EN STUDIE OM BARNS UPPLEVELSER AV RASISM I VARDAGEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EN STUDIE OM BARNS UPPLEVELSER AV RASISM I VARDAGEN"

Transkript

1 Det måste vara någonting annat EN STUDIE OM BARNS UPPLEVELSER AV RASISM I VARDAGEN Viveca Motsieloa Mångkulturellt centrum, Botkyrka

2

3 Det måste vara någonting annat Viveca Motsieloa Mångkulturellt centrum, Botkyrka

4 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. ISBN Art no Rädda Barnen Projektledare: Författare: Grafisk form: Omslagsbild: Tryck: Anna Frenning / Jan Sandberg Viveca Motsieloa Annelie Rehnström Patrick Sheándell O Caroll Partnerprint

5 Innehåll FÖRORD INTRODUKTION Metod Rasismens kontinuitet Men jag är inte rasist De oberättade berättelsernas historia Överkänslighet eller dubbel medvetenhet? DET STORA SPRÅKTESTET SPEGEL, SPEGEL PÅ VÄGGEN DÄR Var god tag plats Vi vet väl alla hur en snattare ser ut Sexualisering av barn FÖRESTÄLLNINGAR OM DOM DÄR BARNEN Vem kan vara terrorist? Negerincidenter BLAND RASSAR OCH NASSAR När tjuv och polis blir verklighet REAKTIONER OCH STRATEGIER KÄLLFÖRTECKNING

6

7 Förord Den som aldrig provat på att vara den enda i sitt slag, i en stor samling människor som liknar varandra, kan säkert aldrig riktigt förstå den känsla det väcker. Möjligen går det att få en antydan om den oro som situationen ger upphov till genom att till exempel stiga in som ensam kvinna i en tunnelbanevagn full av huvudsakligen manliga fotbollssupporters. Det ger ändå bara en fingervisning om utgångsläget för ett barn eller en vuxen som upplever sig som avvikande när det gäller utseende och kulturell identitet. Vetskapen om att jag har samma lagliga rätt som andra att till exempel sitta på tunnelbanesoffan är inte det som ger mig trygghet. Det är andra, långt mer subtila signaler från medlemmarna i det stora kollektivet, som talar om för mig om min situation är hotfull eller inte. Igenkännande leenden, nickar, att bli förbisläppt, eller rentav erbjuden en plats, ger helt andra signaler än besvärade muttranden, arga blickar och i värsta fall tillmälen eller knuffar. Det är inte förvånande att flertalet medlemmar av en stor homogen grupp inte ser någon anledning att fundera på djupet över hur de som befinner sig i minoritet känner sig. Det är inte uttryck för ondska att bli irriterad på den som beter sig fel i rulltrappan, biokön eller någon annanstans. Det är inte trevligt, men det är mänskligt. För den som om och om igen möts med irritation av människorna i samhället blir dock bilden av fientlighet i situationen snart mycket övertygande, i synnerhet om upplevelsen av att vara ensam i sitt slag finns redan från början. Vuxna med utländsk bakgrund som diskuterar rasism säger ofta att det är just de många små signalerna om avståndstagande som är värst. Värre än den öppna rasismen, därför att den är som ett smygande gift. Det går inte att bemöta därför att det inte syns eller märks för den som inte är utsatt. Barn är oftast mycket känsliga för kroppsspråk och subtila signaler. Däremot kan de ha svårare att förstå varför de själva drar på sig ovänlighet eller andra negativa signaler. Barnet ser inte med nödvändighet de skiljelinjer som vuxna drar upp mellan likhet och främlingskap, och förstår inte att det enda fel det begått är att ha avvikande namn eller hudfärg. Istället gör barnet kanske ansträngningar att göra rätt, men kan förstås inte lyckas. Som barn drabbas man dessutom från flera håll. Ett barn med avvikande utseende, kultur eller namn upplever sannolikt förr eller senare själv hur det känns att bli illa behandlat. Men det upplever troligen också att dess föräldrar kränks med all den sorg och prövning av självkänslan det innebär. Till detta kommer inte sällan övriga bekymmer som hänger ihop med immigrationsprocessen trauman i samband med krig eller flykt, under asylprocessen, problem med att hitta nya vänner, nya rutiner, nytt arbete/skola osv. Den allmänna debatten handlar sällan om den vardagligaste formen av rasism eller avståndstagande. Det är till och med svårt att få gehör för tanken att detta är ett problem. Vi talar gärna om lagstiftning, rättigheter, diskriminering på arbetsmarknaden, om integration eller segregation. Men när människor med utländsk bakgrund talar om att de blir kränkta varje vecka, i det enskilda mötet med vanliga människor avstannar ofta samtalet. 7

8 , har vi kallat den här rapporten, med underrubriken rasism i vardagen. Studien är gjord på uppdrag av Rädda Barnen, av Mångkulturellt Centrum i Fittja Viveca Motsieloa. Titeln är ett citat av en av de unga som intervjuats i rapporten. Det speglar en ung flickas försök att förklara bort och sudda ut den rasism hon utsätts för. Under perioden juni 2001 till strax efter valet 2002 bedrev Rädda Barnen en kampanj med namnet Räkna med mig. Det budskap som vi ville föra fram under kampanjen var att barn i Sverige diskrimineras på olika sätt. Barnkonventionen slår fast att inget barn får diskrimineras på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, åskådning eller ursprung, och att alla barn har samma rätt att ta del av alla de rättigheter som Barnkonventionen föreskriver. Inom Räkna med mig-kampanjen undersökte Rädda Barnens lokalföreningar förekomsten av rasism i skolan. De kunde bland annat rapportera att en tredjedel av rektorerna i de undersökta skolorna ansåg att det fanns rasistiska attityder bland skolans personal. Barn och ungdomar skrev också om sina egna upplevelser av diskriminering på kampanjens webbplats. Det ledde oss vidare i sökande efter mer kunskap om hur barn med utländsk bakgrund upplever att det är att växa upp i Sverige. Den här rapporten bygger på intervjuer med 18-åringar. Avsikten var att ta reda på om dessa unga upplevt rasism eller främlingsfientlighet under sin uppväxt, och att i så fall försöka hitta linjer eller mönster. I rapporten används uttryck som vardagsrasism, dold rasism och smygrasism. Vi har valt att anlita en utomstående forskare för vår undersökning, och hon har hanterat uppdraget inom ramen för sin disciplin. Därför innehåller rapporten också ett begrepp som är hämtat ur den sociologiska vokabulären: rasifiering, som handlar om att tillskriva personer visst beteende utifrån kategoriseringar som grundar sig på kroppsliga skillnader. Ord av detta slag är inte helt lätta att hantera, och de riskerar alltid att tolkas olika. Terminologin är alltså inte den som vanligen används inom Rädda Barnen, men vi har valt att ge ut rapporten med Viveca Motsieloas språkbruk. Vi menar att det ibland kan vara nyttigt och klargörande att använda den terminologi som utvecklats inom modern forskning, för att se nya aspekter av en företeelse. Avsikten här är att försöka ringa in en företeelse som de flesta av oss tror eller hoppas inte gäller oss, men som tyvärr inte försvinner för att vi försöker låtsas som om den inte finns. Vad det beror på får vi inga svar på i den här rapporten, men däremot är det uppenbart att det finns en tendens hos många av oss i samhället, att mer eller mindre omedvetet behandla barn som inte ser typiskt svenska ut, eller som har osvenska namn, olika än andra barn, i situationer där det inte är påkallat. De ungdomar som intervjuats i denna studie har berättat om ren illvilja och öppen rasism, men de har också berättat om integritetskränkande välvilja och okunskap, som kan såra och stigmatisera ett barn lika mycket som den öppna rasismen om den upplevs tillräckligt ofta. Vi gör inte anspråk på att veta utifrån den här rapporten att det behövs generella lagändringar för att få oss alla att hantera våra olikheter bättre. Låt istället rapporten vara en tankeställare, kanske en inspiratör. Rapporten ger i sig en tydlig indikation på att barn diskrimineras på grund av utländsk bakgrund. Ibland utsätts de 8

9 från renodlade rasister till tydliga och medvetna trakasserier. Det har vi vetat tidigare, och det måste vi försöka motverka på alla sätt. Men vi behöver också träna oss i att se och förstå konsekvensen av oreflekterade uttryck för det som de här ungdomarna kallar smygrasism. Och vi behöver erkänna att vi alla ibland sorterar de barn vi möter efter bakgrund. Gör vi inte det kan vi varken bekämpa den tendensen hos oss själva, eller fullt ut förstå de barn och unga som utsätts för det. Charlotte Petri Gornitzka Generalsekreterare Rädda Barnen 9

10

11 Introduktion Även om dom var mina kompisar och vi kom i bråk så kom min hudfärg upp medvetet eller omedvetet... även om man trodde att man skulle bli en i mängden så blev det inte så. I den här rapporten granskas barns upplevelser av rasism under barndomen. Resultaten i undersökningen visar att det knappast handlar om någon ny rasism, som har uppstått i dagens samhälle, utan att det finns en kontinuitet. Nazism och rasistiska åsikterna kommer och går men de uppstår inte ur ett vakuum. De rasistiska föreställningarna är i stort desamma över tid. Däremot uttrycks rasismen på olika sätt beroende på vad som är legitimt att säga och göra under en viss tidsepok och i ett specifikt sammanhang. De intervjuade ungdomarna upplever all rasism som ett problem men menar att de påverkas mer i vardagen av de allmänna föreställningarna om invandrare, än av hotet från skinheads eller andra ideologiskt övertygade rasister. För pojkarna som deltar i studien är det främst polisen som upplevs som ett allvarligt problem och man känner inte något förtroende för det svenska polisväsendet. Även flickorna pekar på pojkarnas utsatthet när det gäller polisen. Ett vanligt kännetecken på vardagsrasism är anklagelser om överkänslighet och inbillning. Att rasifiering verkligen ligger till grund för kategorisering visas tydligt av de erfarenheter som här redovisas av adopterade och personer med en vit biologisk förälder. De upplever att ansiktsdrag, hår och hudfärg är för dem avgörande för hur de bemöts i samhället. Barn är särskilt utsatta för de rasistiska tendenserna i samhället för att de inte har någon egentlig makt i egenskap av barn, men också för att de inte har ord eller referensramar för att uttrycka sina upplevelser. Många barn saknar äldre och mer erfarna personer i sin närhet som tar upp problematiken med dem. En del föräldrar kan ha vuxit upp under politiskt förtryck och ser Sverige som ett fritt och solidariskt land utan de baksidor som deras barn kanske upplever. Metod Studien baseras på intervjuer med 25 ungdomar i 18-årsåldern bosatta i Stockholmstrakten och Uppsala med omnejd. Ungdomarna har vuxit upp i Sverige, några är födda i landet medan andra kom hit i unga år. Föräldrarna kommer från olika delar av världen, Europa, Asien, Afrika och Latinamerika. Två av de intervjuade har en bakgrund som utlandsadopterade med ett utseende som anses vara osvenskt. Fokus för intervjuerna har varit upplevelser av rasism i barndomen, ett ämne som har visat sig vara svårt för ungdomarna att reflektera kring. De flesta har föredragit att uppehålla sig här och nu, det vill säga vid händelser som inträffat nyligen, och 11

12 har relativt få minnen från småbarnstiden och de första skolåren. Därför har intervjuerna kompletterats med ett annat intervjumaterial där reflektioner kring barndomen har varit ett centralt tema. Inspiration till studien har hämtats ur postkolonial teoribildning där förtryck baserat på rasmässiga drag utgör ett centralt tema. Medvetenheten gällande rasism är avgörande för hur ungdomarna upplever sin barndom. Medan några menar att de har varit förskonade från rasism, menar andra att det utgör en stor del av deras vardag. Själva intervjusituationen blir för flertalet en möjlighet att för första gången bearbeta tidigare oreflekterade upplevelser av rasism. Ordförklaringar Eurocentrisk: Fördomsfull världsbild där europeisk historia och kultur intar en överordnad position Interaktion: Samspel, samverkan. Rasifiering: Att människor skapar eller konstruerar ras som social kategori genom att sprida föreställningar om att människor kan uppdelas efter biologiska och kulturella egenskaper och att dessa egenskaper kan paras samman med egenskaper i beteende. Stigmatisera: Utpeka som avvikande. Socialisation/socialisera: Överförande av rådande samhällsnormer till barn och ungdomar. Rasismens kontinuitet Rasism är ett socialt fenomen som reproduceras genom media och den politiska debatten, men även på en mer informell nivå genom socialisering inom familjen, samtal mellan grannar, vänner och i andra situationer där interaktion sker (Essed 1996). Redan innan den vetenskapliga rasismen befästes under 1800-talet användes begreppet ras på liknande sätt som man idag använder kultur (Gilroy 1993:8) med andra ord betonar man idag kulturella skillnader där man tidigare såg till rasmässiga, när man talar om vi och dom (jfr Essed 1996). I Sverige har det under lång tid varit tabu att tala om ras, till skillnad mot i USA och Storbritannien, där ras har utgjort ett centralt perspektiv. Inom svensk forskning talas det istället om etnicitet. En av de problematiska aspekterna med etnicitetsbegreppet är emellertid svårigheterna att finna avgränsade, homogena etniska grupper. Det blir uppenbart i denna undersökning i och med att ungdomarna ofta har flera olika etniska, alternativt nationella, ursprung samtidigt som de är uppvuxna, och i flertalet fall födda i Sverige. I rapporten kommer rasifiering i stället att vara ett viktigt fokus då ras ständigt samverkar med komplexa kulturella antaganden, och inte enbart biologiska hierarkier, samtidigt som utseendet i sig blir relevant. Begreppet rasifiering innebär att man skapar eller konstruerar ras som en social kategori (jfr Sawyer 2000; 2001) där kulturella och biologiska antaganden ständigt 12

13 återskapas. Rasifiering är en del av vår tankestruktur och påverkar hur vi bemöter varandra och var människor hamnar i rashierarkin. Att avfärda rasifieringens betydelse vore att bedriva just rasifierad maktutövning gentemot dem som själva har konkreta erfarenheter av rasism. Rasism är ett fenomen som tenderar att ändra skepnad. De öppna explicita formerna av förtryck och rashat tillskrivs extrema nationalistiska grupperingar och organisationer som majoriteten av den svenska befolkningen tar avstånd ifrån. De flesta av oss reagerar med avsky när vi genom media informeras om extremhögerns framgångar runt om i Europa eller om hur kommunalpolitiker uttrycker rasistiska åsikter i våra valstugor. Betyder det att vi i Sverige är färgblinda och att det endast är enstaka individer som gör bort sig i media när de ertappas med att uttrycka främlingsfientliga åsikter? Det är knappast troligt eftersom rasistiska tankar inte uppstått ur ett vakuum. Åsikterna kommer någonstans ifrån. Det har blivit allt vanligare att studier om rasism fokuserar på det som i akademiska kretsar kallas vardagsrasism. Begreppet inbegriper rutinhandlingar som sker upprepat och där man inte tydligt kan urskilja vilken kategori aktörerna tillhör i den givna situationen. Denna inom svensk forskning nya vinkling är ingalunda ny utan har uppmärksammats redan under förra delen av 1900-talet, då främst inom de kretsar som själva upplevde ett rasifierat förtryck. Problemet idag är att det ofta används alltför oreflekterat och därmed riskerar att utvattnas. Uttrycken för vardagsrasism är ofta av subtil karaktär och omfattar gester, tal, tonläge, kroppsspråk och reaktioner (Young 1990). Stefan, en av ungdomarna som har intervjuats för studien, exemplifierar:... när jag går in någonstans, typ om det är någon hemmafest hos någon, så är det typ tre killar som röker på balkongen, så ska man gå ut och röka så är det bara svenskar. Så har dom halva ciggen kvar, då släcker dom och går in. Jag vet inte om dom undviker tjafs eller om dom är rädda eller om dom typ bara inte vill stå bredvid mig, jag fattar inte det. Det går inte att bevisa att Stefans tolkning av situationen är den riktiga, att det är hans och vännernas ursprung som leder till svenskarnas reaktion. När han spekulerar i huruvida de vill undvika tjafs eller om de bara vill hålla distansen refererar han indirekt till stereotypa föreställningar om invandrarkillar som kriminella, ohederliga och bråkiga. Om Stefan konfronterade de svenska killarna så skulle de förmodligen neka till anklagelserna. Skulle han berätta om händelsen för någon som inte har reflekterat kring liknande erfarenheter skulle han antagligen få höra att han inbillade sig eller var överkänslig och att det säkert fanns en annan förklaring till deras agerande. De intervjuade är ofta osäkra på om det de har utsatts för handlar om diskriminering eller rasism. Nu kommer det komma ut fel säger Merani innan han för- 13

14 siktigt beskriver en typisk situation av vardagsrasism. Den här problematiken gör att det ibland blir svårt att få fram specifika händelser då flertalet av upplevelserna inte har kategoriserats som en form av rasifierat förtryck. Edwin beskriver en situation där några kompisar på gymnasiet satt tillsammans i en av skolans lokaler. En började med en takt och så var det någon som fyllde på, så blev det så här att dom trummade. Då kom en lärare och sa till oss att det här är inget aphus. Jag vet inte om det var för att dom trummade eller för att alla var färgade, det vet jag inte, men alla tog det vad menar du? Är du rasist? Men jag vet inte om det var så hon menade. I exemplet ovan är det inte bevisföringen som sådan som är det viktiga, utan den uppbyggda referensramen mot vilken man prövar händelsen. Erfarenheten av att ha utsatts för liknande situationer tidigare och/eller vetskapen om hur andra med samma bakgrund eller utseende har utsatts för detsamma är tillräcklig för att väcka en känsla av obehag. Men jag är inte rasist En viktig komponent i svenskarnas självbild är att det finns en omfattande kulturell tolerans (jfr Essed 1991). Samtidigt är vi är alla aktörer och delaktiga i den verbala och icke-verbala kommunikation som bär upp vardagsrasismen. Men att tala om vardagsrasism har blivit kontroversiellt på grund av att många menar att man då skiftar fokus från strukturer till specifika händelser. Ett annat skäl till det motstånd som finns, mot detta perspektiv, är att det inte längre är de öppet uttalade rasisterna som utgör problemet utan den vanliga befolkningen som består av du, jag och alla andra. Denna beskrivning strider emot majoritetens upplevelse av sig själv som färgblind (jfr Morrison 1992). Mimi berättar om en diskussion hon hade om just färgblindhet med en kompis som är vit men har invandrarbakgrund. Mimi visar på den osäkerhet som hon känner inför färgblindhetsproblematiken eftersom hon själv alltid är medveten om sin färg i situationer där majoriteten utgörs av vita människor. Alltså, alltid när du ser mig, du kommer att se min färg. Du kan inte låta bli att se min färg. Hon var så arg, hon var så arg på mig. Du är så djävla dum, hur fan kan du... När jag ser dig ser jag dig som Mimi, som Mariam, som den du är. Jag ser inte att du är svart. 14

15 Hur mycket vi påverkar dom, det vet vi inte men det är klart att dom ser det. Vi hade en diskussion på engelskan, hon va sådär men jag ser det inte, jag ser det inte. Jag ser inte en färg när jag ser på dig. Så det kanske finns. Det kanske är så. För enskilda medlemmar av majoritetsbefolkningen kan framhävandet av den egna färgblindheten vara en strategi att distansera sig från situationer där människor upplever ett rasifierat förtryck. Genom att vara färgblind kan man omöjligt inse att man är medaktör i ett förtryck baserat på rasifiering. Det är jobbigt för svenskar också att bli kallade för rasister, säger Carl, en av de intervjuade ungdomarna. Vissa är inte ens rasister, dom kanske bara haft en kommentar. Det är samtidigt viktigt att inte belägga de enskilda aktörerna med skuld eftersom större delen av de handlingar som ungdomarna har utsatts för inte är baserade på illvilja utan ofta till och med välvilja. Däremot bör vi hålla dem, eller snarare oss själva, ansvariga för hur dessa handlingar påverkar dem som är utsatta (Young 1990). Det är först då som vi har möjlighet att förändra de strukturer som styr vårt handlande. Ungdomarnas egna begrepp för de flesta situationer som beskrivs i studien är smygrasism. Termen visar på den hemlighetsfullhet som fenomenet vardagsrasism inrymmer. Ofta handlar det om företeelser som de varken i barndomen eller vid tiden för intervjun har kunnat sätta fingret på utan beskriver som en känsla. Mimi, som citerades ovan, beskriver fenomenet. Det är inget konkret, det är bara nånting, det är en känsla. Men jag litar på min intuition. Jag tror att det är så. Det är det jag känner, man kanske omedvetet märker det på den andra människans kroppsspråk. En del händelser kan ses som bagatellartade men är knappast det för dem som dagligen utsätts. Varje upplevelse läggs till de tidigare, och förstärks därmed ytterligare. Den kumulativa processen ger så småningom upphov till medvetna eller omedvetna självbilder och strategier som påverkar individen. De oberättade berättelsernas historia Många ungdomar som har blivit tillfrågade om de skulle vilja ställa upp på en intervju har tackat ja till att börja med för att sedan dra sig ur eller inte dyka upp vid intervjutillfället. Det har också hänt vid ett tillfälle att en förfrågan har bemötts med irritation och ilska. I några fall kanske det handlar om att ungdomar, i sin aktivitetsfyllda värld, tenderar att bortprioritera forskare men det finns skäl att tro att det för många personer känns svårt att tala om rasism. Särskilt antas det gälla dem som 15

16 lever större delen av sitt liv inom majoritetssamhällets sfär och är ekonomiskt och emotionellt beroende av representanter för denna grupp, exempelvis därför att de är adopterade. Att öppet tala om upplevd rasism innebär att man bekräftar sin annorlundahet, vilket för många barn är en svår process (jfr Att se det som inte syns. Konsten att vara svart i Sverige. Sveriges Radio 2001). Överkänslighet eller dubbel medvetenhet? I materialet förekommer åtskilliga berättelser om att man anses vara överkänslig eller att man inte blir trodd när man försöker delge någon sina erfarenheter. I de fall där de intervjuade inte anser sig ha upplevt rasism kan man inte enbart dra slutsatsen att personen i fråga inte har utsatts för rasistisk behandling. Den generella kunskapen och medvetenheten om rasism varierar oerhört och så även toleransen vilket avspeglar sig i ungdomarnas erfarenhetsberättelser. För flertalet av ungdomarna blir intervjusituationen en början till reflektion över upplevelser i barndomen. När Sofia, en av de adopterade ungdomarna, får frågan varför hon valde att ställa upp på en intervju säger hon att det blir en tankeställare och att hon får möjlighet att gå igenom sitt liv. Aha-upplevelser är vanliga där man uttrycker att man inte tidigare har tänkt på de subtila uttrycken för rasifiering. I det sammanhanget blir intervjuaren viktig och det krävs av denne en förförståelse, gällande de sammanhang där vardagsrasism vanligtvis iscensätts, utan att styra den intervjuade. 16

17 Det stora språktestet Tiffanys pappa är kenyan och hon har vuxit upp med sin svenska mamma och sina äldre systrar. Hennes svenska ursprung har inte haft någon betydelse vad gäller lärarnas förväntningar på språkkunskaper. I första klass kom svenska 2-läraren in i klassen och kallade ut OSS, tänkte inte nämna namn men namnen var inte så svenska. Så dom kallade ut OSS jag, eritreaner, en pakistanier och någon från Mellanöstern. Men det roliga var att de som sedan gick svenska 2 var typ Josefin Svensson. Jag har aldrig haft problem med svenskan. På högstadiet var det många i min klass som hade extrasvenska och det var en kille från Mellanöstern. Det var typ sju i den klassen och resten var svenskar. Tiffany berättar hur de med utländska namn i årskurs ett fick genomgå språktest, men att de svenska eleverna som var i behov av särskilt stöd i svenska uppmärksammades under ordinarie undervisning av svenskläraren. Många elever tvingas också att bevisa sina svenskkunskaper på grund av ett avvikande utseende. I ettan när jag började så gick jag några lektioner i svenska. På A-kurs alltså. Så sa läraren till mig att du ska inte vara här, du ska vara där. Mitt emot. Men va fan är det för nåt? Svenska 2. Så jag liksom, men jag har ju G i svenska, alltså från nian. Då sa han, men vi tycker att du ska gå svenska 2. Så försökte jag med rektorn, han är inte svensk. Han förstod mig. För han sa bara, men gå kvar och kolla hur det går. Om det går dåligt kan du byta sen. Så gick jag kvar där och fick VG i svenska A. Och det var inte många som fick VG i svenska A. Föreställningen att barnen ska vara dåliga i svenska på grund av sitt ursprung blir tydlig när människor blir positivt överraskade över att de har ett så bra språk. Mimi berättar att många tror att hon är adopterad för att hon talar så bra svenska. Andra och adopterade råkar i sin tur ut för situationer där de får beröm för sina språkkunskaper. Anna berättar om ett sådant tillfälle. 17

18 Det var en gång på ett dop. Det var min kusins barn, hennes mans släkting då, han sa det inte [direkt] till mig men han sa dom där pratar jättebra svenska och är anpassade riktigt bra till det svenska klimatet. Då sa någon men dom är adopterade. Jaha ja, men det var väl bra att dom fick komma hit och slapp svälta. Anna berättar också att hon ofta får frågor från folk om hon kunde koreanska när hon kom till Sverige eller om hon har några minnen från hemlandet. Frågorna ställs även om hon redan har berättat att hon kom till Sverige när hon bara var tre månader gammal. Flera av de som bor i förorten känner sig osäkra i intervjusituationen och inleder med att betona att deras svenska inte är så bra trots att de är födda och uppvuxna i Sverige. Språket blir en symbol för svenskheten och tillhörigheten. Karim, född i Libanon, berättar om hur han som affärsbiträde anpassar sitt språk och hans kompis Habteab från Eritrea bekräftar. Karim: När någon [svensk] ska komma och köpa nåt i affären Tjena! [hurtigt], Så om det kommer en somalier eller nånting Kompis [vänskapligt]. Man ska få dom att trivas så att de kommer tillbaka. Habteab: Det är sant, det kallas falskhet. Man rättar sig efter personen man snackar med. Det är ingenting man går och tänker på. Det är en vana. Det Habteab kallar falskhet är snarare en vanligt förekommande strategi hos personer som har kunskap om hur man hanterar de arenor där svenskhet och det som betraktas som osvenskt möts. De som har kompetens och möjlighet lär sig omedvetet att anpassa sitt språk till situationen och de personer de möter. Det är också de som har förfinat denna kamelontliknande färdighet som har möjlighet att röra sig mellan de två sfärerna (jfr Funderburg 1994). 18

19 Spegel, spegel på väggen där... Att ha ett avvikande utseende i en grupp innebär att man blir märkbar rent visuellt. Kropp, hårkvalitet, ansiktsdrag och hudfärg utgör de fysiska kännetecken utifrån vilka rasifieringen sker (Grayson 1995). Mimi berättar om en bussfärd med klassen där läraren hade förvarnat chauffören om att det kom en hel skolklass. När bussdörrarna öppnades började eleverna kliva på bussen genom alla tre dörröppningarna. Plötsligt ropade chauffören till sig Mimi och klagade över att hon hade gått på bussen genom fel dörr. När hon frågar varför han bara sade åt henne svarade han att det var henne han hade sett. Mimi sade att det antagligen beror på att hon är svart varvid chauffören blir arg och menar att hon anklagar honom för att vara rasist. Hudfärgen är ett tema som ständigt kommer upp i intervjun med Harnet från Eritrea. Jag kommer ihåg på lågstadiet där man hade sådana där klassfester. Då var det några killar som inte ville dansa med mig på grund av att jag var svart. Men det kom fram senare. Liksom han sa nej, och han sa nej och så sa han ja till en annan tjej. Då frågade jag, varför vill du inte dansa med mig? Och han ville ju inte svara. Och jag frågade och frågade. Ja men du är ju svart, sa han. Det var ingen rolig dag. Det var liksom såna grejer. Jag var mer eller mindre medveten om det, men när det väl händer så blir man ändå väldigt kränkt. Det är dock inte alltid hudfärgen som upplevs som det främsta problemet under barndomen, utan snarare håret. Särskilt för tjejer blir håret en markör för kampen om att nå normalitet. Av alla de rasifierade dragen är det just håret som är lättast att manipulera till att bli mer likt det standardiserade skönhetsidealet (ibid). Det är inte en slump att modet idag för svarta kvinnor består av blonderade peruker eller löshår och svarta flickor frestas allt tidigare att på kemikalisk väg eller genom att ersätta det egna håret med löshår till att skapa frisyrer med rakt eller storlockigt hår som förebild. En svensk undersökning visar att svarta barn tidigt är medvetna om det vita europeiska skönhetsidealet medan svarthet är kopplat till fulhet (Sawyer, 2000). På frågan vilken docka av den svarta, den bruna och den vita som barnen skulle vilja vara svarade de svarta barnen att de ville vara den vita dockan. Dessa extremt tidiga tankegångar kan till stor del härröras till det etnocentriska utbudet av leksaker och annan visuell populärkultur (jfr Motsieloa 1999), exempelvis böcker och tv, men även genom möten med majoritetsbefolkningen. 19

20 Att ständigt bli föremål för andra människors intresse och kommentarer vad gäller det egna håret hör till vardagen för svarta barn. Gränserna för den personliga integriteten respekteras inte och det finns ett generellt antagande om att man har rätt att känna på hår som anses vara avvikande. Detta gäller framför allt vuxnas förhållningssätt gentemot mot barn men även den vuxna svarta befolkningen utsätts för samma gränsöverträdelser. Vissa frågar inte om lov innan de känner på håret, andra frågar men väntar inte på svaret. De som väljer att fläta håret får vänja sig vid ständig uppmärksamhet. Jag hade ju flätor väldigt mycket när jag var liten. Det var ju typ tio frågor om dan. Hur många flätor har du i håret, hur lång tid tar det? Sånt. Men det var väl snarare nånting dom inte visste, så dom ville ha reda på det. Det var mer ett intresse. Samtidigt roligt i början men väldigt irriterande i längden. Citatet visar på hur ständig positiv uppmärksamhet blir en del av den utsatthetsproblematik som ungdomarna ständigt står inför. Att efter att ha berättat för okända människor, att flätorna kan sitta i tre månader, få frågan om man tvättar håret kan tänkas vara en oskyldig förfrågan men kan uppfattas som om personen som frågar tror att man är orenlig. Var god tag plats Bussen är en klassiker utbrister en av ungdomarna i intervjun och faktum är att kollektivtrafiken utgör en arena där vardagsrasismen på en liten yta blir oerhört tydlig. En av de intervjuade ungdomarna berättar om hur ofta det händer, när han och tre eller fyra kompisar sätter sig längst bak på bussen och det sitter en pensionär framför, att han eller hon reser sig och sätter sig längre fram i bussen. Atta berättar. Jag och en kompis vi var inne i stan. Så vi kommer in då [på tunnelbanan]. En väldigt gammal dam satt där. Hon satt med väskan på stolen. Så kom jag och satte mig där och min kompis sa ursäkta skulle du kunna lyfta på väskan.vi trodde att hon skulle lyfta på väskan. Hon lyfte på väskan och gick iväg. Mitt inne i tåget. Och det var folk som satt där och jag bara va fan håller hon på med. Sådana där grejer tycker jag är onödiga.varför kan hon inte sitta? /.../ man ser på henne direkt, att hon inte gillar svartskallar, på hennes uttryck och sätt att 20

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM!

RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM! RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM! 1. FRÅGA Vad innebär rasism? A C D Nedvärdering av människovärdet Storhetsvansinne Eremitnatur Stor egenkärlek 1. SVAR A Nedvärdering av människovärdet

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Förskolans ledning tar avstånd till alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det viktigaste arbetet mot mobbing, trakasserier,

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Vision Alla bidrar till en öppen och positiv arbetsmiljö. Respekten för varje människa är ett självklart ställningstagande. En arbetsmiljö fri

Läs mer

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se www.newconnexion.se Birgitta Hägg 070-672 80 39 Ulrica Tackerudh 070-672 80 31 info@newconnexion.se www.newconnexion.se Om du kommer till en öde ö och du bara har med dig en konservburk, hur skulle du

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-2015 Västra Hargs förskola Kerstin Nilsson kerstin.nilsson@mjolby.se Tel.0142-856 40 Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn, föräldrar och medarbetare

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Interaktion Kommunikation Samtal

Interaktion Kommunikation Samtal Interaktion Kommunikation Samtal Ickeverbal kommunikation Klädsel Kroppshållning Gester Närhet / distans Ansiktsuttryck Ögonrörelser Attityd / bemötande Kultur Kroppskontakt Statusföremål Röst och tonläge

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Intervju med Anders Bergman

Intervju med Anders Bergman Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Mångfald i vardagen krock eller möte?

Mångfald i vardagen krock eller möte? Mångfald i vardagen krock eller möte? med Seroj Ghazarian, tisdag 10 april 2012, EU-projekt MEDEL MINNESANTECKNINGAR Inledning Ingen ser mig, ingen hör mig Detta var känslan som Seroj fick när han åkte

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde 2011/2012 Arbetsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Syftet

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Du och jag, Agnes Lärarmaterial

Du och jag, Agnes Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Boken handlar om Agnes som tycker att hennes kompis Maja alltid får vad hon vill. Typiskt nog vinner Maja en veckas kurs i biologi på ett läger

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan En väl fungerande skola bygger på ett ömsesidigt ansvar mellan skolan, elever och vårdnadshavare. För att Landsbygdsenhetens skolor ska ha en trygg och

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du är värdefull! Det är viktigt att få höra att man är värdefull och att man är duktig på något. Så kom ihåg, beröm dina kompisar och personer i

Läs mer

Man blir ju trött av att jobba!

Man blir ju trött av att jobba! Förord Ni undrar säkert varför jag skriver en bok, och framför allt varför ni ska ödsla er tid och läsa den? Jag är ju som vilken mamma som helst. Jag arbetar, hämtar, lämnar, hjälper till med läxor, lagar

Läs mer

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Bakgrund Denna plan utgår från Lagen om förbud mot diskriminering och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst

Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Det här är en lättläst sammanfattning av intoleransrapporten. Texten är skriven med korta meningar och enkla ord.

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Författare: Hans Peterson

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Författare: Hans Peterson sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Boken handlar om. Hon är en ganska ensam tjej som gärna vill hänga med de coola tjejerna Anna och Sara. På lunchrasten frågar Anna och Sara om vill

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid Inledning 2 Mål för likabehandlingsarbetet 3 Lagar, styrdokument 4 Definition av begrepp 4 Främjande arbete 5 Förebyggande arbete 6 Rutiner för åtgärder och uppföljning när det

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning.

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. LIKABEHANDLINGSPLAN Förskola: Lilla Verkstan Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. På vår förskola ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är. I

Läs mer

Ungas attityder till att vittna

Ungas attityder till att vittna Ungas attityder till att vittna - En enkätundersökning bland 1 650 ungdomar i Stockholms län som besökte Ung08 i augusti 2007 Inledning Våga Vittna är ett arbete för att starta en dialog med ungdomar om

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Framtagen oktober 2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskola: Regnbågen Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning Bild: Grimms. På vår förskola ska alla känna sig trygga

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap

Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap Handledning och frågeställningar efter att läst boken, Lille Lustig och skogens vänner Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap 1. Instruktion från pedagog till barn: Titta

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

Sexuella trakasserier makt, våld och normalisering

Sexuella trakasserier makt, våld och normalisering Sexuella trakasserier makt, våld och normalisering Carolina Engström Jacob Flärdh Asepgren Om Friends Grundades 1997 av Sara Damber - eldsjälen med egen erfarenhet av mobbning. Icke-vinstdrivande organisation

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Den akuta arbetsgruppen mot mobbning är:

Den akuta arbetsgruppen mot mobbning är: Mobbningsplan för Den akuta arbetsgruppen mot mobbning är: Agneta Svanberg rektor Tel: 0455-618601 Anna Isberg administratör Tel: 0455-618603 Tina Åkesson skolsköterska Tel: 0455-618600 Thea Lundberg lärare

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Inledning. Om besöket

Inledning. Om besöket Inledning Vi är mycket glada att du valt att se föreställningen Hatets Röst. Redan nu får du ett material från oss som vi hoppas kan ge dig verktygen för att kombinera styrkan i pjäsen med våra övningar.

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer