiska produkter EUROPEISKA KOMISSIONEN Bryssel den 23-03-2001 SG(2001) D/287103 Ärende: Statligt stöd/finland Stödnummer N 429/00 Stöd för marknadsföring av ekologiska produkter Herr Minister, I enlighet med artikel 88.3

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2011/0270(COD) 1.3.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Stödmöjligheterna för företag på Österbottens TE-centrals verksamhetsområde

Stödmöjligheterna för företag på Österbottens TE-centrals verksamhetsområde Stödmöjligheterna för företag på Österbottens TE-centrals verksamhetsområde - Företagsstöd från programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007-2013 - Understöd enligt lagen om statsunderstöd

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM 1. Ändring av gemensamma förordningen för ESI-fonderna till förmån för Grekland. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM 1. Ändring av gemensamma förordningen för ESI-fonderna till förmån för Grekland. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM 1 Ändring av gemensamma förordningen för ESI-fonderna till förmån för Grekland Näringsdepartementet 2015-09-22 Dokumentbeteckning KOM(2015) 365 Förslag till

Läs mer

Ny programperiod 2014-2020

Ny programperiod 2014-2020 Ny programperiod 2014-2020 Nord blickar framåt, Levi 17-18.9.2013 Dorota Witoldson, Europeiska kommissionen 1 Gränsöverskridande Samarbete / Interreg 2007-2013 2 Interreg vem gör vad? PARTNERSKAP KOM:

Läs mer

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Få din idé utvärderad av Produktledens experter Har du kommit på en ny innovativ idé, som många kunde ha

Läs mer

RP 195/2016 rd. I lagen föreslås dessutom vissa preciseringar och korrigeringar av mindre betydelse.

RP 195/2016 rd. I lagen föreslås dessutom vissa preciseringar och korrigeringar av mindre betydelse. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det ändringar i

Läs mer

EU-program

EU-program Januari 2010 EU-program 2007-2013 Utgivningsår: 2010 För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län, avdelningen för tillväxt Tfn 08-785 40 00 Rapporten finns endast som pdf. Du hittar den

Läs mer

Finland - mitt hem -projektet

Finland - mitt hem -projektet Finland - mitt hem -projektet Utvecklar högklassig integrationsservice Kristina Stenman, TEM 16.4.2015 Utvecklar högklassig integrationsservice Servicen under den inledande fasen inte tillgänglig i den

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

EURES OCH INTERNATIONELL ARBETSFÖRMEDLING. Arbetsförmedlingen 2008 11 Omarbetad upplaga Rekv nr: 502 979 Yra. policy

EURES OCH INTERNATIONELL ARBETSFÖRMEDLING. Arbetsförmedlingen 2008 11 Omarbetad upplaga Rekv nr: 502 979 Yra. policy EURES OCH INTERNATIONELL ARBETSFÖRMEDLING Arbetsförmedlingen 2008 11 Omarbetad upplaga Rekv nr: 502 979 Yra policy INNEHÅLLSFÖRTECKNING Internationella uppgifter 5 Information och stöd vid matchning 5

Läs mer

Hävkraft från EU till. Södra Finland Strukturfondsperioden 2007 2013

Hävkraft från EU till. Södra Finland Strukturfondsperioden 2007 2013 Hävkraft från EU till Södra Finland Strukturfondsperioden 2007 2013 Innehåll 3 Europeiska unionen deltar i utvecklingen av Finlands regioner 4 Mål för regional konkurrenskraft och sysselsättning 5 Verksamhetsområdet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag; SFS 2015:210 Utkom från trycket den 14 april 2015 utfärdad den 26 mars 2015. Regeringen föreskriver

Läs mer

Landsbygdsverket föreskriver med stöd av 45, 46 och 47 i lagen av den 17 januari 2014 om stödjande av landsbygdens utveckling (28/2014):

Landsbygdsverket föreskriver med stöd av 45, 46 och 47 i lagen av den 17 januari 2014 om stödjande av landsbygdens utveckling (28/2014): 1(5) FÖRESKRIFT Nr 53/15 Dnr 1189/54/2015 Giltighetstid 2.7.2015-31.12.2023 LANDSBYGDSVERKETS FÖRESKRIFT OM ANSÖKAN OM UTBETALNING AV STÖD FÖR UTVECKLINGSPROJEKT, FÖRETAGSSTÖD FÖR LANDSBYGDEN OCH VERKSAMHETSPENNING

Läs mer

Vår organisation: Aktion Österbotten r.f. Medlemsvård seminarier och information Verksamhetsledare kanslist Kontor i Vasa, Närpes och Pedersöre

Vår organisation: Aktion Österbotten r.f. Medlemsvård seminarier och information Verksamhetsledare kanslist Kontor i Vasa, Närpes och Pedersöre Forskning Åbo Akademi Utvärdering av projekt Samarbete i nationella och internationella sammanhang (bl.a. ENLDT) Vår organisation: Aktion Österbotten r.f. Medlemsvård seminarier och information Verksamhetsledare

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd

Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Resultat genom kvalitet. Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat?

Resultat genom kvalitet. Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat? AR BETSLIVETS KV ALITET Resultat genom kvalitet Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat? Låt oss tala om morgondagen och lite om

Läs mer

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014-2020 STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND 16.12.2016 1.3.2017 Anvisningar för sökande Innehåll: 1. Allmänt om ESF-utlysningen 2. Särdrag

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket

Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket Innehållsförteckning Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket...

Läs mer

Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014 2020 företagsstöd

Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014 2020 företagsstöd Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014 2020 företagsstöd NTM-centralen i Österbotten Matias Smeds 14.4.2015 Sida 1 Allmänt om företagsstödet För små företag (mindre än 50 pers.)

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET CIRKULÄR Nr 133/00 Dnr 4468/01/2000

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET CIRKULÄR Nr 133/00 Dnr 4468/01/2000 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET CIRKULÄR Nr 133/00 Dnr 4468/01/2000 Giltighetstid 15.12.2000 tillsvidare Landsbygdsavdelningarna vid arbetskrafts- och näringscentralerna Länsstyrelsen i landskapet Åland

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-17 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG Vad behöver din skog? Vilket av exemplen påminner mest om din situation? Exemplen hjälper dig att hitta rätt servicenivå. Jag har inte gjort just några

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive

Läs mer

Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja

Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja Statsrådets skrivelse till Riksdagen om förslag till riktlinjer och kommissionens förordning (revidering av bestämmelserna om statligt stöd till jordbrukssektorn) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen

Läs mer

12.8.2008 Bilaga 5 ANVISNING OM STARTMÖTEN. Allmänt

12.8.2008 Bilaga 5 ANVISNING OM STARTMÖTEN. Allmänt 12.8.2008 Bilaga 5 ANVISNING OM STARTMÖTEN Allmänt Anvisningen om startmöten är uppgjord för att stöda verkställaren, finansiären samt projektets målsättningar och resultat. Startmötet är i idealfallet

Läs mer

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Kennet Johansson ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Europa 2020 Sammanhållningspolitiken 351,8 miljarder euro Regional utvecklingsstrategi Hösten 2013 Regering Våren 2014

Läs mer

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014-2020 STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND 12.6.2015 1.10.2015

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014-2020 STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND 12.6.2015 1.10.2015 HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014-2020 STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND 12.6.2015 1.10.2015 Anvisningar för sökande Innehåll: 1. Allmänt om ESF-utlysningen 2. Särskilda

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

Statsrådets förordning om främjande av livsmedelskedjans verksamhet

Statsrådets förordning om främjande av livsmedelskedjans verksamhet Statsrådets förordning om främjande av livsmedelskedjans verksamhet I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 8 i statsunderstödslagen (688/2001) och 7 c i lagen om statsbudgeten (423/1988),

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2009-11-03 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Mellersta Norrland Namn på utlysning: Förprojektering,

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 SKÖTSEL AV ÄNGSVALL Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 1. Allmänna villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall För att erhålla ersättning för

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-07-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

A7-0063/ Förslag till beslut (COM(2013)0497 C7-0221/ /0242(COD))

A7-0063/ Förslag till beslut (COM(2013)0497 C7-0221/ /0242(COD)) 10.4.2014 A7-0063/ 001-012 ÄNDRINGSFÖRSLAG 001-012 från utskottet för industrifrågor, forskning och energi Betänkande Niki Tzavela Europeiskt metrologiprogram för innovation och forskning A7-0063/2014

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige p27suedesv 16/12/03 08:41 Page 1 Näringslivspublikationer Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige BÄSTA ANVÄNDNING AV EU:S MEDEL EU:s strukturfonder för små och medelstora företag och offentliga

Läs mer

Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken

Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken i landskapet Fokus under år 2015 Målsättningar Under 2014 har den svaga efterfrågan på arbetskraft medfört att

Läs mer

Insatsområde 1 Passionerat Entreprenörskap i samverkan. Fond Mål Indikator Målvärde

Insatsområde 1 Passionerat Entreprenörskap i samverkan. Fond Mål Indikator Målvärde Insatsområde Passionerat Entreprenörskap i samverkan Fond Mål Indikator Målvärde Landsbygdsfonden EJFLU Förbättrad konkurrenskraft hos företag genom hållbart användande av humankapital Minskat sjukskrivningstal

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-07-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION

OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION AVTAL OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION Nylands närings-, trafik- och miljöcentral (nedan ELY-centralen) och Grankulla stad (nedan staden) avtalar om följande när det gäller anvisande

Läs mer

Europeiska integrationsfonden

Europeiska integrationsfonden Diarienummer 2012-2 1(7) Stöder integration av medborgare från länder utanför EU Europeiska integrationsfonden Stöder projekt som syftar till att förbättra integrationen för nyanlända tredjelandsmedborgare

Läs mer