Bubbel, bubbel, bubbel

Transkript

1 Bubbel, bubbel, bubbel Nr

2 99 KRONOR ART ALK. 8 % VOL. 75 cl 119 KRONOR ART ALK. 7,5 % VOL. 75 cl Vinkällarens mest användbara? Få viner är så användbara till mat som halvtorra rieslingviner. De passar särskilt bra till rätter med sötsyrliga smaker och chiliheta rätter. Kloster Eberbachs Riesling Kabinett passar utmärkt till sushi och asiatiska rätter med hetta. Med Kloster Eberbach Riesling Spätlese hittar man en perfekt kombination tillsammans med riktigt heta asiatiska rätter som Thai Curry, där få andra viner passar. Prova också vinerna till rätter med sötma som Teriyaki, oavsett om den är gjord på lax eller entrecôte. Vinerna passar även mycket bra som sällskapsdryck, till fiskoch skaldjursrätter eller varför inte till stekt fläskfilé med champinjonsås. Alkohol är beroendeframkallande.

3 Ny Hemsida Organ för Munskänkarna Årgång Ansvarig utgivare Ylva Sundkvist Redaktör Munskänken/VinJournalen Ulf Jansson, Oxenstiernsgatan 23, Stockholm Tel Annonser Urban Hedborg Tel e-post: urban@uhmarketing.se Produktion och Grafisk form Exaktamedia, Malmö monika.fogelberg@exakta.se Tryck och bokbinderi Exakta, Malmö 2012 Föreningen Munskänkarnas Kansli Hammarby Fabriksväg 23, Box 92184, Stockholm Tel Telefax BG kansli@munskankarna.se Adressändringar Anmäl snarast till den lokala sektionen eller Munskänkarnas kansli Omslagsbild: Nyår! Foto: Shutterstock När en befattningshavare i det brittiska imperiet för hundra år sedan ville ha något genomfört i Indien, skickade han en kurir över haven. Därefter hade han flera månader på sig att fundera ut sitt nästa drag, innan kuriren var tillbaka. Nu lever vi i en värld med oerhört snabba kommunikationer. Vi kräver och avkrävs sekundsnabba svar på mail och andra publika medier. Det ska gå fort och det ska vara korrekt, annars blir vi irriterade. Allt fler människor kommunicerar (för att inte säga umgås), läser artiklar och tidningar, bokar biljetter, gör bankaffärer och handlar via internet och mobilnät. Vi har vant oss vid ett allt intensivare, snabbare och mobilare informationsflöde. Munskänkar är inga undantag. Medlemmarna och funktionärerna i Munskänkarna har höga krav på heltäckande, allsidig, snabb och säker information om de verksamheter som vi bedriver. Det kan gälla provningar, bedömning av viner, kurser, resor, mässor, årets vinort, utbyte av erfarenheter med mera. Kansliet har en omfattande verksamhet för att stödja våra nästan medlemmar. Det gäller hantering av medlemsregistret, faktureringar, uppdatering av persondata, provresultat från kurser, omfattande information till medlemmar och funktionärer etc. Vi vill kunna serva medlemmarna med alla de tjänster som är viktiga och möjliga för att underlätta föreningsarbetet. Vi vill också locka till oss nya medlemmar i en värld av markant ökat vinintresse. I början på november driftsatte vi Munskänkarnas nya hemsida och nya medlemssystem. Munskänkarna tog sitt första medlemssystem i drift för snart 10 år sedan. 10 år är en lång tid vad avser informationssystem och publika sidor som distribueras via internet. Under dessa år har vi vidareutvecklat och underhållit detta system och infört nya funktioner alltefter nya krav och önskemål. Kravbilden förändras och det system som var State of the Art för 10 år sedan, blir allt dyrare och svårare att leva upp till, allteftersom tiden går. Det är därför nu dags att ta nästa steg. Vi får två olika system: ett produktionssystem och en publik hemsida. Bägge systemen bygger på kommersiellt tillgängliga och beprövade produkter, som används av ett flertal föreningar. Hemsidan är vårt ansikte utåt, både till medlemmar och presumtiva medlemmar. Vi har tagit fasta på enkelhet och snabbhet för våra medlemmar; att boka in sig på provningar, att hitta viner i Vinsök, att kunna hålla koll på sina personuppgifter, kurser, adresser, hitta olika event och dokument etc. Medlemsystemet är funktionärernas och kansliets verktyg för att hantera all verksamhet, även sådant som presenteras på hemsidan: provningar, Vinsök, olika event med mera. Medlemssystemet är också ett verksamhetssystem för vårt kansli. Fördelarna för medlemmarna är att det nya systemet har anpassats till en rimlig kostnad och innehåller funktioner som föreningen annars har svårt att erbjuda. Andra fördelar med att systemen är uppdelade i en administrativ del och webb-del baserad på standardsystem, är att systemet utvecklas i samma takt som marknaden. Ett exempel på detta som i närtid kommer att visa sig är mobila tjänster på telefon och att utformning och design kan ändras av föreningen själv utan att man behöver konsulthjälp. Att ha två separata system innebär också att det administrativa arbetet inte lastar ner det publika systemet Förhoppningen är nu att många ska hitta till Munskänkarnas nya hemsida. Både redan etablerade medlemmar men också de som ännu inte har upptäckt vilken fantastisk förening detta är. Anders Dahlqvist e-post: anders.dahlqvist@munskankarna.se INNEHÅLL Bubblor, bubblor, bubblor...4 Prosecco Cá del Bosco VinJournalen Beställningssortimentet Nätviner Tema franskt bubbel En kväll i Lyon Nyårsmeny Egen vinkällare Drömmen om vingård i Bulgarien Föreningsnytt Munskänken nr

4 Bubblor, bubblor, bubblor Fascinationen för vin som bubblar har funnits lika länge som man har gjort vin. Redan när man kom på att druvorna kunde krossas och fås att jäsa upptäckte man att drycken under en fas var bubblande och man kunde känna den sprittande känslan i munnen. Text: Clas Hardebäck Man vet att det fanns någon form av bubblande vin på grekernas och romarnas tid men det kan inte ha varit mousserande i vår mening. Konsten att medvetet få viner att bli mousserande och att kunna kontrollera processen kommer mycket senare i historien. Ett påstående säger att de första mousserande vinerna som vi känner dem gjordes i Limoux på 1500-talet. Det är dock omtvistat om det verkligen var så. När engelsmannen Christopher Merret 1662 klarlade sockrets funktion och förklarade hur man kunde sätta igång en andra jäsning i ett vin, ändrades möjligheterna att göra mousserande viner. Fortfarande dominerade dock den gamla méthode rurale där man lät vinet avsluta sin jäsning på flaska och bli lätt mousserande med jästfällningen kvar i buteljen. Vinet med bubblor kallades djävulsvinet då flaskorna plötsligt exploderade eller sköt ut korken när de låg i källaren. Detta var naturligtvis ett resultat av att man inte kunde mäta eller dosera sockret och således inte hade kontroll över trycket i flaskorna. I Frankrike var de svaga flaskorna ett problem tills man började importera flaskor från England där man börjat göra starkt glas med hjälp av stenkol som värmekälla. Men riktig kontroll fick man inte över processen förrän densimetern uppfanns 1830 och man hade ett redskap att mäta sockerhalten i musten med. Från början förslöts flaskorna med träplugg men under första halvan av 1700-talet kom korkar i användning. Från början fastknutna med snöre, à la ficelle, tills Adolphe Jaquesson uppfann stålgrimman Louis Pasteur klargjorde jästens funktion i mitten av 1800-talet och änkan Clicquot kom på hur den fällning som bildades i flaskorna under den andra jäsningen skulle avlägsnas. Därefter har metoden utvecklats vidare när sättet att söta det bubblande vinet i efterhand har förfinats till dagens sofistikerade standard med olika söthetsgrader. Samtidigt har andra metoder att göra mousserande vin kommit till. De olika metoderna Ett mousserande vin är ett vin där trycket i flaskan är högre än 3,5 bar. Viner med lägre tryck kallas pärlande eller spritsiga. De flesta mousserande viner håller 5-6 bar. Det finns olika metoder att förse vinet med bubblor varierar, men i princip är det sex: Sodastreammetoden tillsatt kolsyra Ruralemetoden vin buteljeras innan jäsningen avslutats Charmatmetoden jäsning i sluten tank Kontinuerlig metod industrimetod men sammankopplade cisterner Transfermetoden 2:a jäsning i flaska + filtrering Traditionell metod champagnemetoden Trycktank för tillverkning av prosecco. Foto: Jan Rosborn Tillsättning av kolsyra används bara för de allra enklaste vinerna och är något som vi sällan träffar på. Ruralemetoden är den ursprungliga metoden som fortfarande används i några delar av Frankrike. Vinet buteljeras innan jäsningen är klar varvid ett kolsyretryck byggs upp i flaskan. Då ingen jästfällning avlägsnas blir vinerna inte helt klara. Charmatmetoden, jäsning i sluten tank, är betydligt vanligare och en metod där vinet under sin första och enda jäsning förvaras i ett slutet kärl. Den koldioxid som bildas vid jäsningen kan inte avgå utan löses i vinet i form av kolsyra. Efter jäsning filtreras, sötas och buteljeras vinet under tryck. Den kontinuerliga metoden används mest i Ryssland och Tyskland. Det är en industriell process där stora cisterner seriekopplats så att jäsning, sedimentering, sötning och buteljering kan ske kontinuerligt utan att processen avbryts. Filtrering och buteljering sker under tryck. Metoden används för enklare mousserande viner. Transfermetoden är en variant på champagnemetoden där viner jäses till stilla vin, blandas och tappas på flaska för en andra jäsning. När denna är avslutad skjuts ett rör ner genom korken, vinet sugs ur, filtreras under tryck och tappas på en ny flaska inklusive sötning. Metoden är ganska vanlig i USA och Australien. Den traditionella metoden bygger på att stilla vin först jäses på vanligt sätt och eventuellt blandas till en cuvée innan det tappas på flaska med 22 g socker/liter och lite jäst. Flaskan läggs sedan sur lattes i ställ där den andra jäsningen sker. Sedan lagras vinet med jästfällningen en tid. För champagne är det minst 15 månader, för årgångschampagne minst 3 år, men ofta lagras vinet mycket längre än så. Med längre lagring på jästen får vinet mer smak och karaktär av autolysen den enzymatiska nedbrytning av jästceller som sker i flaskan. I champagnemetoden avlägsnas jästfällningen genom remuage en stegvis vridning och tippning av flaskorna som kan göras manuellt eller i gyropalette. Efter denna process står flaskan upp och ner med jästfällningen vilande på korken. Genom en kylprocess fryser man in jästfällningen i en ispropp, avlägsnar denna och passar på att justera vinets söthetsgrad innan flaskan korkas igen. 4 Munskänken nr

5 Söthetsgrader Sockerhalt EU norm 2009 Frankrike Spanien <3gram/lit Brut Nature Brut Nature 0-6 g/l Extra Brut Extra Brut 0-12 g/l Brut Brut g/l Extra Sec Extra Seco g/l Sec Sec g/l Demi-Sec Demi-Sec >50 g/l Doux Dulce EUROPA Frankrike I Frankrike finns en mängd områden förutom Champagne som är kända för sina mousserande viner Alsace, Loire, Bourgogne, Jura, Limoux, Bordeaux, Rhône och Languedoc-Roussillion. Många av dem säljs under beteckningen crémant. En genomgående regel är att om ett vin kallas crémant är det gjort enligt champagnemetoden, det följer AOP-reglerna för aktuell region (7 olika), det är skördat för hand och det har lagrats minst 12 månader med jästfällningen i flaskan. De viner som kallas mousseux kan komma från samma områden men är gjorda med andra metoder. Crémant d Alsace och Crémant de Loire är de två största efter Champagne. Det förstnämnda görs av pinot blanc, pinot gris, auxerrois, riesling, chardonnay och pinot noir och det senare av chenin blanc, chardonnay, cabernet franc, cabernet sauvignon och pinot noir. Crémant de Bourgogne växer i popularitet, kanske för att vinet är det mest champagnelika. Tillåtna druvor är chardonnay, pinot gris, pinot blanc, chardonnay, pinot noir, gamay och trésor med aligoté som utfyllnad. Riktigt bra är även Crémant du Jura med savagnin, trousseau, poulsard, pinot gris, pinot noir och chardonnay som råmaterial. Crémant de Limoux, Crémant de Die och Crémant de Bordeaux görs i mindre mängd men är värda att testa när tillfälle ges. Beteckningen crémant är tillåten även för andra EU-länder så länge kvalitetsvillkoren uppfylls. Hittills finns dock bara Crémant du Luxembourg. Vintips: Se Peter Axelsson artikel på sid 30. Spanien Cava är beteckningen för mousserande vin från Spanien gjort på méthodo tradicional, det vill säga champagnemetoden. Den första cavan gjordes 1872 av Don José Raventós, Codorníus grundare. Cava görs i sju regioner där Penedès är överlägset störst med 95 % av produktionen. Totalt finns det cirka 200 cavistas som producerar vinet. Lagringen är reglerad så att en cava ska lagras minst 9 månader på flaska med jästfällningen, en reserva minst 15 månader och en gran reserva 30 månader eller mer fick vinet DO-status, och produktionen är stor, mer än 200 miljoner flaskor/år vilket kan jämföras med Champagne som producerar drygt 300 miljoner flaskor/år Druvorna som används är mestadels traditionella spanska: gröna parellada, xarel.lo, macabeu (viura) och subirat parent och blå garnacha, monastrell och trepat. Dessutom är chardonnay och pinot noir tillåtna. Vintips: Anna de Codorníu Brut (7369, 89:-) Elegant, modern, chardonnaydominerad cava med fin spänst, trevlig fruktighet och schysst längd L Hereu de Raventós i Blanc Brut Nature (7776, 99:-) Utvecklad och smakrik cava med traditionell, lätt jordig framtoning. Gjord på macabeo, xarel-lo och parellada. Italien Över hela Italien produceras spumante mousserande vin, men mest kända är Venetiens prosecco, tankjäst på druvan glera (f d prosecco), asti spumante från Piemonte, tankjäst på moscato bianco, och Franciacorta som görs i Lombardiet enligt samma metod som champagne. De områden som producerar mousserande vin enligt den traditionella metoden metodo classico är medlemar i Talentogruppen. Det är fem områden som har satt upp extra stränga regler för produktionen av mousserande vin. Piemonte, Lombardiet, Trentino- Alto Adige, Veneto och Friuli-Venezia Giulia är godkända om man använder champagnemetoden, pinot noir, chardonnay och/eller pinot blanc samt lagrar vinet minst 15 månader i flaska med jästen. Vintips: Ferrari Brut (7721, 139:-) Torrt, rent och fint nyanserat vin med god intensitet, lätt mineralitet och stram syra. Kommer från Trento och är gjort på chardonnay. Asti Cinzano (7711, 69:-) Sött, lätt och barnsligt gott muscatvin till desserter som sorbet och fruktsallad. Tyskland Tyskt mousserande vin sekt har gjorts sedan % görs enligt charmatmetoden och 90 % av druvor från andra länder, främst Frankrike, Spanien och Italien. En sekt skall ha ett tryck på minst 3,5 bar och en alkoholhalt över 9 %. I Tyskland gäller det att läsa på etiketten sekt kan vara gjord på utländska druvor, Deutscher Sekt däremot enbart på tyskodlade druvor, och står det Sekt b.a måste druvorna komma från någon av de 13 kvalitetsregionerna. Dessutom kan då även individuell vingård anges. De vanligaste druvorna är riesling, pinot gris, pinot blanc och pinot noir. Munskänken nr

6 England Det kanske mest intressanta landet för mousserande vin just nu är England. Med ett klimat som blir bättre för varje år, och en jordmån som nästan är identisk med den i Champagne (samma kritberggrund), är det bara en tidsfråga innan man producerar mousserande viner av toppkvalitet. Redan nu har engelska mousserande viner placerat sig bättre i tävlingar än champagner. Ett antal champagnefirmor har redan köpt marker runt Bristol för att vara förberedda på genombrottet. Hittills har man mest använt tåliga korsningar som seyval blanc, men mer och mer kommer de klassiska champagnedruvorna. Sedan 1991 har man ett Quality Wine-projekt som syftar till att fokusera på kvalitetsvinsproduktion. NYA VÄRLDEN Framställning av mousserande vin i Nya Världen innebär i mycket samma problem som man har i övrigt om man vill göra lätta eleganta viner. Klimatet är i många fall för varmt vilket gör att en normal skörd producerar druvor med mycket hög sockerhalt och för låg syra. Alternativet att skörda tidigare är inte heller bra. Sockerhalten är bra och syran är högre, men den domineras av äppelsyra, vilket inte ger ett harmoniskt vin. Det man försöker göra är att utnyttja odlingar på högre höjd med svalare klimat, skörda nattetid då frukten är svalare, jäsa vinet vid så låg temperatur som möjligt för att behålla syran och undvika malolaktisk jäsning. Flera framställningsmetoder används förutom champagnemetoden, främst tankjäsningsmetoden och transfermetoden. De bästa vinerna produceras dock med champagnemetoden och chardonnay och pinot noir. De främsta producentländerna i Nya världen för mousserande vin är USA, Nya Zeeland, Australien, Chile, Argentina, Uruguay och Sydafrika. Spännande nya områden dyker dock upp, som till exempel Indien och Brasilien. USA Det första mousserande vinet i USA gjordes 1842 i Cincinnatti på druvan catawba. Sedan följde Kalifornien 1855 och New York 1865 innan Great Western Wine Brand 1870 lyckades få en guldmedalj i Europa för sitt mousserande vin. Därefter kom förbudstiden då inte så mycket hände och det dröjde till 50-talet innan Schramsberg i Kalifornien gjorde det första kvalitetsvinet efter förbudstiden anlade Moët & Chandon sin första vingård utanför Champagne i Napa Valley. Andra producenter har följt efter som Freixenet, Cordoníu och Roederer. Även om det görs mousserande vin över hela USA, så produceras 90 % i Kalifornien, huvudsakligen på chardonnay, pinot noir och pinot blanc. Det görs dock även mousserande gewurztraminer Det finns några områden som anses idealiska för mousserande vin, Anderson Valley i Mendocino och Green Valley i Sonoma. Med åren har vinerna blivit mer eleganta med bättre integrerade syror. Till harm för fransmännen får amerikanskt mousserande vin kallas Champagne så länge det säljs inom USA. Årgångsviner måste bestå av druvor från angiven årgång till minst 95 %. Kända producenter är Roederer Estate, Schramsberg, Iron Horse, Domaine Carneros, Mumm och Argyle (Oregon). Nya Zeeland Nya Zeland är en ny producent av mousserande vin där det första producerades Orsaken till den sena debuten av Montana och Lindauer var att man dittills inte odlat några klassiska druvor som passar för mousserande vin. Det svala klimatet är en stor fördel även om inte jordmån och terroir i övrigt alltid är perfekt. Mousserande vin framställs i samtliga regioner även om Marlborough är mest framträdande. Det är dock så intressant att göra mousserande vin att 10 % av all chardonnay och 25 % av all pinot noir går till bubbel. Kända producenterna är Cloudy Bay, Daniel le Brun, Morton Estate och Lindauer. Vintips: Cloudy Bay Pelorus Blanc de Blancs (7894, 119:-) Utvecklat, ganska rikt och fruktigt chardonnayvin i trevlig, lite avrundad apéritifstil. Australien De första australiska mousserande vinerna framställdes i Hunter Valley på 1840-talet och de första mousserande röda Seppelt Sparkling Shiraz på 1880-talet. Därefter följde en period på nästan hundra år när starkviner helt dominerade produktionen. Sedan 1970-talet har en ny vinindustri skapats med fokus på bordsviner. Detta innefattar även mousserande viner som framställs främst i svalare områden som Adelaide Hills i South Australia, Yarra Valley och Great Western i Victoria och Pipers River i Tasmanien. Till viss del använder man sig av transfermetoden, även om champagnemetoden dominerar. Till de mest kända producenterna räknas Croser, Seaview/Seppelt, Yellowglen, Domaine Chandon, Yalumba, Pirie och Heemskerk. Sydafrika 1929 gjordes det första mousserande vinet i Sydafrika. Det skedde genom att man tillsatte kolsyra till ett vitt vin, och det dröjde till 1945 innan man producerade sitt första tankjästa vin gjorde Simonsig det första vinet enligt champagnemetoden, som har fått ett eget namn i Sydafrika MCC Methode Cap Classique. Generellt sett används dock tankjäsningsmetoden väl så mycket. Man har ju en högsyradruva chenin blanc och den använder man mycket till mousserande vin, främst i Coastal Region där den mesta produktionen av mousserande vin sker. Kända producenter: Simonsig, Twee Jonge Gezellen, Graham Beck, Villiera, Boschendal Vintips: Graham Beck Chardonnay Pinot Noir (7639, 99:-) Torrt, utvecklat och sammansatt vin med äpple, bär och bröd, balanserad syra och liten jordighet Simonsig Kaapse Vonkel Brut (7603, 135:-) Utvecklat och sammansatt vin med god intensitet och bra balans med lite uppstramande syra. Gjort på pinot noir, chardonnay och en gnutta pinot meunier. Argentina Argentina har många områden som har potential för att producera bra druvor för mousserande vin, till exempel sydöstra Mendoza och Rio Negro i Patagonien. Redan nu producerar man mycket mousserande vin som exporteras inom Sydamerika. Provair, Moët & Chandons argentinska bolag, gör bra mousserande vin. Brasilien I Brasilien är det de sydligaste delarna i delstaten Rio do Sul som är intressanta och som står för 90 % av produktionen. Här har italienska immigranter slagit sig ner sedan 1870 och det är främst de högre områdena i Sierra Gáucha som är lämpade för odling av druvor för mousserande vin. Både chardonnay och pinot noir passar här och det håller på att växa fram ett brasilianskt champagnedistrikt i området. Även här har Moët & Chandon bidragit med utländskt kapital. 6 Munskänken nr

7 Chile Även om Chile gjorde sitt första mousserande vin redan 1879, har denna vintyp fört en undanskymd tillvaro i den chilenska vinsatsningen. Av allt vin som Chile exporterar är bara 0,4 % mousserande, men det ökar stadigt. Med de klimatmässiga och topografiska förutsättningar som Chile har står det utom allt tvivel att de kan producera högklassiga mousserande viner om det är marknadsmässigt intressant. CHAMPAGNE Historien Från 58 f Kr till 400 var Champagne under romerskt styre. Idag ser vi rester av denna tid i form av de underjordiska kalkstensbrott som finns kvar crayères och som idag oftast används som lagringsrum för champagneflaskor. Den förste kungen som drev ut romarna Clovis kröntes i Reims och den traditionen fortsatte fram till Champagne som vinproducent var känt redan på medeltiden. År 1200 vet man att flera hov var förtjusta i det lätta röda (!) vinet från Champagne. Under århundradena lärde man sig mer och mer att göra stabila viner och när Ruinart 1729 startar det första champagnehuset, har man börjat experimentera med att göra vita viner. När Napoleon börjar sina erövringskrig ökar efterfrågan på champagne, bland annat från Ryssland, och på 1840-talet börjar en stor tysk invandring till Champagne. Reims är på denna tid ett framstående center för handel med textilier. Några viktiga utvecklingspunkter i historien är att man på 1600-talet importerade flaskor av starkt engelskt glas, antog den nya förslutningen kork under 1700-talet, lärde sig att blanda cuvéer och göra vitt vin av blå druvor. När det sedan 1729 blev lagligt att transportera vin i flaskor kunde man börja sälja champagne. Än bättre blev vinerna sedan änkan Cliquot kommit på metoden med remuage (1818) för att avlägsna jästfällningen. Med den nya densimetern (1830) kunde man mäta sockret, och med den nya stålgrimman från Jacquesson (1844) blev det enklare att säkra korken. Efter att Pommery börjat exportera en torr champagne till sina engelska kunder tog marknaden fart under La Belle Epoque. Innan dess kom dock phylloxeran 1890 som plågade området svårt under många år. Det första världskriget placerade flera av sina viktigaste och mest långvariga stridslinjer rakt genom vingårdarna i champagne. Efter kriget ökar produktionen så småningom ända tills nästa världskrig ställer till det och många källare muras igen för att undvika plundring. Produktionen och försäljningen efter kriget går ganska trögt och emellanåt tvivlas det på kvaliteten bestämmer man sig för att försöka förbättra kvaliteten genom att förbjuda den tredje pressningen kg druvor får pressas en gång (2050 l) och en gång till (500 l) men inte mer. Det dröjer sedan till 2009 innan nästa åtgärd skördeuttaget sänks från 98 hektoliter/hektar till 64. Gränsdragningstvister De flesta har nog snappat upp diskussionen om att Champagneområdet skall utvidgas. Så skedde också 2009, men detta är ingen ny företeelse gjorde man en översyn av reglerna för vilka druvor som skulle få användas och vilket område som skulle få producera druvor till champagne. Den sydliga delen, Aube, placerades på undantag i en 2:a zon i detta regelverk. Dessutom hade druvodlarna i Champagne haft svåra år med bland annat phylloxeraangrepp och hagelstormar (96 % av 1910 års skörd gick förlorad) vilket gjorde att champagnehusen vände sig till andra områden för att köpa druvor, Loiredalen, Spanien, Italien etc. Det hela ledde till våldsamma upplopp, både i Marnedalen och i Aube med plundrade och brända hus och fabriker. Det slutade med att regeringen tillsammans med odlare och champagneproducenter skapade ett regelverk som blev grunden till Appellation Controllée-systemet där man fastslog var och hur champagne får produceras gjorde man en genomgång av vilka byar som fick producera druvor till champagne bildades så CIVC den lokala myndigheten som övervakar champagneproduktionen, och inte minst användningen av uttrycket Champagne. Den revidering av detta som presenterades 2009 resulterade i att några få byar uteslöts och ett 40-tal inkluderades inom gränserna. Alla dessa var dock byar som funnits med som godkända före Enligt producenter i regionen kommer det dock inte att produceras några druvor för champagne från dessa nya byar förrän tidigast 2020, då det genast efter tillkännagivandet startat en mängd juridiska tvister om dessa nya värdefulla vingårdar. Lite champagnefakta Champagne omfattar hektar vinodlingar i 317 byar varav 17 klassas som Grand Cru. Klassningen gjordes efter champagneupproret då man skapade det så kallade Echelle des Crus. Echelle betyder skala på franska. Det var ett system där byarna klassades mellan 80 och 100 % och utnyttjades så att byarnas odlare fick betalt i % av det årligen fastställda priset på druvor. Grand Cru-byar som har 100 % fick således fullt pris, medan Premier Cru-byar (mellan 90 och 99 %) fick mindre och så vidare nedåt. I Champagne finns druvodlare, 293 champagnehus, varav 60 har egna vingårdar, 66 kooperativ och 4800 odlarproducenter som gör egen champagne av egna druvor. Man kan producera mellan 250 och 400 miljoner flaskor per år och av de cirka 300 miljoner som har producerats de senaste åren konsumeras ungefär 60 % i Frankrike medan resten exporteras. Sveriges konsumtion har ökat kraftigt från en mycket låg nivå till nu cirka 2,4 miljoner flaskor/år. Det innebär att en svensk dricker 1,5 glas champagne per person och år, att jämföra med en fransman som dricker 3 liter! Champagnedistriktet består av flera mindre områden varav de viktigaste är höjderna mellan Reims och Epernay Montagne de Reims, dalgången längs Marnefloden från Epernay och västerut Vallée de la Marne, samt kullarna söder om Epernay Côte de Blancs. Utöver dessa områden finns Côte de Sezanne, några mil söder om Epernay, och ytterligare söderut i riktning mot Chablis det stora området Aube. De båda senare är mest kända som producenter av volymdruvor till de stora husens blandningar. Munskänken nr

8 Grand Cru-byarna Côte des Blancs: Avize, Chouilly, Cramant, Le Mesnil-sur-Oger, Oger, Oiry Vallée de la Marne: Aÿ, Tours-sur-Marne Montagne de Reims: Ambonnay, Beaumont-sur-Vesle, Bouzy, Louvois, Mailly, Puisieulx, Sillery, Verzenay, Verzy Det magiska i champagne Det som gör champagne speciellt är naturligtvis inte den tekniska framställningsprocessen, den klarar man minst lika bra på andra ställen i världen. Det är inte heller bara druvsorterna, de odlas med framgång även annorstädes. Inte heller klimatet räcker som förklaring. Istället är det en kombination av flera olika faktorer som finns just här. För 90 miljoner år sedan täcktes centrala Frankrike, Parisbäckenet, av vatten där en mängd skaldjur, Belemnitella Mucronata och Ostrea Ludensis, frodades, levde och dog. Mängden skal täckte botten mer och mer och under årmiljonernas lopp bildades ett meter tjockt lager med krita. Det är den magiska mixen av en mycket djup kritberggrund som magasinerar vatten, ett svalt klimat och lämpliga druvsorter som gör champagne så speciellt. Druvorna I Champagne dominerar tre druvsorter, men man tillåter ytterligare fyra. Druvorna måste odlas inom området Champagne och minsta alkoholhalt fastställs årligen. Chardonnay känner vi ju som en lättodlad och populär druvsort. Det gäller även i Champagne, men resultatet är ganska annorlunda jämfört med en chardonnay från Nya världen. Här hittar vi inga exotiska frukter och breda söta aromer, utan mycket strama, friska toner med citrus, lime och massor av mineral. Chardonnay täcker 28 % av arealen och bidrar med stramhet, finess och elegans. Champagne Château-Thierry Grand Cru Premier Cru Övriga VALLÉE DE LA MARNE CÔTE DE SÉZANNE Sézanne Reims MONTAGNE DE REIMS Epernay CÔTE DES BLANCS Troyes Bar-sur-Seine Châlons-en- Champagne Marne Bar-sur-Aube AUBE Pinot noir är också känd, inte minst som en kinkig druvsort. I Champagne är det inte bättre. Pinot noir gjord som vitt vin ger en köttig, kraftig frukt som ger många champagner struktur och ryggrad. Pinot noir är den mest odlade druvan. Den täcker 38 % av arealen och ger kropp, frukt och fyllighet till vinerna. Pinot meunier, eller mjölnarpinot som den blir översatt till svenska, kallas så för att bladen är vita i kanterna, som om någon spillt mjöl på dem. Detta är en veritabel arbetshäst i Champagne. Druvan knoppas sent och mognar tidigt, ger bra avkastning och är gaska härdig, men har dåligt kvalitetsrykte. Många hus nämner den inte, men odlar den ändå till sina standardcuvéer. Det beror just på att dess karaktär är söt god attraktiv frukt som är lätt att ta till sig. Ett undantag bland de snobbiga husen är Krug som är öppna med att de använder pinot meunier och att de inte skulle klara sig utan den. Pinot meunier täcker 34 % av arealen och bidrar med fruktighet och livlighet.övriga druvsorter som är godkända är arbanne, pinot blanc, petit meslier och fromenteau (pinot gris). De odlas i försvinnande små mängder. Méthode champenoise För att titta lite mer i detalj på metoden, så måste druvorna skördas för hand. De transporteras sedan snabbt till pressarna, som kan vara av tre olika typer. Traditionell vertikalpress, som funnits sedan urminnes tider, används fortfarande mycket. Nackdelen med denna press där ett lock skruvas ner över en behållare med springor, är att man måste göra retrousse, kliva upp i pressen och gräva ur skalmassan för kommande pressning. Nästa typ är den ganska moderna horisontalpressen. Det är en press som består av en perforerad cylinder där druvorna läggs. I mitten av cylindern finns en gummiballong som pumpas upp med tryckluft, varvid pressningen sker och musten rinner mer i ett kar under cylindern. Denna press ger fin mustkvalitet, men har samma nackdel som vertikalpressen. Det allra senaste är Coquards så kallade PAI-press. Pressoir Automatique á Plateau Incliné är det korrekta namnet. Det är en press där en snedställd platta pressas mjukt mot druvmassan. Då druvorna glider upp längs den snedställda plattan, kommer skalmassan, när plattan dras tillbaka, att falla ner av sin egen tyngd, och ny pressning kan ske direkt. När man pressat druvorna kyls musten ner till tre grader för att fälla ut pressrester och andra grövre partiklar. Processen kallas débourbage. Den klarnade musten tappas sedan över till jäsningskärlet som ofta är en tank av rostfritt stål, men som också kan vara ett foudre, ett stort fat på l, eller små barriquer på 225 l. Någon enstaka producent använder ursprungliga pièces, fat på 205 l. Jäsningen hålls vid låg temperatur för att behålla vinets fräschör, och chaptalisering får användas om alkoholhalten behöver justeras. Malolaktisk jäsning används ofta för viner som skall ingå i årgångslösa standardcuvéer, medan det inte är lika aktuellt för årgångschampagne. Om producenten bestämt sig för att göra årgångsvin måste 15 % av skörden sparas som reservvin att användas kommande sämre år. När vinerna är färdigjästa har de blivit vins clairs. Då vidtar assemblage där vins clairs från olika druvsorter, vingårdar och jäsningar blandas till de olika cuvéer som skall produceras. Gör man vin utan årgång får man även utnyttja sparat reservvin från tidigare år. När assemblage är klar vidtar tirage, då vinet tappas på flaska, får en tillsats med 22 g socker/l samt lite jäst. Detta ger 1,2 % alkohol samt 5 atmosfärers tryck i flaskan. Flaskan förses med en liten plastkopp, bidule, i halsen och försluts med en kronkapsyl. Efter en omskakning placeras flaskorna i travar på små lister, sur lattes, där de får vila under den andra jäsningen, prise de mousse. Hur länge vinet skall ligga kvar med jästfällningen beror på vintyp och producentens ambitioner. 8 Munskänken nr

9 Minimitiden före en årgångslös champagne är 15 månader och för en årgångschampagne 3 år. Om man väljer att överskrida dessa tider beror det på att vinet får mer och mer smak ju längre det ligger på fällningen. Vissa firmor har gjort en egen stil av dessa viner som Bollinger R.D. (Recemment Dégorgé) eller Jacquesson D.T.(Dégorgement Tardif) Arbetet med att förflytta jästresterna från sidan av flaskan till korken remuage- kan ske på två sätt manuellt i ett ställ, pupitre, eller i en maskin, gyropalette, som vrider och tippar flaskorna datorstyrt dygnet runt. Vinsten i tid och arbete med en sådan maskin är betydande. Istället för 3 månaders dagligt vridande i en pupitre klaras det av i en gyropalette på 7 dygn När remuagen är klar och jästfällningen ligger på korken är det dags för le dégorgement att avlägsna bottensatsen och sätta i kork. Den gamla metoden att ta bort fällningen för hand, á la volée, används knappast längre, utan det är à la glace som dominerar. Då doppas flaskorna i en kylvätska så att det bildas en ispropp i halsen på flaskan, denna vänds och korken tas av, isproppen skjuts ut och vinet är klart. Nu passar man på att söta det hittills knastertorra vinet. Man tillsätter en liqueur d expedition som kan bestå av socker och vin. Vissa producenter vill ha mer naturliga sockerarter och använder därför koncentrerad druvmust MCR för sötningen. Slutligen sätts den cylindriska 35mm champagnekorken på och fixeras med stålgrimman. Champagne har fått sin beskärda dos av korkdefekt, TCA, varför vissa producenter gått över till en kork Mytik Diamant som helt består av korkgranulat och är garanterat fri från TCA. En vintyp som vi inte nämnt är roséchampagne. Den kan framställas på två olika sätt. Det vanligaste och märkligaste är att man tillsätter rött vin till vitt basvin rosé d assemblage. Det mindre vanliga, men intressantaste, är att kort jäsa vinet rosa av blå druvor på det klassiska rosésättet. Detta kallas rosé de saignée. Vinet kan sedan, liksom ovan, blandas med vita basviner. De stora producenterna i Champagne 1. Moët & Chandon 30 miljoner flaskor/år 2. Gaston Burtin (f d Marne & Champagne) Nicolas Feuillatte (CM) Jacquart (CM) 9 5. Veuve Cliquot 8 6. Mumm 8 7. Laurent-Perrier 7,5 8. Piper-Heidsieck 7 9. Lanson 6,7 10. Mercier Taittinger Duval-Leroy 6 De mindre men berömda Bollinger Aÿ 2,1 Louis Roederer Reims 2 Deutz Aÿ 1,5 Gosset Aÿ 1 Henriot Reims 1 Pol Roger Epernay 1 Små exklusiva producenter Krug Reims Philipponat Aÿ Bricout Ambonnay Salon Le Mesnil sur Oger Billecart-Salmon Mareuil sur Aÿ Vad är en prestigecuvée? Det är en exklusiv cuvée, oftast med årgång, som är gjord av de bästa druvorna från de bästa byarna. Den görs ofta i begränsad upplaga (undantag Dom Pérignon) och den buteljeras ofta i en ålderdomlig specialflaska. Några exempel: Dom Pérignon Vinet görs av Moët & Chandon i Epernay som var först med prestigecuvée när man 1936 lanserade Dom Pérignon årgång Vinet görs av det bästa från Moëts 1150 hektar vingårdar, samt av de ytterligare 75 % druvorna som köps in. Druvsammansättningen brukar vara 50 % pinot noir och 50 % chardonnay. Vinet lagrats i flaska med jästen i 7 år och får en dosage på 6 gram socker/liter. Cristal Vinet görs av Louis Roederer i Reims. Namnet kommer av att Tsar Alexander II 1876 beställde söt champagne i klara kristallflaskor av firman. Den moderna versionen började säljas Roederer har egna fina vingårdar och köper in 30 %. Druvsammansättningen är 55 % pinot noir och 45 % chardonnay med en dosage på 10 g/l. Produktionen ligger på flaskor/år. Cristal har blivit ett vanligt lyxtillbehör i hiphopvideos, liksom det främsta objektet för framgångsrik vaskning. Krug Det lilla huset Krug gör fem olika cuvéer, där alla är prestigecuvéer. Alla viner är jästa på små 205-litersfat. Den enklaste Grande Cuvée är ett multivintagevin från minst 12 olika årgångar och 70 olika byar som består av 50 % pinot noir, 25 % pinot meunier och 25 % chardonnay. Sedan finns Krug Rosé, Krug Vintage, Krug Clos du Mesnil ren chardonnay, och Krug Clos d Ambonnay ren pinot noir. Andra prestigecuvéer: Pol Roger Bollinger Perrier-Jouët Philipponat Veuve Cliquot Deutz Ruinart Laurent-Perrier Taittinger Alfred Gratien Cuvée Sir Winston Churchill Vieilles Vignes Françaises La Belle Epoque Clos des Goisses La Grande Dame Cuvée William Deutz Dom Ruinart Grand Siécle Comtes de Champagne Cuvée Paradis Utöver prestigechampagner från berömda hus finns det en rad odlare som fått mer eller mindre kultstatus på grund av sin höga kvalitet och kompromisslösa stil: Jacques Selosse, Avize strama fatjästa champagner David Léclapart, Trépail biodynamiska blanc de blancs (BdB) utan dosage Diebolt-Vallois, Cramant eleganta friska BdB Michel Arnould, Verzenay kraftiga pinotchampagner Paul Bara, Bouzy fyllig och komplex pinot noir Bonnaire, Cramant friska strama BdB Guy Charlemagne, Le Mesnil s/oger friska, krämiga BdB Coutier, Ambonnay, komplex pinotdominans Egly-Ouriet, Ambonnay fylliga fatiga på pinot noir Larmandier-Bernier, Vertus biodynamisk stram BdB Munskänken nr

10 Special Club En specialchampagne som dyker upp då och då till kännarnas stora glädje är Special Club. Lite fakta: Startades 1971 av kvalitetsinriktade odlare som ville utmana de stora husen Förening av 25 odlare (R-M). Heter nu Club Trésors de Champagne Gemensam flasktyp separata etiketter Grundkrav bästa årgångschampagnerna från odlarna Varje cuvée kvalitetstestas före andra jäsningen och efter degorgering båda godkännandena krävs Kvalitetsmanual/-plan krävs för varje odlares vingårdar Olika odlares Special Club är, och skall vara, typisk för dess terroir och spegla många karaktärer Ett spännande faktum med Special Club är att odlarna inte kan eller vill producera liknande viner varje år, som de större husen. Eftersom de bara får använda sina egna druvor, och dessa varierar efter årgångens karaktär, måste de ofta variera sina stilar efter de bästa druvorna som finns tillgängliga. Detta medför att en odlare kan göra en chardonnaydominerad cuvée 1996, en pinot meunierdominerad cuvée 1997, en pinot noirdominerad cuvée 1998, för att 2004 göra en cuvée på alla tre druvorna, jäst på foudres. Detta skapar många spännande nya stilar för konsumenterna. Hittills har det varit en officiell hemlighet bland kännare att Special Club erbjuder extremt hög kvalitet för pengarna, men kanske inte så länge till. Fatjästa champagner Vissa producenter jäser sina basviner på små fat pièces. Hit hör till exempel Gratien, Krug, och Selosse. Andra jäser allt eller delar av sitt vin på stora fat foudres vilket ger mer rondör/oxidation än fatkaraktär. Exempel är Bollinger och Roederer. Många lagrar sitt reservvin på foudres för att ge det extra rondör och möjlighet att komplettera cuvéen. Ekologisk/biodynamisk odling Ekologisk odling - mer mekanisk bearbetning av jorden, täckodling och mindre besprutning med mera. Biodynamisk odling sker efter Rudolf Steiners och Maria Thuns tankar om naturlig jord och kosmiska samband. Odlingen görs med homeopatiska preparat och aktiviteterna i vingården och vinkällaren sker utifrån månfaser etcetera. Exempel: Vilmart, Larmandier- Bernier, Fleury, Veuve Fourny, Jacques Selosse, Françoise Bedel, Georges Laval, Herbert Beaufort, Benoît Lahaye och Franck Pascal. Årgångar i Champagne : 2010 Svårt väder, röta i pinot men bra chardonnay *** 2009 Anses vara en mycket bra årgång, kanske bättre än 2008 **** 2008 Anses vara i klass med 1990 ***** 2007 OK årgång för pinot *** 2006 Bra chardonnayår, röta i pinot. Generösa viner. **** 2005 Bra år trots lite röta i pinot meunier. Mjukare, lite yppigare viner. **** 2004 Stramt balanserad bra årgång med hög syra **** 2003 Extremt varmt år gav fylliga viner med låg syra *** 2002 Storartade viner med fin frukt och bra syra ***** 2001 Svag årgång med snipiga viner, få årgångsviner * 2000 Medioker årgång med dåligt väder men OK skörd *** 1999 God bortglömd årgång där fint skördeväder gav bra kvalitet **** 1998 Rekordstor skörd och bra kvalitet gav fylliga viner **** 1997 Besvärligt väder med regn gav svaga viner *** 1996 Fantastiskt väder och extrem kvalitet med hög syra ***** Förkortningar på champagneflaskor: NM Negociant - Manipulant Champagnehus som gör champagne av köpta och eventuellt egna druvor. RM Récoltant - Manipulant Odlare som gör champagne av egna druvor. CM Coopérative - Manipulant Kooperativ som tillverkar och säljer champagne av medlemmarnas druvor. RC Recolteur Cooperateur Odlare i kooperativ som säljer vin under eget namn. SR Sociétée de Recoltant Familjebolag som gör champagne och säljer familjemedlemmarnas viner. Odlare som delar utrustning. ND Négociant Distributeur Säljer andras tillverkning MA Marque d Achteur Köparens märke på inköpt champagne RD Recemment Dégorgé Sent degorgerat efter lång tid i flaska med jästen. Klassisk pupitre, numera mest utställningsföremål. 10 Munskänken nr

11 Prosecco Mousserande viner är en av de produktkategorier i världen som ökar mest i försäljning. Självklart tänker vi först och främst på champagne, men det finns också många andra vindistrikt som producerar intressanta mousserande viner. Ett område som de senaste åren genomgått stora förändringar vad det gäller lagstiftningen är Prosecco och därför intressant att titta närmare på. Text & foto Jan Rosborn Proseccos historia började i nordöstra Italien i området runt Conegliano och Valdobbiadene 50 km norr om Venedig. Här i det underbart vackra området vid foten av alperna ligger de branta vingårdarna som gett det dess rykte. Distriktet anses till och med så unikt att det är på väg att bli klassat som världsarv av UNESCO. Självklart har man gjort vin här under många hundra år, men det var först på 1800-talet man började göra mousserande vin. Det hela startade 1876 när Italiens första oenologiskola startades i Conegliano. I samarbete med skolan utvecklades de metoder som gjorde prosecco till huvudsakligen ett mousserande vin. Idag är hela 90 % spumante (mousserande) även om man också får göra frizzante (lägre kolsyretryck) och tranquillo (stilla). Den senare typen minskar dock och görs idag främst för lokal konsumtion. När man provar prosecco ska man inte jämföra med champagne eller andra mousserande viner som får sin karaktär av lagringen på jästfällningen. När det gäller prosecco strävar man istället efter fräschör och fruktighet vilket kan vara nog så gott. Dessutom görs det förr oftast söta vinet numera allt mer i en torrare stil som fungerar bättre till mat. Idag exporteras hela 40 % av produktionen och bara i USA ökade försäljningen med 90 % förra året. I takt med de stora försäljningsframgångar som prosecco haft dök det också upp många kopior. Ibland gjorda på proseccodruvor från andra områden, men ibland också med helt annat druvmaterial. Jag har själv sett sådana kopior från till exempel Tyskland, Österrike och Brasilien. För att stoppa det här döptes därför druvan prosecco 2009 om till det nya officiella namnet glera vilket ursprungligen är en friulisk synonym för den. Efter namnbytet kan därför inte längre producenter i andra områden använda Prosecco utan namnet är numera en skyddad DOC och DOCG-beteckning för viner från specifika områden i Veneto och Friuli-Venezia Giulia Efter förändringen ser kvalitetsstegen för prosecco ut så här med det potentiellt bästa först: Conegliano Valdobbiadene DOCG Prosecco Superiore Cartizze Högst status har Cartizze, en kulle med mycket fördelaktig exponering vilket ger en något tidigare mognad och lite fylligare rikare Brant sluttande vingårdar i Valdobbiadene. viner. Cartizze består av 106 hektar vingårdar uppdelat på nästan 100 odlare, men där den största odlaren bara har 7 hektar. Druvorna från Cartizze kostar fyra gånger så mycket som för vanlig prosecco. Conegliano Valdobbiadene DOCG Prosecco Superiore Rive Rive som står för brant vingård är ett 40-tal vingårdar/delområden som har extra bra omständigheter och därför kan visa egen karaktär. Välkända namn är till exempel Rive San Pietro di Barbozza, Rive di Santo Stefano, Rive di Colbertaldo samt Rive di Farra di Soligo. Både Rive och Cartizze måste alltid vara årgångsbetecknade. Conegliano Valdobbiadene DOCG Prosecco Superiore Kommer från det klassiska ursprungsområdet mellan Conegliano och Valdobbiadene och är oftast mycket branta vingårdar där nästan allt måste göras för hand. Totalt omfattar det 6000 hektar och producerar cirka 65 miljoner flaskor om året. Prosecco di Treviso DOC En ursprungsbeteckning för viner från 95 kommuner i Treviso som ligger runt Conegliano och Valdobbiadene i regionen Veneto. Prosecco DOC Kan komma från nio provinser i Veneto och Friuli-Venezia Giulia. Här är de hektar stora vingårdarna ofta på flackare mark och det är tillåtet med högre avkastning. En alternativ DOC är också Prosecco Frizzante om vinet har lägre kolsyretryck. Produktionen brukar ligga på cirka 150 miljoner flaskor per år. Munskänken nr

12 Som vanligt i Italien finns det ett specialfall; Det närliggande Colli Asolani Prosecco Superiore som också blev DOCG 2009 och vars viner potentiellt befinner sig på samma kvalitetsnivå som Conegliano Valdobbiadene DOCG. Övriga viner som produceras av druvan i Italien får idag enbart säljas som Glera IGT Vid ett besök och en omfattande provning hos den stora producenten Mionetto berättar vinmakaren Alessio Del Savia att en prosecco måste bestå av minst 85 % glera samt maximalt 15 % av de lokala druvorna verdiso, bianchetta, perera och glera lunga samt för spumante även pinot och chardonnay. De flesta vinerna görs dock på 95 till 100 % glera. Prosecco görs enligt en variant av charmatmetoden, det vill säga med den andra jäsninen på trycktank. Jäsningen sker vid cirka 15 grader för att bevara aromerna och friskheten med lokalt utvald selekterad jäst och följs sedan av 20 till 30 dagars jästkontakt. Man låter aldrig vinet genomgå malolaktisk jäsning för att bevara maximal friskhet. Vinerna säljs som Brut (max 12g restsocker), Extra Dry (12 17g) samt Dry (17 32g). Till mat passar oftast de torraste bäst, men man ska inte vara rädd för en aning restsötma när det serveras till lite kryddigare mat eller som aperitif. Och vill man göra den klassiska vindrinken Bellini som skapades på Harry s Bar i Venedig ska det självklart vara prosecco som blandas med persikopurén. Proseccoområdet är minst sagt värt en resa både för sina viner och sin vackra natur. Varför inte följa den utvidgade vinvägen för Prosecco som öppnades officiellt 2003 och går genom kullarna i Conegliano och Valdobbiadene. Här erbjuds det inte bara underbara vyer över vingårdarna utan också rikliga provningstillfällen hos de många producenterna. Ett annat trevligt alternativ är festivalen Vino in Villa som hålls varje år den tredje veckan i maj i det magnifika Castello di San Salvatore i Susegana. Här har tusentals besökare inte bara möjlighet att prova de senaste vinerna från 100 olika producenter utan också att lära känna området, dess rika kultur och inte minst den lokala maten. Här hemma i Sverige består största delen sortimentet av lite billigare välgjorda friska och fruktiga viner. Dessutom skulle jag gärna också se ett utbud av ännu bättre viner som Rive eller varför inte Cartizze. Det är framförallt då man förstår varför en del av vinerna klassats som DOCG. Glad vingårdsarbetare i Valdobbiadene. Vintips Mionetto Prosecco Extra Dry (7749, 69:-) Lätt, rätt torr smak med gula äpplen och plommon, pigg mousse och frisk syra. La Robinia Valdobbiadene Extra Dry (2102, 99:-) Trevlig, ganska torr prosecco med behaglig syra, god balans och inslag av gula plommon, gult äpple och persika. Vingårdar i Cartizze. 12 Munskänken nr

13 Cá del Bosco italienskt mousserande vin när det är som bäst Ca del Bosco ligger i distriktet Franciacorta i regionen Lombardiet. Enligt den ansedda italienska vinguiden Gambero Rosso är det ett av Italiens främsta vinerier för mousserande viner enligt champagnemetoden. Text och foto: Gunnar Swenson Cá del Bosco ligger i den lilla orten Erbusco, cirka 40 minuter från Bergamos flygplats. När man kommer fram till vingården är området omgärdat av stängsel och genom den bronssmidda porten med guldemblemet The Solar Gate av Arnaldo Pomodoro, leder vägen in i en parkliknande anläggning med vingårdar och olivträd som omger vägen som vindlar sig uppåt längs kullarna mot källaranläggningen. En mycket välansad trädgård med konstutsmyckningar samt välskötta vingårdar omger vineriet, och på en liten kulle ovanför anläggningen har den flygintresserade ägaren anlagt en helikopterplatta. Området har en orientalisk prägel och andas harmoni. På taket står Välkommen till Ca del Bosco i stora bokstäver. Redan på medeltiden, vid 1350-talet, upptäckte man att området var utmärkt för att odla druvor och framställa vin. Detta gäller än idag. Värme från Po-slätten i söder, de svalkande vindarna från alperna i norr och närheten till Lago d Iseo som en värmebevarande källa strax norr om distriktet, ger druvorna en längre mognadssäsong. Jordmånen är också mycket varierad tack vare den forntida glaciär som lämnat efter sig stenar, grus, morän, lera, sandjordar och mängder av mineraler vilket avspeglar sig i vinerna. Men, bara de vingårdar belägna över 400 meter över havet bedöms kunna ge druvor till toppviner. På 1960-talet besökte Maurizio Zanellas mor, Anna-Maria Clementi, Franciacorta och blev betagen av området. Hon köpte en bit land med skog och byggde ett litet hus, Casa del Bosco, sedemera Ca del Bosco. Sonen Maurizio besökte Champagne under sent 60- tal och där beslöt han sig för att börja med vinproduktion hemma i Franciacorta. Det var mousserande vin enligt champagnemetoden som lockade. Han började med stilla viner för att sedan fokusera på mousserande viner Dukat för vinprovning hos Ca del Bosco. Till sin hjälp lyckades han få André Dubois, chef de cave hos Moët & Chandon, och tillsammans startade de produktionen av mousserande vin. Framgången lät inte vänta på sig och mycket tack vare Ca del Bosco och ytterligare några kvalitetsproducenter i området fick Franciacorta den högsta kvalitetsklassningen, DOCG Samma år blev Maurizio Zanella ordförande för vinodlarorganisationen i Franciacorta vilket han fortfarande är. Idag är Stefano Capelli vinmakare. DOCG Franciacorta omfattar ca 900 hektar vingårdar. Tillåtna druvsorter är chardonnay, pinot bianco och pinot nero som tillsammans måste utgöra 100 % för Bianco. Rosato Spumante måste innehålla minst 15 % pinot nero, i övrigt gäller samma lagar som för Bianco. Ca del Bosco har 160 hektar vingårdar i åtta olika byar med olika jordar och mikroklimat. Åldern på vingårdarna varierar från 5 till 39 år. Men i varje by har man de bästa lägena. Produktionen är 1,5 miljoner flaskor totalt varav 1,2 miljoner är mousserande. Vinerna säljs till 80 % säljs Italien och 20 % exporteras till framförallt Nordeuropa och Japan. I direkt anslutning till vineriet ligger de välskötta vingårdarna. Eftersom vinlagen förbjuder konstbevattning lämnar man kvar gräset mellan vinrankorna för att på så sätt behålla fukten i jorden. Inbjudande entré. Munskänken nr

14 Beskrivning av principen för remuage. Cuvée Prestige, 26 euro Det här är firmans instegsvin. Det är en blandning av flera olika årgångar och har legat 24 månader på flaska innan degorgering. Doften är stor och fräsch med äpplen, lite mandarin och mineral. Smaken har fin mousse och balanserad syra som möter frukt och mineralitet. Ett gott vin där flaskan är snyggt förpackad i cellofan. Noshörning i jästankskällaren. The weigh of suspended time, konstinstallation av konstnären Stefano Bombardieri. Vinlagen säger vidare att odlingstätheten för chardonnay ska vara hög, med plantor/ha. För Ca del Bosco är den mer än plantor/ha. Då tvingas rankornas rötter kämpa sig djupare ner i marken för att nå vatten och näringsämnen vilket ger druvorna bättre mineralitet och fruktighet. Produktionen per vinranka är också begränsad till 8 druvklasar. Viktiga detaljer i Ca del Boscos höga kvalitet. Skörden sker i två omgångar, i slutet av augusti och i början av september startade skörden 9 augusti på grund av den varma sommaren. Druvorna från de olika vingårdarna skördas och pressas var för sig. Därefter blandas musten från gårdarna. Druvorna pressas skonsamt tre gånger. Den första musten används till årgångsvin, den andra till bra-nivå-vin men den tredje får enligt lag inte användas till vin från Franciacorta. Den säljs istället till andra italienska regioner där den ingår i spumante eller i stilla viner. Från vingårdarna går vi in i vineriet. En fjärrstyrd glasad dörr leder in till fermentationskällaren. Där hänger det en noshörning i taket. The weigh of suspended time, en konstinstallation av Bresciakonstnären Stefano Bombardieri. Här finns många jästankar, en del av dem är dubbeltankar för att kunna jäsa två olika sorters must. En tankhiss fraktar tankarna mellan källarens våningsplan. Deras flygande tank är en 16 meter hög tank som rymmer liter vin till flaskor Cuvée Prestige, det mest sålda vinet. I trapporna ner till lagringskällaren hänger foton av vinegendomen tagna av de främsta fotograferna i världen. Väl nere i källaren finner man ekfaten som är tillverkade med mycket noggrann kvalitetskontroll och som används tre gånger. Vinernas utveckling följs i en historisk databaskällare liknande små fängelseceller. Där lagras de olika årgångar av vinerna och provas vid olika tillfällen framförallt vid vertikalprovningar. Det mesta i vinframställningen är genomtänkt och high-tech. Vid degorgeringen används kvävgas för att förhindra att vinet sprutar ut, vid buteljeringslinjen fylls vinet på på så sätt att allt syre pressas ut för att undvika oxidation. Men packningen av flaskorna med silkespapper sker för hand. Vilka viner gör man då? 2007 Satén, 37,50 euro Namnet betyder silkig. Ett årgångsvin som legat 4 år på flaska in nan det degorgerades. Doften är utvecklad och blommig och övergår i vanilj och bakverk. Smaken har en fin, silkig mousse och är fruktig och koncentrerad med bett. Pinot bianco ingår i druvblandningen och ger något bättre syra till vinet som framtonar elegant Brut Millesimato, 37 euro Vinet har en komplex doft med mineralitet och mogen frukt som gula persikor och mogna äpplen. Smaken är kraftfull med mogna frukter och fin syra som möter frukten och mineraliteten. Ett mycket gott vin som legat fyra år på jästfällningen innan det degorgerades Cuvée Anna Maria Clementi, 76 euro Vi avrundar med firmans flaggskeppsvin som lagrats 7 år på flaska. Det har en djup, guldgul färg med skimrande gröna och röda nyanser. Doften är stor och komplex med mineral, kaffe, tobak, apelsin och citrus. Smaken är stor, komplex, fyllig och fruktig med rik mousse och eftersmaken lång och balanserad med rostade toner, mineralitet och syra. Ett härligt, komplext vin som möter kraftigare mat. En värdig hyllning till grundarens hustru. Traditionella pupitre med årgångsvinet Anna Maria Clementi. 14 Munskänken nr

15 Munskänkarnas Nyhetsblad december 2012 NYA VINER I DECEMBER Bedöm/Prisv Nr Pris År/Namn Land Importör Somliga lagras med behag Vinprovaråret 2012 slutar med ett par smärre nysläpp på Systembolaget. Dels en smal lansering med viner till de tre vinkällarbutikerna och dels en lite bredare som går till de 45 största butikerna. De förstnämnda vinerna har vi ännu inte fått prova när detta skrivs så dem hittar du bara på vår hemsida under Nya viner. De andra tycker vi till om här. Liksom i november är listan kort men innehåller ändå flera viner man gärna stannar till vid. Gemensamt för dem är att de har mognadskaraktär. Vi är många som samlar vin i hopp om att så småningom kunna korka upp en och annan storslagen butelj. Men blir viner alltid bättre av att lagras? Claes Lindquist, en av Sveriges ledande vinhandlare, menar att de inte blir det, bara annorlunda. Det vinerna vinner i komplexitet och harmoni förlorar de i frukt och vitalitet. Och visst kan man tycka så, särskilt de gånger man går tillbaka i sina anteckningar och ser att man satt samma poäng på ett visst vin för år sedan som man sätter idag. Men det är också en smaksak. Mårten Söderlund, Munskänkarnas främste expert på gamla viner, säger att mognadspoäng alltid är godare än potentialpoäng. Låt oss därför kika lite närmare på månadens mogna viner. Vilka har vunnit på att bida sin tid? 2002 är en kanonårgång i Champagne. Vinerna har koncentrerad fruktighet och hög, bra syra. Precis det som ger ståtliga och långlivade skumpor Pol Roger Blanc de Blancs är ett praktexempel. 10 år gammalt är vinet mycket nyansrikt med läcker textur och fantastisk vitalitet. En 1990:a av samma vin smakad i våras var mognare och finstämdare och fortfarande i perfekt skick. Det säger mycket om toppchampagnernas lagringspotential. Släppet äldsta vin är vitt: Kremser Kellermeister Reserve Grüner Veltliner Spätlese från Rejält moget har det fått en petroleumlik doft på rieslingvis och smaken har rundats av när alla komponenterna har integrerats. Att vinet samtidigt känns lite trött får man räkna med efter 33 år. Det är ändå ett bevis på att vita viner med bra syra går utmärkt att lagra. Bjud det som apéritif och gästerna får något att fundera över är en riktigt högklassig årgång i Bourgogne. Med det i bakhuvudet blir man besviken på 2002 Corton Grand Cru från Louis Latour. Tumregeln för Cortonvin, vitt som rött, är att det ska lagras i minst 10 år för att komma till sin rätt. Latours vin känns redan överblommat. Komplext förstås, men utan den auktoritet, spänst och vitalitet men förväntar sig. Å andra sidan, gillar man mogna bourgogner kan vinet ändå vara ett bra köp: 289:- är bara hälften mot det normala. Och nog ett tecken på att firman själv inte är nöjd med hur vinet blev. Till sist kollar vi in ett par 99:or. Alain Brumont har satt Madiran på kartan med sina slott Montus och Bouscassé. Regelbundet sedda på Systemets hyllor har vi lärt oss rangordningen: Château Montus Cuvée Prestige är det lite bättre och finare och Château Bouscassé det lite enklare och rustikare. Så är det också när man provar vinerna som unga. Men med lagring tenderar bilden att ändras. Det är inte första gången Bousccassé står fram som det komplexare och vitalare av de två efter år när fruktigheten sjunkit undan i Montus och tanninerna får vinet att smaka lite uttorkat. Ulf Jansson :- 17, :- T :- 15 = 89:-/ 375 ml 14 = 79:-/ 375 ml :- 13 = 99:- Mousserande viner 2005 Pierre Gimonnet Spécial Club Champagne, Frankrike 90386, Scandinavian Wine & Food Fin, utvecklad doft med persika, gult äpple, rostat bröd, mineral och citronskal. Torr, god, krämig och lite avrundad smak med nyanserade aromer, fin längd och ren avslutning med god syra. Harmonisk apéritifchampagne. (1200 fl) Hommage à François Hémart Aÿ Grand Cru Henri Giraud, Champagne, Frankrike 91118, Bra Vin Sverige Stor, utvecklad doft med moget äpple, röda bär, brioche, mjölkchoklad och mineral. Medelfyllig, torr smak med bra attack, vinös och välstrukturerad mitt med krämig mousse, utmärkt längd och ren, harmonisk avslutning med bär, bröd, choklad och fin mineralsälta. Fint utvecklad champagne som gör sig bra på matbordet. (600 fl) 2002 Pol Roger Brut Blanc de Blancs Champagne, Frankrike 90518, Ward Wines Stor, utvecklad, precis doft med nötter, bröd, äpple, vit persika, citrus och mineral. Medelfyllig, torr smak med distinkt attack, krämig mousse, utmärkt längd med komplexa aromer, spänstig syra och klockrent slut. Strålande blanc de blancs med finess och koncentration. (2400 fl) Vita viner 2008 Altenberg de Bergheim Riesling Grand Cru Koenig, Frankrike 91136, Bibendum Smått utvecklad doft med grönt äpple, lime, cykelgummi, mineral och lätt kryddton. Medelfyllig, torr, fruktig och utvecklad smak med god början, nyanserad mitt med fin längd, relativt stram syra och rent slut med liten mineralsälta. (2400 fl) 2011 Pieropan Soave Soave Classico, Italien 99167, Hjo Grosshandel Fin, ung doft med persika, aprikos och sötmandel i dragen. Lätt, torr, fruktig och trevligt nyanserad smak med god syra, bra längd, stram balans och ren, fruktig avslutning. (2400 fl) 2012 Cloudy Bay Sauvignon Blanc Marlborough, Nya Zeeland 99080, Moët Hennessy Sverige Purung, fruktig doft med inslag av krusbär, fläder och svartvinbärblad. Medelfyllig, torr, ung, outvecklad, fruktig smak med bra intensitet, frisk syra och stram avslutning. Bra innehåll men behöver få lugna ner sig något år. (1800 fl) 2006 Graacher Himmelreich Riesling Spätlese Weingut Studert Prüm, Mosel-Saar-Ruwer, Tyskland 90042, Granqvist Vinagentur Utvecklad rieslingdoft med granny smith-äpple, päron, grön citrus och ventilgummi. Lätt, halvsöt smak med trevlig nyansering, ren och balanserad syra, fin längd och gott slut med liten sötma. (1800 fl) VinJournalen december / 12 15

16 Bedöm/Prisv Nr Pris 13,5-149: Keller Riesling QbA Trocken Weingut Keller, Rheinhessen, Tyskland 91287, Origo Wine Import Ung, fruktig, doft med grönt äpple, päron, lime, gummi och mineral. Ganska lätt, rik, ung, fruktig smak med livlig syra, bra längd med ännu rätt outvecklade aromer och ren, frisk avslutning. Vinner på att sparas ett och annat år och lär då motivera priset. (1500 fl) Bedöm/Prisv Nr Pris 16 = 299: Barolo Marcenasco Renato Ratti, Italien 90144, Vinovativa Lite återhållen doft med blå plommon, slånbär, korinter, nypon, fat och läder. Medelfyllig, god, rik, fruktig och välstrukturerad smak med täta tanniner, komplexa aromer, spänst i syran och fin längd. Lagras 5-10 år. (2400 fl) 13,5-149:- 14 = 159:- 14,5-195: Kremser Kellermeister Reserve Grüner Veltliner Spätlese Winzer Krems, Kremstal, Österrike 95302, Granqvist Vinagentur Stor, mogen, oljig doft med inslag av lime, grapefrukt och petroleum. Medelfyllig, torr, mogen och sammansatt smak med avrundad syra, god längd och något trött men balanserad avslutning. (1800 fl) Röda viner 2009 Clos de los Siete Mendoza, Argentina 91278, WineWorld Utvecklad, lite dov doft med plommon, läder, mörka bär och fat. Drygt medelfyllig, rik, fruktig och utvecklad smak med sammansatta aromer, mogna syror och en hel del alkoholvärme.(1200 fl) 2010 Greenstone Heathcote Shiraz Greenstone Vineyard, Heathcote, Australien 90045, Prime Wine Sweden Fruktig och kryddig doft med mörka bär, plommon, bilgummi, peppar, örter och ek. Ganska fyllig, mycket rik, avrundat fruktig smak med sammansatta aromer, rätt höga syror, god intensitet och spretig avslutning. (1200 fl) 13, : :- 17 = 435: Montefalco Rosso Arnaldo Caprai, Montefalco, Italien 95263, Vinunic Återhållen, fruktig doft med plommon, slånbär, läder och fat. Drygt medelfyllig, ordentligt sträv smak med sammansatta aromer, bra syra, god längd och varm avslutning. Ursprungstypiskt. (4800 fl) 2008 La Poja Allegrini, Venetien, Italien 95261, The WineAgency Sweden Utvecklad doft med mogna körsbär, trädgårdshallon, plommon, ek och vanilj. Drygt medelfyllig, rik, varm, fruktig, sammansatt och rätt robust smak med god struktur av mogna tanniner, fin syra, bra intensitet och minst en procent för hög alkohol för sitt eget bästa. (1200 fl) 2008 Amarone della Valpolicella Classico Allegrini, Italien 95260, The WineAgency Sweden Varm, smått utvecklad doft med körsbär, torkad frukt, ek, vanilj, mandelmassa och mineral. Drygt medelfyllig, rik, fruktig och utvecklad smak med nyanserade aromer, god kropp, riktigt bra längd, mogna, rundade syror och varm, rätt generös avslutning. Amarone med spänst och ren, fin frukt, god nu och minst tio år framåt. (1800 fl) :- 16 = 298: : TH Pinot Noir Leyda Viña Undurraga, Valle de Leyda, Chile 90464, Stellan Kramer Fruktig doft med syltiga toner av hallon, körsbär, rödvinbär och ek. Medelfyllig, fruktsöt smak med inlindade tanniner, schysst längd, pigg syra och varm, syltig avslutning. (1800 fl) 2002 Corton Grand Cru Louis Latour, Frankrike 90490, Tryffelsvinet Mogen, lite insjunken doft med plommon, övermogna röda bär, läder, svamp, ek och choklad. Medelfyllig, mogen, nyansrik smak med småsträv struktur, god längd, fin syra och rent slut med lätt mineralsälta. Fullt utvecklad bourgogne som är OK för priset men svag för appellationen. Drick nu.( 2400 fl) 1999 Château Bouscassé Vieilles Vignes Alain Brumont, Madiran, Frankrike 90439, Vinunic Mogen doft med gott djup och toner av plommon, läder, svamp, fat, choklad och mineral. Drygt medelfyllig, rik, utvecklad smak med bra kropp, rätt bred struktur med täta tanniner, fin syra och lång, ren och behärskat stram avslutning med litet, trevligt mineralinslag. Välutvecklat vin att dricka de närmaste åren 5-6 åren. (1800 fl) 14,5 = 219:- 16,5 = 359: : Cloudy Bay Pinot Noir Marlborough, Nya Zeeland 99081, Moët Hennessy Sverige Fruktig doft med hallon, körsbär, malört och ek. Medelfyllig, rik, fruktig smak med avrundad början, uppstramad mitt med god intensitet, friska syror och varm, fruktig avslutning med röda bär och ek. Gott nu och de närmaste åren. (1200 fl) 2010 Aalto Aalto, Ribera del Duero, Spanien 91328, Divine Avrundad doft med plommon, mogna röda och mörka bär, ek och choklad i dragen. Rätt fyllig, rik, fruktig och sammansatt smak med rundad attack, uppstramat mittparti med goda syror, ordentlig längd och varmt, rätt bastant slut. Rejält och ursprungstypiskt Duerovin att lagra 6-12 år. (1200 fl) 2007 Roda Reserva Bodegas Roda, Rioja, Spanien 99446, Prime Wine Sweden God, utvecklad riojadoft med jordgubbar, körsbär, plommon, ek, mjölkchoklad och lite dill. Medelfyllig, fint fruktig och ganska utvecklad smak med komplexa aromer, bra syror, fin längd och varm, fokuserad avslutning. Småläcker rioja i modern stil, god nu och många år till. (2400 fl) 15,5-395: Château Montus Cuvée Prestige Alain Brumont, Madiran, Frankrike 90540, Vinunic Mogen doft med mörka bär, blå plommon, läder, ek och mörk choklad. Drygt medelfyllig, utvecklad, sammansatt och påtagligt sträv smak med god längd, bra syra och tanninmättad avslutning. Ger ett mer uttorkat intryck än Bouscassé, drick de närmaste åren. (1800 fl) 13,5 = 129: Iona The Gunnar Iona Vineyards, Elgin, Sydafrika 91294, Mondo Wine Sweden Utvecklad och örtig doft med svarta vinbär, blåbär, björnbär, plommon och fat. Medelfyllig, utvecklad och sammansatt smak med avrundad början, god längd och varm, lite tannintorr avslutning. Bordeauxmix att dricka de närmaste åren. (1800 fl) 16 = 289: Sito Moresco Gaja, Langhe, Italien 95262, Vinunic God, fruktig doft med toner av körsbär, blåbär, björnbär och ek. Medelfyllig, rik, fruktig smak med goda, mogna och rätt strama syror, bra längd med sammansatta aromer och varm, ren avslutning. Gott nu och flera år till. (1800 fl) 15 = 189: Ernie Els Cabernet Sauvignon Ernie Els Winery, Stellenbosch, Sydafrika 96062, The WineAgency Sweden God, fruktig doft med svarta vinbär, plommon, örter, rök och ek. Medelfyllig, rikt fruktig smak med nyanserade aromer, goda, mogna syror, bra längd och ren, varm, fruktig avslutning. Gott nu och många år till. (2400 fl) 16 VinJournalen december / 12

17 FONTERUTOLI Svenska Dagbladet Mer än prisvärt! Allt om Mat Prisvärd toppchianti från hjärtat av Toscana. En upplevelse för dig som älskar en kryddig, rostad fatkaraktär med inslag av plommon och örter till det grillade lammet. Art Fonterutoli Marchesi Mazzei 13,5% vol. 149 kr IMPORTERAS AV THE WINEAGENCY.SE

18 Have Yourself a Merry Little Christmas! Denna månad presenteras flera goda bubblande drycker inför de stundande nyårsfesterna. Två av champagneproducenterna får en liten egen liten introduktion: Pinot noir-dominerade E Barnaut i Grand Cru-kommunen Bouzy grundades Philippe Secondé tog över rodret 1985 och han skördar sina 12 hektar så sent som möjligt för att få fullmogna druvor. Man lagrar normalt vinerna minst fem år innan de säljs och produktionen är relativt måttliga flaskor per år. 2/3 av produktionen består av Grande Réserve där en del lär bestå av en typ av solera som startades av grundaren Edmond Barnaut. Känns lite häftigt, eller hur? Reimsbaserade firman Thiénot är betydligt yngre. Den grundades så sent som 1985 av Alain Thiénot och äger numera 27 hektar i bland annat Avize, Mesnil och Aÿ. Dessutom köper man in en betydande mängd druvor för att klara den totala produktionen på cirka en halv miljon buteljer per år. Idag är även sonen Stanislas och dottern Garance aktiva i firman. Söker du som jag efter smakrika, rena viner med egen personlighet och frisk fruktsyra hittar du flera riktigt trevliga, mer än prisvärda vita italienare denna gång. Italien har helt enkelt blivit riktigt bra på att göra även vita viner, tycker jag. De behärskar idag flera olika druvsorter allt från krispig sauvignon blanc till fet och vaxig garganega. Här kan man bygga många spännande och plånboksvänliga provningsteman. Sist bland de vita måste jag lyfta på hatten för en av de absolut mest pålitliga kvalitetsproducenterna i Österrike Nigl, som ligger i Kremstal mellan Wachau och Kamptal. Sonen Martin Nigl producerar ett antal vingårsbetecknade viner som t ex Dornleiten och Senftenberger Piri. Sen skörd, hård selektion och lågt skördeuttag ger vinerna en härlig struktur. Det här är viner som har väldigt lång drickbarhet jättegoda idag och storslagna med några års lagring! Bland månadens röda visar Geoff Merrill att de kan göra riktigt trevliga sangioveseviner i Australien och Errazuriz riktigt bra syrahviner i Chile. Varför inte jämföra deras La Cumbre Syrah med Jean-Luc Colombos druvtypiska Cornas Les Mejeans i en provning? Bland alla röda italienare vill jag denna gång nämna Tenuta di Nozzole s välgjorda Chianti Classico och Ruffinos goda Greppone Mazzi. Men när vi kom till Insoglio del Cinghiale klappade hjärtat lite extra eftersom min kompis Helena Lindberg står bakom detta vin. Tenuta di Biserno i Bibbona norr om Bolgheri var egentligen tänkt att ingå i Tenuta dell Ornellaia, men man ändrade sig och lät den 70 hektar stora gården leva som en separat egendom. Vingårdarna domineras av cabernet sauvignon, men här finns även cabernet franc, merlot, petit verdot och syrah. Jag lärde känna Helena när hon var med i styrelsen i Lundasektionen i början av 1990-talet. Efter att ha jobbat som vinmakare två år i Australien, tre år på Nya Zeeland och fyra år i Frankrike träffade hon Lodovico Antinori i Bordeaux 2004, varefter hon började sin karriär på Tenuta di Biserno i Toscana. Hon delar sin tid mellan Toscana och Nya Zeeland där hon förutom att vara vinmakare även är vd för Campo di Sasso Limited sedan Bra jobbat, Helena! I Portugal visar firmor som Churchill, Quinta de la Rosa och Niepoort att man inte bara kan göra goda starkviner utan även riktigt goda bordsviner även om alkoholhalten inte är så låg här heller. När sedan tomten har gått och det är dags för nötterna och julgodiset rekommenderar jag varmt att ni rattar in Have Yourself a Merry Little Christmas med James Taylor på Spotify, häller upp ett glas av Taylor s 10 Years Tawny, knäcker den första valnöten, blundar och njuter Rickard Albin Nya viner i beställningssortimentet Bedöm/Prisv Nr Pris 13 = 136: :- 14 = 159: :- 15,5 = 279: : : :- 16 = 325:- 16 = 325:- MOUSSERANDE VINER År/Namn Land Importör Michel Fonné Crémant d Alsace Brut Alsace, Frankrike 77596, Wine List Fruktig doft av päron och skumbanan med viss mineralton. Lätt, ren smak med måttlig syra och ganska storbubblig mousse. Michel Fonné Crémant d Alsace Rosé Domaine Michel Fonné, Alsace, Frankrike 77595, Wine List Doft med inslag av hallonkarameller, jordgubbar och pommac. Smaken är lätt med äppelskal och hallon och slutar med medel hög fruktsyra. Ren pinot noir. Crémant de Bourgogne Brut Louis Picamelot, Frankrike 77615, Bra Vin Sverige Dov, brödig doft av chokladpraliner och röd frukt. Ung frisk smak med pigg fruktsyra, ganska storbubblig mousse och trevligt, torrt avslut. Crémant de Bourgogne Brut Rosé Louis Picamelot, Frankrike 77616, Bra Vin Sverige Trevlig doft av jordgubbar, smultron, lätt söta äppelskal och luktsuddgummi. Något storbubblig, balanserad, ren smak men något skral i avslutet. 100 % pinot noir. Vollereaux Blanc de Blancs Brut Champagne, Frankrike 77341, Berntson Medelstor, lätt brödig, reduktiv doft av äpple, citrus och ett uns arrak och nougat. Ung smak med frisk, ren fruktsyra, smäcker kropp och lagom mousse. Nicolas Feuillatte Réserve Particulière Champagne, Frankrike 88946, Philipson Söderberg Dov doft av äpplejuice, ananas, körsbär, päron, apelsinmarmelad och ett stänk cognac. Fruktig, frisk, syrlig smak med en aning restsötma, ung mousse och viss grapefruktbitterhet i eftersmaken. JW, MS: 14 p Jeeper Grande Réserve Brut Jeeper, Champagne, Frankrike 77636, Bra Vin Sverige AB Dov doft av ylle, mogna citronskal, inlagd persika och chokladpraliner. Ung, oslipad smak med bra syra, lätt restsötma och medelstor mousse. 100 % chardonnay. Barnaut Grand Cru Blanc de Noirs Brut Champagne, Frankrike 77334, Wine List Fruktig doft av röda vinbär, ett uns av högre alkoholer och inslag av arrak. Ung, relativt stram smak med frisk fruktsyra och riklig mousse. 100 % pinot noir. Barnaut Grand Cru Grande Réserve Brut E. Barnaut,Champagne, Frankrike 77315, Wine List Dov, harmonisk doft av mogen frukt, mjölkchoklad, ylle, praliner och rostat bröd. Rund, ganska fyllig smak med balanserad syra och gräddig mousse. Barnaut Grand Cru Rosé Authentique Brut E. Barnaut, Champagne, Frankrike 77316, Wine List Kryddig, rostad doft av jordgubbar, hallon, apelsin, kalk, kex och lätt rökighet. Balanserad, harmonisk smak med lagom bett i anslaget, ren, fin fruktsyra och god, generös mousse. 18 VinJournalen december / 12

19 Bedöm/Prisv Nr Pris : : :- Thienot Brut Alain Thienot, Champagne, Frankrike 77545, Wine List Aromatisk, fruktig doft av kola, halm och rostat bröd. Balanserad, aningen grov smak med lite grön fruktsyra, fin mousse och gräddigt avslut. Nicolas Feuillatte Rosé Brut Champagne, Frankrike 88944, Philipson Söderberg Bärig doft av äpplemos, jordgubbar, röda vinbär och ett stänk honung. Medelfyllig smak med ung, grön fruktsyra och ganska grov mousse. Esprit de Giraud Blanc de Blancs Henri Giraud, Champagne, Frankrike 77634, Bra Vin Sverige Elegant, ganska lågmäld, balanserad doft med viss mineral, rostade toner, päron, crème caramel och citrus. Finstämd, ganska ung smak med elegant, ren fruktsyra och pigg mousse. Vilket glas passar bäst till? Amarone The finest glasses for both technical and hedonistic purposes are those made by Riedel. The effect of these glasses on fine wine is profound. I cannot emphasize enough what a difference they make. Robert M. Parker, Jr. The Wine Advocate Bordeaux Bourgogne : :- Jeeper Grande Cuvée Naturelle Jeeper, Champagne, Frankrike 77637, Bra Vin Sverige Generös men oxiderad, dammig doft av bokna äpplen, bonvax och disktrasa. Brådmogen, oxiderad smak med äppelskrutt, något grova syror och brända äppelskal i eftersmaken Jeeper La Grande Cuvée Jeeper, Champagne, Frankrike 77639, Bra Vin Sverige Aromatisk, komplex, rökig doft med inslag av bokna äpplen, smör och nötter. Balanserad smak med bra frukt, pigg syra och rik mousse. Svar: 6416/30 Syrah/Shiraz Rioja Svar: 6416/0 Cabernet/Merlot Riesling Svar: 6416/7 Pinot noir/nebbiolo Sancerre/ Sauternes :- Thienot Brut Rosé Champagne, Frankrike 77546, Wine List Doft av harts, syrén, kalk, röda vinbär, havrekex och knappt mogna hallon. Balanserad smak med lagom frisk syra, visst bett, fin mousse och ganska elegant eftersmak. PW, MS: 15p : Thienot Brut Millésimé Alain Thienot, Champagne, Frankrike 77547, Wine List Utvecklad, ganska komplex doft av rostat bröd, pomerans, ylle, nougat, mandel, gula äpplen och kaffe. Tät och smakrik med rätt pigg syra, lagom stor mousse och aningen bittert avslut. Svar: 6416/31 Tempranillo Chablis Svar: 6416/15 Riesling/Chianti/ Zinfandel Ekad Chardonnay Svar: 6416/33 Sauvignon blanc/ Dessert Champagne 17 = 575: : Barnaut Millésime Grand Cru Brut E. Barnaut, Champagne, Frankrike 77317, Wine List Utvecklad, lätt boken, komplex doft av ylle, pralinbutik, smör, kola, knäck och nymalt kaffe. Fyllig smak med balanserad syra, lagom gräddig mousse och lång, eftersmak med fin mineralitet. Henri Giraud Code Noir Henri Giraud, Champagne, Frankrike 77635, Bra Vin Sverige Generös, jordig doft av vått ylle, champinjon, mandel, lemon curd och chokladpraliner. Rund, fyllig smak med måttlig mousse, fint läskande syror och lätt smörig kropp. JW: 16p Svar: 6416/5 Viognier/ Chardonnay Svar: 6416/97 Chardonnay/ Montrachet Svar: 6416/48 Champagne/ mousserande vin 15,5 996:- 16,5 996: Thienot Cuvée Stanislas Blanc de Blancs Alain Thienot, Champagne, Frankrike 77548, Wine List Medelstor doft med mineral, wettexduk, ett uns diacetyl, ylle, äpple och mogen citrus. Fyllig smak med bra struktur, balanserad fruktsyra och lagom mousse Thienot Grande Cuvée Alain Thienot, Champagne, Frankrike 77549, Wine List Utvecklad doft med inslag av bonvax, mogen gul frukt, äpple, honung, ylle och kaffe. Utvecklad, fyllig smak med pigg syra, medelstor mousse och ganska lång eftersmak med stringens. 6416/71 Cognac Hennessy 6416/80 Whisky 6416/70 Grappa Dessa och övriga glas i Riedels sortiment finns i närmaste Cerverabutik. Vill du ha vinglasguiden från Riedel hemskickad till dig? Mejla info@riedelglas.se Generalagent Sverige: Opentable VinJournalen december / 12 19

20 Bedöm/Prisv Nr Pris :- 14, : : : : :- 13 = 105:- 13 = 109:- 13 = 109:- 13 = 109: :- År/Namn Land Importör 2010 Jacqueline Rosé Brut Lanari Luca, Marche, Italien 76238, VinoScelto Sammansatt, utpräglat fruktig doft av päron, smulpaj och hallonbåtar. Knappt medelfyllig smak med rejäl frukt, frisk, god syra, behaglig mousse, någon strävhet och viss längd Cuvée del Fondatore Merotto, Prosecco, Italien 76244, VinoScelto Fräsch doft av bröd, gröna och gula äppleskal, en aning citrus och spunnet socker. Smaken har hög, bra fruktsyra och ton av äpplen i det medellånga avslutet. VITA VINER 2011 Casas del Toqui Sauvignon Blanc Las Casas del Toqui, Valle Central, Chile 75907, TOMP Beer Wine & Spirits 2011 Fat Bastard Chardonnay Fat Bastard Wine Company, Pays d Oc, Frankrike 72212, Future Wines Sweden Måttfull doft av gula äpplen, vattenmelon, hasselnötter och smör. Medelfyllig smak med smidig frukt, pigga men mogna syror samt frisk och ren eftersmak Turckheim Riesling Tradition Cave de Turckheim, Alsace, Frankrike 75028, Nigab Rieslingdoft med klassisk ton av smörjolja, citron och äpple. Smaken har inslag av gula äpplen, frisk, spänstig fruktsyra och mineraligt slut med lite bitter stjälkighet Turckheim Pinot Gris Tradition Cave de Turckheim, Alsace, Frankrike 75606, Nigab Kryddig aromatisk doft med toner av päron och örter. Harmonisk smak med tydlig restsötma, fin syra, rik frukt och läskande avslutning Château Mont-Redon Côtes du Rhône Blanc Frankrike 83038, Ward Wines Dov, lätt örtig doft av gul frukt, vita blommor och bivax. Rund, fruktig smak med lågmäld fruktsyra och trevlig fetma Cave de Turckheim Riesling Organic Cave de Turckheim, Alsace, Frankrike 72585, Nigab Medelstor, blommig doft av gummi, cykelslang och mineral. Ganska rund smak med bra frukt, integrerad fruktsyra och kropp med lätt fetma Château Haut-Canteloup Blanc Blaye Côtes de Bordeaux, Frankrike 74788, TOMP Beer Wine & Spirits Harmonisk, rökig doft av vinbärsblad och gula plommon. Balanserad, rund, ganska fyllig smak med viss fetma och integrerad syra Gewürztraminer Tradition Cave de Turckheim, Alsace, Frankrike 74484, Nigab Ganska rik, typisk doft av rosenvatten, päron och honung plus ett stänk tuttifrutti. Smaken är rund med liten sötma, återhållen syra, klädsam bitterhet och liten restsötma i avslutet Pinot Gris Organic Cave de Turckheim, Alsace, Frankrike 75127, Nigab Doft av mogna äpplen, lite päron, vita blommor och rosor. Smaken har en typisk, lite vaxig fetma, mineralig fruktsyra och bra längd. Bedöm/Prisv Nr Pris :- 14 = 175: :- 14,5 = 189:- 16, :- 12 = 79: :- 13, : :- 13 = 119: : Dom de Vauroux Chablis Domaine de Vauroux, Frankrike 73447, TOMP Beer Wine & Spirits Ganska rik doft av mogna gröna äpplen, mineral och honung. Knappt medelfyllig, ungdomlig smak med viss fetma, återhållen frukt och friska men behagliga syror i eftersmaken Chablis Vieilles Vignes Domaine EARL George, Frankrike 70157, Wine List Ung, rökig doft av mogna citrusskal, äpple och mineral. Balanserad smak med ren fin syra, kropp med viss fetma och trevlig längd Domaine de Vauroux Chablis 1er Cru Montmains Frankrike 74590, TOMP Beer Wine & Spirits Försiktig doft av citrus, mineral och inlagda päron. Rund, medelfyllig smak med integrerad fruktsyra och kropp med lätt rondör La Chapelle des Augustins Henri Bourgeois, Sancerre, Frankrike 71835, Philipson Söderberg Rökig, elegant doft med inslag av nässlor, vinbärsblad, citrus och grön sparris. Harmonisk, balanserad smak med fin mineralitet, ren, fin fruktsyra, lagom lätt kropp och fin längd Trimbach Riesling Cuvée Frédéric Emile Alsace, Frankrike 72943, Ward Wines Rik, utvecklad, druvtypisk doft av petroleum, cykelaffär, mineral, mogen citrus och honung. Komplex, elegant, ganska fyllig smak med spänstig, ren fruktsyra, lagom stor kropp och lång eftersmak. Terra Serena Prosecco Treviso Vinicola Serena, Lago di Corbara, Umbrien, Italien 77463, TOMP Beer Wine & Spirits Medelstor doft av päron, kola, äpple och nougat. Rund, mjuk, lätt krämig smak med balanserad syra, ett uns restsötma och kort eftersmak. 100 % glera Soave Classico Az Agr Monte Tondo, Soave, Italien 71158, Granqvist Vinagentur Aromatisk, kryddig doft av persika, citrus och blommor. Fruktig, frisk, torr och harmonisk smak med bra balans i en ren, medelviskös och läskande stil Casata Monfort Blanc de Sers Vigneti delle Dolomiti, Trentino-Alto Adige, Italien 81710, Allwine Ganska generös doft av gul frukt, torkade citronskal, vax, kokos och trevlig mineralitet. Rund, smörig smak med balanserad fruktsyra, utmärk frukt och fyllig kropp Falanghina Sannio Castello Ducale, Kampanien, Italien 72836, VinoScelto Doft av tropiska frukter med inslag av rosenvatten. Smaken har lite sötma i attacken, liten fetma och en bitterhet i den något varma eftersmaken Villae Lanata Chardonnay Villae Lanata), Langhe, Italien 71532, TOMP Beer Wine & Spirits Rökig doft av ylle, harts, mogen citrus och ett stänk chokladpralin. Balanserad, rund smak med ganska pigg syra, drygt medelfyllig kropp och bra längd Casata Monfort Pinot Grigio Casata Monfort, Trentino, Italien 74288, Allwine Aromatisk, söt doft av blommor, lim, litchee och gummi. Fet smak med viss beska, markerad syra och inslag av tropisk frukt. 20 VinJournalen december / 12