LÄMNA ETT AVTRYCK. Handbok för Diakoniaaktivister

Transkript

1 LÄMNA ETT AVTRYCK Handbok för Diakoniaaktivister

2 Detta material har tagits fram med ekonomiskt stöd från Sida, som dock ej har medverkat vid utformning och ej heller tagit ställning till skriftens innehåll. Möjligheterna att utrota den extrema fattigdomen har aldrig varit större än idag. Men fortfarande lever delar av jordens befolkning i överflöd, medan andra lever i extrem fattigdom. Det är inte acceptabelt. Fattigdom beror sällan på bristande resurser, utan snarare på bristande politisk vilja att förändra de strukturer som upprätthåller fattigdom. Men varhelst människor fråntas sina rättigheter, varhelst människor blir trampade på och undanskuffade finns också rörelse. Där går människor samman och organiserar sig för att kräva sina rättigheter. På så vis kan de utmana dem som skapar fattigdom, förtryck och konflikter och utkräva ansvar från både regeringar och företag. Idag lever vi i en globaliserad värld. Vi är alla sammanlänkade genom kläderna vi har på kroppen, maten vi äter, mobiltelefonen vi köper och sparpengarna vi placerar i utländska fonder. Därför har varje människa, oavsett vilken livsstil hon väljer, ett personligt ansvar för att andra människor ska kunna leva ett värdigt liv. Och genom att arbeta tillsammans kan vi kräva att makthavare tar sitt ansvar och agerar för en rättvisare värld. Diakoniaaktivisterna är personer som skriver under på detta. Som har insett att det går att förändra världen genom att tillsammans lära sig mer om globala rättvisefrågor och samtidigt inspirera, aktivera och engagera sig själva och andra. Tillsammans med eldsjälarna i Diakonias partnerorganisationer bildar vi ett globalt nätverk av människor som förändrar världen. Det du håller i din hand är en handbok för Diakoniaaktivister. Här kan du hitta det mesta du behöver veta om vad aktivisterna är och gör, och vad Diakonia är och gör. All information står inte här, men i handboken hittar du alltid vägar till den information du behöver. Har du synpunkter på handboken eller något annat som rör aktivistgrupperna, är du varmt välkommen att höra av dig till ungdomssekreteraren. Till sist vill vi på Diakonia uttrycka ett stort tack för ditt engagemang. Utan människor som du skulle världen vara en mycket sämre och tråkigare plats att leva på! Maria Gilljam

3

4 innehåll Innehåll 1.0 Om Diakoniaaktivisterna 1.1 Så funkar aktivistgrupperna 1.2 Så här kommunicerar vi med varandra 1.3 Utåtriktade aktiviteter 1.4 Aktivisternas blogg och facebooksida 1.5 Administration 1.6 Gemensamma aktiviteter 1.7 Samarbetet med Bilda 1.8 Utveckla aktivistgrupperna 2.0 Om Diakonia 2.1 Diakonias bakgrund och värdegrund 2.2 Diakonias teman och arbetssätt 2.3 Politisk påverkan 2.4 Insamling 2.5 Diakonias kommunikation 2.6 Diakoniaombud i församlingar 3.0 Kontaktuppgifter 4.0 Egna tankar Karin Jalkenäs är Diakoniaaktivist. Inför klimattoppmötet i Durban 2011 fotade aktivisterna sig själva och andra med klimatbudskap. Bilderna överlämnades under toppmötet till FN.

5 Om Diakoniaaktivisterna

6 1.0 Om Diakoniaaktivisterna Vad är Diakoniaaktivisterna? Som aktivist i Diakonia har du bestämt dig för att inte acceptera att världen är orättvis utan vill agera för att förändra den. Genom att informera, inspirera och aktivera dig själv och andra vill du bidra till en rättvis och hållbar värld. En aktivistgrupp i Diakonia är en grupp unga människor som tillsammans vill förändra världen. Aktivistgruppen är en bra blandning mellan gemenskap och aktion, i många sammanhang snackas det mycket men inget händer. I Diakonia har vi både viljan och stödet för att kunna genomföra saker. Hur arbetar Diakoniaaktivisterna? Formerna för arbetet i aktivistgrupperna är väldigt fria, men det vanliga är att gruppen träffas varannan vecka. Dörrarna ska vara öppna, i aktivistgruppen ska man känna sig välkommen även om det var länge sedan man sist var där. Det finns inga krav på att man ska delta vid ett visst antal tillfällen. Grupperna bestämmer själva vad de vill göra. Ofta väljer de ett tema som de studerar genom att läsa och berätta för varandra eller bjuda in föreläsare. De kan också informera om global rättvisa och andra frågor samt om Diakonia för olika skolor, kyrkor med mera. Gruppen gör även aktioner på stan och andra typer av utåtriktade aktiviteter för att uppmärksamma globala rättvisefrågor. Kopplingen Diakonia och Diakoniaaktivisterna Diakoniaaktivisterna är organiserade i en nätverkstruktur som saknar formellt juridiskt band till Diakonia. Anledningen till det är att Diakonias nuvarande organisationsform inte medger individuellt medlemskap i Diakonia. Aktivistgrupperna redovisas därför som studiecirklar i Studieförbundet Bilda, där Diakonia är en av medlemsorganisationerna. Grupperna kopplas till Diakonia genom att ledare arvoderas av Diakonia, aktivisterna utbildas av Diakonia, verksamheten planeras och finansieras av Diakonia. En tät kommunikation är så klart också en viktig del av kopplingen mellan aktivisterna och Diakonia. Aktivisterna genomför varje år ett stort antal aktiviteter inom utbildning, mobilisering, marknadsföring och insamling till stor nytta för Diakonia och samarbetsorganisationerna i världen. Genom aktivistgrupperna får ännu fler människor kunskap om orättvisor i världen och vad man kan göra åt dem och på så vis förändrar vi världen.

7 Vem kan bli Diakoniaaktivist? Aktivistgrupperna är till för dig som är mellan 16 och 30 år. Dessa gränser är så klart inte strikta utan yngre och äldre är också välkomna. Men upplägget ska vara sådant att det passar personer i den åldern och marknadsföring av grupperna sker gentemot den åldersgruppen. Vad kostar det att vara aktivist? Det kostar inget att vara med i en aktivistgrupp men självklart är alla aktivister välkomna att bli förändringsfaddrar (läs mer om vad det innebär i kapitel 2.4) eller ge enstaka gåvor till Diakonia. Eftersom träffarna är studiecirklar i Bilda kan Bilda ofta stå för materialkostnader och liknande. I de fall Bilda inte kan täcka kostnaderna kan Diakonia oftast göra det. Kostnader ska alltid kollas av med Diakonias huvudkontor i förväg. Diakonia har inga resurser för lokalhyra utan vi förlitar oss på att gruppen kan få använda lokaler gratis hos någon kyrka eller hos Bilda. 1.1 Så funkar aktivistgrupperna Gruppens vardag Var träffas man? Aktivistgruppen träffas vanligen en vardagskväll varannan vecka. I början kan det vara hemma hos någon som bor centralt men vi rekommenderar att man så snart som möjligt försöker hitta en mer offentlig lokal. Inte minst för att det blir lättare för nya medlemmar som inte känner någon att komma med. Vi rekommenderar att gruppen frågar någon av kyrkorna på orten om att få vara där. Diakonia kan också hjälpa till med att kontakta en kyrka, om gruppen önskar det. När träffas man? Gruppen bestämmer dag och tid men vi rekommenderar att man har en fast dag. Detta underlättar både för deltagarna och för intresserade att komma med. Det är helt ok att göra undantag, träffas extra gånger eller byta dag. Hur går träffarna till? Träffarna är en studiecirkel i studieförbundet Bilda och gruppen bestämmer gemensamt vad man vill lära sig mer om. Det kan vara ett tema för terminen eller en mängd olika ämnen. Ämnena ska dock ligga inom ramen för Diakonias teman (mer information om Diakonias teman hittar du i kapitel 2.2). Vanligtvis har Diakonia ett tema som vi rekommenderar att man ägnar sig åt, åtminstone en del av träffarna. Gällande det temat hjälper vi också till med materialtips m. m. Vem fyller träffarna med innehåll? Gruppen är själv ansvarig för att fylla träffarna med innehåll. Det kan vara genom att ett par medlemmar ansvarar för att ta reda på fakta och presentera för de andra, en inbjuden gäst, ta med en film m. m. Träffarna kan också användas till att planera utåtriktade aktiviteter (se mer i kapitel 1.3). Ledare och andra roller i aktivistgruppen Varje Diakoniagrupp har en eller två ledare som koordinerar gruppens arbete och ansvarar för administration och koordination samt kontakter med Diakonias huvudkontor. Gruppledarna får ett mindre arvode från Diakonia per kvartal. Arvodet ska inte ses som en timlön för engagemanget utan som en kompensation för det ansvar som ledaren tar för information, administration, ekonomi och för utvecklingen av gruppen. Erfarenhet från grupperna visar att det är viktigt att ledaren inte tar för stort ansvar för programmet och planeringen. Gruppen fungerar bäst när alla deltagare delar på ansvaret för detta. Däremot är det viktigt att någon skickar ut mejl mellan träffarna för att uppdatera medlemmar som inte var med förra gången på vad som hände och påminna om nästa gång. Ledarna ansvarar också för kontakter med Diakonias huvudkontor samt för kontakter med externa parter, t. ex. kyrkor som vill bjuda in gruppen, nya medlemmar etc. Vid olika sammanhang kan andra kontaktpersoner utses. Det kan handla om t. ex. kontaktperson gällande sommarutställningen, aktioner eller mediakontakter. Kontakt mellan Diakonia och aktivistgrupperna Den dagliga verksamheten sköter grupperna på egen hand. När gruppen är ny är det bra med en tätare kontakt med Diakonias huvudkontor, att t. ex. stämma av de teman som man tänkt studera m.m. Diakoniakontoret hjälper också till med andra saker. Det kan vara t.ex. materialtips, hitta föreläsare, skriva och skicka pressmeddelanden och mycket annat. Övriga kontakter med Diakonia är mestadels antingen om informationsspridning, administration eller samordning med andra grupper. Det går alltid att kontakta ungdomssekreteraren om man undrar något eller behöver hjälp.

8 Informationsspridning Alla grupper har en egen sida på Diakonias webb. Adress dit följer mallen Gruppen skickar information för publicering på Diakonias hemsida till ungdomssekreteraren. När Diakoniakontoret efterfrågar skriver gruppen en notis till nyhetsbrevet Khuluma (se kapitel 2.5) eller Diakonias tidning Dela med. Administration Gruppen skickar in deltagarlistor, begär ersättning för utlägg och verksamhetsrapporter till Diakonia. Ungdomssekreteraren på Diakonia och gruppernas ledare diskuterar tillsammans hur de administrativa rutinerna ska kunna utformas så att de blir ett så smidigt och snabbt system som möjligt. Målet är att engagemanget ska vara huvudsaken och att det ska vara så lite formalia som möjligt. Samordning Inför gemensamma kampanjer och aktiviteter behövs koordinering med övriga aktivistgrupper. Diakoniakontoret fungerar då som ett nav i kommunikationen och alla grupper är delaktiga. 1.2 så här kommunicerar vi med varandra För att underlätta kommunikationen mellan Diakonias huvudkontor och aktivisterna samt mellan aktivister finns ett par olika hjälpmedel. Kommunikationen bygger i stor utsträckning på att du som aktivist är aktiv och söker upp den information du behöver och tar till dig tillgänglig information. Aktivistforum Aktivistforum är en intern sida på Diakonias webbplats. Aktivistforum har funktionen av en dokumentbank. Här finns dokument som är relevanta för aktivister att ladda ner. Det kan handla om inbjudan till aktivisthelger, materialtips, mallar för administration eller metodtips om hur man hanterar media med mera. I information till aktivister skickar vi ofta en länk till dokumentet i Aktivistforum hellre än att bifoga själva dokumentet. Fördelarna med detta är att du när som helst kan gå tillbaka till det samt att vi undviker mejl med tunga bilagor. Aktivistforum har ingen inloggning men syns inte i några INtervju med Ida Karlsson, aktivist i Lundagruppen Inför riksdagsvalet 2010 genomförde Diakonia politikerutfrågningar med lokala politiker på flera orter för att lyfta globala frågor som klimaträttvisa och fattigdomsbekämpning. Diakoniaaktivisten Ida var tillsammans med resten av Lundagruppen med och anordnade utfrågningen där. Varför ville ni vara med och göra detta? Det kändes viktigt att göra något som var aktuellt och speglades i media. Eftersom det är genom politikerna vi kan vara med och styra hur Sverige skall agera både i Sverige och internationellt kändes det extra viktigt att veta vad jag lägger min röst på. Personligen tycker jag det är svårt att sålla och sätta mig in i all den information som sprutar ut under valkampanjerna. Det som gjorde den här politikerutfrågningen annorlunda och extra bra var att vi lyfte globala frågor som annars inte uppmärksammas så mycket i valtider. Hur gick utfrågningen till? Diakonias generalsekreterare Bo Forsberg agerade moderator tillsammans med Johannes ur aktivistgruppen. Huvudkontoret bjöd in lokala partirepresentanter och vi i gruppen gjorde reklam i Lund genom kompisar, Facebook-event och affischer. Hur blev resultatet? Vad lärde ni er? Resultatet blev bra! Många kom, dock inte lika många som vi hoppats i yngre åldrar, Detta tror jag beror på att Lund är en stad där det är svårt att locka folk till evenemang eftersom det finns ett så stort utbud av aktiviteter. Därför hade det kanske varit bra med någon typ av kringarrangemang, till exempel något uppträdande, mingel eller liknande innan själva paneldebatten. Så det var en lärdom. Jag tycker det var ett väldigt bra koncept att samarbeta mellan huvudkontoret och aktivistgrupperna! Det ger stöd och kött på benen till att fortsätta.

9 Hög tid för klimaträttvisa! det var Diakoniaaktivisternas budskap under 2009 då de var engagerade i den globala kampanjen Countdown to Copenhagen. Med klockor och uppseendeväckande aktioner (som till exempel att sjunga tacksånger till kollektivresenärer) informerade de om klimaträttvisa och samlade namnunderskrifter för ett rättvist klimatavtal. menyer på webbplatsen. Det enda du behöver göra för att komma dit är att skriva in webbadressen direkt i din webbläsare. Eftersom Aktivistforumet är internt ska inte adressen spridas till personer utanför aktivistgrupperna. Övrig kommunikation Lite då och då får du som aktivist informationsmejl från kontoret. Dessa innehåller viktig information specifikt till dig som aktivist. Vi anstränger oss att inte skicka med allt möjligt i dem utan just sådant som alla aktivister behöver veta. Därför bygger mycket av aktivistarbetet på att du som aktivist får dessa och läser dem. Om du inte får infomejl från Diakoniakontoret är det viktigt att du kontaktar oss så att vi kan korrigera eventuellt felaktig adress eller liknande. Utöver aktivistmejlen får alla aktivister också nyhetsbrevet Khuluma som innehåller information om bistånd, utvecklingsfrågor och Diakonia. 1.3 Utåtriktade aktiviteter En viktig del av aktivistgrupperna är att göra utåtriktade aktiviteter. Det är när vi utbildar, inspirerar och påverkar andra som vi kan förändra världen. Grupperna bestämmer själva vilka typer av aktiviteter och hur mycket man vill göra. Vi rekommenderar att göra ganska mycket av detta och att man startar snart efter att gruppen kommit igång. Erfarenheter från grupperna visar att grupper som gör mycket utåt får mycket inspiration och engagemang tillbaka. En utåtriktad aktivitet innehåller inslag där aktivisterna kommer i kontakt med personer utanför gruppen men kan se väldigt olika ut. Det är ni i gruppen som själva utformar vad ni vill göra. De vanligaste typerna av utåtriktade aktiviteter som aktivisterna gör är: Workshops i skolor och församlingar Workshops i föreningar/på läger Infobord på arrangemang/konserter Muntlig information eller rekrytering av förändringsfaddrar på t. ex. konserter, gudstjänster m.m. (läs mer om insamlingsaktiviteter under Om Diakonia/Insamling) Aktioner och information på stan Kontakter med media t. ex. insändare eller reportage

10 Inför utåtriktade aktiviteter kan gruppen få hjälp med material, information och tips. Diakonia hjälper även till med pressmeddelande om det är aktuellt. Diakonia arrangerar också aktivisthelger och andra utbildningar där aktivisterna kan lära sig mer om t. ex. pedagogik och workshopledning, presentationsteknik och relevanta tema. Alla utåtriktade aktiviteter ska i förväg förankras med Diakonias kontor och en del enkla förhållningsregler finns, så som att man ska ha diakoniatröja/namnskylt m.m. Kontakta ungdomssekreteraren för mer information om detta. Utöver de aktiviteter som gruppen själv initierar händer det ofta att kyrkor/skolor/föreningar efterfrågar ett besök. Gruppen ska då ta ställning till om de kan göra ett besök men måste självklart inte svara ja. Alla som kontaktar gruppen ska dock få ett proffsigt och korrekt bemötande. Ibland frågar Diakonias kontor gruppen om de kan hålla i en aktivitet som Diakonia initierat eller fått frågan om. Samma princip gäller här det är väldigt positivt om gruppen kan men de har ingen skyldighet att ställa upp. Tips och hjälp Hur kan jag presentera Diakonia? Hur kan jag lägga upp en workshop? Vad behöver man tänka på när man gör en aktion på stan? Diakonia producerar mycket material som du kan använda när du ska göra en utåtriktad aktivitet. Till exempel finns foldrar om Diakonia och Diakoniaaktivisterna, faktablad, affischer, porträtt och pedagogiska övningar. Allt material som Diakonia producerar finns samlat på Där kan du antingen ladda ner eller beställa hem material. På finns många pedagogiska övningar om olika globala frågor som du kan använda i workshops och seminarier. Med hjälp av materialet kan vi presentera Diakonia på ett tydligt, konsekvent och engagerande sätt. Oavsett vem som presenterar, ska kärnbudskapet om vad Diakonia är vara detsamma. Självklart är det bra om du kan krydda presentationen med personliga erfarenheter av Diakonia och göra den mer levande. Ett annat bra ställe att söka information på inför en utåtriktad aktivitet är Aktivistforum. Där har vi samlat tips inför en aktion på stan, upplägg för workshops om olika globala frågor, hur man kan kontakta media etc. Ta för vana att kolla där när du ska planera en aktivitet. Om du tycker något saknas får du gärna kontakta ungdomssekreteraren, så vi kan förbättra informationen och materialet. På Aktivistforum finns även en PowerPoint-presentation om Diakonia INtervju med Carin Leandersson, aktivist i Jönköpingsgruppen Jönköpingsgruppen är ofta ute och pratar om Diakonia i skolor och andra sammanhang. Här berättar Carin från gruppen om det. Hur har ni gått tillväga för att hitta skolor att besöka? Eftersom de flesta av oss pluggar på Högskolan i Jönköping är den ett naturligt forum. Därför försöker vi ofta spåna kring idéer om vad vi skulle kunna göra där. Vi har kunnat etablera kontakter med lärare som håller kurser i bl. a. hållbar utveckling och vi brukar alltid göra oss tillgängliga för temadagar och dylikt där en presentation av Diakonia och deras arbete önskas. Det händer även att lärare har hittat oss via hemsidan, vilket ju är roligt! Vad är bra att tänka på när man ska göra en presentation? Det är bra att föra en dialog med lärarna om vad vi ska fokusera på, för att det ska passa för målgruppen. Diakonia har bra material i form av en PowerPointpresentation som vi utgår ifrån men vi försöker också anpassa den och göra den till vår egen. Vi brukar ofta vara 2 3 personer som gör en presentation. Det brukar vara skönt både för de som ska prata och de som lyssnar när det byts talare emellanåt. Ibland när man är ute och pratar går det jättebra, ibland tycker man att det går sämre. Övning ger alltid färdighet och det är helt okej om det inte känns toppen jämt. Efter ett tag lär man sig vad som generellt brukar funka bra och vad som funkar mindre bra. Det underlättar om man läst in sig på frågorna innan och kan ge exempel på hur Diakonia arbetar. Det är också viktigt att ha tänkt igenom vad som är syftet med presentationen och vad vi vill att lyssnarna ska ta med sig och komma ihåg. Gör lyssnarna aktiva genom diskussioner eller övningar. Glöm heller inte att berätta vad din aktivistgrupp gör och var ni håller till, om någon i publiken skulle vara intresserad att gå med! Hur känner du själv inför att göra en presentation? Det är högst personligt vad man känner för att stå och prata inför folk. Det allra viktigaste, tycker jag, är ju att man ska tycka att det är roligt, inte ett nödvändigt ont. Man lär sig väldigt mycket på att stå framför folk och prata och det skapar verkligen en känsla av att man är del av en större organisation. Min erfarenhet hittills säger att vi inte blir mindre sugna på att åka ut och prata om Diakonia utan att vi vill fortsätta med det!

11 som du kan utgå ifrån om du ska göra en presentation av Diakonia. Du får lägga till egna exempel, och behöver inte använda alla bilderna, men den är en bra grund för presentationer. Denna grundpresentation om Diakonia bör även ges till nya aktivister innan de gör någon utåtriktad aktivitet. Aktivisternas mediearbete Aktivisternas engagemang i Diakonia och organisationens prioriterade frågor, liksom aktioner och aktiviteter, är ett bevis på att det finns folkligt stöd för de frågor som Diakonia anser är viktiga för att bidra till en rättvis global utveckling. Genom att göra det engagemanget känt för allmänheten och beslutsfattare genom medierapportering spelar Diakonias aktivistgrupper en viktig roll i Diakonias kännedoms-, opinionsbildnings- och mediearbete. Utgångspunkten är att de lokala aktivistgrupperna ansvarar för mediearbetet, men att det koordineras med Diakonias pressekreterare. Lokala medier söker oftast en lokal vinkel för att kunna lyfta en global fråga och då utgör aktivisternas engagemang den lokala anknytningen. Hör av er till pressekreteraren om ni vill ha hjälp att komma i kontakt med media. På Aktivistforum finns information om vad man ska tänka på inför en intervju, hur man skriver ett pressmeddelande etc. Om media kontaktar Diakonias huvudkontor för att komma i kontakt med någon av Diakonias aktivistgrupper gäller följande rutin: Pressekreteraren tar journalistens kontaktuppgifter och tar reda på så mycket som möjligt om vad en eventuell intervju kan handla om. Sedan kontaktar pressekreteraren aktivistgruppens ledare och ger henne/honom kontaktuppgifter till journalisten så att hon/han kan kontakta journalisten. Vi undviker i möjligaste mån att lämna ut kontaktuppgifter till media utan att förvarna personen i fråga. 1.4 AKTIVISTERNAS BLOGG OCH FACEBOOKSIDA Aktivistbloggen Aktivisterna har en egen blogg: diakoniaaktivist.blogspot.com. Där är alla aktivister varmt välkomna att skriva inlägg. För att kunna skriva på bloggen behöver man en inbjudan. Kontakta ungdomssekreteraren för att få en sådan, så är det bara att börja blogga! Vad du skriver om bestämmer du själv, men det ska på något sätt ha med aktivisterna och globala frågor att göra. På Aktivistforum finns ett dokument där vi samlat lite tips och saker att tänka på vad gäller bloggen. Diakoniaaktivisternas facebooksida Diakoniaaktivisterna har en egen facebooksida där vi kommunicerar med varandra. Som aktivist är det bra om du gillar den sidan, så du lätt får uppdateringar. Även andra personer som inte är engagerade i någon grupp men som är intresserade av aktivisternas arbete är naturligtvis också välkomna att följa sidan. Allt innehåll som läggs upp där är offentligt. Mer information om hur Diakoniaaktivisterna använder Facebook finns på Aktivistforum. Utöver den gemensamma sidan för diakoniaaktivisterna har även enskilda grupper sina egna sidor. Dessa kan antingen vara för intern kommunikation eller ett sätt att berätta om gruppen och marknadsföra gruppens aktiviteter. Tips och saker att tänka på när man utformar en grupp eller sida på Facebook finns på Aktivistforum. Läs detta innan ni skapar en grupp eller sida. 1.5 administration Diakoniaaktivisterna är uppbyggt som ett nätverk och vi strävar efter att hålla administrationen så enkel som möjligt. Samtidigt behövs även viss administration och redovisning, framför allt för vår redovisning gentemot Sida. Diakonias kontor ansvarar för att arbeta fram rutiner för administration och tar ansvar för finansiering och redovisning av verksamheten. För att detta ska vara möjligt behövs information från grupperna. Diakonias kontor upparbetar och utvecklar rutiner för hur detta ska ske och informerar aktivisterna och aktivistledarna om vad de behöver bidra med. Det sker genom de administrativa rutinerna för aktivistgruppsledare samt genom information och påminnelser via mejl från ungdomssekreteraren. Checklista för administrativa rutiner finns på Aktivistforum. 1.6 GEMENSAMMA aktiviteter Utbildning och inspiration Två gånger per år anordnar Diakonia så kallade aktivisthelger. Alla aktivister är välkomna till dessa utan kostnad. Programmet skiftar men handlar ofta om gemensam planering, utbildning inom teman eller metoder samt inspiration och diskussioner om utvecklingen av aktivistgrupperna. Helgerna är så klart

12 också roliga sociala tillfällen då vi lär känna aktivister i andra grupper och inspireras av hur de arbetar. Utöver det kan vi arrangera utbildning, t. ex. inför att ett nytt tema introduceras eller på önskemål av aktivisterna. Kampanjer Diakonias arbete i Sverige har normalt sett ett prioriterat fokus inom ramen för en gemensam kampanj som omfattar insamling, församlingskontakter, policy och påverkan samt aktivister. Temat skiftar och behålls normalt i ett till två år. Material som tas fram under denna period fokuserar på temat och det finns stora vinster att göra om så mycket som möjligt av Diakonias information i Sverige följer det. Aktivisternas sommarturné görs normalt på samma tema och de lokala grupperna uppmuntras även att arbeta med temat i sin grupp. Aktivisterna har dock alltid frihet att även arbeta med andra teman samt att ha flera teman igång under samma termin. Sommarturné Diakoniaaktivisterna åker varje sommar på en festivalturné på festivaler och läger. Inför turnén bygger aktivisterna en utställning på aktuellt tema. Det kan handla om klimaträttvisa, kapitalflykt, svenskt exportstöd, rättvis handel med mera. Under turnén pratar vi med massor av människor, informerar om temat och samlar in namnunderskrifter till aktuell kampanj. I de fall vi åker till läger så ingår det ofta också att vi håller workshops för deltagarna. Insamling till Diakonia kan också förekomma. 1.7 Samarbetet med Bilda Diakonia har ett samarbete med studieförbundet Bilda. Det berör de aktiviteter som Diakonia arbetar med i Sverige som fokuserar på folkbildning av något slag. Aktivistgruppsarbetet är ett sådant tydligt samarbetsområde. Lokalt samarbete Aktivistgrupperna är organiserade som studiecirklar i Studieförbundet Bilda och redovisar sin/sina studiecirklar och kulturprogram till en lokal Bildakontakt. Varje gruppledare är ansvarig för att kommunicera med den lokala Bildakontakten och redovisa gruppens träffar till Bilda. Utöver de varnliga träffarna som är del av en löpande studiecirkel bör gruppen också diskutera möjligheten att redovisa tillfälliga utåtriktade aktiviteter till Bilda. Det är då ofta i form av så kallade kulturaktiviteter. Olika former av samverkan, stöd och samarbete på regional nivå utgår ifrån respektive grupps behov, intressen och önskemål samt bygger på de praktiska förutsättningar som styr Bildaregionens-/konsulenternas arbete. Genom att vi samarbetar med Bilda finns möjlighet att få stöd och utbildning från deras konsulenter. Det är också möjligt att få vissa av gruppens kostnader täckta av Bilda genom att Bilda redovisar studiecirklar vilket ger underlag för deras statsbidrag. När gruppen har kostnader för material, inbjudna gäster eller något annat ska den lokala Bildakontakten tillfrågas om möjligheten att stötta gruppen ekonomiskt. Kontakt med Bilda bör tas innan utlägget är gjort. Rådgör alltid med Diakonias ungdomssekreterare gällande ekonomihanteringen och Bildakontakterna. På Aktivistforum finns en uppdaterad lista på vem som är den lokala Bildakontakten för din aktivistgrupp. Nationellt samarbete Utöver de lokala kontakterna samarbetar Bilda och Diakonia på nationell nivå. När det gäller aktivisterna handlar det om följande områden: Aktivisthelgerna Bilda är medarrangör vid de aktivisthelger som anordnas nationellt två gånger/år. Utbildning Bilda är medarrangör till olika utbildningar som arrangeras för aktivisterna. Pedagogiskt material Bilda kan vara ett bollplank och samverkanspart vid framtagandet av pedagogiskt material, med inriktning på ledarutveckling och/eller folkbildning. Aktivisternas sommarturné Bilda bidrar till utställningen efter överenskommelse och aktivisterna synliggör Bildasamarbetet på lämpligt sätt i samband med utställningen. Samarbeten med församlingar och andra organisationer Aktivistgruppen kan inte vara en del av en viss församlings verksamhet, men däremot får man gärna samarbeta med andra församlingar. Aktivist-

13 gruppen ska ses som ett komplement till församlingarnas internationella verksamhet, inte som en ersättare. Det är bra om gruppen försöker engagera medlemmar från olika kyrkor samt medlemmar som inte är församlingsaktiva för att få in olika perspektiv. Aktivistgruppen kan också samarbeta med andra organisationer eller grupper kring aktiviteter av olika slag. Det kan handla om att t. ex. göra en aktion tillsammans med Amnesty eller ha en utbildning tillsammans med Röda Korsets Ungdomsförbund. Sådana samarbeten ska alltid förankras med någon på Diakonias kontor i förväg. På Aktivistforum finns information om hur du ska göra vid förfrågningar om samarbeten. 1.8 Utveckla aktivistgrupperna Diakonias ungdomssekreterare arbetar med att utveckla arbetet med aktivistgrupper. För att det ska bli bra är idéer och input från aktivisterna helt nödvändigt. Tveka aldrig att höra av er till Diakonias kontor. INtervju med Micael Grenholm, aktivist i Uppsalagruppen En kväll med aktivistgruppen i Uppsala. Hur ser en vanlig träff med aktivistgruppen ut? En vanlig träff börjar med fika som någon av dem som har ansvaret för kvällen ordnat. Medan vi äter delar någon av oss ledare information om kommande aktiviteter, om grupper som bjudit in oss för att föreläsa, om saker som behöver göras för kommande aktioner etc. Detta pågår i ungefär en halvtimme. Sedan sätter de som har ansvar för kvällens program igång med att presentera vad de har förberett om mötets tema. Det är ofta någon form av föreläsning, inte sällan med inslag som tipspromenader, frågesporter, rollspel, filminspelning med mera. Hur bestämmer ni teman och frågor att arbeta med? Terminens teman bestäms på första träffen. Vi utgår dels från vad Diakonia har för kampanj och vad vi fått för tematips från huvudkontoret, dels frågar vi de närvarande vad de vill lära sig mer om. Vi listar upp alla förslag på en whiteboard och sedan röstar vi de teman som får flest röster vinner. Därefter frågar vi vilka som vill ta ansvar för vilket tema och sedan placerar vi in alla teman på varsitt möte. På så sätt planeras hela terminen på första mötet. Hur mycket utåtriktade grejer brukar ni göra? Antalet utåtriktade aktioner varierar väldigt, beroende på hur mycket gruppen orkar med. Men totalt blir det kanske tre till fem aktioner per termin.

14 Fotograf: Jon Restpo Om Diakonia Vi har inte slutat med gänget, det vi slutat med är våldet, säger eldsjälen Johnatan Rodriguez The Dog, före detta gängledare i Nicaragua. Han ingår i en grupp ungdomar som jobbar med andra ungdomar för att få dem att sluta använda våld.

15 2.0 Om Diakonia Mitt engagemang i Diakonia har gett mig mer kunskap i globala frågor och att diskutera och höra andras syn på problem påverkar en. Jag har också fått en större känsla för att det går att påverka i världen och att vi gör det. Vad är Diakonia? Diakonia är en biståndsorganisation som arbetar för att alla människor ska få leva under värdiga förhållanden i en rättvis och hållbar värld, befriad från fattigdom. Diakonia existerar och arbetar för de människor som nekas sina mänskliga rättigheter. Det är för oss grundläggande att utsatta människor inte bara är offer eller överlevare som utstått orättvisor, våld och diskriminering de är framför allt individer som berövats sina mänskliga rättigheter. Därför handlar inte Diakonias arbete om välgörenhet, utan om att förändra de strukturer som är grundorsaker till fattigdom. Vi samarbetar med och stöttar lokala organisationer i ett trettiotal länder för att bekämpa fattigdom, stärka mänskliga rättigheter och demokrati, skapa fred och öka jämställdheten. Detta är en central del i ambitionen att bidra till en verkligt hållbar utveckling. Det är de lokala organisationerna och nätverken som har möjlighet att förändra, och som kommer att finnas kvar när Diakonia en gång, när så är lämpligt, lämnar biståndsarbetet i ett område. Våra partners har en vida överlägsen kulturell förståelse av kontexten, något som är avgörande för att utforma projekt. Ofta är de också mer specialiserade, vilket gör att de har större fackkunskaper. Genom en gemensam lärandeprocess kan både vi och våra partnerorganisationer utveckla och förbättra vårt arbete tillsammans. 2.1 Diakonias bakgrund och värdegrund Diakonia är det gemensamma biståndsorganet för två svenska kyrkor 1. Organisationen bildades 1966 under namnet Frikyrkan hjälper och bytte namn till Diakonia Diakonia utgår från en kristen värdegrund och har sin bas inom frikyrkan. Men bland våra samarbetsorganisationer finns människor från många olika religioner eller ingen religion alls.»diakonia«är grekiska och betyder omsorg eller tjänst. När ordet först förekommer i kristen tradition är det för att beskriva församlingens arbete för en rättvis fördelning av gemensamma resurser. En rättvis fördelning 1 Dessa är Svenska Alliansmissionen och Gemensam framtid (den nya kyrkan för Missionskyrkan, Baptistsamfundet och Metodistkyrkan som gick ihop till en kyrka år 2011).

16 av skapelsens rikedom är diakonins första ärende. Diakonia är en del av kyrkornas mission i världen. I den helhet som detta uppdrag utgör arbetar vi i Diakonia med den sociala delen. Vi ser vårt arbete som ett uttryck för den kristna församlingens kallelse att tjäna människor över alla gränser, och vi samarbetar med människor från olika religioner och trosuppfattningar. Mer information om Diakonias värdegrund och världsbild hittar du i vår policy som finns att ladda hem från Diakonias teman och arbetssätt Diakonia driver som regel inga egna projekt. Istället stöttar vi lokala organisationer. Ofta stödjer vi en organisation i sin helhet, framför en isolerad insats. Det hjälper organisationerna att bygga upp sin kapacitet för att kunna utföra ett bättre arbete. På så vis är vi med och stärker det civila samhället, vilket ofta är viktigt för utveckling i länder med svaga stater och icke fungerande institutioner. Diakonia ger aldrig pengar till regeringar eller enskilda individer. Partnerskap Vi har en tät dialog med våra partners. De vet vad de behöver på den plats eller nivå där de arbetar. Det är Diakonias uppgift att ge dem det och att hjälpa dem att uppnå sina mål. Diakonia kan bidra med pengar, men också med utbildning, deltagande i nätverk, erfarenhetsutbyten och annat som ökar organisationens förmåga att hjälpa de allra mest utsatta till ett liv i värdighet. Vi vet att det går att förändra världen. Men vi vet också att det tar tid och kräver envishet och uthållighet. Därför jobbar vi långsiktigt genom att ge stöd till partners och projekt under många år. Eftersom Diakonia koordinerar ett globalt nätverk av partners är det naturligt för oss att sammanföra dem. I möten mellan organisationer som arbetar med liknande frågor i olika delar av världen uppstår ny kunskap. Idéer utbyts och inspiration från andra ger nya infallsvinklar, både till Diakonia och partnerorganisationerna. Alla partners jobbar med ett eller flera av våra temaområden. Nedan listas dessa med exempel på vad partners och Diakonia gör inom detta område: Mänskliga rättigheter Öka människors kunskap om deras rättigheter samt deras styrka att utkräva dem Skydda mr-försvarare Bevaka och driva rättsprocesser Demokrati Stärka människors kvalitativa deltagande i samhället Bidra till rättvisa och transparenta valprocesser Stärka det civila samhällets möjligheter till inflytande Säkra möjligheten för utvecklingsländer att själva driva sin egen utveckling Jämställdhet Stärka kvinnors politiska och ekonomiska makt Bekämpa könsbaserat våld Öka mäns deltagande i jämställdhetsarbetet Stärka människors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter Stärka kvinnors roll i arbetet för att förebygga och lösa konflikter Social och ekonomisk rättvisa Stärka människors ekonomiska möjligheter genom inkomstgenererande aktiviteter Förbättra kvaliteten och effektiviteten på resursflöden till utvecklingsländer Minska utflödet av resurser från utvecklingsländer till rika länder och arbeta för att fattiga länder själva ska kunna finansiera utveckling och fattigdomsbekämpning Fred och försoning Främja fredligt konflikthanterande Främja och stärka den internationella rätten Bevaka privata aktörers roll i konflikter Hantera och förhindra konflikter som uppstår p. g. a. kamp om naturresurser och klimatförändringarna.

17 Fotograf: Marcus Marcetic Hur vi väljer partners För varje land där Diakonia finns har vi gjort en landanalys, där vi tittat på vilka strukturella problem som finns i samhället där Diakonia skulle kunna bidra till lösningar. Utifrån denna analys utformas sedan s. k. landprogram. Inom varje program stöttar vi ett flertal organisationer som på olika sätt jobbar med områden som identifierats i landprogrammen. På så vis får vi en bred mix av gräsrotsorganisationer, folkrörelser, jämställdhetsorganisationer, organisationer för ursprungsfolk, kyrkor och ekumeniska organisationer, forskningsinstitut, nätverk och paraplyorganisationer. Alla bidrar med sin respektive expertis och kompletterar varandra både vad gäller tematiska kunskaper och varierande arbetsmetoder. När ett nytt samarbete ska inledas görs en analys av organisationen. För att bli aktuell för ett samarbete med Diakonia bör organisationen: - dela Diakonias värderingar - sympatisera med Diakonias vision, problemanalys och övergripande mål - passa in i syftet och målen med landprogrammen - sträva efter resultat och inverkan som går bortom själva aktiviteterna de genomför - ha de administrativa kunskaper, eller vilja att besitta sådana kunskaper, för att kunna hantera administration och redovisning - vara villiga att delta i nätverk som kan uppstå när olika partnerorganisationer till Diakonia kommer samman - vara en öppen, transparent och icke-diskriminerande organisation - ha flera olika finansiärer, där stödet från Diakonia utgör max 30 procent av deras totala budget (undantag kan göras om det anses motiverat) Nisansala från Sri Lanka lär sig svetsa genom Diakonias partner Women s Development Center. Omkring 70% av världens fattiga är kvinnor. Tillsammans med Diakonia kämpar hon för kvinnors rättigheter. Uppföljning och redovisning Alla insatser och projekt som Diakonia stödjer innehåller klart definierade mål, planering, kontroll, rapporter och utvärderingar. Våra partners lämnar varje år in ekonomiska och skriftliga rapporter om sin verksamhet. Dessutom granskar en extern revisor ekonomin och skickar sedan sin rapport till Diakonia. Vår personal runt om i världen gör också uppföljningar, bland annat genom att regelbundet besöka samarbetsorganisationerna och deras verksamheter.

18 Nätverk Ensam är inte stark. Därför är även Diakonia med i olika nätverk för att tillsammans med andra arbeta för förändring. Några av dessa är: ACT Alliance act står för Action by Churches Together och är ett nätverk med mer än 100 kyrkor och kyrkorelaterade organisationer som arbetar tillsammans för utveckling och fattigdomsbekämpning. Precis som Diakonia betonar act vikten av långsiktigt utvecklingssamarbete och lokal närvaro i de länder där vi arbetar. För att bli medlem i act Alliance måste en organisation uppfylla en serie kriterier, varför man också kan kalla medlemskapet i act för ett kvalitetsmärke på bra bistånd. Inom ramen för act kan Diakonia samordna sitt utvecklingssamarbete med andra organisationer. Vid stora katastrofer, då många organisationer gör humanitära insatser, underlättar också samarbetet i act. Vi kan snabbt få överblick och bedöma var just Diakonia gör bäst nytta. Genom act kan vi också gå samman med andra organisationer världen över i frågor där vi vill påverka världens beslutsfattare, t. ex. klimatfrågan. I Sverige är förutom Diakonia även Svenska kyrkan medlem i act. Aprodev Aprodev är ett europeiskt nätverk med kyrkobaserade organisationer, liknande Diakonia. De jobbar med påverkansarbete på eu-nivå för att främja fred, rättvisa och fattigdomsbekämpning. Genom Aprodev får Diakonia tillgång till expertkunskap i olika frågor. Organisationerna i nätverket driver också ofta gemensamma kampanjer, till exempel klimatkampanjen Countdown to Copenhagen Eurodad Eurodad är ett europeiskt nätverk som fokuserar på skuldavskrivning, utvecklingsfinansiering och biståndseffektivitet. De bevakar beslutsprocesser på dessa områden och förser Diakonia med viktig kunskap. I detta nätverk kan vi, liksom genom Aprodev, bedriva påverkansarbete på eu-nivå. Utöver dessa är Diakonia även medlem i Fairtrade Sverige, Swedwatch och Concord Sverige samt några andra regionala och internationella nätverk. 2.3 Politisk påverkan Politiska beslut, eller avsaknaden av dem, som fattas i Sverige, EU och resten av världen riskerar att hålla kvar människor i fattigdom. Därför vill vi påverka stora strukturella frågor som, när de kommer ned på ett lokalt plan, har oerhörda konsekvenser för världens fattiga. Därför bedriver Diakonia också påverkansarbete i Sverige och EU tillsammans med andra organisationer och i olika nätverk. Diakonia vill inte bara framföra kritik mot sådant vi tycker är fel. Vi vill också bidra med konkreta förslag på hur politiken kan förbättras. Vi tar dock aldrig ställning för ett visst parti. Har du frågor om hur vi arbetar gentemot beslutsfattare kan du kontakta Diakonias ansvarige för politik och samhällskontakt. Diakonias riktlinjer för påverkansarbete I våra ansträngningar att påverka beslutsfattare arbetar vi utifrån ett antal riktlinjer: Likabehandling av riksdagens partier Det är viktigt för Diakonia att inte särbehandla något parti. Öppenhet Vårt arbete gentemot beslutsfattare kännetecknas av en hög grad av öppenhet. Vi hemlighåller inte kontakter med riksdagspartierna. Samarbete Vi samarbetar med andra svenska folkrörelser både när det gäller folkbildning och opinionsbildning. Individuellt engagemang I arbetet med att påverka beslutsfattare är engagemanget hos till exempel individer och församlingar enormt viktigt. Genom deras stöd har vi större chans att nå fram till beslutsfattare. Dialog med partners Det är ofta våra internationella samarbetspartners erfarenheter och kunskaper som ligger till grund för vårt arbete i Sverige.

19 Diakonia anordnar ibland resor för Diakoniaaktivisterna till något av våra samarbetsländer åkte Sandra Johansson tillsammans med andra aktivister till Israel och Palestina. Bland annat besökte det den mur som Israel bygger på Västbanken och som strider mot internationell rätt.

20 2.4 Insamling Diakonia arbetar med att förbättra situationen för världens mest utsatta människor. Förutsättningen för detta arbete är gåvor från församlingar, privatpersoner, företag och föreningar. Dessa gåvor är också förutsättningen för det Sidastöd som Diakonia får. När en givare ger en gåva till Diakonia så stödjer han eller hon oftast hela vårt arbete. Vi fördelar gåvorna där de bäst behövs. Man kan stödja Diakonia på många olika sätt: Genom att ge gåvor, ge minnes- och hyllningsgåvor, starta en egen insamling, ge bort en rättighet eller genom att ge regelbundet som Förändringsfadder. Man kan också skriva ett testamente eller fondspara till förmån för Diakonia. Läs mer om de olika gåvoformerna på Öronmärkning av gåvor Generellt önskar Diakonia ta emot s. k. icke öronmärkta gåvor vilket innebär att givarens pengar kan användas där de bäst behövs och gör mest nytta. Om givaren har starka önskemål om hur gåvan ska användas finns möjlighet att välja mellan ett antal projekt. Diakonia för gärna en direkt dialog med givarna för att hitta ett projekt som passar deras önskemål. Anledningen till att Diakonia vill undvika öronmärkta gåvor är att det ökar administrationskostnaden, d. v. s. mindre pengar går till fattigdomsbekämpning. Dessutom bygger det också på att tillfredsställa givarens önskningar snarare än mottagarens. Vi tror att våra samarbetsorganisationer vet bäst hur pengarna ska användas för att göra mest nytta. I samband med krig och katastrofer genomför Diakonia riktade insamlingar endast när det redan finns en verksamhet på plats med lokala samarbetsorganisationer eller när vi kan kanalisera stödet via andra närliggande organisationer. Mer information finns på följande webbsida: Kontroll av insamlade pengar Diakonia har 90-konto för gåvor. Det innebär att vi står under kontroll av Svensk Insamlingskontroll. De granskar bland annat att pengarna går dit de ska minst 75 procent av gåvan du ger måste gå direkt till ändamålet. Hos Diakonia går drygt 90 procent direkt till ändamålet. INtervju med Elin Eriksson, aktivist i Göteborgsgruppen Göteborgsgruppen anordnade hösten 2011 ett insamlingsmingel för Afrikas horn. Kvällen bjöd på musik, lotteri, god mat och umgänge och alla intäkter gick till Diakonias arbete i samband med torkan på Afrikas horn. Elin från gruppen berättar hur det gick till. Varför ville ni göra just detta? Idén till att arrangera ett insamlingsevent fick vi ifrån Jönköpingsgruppen som anordnade en galakväll våren 2011 med insamling till Diakonia. Vi valde Afrikas horn på grund av svältkatastrofen där och att det kändes som att det inte pratades så mycket om det i media längre trots att katastrofen fortfarande pågick och var minst lika aktuell som tidigare. Hur gick planeringen till? Vi planerade så att alla skulle vara delaktiga, så vi delade ut olika uppgifter som var och en hade huvudansvar för, till exempel musik, mat och lotteri. För att en idé ska bli verklighet är det viktigt att man har en tidsplan och delar upp uppgifterna som måste göras. Hur blev resultatet? Resultatet blev ur min synvinkel jättebra. Det kom personer och vi fick ihop ungefär kr, vilket var mycket mer än vi trodde vi skulle få! Det inspirerade oss alla i gruppen, gjorde att vi lärde känna varandra bättre och att vi fick berätta om Diakonias arbete och Afrikas horn. Vi skulle gärna genomföra ett liknande event igen! Vad lärde ni er av att arrangera detta? Mycket! Till exempel visade det sig vara ganska lätt att få företag att skänka saker till vårt lotteri. Vi fick nästan för många priser! Det var också bra att ha eventet i en kyrka eftersom vi fick vara där helt gratis och låna ljudutrustning av dem. Folk ifrån Redbergskyrkan hjälpte också till med att sköta ljud och ljus med mera.

21 INtervju med Sara Birging, aktivist i Uppsalagruppen Uppsalagruppen tog hösten 2011 initiativ till Uppsalas första engagemangsmässa. Syftet med mässan var att marknadsföra sig bland studenter, sprida information och locka fler att engagera sig. Sara var en av dem som höll i trådarna. Diakonias samarbetsorganisation CFIAM i Burkina Faso erbjuder unga kvinnor yrkesutbildning inom områden som mekanik, elektronik och plåtslagning. Med en yrkesutbildning stärks flickornas ställning och självkänsla samtidigt som man bryter genusbarriärer. Reine Ida går en mekanikerutbildning och har stort stöd av sin mamma Mariam Patte d Oie. Hur kom ni på idén att anordna en engagemangsmässa? I Uppsala svämmar det fullkomligt över av studentföreningar. Därför hamnar ofta de mindre frivilligorganisationerna i skymundan. Vi insåg att vi troligtvis inte är ensamma om att uppleva det så. Då fick vi idén om att anordna en engagemangsmässa tillsammans med andra organisationer. Hur gick ni tillväga för att realisera den? Vi kontaktade Röda Korset och Amnesty för att skapa en arbetsgrupp som tillsammans kunde planera mässan och de nappade på idén. Arbetsgruppen skrev därefter ihop en lista på organisationer som var verksamma i Uppsala och mailade ut förfrågningar. Gensvaret var positivt i stort sett från alla. Därefter hade vi möten med de ca 30 organisationer som ville delta och delade ut ansvarsområden i form av finansiering, lokal, marknadsföring, café etc. I sista stund fick vi med Uppsala Kommun som huvudsponsor och mässan blev då gratis för alla organisationer att delta i. Hur blev resultatet? Mycket bra. Att mässan överhuvudtaget genomfördes såg vi som det bästa resultatet. Det kom cirka 200 personer och många av organisationerna fick fler volontärer till sin verksamhet. Något av det bästa med mässan var också att få träffa andra organisationer med liknande verksamhet i Uppsala, vilket kan underlätta för samarbete i framtiden. Vad lärde ni er av att arrangera detta? En av de viktigaste lärdomarna var att våga tänka stort och brett, eftersom många är betydligt mer positiva än vad man först tror. Mässan var också en rolig sak att genomföra som grupp! Alla var mycket engagerade och kände ansvar. Jag läste nyligen att äktenskap ofta håller längre för makar som har gemensamma projekt, kanske gäller det även för en aktivistgrupp! Fotograf Peter Hoelstad

22 På Diakonias webbplats kan man hitta mer information om vad pengarna används till. Varje år utkommer även en fullständig årsredovisning. Aktuell version finns att ladda hem på Diakonia ingår också i Frivilligorganisationernas insamlingsråd, frii. Rådet motverkar oseriös insamling och har tagit fram etiska regler för insamling som Diakonia följer. Bössinsamling Bössinsamlingar är en viktig del av hur frivilliga kan bidra till att samla in pengar till Diakonias arbete. Oftast sköts bössinsamlingarna via församlingar och frivilligt engagerade personer som alla måste ha tagit del av vår Policy bössinsamling. Den beskriver vilka regler som gäller för bössinsamlingarna. Dels för att skydda de som samlar in pengar mot misstanke om oegentligheter, dels för att undvika eventuellt missbruk eller missförstånd. Kontakta givarservice på eller gavor@diakonia.se för mer information. Förändringsfadder Ett sätt att bidra till Diakonias finansiering är att bli Förändringsfadder. Som Förändringsfadder stödjer man Diakonia långsiktigt. Man ger en gåva varje månad via autogiro inte bara till en människa utan till alla de människor i de länder där Diakonia arbetar. Att vara Förändringsfadder är fördelaktigt på flera sätt. För givaren är det enkelt och praktiskt att stödja via autogiro. Man fyller i en blankett en gång och slipper sedan fylla i fler papper framöver. Givaren vet dessutom att han/hon ger en gåva varje månad, och kan med glädje känna att han/hon gör en viktig insats för en mer rättvis värld. För Diakonia innebär gåvorna från Förändringsfaddrarna att vi har stöd i det arbete vi genomför. Dessutom ger det oss mer regelbundna och långsiktiga intäkter till en låg administrativ kostnad. Det gör att vi kan planera arbetet bättre när vi vet vilka intäkter vi kan förvänta oss varje månad. Egna insamlingsinitiativ Som aktivistgrupp kan ni om ni vill även ordna egna insamlingsaktiviteter till förmån för Diakonia. Hur ni väljer att utforma det är fritt för er att bestämma. Vill ni bolla idéer kan ni kontakta ungdomssekreteraren eller insamlingsavdelningen. Diakonia hjälper även till med material, bössor etc. och kan även stå för vissa kostnader som kan uppstå. Förslag på insamlingsaktiviteter: Insamlingsevent, t. ex. en konsert Ta upp en kollekt Bössinsamling Förändringsfadderrekrytering Ge bort en rättighet Starta din egen insamling Insamlingsmaterial och tips för er som aktivistgrupp finns att beställa via hemsidan Du kan även ringa till insamlingsavdelningen vardagar mellan 8-15 på telefonummer Man kan också e-posta till gavor@diakonia.se. 2.5 DIAKONIAS KOMMUNIKATION När vi på Diakonia vill nå fram till våra målgrupper för att informera, skaffa fler förändringsfaddrar, bilda opinion eller något annat, gör vi det i konkurrens med ett enormt antal andra organisationer och företag. Därför är det viktigt att vi på Diakonia är tydliga i vårt visuella uttryck, i de budskap vi väljer att kommunicera, och det sätt vi väljer att kommunicera på. Med en tydlig profil och kommunikation får vi ett större genomslag i allt det dagliga brus vi ska höras igenom. Vi kan helt enkelt åstadkomma mer om vi bli tydligare mot omvärlden. Därför har Diakonia några riktlinjer kring vår kommunikation som styr vilka budskap vi kommunicerar till våra målgrupper (kommunikationsstrategi) samt hur Diakonia som varumärke ser ut (grafisk profil). När Diakoniaaktivister informerar om Diakonia i olika sammanhang är ni fria att bestämma vad ni vill informera om och hur ni gör det ni ska inte känna er bundna av strategier bestämda av huvudkontoret. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att det aktivisterna säger och gör inte går stick i stäv med Diakonias övriga kommunikation, eftersom vi då blir otydliga och människor har svårare att förstå vad Diakonia är. Om aktivister vill utforma olika tryckta produkter behöver därför vissa delar av den grafiska profilen följas (framför allt Diakonias färger, typsnitt och bildpolicy) men ni är också fria att utforma produkter (t. ex. till en utställning) utefter er egen fantasi och vilja. Diakonias logotyp är däremot patentskyddad och får aldrig ändras eller förvanskas.