NYHETSBREV SVERIGE VÅR RÄDSLA FÖR VARANDRA. Mångkulturella Ungdoms Center med fältet som arbetsplats MEDLEMSFÖRENINGEN

Transkript

1 NYHETSBREV SVERIGE DET NATIONELLA NYHETSBREVET FÖR IBN RUSHD STUDIEFÖRBUND NUMMER 4 DECEMBER 2010 VÅR RÄDSLA FÖR VARANDRA LEDARE Frid vare med er alla! Vi är nu mitt inne i den vädermässigt kallaste och mörkaste tiden. Som människa och social varelse har vi dock alltid möjlighet att arbeta för att producera värme och ljus som andra kan ta del av. Folkbildningen gör just detta och hjälper människor att hitta mening och glädje i tillvaron. Det nummer du håller i din hand eller har framför dig på skärmen innehåller bland mycket annat: En presentation av vår MO Mångkulturella Ungdoms Center Intervju med mottagaren av Ibn Rushds hederspris 2010 Del 3 i vår artikelserie om islamisk ekonomi De allmänna svenska valen är över och resultatet blev att Alliansen fortsätter att regera Sverige, om än inte med lika stark ställning som under tidigare mandatperiod. Valrörelsen och valets efterdyningar har också sammanfallit med ett intensifierat samtal om främlingsfientligheten i vårt land. Främlingsfientlighet är ett av de hinder som står i vägen för att Ibn Rushds vision ska bli verklighet. Frågan om den är därför ständigt aktuell hos oss, och hos våra medlemsorganisationer kan den upplevas mycket konkret. Under nästa år kommer vi i denna publikation att ge en hel del utrymme åt att diskutera främlingsfientlighet, något som märks redan i detta nummer. MEDLEMSFÖRENINGEN Mångkulturella Ungdoms Center med fältet som arbetsplats Ibn Rushd studieförbund är något av det mest spännande som händer inom folkbildningen just nu, och är samtidigt möjligheternas projekt för Sveriges muslimer. Vår uppgift är att stärka muslimer i Sverige och ge ickemuslimer mer kunskap om islam. Vår vision är att islam ska vara en självklar del av Sverige. Det ska inte vara något konstigt att vara svensk muslim. Verksamheten bedrivs över hela Sverige och förbundet är öppet för alla. Välkommen till oss!

2 För unga, av unga Göteborg är för mig en ganska okänd plats. Några besök har det blivit under åren, men jag kommer ändå på mig själv med att förvånas över vilken nära stad jag befinner mig i. Mindre än femton minuters resa med spårvagn från Centralstationen har fört mig till en muslimsk knutpunkt på Bellevue. Här ligger Göteborgs för tillfället största moské, Bellevuemoskén, och här har också Mångkulturella Ungdoms Center sina lokaler. Mångkulturella Ungdoms Center är en förening för unga som drivs av unga. Detta var också ett uttalat mål redan från början. Föreningen skulle drivas av ungdomar som därigenom också skulle lära sig att ta ansvar, lära sig att leda, lära sig av sina misslyckanden. Det är viktigt och en idé som jag tror man ska värna om och behålla. För när ska de börja lära sig annars? I vissa traditioner är det de äldre som ska göra allt. Det är inte islamiskt. I islam kan vi se att det var unga ledare som tog ansvar. Orden är Mohamed Adans (bilden). Han var en av de drivande i den process som ledde till att MKUC bildades år 2005, och har varit med under hela resan. Numera är han utbildad ekonom, och har under studietiden också arbetat för Göteborg stad som god man och kontaktperson för ungdomar. Mohamed är idag tjugofem år gammal och håller på att fasas ut ur verksamheten. MKUC:s målgrupp är barn och ungdomar i åldrarna 7-26 år och tanken är ju att föreningen ska drivas av ungdomarna själva. Medelåldern för styrelsen är runt 21 år men för medlemmar är den lägre. Vi jobbar med ungdomar som oftast har en mycket svag islamisk identitet, och vi jobbar för att hjälpa dem att hitta sin identitet och klara sig i samhället. Detta är bra för hela samhället och inte bara för den islamiska gemenskapen. För Mohameds del började det hela dock redan under gymnasietiden. I början av 2000-talet drog en inte tidigare skådad våg av intresse för islam fram bland göteborgska ungdomar med muslimsk bakgrund. Föreläsningar hölls på många håll, inte minst i gymnasieskolorna. Ungdomarna sökte mer information om sin religion och svar på frågor som vem Gud är och hur man förrättar bön. Drivande krafter fanns givetvis, men initiativen kom från ungdomarna själva. Det var både tjejer och killar från alla etniska grupper. Det stora intresset gjorde att tankar på att organisera sig mer blev starkare. Sagt och gjort, i skolorna hölls regelbundna föreläsningar och på vissa håll också fredagsbön och möjlighet att förrätta de dagliga bönerna. Det handlade om att få ordning på sin identitet och sin religion. En effekt var att många faktiskt också fick ordning på skolarbetet och förbättrade sina studieresultat. År 2004 påbörjades verksamheten i moské, och 2005 registrerades föreningen Mångkulturella Ungdoms Center. Vi jobbar på fältet Mohamed talar mycket om barn och ungdomars identitet. Särskilt fokuserad är han på den osäkerhet och förvirring som många ungdomar med muslimsk bakgrund upplever. De är födda muslimer men beter sig många gånger inte utifrån en islamisk värdegrund. För dessa ungdomar finns en konkret verklighet som lockar med droger och en frihet som många gånger slår över i ansvarslöshet. De har av flera skäl svårt redan från början. En hel del kommer inte in på gymnasiet och många blir senare arbetslösa. Mohamed menar att de islamiska organisationerna har ett stort ansvar i detta sammanhang. Det räcker inte att heta Sveriges islamiska-nånting, utan man måste också göra någonting. Fånga upp barnen, starta barngrupper. Ge sig ut i verkligheten och hjälpa ungdomar i deras identitetssökande. Hos bidragsgivare finns, konstaterar han, ibland en skepsis mot islamiska aktiviteter och man är emellanåt lite misstänksam mot vad ungdomar egentligen lär sig hos en muslimsk förening. Men vi jobbar med ungdomar som oftast har en mycket svag islamisk identitet, och vi jobbar för att hjälpa dem att hitta sin identitet och klara sig i samhället. Detta är bra för hela samhället och inte bara för den islamiska gemenskapen. Det är nu dags för kommuner och andra att börja inse att även islamiska föreningar kan bedriva bra verksamhet som främjar och bidrar till samhället. MKUC själv jobbar först och främst på fältet i ungdomars vardag. Vi kan de här frågorna, vi vet var ungdomarna finns, vi vet hur man kan handskas med dem.

3 Det finns också ett uttalat mål om att arbeta med åtminstone ett projekt per år. En förutsättning är att projektet gagnar föreningen och ger stöd till fältverksamheten. Anbefall det som är rätt och förbjud det som är orätt Vad gör Mångkulturella Ungdoms Center då? Ja, för det första tar man alltid avstamp i religionen. Vi använder vår religion som metod för att ungdomar ska klara livet här på jorden, men också efter döden. Att arbeta för det som är bra och mot det som är dåligt är ett tema i Koranen och också ett koncept och en utgångspunkt för föreningens verksamhet. Vi försöker köra studiecirkelns metod där ungdomarna involveras. Engångskommunikation fungerar inte med dessa ungdomar. De måste få komma in på något sätt, t.ex. med frågor. Sedan fikar vi, något som är mycket uppskattat, och sedan spelar vi fotboll. På det här sättet inkluderar vi dem som annars inte hade kommit till oss. De hade aldrig kommit annars. Det går inte att bara sitta och vänta. Ungdomarna kommer inte då. För dem som inte är sportintresserade finns också tillgång till en fritidslokal som drivs av en annan förening som MKUC samarbetar med. Här finns möjlighet att spela sällskapsspel, biljard och pingis, eller bara fika, umgås och samtala. För MKUC är en förutsättning för att kunna arbeta med dessa saker och driva en organisation att det finns en kompentent administration och ledning. Därför lägger föreningen stor vikt vid såväl administrativ som islamisk kompetens. Föreningen skickar kanske 20 ungdomar om året på olika ledarutbildningar hos till exempel kommunen men även hos Ibn Rushd studieförbund. Till en början bestod verksamheten främst i föreläsningar. Snart insåg man dock att man inte når så många som man önskar på det sättet. Nästa naturliga fråga var då hur man kan nå ut till alla? Ja, vad gör dessa ungdomar? Bland killarna spelar nästan alla fotboll. Varför då inte ordna fotbollsaktiviteter med islamisk värdegrund? Man provade och resultatet var överväldigande. Runt 150 ungdomar var med i den här första sportgruppen. Konceptet är: föreläsning, fika, fotboll. Jag inflikar att man här tycks göra det som så ofta påpekas: att man måste se ungdomars vardag och verklighet, och gå in där. Precis, säger Mohamed. Vi måste ha en plan för dem. Jag möter en ungdom ute, eller får ett samtal från en orolig förälder, men om vi inte har någon Vi kan de här frågorna, vi vet var ungdomarna finns, vi vet hur man kan handskas med dem. verksamhet för dem är det svårt. Nu kan vi kartlägga vad den här personen tycker om att göra, och så kan vi erbjuda det: fotboll på fredag, datorkurs på tisdag, osv. Idrottsaktiviteterna utgår från en medvetenhet om att det är viktigt för ungdomar att röra på sig, och att det hos tjejer med invandrarbakgrund finns ett särskilt stort behov. Inom MKUC:s ram finns nu tjejgrupper på personer som idrottar regelbundet. För att klara sådana arrangemang hyr föreningen hallar av kommunen. Samma koncept som präglar idrottsaktiviteterna tillämpas också här. Fritidsgården har öppet flera timmar med aktiviteter och så har man en timme organiserad kursverksamhet. Man försöker också ta in externa lite mer kända och populära föreläsare för att tala om t.ex. hur en muslim bör förhålla sig till den hårda verklighet där brott, pengar och status är saker som faktiskt dominerar många ungdomars vardag. Utöver dessa regelbundna aktiviteter har MKUC utökade arrangemang under skolloven och vid Eid. Varje sommar anordnar man sommarläger för både äldre och yngre ungdomar.

4 Årets rökfria förening År 2009 fick MKUC och en annan förening pris som årets rökfria förening i Göteborg för att ha genomfört den starkaste insatsen mot rökning. Denna händelse föregicks av projektet En drogfri förening som löpte under och i vilket Ibn Rushd också var samarbetspartner. Projektet var inriktat både förebyggande mot dem som inte har börjat röka och mot dem som redan röker. Deltagarna fick utbildning i hur ungdomar fungerar och hur man arbetar med ungdomar som har problem med rökning och droger. Projektet utmynnade också i att MKUC tog fram en egen utbildning med ett tydligare islamiskt perspektiv på drogproblematiken. Att MKUC fick priset är egentligen helt naturligt med tanke på att föreningens hela verksamhet och profil genomsyras av en drogfri filosofi. Tjejers villkor MKUC:s viktigaste projekt just nu är arbetet med att skapa ett barn- och ungdomshus på ca 1000 kvadratmeter. Tanken är att barn och ungdomar här ska kunna ha en meningsfull fritid. Om det blir verklighet tror man att mycket kommer att lösas för barn och ungdomar i Göteborg. Responsen har också varit mycket god från såväl ungdomarna själva som föräldrar och föreningar som alla tycker att det är ett strålande initiativ. Planen är att göra omkring halva ytan till sporthall, och den andra halvan till ett aktivitetshus likt en fritidsgård. Här ska finnas café och vanliga fritidsgårdsaktiveter, och huset ska också fungera som en öppen mötesplats där man kan tillbringa sin tid och umgås med andra. Bakom projektet ligger främst en vilja att fylla det stora behov av att utöva idrott som finns hos många tjejer med invandrarbakgrund. Dessa tjejer är ofta tveksamma till att använda kommunala anläggningar. Behovet är väl kartlagt och hos MKUC kommer allt att ordnas på deras villkor. Projektet inleddes år 2008 och har fått finansiering från Göteborg stad och Arvsfonden. För tillfället är projektet försenat på grund av problem med byggnaden som är rätt gammal. Kontinuitet och mångfald Omkring hälften av MKUC:s medlemmar har somaliskt ursprung och resten från andra etniska grupper. Att somalierna är flest har med historien att göra. Tidigare höll man till i en mindre lokal där somalier hade aktiviteter. När man flyttade till nuvarande lokal ändrade man på detta och arbetade aktivt för att vara mer öppen. Idag har man medlemmar från ett antal etniska grupper och det finns också ungdomar som inte är muslimer som deltar i aktiviteterna. Detta sista är inget som föreningen jobbar aktivt med, men de är givetvis välkomna. Etniciteten är egentligen inte någon viktig faktor, och hos ungdomar födda eller uppvuxna i Sverige finns ofta inte samma starka etniska medvetenhet och profil som hos föräldrarna. Det finns en intention om att de flesta lektioner och aktiviteter ska hållas på svenska, men det finns också kurser för särskilda grupper som hålls på andra språk. Det har att göra med att alla ska inkluderas. Nyanlända kan t.ex. ännu inte svenska. Samtidigt är svenskan det viktigaste språket för ungdomarna. Man måste hela tiden vara flexibel och hitta lösningar. MKUC har varit medlemmar i Ibn Rushd länge och ligger långt fram med föreningsorganisation för egen del. Däremot ser man att andra föreningar ofta är i behov av olika typer av utbildningar i föreningsarbete och ledarskap. MKUC ser det också som viktigt och bra att Ibn Rushd stärker samarbetet med föreningar som har mycket verksamhet och en stor potential. Den största svårigheten med verksamheten är på samma sätt som hos många andra det ekonomiska. Det är också så att invandrarföreningar ofta klumpas ihop och beläggs med ett kollektivt dåligt rykte. När MKUC t.ex. lämnar in en ansökan kan man uppleva att man drabbas av detta. Ledarfrågan är också något som man är vaksam på. Föreningens karaktär och syfte skapar en stor genomströmning, och bibehållen kontinuitet är en central och ständigt aktuell fråga. För dig som vill komma i kontakt med Mångkulturella Ungdoms Center finns följande kontaktmöjligheter: Mångkulturella Ungdoms Center Stallmästaregatan Göteborg

5 INTERVJUN Fazeela Selberg Zaib Vi har som vana att i varje nummer intervjua en person som vi på något sätt tycker är intressant och relevant. I detta nummer får ni möta Fazeela Selberg Zaib. Fazeela fick tidigare i år Ibn Rushds hederspris. Priset delas ut till en person, en organisation eller ett företag som har gjort något bra för Sveriges muslimer och bidragit till att vi närmar oss Ibn Rushds vision om islam som en självklar del av Sverige. I juryns motivering stod bland annat att Fazeelas framtoning och budskap bidrar till att göra islam till en självklar del av Sverige! Fazeela är27 år gammal, gift och har en dotter på 20 månader. Hennes pappa är pakistansk kanadensare och hennes mamma är etnisk svensk från Luleå. För närvarande studerar Fazeela på Journalisthögskolan i Stockholm, arbetar som biståndshandläggare på Islamic Relief och har nyligen blivit egenföretagare med företaget Inlänning. Tidigare har det också blivit studier i Uppsala och i Damaskus i Syrien. Fazeela har arbetat en tid som studiekonsulent på Sensus Studieförbund, suttit i projektgruppen för Fredsagenterna och är en av grundarna av Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa (SMFR). Hon sitter också i styrelsen för systerjouren Somaya och höll i morgonandakter i Sveriges Radio P För tillfället studerar du till journalist och arbetar för den islamiska biståndsorganisationen Islamic Relief. Dessutom brukar du, som jag förstår det, alltid ha flera järn i elden. Så hur ser din arbetsvardag ut? Min vardag är ett enda stort pussel med färggranna bitar! Den börjar oftast efter 6 på morgonen och avslutas vid 11-tiden på kvällen. Det ska hämtas och lämnas på dagis, lektioner och grupparbeten några gånger i veckan, möten och arbete på Islamic Relief, tänka på middag (men har som tur är en man som älskar att laga mat). På tåget mellan jobb, hem, plugg eller något föreläsningsuppdrag jag varit på jobbar jag vidare på min iphone. Svarar på mail från media, olika uppdrag jag fått förfrågan om eller jobbmail som måste besvaras på momangen. Du har ju lanserat begreppet inlänning som ett alternativ för dem som inte känner sig som utlänningar. Begreppet är visserligen inte nytt men får, tycker jag, i ditt sätt att använda det en ny genomslagskraft och ett nytt uttryck. Kan du berätta lite om hur du tänker kring begreppet och vilken praktisk betydelse det kan ha? Begreppet är, som du säger, inte nytt utan är en gammal juridisk term som dock inte använts i vardagsmun på år och dar. Jag tycker att det når nya höjder genom att jag sätter det i en ny kontext. Ordet är en revolt i första hand mot En inlänning är någon som väljer att vara en positiv del av det samhälle han eller hon befinner sig i. begreppet utlänning, särskilt när det sätts som benämning på någon som bott i Sverige under en lång period eller, som i mitt fall, är född här och har en etnisk svensk mamma. För mig är det viktigt att låta definitionen av en människas identitet ligga på människan själv. Om jag skulle låta majoritetssamhället definiera mig skulle jag varken tas för att vara svensk, pakistansk eller kanadensisk i sina stereotypa former. Vad är jag då? Måste jag välja en enda tillhörighet eller kan man ha flera? Därav begreppet inlänning en inlänning är någon som väljer att vara en positiv del av det samhälle han eller hon befinner sig i. På din blogg säger du att du ofta får höra att man inte kan vara muslim och feminist samtidigt. Kan man det? Och vad är feminism som du ser det? Jag anser att man genom att välja att vara muslim och inspireras av Profeten Muhammad blir en feminist. För mig handlar feminism om att identifiera strukturer, beteenden och åsikter som missgynnar kvinnor. Det handlar inte om att hata män, eller att kvinnor ska vara precis som män, det handlar om att som kvinna ha samma villkor och möjligheter. Profeten Muhammad var muslimernas första feminist och kämpade mot hela sitt samhälle och dess patriarkala, kvinnoförtryckande kultur. Han sa till männen att kvinnor minsann skulle få välja vem de ville gifta sig med. Att de visst hade rätt att ärva. Att de hade rätt att arbeta och behålla sin lön och att de hade möjlighet att skilja sig från sin man. Att de hade rätt till en värdig och kärleksfull behandling av sina män. Det är feminism.

6 Vad är det mest hoppfulla med utvecklingen i Sverige idag för muslimer? Någonstans finns det en ökad medvetenhet och en folkrörelse som tar hatet mot muslimer på allvar. Samtidigt ser jag en ökad demokratisering av den muslimska gruppen i form av att man vill och gör sin röst hörd ute i samhället. Den yngre generationen muslimer tar för sig och ger tillbaka ännu mer till samhället och bidrar till en positiv samhällsutveckling. Fredsrörelser som SMFR, men även andra kulturaktörer som WAMA och Gina Dirawi med humorprogrammet Ana Gina Show, som erbjuder den svenska publiken underhållning och kultur med bland andra muslimska avsändare, är något hoppfullt. Vilka är de största svårigheterna för utvecklingen av en svensk islamisk kultur? Jag föredrar begreppet muslimsk kultur. Kallar man det islamisk kultur innebär det per definition behovet av en imam som ska avgöra om kulturen är tillräckligt eller otillräckligt islamisk. Jag tror att den största svårigheten när det gäller kultur och islam är behovet för många att exakt definiera eller bestämma över vad svensk muslimsk kultur skulle vara. I en sådan miljö stävjar man kreativitet. Kultur är något subjektivt och flytande, det kan förändras från dag till dag och bör så vara. Om man tittar tillbaka på 90-talet var det otroligt svårt för många muslimer att svälja begreppet blågul islam. Idag är det inte så längre. Islam har alltid funnits i harmoni med den kulturella kontext den befunnit sig i. Moskéer i Kina är designade enligt kinesisk arkitektur, inte saudisk. Den yngre generationen muslimer tar för sig och ger tillbaka ännu mer till samhället och bidrar till en positiv samhällsutveckling. Vilken roll spelar bildning och folkbildning för utvecklingen av islam och muslimer i Sverige? Genom exempelvis folkbildningssveriges lyhördhet gentemot muslimer och hur samhället ser ut har projekt som Fredsagenterna kunnat uppstå, vilket i sin tur har lett till den första muslimska fredsrörelsen SMFR. Inom detta projekt har man för första gången mig veterligt skapat en samarbetssituation där sunni-, shia-, sekulära och kulturella muslimer känner sig välkomna att gemensamt jobba för samhällets bästa med inspiration från islam och Profeten Muhammad. Många långvariga samarbeten med resten av samhället, till exempel Kristna Fredsrörelsen, har dessutom möjliggjorts tack vare folkbildningen och studieförbund som Ibn Rushd och Sensus. Vad behöver muslimska organisationer utveckla för att kunna spela en roll i en svensk islamisk kultur och i det svenska samhället? Det viktigaste för oss alla är att skapa en trygghet i den egna tillvaron. Att veta vem man är, vart man kommer ifrån och vad man vill vara på väg till. Genom att ha en trygg identitet har man inga problem med att möta andra och inleda fruktsamma samarbeten som leder till att samhället utvecklas och förbättras. Om man känner att ens identitet är hotad är man troligtvis inte särskilt trygg i sig själv. Detta betyder inte att man inte har rätt att känna och uppleva att det finns krafter i samhället som önskar att man som muslim inte fanns. Men reaktionen på detta ska vara att med en positiv anda bli ännu mer utåtriktad mot samhället och bjuda in till samtal och kreativa projekt. Vad ska unga svenska muslimer tänka på idag? Att de är vår världs framtid och hopp. Att inte låta sig begränsas av någon varken i hur de väljer att definiera sig själva eller vilka drömmar de vill uppnå. Allt är möjligt! Med Guds vilja och ens eget hårda arbete kan man åstadkomma mycket. Jag ser redan att många unga muslimer tar för sig och satsar på studier, kultur och rättvisearbete och vägrar vara offer. Sedan hoppas jag att våra ungdomar tänker extra mycket på våra äldre svenskar som hjälpte till att bygga vårt samhälle, och tar ställning för dem. Alla pensionärer som glöms bort och behandlas illa är någons mormor eller morfar. De behöver ungdomarnas röster! Hur ser Sverige ut om tjugo år (i ett muslimskt perspektiv)? Jag hoppas på ett välmående Sverige där människor av olika tro och kultur samexisterar. Ett Sverige där kvinnor får lika lön för lika arbete (som muslim bör man reagera starkt mot denna idag spridda orättvisa). Om 20 år hoppas jag att man inte längre behöver göra projekt om islamofobi, att Sverigedemokraterna genomgår en totalrannsakning och inser att de bidragit till en polarisering av Sverige, och att Jimmie Åkesson, efter att ha blivit vän med en muslim i riksdagen, insett att han har haft fruktansvärda fördomar om muslimer. Om 20 år ska ingen svensk pensionär lämnas i ensamhet på vårdhem efter att muslimer kämpat hårt för deras rättigheter och värde. Jag tror att det kan bli verklighet men det krävs enormt engagemang från oss alla.

7 NATIONELLT Tack Martin! Den 28 september samlades Ibn Rushds företroendevalda och anställda för att avtacka Martin Nihlgård för sina år som förbundsrektor. Några vänner från folkbildningsrörelsens stora familj närvarade också vid ceremonin. Martin tillträdde som förbundsrektor under våren Han var vår förste anställd och fick ett bestämt uppdrag. En organisation skulle byggas upp och verksamheten skulle utvecklas. Med facit i hand kan vi konstatera att Martin var rätt person för uppdraget. Drygt fyra år senare lämnar han förbundet med 23 anställda, 10 lokalkontor och fyrdubblad verksamhetsvolym. Martins person och bakgrund har också berikat mångfalden inom organisationen och bidragit till bredare perspektiv vid diskussion av olika frågor. Å hela förbundets vägnar tackar vi dig, Martin, för din insats och önskar dig lycka till i ditt fortsatta arbetsliv. Islamofobi i Almedalen Elvir Gigovic Elvir Gigovic är verksamhetschef för Ibn Rushd Mälaren, och arbetar också på Byrån för Lika Rättigheter. Islamofobi är ett omtvistat begrepp som kan definieras som en rädsla för islam och muslimer samt de negativa effekter av denna rädsla som drabbar den muslimska minoriteten i vårt samhälle. Många som är kritiska mot begreppet menar att det har konstruerats för att skydda islam mot kritik. Andra hävdar att begreppet är missvisande eftersom det antyder att det handlar om rädsla för islam, när det egentligen handlar om förakt och hat mot muslimer och det muslimska. De som är positiva till begreppet menar i stället att det är nödvändigt att ha ett begrepp med vilket vi kan beskriva den negativa särbehandling, diskriminering, segregering och hets som muslimerna utsätts för som en konsekvens av en rädsla och misstro som riktas mot dem. Att komma till rätta med islamofobi och hitta ett motmedel mot den är inte så lätt. Likt övrig rasism är det nog så att den sitter djupt inne i samhällets strukturer. Som ett muslimskt studieförbund har Ibn Rushd kampen mot islamofobi högt på sin agenda. Bland många andra viktiga aktiviteter som Ibn Rushd genomförde under Almedalsveckan i år anordnades i samarbete med SUM, SMFR, Fredsagenterna och Forix också ett seminarium om islamofobi som hade över 170 besökare! Det blev ett seminarium där en seriös diskussion om islamofobins mekanismer fördes. Bland deltagarna fanns jag själv, idéhistorikern Edda Manga, ordföranden för Sveriges Unga Muslimer Mohammed Kharraki samt Fatima Doubakil från Muslimska Mänskliga Rättighetskommittén. Även Sverigedemokratisk Ungdom (SDU) fanns bland åhörarna och deras inlägg i debatten var en retorisk fråga om När ska vi få kvinnliga imamer?!. Jag är ganska övertygad om att SDU vet att det finns kvinnliga imamer och att det alltid har funnits. Vad de egentligen försökte sig på var ett simpelt men beprövat knep som går ut på att snedvrida en diskussion om islamofobi till att i stället handla om islam och muslimer. Detta är en fallgrop som även många muslimer faller i. Man låter sig dras in i en diskussion om islam, muslimsk kultur och om vad Koranen säger om det ena och det andra, och hamnar således i en diskussion som föga har med isla- Seminariet om islamofobi tillhörde de mer välbesökta i Almedalen.

8 mofobi att göra. Jag menar inte att islam, Koranen och så kallad muslimsk kultur inte ska kunna vara föremål för diskussion och kritisk granskning, men detta torde i så fall vara en diskussion som bör föras av teologer, idé- och religionshistoriker samt andra på området sakkunniga. Islamofobi handlar inte om hur islam eller muslimer egentligen är, utan om hatiska och fördomsfulla åsikter om muslimer och de effekter dessa får. Denna insikt är avgörande för att kunna göra en korrekt diagnos av de problem som vi idag har i vårt samhälle, och framförallt för att förstå vilka insatser som behövs för att komma tillrätta med problemet. Utan denna insikt blir lösningarna på islamofobi ingenting mer än stolpskott. En jämförelse med den närbesläktade antisemitismen kan göra det hela tydligare. Antisemitismen kan inte motarbetas genom att höja kunskapen om judendomen eller hur den judiska kulturen är. Snarare behöver man berätta om rasismens mekanismer samt de katastrofala effekter som den hade för den judiska gruppen under andra världskriget. Lika lite kan islamofobi botas med att enbart informera om islam och den muslimska kulturen eller, som idag kanske är det vanligaste, att försöka få islam och muslimer att passa in i den västerländska demokratiska värdegrunden. i stället är det helt enkelt så att vi behöver fler Islamofobiler. Islamofobil är ett av verktygen i den verktygslåda mot rasism och islamofobi som tagits fram av Forum för Lika Rättigheter i Stockholm och samarbetsorganisationerna Sveriges Muslimska Råd, Ibn Rushd studieförbund och Kista Folkhögskola. Projektet finansierades av Ungdomsstyrelsen. Verktygslådan innehåller fler verktyg som hjälper till att hålla diskussionen på rätt spår. Dessa finns publicerade på projektets hemsida och är fria att användas. Nu menar jag givetvis inte att tuggummit som finns i Islamofobilasken är det som ska råda bot på problemet, utan snarare att man med Islamofobilen lyckats med något som inte är så vanligt i dagens diskussion om islamofobi. Islamofobilen kastar ljuset på dem som faktiskt är bärare av problemet, nämligen alla dem som hyser fördomar, förakt och hat mot den muslimska minoriteten i vårt samhälle. ARTIKELN Islamisk ekonomi räntefritt och medansvar med delad vinst och förlust Marianne Laanatza Marianne Laanatza har följt utvecklingen i Mellanöstern i över fyrtio år och räknas som en av Sveriges främsta mellanösternexperter. Marianne är knuten till Lunds och Uppsala universitet och har svenska och internationella uppdrag. Det som är det mest utmärkande för islamisk ekonomi är ränteförbudet. Visserligen finns det en diskussion som återkommer beträffande hur ränteförbudet skall tolkas; om det enbart handlar om förbud mot ockerräntor eller generellt. Det är emellertid entydigt från islamiska institutioners sida att ränta är förbjudet. Detta sammanhänger med att man aldrig får tjäna pengar på pengar utan enbart på varu- och tjänstehandel, investeringar etc. Det som gäller är att kapitalet skall arbeta och generera arbete och samhällsutveckling. Att handla med aktier eller fondspara är helt förenligt med islamiskt ekonomiskt tänkande liksom olika former av leasing. Vidare har en islamisk obligationsmarknad utvecklats under de senaste åren. Att islamiska ekonomiska kriterier fungerar väl som en bas för ett modernt och innovativt finansiellt system framstår som mer och mer uppenbart även för dess kritiker. Kärnan i islamisk ekonomisk verksamhet är parternas gemensamma ansvar och att de projekt som parternas engagemang är knutet till eller används för kan generera vinster eller förluster som delas proportionellt i förhållande till insatserna. De vanligaste islamiska bankprodukterna som är knutna till investeringar är mudharabah respektive musharakah. Den förstnämnda produkten, mudharabah, innebär att insättaren låter banken välja investeringsobjekt, medan insättaren som väljer den andra formen, musharakah, själv bestämmer vilka projekt som det insatta kapitalet skall investeras i. I första fallet har således insättaren ingen kontroll över valet av investeringsobjekt, men däremot full kontroll i det andra fallet. Om du däremot inte vill binda dina insättningar under en längre period kan du välja bland andra produkter som en islamisk bank erbjuder som bay alsalam eller murabahah. Dessa är knutna till korta affärer som handelskrediter export och import av produkter. Om insättaren väljer bay al-salam inne-

9 bär detta att han eller hon överlåter till banken att välja vilka affärer som skall få nyttja krediterna, medan insättaren själv väljer vilka affärer som skall få nyttja krediterna, om alternativet murabahah valts. Exempelvis kan han eller hon välja import av sågade trävaror från land X. Som ovan nämnts är leasing, eller ijarah, en vanlig bankprodukt inom det islamiska bankväsendet. Många svenska exportföretag har redan erfarenhet av denna produkt. Den kan nyttjas när köparen inte själv kan finansiera köp av exempelvis en dyr maskin eller lastbil, utan ber sin islamiska hemmabank att genomföra köpet för att sedan kunna hyra maskinen eller lastbilen från banken. Genom överenskomna amorteringar kan köparen stegvis överta ägandet av produkten ifråga. Inom den islamiska finansiella sfären finns olika slags partnerskapskontrakt. De vanligaste är amwal som innebär finansiellt partnerskap, där båda parter är medfinansiärer. Deras insatser kan vara lika eller olika i enlighet med beslutat upplägg. Vidare finns sana i, som handlar om fördelning av arbetskraftinsatser, och mudarabah, som innebär att ena parten ställer upp med kapital och den andre med arbetskraftinsatser. Det som kännetecknar takaful, islamiska försäkringar, är att det inte definieras som att den enskilde försäkrar sig mot någon risk för egen del, exempelvis sjukdom, vattenskador i sitt hus eller skador på sin bil. I stället betalar den enskilde in sina försäkringspremiärer för att bistå den som råkar ut för en skada, och kan på motsvarande sätt själv få ekonomiskt bistånd från kollektivet om något händer honom eller henne. Försäkringsbolaget får således ha en kooperativ karaktär. PROJEKT Som framgår av ovan korta presentation av olika islamiska finansiella produkter inklusive försäkringar handlar det genomgående om deltagande och medansvar, även om du kan vara mer eller mindre direkt involverad. Forix rullar vidare Forix storforum ägde rum i på Järvafältet i Stockholm september. Vi inledde lördagen med en stor politikerdebatt inför valet med Lars Ohly (v), Nyamko Sabuni (fp), Thomas Bodström (s), Niklas Wykman (m) och Mehmet Kaplan (mp). Debatten kom att handla mycket om integration, skola och arbetsmarknad. Stundtals blev det hetsigt när politikerna började anklaga varandra för att ha ett nedlåtande tilltal till publiken, dvs. ungdomar från förorter och besökare på New Moons eidfestival som ägde rum samtidigt som storforum. Under lördagen kunde de många besökarna också bland annat gå på workshops, lyssna till spoken word och delta i aktiviteter som arrangerades av de inbjudna organisationerna. Vi hade också en ungdomspanel där unga förmågor från hela Sverige, som tagit initiativ till och genomfört fantastiska satsningar, fick chansen att inspirera och berätta om sina verksamheter. Söndagen ägnades åt de ungdomar som kommit från olika städer i landet. Grupper från Stockholm och Göteborg visade upp sina arbeten med olika samhällsfrågor som religionsfrihet och integration. Forix är nu inne i en ny fas. Nästa steg i den processen är att ge helgutbildningar i projektledning, som ska leda till att unga med coachning från Forix anställda själva genomför lokala projekt på orten där de bor. Målet är att etablera projektet långsiktigt så att det fungerar som ett nationellt nätverk eller en paraplyorganisation för förortsengagemang. Forix (Förorternas Riksdag) vänder sig till unga som vill vara med och påverka i samhället, eller som frågar sig om det ens är någon idé att bry sig. Forix kan erbjuda ett brett och landsomfattande nätverk, nya kunskaper, coachning och ett forum med resurser där egna initiativ kan bli verklighet. Genom att skapa möten och bygga upp ett nätverk vill vi bygga broar mellan ungdomar och organisationsvärlden. Det blev studtals hetsigt när politikerna drabbade samman.

10 Ett mål är att lyfta upp aktuella frågor på ett nytt sätt. Vi arbetar efter principen att inte bara vara för utan också av unga. Vi vill genom alternativa metoder bryta gamla mönster som säger vem som lär ut och vem som blir lärd, vem som talar och vem som lyssnar. Projektet drivs av Ibn Rushd Studieförbund, Sveriges Unga Muslimer och New Moon kulturförening, och finansieras av Allmänna arvsfonden. Mer information kan du hitta på FRÅN VÅRA DISTRIKT I Ibn Rushds distrikt försiggår en rad skiftande verksamheter i folkbildningens tecken. Ett axplock av dem presenteras här. För ytterligare information hänvisar vi till distriktsavdelningarna på förbundets webbplats samt till distriktens personal. Muslimsk folkbildning på bokmässan Under årets stora Bok- och biblioteksmässa i Göteborg medverkade Ibn Rushd med en monter som vi, liksom förra året, delade med vår medlemsorganisation SUM (Sveriges Unga Muslimer). I fyra dagar bemannades vår monter av personal från två distrikt (Norra Götaland och Södra) samt av Göteborgsaktiva från SUM. Bokmässan hölls september och årets tema var Afrika i fokus, vilket innebar att en stor mängd afrikanska författare fanns på plats för att diskutera sin litteratur. Många passade på att stanna till för att diskutera islam och muslimer. Inte minst besöktes vi av olika pedagoger, eftersom vår monter var placerad nära montrar med olika pedagogiska organisationer och myndigheter. Bemötandet från besökarna var mestadels mycket positivt, och tre saker i vår monter kom att vara de främsta föremålen för intressanta samtal: Vi fortsatte med den succéartade försäljningen av preparatet Islamofobil. Denna medicinförpackning innehållande vanliga tuggummin och en mycket skarpt och humoristiskt formulerad bipacksedel om muslimhat väcker alltid stor uppmärksamhet och uppskattning. Den är verkligen ett bra redskap för att skapa dialog och stundtals kändes det som att man arbetade med försäljning i ett apotek. En annan sak som väckte stort intresse i montern var en glasskål fylld med pins med texten Alla är lika värda. Det är loggan för uppropet mot främlingsfientlighet som Folkbildningsförbundet drog igång innan valet. Detta upprop för allas lika värde och mot rasism gav också upphov till livliga diskussioner. Bokmässan hölls ju bara några dagar efter valet och valresultatet gjorde att många av de personer som passerade vår monter ville uttrycka ställningstaganden mot rasism och främlingsfientlighet. Ytterligare ett dragplåster till vår monter var en frågesport om islam som SUM höll i. Passerande människor fick fylla i 1-X-2-frågor om grundkunskaper i islam. Detta var väldigt populärt och skapade också intressanta dialoger. Vid några tillfällen kom det besökare till vår monter som var mycket kritiska till islam. De flesta var personer med ursprung i muslimska länder. Det var mycket imponerande att se hur tjejerna från SUM bemötte dessa personer. De hade en mycket hög kompetens i att föra respektfulla och lugna dialoger med personer som var ganska upprörda och attackerande och framförde mycket stark kritik mot islam. Att kunna hantera sådana situationer är folkbildningens kärna! Ett annat roligt inslag under Bokmässan var närvaron av Svenska Muslimer För Fred och Rättvisa. De fanns på Internationella Torget i en helt annan del av mässlokalerna, och imponerade med sin marknadsföringskompetens. I vår monter köpte de Islamofobilförpack- Vår monter var placerad mitt i smeten i den stora mässlokalen och en stor mängd människor passerade förbi. SUM:s och Ibn Rushds monter på bokmässan präglades av livfulla möten.

11 ningar och gick sedan runt på Bokmässan och sålde stora mängder av detta verktyg mot islamofobi till mässans deltagare. I närheten av oss fanns också en monter med systrar och bröder från Kista folkhögskola. Det var inspirerande att se en så stor närvaro av muslimska folkbildnings- och folkrörelseorganisationer på Bokmässan i Göteborg! Svar till Jyllands-Posten Efter en lång väntan är den nu äntligen här! Den 13 november var det världspremiär för den svensk-arabiska kalligrafiutställningen Vår bild av Muhammad. Vernissagen ägde rum på Helsingborgs Stadsteater och inleddes med två kortare anföranden. Konstnären Mats Abdelkarim Cederberg talade om Kalligrafin och dess former, och utgångspunkten för konstvetaren och fil. dr Håkan Larsson var Tankar om kulturmötet öst och väst. I en mening är utställningen ett direkt svar på Jyllands-Postens karikatyrer. Det är ett faktum att frågan om vem profeten Muhammad var och vad han stod för fortfarande är obesvarad för majoriteten av invånarna i vårt avlånga land. Med Vår bild av Muhammad vill Ibn Rushd på ett positivt sätt förnya samtalet om profeten Muhammad. Vår önskan är att fungera som brobyggare mellan människor som inte möts men bor i samma stad, samma land. Med detta folkbildande konstprojekt vill vi visa en annan, mer nyanserad bild av profeten Muhammed än den som har florerat i media. Vår förhoppning är att utställningen ska bidra till att sprida kännedom om att denna andra bild finns, och på så sätt motverka främlingsfientlighet och islamofobi. Utställningen kommer att hänga på Helsingborgs Stadsteater en dryg månad och sedan gå runt på olika platser i Ibn Rushds södra distrikt. Vikingarnas resor i österled vad tog vi med oss hem? Underrubriken ett banbrytande seminarium om historien du inte fick lära dig i skolan bidrog till att bygga upp en viss förväntan inför denna spännande resa som man har kunnat göra i Ibn Rushd Södra under hösten. I Malmö kunde man få svaren den 13 oktober om man begav sig till Teknikens och Sjöfartens hus som är en del av Malmö museer. Först berättade författaren och docenten i arkeologi Mats G Larsson, som själv har rest i vikingarnas spår, för oss om hur vikingarna tog sig till muslimska områden och hur mötena förlöpte. Därefter tog arkeologen Jan Olofsson vid och redde ut begreppen kring bland annat hänglåsets, förstoringsglasets och balansvågens arabiska ursprung. Professor emeritus i islamologi Jan Hjärpe fyllde sedan i det historiska glappet mellan vikingatid och nutid, och konstaterade bland annat att det har funnits muslimska folkgrupper i Europa längre än det har funnits kristna i Danmark och Sverige. Andreas Hasslert, Jan Hjärpe och Carina Nilsson. Kvällen avslutades med en frågestund kring nutida lokal och regional kulturpolitik med Malmös kommunalråd Carina Nilsson. Bland annat konstaterades att det är tankeväckande att få svart på vitt att en del som betraktas som svenskt i själva verket är importerat. En slutsats som drogs är att en blandning ligger till grund för svensk kultur och att vi alla hör ihop. Seminariet har under hösten också hållits i Trelleborg och Växjö och tycks av alla parter ha betraktats som synnerligen lyckat. Bra kan bli bättre ungt ledarskap i utsatta barn- och ungdomsmiljöer I vinter arrangeras i Umeå en ledarutbildning för ungdomar i åldern år som vill arbeta med barn och ungdomar i mångkulturella miljöer. Utbildningen ordnas i samverkan mellan Umeå Legend Club, Ibn Rushd Norra, NBV och Västerbottens Läns Landsting. Utbildningen har sin förankring i Umeå Legend Clubs mångsidiga och värdegrundsbaserade verksamhet. Syftet är att göra ungdomarna till kompetenta aktörer mot diskriminering, droger och kriminalitet. Teman som kommer att tas upp är mångfald, likabehandling och diskriminering; droger, kriminalitet, det egna ställningstagandet, kommunikation och hur man kan påverka andra att göra positiva val; samt hur man förverkligar sina idéer och driver projekt.

12 Avsändare: Ibn Rushd Brännkyrkagatan 111B Stockholm Samarbetet mellan Ibn Rushd Norra och Umeå Legend inleddes i somras med ett sommarläger på det mysiga Lyckebo utanför Umeå. Tjugo ungdomar med bakgrund i sju olika länder samlades här för att umgås, bada, paddla och samtala kring olika värderingsfrågor som är brännande i dagens ungdomskultur. Temat var Den positiva förebilden. Umeå Legend Club är en idrottsklubb med boxning, andra kampsporter och fotboll på programmet. För att bli medlem måste man skriva under ett kontrakt där man avsäger sig alkohol, droger och tobak och lovar att ta skolan på allvar. Framöver finns planer på att samarbeta kring två studiecirklar en om att vara ung i ett mångkulturellt Sverige och en i arabiska för ungdomar. FORUM Här vill vi att ni läsare fyller ut. Skriv till oss! Det kan handla om ett förslag, en tanke, ett debattinlägg, eller bara en synpunkt på någonting. Givetvis bör ditt inlägg beröra förenings- eller studieförbundsverksamhet eller någonting av betydelse för muslimer i Sverige. Är du osäker på språket? Det gör ingenting! Vi på redaktionen rättar din text och förbehåller oss oinskränkt rätt att välja och redigera i det material som kommer in. Forumet är tänkt att fungera som en mötesplats för föreningar och enskilda i förbundet. KALENDARIUM 17 dec. Invigning av nytt kansli Ibn Rushd Södra har flyttat in i nya större lokaler på Kopparbergsgatan 4 i Malmö. 17 december anordnar distriktet en invigning med inbjudna gäster och håller också ett medlemsmöte. Juni. Världskonferens om folkbildning Ansvarig utgivare och redaktör: Björn Lindsten bjorn.lindsten@ibnrushd.se Nyhetsbrevet ges ut av: Ibn Rushd studieförbund Brännkyrkagatan 111B Stockholm redaktionen@ibnrushd.se Förbundsstyrelsens ordförande är: Temmam Asbai temmam.asbai@ibnrushd.se Förbundets rektor är: Mattias Falk mattias.falk@ibnrushd.se Verksamhetsutvecklare är: Othman Al Tawalbeh othman.tawalbeh@ibnrushd.se Folkbildningsrådet är värd för världskonferensen A World Worth Living In. Adult Learning and Education the Key to Transformation som arrangeras i Malmö juni Arrangör är den globala vuxenutbildningsorganisationen ICAE (International Council of Adult Education). Konferensen blir en samling kring vuxenutbildningens och folkbildningens roll I världen där ca 800 personer beräknas delta. Projekt- och kommunikationsansvarig är: Pia Emanuelsson pia.emanuelsson@ibnrushd.se Du som vill bedriva folkbildningsarbete i din förening tveka inte, utan hör av dig till våra studiekonsulenter Vill du eller din organisation inte ha Ibn Rushds nyhetsbrev skickat till er? Vänligen i ditt distrikt! meddela DET NATIONELLA oss i ett NYHETSBREVET mail eller ett brev FÖR IBN så tar RUSHD vi bort STUDIEFÖRBUND er som adressat. NUMMER 4 DECEMBER