LogistikNytt OMDANING. Ledning och beställning av försvarslogistik nära lösning. Flexibilitet och kundfokus ledord i arbetet vid FUS:en

Transkript

1 OMDANING LogistikNytt FORUM FÖR LOGISTIK - INFO FRÅN FÖRSVARETS MATERIELVERK OCH FÖRSVARSMAKTEN Nr s. 5 s. 6 s. 3 Ledning och beställning av försvarslogistik nära lösning Flexibilitet och kundfokus ledord i arbetet vid FUS:en Stora utkontrakteringar inte i fokus för FSV just nu En utmaning att hitta tydlighet i kund- och leverantörsförhållande Suzanna Winblad von Walter, chef ekonomiredovisningsavdelningen, hoppas på att övergången till FSV kommer att innebära en ökad tydlighet i kundrelationen med Försvarsmakten. Läs mer på sida 4

2 2 FORUM FÖR LOGISTIK Inför verksamhetsövergången till ska bland annat de hemliga handlingar man behöver ha med sig lämnas in till expeditionen för överföring till. På bilden tar Christina Wessman emot handlingar. Foto: Per Josse FMLOG Viktigt att rensa i sina mappar Verksamhetsövergången till närmar sig och inom FMLOG förbereder man nu överlämningen av såväl analoga som digitala handlingar till / FSV. Bland annat ska verksamhetsnödvändiga handlingar på Försvarsmaktens nätverk SWEDI göras tillgängliga för FSV. Detta är ett stort arbete eftersom det i dagsläget ligger drygt filer i öppna mappar i SWEDI. Det är enormt mycket information, och mycket av det som ligger där är kopior. Därför är det viktigt att var och en ser till att rensa i sina personliga mappar och tar bort kopior och annat som inte har något värde för :s verksamhet, säger Claudio Carrillo, arkivarie FMLOG. Den formella överlämningen av allmänna handlingar mellan myndigheterna regleras genom föreskrifter från Riksarkivet och vilka handlingar som ska lämnas över styrs av verksamhetens behov. Exempel på verksamhetsnödvändig information som lämnas över är personalakter och pågående ärenden på till exempel Upphandlingsenheten. För att lösa överföringen av den information som finns på SWEDI på ett smidigt sätt, får FSV vid årsskiftet en egen yta där. De medarbetare som går över till FSV kommer då under en period att ha tillgång till båda ytorna. Tanken är att respektive enhet som går över ska kunna kopiera de handlingar de behöver och lägga dem på FSV:s yta i nätverket, enligt den struktur de önskar, säger Martin Nylander, IT-chef FMLOG. Redaktionen Ansvarig utgivare: Eva Pia Sandstedt Informationschef FMLOG Omslagsbild: Suzanna Winblad von Walter, FMLOG. Foto: Mats Carlsson FM Redaktion: Per Josse Cecilia Ekdahl Carina Söderström Annika Eriksson Anja Reimers Toni Eriksson Hans Ivansson Charlotte Samuelsson FMLOG FMLOG FMLOG Kontakt: FMLOG-Stab-J9@mil.se info@fmv.se Nästa manusstopp: 30/11 Beräknad utgivningsdag: 14/12

3 För analoga handlingar, i pappersform, gäller det att tänka på om handlingen är en kopia eller ett original. När det gäller öppna handlingar som inte har någon sekretess avgör handläggaren själv vilka handlingar som behöver tas med till. Om man har en handling man vill ha med sig, kopierar man den och lämnar in originalet till expeditionen på orten och tar sedan med kopian till, säger Hans Mellquist, infosäkchef FMLOG. Om man inte har en handling i original, utan bara en kopia, kan man antingen ta med den till eller destruera den enligt vanlig rutin. Detta gäller även öppna handlingar som innehåller sekretess, men som inte är informationssäkerhetsklassade. Vad gäller handlingar som är informationssäkerhetsklassade enligt 15:1, utrikessekretess, eller 15:2, rikets säkerhet, väntar FMLOG på styrningar från Högkvarteret. Tanken, som den ser ut nu, är att handläggaren även här avgör vilka handlingar som behöver tas med. Men i det här fallet ska man inte kopiera handlingen, utan lämna in den till expeditionen med anmärkningen att den ska föras över till, där man sedan kvitterar ut den igen, säger Hans Mellquist. Om man har hemliga handlingar som man behöver i sitt dagliga arbete och som ska föras över till, pratar man med expeditionen som kommer att prioritera dessa handlingar. Ju tidigare expeditionen får dessa till sig i pappersform, desto tidigare kan de sända över dem till, så att man kan kvittera ut dem där. Om man har en extra viktig hemlig handling kan man under en viss tid ha den kvar, kvitterad hos FMLOG, tills man får ut den hos. Lämnas för avregistrering Hemliga handlingar och skrivelser med diarienummer, som man avslutat åtgärd på, ska lämnas till expeditionen för avregistrering. Övriga allmänna handlingar, till exempel mötesprotokoll lämnas till arkivavdelningen för arkivering. De enheter som går över till FSV ska också skapa en arkivmapp i SWEDI, där man ska lägga sådana handlingar och dokument som kan bli föremål för arkivering eller gallring. Vid årsskiftet tar Försvarsmakten en kopia av arkivmappen och bedömer informationens handlingsstatus, det vill säga om det är en allmän handling eller inte, och om den ska bevaras eller inte. Carina Söderström FMLOG Vad hände egentligen med officerarna och erbjudandet om växeltjänstgöring? Hur har de svarat? Vad innebär det? I våras kom Försvarsmakten och överens om ett särskilt förfarande för officerare vid verksamhetsövergången till. Enligt denna överenskommelse kommer officerarna som tackar nej till erbjudandet om verksamhetsövergång istället att erbjudas tjänstgöring Endast tre officerare har tackat nej till växeltjäntgöring vid. Foto: Per Josse FMLOG FORUM FÖR LOGISTIK Stora utkontrakteringar är inte i fokus för tillfället Att pröva andra verksamhetsformer än idag för försvarslogistiken, är en del av uppdraget till från regeringen. Ansvaret inom har FSV och Tomas Salzmann. FSV ska identifiera och analysera hur man på längre sikt kan driva försvarslogistiken på nya sätt. Det kan vara till exempel utkontraktering, bolagisering och olika former av så kallad offentlig-privat samverkan, OPS för delar av dagens verksamhet. På kort sikt finns det inga planer på stora förändringar, men förändringar kommer att ske. De besparingskrav som finns fram till 2015, för FSV 215 miljoner kronor, ska vi klara med effektiviseringar i verksamheten, säger Tomas Salzmann. Därefter bedömer regeringen att det kan finnas ytterligare möjligheter till besparingar och det är det vi ska ta fram förslag på då. Men just nu prioriterar jag det arbete som säkerställer att verksamheten fungerar även efter årsskiftet. Bedömningarna av till exempel utkontraktering, kommer att göras i samverkan med Försvarsmakten, inte minst för att avgöra hur de påverkar förvarets förmåga i olika beredskapsnivåer. Försvarsmakten har också redan tagit fram förslag och konkreta planer på andra verksamhetsformer för delar av verksamheten. Vi ska självklart ta hand om det arbete som redan gjorts. När de mest akuta frågorna inför verksamhetsövergången är lösta kommer vi att ta beslut om att gå vidare eller avvakta med de planer som finns, avslutar Tomas Salzmann. Toni Eriksson 42 tackade ja till växeltjänstgöring på försvarsmaktsuppdrag vid, så kallad växeltjänstgöring. Ruth Larsson som är HR-strateg på berättar: Totalt har 42 officerare accepterat växeltjänstgöring vid från årsskiftet. Endast tre officerare valde att tacka nej till detta. Jag kan också nämna att det är två officerare som har tackat ja till civil anställning på. Växeltjänstgöring kan pågå under två perioder om tre år vardera. Under denna tid är officerarna tjänstlediga från Försvarsmakten. :s kollektivavtal (LÖNA) kommer att gälla för de officerare som tjänstgör på och nytt anställningsbevis kommer att skickas till dem så snart som möjligt. När anställningen vid upphör återgår arbetstagaren till sin anställning vid Försvarsmakten. har redan idag 130 officerare som växeltjänstgör på olika befattningar, så det är egentligen inget nytt för oss, säger Ruth. Om du undrar något mer om växeltjänstgöring så kan du läsa mer på emil FMLOG/Omdaningssidan/Frågor och svar: Officerare på emil. Anja Reimers

4 4 FORUM FÖR LOGISTIK En utmaning att tänka nytt Ekonomiredovisningsavdelningen i Boden är en av FMLOG:s verksamheter som går över till /FSV vid årsskiftet. Här stöder man förbanden med att bland annat hantera leverantörs- och kundfakturor och att lämna ekonomiadministrativt stöd till insatser, som till exempel beställning av valuta för användning i respektive insatsområde. En av de största utmaningarna med att gå över till FSV blir att hitta tydligheten i kundrelationen med Försvarsmakten, säger Suzanna Winblad von Walter, avdelningschef ekonomiredovisningsavdelningen. På ekonomiredovisningsavdelningen är man ganska van vid förändringar. Sedan mitten på 70-talet har man minskat både antalet orter och anställda i olika omgångar fanns det en ekonomiredovisningsavdelning på varje förband, det blir ungefär 100 avdelningar i Försvarsmakten. Mellan konsoliderades verksamheten till fem orter, för att sedan år 2010 konsolideras till Boden. I dag är vi 54 årsarbetskrafter som arbetar på ekonomiredovisningsavdelningen, säger Suzanna Winblad von Walter. Men trots att man är van vid förändringar finns en viss oro inför det nya. Även om det varit rätt stora informationsinsatser funderar vi nog alla i våra egna spår. Vad händer efter 2013? Vad händer med mig? Kommer vi att outsourcas? Hur det är att vara i FSV när vi har så många kontaktytor i Försvarsmakten? Vi har ju inte bara kontakt med förbanden, utan även med Systemförvaltningsenheten och Masterdatakontoret eftersom vi jobbar i system PRIO. Förväntan på det nya Men det finns också en förväntan på det nya. Här menar Suzanna Winblad von Walter att det är en utmaning att tänka rätt, och att tänka på Försvarsmakten ännu mer som en kund än vad man gör idag. Förhoppningsvis får vi ett tydligare kund- och leverantörsförhållande med Försvarsmakten när vi går över till FSV. Då kan man till exempel säga att visst, det fixar vi, men det kommer innebära mer arbete för oss och då kostar det mer. Det var väl meningen en gång i tiden att FM- Suzanna Winblad von Walter hoppas att övergången till FSV ska medföra ett tydligare kundoch leverantörsförhållande med Försvarsmakten. Foto: Mats Carlsson FM LOG skulle fungera så, men jag ser att vi kan hitta en större tydlighet i den relationen när vi går över till FSV. Jag har arbetat väldigt många år i den civila världen som säljare och jag tycker väldigt mycket om biten med kundrelationerna. Så jag ser positivt på att få ett tydligare kund- och leverantörsförhållande, säger hon. Hon ser även andra saker som kan komma att förändras när relationen med Försvarsmakten går från en kollegial relation till en kundrelation. Ett exempel är ju att nu när vi träffas allihop på avdelningen använder vi en konferenslokal på I 19 på andra sidan gatan. Det är ju en petitess, en liten sak men hur ska det fungera sen? Tänkt att fungera I förberedelserna inför övergången har hon hämtat information och försökt ta reda på hur Försvarsmakten tänkt att det ska fungera. Om jag skulle backa klockan, så tycker jag att vi fått ett väl sammansatt paket med information. Men jag tror att vi tänker mer på förändringen än vad förbanden gör. Jag upplever att Försvarsmakten tror att det blir detsamma även efter övergången. Jag skulle vilja veta mer om hur Försvarsmakten tänkt i sitt förhållande till FSV och det tycker jag inte att jag riktigt fått, säger hon. Carina Söderström FMLOG Ekonomiredovisningsavdelningen Ekonomiredovisningsavdelningen... hanterar varje år: leverantörsfakturor kundfakturor omföringar, det vill säga ekonomiska transaktioner för Försvarsmaktens förband. Avdelningen tar även hand om anläggningsredovisning, löpande redovisning, moms, skatter, utrikesstatistik och bokslut.

5 FORUM FÖR LOGISTIK Närmare en gemensam lösning - arbetet med ledning- och beställning av försvarlogistik börjar ge resultat Att förändra en modell från 60-talet för hur ledning och beställning av försvarslogistik och -materiel ska gå till, är ingen lätt uppgift. Det vet Leif Nylander i Försvarsmakten och Dan Averstad på. Tillsammans leder de det myndighetsgemensamma arbetet, som nu börjar ge resultat. En gemensam utgångspunkt har hela tiden varit att göra rollerna tydligare i hela materiel- och logistikförsörjningen. Försvarsmakten ska vara beställare och leverantör. Vi behöver få fram en effektivare process som dessutom är tydlig och gemensam, för att spara pengar och tid, säger Leif Nylander. Det är också viktigt för att kunna genomföra försvarets uppgifter i såväl grundberedskap, som i förhöjd beredskap och insats. Gemensamma mål har varit en viktig förutsättning i arbetet. Målet är att säkerställa en sammanhållen materiel- och logistikförsörjning samt att beställningarna ska bli färre till antalet, bygga på funktionella krav och omfatta fler steg i livscykeln än idag, säger Dan Averstad. Överens om huvudprinciper Förslaget för den framtida materiel- och logistikförsörjningen baseras på en livscykelmodell med tydliga så kallade grindbeslut, där skedet vidmakthållande är grundtillståndet. När behov av förändringar uppstår går man in i ett förändra-skede med flöden för avveckling av det som inte längre behövs respektive koncept, utveckling och produktion för det som ska förändras eller tillföras. Tre centrala begrepp Förslaget bygger också på tre centrala begrepp. Funktionsobjekt: beskrivning av en byggenhet med en samling materiel som man kan hantera modulärt. Exempel på funktionsobjekt är personlig utrustning soldat och systemkärna stridsledning Funktionskedja: sambandet mellan flera typer av resurser som tillsammans blir en förmåga. Exempel på funktionskedjor är sjukvårdskedja och drivmedelsförsörjning. Förband: definierad, personellt och materiellt, del av Försvarsmaktens bas- eller insatsorganisation och som bär Försvarsmaktens olika förmågor. Enligt modellen ska Försvarsmakten och tillsammans föra dialog om innehållet i dessa tre delmängder och beroendena mellan dem. Det resulterar i en försvarslogistikplan som blir styrande för den sammanhållna logistik- och materielförsörjningen. Det är en utveckling av dagens materielplan och logistikplaner. Under arbetets gång har de båda myndigheterna tidvis stått långt ifrån varandra i sina lösningsförslag. Det är ett komplext område med många inarbetade processer och ibland begreppsförvirring. Vi har tvingats lägga mycket tid på att redovisa och diskutera respektive myndighets uppfattning för varandra, säger Dan Averstad. Det har ibland varit frustrerande men också nödvändigt för att komma vidare med en gemensam lösning där vi också är säkra på att vi menar samma sak med benämningar och begrepp, menar Leif Nylander. Nu arbetar vi gemensamt vidare mot en lösning som är bättre än dagens. Modell klar i mars 2013 Myndigheterna ska nu fördjupa modellen ytterligare, till exempel vad gäller resursoch uppgiftsfördelning och säkerhetsanalys. Enligt tidplanen ska modellen vara klar den 1 mars Vi har gjort en hel del arbete så vi startar inte från noll, menar Leif Nylander. En sak vi har identifierat är behovet av en förändringsledning. Det kommer att behövas för att vi verkligen ska göra som det är tänkt och inte falla tillbaka i gamla hjulspår. Tiden är fortfarande knapp. Den nya modellen ska gälla från 1 januari Redan den 1 mars 2013 ska dock planering i den nya modellen kunna påbörjas, vilket kräver att förberedelser startar redan nu. Det är bra att vi nu, efter beslut av ledningarna för våra båda myndigheter, kan gå vidare enligt plan. Vi har därmed tagit ett viktigt steg närmare en gemensam lösning, säger Dan Averstad. Charlotte Samuelsson Dan Averstad på och Leif Nylander i Försvarsmakten leder det myndighetsgemensamma arbetet med att ta fram en modell för hur ledning och beställning av försvarslogistik och materiel ska fungera. Foto: Charlotte Samuelsson

6 FORUM FÖR LOGISTIK FSV POL nytt stödsystem Ett av de stödsystem som ska användas för FSV:s olika verksamheter kallas FSV POL, Produktions- och Ledningssystem. Grunden till FSV POL är Försvarsmaktens PRIO-system. POL och PRIO kommer att vara helt integrerade och många flöden emellan dem är automatiserade. Vad du har tillgång till i POL kommer, precis som i PRIO, att styras med olika behörigheter. FUS, främre underhållsstöd, kommer att ledas av Försvarsmakten, medan levererar stödet. Foto: Marcus Boberg FMLOG Flexibilitet på lokal nivå Överlag kommer beställningsprocesserna på lokal nivå att följa dagens mönster. På FUS:en, kontaktytan för det främre underhållsstödet blir det dock en del praktiska förändringar. Redan tidigt i omdaningsarbetet togs ett principbeslut att både Försvarsmakten och FSV skulle vara representerade i FUS:en. Nu pågår ett intensivt arbete med att identifiera hur ansvarsfördelningen mellan FSV och Försvarsmakten ska se ut efter nyår. Den oktober genomförde FSV, Markverkstadsenheten, FMLOG Teknikenhet och HKV PROD LOG ett samverkansmöte med fokus på att ta fram verksamhetsregler. Försvarsmakten kommer att leda FUSfunktionen och pengarna för materielunderhållet styrs centralt från teknikkontoren. Den person kunden möter i FUS: en, den som lägger den faktiska beställningen, kommer att vara Försvarsmaktsanställd. Den som tar emot beställningen och handlägger den så att den blir omhändertagen på till exempel verkstaden kommer att vara -anställd. Det ska vara tydligt att det är Försvarsmakten som beställer och som levererar. Det finns dock en del frågor kring regelverk. Vilka beslut kan till exempel en myndighet ta åt en annan myndighet? Anders Brunnberg är chef för Anskaffningskontor Logistik på och sitter med i arbetet med FUS. Han ställer frågan vad som skulle hända vid personalbrist i FUS:en. När till exempel någon av Försvarsmaktspersonalen är borta, kan då en FSVanställd göra uppgiften istället? Och vilka uppgifter kan det röra sig om? Kan en FSV-anställd till exempel lägga en beställning? Det handlar ju om det ekonomiska ansvaret och att en myndighet skulle lägga en beställning åt en annan myndighet. Det är frågor som vi just nu försöker reda ut, säger Anders Brunnberg. Flexibilitet och kundfokus FUS:en kommer att få sina prioriteringar från Högkvarteret via Teknikkontoret. FSV får sina prioriteringar fastställda i rambeställningar. Flexibilitet och kundfokus är ledorden i det dagliga utförandet. Anders Brunnberg är tydlig med att även om mycket kommer att vara utrett till årsskiftet så kommer inte allt att vara löst. Det är viktigt att vi är pragmatiska och försöker hitta lösningar på de problem som uppstår. Vi bör ha perspektivet ledning och beställning steg 1 i arbetet med FUS:en och hur beställningarna ska gå mellan Försvarsmakten och FSV efter den första januari. De arbetssätt som sätts nu för FUS:en måste utvecklas vidare så vi är väl förberedda inför nästa steg i omdaningen som är ledning och beställning steg 2, avslutar Anders Brunnberg. Annika Eriksson FSV POL ska bland annat hantera de olika beställningsflöden som måste finnas för att skapa ett tydligt kund-leverantörsförhållande mellan myndigheterna. Uppföljning ska också kunna göras på olika nivåer. Rapporter ska kunna tas ut för att säkerställa underlag för redovisning av besparingar med mera till regeringen. Systemet innehåller dessutom den ekonomihantering som behövs för FSV verksamhet och nödvändiga HR-delar. Även om FSV POL är ett nytt system, så kommer du som tidigare har arbetat i PRIO att känna igen dig eftersom mycket blir sig likt. VD-Liv kommer också att användas ungefär som idag. För medarbetare som går över till är den största förändringen trots allt att man får en ny arbetsgivare. Plus att det blir nya förhållanden mellan kund och leverantör, eftersom det är handlar om två olika myndigheter efter årsskiftet, förklarar Claes Thagemark på FSV. Verksamhetsregler anpassas Nya verksamhetsregler måste nu anpassas för de olika beställningsflödena och det pågår samtidigt som nödvändigt utbildningsmaterial tas fram. Utbildningsbehov kommer att finnas både inom Försvarsmakten och, men det kommer att variera och blir olika stort för olika roller. Rent tekniskt är systemuppsättningen av FSV POL klar och vi har också genomfört ett antal demonstrationer av flöden för olika användargrupper. Nu pågår de praktiska testerna i systemet och de kommer att fortsätta under hösten, så gott som fram till driftsättningen som sker i januari Allt ska vara igång när vi är tillbaka från julledigheten den 7 januari, berättar Claes. Det är kort om tid att sätta upp FSV POL, avslutar Claes, extremt kort, men jag bedömer ändå att läget är under kontroll och att den planerade tidsramen ska hållas. Anja Reimers

7 FORUM FÖR LOGISTIK 7 Få förändringar i ledning och beställning under 2013 Så få förändringar som möjligt i lednings- och beställningsfunktionerna under nästa år, det är målsättningen. Bara det nödvändigaste för att verksamheten ska fungera. Allt övrigt lämnas till ledning och beställning steg 2. När det gäller Försvarsmaktens beställningar till FSV nästa år finns det redan en utarbetad plan. Det är den plan som skulle ha gällt för verksamheten om den varit kvar i FMLOG. Utifrån den planeringen skapas nu rambeställningar som FSV och Försvarsmakten ska förhålla sig till under FSV kommer precis som övriga anskaffningskontor på att samordnas resultatmässigt av Strategisk materielledning. Vi är måna om att FSV ska jacka in i :s verksamhet på samma sätt som andra anskaffningskontor, säger Joakim Sellén på som leder arbetsgruppen ledning och beställning steg 1. Få förändringar Strävan i arbetet har varit att det ska bli så lite åtgärder och förändringar som möjligt. Detta är för att inte äventyra verksamhet och säkerhet. De åtgärder som görs ska bara vara det nödvändigaste för att få verksamheten att fungera under Vi får inte falla för frestelsen att försöka förbättra och effektivisera verksamheten i den här fasen. Självklart finns det behov av förbättringar, men de hör hemma i nästa steg, ledning och beställning steg 2, säger Joakim Sellén. De förändringar som ändå måste göras stämmer arbetsgruppen av regelbundet med ledning och beställning steg 2 så att lösningarna för 2013 inte skapar låsningar för det fortsatta utvecklingsarbetet. Det är på den lokala nivån i kontakten mellan förband, servicecentra, FUS (främre underhållsstöd) och FSV-enheter som de skarpa beställningarna kommer att läggas. Det är här all data för uppföljning kommer att genereras i FSV POL, det nya stödsystemet. Eftersom avtal och rambeställningar på den strategiska nivån inte läggs i FSV POL kommer FSV:s avstämning mot rambeställningarna att göras manuellt. Avstämningen kommer att Vi får inte falla för frestelsen att försöka förbättra och effektivisera verksamheten i den här fasen, säger Joakim Sellén,, som leder arbetsgruppen ledning och beställning steg 1. Foto: Hans Ivansson göras enligt samma modell som för övriga anskaffningskontor i, med ett 15-tal avstämningsområden. Den materielmodell som finns idag mellan och FM är vägledande för hur arbetet kommer att gå till nästa år och modellen för uppföljning kommer att bli samma som idag, med månatliga rapporteringar. FSV:s verksamhet skiljer sig naturligtvis från tidigare -verksamhet och det är inte så att vi ska få FSV att passa in i gamla modeller till varje pris. Vissa anpassningar måste vi göra. Men mycket är också lika, avslutar Joakim Sellén. Annika Eriksson

8 Posttidning B R E T U R A D R E S S: F ö r s va r s m a k t e n s lo g i s t i k - T e g e lu d d s väg e n S to c k h o l m Vi strävar efter att i första hand få med vad de nyanställda i verkligen måste veta för att kunna börja arbeta hos sin nya arbetsgivare, säger Helena Schörling, HR konsult, som planerar arbetet med introduktionen på. Foto: Anja Reimers Introduktion för nya :are Alla medarbetare i FMLOG som blir :are vid årsskiftet kommer att få en introduktion till sin nya arbetsgivare. Introduktionen kommer att genomföras i flera steg och till olika målgrupper. En rundresa till olika orter i landet är inplanerat och en broschyr ska tryckas upp. Första steget blir informationstillfällen, som vänder sig till alla nya, om och om hur det är att arbeta på. Sedan följer mer detaljerad information anpassad för olika specialister. För ekonomer kan det t ex handla om budget och ekonomistyrning. För HR-generalister kan det handla om lönesättning och rekrytering. Alla chefer kommer också att få en särskild utbildning, i bland annat medarbetarsamtal, lönerevisionsprocessen och vad som gäller på ur ett arbetsgivarperspektiv. Vi strävar efter att i första hand få med vad de nyanställda i verkligen måste veta för att kunna börja arbeta hos sin nya arbetsgivare, säger Helena Schörling, som är HR-konsult och planerar arbetet med introduktionen på. Det som är speciellt i det här fallet är att det inte går att jämföra med en vanlig rekrytering. Visserligen är personalen som kommer hit nyanställd i, men de behöver ju inte någon introduktion till själva arbetsuppgifterna, utan bara till som arbetsgivare. Vid en vanlig rekrytering kan man alltid fråga sina arbetskamrater, men i det här fallet är ju alla lika nya. Vi vill förstås att informationen ska ligga på en bra nivå, säger Helena och avslutar med att förklara att det är HR som håller ihop introduktionen, men de tar inte fram innehållet själva, utan det delas upp på olika personer inom olika tjänsteområden i. Anja Reimers