Klockor DATAPRODUKTSPECIFIKATION 1 (14) Fastställd av Fredrik Ekström UHnv. Anki Svärdby-Bergman

Transkript

1 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 1 (14) Handläggare Dokumentnummer Beteckning Fredrik Ekström, UHnd Diarienummer Utgivare Dokumentdatum Version Anna Gabrielsson, UHnd / mall ver 1.0 Klockor Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn Fastställd av Fredrik Ekström UHnv Anki Svärdby-Bergman

2 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 2 (14) 1 Översikt 1.1 Kortfattad beskrivning av dataprodukten Innehåll i dataprodukten Dataprodukten ska innehålla BIS objekttypen Klockor knuten till Det svenska järnvägsnätet, referens [8]. Objekttypen ska innehålla uppgifter om huvudur och sekundärur som sitter monterade inom driftplatser/stationer Syftet med dataprodukten Syftet med produkten är att den ska tillhandahålla data om Klockor i det svenska järnvägsnätet, som ska hjälpa Trafikverket att lokalisera, underhålla, besiktiga och förvalta de fysiska objekten Kunder och användning Interna kunder Externa kunder IT-system Trafikverkets upphandlare av entreprenörer för drift- och underhåll ska kunna använda produkten för att skapa avtalsunderlag genom att tydliggöra vilka objekt som ska ingå i avtalet Trafikverkets besiktningsmän, besiktningsledare, förvaltare och tekniker ska kunna använda dataprodukten för att skapa besiktningsunderlag att genomföra besiktningar att rapportera felaktigheter på järnvägsdata att avrapportera åtgärdade fel Underhållsentreprenörer ska kunna använda produkten för information om ur inom järnvägens trafikplatser för åtgärder vid underhåll av dem Lista på IT-system som konsumerar dataprodukten: Bessy Omfattning i tid o rum Tid och Historik: Dataprodukten ska innehålla aktuella data för Sveriges statliga järnvägsnät. Datainsamling har genomförts sedan mitten av 1900-talet men första BIS versionen med dessa data släpptes Rum: Dataprodukten omfattar objekt i det statliga svenska järnvägsnätet.

3 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 3 (14) 1.2 Referenser till aktuella standarder, ramverk och dylikt Referenser giltiga för alla BIS relaterade dataprodukter Ref # Dokumentnamn Standard/Dokumentnummer Geographic information Data SS-ISO :2007 [1] product specifications Geographic information - Data SS-ISO :2002 [2] quality principles Geographic information - Quality SS-ISO :2004 [3] evaluation procedures Geographic information - Data SS-ISO 19138:2007 [4] quality measures [5] Mätning av FOMUL och spåravstånd BVS 1805 BIS - Informationskrav, BVF [6] Ajourhållningsansvar JTF - Järnvägsstyrelsens JvSFS 2008:7 [7] trafikföreskrifter Dataproduktspecifikation Det [8] svenska järnvägsnätet [9] Föreskrift förvaltningsdata järnväg BVF Överlämnande av ny eller förändrad BVR 2165 [10] infrastruktur Förvaltningsdata järnväg BVH arbetsmetodik mellan förvaltning [11] och anläggningsprojekt Geographic information SS ISO [12] [13] [14] Data quality Kommentar Specifikationen ansluter till denna standard. Specifikationen ansluter till denna standard. Specifikationen ansluter till denna standard. Specifikationen ansluter till denna standard. Under 2012 ersätter denna standard 19138, och Banverkets Anläggningsstruktur BVS811 I de fall Dataproduktspecifikationen avviker från BVS811 är det Dataproduktspecifikationen som gäller. Användning av BIS Dataprodukter I Trafikverkets IT-system Xxxxxx Beskriver hur övriga IT-system inom Trafikverket och ITsystems användare använder sig av BIS dataprodukter Referenser specifika för denna dataprodukt Inga specifika referenser finns för denna dataprodukt. 1.3 Termer, begrepp, förkortningar Namn på dataprodukter, BIS objekttyper, attribut, komponenter och namn på organisatoriska enheter skrivs med kursiv stil. Exempel: Kilometertavla

4 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 4 (14) Referenser till kapitel eller avsnitt i dataproduktspecifikationen skrivs med citationstecken. Exempel: Se Termer, begrepp och förkortningar. Referenser skrivs enligt: Se referens [8]. Term/Förkortning Beskrivning 50 Hz systemet 50Hz-systemet är hjälpkraftsystemet som levererar spänning i 11kV eller 22 kv. till kringutrustning t ex för belysning, byggnader och växelvärme. Elkraftsobjekt som är relaterade till hjälpkraftsystemet benämns 50 Hz-aktuell objekttyp. ATC Automatic Train Control. Ett säkerhetssystem för järnväg som kraftigt minskar risken för olyckor orsakade av handhavandefel från lokföraren. ATC systemet i tågen övervakar att tillåten hastighet inte överskrids eller att en stoppsignal passeras och vidtar i så fall korrigerande åtgärder. Attribut (objektattribut). Bantyp BIS ERTMS FOMUL Huvudspår Indelningstyp Komponent Varje objekttyp innehåller ett antal attribut. Attributen beskriver objektets egenskaper såsom höjd, längd, bredd, typ av material, leverantör mm. Ett attribut har ett bestämt format t e x integer, text eller värdemängd. Ett attribut kan dessutom ha metadata som beskriver dess tillåtna värden (inte att förväxla med geografiska metadata). Attribut refereras ibland till som objektattribut. Bantyp är en indelningstyp av järnvägsnätet i BIS. Det finns 5 bantyper: 1 Transportcentrum med många tåg, intensiv trafik 2 Runt transportcentrum och mycket viktiga godsstråk 3 Viktiga godsstråk och delar av viktiga tågflöden 4 Godsstråk plus delar av viktiga godsflöden 5 Lågtrafikerade till mycket lågtrafikerade banor BanInformationssystem för de svenska järnvägar som förvaltas av Trafikverket. Notera att det även upplåtits för Inlandsbanan, Öresundsbanan och Arlandabanan som inte förvaltas av Trafikverket. European Rail Traffic Management System (ERTMS) är ett standardiserat europeiskt säkerhetssystem för järnvägar med syftet att möjliggöra gränsöverskridande tågtrafik. I det svenska järnvägsnätet projekteras nu nya järnvägsavsnitt primärt för ERTMS som säkerhetssystem istället för ATC. Fast Objekt Mellan Undersökningssektions- och Lastprofils begränsningslinjer, dvs. de fasta objekt i närhet av spår som mäts in. Spår som är avsett för säkrad rörelse. Med säkrad rörelse avses rörelseform på huvudspår vid tågfärd eller spärrfärd. Förutsätter att färdvägen är iordningställd samt fri från trafikverksamheter och hinder. Beskriver en egenskap på en referenslänk. Indelningen kan omfatta hela referenslänken eller delar av den. Kännetecknande för en indelning är att den endast beskriver en (1) egenskap (attribut). En indelning är också giltig i båda riktningarna för referenslänken. Indelningar delas in i administrativa indelningar och funktionella indelningar. Exempel på administrativ indelning är kommun, region, spårnummer och spårägare. Funktionella indelningar beskriver funktionella och tekniska egenskaper på referenslänken som t.ex. elektrifiering, linjeklass, trafikstyrningssystem och besiktningsklass. En del av ett objekt som kan ha ett ett till flera förhållande till objektet. En komponent beskriver t.ex. bomdrivet på en vägskyddsanläggning eller reläer i ett signalställverk. Komponenterna kan ha ett antal nivåer som i sin tur kan ha ett antal attribut (komponentattribut). Benämningen av komponenter och nivåer i strukturen baseras på referens [13].

5 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 5 (14) Term/Förkortning Beskrivning Ktl-systemet Objektinstans (Instans) (Objekt) Objekttyp Referenslänk (Länk) Sidospår Ktl-systemet är kontaktledningssystemet som levererar spännig med 16,7 Hz för framdriften av tågen. Elkraftobjekt som är relaterade till kontaktledningssystemet benämns Ktl-aktuell objekttyp. Varje enskilt anläggningsobjekt beskrivs m h a en objektinstans av motsvarande objekttyp. Varje spårväxel beskrivs med en objektinstans av objekttypen spårväxel. Objektinstans refereras ibland till som instans eller objekt. Objekttyp är en förekomst i eller vid sidan av en referenslänk som är en del av järnvägsinfrastrukturen. Objekttypen representerar oftast en fysisk förekomst såsom räl, sliper, ballast, trumma, signal eller tavla men kan också representera fiktiva objekt såsom STH A/B/S-tåg, Fast hinder (FOMUL) och LÖ-spåravstånd. Referenslänk är länken (spåret) mellan två referensnoder. På makronivån utgör det förbindelsen mellan två trafikplatser (förutom driftsplatsdelar och hållställen) och på mikronivån utgör detta alla spår, t.ex. spåret mellan två spårväxlar. Annat spår än huvudspår. Statliga Järnvägsnätet Beskrivs i detalj i referens [8] 2 Produktspecifikationens omfattning Dataproduktspecifikationen omfattar BIS objekttypen Klockor kopplad till det svenska järnvägsnätet. 3 Identifiering av dataprodukten Titel Ev. alternativa namn Sammanfattning Syfte med produkten Geometrisk representation Ämnesområde Geografisk utsträckning Klockor Huvud- och sekundärur för tidinformation på driftplatser/stationer Underlag för drift- och underhållsavtal. Används också som underlag för felsökning Vektordata 018 (transportation, enligt SS ISO : MD_TopicCategoryCode) Objektens placering begränsas till Sverige

6 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 6 (14) 4 Dataproduktens innehåll och struktur Dataprodukten har punktutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens mot bandel och kmtal. Huvud- och sekundärur är placerade på trafikplatser (stationer) i anslutning till spåren. De allra flesta Klockorna har samma läge som platsmitt dataprodukten Plats/Platsmitt. Bilder. Exempel på Klockor. Dataprodukten innehåller uppgifter om urens beskaffenhet, hur de synkroniseras och eventuell kommunikationen till dem. Vilket år uret är installerat finns också med. Klockor tillhör följande BIS grupper: Anläggningsstrukturgrupp Objekttypsgrupp Teleanläggningar Teleanläggningar

7 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 7 (14) Tabell. Attribut för objekttypen Klockor Term Datatyp Ant al teck en Giltigt värde Förklaring Senast ändrad text 8 Senast ändrat av text 13 Datum för senaste ändring, fylls i automatiskt Person som utförde senaste ändring, fylls i automatiskt Typ uppräkning 20 Typ av ur, huvudur eller fristående ur Fristående Fristående ur utan huvudur Huvudur Ur som styr sekundärur Installerad (ååååmm) text 8 Installationsår och månad MIN MAX? Okänt Placering text 40 Placering av ur, beskrivningstext Synkronisering uppräkning 8 Protokoll för synkronisering alt. ingen synkronisering? Okänt GPS Synkronisering via GPS Intern Internt urverk NTP Network Time Protocol RDS Radio Data System IP-adress (vid NTP) text 16 IP-adress om synkronisering via NTP Märkning text 10 Unik identitet för NTP-ur ur01aaaa MIN ur99öööö MAX? Okänt - Ej relevant BVT-nummer text 10 ICT:s förbindelsenummer, används vid felanmälan Extra notering text 20 Valfri textkommentar Besiktningsklass uppräkning 10 B1 Bes.klass sätts = banan vid Spara Bes.klass 1 (skild från banan)

8 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 8 (14) Antal sekundärur per huvudur heltal 6 b1 MIN bes.klass = banan B2 Bes.klass 2 (skild från banan) B3 Bes.klass 3 (skild från banan) B4 Bes.klass 4 (skild från banan) B5 Bes.klass 5 (skild från banan) b5 MAX bes.klass = banan Ej Besiktas ej (skild från banan) ej besiktas ej = banan Antal sekundärur styrda av samma huvudur, giltigt f. huvudur 0 MIN 9999 MAX Ej relevant Okänt

9 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 9 (14) 5 Referenssystem Referenssystemet järnväg är kärnan i BIS. Här byggs järnvägsnätet upp i form av länkar och noder. Här registreras också alla kilometertavlors lägen. Se referens [8] för en djupare beskrivning, Här ges enbart en översiktlig sådan. Järnvägsnätet beskrivs i två nivåer; makro- och mikronivå. Makronivå Makronivån består av platser och förbindelser mellan dessa. Platsernas lägen finns angivna med geografiska koordinater enligt SWEREF 99 TM, vilka möjliggör en grafisk presentation av järnvägsnätet. Mikronivå På mikronivån beskrivs varje enskilt spår med noder och länkar. Noderna utgörs av växlar, vändskivor, stoppbockar, gränsnoder eller fiktiva noder. Spåret mellan två noder utgör en länk. De uppgifter som finns att tillgå är längduppgifter om spåret samt viss information om växlar. Syftet med Referenssystemet järnväg är: att tjäna som referens för lägeshantering av de olika informationsobjekten. att presentera järnvägsnätet och objekt grafiskt i schematisk kartform. att göra det möjligt att logiskt "resa" genom järnvägsnätet. Alla BIS objektinstanser, inklusive de för den objekttyp som beskrivs i denna dataproduktspecifikation är kopplade till antingen en BIS-ref nod eller till en BIS-ref länk. Referenssystem för tid är UTC+1. 6 Krav på datakvalitet 6.1 Allmänt om krav på datakvalitet Kvalitetskraven är indelade i 5 kvalitetsklasser, dessa motsvarar i grova drag indelningstypen bantyp: Kvalitetsklass Q1 Q2 Q3 Q4 Q5 Motsvarar Bantyp 1 och huvudspår Bantyp 2 och huvudspår Bantyp 3 och huvudspår Bantyp 4 och huvudspår Bantyp 5 och alla sidospår Kvalitetskraven baseras på referens [12]. Följande kvalitetskrav ska ställas på dataprodukterna baserade på BIS: Aktualitet Lägesnoggrannhet

10 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 10 (14) Aktualitet: Fullständighet objektinstanser Fullständighet objektattribut Fullständighet komponenter Tematisk noggrannhet i klassning för objektattribut Logisk konsistens för objektattribut Aktualitet mäts normalt som ledtid efter förändring, dvs. ledtiden ute i fält plus ledtiden hos Väg och Järnvägsdata. Maximal ledtid är 4 kalenderveckor. För följande objekttyper (som ingår i referenssystemet och/eller är säkerhetsrelaterade) mäts ledtiden från två veckor före driftsättning/förändring till 2 veckor efter driftsättningen men fortfarande fyra veckor. o o o Lägesnoggrannhet: Spårväxel, Stoppbock, Plats/platsmitt Cirkulärkurva, Övergångskurva, Fast hinder (FOMUL) Signal (ej ATC), Signal (främst ATC) Kravet på relativ lägesnoggrannhet gentemot Kilometertavla är normalt +/- 1.0 meter (i spårets längdriktning), se referens [6], vid 95 % konfidensnivå, se referens [12] mått 36. Eventuella avvikelser från detta för en objekttyp anges i Krav specifika för dataprodukten. Fullständighet objektinstanser: Det grundläggande kravet på fullständighet objektinstanser är att fysiska objekt i järnvägen också ska representeras av en motsvarande objektinstans i BIS dvs. grundkravet är 100 % fullständighet. Accepterade avvikelsekvoter anges i Krav specifika för dataprodukten (uppskattade). Fullständighet objektattribut: Alla attribut till ett BIS objekt måste alltid vara ifyllda innan objektet kan sparas. Men, det finns en möjlighet att idag ange tre olika avvikande värden som anger att värdet är okänt dvs. attributet är inte fullständigt. Avvikelsekvoten för dessa markörer för okända värden?, blank eller numeriskt 0 ska vara så låg som möjligt dvs. förekomsten av dessa ska minimeras. Accepterade avvikelsekvoter anges i Krav specifika för dataprodukten (uppskattade). Fullständighet komponenter: Kravet är fullständighet för objektens komponenter dvs. grundkravet är 100 % fullständighet. (Endast relevant för de c:a 10% objekttyper som har komponenter). Accepterade avvikelsekvoter anges i Krav specifika för dataprodukten (uppskattade). Det finns ytterligare relevanta kvalitetsmått, bland annat de som beskrivs nedan. Mätbara krav på dessa finns för närvarande inte dokumenterade: Tematisk noggrannhet Logisk konsistens

11 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 11 (14) 6.2 Krav specifika för dataprodukten - 7 Metadata Dataprodukten ska kunna kompletteras med leverans av metadata. I Identifiering av dataprodukten och Allmänt om krav på datakvalitet beskrivs vilka Metadata som ska kunna levereras enligt gällande standarder. I dagsläget finns inga sådana leveranser. 8 Datafångst 8.1 Datakällor Initiala datakällor Insamling av data har skett genom att järnvägsdata samlas in i samband med nybyggnationer, ombyggnationer och besiktningar av järnvägsnätet. Järnvägsdata har initialt laddats i BIS för det statliga svenska järnvägsnätet år 1991 men en hel del information är betydligt äldre än så, de äldsta data härrör från början av 1900-talet. Nya objekttyper har tillkommit under årens gång och om de har initialladdats på annat sätt än ovan är okänt Datakällor för ajourhållning Underlag för ajourhållning av förvaltningsdata fångas i samband med nybyggnationer, ombyggnationer, vid besiktningar av järnvägsnätet samt vid FOMUL mätning enligt referens [5]. Underlagen levereras till Trafikverkets sektion Järnvägsdata för beredning, registrering och lagring enligt uppgjorda avtal och processer. Listade dataleverantörer/datakällor: dataunderlag som nybyggnads-/investeringsprojekten levererar dataunderlag från FOMUL mätningar avvikelserapporter levererade i samband med besiktningar utförda av UH-entreprenörer. Alla felaktigheter som upptäcks i BIS data vid besiktningar ska rapporteras in via tillhandahållen besiktningsapplikation data från andra IT-system, levererade via automatiska överföringar dataunderlag från UH-entreprenörer när underhållsarbete resulterar i dataförändringar 8.2 Krav på spårbarhet Spårbarhet för tillkomst och ursprung ska tillgodoses genom att BIS objekten ska ha attribut som beskriver vilken användare som senast gjorde en förändring av ett aktuellt BIS objekt och när. Endast den senaste förändringen ska loggas på detta sätt. Spårbarhet i produktionsprocessen ska ske genom att all inrapportering av BIS data från nybyggnationer ska gå via det ärendehanteringssystem som Järnvägsdata använder.

12 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 12 (14) Indataleveranserna ska gå att spåra och de indata som levereras i form av BIS Exceldokument ska finnas kvar åtminstone under investeringsprojektets livslängd. Det finns idag inga krav på spårbarhet av vilka tillämpningar som använder sig av dataprodukten. 9 Underhåll av data Trafikverkets enhet Väg och Järnvägsdata ska förvalta dataprodukten, se referens [9]. Ajourhållning sker kontinuerligt om inget anges i Krav specifika för dataprodukten. Inrapportering från besiktningar av anläggningen sker enligt fastlagda intervall och efter genomförda förändringar. Produkten produceras enligt processen som finns beskriven i referens [11] och enligt anvisningar i denna dataproduktspecifikation, se Anvisningar datainsamling och ajourhållning. 9.1 Ansvarig organisation Ansvarig organisation för ajourhållning är Trafikverkets enhet Väg- och järnvägsdata. Även enheten Trafikinformation Ttor ajourhåller data. 10 Tillhandahållande av data 10.1 Tillhandahållandesätt Data från BIS kan tillhandahållas på tre olika sätt: Direkt som visualisering eller rapporter i BIS systemet Som exporter av data från BIS systemet Via automatiska dataöverföringar till andra IT-system Leverans av data från BIS sker genom leveranser av data till andra IT-system eller via direkt åtkomst till BIS. Externa kunder med legitim anledning att läsa eller exportera data m h a IT-systemet BIS ska ansöka via Kundservice Järnväg via Trafikverkets växel eller kundservice.jarnvag@trafikverket.se. För Externa kunder sker åtkomsten till BIS via Interna användare söker åtkomst till BIS via Berit, varpå en exe-fil installeras på användarens PC. BIS data ska kunna tillhandahållas via ett antal olika exportformat som begärs direkt av BIS användaren. Vissa exporter kräver en utökad behörighet. Se Tillhandahållandeformat för detaljer kring exportformaten. IT-system inom Trafikverket ska kunna erhålla automatiska dataöverföringar med olika tidsintervall, dygnsvis, veckovis eller månadsvis. Se Kunder och användning och Tillhandahållandeformat för detaljer. För regelbundna dataöverföringar krävs att ett informationssambandsavtal upprättas Tillhandahållandeformat Följande tillhandahållandeformat finns från BIS, de flesta är tillämpliga för alla objekttyper: Benämning Format Kommentar

13 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 13 (14) Benämning Format Kommentar Exporter/Rapporter till Excel.xlsx (Excel) Objektdatafil.txt Vanlig textfil Spårriktningsdata Signalinformation till Patcy.alc.xml Koordinatsatta signaler.txt Till TPOS Underlag för dimensionering av kraftförsörjning.txt Till TracSID Uppgifter om plankorsningar.xml, LandXML Till PlkWebb och NVDB BanDbms (Spårnät).dmp Till Opera, Basun, BanStat Platser, indelningar, sträckor, spår.txt Till LÖ2000, Ofelia, BanStat, Optram, Bessy, PAS2000 Specialanpassad rapport med platser, indelningar, uppställningslängder, tågvärmeposter m fl..xlsx Till JNB Statistik.xlsx Årsredovisning 10.3 Information om begränsningar Avtal om leveranser måste först tecknas med Trafikverket. Avtalen reglerar rättigheter och skyldigheter för leverantören Trafikverket och för användaren. Avtalen kan vara förenade med kostnader beroende på kund och avtalsmodell. Avgifterna som kan tas ut är uttagsavgift, nyttjanderättsavgift eller avgifter för specialpreparering och följer Trafikverkets modell för prissättning. 11 Datakvalitetsdeklaration 11.1 Kvalitetsstyrning av produktionsprocessen Direkt kvalitetsstyrning görs genom att rutiner för datafångst finns innehållet i attributen kontrolleras automatiskt vid uppdatering/import både av BIS Excelmallar och av BIS, otillåtna attributvärden accepteras inte, data ska återrapporteras (manuellt) för åtgärd och det felaktiga objektet ska inte lagras/förändras förrän data har rättats upp Uppföljning av kravuppfyllelse Uppföljning av kraven på logisk konsistens görs m h a månatliga rapporter. BIS databasen ska kontrolleras m h a ett antal färdiga rapporter som söker igenom BIS databasen och rapporterar kvalitetsstatus och kvalitetsavvikelser. Dataproduktens data ska kontrolleras kontinuerligt med olika former av besiktningar av järnvägsanläggningarna enligt fastlagda intervall och efter genomförda förändringar. Avvikelser identifierade vid besiktningar ska rapporteras till Väg och Järnvägsdata. Säkerhetsbesiktningar

14 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 14 (14) Underhållsbesiktningar Oförstörande provningar 11.3 Överensstämmelse med ställda krav Redovisning av spårbarhet Det finns ingen spårbarhet för dataprodukten: Spårbarhet bakåt (tillkomst och ursprung) finns inte för BIS objekt. Spårbarhet för ledtid från att förändring har skett i verkligheten tills uppgiften finns tillgänglig i databasen finns inte. Spårbarhet i process/processhistorik finns inte. Spårbarhet framåt (tillämpningsspårbarhet) finns inte. En registrering av tidpunkt och användare görs vid varje förändring av en objektinstans. Endast en registrering sparas. 12 Övrig information