PUSSELBITEN. Fler flickor i skolan. Nytt fadderprojekt i Kambodja. Kulturhus i Brasilien. Hälsokontroll i Benin

Transkript

1 PUSSELBITEN Barnfondens faddertidning nummer Fler flickor i skolan Rebecka Törnqvist har besökt ett fadderprojekt i Indien Hälsokontroll i Benin Nytt fadderprojekt i Kambodja Kulturhus i Brasilien

2 Det händer fantastiska saker i Barnfondens värld Det går bra för Barnfonden. När vi summerar 2009 kan vi stolt konstatera att vi hjälpte ytterligare fadderbarn och deras familjer. Det innebär att det är över barn runt om i världen som har en fadder genom Barnfonden. Faddrar vars stöd gör det möjligt för de lokala fadderprojekten att göra insatser för att förbättra barnens vardag och framtid. I det här numret av Pusselbiten berättar vi mer om några av alla de 850 olika fadderprojekt som får stöd genom svenska faddrar. Det nyaste fadderprojektet ligger i Kambodja. Det är ett land som Barnfonden precis börjat arbeta i, genom samarbete med ChildFund Cambodia. Att börja arbeta i ett nytt område är en både spännande och stor uppgift. Och Kambodja är ett väldigt speciellt land med en speciell historia. Jag hoppas att många kommer ta chansen att bli fadder till ett barn från Kambodja och följa utvecklingen i det nystartade fadderprojektet. På sidan 9 kan du läsa om hur ChildFund Cambodia påbörjar sitt arbete i Ta Suos. På sidan 12 kan du läsa om landschefen för ChildFund i Brasilien som ser positivt på möjligheterna att bryta fattigdomsspiralen för landets 60 miljoner fattiga. Och på sidan 4 7 kan du läsa om Barnfondens styrelseledamot Rebecka Törnqvist. Hon har besökt ett fadderprojekt i en bergsby i Rajasthan i nordvästra Indien. Fadderprojektet som heter ALERT har fått 30 procent fler flickor att börja skolan. Fantastiska saker kan hända i Barnfondens värld. Jag ser fram emot ännu ett år med er faddrar och givare, och att vi tillsammans kan hjälpa barn att förändra världen. Maria Thomelius Generalsekreterare innehåll Flickor vid en förskola i Modwa i Rajasthan. 4 7 Rebecka Törnqvist i Indien 8 9 Nytt projekt i Kambodja 10 Resultat för Glada små ansikten i Bolivia Olikhet och hopp i Brasilien 14 Hälsokontroll i Benin 15 Krönika 16 Fadderservice svarar foto ann törnkvist Barnfondens kansli & redaktion för Pusselbiten Ansvarig utgivare: Maria Thomelius. Redaktion: Karin Wikström (redaktör), Cecilia Schön, Fredrik Salomonsson, Martina Hibell. Karin Bergqvist Fadderservicechef Sevgi Até receptionist Kristin Flodén handläggare fadderservice Afrika Catherine Larsson handläggare fadderservice Afrika Fredrik Salomonsson handläggare fadderservice Asien Therese Skoglund handläggare fadderservice Afrika Eva Winberg handläggare fadderservice Latinamerika Adress: Barnfonden Västra Kanalgatan 8 Box Malmö Tel: E-post: info@barnfonden.se Hemsida: Ulrika Wedin programchef (föräldraledig) Martina Hibell programhandläggare Cecilia Schön marknadschef Hanna Ivarsson marknadsförare Karin Wikström informatör Kerstin Reimers ekonomichef pg: Tack till alla som hjälper Barnfonden att göra tidningen till en låg kostnad: Formgivning: Inspiration Media. Illustratör: Mattias Gordon. Barnfonden har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll (SFI). 2 PUSSELBITEN

3 Andra sätt att stödja Barnfonden! Här kommer tips till dig som vill stödja Barnfonden lite mer: Humanfonden Fondspara i Humanfonden och skänk 2% av ditt sparkapital till Barnfonden varje år. Du kan läsa mer om ideellt fondsparande på En god sak Handla i välkända webbutiker som Bokus, CDON.com eller NetOnNet och stöd samtidigt Barnfondens arbete. Det kostar inget extra! Läs mer på Webstamp Visa att du stödjer Barnfonden när du mejlar! Ett webstamp är ett virtuellt frimärke som skickas med dina mejl och som talar om att du stödjer Barnfondens arbete. Läs mer på Skänk din aktiegåva skattefritt Nu kan du skänka din aktieutdelning skattefritt till Barnfonden. Det gäller både utdelning från börsaktier och utdelning från fåmansbolag. Vill du veta mer? Gå in på eller kontakta Kerstin Reimers på I Etiopien kommer barn bland annat få läseböcker på det lokala språket amharinja. Aspekta i samarbete med Barnfonden PR- och kommunikationsföretaget Aspekta stödjer Barnfondens utbildningsprojekt i Aynage i Etiopien. För att förbättra kvaliteten på utbildningen i områdets skolor kommer nya klassrum att byggas, skolbänkar och skolböcker köpas in och lärare utbildas. Prata med andra faddrar I Barnfondens fadderforum pågår diskussionen för fullt! Vad kan man skicka till äldre fadderbarn? Hur valde du land? Vad skriver du om i breven? Det är några av de saker som det pratas om. Många nya faddrar tittar också in på forumet för att ställa frågor till er som redan varit med ett tag. Titta gärna in på forumet på Vi vill stödja fattiga barns möjligheter att skapa en bättre tillvaro för sig själva och sina familjer. Genom att hjälpa barnen att nå bättre kunskaper ger vi dem också möjligheter att släppa fram en skaparkraft som får positiva effekter för hela samhället. Kunskap är grunden för välståndet, säger Magnus Dahl, vd för Aspekta. Genom Aspektas stöd kommer barn i sex grundskolor i Aynage att få läseböcker på det lokala språket amharinja, övningsböcker, pennor, radergummi, skolryggsäckar, skoluniformer och skor. Dessutom kommer Aspekta att stödja Barnfonden i vårt PR- och kommunikationsarbete. PUSSELBITEN 3

4 Fler flickor i indisk skola Rebecka Törnqvist på besök i Rajasthan INDIEN. Barnfondens styrelsemedlem Rebecka Törnqvist har rest till Rajasthan i nordvästra Indien för att se hur ett fadderprojekt arbetar. Projektet ALERT stöds av över 1100 svenska faddrar. text rebecka törnqvist & ann törnkvist foto ann törnkvist 4 PUSSELBITEN

5 i förskolan i modwa PUSSELBITEN 5

6 1 1. Flickor på daghemmet i Modwa som ska börja skolan i år. 2. Fler och fler stamkvinnor i Rajastahn planerar att föda på sjukhus, ett tydligt trendbrott. 3. Rast på skolgården i Rana by. 4. R T i samspråk med en flicka som nyligen haft besök av sin svenska fadder. 5. Kvinnogruppens möten blir ofta så långa att alla inte kan hålla sig vakna. torkan har varit lång i denna annars gröna del av Rajasthan och i de branta dalgångarna för herdar sina getter till nästintill sinade bäckar. Uppe vid vägen yr dammet kring den lilla gruppen av barn som springer i sina slitna skoluniformer. Skolan var stängd idag, det är allmän sorgedag, för landshövdingen långt borta i Jaipur har dött, så barnen fick helt enkelt vända och bege sig de tre till fem kilometrarna hem igen. Dessa barn har åtminstone en landsväg som skolväg och slipper gå genom skogen. manju och talsi, som är 8 år, går i skolan i närliggande Mokhi. De tycker mycket om sin skola, men de måste genom ett stort skogsparti varje dag för att ta sig dit. Vi skulle inte vara rädda för att gå själva om det inte vore för ormarna, berättar de. Tigrar finns det knappt några här längre, men ormar finns det gott om. Det är inte alla barn som har skor, och varje år blir någon ormbiten, ibland med dödlig utgång. Ormar är dock inte det största hindret för flickors skolgång. En stor del av flickorna hålls fortfarande hemma i byarna för att 6 PUSSELBITEN Ju bättre familjerna får det, desto mer villiga är de att släppa iväg sina döttrar till skolan. vara behjälpliga med diverse sysslor, som ved- och vattenhämtning, barnpassning och att sköta om djuren. Att få fler flickor att börja skolan och fortsätta sin skolgång så länge som det är möjligt är en viktig del i fadderprojektet ALERTs arbete. Man har sedan starten 1991 lyckats få 30 procent fler flickor till skolan, och numera utgör de en knapp tredjedel av eleverna här i distriktet. Allt hänger ihop, säger Arli Shekhawat som är fadderbarnsansvarig på ALERT, ju bättre familjerna får det, desto mer villiga är de att släppa iväg sina döttrar till skolan. Även andra delar av vår verksamhet här underlättar den processen, till exempel självhjälpsgrupper för kvinnor. Kvinnorna träffas minst en gång i månaden, och i det här området där byarnas bebyggelse är väldigt utspridd, har flera av kvinnorna som hör till samma by aldrig tidigare talat med varandra, berättar hon. det är sen eftermiddag när de samlas för kvinnoföreningens möte. Barnen har bytt skoluniformen mot vardagskläder och leker utanför. En del av kvinnorna har gått långt, alla är klädda i de färgstarka tygerna som är typiska för Rajasthan. Väl inne, sittandes på golvet berättar de om hur de numera kan skriva sina egna namn allihop. En del har kommit längre i sina skriv- och läskunnigheter, men lika viktig är den nyfunna sociala kontakten med varandra och personalen från ALERT. De diskuterar bland annat frågan om när döttrarna egentligen är mogna för äktenskap. Vi vill ju gärna att våra döttrar ska gifta sig tidigt och hinna få många barn, men

7 det är ju bra om de har gått några år i skolan först, säger en av kvinnorna. Så mycket har blivit bättre här med ALERT och ChildFund: skolorna har fler böcker och fler lärare, några av dem är från Udaipur. Vi har nya brunnar och de gamla har blivit säkrare, så att ingen längre trillar i, säger hon. childfunds närvaro är tydlig, bland annat genom de små plakat som sitter på varje skola och en ny brunn i området. På väg upp till ett dagis i bergsbyn Modwa möter vi två unga kvinnor, båda gravida. De berättar att de båda kommer att ta sig in till sjukhuset för förlossning, och vi frågar om myndigheternas kampanj för att minska hemmafödslar har påverkat dem. Ja, man får numera även en liten ersättning för besväret, svarar de skrattande. Daghemmet i Modwa ligger vackert på bergssluttningen, med vy över jordbrukslandskapet, och fast huset av lera är litet och mörkt är det trivsamt med färggranna affischer. En stor grupp barn sitter på golvet, till en början blyga men på några minuter alltmer ivriga. Flera av småflickorna kånkar runt på sina ännu mindre syskon, och sätter ifrån sig dem bara när det är dags för den obligatoriska sång- och dansstunden inför långväga besökare. Snart har alla barnen glömt att vi tittar och kull-leken är i full gång. Alla dagisbarnen får ett gratis mål mat om dagen, sex dagar i veckan. En dag i månaden står byn för lunchen, de andra dagarna kommer lunchen från fadderprojektet. En effekt av detta är att fler barn kommer i kontakt med projektet, och att de flesta därmed också fortsätter sin skolgång. främjandet av flickornas utbildning, och diskussionerna runt familjebildandet, faller inom ramen för ALERTs samtal med tonåringar de fångas upp på den fritidsgårdsverksamhet som bedrivs i anslutning till föreningshuset. För att främja dialogen mellan alla generationer arrangeras det ibland kulturaftnar. Ikväll är stämningen hög, det är dags för show! Lokala musiker och artister anlitas för att framföra traditionella rajasthanska melodier och sketcher men med nyskrivna texter med pedagogiskt innehåll: Kör inte för fort, Var snäll mot din fru, Undvik kvacksalvare gå till läkaren! Alla är där, unga som gamla, och när mörkret sänkt sig och det blivit kyligt, tar man fram koftor och filtar och hett te. Sedan bänkar sig alla på den sandiga marken framför skoltrappan som nu är scen. Strömavbrotten kommer tätt, men föreställningen avbryts inte, utan man fortsätter akustiskt, upplysta endast av månen, innan diesel aggregatet hostar igång. Ser ni den där fantastiske akrobatartisten, säger B. K. Gupta, ALERTs projektansvarige. Hans dotter har en svensk fadder! ALERT Barnfonden stödjer fadderprojektet ALERT genom vår samarbetsorganisation Child- Fund India. Projektet har funnits sedan 1991 och sedan 2005 har vi ett speciellt samarbete som innebär att det bara är svenska faddrar som bidrar. Hela 1170 svenska faddrar stödjer fadderbarn i ALERT. PUSSELBITEN 7

8 Sopheak och Siya vill gå kvar i skolan SVAY CHRUM, KAMBODJA. Det är regnsäsong och runt omkring är fälten gröna. Sopheak och Siya är glada för att det regnar, men de oroar sig för att skörden ska slå fel. Om det händer kommer deras familjer inte ha mat att äta. Det skulle också innebära att de måste sluta skolan och börja arbeta. text karin wikström (efter material från childfund australia) foto cindy godden sopheak är 11 år gammal och går i tredje klass. Hon börjar varje morgon med att hjälpa sina föräldrar att ta hand om familjens kor, mocka i fållan och mata djuren. Den här veckan går hon till skolan först klockan ett och slutar halv fyra. Det är brist på både skolor och lärare i Svay Chrum, så barnen går i skolan antingen på förmiddagen eller på eftermiddagen. Efter skolan hjälper Sopheak till att koka ris, samla ved och sist gör hon sina läxor. Under regnsäsongen är risfälten grönskande och omgivningarna är lummiga. Men så ser det inte alltid ut. Det är ett stort problem för befolkningen att Kambodja bara har en regnperiod. För det är under den perioden som de måste odla allt ris som de ska äta under resten av året. Det är jobbigt att odla ris. Man får ont i ryggen av att rycka upp riset och man kan skada händerna på vassa blad, men om vi inte gör det så har vi inget att äta, säger Sopheak. om skörden slår fel för att det kommer för mycket eller för lite regn, finns det risk att riset inte räcker för hela året och då får familjen gå hungrig. Planteringen och skörden av riset kräver att hela familjen hjälper till. Det innebär att barnen ofta måste stanna hemma från skolan under den här perioden. Och då hamnar de efter och riskerar att inte klara av skolan. Jag tycker om att gå i skolan, men min mamma ber mig alltid att hjälpa till att plantera ris. Och för ett tag sen var jag tvungen att stanna hemma från skolan i flera dagar för att vakta våra kor, säger Sopheak. 8 PUSSELBITEN Nu är det regnsäsong och alla är glada för att risfälten är gröna och vackra. Men man oroar sig också för sina grödor. Blir det för torrt eller för mycket regn så kan det förstöra skörden. Sopheaks familj är beroende av en bra risskörd. Annars kommer inte riset att räcka hela året. Sopheak är 11 år och går i tredje klass. Ett stort problem är att det finns få försörjningstillfällen på landsbygden. De flesta familjer har en liten ris- och grönsaksodling som enda försörjning. Siya som är lite äldre, 16 år, säger att det är vanligt att ungdomar slutar i skolan. De flyttar till Phnom Penh för att arbeta i textilfabrikerna så att de kan skicka hem pengar till sina föräldrar. Det är därför de slutar i skolan, säger hon. arbetet i textilfabrikerna är hårt och farligt. När barn och ungdomar flyttar hemifrån för att försörja familjen utsätts de för stora risker och saknar stöd från vuxna som vill deras bästa. Kambodja har blivit en knutpunkt för trafficking i Asien på grund av fattigdomen och befolkningens utsatthet. Jag är orolig för att min familj ska bli ännu fattigare. Om skörden slår fel kommer jag att bli tvungen att sluta skolan och börja arbeta för att vi ska överleva, säger Siya. ChildFund Cambodia arbetar för att barn ska få gå i skolan. Genom att starta inkomstskapande aktiviteter för ungdomar och familjer, kan de försörja sig utan att behöva flytta till städerna. Ett exempel är att ungdomar får lära sig att föda upp fisk och ätliga grodor i dammar. Fisken och grodorna är lätta att sälja vidare och ger en bra inkomst. när familjens inkomst blir bättre är chansen större att barnen ska få gå klart skolan, och på så sätt kan hela samhället utvecklas. Om man har en utbildning blir allt lätttare, för då kan man få ett bättre jobb. Jag vill bli lärare, säger Siya.

9 Vill du bli fadder till ett barn i Kambodja? Har du funderat på att stödja ett fadderbarn till? Eller vet du någon som vill bli fadder? Vi behöver 500 faddrar till det nya projektet i Kambodja. Ring eller gå in på och anmäl dig. Det första som ChildFund Cambodia kommer att göra är att bygga skolor, förskolor och latriner. Nytt fadderprojekt i Kambodja Nu börjar Barnfonden arbeta i Kambodja, ett mycket fattigt land där speciellt barnen är väldigt utsatta. Kambodjas befolkning lever idag med konsekvenserna av ett krig, ett inbördeskrig och ett brutalt folkmord som påverkat varje del av det samhälle de lever i. text karin wikström foto cindy godden kommer att göra är att bygga skolor, förskolor och latriner. På så sätt kan de snabbt åtgärda de mest akuta problemen, till exempel att barn inte får plats i skolorna och att smittsamma sjukdomar lätt sprids. Genom att börja med väldigt konkreta insatser visar vi också att vi är en seriös organisation och det motiverar människor till att engagera sig i aktiviteterna, säger Martina Hibell. När Barnfonden börjar arbeta i ett nytt område finns mycket att göra. Det nya fadderprojektet ligger i Ta Suos i södra Kambodja. Där är några av de största problemen att människor lever under dåliga sanitära förhållanden, att det finns för få skolor och lärare, att det inte finns tillräckligt med mat och att det är svårt för familjerna att försörja sig. Martina Hibell, som är programhandläggare på Barnfonden, besökte Ta Suos och vår samarbetsorganisation ChildFund Cambodia, i september förra året. Det första som ChildFund Cambodia Det behövs fler skolor och lärare i Ta Suos. Siya är 16 år och vill utbilda sig till lärare. Nästa steg är att starta försörjningsprojekt, utbilda fler lärare och utbilda föräldrar om barnhälsa och om hur man kan förebygga sjukdomar. Eftersom det är svårt att hitta arbete på landsbygden tvingas människor flytta till huvudstaden Phnom Penh eller till Vietnam. Genom att ge familjerna möjlighet att försörja sig där de bor slipper familjer splittras. Och barnen kan gå kvar i skolan istället för att utsättas för de risker som det innebär att ensam flytta iväg för att arbeta, säger Martina Hibell. Kambodja är ett av världens fattigaste länder Runt 85 procent av befolkningen i Kambodja bor på landsbygden och de försörjer sig mestadels på jordbruk. Men det är svårt att få maten att räcka till och därför är många barn undernärda, vilket innebär att de lätt blir sjuka. Bara en av tio familjer på landsbygden har tillgång till en latrin och bara 35 procent har tillgång till rent dricksvatten. Det innebär att tusentals kambodjanska barn dör varje år i olika sjukdomar för att de druckit smutsigt vatten. Läs mer på PUSSELBITEN 9

10 Fler faddrar stödjer Barnfondens arbete ÅRSREDOVISNING. Nu stödjer Barnfondens faddrar över fadderbarn och deras familjer i 25 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. det är fantastiskt, säger Karin Bergqvist, fadderservicechef på Barnfonden. Nu har vi faddrar som stödjer vårt arbete. De allra flesta stödjer ett fadderbarn, men vi Insamling Totalt samlade Barnfonden in 74,7 miljoner kr under 2009, vilket är en ökning med fem procent jämfört med Av den totala insamlingen stod fadderbidrag och extragåvor till fadderbarn och deras familjer för den största delen (69,1 miljoner kr). Dessutom samlade Barnfonden in 5,5 miljoner kr genom Framtidsfonden, Aktuell insamling, Gåvokatalogen och större privata gåvor. har märkt att allt fler faddrar väljer att stödja två eller flera fadderbarn. Dessutom stödjer givare varje månad Barnfondens Framtidsfond. Framtidsfonden är ett komplement till fadderskapen och gör att vi kan arbeta med stora riktade insatser inom hälsa, utbildning och försörjning i de områden där fadderbarnen bor. Resultat för 2009 Redovisas i milj.kr Resultaträkning Insamlade medel 74,7 71,4 Överförda medel -63,2-60,6 Insamling o adm kost -7,3-7,4 Personalkostnad -5,4-4,2 Ränteintäkter 0,2 0,6 Resultat -1-0,2 Så här användes pengarna Under 2009 överfördes över 63 miljoner kr till arbetet i de 25 länder där fadderprojekten finns. Barnfonden stödjer över 850 fadderprojekt i samarbete med ChildFund International och BØRNEfonden. Under 2009 började Barnfonden dessutom stödja ett fadderprojekt i Kambodja genom ChildFund Australia. Pengarna från Barnfondens faddrar användes till insatser inom utbildning, hälsa och försörjning. Bidragen från våra faddrar läggs ihop och används till större insatser som alla i ett område har glädje av. På så vis gör fadderbidragen också mer långsiktig nytta, menar Martina Hibell, programhandläggare på Barnfonden. Totalt överfördes 85 procent av bidragen till utvecklingsarbetet. 7 procent användes till personalkostnader för de 13 anställda på kansliet i Malmö. 10 procent gick till administration och insamlingsaktiviteter, som bland gör att vi kan hjälpa fler fadderbarn och familjer. Över barn har nu en fadder. Getter en populär julklapp Genom Barnfondens Gåvokatalog kan man till exempel köpa en get, ett myggnät eller ett fruktträd till en familj i något av de fadderprojekt där Barnfonden arbetar. Under 2009 har intresset för Gåvokatalogen fortsatt att öka och familjer i fadderprojekten har bland annat fått ta emot: getter ankor grisar myggnät Kontroll på pengarna Vi har under året förbrukat mer pengar än vi har fått in, vilket var en medveten målsättning i 2009 års budget. Det är överskott från tidigare år som har använts till att göra satsningar inom program och insamling. Läs årsredovisningen i sin helhet på Vaccination av barn I exempelvis Mali har bidragen från faddrarna bland annat använts till: l tillbyggnad och renovering av 97 klassrum l inköp av skolbänkar l hälso- och viktkontroller av 3700 barn under 5 år l näringstillskott till 1768 barn l utdelning av 8000 myggnät l vaccination av barn under 2 år mot de vanligaste sjukdomarna Barnfonden har 90-konto som granskas av Svensk Insamlingskontroll. Dessutom granskas verksamheten av externa revisorer. Under 2009 har Barnfonden också arbetat med FRII:s (Frivilligorganisationerna Insamlingsråd) kvalitetskod. 10 PUSSELBITEN

11 foto childfund bolivia foto c. watson Det största problemet i El Alto är att barnen ofta blir sjuka. Projektet Glada små ansikten i Bolivia Varje år redovisar alla de 850 fadderprojekten hur de har valt att använda fadderbidragen, och vilka insatser de gjort. Ett av de fadderprojekt som stöds av svenska faddrar är Kusisit Ajanitunaka som arbetar för att förbättra livet för barn och familjer i El Alto i Bolivia. Här kan du läsa om vad de har gjort under text karin wikström på det lokala språket aymara heter fadderprojektet i El Alto Kusisit Ajanitunaka, som betyder Glada små ansikten. Fadderprojektet ligger i El Alto, i norra Bolivia, en av världens högst belägna städer som ligger meter över havet. Projektet är helt nystartat och ger stöd till fadderbarn, varav 173 har svenska faddrar. Även om vissa barn i projektet har faddrar och andra inte, så är målet alltid att insatserna ska gynna alla barn och vuxna i området. de som bäst vet vilka insatser som behöver göras i fadderprojektet, är så klart familjerna själva. Därför inleddes arbetet i projektet med att barn, ungdomar och vuxna tillsammans kom fram till vilka grundorsakerna till fattigdomen i området är, och vilka aktiviteter som ska göras för att komma till rätta med problemen. Det största problemet i El Alto, enligt familjerna själva, är att barnen är så mycket sjuka och att de knappt har tillgång till någon sjukvård. Det är brist på hälsokliniker, det är dyrt med mediciner och det råder språkproblem mellan vårdpersonal och patienter. för att förbättra barnens hälsa prioriterades under 2009 olika hälsoinsatser och nästan hälften av projektets budget användes till detta. Till exempel har nästan skolbarn fått genomgå hälsokontroller för att man tidigt ska kunna upptäcka eventuell undernäring och sjukdomar. Mycket arbete har också lagts på att utbilda frivilliga i området till hälsoarbetare. Hälsoarbetarna har bland annat lärt sig följa de små barnens utveckling med hjälp av tillväxtkurvor. Nu besöker de regelbundet familjerna i området för att kontrollera de mindre barnen. Inom utbildningsområdet har fokus lagts på att skapa läroplaner. Genom att involvera lärare, föräldrar och de lite äldre eleverna i arbetet höjs kvalitén på undervisningen. För att förbättra försörjningsmöjligheten för familjerna i området, har flera producentkooperativ bildats under året. Kooperativen består bland annat av lokala hantverkare och möbelsnickare. Syftet med kooperativen är att öka deltagarnas inkomster. Under nästa år kommer de dessutom att få stöd genom mikrolån. I de inledande diskussionerna med familjerna i El Alto kom det även fram att våld mot barn och kvinnor inom familjerna är ett stort problem. Därför bildades fem kvinnogrupper, med sammanlagt över 100 kvinnor, som tillsammans arbetar för att sprida kunskap om barns och kvinnors rättigheter samt vart de drabbade ska vända sig. Under året hölls också en festival med över besökare, där man spred information om de fem kvinnogruppernas arbete. i årsrapporten från projektet citeras en anonym förälder: Förut var föräldrarna här inte intresserade av sina barn, eller barn i allmänhet. Innan ChildFund började arbeta här tyckte de att det var nonsens att barn skulle lära sig saker, att det var slöseri med tid att de skulle gå i skolan. Nu börjar föräldrarna långsamt att ändra sig. Stödet från fadderprojektets volontärer har också hjälpt, sedan vi började vårt arbete har föräldrarna börjat bry sig mer om sina barn. PUSSELBITEN 11

12 Olikhet och hopp BRASILIEN. I Brasilien är den ekonomiska skillnaden mellan landets 190 miljoner invånare enorm. Kriminaliteten och antalet våldsbrott i storstädernas förorter tillhör världens högsta, och barn och unga riskerar att värvas av gatugäng och hamna i kriminalitet. Trots det finns där en stämning av att en förändring håller på att ske, och att framtiden tillhör alla. text charlotte toft, børnefonden översättning karin wikström foto mario travaini brasilien är känt för sina karnevaler, fotboll och sina vackra sandstränder. Landets ekonomi har stabiliserat sig, och det råder en stämning av framgång, hopp och optimism. Men Brasilien är också känt för narkotikarelaterade gängkrig, våld, korruption och utbredd fattigdom. En undersökning gjord av Brasiliens regering och UNICEF 2009 visar till exempel att 5000 unga mellan 12 och 18 år mördas varje år i Brasilien. Det betyder att unga i Brasilien löper 30 gånger större risk att dö i våldsrelaterade brott än unga i Europa. Vi bor i ett land med extrema skillnader mellan rika och fattiga, och det behövs en stor insats för att vi ska kunna lyfta fler ur fattigdomen. Vi kan dela in befolkningen i tre lika stora grupper. En överklass, en medelklass, och en grupp av fattiga på 60 miljoner, varav hälften är extremt fattiga, säger Gerson Pacheco som är landschef för Barnfondens samarbetsorganisation ChildFund Brazil. även om det är en stor uppgift är Gerson Pacheco inte uppgiven tvärtom. Han tror att det är lättare att bryta fattigdomsspiralen för stora grupper människor i Brasilien, än i till exempel Indien och några av de fattigaste länderna i Afrika. För i Indien finns kastsystemet som håller kvar människor i fattigdom, och i de afrikanska länderna sker inte samma ekonomiska utveckling, och det finns ingen stor medelklass. I Brasilien finns alla inkomstgrupper och närvaron av en stor medelklass gör att fattiga människor har förebilder att ta efter. De människor som de ser lyckas kan komma från en situation och ett liv som 12 PUSSELBITEN

13 Gatans kulturhus BRASILIEN. Kulturhus som fungerar som fritidsgårdar hjälper till att hålla barn borta från gatan. I kulturhusen kan barnen träffa sina vänner och samtidigt lära sig mer om konst och kultur. text charlotte toft, børnefonden översättning karin wikström foto mario travaini liknar deras eget. Och det motiverar och ger hopp, säger Gerson Pacheco. ChildFund Brazil stödjer fadderbarn och deras familjer genom insatser i de områden där de bor. I dag får ungefär barn stöd av svenska faddrar. Child- Fund Brazil arbetar med insatser inom utbildning, hälsa, försörjning och barns och ungas utveckling. Dessutom arbetar de med att öka tillgången till rent vatten. En stor del av arbetet i stadsområdena syftar till att hålla ungdomar borta från gatan. I kulturhus, som fungerar som fritidsgårdar, erbjuder anställda och frivilliga dagligen läxhjälp och undervisning i konst och kultur. Till kulturhusen kommer områdets barn och ungdomar, och har man först gått ett varv i slumområdet är det inte svårt att förstå att aktiviteterna är efterfrågade. De ger barnen en välbehövlig paus från ett hårt vardagsliv. vi befinner oss i nordöstra Brasilien, i ett av miljonstaden Fortalezas hårdaste områden. Men där vi står, inne i ett av de kulturhus som ChildFund Brazil samarbetar med, är väggarna nymålade, de flesta rum är fyllda av barn och ungdomar och ljud från sång, gitarrer, blockflöjter och violiner. I andra rum dansas det, pågår dramaundervisning, capoeiraträning (en brasiliansk kampsport) och det finns läxhjälp. Precis utanför huset är det annorlunda. De ljusa innerväggarna står i kontrast till de bruna flagnande ytterväggarna. Gatan ligger öde och folktom. Det beror både på att det är mitt på dagen och att temperaturen närmar sig 30 grader, men också på att det är farligt att vistas på gatan. Den här stadsdelen plågas av våldsamheter, narkotikauppgörelser, kriminalitet och nattlig skottlossning. Både själva kulturhuset och området det ligger i är ett typiskt exempel på hur ChildFund Brazil arbetar för att hålla barn borta från gatan. Och från allt det som kan drabba dem om de leker och rör sig ensamma på gatorna efter att de slutat skolan. I kulturhuset i Fortaleza finns 15 anställda, 58 frivilliga och 18 studenter som tar emot barnen som kommer till huset. Hela fadderbarn bor i området, och även om inte alla dessa barn kommer, så be söker en stor del av dem huset dagligen. Dans, drama och capoeira är några av de aktiviteter som barnen kan välja på. Över barn besöker regelbundet kulturhuset i Fortaleza. Jag kommer hit ett par gånger i veckan för att spela gitarr, säger Jorge, 13 år. Hans lärare José växte själv upp i ett slumområde. Jag bodde i slummen men musiken fick mig därifrån, och nu har jag undervisat i 25 år, säger han. Francisco Paulo från ChildFund Brazil förklarar att alla fadderprojekt i landet har kulturhus liknande det i Fortaleza. Storleken varierar och vilka aktiviteter som barnen kan välja på skiljer sig också åt. Men målet är detsamma. Målet med aktiviteterna är att få barnen bort från gatan och att de ska utvecklas till att bli goda medborgare och bra föräldrar. Vårt mål är att stötta barnen så att de kan nå sin fulla potential, så att de själva kan förändra sin situation, säger Francisco Paulo. Musikläraren José säger att det var musiken fick honom bort från slummen. PUSSELBITEN 13

14 Först av alla vägs en nio dagar gammal bebis, Alfoncine Christine Pandonou. Hon väger 3,6 kg. Undernäring en stor fara för barnen BENIN. Det är full fart utanför fadderprojektkontoret Vinandou i södra Benin. Under ett stråtak, som skyddar mot den starka solen, pågår en hälsokontroll för barn mellan 0 5 år. text & foto therese skoglund när fadderprojektet vinandou startade för tre år sedan var föräldrarna särskilt oroliga för att många barn i området var undernärda och därmed lätt blev sjuka. Föräldrarna ville därför lära sig mer om hur de kan undvika undernäring. Kunskap om hygien fanns inte heller och problem som brist på latriner, brist på rent vatten, och sjukdomar som kolera och tyfoidfeber hörde till vardagen. Nu genomför fadderprojektet hälsokontroller varje månad. Då får föräldrarna även råd om hur de kan motverka dålig hälsa inom familjen, till exempel genom att laga näringsriktig mat med de lokala råvaror som de har tillgång till. Varje barn hängs upp i en liten sele och 14 PUSSELBITEN vägs av Agata Assokoun, som är hälsovolontär. Sedan förs vikten in i barnets journal. Om barnet väger för lite så får föräldern med sig näringstillskott hem, och barnet hålls under extra uppsikt kommande period. Vi håller också lite extra koll så att just de föräldrarna tar till sig råden och förstår hur de ska använda dem, säger Agata. det är inte bara undernäring som man pratar om vid kontrollerna. En kvinna berättar att hon fått lära sig att man inte ska ha vatten på för många ställen runt huset och inte hänga kläder på tork alltför länge. För där det finns vatten trivs mygg och där mygg trivs där finns malaria. Näringsbrist Under 2008 led 31 procent av alla barn i åldern 0 5 år i Benin av näringsbrist och 11 procent var undernärda. Genom att tidigt fokusera på näringskontroller så hade man i projektområdena under samma period fått ner siffrorna till 7 respektive 0,01 procent. År 2008 led stora delar av Västafrika av en matkris, men trots denna så lyckades fadderprojeketen i Benin förbättra tillgången till näring i sina områden jämfört med 2007.

15 Beställ & adressändra n Jag vill ha inbetalningskort för extra gåvor (röda) n Jag vill ha en autogiroblankett för fadderbidrag n Jag vill ha en autogiroblankett för extra gåvor n Jag vill ha OCR-nummer för att betala fadderbidrag och gåvor via internetbank n Jag vill ha ett kortställ för värvning av nya faddrar n Jag har flyttat. Min nya adress är: Gatuadress Postnummer och postort V I K T A L O N G E N H Ä R Barnfonden SVARSPOST Malmö Frankeras ej. Mottagaren betalar portot. T E J P A I H O P H Ä R Telefon E-post K L I P P U R T A L O N G E N H Ä R KRÖNIKAN Barns rättigheter är det minsta man kan begära Rebecka törnqvist Sångerska och styrelsemedlem. kvinnan som tillhör medelklassen i New Delhi är högutbildad, har amerikanska märkeskläder och sin dotter på höften. Vem tar hand om och lagar mat åt ditt barn nu när du är ute och reser?, frågar hon mig. När jag svarar att det gör barnets far, säger hon allvarligt: You are very lucky! Vad jag tar för givet ser hon som en dröm. Och vad hon ser som självklart för sin dotter, har många indiska barn inte ens tid eller ork att drömma om. på väg därifrån, när jag sitter i auto-rikshan som stannat för rödljus, kommer ett av alla dessa barn som tigger mitt i den hektiska trafiken och sticker in sin lilla hand. Varför är du inte i skolan, frågar jag, och ser hur rikshaföraren liksom sjunker ihop av trötthet inför denna västerländska beskäftighet. Han vänder sig om och säger tålmodigt att det här barnets föräldrar arbetar med det nya vägbygget. De bor under en presenning vid vägkanten utan någon kontakt med myndigheterna. Du måste förstå, fortsätter rikshaföraren, det här barnet existerar inte. När pojken springer vidare mellan bilarna ser jag hur han tar ett jämfotaskutt upp på refugen och går balansgång på kanten. Det uppenbara, det man ibland tänker när man läser tidningen blir plötsligt Vad hon ser som själv - klart för sin dotter, har många indiska barn inte ens tid eller ork att drömma om. så tydligt. Det kunde varit min unge, tänker jag, det kunde ha varit min unge som sprang barfota i New Delhis smog och lekte en liten stund på en refug. Det kunde ha varit mitt barn som inte existerade. under mitt besök vid ett av Barnfondens fadderprojekt i Mokhi, Rajasthan, möter jag barn som också går barfota. De är rädda för att bli bitna av giftiga ormar. En del har spår av illa läkta hudåkommor, kanske från parasitangrepp. Men de går till skolan, och de bor inte under en presenning. De får skollunch och har möjlighet till vård om de blir sjuka. Och även om inte alla läser klart hela grundskolan eller fortsätter studera, så är de en del av det samhälle som i lag och internationella konventioner säger att alla barn har rätt att gå i skola. Barnen i Mokhi existerar. Och barns rättigheter är ingen lyx eller onåbar dröm. Barns rättigheter är det minsta man kan begära. PUSSELBITEN 15

16 BFÖRENINGSBREV fadderservice svarar Fredrik Salomonsson från fadderservice förklarar varför fadderbidraget går till hela samhället. Varför går bidraget inte bara till mitt fadderbarn? Fredrik Salomonsson, fadderservice. Varför går fadderbidraget inte bara till mitt fadderbarn? För att just ditt fadderbarn ska få det bättre måste hela samhället runt omkring också utvecklas. Vi menar också att det är det mest effektiva sättet att på sikt minska fattigdomen på de platser där vi arbetar. Att stödja hela samhällen, istället för att ge bidrag direkt till enskilda människor och familjer, fungerar helt enkelt bättre. Projekten kan genom att lägga ihop faddrarnas bidrag, göra stora insatser som inte vore möjliga om varje familj fick sitt fadderbidrag direkt insatser som är nödvändiga för att barnen ska få det bättre. Till exempel att bygga barnvänliga skolor, starta skolbibliotek, bygga brunnar, informera om och motverka sjukdomar och starta upp inkomstskapande aktiviteter för ungdomar och föräldrar. Förutom att det är mer effektivt, långsiktigt och rättvist att stödja ett helt samhälle så kan motsatsen alltså att ge mycket stöd till enskilda familjer innebära en risk för att familjerna och barnen drabbas av andras avundssjuka och uteslutning från resten av samhället. För att just ditt fadderbarn ska få det bättre krävs att hela samhället runt omkring utvecklas. Vem bestämmer hur fadderbidragen ska användas? Familjerna i fadderprojektet bestämmer gemensamt, och med stöd av personalen, hur pengarna ska användas och var de gör mest nytta. Detta skapar en levande diskussion bland familjerna i projektet kring hur området kan utvecklas. Den här typen av lokalt deltagande är också en viktig del i fattig domsbekämpningen, och en förutsättning för att familjerna så småningom ska kunna driva projektet vidare själva. Varför kallar ni det ett personligt fadderskap om pengarna inte går till barnet? Det personliga i fadderskapet handlar om att få följa sitt fadderbarn och familjen, och se utvecklingen i projektet genom dem. Men även om att, genom brevväxling, kunna berätta för sitt fadderbarn att det finns en människa i en annan del av världen som bryr sig om honom eller henne. Våra kollegor vid fadderprojekten betonar ofta att fadderbarnen ser fram emot breven från sina faddrar och att det är en viktig aspekt av fadderskapet. Breven från faddrarna bidrar till att skapa hopp i en tillvaro som inte alltid ter sig så hoppfull. Går extra gåvor direkt till familjen? Ja, man kan ge upp till kr i direkt gåva per år och fadderbarn. Dessa pengar får familjen direkt och de kan användas till det familjen bäst behöver. Detta gäller för alla länder utom Kambodja där även extra gåvor används till gemensamma aktiviteter. Har du frågor? Ring fadderservice på eller maila oss på info@barnfonden.se. Du kan även hitta svar på många frågor på vår hemsida