KTH Företagssamverkan

Transkript

1 KTH Företagssamverkan

2 KTH:s utbildning och forskning ska göra nytta i samhället KTH Företagssamverkan skapades den 1 juli 2008 genom att delar av KTH:s universitetsförvaltning bröts loss och bildade grunden till en ny skola. KTH Företagssamverkan har rektors uppdrag att stödja KTH:s samverkan med näringslivet, studenternas etablering på arbetsmarkanden samt kommersialisering och nyttiggörande av KTH:s kompetens och forskning. Etableringen av en särskild skola för samverkan återspeglar den vikt som KTH lägger vid att KTH:s utbildning och forskning ska göra nytta i samhället. I den senaste utvecklingsplanen, för perioden , betonar KTH:s styrelse och ledning vikten av ökad samverkan på såväl lokal och nationell som internationell nivå. Ett intensifierat samspel och samarbete med näringslivet inom både forskning och utbildning är en förutsättning för att KTH ska kunna behålla och långsiktigt stärka sin konkurrenskraft och sitt varumärke. KTH Företagssamverkan har således fått ett angeläget och utmanande uppdrag. En viktig utgångspunkt i allt vårt arbete är att samverkansuppgiften inte ska betraktas som en separat tredje uppgift. En väl fungerande samverkan måste framför allt återspeglas i det sätt som KTH löser den första och andra uppgiften, d.v.s. i vår utbildning och i vår forskning. Samverkan handlar om att skapa attraktiva utbildningar och om att göra våra studenter eftertraktade på arbetsmarknaden. Med minskande ungdomskullar, ökad konkurrens om studenterna och allt större behov av livslångt lärande är samspelet med näringslivet en ödesfråga. Samverkan handlar också om att säkerställa att vår forskning leder till nya produkter, nya tjänster och nya innovationer. Det kan ske via start av nya företag men framför allt genom att vår forskning nyttiggörs i redan existerande verksamheter. Fungerande samverkansformer är också helt nödvändiga om vi ska kunna konkurrera om framtida forskningsmedel. Allt fler forskningsfinansiärer kommer att kräva att vi kan visa att vår forskning gör nytta både för mänskligheten och för tillväxten i Sverige och Europa. KTH Företagssamverkans uppdrag skiljer sig således väsentligt från övriga skolors och det har varit en stimulerande utmaning att söka utveckla fungerande organisation, bemanning och rutiner för skolans olika verksamheter. Nu när vårt första hela verksamhetsår är till ända kan jag med glädje och tillfredsställelse konstatera att det varit ett år fyllt av entusiasm och entreprenörsanda. Jag tackar mina medarbetare för att flertalet verksamheter börjat finna sina former och jag känner förväntan och tillförsikt inför framtida utmaningar. Eric Giertz Professor i industriell ekonomi och organisation samt Dekan för KTH Företagssamverkan

3 2 KTH Företagssamverkan Affärsutveckling och tillväxt 3 Innehållsförteckning Affärsutveckling och tillväxt 3 Affärsutveckling och tillväxt 4 Starka företagsrelationer en framtidsinvestering 5 Teknik och Tillväxt bygger broar mellan akademi och näringsliv 7 Plattformar en grund för strategiska partnerskap 8 Nya initiativ inom transportområdet 9 Universitet är viktiga tillväxtmotorer 11 Kommersialiseringsstöd 12 KTH Innovation stödjer kommersialisering 14 Värdefullt med kunnig partner 15 KTH har outsourcad inkubatorverksamhet 15 Mekanisk handske hjälper muskelsvaga 16 Startup! ger nya affärsplaner 17 Excitera Innovation Challenge 18 KTH Holding söker hävstångseffekt 19 KTH-relaterade fonder 20 En investering som kan rädda liv 21 Karriärstöd 22 Inspirerad på ett bra sätt en dag med KTH Karriär 25 Aktiv start på karriären 27 Alumni- och HR-relationer 28 Karriärrapporten 29 Vad gör egentligen en ingenjör? 30 FFLA lyfter fram kvinnliga förebilder 32 Young Professionals ger nya kontakter 34 Alumniåterträff i Shanghai 35 Livslångt lärande 36 KTH Executive School 37 En dag med Executive Program in Industrial Management 40 KTH Education 40 Uppdragsutbildning 41 Skräddarsydd uppdragsutbildning för TeliaSonera 44 Vidarutbildning för yrkesverksamma 45 Fördjupade kunskaper om järnvägssignalering 46 Medarbetare KTH Företagssamverkan Historiskt har KTH, genom nära samarbete med svenska storföretag och affärsverk, spelat en viktig roll för den industriella utvecklingen. Men KTH är inte längre en lika självskriven samarbetspartner för globala storföretag med svenska rötter. Numera konkurrerar KTH om företagens gunst med andra tekniska universitet i Sverige och utomlands. I dag formulerar många företag strategier för sitt samarbete med universitet och parallellt ser universiteten över samarbetsformerna med näringslivet. Som Sveriges största tekniska universitet har KTH ett särskilt ansvar för att forskningsresultat nyttiggörs. KTH kan väsentligt bidra till att företag i Sverige får ökad konkurrenskraft. Även offentliga forskningsfinansiärer ställer numera krav på att teknisk forskning ska komma till nytta. Därmed accentueras vikten av nära samverkan med näringslivet. När vi studerar samspelet mellan forskning, företagande, innovation och tillväxt är det uppenbart att utvecklingen sker i alltmer komplexa mönster. För KTH handlar det inte längre bara om att samarbeta med enstaka storföretag eller att stötta nyföretagande. Vi måste systematiskt samspela med många olika företag unga som gamla och tillverkande såväl som tjänsteproducerande. Vi måste också samverka med instituten och vi måste stimulera rörligheten mellan akademi och näringsliv. Att utveckla nära kontakter och fungerande nätverk med ledande befattningshavare i näringsliv samt departement och myndigheter är den uppgift jag prioriterar högst. Utgångspunkten för mitt arbete är att systematiskt ut- veckla samarbetsformer som bidrar till att KTH gör verklig nytta i samhället, stärker sitt varumärke och fortsätter utvecklas till ett ledande tekniskt universitet i Europa. Enrico Deiaco Chef Affärsutveckling och tillväxt Affärsutveckling och tillväxt i korthet Avdelningen Affärsutveckling och tillväxt, som bildades i augusti 2009, ska bygga allianser med företag och organisationer som kan utveckla sina affärer genom att nyttiggöra KTH:s forskning. Avdelningen ska även skapa relationer till små och medelstora företag. Målet är att KTH:s forskning nyttiggörs och att forskningen leder till bättre affärer och ökad tillväxt i svenskt näringsliv. Avdelningen har hittills koncentrerat sin verksamhet till tre områden: utveckling av former för samverkan med företag och organisationer inom KTH:s strategiska forskningsområden, bl.a. genom konferensen Teknik och Tillväxt utveckling av samverkansformer för att stimulera rörligheten mellan akademi och näringsliv, bl.a. i projektet Industrial Faculty kartläggning av hur universitetsforskning nyttiggörs och av kommersialiseringsprocesserna runt KTH, i projektet Industrial Footprint.

4 4 KTH Företagssamverkan Affärsutveckling och tillväxt 5 Starka företagsrelationer en framtidsinvestering KTH betonar i den senaste utvecklingsplanen vikten av att utveckla samverkansformerna med näringsliv, offentliga aktörer och forskningsinstitut. Ett viktigt verktyg är att stärka olika former av personalunioner, vilket bl.a. resulterat i lansering av begreppet Industrial Faculty. Jag vill starkt uppmuntra uppbyggnad av en Industrial Faculty, som består av anställda hos samarbetspartners som på olika sätt är knutna till KTH, t.ex. genom adjungeringar eller affilieringar, säger Peter Gudmundson, rektor på KTH. Men personalunioner kan även innebära att lärare/forskare vid KTH arbetar deltid exempelvis på ett forskningsinstitut eller i näringslivet. Omfattningen av personalunioner bör enligt min mening öka väsentligt. Det är viktigt att anställda i näringslivet aktivt engagerar sig och medverkar i vår verksamhet och det är lika viktigt att våra lärare och forskare förstår näringslivets villkor och behov, fortsätter han. Tankarna på en Industrial Faculty och en mer systematisk personalrörlighet resulterade under 2009 i att KTH Företagsamverkan, tillsammans med konsultföretaget McKinsey (som arbetat pro bono), dels genomfört ett antal intervjuer med VD:ar i större svenskrelaterade bolag och dels studerat hur ledande utländska universitet systematiserat samspelet med viktiga samarbetspartners. En av slutsatserna är att företagen vill ha en bättre kontakt och dialog med universitet på hög strategisk nivå. De historiska relationerna mellan företag och universitet håller på att luckras upp idag, säger Enrico Deiaco, chef för Affärsutveckling och tillväxt. FoU bedrivs på en global marknad där företag kan söka kunskap i vilket land och med vilka universitet de vill. Att vårda relationer kommer därför att bli än viktigare i framtiden. Analyserna kommer att resultera i konkreta förslag som kan introduceras under Avsikten är att etablera en mer systematisk dialog och samverkan med näringslivet både när det gäller forskning och undervisning. Teknik och Tillväxt bygger broar mellan akademi och näringsliv Teknik och Tillväxt är en återkommande konferensdag arrangerad av KTH Företagsamverkan i syfte att bygga broar mellan näringslivet och akademin. Teknik och Tillväxt tar utgångspunkt i näringslivets strategiska utmaningar och debatterar de samhälleliga konsekvenserna av strukturförändringar i dagens näringsliv. År 2009 hade Teknik och Tillväxt temat grön teknik inom energi och transporter. Åhörarna fick tillfälle att lyssna på och ställa frågor till företagsledare, investerare och beslutsfattare samt ta del av det senaste på forskningsfronten. Konferensdagen lockade cirka 600 deltagare. Mörka krismoln hängde över talarna från fordonsindustrin, men där fanns också hopp och tilltro till de möjligheter för energibranschen och transportmedelsindustrin som uppstår i kölvattnet av hårdare miljökrav och klimathot. Med nya gröna tekniska lösningar och produkter som svar på de ökade miljökraven har Sverige möjlighet att ta en internationell tätposition. Men det kräver att företagen mitt i krisen har råd att satsa på forskning och utveckling, sa Lars Holmqvist, VD för Clepa, de europeiska fordonsunderleverantörernas förening. Talare och åhörare i den fullsatta föreläsningssalen på KTH vittnade om det akuta läget inom fordonsindustrin. Den finansiella krisen har påskyndat en dramatisk omstrukturering inom personbilsindustrin och slagit hårt mot tillverkare av kommersiella fordon. Samtidigt; teknikskiften och miljökrav öppnar också nya möjligheter för både etablerade och nya företag. Klas Wåhlberg, VD för tågtillverkaren Bombardier Transportation i Västerås, märker av den växande marknaden för miljövänligare, bekvämare och snabbare tåg. Sverige är en bra marknad att testa ny teknik på. Försäljningen av 980 tågvagnar av Reginamodellen till Kina hade inte varit möjlig utan en hemmamarknad, och det framgångsrika samarbetet med KTH inom Järnvägsgruppen, Gröna Tåget och ECO 2

5 6 KTH Företagssamverkan Affärsutveckling och tillväxt 7 Vehicle Design, säger han. Under såväl förmiddagens parallella konferenser Transportmedelsindustrin en framtidsbransch! och Förnybar energi en tillväxtbransch! som den samhällspolitiska konferensen efter lunch, lyftes Sveriges unika tradition av framgångsrikt samarbete mellan näringslivet, akademin och staten fram. Det var ingen slump att energi och transportmedel var temat på 2009 års Teknik och Tillväxt. Båda är områden där KTH har forskning i världsklass och mångåriga industrisamarbeten. Enligt Energimyndighetens VD Tomas Kåberger har intresset för att kommersialisera energiforskningsresultat och möjligheterna att lyckas ökat. Sammankopplingen av energi och fordonsbranscherna som nu sker är mycket spännande. Nu börjar det verkligen hända saker, energieffektivitet har blivit en nödvändighet även i fordonsindustrin, säger han med påtaglig entusiasm i rösten. Svenska företag har stora möjligheter att ligga i framkant av den växande marknaden för förnybar energi och energieffektivisering. Lennart Billfalk, senior advisor och tidigare forskningsdirektör på Vattenfall, underströk dock vikten av att det utbildas fler ingenjörer. Det börjar bli brist på kompetens i energibranschen. Starka forskningsmiljöer attraherar duktiga studenter och forskare. Vattenfall vill vara med och stödja KTH:s arbete med att bygga upp dessa miljöer och bli ett internationellt konkurrenskraftigt tekniskt universitet, säger Billfalk. Anneli Eriksson Avdelningschef Affärsutveckling och kommersialisering, Energimyndigheten Konferensdagen har ett näringslivs- och tillväxtfokus vilket gör att den kompletterar många andra energikonferenser som handlar om teknik och klimatfrågor. Det är viktigt för oss att vara här och lyssna av behoven. Incitamenten för förnybar energi är så starka i energibranschen att jag tror det kommer lyfta efter krisen. Vi har många lovande cleantechbolag i vår portfölj som får affärsutvecklingsstöd av Energimyndigheten. Jag tror att det finns stora möjligheter att skapa en svensk eportindustri inom förnybar energi i takt med att medvetenheten för klimatfrågorna samt efterfrågan från nya marknader ökar. Hasse Johansson Forsknings- och utvecklingschef, Scania Forskning och utveckling i kreativ och innovativ miljö i nära samarbete med bland annat KTH är nödvändigt för att klara att ligga i täten. Krisen i fordonsindustrin är allvarlig, men inget ont som inte har något gott med sig. Miljökraven är en tuff utmaning, samtidigt kan de utgöra en framgångsfaktor för Scania. Vi måste hela tiden bli bättre och satsar på att effektivisera transporterna på olika sätt. Men teknikutveckling är svårt och bör ske i små steg vi måste vara realistiska. Förbränningsmotorns död är tämligen överdriven när det gäller tunga fordon, dieselmotorn kommer att finnas kvar och utvecklas för nya alternativa bränslen. Plattformar en grund för strategiska partnerskap KTH:s fem plattformar är ett sätt att tydliggöra, visualisera och demonstrera KTH:s forskningskompetens för omvärlden. Men plattformarna gör det också lättare att samarbeta och bygga kontakter med näringslivet. I den senaste utvecklingsplanen har KTH pekat ut fem tvärvetenskapliga forskningsplattformar av stor strategisk betydelse. Dessa är inriktade mot medicinsk och biomedicinsk teknik, informations- och kommunikationsteknik, materialteknik, energiteknik samt transporter. För samtliga tvärvetenskapliga plattformar är dessutom miljöteknik och klimatfrågor särskilt fokuserade. Plattformarna är nära kopplade till SRA (Strategic Research Areas), som den svenska regeringen under 2009 beslutade att göra särskilda insatser inom. Genom regeringens SRA-satsning har KTH tilldelats närmare 600 extra miljoner för att bygga upp världsledande forskning under perioden Förnyelse är ledordet för KTH som deltar i elva SRA-program och leder fem av dem. Det är av viktigt att KTH bygger upp KTH tillhör de två vinnande konsortierna som ska göra EU till en ledande innovationsmotor inom ICT och hållbar energi. Det prestigefyllda projektet EIT (European Institute of Innovation and Technology) har valt ut KTH som ledande part i två så kallade KIC:s, som har noder i ett flertal europeiska städer. Inom ICT-konsortiet EIT ICT Labs består Stockholmsnoden av KTH (i Kista), Ericsson, Telia Sonera och forskningsinstitutet SICS. Det här ger KTH enastående möjligheter att utvecklas tillsammans med de ledande universiteten, instituten och industrierna i Europa, säger Gunnar Landgren, vicerektor på KTH, som är t.f. chef för hela EIT ICT Labs. strategiska partnerskap och företagskontakter runt plattformarna. Vi måste skapa ett marknadstryck och KTH Företagssamverkan har en nyckelroll i det sammanhanget. KTH Företagssamverkan har de företagskontakter och den expertis som behövs för att nå ut till företag, myndigheter och andra organisationer, säger Björn Birgisson, vicerektor för forskningens struktur och innehåll och koordineringsansvarig för plattformarna. Enrico Deiaco, som även sitter i styrgruppen för de tvärvetenskapliga plattformarna, framhåller att 2010 blir ett spännande år. Det handlar om att definiera plattformarnas uppgift, vilken kompetens som finns i KTH:s olika skolor, relationerna till SRA-projekten, vilka företagskontakter som är önskvärda och hur kopplingarna ska se ut till de två stora EITkonsortier som KTH deltar i. KTH ser utnämningarna som en av högskolans största framgångar hittills. Varje KIC beräknas få en omsättning på 1,5 miljarder kronor per år och inom energikonsortiet KIC InnoEnergy ingår förutom KTH även Uppsala universitet, ABB och Vattenfall. Ett innovationscentrum inom miljöteknik och hållbara energilösningar kommer att byggas upp på båda universitetens campus. Centren blir spännande mötesplatser för att skapa förbindelser mellan näringsliv, forskning och utbildning, vilket förväntas leda till en ny anda av entreprenörskap och kreativitet, säger Ramon Wyss vicerektor på KTH, som har koordinerat ansökningsarbetet från svensk sida.

6 8 KTH Företagssamverkan Affärsutveckling och tillväxt 9 Nya initiativ inom transportområdet Universitet är viktiga tillväxtmotorer Att utveckla transporter med minskad miljöbelastning är en viktig framtidsfråga. Inom den tvärvetenskapliga transportplattformen satsar KTH stort på att hitta nya lösningar. KTH Företagssamverkan har en viktig roll när det gäller att koppla forskningen till konkret samarbete med företag. Den 2 december 2009 stod KTH Företagssamverkan värd för BALTECH, en årlig konferens mellan tekniska lärosäten runt Östersjön. Denna gång stod samverkan mellan universitet och näringsliv samt kommersialisering av forskning på agendan. Temat för konferensen var Universities as a Vehicle for Innovation. KTH Transport demo lab är namnet på ett spännande samverkansprojekt som håller på att ta form inom Transportplattformen. Det handlar om ett modernt testlabb för att sammanföra den forskning som görs inom KTH och demonstrera energioptimala lösningar för framtida fordon. Det säger Jan Wikander, professor på KTH Maskinkonstruktion som ingår i en av de fem skolor som deltar i projektet. Redan i dag bedrivs mycket komponentforskning inom KTH, t.ex. på batterier, bränsleceller, drivsystem och lättviktskonstruktioner. Men det är sällan forskningsresultaten integreras i ett större system. Då kan man inte heller göra de systemoptimeringar som behövs i slutändan. Det har varit viktigt för oss att involvera KTH Företagssamverkan i projektet för att förnya samverkan med näringslivet och hitta fler partners som är intresserade av miljö-, energi- och säkerhetsfrågor. Jan Wikander hoppas att projektet ska leda till såväl ett ökat externt intresse som ökad motivation bland studenterna som får stoppa in sin lilla del i ett större sammanhang. Målet med KTH Transport demo lab är att demonstrera vilka möjligheter tekniken trots allt erbjuder om man bättre utnyttjar och integrerar all den fordonsrelaterade forskning som finns på KTH. Scania har tagit initiativ till Scandinavian Transport Innovation Lab (STIL) en mer långsiktig satsning på fordonsteknik i Mälardalen. I regionen finns ledande forskning och innovation inom transportområdet, men den är inte alltid synkroniserad. För att lyfta fram regionen och skapa en europeisk nod har Scania, tillsammans med KTH initierat en diskussion om att bilda STIL. Det görs många bra satsningar inom området idag, säger Anders Johnson, forskningskoordinator på Scania. För oss handlar det inte om att skapa nya centra, utan att knyta ihop det som händer i ett gemensamt nätverk. Efterfrågan på transporter ökar i världen samtidigt med kraven på att bygga ett hållbart samhälle. Ny teknik är lösningen, men ny teknologi och nya material ökar utvecklingskostnaderna. För Scania handlar det också om att säkerställa framtida kompetensbehov och att studenter utbildas inom rätt områden. Varje industri behöver ha en stark akademi i närheten och vi vill jobba med de bästa. KTH är duktiga på många områden och finns dessutom i närheten. KTH kommer att ha en viktig sammanhållande roll i STIL-nätverket och dess fokusområden. Vi vill även dra nytta av de akademiska kopplingar och politiska kontakter som finns, innanför och utanför gränserna, och här är KTH viktigt, säger Anders Johnsson. Enrico Deiaco, chef för Affärsutveckling och tillväxt vid KTH Företagssamverkan, slog an tonen genom att presentera en sammanfattning av internationell forskning om kommersialisering vid de tekniska universiteten. Han konstaterade inledningsvis att i USA och Europa har stor vikt hittills lagts vid att starta inkubatorer för att stimulera kommersialisering via nyföretagande, men aktuell forskning visar att andra kommersialiseringsvägar är av större betydelse för nyttiggörande av forskning och teknisk utveckling. Han exemplifierade med resultat från internationell forskning och genomförda kartläggningar av kommersialiseringen runt KTH. Under 2008 genomförde KTH en stor internationell forskningsutvärdering som visade att KTH:s forskning är internationellt ledande inom många områden. Den visade också att relationerna mellan näringsliv och forskning är många och vitala och att KTH är en framgångsrik Jakob Kübarsepp Tallins tekniska universitet och ordföranden i styrelsen för BALTECH. BALTECH-konferenserna ger nya bättre idéer att arbeta med och ofta dyker samarbeten upp efteråt. Sven Gunnar Edlund, Vinnova, presenterade nya satsningar för tillväxt runt Östersjön. innovationspartner i det svenska samhället. Den internationella utvärderingen belyste, genom framtagning av nya data, att KTH, räknat per forskningsutgiftsenhet, producerar fler spin-offs än MIT, Stanford och Cambridge samt att antalet patent matchar nivåerna vid andra internationella toppuniversitet. Enrico Deiaco tillade: KTH:s industriella avtryck kan ses som en palett över olika kommersialiseringsvägar. Nyföretagande är en väg, men det finns många andra. Forskningen kan t.ex. nyttiggöras genom att forskningsresultat patenteras och licensieras ut till redan existerande företag, genom att ingående parter träffar avtal om kommersialisering redan vid start av stora forskningsprojekt, genom att små forskningsintensiva tjänsteföretag, som har kontakt

7 10 KTH Företagssamverkan Kommersialiseringsstöd 11 med forskningsfronten, utför uppdrag åt andra företag, genom att forskningsinstitut sprider forskningsresultat till sina kunder och delägare eller genom att grupper av forskare bildar gemensamt ägda intressebolag som disponerar rättigheter som andra kan exploatera. I en efterföljande programpunkt presenterade Marianne Hansson, VD för Atlas Antibodies, ett exempel på det sistnämnda. Atlas Antibodies är ett företag som hanterar produktion, marknadsföring och försäljning av de antikroppar som utvecklas och valideras i HPR (Human Proteome Resourse) Center. HPR-centret driver forskningsprogrammet the Swedish Protein Atlas (HPA) ett stort forskningsprojekt som finansieras av Knut och Alice Wallenbergs forskningsstiftelse. HPA-programmet lokaliserar och kartlägger mänskliga proteiner i såväl frisk som sjuk vävnad och resultaten publiceras i en allmänt tillgänglig atlas ( HPA-visionen är att systematiskt utveckla och kvalitetssäkra antikroppar till alla mänskliga proteiner och att använda dessa reagenser för att kartlägga mänskliga proteiner och deras samspel. Marianne Hansson berättade att alla forskare som deltar i HPR-projektet har överlåtit sina rättigheter på ett gemensamt ägt intressebolag, som i sin tur är delägare i Atlas Antibodies. Atlas Antibodies Marianne Hansson VD Atlas Antibodies Det delade ägandet mellan universitet, forskare och finansiärer har många fördelar. En stor fördel är att forskarna varken behöver lämna sin forskning eller universitetet för att få del i eventuella framtida vinster. Hon framhöll att forskarna därigenom helt kan fokusera på sin forskning och ändå få del i en eventuell kommersiell framgång. Atlas Antibodies AB, som bildades 2006, har fått en bra start och förhoppningarna inför framtiden är stora. Sex månader efter företagets etablering lanserades de första 750 produkterna och redan 2008 hade bolaget ett positivt kassaflöde. Produktkatalogen växer snabbt med tio nya validerade antikroppar per dag. Dessutom söker bolaget ett nytt patent var sjätte vecka. Patent som kan resultera i nya möjligheter att diagnostisera och bota t.ex. cancer. Alla investeringar görs av de externa riskkapitalbolag som är delägare i Atlas Antibodies. Atlas Antibodies har 13 anställda (årsskiftet 2009/10), varav merparten har en bakgrund från KTH. De håller till i AlbaNova och har sitt laboratorium vägg i vägg med delar av HPR-projektets verksamhet. Alla forskare inom HPR har överlåtit sina immateriella rättigheter från projektet till det gemensamt ägda bolaget Atlasab Intressenter AB som i sin tur är delägare i Atlas Antibodies. Från början bestod forskarbolaget av cirka 70 forskare och grundare, 2009 var de över 100 delägare. Atlas Antibodies ägs även av universiteten där HPRprojektet bedrivs (KTH och Uppsala universitet) samt de externa investerarna Investor Growth Capital och Scandinavian Life Science Invest. Kommersialiseringsstöd KTH är en framgångsrik innovationspartner i det svenska samhället men har goda förutsättningar att ytterligare stärka sin roll som generator av nya produkter, tjänster och företag. Därför har KTH de senaste åren satsat på att utveckla ett mer professionellt stödsystem för att dels öka och effektivisera kommersialisering och nyttiggörande av KTH:s forskning, dels öka innovationskraften och entreprenörskapet bland lärare och studenter. Starten av KTH Företagssamverkan innebär en nysatsning på innovationsstödjande verksamhet. Inom KTH Innovation har vi byggt upp en professionell support för alla forskare och studenter som överväger kommersialisering. Vi har skapat ett marknadsorienterat system med siktet inställt på att bli Sveriges ledande inom kommersialisering av forskning. Vi agerar opartiskt och vi har inga strikta urvalsprocesser eller egna kommersiella incitament, utan tar alltid utgångspunkt i idéägarnas intressen. En annan viktig utgångspunkt är att inte bara stödja nyföretagande, utan också bygga upp processer för annan typ av kommersialisering, t.ex. licensiering och olika typer av samarbete med befintliga företag. KTH Innovation har nära samarbete med inkubatorn Stockholm Innovation & Growth (STING) samt med flera industriforskningsinstitut. Vi samverkar även med affärsplantävlingen Venture Cup och studentföreningen Excitera. Vad gäller finansiellt stöd till idéägarna har vi ett mycket nära samarbete med Innovationsbron, Almi och Vinnova samt med KTH Holding och till holding relaterade fonder och investerare. Jag är förväntansfull på vad framtiden har att bjuda. KTH har av regeringen tilldelats ett av åtta innovationskontor, vilket innebär ökade resurser och vidgade uppgifter för oss på KTH Innovation. Vi ska i nära samarbete med våra regionala partners erbjuda support till forskare vid andra lärosäten i Mälardalen. Lisa Ericsson Chef KTH Innovation KTH stöder studenters entreprenörskap Utöver det Kommersialiseringsstöd som beskrivs på följande sidor medverkar KTH i många sammanhang för att stimulera innovation och entreprenörskap bland studenter. Några exempel: Excitera studentdriven förening som arbetar för att skapa intresse för entreprenörskap, genom fyra parallella projekt; Swedish Game Awards, Excitera Enterprise Forum, Excitera Mobile Cup och Excitera Innovation Challenge, Venture Cup genomför en årlig affärsplanstävling, där personer med affärsidéer får feedback, handledning, utbildning och inspiration, venturecup.se Gemensamma kurser i innovation och entreprenörskap anordnas inom ramen för Stockholm School of Entrepreneurship (SSES), som drivs i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm, Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Konstfack, Product Innovation Engineering programme (PIEp) syftar bl.a. till att etablera ett mer innovativt och brukarorienterat tänkande i utbildningen,

8 12 KTH Företagssamverkan Kommersialiseringsstöd 13 KTH Innovation stödjer kommersialisering Att ta en idé eller ett tekniskt forskningsresultat till marknaden kräver engagemang, tid och pengar. För att hjälpa studenter och forskare i denna process finns KTH Innovation. Här kan de få professionell rådgivning, kommersiellt stöd och tillgång till ett stort nätverk för att kunna förverkliga sina idéer. Stödet är gratis och oberoende. Illustration: Istockphoto 272 nya idéer... Utmaningen är att hitta den bästa affärsmodellen för varje forskningsresultat, säger Lisa Ericsson, avdelningschef på KTH Innovation. Det är viktigt att vi har fokus på att det är en lärande process Make the winner, not pick the winner är vårt motto. KTH Innovation har valt ett arbetssätt öppet för en mängd olika vägar för forskare och studenter som vill kommersialisera sina forskningsresultat och idéer. Med stöd av KTH Innovation kan vägen till marknaden gå via inkubatorer, forskningsinstitut, bildande av bolag eller samarbete med företag. Under 2010 startar KTH Innovation tillsammans med KTH Holding AB även en pilotverksamhet för att stärka licensieringsstödet till forskare. Det är viktigt att KTH Innovation är synligt Resultat Sedan nystarten av verksamheten 2007 har KTH Innovation haft ett idéinflöde på 272 nya idéer KTH Innovation har haft kontakt med totalt 435 individer på KTH varav 300 är forskare eller doktorander och 135 är studenter Av de 300 forskarna är 108 professorer, vilket är drygt 35 procent av samtliga professorer vid KTH. Målet är att inom tre år nå 70 procent av alla professorer. ute hos forskarna och träffar dem i laboratorierna och vid olika möten. Innovation behöver bli en naturlig och integrerad del i forskningen. När en forskare har en idé, som kan vara möjlig att kommersialisera, är det första steget ett möte. Här går KTH Innovation och forskaren gemensamt igenom idén och hittar lämpliga nästa steg för att utveckla idén vidare. Vi har utvecklat en stor mängd mallar och checklistor för att utvärdera och utveckla idéer på ett strukturerat sätt. Med hjälp av de verktygen och med stöd från oss kan idén utvecklas och man kan avgöra om och hur det finns möjligheter att kommersialisera den. Om idén visar sig ha potential går man in i en projektfas där KTH Innovation ger utökat stöd. En ansvarig affärsutvecklingscoach följer projektet och ger det stöd som behövs för att komma till en affär. Vissa forskare vill bara forska inte förhandla med storföretag. Då anpassar vi stödet och kommersialiseringsvägen till det. Andra är drivna på att själva göra marknadsverifieringar och ta kontakt med företag då anpassar vi stödet efter den situationen. KTH Innovation har ett CRM-system till stöd för sitt arbete. I systemet läggs alla aktiviteter in: vilka möten som hålls, vilka lösningar man väljer och vilka resultat som uppnås. Tack vare CRM-systemet skapar vi ett stort institutionellt minne, som kan användas av vem som helst i vårt team. CRM-systemet gör det också möjligt att hela tiden mäta och utvärdera vårt arbetssätt. KTH Innovation har också utvecklat webbaserade innovationspaneler, där man tar hjälp av användare och potentiella kunder för att få feedback på nya innovationer. Många projekt har behov av en tidig marknadsfeedback. Genom vårt alumninätverk med aktiva alumner kan vi erbjuda detta. Vi har till exempel gjort en studie kring en mikrobil, där vi gjorde en undersökning bland alumner för att testa idén. Vi fick 600 svar en mycket hög svarsfrekvens och värdefull feedback! Under de närmaste åren kommer KTH Innovations verksamhet att expandera. KTH har fått regeringens uppdrag att bygga ett av åtta innovationskontor i Sverige. Det betyder att KTH får förstärkta resurser för att ge kommersialiseringsstöd till forskare. Uppgraderingen till innovationskontor innebär också att KTH inleder ett nära samarbete med Stockholms Universitet och Mälardalens högskola. KTH inleder också ett strategiskt samarbete med Uppsala universitet som också tilldeltats ett innovationskontor. Samarbetet kommer till en början fokuseras på att bygga upp en regional nod för stöd till forskare på lärosäten i Mälardalen. Vi tar nu emot runt 100 idéer varje år. Med den nya organisationen och genom att ytterligare effektivisera vårt arbete kommer vi att kunna ta emot över 250 idéer per år. Vi räknar med att kunna få ut dubbelt så många idéer med framgångsrika avslut. innovation@kth.se

9 14 KTH Företagssamverkan Kommersialiseringsstöd 15 foto: istockphoto KTH har outsourcad inkubatorverksamhet Värdefullt med kunnig partner En supereffektiv process för andra generationens etanol. Det tog professor Mikael Lindström fram tillsammans med sin forskarkollega professor Gunnar Henriksson på KTH, som kom med grundidén. De vände sig till KTH Innovation för att få stöd med att få ut tekniken på marknaden. Det har varit väldigt värdefullt att genom hela processen ha en kunnig partner att bolla idéer med, säger Mikael Lindström. KTH Innovation började med att göra en marknadsanalys för att se om det fanns ett kommersiellt intresse för tekniken. Svaret blev ja. Nästa steg var att söka pengar hos Innovationsbron, vars uppgift är att omsätta idéer till affärer. KTH Innovation hjälpte oss att göra en KTH Innovation var en viktig partner för att få ut tekniken för andra generationens etanol på marknaden. stringent presentation, som resulterade i att vi fick de pengar vi sökte. Sedan gällde det patentet där KTH Innovation utnyttjade sitt breda kontaktnät. Vi fick ett bra patentombud, så den processen gick smidigt. KTH Innovation hjälpte också till att ta kontakt med företag som kunde vara intresserade av att köpa idén. Även här hjälpte man till med att göra genomarbetade presentationer och deltog också i möten med kunder. Gunnar Henriksson och Mikael bildade bolaget Heli Inovation och arbetar nu på att få ett globalt patent. Bolaget har också fått stöd att få till stånd sekretessavtal och äganderättsavtal. Vi har nu ett avtal klart med ett stort företag som kommer att köpa bolaget, säger Mikael Lindström. STING, Stockholm Innovation & Growth, hjälper innovatörer och entreprenörer att utveckla teknikbaserade tillväxtföretag. STING är också en integrerad del av KTH:s innovationssystem och KTH tillhör, tillsammans med Innovationsbron och Stiftelsen Electrum, STING:s större finansiärer. För att kunna upprätthålla en opartisk och oberoende rådgivning har KTH medvetet valt att inte driva inkubatorverksamhet i egen regi, utan i stället outsourca den till Stockholm Innovation & Growth, (STING): En fristående inkubator fattar mer kommersiella beslut säger Pär Hedberg, affärscoach och vd, Mekanisk handske hjälper muskelsvaga Ett av de företag som lämnade STING:s inkubator 2009 är Bioservo Technologies. Deras första produkt är en mekanisk handske som härmar handens egen funktion och stärker handgreppet. Handsken kan exempelvis användas av äldre som blivit svagare i händerna och personer med diagnoser som stroke, reumatism och olika muskelsjukdomar. Även hantverkare med förslitningsskador kan ha nytta av produkten. Idén har utvecklats av Jan Wikander, professor i mekatronik på KTH och Hans von Holst, professor i neuronik på KTH och dessutom neurokirurg på Karolinska Institutet. Bioservo Technologies grundades 2006 och företaget har deltagit i STING:s inkubatorverksamhet i två år. Tiden med STING var väldigt betydelsefull eftersom ingen av oss är entreprenörer, säger företagets vd Johan STING. Enbart de företag som verkligen har förutsättningar att utvecklas tas in. Dessutom har en fristående inkubator ett större upptagningsområde och den blir därmed tillräckligt stor för att kunna rekrytera och bibehålla rätt kompetens. Endast bolag som är i slutskedet av produktutvecklingsfasen och anses ha förutsättningar att växa internationellt kan få hjälp i inkubatorn som omfattar två år. Med Bioservo Technologies SEM-glove, kan användaren återfå greppstyrka som förlorats genom åldrande eller sjukdom. Handsken ger extra kraft och säkerhet i greppet, och bidrar till självständighet och livskvalitét Ingvast. Vi gjorde upp affärsplaner, arbetade med marknadsföring och hade även stor nytta av STING:s affärscoacher. foto: Pierre Zoetterman

10 16 KTH Företagssamverkan Kommersialiseringsstöd 17 Startup! ger nya affärsplaner foto: henrike tillander Startup! är ett träningsprogram som ger deltagarna möjlighet att utveckla sina idéer till färdiga affärsplaner. Programmet är ett samarbete mellan KTH Innovation och STING. Genom workshops, individuell coachning och praktiskt arbete ger kursen kunskaper om vad som krävs för att starta ett eget internationellt tillväxtföretag. Deltagarna har möjlighet att träffa erfarna entreprenörer som själva gjort resan från idé till ett framgångsrikt företag. Vid kursens avslutning får alla möjlighet att presentera sina affärsplaner för ett exklusivt nätverk. Startup! är öppet för studenter och forskare men även andra innovatörer och entrepre- Christer Ericsson fick tillsammans med kollegan Juan Castro motta förstapriset för 2010 års bästa Startup case, under examinationstillfället för Startup! den 4 februari. Programledare Raoul Stubbe (till höger) fyller i vinstbeloppet på kronor. nörer som har idéer till potentiella exportföretag. Att blanda deltagare från näringsliv och akademin ser jag som programmets styrka, säger Raoul Stubbe, programledare och affärscoach på Startup. Sedan starten 2003 har 99 projekt genomgått Startup. Av dessa har 45 utvecklats till bolag, några med anställda. Ann-Christine Albertsson Det viktigaste var att se att det faktiskt är möjligt att starta ett företag och det gav mig en puff framåt. Satsar man, så lyckas man! säger Ann-Christine Albertsson. Hennes idé är att av biomassa utveckla nya produkter som ersätter oljebaserade. Svante Signell Som forskare tänkte jag tidigare bara på tekniken men på Startup! får man upp ögonen för alla andra viktiga delar, som marknadsföring och försäljning, säger Svante Signell, forskare med arbetsplats på ICT-skolan i Kista. Hans idé är att utveckla en simuleringsplattform för kontruktion och verifiering av kommunikationssystem. Sebastian Lewenhaupt Kursen täckte in alla delar som krävs för att lyckas med en affärsidé och jag lärde mig oerhört mycket på att lyssna på alla föreläsare som själva är erfarna inom respektive område, säger Sebastian Lewenhaupt, som studerar till civilingenjör inom elektroteknik vid KTH. Sebastian och hans affärspartners idé är en trafiklösning för mobilapplikationer. Excitera Innovation Challenge Hur kan man kommersialisera forskningsresultat? Det får KTH-studenter ta fram förslag på i den årliga tävlingen Excitera Innovation Challenge. Bakom tävlingen står KTH Innovation tillsammans med studentföreningen Excitera. Syftet är att koppla ihop forskare och studenter och öka engagemanget för entreprenörskap. Tävlingen går ut på att studenterna ska ta fram kreativa tillämpningsmöjligheter för ett intressant forskningsresultat och undersöka den kommersiella potentialen genom att ta fram en innovationsplan. Studenten Robert Lyngman vann tillsammans med Mikael Andersson förstapriset år 2008 för sin idé om billiga soldrivna kylskåp. Vi kombinerade teknik för nanoporösa ytor med absorptionskyla, där solvärme omvandlas till kyla som driver kylskåpen. Vi har fått stort gehör för vår idé och har redan flera partners för att producera billiga kylskåp till låginkomstländer som Bangladesh, Indien och Namibia. Både Robert och Mikael har länge haft entrepenörstankar men det hade aldrig blivit några kylskåp utan Excitera Innovation Challenge. Tävlingen gjorde det möjligt att utveckla idén och förstapriset var ett bra incitament för att gå vidare då även juryn trodde på idén. KTH Innovation ansvarar bland annat för att välja ut forskare och forskningsresultat till tävlingen, kvalitetssäkring, juryprocessen, juridik och sekretess. Forskarna som deltar får rätten till studenternas innovationsplaner.

11 18 KTH Företagssamverkan Kommersialiseringsstöd 19 KTH Holding söker hävstångseffekt För att stödja kommersialisering och nyttiggörande av forskning har regeringen startat holdingbolag vid de större universiteten. Styrelsen i KTH Holding, som tilldelats ett investeringskapital på 12 miljoner kronor, har beslutat om direktinvesteringar i ett mindre antal bolag. Men för att få hävstångseffekt på kapitalet har den framför allt medverkat till att resa större fonder i vilka holdingbolaget gått in som komplementär. Investeringsfonderna KTH Seed Capital och KTH Chalmers Capital har bildats tillsammans med en grupp institutionella investerare i Sverige. KTH Holding har även investerat i STING Capital AB. Den kapitalbas som holdingbolagen erhållit möjliggör inte att aktivt engagera sig i såddfinansiering i någon större omfattning. Det skulle kräva betydligt större finansiella resurser för att bygga upp den kompetens som behövs. Brist på såddkapital är dessvärre inte det enda problemet. Generellt är det för stort teknikfokus i de tidiga faserna samtidigt som den kommersiella kompetensen är begränsad. Försäljningsintäkter är helt enkelt en underskattad finansieringskälla. Det säger Börje Ekholm, VD i Investor och ledamot i KTH:s och KTH Holdings styrelser. Under 2009 beslutade KTH Holdings styrelse vidare att starta en pilotversamhet för professionell support av licensieringsaffärer. Denna verksamhet kommer att utvecklas i mycket nära samverkan med KTH Innovation. Det är viktigt att inte se nyföretagande som enda möjligheten att nyttiggöra forskning och därför är det viktigt att KTH Holding även stödjer utveckling av alternativa kommersialiseringsväger. Den största och snabbaste utväxlingen av nydanande forskning och innovativ teknik kommer vi se i redan existerande företag. Det säger Charlotte Brogren, GD i Vinnova och ledamot i KTH Holdings styrelse. KTH Holdings styrelse och VD Eric Giertz, Ordförande, Dekan KTH Företagssamverkan Anders Lundgren, Förvaltningschef KTH Mathias Uhlén, Professor Bioteknologi Börje Ekholm, VD Investor AB Charlotte Brogren, Generaldirektör VINNOVA Jan Sundberg, Executive Director SEB Madeleine Caesar, styrelseproffs, fd VD KK stiftelsen Lisa Ericsson, VD, Avdelningschef KTH Innovation KTH Holding har aktiva investeringar i 10 portföljbolag. En avyttring genom försäljning av hela innehavet i Actar AB gjordes under Holding har investeringar i tre olika riskkapitalfonder, KTH Seed Capital, KTH-Chalmers Capital och STING Capital. Under 2009 tog Holding beslut om att genomföra en följdinvestering i fonden KTH Chalmers Capital. KTH Holding har också verksamhetsdrivande dotterbolag, bl.a. KTH Executive School som presenteras närmare på sidan 36. Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi vid KTH, som mottog priset för Most Entrepreneurial Scientist of Sweden 2009, instämmer. Jag har aktivt engagerat mig i KTH Holdings styrelse under många år. En ledstjärna i vårt arbete har varit att möjliggöra för forskare att kommersialisera sina forskningsresultat, utan att de behöver överge sin forskning eller lämna högskolan. Vi har inte KTH-relaterade fonder KTH Holding AB tog 2002 initiativ till att, tillsammans med Wallenbergstiftelserna, SEB Venture Capital och Industrifonden, bilda investeringsfonden KTH Seed Capital. Som ett led i samarbetet mellan KTH och Chalmers startades 2007 en andra fond, KTH Chalmers Capital. I ägarkretsen till denna ingår också Chalmers och Innovationsbron. Det totala investeringskapitalet uppgår till drygt 300 miljoner kronor. Fonderna investerar i tidiga faser i svenska bolag som har spännande teknologier och drivna entreprenörer. Typiska investeringsområden är IT, miljöteknik och materialteknologi. Sedan starten 2004 har fonderna investerat i tretton bolag varav två avyttrades under våren Vi hjälper bolagen vi investerar i att öka i värde och säljer sedan våra innehav för att kunna leverera avkastning till investerarna, säger Joachim Karlsson, en av KTH Chalmers Capitals tre investment managers. foto: oskar kullander primärt uppmuntrat forskare att bli företagare och KTH Holding har med sin smala kapitalbas systematiskt undvikit att kliva in med ägaransvar i nybildade bolag. Jakob Svärdström, Jonas Rahm och Joachim Karlsson. Han och övriga partners, Jakob Svärdström och Jonas Rahm, har alla tidigare startat, drivit och sålt bolag, erfarenheter som de kan erbjuda portföljbolagen. De sitter dessutom i portföljbolagens styrelser. Kopplingen både till universitet och näringsliv ger KTH Chalmers Capital en viktig dynamik. Vi har en mycket bra relation till KTH och chefen för KTH Företagssamverkan, som även är ordförande i KTH Holding, sitter i båda fondernas styrelser, säger Joachim Karlsson. Det ger oss access till ledande kompetens.

12 20 KTH Företagssamverkan Karriärstöd 21 En investering som kan rädda liv En hjälm med unik svensk teknik från MIPS minskar risken för allvarliga skallskador med 40 procent. Under hösten 2009 investerade KTH Chalmers Capital tillsammans med Almi Invest Stockholm och Health Cap 15 miljoner kronor i MIPS, som är en direkt avknoppning från KTH. En traditionell hjälm är designad för att skydda mot raka slag och stötar. Hjälmen från MIPS skyddar även mot sneda slag, vilka brukar leda till de allvarligaste skallskadorna. Teknologin bygger på femton års forskning och upphovsmännen är Peter Halldin, forskare i neuronik på Skolan för Teknik och Hälsa, KTH, och Hans von Holst, neurokirurg på Karolinska Institutet. De har inspirerats av hur hjärnan kan skyddas mot sneda slag genom att glida mot insidan av skallbenet. På ett liknande sätt bygger deras teknologi på att hjälmens olika skikt kan glida mot varandra och minska rotationsvåldet som hjärnan utsätts för. Tekniken används redan i ridhjälmar och under 2010 har även cykel- och skidhjälmar lanserats. MIPS samarbetar med det svenska företaget POC som bygger in tekniken i sina cykelhjälmar. Det här är ett tydligt exempel på att teknisk forskning kombinerad med medicinskt kunnande kan skapa en produkt som skyddar och räddar liv, säger Peter Halldin, forskningsoch utvecklingsansvarig på MIPS. Vårt mål är att bli ledande inom det här området och att MIPS blir en säkerhetsstandard. foto: poc Karriärstöd Att en examen från KTH ger relevanta och eftertraktade arbeten är centralt för KTH:s varumärke och framtida konkurrenskraft. KTH har därför under flera år gett teknologer stöd för en bra etablering på arbetsmarknaden. Stödet har bl.a. bestått av CV drop in, lunchseminarier och mentorprogram. Under 2009 påbörjades ett arbete för att både utveckla verksamheten och nå fler studenter. Målet är att integrera karriärutveckling i undervisningen. Ett centralt mål i KTH:s utvecklingsplan är att alla utbildningsprogram ska förbereda för studenternas framtida yrkesroll och att karriärrådgivning successivt införs i samtliga utbildningsprogram. Andra mål med koppling till studenternas karriärutveckling är akademisk introduktion och mentorsystem för nyantagna samt att relevant arbetslivsanknytning säkerställs i alla utbildningsprogram. Karrärrapporten (presenteras på sid 28) är en viktig informationskälla. Att få reda på var ingenjörer från det egna programmet får jobb uppskattas av teknologerna. Utvecklingen av vår verksamhet är baserat på dessa mål och våra positiva erfarenheter från bl.a. kursen Aktiv karriärstart. Min och mina medarbetares grundläggande tanke är att karriärutvecklande aktiviteter ska integreras i utbildningsprogrammen på ett samordnat sätt. Målet är att studenten ska utveckla sin egen målbild men också utveckla sina färdigheter för arbetslivet och sin tilltro till den egna förmågan. Detta baseras på inventering, reflektion och dokumentation. Syftet är att etablera ett tanke- och förhållningssätt som kan användas såväl under studietiden som i det framtida yrkeslivet. Som ett stöd för detta introduceras en portfolio. I den sparar studenten både egna reflektioner och alster från utbildningen. Det förändrade karriärstödet innebär ett tydligare förhållningssätt till studenterna. Vi erbjuder hjälp till självhjälp, t.ex. med checklistor. Lunchseminarier och CV drop in har omformats till karriärveckor med olika teman. Marknadsföringen av dessa gör att karriärfrågorna aktualiseras. Mentorprogram genomförs tills vidare på traditionellt sätt men i en senare fas är avsikten att även de kopplas tydligare till det sammanhållna konceptet. Henrik Svensson Chef KTH Karriär KTH Karriär i korthet Under 2009 har KTH Karriär bl.a. genomfört: Kursmodulen Aktiv karriärstart i fyra civilingenjörsprogram CV drop in två dagar i veckan, samt sju lunchseminarier under vårterminen Karriärvecka med inriktning mot examensarbeten under höstterminen Tre Mentorprogram och ett stort antal coachsamtal Redaktörskap för Nationella Exjobbpoolen Förslag till systematisering av olika former av näringslivssamverkan i grundutbildningen.

13 22 KTH Företagssamverkan KTH Karriärstöd 23 Pär Dahlman och Ragnar Thurén Inspirerad på ett bra sätt en dag med KTH Karriär Karriärvecka med lunchseminarier där rekryterare och företag delar med sig av oumbärliga kunskaper till studenter om hur de får jobb och lyckas i arbetslivet. I veckan ingår CV-workshops där studenterna får finslipa sina ansökningshandlingar. Man kan ju läsa sig till mycket av det här på nätet, men möjligheten till feedback är jättebra, säger Pär Dahlman som läser till civilingenjör lärare och som besökte Karriärveckan. Det är seriös och kunnig personal som man lyssnar till och det kom fram flera nya saker, som tipset att kolla i KTH:s kurskatalog till exempel. Att man ska fokusera på vad man lärt sig under utbildningen och att våga vara beskrivande, var också bra att höra, fyller kurskamraten Ragnar Thurén i. Det är jättebra att KTH tillhandahåller den här typen av service. Men jag skulle gärna se att de blev obligatoriska inslag i utbildningen. Den 5 9 oktober 2009 arrangerades höstterminens Temavecka av KTH karriär. Varje dag hela veckan arrangerades en workshop på InfoCenter följt av några timmars drop-in för individuell feed-back. Totalt deltog cirka 120 studenter, varav hälften internationella. Workshopen inleddes av Anders Rörby som guidade studenterna i examensarbetets djungel. Välj något du brinner för, och se till att hitta en handledare på KTH som är expert inom det området, var hans klara budskap. Studenterna fick lära sig både hur man gör för att söka exjobb, var de kan hitta information om regler och riktlinjer samt matnyttig info om rollfördelning och vilka konflikter som kan uppstå på grund av olika förväntningar i samband med examensarbetet. Underskatta inte era kunskaper och allt ni lärt er här på KTH och underskatta inte heller övrig arbetslivserfarenhet, sa karriärutvecklaren Joséphine Häckner Posse till deltagarna. Hon gick igenom allt som är viktigt att tänka på när det gäller CV, t.ex. hur man lyfter fram sina erfarenheter och att referenser ska lämnas på begäran. Ett hett tips är att kolla i KTH:s kurskatalog för att få inspiration för Många konkreta CV-tips gav karriärutvecklarna Joséphine Häckner Posse och Marie Magnell de studenter som besökte Karriärveckan.

14 24 KTH Företagssamverkan Karriärstöd 25 att beskriva den egna utbildningen, uppmanade hon studenterna. Marie Magnell, också hon karriärutvecklare, fortsatte med att gå igenom hur det personliga brevet ska se ut och vad det ska innehålla. Försök vara så konkreta som möjligt och anpassa alltid breven efter olika jobb. Generella brev genomskådas alltid av mottagaren. Hon gick också igenom tre viktiga frågor som måste besvaras i brevet: Varför vill du jobba på just företag X? Varför vill du ha just den här tjänsten? Varför just du? visa hur dina egenskaper och erfarenheter stämmer in i tjänstebeskrivningen. Inspirerad och manglad på ett bra sätt sa en av deltagarna när Marie efter workshoppen frågade vad de tyckte. Aktiv start på karriären Att förbereda studenterna bättre inför steget ut i arbetslivet. Det är tanken bakom kursen Aktiv Karriärstart från KTH Karriär. Studenterna får fundera över sin framtida yrkesroll och sin egen person. Genom individuella övningar får studenterna träna upp sin förmåga till självinsikt, lära sig hur man skriver ett CV och ett ansökningsbrev samt öva sig inför anställningsintervjuer. Examinationen består av inlämning av ett CV och ett ansökningsbrev. De som önskar kan sedan boka individuell feedback med karriärvägledarna som håller i kursen. Farkostprogrammet var det första utbildningsprogrammet som introducerade Aktiv Karriärstart som en integrerad del i utbildningen. Kursen blev väl mottagen av studen- Stefan Ottosson Tredjeårsstudent på farkostteknikprogrammet Största fördelen var att få hjälp med att skriva CV och det personliga brevet, det krävs för alla exjobb och när man är klar och det är dags att söka är det lite för sent att börja. Att få personlig återkoppling på texterna var också bra. Under kursen fick jag också en större insikt om mig själv, och jag tog mig tid att sitta och diskutera med kompisarna. terna och utvärderingarna var positiva. Vi har gjort det här sedan 2004 och har en modell som är lagom stor eftersom det är en kursmodul motsvarande ett högskolepoäng, säger Sören Östlund, professor och f.d. programansvarig på Farkostteknik-

15 26 KTH Företagssamverkan Alumni- och HR-relationer 27 programmet. Tidigare har möjligheten funnits för studenter som på eget initiativ letat upp kurser utanför sitt eget program, men jag ville ha momentet integrerat i programmet för att alla studenter skulle få möjlighet till samma insikt genomfördes kursen på fyra olika program under sista terminen i årskurs tre. Ambitionen är att alla program i framtiden ska ha moment med den här inriktningen som en del i den obligatoriska utbildningen. Det övergripande syftet är att förbereda studenterna inför steget ut i arbetslivet genom att tidigt ge dem möjlighet att börja fundera på sin framtida yrkesroll och vilka erfarenheter och färdigheter de har. Vi vill att de färdiga ingenjörerna som tar examen från KTH ska vara mogna och målmedvetna om vad de vill med sin karriär. Det är betydelsefullt också för KTH. Det är viktigt att de är medvetna om sin egen roll och framtid innan de är färdiga, eftersom det är så många olika saker de kan arbeta med som ingenjör. Utvärderingarna från kursmomentet har varit fantastiskt bra och konstruktiva. Efter förslag från studenterna har vi till exempel flyttat kursen till början av vårterminen, så att de får nytta av den när de ska söka sommarjobb. Houssam Achkoudir Tredjeårsstudent på farkostteknikprogrammet Det var ett bra kursmoment för det är väldigt mycket man inte tänker på inför karriärstarten. Under föreläsningarna fick vi en massa frågor vi skulle fundera och skriva ner svar på, och då började jag verkligen tänka efter vad jag gillar att göra och hur jag är som person. Jag lär känna mig själv. Det var särskilt bra att vi fick svara på frågorna under lektionstid, för alla har så mycket att göra och då prioriteras kursen bort. Så läxor under lektionstid var bra metod. Nationella Exjobbpoolen hjälper studenter hitta exjobb För studenterna är examensarbetet en viktig introduktion till arbetsmarknaden. Många gånger får studenterna anställning hos det företag där de har genomfört exjobbet. I den nationella exjobbpoolen som KTH Företagssamverkan samordnar hittar studenterna förslag från företag och organisationer över hela landet. Studenterna kan lätt skapa en egen sökprofil och få e-post när sökningen matchar deras önskemål kom 524 exjobbsförslag in till KTH. Många exjobb återfinns i olika konsultbranscher samt inom den teknikintensiva industrin. Inom de områden som studenterna gör examensarbetet dominerar data- och systemvetenskap med cirka hälften av de inkomna förslagen, följt av elektronik/it på andra plats och design/ produktframtagning på tredje. Alumni- och HR-relationer En av KTH:s viktigaste uppgifter är att förse företag och organisationer med kvalificerad teknisk kompetens. För att klara det måste KTH ha en ständig dialog och goda relationer med dem som ansvarar för rekrytering och kompetensutveckling av arkitekter, ingenjörer och annan teknisk personal främst i Sverige men också utomlands. Tillsammans med mina medarbetare har jag ambitionen att systematiskt utveckla vårt samarbete med HR-ansvariga i utvalda företag. Vi erbjuder företagen olika former av partnerskap för att tillvarata vårt gemensamma intresse av att öka ingenjörsyrkets attraktivitet bland dagens ungdom. Av särskild vikt är det att öka unga kvinnors intresse, så att antalet kvalificerade sökande ökar och vi får en jämnare könsfördelning både under studietiden och i arbetslivet. Tillsammans kan vi också skapa förutsättningar för ökad arbetslivsanknytning i utbildningarna, t.ex genom gästföreläsningar, studiebesök, praktikfall och examensarbeten. Vi underlättar också för företagen att rekrytera nyexaminerade och alumner från KTH. En annan viktig uppgift är att medverka till att de som har examen från KTH får en positiv utveckling i arbetslivet. Rätt hanterade är alumnerna våra främsta ambassadörer och förebilder. Framgångsrika universitet kommer i framtiden bland annat att karaktäriseras av att de lyckas hålla kvar studenternas engagemang för sitt lärosäte efter avslutade studier. Jag ser det som en prioriterad uppgift att utveckla och marknadsföra attraktiva erbjudanden och tjänster som riktar sig till våra alumner i olika skeden av livet. Ulrika Ljungman Chef KTH Alumni KTH Alumni i korthet Under 2009 ansvarade KTH Alumni bl.a. för: Young Professionals en mötesplats för företag och unga alumner Future Female Leader Award en tävling som utser årets främsta kvinnliga teknolog vid KTH Alumniåterträff i Shanghai, samt ett antal återträffar på KTH i Stockholm Kundtjänst vägledde ca 200 inkommande ärenden till rätt kontakt på KTH, KTH:s alumninätverk med kontaktuppgifter till tidigare KTH-studenter aktiva användare e-nyhetsbreven Alumninytt och Alumni News med sex nummer Karriärrapport som speglar tidigare KTH-studenters etablering på arbetsmarknaden KTH:s Jobbportal en webbtjänst för rekrytering av studenter och alumner från KTH.

16 28 KTH Företagssamverkan Alumni- och HR-relationer 29 Karriärrapporten Vad gör egentligen en ingenjör? Under 2009 genomfördes för andra gången en karriäruppföljning av KTH:s nyutexaminerade alumner. Undersökningen riktades till dem som utexaminerats under 2006 och Resultatet, som visar var alumnerna får jobb, hur de etablerar sig på arbetsmarknaden och vad de saknar i sin utbildning, är glädjande. Nästan alla har jobb och förhållandevis bra löner. De flesta är mycket nöjda med sin utbildning och skulle välja KTH igen. Men svaren visar också på möjligheter att förbättra utbildningarna. Generellt frågar studenterna efter mer integration mellan studier och yrkesliv. Fakultetens dekanus, Folke Snickars, menar att karriärrapporten är ett viktigt verktyg för att förbättra KTHstudenternas anställningsbarhet. KTH måste ta ansvar för att de studenter som examineras från KTH kan få bra jobb som är baserade på deras utbildning och examen. Kunskap om KTH-examinerades yrkeskarriärer är därför av stor betydelse för både lärare och studerande. Lärarna får ett kvitto på om de kunskaper de förmedlat har varit till nytta. De får också reda på vilka arbeten som deras studenter skaffat sig. Nuvarande studenter får genom undersökningar av yrkeskarriärerna en bild av vilka jobb som står till buds. De får också möjlighet att anpassa sin profil så att de blir mer attraktiva och bättre förberedda för de arbetsuppgifter som väntar efter examen. Karriärrapporten är också ett viktigt verktyg för KTH Företagssamverkan. Den ger en klar bild av vilka företag som rekryterar nyutexaminerade från olika program och vilka befattningar och arbetsuppgifter dessa får. Det är information som KTH Företagssamverkan tar tillvara. Vår avsikt är att systematiskt utveckla ett närmare samarbete med rekryteringsansvariga på företagen och att underlätta för skolorna att ha fortsatt kontakt med nyutexaminerade. Unga alumner kan också systematiskt engageras för kunskapsåterföring, mentorskap, examensarbeten, praktikfall och föreläsningar. Vi skapar successivt fler mötesplatser och öppnar fler kommunikationskanaler mellan KTH:s lärare, studenter och näringslivet. Målet är att vi, tillsammans med KTH Karriär, ska underlätta för skolorna att göra lärandet mer arbetsintegrerat. Det säger Ulrika Ljungman, chef för KTH Alumni. Doktorandrapporten Under 2009 genomfördes även en uppföljning av doktorander. Rapporten visar att de överlag är nöjda med sina forskarstudier. Anmärkningsvärt är att tre fjärdedelar arbetar i företag och organisationer utanför universitetsvärlden. De har arbete såväl i små och medelstora utvecklingsintensiva företag, som i konsultföretag och stora industriföretag. De allra flesta anser att de har stor nytta av sina doktorandstudier i sitt arbete. Hälften hade dock önskat större kontakt med näringslivet under sin doktorandtid. Många unga har en vag uppfattning om vad ingenjörsyrket innebär. För att skapa en positiv känsla och samtidigt informera om vad en ingenjör faktiskt arbetar med, har KTH Företagssamverkan under 2009 tagit fram tio filmer i samarbete med olika företag. I filmerna förtydligas och konkretiseras yrkesrollerna, karriärvägarna och de olika branscherna genom att visa unga alumner från KTH:s olika utbildningsprogram på deras arbetsplatser. Filmerna visas på KTH:s sajt Livet efter KTH, på företagens webbsajter och finns även på YouTube. Annika Billberg Informationschef HiQ Det är bra att KTH arbetar för att öka intresset för ingenjörs- yrket. Och ju fler som sprider information om vad yrket innebär desto bättre. KTH:s studenter är en viktig målgrupp för oss och filmen är ett bra sätt att redan under studietiden visa dem vad konsultjobbet innebär. Ingenjörsstudenter är intresserade av problemlösning och vi uppmuntrar dem genom att visa att vi kan erbjuda varierande roliga arbeten inom konsultområdet. Jobbportalen underlättar för företag att komma i kontakt med alumner och studenter. Eftersom företagen direkt når rätt målgrupp får de en effektiv rekrytering och en positiv exponering. Genom annonsering i jobbportalen når företagen cirka aktiva medlemmar i alumninätverket, som även inkluderar studenter i slutet av sin utbildning. Ett antal plustjänster Anna Vikström Persson Personaldirektör SSAB KTH och SSAB har ett gemensamt intresse att inspirera fler unga människor att söka sig till ingenjörsutbildningarna. KTH är en av landets främsta högskolor och SSAB samverkar på olika sätt med KTH för att fler studenter ska välja en teknisk utbildning. En ingenjörsutbildning öppnar många olika vägar och jag önskar att fler unga människor skulle upptäcka vilka spännande möjligheter som finns för en ingenjör, i Sverige och över hela världen. Jobbportalen matchar företag med alumner finns också tillgängliga, exempelvis segmentering av utbildningsprofiler, utskick av jobbannonser direkt till den grupp som söks och annonsering i vårt elektroniska nyhetsbrev, Alumninytt, som utkommer med sex nummer per år.

17 30 KTH Företagssamverkan Alumni- och HR-relationer 31 Karin Andrén Human Resources Manager, Purchasing Europe, Electrolux Electrolux sponsrar FFLA för att tävlingen är en bra chans att profilera oss som arbetsgivare till denna attraktiva grupp av studenter. Vi får chansen att ge dem en större insikt i vår verksamhet och därmed påverka deras karriärval. Vi strävar efter jämnare könsfördelning och FFLA riktar sig till den grupp som vi vill ska bli våra framtida ledare. Omkring 130 studenter deltog på inspirationskvällen FFLA och tog chansen att mingla och knyta nya kontakter. FFLA lyfter fram kvinnliga förebilder För sjätte året i rad anordnade KTH Företagssamverkan tillsammans med sex partnerföretag tävlingen Future Female Leader Award som utser KTH:s främsta kvinnliga teknolog års vinnare blev Evelina Ögren, Industriell ekonomi, med motiveringen: En person som har en mogen inställning till ledarskap och karriär. Hon är professionell, engagerad, strukturerad och har en bra balans mellan starkt driv och ödmjukhet en karismatisk och god förebild. Tävlingens syfte är att attrahera fler kvinnliga studenter till KTH och motivera dem att sikta högt för att i framtiden kunna axla en ledarposition hade runt 100 nomineringar och drygt 50 ansökningar kommit in till FFLA. Priset delas ut av KTH under den årliga prisceremonin på Grand hotell i Stockholm, i samarbete med partnerföretagen AstraZeneca, Electrolux, Ericsson, Skanska, Scania och Sandvik startades nätverket Big Sister på Facebook där tidigare finalister och vinnare finns samlade. Syftet är att vinnare och finalister ska få tillgång till ett eget nätverk, samt att KTH ska kunna använda dem som förebilder i olika sammanhang. Camilla Sjödin Evelina Ögren Human Resources Manager, 2009 års vinnare av FFLA Franchise and Factory Sales, Scania Jag tror att FFLA är ett bra sätt att visa för alla unga att det finns en hel del roliga och intressanta saker man kan göra efter att ha gått om att vi ser ett behov av att få För vår del handlar det mycket ut KTH. Dessutom tror jag att vi som är med in fler kvinnliga ingenjörer med kan verka som bevis för att det finns just unga ledarpotential i vår bransch och duktiga kvinnor, vilket i det större perspektivet skulle kunna vara en del i att utjämna års finalist Sofia som kom in som vårt företag. Vi har anställt 2008 könsfördelningen i näringslivet. Jag har förstått vilken otrolig möjlighet FFLA innebär och ergonomics. Arbetet som görs med FFLA är strukturerat trainee inom R&D och nu arbetar hon med Vehicle efter vinsten sätter jag kanske mina mål högre än förut. en vilja att göra det mesta av samarbetet med partner- och samtidigt öppet för ständiga förbättringar. Det finns företagen. Tävlingen FFLA vänder sig till de kvinnliga studenter som någon gång under det aktuella läsåret erhåller examen med titeln civilingenjör eller arkitekt på KTH. Vinnaren belönas med ett exklusivt traineeprogram som genomförs på tre olika partnerföretag och skräddarsys efter gemensamma önskemål. Ett ledaruvecklingsprogram hos Kvinnokompetensen ingår också.

18 32 KTH Företagssamverkan Alumni- och HR-relationer 33 Cathrine Ewerlöf Smedberg HR Sourcing Manager, IT, H&M Young Professionals ger nya kontakter Young Professionals är ett bra koncept. Målgruppen är intressant för flera funktioner inom H&M, men huvudsyftet med att vi deltar är att vi vill öka kunskapen om att vi är en attraktiv arbetsgivare även för ingenjörer och inom IT. Eventuell rekrytering ser vi som en bonus. Charlotte Eriksson Student Relationsansvarig, Ericsson Under hösten 2009 anordnade KTH Alumni, för andra året, nätverksmässan Young Professionals. Mässan vänder sig till alumner med två till åtta års arbetslivserfarenhet och anordnas i direkt anslutning till Armada en arbetsmarknadsdag för studenter. Mässan, som är anordnad som ett mingel med mat och dryck, är en dynamisk mötesplats och ett bra tillfälle för företagen inom tillverkningsindustrin och konsultsektorn att profilera sig och möta unga framgångsrika alumner som vill ta nästa steg i karriären. Minglet ger också alumnerna till- fälle att själva skaffa information om möjliga karriärvägar och knyta värdefulla kontakter för framtiden. I samband med Young Professionals anordnas också ett karriärseminarium. Under 2009 års program lyftes frågan om hur det är att vara ung och ledare. Tre unga chefer från Sweco förläste om sina erfarenheter av ledarskap och gav alumnerna tips på vägen om vad nästa steg i karriären innebär. Mingelkvällen var mycket uppskattad av både alumner och företag. Young Professionals är ett bra sätt att komma i kontakt med personer som arbetat några år och som i andra fall kan vara svårare att nå än studenter. Vi uppskattar framför allt att det är en bra blandning mellan olika utbildningar och att kompetensen hos alumnerna är hög. De var mycket intresserade av att höra om vårt företag och de rekryteringsbehov vi ser inför framtiden. Love Ståhl Fredholm Alumn och Managementkonsult, Deloitte Jag är inte ute efter ett nytt jobb men det är ändå intressant att sondera arbetsmarknaden. Evenemanget var över förväntan. Layouten på minglet var perfekt. Man kunde strosa mellan rummen och få sig lite andrum bland gamla bekanta och företagen. Young Professionals vänder sig till alumner med två till åtta års yrkeserfarenhet och anordnas en gång om året på hösten i samband med ARMADA deltog 19 företag och 250 alumner.

19 34 KTH Företagssamverkan Livslångt lärande 35 Alumniåterträff i Shanghai Livslångt lärande KTH är ett internationellt universitet med många utländska studenter. KTH söker hålla kontakt med de studenter som flyttar hem efter studierna och varje år ordnar KTH Alumni minst en återträff utomlands. I juli 2009 anordnade KTH Alumni en återträff i Shanghai. Inbjudan riktades både till KTH-alumner i och kring Shanghai och till studenter som fått besked om antagning till följande läsår. Med hjälp av alumner på plats anordnades en informell after-work på te-huset Tun Run Tea House, där både nya och gamla ansikten dök upp för att nätverka. Det blev en lättsam kväll full av prat och mingel, och många visitkort bytte ägare. Under kvällen informerade Helena Berg, ansvarig för KTH:s alumninätverk, om vad som händer i nätverket och vikten av att vara medlem. De blivande KTH-studenterna fick också matnyttig information om praktiska frågor om vad som väntade dem. Detta underlättades genom en representant från Chinese Student Scholarship Association som deltog under kvällen. Grunden har lagts för att MED SOCIALA NÄTVERK NÅR KTH MÅNGA ALUMNER I och med att sociala nätverk har vuxit starkt de senaste åren är KTH med i flera nätverk för att kommunicera med sina alumner. På så sätt kan KTH enkelt sprida information och marknadsföra sig på ett kostnadseffektivt och miljövänligt sätt. KTH får också viktig återkoppling om vad alumnerna tycker genom att följa trådar och kan ge snabb respons tillbaka. Det finns en KTH-grupp på Lin- alumnerna själva ska kunna driva sitt eget informella alumninätverk på plats i Kina. Alumnen Bo Liu har rollen som ansvarig samordnare och är KTH:s kontaktperson. Bo Liu Vi är en ung organisation med unga nyexaminerade studenter. Alumninätverket är en bra plattform för människor att hjälpa varandra. Genom att ha alumniträffar kan vi dela jobbmöjligheter, hjälpa varandra med att förbereda oss för intervjuer och dela erfarenheter inom olika branscher. KTH hjälpte oss att växa och det här är en utveckling av vår utbildning och en levande länk till universitetet. kedin, med 3900 alumner som medlemmar, en fansida för KTH Alumni Network på Facebook, ett KTH Alumni-konto på Twitter, samt ett KTH-nätverk på Sweden in Touch med 950 medlemmar. Alumninätverket har alumner varav är aktiva medlemmar personer följer KTH via Facebook och 60 personer via Twitter. Dagens näringsliv ställer allt högre krav på livslångt lärande. Den kompetens som studenter får i unga år, vid akademiska studier på grundläggande och avancerad nivå, behöver många gånger kompletteras senare i livet. I det sammanhanget har KTH en viktig uppgift. Kompetensutveckling behövs för dem som befordras till ledande befattningar. KTH Executive School, som startade sin verksamhet 2001, vänder sig till högre chefer i teknikbaserade företag. Skolans avancerade utvecklingsprogram förbättrar deltagarnas förmåga att affärsmässigt hantera den dynamik som uppstår i samband med teknisk utveckling och strukturförändringar. För företag som önskar utveckling av övrig personal erbjuder KTH Education sedan ett par år skräddarsydda utbildningar inom teknik och ekonomi. Denna typ av uppdragsutbildning anpassas till det beställande företagets situation och kompetensbehov. Under 2009 har vi också påbörjat utveckling av öppen uppdragsutbildning, d.v.s. kortare kurser som marknadsförs till deltagare i olika företag. Det är min övertygelse att öppna kurser på sikt kommer att svara för huvuddelen av KTH:s uppdragsutbildning. KTH har också ansvar för vidareutbildning av yrkesverksamma som vill utveckla sig och stärka sin attraktivitet på arbetsmarknaden. Sådan vidareutbildning är kostnadsfri för deltagarna och finansieras på samma sätt som utbildningar på grundläggande och avancerad nivå. För KTH:s lärare är utbildning av yrkesverksamma en välkommen kontakt med arbetslivet. De konkreta behov, exempel och erfarenheter som lärare får del av är en till- gång i utbildningen av programstudenter. De kontaktnät som skapas mellan lärare och yrkesverksammal kan även leda till nya forskningsprojekt och examensarbeten. Fredrik Lagergren Prodekan för KTH Företagssamverkan och VD för KTH Excecutive School Utbildning för yrkesverksamma i korthet KTH erbjuder utbildningar för företag och yrkesverksamma på tre olika sätt: KTH Executive School erbjuder avancerade chefsutvecklingsprogram med fokus på affärsutveckling i teknikbaserade företag KTH Education erbjuder företagsanpassade eller öppna uppdragsutbildningar inom KTH:s olika kompetens områden KTH:s utbud av anslagsfinansierad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklas nu för att stödja ingen jörers och arkitekters livslånga lärande.

20 36 KTH Företagssamverkan Livslångt lärande 37 KTH Executive School KTH Executive School erbjuder chefsutvecklingsprogram i strategisk affärsutveckling. Fokus ligger på affärsutveckling i samband med teknikskiften, omregleringar och ökad global konkurrens. Varje program är skräddarsytt för företag med likartad affärslogik och med snarlika utmaningar. I våra program står företagens affärer i centrum. Det är ytterst våra kundföretag som skall dra verklig nytta av att cheferna utvecklas. Vår utgångspunkt är att företagen investerar i kompetensutveckling som ska ge minst lika god avkastning som andra investeringar. Det säger skolans chef, Fredrik Lagergren. Kärnan i våra program är förmedling av kunskap och erfarenhet. Våra föreläsare är företagsledare, konsulter och experter. Vi låter akademiska teorier möta företagsledares erfarenhet och vi håller en röd tråd genom hela programmen. Vi vet också att diskussioner och erfarenhetsutbyte blir djupare och mer konkreta om deltagarna kan relatera till sina egna företag. Därför har vi valt att utveckla olika program för olika typer av företag. Att KTH Executive Schools program fyller ett stort behov intygar Scanias koncernchef, Leif Östling, som själv medverkat i alla program som riktar sig till tillverkningsindustrin. Executive Program in Industrial Management är den enda chefsutbildning jag känner till som tränger på djupet i industriföretagens affärsstrategiska beslut. Programmet hjälper tekniska chefer att ta större plats i företagens strategiska diskussioner. Scania har haft deltagare på samtliga program och erfarenheterna motsvarar mina högt ställda förväntningar. KTH Executive Schools program löper över två terminer och genomförs på internat under dagar. Sedan starten har drygt 500 chefer deltagit och över 400 föreläsare medverkat. Bolaget finansieras helt av programavgifter och har sedan andra verksamhetsåret varit lönsamt varje år. Under 2009 omsatte bolaget drygt åtta miljoner kronor. info@es.kth.se En dag med Executive Program in Industrial Management Atmosfären präglas av dialog och engagemang. Tempot är högt, programmet intensivt. Den blandade bakgrunden hos deltagarna på KTH Executive Schools Exceutive Program in Industrial Management bidrar också den till dynamiken: här finns kompetens inom olika funktioner och erfarenheter från internationella storföretag, medelstora svenska företag och mindre entreprenörsdrivna bolag. Ett tema i programmet är customer value driven business development. Huvudföreläsare är Electrolux VD och koncernchef Hans Stråberg som beskriver den resa Electrolux gjort från ett teknikdominerat bolag till dagens Electrolux där konsumenternas behov och upplevelsen av varumärket står i fokus. Eller som Hans Stråberg själv uttrycker det: From Thinking of us to Thinking of You. Att få något som närmast skulle beskrivas som ett exklusivt samtal med ledare för tunga industriföretag är speciellt. Det är också detta speciella som utmärker Både programdeltagare och programledare lyssnade koncentrerat på Hans Stråbergs glasklara presentation.