Framtidens e-förvaltning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens e-förvaltning"

Transkript

1 V I N N O V A R A P P O R T V R : 0 4 Framtidens e-förvaltning Scenarier 2016 L E N N A R T NOR DF OR S, B O E R IC S ON & H E M M I NG L I N DE L L - G U L L E R S GRU P P

2 Titel : Framtidens e-förvaltning Författare: Lennart Nordfors, Bo Ericson & Hemming Lindell - Gullers Grupp Serie : VINNOVA Rapport VR 2006:04 ISBN: ISSN: Utgiven: Maj 2006 Utgivare : VINNOVA Verket för Innovationssystem VINNOVAs Diarienr : Om VINNOVA VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. Genom sitt arbete ska VINNOVA tydligt bidra till att Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland. I serien VINNOVA Rapport publiceras externt framtagna rapporter, delrapporter, kunskapssammanställning, synteser, översikter och strategiskt viktiga arbeten från program och projekt som fått anslag av VINNOVA. Forskning och innovation för hållbar tillväxt. I VINNOVAs publikationsserier redovisar bland andra forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Undantag är publikationsserien VINNOVA Policy som återger VINNOVAs synpunkter och ställningstaganden. VINNOVAs publikationer finns att beställa, läsa eller ladda ner via Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys, Forum och Rapport säljs via Fritzes Offentliga Publikationer, tel , fax eller VINNOVA s publications are published at

3 Framtidens e-förvaltning Scenarier 2016

4

5 Förord VINNOVAs mål är att bidra till en hållbar tillväxt i Sverige. Detta sker genom en utveckling av landets innovationssystem. Med hjälp av analyser som identifierar hinder och möjligheter i systemen utformas program, inom områden med tillväxtpotential som inkluderar såväl stöd till behovsmotiverad forskning och utveckling som olika typer av aktörssamordning. VINNOVAs arbete med forskning, innovation och förnyelse som huvudsakliga delar innebär en utmaning för alla inblandade parter. Det gäller att tänka nytt och att ibland även våga ta risker i form av satsningar på nya områden och forskargrupper för att långsiktig förnyelse ska åstadkommas. Det innebär även att våga spränga gränser, såväl i valet av samarbetspartners som mellan olika områden. Den offentliga verksamhetens tjänster kan utföras och tillhandahållas mer effektivt och till lägre kostnad genom utveckling och användning av nya elektroniska interaktiva tjänster. Mångdisciplinär forskning och teknisk utveckling kommer att skapa nya tjänster som ger snabbare hantering av ärenden, effektiva arbetsprocesser, verkningsfullare organisation och en nätverksförvaltning som förenklar myndighetskontakterna för enskilda medborgare och företagare. Avgörande för om e-tjänster ska bli framgångsrika är också den offentliga förvaltningens förmåga att på olika sätt identifiera behoven och efterfrågan samt bedöma nyttan av tjänsterna. Användarnas upplevelse av tillgänglighet och användbarhet samt upplevd nytta är prioriterat. VINNOVAs område E-tjänster inom offentlig verksamhet omfattar offentlig förvaltning (myndigheter, kommuner, länsstyrelser, landsting) och de företag som levererar IT och kunskapsbaserade tjänster till offentlig förvaltning. Tillväxtfokus ligger på ökad kostnadseffektivitet i förvaltningen samt den efterfrågan på utvecklingen av nya ITbaserade tjänster och produkter som skapas. Som diskussionsunderlag inför framtidens e-förvaltning finns i denna skrift några spännande scenarier inför år VINNOVA i maj 2006 Cecilia Sjöberg Enhetschef Enheten för Tjänster och IT-användning Madeleine Siösteen Thiel Programledare E-tjänster i offentlig verksamhet 3

6 Innehåll Sammanfattning Framtidens e-förvaltning...6 Summary: The Future of egovernment...7 Läsanvisning...9 Del 1: Framtidens e-förvaltning Inledning...12 Vad är scenarier?...13 Vad menar vi med e-förvaltning? Teorier om utvecklingen av e-förvaltning Den virtuella förvaltningen Utvecklingsmodeller för e-förvaltning Gartner Group: Four Phases of e-government...22 Världsbanken Three phases of e-government Sammanfattning utvecklingsmodeller...24 Framtidens e-förvaltning Staten.se...27 Den oinbjudne gästen...30 Reträtten Generationsklyftan Del 2:Studerade scenarier och framtidsbilder Scenarier och framtidsbilder för e-förvaltning...40 Scenarios of e-government in Scenarieuppbyggnad...42 Slutsatser för framtidens e-förvaltning...44 e-governnment beyond Scenarieuppbyggnad...46 Perspektivförändringar som krävs...48 e-government in the EU in the next decade

7 Trender och vision Utmaningar för att genomföra e-förvaltning...50 Government in 2020: Taking the Long View Scenarier Påverkan på förvaltning och e-tjänster The advent of digital government...54 Transformational Government Dygnet runt VISAM Mot en modern och sammanhållen förvaltning Drivkrafter Vinnovas scenarier Drivkrafter och påverkan...60 Diskussion...60 Scenariedimensioner...60 Drivkrafter och utmaningar Samhälls- och förvaltningsbilder...63 Slutsatser för framtida e-förvaltning...64 Referenser Bilaga: Tablå över scenarier och framtidsbilder VINNOVAs publikationer

8 Sammanfattning Framtidens e-förvaltning Rapporten Framtidens e-förvaltning rör sig i mötet mellan informationstekniken och förvaltningspolitiken. Tillsammans avgör dessa, och andra faktorer, hur morgondagens e-förvaltning ser ut. Rapporten visar i framtidsscenarier hur verkligheten kan komma att te sig Studiens analyser av genomförda scenarie- och framtidsstudier visar att två huvudfrågeställningar återkommer. Den första rör hur avancerad datoranvändningen kommer att vara hos medborgarna. Går vi mot en framtid där användarna blir alltmer avancerade, och därmed alltmer krävande när det gäller e-tjänster? Eller kommer en sådan utveckling att hindras? Den ekonomiska utvecklingen kan exempelvis bli mindre positiv, vilket innebär att spridningen av IT går mindre snabbt. En annan möjlighet är att den digitala klyftan tilltar och att vi kommer att få se hur en elit snabbt tar till sig den nya tekniken och användningsmöjligheterna, medan breda segment av befolkningen blir mindre avancerade användare. Den andra huvudfrågeställningen är om vi kommer att se en integrerad eller fragmenterad förvaltning. I vilken utsträckning kommer olika delar av statsförvaltningen att samverka i framtiden? E-förvaltningen erbjuder stora möjligheter att länka samman tjänster, information och dialoger; en av Internets stora kvaliteter är just möjligheten att aggregera och föra samman information. Samtidigt avgörs frågan också av andra krafter än Internet, och ytterst av politiska beslut. De två frågeställningarna har fått forma det scenariekors som bär upp scenariearbetet och som leder fram till fyra tydligt åtskilda framtidsscenarier för år 2016, vilka blir till idealtypiska framtider : staten.se, Den oinbjudne gästen, Reträtten och Generationsklyftan. Trenderna har dragits till sin spets för att ge en så tydlig bild som möjligt av i vilken riktning utvecklingen kan gå under skilda betingelser. I del 2 av rapporten görs en genomgång av tidigare framtidsstudier och utvecklingsvisioner för e-förvaltningen i Sverige och Europa. 6

9 Summary: The Future of egovernment The report entitled The Future of egovernment concerns the coming together of information technology and government policy. These and other factors will together decide what egovernment in the future will look like. The report presents future scenarios of what reality will look like in The study s analyses show that scenario studies already conducted and future studies illustrate that two principal issues recur. The first concerns how advanced computer usage will be among citizens. Are we moving towards a future where users will become more advanced and thereby more demanding where eservices are concerned? Or will such development be hindered? To give an example, economic development could be less positive and this would mean that the spread of IT would be at a slower rate. Another possibility is that the digital gap will increase and we will see that an elite will quickly assimilate the new technology and user potential whereas a broad segment of the population would become less advanced users. The other principal issue is whether we will see integrated or fragmented government. To what extent will different parts of public administration will work together in the future? egovernment offers considerable opportunities for linking services, information and dialogue one of the internet s major advantages is specifically the potential to aggregate and bring together information. At the same time the question will be decided by forces other than the internet, and ultimately through political decisions. The two issues have been allowed to shape the scenario cross that supports the scenario work and which leads to four clear separate future scenarios for the year 2016 which will be ideal-typical futures : staten.se, Den oinbjudne gästen, [The uninvited guest] Reträtten och Generationsklyftan [The retreat and the generation gap]. The trends have been brought to a point to provide a picture that is as clear as possible of which direction development can take under different conditions. Part 2 of the report provides a review of previous future studies and development visions for egovernment in Sweden and Europe. 7

10

11 Läsanvisning Den här rapporten behandlar framtidens e-förvaltning. Vi definierar e-förvaltning som kontakten mellan medborgare och tjänstemän med hjälp av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) både vad gäller tjänster från förvaltning till medborgarna och medborgarnas möjlighet att föra en dialog med förvaltningen. Vi begränsar vi oss i den här rapporten till statsförvaltningen och går inte in på kommunernas och landstingens ansvarsområden. Del 1, Framtidens e-förvaltning, utgör syntesen av arbetet. Vi diskuterar i denna del definitioner, redogör för teorier och centrala utvecklingsmodeller samt avslutar med fyra möjliga scenarier för utvecklingen fram till Den läsare som snabbt vill få en överblick över området rekommenderas att läsa denna del. Del 2, Studerade scenarier och framtidsbilder, utgör grunden för analysarbetet där vi resonerar oss fram till vilka drivkrafter som är de centrala för utvecklingen av framtidens e-förvaltning. I denna del gör vi en genomgång av en lång rad genomförda framtidsstudier och utvecklingsvisioner för e-förvaltningen. Avsnittet representerar en genomgång av de viktigaste framtidsstudierna inom området. Den läsare som vill tränga djupare in i problematiken kring utvecklingen av e-fövaltningen rekommenderas att läsa även denna del. Rapporten är utarbetad inom projektet Framtidens e-förvaltning under vintern 2005 och våren Författare är Lennart Nordfors, fil.dr., Bo Ericsson, fil.kand., och Hemming Lindell, pol.mag. Författarna är omvärldsanalytiker vid Gullers Grupp. 9

12

13 Del 1: Framtidens e-förvaltning 11

14 Inledning Rapporten handlar om framtidens e-förvaltning. Den rör sig i mötet mellan två områden som befinner sig i snabb utveckling. Å ena sidan har vi informationsteknologin, dess spridning och hur tekniken utvecklas i termer av vad man kan göra över nätet, var det kan ske och med vilken säkerhet. Å andra sidan har vi förvaltningspolitiken, som påverkas av sådant som EU:s utveckling, trender mot integration kontra fragmentering och nya uppdrag. Tillsammans avgör dessa, och andra faktorers, utveckling hur morgondagens e-förvaltning kan tänkas se ut. Vår ambition är att blicka runt hörnet och se hur verkligheten kan komma att te sig år Tidpunkten 2016 är enligt vår mening ett lämpligt tidsperspektiv; tillräckligt nära i tiden för att vi ska kunna överblicka trenderna och tillräckligt långt fram för att de ska hinna spela ut i en framtid som kan tänkas skilja sig från dagens. Metoden för att göra detta är framtidsscenarier. Scenarierna skapas i rapportens första del, Framtidens e-förvaltning. I nästföljande avsnitt går vi kort igenom vad denna metod innebär och vad som skiljer den från andra sätt att hantera framtidsfrågor. Därefter vidtar ett avsnitt där vi preciserar vad vi menar med e-förvaltning. Därefter redogör vi för några par teorier om hur e-förvaltningen kan eller kommer att utvecklas. De är linjära (eller, i något fall, deterministiska) till sin karaktär. De talar om vilka typiska faser e-förvaltningen genomgår från mindre avancerade erbjudanden till allt mer avancerade. Med hjälp av dessa teorier får vi grepp om det aktuella kunskapsläget när det gäller vilka former e-förvaltningen kan ta sig. Baserat på den kunskap som vunnits genom studier av modeller för e-förvaltningens utveckling och genomförda scenarieprojekt inom området ger vi oss, till sist, i kast med att utveckla fyra framtidsscenarier för den svenska e-förvaltningen De återspeglar resonemang som förts tidigare men tillför samtidigt ett framtidsperspektiv i ett svenskt sammanhang. En utblick mot EU görs också i scenarierna. Vår förhoppning är att de ska kunna ge en god utgångspunkt för resonemang om den svenska e-förvaltning, dess framtid och vilka faktorer som vi måste ta hänsyn till när vi utformar den. I del 2, studerade framtidsbilder och scenarier, följer ett längre avsnitt där vi redogör för andras försök att formulera framtidsscenarier eller framtidsbilder för e-förvaltningen. Syftet är att dels ge en bakgrund vi har inte sett någon liknande sammanställning någon annanstans men också att se vilka faktorer man menar driver utvecklingen. Avgörande när framtidsscenarier skapas är att få ett grepp över vilka bakgrundsfaktorerna är och värdera dem efter hur säkra vi är på att de kommer att slå in. Kapitlet 12

15 avslutas med en genomgång och jämförelse mellan olika scenarieprojekts angreppssätt. Vad är scenarier? Det finns olika sätt att blicka in i framtiden. Ett är prognoser. Det bygger i stor utsträckning på att man skriver fram trender. Ett exempel: med kunskap om antalet nyfödda barn de senaste åren kan vi prognostisera hur lågstadiet bör dimensioneras om sju år. Ett annat är visioner. Det är ett uttryck för vilja och ambition att forma framtiden. Nästan alla idéburna organisationer, kommuner och många företag har visioner. De pekar ut färdriktningen och kan mobilisera engagemang och energi. Men strängt taget är visioner inte försök att beskriva framtiden, de är beskrivningar av hur man vill att den ska gestalta sig. I tider av stora och fundamentala förändringar kan prognoser lätt visa fel. Återkommande trendbrott leder till att trendframskrivningar lätt blir missvisande. Ett kompletterande eller alternativt sätt att försöka förstå framtiden erbjuder då scenariemetoden. Scenarier är berättelser om olika möjliga framtider. De är inte förutsägelser om framtiden eller uttryck för hur man vill att framtiden ska bli. Scenarier är berättelser som ökar förmågan att tidigt se viktiga förändringar och nya trender. Bra scenarier minskar risken för tunnelseende. De höjer beredskapen och ökar flexibiliteten. Man brukar ställa upp vissa kriterier för bra scenarier: Varje berättelse ska logiskt hänga ihop; den ska var internt konsistent. Scenarierna ska vara rimligt trovärdiga spännande, intresseväckande men inte science fiction. Scenarierna ska skilja sig tydligt från varandra; man arbetar av pedagogiska skäl ofta med 3-4 olika scenarier. Scenarierna ska också vara relevanta för den specifika frågeställning eller institution, som studeras; scenarier är inte berättelser i största allmänhet om framtiden. Scenarierna som utarbetas i den här rapporten reflekterar alltså inte vad man vill ska hända. Inte heller reflekterar de vad man tror kommer att hända. De reflekterar olika alternativ för vad som möjligen kan hända, och som man måste väga in i sitt arbete. En av scenariemetodens fördelar är att den inbjuder till att tänka det otänkbara. Den kan alltså ses som en del i en beredskapsplanering, att försöka förutsäga sådant som annars skulle bli överraskningar är den existerande verksamheten robust, klarar den 13

16 sådana händelser? En annan fördel är att man tänker i alternativa framtider klarar verksamheten flera olika händelseförlopp, eller litar den till att en viss händelsekedja måste förverkligas? En tredje fördel är att metoden ger ledning för hur man inte bara ska anpassa sig till omvärlden, utan också påverka den. Finns något scenario som måste undvikas eller finns något som man helst vill se uppnått, och hur bär man sig åt för att nå detta mål? Vad menar vi med e-förvaltning? E-förvaltning eller e-government har idag ingen entydig definition. Vissa definierar e- förvaltning endast i termer av möjligheten att leverera förvaltningstjänster och information via Internet. Denna typ av definition är relativt begränsad och i Sverige i allmänhet definieras e-fövaltning/e-government i termer av e-tjänster, e-förvaltning och e-demokrati 1. Utvecklingen av e-förvaltningen får då en vidare betydelse med effekter inte bara för förvaltningen utan även för medborgare, företag och det civila samhället i stort. Med e-tjänster menas utvecklingen av förvaltningens tjänster och myndighetsutövning via olika elektroniska kanaler. I detta ligger också en utveckling av självbetjäning och att den enskilde medborgaren blir en aktiv part i sina ärenden. E-förvaltning innebär i den här tolkningen den inre effektiviteten inom förvaltningar och förvaltningar emellan såsom utvecklandet av gemensamma intranät och möjligheten att samla information om ett ärende så att flera handläggare eller myndigheter parallellt kan arbeta med frågan vilket förbättrar effektiviteten. E-demokrati slutligen innebär möjligheten att utveckla medborgarnas inflytande och deltagande i politiken. Via nya informationskanaler ges möjligheten att snabbt ställa frågor till nya konstellationer av medborgare och genomföra omröstningar med hjälp av IKT (informations- och kommunikationsteknologi). Möjligheten för medborgarna att sluta sig samman i intressegrupper ökar också eftersom man via den nya teknologin snabbt kan nå en större publik än tidigare. Dessa faktorer är ömsesidigt beroende av varandra, exempelvis möjliggör förbättrade e-tjänster ökad förvaltningseffektivitet och också en möjlighet att påverka politiken på området då brukarna sluter sig samman i virtuella gemenskaper. I förlängningen är detta ett samspel mellan politiker, medborgare/näringsliv och tjänstemän. Schematiskt kan detta beskrivas med hjälp av följande triangel 2 : 1 SOU 2005:119, e-tjänster för ett enklare och öppnare samhälle 2 Se bl a Med egovernment mot good governance,thomas Sjöström, North Sweden European office 14

17 Figur 1: Definition av e-tjänster (hämtat ur Med egovernment mot good governance ) Medborgare/Näringsliv E-demokrati E-tjänster Politiker E-förvaltning Tjänstemän Den bredare definitionen är vanlig hos de forskare och organisationer som intresserar sig för samhället i stort och inte endast de tekniska aspekterna av e-förvaltning. Forskaren Jane E. Fountaine 3 ser utvecklingen av e-förvaltning (e-government) inte bara som en effektiviseringsfråga utan snarare som en utveckling som förändrar strukturerna för förvaltning och styrning av samhället 4. Detta synsätt går igen även hos Världsbanken och andra forskare på området så som Sharon Daws 5. Hon definierar e-government som: E-government is the use of information technology to support government operations, engage citizens, and provide government services. 6 Som synes innebär denna definition också en bredare syn på informationsteknologi som inte bara begränsar sig till användandet av Internet utan även andra tekniker som SMS, mobiltelefoni, MMS, telefonservice med mera. Denna uppfattning delas också av den svenska utredningen om offentliga e-tjänster 7. Även EU-kommissionen ansluter sig till en bredare definition av begreppet e-government och beskriver det så som: The use of information and communication technologies in public administration combined with organisational change and new skills in order to improve public services and democratic processes and strenghten support to public policies. 8 3 J. Fountaine utkom år 2001 med boken Building the Virtual State som betraktas som ett pionjärarbete inom området. 4 Se Building the Virtual State, Jane Fountaine, Washington D.C., S. Daws är Director för Centre for Technology in Government vid Rockefeller College of Public Affairs and Policy, University of Albany, USA. 6 The Future of E-Government, Centre for Technology in Government, USA, SOU 2005:119, s The role of egovernment for Europé s future, EU-kommissionen, , COM(2003)

18 Den bredare definitionen av e-government omsluter således flera aspekter av den offentliga förvaltningen och samhället. Gemensamt är dock att denna förändring sker med utgångspunkt i förvaltningen. Det svenska sättet att dela upp e-tjänster/e-government där en subkategori är e-förvaltning känns därför något missledande. Vi menar att ovan nämnda triangel därför bör omdefinieras så att det virtuella styrelseskicket kommer att stå som samlande begrepp. Det handlar om samhället sätt att organisera ett virtuellt styrelseskick där olika segment och kontaktytor använder IKT i ökad utsträckning. En bättre benämning för e-förvaltning i ovanstående triangel kan då vara e-styrning eftersom det handlar om kontakterna mellan tjänstemän och politiker. Denna benämning delas också av bland annat Sharon Dawes som kallar detta e-management. E-tjänster skulle också behöva omdefinieras då detta begrepp är något snävt när det gäller kontakterna mellan medborgare och tjänstemän. Det handlar inte bara om möjligheterna till tjänster utan även medborgarnas möjlighet att föra en dialog med tjänstemännen. En bättre definition av denna aspekt av det virtuella styrelseskicket skulle därför vara just e-förvaltning då förvaltningen vanligtvis definieras som kontakten mellan medborgare och tjänstemän, det vill säga implementeringen av beslutad politik. Vår tolkning av e-governance/virtuellt styrelseskick skulle då kunna sammanfattas med följande figur: Figur 2: Definition av e-förvaltning Medborgare/Näringsliv E-demokrati Virtuellt Styrelseskick E-förvaltning Politiker E-styrning Tjänstemän Det är viktigt att skilja på att vi i denna rapport intresserar oss för hela komplexet av frågor som rör förvaltningen och inte endast för den inre effektiviteten eller leveransen av e-tjänster hos förvaltningen. Vi gör inte anspråk på att detta ska vara den enda eller 16

19 en heltäckande definition av e-förvaltning utan vill endast understryka att vår studie av den framtida e-förvaltningen kommer att röra sig på ett övergripande plan där konsekvenser för såväl förvaltningsorganisation, tjänsteutformning och medborgarnas inflytande över förvaltningen kommer att diskuteras. I den här rapporten koncentrerar vi oss på e-förvaltning som en del av det virtuella styrelseskicket enligt ovan nämnda definition. Vi definierar således e-förvaltning som kontakten mellan medborgare och tjänstemän med hjälp av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) både vad gäller tjänster från förvaltning till medborgarna och medborgarnas möjlighet till att föra en dialog med förvaltningen. Vi kommer således inte att gå in på aspekter av e-demokrati (folkomröstningar vi nätet, deltagande via partiernas hemsidor, osv) eller e-styrning (förhållandet mellan tjänstemän och politiker och deras möjligheter till kontroll och inflytande). Vi kommer heller inte gå in i detalj på enskilda konsekvenser för e-förvaltningen och exempelvis diskutera olika tekniska lösningar för specifika situationer utan försöka fånga de större dragen och de kritiska förändringsfaktorer som kan komma att påverka framtidens e-förvaltning. Vidare begränsar vi oss till statsförvaltningen och går inte in på kommunernas och landstingens ansvarsområden. 17

20 Teorier om utvecklingen av e-förvaltning Som tidigare nämnts utkom den amerikanska förvaltningsforskaren Jane E. Fountain 2001 med boken Building the Virtual State 9, där hon behandlar informationsteknik och institutionell förändring. Boken har inspirerat senare forskare och praktiker inom e-förvaltning och betraktas som ett pionjärarbete inom området. Sedan Fountain gav ut boken har användningen av Internet utvecklats kraftigt och nya tillämpningar både av Internettekniken och angränsande informationsteknik, såsom mobila lösningar, har tillkommit. Trots detta står sig Fountains grundläggande teoribildning inom e-förvaltning väl. Bl a identifierar Fountain i sin bok flera utvecklingssteg, framför allt i utnyttjandet av Internet, mot en fördjupad e-förvaltning. Tankarna har därefter utvecklats av bl a Gartner Group i Four phases of e-government och Världsbanken i Three phases of e- Government. Dessa utvecklingsmodeller för e-förvaltning, som utgör en förlängning av Fountaines teori och ligger implicit i flertalet scenarier för framtidens e-förvaltning, presenteras längre ned i detta avsnitt. Nedan redogör vi kort för några av huvuddragen av Fountains tankar som inledning till de scenarier och framtidsbilder av e-förvaltningen som följer i påföljande avsnitt. Den virtuella förvaltningen Det USA som Fountain beskriver i Building the Virtual State står på tröskeln till den virtuella samhället. Förvaltningen har hämtat idén med webbportal från näringslivet och lanserar ingångar på nätet för studerande, pensionärer, småföretagare etc, med information från olika relevanta myndigheter. Från näringslivet har förvaltningen också anammat affärsidén om tillgänglighet dygnet runt. Utvecklingen av e-tjänster för medborgare och företag pågår och förvaltningen står nu inför den verkliga utmaningen: att förändra de egna institutionerna och utveckla samverkan mellan myndigheterna för att bättre svara mot e-samhällets behov. Fountain tar avstamp i införandet av informationstekniken i den amerikanska offentliga förvaltningen. Många ser ett direkt orsakssamband mellan ny teknik och förändringar i organisationen, men sambanden är betydligt mer kompexa än så. 9 Building the Virtual State. Information Technology and Institutional Change. Jane E. Fountain, Bookings Institution Press, Washington, D.C.,

21 Förvaltningen är inte enbart en formell organisation, påpekar hon, utan består av aktörer som verkar i en kulturell, social och institutionell struktur, som påverkar utformningen av ny teknik, hur den uppfattas och hur den används. 10 Informationstekniken i form av Internet, datornätverk och telekom kan visserligen beskrivas objektivt i termer av kapacitet och funktionalitet objective information technology men när den omsätts is enacted i en organisation, formas den av dess institutioner, med dess uppfattningar och sätt att utforma och använda tekniken. Den blir en enacted information technology. Enskilda individer och organisationer tillför sina tolkningar, sitt sätt att utföra och använda tekniken i samverkan med andra och i nätverk. Den nya informationsteknologin omsluts av den befintliga förvaltningen och förändras av denna. Processen är ömsesidig. Samtidigt som institutioner och organisationer formar informationstekniken när den omsätts i praktiken, utövar tekniken ett förändringstyck på samma organisationer och institutioner. Trycket kan vara olika starkt. I många fall resulterar inte Internet i institutionell förändring utan stärker tvärt om existerande strukturer. I andra fall används tekniken uttryckligen för att få till stånd förändring. Institutioner och strukturer kan vara i olika grad tillåtande eller begränsande för aktörerna i organisationen, vilket har betydelse för hur den nya tekniken används och vilken genomslagskraft den får. Fountain tar också upp ett resonemang om den virtuella myndigheten och den virtuella staten. 11 Den virtuella staten definierar hon som en organisation där förvaltningen i ökad utsträckning utförs inom samverkande eller samordnade datoriserade nätverkssystem, snarare än i fristående byråkratiska myndigheter. Den virtuella staten består av virtuella myndigheter lagda över en formell byråkratisk struktur. 12 I perspektivet av det sena 1990-talet presenterar Fountain en utvecklingsmodell för hur förvaltningarna använder sig av Internet och angränsande informations- och telekommunikationsteknik, baserad på grad av institutionell förändring hos myndigheterna respektive operationell förändring. 13 I det första steget bygger myndigheten en egen webbsajt som tillhandahåller enkel information för besökare. En sådan webbsida innebär liten påverkan på myndighetens strukturer, kultur och interna maktförhållanden. I ett andra steg introduceras samverkan mellan flera myndigheter om en gemensam webbsajt riktad till en viss målgrupp, där myndigheternas information samlas, material 10 kapitel 6, sid 83ff 11 sid 98ff 12 sid sid 99ff 19

22 kan laddas ned och enklare transaktioner utföras. Hit länkas även privata företag och organisationer som vänder sig till den aktuella målgruppen. Själva webbsidan utformas i samarbete med andra, men påverkar inte myndigheternas egen organisation och dess back channels. Det tredje steget rymmer utvecklingen av eget intranät, vilket har en större påverkan på myndighetens interna strukturer och arbetssätt. Myndigheterna utvecklar också gemensamma webbsajter, där också den bakomliggande förvaltningsstrukturen samordnas. I detta skede aktualiseras behovet av mer genomgripande förändringar i myndigheternas arbetssätt, styrning och institutioner: The promise of a seamless interface with the public at the level of a computer screen is the promise of the first wave of G2C (Government to Citizen) digital government. The second wave, G2G (Government to Government), is integration och connection across jurisdictions and programs behind the interface, in the bricks and mortar of goverment. 14 Fountain för samman två forskningsriktningar i sin modell för technology enactment. Dels den organisationsforskning som studerar samverkan, samarbete, socialt kapital, mellanorganisatoriska nätverk och strategiska allianser, och som intresserar sig för hur små men växande förändringar i organisation och styrning kan öppna för gränsöverskridande nätverk. Nätverksorganisationen har ställts mot både den hierarkiska organisationen och marknadsorganisationen. Den andra forskningsriktningen handlar om datornätverk networked computing och deras betydelse för utvecklingen av organisationers struktur och processer. Hon konstaterar att informationstekniken är ett verktyg som både kan brukas och missbrukas av förvaltningarna när den omsätts i praktiken. När tekniken har införts kan den både bli ett hinder och en möjlighet för utveckling av förvaltningen. I bästa fall kan informationstekniken inte bara möjliggöra förändring, utan också fungera som en stark katalysator för att åstadkomma förändring i organisationen. Men den kan också komma att förstärka gamla institutionella strukturer istället för att öppna nya kommunikationsvägar. 15 Fountain nämner avslutningsvis några utvecklingslinjer som är värda att uppmärksamma för den fortsatta diskussionen. Hon observerar bl a de nätverksstrukturer som byggs upp mellan offentlig förvaltning och privata och ideella organisationer, vilka riskerar att störa de komplexa, institutionaliserade maktförhållandena mellan offent- 14 sid sid

Framtidens e-förvaltning. Lennart Nordfors Gullers Grupp lennart.nordfors@gullers.se

Framtidens e-förvaltning. Lennart Nordfors Gullers Grupp lennart.nordfors@gullers.se Framtidens e-förvaltning Lennart Nordfors Gullers Grupp lennart.nordfors@gullers.se Morgondagens e-förvaltning Scenarier för 2020 Framtagna på uppdrag av VINNOVA, Publicerade i boken E-government of Tomorrow

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Strategi för IT- utveckling 2015

Strategi för IT- utveckling 2015 STYRDOKUMENT IT-strategi 2015 Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: Lagakraftvunnet beslut Antagen: KF 145, 2012-11-05 Strategi för IT- utveckling 2015 Innehåll BAKGRUND...1 STATLIGA

Läs mer

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige Det finns nu ett första utkast till strategidokument baserat på strategigruppens arbete. Det bygger på de förslag

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Vård och omsorg Skola och lärande Näringsliv och arbete Samhällsbyggnad, transport och miljö Kultur, fritid och besöksnäring Demokrati och delaktighet

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Vård och omsorg Skola och lärande Näringsliv och arbete Samhällsbyggnad, transport och miljö Kultur, fritid och besöksnäring Demokrati och delaktighet

Läs mer

E-program för Jönköpings kommun

E-program för Jönköpings kommun E-program för Jönköpings kommun Ks 2008:225 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder E-program för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 303 1 2 1 (7) E-program för Jönköpings kommun

Läs mer

Digital agenda i Europa - tar tillvara på digitaliserings möjligheter.

Digital agenda i Europa - tar tillvara på digitaliserings möjligheter. Digital agenda i Europa - tar tillvara på digitaliserings möjligheter. Europa 2020 - Kommisionens program för att hantera vägen ut ur krisen - Består av sju huvudinitiativ - Smart tillväxt - En digital

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Samverkan men hur? Presentation och diskussion inför kommande arbete kring ny inriktning för IT-forum. Caroline Andersson Carin Forest 2013-11-08

Samverkan men hur? Presentation och diskussion inför kommande arbete kring ny inriktning för IT-forum. Caroline Andersson Carin Forest 2013-11-08 Samverkan men hur? Presentation och diskussion inför kommande arbete kring ny inriktning för IT-forum Caroline Andersson Carin Forest 2013-11-08 Agenda Inledning och bakgrund till arbetet Samverkan men

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

Digital agenda för Sverige

Digital agenda för Sverige Digital agenda för Sverige en gemensam kraftsamling för digitaliseringens möjligheter Svenskt inflytande Lars Lundqvist Utmaningar: Att omvandla Europa till det kunskapssamhälle som behövs i en globaliserad

Läs mer

SKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner. Anna Gillquist

SKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner. Anna Gillquist SKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner Anna Gillquist Gemensamma mål för offentlig sektor SKL, e-delegationen och regeringen - Enklare vardag för privatpersoner och företag. - Smartare

Läs mer

Framtidens idrottsförening

Framtidens idrottsförening Framtidens idrottsförening Sverige och idrotten 2020 SF-presentation, april 2012 Uppdraget Bakgrunden till projektet Framtidens idrottsförening startar med Narva-motionen samt RS yrkande och Proletärens

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

Nationella och regionala klusterprofiler

Nationella och regionala klusterprofiler Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial 04 12 29 VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som

Läs mer

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten 1(7) 2004-03-19 Handläggare, titel, telefon Roger Eriksson, Teknisk IT-strateg, 011-151391 Peter Andersson, IT-strateg, 011 15 11 39 Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten Inledning De i Program

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Bonnier Conference Center 14 november

Bonnier Conference Center 14 november Bonnier Conference Center 14 november Rundabordssamtal Välj bland nio ämnen! Utvärderingen efter vårens Nolldistans gav ett hundraprocentigt stöd för återkommande rundabordssamtal. Succén är nu tillbaka!

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Vilka är vi? Esri Sverige AB - 100 anställda, +200 miljoner, kontor i Gävle, Falun,

Läs mer

DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER

DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER Erfarenheter och omvärldsanalys Rapport från Följeforskning om införande av Digital Agenda i Örebro län (FIDA) av Anders Avdic Shaji Joseph Handelshögskolan Örebro

Läs mer

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 1(5) IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 Antagen av kommunstyrelsen den 17 augusti 2011 118 2(5) 1. Inledning 1.1 Bakgrund 2000 antogs en IT-strategi för åren 2000-2003. I strategin redovisades kommunens

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Yttrande över betänkande av Utredningen om framtidens stöd till konsumenter, SOU 2012:43

Yttrande över betänkande av Utredningen om framtidens stöd till konsumenter, SOU 2012:43 2012-10-12 REMISSVAR Justitiedepartementet FI Dnr 12-7536 103 33 Stockholm (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

e-förslag System för ökad medborgardialog

e-förslag System för ökad medborgardialog System för ökad medborgardialog Få medborgarna delaktiga och engagerade i den lokala samhällsutvecklingen Vårt system för ökar medborgardialogen och gör medborgarna delaktiga och engagerade i den lokala

Läs mer

Regional och kommunal guide för e-utveckling

Regional och kommunal guide för e-utveckling Regional och kommunal guide för e-utveckling Jan Pihl, Regionförbundet Bertil Thunberg, Knowit 2013-11-07 E-utvecklingsrådet bildades 2011 med länets 13 kommuner och landstinget. Fr o m oktober 2013 ingår

Läs mer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer Tjörn möjligheternas ö Möjligheternas ö Kommunikation Riktlinjer 1 Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag Dessa riktlinjer för kommunikation uttrycker det som Tjörns kommuns verksamheters högsta

Läs mer

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i e-samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

Kontaktcenter En betraktelse sett ut ett medborgarperspektiv på utvecklingen av kommunal e-förvaltning

Kontaktcenter En betraktelse sett ut ett medborgarperspektiv på utvecklingen av kommunal e-förvaltning Kontaktcenter En betraktelse sett ut ett medborgarperspektiv på utvecklingen av kommunal e-förvaltning Iréne Bernhard Adjunkt i medie- och kommunikationsvetenskap Högskolan Väst, Trollhättan irene.bernhard@hv.se

Läs mer

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg Förändringsledning Stöd & behandling Förändring It is not the strongest of the species that survives, nor the most intelligent, but the ones most responsive to change Charles Darwin, The Origin of Species,

Läs mer

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014 sid 1 (6) DRIFTS- OCH SERVICENÄMNDEN IT-enheten Tjänsteyttrande verksamhetsplan med aktiviteter för drifts- och servicenämnden Charlotta Bodin, 054 540 10 07 charlotta.bodin@karlstad.se 2014-01-07 Verksamhetsplan

Läs mer

Sociala medier och delaktighet i museiverksamheten

Sociala medier och delaktighet i museiverksamheten Sociala medier och delaktighet i museiverksamheten Digikult 2013-04-11 Kajsa Hartig Digital navigatör, Nya medier, Nordiska museet kajsa.hartig@nordiskamuseet.se Om mig: Digital navigatör Förmodligen Sveriges

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Få utvecklingsinsatser na på rull och god anslutning Digital samverkan Handlingsplan för e- förvaltning: Stabsutredning

Läs mer

Vägledning för kanalstrategi

Vägledning för kanalstrategi Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag

Läs mer

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Elektroniska inköp steget före e-fakturan Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Bakgrund Politiska mål för e-förvaltning Strategi och nationell handlingsplan Förändringar inom upphandlingsområdet Enhet

Läs mer

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet En öppen dörr går vi ut eller går vi in är det något som läcker

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Utbildningskatalog hösten 2008. Utbildningar inom ekonomi, budget och styrning

Utbildningskatalog hösten 2008. Utbildningar inom ekonomi, budget och styrning Utbildningskatalog hösten 2008 Utbildningar inom ekonomi, budget och styrning , mål, målgrupp och innehåll i alla kursbeskrivningar Budgetprocessen i Regeringskansliet blir alltmer omfattande och innefattar

Läs mer

Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna

Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna Jörgen Sandström- IT-strateg Tänk om fler privatpersoner och företag fick möjlighet att försörja sig och utvecklas i hela landet. Vi står i den största

Läs mer

Advanced Mobile Device Management

Advanced Mobile Device Management 1 Advanced Mobile Device Management Magnus Janson Produktchef Tele2 Integration Service 2 4 Tele2 en del av Kinnevikgruppen Tele2 är den mobila utmanaren Mer än 40 miljarder kr i omsättning Mer än 30 miljoner

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Gabriella Jansson och Ulf Melin Statsvetenskap och informatik utveckling Linköpings universitet Offentliga e-tjänster i vår vardag 1 Offentliga e-tjänster

Läs mer

24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén

24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén 24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén bo.franden@statskontoret.se 08-454 47 45 Vi är ett stabsorgan till regeringen och Regeringskansliet. Vår uppgift är

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

Sociala medier och uppdragsutbildning

Sociala medier och uppdragsutbildning Sociala medier och uppdragsutbildning Vad ska jag prata om? Utveckla dina affärer med sociala medier Vägen fram till en framgångsrik social media-strategi Uppdragsutbildning i sociala medier? Mål med föreläsningen?

Läs mer

Internet of Things betydelse för Sverige

Internet of Things betydelse för Sverige Internet of Things betydelse för Sverige 1. Sveriges Ökat intresse för Forskning och Innovation () 2. EUs intresse av och Horizon 2020 3. i Sverige 4. s möjlighet och effekt för Sverige 5. Agenda, projekt,

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

HUR MAN LYCKAS MED BYOD

HUR MAN LYCKAS MED BYOD HUR MAN LYCKAS MED BYOD WHITE PAPER Innehållsförteckning Inledning... 3 BYOD Checklista... 4 1. Val av system... 4 2. Installation och konfiguration... 5 3. Prestanda... 5 4. Valfrihet ökar upplevelsen...

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner

Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner Projektbeskrivning Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner Forskningsgruppen VITS vid Linköpings universitet inbjuder på uppdrag av Tillväxtverket, Bolagsverket, Skatteverket och Sveriges Kommuner

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

Digital agenda för Åland

Digital agenda för Åland Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 1 2.1 Varför digital agenda?... 1 2.2 En vision för det åländska e-samhället... 2 2.3 Omvärlden... 3 2.3.1 Finlands digitala agenda... 3 2.3.2 Sveriges digitala

Läs mer

IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun

IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun Dokumenttyp Dokumentägare Kommunledningskontoret Dokumentnamn Program, IT-vision, handlingsplan och -utvecklingsplan Dokumentansvarig IT-chef Beslutad/Antaget

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Projecticon. Grafisk Standard. Projecticon AB Box 2131 103 14 Stockholm, Sweden. www.projecticon.se

Projecticon. Grafisk Standard. Projecticon AB Box 2131 103 14 Stockholm, Sweden. www.projecticon.se Projecticon Grafisk Standard Logotype Logotype Typsnitt: Palatino Färg: RGB, R46, G98, B174 C87M65 Typsnitt Dokument Rubriker Brödtext Fotnoter Verdana Garmond Arial Webb Rubriker Brödtext Länkar Verdana

Läs mer

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Implementering av ISO 26000

Implementering av ISO 26000 Implementering av ISO 26000 En standard till? Vi har ju redan ISO 9001 & ISO 14001. Socialt ansvarstagande, varför ska vi hålla på med det? Det får väl samhället sköta" Det där med ISO 26000 kan väl din

Läs mer

SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre

SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre Det livslånga åldrandet 1913 - pension 67- år kvinnor 58, män 56 år 1976 - pension 65

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Introduktion till molntjänster Tekniken bakom molntjänster och legala utmaningar

Introduktion till molntjänster Tekniken bakom molntjänster och legala utmaningar Introduktion till molntjänster Tekniken bakom molntjänster och legala utmaningar 19 november 2012 - Erica Wiking Häger och Mikael Moreira Innehåll 1. Vad är molntjänster? 2. Legala utmaningar 3. EU:s förslag

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Motion om att skapa diskussionsforum på Sala kommuns hemsida

Motion om att skapa diskussionsforum på Sala kommuns hemsida o/r~' ~~:~ :r SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 29 (44) KOMMUNSTYRELSEN SALA KOMMUN Sammanträdesdatum 2011-10-13 Y~F : s HANDLING NR 67 2011 202 Dnr 2011/111 Motion om att skapa diskussionsforum på Sala kommuns hemsida

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

SAMSET dagsläget sommaren 2003

SAMSET dagsläget sommaren 2003 SAMSET dagsläget sommaren 2003 Behovet av elektronisk identifiering och underskrifter Medborgarna och företag ett har stort behov av att kunna ta kontakt med myndigheter snabbt och enkelt. Med Internet

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

* Skatteverket. Skatteverkets Kanalstrategi

* Skatteverket. Skatteverkets Kanalstrategi * Skatteverket Skatteverkets Kanalstrategi Framtagen av Charlotte Rylander 2010 * Skatteverket 2(8) Kanalstrategi 1 INLEDNING Skatteverkets långsiktiga mål är att medborgare och företag har förtroende

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

White paper. Vård i världsklass. En möjlighet för Sverige

White paper. Vård i världsklass. En möjlighet för Sverige Vård i världsklass En möjlighet för Sverige 2013 Sammanfattning Efterfrågan på vårdinsatser i Sverige är större än tillgången, trots att många medicinska framsteg gjorts i vårt land och trots att vi är

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer