C-UPPSATS. Fondbolag

Transkript

1 C-UPPSATS 2008:149 Fondbolag - verksamhets- och informationskrav Anna Arvidsson Luleå tekniska universitet C-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap 2008:149 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--08/149--SE

2 Förord Denna C-uppsats är ett examensarbete omfattande 15hp i ämnet rättsvetenskap vid Luleå Tekniska Universitet. Arbetet har pågått under vårterminen Med detta förord vill jag rikta ett tack till min handledare Linda Olofsson, rättsvetenskapliga institutionen på Luleå Tekniska Universitet, för de råd och den vägledning hon givit mig under arbetets gång. Jag riktar även ett tack till Finansinspektionen och Fondbolagens förening för bra service och personligt bemötande vid kontakt. Arbetet med uppsatsen har varit mycket intressant och lärorikt. Jag hoppas kunna dra nytta min nya kunskap i framtiden. Tack!

3 Sammanfattning Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur de bindande föreskrifterna, UCITS-direktiv, lagen (2004:46) om investeringsfonder och Finansinspektionens föreskrift om investeringsfonder (FFFS 2004:2), tillsammans reglerar fondverksamhet. Författaren har tagit sin utgångspunkt delvis i de krav som ställs på fondverksamhet samt den information som bolagen skall tillhandahålla konsumenterna. Arbetet har utförts genom studier av EG-rätt, nationell lag, förarbeten och myndigheters föreskrifter. På grund av den litteraturbrist som råder i ämnet har internet varit en självklar källa till information. I undersökningen har framkommit att samtliga regelverk kompletterar varandra och tillämpas delvis i olika delar av verksamheten. På myndighetsnivå återfinns dock den mest detaljerade regleringen. Författaren anser att det finns en problematik rörande olika definitionsbegrepp i framförallt direktivet och nationell lagstiftning och anser att samma definitioner bör användas i samtliga bestämmelser.

4 Abstract The primary purpose of this essay has been to examine how the cogent direction, UCITSdirective, lagen (2004:46) om investeringsfonder, and Finansinspektionens föreskrifter om investeringfonder (FFFS 2004:2), cooperate to regulate fund activity. The writer has chosen to concentrate on the requirement surrounding fund activity and the information the companies have to make available for the consumers. The performing of this essay has consisted of studies of EG-law, national law, preparatory works and the authority regulations. Because of the lack of literature on the subject Internet has been an obvious source of information. During the research it has been discovered that all acts complement each other and being partly applied in different parts of the activity. On authority level is the most detailed ruling found. The writer thinks there is a problem with different definitions regarding mainly the directive and national law. The same definitions should be used in all regulations.

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Avgränsning Metod Disposition Bakgrund Fond Fondbolag Finansinspektionen Reglering Intern kontroll EG-rätt Rådets direktiv 85/611/EG, Ingressen till rådet direktiv 85/611/EG Fondföretag Bestämmelser om förvaltningsbolag Grundläggande villkor för att starta verksamhet Villkor för verksamhet Förvaringsinstitutet Förvaringsinstitutets uppgifter Krav på förvaringsinstitutet Allmänna förpliktelser för fondföretag Information till andelsägarna Nationell lagstiftning Definitioner Bestämmelser om tillståndsplikt Sundhetskravet enligt Lag om investeringsfonder Förvaringsinstitutet... 14

6 3.5 Investeringsfondens rättsliga ställning Förvaltning av investeringsfonden Information om fonden Fondbestämmelser Informationsbroschyr och faktablad Årsberättelse och halvårsberättelse Fondspararens tillgång till information Tillsyn Finansinspektionens föreskrift om investeringsfonder 2004: Sund verksamhet Ägar- och ledningsprövning Styrning, intern information och intern kontroll Rapportering av händelser av väsentlig betydelse Klagomålshantering Fondbestämmelsernas innehåll Faktablad Informationsbroschyr Årsberättelse och halvårsredogörelse för investeringsfonder Förslag till ny nationell lag Diskussion Källförteckning... 28

7 1 Inledning Det ökade intresset för enskilda att spara i fonder har skapat ett behov av att skydda konsumenterna. Antalet fondprodukter har ökat och de överväganden som krävs av konsumenten vid fondsparande är komplexa. Konsumentskyddsintresset tar sin utgångspunkt i att fondsparande ofta har en stor privatekonomisk betydelse. Konsumenten sitter ofta i ett informationsunderläge gentemot fondbolagen på grund av att avtal om fondsparande sluts innan resultatet för sparandet är känt. Att fondspara innebär en finansiell risk, dvs. risken att avkastningen inte blir som förväntat. Genom uppställda placeringsregler hanteras risken genom s.k. riskspridning. Denna riskspridning, samt fondens inriktning, skall finnas dokumenterad i bland annat en fondbestämmelse. I uppställda informationsregler finns krav på vad fondbolaget skall utge för information till blivande och aktiva fondsparare. I EU finns ett intresse att skapa gemensamma grundregler för kapitalmarknaden. Den lagstiftning, de föreskrifter och riktlinjer som fondbolag har att rätta sig efter i sin verksamhet, återfinns i EU-direktiv, 611/85/EG, lag (2004:46) om investeringsfonder, Finansinspektionens föreskrifter samt intresseorganisationers rekommendationer. Direktivet som reglerar kapitalmarknaden ger medlemsländerna möjlighet att föreskriva strängare regler än vad EG-rätten uppställt. 1.1 Syfte De krav som ställs på fondbolag och de riktlinjer som är uppställda för verksamheten regleras på EU-nivå och vidare ner på nationell nivå. EU ger medlemländerna möjlighet att utvidga de uppställda kraven på nationell lagstiftning. I denna uppsats skall reglernas utveckling från nivå till nivå studeras, samt även undersökas om det existerar strängare regler i den svenska nationella lagstiftningen. 1.2 Avgränsning Denna uppsats är avgränsad till kollektiva investeringar, så kallade öppna fonder som erbjuds till enskilda. Både på EU-nivå och på nationell nivå har dessa fått namnet UCITS fonder. Detta är den vanligaste fondvarianten och följer uppställda riktlinjer enligt EG-direktivet. Förutom UCITS fonder finns aktiefonder, hedgefonder, indexfonder och fondandelsfonder. Dessa kallas även för nationella fonder eller oharmoniserade fonder och är inte harmoniserade med EG:s UCIT-direktiv. Arbetet berör fondbolag som har sitt säte i Sverige och som erbjuder fonder enligt UCITS-direktivet. Arbetet är även avgränsat till enbart bindande föreskrifter vilket innebär att intresseorganisationers-, Fondbolagens förenings, Svenska bankföreningens och Svenska fondhandlareföreningens riktlinjer inte berörs i denna uppsats. Avgränsningen är gjord till de krav som ställs på verksamheten, så kallad sund verksamhet, samt den information som skall finnas tillgänglig för fondsparare. 1.3 Metod Detta specifika område, fondverksamhet, berörs knapphändigt i doktrinen. Internet har därför näst intill uteslutande varit källan vid sökande av information. Därefter har en genomgående studie av EG-rättens aktuella direktiv med dess ändringar gjorts. De berörda direktiven som implementerats i nationell rätt har lett till granskning av nationell lag och behörig myndighets allmänna föreskrift. Vid genomgång av praxis har inget fall funnits som berör inriktning i uppsatsen. 1

8 1.4 Disposition I bakgrunden är de grundläggande begreppen för uppsatsen beskrivna. Vad är egentligen en fond och ett fondbolag? Vad gör Finansinspektionen? Vart finns reglerna för denna verksamhet och hur styrs den interna kontrollen? Fondverksamhetens ursprungliga reglering återfinns i EGdirektivet 611/85/EG, därav följer sedan en koncentration kring EG-rättens uppställda regler och vidare till den implementerade nationella lagstiftning, samt behörig myndighets bindande föreskrifter som berör de avgränsade ämnet för uppsatsen. På grund av att nationell lagstiftning och myndighetens föreskrift utvecklar uppställda krav från EU blir redogörelsen mer fördjupad på lägre nivå. I slutet av uppsatsen förs en diskussion om de krav som ställs på fondföretag och den information som skall vara tillgänglig för konsumenten samt, hur dessa krav har utvecklats genom de olika rättskällorna. 1.5 Bakgrund Fond En fond kan enkelt beskrivas som en portfölj av olika värdepapper t ex. aktier och obligationer. En fond innehåller oftast flera hundra miljoner kronor. Den som vill spara pengar i en fond sätter in pengar och nya andelar utfärdas till spararen utifrån gällande dagskurs. Om en fond (till exempel) innehåller aktier i 70 olika börsnoterade bolag blir andelsägaren i fonden indirekt aktieägare i alla olika företag. Varje andel är lika stor och värdet fastställs utifrån marknadsvärdet på fondens tillgångar. Om fondens tillgångar stiger, ökar också värdet på varje andel. Det är andelsägarna dvs. spararna som helt och hållet äger fondens tillgångar. Att spara i fonder ses generellt vara en tryggare sparform jämfört med aktiesparande, då risken vid fondsparande sprids på olika värdepapper. Olika fonder har olika riskprofil beroende på hur fondbolagen väljer att investera. Det finns två huvudkategorier av fonder, UCITS-fonder och nationella fonder. UCITSfonder är harmoniserade med EG:s UCITS-direktiv från UCITS-fonder följer nationell lag i sin helhet och är helt dominerande på den svenska fondmarknaden. Den andra varianten benämns nationella fonder eller oharmoniserade fonder. Dessa är undantagna från vissa bestämmelser i nationell lag eftersom de avviker från direktivet och inte får säljas fritt inom EU och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). De nationella fonderna kan sedan grovt delas in i fyra kategorier av fonder. Aktiefonder med ett större innehav av enskilda aktier än vad EG rätten tillåter, indexfonder som replikerar ett visst index på marknaden, fondandelsfonder där medel placeras i andra fonder samt hedgefonder som har för avsikt att skapa positiv avkastning oberoende marknadens utveckling. 1 Fonden är ingen juridisk person vilket innebär att den inte kan ikläda sig skyldigheter eller förvärva rättigheter. Däremot behandlas fonden som en juridisk person och ett skattesubjekt i skattelagstiftningen genom att beskattas för de intäkter verksamheten genererar. Den som säljer fonder skall skattas på den vinst som ges. Alla Sverigeregistrerade fonder har en egen fondbestämmelse som godkänts av tillsynsmyndigheten, Finansinspektionen (FI). 2 1 Prop. 2002/03:150 s

9 1.5.2 Fondbolag Varje fond förvaltas och administreras av ett fondbolag. Fondbolaget analyserar och väljer ut de bolag som fonden skall investera i. Syftet är att öka fondens förmögenhet så att avkastningen för andelsägarna blir så bra som möjligt. 3 Ett fondbolag är ett aktiebolag som fått tillstånd av tillsynsmyndigheten att bedriva fondverksamhet. Vad som således gäller för aktiebolag gäller i allmänhet även för fondbolag. Fondbolagens verksamhet innefattar förvaltning av investeringsfonder samt försäljning och inlösen av andelar i fonden. Bolaget företräder andelsägarna i frågor som rör investeringsfonden. Bolaget får dock inte självt ta hand om den egendom som ingår i fonden eller ta upp eller bevilja penninglån. De får heller inte ingå borgen eller sälja fondpapper som fonden inte förfogar över. 4 För varje investeringsfond skall fondbolaget upprätta en fondbestämmelse. I fondbestämmelsen skall bland annat framgå hur fondens medel skall placeras i olika kategorier av fondpapper och andra finansiella instrument. Det skall lämnas en noggrann redogörelse för fondens placeringsriktning. Bestämmelsen skall göra det möjligt för investeraren att bedöma risken med fonden. I Lag (2004:46) om investeringsfonder finns regler om hur fondmedel i detalj skall placeras men de nationella fonderna omfattas i princip inte av placeringsbestämmelserna i Lagen om investeringsfonder. Fondbestämmelser och ändringar i fondbestämmelser skall godkännas av Finansinspektionen. 5 För varje investeringsfond skall det finnas ett förvaringsinstitut. Det är en bank eller annat kreditinstitut som verkställer de beslut som fondbolagen fattar rörande investeringsfonden, till exempel förvarar tillgångar, sköter in- och utbetalningar avseende fonden samt ser till att fondens medel används i enlighet med lagen om investeringsfonder och i enlighet med fondens bestämmelser/fondens stadgar. 6 Förvaringsinstitutet skall dessutom utöva viss kontroll över fondbolaget. De skall se till att försäljning och inlösen av fondandelar går rätt till, att andelarna blir rätt värderade samt att fondens medel inte används i strid med lagen eller fondbestämmelsen. Om fondbolaget inte kan eller längre vill fortsätta sin verksamhet är det förvaringsinstitutet som tar över förvaltningen av fonden. Fonder kan nämligen inte gå i konkurs. Därefter ligger det på förvaringsinstitutet att överlåta verksamheten till annat bolag eller upplösa fonden. Förvaringsinstituten utövar således en sorts kontroll över fondbolaget samtidigt som de garanterar andelsägarna ett skydd mot att deras kapital äventyras. Denna tillsyn skall utföras oberoende av fondbolaget och uteslutande i andelsägarnas intresse Finansinspektionen Finansinspektionen (FI) är den statliga myndighet som bevakar den finansiella marknaden i Sverige. Det är på allmänhetens, riksdagens och regeringens uppdrag som FI skall bidra till att det finansiella systemet fungerar effektivt, samt uppfyller kravet på stabilitet. FI skall även verka för ett gott konsumentskydd i finanssektorn Värdepappersmarknadens regelsystem, Pontus Kågerman, 2001, s A.a. s A.a. s Prop. 2002/03:150 s aspx 3

10 FI är den myndighet som beviljar fondbolag att bedriva fondverksamhet. När företag söker tillstånd gör FI bland annat en genomgång av bolagets kapitalsituation, verksamhetsplan, ägare och företagsledning. Finansiella företag som skall vara verksamma i andra EU-länder anmäler detta till FI som registrerar gränsöverskridande verksamhet. 9 FI bedriver även tillsyn över fondbolag och förvaringsinstitut som har tillstånd att bedriva fondverksamhet. FI har även möjlighet att återkalla tillståndet eller utfärda varning om ett fondbolag inte visat sig lämplig att utöva verksamheten. 10 Förutom att utöva tillsyn, och bevilja tillstånd över verksamma bolag på den finansiella marknaden utformar FI även regler. Finansinspektionens författningssamling (FFFS 2004:2) har en föreskrift om investeringsfonder med kompletterande regler till lagen om investeringsfonder. 11 Föreskriften utges av FI med stöd av förordningen (2004:75) om investeringsfonder Reglering Lag (2004:46) om investeringsfonder är den nationella lag som reglerar fondverksamhet. Denna lag har trätt i kraft 1 april 2004 och ersatte tidigare lag (1990:1114) om värdepappersfonder. Den tidigare lagen var anpassad till EG:s direktiv 85/611/EEG. 12 År 2002 genomfördes ändringar av ursprungsdirektivet, 85/611/EG, genom två nya direktiv 2001/107/EG och 2001/108/EG. Dessa behandlar fondbolagens placeringsregler samt regler om förvaltningsbolagen och förenklade prospekt. 13 I och med den nya lagen om investeringsfonder implementerades ändringarna från de nya direktiven. 14 Direktiven tillåter att medlemsländerna behåller och stiftar nationell lagstiftning som innebär hårdare tag mot fondverksamheten än vad direktivet tillåter. Nationell reglering behöver alltså inte vara borttagen för att ett direktiv har implementerats. För att tolka EG-rätten som inte har några förarbeten, krävs en analys av direktivets ingress. Om ovisshet fortfarande råder krävs ett förhandsavgörande av EG-domstolen. Vid tolkning av nationella regler finns fortfarande förarbeten att tillgå. 15 I förordningen (2004:75) om investeringsfonder delegeras befogenhet till Finansinspektionen att meddela föreskrifter av bindande karaktär om fondverksamhet. Förutom de ovan nämnda föreskrifter finns intresseorganisationer som ger ut riktlinjer för bolagen som är i linje med EG-rätt, nationell lag och Finansinspektionens föreskrifter men saknar bindande karaktär Intern kontroll Allmänhetens sparande i fonder utgör en stor del av den enskildes förmögenhet. Detta innebär att hushållen exponeras för den finansiella risk som aktiesparande innebär. Mot aspx aspx aspx 12 Prop. 2002/03:150 s A.prop. s Europarättens grunder, U Bernitz och A Kjellgren, 2006, uppl.2:3, s

11 bakgrund av detta anser Finansinspektionen att konsumentskyddet blir allt viktigare. 16 Till följd av det ökade intresset, som gett bolagen växande kundkontakter och affärsvolymer uppkommer så kallade operativa risker, till exempel tekniska systemstörningar och felhanteringar i arbetet. För att reducera dessa risker och minimera skadeverkningarna har krav på organisation och verksamhet ställts upp. Genom identifiering, mätning, beredskapsåtgärder och försäkringsskydd skall företagen hantera dessa risker 17 Fondbolagens verksamhet styrs av lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, rekommendationer och riktlinjer. Finansinspektionens författningssamling består av detaljerade föreskrifter för hur styrning, intern information och kontroll skall vara organiserad aspx 17 Finansinspektionens rapport, 2001:7, DNR FFFS 2004:2 kap.5 5

12 2 EG-rätt 2.1 Rådets direktiv 85/611/EG, av den 20 december 1985 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara papper (fondföretag). Den svenska lagstiftningen om fondverksamhet bygger i största del på EU:s s.k. UCITSdirektiv (undertalknings for collective investment in transferable securities). Det ursprungliga direktivet, Rådets direktiv 85/611/EEG, har ändrats med åren genom direktiven 88/220/EEG, 95/26/EG och 2000/64/EG. År 2001 skedde den senaste och mest övergripande förändringen genom direktiven 2001/107/EG och 2001/108/EG. Dessa direktiv kallas även UCITS III. 19 Även på global nivå arbetas det för enhetliga regler rörande värdepapper. Intresseorganisationer vill skapa internationella regler och en gemensam tillsynsstandard. Den viktigaste organisationen som arbetar med värdepapper på global nivå är Internationella organisationen för värdepapperstillsyn IOSCO (International Organization of Securities Commissions). Samarbetet i dessa organisationer vilar på det internationella avtal Memorandum of Understanding, MOU Ingressen till rådet direktiv 85/611/EG I direktivet använder begreppet kollektiv investering, med det menas den främsta formen av fondsparande med ett större kollektiv av konsumenter. 21 Medlemsländernas olika reglering beträffande företag för kollektiva investeringar inverkade negativt på villkoren för konkurrens mellan företag i olika medlemsländer. Andelsägarna gavs inte likvärdigt skydd och det krävdes en samordning av lagar och författningar. Denna samordning kom att underlätta för fondföretagen i olika medlemsstater att utbjuda sina andelar i andra medlemsländer. Samordningen kom även att utjämna villkoren för konkurrens samt tillförsäkra ett effektivt och enhetligt skydd för andelsägarna. Syftet med samordningen är att ta bort hinder mot omsättningen inom gemenskapen samt att bidra till att skapa en europeisk kapitalmarknad. De gemensamma grundreglerna rör tillståndsgivning (auktorisation), tillsyn, organisation samt den information som skall offentliggöras Fondföretag I EU finns flera olika konstruktioner för fondverksamhet. I direktivet används två definitioner för fondföretag, det ena är investeringsbolag och det andra är förvaltningsbolag. I Sverige bygger fondförvaltning på kontraktsrättslig grund. En överenskommelse mellan fondandelsägarna som innebär att rättsförhållandet mellan andelsägaren och fondbolaget regleras genom fondbestämmelserna. Eftersom fonden inte i sig är något självständigt rättssubjekt måste förvaltningen av dess rättigheter och skyldigheter tas om hand av ett fondbolag. Fondens förmögenhet är samägd av andelsägarna gemensamt. Fondbolaget aspx 21 SOU 2002:56 s A.SOU. s

13 äger alltså inte fondens tillgångar utan ansvarar enbart för att förvalta dessa. Fondbolaget får emellertid inte självt förvara fondens tillgångar. För förvaringen ansvarar ett förvaringsinstitut. Detta trepartsförhållande har tillkommit för att skydda fondandelsägarna från fondbolagets obestånd. Den svenska konstruktionen på fondbolag som förvaltar UCITS-fonder kan därmed definieras som förvaltningsbolag. 23 Motsatsen till kontraktsrättslig grund är associationsrättslig. Fonden är då ett självständigt rättssubjekt, där andelsägarnas/aktieägarnas och förvaltarens inbördes förhållande regleras på samma sätt som i ett aktiebolag. Denna sorts fondbolag återfinns i Frankrikes och i Storbritanniens lagstiftning och kallas enligt direktivet för investeringsbolag Bestämmelser om förvaltningsbolag För att Finansinspektionen, som av regeringen är utnämnd till den behöriga tillsynsmyndigheten i Sverige, skall kunna bevilja tillstånd för ett bolag att bedriva fondverksamhet krävs att bolaget uppfyller vissa villkor. Som ovan nämnts kan nationell lagstiftning vara mer omfattande än rådets direktiv. Utan att påverka den nationella tillämpningen får myndigheten bevilja auktorisation endast om villkoren i direktivet är uppfyllda. 25 Det åligger Finansinspektionen att bedriva tillsyn över de förvaltningsbolag som beviljas auktorisation i Sverige. Detta oavsett om förvaltningsbolaget etablerar en filial eller tillhandahåller tjänster i annan medlemsstat Grundläggande villkor för att starta verksamhet Det grundläggande kravet gällande förvaltningsbolagets startkapital är minst euro. Om förvaltningsbolagets portfölj överstiger euro skall bolaget tillhandahålla ytterligare eget medel, 0.02% av de belopp som överstiger euro. Totalt får summan av startkapitalet och det egna medlet vara max euro. 27 De personer som skall leda bolaget skall ha erforderligt gott anseende och mycket erfarenhet. Myndigheten skall underrättas vilka dessa personer är och vilka som efterträder dem. Förvaltningsbolagets verksamhetsriktning skall beslutas av två personer som uppfyller dessa villkor. 28 Tillsammans med ansökan om tillstånd för fondverksamhet skall bolaget visa upp en verksamhetsplan som omfattar bolagets organisationsstruktur. 29 Bolagets säte och huvudkontor skall vara i samma medlemsland. 30 Ett beviljat tillstånd gäller i samtliga medlemsländer. 31 Däremot skall samråd ske med den andra berörda myndigheten i ett annat medlemsland innan tillstånd beviljas för ett förvaltningsbolag som är dotterbolag 23 SOU 2002:56 s A.st /611/EEG, Artikel 5a 26 85/611/EEG Artikel 5d p /611/EEG, Artikel 5a, p1a) 28 85/611/EEG, Artikel 5a, p1b) 29 85/611/EEG, Artikel 5a, p1c) 30 85/611/EEG, Artikel 5a, p1d) 31 85/611/EEG, Artikel 5 p1 7

14 till ett förvaltningsbolag med auktorisation i annan medlemsstat. 32 Desamma gäller om det är ett dotterbolag till ett moderföretag till ett annat förvaltningsföretag som har auktorisation 33 eller om bolaget kontrolleras av fysisk eller juridisk person som har ägarkontroll över annat förvaltningsbolag i annat medlemsland. 34 Förvaltningsbolags bolagsform är som ovan nämnt aktiebolag. Om en fysisk eller juridisk person direkt eller indirekt har kvalificerat innehav av aktier skall myndigheten få upplysning om detta. Med kvalificerat innehav menas att varje direkt eller indirekt ägarandel motsvarar 10 procent av kapitalet eller rösträtterna, eller på något annat sätt gör det möjligt att utöva väsentligt inflytande över fondbolagets verksamhet. 35 Om myndigheten anser att aktieägaren eller delägaren inte tillfredställande uppfyller behovet av en sund och ansvarsfull ledning kan myndigheten vägra auktorisation Villkor för verksamhet För bedrivande av fondverksamhet skall bolaget alltid uppfylla kraven om egna medel som är uppställt i UCITS-direktivets artikel 5, 5a p1. Om bolagets egna medel skulle understiga nämnd nivå i 5a) 1a får myndigheten bevilja en begränsad tidsperiod då bolaget skall rätta till situationen eller upphöra med sin verksamhet. 37 Varje medlemsland skall upprätta sundhetsregler som fondbolaget skall följa i sin verksamhet. Myndigheten skall framför allt kräva att bolaget har sunda förvaltnings- och redovisningsförfaranden, kontroll- och säkerhetsarrangemang för elektronisk databehandling samt lämpliga interna kontrollmekanismer. Särskilt skall kontrolleras de regler om de anställdas personliga transaktioner, för eget medel innehav och förvaltning av investeringar i finansiella instrument. Det skall säkerställas att varje transaktion i fonden är möjlig att rekonstruera och att tillgångarna i värdepappersfonderna som förvaltningsbolaget förvaltar investeras enligt fondbestämmelserna, bolagsordningen samt enligt gällande lagstiftning. 38 Varje medlemsstat skall utforma uppföranderegler som förvaltningsbolagen skall iaktta. Sådana regler skall innehålla principer som är uppställda för att säkerställa att förvaltningsbolagen bedriver sin verksamhet på ett hederligt och rättvist sätt, handlar med vederbörlig skicklighet, omsorg och försiktighet genom att beakta förvaltande företagens intresse och marknadens integritet. 39 Förvaltningsbolaget skall även försöka undvika intressekonflikter och om de är oundvikliga skall de se till att de bolag de förvaltar får en rättvis behandling. Förvaltningsbolaget skall i sitt bedrivande av verksamheten iaktta alla regler som främjar investerarnas/fondandelsägarnas och marknadens integritet. Uppförandereglerna skall även innehålla principer som innebär att bolaget effektivt utnyttjar de resurser och förfaranden som är nödvändiga för att verksamheten skall fungera väl /611/EEG, Artikel 5b p3a) 33 85/611/EEG, Artikel 5b p3b) 34 85/611/EEG, Artikel 5b p3c) 35 Prop. 2002/03:150 s /611/EEG, Artikel 5b p1, 2st 37 85/611/EEG, Artikel 5d p /611/EEG, Artikel 5f p1a) 39 85/611/EEG, Artikel 5h a-b) 40 85/611/EEG, Artikel 5h c-e) 8

15 2.4 Förvaringsinstitutet Ett fondföretag förvaltar fonden. Enligt direktivet får bolaget inte samtidigt vara förvaltningsbolag och förvaringsinstitut. Fondtillgångarna skall därför förvaras av ett särskilt förvaringsinstitut. Förvaltningsbolaget och förvaringsinstitutet skall utföra sina respektive uppgifter självständigt och uteslutande i andelsägarnas intresse. 41 I och med detta riskerar inte fondandelsägarna att fondtillgångarna blandas samman med bolagets egna tillgångar. 42 För närvarande finns sex aktiva förvaringsinstitut på den svenska fondmarknaden. I Sverige får banker, kreditinstitut och vissa värdepappersbolag vara förvaringsinstitut. Direktivets bestämmelser betonar institutets uppgift att förvara tillgångarna, verkställa bolagets beslut och kontrollera fonderna Förvaringsinstitutets uppgifter Förvaringsinstituten är mot förvaltningsbolaget och andelsägarna ansvariga för förluster som drabbar dem pga. att institutet försummat sina förpliktelser eller fullgjort dem på ett oriktigt sätt. Institutets uppgifter är även att se till att försäljning, utgivning, återköp, inlösen och makulering av andelar sker på uppdrag i enlighet med lag och annan författning samt enligt fondbestämmelserna. Det ingår också i institutets uppgift att beräkna andelarnas värde, verkställa bolagets instruktioner, samt se till att fondens intäkter används i enlighet med lag, annan författning och med fondbestämmelserna är också förvaringsinstitutets uppgift Krav på förvaringsinstitutet Förvaringsinstitutet skall ha sitt stadgeenliga säte eller vara etablerad i det medlemsland där förvaltningsbolaget har sitt säte. Förvaringsinstitutet skall besitta sakkunskap och kompetens för att effektivt bedriva sin verksamhet som förvaringsinstitut. Erforderliga ekonomiska garantier skall kunna ställas på institutet. De står även under offentlig tillsyn av Finansinspektionen Allmänna förpliktelser för fondföretag En fond är inte ett juridiskt subjekt. Varken förvaltningsbolag eller ett förvaringsinstitut får därmed ta upp lån. 46 Ett medlemsland får trots det ge fondföretaget tillstånd att låna upp till 10 % av fondens tillgångar, förutsatt att upplåningen är tillfällig. 47 Summan får inte överstiga 15 % av låntagarens tillgångar. 48 Ett fondföretag skall återköpa eller inlösa fondandelar när andelsägaren begär det. I särskilt föreskrivna fall får bolaget tillfälligt skjuta upp återköp eller inlösen av andelar. Det kallas uppskov och får endast ske när omständigheterna så kräver och är berättigat med hänsyn till fondandelsägarnas intresse. Vid förfarandet skall iakttagande ske av föreskrifter i lag, annan författning, fondbestämmelsen och bolagsordningen. 49 Vid sådant 41 85/611/EEG, Artikel 10 p SOU 2002:104 s A.SOU. s /611/EEG, Artikel 7 p /611/EEG, Artikel 8 p /611/EEG, Artikel 36 p /611/EEG, Artikel 36 p2a) 48 85/611/EEG, Artikel 36 p2b) 49 85/611/EEG, Artikel 37 p2a) 9

16 uppskov skall Finansinspektionen underrättas och om bolaget har verksamhet i annan medlemsstat skall behörig myndighet där underrättas. 50 Regler för värdering av fondbolagens tillgångar, beräkning av försäljningspris eller emissionspris, samt återköps- och inlösenspris av andelarna skall vara föreskrivna i lag, annan författning eller i fondbestämmelsen. 51 Det skall även anges vilken ersättning fondföretaget tar ut, dvs. vilka kostnader ett förvaltningsbolag debiterar fonden och vilken metod som tillämpas vid beräkning av sådant vederlag Information till andelsägarna Ett fondbolag skall för varje förvaltad värdepappersfond offentliggöra dels ett förenklat och ett fullständigt prospekt, en årsrapport för varje räkenskapsår och en halvårsrapport för räkenskapsårets första sex månader. 53 Prospekten skall innehålla den information som krävs för att investeraren skall kunna göra en bedömning av den förslagna investeringen och den risk som är förenad med investeringen. Det fullständiga prospektet skall innehålla en förklaring till fondens riskprofil, oavsett vilka finansiella instrument som investeringen avser. Fondbestämmelsen skall utgöra en integrerad del av det fullständiga prospektet om inte andelsägarna har informerats om att de på begäran kommer att tillställas dessa handlingar eller få upplysningar om var han eller hon kan ta del av dem. 54 Utöver dessa skall prospektet även innehålla den information som anges i lista A bilaga I till direktivet. Det förenklade prospektet skall innehålla den grundläggande information som anges i lista C i bilaga I till direktivet. Det förenklade prospektet skall vara lättbegripligt för den genomsnittlige investeraren och det får införas i det fullständiga prospektet som en bilaga, samt användas som marknadsföringsverktyg. 55 Årsrapporten skall innehålla en balansräkning, en specificerad resultaträkning för räkenskapsåret, en verksamhetsberättelse samt information enligt lista B i bilaga I till direktivet. Bilagans kapitel I-IV utgör underlaget för halvårsrapporten. 56 Uppgifterna om räkenskaperna i årsrapporten skall vara granskad av en eller flera personer som är bemyndigad och godkänd enligt lag eller annan författning att granska redovisningar. Revisionsberättelse skall i sin helhet återges i årsrapporten. 57 Samtliga ovan nämnda prospekt och rapporter skall översändas till behörig myndighet. 58 Innan avtal ingås med fondandelstecknare skall de förenklade prospektet kostnadsfritt erbjudas. Det fullständiga prospektet, senaste årsrapporten samt den senast halvårsrapporten skall på begäran kostnadsfritt tillställas andelstecknaren. Till andelsägarna skall på begäran tillställas års- och halvårsrapport. I de fullständiga och 50 85/611/EEG, Artikel 37 p /611/EEG, Artikel /611/EEG, Artikel /611/EEG, Artikel /611/EEG, Artikel /611/EEG, Artikel 28 p /611/EEG, Artikel 28 p /611/EEG, Artikel /611/EEG, Artikel 32 10

17 förenklade prospektet skall det framgå var års- och halvårsrapporten finns tillgänglig för allmänheten /611/EEG, Artikel 33 11

18 3 Nationell lagstiftning Den tidigare gällande lagstiftningen, lag (1990:1114) om värdepappersfonder trädde i kraft 1 januari Januari 2003 ändrades bestämmelsen och anpassades till rådets direktiv 85/611/EEG, de s.k. UCITS-direktivet. 60 Dessförinnan, den 13 februari 2002 trädde två nya EG-direktiv i kraft, 2001/107/EEG och 2001/108/EEG. Genom dessa ändrades UCITS-direktivet. Ändringar innebar i huvudsak utökad reglering för förvaltningsbolag samt regler gällande fondföretagens investeringar. Direktiven skulle vara implementerade i medlemsländerna senast 13 februari Enligt propositionen som överlämnades till rikdagen i september 2003 föreslog regeringen en ny lag för fondverksamhet. Den nu gällande lagen (2004:46) om investeringsfonder trädde i kraft 1 april De ovan nämnda direktiven har implementerats i Svensk lagstiftning genom lag om investeringsfonder. Lagen innehåller även nationella regler som enbart tillämpas på svenska fonder, så kallade specialfonder och svenska fondbolag. 62 Förarbetena till lagen är inte uttömmande på grund av att ämnesområdet regleras genom direktivet och tolkas genom dess ingress. Om oklarhet råder vid tillämpning skall förhandsavgörande från EGdomstolen begäras Definitioner Begreppet fondföretag enligt lagens mening ses som ett utländskt företag som i sitt hemland har tillstånd att driva fondverksamhet. Fondföretaget skall tillämpa principen om riskspridning samt att fondandelarna på begäran av innehavaren återköps eller inlöses med medel ur företagets tillgångar. 64 Begreppet fondbolag är enligt lagens mening ett svenskt aktiebolag 65 som fått tillstånd av Finansinspektionen att bedriva fondverksamhet. 66 Fondverksamhet innebär förvaltning av investeringsfonder, försäljning och inlösen av andelar i fonden och i och med det administrativa åtgärder. 67 Definitionen investeringsfond omfattar både värdepappersfonder och specialfonder. Värdepappersfond är en fond som bildats genom kapitaltillskott från allmänheten och således består av finansiella tillgångar. Värdepappersfonden ägs av de som skjutit till kapital och skall förvaltas enligt lagens bestämmelser i kapitel fem Bestämmelser om tillståndsplikt Fondverksamhet får enbart drivas med stöd av lagen om investeringsfonder. I lagen är förutsättningarna för att erhålla tillståndsplikt uppställda. Bland annat föreskrivs att ett svenskt aktiebolag skall ha sitt huvudkontor i Sverige. Det skall finnas skäl att anta att verksamheten kommer att drivas enligt bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet. Det skall även antas att den som har eller kan förväntas få kvalificerat innehav i bolaget inte kommer att motverka att 60 Prop. 2002/03:150 s A.prop. s Europarättens grunder, U Bernitz och A Kjellgren, 2006, uppl.2:3, s Lag om investeringsfonder 1:1, p8, a-c 65 Lag om investeringsfonder 1:1, p7 66 Lag om investeringsfonder 1:4 67 Lag om investeringsfonder 1:1, p11 68 Lag om investeringsfonder 1:1, p21 12

19 verksamheten drivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet. Denne skall även i övrigt vara lämplig att utöva inflytande över ledningen av fondbolaget. 69 Lagen ställer även upp kravet på att styrelse och verkställande direktör skall ha tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av bolaget. 70 Denna bestämmelse härleds direkt från UCITS-direktivet och bestämmelsens utformning är hämtad ur annan finansiell lagstiftning. 71 Fondbestämmelserna för de investeringsfonder som bolaget avser att förvalta skall ha godkänts av Finansinspektionen. Bolaget skall i övrigt uppfylla de villkor som anges i lagen om investeringsfonder. 72 Om inte annat följer av lagen om investeringsfonder gäller för fondbolag vad som är föreskrivet om aktiebolag. Bland annat skall ett fondbolags styrelse bestå av minst tre ledamöter och en verkställande direktör. 73 I enlighet med direktivet föreskrivs i nationell lag att startkapitalet vid beslut om tillstånd skall motsvara euro. 74 Bolagets egna medel får under pågående verksamhet inte understiga denna summa. 75 Detta krav är uppställt för att stärka andelsägarnas skydd men även för att stärka det finansiella systemets stabillitet. Reglerna i UCITS-direktivet om startkapital är en minimiregel och det är därför möjligt i nationell lagstiftning att införa strängare regler för svenska fondbolag. 76 Bolagets krav på kapital under pågående verksamhet beroende på fondförmögenheten är även den i linje med direktivets uppställda krav. Summan av eget medel som fondbolaget skall ha behöver enligt nationell lagstiftning inte vara högre än 10 miljoner euro. 77 De egna medlen för fondbolag får inte understiga ett belopp som motsvarar 25 procent av bolagets fasta omkostnader för det föregående året. Om verksamheten ändrats väsentligt sedan föregående år eller om Finansinspektionen anser att verksamhetsplanen behöver korrigeras, får beslut fattas av inspektionen om ändring av kapitalkravet Sundhetskravet enligt Lag om investeringsfonder 2 kap Ett fondbolag skall driva sin verksamhet så att allmänhetens förtroende för fondmarknaden upprätthålls och enskildas kapitalinsatser inte otillbörligen äventyras samt i övrigt så att verksamheten kan anses sund. De sundhetskrav och uppföranderegler som är uppställda i direktiv 85/611/EG artikel 5f p1 och 5h är enligt ovan lagtext införd i lagen om investeringsfonder. Syftet med direktivet är sunda förvaltnings- och redovisningsförfaranden och interna kontrollmekanismer. Tillsynsmyndigheten skall även kunna kräva att bolaget säkerställer 69 Prop. 2002/03:150 s Lag om investeringsfonder 2:1, p4 71 Prop. 2002/03:150 s Lag om investeringsfonder 2:1 73 Lag om investeringsfonder 2:3 74 Lag om investeringsfonder 2:4 75 Lag om investeringsfonder 2:8 76 Prop. 2002/03:150 s Lag om investeringsfonder 2:9 st1 78 Lag om investeringsfonder 2:11 13

20 att investeringarna sker i enlighet med fondbestämmelsen eller bolagsordningen samt gällande lagstiftning. I annan nationell finansiell lagstiftning återfinns mera allmänna sundhets- och uppföranderegler. Dessa syftar till att säkerställa en sund verksamhet genom goda interna rutiner. Uppförandereglerna berör bolagets förhållande till sina kunder. Sundhetskravet i lagen om investeringsfonder är närmare inte vidareutvecklad i propositionen utan istället återfinns förklaringen och innebörden av kravet uppställt i tillsynsmyndighetens föreskrifter Förvaringsinstitutet Inte heller när det gäller begreppet förvaringsinstitut återfinns fördjupning i propositionen. Den nationella lagstiftningen konstaterar direktivets uppställda krav om att för varje investeringsfond skall det finnas ett förvaringsinstitut. Institutet skall ha sitt säte i Sverige. De skall handla oberoende av fondbolaget och uteslutande i andelsägarnas intresse. 80 De skall verkställa de beslut som fondbolaget fattar rörande investeringsfonden förutsatt att beslutet inte strider mot fondbestämmelsen eller lag. Institutet skall även ta emot och förvara den egendom som ingår i fonden. De skall se till att försäljning och inlösen av andelar och beräkning av andelarnas värde sker enligt fondbestämmelsen och lag. Institutet skall även se till att tillgångarna i fonden kommer dem till handa och att medlen som hör till fonden används enligt fondbestämmelser och lag Investeringsfondens rättsliga ställning En fond är inte ett juridiskt subjekt som kan förvärva rättigheter eller ta på sig skyldigheter. Fonden kan inte heller föra talan i domstol eller inför annan myndighet. Den egendomen som ingår i fonden kan inte utmätas. Andelsägarna svara inte för förpliktelser som avser fonden Förvaltning av investeringsfonden Det är fondbolagets uppgift att förvalta fonden. Förvaltningen går ut på att fondbolaget uteslutande handlar i andelsägarnas genensamma intresse samt företräder andelsägarna i alla frågor som rör investeringsfonden. Det innebär att förvaltaren skall behandla alla andelsägare lika och försöka ge dem så bra avkastning som möjligt. 83 Fondbolaget får använda tillgångarna i fonden för att fullgöra förpliktelser som ett led av förvaltningen. I sin förvaltning handlar bolaget i eget namn och skall därvid uppge fondens beteckning. Som nämnts får inte fondbolaget ha hand om fondens tillgångar utan egendomen tillfaller förvaringsinstitutet. 84 Förvaltning av fonden innebär även spridning och hantering av risker. Fonden skall ha en lämplig riskfördelning av placeringar som i sin tur är förenade med fondens placeringsinriktning. 85 Ett fondbolag skall ha ett system för riskhantering som gör det möjligt att vid varje tidpunkt kontrollera och bedöma risken av de positioner som tas i 79 Prop. 2002/03:150 s Lag om investeringsfonder 3:1 81 Lag om investeringsfonder 3:2 82 Lag om investeringsfonder 4:1 83 Fondboken, Pia Nilsson, 2004, s Lag om investeringsfonder 4: Lag om investeringsfonder 5:1 14

21 fonden samt hur positionen påverkar fondens riskprofil. För varje fond ett bolag förvaltar skall de lämna information till Finansinspektionen om riskhanteringen Information om fonden Fondbestämmelser Fondbolaget skall för varje investeringsfond upprätta en fondbestämmelse. Denna skall godkännas av Finansinspektionen. 87 Syftet med bestämmelsen är att ange grunderna för fonden, bland annat placeringsinriktning, sättet för utdelning och om utdelning skall ske, beräkning av fonden och andelarnas värde, beräkning av försäljnings- och inlösenpris för fondandelarna, samt beräkning av den ersättning fondbolaget och förvaringsinstitutet tar ut av fonden. Bestämmelsen skall även innehålla fondens räkenskapsår, var och när offentliggörande av fondens halvårsregodörelse, årsberättelse samt fondandelarnas försäljnings- och inlösenpris skall ske Informationsbroschyr och faktablad För varje investeringsfond skall det finnas en aktuell informationsbroschyr och ett aktuellt faktablad. Dessa är den internationella motsvarigheten till enkelt och fullständigt prospekt och i sig inte en broschyr utan snarare omfattande villkorsinformation. 89 I informationsbroschyren skall fondbestämmelsen finnas samt ytterligare uppgifter som behövs för att bedöma fondens risk. Riskprofilen skall förklaras på ett tydligt och lättbegripligt sätt. Faktabladet kan bifogas informationsbroschyren som en löstagbar del. Den skall sammanfatta den grundläggande informationen som behövs för att bedöma risken att investera i en fond. 90 Det skall även i dessa två informationskällor anges i vilka tillgångsslag fonden får investera samt om värdet på fonden kan variera på grund av fondens sammansättning och förvaltningsmetoder. 91 Förutom informationsbroschyr och faktablad skall fondbolaget på begäran av andelsägaren lämna kompletterande information om fondens riskhantering. Denna information skall innehålla kvantitativa gränser för placering av fondmedel, förvaltningsmetoder samt den senaste utvecklingen av risknivåer och avkastning från de viktigaste tillgångarna som fondmedel investerats i Årsberättelse och halvårsberättelse För varje investeringsfond skall fondbolaget inom fyra månader från räkenskapsårets slut lämna en årsberättelse samt inom två månader från halvårets utgång en halvårsberättelse om räkenskapsårets första sex månader. Dessa skall innehålla information för att bedöma fondens utveckling och ställning. 93 Revisionsberättelsen med eventuella anmärkningar skall i sin helhet återges i årsberättelsen Lag om investeringsfonder 5:2 87 Lag om investeringsfonder 4:9 88 Lag om investeringsfonder 4:8 89 Fondboken, Pia Nilsson, 2004, s Lag om investeringsfonder 4:15 91 Lag om investeringsfonder 4:16 92 Lag om investeringsfonder 4:17 93 Lag om investeringsfonder 4:18 94 Lag om investeringsfonder 4:19 15

22 3.7.4 Fondspararens tillgång till information Samtliga nämnda informationsblad på begäran lämnas eller skickas kostnadsfritt till den som köper andelar i fonden. Denne skall även erbjudas faktablad innan avtal ingåtts. Vid reklam och erbjudanden skall det framgå att och vart det finns ett faktablad och en informationsbroschyr att tillgå. 95 Finansinspektionen skall få samtliga informationskällor till sig så fort de är färdigställda. 96 Varje år skall fondbolaget skriftligen informera andelsägarna hur stort belopp av fondens samtliga kostnader som hänför sig till andelsinnehavet. Det vill säga hur stort belopp som avser förvaltningskostnader, inklusive kostnader för förvaring av förvaringsinstitutet Tillsyn Fondbolag och förvaringsinstitut som står under Finansinspektionens tillsyn har en skyldighet att lämna de uppgifter som inspektionen begär. 98 Vid sin tillsyn av fondbolag och förvaringsinstitutet skall inspektionen se till att en sund utveckling av verksamheten främjas. Om inspektionen anser det nödvändigt får de genomföra en undersökning av bolaget samt kalla till sammanträde med bolagets styrelse. 99 Om ett bolag har fattat ett beslut som strider mot lag och annan författning som reglerar dess verksamhet, eller mot föreskrift som meddelats med stöd av sådan författning, eller mot fondbestämmelse får inspektionen förbjuda verkställighet av beslutet. Om beslutet redan trätt i kraft får de förelägga bolaget att vidta rättelse, om det är möjligt Lag om investeringsfonder 4:20 96 Lag om investeringsfonder 4:21 97 Lag om investeringsfonder 4:22 98 Lag om investeringsfonder 10:1 99 Lag om investeringsfonder 10: Lag om investeringsfonder 10:19 16

23 4 Finansinspektionens föreskrift om investeringsfonder 2004:2 Propositionen till lagen om investeringsfonder är knapphändig. Detta beror till stor del på att författningen bygger på ett EU-direktiv. Genom förordningen (2004:75) om investeringsfonder ges Finansinspektionen befogenhet av regeringen att meddela en rad olika föreskrifter. Därigenom utvecklas den nationella lagen om investeringsfonder genom Finansinspektionens föreskrift (FFFS 2004:2) om investeringsfonder. I föreskriften finns bland annat anvisningar hur ansökan går till, vilka krav som ställs för att verksamheten skall beviljas tillstånd, vad sundhetskravet innebär och vad informationsbroschyr, faktablad, års- och halvårsberättelse skall innehålla. 4.1 Sund verksamhet I direktivet är det uppräknat ett antal krav som den behöriga myndigheten skall ställa på fondföretag, bland annat sunda förvaltnings- och redovisningsförfaranden, interna kontrollmekanismer och investeringar i enlighet med fondbestämmelsen eller gällande lagstiftning. Enligt samma artikel i direktivet skall bolaget ha en sådan struktur och organisation som minimerar risken för att fondens och kundernas intressen skadas av intressekonflikter mellan bolaget och dess kunder, mellan en av kunderna och en annan kund, mellan en av kunderna och en fond eller mellan två fonder. I ett antal allmänna råd och föreskrifter har Finansinspektionen utvecklat regler för värdepappersbolag om interna rutiner och agerande mot sina kunder, föreskrifter om uppföranderegler på värdepappersmarknaden, (FFFS 2007:16), allmänna råd om klagomålshantering avseende finansiella tjänster, (FFFS 2002:23) och allmänna råd om styrning och kontroll av finansiella företag, (FFFS 2005:1). Den senaste täcker dock inte företag enligt lagen om investeringsfonder. 101 Det är endast föreskrifterna, och inte de allmänna råden, som är bindande. Genom förordningen om investeringsfonder 1 p8 får Finansinspektionen meddela föreskrifter om vilka krav som skall uppfyllas för att verksamheten skall klassas som sund Ägar- och ledningsprövning Ett av kraven för att uppnå sund verksamhet innebär en lämplighetsprövning av ägare, styrelseledarmöter och ledande befattningshavare i ett fondbolag. Om en person förvärvar aktier till ett kvalificerat innehav, om ny styrelseledamot, verkställande direktör eller dess ställföreträdare utses skall uppgifter om personens erfarenhet och bakgrund, i enlighet med bilaga till föreskriften, skickas in till Finansinspektionen för beviljande av tillstånd Styrning, intern information och intern kontroll I föreskriften om investeringsfonder utvecklar Finansinspektionen sin syn på en god kultur för styrning och kontroll i finansiella bolag. Detta skall leda till att fondbolagen får en ökad medvetenhet och ett intresse att följa den gällande regleringen. Föreskriften ställer upp regler för hur risker bör hanteras och kontrolleras, hur regelefterlevnad säkerställs samt hur en intern revision/oberoende granskningsfunktion bör vara organiserad Prop. 2002/03:150 s FFFS 2004:2, 4: aspx 17

24 Reglerna för styrning, intern information, och intern kontroll är uppställda i föreskriftens femte kapitel. Det är styrelsen i bolaget som har det yttersta ansvaret i fondbolaget. Styrelsen skall fastställa mål och strategier för verksamheten. De skall fastställa skriftliga instruktioner om styrning och intern information rörande riskerna för verksamhetens centrala uppgift, organ och funktioner. Även riktlinjer för hur den interna kontrollen skall vara organiserad fastställs av styrelsen. 104 Därefter skall styrelsen se till att verksamhetens inriktning och organisation löpande ses över. 105 När det gäller hantering av riskerna i verksamheten är det styrelsen som skall svara för styrning och uppföljning. De skriftliga instruktionerna för hantering av riskerna skall, förutom bolagets centrala verksamhetsområde, även avse marknadsrisken, likviditetsrisken, kredit och motpartsrisken samt operativa risker. 106 När det gäller den interna informationen skall styrelsen se till att det finns ett informationssystem som tillhandahåller relevant information om verksamheten för varje nödvändigt tillfälle. 107 För att uppnå en god intern kontroll enligt de allmänna råden skall det finnas fasta rutiner som säkerställer att verksamheten bedrivs i enlighet med de bestämmelser som VD:n och styrelsen ställt upp samt i enlighet med lagar och andra bestämmelser. 108 God intern kontroll innebär att fondbolaget skall se till att nödvändig kompetens i organisationen säkerställas. Personalen skall känna till instruktioner och rutiner som styrelsen har fastställt, dessa skall dessutom dokumenteras och regelbundet uppdateras. I organisationen skall det även finnas rutiner som visar när ett verksamhetsområde utvecklas i avvikande riktning i förhållande till de riktlinjer och instruktioner som beslutats. I ansvars- och arbetsfördelningen skall man se till den kontrollerande verksamheten. Det innebär att ingen person ensam får handlägga en transaktion, denna princip kallas dualitetsprincipen. Ett arbete som utförs av en funktion eller ett organ skall vara föremål för en oberoende kontroll, vilket innebär att den kontrollerande funktionen skall vara oberoende i förhållande till de funktioner som kontrolleras. För att säkerställa kontinuiteten i verksamheten, informationssäkerheten och den fysiska säkerheten på beslutande nivå skall det finnas ändamålsenliga kontroller och riktlinjer. För att säkerställa att erhållen information är aktuell och relevant skall det finnas ändamålsenliga informations- och rapportsystem. Dessa system ger organisationen information om verksamheten, om eventuell riskexponering inom olika verksamhetsområden som är utsatt för risk, samt producera underlag för uppföljning och granskning av den information som är av betydelse för verksamheten. Avslutningsvis menar FI att fondbolaget skall prioritera en medvetenhet om den interna kontrollen inom organisationen. 109 Föreskrifterna ställer även upp ett krav på oberoende granskning. Det innebär att styrelsen skall se till att det finns en från den operativa verksamheten oberoende granskningsfunktion som är direkt underställd VD och styrelse. Styrelsen fastställer instruktioner för hur granskningen skall gå till. Granskningsfunktionens huvudsakliga uppgift är att följa upp att verksamhetens omfattning och inriktning överrensstämmer 104 FFFS 2004:2, 5:1 105 FFFS 2004:2, 5:2 106 FFFS 2004:2, 5:3 107 FFFS 2004:2, 5:4 108 FFFS 2004:2, 5:5 109 FFFS 2004:2, 5:7 18