Tvärstopp eller... Kumla bibliotek. Skoindustrimuseet

Transkript

1

2 Tvärstopp eller... Kumla bibliotek Av kommunalråd Sven Ove CederstraIId Öppettider: HUVUDBIBLIOTEK Folkets hus. Skolvägen 12. Kumla tel Månd.-torsd. 12~20. fred IÖrd.11-14, sänd. 16~18 Filialer HÄLLABROTTET Tallängens skola, tel Tisd , onsd. och torsd , SANNAHED ServIcehuseI Ha'a, tel Tisd , 17-19, fred Sveavägen 19, Kumla, har öppet dagligen mellan klockan och För gruppbesök var god ring , FAl ENTAI:! KUMLAN Informationsblad för Kumla kommun Ansvarig utgivare: Kommunalrådet Sven-Ove Cederstrand Redaktion: Kommundirektör Thage Arvidsson Assistent Sigbrit Hägghult Postadress: KUMLA ÄSYTORP Posthuset, tel Tisd , fred BOKMAGASINET Hagendalsvägen 26 Tisd BOKBUSS Tel BIBL.IOTEKET HÅLL.ER STÄNGT fredag 17 april (långfredag), lördag 18 april, söndag 19 april. måndag 20 april (påskhelgen), fredag 1 maj och torsdag 28 maj (Kristi himmelsfärds dag). Torsdag 30 april är biblioteket öppet kl , lördag-söndag 2-3 maj ordinarie öppettider och onsdag 27 maj öppet kl Skoindustrimuseet Besöksadress: Stadshuset, Kumla torg Telefon: 019/ {växel) Nästa nummer utkommer början maj 1992 Många kommuner får bromsa ordentligt i den kommunala ekonomin genom det förslag till budgetproposition, som regeringen lagt och som riksdagen till alla väsentliga delar kommer att anta. Regeringens utspel är att minska statens bidrag till kommunerna med cirka 7-10 miljarder kronor årligen. Anledni ngen härtill är givetvis rikets finanser i allmänhet samt att man anser att offentliga sektorn i synnerhet bör kunna bedriva sin verksamhet mer effektivt och rationell!. När man i det kommunala perspektivet och från Kumlas horisont "'drabbas"' av dessa besparingar undrar man givetvis vad det är, som inte är effeklivt och rationellt i Kumla. Att detta skulle vara aven sådan omfattning att vi kan spara 25 miljoner kronor under utan att det påverkar vår service till kommunens invånare har vi svårt all förstå. Kumlas ekonomi har under många år varit balanserad. för att inte säga god. Vi har haft bra konlroll på våra utgi fler och inkomster. Vi har kunnat underhålla våra fastigheter, till exempel skolor och daghem. Vi har byggt ut såväl barnomsorg som äldreomsorg i takt med efterfrågan, Vi har till och med kunnat hålla en något lägre skatt än omgivande kommuner i länet. Vi har inte heller legat i topp vad gäller kostnader för sophantering. vattenförsörjnmg m.m. Därför känns det otillfredsställande att tvingas göra hårda ingrepp i den kommunala verksamhet och service. som kommunen erbjuder. Detta skall ske i en lågkonjunktur. då kommunerna traditionellt förväntas starta nybyggnadsprojekt. anställa arbetslösa i beredskapsarbeten. satsa resurser i näringslivsarbelen samt hjiilpa till att utveckla infrastrukturen i regionen. Avseende infrastrukturåtgärder kan man kanske tycka. att dctta inte är kommunens ansvar. Men regeringennuvarande regering liksom den tidigare - har klart uttalat alt kommunerna skall ta ett eget och större ansvar för sitt närområde och sin region i dessa frågor. nu senast Mälarbanans utbyggnad. Frågan är egentligen: Vad innebär detta för framtiden? Kommer det alt göras fler besparingar gentemol kommunerna? Delta senare med tanke på alt regeringen i sitt program för systemskifte uttalat, att momsen skall sänkas till EG-nivå. Betänker man att momsen utgör mer än en fjärdedel av statsbudgetens inkomster så är det tydligt. att kommunerna kan komma all drabbas ytterligt hårt. om regeringen väljer att lägga ytterligare besparingar gentemot den kommunala sektorn. Slutsatsen därav kan kanske bli. att vi istället för att bromsa hån måste slå tvärstopp på den kommunala ekonomm. Detta innebär i sin förlängning att det utbud av service och tjänster som kommunen erbjuder inom det soeiala Olllrådet och inom skolan utsätts för oerhörda pmrestningar. Standardsänkning för att inte säga social nedrustning kan bli en obehaglig men vcrklig konsckvens av denna framtidsvision. O 2 3

3 Våra pengar Av ekonomichef ROll,,>, SalomO/usolI Skatter Att erlägga skatt är nödvändigt - och accepterat ~ för all erhålla en gemen sam kommunal service. Inom Kumla kommun kommer skauenivån att vara oförändradäven det vill Säga32.19 kronor på varje beskattningsbar hundralapp. Detta belopp innefauar kom munens egenskall samt landstingsskatt och kyrkoskatl En omfördelning kommer all ske mellan kommunen och landstinget genom enså kallad skaltcväxling.då kommunen från detta år lar över hemsjukvård ffi.ffi. från landstingets ansvarsområde. SkaHcväxlingen innebär alt kommunens skall ökar från kronor till kronor medan landstingets skatt minskar från 14,35 kronor lill 12,15 kronor. Församlingens uttag är oförändrat 1.30 kronor och SIrängnäs stifts 0.04 kronor. Ta:\:Or och avgirter Mer än hälften av kommunens verksamhel finansieras med skattemedel. Till en del verksamheter betalar staten o I det perspektivet hjälper inte en debatt om privatiseringav offentlig verksamhet. Så enkelt ärdet inte au spara i den kommunala verksamheten. Givelvis ska vi även i Kumla genomföra en bantning av den kommunala ekonomin. Vi ska också göra detta så alt den negativa effekten gentemot kommunens invånare blir så liten som möjligt. Viska försöka all klara en anpassning till den nivå som angivits i regeringens bidrag. För vissa tjänster. som barnomsorg, äldreomsorg, vatten och avlopp. sophämtning m.m. tar kommunen betalt av brukaren. Renhållnings- och va-taxorna kommer all vara oförändrade även under Barnomsorgstaxan förändras någol medan äldreomsorgstaxan förblir oförändrad. Taxorna för sotning_ byggnadslov och mätningsverksamhet justeras i lakl med den allmänna kostnadsutvccklingen. Kommunens ekonomi Kumla kommuns ekonomi kan även under 1992 betraktas som rclati\ t god. Det ser mörkare ut för åren 1993 och framåt. Della beror dels på effekterna av dcn stora skatteomläggningen. som från den l januari slår hårdare än beräknal mot kommunerna. dels på att slora statliga nedskärningar gentemot kommunerna är planerade au genomföras från år Det betyder att kommunen är l\'ingad vidta åtgärder för att iförsta hand sänka sina koslnader. Vilka effekter detta budgetproposition. dct vill säga alt sänka nivån för den kommunala verksamhelen i Kumla med 25 miljoner kronor. Men ingen ska tro att detta sker ge~ nom lite rationalitet här och litc effektivilet där. Kommunens anställda är inte speciellt orationella och ineffektiva idag. Vi har ett svårt och mödosaml arbete framför oss. Det är krävande all bygga upp ett välfärdssamhälle. liksom att få det att fungera - men det är lätt. alltför lätt. alt rasera. D kommerau få påden kommunalaservicen är ännu för tidigl att uttala sig om. Budgeten för 1992 omslulcrcirka 530 miljoner kronor på dri(tsidan och cirka 65 miljoner på investeringssidan. investeringarna är mycket stora i jämförelse med tidigare år. Kommunens tillgångar uppgår till522 miljoner kronor. vilket innebär cirka kronor per kommuninvånare. Kommunens skulder är cirka 320 miljoner kronor motsvarande cirka kronor per Kumlabo. Soliditeten - det vill säga den del av kommunens tillgångar som är finansierade med egna medel - uppgår i 1992 Ars budget till knappt 39 procent. Kommunens målsättning är ah på lång sikt halla soliditelen oförändrad. Resursernas fordelning Under budgetåret 1992 finns det cirka 530 miljoner kronor att använda för service till kommunens invånare. Hur dessa pengar fördelas på olika verksamheter fra mgår av cirkeldi agramm et. ".. ljlbilonii\lg OVRIGT 3.11% KOMMUNLED_! ~~~~N1NG1~~ KULTUR FRI_ TID 5.7% TEKN.SER VICE 13,1% Grundskolcverksamheten är givetvis den största kostnadsposten under rubriken IIIhildnillg. Barnomsorg. äldreomsorg och bostadsbidrag iir lunga poster under rubriken socili/ w.'rhomhel. Väghållning. vatlen och avlopp. sop- hämtning. skötsel av fastigheler m.m. sorterar under teknisk sen iu. Skötsel av parker och idrottsanläggninga r. fritidsgårdar. biblioteksverksamhet etc. ingår i rubriken kll/fllr ochfritid. Kommunfullmäktige, kommunstyrelse. cent ral administration, kommunens indust rifastigheter, arbetsmark nadspolitiska åtgärder - allt ryms inom begreppet kommuli/ed"illg. Slutligen en övrigt-post, där bland annat räntekostnaderna (ör kommunens lån finns upptagna. Satsningar i 1992 års budget Under 1992 görs slllsningar inom följande verksamheter: Ökade insatser för arbetsmarknadspolitiska åtgärder för all dämpa effekterna av den ökande arbetslösheten. Extra tillskoll till skolan för all motverka dc försämrade statsbidragen. Ytterligare satsningar på barn- och äldreomsorgen. Ny brandstation byggs och tas i bruk under Gån.s-ochcykelvägarbyggsut. främst till Abytorpsområdet..lmesteringarivauenochavloppsamt VA-ledningar. helt enligt den femårsplan som påbörjades under anslutning till VA-arbetena sker även en upprustning av gator: nytt bärlager. asfalt m.m. l nordvästra delen av Kumla tätort påbörjas en upprustning av vägnätet. Vid idrottsplatsen i Sannahed byggs nyomklädningsbyggnad under Bokbussen kommer också att bytas under Ombyggnaden av Fylsta skola med musikskola kommer att slui föras under Sisla etappen i moderniseringen av servicehusei Solbacka påbörjas under året. 4 5

4 Det kan kanske lyckas vara många och stora investeringar under Vi har avsikt lig! väntat med vissa större investeringar som brandstationen. Fylsta skola och Solbacka till en konjunkturnedgång. Det är nu dessa projekt behöver genomföras för att mildra verkningarna av lågkonjunkturen. Flerårsbudget I anslutning till arbetet med 1992 års budget planerades även de två därpå följande åren. Enligl den planeringen skall skallen i Kumla kommun vara oförändrad även under 1993 och Investeringsni"ån för åren 1993 och är. mal bakgrund av 1992 års satsningar. förhållandevis låg. A" dessa investeringar kan nämnas: fortsatt upprustning av,'allen- och avloppsnätet. utbyggnad av gång- och cykelvägar. Kommunens nya kostym... A v kanslichef Torild Hilmersso'l Je,: Kumla kommun ser inte riktigt likadan ut 1992 som den gjorde Det har sken ganska många organisatoriska förändringar. En del kommer kom~ muninvånarna all märka. Andra sker av inre effektivitetsmässiga skäl. och kommer inte all märkas så mycket utåt. Barnomsorgen och skolan Barnomsorgen för barn i skolåldern samt deltidsgrupper för sexåringar har förts över från socialnämnden till skolstyrelsen. Del innebär att en och samma nämnd har ansvar för all verksamhet under skoldagen. Skolan och fritidshemmen har redan tidigare samverkat på ett bra sätt. Med den nya 6 nya omklädningsrum i Kumlaby skola (1993). upprustning av Id rottsparkens läktare (1994). renovering av Kumlahallen (1994) samt fortsatt utbyggnad av bostads- och industriområden. Aven inom barn- och äldreomsorgen sker en fortsatt utbyggnad - om än i försiktigare takt - efler de behov som uppkommer. Inom äldreomsorgen sker detta framför alll genom olika former av gruppboenden. Mer information Givetvis händer det mycket mer inom den kommunala verksamheten ur ekonomiska synpunkter. Vill Du veta mer. infonnerar vi gärna. Vänd Dig till ekonomikontoret via kommunens "äxel eller besök bibliotekets kommunala hörna. där kommunens budgetrnateriai finns tillgängligt. O 19 organisationen ärdet mcni nge n alt samarbetet skall vidareutvecklas och fördjupas. Från och med höstterminen 1992 förändras skolans organisation. De nuvarande rektorsområdena upphör. Istället införs fem områden som innefattar skolenheter, fritidshem. eftermiddagshem och deltidsgrupper. Skolans administration decentraliseras och dc olika enheterna kommer at( få administrativ service från två områdesexpeditioner, en på Vialundskolan och en på Kumlaby skola. Fram till dess att den nya skolorganisalionen kommer igång sköler socialförvaltningen skolbarnsomsorgen på uppdrag av skolstyrelsen. Äldreomsorg Den sedan mitten av 1980-talel utredda och omdebatterade överföringen av sjukvård för äldre och handikappade från landsting till kommuner har trält ikrafl. Som en följd av att verksamhelen och antalet kommunalt anställda ökat har organisationen förändrats. Avsikten med reformen är främst all den som är i behov av vård skall få en bäure service genom att all verksamhet samordnas i en och samma organisation. Resurserna skall utnyujas på ell effektivare sätt. Som en följd av all kommunens socialnämnd fåll ell störrc ansvarsområde har dct inränats ell äldreutskott som har till uppgift att ut, edda och följa upp kommunens insatser för äldre och handikappade. Kultur och fritid Förutvarande kulturnämndenoch parkoch fritidsnämnden har slagits samman till en e:emensam kultur- och fritidsnä mnd.- Tjänstemannaorganisationen har föns samman till en förvaltning. FÖT\altningen är indelad i fem enheter: bibliotek. programverksamhet. föreningsverksamhet. frit idsgårdsverksamhct. park- och idrollsanläggningar samt sporthall och badanläggningar. Bokbussen, våren 1992 Byrsta 1012,9/3, /5 S:a Ekeby' 1712, ,1815 Ormesta 17/2,1613, 13/4,18/5 Eneby 24/2,23/3. 27/4,25/5 Brånsta 2/3, 30/3, 4/5, Vallersta 3/3,31/3.28/4 Rala 11/2, 10/3, 714, s/s Berga ,14/4, 12/5 Hjortsberga 25/2,24/3,21/4, 19/5 Brändåsen' Miljö- och byggnadsnämnd Dc båda myndighetsutövande nämnderna miljö- och hälsoskyddsnämnd och byggnadsnämnd har förts samman till en miljö- och byggnadsnämnd. Av sikten med förändringen är bland annat att miljöfrågornaskall komma med i ett tidigt skede i den fysiska planeringen. Miljö- och hälsoskyddskantoret har förts över ti Il stadsbyggnadsförvaltningen och fungerar där som en egen avdelning med ansvar för miljö- och hälsoskyddsfrågor. Bygglovsärenden och planfrågor handläggs som tidigare av stadsark itektkontoret. Kommunens egen b)'ggverksamhet Kommunens egen byggverksamhet.del vill säga nybyggnader och större ombyggnader av fastigheter för kommunens eget behov sköts av ett byggutskotl Detta byggulskott, som tidigare varit eh utskott i lekniska nämnden. har förts över till kommunstyrelsen. ByggUlSkoltets verksamhet kommer ati breddas lill att omfatta all byggnadsverksamhet för "koncernen" Kumla kommun, det vill säga kommunen och de helägda kommunala företagen Kumla Energi AB, Kumla fastighets AB och stiftelsen Kumlabostäder. O Mobiltelefon /3, 1/4,29/4 Nynas 612.5/3,2/4, 14/5 Ekeby by 13/2. 12/3, 914, 21/5 Frommesta 20/2,19/3,23/4 Torsta 27/2,26/3,7/5 Öl' 1412,13/3,10/4,8/5 Ekeby 13/2,27/2,1213, /4,7/5.21/5 Kvarnlorp 20/2,5/3,19/3, 214, 23/4. 14/5 - Förmiddagstur 7

5 Kumla SO år A v kallslichef ToriId HilmerSSOll Kumla fyller 50 :'Ir. - ej det är inte sant. Kumlas födelse gelr inte all fastställa till ett visst datum. Kumlabygden har varit befolkad i cirka år. Under denna med mänskliga mån mäu långa tidsperiod har utvecklingen passerat många milstolpar. Vilken av dem, som ska kallas Kumlas födelse kan diskuteras. Kumla firar 50 år som stad. - Inte heller dci är riktigt korrekt. Kumla hann aldrig blir 50 år som stad. innan alla svenska städer blev kommuner. Del är 50 ätsedan Kumla blev stad.- Del ärden händelsen som Kumla kommun på olika sätt uppmärksammar under år Kumlan kommer att i varje nummer under året behandla detta tema ur olika aspekter. 1 denna artikel beskrivs lite av förhistorien till siadsbildningen. r 1862 inträffade två händelser som inte har något som helst med varandra att göra. men som var för sig bildar viktiga förutsällningar för all Kumla blev stad. Den ena händelsen var all järnvägen mellan Hallsberg och Örebro anlades och Kumlastation byggdes. Den andra var au riksdagen antog 1862 års kommunallagar. Den första händelsen står för ut\'cck Iing av komm uni ka tioner och näringsliv. den andra för de regler som gällde för den lokala självstyrelsen. StationSS<lmhällct Stambanan byggdes Sträck- ningen mellan Hallsberg och Örebro blev den rakast möjliga. På en punkt efterbanan byggdes Kumla station.som invigdes Slationen låg ensam i skogen Ulan annan bebyggelse i niirheten. Det dröjde inte länge förrän det byggdes runt st<l\ionen. Övergången till så kallat partiskomakeri innebar att skomakare nyuade frän byarna runt omkring för all få nära till stationen och dänned förenkla transporterna av sina produkter. I börjana\ 1880 hade tätbebyggelsen runt stationen nått den omfattningen all det blev nödvändigt all ha en byggnadsstadga och en brandstadga. Dessa fastställdes av länsstyrelsen år I samband med övergång från partiskomakeri till industriell tillverkning koncentreradesskotilherkningen allt~ mer till stationssamhället. som därmed fick ett kraftigl uppsving. Är 1893 bestod samhället av bebodda hus och cirka 400 invånare. MUII idpalsa mhäjjel Ordningsproblcmen växte i takt mcd samhället. Byggnadsstadga och hälsovårdsstadga efter!e'des intc. Brandförsvarct fannspå papperet. men fungerade inte. De administrati\a bristerna blev allt mer uppenbara. Behovet aven faslarc administration i dct växande samhället ledde till all Kungl. Maj:t fasistälide administraliva bestämmelser. varigenom Kumla blev municipalsamhälle den I januari Att ett samhälle var municipalsamhälle innebar att vissa av de bestämmelser som gällde för städerna skulle tillämpas. Det gällde till exempel bygglagstiftning. hälsoskydd och brandför svar. M unicipalsamhällel var också ett uttryck för den tidens syn på förhållandet mellan tätort och landsbygd. Landsbygdens folk skulle inle behö,'a vara med och bekosta anläggningar och verksamheter som var föranledda av tätortens speciella behov. Municipalsamhällets invånare var skattskyldiga och röstberättigade inom både Kumla municipalsamhälle och Kumla kommun. Vallcllförsörj Il ing Municipalstyreisen hade att ta itu med en rad tekniska frågor a,r betydelse för den växandc tätorten. Den försia uppgiften ble\' att lösa vallcnfrågan som blivit akut. Vattcnfrågan var viktig ur hälsosynpunkt. Det vatten som fanns v<lr av dålig kvalite och "Kumlasju- Nedläggning 3V vauc:nledning. krmg kan" - ett svårartat magknip - blev etl begrepp. Den tillgängliga vattcnmängden var otillräcklig till exempel för brandförsvarets behov. om det skulle uppstä cn slörre brand. Till att börja med försökte man lösa problemen genom all rensa en källa och dämma upp ett hälsovådligt avloppsdike. Men åtgärderna var olillräckliga. Efter flera års utredningar kunde municipalstämman falla beslut om att låta utföra en mindre vallcnledning. r 1914 påbörjades arbetet med att uppföra vauenledningsverk och vallentornet vid Kungsvägen. Därmed var vallen frågan löst på ett tillfredsställande sätt för lång tid framåt. Gator och torg Torgfrågan hade varit aktucll redan 1895 och de första åren av 1900-talet debatterades den flitigt. Pengar hade samlats in på frivillig väg för inköp av mark till ett torg. Municipalstämman beslöt 1904 all förvärva ett stycke mark a 9

6 norr om Hagendalska vägen. En kommilte fick i uppdrag au plantera torget med lindar och au IOrrlägga och dränera den vattensjuka marken. Det dröjde till 1OOlJinnan torget logs i bruk för IOrghandel. Är 1910 uppläts torget ä"en för den nybildade Kumla idrotlsförening. som ännu inte hade någon idrottsplats. Ar 1905 börjadeäven en kommitteatt utreda frågan om ah få till stånd en eller nem gator i samhället. Till en början var intresset svalt bland marktigama i samhället. Kommitten rapporterade att "en del invid gatorna boende jordägare icke tillräckligt uppskall8 fördelarna av gator. varav också följden har blivit. att de fordrat så höga pris för avträdande av marken. an det ej kunde föranleda något tillstyrkande från kommitteradessida". Men inställningen ändrades snart och år 1906 er bjöd fem personer fri mark till gator väster om järnvägen. Den första gatubelysningen isamhäl let kom till stånd året därefter. Den bestod av fem lampor utefter Stationsvägen och Hagendatska vägen. Brandförsvar Brandförsvaret var en annan stor och viktigfråga. Den allmänna brandkåren bestod av alla män över 18 år. vid den här tiden cirka 500 man. Men brandredskapen var mycket dåliga. Vattnet fick forslas i kärror till brandplatscn. När samhället fick sin vattenfråga löst bildades en elitbrandkår bestående av 20 man. Men det skulle dröja ända till 1927 innan en brandstation byggdes. Det är den brandstation. som fortfarande används. men som efter sommaren kommer att ersättas aven nybyggd station i Viaområdet. En fråga. som vållade mycket debatt, var behovet av egen polis och arrestlokal i Kumla. Det tog 17 år från det att frågan först väcktes tills det år 1916 fanns polis och arrestlokal i Kumla. Snabb tillväxt Underde två första årtiondena av 1900 talet löstes en rad av det växande samhällets tälortsproblem. De lösningar man bestämdesig fördå avgjordestrukturen för lång tid framåt. 1 början av 1920-talet skedde en mycket snabb tillväxt av befolkningcn i tätorten. På några få <'Ir fördubblades invånarantalet från cirka 1500 till över En rad samverkande faktorer bidrog till della. Bland dc främsta var skoindustrins tillväxt. Under de första åren av 1920-talct var innyltningsncltot från andra orter cirka 100 personer. Samtidigt,rar födelseöverskottet cirka 500 per femårsperiod. Municipalsamhället utökades också geografiskt på bekostnad av den omgivande landsbygden. Från 1925 och fram till stadsbildningen var befolkningstalet i municipalsamhället ganska konstant. Under denna period växte dock en med municipalsamhäilets bebyggeise sammanhängande men utanför municipets gränser liggande tätortsbebyggelse. Främst var det områdct i Södra Mos som antog tätortskaraktär. Varför blev Kumla stad? Det är inte alldeles enkelt all besvara frågan varför Kumla blevstad. Det' ar nera samverkande faktorer och det är svårt att objekti' t fastställa vilken som var den a"görande. Första gången frågan om att söka stadsrättigheter för Kumla fördes fram i den allmänna debatten var genom en enkät bland några av kommunens och municipets förtroendevalda. Enkäten presenterades i Kumla julblad år Frågan hade dock diskuterats tidigare. Man kan givetvis inte dra några långtgående slutsatser av denna enkät. men det är intressant al1 sc vilka faktorer som ansågs betydelsefulla i sammanhangcl. Tätorten hade växt utanför gränserna för munieipalsamhällct. Man kunde vänta sig al1 om några år bli ålagda att införliva även tätbebyggelscn utanför municipcts gränser. Det fanns främst Ivå skäl för detta. Det ena var al1 få ordning på byggandet genom att kunna tillämpa den bygglagstiftning. som giillde i municipalsamhället. Det andra var behovet av,hi ansluta tätbebyggelsen till avloppssystemet. Det ansågs lämpligt att. när man ändil stod inför en mer eller mindre nödvändig utökning av municipalsamhällcts gränser. detta skeddesamtidigt som Kumla blevstad. Invånarantalet i Kumla framfördes också som skäl. Det påpekades ah om Kumla med sina invånare blev stad. skulle dct bli länets andra i storlek. (Karlskoga var vid tidcn för enkä ten inte stad.) En tredjedel av de dåvarande städerna i Sverige skulle komma att bli mindre än Kumla. En landskommun med ett municipalsamhälle var en organisation där vissa kommunala frågor var gemensamma medan andra var åtskilda. Invånarna i municipalsamhället betaladeskatt både till kommunen och till municipcl. medan övriga invånare betalade kommunalskatt bara till kommunen. Det låg nästan i sakens natur atl det ble,'en viss motsällning mellan tätorten och landsbygdcn. Landsbygdens folk misstänkte att de var med och betalade till sådant som mest kom tätorten till del. medan "municipalarna.. kunde känna sig missgynnade genom den högre skatten. En av municipalfullmäktiges ledamöter. Hjalmar RosdahL uttrycker det så här: - En ny stad i våra dagar betyder väl i allmänhet. all intressemotsättningarna mellan invånarna i det stadsliknande samhället och den omgivande landsbygden blivit så stora. all CH boskifte för alla framståll som den naturliga lösningen. Frågan om hur den kommunala utdebiteringen skulle påverkas av att Kumla blev stad var också viktig. På den punkten gick meningarna starkt isär mellan pessimister - som menade att ett slörre geografiskt Kumla med de ökade krav som ställdes på en stad skulle medföra en kraftigt försämrad ekonomi -och optimister-som menade att summan av de skaller som sladen skulle tillgodogöra sig. det vill säga kommunalskatten. municipalskattcn och vägskatten totall sett skulle räcka utan all man behövde höja nivån )'liertigare. Utredning och beslut Åx 1933 föreslog Manfred Johansson i en motion till municipalfullmäktige alt en grundlig utredning skulle göras om möjligheterna för Kumla municipalsamhälle all söka och erhålla stadsrättigheter. Den utredningskommittc.som tillsattes, lade fram förslag om att ärendet skulle fullföljas hos Kammarkol1eglUm. År 1936 förordnade Kammarkollegium all en utredningskulle göras under kollegiets överinseende. Utredningen påbörjades. men gjorde sedan ett uppehåll på två år. Förslag lades fram i slutet av år Kammarkollegiet skickade utredningen på remiss till de kommunala myndigheterna och i juni 1940 antog municipalfullmäktige enhälligt ett yttrande som med vissa ändringar tillstyrkte utredningens förslag. Den 7 mars 1941 beslutade regeringen all Kumla municipalsamhälle med närliggande områden skulle bilda en egen kommun med stadsrältigheter från och med den I januari D 10 11

7 Tillbakablick på skolan A l' lf skolchefsven Elisson I år är det som bekant 50 år sedan Kumla fick sinastactsrättighcler. vilket ger anledning till jubileumsfirande. Ett annatjubileum.som inte uppmärksammas lika mycket. är folkskolans 150 årsjubileum. Del var år 1842 vårl land fick den första folkskolesladgan. Den kom att reglera den obligatoriska undervisningen. Dessa två jubileer har skilda karaktärer och är inte på något sänjämförbara med varandra. Men del finns ett vissi samband. eftersom sladenlkommunen är ansvarig för skolväsendet. Därför kan det vara på sin plats att ge en resumc över skolan i Kumla och då begränsad till de 50 år som gån sedan Kumla blev Siad. Men först några ord om folkskolesladgan. A, IS42 Riksdagsbeslutet om en folkskolestad gaden 18juni 1842 fastslogatt det i varje församling skulle finnas minst en. hclst fast. skola - ambulerande skolor hade funnits länge - med en "vederbörligen godkänd lärare". Undcrvisningen skul le vara obligatorisk. Skolbarnen skulle innan de lämnadc skolan ha inhämtat "ätminstone en viss minikunskap". Minikursen omfattade "ren och ny tande innanläsningav svenskaspräket: religionskunskap och biblisk historia till den grad som erfordras för att kun na hos prästerskapet börja den egentli ga nattvardsläsningen: kyrkosång med undantag för dem som diirlill sakna allt anlag: skrivning och de fyra räkncsii( ten i hela tal". Till detta kom även gymnastik och vapenövningar samt teckning. skötsel av skolträdgård och i vissa församlingar slöjd. Det var kyrkan. församlingarna. som ansvarade förskolan. Kyrkoherden var självskriven ordförande isko1st yreisen eller skolrådet. Det kyrkliga inflytandet över folkskolan kom all bestå långt in i detta sekel. Först ioch med 1930års kommunallagar upphävdes den prästerliga självskrivenheten. I Kumla övertog kommunen ansvaret för skolan år År 1942 När Kumla blev stad nyåret 1942 gjordes den nödvändiga organisationsförändringen au skolan delades i två distrikt - ett för staden och ett för landskommunen - med en folkskolestyrelse i vardera distrikt. Under varje skolsty relse leddes verksamheten aven överlärare. De största skolorna i staden var Fylsta skola och Hagaskolan. Ilandskom munen var Stene skola den största. Dessutom fannsdct mångasmå skolor. Av dessa lades de Oesta ner på 50 och 6O-talen såsom Järsjö. Mossby. Julsta. Hörsta. Vesta och Brändåsens skolor. Ar 1942 väcktes en motion i stadsfullmäktige om att utreda möjligheterna att inrätta en realskola i Kumla. Motionärerna var överläraren i Kumla stad Erik Ekdaht och Lena Renström. Det dröjde dock innan realskolan blev en verklighet. Eftcr kriget, år startadesen högre folkskola. somsenare blev kommunal mellanskola. r 1952 fick den namnet Kommunala realskolan i Kumla. I 1 J l Examen i Kumla realskola. Realskolan Realskolan hade merparten av under visningen förlagd till Fylsta skola. som den delade med folkskolan. Men lokal bristen var stor och mycket av under visningen fick bedrivas i hyrda lokaler lite varstans i staden. Lokalerna var inte alltid lämpliga, inte ens alla som fanns inom skolans väggar. För gym nastiken exempelvis fanns i Fylsta skola en sal inte myckct större än ctt van ligt klassrum. och som dessutom hade två bärandestolparsom hindrade framkomligheten. Sådana förhållanden ledde till att gym nastiken - när vädret var någorlunda hyggligt - fick förläggas utomhus till Idronsparken ellcr skjutbanan i Sånnersta. Det senare kanske förklarar varför ele\'erna blev duktiga skyttar och vann mänga tävlingar och fina priser. Promenader runt om i staden var också vanliga gymnastikinslag. De gav åtminstone frisk luft - och god lokalkännedom. Realskolcepoken i Kumla blev inte lång. Efter22 år examinerades de sista eleverna. Della skedde i den nya Vialundskolan. där de kvarvarande klasserna av realskolan hade sin tillvaro. Grundskolan och dess högsta- dium hade fullt ut tagit över undervisningen för alla ungdomar i de årsklas ser realskolan omfattade. Högstadiet var. och är. obligatoriskt. Realskolan var en urvalsskola. Det äringen tvekan om att realskolan betydde mycket för staden och för landskommunen. Under dess existens utexaminerades I 132 elever. Av dessa fortsatte många på gymnasiet. Realskolan leddes från starten av Holger EkelUn, som var dess ende ordinarie rektor. Han gjorde även stora insatser i staden som kommunalman och var en allmänt uppskattad person. Penningars värde I folkskolestadgan av 1842 fastslogs, att omkostnaderna för skolan skulle bestridasav församlingarna. Dock kunde "medellös församling" erhålla understöd av statsmedel för lärarens avlöning. Skolan var i allmänhet avgiftsfri för föräldrarna. men så sent som 1875 stadgades det all församlingen kunde ta ut avgift av "ej mcdellösa föräldrar" ti11 ett belopp av högst 50 öreärligen. Dettaskeddeockså iknappt hälften av Sveriges skolor. År 1942 omslöt folkskolestyrelsens budget i Kumla stad tota1l kro nor och 47 öre. I år - 50 år senare utgör kostnaderna för grundskolan 106 miljoner kronor. A\ dessa betalar staten 42 miljoner kronor. Till detta kom mer kostnaderna för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Det harhänt mycket sedan Kumla stad och Kumla landskommun slogs samman Grundskolereformen innebar en utökad obligatorisk skolgång. Musikskolan kom till och nya skolor byggdes. Befolkningsunderlaget har ökat avsevärt. Trotsdetta kan vi konstatera att kostnadsökningen i absoluta tal är ett tecken pä kronans förfall

8 Skolor Som niimnts rådde tidvis storlokalbrist för skolan i Kumla stad. Provisoriska lösningar fick duga. Dc Oest3 av dem skulle idag inte en::. kunna tänkas isamband med skola. Förslagen frän 1946 ärs skolkommission om en obligatorisk 9-årig enhetsskola ledde till omfattande skolb)'ggnadsplaner. Cenlralskolor med högstadium skulle inrätlas. Både i staden och landskommunen påbörjades planeringen. Det kan nämnas att landskommunen tänkte sig en centralskola i Ab)'lOrp för ärskurserna 7-9. Så blcv det inte. Kommunsammanslagningen Icdde till andra planer. I Kumla stad byggdes Malmens skola I landskommunen stod Tallängens och Sannaheds skolor färdiga inför kommunsammanläggningen 1%7. Det stora skolbyggct på 6O-talet var Vialundskolan. den första högstadieskolan i kommunen. Den togs i bruk i slutet av fcbruari Kumlahallen SkoIIdass F) ISla skola knng blev färdig ett år senare. Nästa stora skola ble\' Kumlaby. Den färdigställdes i två etapper och stod helt klar På sjuttiotalet utökades Tallängens skola med en tillbyggnad. Sedan tillkom för- och lågstadieskolan i Kumlaby - Norrgården - som gav lokalför utsällningar för en ny ide - an inrymma förskola och skola i samma hus för all etablera en nära samverkan mellan barnomsorg - skola. Samma tanke låg bakom byggandct av Romarebäckens för- och lågstadieskola några årsenare. Nyligen har Malmens skola, Hagaskolan och Fylsta skola byggts om för stora pengar. Det som just nu pågår i skolbyggnadsväg är en förvandling av den så kallade Lillskolan vid Fylsta till ett eget hus för musikskolan. Musikskolan Musikskolans födelse kan härledas till då folkskolestyrelsen utsåg en konunitte att utreda frivillig inslrumen- I, talundervisning. som skulle bekostas gemensamt av fritidskommitien, folkskoleslyrelsen och styrelsen för högre folkskolan. 1 juni 1948 hade 77 elever anmält sig till denna undervisning. Elevantalet i den frivilliga musikundef\'i~ningen utökades undan för undan. Ar 19690mfanadeden 200elcver, varav hela 140 elever i pianospel. Efter utredningar. varav den sista gjordcs 1%8. beslöts ah inrätta en kommunal musikskola från och med hösttermincn Den fick från starten hela400 anmälningar. Behovet aven musikskola var alltså stort, Musikskolans strävan var från början au bredda instrumentvalet och få eleverna att välja orkestennstrument i större utsträckning än tidigare. I skolstyrelsens årsberällelse för 1969 står alt läsa följande passus. som kan sägas vara ett signum för musikskolan: "Ensemblespel är en viktigt led i musikskolans verksamhet. Elevemassamverkanistörre eller mindre grupper utgör sannolikt ett väsentligt bidrag till att stimulera och fostra ungdomen till lagarbete. hänsynstagande och ansvarskänsla." Musikskolan hade vid starten en musikledare ocb en ordinarie lärare. Därutöver fanns lärare med timanställning. I år finns förutom musikledaren tiotaletiärare med full tjänstgöring och verk samheten omfattar 570 elever. Musikskolan har betytt och betyder mycket för många ungdomar i vår kommun och berikar kulturlivet i KUlula till glädje och nytta för alla Kumlabor. Kuriosa nu - allvar da När Kumla blev stad år 1942 var det mitt under ett brinnandevärldskrig med för oss svenskar annorlunda, men ändå ulhärdliga förhållanden. Ett par axplock ur dåtidens verklighet kan vanl av intresse. Skolorna värmdes under krigsåren upp genom vedeldning. Kol eller koks vur svårt att få tag i. I ett skolstyrelseprotokoll från den tiden står all läsa. all Skolvaktmästarna skulle erhålla en frisöndag i månaden på grund av merarbetet mcd vedeldningen. De hade för övrigt sammanlagt fyra fridagar per mänad. Examen i skolan var ett gi\'ct inslag. Varje år bestämde skolstyrelscn hur cxamcn skulle gå till: tre leklionera30 minuter utom för småskolans första klass. där det räckte med två lektioner. Examensvittnen utsågs. Det var folk av viss kaliber. Kyrkoherden/prosten var självskriven, Avslutningen hölls sedan i kyrkan, allt enligt ordningsstadgan. Under40-talet och ett stycke in på 50 talet samlades skolstyrelsen och lärarna varje år till ett gemensamt sammanträde. där ett visst fortbildningsinslag fanns med. Sammanträdet inleddesalltid med psalmsång och en betraktelse, Därefterföljde Cll föredrag av folkskoleinspektören eller annan sakkunnig person. åtföljt aven frågestund eller diskussion. Dessa sammankomster. där politiker och lärare kunde komma samman och diskutera gemensammaoch angelägna rrågor. uppfattades säkert som värdefulla. AH de upphörde torde höra samman med att lärarna blev allt ner i och med att kommunen expanderade. Det kan slutligen konstateras att de yttre ramarna för skolan har förändrats under de femtio åren sedan Kumla blev SIad. Ä ven skolans inre arbete har utvecklats och omformats. Ändå finns den ursprungliga kärnan kvar sedan att fostra de unga och ge dem undervisning i de nödvändigaste skolämnena. Numera glädjande nog med undanlag för vapenövningar. O 14 15

9 Att bo centralt i kvarteret Falken A v bygginspekrör Hans Nilsson I många år har kvarteret Falken, hörnet V Drottninggatan-Fabriksgatan Järnvägsgalan, legat som en stor skräpig ödetomt i centrala Kumla. För cirka 20 år sedan låg en av de mest kända skofabrikerna i kvarteret - A G Anderssons skofabrik med ståtlig direktörsvilla. Byggnads AB Henry StAhl köpte markområdet för många år sedan för att på sikt bygga bostäder i kvarteret. l flera år har projektet funnits med i kommunens bostactsförsörjningsprogram. Av olika anledningar har dct inte kunnat förverkligas. Under februari 1991 förvärvade Kumla kommun markområdet för att i egen regi uppföra bostäder. Under april 1991 påbörjades byggnationen. Den består av fyra S-väningars punkthus sami en tillbyggd l-våningsdel i ett av punkthusen. Två av husen är försedda med hel källarvåning. Byggnadernas utformning har sina rötter i "funkisarkitekturen" med ljusputsade lättbetongfasader, rena linjer samt flacka. tunna bandtäckta plåuak. Totalt beslår projektet av 93 lägenheter med varierande rumsantal från ett rum och kök till fyra rum och kök. Merparten av lägenheterna är dock två rum och kök samt tre rum och kök med lägenhetsytor om 68.9 m 2 respektive 86.6 m 2 Lägenhetsfördelning och lägenhetsstorlek har, med hänsyn till den bostadskö som finns. i möjligaste mån anpassats efter dagens behov av lägenheler i centrum. Bostadskvarteret kommer att innefalta ett integrerat boende. Eli av husen är avsett för gruppboende för gamla och senildementa. I detta hus kom- mer personal från äldreomsorgen atl ständigt finnas till hands för tillsyn och service. Övriga hus får traditionell hyreshuskaraktär. Standard De två punkthusen närmast Järnvägsgatan får hel källarvåning. för att undvika eventuella vibrationsstörningar från järnvägen. Ett av källarhusen får ell skyddsrum för 180 personer. vilket täcker det egna plus närliggande kvarters skyddsbehov. Alla lägenheter är försedda med balkong. Imedning och utrustni ng i lägenheter och gemensamma utrymmen får hög standard med bland annat kakelbeklädnad i badrum. Speciell omsorg kommer att ägnas trapphusentreerna. i syfte att erhålla en trevlig och förhoppningsvis underhållsfri miljö. Sophanteringen är förberedd för källsortering. Lägenheterna är anslutna till kabelty. Garage och parkering finns i kvarterets norra del. Där finns 21 slutna garageplatser med motorvärmaru!tag.aven en del parkeringsplatser utomhus är försedda med motorvärmaruttag. 1 möjligaste mån har de befintliga gamla träden bevarats för att åstad komma en trevlig och gemytlig gårdsmiljö. Markplaneringen kommer därför att göras med viss omsorg för att behålla denna viktiga närmiljö. Kostnadsbild/hyresnivå Den totala produktionskostnaden för hela kvarteret har beräknats till ca 90 miljoner kronor. Finansieringen kommer i sin helhet att ske genom statliga bostadslån. Den beräknade hyresnivån är angiven till cirka 730 kronor per m2. l jämförelse med liknande centrala nybygg Iladsprojekt i Kumla är det något billigare. vilket varit ambitionen för detta projekt. En lägenhet om två rum och kök med en yta om n8.9 m 2 kostar cirka kronor/mån. Tre rum och kök p,' 86.6 m 2 kostar cirka kronor/mån. Fyra rum och kök på m 2 kostar cirka 6250 kronor/mån. Dessa siffror är alltjämt preliminära. Det naturliga steget En vandringsutställning producerad av Naturhistoriska riksmuseet i samarbete med Naturskyddsföreningen och stiftelsen Det naturliga steget 29 februari - 26 mars 1992 Infl),ttning Första inflyttning i kvarteret är beräknad till den I juni Övriga preliminära infiyttllingstider är 1 augusti, 15 september samt I november Ar Du intresserad av all bosätta Dig i delta mycket centrala och gemytliga kvarter? Kontakta då kommunens bostadsförmedling. Talamed Barbro Stelin. telefon eller projektledare Hans Nilsson. telefon för vidare information om bostad i kvarteret Falken. D I BIBLIOTEKETS UTSTÄLLNINGSHALL, Skolvägen 12 Utställningen sammanfattar miljöproblemen vi står inför idag. Vad kan göras i industrin? i hemmen? Färdiga svar serveras inte - men väl utgångspunkter för diskussioner. Utställningen har kompletterats med lokala utställare. Öppettider: Måndag-torsdag , fredag , lördag , söndag UTSTÄLLNINGSPROGRAM Lördag 29 februari k/ Miljö- och byggnadsnämndens ordförande Carl-Gustav Thunström inviger utställningen. Musikskolan spelar. Förtäring. Tisdag 3 mars k/ 19.00, Bibliotekets utställningshall Gerd Bäckström, forskare vid Kvinnerstaskolan, föreläser om Ekologiskt lantbruk m.m. Tisdag 10 mars kl Servicehuset Soibacka Lars-Ake Dahlqvist föreläser om Det gamla kulturlandskapet 18 mars k/ Bibliotekets utstallningshall Per Janse, radioproducent och skribent. ställer frågan: Är det någon vits att leva miljövänligt? Ger bland annat exempel från Wales. Tisdag 24 mars k/19.00, Bibliotekets utstallningshalj Mattias Paulsson, Örebro Miljövårdscentrum föreläser om Giftfri odling och kompostering ARRANGÖRER Kumla biologiska förening. krets av Naturskyddsföreningen tillsammans med Studiefrämjandet, Kumla fältbiologer, Kulturförvaltningen. Konsumentvägledningen, Miljö- och hälsoskyddskontoret och Gatukontoret

10 UPPSLAGET -ett par sidor för konsumenten Svårt att handla miljöklokt Del finns miljöskonande alternativ bland tvättmedel. puppcrsvaror etc. Men det kan vara svårt att hilla dem. BUlikernas miljömärkning är dålig och symbolerna är många och förvirrande. Del visar Konsumentverketsundersökning. som publiceras i sena~te numret a\' Råd & Rön butiker i 29 kommuner har miljömärkningcn gran~kats. Pappersvarorna har dcn bästa märkningen och där finns också dct största utbudet av miljöskonande a!lemal!'". Bland hygicnarliklar \'ar informationen och utbudet betydligt sämre. Bara tio av de 186 bulikcrna hade något av dc schampon. som Naturskyddsföreningen rekommenderar. I en butik fanns"'9 olika schampon. men inget av dem hörde till gruppen som (år miljörnärkas enligl Naturskyddsföreningens normer. I undersökningen tillfrågades looolika kunder om olika miljömärkens betydelse. Det mest kända var kravmärkei. som finns på förpackningar för livsmedel som odlats med miljövänliga metoder. Det märket kände 40 av 100 personer till. Var tredje person kände till hyllkantsmärkningen Bra miljöval. enligt Naturskyddsföreningens miljökrav. NAgot flirre kiinde till samma märkning med en gran över. som den ser ut i KF-butikerna. Den nordiska miljösvanen vardet inte många som visste n<'lgot Bara ålla av 100 kände igen den symbolen. Men det är inte si\ konstigt. eftersom den ännu inle finns i butikerna. Det är meningen ah den så smaningom ska ersät- ",(XII Gt'I W 1141? ~(ic(.t/ f"md e.v ~(/al torton SO"!' p~ txji 60" -- 1!fCt.~ FiN (/f?,8~t.l'stb:", ta Bra miljöval-märkningen. Det blir då det första märke. som statliga ffi) n digheter är med och kontrollerar och bestämmer miljökraven för. Vill Du lela mer - ring komltlunens konsumenh"äglcdning tel Evig make up "Sminkadengångför alla!" Medsådan reklam lockas kvinnorall tatuenl make up runt läppar och ögon. Flera kvinnor har blivit vanställda för livet. På skönhetssalonger runt om i landet är tatueringar i ansiktet på väg att bli den senaste nugan. Uipplinjeoch ögonbryn justeras av medicinskt outbildad personal som i värsta fall lärt sig tekniken på en helgkurs. "Behandlingen höll pi\ i nera timmar. Det gjorde fruktansvärt ont. Jag har aldrig varit med om något liknande. När det var klart ochjagtiltade mig ispegeln blev jag helt chockad. Allting var utanför. Det var snett. Jag var fruktansvärt Glaskeramikhäll - inte effektivare än spisplattor Konsumcntverket har testat elva olika spisar. Resultatet är redovisa! i Råd & Rön nr 1/1992. Prisvärda spisar i testet - cirka kronor - är Electrolux CF 6020 och Elektro Helios SN 720. Båda spisarna har IVo\ ugnar saml gjuljärnsplattor. varav en platta är temperaturst) rd. Dcnna platta var den enda i testet. som vcrkligen stckte jämnt. Förra året anpassades den s\cnska standarden för hur heta ugnsluckor får vara till en europcisk nil'å. som tillåtcr högre temperatur än vår tidigare s\oens ka. Bosch NS 6320, Cylinda 600. Siemens HLT 661 och AEG 723 blev alla över90grader på ugnsluckans glas. när värmen i ugnen var 240 grader. "Dct är allde1cs för varmt",sägcr Maj Brill von Knorring på Konsument\er vanställd". berättar en av de drabbade k'.'.innorna i en intervju i Råd & Rön. Annu är ansiktstatuering - eller permanent make up som det också kallas - inte särskilt vanlig i Sverige. I Stock holm finns ett tiotal personersom utför behandlingen. Men i våra nordiska grannländer är metodcn betydligt van ligare. BarbroTuresson på Konsumcntverket tror att vi ännu bara sett början. "Det är viktigt att vi får bukt med det här problcmet innan det blir alltför storl. Det måste skapas bestämmelser om vem som får utföra den här behandlingen". säger Barbro Turesson. Råt! & RÖIIIIY 1/1992 kel. "Ett litet barn. som tar stöd mot ugnsluckan. riskerar att bränna sig." Flera a\ standardspisarna i testet fick bra resultat. Bosch NS Electrolux CF60lOoch Husqvarna Regina Taverna hade alla flera snabba plattor. samt ugnar som gräddade jämnt och grillade snabbt. Cylinda 600 var den standardspis som fick flest anmärkningar. En glaskeramikhäll ärsnyggoch relativtlättskött. men den är inte effektivare än vanliga plaltor. De fem spisarna mcd glaskeramikhäll har alla. U10m Sicmens HLT66l.två ugnar. Den lilla extra ugnen. som gär snabbt att värma upp. är praktisk och energibesparande. Den stora ugnen är på alla fem spisarna kombinerad vanlig och varmluftsugn. I samtliga spisar gräddade varmluften ojämnl. De dyraste spisarna i testet kostar cirka De har - utöver glaskeramikhäll och två ugnar - finesser som stektermometcr. klocka med signalur. emaljerade bakplåtaroch bra plåtskåp. Vill Du veta mer om spisarna i teste"! Kontakta kommunens konsumcntväg ledning, tel

11 Kultur......och fritid UTSTÄLLNINGAR Konsthallen, Kumla bibliotek J - 27/~b'llQTl Nordisk ubliillning KonSInaTer hin _åra vanarter och från Kumla 29 f~b'i'u'i - 26 mun J)tl nalurliga stegel '1altuhislOriska riksmuseet ron 18 mur" -21 ap,il Estet l Snorige och Kumla Faktllulst:illning om invandring av balter under andra vlirldskriget. Örebro Läns Mu~c:um 25 april - 21 maj Bengt nosshammar Konstutställning l3 maj - 18 jlllli Konstnärer n'rksammll i Kumlll på 4O-11I11.'1 BARNTEATER J Illors kl. H.OO Husaren Folkets hus l hu, udel på en gammlll hall Parapl)'lcalcm. Köpenhamn 4-8., 15 mars kf Husaren. Folkcls hus KorpflicItan Om en flicka som k'd;: for I 000 lir sedan Lind(on;a teater 8-12 år 19 mar.j kl Bambibliocckel. Folkets hus Lilla s,sler Kanin Dockicaterpjäsmed Tealerkopcrall\CI Draken. KarIslad 2-4 år MUSIK 21 februari kl FörSllm Ii I1g~hcmmCI KOIlSl'rl med Ulf Wallin, l'iolonisl och p..,r Ö~l lund, pianbl Verk al' bl.a. Vilhelm!'e\terson-Berger och Antonin Dl'orål.. [ pausen ser\'era~ kaffe JO mars kl Folkets hus Hdafton med 8rödrma Slul Servcring av P) tl I panna och öl 11 murs kl Johanneslqrkan Kun~ert med Till! Sjöblom och Black R"er Band Paus med karreser-ering ISHALLEN BOB hallen ar oppen for allman åkmng enligl följande: måndag usdag onsdag tormiag. fredag lördag SIMHALLEN Följande badlider gäller: måndag tisdag onsdag. fredag ulan klubba 15_30--16_45 ulan klubba _00 med klubba 15_30--16_45 ulan klubba t645 med klubba 09_00-10_00 med klubba 17_ ulan klubba söndag 10_OO-t 1.00 ulan klubba Vid lov och sludifdagar år ishallen öppen klockan Akning med klubba är då littåten kl D ()(j...() torsdag IOrdag sondag OBS! Kassan Slänger JOmmulcr forc badtidens slut. Skolbad förekommcr Lilla basslingen är ofla upplagen på fömuddagarna. För besked ring lel. 019 m11 SO Tisdagar är lilla bassängen upp\ärmd ull 37 grader ocb lampar sig da ulmärkl för spadbarn Vilkommen: Fritidsinformalion! Rillg Ol! ELUUSSP R Bel)-snmgen \ id motlonsspärcn i Viaskogcnoch Djupadalsparken lir tand från mörkrcls mbron 1111 kl 22_00 dagligen '-id snötillgång lir sparen preparerade för <kidåkning_ Ni som mte Aker skidor. \ar vdnhga gå ej i spåren. KVARl\TORPSHÖGEN Slalombaeh'n har \ld snölil1gang Öppel usdag-tofsdag lördag-söndag Vid god snöiiiigång kommer ihen längdskid spår att prepareras. All övrig information om backen får Du på tel elh:r FRITIDSGÅRDARNA Malmen, Malmens skola. har öppet måndagtorsdag JOåk 7-9. samltisdag-torsdag åk 4-6. Cafeteria. bordtennis. TV. biljard. sällskapsspel. hobby. idroll. di<co. Kumlab}". Kumlaby skola. har öppel tisdagton;dag åk åk åk 7-9. Bordtennis. biljard. cafele ria. TV. hobby. HiiU.brottel. Tallingens skola. har öppel lisdag. onsdag. tofl>dag BordtenlllS. biljud. TV. hobb). senering m.m. S.nnllhed. barnstugan. har Öppel lisdag-tors. dag Bordlenllls. sällskapsspel och biljard För uppj)snmgar om fritidsgårds\erksamheten kontakta föresdndare Lars GÖran Karlsson. lel Bokbuss Kumlaby våren 1992 Bokbussen besöker Kumlabyområdet på onsdagar kl Tur nr I - 12f2. 11/3. 8/4. 13/5. 17/6 Tur nr 2-19( /5.24/6 Korstagmon, 3 hållplatser Slåttergarall, 3 hållplatser kl kl VretgawII, 3 hållplatser Svedjegaroll, 3 hållplatser kl kl Utmarksgarofl, 3 hållplatser Teggorall, 2 hållplatser kl kl Waflell.wråles väg, 4 hållplatser Fallgaroll, 2 hållplatser kl kl Tur nr / t 3/6 Kjellingaran, 2 hållplatser kl Wiltengatall. 3 hållplatser kl /-/ägergoulii. 3 hållplatser kl Turnr4-4/3. l/4,6/5. 10/6 ViIeblIcken, 3 hållplatser kl Ängobackell, 3 hållplatser kl Skogsbacken, 3 hållplatser kl ,o 21

12 Adelreformen i funktion Injormmion fri/n iildreomsorgsol'delllil1gen Du har kanske selt annonser i dags pressen eller tagit del av TV-program om den så kallade Ädclrcformcn. Eller Du kanske är en av dem som inte alls uppmärksammal Ädclinformalionen. Oavsett hur stort eller hur litet Ditt intresse är vill vi uppmärksamma Dig på några grundläggande saker. Fram~ för allt vad reformen innebär och vari man ska vända sig om man är långtidssjuk. handikappad eller äldre och behöver hjälp och assistans. För Kumla innebär ÄdelreroTmcll: Kommunen har tagit över hela an S\'arcl för hcmsjuhårdcn. Detta är möjligt genom ö\crn)ttning av distriktssköterskor och undersköterskor från landstinget till kommunen. Denans\'ariga sjuksköterskans namn och telefonnummer finner Du under "arje områdesrubrik. Sjukhemmet Kungsgården förs över till kommunen. Administrativt har kommunen delats upp i fyra geografiska områden med vardera en äldreomsorgsinstitulion som bas, Områdena har fått namn efter institutionerna. Studera kartorna på följande sidor så hittar Du en reception (liten telefonväxel) i varje område. namn oeh telefonnummer till ansvarigehef. samt namn oeh telefonnummer till ansvarigsjuksköterska. Om Du hittar Dill område. det \in säga vart Du ska vända Dig vid beho" av hjälp. så tror vi det är tillräckligt till en början. Verksamheten kommer i ö\ rigt att fortsätta så som den fungerade före årsskiftet 1991/92. Varje person som har hjälp av kom munen kommer alt få personlig information som är utförligare än den vi lämnar i Kumlan. Så snart vi hinner under \'åren 1992 kommervi att utarbctactt informationsblad om sammanslagningen av hemtjänsten och hemsjukvården. Genom respekti, e reception eller för verksamheten ansvarig personal kommer Du att få tillgång till denna information. Namnet ÄDEL kommer från en a\ regeringen tillsatt utredningsgrupp. den så kallade äldredclegationen. Det är denna Ulredningsgrupps förslag som ligger til1grund förden nu genomförda reformen. D KVARNGÅRDENOMRÅDET AbytOlP, Hardemo, Staren, Fylsta, Kvamparl<en, Falken Områdesexpedition: Kvamgården, telefon Områdeschef: Ingrid Wentzel, telefon Distriktssköterska: LJss-Beth Möller, telefon / Friskvård för Dill välbefinnande! Välkommen att deltaga I vår verksamhet! - Vattengympa _ Mat, hälsa, motion - Ryggympa _ Mammagympa - Hälsobesök/kondillonstest _ Friskvård på jobbet Förfrågan och anmälan: FRISKVARDSCENTRALEN Tisdag, Iredag Im Marianne Karlsson, Övriga tider SOLBACKAOMRÅDET Hällabrottet, Kvamtorp, Ekeby, Kvantum, Vattugatsomrädet Områdesexpedition: Solbacka, telefon Områdeschef: Britten Uhlin, telefon Distriktssköterska: Agnetha Börgel, telefon

13 Gruppkorsband p -~, SANNAHEDSOMRÅDET PrästgärdsskogenJKum/abYJ Sannahed, Ä/Vesta, Hjortsberga Omrädesexpeditlon: Kyrkogatan 32 B, telefon Omrädeschef: MariAnne Andersson, telefon Distriktssköterska: Ann Marie Larsson, telefon Omrädesreception: Servicehuset He'a, telefon KUNGSGÅRDENOMRÅDET SjukhemmetJnordvästra Kum/a Omrädesexpedition: Norra Kungsvägen 10, telefon Områdeschef: Immi Eklind, telefon Sjuksköterska! hemtjänstassistent: Ruth Svärd, telefon KOMMANDITBOLAGeT KUMLA TRVCKERI ll)q:1