Österbottens te-central Informerar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Österbottens te-central Informerar"

Transkript

1 Österbottens te-central Informerar 1/2007 FÖRETAGSAVDELNINGEN INFORMERAR (SIVU5) Förändringar under programperioden Den nya programperioden TJÄNSTEN FÖR TILLVÄXTFÖRETAG FÖRETAGSPRESENTATION (SIDORNA 10-11): ARBETSKRAFTSAVDELNINGEN INFORMERAR (SIDA3) Europeiska socialfonden, ESF Nya programperioden börjar LANDSBYGDSAVDELNINGEN INFORMERAR (SIDORNA 6-7) LANDSBYGDENS UTVECKLINGS STRATEGI OCH -PROGRAM ett integrationsfrämjande projekt (sivu 4) TEKNOLOGIUTVECKLINGSAVDELNINGEN INFORMERAR (SIVU 8) ICTNET.FI (sivu 11) FISKERIENHETEN INFORMERAR (SIDORNA12-13) NYA PROGRAMPERIODEN & FISKETILLSTÅND VIEXPOS FACT-FINDING RESA TILL KINA EURES HJÄLPER VID REKRYTERINGEN INOM EUROPA (SIDA 3)

2 Den positiva utvecklingen fortsätter Under det gångna året fortsatte den positiva utvecklingen inom Österbottens TEcentralens område, och utvecklingen förväntas fortsätta likadant även i år. Företagens orderingång förbättras konstant och tack vare detta fortsätter den positiva sysselsättningsutvecklingen i regionen. Österbottens TE-Central består av två regioner; Österbotten och Mellersta Österbotten. Landskapens styrkor och starka verksamhetsområden är till väsentliga delar olika. Det är mycket glädjande att utvecklingen av sme- företagen varit positiv i båda landskapen. I Österbotten fortsätter de stora exportjättarnas starka framfart, främst storföretagen inom metall, energi samt maskin och metallbranscherna, och tack vare dessa företag har också underleverantörerna vind i seglen inom sin produktion. Inom Mellersta Österbotten var båt- och kemikalieindustrin fortfarande starka branscher och utvecklingen inom dessa blir allt positivare från år till år. Även utvecklingen inom träproduktbranschen har varit anmärkningsvärt kraftig i båda landskapen. Förverkligandet av tillväxtföretagstjänsten, som påbörjades år 2006 i samarbete med Finnvera, Finnpro, Viexpo och Tekes, fortsätter som tidigare och verksamheten framskrider bra och samarbetet fungerar. Utvidgandet av verksamhetsmodellen FöretagsFinland och ett konsekvent samarbete med de regionala organisationerna för företagstjänster pågår. Verksamhetsmodellen FöretagsFinland betonas allt mera och spelar en central roll i det nya regeringsprogrammet. Regionens sysselsättningssituation uppvisar fortsatt positiv utveckling, precis som under tidigare år. Enligt undersökningar utförda av arbetsministeriet, statistikcentralen och Österbottens TE- central var regionens sysselsättningsgrad 70,6% i början av april månad, och regionens arbetslöshetsgrad var 6,3%, vilket är näst bäst i landet. Antalet arbetslösa har minskat inom alla yrkesgrupper, och antalet sysselsatta åringar är ca I och med att regionens syssälsättningssituation blir bättre från år till år., blir företagens rekrytering av personal allt mer problematiskt. Lösningen till problemet är i första hand rekrytering enligt skolning och därefter landsomfattande rekrytering. Med tanke på framtiden blir behovet av arbetsbaseradinvandring allt mer aktuellt som rekryteringskanal. En stor mängd nya investeringsstödsansökningar för landsbygden har behandlats, och en del av investeringsstödsbesluten väntar på den nya programperioden. Det nya regeringsprogrammet lovar mera pengar till landsbygdens utvecklingsfond (MAKERA), som skall säkerställa finansieringen av investeringsstödsansökningar till landsbygden som nu hopat sig. Förverkligandet av det nya utvecklingsprogrammet för landsbygden påbörjas så snart det nya programmet når sin slutgiltiga form och får godkännande från Bryssel. Livsmedelssäkerhetsverket, EVIRA inledde sin verksamhet i maj 2006 och samarbetet med instansen har börjat bra. Grundandet av det nya landsbygdsverket kommer att märkas i TE- centralens resultatstyrningsprocesser, men på vilket sätt är fortfarande svårt att avgöra. Regeringen har bestämt sig för att bilda ett s.k. superministerium, Arbets- och näringsministeriet, vars största målsättning är att organisera, koordinera, utveckla och skapa bästa möjliga inverkan på landets arbets- och näringspolitik. I praktiken är det tänkt att det nya ministeriet skall samla den splittrade och tunga EU: strukturfondsförvaltningen, d.v.s. sammanföra alla moment på ministerie- och centralsförvaltningsnivå angående Europeiska socialfonden (ESF) och Europeiska regionala utvecklingsfonden(eruf). I och med det nya ministeriets uppkomst förnyas även regionförvaltningen samtidigt som länsstyrelsernas, TE- centralernas och landskapsförbundens arbetsfördelning preciseras och regionindelningen bedöms. Eftersom det ännu inte finns en heltäckande bild av den praktiska inverkan, avvaktar vi med stort intresse vad framtiden för med sig. Kaj Suomela, Johtaja, Pohjanmaan TE-keskus 2

3 Arbetskraftsavdelningen Europeiska socialfonden ESF Ny programperiod för inleds Den nya programperioden som håller på att inledas är en ny möjlighet för arbetsgivare och arbetssökande i Österbotten och i Mellersta Österbotten. Den nya programperioden koncentrerar sig på individuell arbetslivsbaserad service. Genom det nya programmet främjar man tillgången på arbetskraft, kompetensen och kvaliteten på arbetskraftsservice samt bekämpar utslagning av arbetskraft. Nyckelord i programmet är konkurrenskraft och sysselsättning. Den nya programperioden har inletts även om kommissionen för Europeiska unionen inte ännu har godkänt ESF-programmet för fastlandet i Finland som EU:s regionala program för konkurrenskraft och sysselsättningsprogram. Detta betyder att i verklighet kan programmet inledas först efter sommaren. Men åtgärder har ändå vidtagits. Arbetskraftsavdelningen vid Österbottens arbetskrafts- och näringscentral arrangerar på sitt område två inledningsseminarier för verkställande av programmet, en i Karleby 11 juni och en i Vasa 15 juni. Där diskuterar man om programdokumentets innehåll, mål, verkställande och om möjligheter till att påverka inom arbetsmarknaden i Österbotten och i Mellersta Österbotten. Arbetskraftsavdelningen förbereder på basen av seminarier ett verkställighetsprogram som utgör grunden för ansökningsförfarandet av serviceprojekt så snabbt det bara är möjligt. Arbetskraftsavdelningen kommer att be om tjänsteproducenternas anbud för de regionala programmens teman och om verkställigheten av dem genom öppen anbudstävlan. Målsättningen är att sysselsättning, rekrytering av arbetskraft och utveckling av arbetskraft är allt mera lockande för arbetssökande och arbetsgivare under den nya perioden. Detta betyder att erbjudandet av tjänster koncentreras till mera omfattande och långvariga, programliknande serviceprojekt för att förbättra kundservicen och för att förebygga utbudet av tjänster som konkurrerar sinsemellan. Nyckelord är kundservicens individualitet och att den kan skräddarsys. Mängden av serviceprocess har man för avsikt att ersätta med kvalitet. Arbetskraftsavdelningen har som mål att producera nya tjänster närmast för små och medelstora företag. Genom dessa projekt kan man trygga tillgången på arbetskraft, arbetskraftens kompetensnivå och stöda grundandet av nya företag och kontinuiteten av företagsverksamheten. Eftersom arbetskraften åldras snabbt och utträdet från arbetsmarknaden är stort, medför detta stora utmaningar inom arbetsmarknaden under den nya programperioden. Dessutom räcker de unga generationernas små åldersklasser inte till för att ersätta dessa avgångar. Tillgången på tillräcklig och lämplig arbetskraft baserar sig allt mera på att man förbereder och skapar en arbetskraftsreserv på arbetsmarknaden, att man höjer arbetets produktivitet genom att utveckla arbetslivet samt att man i sista hand rekryterar utländsk arbetskraft. För att höja produktiviteten bland den personal som redan är i arbete, måste man komma ihåg att vårda och utveckla kompetensen hos den nuvarande personalen i allt mera krävande och mångsidigare uppgifter och därigenom möjliggöra anställandet av ny personal som lär sig på arbetsplatsen. Den nya programperioden strävar till att ännu bättre känna igen arbetsgemenskapernas verkliga behov. Jämfört med den gamla programperioden är det nytt att det finns möjlighet till främjande av arbetskraftsservice och arbetsrelaterad invandring. Man önskar att arbetsgivarna skulle vara allt aktivare gentemot tjänsteproducenterna så att man kan göra rätta saker under rätt tidpunkt: ekonomiskt och effektivt. Den närmaste arbetskraftsbyrån är också den närmaste vägledaren med tanke på olika serviceformer och sökande till projekt. Text: Tapio Lehto Översättning: Arja Ala-aho EURES hjälper vid rekrytering från Europa EURES - Portalen för arbetslivets fria rörligheten i Europa Rekryteringen av personal och finnandet av arbetsplatser nästan överallt i Europa sker nu enkelt via arbetskraftsbyråns EURES-rådgivare. Det internationella EURES-nätverket och portalen för arbetslivets fria rörligheten i Europa öppnar dörrarna till arbetsmarknaden inom 27 EU-länderna samt Norge, Island och Schweiz. Eures syfte är att tillhandahålla information, rådgivning och rekryterings-/ placeringstjänster (arbetsförmedling) för arbetstagarna och arbetsgivarna samt för alla som önskar dra fördel av principen om fri rörlighet för personer. I de europeiska gränsregionerna spelar Eures en viktig roll när det gäller att informera om och bidra till att lösa alla slags problem som arbetstagare och arbetsgivare kan stöta på i samband med gränspendling. Skall även ditt företags rekryterings annons synas i EURES-portalen? EURES-rådgivare Kristina Rönnblom Tel: och

4 MOST Modelling of Orientation, Services and Training related to the resettlement of refugees ett integrationsfrämjande projekt Most-projektet är ett pilotprojekt som finansieras av Europeiska flyktingfonden. I projektet deltar förutom Finland tre andra europeiska länder, Irland, Spanien och Sverige. För Finlands del koordineras projektet av arbetsministeriet, medan TE-centralerna i Österbotten och Nyland ansvarar för genomförandet av projektet. Som projektplanerare i Österbotten fungerar Michaela Södergård Som mottagande kommuner för flyktingarna fungerar Korsnäs kommun och Karleby stad i Österbotten samt i Nyland Esbo och Vanda stad. Projektet pågår under tiden Det övergripande målet med projektet är att utveckla en ny modell för en snabbare och effektivare integrationsprocess för flyktingar som kommer till Finland från krisdrabbade områden eller flyktingläger. Förhoppningsvis kommer man efter projektet att kunna utforma en integrationsmodell som man i framtiden kan tillämpa i motsvarande situationer. MOST-projektet kommer i praktiken att utformas på så sätt att flyktingarna först tar del av en intensivkurs i svenska eller finska (svenska i Korsnäs, finska i Karleby, Esbo och Vanda) som ordnas under tre veckors tid. Efter detta kommer utbildningen att genomföras på så sätt att MOST-deltagarna under 2 dagar per vecka deltar i språkutbildning, medan de under de tre resterande dagarna befinner sig på arbetspraktik. Projektplaneraren kommer att besöka praktikplatserna en gång per vecka för att hjälpa till med att lösa frågor och problem som kan uppstå. Samtidigt kommer utbildaren att ta del av arbetsplatsbesöken och lära ut det vokabulär som krävs på respektive arbetsplats. Främsta tanken är att flyktingarna via arbetspraktiken skall få kunskaper i språket och snabbare upptas i gemenskapen. Intresset för MOST-projektet har varit stort och bemötandet enbart positivt. De lokala företagen har inte varit sena att tacka ja till att ta emot en av projektets praktikanter om möjlighet funnits. Samtidigt har medierna uppmärksammat projektet flera gånger och vi har fått utrymme i såväl de nationella radio- och tv-kanalerna som de lokala dagstidningarna. I projektet deltar ett trettiotal av de burmeser som anlände till Finland i månadsskiftet april-maj. Resten av gruppen deltar i sedvanlig integrationsundervisning för invandrare Läs mera om projektet på internet: Text: Michaela Södergård FRAMTIDSSEMINARIUM FÖR ENERGIKLUSTERN Hotell Silveria, VASA Kl Diskussionsämnen: Kompetenscentrumsprogrammets rooli Toppkunskapens koncentration Efterfrågan på arbetskraften Tillgång till arbetskraft Anmälningar Framtill Jorma Höykinpuro eller Olli Peltola ÖSTERBOTTENS ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL Uvecklingsprogram riktat till SME-företag, med målsättningen att förbättra företagens verksamhet genom användningen av informations- och kommunikations teknologi (VOIP). Utvecklingsprogrammet Fokus på ICT-baserad affärsutveckling erbjuder företagen konsulttjänst som tar fram visioner, riktlinjer och strategier för telefonilösningar. Deltagaravgift 1-4 anställda 500 eur 5-25 anställda 750 eur anställda 1000 eur Utvecklingstjänsten uppbyggnad: - Nuläges analys - kartläggning av behov - utvecklings förslag Konsulteringsbehovet är 5 dagar per företag > Koulutukset ÖSTERBOTTENS ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL Tilläggsinformation och anmälningar: Oy Focus ICT Ab Peter Lönnbäck Skutnabbantie Pietarsaari tel

5 Företagsavdelningen Förändringar under programperioden Beslutsförfarandet angående den nya EU-programperiodens finanser skall påbörjas vid företagsavdelningarna, då träder även den nya företagsstödslagen och förordningen i kraft. Det nya EU-programmet, lagen och förordningen för med sig en del ändringar till kriterierna för beviljandet av företagsstöd. Stödområden delas upp i tre målområden. För Österbottens TE-centrals del innebär det att Kaustby tillhör målområde1. Karleby samt Malax och skärgårdsdelarna tillhör målområde 2. Resterande delar, d.v.s. Jakobstads- och Vasa region samt Sydösterbottens kustregion tillhör målområde 3. Stödprocenten varierar beroende på målområde samt företagets storlek. Företagsavdelningen har nationella och EU-medel till sitt förfogande. Stödprocenterna bestäms som vanligt enligt stödområde och företagets storlek. Nu kan företagsavdelningen även finansiera projekt utöver enskilda företags stöd, dvs. även större projekthelheter, som förbättrar företagens verksamhetsförutsättningar inom området. Investeringsstöd + utvecklingsstöd = Utvecklingsbidrag Enligt den nya förordningen kan direkta företagsstöd beviljas i form av utvecklingsbidrag. Utvecklingsbidraget innefattar utvecklingsprojekt och investeringar. Tidigare har företaget sökt skiljt för investeringar och utvecklingsprojekt. En nyhet är att bybutiksstödet återinförs. I detta skede är det dock oklart i vilken omfattning. Startstödet kvarstår, likväl stöd för företag i företagskuvös. Utöver förändringarna kring stödformerna ges företag möjlighet att söka rättelse och senare besvära sig vid avslag. Mera information från Österbottens TE-Central Företagsavdelning, tel

6 Landsbygdsavdelningen Strategi för utvecklingen av landsbygden i Finland Strategins tre målsättningar TE-Informerar 1/2007 Europeiska unionens nya landsbygdspolitiska programperiod inleddes i början av år För Finland har utarbetats en nationell utvecklingsstrategi för landsbygden, vilken kommer att förverkligas genom två program för utveckling av landsbygden, ett för FastlandsFinland och ett för Åland. Jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för uppgörandet av utvecklingsstrategin för landsbygden i Finland och för uppgörandet av programmet för utveckling av landsbygden i FastlandsFinland. Landsbygdsavdelningarna vid TE-centralerna och de lokala aktionsgrupperna har ansvarat för uppgörandet av strategier och program på regional och lokal nivå. Strategierna och programmen har uppgjorts i ett flertal arbetsgrupper, och de har sänts för utlåtande och till kännedom till offentligheten för kommentarer. Framskridandet av programmets genomförande 6 I Utveckling av konkurrenskraften, där tyngdpunkten är på hela livsmedelskedjans kompetens samt på investeringar som ökar konkurrenskraft och kvalitet. II Bevarande och skyddande av miljö och landskap. För att säkra jordbruket och miljöavtal på de mindre gynnsamma områdena i Finland, är denna målsättning grunden för en bestående och hållbar utveckling av landsbygden. III Mångfald i landsbygdens företagsverksamhet och livskvalitet på landsbygden, vars centrala målsättning är att öka antalet arbetstillfällen, främjande av kompetensen på landsbygden samt de lokala projekten Programmets fyra handlingslinjer: Linje 1 Linje 2 Linje 3 Linje 4 Att förbättra jord- och skogsbrukssektorernas konkurrenskraft Att förbättra miljön och landskapet Att förbättra livskvaliteten i landsbygdsområden och uppmuntra mångfald i landsbygdens ekonomi (Leader-aktionsgrupperna) aktionsgruppernas lokala verksamhet Gällande det EU-delfinansierade programmet för utveckling av landsbygden i FastlandsFinland, har för programperioden anvisats ca 800 miljoner euro för utveckling av näringsverksamheten både på regional och lokal nivå. Av den totala summan uppskattas att cirka hälften kommer att hänföra sig direkt till stödande av utveckling av företag och investeringar i företagsverksamheten. Ansökningar om företagsstöd från programmet för utveckling av landsbygden i FastlandsFinland har tagits emot på TE-centralerna från och med den 4 juni. Ansökan om stöd kan senare lämnas in också till aktionsgrupperna. Utöver målsättningarna för programmet och gällande lagstiftning skall även vid beviljande av stöd beaktas de tyngdpunkter och kriterier, som fastställts i det regionala programmet för utveckling av landsbygden i Mellersta Österbotten och Österbotten. Företagsstöd kan sökas av de mikroföretag på landsbygden som uppfyller programmets målsättningar. Med mikroföretag avses både lantbruksbaserade företag och andra företag på landsbygden. Ett företag räknas som mikroföretag om företaget sysselsätter färre än 10 personer och omsättningen eller balansomslutningen inte överstiger 2 miljoner euro per år. Gällande livsmedelsföretag, vars verksamhet omfattar första gradens förädling av jordbruksprodukter, kan stöd beviljas även till små- och medelstora företag. Till kategorin små- och medelstora företag räknas företag som sysselsätter färre än 250 personer och vars omsättning inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år. Företagsstöd kan sökas för investeringar i maskiner och anläggningar, byggande, anskaffande av fastighet, immateriella rättigheter, utveckling av företagsverksamheten såsom produktutveckling, samt stöd för att avlöna de två första utomstående personer som företaget anställer. Målsättningen är att förbättra både redan fungerande företags konkurrenskraft och förbättra möjligheterna för etablering av nya företag. Samtidigt strävar man till att skapa nya arbetstillfällen på landsbygden och även säkra redan existerande arbetsplatser. Företagsstöd söks på den av Landsbygdsverket fastställda ansökningsblanketten nr 2305r. Ansökningsblankett samt anvisningar finns på eller från landsbygdsavdelningen på TE-centralen. TE-centralen kan inte ge några förhandsbesked gällande huruvida stöd kan beviljas. I detta skede är det är endast möjligt att ta emot ansökningar, beslutsfattandet kan komma igång tidigast till hösten. I samband med fattande av stödbeslut behandlas och prioriteras varje ansökan i enlighet med landsbygdsavdelningens urvalskriterier. Godkännande av LEADER-aktionsgruppernas program, samt uppgörande av avtal mellan de utvalda aktionsgrupperna och JSM, kan göras först efter att Kommissionen har godkänt programmet för Fastlands Finland. På grund av ovanstående kan genomförande av aktionsgruppernas program starta tidigast till hösten.

7 UTVECKLINGSPROGRAMMET FÖR FASTLANDSFINLAND Linje 2 Landsbygdsavdelningen Bakgrund Utvecklingsprogrammet för landsbygden grundar sig på rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (landsbygdsfonden) samt på rådets beslut i anslutning till denna förordning om gemenskapens strategiska riktlinjer för landsbygdsutvecklingen (2006/144/EG). När det gäller produktivitet är det finländska skogsbruket det bästa inom Europeiska unionen. Livsmedelsindustrin ligger på medelnivån, medan jordbruket har den näst sämsta produktiviteten bland de gamla medlemsstaterna. De bestående nackdelarna för jordbruket i Finland är det nordiska klimatet, den lilla hemmamarknaden samt de långa avstånden till de europeiska kärnmarknaderna. Åkerägorna är ofta splittrade på olika områden. I framtiden kan man räkna med att antalet gårdar minskar ytterligare, den genomsnittliga åkerarealen ökar och jordbrukarnas medelålder stiger. Målsättning: Att förbättra miljöns och landsbygdens tillstånd Att upprätthålla ett öppet, odlat jordbrukslandskap såväl som naturliga ängar och betesmarker, oberoende av om man på dessa producerar livsmedel eller livsmedelsråvaror, förnybar bioenergi eller om man sköter dem utan att de är odlade. Att minska miljöbelastningen från jordbruket i marken, yt- och grundvattnet samt luften genom främjande av miljövänliga produktionsmetoder. Att främja minskningen av växthusgaser med hjälp av förnybar bioenergi som produceras på jord- och skogsbruksmarker samt bevarandet av de organiska ämnena och kolsänkeeffekten i jordmånen. Att bevara naturens mångfald i jord- och skogsbruksmiljöer. Bevarandet av Natura 2000-nätverket i jordbruks- och skogsområdena ges särskild vikt. Verktyg Kompensationsbidrag Miljöstöden är indelade i tre grupper: Kompensationsbidraget är en mycket viktig del av gårdarnas basutkomst. Systemet syftar till att säkerställa kontinuiteten i ett miljövänligt jordbruk i nordliga förhållanden. En jordbruksekonomi som iakttar miljökraven säkerställer att det finns stambebyggelse som håller landsbygden livskraftig och hjälper till att bevara kulturlandskapet. Jordbrukarna gör en 5- årig förbindelse om att fortsätta bruka sina åkrar enligt stödvillkoren. Stödnivån på Österbottens TE-centrals område är eur./ha. Stöd som främjar djurens välbefinnande Målet är att höja djurens hälsa och välbefinnande. Därutöver främjas en mer artbestämd skötsel av husdjur och en ökad medvetenhet bland jordbrukarna om vilka faktorer som påverkar djurens välbefinnande. Stödformen kommer i bruk från och med Miljöstöd till jordbruket Vattendragen och den övriga miljön förändras långsamt, och ett omfattande system likt dagens måste fortsätta för att man skall få till stånd bestående förbättringar. Finlands läge som en av Östersjöns strandstater och de rikliga sjöarna kräver också långsiktig miljövård. Samtidigt säkerställs att livsmedlen är rena och högklassiga. Jordbrukarna förbinder sig för en 5 års period till att följa miljöstödets villkor. Stödet är en ersättning för de miljöfrämjande åtgärderna som jordbrukaren gör. Basåtgärder är ett grundpaket, uppdelat i husdjurs- (107 eur./ha) och växtodlingsgårdar (93 eur./ha), som alla som förbinder sig till miljöstödet måste uppfylla. Förra programperioden förband sig ca 95 % av jordbrukarna till miljöstödet. Tilläggsåtgärder kan man på Österbottens TE-centrals område välja 0-2 st. Ersättningen för dessa varierar beroende på den insats åtgärden kräver. Avtal om specialstöd kan ingås för att utföra en speciell åtgärd t.ex. ekologisk produktion, bevarande av vårdbiotoper eller lantraser. Ersättningen för dessa avtal varierar från eur./ha och avtalen söks från TE-centralen. Icke produktiva investeringar Målet är att stöda uppnåendet av sådana miljömål för jordbruket som har att göra med gällande miljöstödsförbindelser eller andra stödsätt. Aktuella åtgärder är anläggning av multifunktionell våtmark samt grundläggande röjning och inhägning av värdefulla vårdbiotoper. Stödfomen kommer i bruk från och med Miljöstödet är genom de omfattande stödvillkoren ett administrativt krävande stöd. Utgångsläget är att stödvillkoren är strängare än de lagstadgade kraven som annars ställs på jordbruksverksamheten. Eftersom EU kräver att alla villkor för vilka det betalas ersättning övervakas, är det också det stöd som sysselsätter granskarna och den övriga stödadministrationen under en stor del av året. 7

8 Avdelningen för teknologisk utveckling TE-Informerar 1/2007 VIEXPOS FACT-FINDING RESA TILL KINA Kina har dragit upp riktlinjer för hur man vill aktivera kinesernas intresse för båtar. Målet är att 5 % av kineserna skall bli intresserade av båtar och båtliv under de närmaste åren. Detta innebär ett ökat intresse för Kina bland aktörer inom båtbranschen. En grupp bestående av sex tjänstemän från Österbotten besökte Kina, Quingdao, Shenzhen, Shanghai och HongKong för att kartlägga en strategi som skulle möjliggöra för företag i Österbotten att dra nytta av Kinas massiva ekonomiska tillväxt. Österbottens fact-findinggrupp bestod av Jakobstads stadsdirektör Mikael Jakobsson, Bengt Jansson från Österbottens Handelskammare, Antti Porko från Kosek, Vesa Kojola Tekes, Viexpos VD Markus Jussila och Viexpos Kina-expert Marko Mikkola. Gruppen bestod av representanter från flera olika organisationer, främst för att man med tanke på framtiden skulle få en bra kartläggning av marknadssituationen, produktutvecklingsmöjligheterna och ekonomitillväxten i Kina, och dessutom få aktuell information om den nuvarande situationen i Kina. I Shanghai har Kina som målsättning att fram till år 2020 skapa båthamnar för ca båtar. Kineserna önskar att utländska parter skulle delta i utvecklingen av företagen, eftersom landet saknar erfarenhet inom båtbyggarkonsten och i viss mån även kompetens och kunskap inom plastbranschen. I Kina finns för tillfället 260 företag inom båtbranschen vars sammanlagda omsättning är 230MEUR. I jämförelse var Österbottens båtindustrins omsättning 270MEUR. år Kinas ekonomiska tillväxt gör att Kinas båtindustri kommer att bli en samarbetspartner eller konkurrent att beakta. Just nu är den rätta tidpunkten att kartlägga samarbetsmöjligheter i Kina, eftersom Kina inom en nära framtiden kommer Kina att stå i fokus för hela båtindustrin på flera olika sätt, bl.a. i samband med Olympiska spelen i Peking år 2008 och världsutställningen i Shanghai år I april detta år ordnades en båtmässa i Shanghai, med ca 360 utställare och över 100 båtar var på utställning. Tekes (Utvecklingscentralen för teknologi och innovationer) förbereder i samarbete med båtbranschens centralförbund Finnboat ry ett landsomfattande teknologiprogram för båtindustrin (www.tekes.fi/veneteollisuus). Avdelningschef Vesa Kojola på avdelningen för teknologisk utveckling vid Österbottens TE-central ansvarar för färdigställandet av programmet. Den pågående kartläggningen av båtindustrin har som målsättning att utveckla ett teknologiprogram som skall förnya hela båtindustrin och öka konkurrenskraften. Genom att analysera de globala marknaderna och trenderna skall man skapa innovativa och konkurrenskraftiga produkt-, produktions- och verksamhetskoncept. Grunderna för utvecklingen är kvalitet, lönsamhet och kundfokuscering, samt brandutveckling. Samarbete och specialisering är nödvändiga för framgång i framtiden. Genom specialisering förstärks samarbetskulturen och verksamhetens flexibilitet ökar. Specialiseringen möjliggör utnyttjande av forskning och produktutveckling, samt investeringar. Om det tidigare nämnda förberedande arbetet visar att det finns behov av ett nytt teknologiprogram, så påbörjas det under år Läs mera i: Keskipohjanmaa ( ) Taloussanomat ( ) 8

9 ICTnet.fi är mötesplatsen för ICT- och innehållsproducerandeföretag inom Österbotten ICTnet.fi är Österbottens TE-centralens företagsavdelningens ESR-finansierade projekt, med huvudmålet att främja nätverksbildningen inom ICT-sektorn och föra samman ICT-företagen och de regionala finansiärerna, kommunerna och utvecklingsinriktade organisationerna. Tyngdpunkten övergår allt mera till sökandet av nya tillväxtmöjligheter genom gränsöverskridande samarbete, där ICT-branschen och övriga branschers verksamhetsmodeller sammanförs. ICTnet.fiportalen som är en informationsförmedlingskanal och ett utvecklingsforum för ICT och innehålsproducerande företag, har med tiden utvecklats till ett stöd för utvecklings- och konsulteringsarbetet. ICTnet.fi:s målsättning är att utvecklas till en central plats för ict-branschen och förmedla information, befrämja finansieringsmöjligheter samt införskaffa konsulterings- och utbildningshjälp för företagens och organisationernas utvecklingsbehov. ICTnet erbjuder utvecklings- och skolningsprogram som baserar sig på en djup kompetens, där prioriteringen ligger i effektivering av företagens affärsverksamhet och fokus ligger på ICT-sektorns kärnkompetenskluster och i framtidens kluster. Tillsammans med andra finansiärer och utvecklingsorganisationer ser vi till att rätt satsningar görs. Tjänsteutbudet innehåller även exportprojekt. Internationaliseringsaspekten förverkligasoch erbjuds i samarbete med Viexpogenom förmånliga fact finding- skolningsresor, på agendan finns några av de största ICT-mässorna runtom världen (bla. CeBIT Hannover & Shanghai, Comdex Scandinavia, Midem, 3GSM Barcelona osv.). Datainsamling om relevanta finansierings- och utvecklingsfrågor för ICT-branschen sker kontinuerligt via utvalda organisationer. Deltagandet i ICTnet.fi-nätverket är lätt och gratis! Du kan registrera sig till verksamheten endera som företag eller privatperson, eller tex beställa vårt nyhetsbrev. Du får då aktuell information via e-post om branschens händelser. Genom att registrera ditt företag tilll portalen får du ökad synlighet och nya utvecklingsmöjligheter. Genom att utnyttja dessa möjligheter effektiveras företagets verksamhet och konkurrenskraften ökar. Företag som blivit medlem i ICTnet.fi-nätverket kan publicera sina egna företagsnyheter och kommentera övriga nyheter publicerade nyheter och artiklar på Internetsidan TIETOLÄHTEISEN MYYNNIN JA MARKKINOINNIN KEHITTÄMINEN CRM-JÄRJESTELMIEN JA NYKYTEKNOLOGIAN AVULLA. Pohjanmaan TE-keskus ja Konsultointi Antti Vanne järjestävät yhdessä Tietolähtöisen myynnin ja markkinoinnin valmennuksen (CRM-II) Pohjanmaan alueen pk-yrityksille. Kahdenpäivän koulutus järjestetään Vaasassa (Oy GW Vasa Ab, Raastuvankatu 24) ja , lisäksi yksi päivä yrityskohtaista konsultointia. Ilmoittautumiset ja lisätiedot: > Koulutukset Antti Vanne puh. s-posti Tommi Sykkö Pohjanmaan työvoima- ja elinkeinokeskus ICTnet.fi är med i ett flertal projekt som organisatör samt samarbetspartner, som exempel Verkkolaskutuksen edistäminen pkyrityksissä seminariet som ordnades i samarbete med ASM-consulting Oy i Vasa den Det ifrågavarande seminariets målsättning är att främja och förenkla sme-företagens övergång till elektronisk ekonomiförvaltning, genom att informera om möjligheterna och framförallt om nyttan som övergången medför. Genom nätbaseradfakturering kan företagen effektivera verksamheten, genom kostnadseffektiv verksamhet och undvika enorma pappershögar. Övergången till nätbaserad fakturering är nu allt enklare och medför inga märkvärda investeringar, flera sme-företag har redan övergått helt eller åtminstone delvis till nätbaserad fakturering och tack vare teknologins utveckling kan allt fler företag ta första steget i den rätta riktningen. 9

10 Tjänsten för tillväxtföretag företagspresentation Plastweld OY TE-Informerar 1/2007 Finnvera, Finnpro, Tekes och Österbottens TE-central upprätthåller i samarbete en offentlig tjänsteorganisation, som består av ett tjänstekoncept som är inriktat åt tillväxtföretag. Målsättningen är att skapa nya Finländska framgångar. Tjänstekonceptets verksamhet består av kundinriktat flexibelt och resultatbaserat samarbete. Tjänsten är till för företag som själv har vilja och möjlighet att utvecklas, bl.a. genom att utveckla konkurrenskraften och viljan att vara en s.k. vägvisare på marknaden. Antalet tillväxtföretagskunder i tjänstekonceptet ökas årligen på basen av region och verksamhetsområde. Tillväxtföretagskriterierna är till för att stärka verksamheten därigenom strävar man till långsiktig utveckling och kundspecificerad utveckling genom att kartlägga tillväxtförutsättningarna (tillväxtaspirationer, tillväxtmöjligheter, erkänd konkurrensfördel, marknadsmöjligheter och behovet av kvartettens utvecklingstjänster), och därmed skapa en utvecklingsplan av möjliga åtgärder, som är genomförbar. Plastweld Oy har genomgått en mycket hektisk tid av omformning och framförallt utveckling de senaste tre åren. Företaget har förts framåt från alla riktningar samtidigt. Plastweld Oy är ett s.k. prakt exempel på hur professionellt agerande i varje situation kan leda till positivt utkast mycket snabbt. Företaget startade år 2004 ett utvecklingsprojekt, som bestått av ett antal delprojekt, i samband med projektet har företaget utfört samarbete med ca 50 olika företag och organisationer. Företagets stora omvandling slutfördes perfekt inom den utsatta tidtabellen. Företaget genomgår som bäst sitt första normala verksamhetsår efter projektets slutförande, och allt värkar framskrida enligt planerna. Plastweld Oy har bevisat värdet av fungerande nätverk, och att den verkliga kraften finns i samarbete. Plastweld Oy grundades år 1998 av Arto Alho, Lenni Heinonen och Arto Jussila i Tervajoki. Företagsidén uppkom genom grundarnas goda marknadskännedom och den kraftiga behovstillväxten av reglerad täckdikning vid täckdikning av åkrar. Företaget påbörjade sin verksamhet genom att tillverka och marknadsföra reglerade täckdikningsbrunnar åt täckdikningsentreprenörer. I första början av verksamheten utförde grundarna själv tillverkningen av brunnar och ett antal övriga plastprodukter genom att med hjälp av extrusion svetsningsmetoden utvinna sina produkter ur plaströr och övriga komponenter. I och med den snabba tillväxten byggde Plastweld Oy nya verksamhets utrymmen i Tervajoki i Lilkyrökommun år 2000, och därmed anställde företaget sina första arbetstagare. Företaget fungerade framtill år 2005 med två huvudägare, två plastproduktstillverkare och en deltidsanställd kontorsarbetare. Vid slutet av år 2004 hade företaget uppnått en kritisk punkt i sin utveckling, där fortsättningen med den dåvarande verksamhets- och produktionsmodellen hade medfört en mycket begränsad tillväxt. Och den nya lagförordningen angående glesbygdens avloppsvattensskötsel hade skapat ett ökande marknadsläge, som företaget hade avsikt att utvinna, men detta krävde investering i ny teknologi och marknadsutsikterna var goda. Med tanke på framtiden påbörjades arbetet av en utvecklingsplan omedelbart, Jussi Timonen skapade tillsammans med Arto Alho och Lenni Heinonen en utvecklingsplan för verksamheten, där man i samband med genomförandet av åtgärderna även skulle utföra generationsväxlingsåtgärder i början av år 2005, på så sätt att Jussi Timonen blev ny delägare och verkställandedirektör i Plastweld Oy. Vid skapandet av utvecklingsplanen utförde Timonen på eget initiativ och helt korrekt kartläggning av möjliga samarbets- och investeringspartners. Timonens kartläggning gjordes inte i onödan, han märkte snabbt att det fanns ett flertal alternativ, och efter att han granskat TE-centralens internetsidor bestämde han sig för att kontakta TE-centralen. Samarbetet påbörjades omedelbart efter att Timonen presenterat sin verksamhetsplan åt TE-centralen. Timonen kommer ihåg att den noggrant sammanställda verksamhetsplanen granskades tillsammans med TE-centralen och därefter påbörjades den verkliga utvecklingen mycket snabbt. Med tanke på Investeringsprojektet tänkte vi först att det kommer att ta mycket tid för TE-centralens startåtgärder, men vi blev positivt överraskade. Finansieringen för varje investerings- och utvecklings delprojekt behandlades snabbt 10

11 Plastweld OY Tjänsten för tillväxtföretag företagspresentation och i alla utföranden fanns den där beslutsamhetsdynamiken som företagare respekterar. En bra utförd verksamhetsplan kan hjälpa till vid klarläggningen och betoningen av företagets vision och målsättningar. Det dröjde inte länge förrän Plastweld Oy var bunden till TE-centralens tjänstekoncept för tillväxtföretag, och en stor del av företagets planerade projekt genomfördes. För Plastweld Oy syns inte endast investerings- och utvecklingsbidragen, utan en allt större nytta fås ur de övriga utvecklingstjänster TE-centralen erbjuder. Företaget har redan mångsidigt utnyttjat varierande skolnings och rekryteringstjänster enligt behov. TE-Centralens mångfaldiga projektutbud och personal upprätthåller en aktiv och regelbunden kontakt med företaget och informerar om aktuella tjänster. Då Jussi Timonen blev verkställande direktör för Plastweld Oy påbörjades utvecklingsprojektet, som genomfördes under åren 2005 och 2006 och medförde nytt produktions- och lagerutrymme på nästan 2000 m 2 och en ny rotationsgjutnings linje. Produktmodellerna utvecklades och några tiotal nya produktmodeller skapades till sortimentet. Produkterna utvecklades i nära samarbete med industriella designers och - planerare. De första nya plastprodukterna som tillverkades med rotationsgjutningstekniken blev färdiga i april I och med investerings- och utvecklingsprojekten har Plastweld Oy skapat en nästintill helt ny image för sig själv och är nu en märkvärd tillverkare av måttbeställda rotationsgjutna produkter. Förändringen har varit stor. Den nya tekniken som använder sig av rotationsg möjliggör tillverkningen av plastprodukter till ett flertal olika branscher och kundbasen har därmed utvidgats och diversifierats. I nuläget är utbudet koncentrerat främst till LVI- och miljötekniska företag, samt bil-, maskin- och apparaturindustrierna. Rotationsgjutningstekniken möjliggör en mycket mångsidig produktion, och dess väsentliga råvara är polyeten, genom rotationsgjutning kan man även tillverka mycket stora plastprodukter. Efterfrågan på rotationsgjutna produkter har ökat kraftigt både inom Finland och även utomlands. Jussi Timonen håller sig lugn med tanke på marknaderna, eftersom hans grundprincip är alltid att först skapa en bra och mångsidig plan, förrän man förverkligar nya utmaningar. Samarbetsnätverken har en mycket stor inverkan på företagens utveckling. Det finns mycket kompetens och professionella från varierande branscher i Finland och enligt behov även många projekt baserade tjänster som hjälper företag framåt. Plastwelds vd Timonen strävar alltid till direkta förhandlingar med potentiella företagskunder, eftersom små finesser lättare kan diskuteras öga mot öga, och ett ömsesidigt förtroende skapas. Oftast används de tidigare kundkontakterna även i fortsättningen och även nya kunderna har sina kontakter till t.ex. Designare därmed upprätthåller man en låg kostnadsnivå och finner de rätta lösningarna för specifika projekt genom användningen av befintliga nätverk. Framtidsutsikterna för Plastweld Oy är mycket positiva och noggrant planerade. Just nu är företaget i tillväxtstadiet och Timonen tillkännager att målsättningarna är utmanande. Företagets tillväxt är främst ämnad att ske i framtiden och Plastweld siktar på en fem gånger större omsättning fram till år Alla parter inom tjänsten för tillväxtföretag är säkra på att förutsättningarna för tillväxten finns. Timonen betonar att företagets alla delområden skall utvecklas med kontinuitet, vilket betyder att man kommer att utveckla så väl produktionen som marknadsföringen och även personerna. Kunden är alltid i centrum i våra ögon och vi strävar alltid till att överträffa kundens förväntningar. Vi bestämmer alltid tillsammans med kunden de nödvändiga resurserna för utförandet och förverkligandet av målsättningarna, grundprincipen är att varje enskilt projekt utförs av de rätta professionella personerna inom respektive bransch. Jussi Timonen, VD, Plastweld Oy. 11

12 Fiskerienheten TE-Informerar 1/2007 Den nya programperioden Den EU-finansierade programperioden för fiskerinäringen böts från början av år Åren har projekt inom fiskerinäringen finansierats genom Fonden för fiskets utveckling (FFU). Under åren finansieras projekten via (EFF) Europeiska fiskerifonden. Jord- och skogsbruksministeriet har till TE-centralerna gett anvisningar om övergången från en programperiod till en annan. Kvarvarande medel från programperioden (FFU) : Anhållan om och beviljande av kvarvarande medel kan göras fram till dess att den nya programperiodens handlingsprogram kommer i gång, troligen hösten Med särskilt tillstånd av ministeriet kan medel beviljas även efter detta. Utbetalning av samtliga projektmedel som beviljats under perioden skall erläggas senast Medel för programperioden (EFF) : Projektansökningar för den nya programperioden kan tas emot från och med Kostnader som uppkommit efter att ansökan inlämnats kan godkännas som stödberättigade. Egentliga beslut och utbetalningar kan TE-centralen dock göra först då handlingsprogrammet har kommit i gång (hösten 2007). Övergångsperiod handlingsprogrammet inleds: Den förra periodens FFU- ansökningsblanketter kan användas efter fram till dess att det nya handlingsprogrammet kommer i gång. EFF -ansökningsblanketterna tas i bruk allt eftersom de blir färdiga. TE-centralen kan överföra ett projekt som ansökts via FFU till att finansieras via EFF efter att den sökande hörts och efter att sökanden godkänt förfarandet. Stöd som ansökts via EFF kan på motsvarande villkor även beviljas av FFU-medel. ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR FISKERINÄRINGEN (FFU) Verksamhetsprogrammets målsättning är att rikta programmets resurser till sådana åtgärder, som understöder nystartad eller befintlig lönsam fiskerihushållning som närings- och företagsverksamhet i Finland. Finansieringen riktas enligt målsättningarna speciellt till: Investeringsprojekt, vars målsättning är företagsverksamhetens modernisering och långsiktig utveckling. För förbättring och utveckling av branschens företagsverksamhet och kunnande, samt allmännyttiga infrastruktur- och utvecklingsprojekt. Utvecklingsprojekt som stöder företagens verksamhetsförutsättningar, där lösningar för branschens problem, samt branschens möjligheter och utnyttjande av nya innovationer betonas. Projekt som förbättrar kvaliteten och befrämjar konsument-, marknads-, miljö- och jämställdhets aspekter. Företagens och företagarnas utvecklingsplaner: Företagarna / företagen kan i samband med stödansökan presentera sin utvecklingsplan för utvecklingen av verksamheten bl.a. gällande näringsverksamhetens lönsamhet, kvalitet, produktion, marknaden, ibruktagande av innovationer och olika samarbetsmöjligheter. För övrigt måste planen innehålla en beskrivning över hur investeringen påverkar utvecklingen av verksamheten. Företag som presenterar sin utvecklingsplan kan beviljas högre stödprocent än de företag, som inte presenterat sin utvecklingsplan. Verksamhetslinjer som stöds: 1. Havsfiske 2. Vattenbruk, insjöfiske, fiskförädling och partihandel 3. Allmännyttiga åtgärder 4. Regionalt samarbete 5. Tekniskt stöd 12

13 FISKETILLSTÅND Fiskerienheten Fiskerirätten, dvs rätten att utöva fiske tillhör oftast vattenområdets ägare. Enligt lagen om gemensamma områden äger delägarlagen (fiskelagen) den största delen av insjöområdena och kustbanden. Vid kusten har delägarlagen ofta överlåtit fiskerätten enligt samfundslagen med hyresavtal åt fiskargillen. Fiskevårdsavgiften I Finland bör man betala förutom för rätten att använda vattenområdet, även en personlig skatteliknande fiskevårdsavgift, som berör alla åringar och även vattenområdens ägare. Avgiften behöver inte utföras för mete och pilkfiske, inte heller på Åland eller på havet inom Finlands ekonomiska zon. Fiskevårdsavgiften kan betalas för ett kalenderår (20eur.år 2007) eller för sju dagar (6eur. år 2007). Betalningen utförs till Nordea kontonummer t.ex. via nätbanken och kvittot kan själv skrivas ut för eventuellt bevis vid kontroll. Den länsvisa spöfiskeavgiften Genom att betala den länsvisa spöfiskeavgiften får man rätt att bedriva spöfiske med ett spö, en rulle och ett bete, trollingfiske dock med ytterligare ett viktdrag eller en paravan. Spöfiskeavgiften är personlig och den ger rätt att bedriva handredskapsfiske inom det län man betalt avgiften för. Vill man fiska med spö i mer än ett län bör avgiften betalas för alla de län där man ämnar fiska, avgiften behövs inte på statens allmänna vattenområden. Avgiften för varje län kan betalas till konton listade här under, via t.ex. nätbanken: Södra Finlands län Västra Finlands län Östra Finlands län Uleåborgs län Lapplands län Länsgränserna kan kontrolleras från inrikesministeriets lista över kommuner: Avgiften som betalas länsvis är (år 2007) 27eur. för hela kalenderåret och 6eur. för en 7 dagars fiskeperiod. Den korta fiskeperioden påbörjas från den dagen betalningen sker eller vid det datum som står på kvittansen. Förutom den länsvisa avgiften skall personen även betala fiskevårdsavgiften. Personer som är under 18 år eller över 65 år fyllda får utöva fiske utan någon form av avgift. Vid vissa områden som t.ex. vid forsar och strömdrag i lax- eller sikförande vattendrag och s.k. catch and realease - platser, får man inte utöva fiske utan vattenområdets ägares tillstånd, även om man innehar alla fiskerättigheter. Centralförbundet för Fiskerihushållning besvarar av de vanligaste frågorna angående fisketillstånd på Internet adressen: Mera information fås från: 13

14 ÖSTERBOTTENS TE-CENTRAL ÖNSKAR ALLA SAMARBETSPARTNERS OCH KUNDER EN TREVLIG SOMMAR OCH EN GOD FORTSÄTTNING PÅ ÅRET! Redaktör: Jari Hakala Innehållsproduktion: Kaarlo Lepistö, Arja Ala-aho, Michaela Södergård, Jari Hakala, Johanna Kujala, Henrik Granqvist, Tapio Lehto, Ulf-Erik Häggvik, Kaj Suomela Grafisk design: Jari Hakala

Landsbygdsnätverket och landsbygdsutvecklingsprogrammet Hans Bergström Landsbygdsnätverksenheten, JSM

Landsbygdsnätverket och landsbygdsutvecklingsprogrammet Hans Bergström Landsbygdsnätverksenheten, JSM Landsbygdsnätverket och landsbygdsutvecklingsprogrammet Landsbygdsnätverksenheten, JSM Landsbygdsnätverket?! Landsbygdsutvecklingsprogrammet?! Sivu 2 3.10.2008 Landsbygdsnätverket är en verksamhetsform

Läs mer

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik

Läs mer

sysselsättning Strukturfondsperioden 2007 2013

sysselsättning Strukturfondsperioden 2007 2013 Hävkraft från EU för sysselsättning Strukturfondsperioden 2007 2013 Innehåll 3 Hävkraft från EU för sysselsättning 4 Stöd för sysselsättningsutveckling från EU:s strukturfonder 6 Inverkan på miljön, samarbetet

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 19 september 2001 Nr 794 798 INNEHÅLL Nr Sidan 794 Statsrådets förordning om ändring av 1 statsrådets förordning om ikraftträdande av lagen om

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet

Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet Maria Konsin-Palva NTM-centralen i Nyland Sivu 1 Företagsstöden Målet är att öka försörjningsmöjligheterna och arbetstillfällena på landsbygden

Läs mer

I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek.

I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek. 8.7.2008 Bilaga 13 KOMMUN-, ÖVRIG OFFENTLIG OCH PRIVAT FINANSIERING I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek.

Läs mer

Europeiska socialfonden 2000-2006. Europeiska Finland Information, sysselsättning, kunnande, entreprenörskap och jämlikhet

Europeiska socialfonden 2000-2006. Europeiska Finland Information, sysselsättning, kunnande, entreprenörskap och jämlikhet SF Europeiska socialfonden 2000-2006 Europeiska Finland Information, sysselsättning, kunnande, entreprenörskap och jämlikhet Vad är Europeiska socialfonden? Europeiska socialfonden (ESF) är det viktigaste

Läs mer

Statsrådets förordning om främjande av livsmedelskedjans verksamhet

Statsrådets förordning om främjande av livsmedelskedjans verksamhet Statsrådets förordning om främjande av livsmedelskedjans verksamhet I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 8 i statsunderstödslagen (688/2001) och 7 c i lagen om statsbudgeten (423/1988),

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG FÖR ERUF- FINANSIERING TILL OCH MED 1.9.2014

ANSÖKNINGSOMGÅNG FÖR ERUF- FINANSIERING TILL OCH MED 1.9.2014 ANSÖKNINGSOMGÅNG FÖR ERUF- FINANSIERING TILL OCH MED 1.9.2014 Av Österbottens förbunds finansieringsram står 880 000 euro EU-stöd att sökas hos Birkalands förbund för utvecklingsprojekt som faller under

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

TE-tjänster för företag och arbetsgivare

TE-tjänster för företag och arbetsgivare TE-tjänster för företag och arbetsgivare te-tjanster.fi När företaget behöver ny kunnig arbetskraft eller om en ny situation kräver nytt kunnande, lönar det sig att utnyttja TE-tjänsterna. Vi är experter

Läs mer

Stödmöjligheterna för företag på Österbottens TE-centrals verksamhetsområde

Stödmöjligheterna för företag på Österbottens TE-centrals verksamhetsområde Stödmöjligheterna för företag på Österbottens TE-centrals verksamhetsområde - Företagsstöd från programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007-2013 - Understöd enligt lagen om statsunderstöd

Läs mer

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7.1 Stöd för internationella utvecklingsprojekt Rättsgrund: Självstyrelselag för Åland (1991:71) Landskapslag om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om

Läs mer

Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag

Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag Finnvera erbjuder finansieringslösningar för etablering av företagsverksamhet, vid

Läs mer

Resultat genom kvalitet. Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat?

Resultat genom kvalitet. Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat? AR BETSLIVETS KV ALITET Resultat genom kvalitet Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat? Låt oss tala om morgondagen och lite om

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken

Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken i landskapet Fokus under år 2015 Målsättningar Under 2014 har den svaga efterfrågan på arbetskraft medfört att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om lokalt ledd utveckling; SFS 2015:407 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 11 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. Normgivningsbemyndigande 1

Läs mer

EU:s regler om statligt stöd

EU:s regler om statligt stöd EU:s regler om statligt stöd Innehåll 1 Vad avses med statligt stöd? 1 Vad avses med statligt stöd?... 3 2 Kontrollen och godtagbarheten av statligt stöd... 5 Stöd enligt gruppundantagsförordningen är

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET CIRKULÄR Nr 133/00 Dnr 4468/01/2000

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET CIRKULÄR Nr 133/00 Dnr 4468/01/2000 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET CIRKULÄR Nr 133/00 Dnr 4468/01/2000 Giltighetstid 15.12.2000 tillsvidare Landsbygdsavdelningarna vid arbetskrafts- och näringscentralerna Länsstyrelsen i landskapet Åland

Läs mer

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 örnybara naturresurser en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 Bästa läsare! Denna nya strategi för jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR METALLKLUSTRET I ÖSTERBOTTEN

PROJEKTPLAN FÖR METALLKLUSTRET I ÖSTERBOTTEN 1(12) PROJEKTPLAN FÖR METALLKLUSTRET I ÖSTERBOTTEN Österbottens förbund kommer att finansiera ett kluster (utvecklingsprojekt för metallbranschen) som har en utbredning ifrån Kristinestad till och med

Läs mer

Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010

Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010 Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010 Vad är det frågan om? Lantbukets energiprogram är ett energieffektivitetsavtal inom ramen för jord- och skogsbruksministeriets verksamhetsområde under perioden

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

EG:s regler om statligt stöd

EG:s regler om statligt stöd EG:s regler om statligt stöd 1 Definition av statligt stöd Principerna 1 för statligt stöd till företag definieras i artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget. Fastän statliga stöd i princip är förbjudna kan

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 GEMENSKAPSLEDD LOKAL UTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om ansökan om projektstöd inom

Läs mer

Finland - mitt hem -projektet

Finland - mitt hem -projektet Finland - mitt hem -projektet Utvecklar högklassig integrationsservice Kristina Stenman, TEM 16.4.2015 Utvecklar högklassig integrationsservice Servicen under den inledande fasen inte tillgänglig i den

Läs mer

EU-stöd, Program & fonder

EU-stöd, Program & fonder EU-stöd, Program & fonder Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen är ett informationskontor som ingår i nätverket Europe Direkt och vår uppgift är att sprida information

Läs mer

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Få din idé utvärderad av Produktledens experter Har du kommit på en ny innovativ idé, som många kunde ha

Läs mer

Reglering av Finnveras finansieringsverksamhet 11.5.2012

Reglering av Finnveras finansieringsverksamhet 11.5.2012 Reglering av Finnveras finansieringsverksamhet 11.5.2012 Innehåll 1. Finnveras relation till staten 2. Finnveras finansieringsverksamhet regleras av författningsramarna 3. Finnveras lagstadgade uppgifter

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag; SFS 2015:210 Utkom från trycket den 14 april 2015 utfärdad den 26 mars 2015. Regeringen föreskriver

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Utlåtande om förslag till Lag om fiske

Utlåtande om förslag till Lag om fiske Borgå den 23.01.2014 Jord- och skogsbruksministeriet/ Centralförbundet för fiskerihushållning Nylands Fiskarförbund tackar för möjligheten att ge våra synpunkter på förslaget till lag om fiske. Lagen är

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 april 2014 356/2014 Statsrådets förordning om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten Utfärdad i Helsingfors den

Läs mer

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Kennet Johansson ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Europa 2020 Sammanhållningspolitiken 351,8 miljarder euro Regional utvecklingsstrategi Hösten 2013 Regering Våren 2014

Läs mer

Pomoväst. Kontor i Ekenäs, Centro, Genvägen 4. Mottagning också i övriga kommuner. Styrelse: ordförande Lennart Biström, 10 ord.medl. + 10 suppl.

Pomoväst. Kontor i Ekenäs, Centro, Genvägen 4. Mottagning också i övriga kommuner. Styrelse: ordförande Lennart Biström, 10 ord.medl. + 10 suppl. Pomoväst Pomoväst Föreningen grundad i maj 1997 Vi har förverkligat tre program - På Spåret 1997-1999 - Vår västnyländska Saga 2000-2006 - Västnyland en bygd i samverkan 2007-2013 Sammanlagt cirka 250

Läs mer

2. Uppgörande av ansökan om utbetalning på initiativ av projektets verkställare

2. Uppgörande av ansökan om utbetalning på initiativ av projektets verkställare 3.7.2008 Bilaga 11 ANVISNING OM ANSÖKNINGAR OM UTBETALNING 1. Allmänt Projektets totalkostnader är godkända i finansieringsbeslutet och i den godkända projektplanen. I finansieringsbeslutet har även uppställts

Läs mer

DITT FÖRSTA EURESJOBB

DITT FÖRSTA EURESJOBB DITT FÖRSTA EURESJOBB Vanliga frågor Allmänt Var hittar jag information om Ditt första Euresjobb (Your first Eures job, YfEj)? Du kan hämta information från EURES-portalen: http://eures.europa.eu eller

Läs mer

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Politiska reformerna MacSharry 1992 från prisstöd till direkt inkomststöd Agenda 2000 bl.a. slaktbidrag, extensifieringsersättning

Läs mer

Europeiska integrationsfonden

Europeiska integrationsfonden Diarienummer 2012-2 1(7) Stöder integration av medborgare från länder utanför EU Europeiska integrationsfonden Stöder projekt som syftar till att förbättra integrationen för nyanlända tredjelandsmedborgare

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

ANVISNING 159886 1 (11)

ANVISNING 159886 1 (11) ANVISNING 159886 1 (11) 27.3.2015 Dnr 788/55/2015 JORDBRUKSRÅDGIVNING ANVISNING TILL RÅDGIVAREN 2 (11) Bästa rådgivare Du bekantar dig som bäst med rådgivningsanvisningen för Råd 2020-gårdarnas system

Läs mer

Finansiering av miljöprojekt?

Finansiering av miljöprojekt? Finansiering av miljöprojekt? Regional utvecklingsstrategi (RUS) Finansiering Regionala projektmedel Interreg IV A Nord Landsbygdsprogrammet Regionala fonden RUS 2020 Norrbotten Strategier Regionala tillväxtprogrammet

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Syfte Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Programmet ska stärka de små och medelstora företagens möjligheter att: konkurrera på globala marknader

Läs mer

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING 1 (5) 2.12.2014 STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNING I JANUARI 2015 Mål Stärkandet av de finländska universitetens forskningsprofiler och effektiverandet

Läs mer

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp Finnvera Abp Finnvera är ett specialfinansieringsbolag som ägs av finska staten och

Läs mer

Välkommen till nätverksträff den 9 november

Välkommen till nätverksträff den 9 november 1(9) Dnr 49-5199/11 2011-11-02 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Välkommen till nätverksträff den 9 november Tyck till om nästa landsbygdsprogram! Tillsammans med dina

Läs mer

Nationellt finansierade utgifter uppgår till 103 000 euro. Lån som beviljas av fonden för jordbrukets utveckling uppgår till 610 000 euro.

Nationellt finansierade utgifter uppgår till 103 000 euro. Lån som beviljas av fonden för jordbrukets utveckling uppgår till 610 000 euro. EUROPEISKA KOMISSIONEN Bryssel den 23.01.2001 SG(2001) D/ 285315 Ärende: Statligt stöd - Finland Stöd nr N 43/2000 Investeringsstöd för renhushållning och naturnäring Herr Minister, Jag har äran att meddela

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN

ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN 1. Konsumentens förtroende och den finländska matens anseende 5 2. Den finländska matkedjans konkurrenskraft 6 3. Den finländska matkedjans konkurrensfördelar 6 3.1 Spårbarhet

Läs mer

utveckling av företagsverksamheten Strukturfondsperioden 2007 2013

utveckling av företagsverksamheten Strukturfondsperioden 2007 2013 Hävkraft från EU för utveckling av företagsverksamheten Strukturfondsperioden 2007 2013 Innehåll 3 Hävkraft från EU för utveckling av företagsverksamheten 4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Sammanfattning av partneravtal för Finland 2014-2020

Sammanfattning av partneravtal för Finland 2014-2020 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel, 7 oktober 2014 Sammanfattning av partneravtal för Finland 2014-2020 Övergripande information PA täcker fyra medel: Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Innovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki 4.10.2014

Innovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki 4.10.2014 Innovationsrådgivning för jordbrukare Seinäjoki 4.10.2014 Innovation Innovation = Uppfinning + business En innovation är en ny eller väsentligt förbättrad produkt (vara eller tjänst) som lanseras av ett

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statligt stöd inom det nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning; SFS 2009:982 Utkom från trycket den 3 november 2009 utfärdad

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Nya projektförslag från landskapscentrum för energirådgivning för konsumenter ute på fältet efterfrågas.

Nya projektförslag från landskapscentrum för energirådgivning för konsumenter ute på fältet efterfrågas. 8.11.2012 Energirådgivning för konsumenter: Nya projektförslag från landskapscentrum för energirådgivning för konsumenter ute på fältet efterfrågas. På uppdrag av arbets och näringsministeriet (ANM) ber

Läs mer

Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt

Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt Läs mer på: www.migrationsverket.se/fonder Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt Utlysning av medel från Europeiska återvändandefonden äger rum från 15 juli till 20 september

Läs mer

Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag

Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag Visste du det här? Nästan 70 procent av Tekes företagsfinansiering kanaliseras till utvecklingsprojekt i små- och medelstora företag. Tekes finansieringstjänster

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

FÖRESKRIFT Nr 20/08 Dnr 768/22/2008

FÖRESKRIFT Nr 20/08 Dnr 768/22/2008 FÖRESKRIFT Nr 20/08 Dnr 768/22/2008 Giltighetstid 11.4.2008-31.12.2015 Bemyndigande Lag om stöd för utveckling av landsbygden (1443/2006) 35, 37 och 38 Motsvarande EG-rättsakter Rådets förordning (EG)

Läs mer

WWW-adress Officiell e-postadress noreply@tekes.fi Namn på moderbolagets koncern Enhetens namn Kommun. Diaari 1402472544726/0/2014

WWW-adress Officiell e-postadress noreply@tekes.fi Namn på moderbolagets koncern Enhetens namn Kommun. Diaari 1402472544726/0/2014 Utgångsuppgifter om ansökan Är det fråga om Företag Utvecklingen inriktas huvudsakligen på För utveckling av en produkt, tjänst och/eller metod Basuppgifter Basuppgifter FO-nummer 1234567-8 Företagets

Läs mer

Avgränsning av områden

Avgränsning av områden Avgränsning av områden Annelie Ström Jordbruksverket 036-15 63 28 annelie.strom@jordbruksverket.se Fyra fonder Socialfonden - ESF Regionala utvecklingsfonden - ERUF Landsbygdsfonden - EJFLU Havs- och fiskerifonden

Läs mer

GÅRDSSTÖD OCH MODULERING 2009

GÅRDSSTÖD OCH MODULERING 2009 GÅRDSSTÖD OCH MODULERING 2009 Anna Myréen / Mavi Helsingfors 17.2.2009 Obs. Bara gällande rättsakter och författningar är officiella källor. PRESENTATIONENS INNEHÅLL Huvudpunkterna i presentationen Stödberättigande

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram 1(5) 2012-05-09 Landsbygdsavdelningen Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram Inledning Lina Andersson, som är projektledare för att ta fram ett tekniskt

Läs mer

Finansiering för att starta ett företag

Finansiering för att starta ett företag Finansiering för att starta ett företag Finansiering från Finnvera vid etablering av företagsverksamhet Planerar du att grunda ett företag? En bra affärsidé, företagarfärdigheter och en omsorgsfull planering

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

Östra Finland Strukturfondsperioden 2007 2013

Östra Finland Strukturfondsperioden 2007 2013 Hävkraft från EU till Östra Finland Strukturfondsperioden 2007 2013 Innehåll 3 Europeiska unionen deltar i utvecklingen av Finlands regioner 4 Mål för regional konkurrenskraft och sysselsättning 5 Verksamhetsområdet

Läs mer

ANVISNING FÖR UPPGÖRANDET AV ANSÖKAN OM UTBETALNING AV FÖRETAGSSTÖD

ANVISNING FÖR UPPGÖRANDET AV ANSÖKAN OM UTBETALNING AV FÖRETAGSSTÖD ANVISNING FÖR UPPGÖRANDET AV ANSÖKAN OM UTBETALNING AV FÖRETAGSSTÖD Inledning Denna anvisning är avsedd att vara till hjälp vid uppgörandet av ansökan om utbetalning av företagsstöd (Landsbygdsverkets

Läs mer

Kina-programmet, utlysning 2014

Kina-programmet, utlysning 2014 Asien-programhelhet utbildningssamarbete Kina-programmet, utlysning 2014 1. Allmänt CIMOs Asien-program finansierar projekt inom högskolornas utbildningssamarbete med målområden i Asien som anses speciellt

Läs mer

EU:s regler om statligt stöd

EU:s regler om statligt stöd EU:s regler om statligt stöd 1 Definition av statligt stöd Principerna för statligt stöd till företag 1 definieras i artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.* Fastän statliga

Läs mer

Konkreta fördelar med immaterialla rättigheter

Konkreta fördelar med immaterialla rättigheter Konkreta fördelar med immaterialla rättigheter www.kolster.fi IPR-tjänster sedan 1874 Kolster Oy Ab är ett expertföretag med fokus på immaterialrättigheter (IPR, Intellectual Property Rights). Vår uppgift

Läs mer

INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013

INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013 INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Integrationsfonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella ärenden RAPPORTERINGSPERIOD: 2007-2013

Läs mer

Europeiska integrationsfonden

Europeiska integrationsfonden 1(8) Diarienummer 2013-03-12 Stöder integration av medborgare från länder utanför EU Europeiska integrationsfonden Stöder projekt som syftar till att förbättra integrationen för nyanlända tredjelandsmedborgare

Läs mer

ANVISNING OM IFYLLANDE AV BLANKETT FÖR UTBETALNING AV STATLIGT STÖD

ANVISNING OM IFYLLANDE AV BLANKETT FÖR UTBETALNING AV STATLIGT STÖD Anvisning 1 (5) 5.4.2013 ANVISNING OM IFYLLANDE AV BLANKETT FÖR UTBETALNING AV STATLIGT STÖD Allmänt Denna blankett använder man när man ansöker om utbetalning av stöd hos Kommunikationsverket enligt lagen

Läs mer

Hand i hand miljövård och landsbygdsutveckling

Hand i hand miljövård och landsbygdsutveckling Hand i hand miljövård och landsbygdsutveckling Möjligheter att vårda jordbruksmiljön inom ramen för programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland Programmet för utveckling av landsbygden

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Halland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se

Halland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se Halland i Europa Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid Undrar du på vilket sätt EU finns närvarande för dig här i Halland? I den här broschyren berättar vi om några av de projekt som har genomförts

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 INTEGRERAD HÅLLBAR STADSUTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om förvaltning av EG:s strukturfonder; SFS 2007:14 Utkom från trycket den 6 februari 2007 utfärdad den 18 januari 2007. Regeringen föreskriver följande. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer