Årsredovisning 2012 Innehållsförteckning

Transkript

1 Årsredovisning 2012

2

3 Årsredovisning 2012 Innehållsförteckning 2. Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4. Kommunens organisation Block 1 - Förvaltningsberättelse 6. Omvärld 8. Sammanfattande finansiell analys 14. God ekonomisk hushållning 18. Kommunala jämförelser 23. Kommunen som arbetsgivare Block 2 - Kommunen - verksamhet 27. Demokrati och inflytande 28. Byggnation och boende 30. Näringsliv 32. Kultur och fritid 36. Barnomsorg och grundskola 39. Gymnasieskola och vuxenutbildning 42. Omsorg och social service 45. Teknisk service 48. Affärsverksamhet 51. Miljö 54. Räddning och säkerhet 56. Folkhälsa - välfärdsredovisning Block 3 - Kommunen ekonomi 60. Redovisning, modell och principer 62. Resultaträkning och analys 63. Kassaflödesrapport och analys 64. Balansräkning och analys 66. Notförteckning 73. Driftredovisning 79. Investeringsredovisning Block 4 - Kommunala företag, verksamhet och ekonomi 82. Sotenäsbostäder AB 84. Sotenäs RehabCenter AB 85. RAMBO AB 86. Sammanställd redovisning 92. Fem år i sammandrag år återblick i räkenskaperna 96. Revisionsberättelse Årsredovisning Sotenäs kommuns årsredovisning är kommunstyrelsens redovisning över verksamheten för det gångna året. Syftet är att ge en informativ redovisning till kommunfullmäktige och kommunens invånare samt externa intressenter. Årsredovisningen bygger på nämnder och bolags verksamhetsberättelser och för den som önskar fördjupad information hänvisas till respektive nämnds och bolags redovisning. Årets bildtema: Föreningsliv Omslagsfoto: Bengt Wall. 1

4 Årsredovisning 2012 Kommunalrådet Inom omsorgsförvaltningens område flyttade dagligverksamheten inom LSS till nya ändamålsenliga lokaler vid Idrottsvägen. Kommunfullmäktige antog en äldreomsorgsplan i syfte att få en långsiktig planering för kommunens äldreomsorg. Under året blev fler utförare av hemtjänst antagna för personlig omvårdnad och service enligt LOV och från september övertog ett nyinrättat utskott under kommunstyrelsen ansvaret för den politiska styrningen av omsorgsfrågorna. Mats Abrahamsson (M) kommunalråd Foto: Michael Johansson Sotenäs kommun satsar mot framtiden. I en orolig omvärld med finansiella kriser och lågkonjunktur valde Sotenäs kommun att satsa vidare på en god omvårdnad om både unga och gamla och fortsätta investera för en bättre miljö, både för våra verksamheter samt vår gemensamma havsmiljö. Årets resultat. För elfte året i rad redovisar kommunens bokslut ett överskott. Årets resultat uppgår till 15,3 miljoner, investeringar för 104 miljoner netto. Utbildningsförvaltningen har tagit fram en vision och helhetsidé som bygger på nationella styrdokument och kommunfullmäktiges programförklaring. Utifrån förhållningssättet ständiga förbättringar har grundskolan samt förskolan fortsatt sitt utvecklingsarbete. Förvaltningen har under året arbetat fram rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet. Under hösten genomfördes en enkät inom V8-kommunerna vars resultat visar att Sotenässkolan är en trygg skola med hög trivsel, där eleverna anser skolan viktig och att de kan påverka skolarbetet. Lysekil och Sotenäs. Under året invigdes den nya gymnasieskolan Campus Väst av utbildningsminister Jan Björklund och det kan glädjande konstateras att elevtillströmningen är fortsatt god till den nya gymnasieskolan. Att notera är att den spetsutbildning i samverkan med Göteborgs universitet kring naturprogrammet som erbjuds vid gymnasiet är det mest kvalificerade som kan erbjudas och är kronan på verket i utbildningssammanhang. 2

5 Årsredovisning 2012 Kommunalrådet Miljö- och byggnämndens verksamhet kom att innefatta utkast till bostadsförsörjningsplan, program för fördjupning Åbyfjorden, antagen hastighetsplan samt utkast till campingpolicy. Under 2012 antogs tre detaljplaner och ytterligare två detaljplaner vann laga kraft under året. Miljösidan har präglats av arbetet inför en sammanslagning av verksamheten under en ny miljönämnd för Munkedal, Lysekil och Sotenäs. Inom kommunstyrelsens olika verksamhetsområden har arbetats med lokalförsörjningsplan samt underhållsplan för kommunens fastigheter. Arbetet med ledarutvecklingsprogram samt utredning av Heltid en rättighet deltid en möjlighet har genomförts. Tillväxt- och utvecklingsavdelningen har aktivt samarbetat med företagarna och Kusthandlarna med både Riskkapital-seminariet och Oktobermässan som lockade besökare. Smögens Fiskauktion har under året bolagiserats till Smögens Fiskauktion AB, vilket är helägt av Sotenäs kommun. Investeringar som inletts under 2012 är bland annat utbyggnad av kväverening vid Omholmens avloppsreningsverk samt om- och tillbyggnad av kommunhuset. Flera olika investeringar i parker, badplatser samt bryggor och hamnar är genomförda. En ny brandstation/ kommundepå i Hunnebostrand har under året färdigställts. Ett varmt tack till kommunens medarbetare och förtroendevalda som under 2012 utfört ett utmärkt arbete för att göra Sotenäs till en ännu bättre kommun. Mats Abrahamsson (M) Kommunstyrelsens ordförande Året i sammandrag Årets resultat 15 Mkr Investeringar 104 Mkr Låneskuld 151 Mkr Pensionsskuld 239 Mkr Soliditet 53 % Soliditet inklusive samtliga pensionsåtaganden 26 % Nettokostnader, inklusive avskrivningar 415 Mkr Skatteintäkter och generella statsbidrag 431 Mkr Nämndernas budgetöverskridning (exkl affärsdrivande) 2,7 Mkr Antal årsarbetare (-4 sedan föregående år) 862 st Medelålder anställda 48 år 3

6 Årsredovisning 2012 Kommunens organisation Kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande instans. I fullmäktige finns 31 ledamöter och 22 ersättare. Kommunfullmäktiges sammansättning bestäms av medborgarna i Sotenäs vid allmänna val. Fullmäktige leds av ett presidium som består av en ordförande, en förste vice ordförande och en andre vice ordförande. Kommunala nämnder. För nämnderna i Sotenäs kommun finns dels regler som talar om vilket ansvarsområde varje nämnd har, dels regler som är gemensamma för alla. Nämnderna skall följa de mål och riktlinjer i sin verksamhet, som fullmäktige har beslutat om. Verksamheten skall bedrivas inom de ekonomiska ramar, som fullmäktige angivit. Nämnderna är också skyldiga att se till att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. De ansvariga gentemot fullmäktige skall därför regelbundet rapportera om sin verksamhet till fullmäktige Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har till uppgift att leda och samordna planeringen av kommunens ekonomi och verksamhet. Lars Forsstedt/Bildarkivet.se Kommunfullmäktige Valnämnd Valberedning Revision Överförmyndare Kommunstyrelse Omsorgs- och socialutskott Utbildningsnämnd Miljö- och byggnämnd Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd Lysekil/Sotenäs 4

7 Foto: Pontus Olofsson/Sotenäs Gym & Motion

8 Förvaltningsberättelse Omvärld Internationell ekonomi. Världsekonomin utvecklades oväntat svagt under slutet av I flera europeiska länder, däribland Sverige, minskade BNP. Även i USA var utvecklingen förvånansvärt svag. Efter årsskiftet har utsikterna överlag ljusnat. Olika förtroendeindikatorer, som t.ex. inköpschefsindex för industri och tjänstesektor har förbättrats påtagligt, även om nivåerna är fortsatt låga i flera länder och då inte minst i Sydeuropa. På de flesta håll i världen beräknas BNP stiga 2013, men tillväxten blir i många fall rätt svag. Framförallt utvecklingen under årets inledning antas bli dämpad. Världens BNP beräknas växa 3,5 procent 2013 vilket kan jämföras med 3,2 procent Inte minst i EU-länderna bedöms utvecklingen bli fortsatt svag. Även om tillväxten efterhand ökar förutses BNP, för euro-länderna som helhet, bli oförändrad mellan 2012 och Detta trots att en rad positiva åtgärder gjorts från bland annat den europeiska centralbankens sida vilka medfört sjunkande statsobligationsräntor för skuldtyngda länder. Återhämtningen i USA kantas av betydande osäkerhet. Sedan 2009 har arbetslösheten sjunkit från 10 till 8 procent, men samtidigt har arbetskraften minskat. Förväntningarna på den närmaste framtiden är splittrade bland företagen även om en viss förskjutning skett i positiv riktning under årets början. De amerikanska hushållens förväntningar om framtiden har dock inte stärkts. En viktig faktor är den stabilisering som skett på bostadsmarknaden. Den mycket svaga tillväxten i Europa innebär att också tillväxtländernas ekonomier vuxit långsammare SKL räknar dock med att denna svacka blir begränsad. Sveriges ekonomi. De tre första kvartalen 2012 kan tillväxten i svensk ekonomi betecknas som relativt god. Få länder i Europa kunde under motsvarande period uppvisa en tillväxt på dryga 2 procent. Under fjärde kvartalet hann problemen i omvärlden ifatt svensk ekonomi och BNP backade något. Exporten och produktionen inom industrin föll tillbaka ett par procent och även hushållens konsumtion utvecklades svagt. Samtidigt som denna uppbromsning skedde försköts hushållens och företagens framtidsförväntningar i negativ riktning. Stämningsläget i slutet av 2012 kan betecknas som mycket mörkt. Förväntningarna om framtiden har emellertid ljusnat under början av 2013 i takt med att stämningsläget i omvärlden förbättrats. Kommunernas ekonomi. Kommunernas preliminära resultat före extraordinära poster visar på ett överskott på 14,1 mdkr, vilket är en försämring med 4,7 mdkr gentemot år I resultatet ingår återbetalningen från AFA försäkring med cirka 8 mdkr. Årets resultat, som även innehåller extraordinära poster, ökar med 5,3 miljarder, från 9,3 till 14,6 miljarder. För år 2012 redovisar cirka 94 procent av kommunerna positiva resultat före extraordinära poster. 6

9 Förvaltningsberättelse Omvärld Det är en förbättring gentemot år 2011, då 85 procent av kommunerna hade ett överskott före extraordinära poster. Andelen kommuner som har ett resultat på 500 kronor eller mer per invånare ökar också. År 2012 uppgår andelen till 74 procent, jämfört med 2011 då det var 64 procent av kommunerna som redovisade sådana överskott. Befolkning. Sotenäs kommuns folkmängd har den gångna tjugoårsperioden legat mellan och och har under de senaste åren minskat uppgick invånarantalet till 9 004, en minskning med 3 personer från föregående år. Antalet nyfödda barn 2012 uppgick till 65. Födelseunderskottet uppgick till -59 vilket innebär ett positivt flyttningsnetto. Befolkningen karaktäriseras av att andelen personer 55 år och äldre är mycket hög. Medelåldern hos kommuninnevånarna 2012 uppgick till 47,9 år vilket placerar Sotenäs högst bland kommunerna i Västra Götaland och på sjunde plats i riket. Därefter kommer och handel med 14 procent samt vård och omsorg med 12 procent. Sotenäs kommun är en utpendlingskommun. Nettot mellan in- och utpendling minskade mellan åren 2006 till 2009 för att därefter öka något. Nettoutpendlingen 2011 uppgick till 123 personer jämfört med 110, 65 och 121 personer för respektive 2008, 2009 och Arbetsmarknaden i Sotenäs har haft en stabil karaktär över tiden. Under 2012 har dock antalet arbetslösa ökat men andelen arbetslösa ligger fortfarande lägre än både länet och riket. I december 2012 var andelen arbetslösa eller sökande i program i ålder år 5,1 procent. Att jämföra med 6,5 procent i länet och 6,9 procent i riket. Källor: SCB, SKL och AMS. Näringsliv och arbetsmarknad. Sotenäs är starkt beroende av att basnäringarna har en trygg tillgång på arbetskraft, råvaror och kommunikationer. I kommunen finns cirka arbetsställen, de flesta knutna till orterna Kungshamn, Smögen, Hunnebostrand, Bovallstrand, Väjern, Hovenäset och Bohus-Malmön. De flesta arbetstillfällen återfinns inom tillverkningsindustrin (28 procent), vilket är nästan dubbelt så stor andel som genomsnittet i riket. Marcus Lundstedt/Bildarkivet.se 7

10 Förvaltningsberättelse Finansiell analys - kommunen Den finansiella analysen som redovisas i detta avsnitt skall ses som en sammanfattning av den finansiella utvecklingen och ställningen i kommunen och koncernen. Ytterligare analyser finns i block tre och fyra längre fram i årsredovisningen. Kommunen. Årets resultat uppgår till 15,3 Mkr vilket är 2,2 Mkr sämre än föregående år men 10,1 Mkr bättre än budgeterat. Resultatet innebär att kommunen för elfte året i rad redovisar överskott. I resultatet ingår reavinster från försäljning av befintliga fastigheter med 1,8 Mkr. Dessa intäkter skall räknas av vid avstämning mot det lagstadgade balanskravet. Årets resultat enligt balanskravet uppgår således till 13,5 Mkr. Den affärsdrivande verksamhetens resultat uppgår till 6,8 Mkr vilket innebär att årets resultat för den skattefinansierade verksamheten uppgår till 8,5 Mkr. Den egentliga nämndsverksamheten (exkl affärsdrivande verksamhet) visar en negativ avvikelse från budget med 2,7 Mkr. Samtliga facknämnder redovisar underskott. Nettokostnadsutveckling. För en god ekonomisk hushållning kan inte verksamhetsresultatet (nettokostnaderna) tillåtas att öka i snabbare takt än skatter och utjämningsbidrag. Den låga ökningen av skatte- och bidragsintäkterna beror till stor del på skatteväxlingen med regionen i samband med det överförda ansvaret för kollektivtrafiken. Investeringar. Kommunen investerade netto under året för 104,1 Mkr i materiella tillgångar vilket är betydligt högre än under 2011 (87,6 Mkr). Inkomster från fastighetsförsäljning uppgick till 8,6 Mkr. Drygt 40 procent av investeringsvolymen avser VA-verksamheten. Nettokostnadsutveckling Den senaste treårsperioden uppgår den genomsnittliga kostnadsökningen i Sotenäs till 1,6 procent medan skatteintäkterna ökat i genomsnitt 2,1 procent. Andel nettokostnader Nettokostnadernas förhållande till skatter och stats- och utjämningsbidragen är viktigt för kommunens ekonomi. Nyckeltalet speglar hur stor del av skatter och statsbidrag som den löpande driften tar i anspråk. Om andelen överstiger 100 procent räcker inte skatteintäkterna till för att finansiera den löpande verksamheten. Förändring i procent jämfört med föregående år Nettokostnader 2,4 % 1,3 % 1,2 % Skatter och utjämningsbidrag 2,7 % 2,9 % 0,6 % Nettokostnadernas andel av skatter och utjämningsbidrag % 98 % 97 % 96 % 96 % 8

11 Förvaltningsberättelse Finansiell analys - kommunen Under 2011 och 2012 har kommunen tagit upp nya lån på sammanlagt 120 Mkr. Investeringsvolymen uppgick till 25 procent av nettokostnaderna att jämföra med 5 procent som betraktas som en normal investeringsvolym Foto: Ann-Catrine Holst/Sotenäs DFF Självfinansieringsgrad Avskrivningar 33,6 Mkr 35,0 Mkr 37,8 Mkr Försäljning av fastigheter, inkl exploatering 16,2 Mkr 18,0 Mkr 8,6 Mkr Årets resultat exkl resultat från fastighetsförsäljning -0,8 Mkr 3,3 Mkr 10,2 Mkr Utrymme för självfinansiering 49,0 Mkr 56,3 Mkr 56,6 Mkr Nettoinvesteringar 70,6 Mkr 87,6 Mkr 104,1 Mkr Självfinansieringsgrad 69 % 64 % 54 % Investeringsvolym/nettkostn 17 % 21 % 25 % Självfinansieringsgrad Under de senaste åren har självfinansieringsgraden av investeringarna legat betydligt under 100 procent. Investeringarna har till och med 2010 kunnat finansieras utan upplåning främst på grund av en hög ingående likviditet och genom intäkter från fastighetsförsäljningen. Soliditet (%) Soliditet enl. balansräkningen Soliditet inkl. pensionsåtagande Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar, som finansierats utan lån. Soliditeten enligt balansräkningen är 53 procent vilket är en minskning med 4 procentenheter från Den försämrade soliditeten beror på den stora ökningen av balansomslutningen vilket främst beror på den höga investeringsvolymen. Foto: Ann-Catrine Holst/Sotenäs DFF 9

12 Förvaltningsberättelse Finansiell analys - kommunen Kommunalskatt. Skattesatsen till kommunen är 21,31 procent och har, om man bortser från den skatteväxling som genomfördes med regionen 2012, hållits oförändrad sedan Likviditet. Under 2012 har likviditeten försämrats trots upptagande av nya lån. Checkkrediten uppgår till 20 Mkr. Ränterisk. Ur ett riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränte- och valutarisker. En ökning av räntan med 0,5 procent på det långfristiga lånet, skulden till VAkollektivet (periodiserade anslutningsavgifter) och hyres-/leasingavtal skulle medför ökade kostnader med 1,4 Mkr. Kommunen har inga utlandslån och löper därmed ingen valutarisk. Budgetföljsamhet. Budgetavvikelsen totalt 2012 för den skattefinansierade verksamheten är 3,3 Mkr och motsvarar 0,5 procent av kommunens omsättning. Borgensåtaganden. Kommuninvest. Sotenäs kommun har i november 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 274 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Se not 23 i block 3. Borgen för bostadsändamål. Kommunens borgensåtaganden för Sotenäsbostäder AB omfattar 472,8 Mkr och förlustansvar för privatpersoners bostadslån omfattar 0,3 Mkr. Övriga borgensåtaganden. Kommunens borgensåtaganden för Sotenäs RehabCenter AB uppgår till 2,3 Mkr och övriga borgensåtaganden 1,8 Mkr. Kommunalskatt Sotenäs kommuns inkomster av skatt och generella stats- och utjämningsbidrag uppgick till 430,6 Mkr eller 63 procent av de totala intäkterna. En högre skattesats med 1 procent under 2012 skulle inneburit ytterligare 16,9 Mkr i skatteintäkter. Kommunalskatt (%) Primärkommunalskatt 21,74 21,74 21,31 Total kommunal skatt, kommun och region 32,19 32,19 32,19 Likviditet Kassalikviditeten, som bör uppgå till 100 procent, visar hur likvida tillgångar och fordringar förhåller sig till kortfristiga skulder, det vill säga betalningsförmågan på kort sikt. Likviditet Likvida medel Mkr Tillgängliga medel Mkr Kassalikviditet %

13 Förvaltningsberättelse Finansiell analys - kommunen Pensionsåtaganden. Kommunen har ett omfattande pensionsåtagande. Den större delen av pensionsskulden, pensionsförpliktelser äldre än 1998, redovisas utanför balansräkningen bland ansvarsförbindelser. Ur risksynpunkt är det totala pensionsåtagandet viktigt att analysera. En detaljerad redovisning över kommunens pensionsåtagande finns i not 19 i block 3. Känslighetsanalys. Invånarantal. Invånarantalet påverkar bland annat skatteintäkter och utjämningsbidrag. Minskar invånarantalet med 100 personer betyder det minskade skatteintäkter med 4,2 Mkr. Löneökningar. I budgeten för 2013 har löneökningarna beräknats till 2,9 procent. Varje procentenhets ökning av lönesumman medför en ökning av personalkostnaderna med 3,75 Mkr. Utjämningssystemet. För 2013 erhåller kommunen ersättning för inkomstutjämning med 44,5 Mkr. Kommunens egna skattekraft beräknas 2013 ligga kring 100 procent av medelskattekraften i riket. Kommunen är därmed inte så känslig för förändringar i inkomstutjämningssystemet. Sammanfattning och framåtblick. Inom den kommunala sektorn används ofta en finansiell analysmodell som utgår från fyra finansiella perspektiv; finansiellt resultat, kapacitetsutveckling, riskförhållanden samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Resultat och kapacitet. Sotenäs kommun har under ett antal år visat en trend av obalans mellan intäkter och kostnader i den löpande verksamheten. Resultaten har visserligen varit positiva under en följd av år men nettokostnaderna har i hög utsträckning påverkats positivt av intäkter från fastighetsförsäljning, exploateringsverk- Budgetavvikelse, skattefinansierad verksamhet (Mkr) Nämndernas verksamhet -7,9-2,9-2,7 Skatte- och bidragsintäkter 4,3 6,8 0,2 Årets resultat, skattefinansierad verksamhet 6,2 16,8 3,3 Budgetföljsamhet Budgetföljsamheten för nämndernas del har försämrats under den senaste treårsperioden. 11

14 Förvaltningsberättelse Finansiell analys - kommunen samhet och affärsdrivande verksamhet. Under 2011 bröts trenden tillfälligt och överskottet i den löpande verksamheten uppgick till 5,0 Mkr. Även 2012 visar ett överskott i löpande verksamhet uppgående till 3,4 Mkr men i resultatet ingår en engångsintäkt i form av återbetalda premier från AFA Försäkring motsvarande 9,6 Mkr. När det gäller investeringsvolymen har den under den senaste treårsperioden inte kunnat finansieras med egna medel fullt ut. Självfinansieringsgraden har legat på i genomsnitt 62 procent. Likviditeten har trots upplåning försämrats och den totala låneskulden i koncernen har ökat vilket i sin tur kan försvåra möjligheten till upplåning på längre sikt. Betalningsberedskapen på kort sikt bedöms dock fortfarande som tillfredställande. Kommunens långsiktiga kapacitet har inte förändrats påtagligt under Under 2012 har dock soliditeten försämrats på grund av den stora ökningen av balansomslutningen vilket I jämförelse med landets övriga kommuner uppvisar Sotenäs en bra soliditet främst beror på den höga investeringsvolymen. I jämförelse med landets övriga kommuner uppvisar dock Sotenäs en bra soliditet. Skattesatsen ligger över genomsnittet i riket och länet men under grannkommunernas nivåer vilket medför att läget är relativt gynnsamt. Risk och kontroll. Kommunen har en måttlig skuldsättning och har därför inte varit exponerad för någon större ränterisk. Borgensåtagandet för det egna bostadsbolaget är relativt stort men bedöms inte innebära någon förlustrisk. Budgetföljsamheten för nämndernas del har försämrats under den senaste treårsperioden. Framåtblick. Resultatet i 2013 års budget uppgår till 0,4 Mkr, det vill säga betydligt under det finansiella målet på lägst 5,0 Mkr. I resultatet ingår vinster i exploateringsverksamheten på 6,0 Mkr vilket innebär en obalans mellan intäkter och kostnader i den löpande verksamheten. Kommunen står samtidigt inför betydande investeringar de närmaste åren vilket kommer att innebära ökad låneskuld, ökad räntekänslighet och risk för ytterligare försämrad soliditet. De negativa budgetavvikelserna i nämndernas verksamhet ger anledning till extra uppmärksamhet. Det är viktigt att negativa budgetavvikelser inte blir regel då en god budgetdisciplin är grunden för rätt resursfördelning och rättvisa prioriteringar. 12 Jörgen Wiklund/Bildarkivet.se

15 Förvaltningsberättelse Finansiell analys - koncernen Koncernen. Sotenäs kommun bedriver verksamhet i både förvaltningsform och genom andra juridiska personer. I kommunkoncernen ingår förutom Sotenäs kommun även Sotenäsbostäder AB, Stiftelsen Industrihus i Sotenäs kommun, Sotenäs RehabCenter AB och Rambo AB. Verksamheten i Stiftelsen Industrihus är vilande. Årets resultat. Kommunkoncernen redovisar ett positivt resultat på 18,4 Mkr vilket är 1,2 Mkr sämre än Förutom kommunen redovisar Sotenäsbostäder och Rambo överskott medan Sotenäs RehabCenter visar underskott. Bolagens andel av resultatet. Koncernens positiva resultat kommer för de två senaste åren till väsentlig del från kommunen. Det av kommunen helägda bostadsbolaget Sotenäsbostäder AB, har haft en stabil resultatnivå de senaste åren. Bolaget, som har en relativt stor låneskuld, har under det gynnsamma ränteläget de senaste åren valt att öka nivån på fastighetsunderhållet betydligt i stället för att låta de lägre räntekostnaderna slå igenom på resultatet. Sotenäs RehabCenter AB som ägs till 50 procent av Sotenäs kommun har under den senaste treårsperioden visat bättre resultat än tidigare under 2000-talet. Bolagets underskott i verksamheten täcks via driftbidrag från Sotenäs kommun. Rambo AB ägs till drygt 20 procent av Sotenäs kommun. Övriga delägare är kommunerna: Lysekil, Tanum och Munkedal. Rambo AB har allt sedan bolaget startade 1981 haft en mycket stabil resultatutveckling med en god soliditet som följd. Från 2010 har bolaget tagit över kommunens avfallsverksamhet och administrerar nu denna verksamhet för samtliga ägarkommuner. Investeringar. Kommunkoncernens totala nettoinvesteringar för 2012 uppgår till 119,8 Mkr varav bolagen svarar för 15,7 Mkr. Sotenäsbostäder svarar för den största andelen av bolagens investeringar, 10,8 Mkr. Årets resultat Mkr Resultat före finansnetto 24,8 34,6 32,3 Resultat före skatt 13,7 20,5 17,1 Årets resultat 12,8 19,6 18,4 Andel av resultat Mkr Sotenäsbostäder AB (100 %) 2,0 1,5 0,8 Sotenäs RehabCenter (50 %) -0,7-0,7-0,6 Rambo AB (20 %) 1,4 1,7 1,3 Nyckeltal (%) Kassalikviditet Soliditet Årets resultat Koncernen redovisar ett positivt resultat på 18,4 Mkr Andel av resultat Bolagens resultat efter finansnetto i förhållande till ägd andel. Nyckeltal Den förbättrade likviditeten beror till största delen på ökade kortfristiga fordringar. Sotenäsbostäder är den enhet i koncernen som har lägst soliditet, 12 procent. De övriga bolagen har hög soliditet och betalningsförmågan på lång sikt i koncernen bedöms som god. 13

16 Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning. Enligt kommunallagen skall i budget anges finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Finansiella mål behövs för att betona att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Mål och riktlinjer för verksamheten behövs för att få en koppling mellan ekonomi och verksamhet. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Mål Årets resultat skall, för den skattefinansierade verksamheten, uppgå till lägst 5 Mkr Investeringsvolymen skall under mandatperioden högst uppgå till 200 Mkr i den skattefinansierade verksamheten. Analys / kommentar Årets resultat, för den skattefinansierade verksamheten, uppgår till 8,5 Mkr. Totalt för 2011 och 2012 uppgår investeringsvolymen i den skattefinansierade verksamheten till 127,3 Mkr varav 61,1 Mkr under Kommungemensamma verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Mål Demokrati och medborgarsamverkan Utifrån genomförd medborgarenkät avseende medborgarnas uppfattning om tillgänglighet, information och öppenhet, inflytande och förtroende, skall en åtgärdsplan arbetas fram. Kvalitetsgarantier skall höja medborgarnyttan och leda till ständiga förbättringar. Framtid Sotenäs skall öka medborgarnas delaktighet och inflytande. Personal Sotenäs kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare. Den totala sjukfrånvaron i Sotenäs kommun skall minska. Energi Energiförbrukningen skall 2020 minska med 25 procent i förhållande till Fastigheter och anläggningar Kommunens fastigheter och anläggningar skall höjas genom samordning och effektivisering. Analys / kommentar En Kommundag genomfördes den 27 oktober 2012 i syfte att förbättra medborgardialogen. En uppföljande medborgarenkät genomfördes under hösten. Förslag på åtgärder tas fram under första kvartalet Kommunfullmäktige har fastställt kvalitetsgarantier för kommunen. Ytterligare ett led i förbättringsarbetet är deltagandet i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), ett kvalitetsprojekt i SKL:s regi. Det politiska arbetet med Framtid Sotenäs fortgår. Sjukfrånvaron är oförändrad i jämförelse med år Förslag till personalpolicy behandlas politiskt första kvartalet En medarbetarenkät kommer att genomföras under Arbetet för att minska energiförbrukningen fortgår. Metoder för att följa upp effekterna utvecklas för att möjliggöra bra prognoser. Utförd inventering av kommunens fastigheter under våren 2012 visar på ett mycket betydande behov av underhållsåtgärder. Genomförd utredning visar på begränsade möjligheter till ytterligare samordning och effektivisering. 14

17 Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning I 2012 års budget har fullmäktige angivit mål för god ekonomisk hushållning dels ur finansiellt perspektiv dels ur verksamhetsperspektiv. Verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning är angivna på övergripande nivå och på nämndsnivå. Johan Alp/Bildarkivet.se Företagande Förbättrade förutsättningar för nya och befintliga företag. Utbildnings- och utvecklingsinsatser skall stimulera till ett differentierat näringsliv Samarbete Kommunen skall aktivt delta i samarbetet med övriga kommuner i norra Bohuslän i syfte att effektivisera och rationalisera verksamheten för en ökad kvalitet. Sotenäs kommun skall utveckla samarbeten inom IT, Löner, Miljö- och Hälsa med Munkedal och Lysekil Sotenäs kommun skall söka samverkan inom VAområdet med Uddevalla, Munkedal och Färgelanda. Sotenäs kommun skall initiera ett visionsarbete för gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning samt uppdragsutbildning. Kommunen medverkade vid en företagsmässa som genomfördes i oktober. Kommunens näringslivsutvecklare arbetar kontinuerligt med att förbättra dialogen med kommunens företag. Arbetet med att etablera en Företagsarena Sotenäs pågår Kommunen deltar aktivt i samverkansmöten med de övriga kommunerna i norra Bohuslän i syfte att fördjupa befintligt samarbete och för att finna nya samarbetsområden. Sammanslagningen av IT samt Miljö- och hälsa har genomförts från Kontakter har tagits med berörda kommuner och fortlöper under en sammanslagning kan ske tidigast under Arbetet har inte påbörjats Nämndspecifika verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Mål Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret skall skapa goda administrativa rutiner och en kvalitetssäkrad ärendehantering. Hälsoråd Målet för hälsorådets arbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla Sotenäsbor. Kollektivtrafik Kommunen skall verka för ett ökat resande med kollektivtrafiken. Analys / kommentar Samtliga enheter inom förvaltningen arbetar kontinuerligt med att förbättra rutinerna för ärendehantering. Sekreterargruppen arbetar med att samordna och kvalitetssäkra rutiner kring ärendehantering. Hälsorådet har initierat och skapat förutsättningar för ett flertal insatser inom de prioriterade områdena, vilka alla bidrar till ökad hälsa hos kommuninvånarna. Kommunen har, tillsammans med Västtrafik, under 2012 iordningställt busshållplatsen vid Bäckevikstorget, Kungshamn. Kommunen fortsätter dialogen med Västtrafik och påtalar vikten av snabba förbindelser. 15

18 Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning Mål Räddningstjänst Räddningstjänsten skall verka för en ökad samverkan i syfte att skapa en trygg och säker kommun. Hamnar Öka och förbättra service och tillgänglighet i kommunens hamnar. Anläggningar Kommunens anläggningar skall hållas i sådant skick att de är säkra och ger ett välkomnande intryck för boende och besökare. Fastigheter Arbeta fram en lokalförsörjningsplan Ett systematiskt underhåll enligt prioriterad plan med årliga avstämningar. Vägar Kommunens gator och vägar skall tillgodose trafiksäkerhetskrav och främja goda kommunikationer. Kost och städ Kost- & städverksamheten skall tillgodose olika gruppers behov av bra måltider och rena inomhusmiljöer för att främja hälsa och välbefinnande Vatten och avlopp Verksamheten skall vara helt självfinansierad och bedrivas kostnadseffektivt. Fiskauktionen Verksamheten skall vara helt självfinansierad och bedrivas kostnadseffektivt. Grundskola Utbildningen skall vara likvärdig i varje skolform och organiseras så att god ekonomisk hushållning tillgodoses. Andel elever som når målen skall årligen öka jämfört med tidigare år (mätt som ett medeltal för de senaste tre åren). Analys / kommentar Utökad samverkan har påbörjats under året med tekniska avdelningen, miljö- och bygg, polisen samt alkoholhandläggare. För att inte ge avkall på säkerheten i kommunens hamnar så har tillgängligheten i vissa hamnar försämrats under året. Under året har det inte rapporterats några allvarliga tillbud. Lekplatser har förbättrats och hopptornet i Hästedalen har byggts om. Lokalförsörjningsplanen är framtagen. En inventering av kommunens fastigheter avseende eftersatt underhåll är genomförd. En plan för prioriterade åtgärder är framtagen. Systematiskt underhåll genomförs i begränsad omfattning. Omfattningen av beläggningsarbeten de senaste åren medför att standarden på kommunens vägnät försämrats. Verksamheten uppfyller målet med att tillgodose olika gruppers behov av bra måltider och rena inomhusmiljöer. Projekt Fokus matglädje har genomförts under Projektet syftar till att lyfta den offentliga måltiden som en del i ständiga förbättringar. Verksamheten är självfinansierad. Verksamheten är självfinansierad även om resultatet 2012 är visar ett mindre underskott. Bedömningen är att utbildningen är likvärdig. För Bedömningen är att utbildningen är likvärdig. För att de mindre skolorna ska klara sina uppdrag styrs relativt sett fler resurser dit då dessa skolor har strategiskt viktiga lägen utifrån det övergripande kommunala perspektivet. Sammantaget bedöms detta vara god ekonomisk hushållning. Målet är inte uppfyllt. Resultatet för år 2012 är att 89 procent av eleverna nådde målen och det är lägre än 93 procent som är snittet de senaste tre åren. 16

19 Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning Mål Kultur Arbeta för en ökad samverkan mellan olika aktörer för bättre nyttjande av tillgängliga resurser. Gymnasieskola Arbeta för en kostnadseffektiv och konkurrenskraftig gymnasieutbildning genom samarbete med Lysekils kommun. Vuxenutbildning Utöka samarbetet med övriga kommuner i norra Bohuslän för ökad kvalitet och kostnadseffektivitet Arbetsbefrämjande åtgärder Den långtidsarbetslöse skall erbjudas aktiva insatser som ökar möjligheten till ett inträde på arbetsmarknaden. Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen (IFO) skall arbeta förebyggande för att minska behovet av försörjningsstöd och institutionsplaceringar Äldreomsorg Den enskilde ska i första hand ges möjlighet att bo kvar i den invanda hemmiljön. LSS-verksamhet Människor i Sotenäs kommun med funktionshinder ska kunna leva ett tryggt, samhällsintegrerat och självständigt liv. Miljö- och byggverksamhet Miljöhänsyn och resurshushållning skall prägla all handläggning i nämndens verksamhet. Analys / kommentar Ungdomsverksamhetens nystart i Hunnebostrand i nya lokaler i Folkets Hus har inneburit en bra dialog med Folketshusföreningen. Under året har samtal förts med föreningen om att göra Folkets Hus till ett kommunens kulturhus. Under året har uppföljning och kontroll av ekonomin inte fungerat tillfredsställande vilket gör det svårt att bedöma om verksamheten är kostnadseffektiv. Antalet elever från Sotenäs som väljer att studera vid Gullmarsgymnasiet ökar vilket visar att skolan står sig väl i konkurrens med andra skolor. Genom utökad samverkan med Lysekils och Munkedals vuxenutbildning, Gullmarsgymnasiet och Högskolan Väst har kursutbudet kunnat breddas för kommuninvånarna vilket skapat nya möjligheter till yrkesutbildning och kompetensutveckling för arbetslösa och företag. Arbetslivsenheten samarbetar med individ- och familjeomsorgen samt arbetsförmedlingen och erbjuder insatser till långtidsarbetslösa. Sotenäs kommun har mycket låga kostnader för försörjningsstöd och få hushåll är långtidsberoende av sådant stöd. IFO samverkar med andra aktörer i gemensam familjemottagning och ungdomsmottagning. Kommunen behöver utveckla alternativ till institutionsplaceringar av barn och vuxna. Hemtjänsten är verksam dygnet runt och agerar tillsammans med anhörigstödet, hemsjukvården, kommunrehab via bostadsanpassning, dagverksamhet och växelvård i syfte att ge den enskilde goda förutsättningar att bo kvar i sitt ordinära boende. Kommunen erbjuder funktionshindrade gruppbostäder och servicelägenheter men också personlig assistans, dagverksamheter och boendestöd. Under tiden fram till 2020 beräknas ett ökat behov av olika former av verksamheter och bostäder till yngre funktionshindrade personer. Miljöaspekter vägs in vid handläggning av ärenden. 17

20 Förvaltningsberättelse Kommunala jämförelser Kommunala jämförelser. Kommunerna i norra Bohuslän, Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum bedriver sedan några år ett aktivt benchmarkingarbete. Syftet med arbetet är att genom systematiska jämförelser förklara likheter och olikheter mellan kommunerna och att detta arbete ska leda till ett erfarenhetsutbyte och lärande mellan kommunerna. Befolkning Kommunerna i norra Bohuslän är ungefär lika stora och därmed i många avseenden lätta att jämföra med varandra. Strömstad har under en rad av år visat en stabil ökning av antalet invånare och är nu näst största kommunen i norra Bohuslän. Övriga i jämförelsen visar sjunkande befolkningstal. Antal invånare 31/ Sotenäs kommun Lysekils kommun Munkedals kommun Strömstads kommun Tanums kommun Foto: Fleming Larsson/Sotenäs Folkdansgille

21 Förvaltningsberättelse Kommunala jämförelser Kommunalskatt (%) 2012 Sotenäs kommun 21,31 Lysekils kommun 22,06 Munkedals kommun 22,33 Strömstads kommun 21,91 Tanums kommun 21,56 Kommunalskatt Alla kommunerna i norra Bohuslän har en hög kommunalskatt om man jämför med genomsnittet i länet och riket. Munkedal och Lysekil tillhör de kommuner i landet som har högst utdebitering. Resultat i Mkr, Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Resultat Samtliga kommuner har 2012 erhållit återbetalning av premier från AFA Försäkring vilket förstärkt resultaten. Om man bortser från dessa återbetalningar redovisar samtliga kommuner utom Tanum ett sämre resultat 2012 än Kostnadsutveckling i %, Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Kostnadsutveckling För att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs att man har kontroll över kostnadsutvecklingen och att kostnaderna inte ökar snabbare än intäkterna. Den senaste treårsperioden uppgår den genomsnittliga kostnadsökningen i Sotenäs till 1,6 procent medan skatteintäkterna ökat i genomsnitt 2,1 procent. Soliditet (%) 2011 Sotenäs kommun 26,3 Lysekils kommun -29,2 Munkedals kommun -10,8 Strömstads kommun 20,4 Tanums kommun 9,8 Soliditet Kommunernas långsiktiga finansiella styrka, soliditeten, skiljer sig väsentligt åt mellan kommunerna. Munkedal och Lysekil har negativ soliditet, och därmed ett negativt eget kapital. Sotenäs och Strömstad tillhör de kommuner i Västra Götaland som har högst soliditet. 19

22 Förvaltningsberättelse Kommunala jämförelser Barnomsorg Sotenäs kommun redovisar den högsta kostnaden inom förskolan med 256 kronor per timme. Sotenäs har förhållandevis bra vuxentäthet inom förskolan, och högre personalkostnader vilket ger en hög kostnad per vistelsetimme. Kostnad per vistelsetimme, förskola (kr/tim) 2011 Sotenäs kommun 256 Lysekils kommun 199 Munkedals kommun Strömstads kommun 214 Tanums kommun 216 Grundskola Sotenäs kommun har medvetet satsat på fler lärare i förhållande till elevassistenter. Lärar- och elevassistenttäthet/100 elever Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Godkänt i alla ämnen Sotenäs kommun visar mycket bra resultat vad avser andelen elever med godkänt i alla ämnen i årskurs 9. För 2012 har resultatet försämrats men i jämförelse med övriga kommuner har Sotenäs fortfarande det högsta värdet. Samtliga kommuner visar relativt stora variationer under treårsperioden. Godkänt i alla ämnen efter årskurs 9 (%) Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Riket

23 Förvaltningsberättelse Kommunala jämförelser Äldreomsorg, kostnad per invånare 80-w år i Tkr, Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Äldreomsorg Sotenäs kommun har de senaste åren haft en låg kostnadsutveckling. Samtliga kommuner i jämförelsen har högre kostnader än vad som är motiverat utifrån befolkningsstrukturen. I de nationella jämförelser som görs av hur brukarna uppfattar kvalitén inom äldreomsorgen får kommunerna i norra Bohuslän generellt ett bra betyg. För Sotenäs har värdena för både hemtjänst och särskilt boende förbättrats betydligt jämfört med I jämförelse med de övriga kommunerna ligger Sotenäs i topp när det gäller kvalitén i särskilt boende och på fjärde plats inom hemtjänsten. Kostnad för försörjningsstöd, kr/invånare Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Individ- och familjeomsorg Sotenäs och Strömstad utmärker sig som kommuner med låga kostnader i jämförelse med de övriga kommunerna i gruppen. Samtliga kommuner i jämförelsen har högre kostnader för hela individ- och familjeomsorgsverksamheten än vad som är motiverat utifrån befolkningsstrukturen. VA-taxa, årskostnad villa (kr) 2011 Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum VA-verksamhet Tabellen nedan visar VA-taxan 2012 för en villa med normal förbrukning. Samtliga kommuner har en hög taxa jämfört med riksgenomsnittet och Tanum har en av landets högsta taxor. Alla kommunerna i kommungruppen har som mål att taxan ska täcka alla kostnader för verksamheten. Genomsnittstaxan i riket, för kommuner i storlek invånare, var kronor år

24 Förvaltningsberättelse Kommunala jämförelser Personal Samtliga kommuner i jämförelsen redovisar ökad sjukfrånvaro under Sotenäs kommun har dock den lägsta ökningstakten av sjukfrånvaron under perioden 2010 till 2012 Sjukfrånvaro, % av avtalad tid Sotenäs 4,8 5,2 5,3 - varav långtidssjukfrånvaro 2,1 2,3 2,1 Lysekil 4,3 4,4 5,1 - varav långtidssjukfrånvaro 1,8 1,7 2,5 Munkedal 4,4 4,9 6,0 - varav långtidssjukfrånvaro 2,3 2,7 2,7 Strömstad 3,9 4,2 4,5 - varav långtidssjukfrånvaro 1,6 1,8 1,7 Tanum 4,2 4,6 5,1 - varav långtidssjukfrånvaro 2,1 3,0 2,2 Sysselsättningsgrad Sotenäs kommun har sedan länge haft som mål att ha en hög sysselsättningsgrad för kvinnor inom omsorgen. I jämförelse med de övriga kommunerna i norra Bohuslän har dock Sotenäs tappat en placering när det gäller andel heltidsarbetande kvinnor. I Munkedal har andelen kvinnor som arbetar heltid ökat från 45,1 procent till 64,5 procent från föregående år. För övriga kommuner redovisas endast små förändringar jämfört med Sysselsättningsgrad - kvinnor 0-74% 75-99% Heltid Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum 22 Josefine Engström/Bildarkivet.se

25 Förvaltningsberättelse Kommunen som arbetsgivare Kommunen som arbetsgivare. Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens personal- och lönepolitik, medan ansvaret för löpande personalfrågor dvs. anställnings- och ledighetsfrågor m. m. ligger på respektive verksamhetsansvarig. Kommunen har en personalintensiv verksamhet. Ungefär 57 procent av kommunens kostnader är personalkostnader. Året som gått. Under året har ledarfilosofin och coachande ledarskap än mer utvecklats genom bl.a. den tvååriga ESF-finansierade utbildningen av samtliga chefer. Denna utbildning startade 2011 och genomförs tillsammans med Munkedals kommun. Sotenäs kommun beslöt delta i ytterligare ett ESFprojekt, LIA, tillsammans med kommuner i Västra Götaland. Syftet är att få ett Lärande I Arbetslivet. Detta projekt avslutas Arbetet med att minska sjukfrånvaron har fortsatt under Kommunen har satsat på hälsofrämjande åtgärder bl.a. i form av rökfri arbetstid. Personal har erbjudits rökavvänjningskurser. Kommunen har aktivt analyserat osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor som genererat viss lönesatsning under Utredningen 2012 gällande om eventuell heltid ska vara en rättighet, och deltid en möjlighet, har resulterat i beslut om att införa denna rätt under Förslaget skall testas inom tre områden i Omsorgsförvaltningen under Utredningen om samverkan inom IT, Lön och Miljö med Munkedals och Lysekils kommuner resulterade i beslutet att Sotenäs kommun ansvarar för Miljö, Lysekils kommun ansvarar för IT och Munkedals kommun ansvarar för Lön. Verksamhetsövergångarna för Miljö och IT beslöts ske 1 januari 2013 medan Lön ska övergå 1 januari Personalstruktur. Kommunen har också ett stort antal visstidsanställda medarbetare med månadslön. Vid årsskiftet var de 56 personer. Anledningen till visstidsanställning beror oftast på vikariat på grund av föräldraledighet, sjukdom eller annan ledighet, svårigheter att fylla Åldersfördelning tillsvidareanställda Totalt Åldersfördelning Antalet tillsvidareanställda uppgick till 799 den 1 november 2012, vilket innebär en minskning från föregående år med 4 anställda. Medelåldern för tillsvidareanställda är 48,3 år. Åldersfördelningen är ungefär densamma som tidigare år. 23

26 Förvaltningsberättelse Kommunen som arbetsgivare vissa schematurer, men kan också bero på att viss behörighet inte är uppfylld. Personalvolym. I jämförelse med år 2011 har antalet årsarbetare minskat med fyra stycken. Av 862 årsarbetare var 69 årsarbetare timanställda, tre årsarbetare timanställda som personliga assistenter enligt PAN, både fyllnadstiden och övertiden motsvarade årsarbetare vardera. Närvarotiden är oförändrad på 81 procent av den avtalade arbetstiden. Personalkostnaden för timanställningar, fyllnadstid och övertid motsvarar sammanlagt 86 årsarbetare. Medellön. Medellönen för tillsvidareanställda medarbetare var vid årets slut kronor permånad, vilket innebär en ökning med 3 procent. Kvinnor och män en jämförelse. Kommunens verksamhet är mycket kvinnodominerad. 82 procent av alla tillsvidareanställda är kvinnor. Vissa yrken är nästan helt dominerade av ett kön; till exempel är 99 procent av alla undersköterskor kvinnor och inom kommunalarbetargruppen är 100 procent män. Den yrkesgrupp med relativ jämn könsfördelning är lärare (högstadium). Av alla chefer på olika nivåer utgörs hälften av kvinnor och hälften av män. Personalomsättning och rekrytering. Personalomsättning i kommunen ligger på 7 procent. Under året har 60 personer slutat sin tillsvidareanställning varav 26 personer har gått i pension. Om man bortser från dem som pensionerats, innebär det att 4 procent av den tillsvidareanställda personalen lämnat sin anställning. Under 2012 har 90 tjänster lediganmälts för tillsvidaretjänster eller längre visstidstjänster. Företagshälsovård. Kommunen har idag avtal med Avonova Kinnekullehälsan AB. 104 personer har nyttjat företagshälsovården under året och den totala kostnaden uppgick till kronor. Det tre mest använda tjänsterna är i nämnd ordning beteendevetare, företagsläkare och hälsoutvecklare. Tillsvidareanställda per verksamhet 48 procent av de tillsvidareanställda finns inom Omsorgsverksamheten. 22 procent inom Kommunstyrelsen, 2 procent inom Miljö- och Byggnämnden samt 28 procent inom Utbildningnämndens verksamhet. Tillsvidareanställda per verksamhet Omsorg Kommunstyrelse Miljö- & Bygg Utbildning 24

27 Förvaltningsberättelse Kommunen som arbetsgivare Kinnekullehälsan har under året hållit i kommunens rökavvänjningsgrupper. Utbildning och information. Central introduktion för nyanställda hölls för första gången år Totalt deltog 40 personer. Samtliga chefer har tre gemensamma informations- och utbildningstillfällen per år. Arbetsskador. 15 arbetsskador anmäldes under året vilket är betydligt färre än föregående år. Löner och arvoden tkr Arvoden Löner Personalomkostnader exkl. pensionsutbetalningar Totalt Sjukfrånvaro (%) Utbildn. förvaltn Löner och arvoden Kostnader för löner och arvoden inklusive personalomkostnader uppgick till 351,7 Mkr att jämföra med 336,4 Mkr Lönekostnaden har ökat på grund av avtalsenliga löneökningar. Kommunledning Omsorgsförvaltn Totalt Sotenäs Kvinnor 5,1 4,6 6,8 6,0 Män 1,9 2,4 4,6 2,9 Ålder -29 3,5 2,0 5,7 4,9 Ålder ,8 4,8 6,3 5,5 Ålder 50-2,8 4,0 6,9 5,2 Totalt 3,6 4,3 6,5 5,3 -varav långtid 27,1 36,8 42,5 38,8 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron är oförändrad i jämförelse med år Andelen långtidssjuka (över 60 dagar) har minskat men korttidsfrånvaro har ökat. Sjukfrånvaron skiljer sig mellan heltids- och deltidsanställda. För heltidsanställda är sjukfrånvaron 4,5 procent medan den för deltidsanställda är 6,2 procent. Under 2012 hade 41 procent av alla medarbetare inte någon sjukfrånvaro alls under året. Beräknade pensionsavgångar, Pensionsavgångar Beräknat på ålderspension vid 65 år. (exklusive brandmän)

28 Foto: Bengt Wall/Föreningen Hållö Fyrs nya naturrum

29 Kommunen, verksamhet Demokrati & inflytande Kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen. Fullmäktige fastställer mål och riktlinjer för verksamheterna samt budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor. Kommunalt partistöd utgår med ett grundbidrag till varje parti i kommunfullmäktige och ett bidrag per mandat. Kommunfullmäktige består under mandatperioden av 31 ledamöter. Mandatfördelningen är: Moderata Samlingspartiet 12, Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 10, Folkpartiet liberalerna 3, Centerpartiet 1, Vänsterpartiet 1, Miljöpartiet de gröna 1, Nya Sotenäspartiet 1, Kristdemokraterna 2. Fullmäktige hade sju möten under Sammanträdena hölls i Folkets Hus i Kungshamn utom mötet i juni som ägde rum i Folkets Hus på Bohus-Malmön. Allmänna val. Valnämnden ansvarar för genomförandet av val till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige, val till Europaparlamentet samt nationella och lokala folkomröstningar. Valnämnden består av fem ledamöter och fem ersättare. Under 2012 har inte förrättats några av de val som valnämnden administrerar i kommunen. Ärendehantering. Kommunstyrelsens förvaltning har under året fortsatt arbetet med att kvalitetssäkra ärendehanteringen genom bland annat redovisningar av pågående ärenden och rutinbeskrivningar. De fastställda kvalitetssäkringarna har uppnåtts. Antal Motioner Medborgarförslag Antal Diarieförda ärenden, KS varav förköpsärenden Diarieförda ärenden, ON Diarieförda ärenden, UN