Framtidens e-förvaltning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens e-förvaltning"

Transkript

1 V I N N O V A R A P P O R T V R : 0 4 Framtidens e-förvaltning Scenarier 2016 L E N N A R T NOR DF OR S, B O E R IC S ON & H E M M I NG L I N DE L L - G U L L E R S GRU P P

2 Titel : Framtidens e-förvaltning Författare: Lennart Nordfors, Bo Ericson & Hemming Lindell - Gullers Grupp Serie : VINNOVA Rapport VR 2006:04 ISBN: ISSN: Utgiven: Maj 2006 Utgivare : VINNOVA Verket för Innovationssystem VINNOVAs Diarienr : Om VINNOVA VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. Genom sitt arbete ska VINNOVA tydligt bidra till att Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland. I serien VINNOVA Rapport publiceras externt framtagna rapporter, delrapporter, kunskapssammanställning, synteser, översikter och strategiskt viktiga arbeten från program och projekt som fått anslag av VINNOVA. Forskning och innovation för hållbar tillväxt. I VINNOVAs publikationsserier redovisar bland andra forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Undantag är publikationsserien VINNOVA Policy som återger VINNOVAs synpunkter och ställningstaganden. VINNOVAs publikationer finns att beställa, läsa eller ladda ner via Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys, Forum och Rapport säljs via Fritzes Offentliga Publikationer, tel , fax eller VINNOVA s publications are published at

3 Framtidens e-förvaltning Scenarier 2016

4

5 Förord VINNOVAs mål är att bidra till en hållbar tillväxt i Sverige. Detta sker genom en utveckling av landets innovationssystem. Med hjälp av analyser som identifierar hinder och möjligheter i systemen utformas program, inom områden med tillväxtpotential som inkluderar såväl stöd till behovsmotiverad forskning och utveckling som olika typer av aktörssamordning. VINNOVAs arbete med forskning, innovation och förnyelse som huvudsakliga delar innebär en utmaning för alla inblandade parter. Det gäller att tänka nytt och att ibland även våga ta risker i form av satsningar på nya områden och forskargrupper för att långsiktig förnyelse ska åstadkommas. Det innebär även att våga spränga gränser, såväl i valet av samarbetspartners som mellan olika områden. Den offentliga verksamhetens tjänster kan utföras och tillhandahållas mer effektivt och till lägre kostnad genom utveckling och användning av nya elektroniska interaktiva tjänster. Mångdisciplinär forskning och teknisk utveckling kommer att skapa nya tjänster som ger snabbare hantering av ärenden, effektiva arbetsprocesser, verkningsfullare organisation och en nätverksförvaltning som förenklar myndighetskontakterna för enskilda medborgare och företagare. Avgörande för om e-tjänster ska bli framgångsrika är också den offentliga förvaltningens förmåga att på olika sätt identifiera behoven och efterfrågan samt bedöma nyttan av tjänsterna. Användarnas upplevelse av tillgänglighet och användbarhet samt upplevd nytta är prioriterat. VINNOVAs område E-tjänster inom offentlig verksamhet omfattar offentlig förvaltning (myndigheter, kommuner, länsstyrelser, landsting) och de företag som levererar IT och kunskapsbaserade tjänster till offentlig förvaltning. Tillväxtfokus ligger på ökad kostnadseffektivitet i förvaltningen samt den efterfrågan på utvecklingen av nya ITbaserade tjänster och produkter som skapas. Som diskussionsunderlag inför framtidens e-förvaltning finns i denna skrift några spännande scenarier inför år VINNOVA i maj 2006 Cecilia Sjöberg Enhetschef Enheten för Tjänster och IT-användning Madeleine Siösteen Thiel Programledare E-tjänster i offentlig verksamhet 3

6 Innehåll Sammanfattning Framtidens e-förvaltning...6 Summary: The Future of egovernment...7 Läsanvisning...9 Del 1: Framtidens e-förvaltning Inledning...12 Vad är scenarier?...13 Vad menar vi med e-förvaltning? Teorier om utvecklingen av e-förvaltning Den virtuella förvaltningen Utvecklingsmodeller för e-förvaltning Gartner Group: Four Phases of e-government...22 Världsbanken Three phases of e-government Sammanfattning utvecklingsmodeller...24 Framtidens e-förvaltning Staten.se...27 Den oinbjudne gästen...30 Reträtten Generationsklyftan Del 2:Studerade scenarier och framtidsbilder Scenarier och framtidsbilder för e-förvaltning...40 Scenarios of e-government in Scenarieuppbyggnad...42 Slutsatser för framtidens e-förvaltning...44 e-governnment beyond Scenarieuppbyggnad...46 Perspektivförändringar som krävs...48 e-government in the EU in the next decade

7 Trender och vision Utmaningar för att genomföra e-förvaltning...50 Government in 2020: Taking the Long View Scenarier Påverkan på förvaltning och e-tjänster The advent of digital government...54 Transformational Government Dygnet runt VISAM Mot en modern och sammanhållen förvaltning Drivkrafter Vinnovas scenarier Drivkrafter och påverkan...60 Diskussion...60 Scenariedimensioner...60 Drivkrafter och utmaningar Samhälls- och förvaltningsbilder...63 Slutsatser för framtida e-förvaltning...64 Referenser Bilaga: Tablå över scenarier och framtidsbilder VINNOVAs publikationer

8 Sammanfattning Framtidens e-förvaltning Rapporten Framtidens e-förvaltning rör sig i mötet mellan informationstekniken och förvaltningspolitiken. Tillsammans avgör dessa, och andra faktorer, hur morgondagens e-förvaltning ser ut. Rapporten visar i framtidsscenarier hur verkligheten kan komma att te sig Studiens analyser av genomförda scenarie- och framtidsstudier visar att två huvudfrågeställningar återkommer. Den första rör hur avancerad datoranvändningen kommer att vara hos medborgarna. Går vi mot en framtid där användarna blir alltmer avancerade, och därmed alltmer krävande när det gäller e-tjänster? Eller kommer en sådan utveckling att hindras? Den ekonomiska utvecklingen kan exempelvis bli mindre positiv, vilket innebär att spridningen av IT går mindre snabbt. En annan möjlighet är att den digitala klyftan tilltar och att vi kommer att få se hur en elit snabbt tar till sig den nya tekniken och användningsmöjligheterna, medan breda segment av befolkningen blir mindre avancerade användare. Den andra huvudfrågeställningen är om vi kommer att se en integrerad eller fragmenterad förvaltning. I vilken utsträckning kommer olika delar av statsförvaltningen att samverka i framtiden? E-förvaltningen erbjuder stora möjligheter att länka samman tjänster, information och dialoger; en av Internets stora kvaliteter är just möjligheten att aggregera och föra samman information. Samtidigt avgörs frågan också av andra krafter än Internet, och ytterst av politiska beslut. De två frågeställningarna har fått forma det scenariekors som bär upp scenariearbetet och som leder fram till fyra tydligt åtskilda framtidsscenarier för år 2016, vilka blir till idealtypiska framtider : staten.se, Den oinbjudne gästen, Reträtten och Generationsklyftan. Trenderna har dragits till sin spets för att ge en så tydlig bild som möjligt av i vilken riktning utvecklingen kan gå under skilda betingelser. I del 2 av rapporten görs en genomgång av tidigare framtidsstudier och utvecklingsvisioner för e-förvaltningen i Sverige och Europa. 6

9 Summary: The Future of egovernment The report entitled The Future of egovernment concerns the coming together of information technology and government policy. These and other factors will together decide what egovernment in the future will look like. The report presents future scenarios of what reality will look like in The study s analyses show that scenario studies already conducted and future studies illustrate that two principal issues recur. The first concerns how advanced computer usage will be among citizens. Are we moving towards a future where users will become more advanced and thereby more demanding where eservices are concerned? Or will such development be hindered? To give an example, economic development could be less positive and this would mean that the spread of IT would be at a slower rate. Another possibility is that the digital gap will increase and we will see that an elite will quickly assimilate the new technology and user potential whereas a broad segment of the population would become less advanced users. The other principal issue is whether we will see integrated or fragmented government. To what extent will different parts of public administration will work together in the future? egovernment offers considerable opportunities for linking services, information and dialogue one of the internet s major advantages is specifically the potential to aggregate and bring together information. At the same time the question will be decided by forces other than the internet, and ultimately through political decisions. The two issues have been allowed to shape the scenario cross that supports the scenario work and which leads to four clear separate future scenarios for the year 2016 which will be ideal-typical futures : staten.se, Den oinbjudne gästen, [The uninvited guest] Reträtten och Generationsklyftan [The retreat and the generation gap]. The trends have been brought to a point to provide a picture that is as clear as possible of which direction development can take under different conditions. Part 2 of the report provides a review of previous future studies and development visions for egovernment in Sweden and Europe. 7

10

11 Läsanvisning Den här rapporten behandlar framtidens e-förvaltning. Vi definierar e-förvaltning som kontakten mellan medborgare och tjänstemän med hjälp av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) både vad gäller tjänster från förvaltning till medborgarna och medborgarnas möjlighet att föra en dialog med förvaltningen. Vi begränsar vi oss i den här rapporten till statsförvaltningen och går inte in på kommunernas och landstingens ansvarsområden. Del 1, Framtidens e-förvaltning, utgör syntesen av arbetet. Vi diskuterar i denna del definitioner, redogör för teorier och centrala utvecklingsmodeller samt avslutar med fyra möjliga scenarier för utvecklingen fram till Den läsare som snabbt vill få en överblick över området rekommenderas att läsa denna del. Del 2, Studerade scenarier och framtidsbilder, utgör grunden för analysarbetet där vi resonerar oss fram till vilka drivkrafter som är de centrala för utvecklingen av framtidens e-förvaltning. I denna del gör vi en genomgång av en lång rad genomförda framtidsstudier och utvecklingsvisioner för e-förvaltningen. Avsnittet representerar en genomgång av de viktigaste framtidsstudierna inom området. Den läsare som vill tränga djupare in i problematiken kring utvecklingen av e-fövaltningen rekommenderas att läsa även denna del. Rapporten är utarbetad inom projektet Framtidens e-förvaltning under vintern 2005 och våren Författare är Lennart Nordfors, fil.dr., Bo Ericsson, fil.kand., och Hemming Lindell, pol.mag. Författarna är omvärldsanalytiker vid Gullers Grupp. 9

12

13 Del 1: Framtidens e-förvaltning 11

14 Inledning Rapporten handlar om framtidens e-förvaltning. Den rör sig i mötet mellan två områden som befinner sig i snabb utveckling. Å ena sidan har vi informationsteknologin, dess spridning och hur tekniken utvecklas i termer av vad man kan göra över nätet, var det kan ske och med vilken säkerhet. Å andra sidan har vi förvaltningspolitiken, som påverkas av sådant som EU:s utveckling, trender mot integration kontra fragmentering och nya uppdrag. Tillsammans avgör dessa, och andra faktorers, utveckling hur morgondagens e-förvaltning kan tänkas se ut. Vår ambition är att blicka runt hörnet och se hur verkligheten kan komma att te sig år Tidpunkten 2016 är enligt vår mening ett lämpligt tidsperspektiv; tillräckligt nära i tiden för att vi ska kunna överblicka trenderna och tillräckligt långt fram för att de ska hinna spela ut i en framtid som kan tänkas skilja sig från dagens. Metoden för att göra detta är framtidsscenarier. Scenarierna skapas i rapportens första del, Framtidens e-förvaltning. I nästföljande avsnitt går vi kort igenom vad denna metod innebär och vad som skiljer den från andra sätt att hantera framtidsfrågor. Därefter vidtar ett avsnitt där vi preciserar vad vi menar med e-förvaltning. Därefter redogör vi för några par teorier om hur e-förvaltningen kan eller kommer att utvecklas. De är linjära (eller, i något fall, deterministiska) till sin karaktär. De talar om vilka typiska faser e-förvaltningen genomgår från mindre avancerade erbjudanden till allt mer avancerade. Med hjälp av dessa teorier får vi grepp om det aktuella kunskapsläget när det gäller vilka former e-förvaltningen kan ta sig. Baserat på den kunskap som vunnits genom studier av modeller för e-förvaltningens utveckling och genomförda scenarieprojekt inom området ger vi oss, till sist, i kast med att utveckla fyra framtidsscenarier för den svenska e-förvaltningen De återspeglar resonemang som förts tidigare men tillför samtidigt ett framtidsperspektiv i ett svenskt sammanhang. En utblick mot EU görs också i scenarierna. Vår förhoppning är att de ska kunna ge en god utgångspunkt för resonemang om den svenska e-förvaltning, dess framtid och vilka faktorer som vi måste ta hänsyn till när vi utformar den. I del 2, studerade framtidsbilder och scenarier, följer ett längre avsnitt där vi redogör för andras försök att formulera framtidsscenarier eller framtidsbilder för e-förvaltningen. Syftet är att dels ge en bakgrund vi har inte sett någon liknande sammanställning någon annanstans men också att se vilka faktorer man menar driver utvecklingen. Avgörande när framtidsscenarier skapas är att få ett grepp över vilka bakgrundsfaktorerna är och värdera dem efter hur säkra vi är på att de kommer att slå in. Kapitlet 12

15 avslutas med en genomgång och jämförelse mellan olika scenarieprojekts angreppssätt. Vad är scenarier? Det finns olika sätt att blicka in i framtiden. Ett är prognoser. Det bygger i stor utsträckning på att man skriver fram trender. Ett exempel: med kunskap om antalet nyfödda barn de senaste åren kan vi prognostisera hur lågstadiet bör dimensioneras om sju år. Ett annat är visioner. Det är ett uttryck för vilja och ambition att forma framtiden. Nästan alla idéburna organisationer, kommuner och många företag har visioner. De pekar ut färdriktningen och kan mobilisera engagemang och energi. Men strängt taget är visioner inte försök att beskriva framtiden, de är beskrivningar av hur man vill att den ska gestalta sig. I tider av stora och fundamentala förändringar kan prognoser lätt visa fel. Återkommande trendbrott leder till att trendframskrivningar lätt blir missvisande. Ett kompletterande eller alternativt sätt att försöka förstå framtiden erbjuder då scenariemetoden. Scenarier är berättelser om olika möjliga framtider. De är inte förutsägelser om framtiden eller uttryck för hur man vill att framtiden ska bli. Scenarier är berättelser som ökar förmågan att tidigt se viktiga förändringar och nya trender. Bra scenarier minskar risken för tunnelseende. De höjer beredskapen och ökar flexibiliteten. Man brukar ställa upp vissa kriterier för bra scenarier: Varje berättelse ska logiskt hänga ihop; den ska var internt konsistent. Scenarierna ska vara rimligt trovärdiga spännande, intresseväckande men inte science fiction. Scenarierna ska skilja sig tydligt från varandra; man arbetar av pedagogiska skäl ofta med 3-4 olika scenarier. Scenarierna ska också vara relevanta för den specifika frågeställning eller institution, som studeras; scenarier är inte berättelser i största allmänhet om framtiden. Scenarierna som utarbetas i den här rapporten reflekterar alltså inte vad man vill ska hända. Inte heller reflekterar de vad man tror kommer att hända. De reflekterar olika alternativ för vad som möjligen kan hända, och som man måste väga in i sitt arbete. En av scenariemetodens fördelar är att den inbjuder till att tänka det otänkbara. Den kan alltså ses som en del i en beredskapsplanering, att försöka förutsäga sådant som annars skulle bli överraskningar är den existerande verksamheten robust, klarar den 13

16 sådana händelser? En annan fördel är att man tänker i alternativa framtider klarar verksamheten flera olika händelseförlopp, eller litar den till att en viss händelsekedja måste förverkligas? En tredje fördel är att metoden ger ledning för hur man inte bara ska anpassa sig till omvärlden, utan också påverka den. Finns något scenario som måste undvikas eller finns något som man helst vill se uppnått, och hur bär man sig åt för att nå detta mål? Vad menar vi med e-förvaltning? E-förvaltning eller e-government har idag ingen entydig definition. Vissa definierar e- förvaltning endast i termer av möjligheten att leverera förvaltningstjänster och information via Internet. Denna typ av definition är relativt begränsad och i Sverige i allmänhet definieras e-fövaltning/e-government i termer av e-tjänster, e-förvaltning och e-demokrati 1. Utvecklingen av e-förvaltningen får då en vidare betydelse med effekter inte bara för förvaltningen utan även för medborgare, företag och det civila samhället i stort. Med e-tjänster menas utvecklingen av förvaltningens tjänster och myndighetsutövning via olika elektroniska kanaler. I detta ligger också en utveckling av självbetjäning och att den enskilde medborgaren blir en aktiv part i sina ärenden. E-förvaltning innebär i den här tolkningen den inre effektiviteten inom förvaltningar och förvaltningar emellan såsom utvecklandet av gemensamma intranät och möjligheten att samla information om ett ärende så att flera handläggare eller myndigheter parallellt kan arbeta med frågan vilket förbättrar effektiviteten. E-demokrati slutligen innebär möjligheten att utveckla medborgarnas inflytande och deltagande i politiken. Via nya informationskanaler ges möjligheten att snabbt ställa frågor till nya konstellationer av medborgare och genomföra omröstningar med hjälp av IKT (informations- och kommunikationsteknologi). Möjligheten för medborgarna att sluta sig samman i intressegrupper ökar också eftersom man via den nya teknologin snabbt kan nå en större publik än tidigare. Dessa faktorer är ömsesidigt beroende av varandra, exempelvis möjliggör förbättrade e-tjänster ökad förvaltningseffektivitet och också en möjlighet att påverka politiken på området då brukarna sluter sig samman i virtuella gemenskaper. I förlängningen är detta ett samspel mellan politiker, medborgare/näringsliv och tjänstemän. Schematiskt kan detta beskrivas med hjälp av följande triangel 2 : 1 SOU 2005:119, e-tjänster för ett enklare och öppnare samhälle 2 Se bl a Med egovernment mot good governance,thomas Sjöström, North Sweden European office 14

17 Figur 1: Definition av e-tjänster (hämtat ur Med egovernment mot good governance ) Medborgare/Näringsliv E-demokrati E-tjänster Politiker E-förvaltning Tjänstemän Den bredare definitionen är vanlig hos de forskare och organisationer som intresserar sig för samhället i stort och inte endast de tekniska aspekterna av e-förvaltning. Forskaren Jane E. Fountaine 3 ser utvecklingen av e-förvaltning (e-government) inte bara som en effektiviseringsfråga utan snarare som en utveckling som förändrar strukturerna för förvaltning och styrning av samhället 4. Detta synsätt går igen även hos Världsbanken och andra forskare på området så som Sharon Daws 5. Hon definierar e-government som: E-government is the use of information technology to support government operations, engage citizens, and provide government services. 6 Som synes innebär denna definition också en bredare syn på informationsteknologi som inte bara begränsar sig till användandet av Internet utan även andra tekniker som SMS, mobiltelefoni, MMS, telefonservice med mera. Denna uppfattning delas också av den svenska utredningen om offentliga e-tjänster 7. Även EU-kommissionen ansluter sig till en bredare definition av begreppet e-government och beskriver det så som: The use of information and communication technologies in public administration combined with organisational change and new skills in order to improve public services and democratic processes and strenghten support to public policies. 8 3 J. Fountaine utkom år 2001 med boken Building the Virtual State som betraktas som ett pionjärarbete inom området. 4 Se Building the Virtual State, Jane Fountaine, Washington D.C., S. Daws är Director för Centre for Technology in Government vid Rockefeller College of Public Affairs and Policy, University of Albany, USA. 6 The Future of E-Government, Centre for Technology in Government, USA, SOU 2005:119, s The role of egovernment for Europé s future, EU-kommissionen, , COM(2003)

18 Den bredare definitionen av e-government omsluter således flera aspekter av den offentliga förvaltningen och samhället. Gemensamt är dock att denna förändring sker med utgångspunkt i förvaltningen. Det svenska sättet att dela upp e-tjänster/e-government där en subkategori är e-förvaltning känns därför något missledande. Vi menar att ovan nämnda triangel därför bör omdefinieras så att det virtuella styrelseskicket kommer att stå som samlande begrepp. Det handlar om samhället sätt att organisera ett virtuellt styrelseskick där olika segment och kontaktytor använder IKT i ökad utsträckning. En bättre benämning för e-förvaltning i ovanstående triangel kan då vara e-styrning eftersom det handlar om kontakterna mellan tjänstemän och politiker. Denna benämning delas också av bland annat Sharon Dawes som kallar detta e-management. E-tjänster skulle också behöva omdefinieras då detta begrepp är något snävt när det gäller kontakterna mellan medborgare och tjänstemän. Det handlar inte bara om möjligheterna till tjänster utan även medborgarnas möjlighet att föra en dialog med tjänstemännen. En bättre definition av denna aspekt av det virtuella styrelseskicket skulle därför vara just e-förvaltning då förvaltningen vanligtvis definieras som kontakten mellan medborgare och tjänstemän, det vill säga implementeringen av beslutad politik. Vår tolkning av e-governance/virtuellt styrelseskick skulle då kunna sammanfattas med följande figur: Figur 2: Definition av e-förvaltning Medborgare/Näringsliv E-demokrati Virtuellt Styrelseskick E-förvaltning Politiker E-styrning Tjänstemän Det är viktigt att skilja på att vi i denna rapport intresserar oss för hela komplexet av frågor som rör förvaltningen och inte endast för den inre effektiviteten eller leveransen av e-tjänster hos förvaltningen. Vi gör inte anspråk på att detta ska vara den enda eller 16

19 en heltäckande definition av e-förvaltning utan vill endast understryka att vår studie av den framtida e-förvaltningen kommer att röra sig på ett övergripande plan där konsekvenser för såväl förvaltningsorganisation, tjänsteutformning och medborgarnas inflytande över förvaltningen kommer att diskuteras. I den här rapporten koncentrerar vi oss på e-förvaltning som en del av det virtuella styrelseskicket enligt ovan nämnda definition. Vi definierar således e-förvaltning som kontakten mellan medborgare och tjänstemän med hjälp av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) både vad gäller tjänster från förvaltning till medborgarna och medborgarnas möjlighet till att föra en dialog med förvaltningen. Vi kommer således inte att gå in på aspekter av e-demokrati (folkomröstningar vi nätet, deltagande via partiernas hemsidor, osv) eller e-styrning (förhållandet mellan tjänstemän och politiker och deras möjligheter till kontroll och inflytande). Vi kommer heller inte gå in i detalj på enskilda konsekvenser för e-förvaltningen och exempelvis diskutera olika tekniska lösningar för specifika situationer utan försöka fånga de större dragen och de kritiska förändringsfaktorer som kan komma att påverka framtidens e-förvaltning. Vidare begränsar vi oss till statsförvaltningen och går inte in på kommunernas och landstingens ansvarsområden. 17

20 Teorier om utvecklingen av e-förvaltning Som tidigare nämnts utkom den amerikanska förvaltningsforskaren Jane E. Fountain 2001 med boken Building the Virtual State 9, där hon behandlar informationsteknik och institutionell förändring. Boken har inspirerat senare forskare och praktiker inom e-förvaltning och betraktas som ett pionjärarbete inom området. Sedan Fountain gav ut boken har användningen av Internet utvecklats kraftigt och nya tillämpningar både av Internettekniken och angränsande informationsteknik, såsom mobila lösningar, har tillkommit. Trots detta står sig Fountains grundläggande teoribildning inom e-förvaltning väl. Bl a identifierar Fountain i sin bok flera utvecklingssteg, framför allt i utnyttjandet av Internet, mot en fördjupad e-förvaltning. Tankarna har därefter utvecklats av bl a Gartner Group i Four phases of e-government och Världsbanken i Three phases of e- Government. Dessa utvecklingsmodeller för e-förvaltning, som utgör en förlängning av Fountaines teori och ligger implicit i flertalet scenarier för framtidens e-förvaltning, presenteras längre ned i detta avsnitt. Nedan redogör vi kort för några av huvuddragen av Fountains tankar som inledning till de scenarier och framtidsbilder av e-förvaltningen som följer i påföljande avsnitt. Den virtuella förvaltningen Det USA som Fountain beskriver i Building the Virtual State står på tröskeln till den virtuella samhället. Förvaltningen har hämtat idén med webbportal från näringslivet och lanserar ingångar på nätet för studerande, pensionärer, småföretagare etc, med information från olika relevanta myndigheter. Från näringslivet har förvaltningen också anammat affärsidén om tillgänglighet dygnet runt. Utvecklingen av e-tjänster för medborgare och företag pågår och förvaltningen står nu inför den verkliga utmaningen: att förändra de egna institutionerna och utveckla samverkan mellan myndigheterna för att bättre svara mot e-samhällets behov. Fountain tar avstamp i införandet av informationstekniken i den amerikanska offentliga förvaltningen. Många ser ett direkt orsakssamband mellan ny teknik och förändringar i organisationen, men sambanden är betydligt mer kompexa än så. 9 Building the Virtual State. Information Technology and Institutional Change. Jane E. Fountain, Bookings Institution Press, Washington, D.C.,

21 Förvaltningen är inte enbart en formell organisation, påpekar hon, utan består av aktörer som verkar i en kulturell, social och institutionell struktur, som påverkar utformningen av ny teknik, hur den uppfattas och hur den används. 10 Informationstekniken i form av Internet, datornätverk och telekom kan visserligen beskrivas objektivt i termer av kapacitet och funktionalitet objective information technology men när den omsätts is enacted i en organisation, formas den av dess institutioner, med dess uppfattningar och sätt att utforma och använda tekniken. Den blir en enacted information technology. Enskilda individer och organisationer tillför sina tolkningar, sitt sätt att utföra och använda tekniken i samverkan med andra och i nätverk. Den nya informationsteknologin omsluts av den befintliga förvaltningen och förändras av denna. Processen är ömsesidig. Samtidigt som institutioner och organisationer formar informationstekniken när den omsätts i praktiken, utövar tekniken ett förändringstyck på samma organisationer och institutioner. Trycket kan vara olika starkt. I många fall resulterar inte Internet i institutionell förändring utan stärker tvärt om existerande strukturer. I andra fall används tekniken uttryckligen för att få till stånd förändring. Institutioner och strukturer kan vara i olika grad tillåtande eller begränsande för aktörerna i organisationen, vilket har betydelse för hur den nya tekniken används och vilken genomslagskraft den får. Fountain tar också upp ett resonemang om den virtuella myndigheten och den virtuella staten. 11 Den virtuella staten definierar hon som en organisation där förvaltningen i ökad utsträckning utförs inom samverkande eller samordnade datoriserade nätverkssystem, snarare än i fristående byråkratiska myndigheter. Den virtuella staten består av virtuella myndigheter lagda över en formell byråkratisk struktur. 12 I perspektivet av det sena 1990-talet presenterar Fountain en utvecklingsmodell för hur förvaltningarna använder sig av Internet och angränsande informations- och telekommunikationsteknik, baserad på grad av institutionell förändring hos myndigheterna respektive operationell förändring. 13 I det första steget bygger myndigheten en egen webbsajt som tillhandahåller enkel information för besökare. En sådan webbsida innebär liten påverkan på myndighetens strukturer, kultur och interna maktförhållanden. I ett andra steg introduceras samverkan mellan flera myndigheter om en gemensam webbsajt riktad till en viss målgrupp, där myndigheternas information samlas, material 10 kapitel 6, sid 83ff 11 sid 98ff 12 sid sid 99ff 19

22 kan laddas ned och enklare transaktioner utföras. Hit länkas även privata företag och organisationer som vänder sig till den aktuella målgruppen. Själva webbsidan utformas i samarbete med andra, men påverkar inte myndigheternas egen organisation och dess back channels. Det tredje steget rymmer utvecklingen av eget intranät, vilket har en större påverkan på myndighetens interna strukturer och arbetssätt. Myndigheterna utvecklar också gemensamma webbsajter, där också den bakomliggande förvaltningsstrukturen samordnas. I detta skede aktualiseras behovet av mer genomgripande förändringar i myndigheternas arbetssätt, styrning och institutioner: The promise of a seamless interface with the public at the level of a computer screen is the promise of the first wave of G2C (Government to Citizen) digital government. The second wave, G2G (Government to Government), is integration och connection across jurisdictions and programs behind the interface, in the bricks and mortar of goverment. 14 Fountain för samman två forskningsriktningar i sin modell för technology enactment. Dels den organisationsforskning som studerar samverkan, samarbete, socialt kapital, mellanorganisatoriska nätverk och strategiska allianser, och som intresserar sig för hur små men växande förändringar i organisation och styrning kan öppna för gränsöverskridande nätverk. Nätverksorganisationen har ställts mot både den hierarkiska organisationen och marknadsorganisationen. Den andra forskningsriktningen handlar om datornätverk networked computing och deras betydelse för utvecklingen av organisationers struktur och processer. Hon konstaterar att informationstekniken är ett verktyg som både kan brukas och missbrukas av förvaltningarna när den omsätts i praktiken. När tekniken har införts kan den både bli ett hinder och en möjlighet för utveckling av förvaltningen. I bästa fall kan informationstekniken inte bara möjliggöra förändring, utan också fungera som en stark katalysator för att åstadkomma förändring i organisationen. Men den kan också komma att förstärka gamla institutionella strukturer istället för att öppna nya kommunikationsvägar. 15 Fountain nämner avslutningsvis några utvecklingslinjer som är värda att uppmärksamma för den fortsatta diskussionen. Hon observerar bl a de nätverksstrukturer som byggs upp mellan offentlig förvaltning och privata och ideella organisationer, vilka riskerar att störa de komplexa, institutionaliserade maktförhållandena mellan offent- 14 sid sid

Framtidens e-förvaltning. Lennart Nordfors Gullers Grupp lennart.nordfors@gullers.se

Framtidens e-förvaltning. Lennart Nordfors Gullers Grupp lennart.nordfors@gullers.se Framtidens e-förvaltning Lennart Nordfors Gullers Grupp lennart.nordfors@gullers.se Morgondagens e-förvaltning Scenarier för 2020 Framtagna på uppdrag av VINNOVA, Publicerade i boken E-government of Tomorrow

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

eprogram 2025 Verksamhetsutveckling med e-stöd

eprogram 2025 Verksamhetsutveckling med e-stöd Verksamhetsutveckling med e-stöd eprogram 2025 beslutades av kommunfullmäktige den 29 augusti 2013. Förord Under 2009 inleddes diskussionen kring uppdatering av eprogrammet. Det då gällande eprogrammet

Läs mer

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället Förord Vi behöver jobba smartare, effektivare och på nytt sätt för att möta förändrade förutsättningar. Genom att ta

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 008.18

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 008.18 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 008.18 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2007-05-28 73 2007-05-29 2007/237-008 E-24 BROMÖLLA STRATEGI e-24 Bromölla strategi Innehåll 1 Introduktion

Läs mer

Program för e-förvaltningsutveckling i Norrköpings kommun 2008-2010

Program för e-förvaltningsutveckling i Norrköpings kommun 2008-2010 1(6) Program för e-förvaltningsutveckling i Norrköpings kommun 2008-2010 Ersätter programmet för utveckling av elektroniska tjänster 2004-03-01 39 Fastställd av kommunfullmäktige 2008-12-15 214 2(6) Program

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Sammanfattning Digitaliseringskommissionen tillsattes den

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

E-program för Jönköpings kommun

E-program för Jönköpings kommun E-program för Jönköpings kommun Ks 2008:225 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder E-program för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 303 1 2 1 (7) E-program för Jönköpings kommun

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering REMISSVAR 1 (9) 2007/214 ERT ER BETECKNING N2007/5876/ITP Näringsdepartementet ITP 103 33 STOCKHOLM IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig

Läs mer

Digital agenda i Europa - tar tillvara på digitaliserings möjligheter.

Digital agenda i Europa - tar tillvara på digitaliserings möjligheter. Digital agenda i Europa - tar tillvara på digitaliserings möjligheter. Europa 2020 - Kommisionens program för att hantera vägen ut ur krisen - Består av sju huvudinitiativ - Smart tillväxt - En digital

Läs mer

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Vård och omsorg Skola och lärande Näringsliv och arbete Samhällsbyggnad, transport och miljö Kultur, fritid och besöksnäring Demokrati och delaktighet

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Strategisk inriktning digitalisering Christer Hårrskog

Strategisk inriktning digitalisering Christer Hårrskog Strategisk inriktning digitalisering 2015-04-22 Christer Hårrskog Från infrastrukturhållare till samhällsutvecklare 2 15-04-23 Det går aldrig så långsamt som det gör i dag Tid för aj nå 100 miljoner användare

Läs mer

VINNOVA & egovernment. Sundsvall 07-10-16

VINNOVA & egovernment. Sundsvall 07-10-16 VINNOVA & egovernment Sundsvall 07-10-16 VINNOVAs uppgift VINNOVA är en statlig myndighet, budget 1,8 mrd Ansvarsområde innovationer kopplade till forskning och utveckling det vill säga nyskapande, framgångsrika

Läs mer

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Vård och omsorg Skola och lärande Näringsliv och arbete Samhällsbyggnad, transport och miljö Kultur, fritid och besöksnäring Demokrati och delaktighet

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

* Skatteverket. Skatteverkets Kanalstrategi

* Skatteverket. Skatteverkets Kanalstrategi * Skatteverket Skatteverkets Kanalstrategi Framtagen av Charlotte Rylander 2010 * Skatteverket 2(8) Kanalstrategi 1 INLEDNING Skatteverkets långsiktiga mål är att medborgare och företag har förtroende

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

www.pwc.se/eforvaltning E-förvaltning under lupp Offentlig sektors högsta chefers syn på e-förvaltning

www.pwc.se/eforvaltning E-förvaltning under lupp Offentlig sektors högsta chefers syn på e-förvaltning www.pwc.se/eforvaltning Offentlig sektors högsta chefers syn på e-förvaltning Den tredje generationens e- förvaltning Genom att till stor del betrakta offentlig information och e-tjänster som gemensamma

Läs mer

Strategi för IT- utveckling 2015

Strategi för IT- utveckling 2015 STYRDOKUMENT IT-strategi 2015 Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: Lagakraftvunnet beslut Antagen: KF 145, 2012-11-05 Strategi för IT- utveckling 2015 Innehåll BAKGRUND...1 STATLIGA

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Vägledning för kanalstrategi

Vägledning för kanalstrategi Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag

Läs mer

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043 Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun Antagen i kommunfullmäktige 2014-02-25 18 Dnr 2014/1043 1(6) Bakgrund Detta dokument utgör Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Utgångspunkt är EU:s digitala Agenda,

Läs mer

Microsoft erbjudande idag. Helena Fuchs, Microsoft Per Bay, COSMO CONSULT

Microsoft erbjudande idag. Helena Fuchs, Microsoft Per Bay, COSMO CONSULT Microsoft erbjudande idag Helena Fuchs, Microsoft Per Bay, COSMO CONSULT "Vi står på randen av en teknisk revolution som fundamentalt förändrar hur vi lever, hur vi arbetar och relaterar till varandra.

Läs mer

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 1(5) IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 Antagen av kommunstyrelsen den 17 augusti 2011 118 2(5) 1. Inledning 1.1 Bakgrund 2000 antogs en IT-strategi för åren 2000-2003. I strategin redovisades kommunens

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige Det finns nu ett första utkast till strategidokument baserat på strategigruppens arbete. Det bygger på de förslag

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Juncker-Kommissionen: prioriteringar och arbetsprogram

Juncker-Kommissionen: prioriteringar och arbetsprogram Juncker-Kommissionen: prioriteringar och arbetsprogram Annika Korzinek EU-Kommissionens Representation i Sverige Europaforum Norra Sverige, 12 mars 2015 EU-kommissionen, Representationen i Sverige Vår

Läs mer

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet

Läs mer

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET INFORMATION TILL DIG SOM NYBLIVEN FÖRÄLDER I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ

Läs mer

SKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner. Anna Gillquist

SKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner. Anna Gillquist SKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner Anna Gillquist Gemensamma mål för offentlig sektor SKL, e-delegationen och regeringen - Enklare vardag för privatpersoner och företag. - Smartare

Läs mer

Vision KB:s syfte, vision och målbild

Vision KB:s syfte, vision och målbild Vision 2025 KB:s syfte, vision och målbild Regeringen Syfte Vision 2025 Målbild 2020 Aktiviteter KB:s styrkedja KB får sitt uppdrag från regeringen i instruktion och regleringsbrev etc. Myndigheten omsätter

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Göteborgs Stad bedömer såväl omvärldsanalysen (Kapitel 3) som de perspektiv betänkandet tar sin utgångspunkt i som relevant.

Göteborgs Stad bedömer såväl omvärldsanalysen (Kapitel 3) som de perspektiv betänkandet tar sin utgångspunkt i som relevant. Till Näringsdepartementet s.registratoregeringskansliet.se s.fsegeringskansliet.se Yttrande till Näringsdepartementet - Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden, SOU 2015:91 (Regeringskansliets

Läs mer

ABCDE. Inför genomförandet av stadens e-strategi. Till Norrmalms stadsdelsnämnd

ABCDE. Inför genomförandet av stadens e-strategi. Till Norrmalms stadsdelsnämnd Avdelningen för strategi och stöd N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2002-12-02 DNR 051-269/02 Handläggare: Riitta Sköld, 508 09 307 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Inför genomförandet

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Beslutad av kommunfullmäktige , 2016KS/0157

Beslutad av kommunfullmäktige , 2016KS/0157 Digital agenda 2020 1 (12) Förord Den digitala agendan för Värmdö har arbetats fram med delaktighet av företrädare från samtliga verksamheter i kommunen. Arbetet har letts av Kommuniktions- och IT-avdelningen

Läs mer

Motion om att skapa diskussionsforum på Sala kommuns hemsida

Motion om att skapa diskussionsforum på Sala kommuns hemsida o/r~' ~~:~ :r SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 29 (44) KOMMUNSTYRELSEN SALA KOMMUN Sammanträdesdatum 2011-10-13 Y~F : s HANDLING NR 67 2011 202 Dnr 2011/111 Motion om att skapa diskussionsforum på Sala kommuns hemsida

Läs mer

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet Seminarium 1:6 Föreläsare Urban Funered, urban.funered@finance.ministry.se Offentliga Rummet, Norrköping, 26 Maj 2009 Urban Funered

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Välkommen till Det digitala Malmö

Välkommen till Det digitala Malmö Välkommen till Det digitala Malmö Världen blir mer och mer digital för varje dag. Samma sak händer i Malmö. I Malmö stad vill vi använda digitaliseringen på ett positiv sätt och därigenom förbättra servicen

Läs mer

Higher education meets private use of social media technologies PERNILLA

Higher education meets private use of social media technologies PERNILLA Higher education meets private use of social media technologies Research questions R1. How do students perceive the use of social media in their learning environment in higher educa9on? R2. Do students

Läs mer

Nytt it-program för Stockholms stad

Nytt it-program för Stockholms stad ÄLDREFÖRVALTNINGEN KOMMUNIKATION TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0401-308/2012 SID 1 (7) 2012-11-19 Handläggare: Carl Smitterberg Telefon: 08-508 36 221 Till Äldrenämnden Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr:

Läs mer

157 Yttrande över utredningen EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

157 Yttrande över utredningen EU på hemmaplan (SOU 2016:10) PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida 2016-05-23 1 (1) KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Dnr KSF 2016/161 157 Yttrande över utredningen EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Samverkan men hur? Presentation och diskussion inför kommande arbete kring ny inriktning för IT-forum. Caroline Andersson Carin Forest 2013-11-08

Samverkan men hur? Presentation och diskussion inför kommande arbete kring ny inriktning för IT-forum. Caroline Andersson Carin Forest 2013-11-08 Samverkan men hur? Presentation och diskussion inför kommande arbete kring ny inriktning för IT-forum Caroline Andersson Carin Forest 2013-11-08 Agenda Inledning och bakgrund till arbetet Samverkan men

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Kommunikationsavdelningen Annika Lagerholm & Carolina Blaad DIGITAL STRATEGI Datum Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Få utvecklingsinsatser na på rull och god anslutning Digital samverkan Handlingsplan för e- förvaltning: Stabsutredning

Läs mer

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige  Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige www.europaforum.nu North Sweden European Office www.northsweden.org Mid Sweden European Office www.midsweden.se Tryck: Luleå Grafiska, 2013 För ytterligare information Europaforum

Läs mer

Bonnier Conference Center 14 november

Bonnier Conference Center 14 november Bonnier Conference Center 14 november Rundabordssamtal Välj bland nio ämnen! Utvärderingen efter vårens Nolldistans gav ett hundraprocentigt stöd för återkommande rundabordssamtal. Succén är nu tillbaka!

Läs mer

Betänkande av Utveckling av lokal service i samverkan: Se medborgarna för bättre service för medborgarna (SOU 2009:92)

Betänkande av Utveckling av lokal service i samverkan: Se medborgarna för bättre service för medborgarna (SOU 2009:92) 851 81 Sundsvall 2010-04-13 1 (6) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Diarienr AD 46/2010 Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Lars

Läs mer

Yttrande över betänkande av Utredningen om framtidens stöd till konsumenter, SOU 2012:43

Yttrande över betänkande av Utredningen om framtidens stöd till konsumenter, SOU 2012:43 2012-10-12 REMISSVAR Justitiedepartementet FI Dnr 12-7536 103 33 Stockholm (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Framtidens idrottsförening

Framtidens idrottsförening Framtidens idrottsförening Sverige och idrotten 2020 SF-presentation, april 2012 Uppdraget Bakgrunden till projektet Framtidens idrottsförening startar med Narva-motionen samt RS yrkande och Proletärens

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Synpunkter på kommissionens grönbok Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa

Synpunkter på kommissionens grönbok Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa 1999-06-01 EuJu1999/2993 Justitiedepartementet Granskningsenheten Kanslirådet Thomas Ericsson Telefon 08-405 46 27 Telefax 08-20 27 34 Europeiska kommissionen Att: Wolfgang Huber Enhetschef för GD XIII/E-1

Läs mer

Ledarskap vid uppbyggnad av en gemensam kunskapsprocess

Ledarskap vid uppbyggnad av en gemensam kunskapsprocess Ledarskap vid uppbyggnad av en gemensam kunskapsprocess Stora förväntningar på projekten Projekten förväntas vara En viktig och unik komponent i den svenska tillväxt- och innovationsmotorn Möta viktiga

Läs mer

Riktlinje fo r sala.se KOMMUNSTYRELSEN

Riktlinje fo r sala.se KOMMUNSTYRELSEN Riktlinje fo r sala.se KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR SALA.SE 2014-2016 1 (3) 2014-02-12 RIKTLINJE KOMMUNSTYRELSEN Riktlinje för sala.se och övriga publika internetkanaler Internet rymmer idag ett stort

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

Digital agenda för Sverige

Digital agenda för Sverige Digital agenda för Sverige en gemensam kraftsamling för digitaliseringens möjligheter Svenskt inflytande Lars Lundqvist Utmaningar: Att omvandla Europa till det kunskapssamhälle som behövs i en globaliserad

Läs mer

Implementering av ISO 26000

Implementering av ISO 26000 Implementering av ISO 26000 En standard till? Vi har ju redan ISO 9001 & ISO 14001. Socialt ansvarstagande, varför ska vi hålla på med det? Det får väl samhället sköta" Det där med ISO 26000 kan väl din

Läs mer

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt

Läs mer

Riktlinjer. Information och kommunikation. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2005-04-25

Riktlinjer. Information och kommunikation. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2005-04-25 Riktlinjer Information och kommunikation Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2005-04-25 Datum: 2012-02-02 Dnr: Sida: 2 (8) Riktlinjer för information och kommunikation Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet ehälsa nytta och näring ehälsa nytta och näring Förord I Sverige finns goda förutsättningar att förbättra vården och omsorgen med hjälp av moderna

Läs mer

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IKT plan för utbildningsnämnden 2015 IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft

Digitaliseringens transformerande kraft Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Kunskap och bred

Läs mer

Processinriktning i ISO 9001:2015

Processinriktning i ISO 9001:2015 Processinriktning i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument Syftet med detta dokument är att förklara processinriktning i ISO 9001:2015. Processinriktning kan tillämpas på alla organisationer och alla

Läs mer

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien C LAES N O R G R E N R I K S R E V I S O R Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien Riksrevisor Claes Norgren talar om informationssäkerhet inför Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Försvarshögskolan 27 april

Läs mer