Österbottens te-central Informerar

Transkript

1 Österbottens te-central Informerar 1/2007 FÖRETAGSAVDELNINGEN INFORMERAR (SIVU5) Förändringar under programperioden Den nya programperioden TJÄNSTEN FÖR TILLVÄXTFÖRETAG FÖRETAGSPRESENTATION (SIDORNA 10-11): ARBETSKRAFTSAVDELNINGEN INFORMERAR (SIDA3) Europeiska socialfonden, ESF Nya programperioden börjar LANDSBYGDSAVDELNINGEN INFORMERAR (SIDORNA 6-7) LANDSBYGDENS UTVECKLINGS STRATEGI OCH -PROGRAM ett integrationsfrämjande projekt (sivu 4) TEKNOLOGIUTVECKLINGSAVDELNINGEN INFORMERAR (SIVU 8) ICTNET.FI (sivu 11) FISKERIENHETEN INFORMERAR (SIDORNA12-13) NYA PROGRAMPERIODEN & FISKETILLSTÅND VIEXPOS FACT-FINDING RESA TILL KINA EURES HJÄLPER VID REKRYTERINGEN INOM EUROPA (SIDA 3)

2 Den positiva utvecklingen fortsätter Under det gångna året fortsatte den positiva utvecklingen inom Österbottens TEcentralens område, och utvecklingen förväntas fortsätta likadant även i år. Företagens orderingång förbättras konstant och tack vare detta fortsätter den positiva sysselsättningsutvecklingen i regionen. Österbottens TE-Central består av två regioner; Österbotten och Mellersta Österbotten. Landskapens styrkor och starka verksamhetsområden är till väsentliga delar olika. Det är mycket glädjande att utvecklingen av sme- företagen varit positiv i båda landskapen. I Österbotten fortsätter de stora exportjättarnas starka framfart, främst storföretagen inom metall, energi samt maskin och metallbranscherna, och tack vare dessa företag har också underleverantörerna vind i seglen inom sin produktion. Inom Mellersta Österbotten var båt- och kemikalieindustrin fortfarande starka branscher och utvecklingen inom dessa blir allt positivare från år till år. Även utvecklingen inom träproduktbranschen har varit anmärkningsvärt kraftig i båda landskapen. Förverkligandet av tillväxtföretagstjänsten, som påbörjades år 2006 i samarbete med Finnvera, Finnpro, Viexpo och Tekes, fortsätter som tidigare och verksamheten framskrider bra och samarbetet fungerar. Utvidgandet av verksamhetsmodellen FöretagsFinland och ett konsekvent samarbete med de regionala organisationerna för företagstjänster pågår. Verksamhetsmodellen FöretagsFinland betonas allt mera och spelar en central roll i det nya regeringsprogrammet. Regionens sysselsättningssituation uppvisar fortsatt positiv utveckling, precis som under tidigare år. Enligt undersökningar utförda av arbetsministeriet, statistikcentralen och Österbottens TE- central var regionens sysselsättningsgrad 70,6% i början av april månad, och regionens arbetslöshetsgrad var 6,3%, vilket är näst bäst i landet. Antalet arbetslösa har minskat inom alla yrkesgrupper, och antalet sysselsatta åringar är ca I och med att regionens syssälsättningssituation blir bättre från år till år., blir företagens rekrytering av personal allt mer problematiskt. Lösningen till problemet är i första hand rekrytering enligt skolning och därefter landsomfattande rekrytering. Med tanke på framtiden blir behovet av arbetsbaseradinvandring allt mer aktuellt som rekryteringskanal. En stor mängd nya investeringsstödsansökningar för landsbygden har behandlats, och en del av investeringsstödsbesluten väntar på den nya programperioden. Det nya regeringsprogrammet lovar mera pengar till landsbygdens utvecklingsfond (MAKERA), som skall säkerställa finansieringen av investeringsstödsansökningar till landsbygden som nu hopat sig. Förverkligandet av det nya utvecklingsprogrammet för landsbygden påbörjas så snart det nya programmet når sin slutgiltiga form och får godkännande från Bryssel. Livsmedelssäkerhetsverket, EVIRA inledde sin verksamhet i maj 2006 och samarbetet med instansen har börjat bra. Grundandet av det nya landsbygdsverket kommer att märkas i TE- centralens resultatstyrningsprocesser, men på vilket sätt är fortfarande svårt att avgöra. Regeringen har bestämt sig för att bilda ett s.k. superministerium, Arbets- och näringsministeriet, vars största målsättning är att organisera, koordinera, utveckla och skapa bästa möjliga inverkan på landets arbets- och näringspolitik. I praktiken är det tänkt att det nya ministeriet skall samla den splittrade och tunga EU: strukturfondsförvaltningen, d.v.s. sammanföra alla moment på ministerie- och centralsförvaltningsnivå angående Europeiska socialfonden (ESF) och Europeiska regionala utvecklingsfonden(eruf). I och med det nya ministeriets uppkomst förnyas även regionförvaltningen samtidigt som länsstyrelsernas, TE- centralernas och landskapsförbundens arbetsfördelning preciseras och regionindelningen bedöms. Eftersom det ännu inte finns en heltäckande bild av den praktiska inverkan, avvaktar vi med stort intresse vad framtiden för med sig. Kaj Suomela, Johtaja, Pohjanmaan TE-keskus 2

3 Arbetskraftsavdelningen Europeiska socialfonden ESF Ny programperiod för inleds Den nya programperioden som håller på att inledas är en ny möjlighet för arbetsgivare och arbetssökande i Österbotten och i Mellersta Österbotten. Den nya programperioden koncentrerar sig på individuell arbetslivsbaserad service. Genom det nya programmet främjar man tillgången på arbetskraft, kompetensen och kvaliteten på arbetskraftsservice samt bekämpar utslagning av arbetskraft. Nyckelord i programmet är konkurrenskraft och sysselsättning. Den nya programperioden har inletts även om kommissionen för Europeiska unionen inte ännu har godkänt ESF-programmet för fastlandet i Finland som EU:s regionala program för konkurrenskraft och sysselsättningsprogram. Detta betyder att i verklighet kan programmet inledas först efter sommaren. Men åtgärder har ändå vidtagits. Arbetskraftsavdelningen vid Österbottens arbetskrafts- och näringscentral arrangerar på sitt område två inledningsseminarier för verkställande av programmet, en i Karleby 11 juni och en i Vasa 15 juni. Där diskuterar man om programdokumentets innehåll, mål, verkställande och om möjligheter till att påverka inom arbetsmarknaden i Österbotten och i Mellersta Österbotten. Arbetskraftsavdelningen förbereder på basen av seminarier ett verkställighetsprogram som utgör grunden för ansökningsförfarandet av serviceprojekt så snabbt det bara är möjligt. Arbetskraftsavdelningen kommer att be om tjänsteproducenternas anbud för de regionala programmens teman och om verkställigheten av dem genom öppen anbudstävlan. Målsättningen är att sysselsättning, rekrytering av arbetskraft och utveckling av arbetskraft är allt mera lockande för arbetssökande och arbetsgivare under den nya perioden. Detta betyder att erbjudandet av tjänster koncentreras till mera omfattande och långvariga, programliknande serviceprojekt för att förbättra kundservicen och för att förebygga utbudet av tjänster som konkurrerar sinsemellan. Nyckelord är kundservicens individualitet och att den kan skräddarsys. Mängden av serviceprocess har man för avsikt att ersätta med kvalitet. Arbetskraftsavdelningen har som mål att producera nya tjänster närmast för små och medelstora företag. Genom dessa projekt kan man trygga tillgången på arbetskraft, arbetskraftens kompetensnivå och stöda grundandet av nya företag och kontinuiteten av företagsverksamheten. Eftersom arbetskraften åldras snabbt och utträdet från arbetsmarknaden är stort, medför detta stora utmaningar inom arbetsmarknaden under den nya programperioden. Dessutom räcker de unga generationernas små åldersklasser inte till för att ersätta dessa avgångar. Tillgången på tillräcklig och lämplig arbetskraft baserar sig allt mera på att man förbereder och skapar en arbetskraftsreserv på arbetsmarknaden, att man höjer arbetets produktivitet genom att utveckla arbetslivet samt att man i sista hand rekryterar utländsk arbetskraft. För att höja produktiviteten bland den personal som redan är i arbete, måste man komma ihåg att vårda och utveckla kompetensen hos den nuvarande personalen i allt mera krävande och mångsidigare uppgifter och därigenom möjliggöra anställandet av ny personal som lär sig på arbetsplatsen. Den nya programperioden strävar till att ännu bättre känna igen arbetsgemenskapernas verkliga behov. Jämfört med den gamla programperioden är det nytt att det finns möjlighet till främjande av arbetskraftsservice och arbetsrelaterad invandring. Man önskar att arbetsgivarna skulle vara allt aktivare gentemot tjänsteproducenterna så att man kan göra rätta saker under rätt tidpunkt: ekonomiskt och effektivt. Den närmaste arbetskraftsbyrån är också den närmaste vägledaren med tanke på olika serviceformer och sökande till projekt. Text: Tapio Lehto Översättning: Arja Ala-aho EURES hjälper vid rekrytering från Europa EURES - Portalen för arbetslivets fria rörligheten i Europa Rekryteringen av personal och finnandet av arbetsplatser nästan överallt i Europa sker nu enkelt via arbetskraftsbyråns EURES-rådgivare. Det internationella EURES-nätverket och portalen för arbetslivets fria rörligheten i Europa öppnar dörrarna till arbetsmarknaden inom 27 EU-länderna samt Norge, Island och Schweiz. Eures syfte är att tillhandahålla information, rådgivning och rekryterings-/ placeringstjänster (arbetsförmedling) för arbetstagarna och arbetsgivarna samt för alla som önskar dra fördel av principen om fri rörlighet för personer. I de europeiska gränsregionerna spelar Eures en viktig roll när det gäller att informera om och bidra till att lösa alla slags problem som arbetstagare och arbetsgivare kan stöta på i samband med gränspendling. Skall även ditt företags rekryterings annons synas i EURES-portalen? EURES-rådgivare Kristina Rönnblom Tel: och kristina.ronnblom@mol.fi 3

4 MOST Modelling of Orientation, Services and Training related to the resettlement of refugees ett integrationsfrämjande projekt Most-projektet är ett pilotprojekt som finansieras av Europeiska flyktingfonden. I projektet deltar förutom Finland tre andra europeiska länder, Irland, Spanien och Sverige. För Finlands del koordineras projektet av arbetsministeriet, medan TE-centralerna i Österbotten och Nyland ansvarar för genomförandet av projektet. Som projektplanerare i Österbotten fungerar Michaela Södergård Som mottagande kommuner för flyktingarna fungerar Korsnäs kommun och Karleby stad i Österbotten samt i Nyland Esbo och Vanda stad. Projektet pågår under tiden Det övergripande målet med projektet är att utveckla en ny modell för en snabbare och effektivare integrationsprocess för flyktingar som kommer till Finland från krisdrabbade områden eller flyktingläger. Förhoppningsvis kommer man efter projektet att kunna utforma en integrationsmodell som man i framtiden kan tillämpa i motsvarande situationer. MOST-projektet kommer i praktiken att utformas på så sätt att flyktingarna först tar del av en intensivkurs i svenska eller finska (svenska i Korsnäs, finska i Karleby, Esbo och Vanda) som ordnas under tre veckors tid. Efter detta kommer utbildningen att genomföras på så sätt att MOST-deltagarna under 2 dagar per vecka deltar i språkutbildning, medan de under de tre resterande dagarna befinner sig på arbetspraktik. Projektplaneraren kommer att besöka praktikplatserna en gång per vecka för att hjälpa till med att lösa frågor och problem som kan uppstå. Samtidigt kommer utbildaren att ta del av arbetsplatsbesöken och lära ut det vokabulär som krävs på respektive arbetsplats. Främsta tanken är att flyktingarna via arbetspraktiken skall få kunskaper i språket och snabbare upptas i gemenskapen. Intresset för MOST-projektet har varit stort och bemötandet enbart positivt. De lokala företagen har inte varit sena att tacka ja till att ta emot en av projektets praktikanter om möjlighet funnits. Samtidigt har medierna uppmärksammat projektet flera gånger och vi har fått utrymme i såväl de nationella radio- och tv-kanalerna som de lokala dagstidningarna. I projektet deltar ett trettiotal av de burmeser som anlände till Finland i månadsskiftet april-maj. Resten av gruppen deltar i sedvanlig integrationsundervisning för invandrare Läs mera om projektet på internet: Text: Michaela Södergård FRAMTIDSSEMINARIUM FÖR ENERGIKLUSTERN Hotell Silveria, VASA Kl Diskussionsämnen: Kompetenscentrumsprogrammets rooli Toppkunskapens koncentration Efterfrågan på arbetskraften Tillgång till arbetskraft Anmälningar Framtill Jorma Höykinpuro jorma.hoykinpuro@te-keskus.fi eller Olli Peltola olli.peltola@te-centralen.fi ÖSTERBOTTENS ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL Uvecklingsprogram riktat till SME-företag, med målsättningen att förbättra företagens verksamhet genom användningen av informations- och kommunikations teknologi (VOIP). Utvecklingsprogrammet Fokus på ICT-baserad affärsutveckling erbjuder företagen konsulttjänst som tar fram visioner, riktlinjer och strategier för telefonilösningar. Deltagaravgift 1-4 anställda 500 eur 5-25 anställda 750 eur anställda 1000 eur Utvecklingstjänsten uppbyggnad: - Nuläges analys - kartläggning av behov - utvecklings förslag Konsulteringsbehovet är 5 dagar per företag > Koulutukset ÖSTERBOTTENS ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL Tilläggsinformation och anmälningar: Oy Focus ICT Ab Peter Lönnbäck Skutnabbantie Pietarsaari tel info@focusict.fi 4

5 Företagsavdelningen Förändringar under programperioden Beslutsförfarandet angående den nya EU-programperiodens finanser skall påbörjas vid företagsavdelningarna, då träder även den nya företagsstödslagen och förordningen i kraft. Det nya EU-programmet, lagen och förordningen för med sig en del ändringar till kriterierna för beviljandet av företagsstöd. Stödområden delas upp i tre målområden. För Österbottens TE-centrals del innebär det att Kaustby tillhör målområde1. Karleby samt Malax och skärgårdsdelarna tillhör målområde 2. Resterande delar, d.v.s. Jakobstads- och Vasa region samt Sydösterbottens kustregion tillhör målområde 3. Stödprocenten varierar beroende på målområde samt företagets storlek. Företagsavdelningen har nationella och EU-medel till sitt förfogande. Stödprocenterna bestäms som vanligt enligt stödområde och företagets storlek. Nu kan företagsavdelningen även finansiera projekt utöver enskilda företags stöd, dvs. även större projekthelheter, som förbättrar företagens verksamhetsförutsättningar inom området. Investeringsstöd + utvecklingsstöd = Utvecklingsbidrag Enligt den nya förordningen kan direkta företagsstöd beviljas i form av utvecklingsbidrag. Utvecklingsbidraget innefattar utvecklingsprojekt och investeringar. Tidigare har företaget sökt skiljt för investeringar och utvecklingsprojekt. En nyhet är att bybutiksstödet återinförs. I detta skede är det dock oklart i vilken omfattning. Startstödet kvarstår, likväl stöd för företag i företagskuvös. Utöver förändringarna kring stödformerna ges företag möjlighet att söka rättelse och senare besvära sig vid avslag. Mera information från Österbottens TE-Central Företagsavdelning, tel

6 Landsbygdsavdelningen Strategi för utvecklingen av landsbygden i Finland Strategins tre målsättningar TE-Informerar 1/2007 Europeiska unionens nya landsbygdspolitiska programperiod inleddes i början av år För Finland har utarbetats en nationell utvecklingsstrategi för landsbygden, vilken kommer att förverkligas genom två program för utveckling av landsbygden, ett för FastlandsFinland och ett för Åland. Jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för uppgörandet av utvecklingsstrategin för landsbygden i Finland och för uppgörandet av programmet för utveckling av landsbygden i FastlandsFinland. Landsbygdsavdelningarna vid TE-centralerna och de lokala aktionsgrupperna har ansvarat för uppgörandet av strategier och program på regional och lokal nivå. Strategierna och programmen har uppgjorts i ett flertal arbetsgrupper, och de har sänts för utlåtande och till kännedom till offentligheten för kommentarer. Framskridandet av programmets genomförande 6 I Utveckling av konkurrenskraften, där tyngdpunkten är på hela livsmedelskedjans kompetens samt på investeringar som ökar konkurrenskraft och kvalitet. II Bevarande och skyddande av miljö och landskap. För att säkra jordbruket och miljöavtal på de mindre gynnsamma områdena i Finland, är denna målsättning grunden för en bestående och hållbar utveckling av landsbygden. III Mångfald i landsbygdens företagsverksamhet och livskvalitet på landsbygden, vars centrala målsättning är att öka antalet arbetstillfällen, främjande av kompetensen på landsbygden samt de lokala projekten Programmets fyra handlingslinjer: Linje 1 Linje 2 Linje 3 Linje 4 Att förbättra jord- och skogsbrukssektorernas konkurrenskraft Att förbättra miljön och landskapet Att förbättra livskvaliteten i landsbygdsområden och uppmuntra mångfald i landsbygdens ekonomi (Leader-aktionsgrupperna) aktionsgruppernas lokala verksamhet Gällande det EU-delfinansierade programmet för utveckling av landsbygden i FastlandsFinland, har för programperioden anvisats ca 800 miljoner euro för utveckling av näringsverksamheten både på regional och lokal nivå. Av den totala summan uppskattas att cirka hälften kommer att hänföra sig direkt till stödande av utveckling av företag och investeringar i företagsverksamheten. Ansökningar om företagsstöd från programmet för utveckling av landsbygden i FastlandsFinland har tagits emot på TE-centralerna från och med den 4 juni. Ansökan om stöd kan senare lämnas in också till aktionsgrupperna. Utöver målsättningarna för programmet och gällande lagstiftning skall även vid beviljande av stöd beaktas de tyngdpunkter och kriterier, som fastställts i det regionala programmet för utveckling av landsbygden i Mellersta Österbotten och Österbotten. Företagsstöd kan sökas av de mikroföretag på landsbygden som uppfyller programmets målsättningar. Med mikroföretag avses både lantbruksbaserade företag och andra företag på landsbygden. Ett företag räknas som mikroföretag om företaget sysselsätter färre än 10 personer och omsättningen eller balansomslutningen inte överstiger 2 miljoner euro per år. Gällande livsmedelsföretag, vars verksamhet omfattar första gradens förädling av jordbruksprodukter, kan stöd beviljas även till små- och medelstora företag. Till kategorin små- och medelstora företag räknas företag som sysselsätter färre än 250 personer och vars omsättning inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år. Företagsstöd kan sökas för investeringar i maskiner och anläggningar, byggande, anskaffande av fastighet, immateriella rättigheter, utveckling av företagsverksamheten såsom produktutveckling, samt stöd för att avlöna de två första utomstående personer som företaget anställer. Målsättningen är att förbättra både redan fungerande företags konkurrenskraft och förbättra möjligheterna för etablering av nya företag. Samtidigt strävar man till att skapa nya arbetstillfällen på landsbygden och även säkra redan existerande arbetsplatser. Företagsstöd söks på den av Landsbygdsverket fastställda ansökningsblanketten nr 2305r. Ansökningsblankett samt anvisningar finns på eller från landsbygdsavdelningen på TE-centralen. TE-centralen kan inte ge några förhandsbesked gällande huruvida stöd kan beviljas. I detta skede är det är endast möjligt att ta emot ansökningar, beslutsfattandet kan komma igång tidigast till hösten. I samband med fattande av stödbeslut behandlas och prioriteras varje ansökan i enlighet med landsbygdsavdelningens urvalskriterier. Godkännande av LEADER-aktionsgruppernas program, samt uppgörande av avtal mellan de utvalda aktionsgrupperna och JSM, kan göras först efter att Kommissionen har godkänt programmet för Fastlands Finland. På grund av ovanstående kan genomförande av aktionsgruppernas program starta tidigast till hösten.

7 UTVECKLINGSPROGRAMMET FÖR FASTLANDSFINLAND Linje 2 Landsbygdsavdelningen Bakgrund Utvecklingsprogrammet för landsbygden grundar sig på rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (landsbygdsfonden) samt på rådets beslut i anslutning till denna förordning om gemenskapens strategiska riktlinjer för landsbygdsutvecklingen (2006/144/EG). När det gäller produktivitet är det finländska skogsbruket det bästa inom Europeiska unionen. Livsmedelsindustrin ligger på medelnivån, medan jordbruket har den näst sämsta produktiviteten bland de gamla medlemsstaterna. De bestående nackdelarna för jordbruket i Finland är det nordiska klimatet, den lilla hemmamarknaden samt de långa avstånden till de europeiska kärnmarknaderna. Åkerägorna är ofta splittrade på olika områden. I framtiden kan man räkna med att antalet gårdar minskar ytterligare, den genomsnittliga åkerarealen ökar och jordbrukarnas medelålder stiger. Målsättning: Att förbättra miljöns och landsbygdens tillstånd Att upprätthålla ett öppet, odlat jordbrukslandskap såväl som naturliga ängar och betesmarker, oberoende av om man på dessa producerar livsmedel eller livsmedelsråvaror, förnybar bioenergi eller om man sköter dem utan att de är odlade. Att minska miljöbelastningen från jordbruket i marken, yt- och grundvattnet samt luften genom främjande av miljövänliga produktionsmetoder. Att främja minskningen av växthusgaser med hjälp av förnybar bioenergi som produceras på jord- och skogsbruksmarker samt bevarandet av de organiska ämnena och kolsänkeeffekten i jordmånen. Att bevara naturens mångfald i jord- och skogsbruksmiljöer. Bevarandet av Natura 2000-nätverket i jordbruks- och skogsområdena ges särskild vikt. Verktyg Kompensationsbidrag Miljöstöden är indelade i tre grupper: Kompensationsbidraget är en mycket viktig del av gårdarnas basutkomst. Systemet syftar till att säkerställa kontinuiteten i ett miljövänligt jordbruk i nordliga förhållanden. En jordbruksekonomi som iakttar miljökraven säkerställer att det finns stambebyggelse som håller landsbygden livskraftig och hjälper till att bevara kulturlandskapet. Jordbrukarna gör en 5- årig förbindelse om att fortsätta bruka sina åkrar enligt stödvillkoren. Stödnivån på Österbottens TE-centrals område är eur./ha. Stöd som främjar djurens välbefinnande Målet är att höja djurens hälsa och välbefinnande. Därutöver främjas en mer artbestämd skötsel av husdjur och en ökad medvetenhet bland jordbrukarna om vilka faktorer som påverkar djurens välbefinnande. Stödformen kommer i bruk från och med Miljöstöd till jordbruket Vattendragen och den övriga miljön förändras långsamt, och ett omfattande system likt dagens måste fortsätta för att man skall få till stånd bestående förbättringar. Finlands läge som en av Östersjöns strandstater och de rikliga sjöarna kräver också långsiktig miljövård. Samtidigt säkerställs att livsmedlen är rena och högklassiga. Jordbrukarna förbinder sig för en 5 års period till att följa miljöstödets villkor. Stödet är en ersättning för de miljöfrämjande åtgärderna som jordbrukaren gör. Basåtgärder är ett grundpaket, uppdelat i husdjurs- (107 eur./ha) och växtodlingsgårdar (93 eur./ha), som alla som förbinder sig till miljöstödet måste uppfylla. Förra programperioden förband sig ca 95 % av jordbrukarna till miljöstödet. Tilläggsåtgärder kan man på Österbottens TE-centrals område välja 0-2 st. Ersättningen för dessa varierar beroende på den insats åtgärden kräver. Avtal om specialstöd kan ingås för att utföra en speciell åtgärd t.ex. ekologisk produktion, bevarande av vårdbiotoper eller lantraser. Ersättningen för dessa avtal varierar från eur./ha och avtalen söks från TE-centralen. Icke produktiva investeringar Målet är att stöda uppnåendet av sådana miljömål för jordbruket som har att göra med gällande miljöstödsförbindelser eller andra stödsätt. Aktuella åtgärder är anläggning av multifunktionell våtmark samt grundläggande röjning och inhägning av värdefulla vårdbiotoper. Stödfomen kommer i bruk från och med Miljöstödet är genom de omfattande stödvillkoren ett administrativt krävande stöd. Utgångsläget är att stödvillkoren är strängare än de lagstadgade kraven som annars ställs på jordbruksverksamheten. Eftersom EU kräver att alla villkor för vilka det betalas ersättning övervakas, är det också det stöd som sysselsätter granskarna och den övriga stödadministrationen under en stor del av året. 7

8 Avdelningen för teknologisk utveckling TE-Informerar 1/2007 VIEXPOS FACT-FINDING RESA TILL KINA Kina har dragit upp riktlinjer för hur man vill aktivera kinesernas intresse för båtar. Målet är att 5 % av kineserna skall bli intresserade av båtar och båtliv under de närmaste åren. Detta innebär ett ökat intresse för Kina bland aktörer inom båtbranschen. En grupp bestående av sex tjänstemän från Österbotten besökte Kina, Quingdao, Shenzhen, Shanghai och HongKong för att kartlägga en strategi som skulle möjliggöra för företag i Österbotten att dra nytta av Kinas massiva ekonomiska tillväxt. Österbottens fact-findinggrupp bestod av Jakobstads stadsdirektör Mikael Jakobsson, Bengt Jansson från Österbottens Handelskammare, Antti Porko från Kosek, Vesa Kojola Tekes, Viexpos VD Markus Jussila och Viexpos Kina-expert Marko Mikkola. Gruppen bestod av representanter från flera olika organisationer, främst för att man med tanke på framtiden skulle få en bra kartläggning av marknadssituationen, produktutvecklingsmöjligheterna och ekonomitillväxten i Kina, och dessutom få aktuell information om den nuvarande situationen i Kina. I Shanghai har Kina som målsättning att fram till år 2020 skapa båthamnar för ca båtar. Kineserna önskar att utländska parter skulle delta i utvecklingen av företagen, eftersom landet saknar erfarenhet inom båtbyggarkonsten och i viss mån även kompetens och kunskap inom plastbranschen. I Kina finns för tillfället 260 företag inom båtbranschen vars sammanlagda omsättning är 230MEUR. I jämförelse var Österbottens båtindustrins omsättning 270MEUR. år Kinas ekonomiska tillväxt gör att Kinas båtindustri kommer att bli en samarbetspartner eller konkurrent att beakta. Just nu är den rätta tidpunkten att kartlägga samarbetsmöjligheter i Kina, eftersom Kina inom en nära framtiden kommer Kina att stå i fokus för hela båtindustrin på flera olika sätt, bl.a. i samband med Olympiska spelen i Peking år 2008 och världsutställningen i Shanghai år I april detta år ordnades en båtmässa i Shanghai, med ca 360 utställare och över 100 båtar var på utställning. Tekes (Utvecklingscentralen för teknologi och innovationer) förbereder i samarbete med båtbranschens centralförbund Finnboat ry ett landsomfattande teknologiprogram för båtindustrin ( Avdelningschef Vesa Kojola på avdelningen för teknologisk utveckling vid Österbottens TE-central ansvarar för färdigställandet av programmet. Den pågående kartläggningen av båtindustrin har som målsättning att utveckla ett teknologiprogram som skall förnya hela båtindustrin och öka konkurrenskraften. Genom att analysera de globala marknaderna och trenderna skall man skapa innovativa och konkurrenskraftiga produkt-, produktions- och verksamhetskoncept. Grunderna för utvecklingen är kvalitet, lönsamhet och kundfokuscering, samt brandutveckling. Samarbete och specialisering är nödvändiga för framgång i framtiden. Genom specialisering förstärks samarbetskulturen och verksamhetens flexibilitet ökar. Specialiseringen möjliggör utnyttjande av forskning och produktutveckling, samt investeringar. Om det tidigare nämnda förberedande arbetet visar att det finns behov av ett nytt teknologiprogram, så påbörjas det under år Läs mera i: Keskipohjanmaa ( ) Taloussanomat ( ) 8

9 ICTnet.fi är mötesplatsen för ICT- och innehållsproducerandeföretag inom Österbotten ICTnet.fi är Österbottens TE-centralens företagsavdelningens ESR-finansierade projekt, med huvudmålet att främja nätverksbildningen inom ICT-sektorn och föra samman ICT-företagen och de regionala finansiärerna, kommunerna och utvecklingsinriktade organisationerna. Tyngdpunkten övergår allt mera till sökandet av nya tillväxtmöjligheter genom gränsöverskridande samarbete, där ICT-branschen och övriga branschers verksamhetsmodeller sammanförs. ICTnet.fiportalen som är en informationsförmedlingskanal och ett utvecklingsforum för ICT och innehålsproducerande företag, har med tiden utvecklats till ett stöd för utvecklings- och konsulteringsarbetet. ICTnet.fi:s målsättning är att utvecklas till en central plats för ict-branschen och förmedla information, befrämja finansieringsmöjligheter samt införskaffa konsulterings- och utbildningshjälp för företagens och organisationernas utvecklingsbehov. ICTnet erbjuder utvecklings- och skolningsprogram som baserar sig på en djup kompetens, där prioriteringen ligger i effektivering av företagens affärsverksamhet och fokus ligger på ICT-sektorns kärnkompetenskluster och i framtidens kluster. Tillsammans med andra finansiärer och utvecklingsorganisationer ser vi till att rätt satsningar görs. Tjänsteutbudet innehåller även exportprojekt. Internationaliseringsaspekten förverkligasoch erbjuds i samarbete med Viexpogenom förmånliga fact finding- skolningsresor, på agendan finns några av de största ICT-mässorna runtom världen (bla. CeBIT Hannover & Shanghai, Comdex Scandinavia, Midem, 3GSM Barcelona osv.). Datainsamling om relevanta finansierings- och utvecklingsfrågor för ICT-branschen sker kontinuerligt via utvalda organisationer. Deltagandet i ICTnet.fi-nätverket är lätt och gratis! Du kan registrera sig till verksamheten endera som företag eller privatperson, eller tex beställa vårt nyhetsbrev. Du får då aktuell information via e-post om branschens händelser. Genom att registrera ditt företag tilll portalen får du ökad synlighet och nya utvecklingsmöjligheter. Genom att utnyttja dessa möjligheter effektiveras företagets verksamhet och konkurrenskraften ökar. Företag som blivit medlem i ICTnet.fi-nätverket kan publicera sina egna företagsnyheter och kommentera övriga nyheter publicerade nyheter och artiklar på Internetsidan TIETOLÄHTEISEN MYYNNIN JA MARKKINOINNIN KEHITTÄMINEN CRM-JÄRJESTELMIEN JA NYKYTEKNOLOGIAN AVULLA. Pohjanmaan TE-keskus ja Konsultointi Antti Vanne järjestävät yhdessä Tietolähtöisen myynnin ja markkinoinnin valmennuksen (CRM-II) Pohjanmaan alueen pk-yrityksille. Kahdenpäivän koulutus järjestetään Vaasassa (Oy GW Vasa Ab, Raastuvankatu 24) ja , lisäksi yksi päivä yrityskohtaista konsultointia. Ilmoittautumiset ja lisätiedot: > Koulutukset Antti Vanne antti.vanne@qnet.fi puh. s-posti Tommi Sykkö tommi.sykko@te-keskus.fi Pohjanmaan työvoima- ja elinkeinokeskus ICTnet.fi är med i ett flertal projekt som organisatör samt samarbetspartner, som exempel Verkkolaskutuksen edistäminen pkyrityksissä seminariet som ordnades i samarbete med ASM-consulting Oy i Vasa den Det ifrågavarande seminariets målsättning är att främja och förenkla sme-företagens övergång till elektronisk ekonomiförvaltning, genom att informera om möjligheterna och framförallt om nyttan som övergången medför. Genom nätbaseradfakturering kan företagen effektivera verksamheten, genom kostnadseffektiv verksamhet och undvika enorma pappershögar. Övergången till nätbaserad fakturering är nu allt enklare och medför inga märkvärda investeringar, flera sme-företag har redan övergått helt eller åtminstone delvis till nätbaserad fakturering och tack vare teknologins utveckling kan allt fler företag ta första steget i den rätta riktningen. 9

10 Tjänsten för tillväxtföretag företagspresentation Plastweld OY TE-Informerar 1/2007 Finnvera, Finnpro, Tekes och Österbottens TE-central upprätthåller i samarbete en offentlig tjänsteorganisation, som består av ett tjänstekoncept som är inriktat åt tillväxtföretag. Målsättningen är att skapa nya Finländska framgångar. Tjänstekonceptets verksamhet består av kundinriktat flexibelt och resultatbaserat samarbete. Tjänsten är till för företag som själv har vilja och möjlighet att utvecklas, bl.a. genom att utveckla konkurrenskraften och viljan att vara en s.k. vägvisare på marknaden. Antalet tillväxtföretagskunder i tjänstekonceptet ökas årligen på basen av region och verksamhetsområde. Tillväxtföretagskriterierna är till för att stärka verksamheten därigenom strävar man till långsiktig utveckling och kundspecificerad utveckling genom att kartlägga tillväxtförutsättningarna (tillväxtaspirationer, tillväxtmöjligheter, erkänd konkurrensfördel, marknadsmöjligheter och behovet av kvartettens utvecklingstjänster), och därmed skapa en utvecklingsplan av möjliga åtgärder, som är genomförbar. Plastweld Oy har genomgått en mycket hektisk tid av omformning och framförallt utveckling de senaste tre åren. Företaget har förts framåt från alla riktningar samtidigt. Plastweld Oy är ett s.k. prakt exempel på hur professionellt agerande i varje situation kan leda till positivt utkast mycket snabbt. Företaget startade år 2004 ett utvecklingsprojekt, som bestått av ett antal delprojekt, i samband med projektet har företaget utfört samarbete med ca 50 olika företag och organisationer. Företagets stora omvandling slutfördes perfekt inom den utsatta tidtabellen. Företaget genomgår som bäst sitt första normala verksamhetsår efter projektets slutförande, och allt värkar framskrida enligt planerna. Plastweld Oy har bevisat värdet av fungerande nätverk, och att den verkliga kraften finns i samarbete. Plastweld Oy grundades år 1998 av Arto Alho, Lenni Heinonen och Arto Jussila i Tervajoki. Företagsidén uppkom genom grundarnas goda marknadskännedom och den kraftiga behovstillväxten av reglerad täckdikning vid täckdikning av åkrar. Företaget påbörjade sin verksamhet genom att tillverka och marknadsföra reglerade täckdikningsbrunnar åt täckdikningsentreprenörer. I första början av verksamheten utförde grundarna själv tillverkningen av brunnar och ett antal övriga plastprodukter genom att med hjälp av extrusion svetsningsmetoden utvinna sina produkter ur plaströr och övriga komponenter. I och med den snabba tillväxten byggde Plastweld Oy nya verksamhets utrymmen i Tervajoki i Lilkyrökommun år 2000, och därmed anställde företaget sina första arbetstagare. Företaget fungerade framtill år 2005 med två huvudägare, två plastproduktstillverkare och en deltidsanställd kontorsarbetare. Vid slutet av år 2004 hade företaget uppnått en kritisk punkt i sin utveckling, där fortsättningen med den dåvarande verksamhets- och produktionsmodellen hade medfört en mycket begränsad tillväxt. Och den nya lagförordningen angående glesbygdens avloppsvattensskötsel hade skapat ett ökande marknadsläge, som företaget hade avsikt att utvinna, men detta krävde investering i ny teknologi och marknadsutsikterna var goda. Med tanke på framtiden påbörjades arbetet av en utvecklingsplan omedelbart, Jussi Timonen skapade tillsammans med Arto Alho och Lenni Heinonen en utvecklingsplan för verksamheten, där man i samband med genomförandet av åtgärderna även skulle utföra generationsväxlingsåtgärder i början av år 2005, på så sätt att Jussi Timonen blev ny delägare och verkställandedirektör i Plastweld Oy. Vid skapandet av utvecklingsplanen utförde Timonen på eget initiativ och helt korrekt kartläggning av möjliga samarbets- och investeringspartners. Timonens kartläggning gjordes inte i onödan, han märkte snabbt att det fanns ett flertal alternativ, och efter att han granskat TE-centralens internetsidor bestämde han sig för att kontakta TE-centralen. Samarbetet påbörjades omedelbart efter att Timonen presenterat sin verksamhetsplan åt TE-centralen. Timonen kommer ihåg att den noggrant sammanställda verksamhetsplanen granskades tillsammans med TE-centralen och därefter påbörjades den verkliga utvecklingen mycket snabbt. Med tanke på Investeringsprojektet tänkte vi först att det kommer att ta mycket tid för TE-centralens startåtgärder, men vi blev positivt överraskade. Finansieringen för varje investerings- och utvecklings delprojekt behandlades snabbt 10

11 Plastweld OY Tjänsten för tillväxtföretag företagspresentation och i alla utföranden fanns den där beslutsamhetsdynamiken som företagare respekterar. En bra utförd verksamhetsplan kan hjälpa till vid klarläggningen och betoningen av företagets vision och målsättningar. Det dröjde inte länge förrän Plastweld Oy var bunden till TE-centralens tjänstekoncept för tillväxtföretag, och en stor del av företagets planerade projekt genomfördes. För Plastweld Oy syns inte endast investerings- och utvecklingsbidragen, utan en allt större nytta fås ur de övriga utvecklingstjänster TE-centralen erbjuder. Företaget har redan mångsidigt utnyttjat varierande skolnings och rekryteringstjänster enligt behov. TE-Centralens mångfaldiga projektutbud och personal upprätthåller en aktiv och regelbunden kontakt med företaget och informerar om aktuella tjänster. Då Jussi Timonen blev verkställande direktör för Plastweld Oy påbörjades utvecklingsprojektet, som genomfördes under åren 2005 och 2006 och medförde nytt produktions- och lagerutrymme på nästan 2000 m 2 och en ny rotationsgjutnings linje. Produktmodellerna utvecklades och några tiotal nya produktmodeller skapades till sortimentet. Produkterna utvecklades i nära samarbete med industriella designers och - planerare. De första nya plastprodukterna som tillverkades med rotationsgjutningstekniken blev färdiga i april I och med investerings- och utvecklingsprojekten har Plastweld Oy skapat en nästintill helt ny image för sig själv och är nu en märkvärd tillverkare av måttbeställda rotationsgjutna produkter. Förändringen har varit stor. Den nya tekniken som använder sig av rotationsg möjliggör tillverkningen av plastprodukter till ett flertal olika branscher och kundbasen har därmed utvidgats och diversifierats. I nuläget är utbudet koncentrerat främst till LVI- och miljötekniska företag, samt bil-, maskin- och apparaturindustrierna. Rotationsgjutningstekniken möjliggör en mycket mångsidig produktion, och dess väsentliga råvara är polyeten, genom rotationsgjutning kan man även tillverka mycket stora plastprodukter. Efterfrågan på rotationsgjutna produkter har ökat kraftigt både inom Finland och även utomlands. Jussi Timonen håller sig lugn med tanke på marknaderna, eftersom hans grundprincip är alltid att först skapa en bra och mångsidig plan, förrän man förverkligar nya utmaningar. Samarbetsnätverken har en mycket stor inverkan på företagens utveckling. Det finns mycket kompetens och professionella från varierande branscher i Finland och enligt behov även många projekt baserade tjänster som hjälper företag framåt. Plastwelds vd Timonen strävar alltid till direkta förhandlingar med potentiella företagskunder, eftersom små finesser lättare kan diskuteras öga mot öga, och ett ömsesidigt förtroende skapas. Oftast används de tidigare kundkontakterna även i fortsättningen och även nya kunderna har sina kontakter till t.ex. Designare därmed upprätthåller man en låg kostnadsnivå och finner de rätta lösningarna för specifika projekt genom användningen av befintliga nätverk. Framtidsutsikterna för Plastweld Oy är mycket positiva och noggrant planerade. Just nu är företaget i tillväxtstadiet och Timonen tillkännager att målsättningarna är utmanande. Företagets tillväxt är främst ämnad att ske i framtiden och Plastweld siktar på en fem gånger större omsättning fram till år Alla parter inom tjänsten för tillväxtföretag är säkra på att förutsättningarna för tillväxten finns. Timonen betonar att företagets alla delområden skall utvecklas med kontinuitet, vilket betyder att man kommer att utveckla så väl produktionen som marknadsföringen och även personerna. Kunden är alltid i centrum i våra ögon och vi strävar alltid till att överträffa kundens förväntningar. Vi bestämmer alltid tillsammans med kunden de nödvändiga resurserna för utförandet och förverkligandet av målsättningarna, grundprincipen är att varje enskilt projekt utförs av de rätta professionella personerna inom respektive bransch. Jussi Timonen, VD, Plastweld Oy. 11

12 Fiskerienheten TE-Informerar 1/2007 Den nya programperioden Den EU-finansierade programperioden för fiskerinäringen böts från början av år Åren har projekt inom fiskerinäringen finansierats genom Fonden för fiskets utveckling (FFU). Under åren finansieras projekten via (EFF) Europeiska fiskerifonden. Jord- och skogsbruksministeriet har till TE-centralerna gett anvisningar om övergången från en programperiod till en annan. Kvarvarande medel från programperioden (FFU) : Anhållan om och beviljande av kvarvarande medel kan göras fram till dess att den nya programperiodens handlingsprogram kommer i gång, troligen hösten Med särskilt tillstånd av ministeriet kan medel beviljas även efter detta. Utbetalning av samtliga projektmedel som beviljats under perioden skall erläggas senast Medel för programperioden (EFF) : Projektansökningar för den nya programperioden kan tas emot från och med Kostnader som uppkommit efter att ansökan inlämnats kan godkännas som stödberättigade. Egentliga beslut och utbetalningar kan TE-centralen dock göra först då handlingsprogrammet har kommit i gång (hösten 2007). Övergångsperiod handlingsprogrammet inleds: Den förra periodens FFU- ansökningsblanketter kan användas efter fram till dess att det nya handlingsprogrammet kommer i gång. EFF -ansökningsblanketterna tas i bruk allt eftersom de blir färdiga. TE-centralen kan överföra ett projekt som ansökts via FFU till att finansieras via EFF efter att den sökande hörts och efter att sökanden godkänt förfarandet. Stöd som ansökts via EFF kan på motsvarande villkor även beviljas av FFU-medel. ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR FISKERINÄRINGEN (FFU) Verksamhetsprogrammets målsättning är att rikta programmets resurser till sådana åtgärder, som understöder nystartad eller befintlig lönsam fiskerihushållning som närings- och företagsverksamhet i Finland. Finansieringen riktas enligt målsättningarna speciellt till: Investeringsprojekt, vars målsättning är företagsverksamhetens modernisering och långsiktig utveckling. För förbättring och utveckling av branschens företagsverksamhet och kunnande, samt allmännyttiga infrastruktur- och utvecklingsprojekt. Utvecklingsprojekt som stöder företagens verksamhetsförutsättningar, där lösningar för branschens problem, samt branschens möjligheter och utnyttjande av nya innovationer betonas. Projekt som förbättrar kvaliteten och befrämjar konsument-, marknads-, miljö- och jämställdhets aspekter. Företagens och företagarnas utvecklingsplaner: Företagarna / företagen kan i samband med stödansökan presentera sin utvecklingsplan för utvecklingen av verksamheten bl.a. gällande näringsverksamhetens lönsamhet, kvalitet, produktion, marknaden, ibruktagande av innovationer och olika samarbetsmöjligheter. För övrigt måste planen innehålla en beskrivning över hur investeringen påverkar utvecklingen av verksamheten. Företag som presenterar sin utvecklingsplan kan beviljas högre stödprocent än de företag, som inte presenterat sin utvecklingsplan. Verksamhetslinjer som stöds: 1. Havsfiske 2. Vattenbruk, insjöfiske, fiskförädling och partihandel 3. Allmännyttiga åtgärder 4. Regionalt samarbete 5. Tekniskt stöd 12

13 FISKETILLSTÅND Fiskerienheten Fiskerirätten, dvs rätten att utöva fiske tillhör oftast vattenområdets ägare. Enligt lagen om gemensamma områden äger delägarlagen (fiskelagen) den största delen av insjöområdena och kustbanden. Vid kusten har delägarlagen ofta överlåtit fiskerätten enligt samfundslagen med hyresavtal åt fiskargillen. Fiskevårdsavgiften I Finland bör man betala förutom för rätten att använda vattenområdet, även en personlig skatteliknande fiskevårdsavgift, som berör alla åringar och även vattenområdens ägare. Avgiften behöver inte utföras för mete och pilkfiske, inte heller på Åland eller på havet inom Finlands ekonomiska zon. Fiskevårdsavgiften kan betalas för ett kalenderår (20eur.år 2007) eller för sju dagar (6eur. år 2007). Betalningen utförs till Nordea kontonummer t.ex. via nätbanken och kvittot kan själv skrivas ut för eventuellt bevis vid kontroll. Den länsvisa spöfiskeavgiften Genom att betala den länsvisa spöfiskeavgiften får man rätt att bedriva spöfiske med ett spö, en rulle och ett bete, trollingfiske dock med ytterligare ett viktdrag eller en paravan. Spöfiskeavgiften är personlig och den ger rätt att bedriva handredskapsfiske inom det län man betalt avgiften för. Vill man fiska med spö i mer än ett län bör avgiften betalas för alla de län där man ämnar fiska, avgiften behövs inte på statens allmänna vattenområden. Avgiften för varje län kan betalas till konton listade här under, via t.ex. nätbanken: Södra Finlands län Västra Finlands län Östra Finlands län Uleåborgs län Lapplands län Länsgränserna kan kontrolleras från inrikesministeriets lista över kommuner: Avgiften som betalas länsvis är (år 2007) 27eur. för hela kalenderåret och 6eur. för en 7 dagars fiskeperiod. Den korta fiskeperioden påbörjas från den dagen betalningen sker eller vid det datum som står på kvittansen. Förutom den länsvisa avgiften skall personen även betala fiskevårdsavgiften. Personer som är under 18 år eller över 65 år fyllda får utöva fiske utan någon form av avgift. Vid vissa områden som t.ex. vid forsar och strömdrag i lax- eller sikförande vattendrag och s.k. catch and realease - platser, får man inte utöva fiske utan vattenområdets ägares tillstånd, även om man innehar alla fiskerättigheter. Centralförbundet för Fiskerihushållning besvarar av de vanligaste frågorna angående fisketillstånd på Internet adressen: Mera information fås från: 13

14 ÖSTERBOTTENS TE-CENTRAL ÖNSKAR ALLA SAMARBETSPARTNERS OCH KUNDER EN TREVLIG SOMMAR OCH EN GOD FORTSÄTTNING PÅ ÅRET! Redaktör: Jari Hakala Innehållsproduktion: Kaarlo Lepistö, Arja Ala-aho, Michaela Södergård, Jari Hakala, Johanna Kujala, Henrik Granqvist, Tapio Lehto, Ulf-Erik Häggvik, Kaj Suomela Grafisk design: Jari Hakala