PEFC-skogscertifiering Virke från en skog som sköts hållbart. DIN SKOG.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PEFC-skogscertifiering 2011. Virke från en skog som sköts hållbart. DIN SKOG."

Transkript

1 PEFC-skogscertifiering 2011 Virke från en skog som sköts hållbart. DIN SKOG.

2 PEFC-skogscertifiering passar finskt skogsbruk bäst. PEFC är ett internationellt skogscertifieringssystem som gynnar ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart skogsbruk överallt i världen. Det möjliggör välstånd både för skogarna och för de människor som lever på skogsbruk eller söker rekreation i skogen. PEFC-skogscertifieringen har använts i Finland i över tio år redan. Över 95 procent av Finlands skogshushållning har förbundit sig till PEFC-certifieringen. Kraven på certifieringen granskas med fem års mellanrum och i Finland gör man det för andra gången redan. Denna broschyr berättar om de nya krav som tas i bruk år 2011 i PEFC-gruppcertifieringen. De nya kraven som tas i bruk för 2011 följer med och förutser förändringar i skogsbranschen och hela samhället, för PEFC vill följa med tidens trender och skogsägarnas vardag. Nu innehåller den bland annat ett banbrytande kriterium för hållbar avverkning av energivirke. Ett annat märkbart tillägg är hur man tar skogarna i beaktande som en del av att bekämpa klimatförändringen. PEFC är det skogscertifieringssystem som bäst passar finskt familjeskogsbruk för dess utgångspunkt är alltid de specialdrag som är specifika för landet i fråga. I PEFC certifieringen ställs många viktiga krav på skogsskötsel, krav som riktar sig på bland annat säkrandet av skogarnas mångfald, upprätthållande av skogars hälsa och tillväxt samt rekreationsbruk. Realiseringen av kraven övervakas av opartiska och yrkeskunniga revisorer från certifieringsföretag. Hundratusentals skogsägare och tusentals företag inom trävarubranschen runt om i världen tar del av PEFC skogscertifieringssystemet. Tillsammans med de personer som köper PEFC-märkta produkter, bildar skogsägarna och företagen världens största miljörörelse. Genom att delta i PEFC-skogscertifieringen kan skogsägaren förutom att idka hållbart skogsbruk och garantera åtgången av sitt eget virke, dessutom erbjuda konsumenten på både hem- och exportmarknaden en möjlighet att göra ansvarsfulla inköpsbeslut. Visst är även du med i fortsättningen, finländska skogsägare! Hur kommer man med i PEFC-certifieringen? D et är frivilligt att ta del i skogscertifieringen. Certifieringen kan utföras skilt för varje skogsägare eller som en regional gruppcertifiering. Inom den regionala gruppcertifieringen som är i bruk i Finland, anhåller skogsvårdsföreningen eller skogsägarnas förbund ett certifikat med fullmakt av sina medlemmar och andra skogsägare som anmält sig med. En regional gruppcertifiering sparar på utgifter och förbättrar skyddet för naturen mångfald eftersom kraven gäller hela området och inte bra en enskild skogsbruksenhet. förbund eller i fråga om en certifiering inom en skogsvårdsförening till föreningen för att ta del i gruppcertifieringen enligt de nya kraven. Anmälningsblanketter finns bland annat på PEFC Finlands nätsidor under adressen > dokument (asiakirjat) > blanketter (lomakkeet). Hur ska jag göra om jag vill få en skogsägarspecifik certifiering? Om du vill att din skog certifieras skilt för sig, kan du kontakta ett företag som gör skogscertifieringar. Hur ska man göra om man vill med i en gruppcertifiering? Om du är medlem i en skogsvårdsförening och din förening har beslutit sig för att ta del i den förnyade skogscertifieringen så är du med i certifieringen genom din förening. Om du inte är medlem i en skogsvårdsförening, måste du anmäla dig skriftligt till skogsägarnas Hur ska man göra om man inte vill ta del i en gruppcertifiering? Om du är medlem i en skogsvårdsförening men du inte vill ta del i gruppcertifieringen, ska du meddela om det skriftligt till din egen skogsvårdsförening. 2

3 Vad kostar certifieringen? S kogscertifieringen innebär utgifter för alla inblandade parter. Grundprincipen är att alla parter står för egna kostnader och kostnaderna för certifieringsrevideringen täcks tillsammans. Organisationerna som deltar i skogscertifieringen bestämmer gemensamt hur betalningen av avgiften till certifieringsföretaget och andra utgifter täcks. Om en medlem av en skogsvårdsförening deltar i en gruppcertifiering, uppstår ingen skild avgift för denne för skogscertifieringen. Certifieringen kan dock minska skogsägarens inkomster en del samt höja på kostnaderna för skogsbruk. Till exempel gynnandet av naturvårdsträd minskar på försäljningsinkomster och vid avverkning kan behållandet av skyddszoner öka på kostnaderna. Å andra sidan utgör certifieringen ett bevis på att skogarna sköts väl och hållbart. Skogsorganisationerna tar hand om skolningen av sina tjänstemän och arbetstagare samt om normerna för sin verksamhet och kvalitetsuppföljning av utfört arbete. Detta skapar tilläggsutgifter för dem men leder till effektiv och högklassig service. En betydande insats är också skogsvårdsföreningens information åt skogsägarna. Därtill ges information av virkesuppköparna. Certifierade skogar sköts på ett hållbart sätt I hållbart skogsbruk är naturvärden och virkesproduktionen i balans skogsnaturens mångfald och skogarnas kultur- och rekreationsvärden upprätthålls samtidigt med idkandet av produktivt och socialt hållbart skogsbruk. Hållbart skogsbruk är lönande för alla som tar del i produktionskedjan från skogsägaren till träförädlaren. PEFC-certifieringen ställer många krav på skogsbruket, med vilkas hjälp man garanterar hållbart skogsbruk. En del av kraven gäller direkt den privata skogsägaren, en del fungerande företag och andra organisationer inom skogsbruket. I certifieringskraven fäster man speciellt intresse vid skyddandet av centrala livsmiljöer för skogsnaturens mångfald och vattendrag, skötsel av unga skogar samt sammanpassandet av naturnäringar och skogsbruk. Då lagstiftningar gällande skogar följs, har man en bra grund för förverkligande av kraven på skogscertifiering. En stor del av kraven på skogscertifiering riktas till information och annan handledning gällande skogsbruk samt till organisationer och företag som planerar och utför avverkning. Krav ställs även på den privata skogsägaren men i mindre utsträckning än för organisationer och företag. Den som själv utför skogsarbete eller den skogsägare som anställer en person/ett företag, får närmare uppgifter om certifieringskraven från skogsvårdsföreningen eller skogsägarnas förbund. 3

4 De mest centrala PEFC-kraven för skogsägare Lagar måste följas Arbetslagstiftning gällande skog, miljö och arbete bör följas. Den finska lagstiftningen är så omfattande att man genom att följa den realiserar en märkbar del av kraven som ställs på certifierat skogsbruk. (Kriterium 1) Skogsbruk och virkesproduktion Spridning av rotticka motarbetas i landets södra och centrala delar genom att behandla barrträdsstubbar vid avverkning på mineraljord under sommartid (från början av maj till slutet av oktober) med pergamentsvamp- eller urinlösning eller alternativt genom att avlägsna tillräckligt med barrträdsstubbar vid första avverkningen. (Kriterium 3) Vid avverkning undviker man att skada trädbestånd som kvarlämnas och att få till stånd terrängskador som försvagar tillväxt. Vid lagring av gagnvirke eller energivirke ser man till att bekämpning av insekter utförs. (Kriterium 3) Vid skogsförnyelse används trädslag som hör till Finlands naturliga arter och plantor och frön med ett ursprung som passar till området. Man kan även använda sig av sibiriskt lärkträd och hybridasp. I skogsbruksenheter för parkbruk, julgrans-, och barrträdsplantage samt vid landskapsskötsel, kan även främmande arter användas. Genmodifierat material, plantor eller frön, får inte användas. (Kriterium 4 och 14) Minst 60 procent av behovet för plantskogsskötsel utförs certifierade skogar. (Kriterium 7) Privatskogars förstagallringar och leveransavverkningar främjas genom att göra upp regionala verksamhetsprogram som uppföljs. (Kriterium 8) Natur- och miljöskötsel Vid avverkning av energived tas skyddsområden, områden som hör till Natura 2000 nätverket, och fornlämningar enligt lagen om fornlämningar i beaktande. Vid avverkning fungerar man på sådant sätt som tar i beaktande grenar, toppar och stubbar på avverkningsområden så att aspekter gällande virkesproduktion och skogens mångfald samt vattenskydd tas i beaktande. (Kriterium 5) Genom skogsplanering främjas hållbar skötsel och användning av skogarna. Vid ny skogsplanering märks naturobjekt och fornlämningar som är kända så att de kan tas i beaktande vid planering och utförande av skogsbruks- och avverkningsarbeten. (Kriterium 6) Skyddsvärdet på skyddsområden eller objekt som hör till Natura 2000 nätverket äventyras inte ens under skogsarbete som utförs på skogsbruksenheter som gränsar till skyddsområden. (Kriterium 9) Värdefulla livsmiljöers särdrag bevaras. Objekt som skyddas enligt naturvårdslagen är ädellövskogar i naturligt tillstånd (eller i ett tillstånd som kan jämföras med det), hassellundar, klibbalskärr, enbevuxna ängsmarker, lövängar och enskilda stora träd eller trädgrupper som dominerar öppna landskap. Man får inte äventyra dessa naturtypers beständighet i objekt som definierats på detta sätt av naturvårdsmyndigheter och om vilka skogsägaren har erhållit information. Särdrag ska även bevaras gällande speciellt viktiga livsmiljöer under skogslagen. Beroende på objektet kan begränsat skogsarbete i alla fall vara möjligt. Följande värdefulla livsmiljöer på högst en hektar avgränsas i sin helhet och större objekt avgränsas gällande ett område på en hektar enligt följande 4

5 verksamhetsbegränsningar vid dödisgropar begränsas avverkning endast vid högsta delarna av kanterna och solexponerade sluttningar bevaras genom att inte plantera skog där, kärr med mycket murket och dött virke dikas inte, brunmossar som inte dikats i Lapplands län lämnas odikade och odikade brunmossar lämnas därtill också utanför annan skogsbehandling, lundar med huvudsakligen lövträd bevaras så att då man utför gallringar, håller man objektens huvudsakliga lövträdsbestånd kvar, gamla skogar med åldrat trädbestånd lämnas utanför skogsbruksingrepp och naturenliga svämskogar och lövsumpskogar lämnas odikade och utanför markberedning. (Kriterium 10) Torvmarken i naturtillstånd dikas inte och underhållsdikningar görs endast på sådana torvmarker där dikning märkbart har ökat på trädbeståndets tillväxt. (Kriterium 11) Hotade arters kända livsmiljöer tryggas. I livsmiljöer som har avgränsats av miljömyndigheter och om vilka man informerat markägaren, som är kända livsmiljöer för speciellt skyddade arter och andra hotade arter, tar man de objektspecifika råden som miljömyndigheterna har gett i beaktande. (Kriterium 12) Under gallrings- och förnyelseavverkningsobjekt lämnas naturvårdsträd och murkna träd kvar vars mängd på certifieringsområdet ska vara minst 5-10 stycken per hektar vid förnyelseobjekt. Naturvårdsträden lämnas huvudsakligen i grupper och om möjligt i omedelbar närhet av värdefulla livsmiljöer samt på skyddszoner för vattendrag och småvatten, men dock så att de inte utgör fara för dem som rör sig på trafikled eller för el- och telefonlinjer. Naturvårdsträden lämnas för all framtid på avverkningsområdet. lämnandet av döda barrträd i skogen måste man följa lagen om svamp- och insektbekämpning i skogar. (Kriterium 13) Upprätthållandet av arter som är beroende av skogsbränder görs med hjälp av naturvårdsenliga hyggesbränningar och kontrollerade bränder. (Kriterium 16) För vattendrag och småvatten lämnas en minst fem meter bred skyddszon som binder fasta partiklar och minskar på näringsbelastningen, vilken inte markbereds för skogsförnyelse, inte gödslas, var man inte tar bort stubbar eller gallrar växtlighet i buskvegetationen eller använder kemiska växtskyddsmedel. Man undviker också att lämna grenar och toppar på skyddszonen. Därtill bär man ansvar för vattenskydd vid uppehållsdikning. (Kriterium 17 ja kriterium 18) Kvaliteten på grundvatten säkras genom att man inte använder kemiska bekämpningsmedel eller kemisk gödsel. (Kriterium 19) Vid skötsel av skogar används endast biologiskt nedbrytbara växtskyddsprodukter. På skogsplanteringsområden används inte heller senare för plantorna kemisk bladbesprutning förutom vid behov då aspsly uppkommer i tallbestånd, annars kan en svampsjukdoma spridas. På andra ställen än i de mest värdefulla livsmiljöerna kan man ändå i nödfall använda sig av växtskyddsmedel till exempel för att bekämpa ytvegetation vid skogsförnyelser, vid behandling av lövträdsstubbar, vid bekämpning av snytbagge och i skogar eller i deras omedelbara närhet i virkesförråd för att undvika spridningen av insektskador. (Kriterium 20) Säkrandet av kunnande och samarbete Arbetsgivarna håller koll på arbetstagarnas kunnande samt förser dem som utför arbetet med behöv- Naturvårdsträden utgörs i första hand av grova exemplar från den tidigare trädgenerationen, enskilda träd av avvikande form, ädla lövträd, rovfåglars boträd, grova enar, sälgar som har trädform och träd med lyra av brand samt murkna träd. Om de här ovan nämnda saknas på området, lämnas naturvårdsträd av träd som vid avverkningstiden är levande och minst 10 cm i diameter vid brösthöjd, träd som är nyttiga för den biologiska mångfalden och som innehar goda förutsättningar att bli gamla träd. Med murkna träd menas över 20 cm tjocka torrfuror och andra döda trädstammar som står rätt upp, högstubbar och träd liggande på marken. Gällande 5

6 lig information och instruktioner för utförandet av arbetet på ett högklassigt och tryggt sätt. Informationen och instruktionerna ges på det språk som utföraren eller arbetstagaren förstår. (Kriterium 21) De som ger ut arbets- och ackorduppgifter följer och förväntar sig också att underleverantörerna följer arbetsgivarens förpliktelser och skyldigheter. (Kriterium 23) Minst en femtedel av skogsägarna på området som gruppcertifikatet täcker tar del av fortbildning, personlig rådgivning eller grupprådgivning per år. Utbildning som ökar skogsägarnas kunnande kan ordnas av bland annat skogsvårdsföreningar, skogsvårdscentraler, skogsägarförbund, företag inom skogsindustrin och skogsskolor. (Kriterium 24) Genom regionalt samarbete mellan skogsorganisationer strävar man till att gynna skogskunskap hos barn och unga och att försäkra sig om att barn och unga lär känna skogens användningsformer och skogsvård. Man strävar till att främja praktikplatser för studerande inom skogsbranschen och att de kan lära sig i praktiken på riktiga arbetsplatser. (Kriterium 25) Alla finländare får njuta av skogen Allemansrätten tryggas. Man begränsar inte möjligheten att röra på sig i skogen till fots, på skidor eller på cykel, att plocka skogsbär eller svampar eller andra ansvarsfulla allemansrättigheter. Utan markägarens lov får man dock inte göra upp eld, fälla eller skada träd, köra med motorfordon i terrängen eller sätta upp utfodringsplatser för vilt eller konstgjorda bon. (Kriterium 26) På friluftsrutter får man inte markbereda, ta upp stubbar eller lämna grenar och toppar på rutterna. Skogsägarna ges information om betydelsen av jakt och viltvård vid förebyggande av skador i planteringar, säkrandet av naturens mångfald och skogskötsel samt användning av skogar med tyngdpunkt inom viltvård. Vid insamling av ekologiska produkter finns information till buds. (Kriterium 27) Kriterier för gruppcertifiering på skogscentralseller skogsvårdsföreningsnivå (standard PEFC FI 1002) Lagstadgade krav åtföljs Skogarna är en livskraftig kolsänka *) Skogarnas hälsa tryggas Vid skogsförnyelse används inhemska trädslag Hållbart uttag av energived Med skogsbruksplanering främjas en hållbar skötsel och användning av skogarna Med plantskogsskötsel tryggas virkesproduktionen Med förstagallringar och leveransavverkningar i privatskogar förbättras skogarnas tillväxtförmåga *) Naturvärden i skyddsområden bevaras Särdrag hos värdefulla livsmiljöer bevaras Torvmarksnaturen bevaras Kända livsmiljöer för hotade arter bevaras Naturvårdsträd och död ved lämnas orörda i skogsbruket Genmodifierat skogsodlingsmaterial används inte Skogsvägsplanerna innefattar en miljöutredning Kontrollerad användning av eld gynnar naturens mångfald *) Ingår inte i kraven för regional skogscertifiering som utförs på skogsvårdsföreningsnivå Vid arbeten intill vattendrag och småvatten beaktas vattenvården På dikningsobjekt vid iståndsättning tryggas vattenvården Grundvattnets kvalitet tryggas vid skogsbruksåtgärder I skogsskötsel används endast biologiskt nedbrytbara växtskyddsmedel De anställda har god grundkompetens Säkerhet i arbetet, arbetshälsa och jämställdhet tryggas Arbetsgivarskyldigheterna uppföljs Skogsägarnas kunskaper och färdigheter främjas Barns och ungdomars kunskaper om skog främjas *) Allemansrätten tryggas Förutsättningarna för mångbruk av skogarna främjas Verksamhetsförutsättningarna för rennäring tryggas Samernas kultur och förutsättningarna för att utöva samernas traditionella näringar tryggas i deras hembygdsområde i enlighet med samernas hållbara utveckling

7 PEFC ett ansvarsfullt val Min skog betyder mycket för mig. Jag vill vara säker på att jag sköter min skog på bästa möjliga sätt, hållbart. Virkesproduktion och naturvärden måste vara i balans sinsemellan. Därför har min skog ett PEFC-skogscertifikat. Naturvärden och ansvarsfullhet är centrala rättesnören för hur vårt företag fungerar. Därför har vi ett certifierat uppföljningssystem för virkets ursprung inom PEFC-systemet. Jag vill göra ansvarsfulla, goda val som är miljövänliga. Jag använder mig gärna av produkter tillverkade av trä bara jag kan vara säker på att virket kommer från skogar som sköts hållbart. Då jag köper en PEFC-produkt, vet jag att det är fallet. Det känns bra. 7

8 Tilläggsinformation om skogscertifiering ger skogsvårdsföreningar skogsägarnas förbund virkesuppköpare skogscentralerna PEFC Finland Finlands Skogscertifiering rf layout kintunjälki 2011 PEFC Suomi - Suomen Metsäsertifiointi ry PEFC Finland Finlands Skogscertifiering rf telefon epost office@pefc.fi

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Skogscertifiering enligt finska modellen 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Varför PEFC i Finland? Organisation 740 000 skogsägare: 60 % under 20 ha, 1% över 1000 ha. Regional grupp certifiering via skogsvårdsföreningarna

Läs mer

Sätt att genomföra skogscertifieringen

Sätt att genomföra skogscertifieringen Finlands PEFC-standard Sätt att genomföra skogscertifieringen PEFC FI 1001:2009 9.11.2009 Sätt att genomföra skogscertifieringen PEFC Finland Sitratie 7, 00420 HELSINKI telefon: 0400 765 437 fax: (09)

Läs mer

FFCS 1002-1:2003, Kriterier för gruppcertifiering inom skogscentralens verksamhetsområde

FFCS 1002-1:2003, Kriterier för gruppcertifiering inom skogscentralens verksamhetsområde 1(17) FFCS 1002-1:2003, Kriterier för gruppcertifiering inom skogscentralens verksamhetsområde Denna text är en inofficiell översättning (3.2.2004) av den finska standarden FFCS 1002-1:2003. Innehåll 1.

Läs mer

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna METSO säkrar mångfalden Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen kan ägaren få betalt

Läs mer

FFCS 1002-3:2003, Kriterier för skogsägarspecifik certifiering

FFCS 1002-3:2003, Kriterier för skogsägarspecifik certifiering 1(14) FFCS 1002-3:2003, Kriterier för skogsägarspecifik certifiering Denna text är en inofficiell översättning (3.2.2004) av den finska standarden FFCS 1002-3:2003. Innehåll 1. Inledning 2. Syfte och tillämpningsområde

Läs mer

Kriterier för gruppcertifiering

Kriterier för gruppcertifiering Finlands PEFC-standard Kriterier för gruppcertifiering på skogscentrals- eller skogsvårdsföreningsnivå PEFC FI 1002:2009 9.11.2009 Kriterier för gruppcertifiering på skogscentrals- eller skogsvårdsföreningsnivå

Läs mer

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK Skogsvård som gynnar hönsfåglar Viltvänligt skogsbruk är enkelt att bedriva och metoderna lämpar sig för skötsel av vanlig ekonomiskog. I skogsvårdsarbetet kan man ta viltet i beaktande

Läs mer

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016 Skogsägarens val till förmån för Finlands natur Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

De PEFC-kriterier som gäller naturhänsyn och vattenvård

De PEFC-kriterier som gäller naturhänsyn och vattenvård Finlands PEFC-standard PEFC FI 1002:2014 Kriterier för PEFC skogscertifiering 27.10.2014 De PEFC-kriterier som gäller naturhänsyn och vattenvård I detta dokument finns samlat de PEFC-kriterier som gäller

Läs mer

Vattenvård och skydd av små vattendrag inom skogsbruket i Finland

Vattenvård och skydd av små vattendrag inom skogsbruket i Finland Vattenvård och skydd av små vattendrag inom skogsbruket i Finland Ledande naturvårdsspecialist Matti Seppälä Finlands skogscentral OFFENTLIGA TJÄNSTER Om att efterfölja lagar och förordningar i småvattendrags

Läs mer

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog 2. Gallringsskog 1. Plantskog 4. Förnyelseyta 3. Förnyelsemogen skog Ekonomiskogar Ekonomiskogar är skogar som odlas och sköts för allas bästa. De producerar trä. Av träet tillverkas allehanda produkter

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010 Kriterier Urvalskriterier För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering Kompletterande

Läs mer

Hållbart skogsbruk. och skogscertifiering. Allt virke är inte lika PEFC/02-1-01

Hållbart skogsbruk. och skogscertifiering. Allt virke är inte lika PEFC/02-1-01 Hållbart skogsbruk Allt virke är inte lika och skogscertifiering PEFC/02-1-01 Utmaningen Ett ökande antal konsumenter vill ha bevis på att företagens affärsrörelse inte äventyrar miljön. I sin anskaffningspolitik

Läs mer

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2014

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2014 SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2014 1. ALLMÄNT Reviderade standarder: PEFC FI 1001:2009, PEFC FI 1002:2009 Revisionens omfattning: Skötseln

Läs mer

Kvalitetsuppföljning av naturvården i ekonomiskogar 2014 - SAMMANFATTNINGSRAPPORT (hela Finland) Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet

Kvalitetsuppföljning av naturvården i ekonomiskogar 2014 - SAMMANFATTNINGSRAPPORT (hela Finland) Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet Kvalitetsuppföljning av naturvården i ekonomiskogar 2014 - SAMMANFATTNINGSRAPPORT (hela Finland) Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet St Ha Totala mängden granskade stämplingar 369 1107 - slumpvis

Läs mer

Nya PEFC FI kriterier. PEFC-utbildning Hösten 2015

Nya PEFC FI kriterier. PEFC-utbildning Hösten 2015 Nya PEFC FI 2014 -kriterier PEFC-utbildning Hösten 2015 1 Innehållsförteckning Dia nr Presentationens bruksanvisning 3 Nytta av certifieringen 4-5 Olika sätt att certifiera 6-7 PEFC-kriteriernas teman

Läs mer

Naturvård och mångfald i skogen

Naturvård och mångfald i skogen Naturvård och mångfald i skogen Naturvården en del av skogsbrukets ansvar Utgivare: Miljöministeriet och Jord- och skogsbruksministeriet Förlag: Metsäkustannus Oy Layout: Susanna Appel Kuvat: Suomen metsäkeskus

Läs mer

Kriterier för skogsägarspecifik certifiering

Kriterier för skogsägarspecifik certifiering Finlands PEFC-standard Kriterier för skogsägarspecifik certifiering PEFC FI 1003:2009 9.11.2009 Kriterier för skogsägarspecifik certifiering PEFC Finland Sitratie 7, 00420 HELSINKI telefon: 0400 765 437

Läs mer

Hållbart skogsbruk. en väg att föra skogens värden vidare i generationer.

Hållbart skogsbruk. en väg att föra skogens värden vidare i generationer. Hållbart skogsbruk en väg att föra skogens värden vidare i generationer. 1 Är ett inköpsbolag certifierat enligt PEFC och FSC som handlar med skogsråvara och anskaffar specialsortiment till koncernens

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Skogsbruk och vattenskydd. FRESHABIT LIFE IP projektets informationstillfälle, Karis Antti Leinonen

Skogsbruk och vattenskydd. FRESHABIT LIFE IP projektets informationstillfälle, Karis Antti Leinonen Skogsbruk och vattenskydd FRESHABIT LIFE IP projektets informationstillfälle, Karis 25.5.2016 Antti Leinonen 1 Vattenvårdens mål Skogsbruksåtgärderna förverkligas så att de förorsakar så lite skada som

Läs mer

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Sveaskog skapar värden för framtiden Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Vi fokuserar på att utveckla skogens alla värden. Vi vill öka användningen av

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG Vad behöver din skog? Vilket av exemplen påminner mest om din situation? Exemplen hjälper dig att hitta rätt servicenivå. Jag har inte gjort just några

Läs mer

Skogsbruk i Norra Finland: Markanvändning och mångbruk på de statsägda markerna

Skogsbruk i Norra Finland: Markanvändning och mångbruk på de statsägda markerna Skogsbruk i Norra Finland: Markanvändning och mångbruk på de statsägda markerna Kii Korhonen Umeå10.2.2015 1 Forststyrelsens skogsbruk Forststyrelsens skogsbruk förvaltar 5 miljoner ha mark, av detta i

Läs mer

2. Metoden för METSO skydd beror på objektet permanent eller tidsbestämt skydd

2. Metoden för METSO skydd beror på objektet permanent eller tidsbestämt skydd ANVISNING 1 (6) MILJÖSTÖDSANVISNING: SKOGSLAGENS LIVSMILJÖER OCH METSO Den här anvisningen baserar sig på den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (34/2015), (i fortsättningen Kemera).

Läs mer

Skogscertifiering i Europa och globalt

Skogscertifiering i Europa och globalt Skogscertifiering i Europa och globalt Skogsbrukets vinterdagar 2014 51181 Hanna Nikinmaa, Indufor Oy INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Varför behövs skogscertifiering? 2. Globala utmaningar i skogsbruket 3. Vilken

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Möjligheter att uppnå livskraftiga småvatten, Finland

Möjligheter att uppnå livskraftiga småvatten, Finland Möjligheter att uppnå livskraftiga småvatten, Finland Pertti Sevola Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Flisik Workshop 24.-25.5.2012 Skellefteå Närings-, trafik- och miljöcentralen

Läs mer

Finlands skogscentral och skogsdikning. Nina Jungell, expert på naturvård

Finlands skogscentral och skogsdikning. Nina Jungell, expert på naturvård Finlands skogscentral och skogsdikning Nina Jungell, expert på naturvård 6.9.2016 Skogscentralens strategi Mission Skogsbranschen ska växa Vision Skogsbranschens vägvisare och samlande kraft 11.10.2016

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil Anmälan om avverkning m.m. 1(4) Plats för streckkodsetikett Mottagare Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö A 40816-2012 Anmälan ska göras minst 6 veckor innan avverkning som omfattar

Läs mer

Miljöstöd och naturvårdsprojekt. Martin Sjölind 2015

Miljöstöd och naturvårdsprojekt. Martin Sjölind 2015 Miljöstöd och naturvårdsprojekt Martin Sjölind 2015 Miljöstöd inom ramen för Kemerafinansiering Miljöstöd kan beviljas när man vid åtgärder för att vårda eller använda skogen beaktar mångfalden i större

Läs mer

Kriterier för PEFC skogscertifiering

Kriterier för PEFC skogscertifiering Finlands PEFC-standard PEFC FI 1002:2014 Kriterier för PEFC skogscertifiering 27.10.2014 Kriterier för PEFC skogscertifiering PEFC Finland Cittervägen 7, 00420 HELSINGFORS tel: 0400 765 437 e-post: office@pefc.fi

Läs mer

Skogsföryngring vid ledningsområden... 5. Plantskogsskötsel vid ledningsområden... 6. Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden...

Skogsföryngring vid ledningsområden... 5. Plantskogsskötsel vid ledningsområden... 6. Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden... INNEHÅLL Skogsföryngring vid ledningsområden.................. 5 Plantskogsskötsel vid ledningsområden................. 6 Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden..... 6 Gallring av vuxen skog

Läs mer

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009 SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009 1. Allmänt Reviderade standarder: FFCS 1001:2003 och FFCS 1002-1:2003 Revisionens omfattning: Skötseln

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Exempel på kontinuerligt skogsbruk

Exempel på kontinuerligt skogsbruk Exempel på kontinuerligt skogsbruk Här står Harald Holmberg i den skog som han själv var med att gallra för 40 år sedan. Dags att gallra bort mogna granar igen. Här står Harald Holmberg i en skog som han

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen 2010 Med stöd av Lag om finansiering av hållbart skogsbruk (1094/1996), Kemera-lagen, kan METSO-objekt tryggas Målet är att trygga till

Läs mer

Skogsstrategi Arvika kommun

Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi för Arvika kommun Arvika kommuns skogsinnehav ska skötas med målsättningen att ha en hög och uthållig avkastning. Skogsbruket ska ta stor hänsyn till skogarnas

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Uppföljning av skogsprogrammen

Uppföljning av skogsprogrammen Uppföljning av skogsprogrammen Hela landet Seppo Leinonen 25.4.2018 Innehåll Skogsvårdsarbeten Skogarnas naturvård Avverkningar Privatskogsbrukets lönsamhet Skogsvårdsarbeten hektar 450 000 400 000 350

Läs mer

Avverkningsmetodernas fördelning % Kalavverkning 83 Naturlig förnyelse 13 Överståndaravverkning 4

Avverkningsmetodernas fördelning % Kalavverkning 83 Naturlig förnyelse 13 Överståndaravverkning 4 Sivu 1/10 Värd.datum: 01.01.2013... 31.12.2013 Övriga villkor : granskarens organisation = 'Alla skogscentraler' Kvalitetsuppföljning av naturvården i ekonomiskogar - RAPPORT 10:30:45 Allmänna uppgifter

Läs mer

Det svenska PEFC-systemet består av:

Det svenska PEFC-systemet består av: MILJÖCERTIFIKAT Skogscertifiering Certifiering innebär att någon garanterar att en produkt eller tjänst utförs enligt en angiven standard. Störst trovärdighet får certifieringen då garantin lämnas av

Läs mer

R a p p o r t e r. Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet. Helhetsvärderingar för naturvården. Landskapsvårdens kvalitet

R a p p o r t e r. Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet. Helhetsvärderingar för naturvården. Landskapsvårdens kvalitet R a p p o r t e r Värd.datum: 05.01.2015... 31.12.2015 Kvalitetsuppföljning av naturvården i ekonomiskogar - RAPPORT Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet St. Ha Totala mängden granskade stämplingar

Läs mer

Skogscertifiering i Finland

Skogscertifiering i Finland Svenska Skogscertifiering i Finland VAD ÄR DET? Utgivningsår 2005 Skogscertifiering är ett förfarande som används av skogsägare, skogsindustrin och hela den träbaserade produktionskedjan, för att övertyga

Läs mer

Skogsbrukscertifiering

Skogsbrukscertifiering Skogsbrukscertifiering Viktiga direktiv för att kunna certifiera din skog Så här fungerar Stora Ensos miljöcertifiering Att certifiera sin skog görs enkelt genom ett medlemskap i Stora Enso Skogs gruppcertifikat.

Läs mer

Excellent certifiering. Skogsbrukscertifiering. generationer. 9 viktiga direktiv att följa. Så certifierar du din skog

Excellent certifiering. Skogsbrukscertifiering. generationer. 9 viktiga direktiv att följa. Så certifierar du din skog Excellent certifiering Skogsbrukscertifiering för generationer Så certifierar du din skog 9 viktiga direktiv att följa Så här fungerar Stora Enso Skogs Att certifiera sin skog görs enkelt genom ett medlemskap

Läs mer

SKOGSNÖTEN p. 7 p

SKOGSNÖTEN p. 7 p SKOGSNÖTEN 2000 1. a) Vilka skogsväxter känner du igen? Skriv namnen på de streckade linjerna. b) På vilken typ av växtplats trivs de bäst? Använd de förkortningar som anges nedan och skriv in dem i rutan

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk Ett ansvarsfullt skogsbruk Ett hållbart skogsbruk är en konkurrensfördel för Sverige. Sveaskog utvecklar skogens värden och är drivande i utvecklingen

Läs mer

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013 Sida (9) Grönt bokslut för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år ======================================================== Grönt bokslut för skogsbruket på Stiftelsen Skånska

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

SKOGSTJÄNSTER Tillsammans förverkligar vi din drömskog.

SKOGSTJÄNSTER Tillsammans förverkligar vi din drömskog. SKOGSTJÄNSTER Tillsammans förverkligar vi din drömskog. HURDAN SKOG VILL DU HA? Skogen växer och utvecklas från generation till generation. Därför har du som skogsägare möjlighet till och med skyldighet

Läs mer

Finlands PEFC-standard Sätt att genomföra PEFC skogscertifiering. PEFC FI 1001:2014_v PEFC Finland

Finlands PEFC-standard Sätt att genomföra PEFC skogscertifiering. PEFC FI 1001:2014_v PEFC Finland Finlands PEFC-standard Sätt att genomföra PEFC skogscertifiering PEFC FI 1001:2014_v3 15.2.2016 Sätt att genomföra PEFC skogscertifiering PEFC Finland Cittervägen 7, 00420 HELSINGFORS tel: 0400 765 437

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ändring i skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 1993:2) till 10, 14, och 30 skogsvårdslagen

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet - gratis.

Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet - gratis. Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet - gratis. Stig in i din skog: www.minskog.fi MinSkog.fi är Skogscentralens elektroniska tjänst för ärendehantering.

Läs mer

Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet.

Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet. Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet. Stig in i din skog: www.minskog.fi MinSkog.fi är Skogscentralens elektroniska tjänst för ärendehantering. I tjänsten

Läs mer

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder. Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i

Läs mer

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde

Läs mer

UPM Skogsservice för samfund UPM SKOG

UPM Skogsservice för samfund UPM SKOG UPM Skogsservice för samfund UPM SKOG UPM och Biofore UPM är en ansvarsfull föregångare i skogsbranschen. Bolaget sammanför bioindustrin och skogsindustrin och bygger en ny, hållbar och innovationsdriven

Läs mer

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Bekämpning av skador från granbarkborrar Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående

Läs mer

Forest Stewardship Council

Forest Stewardship Council FAQ konsultation om FSC-standarden för skogsbruk i Sverige Skogsbrukscertifiering enligt FSC innebär att skogsmarken sköts enligt FSC:s Principer och kriterier, som de kommer till uttryck i FSC:s Svenska

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.II.2008 K(2008)460 slutlig Ärende: Statligt stöd nr N 130a/2007 - Finland Stöd till skogsbruket Herr Minister, Kommissionen vill med denna skrivelse informera Finland

Läs mer

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2015

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2015 SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2015 1. ALLMÄNT Reviderade standarder: PEFC FI 1001:2009, PEFC FI 1002:2009 Revisionens omfattning: Skötseln

Läs mer

Anmälan/Ansökan vid skogliga åtgärder Anmälan Skickas till Anmäla hur långt i förväg? Lag, förordning, föreskrift eller annat dokument

Anmälan/Ansökan vid skogliga åtgärder Anmälan Skickas till Anmäla hur långt i förväg? Lag, förordning, föreskrift eller annat dokument Datum 2010-09-03 1(6) Anmälan/Ansökan vid skogliga åtgärder Föryngringsavverkning om minst 0,5 hektar. I fjällnära skog och ädellövskog krävs tillstånd för annan avverkning än röjning eller gallring och

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

5 sanningar om papper och miljön

5 sanningar om papper och miljön 5 sanningar om papper och miljön Vi vänder upp och ned på begreppen kring papper och miljö Det finns många sanningar och osanningar om hur vi inom pappersindustrin påverkar miljön. Och det kan vara lätt

Läs mer

CERTIFIERING FSC och PEFC

CERTIFIERING FSC och PEFC CERTIFIERING FSC och PEFC - Var en del av lösningen 1 Bureau Veritas Certicication är FSC Ackrediterat under registreringskod FSC-ACC-020-1996 Forest Stewardship Council A.C. 2 Bureau Veritas Certicication

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Avverkning som berör höga naturvärden

Avverkning som berör höga naturvärden MISSIV 1(1) Datum 2014-09-22 Ärendenr A 47755-2014 Lennart Hamrin Kalmars distrikt Norra vägen 2G 38237 NYBRO lennart.hamrin@skogsstyrelsen.se Tfn 0481-48257 Fastighet VEDBORM 1:81 Kommun Borgholm Församling

Läs mer

FINLANDS SKOGSCENTRAL

FINLANDS SKOGSCENTRAL FINLANDS SKOGSCENTRAL Strategi Värde och tillväxt från skogen Skogen utgör en stark grund för Finlands samhällsekonomi och finländarnas välmående. Skogen kan erbjuda ännu mer arbete och utkomst än i dagsläget,

Läs mer

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Lars Sängstuvall 120509 Bergviks markinnehav i centrala Sverige Drygt 8% av Sveriges totala produktiva skogsmark Avverkning > 6 miljoner m3fub

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om finansiering av hållbart skogsbruk I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (34/2015): 1 kap. Allmänna

Läs mer

Certifierad skog enligt FSC och PEFC

Certifierad skog enligt FSC och PEFC Certifierad skog enligt FSC och PEFC Innehåll Certifiering av skogsbruk "Att låta Holmen certifiera min skog var ingen uppoffring, det var en självklarhet." Sid. 4 Konsumenternas efterfrågan på certifierade

Läs mer

Nr 83 LANDSKAPSLAG. om skogsvård. Föredragen för Republikens President den 23 januari 1998 Utfärdad i Mariehamn den 21 april 1998

Nr 83 LANDSKAPSLAG. om skogsvård. Föredragen för Republikens President den 23 januari 1998 Utfärdad i Mariehamn den 21 april 1998 Nr 83 LANDSKAPSLAG om skogsvård Föredragen för Republikens President den 23 januari 1998 Utfärdad i Mariehamn den 21 april 1998 I enlighet med lagtingets beslut 1) stadgas: 1 kap. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Uppföljning av skogsprogrammen

Uppföljning av skogsprogrammen Uppföljning av skogsprogrammen Skogarnas naturvård Hela landet Seppo Leinonen 27.6.2018 Areal för skyddsområden, skyddade mångfaldsobjekt i ekonomiskogar och special områden som stöder skyddet av naturvärden

Läs mer

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta

Läs mer

ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2018-11-05 1 Innehåll Kommunens skogspolicy... 3 Inledning varför en skogspolicy?... 4 Vem ansvarar för kommunens skogar?...

Läs mer

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer

Stockholm

Stockholm Stockholm 2013.10.13 Exkursion Sollentuna Häradsallmänningen Jägmästare Thies Eggers från Skogssällskapet och ansvarig förvaltare visade oss runt på Häradsallmänningen. I förvaltningen ingår hela cykeln

Läs mer

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Skogarna och skogsbruket i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Det gröna guldets land Finland ett mycket grönt land sett ur ett fågelperspektiv. Jämfört med de andra europeiska länderna finns det mest

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

Ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m.

Ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m. Ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m. 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Ansökan om tillstånd till avverkning

Läs mer

Gör ditt skogsägande enklare och lönsammare. Skogsbruksplan

Gör ditt skogsägande enklare och lönsammare. Skogsbruksplan Gör ditt skogsägande enklare och lönsammare. Skogsbruksplan För att kunna säkra en uthållig produktion av värdefullt virke krävs en kombination av bra planering och effektiva skötselåtgärder. Med en skogsbruksplan

Läs mer

Det är skillnad på spår och spår

Det är skillnad på spår och spår Det är skillnad på spår och spår 1. Skogsmark med särskilda värden Stor försiktighet är nödvändigt 2. Vanlig skogsmark - terränglådan Här kan vi tillåta oss att ta ut svängarna lite i samförstånd med skogsägaren

Läs mer

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2006.

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2006. SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2006. 1. Allmänt Reviderade standarder: FFCS 1001:2003 och FFCS 1002-1:2003 Revisionens omfattning: Skötseln

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Ansökan om tillstånd till avverkning

Ansökan om tillstånd till avverkning Ansökan om tillstånd till avverkning i ädellövskog m.m. 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Ansökan om tillstånd till avverkning Den

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer