Förändrat klimat anpassad krisberedskap

Transkript

1 #vgkris Förändrat klimat anpassad krisberedskap 30 november på Gothia Towers i Göteborg Den 1 december fortsätter säkerhetssamordnarna med ett eget program

2 Krissamverkan Hur anpassar vi krisberedskapen för att möta risker i ett förändrat klimat? Klimatet förändras snabbt och konsekvenserna märks allt mer i vår vardag. Extremt väder, stigande havsnivåer och ökad risk för naturolyckor är några exempel. I en globaliserad värld påverkas vi också av hur klimatförändringarna slår i andra länder. Det gäller inte minst för import av livsmedel och andra varor som är viktiga för vår försörjning. Klimatförändringarna berör i allra högsta grad vårt arbete med krisberedskap. Vid årets upplaga av Krissamverkan ställer vi oss därför frågan: Hur kan vi i anpassa vår krisberedskap för att möta följderna av ett förändrat klimat? Konferensen vänder sig till dig som är politiker i en kommunal krisledningsnämnd, kommunchef, säkerhetssamordnare, kommunikatör, samhällsplanerare eller företrädare för räddningstjänst, regional myndighet eller annan samhällsviktig aktör i länet. Vi hoppas att årets konferens ska bidra med kunskap, kontakter och inspiration som stärker arbetet för ett robust samhälle. Varmt välkomna till årets konferens! Lars Fröding, chef för Länsstyrelsens samhällsavdelning Foton: Martin Fransson, Hillevi Upmanis Krissamverkan är en återkommande konferens arrangerad av Länsstyrelsen i Västra Götalands län som har i uppdrag att följa upp, stötta och stärka länets kris beredskap. Årets konferens har temat Förändrat klimat anpassad krisberedskap.

3 Program 30 november Krissamverkan 9.00 Registrering och kaffe 9.20 Inledning Landshövding Anders Danielsson Moderator Madeleine Westin, meteorolog, författare och föredragshållare 9.40 (O)undvikliga klimatförändringar Hur stora klimatförändringar vi får och vilka effekterna blir beror på beslut på politisk nivå och i samhället i övrigt. Men trots att vi har stor möjlighet att begränsa klimatförändringarna är en viss förändring ändå oundviklig. Och även om vi får till stånd ett framgångsrikt klimatarbete är risken att klimatförändringarna får konsekvenser som är svåra för samhället att hantera. Hur (o)säker är framtiden? Markku Rummukainen är klimatforskare och professor i klimatologi vid Lunds universitet. I sin forskning har han haft fokus på klimatmodeller och olika klimatscenarier. Han har även uppdrag som klimatrådgivare på SMHI och är Sveriges kontaktperson för FN:s mellanstatliga klimatpanel. Landshövding Anders Danielsson Markku Rummukainen, klimatforskare och professor i klimatologi vid Lunds universitet Paus Kan vi ta vårt dricksvatten för givet? Vilken status har vattnet i samhället? Varför hotas vårt dricksvatten av klimatförändringarna? Hur stora förändringar kan vi räkna med? Vad måste vi göra för att få en hållbar vattenförsörjning? Pär Aleljung reder ut ett antal frågor kring dagens och framtidens dricksvattenförsörjning ur ett klimatperspektiv. Pär Aleljung arbetar på Livsmedelsverket inom teamet för beredskap och försörjning. Han är utbildad biolog/mikrobiolog och medlem i den nationella vattenkatastrofgruppen VAKA När det blir för varmt Klimatförändringarna gör att det blir vanligare med perioder av höga temperaturer och värmeböljor, något som är påfrestande för hälsan. Genom förebyggande insatser kan vi minska ohälsotal och dödlighet. Under driver Folkhälsomyndigheten ett utvecklingsprojekt som ska stärka samhällets förmåga att hantera negativa hälsoeffekter till följd av värmeböljor. Projektet har sammanställt kunskap inom området och tagit fram en vägledning och informationsmaterial som stöd i det förebyggande arbetet. Vägledningen riktar sig i första hand till kommuner, landsting, regioner och privata aktörer med ansvar för vård och omsorg. Ida Knutsson är utredare inom miljöhälsa vid Folkhälsomyndigheten, där klimatanpassning är en viktig arbetsuppgift. Hon har tidigare arbetat brett med folkhälsofrågor, bland annat med miljöfaktorers betydelse för hälsan, uppföljning av folkhälsopolitiken och hälsokonsekvensbedömningar. Pär Aleljung, Livsmedelsverket Ida Knutsson, Folkhälsomyndigheten Lunch

4 Krissamverkan Hannes Sonnsjö, Länsstyrelsen i Skåne Kopplingarna mellan klimat och säkerhet Sveriges nationella säkerhetsstrategi slår fast att klimatförändringarna påverkar säkerheten i Sverige, både direkt och indirekt. Vilka är dessa klimatrelaterade säkerhetsrisker? Och hur kan vi hantera dem på lokal och global nivå? Hannes Sonnsjö redogör för de ofta omdiskuterade kopplingarna mellan klimat, krig, konflikt och fattigdom i vår omvärld. Han visar också på behovet av en mer långsiktig och strategisk analys i våra risk- och sårbarhetsanalyser. Hannes Sonnsjö har bland annat arbetat med metodutveckling av MSB:s nationella risk- och förmågebedömning samt varit med i det UD-finansierade forskningsprojektet Climate-related security risks vid Stockholms universitet. Idag jobbar han med risk- och krishantering på Länsstyrelsen i Skåne Paus och rörelse Annika Carlsson Kanyama, docent och forskare vid KTH Robusta beslut för att hantera osäkra klimatförändringar Robusta beslutsstödsmetoder har lanserats som ett sätt att fatta beslut när osäkerheterna är stora, till exempel om hur fort havet kommer att stiga. Metoden innebär att man börjar med beslutssituationen och undersöker hur osäkerheterna påverkar olika lösningar, en så kallad botten-upp-analys. Men hur ser möjligheterna ut för att tillämpa detta angreppssätt i dagens planeringssystem? Presentationen bygger på en studie av fem klimatanpassningsprocesser i Sverige. Annika Carlsson Kanyama är docent och forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och har arbetat med klimatanpassning de senaste tio åren Kaffe Hur kan kommunikation bli ett effektivt verktyg i klimatarbetet? Hur ska vi kommunicera runt klimatfrågan för att få människor att agera mer klimatsmart? Är det mer information och kunskap som krävs, eller kanske något annat? En framgångsfaktor för att lyckas med sin kommunikation är att utgå från hur vi människor tänker kring risker och hur vi agerar i krissituationer. Misse Wester, doktor i psykologi vid Lunds universitet Misse Wester är filosofie doktor i psykologi och arbetar som gästprofessor vid Lunds universitet. Hon forskar om hur vi människor uppfattar risker och hur vi beter oss i såväl vardag som kris.

5 Krissamverkan Vi gör som kamelerna och sparar på vattnet I februari 2016 larmar Mörbylångas tekniske chef om att grundvattennivåerna är onormalt låga. Nivåerna brukar fyllas på under vintern då höstregnen hunnit rinna ned i grundvattnet. Men så blev det inte Länsstyrelsen i Kalmar och kommunerna i Mörbylånga, Borgholm och Kalmar samarbetade aktivt för att lösa den akuta vattenbristen på Öland. En rad snabba beslut fattades; vattentransporter i lastbil över bron, ny vattenledning under Kalmarsund, avsaltningsverk på norra Öland. Men alla inser att invånarnas beteende måste ändras. Då föds Törsten, den vattensmarta kamelen som med enkla tips och råd hjälper invånarna att spara vatten. Och invånarna lyssnade på Törsten, för vattenförbrukningen minskade i samtliga kommuner. Christina Karlberg, kommunikationschef på Länsstyrelsen i Kalmar Christina Karlberg började som kommunikationschef på Länsstyrelsen i Kalmar nu i höst, men har under det senaste året haft samordningsansvar för kommunikationsfrågorna kring vattenbristen i länet. Innan dess var hon under många år informationschef i Kalmar kommun En väderkarta i förändring Vädret håller på att ändras. Det är ett faktum. Fler och svårare stormar, katastrofala översvämningar och hetare somrar är tecken på att väderkartan ritats om världen över. Hur visar sig klimatförändringarna här hemma i Sverige? Meteorolog Madeleine Westin ger oss en långsiktig väderprognos. Madeleine Westin är utbildad meteorolog med en kaptensgrad inom Försvarsmakten. Hon har arbetat som officer och meteorolog i flygvapnet och marinen deltog hon som meteorolog vid Nordpoolenexpeditionen Swed Arctic-91. För den breda allmänheten är hon mest känd som väderpresentatör på tv. Som programledare och meteorolog är hon ansvarig för väderredaktionen på TV4. Hon har också skrivit böcker om väder och klimatförändringar och varit Sommarpratare i Sveriges radio. Madeleine Westin, meteorolog och moderator för konferensen Summering av dagen Madeleine Westin och Lars Fröding, chef för Länsstyrelsens samhällsavdelning Avslutande mingel

6 Krissamverkan Program 1 december för säkerhetssamordnare Inledning och återblick Anders Frelek, moderator och Anna Georgieva Lagell, klimatanpassningssamordnare på Länsstyrelsen Aktuellt från Länsstyrelsen Kaffe Aktuellt från Länsstyrelsen Renata Chlumska, professionell äventyrare, avslutar dagen med en inspirationsföreläsning Delregional dialog i mindre grupper Lunch Delregional dialog gemensam reflektion och redovisning De goda exemplen Geografiskt områdesansvar Klimatanpassning Vattenfrågor Att nå sina mål och förverkliga sina drömmar Renata Chlumska var första svenska att bestiga världens högsta berg, Mount Everest. Hon talar om hur man sätter upp mål och får en vinnande attityd. Vare sig det handlar om bergsbestigning, privatlivet eller arbetslivet, är verktygen för att nå målen snarlika. Motivation, kommunikation, öppenhet, förmåga att hantera förändringar och magnetiska mål är några av framgångsfaktorerna. Det handlar inte om att vara en supermänniska, utan om inställning och om att våga satsa och vilja tillräckligt mycket för att nå sina mål och uppfylla sina drömmar Dagen avslutas

7 Anmälan och praktisk information Krissamverkan Målgrupp Politiker i kommunens krisledningsnämnd, kommunchefer, säkerhetssamordnare, kommunikatörer, samhällsplanerare, samt företrädare för räddningstjänst, regionala myndigheter och andra samhällsviktiga aktörer. Tid Huvudkonferensen genomförs den 30 november klockan med efterföljande mingel. Kaffe serveras från kl Den 1 december fortsätter säkerhetssamordnarna med ett eget program, klockan Plats Gothia Towers, Mässans gata 24, Göteborg. Vägbeskrivning finns på Konferenskostnad Huvudkonferens 30 november, 750 kr/person Säkerhetssamordnarkonferens 1 december, 750 kr/person I konferenspaketet ingår för- och eftermiddagsfika, lunch och mingel efter konferensens slut den 30 november. Konferenskostnaden faktureras av Länsstyrelsen. Alla priser är exklusive moms. Kommuner kan använda den statliga ersättningen för krisberedskap för att finansiera deltagandet kontakta din kommuns säkerhetssamordnare om detta. Boende Länsstyrelsen har reserverat ett antal rum på hotell Gothia Towers. Bokning av rum görs via hotellets webbformulär Kostnaden faktureras direkt av hotellet. Anmälan Anmäl dig via vår anmälningssida på webben Sista anmälningsdag är den 10 november Obs! Anmälan är bindande. Länsstyrelsen återbetalar inga deltagaravgifter. Om du får förhinder kan du överlåta din plats till någon annan. Mer information Vid frågor är du välkommen att höra av dig till oss på Länsstyrelsen. Frågor om programmet 30 november: Anna Georgieva Lagell, samhällsavdelningen, tel , anna.georgieva.lagell@lansstyrelsen.se Frågor om programmet 1 december: Eija Suhonen, samhällsavdelningen, tel , eija.suhonen@lansstyrelsen.se Frågor om anmälan, deltagande, specialkost och andra praktiska frågor: Maria Klemetti, samhällsavdelningen, tel , maria.klemetti@lansstyrelsen.se Information om den årliga konferensen Krissamverkan hittar du på Länsstyrelsens webbplats

8 #vgkris Länsstyrelsen i s län, (växel), vastragotaland@lansstyrelsen.se,