Styrelsens verksamhetsberättelse för 2011

Transkript

1 Styrelsens verksamhetsberättelse för 2011 Ekonomisk utveckling De världsekonomiska utsikterna präglades av osäkerhet. År 2011 kan beskrivas som ett krisår för de statliga ekonomierna. Vi undgick en likadan finanskris som år 2008, men budgetunderskottet fortsatte att växa i flera länder och skuldernas mängd i förhållande till bruttonationalprodukten ökade på ett oroande sätt. Finlands ekonomiska tillväxt avmattades betydligt. BNP låg fortfarande klart under nivån före recessionen och 2008 års nivå kommer sannolikt inte att uppnås före år Finlands BNP växte med knappt 3 procent. Företagens investeringsaktivitet minskade till följd av de försämrade exportutsikterna. Arbetslöshetens minskning bromsade in. I slutet av året låg arbetslösheten på 7,4 procent, det vill säga 0,5 procent lägre än året innan. För placerarna var år 2011 ett särskilt krävande år. Placerarnas förtroende minskade, vilket i augusti resulterade i ett kraftigt kursfall på aktiemarknaden och höjda kreditriskpremier. Reaktionen var särskilt stark inom eurozonen, där den politiska beslutsprocessen för att lösa krisen visade sig bli mycket tuff. Att stoppa skuldsättningen kräver besparingar och åtgärder för att förbättra konkurrensförmågan, vilket resulterar i svagare tillväxtprognoser för problemekonomierna under de närmaste åren. Banksektorns utveckling var särskilt svag på såväl aktie- som lånemarknaden, eftersom nedskrivningar av problemekonomiernas skulder skulle leda till avsevärda förluster för bankerna. Marknaden lugnade sig först i december, då Europeiska centralbanken erbjöd bankerna obegränsad förmånlig finansiering för tre år, vilket minskade avkastningskraven på de värsta problemländernas kortfristiga lån. Arbetspensionssystemets utveckling Arbetspensionssystemet 50 år I juli hade 50 år passerat sedan arbetspensionslagen stiftades. Den första arbetspensionslagen, APL, kom år Lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden, KAPL, stiftades ett år senare, och båda lagarna trädde i kraft den Arbetspensionsskyddet har utvecklats i takt med ekonomins och samhällets utveckling och blivit alltmer omfattande. Det finländska splittrade arbetspensionssystemet måste utvecklas kontinuerligt med särskild hänsyn till befolkningens förändrade åldersstruktur, längre livslängd och en balanserad finansiering trots instabilitet på den globala placeringsmarknaden. Den främsta målsättningen bör alltid vara utveckling av det finländska socialskyddet. Samtidigt måste man ta hänsyn till sambandet med regleringen av de europeiska finansmarknaderna. Längre arbetsliv och den genomsnittliga pensionsåldern Förlängning av arbetslivet har varit på tapeten på många håll under året. Längre livslängd och befolkningens åldersstruktur sätter press på höjda pensionsavgifter eller minskade pensionsförmåner. Det pågick en intensiv politisk debatt om att höja pensionsåldern och olika arbetsgrupper försökte hitta sätt att möjliggöra ett längre arbetsliv. Den av regeringen tillsatta karriärarbetsgruppen lämnade sitt betänkande i början av november Arbetsgruppen lyfte fram olika förändringsalternativ, men rekommenderade inget enskilt alternativ. Karriärdebatten fortsätter i arbetsmarknadsorganisationernas pensionsförhandlingsgrupp som leds av Jukka Rantala från

2 Pensionsskyddscentralen. Olika sätt att möjliggöra ett längre arbetsliv i enlighet med regeringsprogrammet behandlas även av arbetsmarknadsorganisationernas gemensamma arbetsgrupp med Jukka Ahtela som ordförande. Pensionsåldern steg en aning. Den genomsnittliga pensionsåldern inom hela arbetspensionssystemet år 2011 var 60,5 år. Ökningen jämfört med året innan var 0,1 år. Pensionsåldern har ökat ungefär i linje med vad man uppskattade när arbetspensionsreformen planerades år Den positiva utvecklingen återspeglas även i en ökad sysselsättning bland äldre arbetstagare. Solvensreglerna I december 2008 trädde en tidsbegränsad lag i kraft, genom vilken man på grund av finanskrisen ändrade bestämmelserna om verksamhetskapital och fondering av ålderspensioner. Lagen skulle ursprungligen gälla fram till slutet av år 2010, men dess giltighet förlängdes på våren fram till slutet av år Arbetsgrupperna som utvärderade arbetspensionssystemets solvensgränser lämnade sin rapport till social- och hälsovårdsministern den Arbetsgrupperna föreslog ett antal förändringar som ska genomföras i tre etapper. Den första etappens förändringar inriktades främst på enskilda brister och trädde i kraft i november Syftet med den andra etappen är att vidta förberedelser inför den tidsbegränsade lagens upphörande och den tredje etappen kommer att inbegripa omfattande reformer av solvens- och täckningsbestämmelserna. Förändringarna är under beredning på socialoch hälsovårdsministeriet. Solvens II Ändringarna i solvensregelverket är även kopplade till EU-projektet Solvens II. Avsikten med Solvens II-direktivet är att harmonisera kraven som rör solvens och försäkringstillsyn på EU-nivå, förbättra skyddet för försäkrings- och förmånstagarna samt öka den europeiska försäkringsbranschens konkurrenskraft internationellt. I direktivet ingår bestämmelser om behörighetskrav för administration och ledning, intern kontroll, solvens samt intern risk- och solvensutvärdering. Det finns även bestämmelser som rör bland annat aktuarieverksamhet, utläggning av verksamheter på entreprenad samt offentliggörande av information. Direktivet ska införas på nationell nivå för att gälla skade- och livförsäkringsbolag, men i praktiken påverkar det även i hög grad de bestämmelser som gäller arbetspensionsbolagen. Enligt en grupp specialister som granskade arbetspensionsbolagens solvensbestämmelser är det möjligt att utifrån Solvens IImodellen utveckla arbetspensionssystemets solvensmekanism till att bättre ta hänsyn till placeringsverksamhetens risker. Målet är att definiera en så funktionell solvensmekanism som möjligt med tanke på arbetspensionssystemets placeringsverksamhet, riskprofil och målsättningar. Social- och hälsovårdsministeriet förbereder även bestämmelser för de övriga förändringarna i anslutning till Solvens II-direktivet. Konkurrensfrämjande i arbetspensionsbranschen Efter en utredning om främjande av konkurrensen i arbetspensionsbranschen som publicerades år 2007 har man på olika nivåer diskuterat en ökning av konkurrensen med hjälp av lagstiftning. Man har särskilt lyft fram möjligheten att i viss mån göra beräkningsgrunderna bolagsspecifika. Socialoch hälsovårdsministeriet bad i december 2011 om ett utlåtande om bedömningspromemorian för arbetspensionssystemet, som behandlar bolagsspecifika driftskostnadsbelastningar för försäkringspremierna samt arbetshälsoverksamheten.

3 Eteras resultat Eteras totalresultat uppgick till -283 miljoner (171 milj. euro år 2010). Totalresultatet består av placeringsverksamhetens resultat, själva försäkringsrörelsens resultat och omkostnadsrörelsens resultat. Placeringsverksamhetens resultat var -252 miljoner euro (151 milj. euro), försäkringsrörelsens resultat -31 miljoner euro (19 milj. euro) och omkostnadsresultatet 1 miljoner euro (1,8 milj. euro). Eteras ansvarsskuld, det vill säga summan som reserverats för betalning av framtida pensioner, var i slutet av året miljoner euro (5 163 milj. euro). Ansvarsskulden minskade med cirka en procent från året innan. Verksamhetskapitalet som fungerar som buffert för placeringsverksamheten var 738 miljoner euro (991 milj. euro). Verksamhetskapitalet är den del av tillgångarna som inte är reserverad för att täcka det egentliga pensionsansvaret. Eteras solvens ligger fortfarande på en god nivå. Relationstalet som beskriver solvensställningen var 2,4 (2,4) och solvensgraden var 15,7 (21,2). Etera överför 5,8 miljoner euro till kundåterbäringar för år 2012, vilket i genomsnitt utgör 0,2 procent av den försäkrade lönesumman. År 2011 betalade Etera 9,1 miljoner euro i kundåterbäringar, det vill säga i genomsnitt 0,4 procent av avtalskundernas lönesumma. Etera har fortsatt att fokusera på kostnadseffektiviteten. De totala rörelsekostnaderna uppgick till 47 miljoner euro (46 milj. euro). Merparten av kostnaderna var personal- och IT-kostnader. Personalkostnadernas andel var 20 miljoner euro (19 milj. euro) Försäkringar och kunder Eteras premieinkomst fortsatte att öka. Eteras premieinkomst uppgick till 614 miljoner euro (570 milj. euro), vilket var 8 procent mer än året innan. Den ökade premieinkomsten berodde dels på en positiv konjunkturutveckling, men även på en aktiv försäljning av nya försäkringar. Eteras försäkrade lönesumma och arbetsinkomstsumma ökade. ArPL-lönesumman som premieinkomsten bygger på uppgick till miljoner euro (2 517 milj. euro), det vill säga 5 procent mer än under föregående år. Arbetsinkomstsumman för företagarkunderna steg till 89 miljoner euro (63 milj. euro), det vill säga med 42 procent jämfört med året innan. I kreditförluster från ArPL- och FöPL-premiefordringar bokfördes 8,5 miljoner euro (5,5 milj. euro). Eteras marknadsandel beräknad enligt premieinkomsten uppskattas vara oförändrad på 5,4 procent, det vill säga lika stor som år Försäljning och överföring av försäkringar Försäljningen av nya försäkringar var livlig under Etera fick nya ArPL-försäkringar (3 250) och nya FöPL-försäkringar (1 358). Eteras andel av försäljningen av ArPL-försäkringar bland arbetspensionsbolagen var cirka 15 procent (16 %). Av antalet sålda FöPL-försäkringar var Eteras andel 6 procent (6 %).

4 Det är möjligt att överföra försäkringar från ett arbetspensionsbolag till ett annat fyra gånger per år. Från Etera överfördes 688 fler ArPL-försäkringar till andra bolag än man fick in nya (-992). Antalet överförda försäkringar har minskat betydligt, och för FöPL-försäkringarnas del blev överföringsresultatet positivt för Etera. Tio fler FöPL-försäkringar överfördes till än från Etera (-236). Samtliga överföringar under året minskar Eteras premieinkomst med 16,9 miljoner euro (-15,6 milj. euro). Försäkringspremier och antal kunder Den genomsnittliga ArPL-försäkringspremien för Eteras kunder var 22,33 procent. För ArPLavtalskunder var premien exklusive kundåterbäring och förräntning 22,5 procent, om lönesumman år 2010 låg under 1,8 miljoner euro. Om lönesumman var högre påverkades premieprocenten av kundspecifika faktorer. För tillfälliga arbetsgivare var ArPL-premien 23,0 procent. FöPL-avgiften för företagare under 53 år var 21,6 procent och för företagare som fyllt 53 år 22,9 procent. Rabatten för nya företagare var 25 procent under de första 48 månaderna. Etera hade (21 000) ArPL-avtalskunder. Dessutom betalade kunder temporära försäkringspremier till Etera (32 000) Eteras marknadsandel bland temporära kunder var cirka 72 procent (77 %) i slutet av året. Antalet FöPL-försäkringar i slutet av året var (4 480). Antalet försäkrade arbetstagare i slutet av året var ( ). Nästan alla försäkringskunder rapporterar sina uppgifter elektroniskt, merparten av dem i realtid varje månad. Både avtalskunder och temporära kunder kan sköta sina försäkringsärenden på etera.fi. Omfattande projekt genomfördes för att utveckla tjänsterna och de relaterade IT-systemen. Målet är att det i framtiden ska gå ännu mer flexibelt att sköta sina försäkringsärenden i realtid. Eteras samarbete med Sampo Bank Etera tecknade i slutet av år 2010 ett samarbetsavtal med Sampo Bank. Målet är att tillhandahålla mångsidigare service till kunderna. Försäljning av Eteras arbetspensionsförsäkringar på Sampos 120 kontor och Contact Center inleddes i juni Försäljningssamarbetet innebär att Sampo säljer Eteras arbetspensionsförsäkringar till sina små och medelstora företagskunder. Kontakt med kunder Etera hade nära kontakt med sina kunder under året. Eteras kundrelationer hanteras genom försäljningsregionerna Södra, Västra och Norra Finland som leds av regionala försäljningsdirektörer. En särskild enhet ansvarar för stora kunder i hela landet. Kundservicecentret betjänar kunderna per telefon. Enligt Eteras undersökning om kundtillfredsställelsen är både företags- och företagarkunderna nöjda med bolaget. Eteras traditionella löneförvaltningsdagar besöktes av sammanlagt personer på 13 olika orter. Etera åkte på turné tillsammans med FPA, Skatteförvaltningen och Sampo Bank för att utbilda personer som arbetar inom löneförvaltning. Delegationen för arbetsgivare och företagare sammanträdde två gånger. Kundrådsverksamheten vidareutvecklades. Etera har nio kundråd som utgör en viktig kanal för feedback som hjälper bolaget att utveckla sin verksamhet. Även samarbetet med revisionsbyråerna intensifierades.

5 Arbetshälsa Under år 2011 använde sig mer än (15 000) personer av Eteras arbetshälsotjänster. Enligt en undersökning som genomfördes i slutet av året ligger kundtillfredsställelsen gällande Eteras arbetshälsotjänster fortfarande på samma höga nivå som Eteras mål är att främja arbetshälsan och förebygga arbetsoförmåga och därigenom bidra till ett längre arbetsliv. Etera genomförde betydligt fler arbetshälsoundersökningar hos sina kundföretag än under I juni öppnades Eteras nya webbtjänst Kompassi, som underlättar systematisk och professionell hantering av arbetshälsofrågor. Tjänsten är särskilt avsedd för små och medelstora kundföretag, men även större företag kan ha nytta av tjänsten. På Etera-opistos kursdagar erbjöd Etera sina kundföretag olika verktyg för utveckling av chefsarbetet och hela arbetsplatsen. Turnén SuomiMies Seikkailee 2011 besökte 18 städer under våren och hösten. Målet med kampanjen är att inspirera män i arbetsför ålder att motionera. Etera är en av huvudsamarbetspartnerna till SuomiMies-turnén tillsammans med programmet I form för livet. På hösten delade Etera ut sitt första arbetshälsopris till Delipap Oy. Valet motiverades med Delipaps engagemang för långsiktig och systematisk utveckling av personalens välbefinnande. Hedersomnämnanden för utveckling av arbetshälsan gick till Terramare Oy och TeppMan Oy. Eteras arbetshälsopris utdelas vartannat år. Etera-intyget Etera är det första pensionsbolaget som utvecklat ett elektroniskt arbetspensionsintyg som innehåller de månatliga personaluppgifterna. Intyget började användas i slutet av året. Etera-intyget kan skrivas ut på etera.fi. Informationen i Etera-intyget kan även beställas från Lagen om beställarens ansvar förutsätter bland annat att beställaren kontrollerar att pensionsskyddet är i sin ordning. Därför måste ett intyg om arbetspensionsförsäkringar och betalda pensionsavgifter bifogas till offerter. Eteras mål är att med hjälp av Etera-intyg i realtid bidra till att förebygga den svarta ekonomin. Pensioner Pensions- och rehabiliteringskostnaderna ökade med 3 procent från året innan. Etera betalade ut miljoner euro i pensioner och rehabiliteringskostnader (998 milj. euro). I ansvarsfördelningsersättningar för gemensamt finansierade pensioner fick Etera in 333 miljoner euro (344 milj. euro). Etera hade i slutet av året pensionstagare ( ). Pensionsansökningar Pensionsansökningarna minskade med 3 procent från året innan. Etera tog emot nya pensionsansökningar (9 630). Antalet ansökningar om ålderspension ökade med 4 procent och antalet invalidpensioner med 3 procent. Antalet familjepensioner minskade med 2 procent. Antalet ansökningar om arbetslöshetspension minskade med 53 procent och antalet ansökningar om deltidspension med 50 procent. Den kraftiga minskningen förklaras av att rätten till arbetslöshetspension upphörde för personer födda efter Samtidigt höjdes åldersgränsen för deltidspension till 60 år i början av Etera behandlade sammanlagt pensionsansökningar och pensionsärenden under året (22 131).

6 Nya pensionsansökningar enligt pensionsslag Pensionsslag 2010 (antal) 2011 (antal) Förändring (%) Ålderspension % Invalidpension % Arbetslöshetspension % Deltidspension % Familjepension % Totalt % Beviljade pensioner Etera beviljade nya pensioner (7 291), vilket är 2 procent fler än året innan. Antalet beviljade FöPL-pensioner var 76 (58). Av de nya pensionerna var 38 procent ålderspensioner och 33 procent invalidpensioner. Familjepensionerna utgjorde 26 procent, arbetslöshetspensionerna 2 procent och deltidspensionerna 1 procent. De vanligaste orsakerna till invalidpensioner var fortfarande besvär i stöd- och rörelseorganen (31 %) och mentala störningar (28 %). Beviljade pensioner Pensionsslag (antal) Förändring (%) (antal) Ålderspension % Invalidpension % Arbetslöshetspension % Deltidspension % Familjepension % Totalt % Yrkesinriktad rehabilitering Etera fattade sammanlagt beslut om yrkesinriktad rehabilitering (1 096). Av dessa gällde 607 nya ansökningar om rätt till rehabilitering (573). En av förutsättningarna för beviljande av yrkesinriktad rehabilitering är att den sökande hotas av arbetsoförmåga under de närmaste åren. Målet med yrkesinriktad rehabilitering är att arbetstagaren eller företagaren återvänder till jobbet och blir kvar i arbetslivet. Av de arbetstagare som deltar i yrkesinriktad rehabilitering återvänder över 70 procent till arbetslivet. Genomsnittlig pensionsålder och ansökningarnas handläggningstid Den genomsnittliga pensionsåldern inom Etera ökade under år 2011 och var 58,2 år (57,8). Den genomsnittliga åldern för ålderspension inom Etera var 64,4 år (64,4 år). Pensionsansökningarnas behandlingstid på Etera var i genomsnitt 38 dagar (33). Den genomsnittliga behandlingstiden för hela arbetspensionssystemet var 41 dagar.

7 Ändringsansökningar Antalet ändringsansökningar till besvärsnämnden och försäkringsdomstolen minskade. Besvärsnämnden behandlade 437 (492) pensionsbeslut från Etera och försäkringsdomstolen 102 (153) beslut. I besvärsnämnden ändrades 4 procent av Eteras beslut (7 %) och i försäkringsdomstolen 7 procent av besluten (9 %). Dessutom gjorde Etera 63 självrättelser till besvärsnämnden (39) och 7 till försäkringsdomstolen (6). Pensionsutdrag Etera skickade sammanlagt ut arbetspensionsutdrag ( ). Pensionsutdragen skickades till samtliga arbetstagare och företagare med försäkring hos Etera. I slutet av år 2011 hade personer valt att få elektroniska pensionsutdrag via etera.fi. Utdragen ledde till (1 300) korrigeringsansökningar. Pensionsutdraget innehåller uppgifter om pensionsgrundande inkomster och oavlönade perioder som ger rätt till pension. Personer över 50 år får även en uppskattning av sin kommande ålderspension. Etera skickade under 2011 ut ett stort antal pensionsutdrag till anställda i den offentliga sektorn som under sitt senaste privata anställningsförhållande varit försäkrade hos Etera. Från 2012 och framåt skickas ett mer heltäckande pensionsutdrag med inkomstuppgifter från både den privata och den offentliga sektorn. Samtidigt minskar antalet pensionsutdrag som Etera skickar ut i och med att även den offentliga sektorns pensionsanstalter börjar skicka ut utdrag. Från och med 2013 kommer pensionsbolagen bara att skicka ut arbetspensionsutdrag per post vart tredje år. Utbetalning av pensioner Utbetalningen av pensioner försenades på grund av störningar i bankernas system i februari, oktober och november. Pensionerna kunde trots allt betalas till pensionstagarnas konton under rätt betalningsdag. Placeringar Det verkliga värdet på Eteras placeringar uppgick i slutet av år 2011 till miljoner euro (5 420 milj. euro). Avkastningen på Eteras placeringar blev -2,3 procent (8,0 %). Gängse värde på placeringarnas avkastning uppgick till -125 miljoner euro (410 milj. euro). Placeringarnas nominella årsavkastning under de senaste tio åren var 3,7 procent. Eteras riskjusterade placeringstillgångar anges nedan. I parentes anges siffrorna för 2010 i miljoner euro. Ränteplaceringar miljoner euro (2 778) o Lånefordringar 414 miljoner euro (486) o Masskuldebrevslån emitterade av offentliga samfund 502 miljoner euro (585) o Masskuldebrevslån emitterade av övriga samfund miljoner euro (1 366) o Övriga finansmarknadsinstrument och depositioner 315 miljoner euro (343) Aktieplaceringar miljoner euro (1 698) o Noterade aktier 967 miljoner euro (1 367) o Kapitalplaceringar 324 miljoner euro (251) o Onoterade aktier 82 miljoner euro (80)

8 Fastighetsplaceringar 813 miljoner euro (769) o Direkta fastighetsplaceringar 611 miljoner euro (599) o Fastighetsfonder och fondföretag 202 miljoner euro (170) Övriga placeringar 138 miljoner euro (175) o Hedgefonder 138 miljoner euro (169) o Råvaruplaceringar o Övriga placeringar År 2011 var Eteras första verksamhetsår med den nya placeringsstrategin. Erfarenheterna har varit positiva. Portföljens genomsnittliga risknivå var betydligt lägre än tidigare, vilket bidrog till en fortsatt god solvens trots det tredje kvartalets marknadschock. Ett tillräckligt verksamhetskapital och ett bredare urval av olika instrument än tidigare möjliggjorde en resultatinriktad placeringsstrategi trots marknadens överreaktion. Det sista kvartalets avkastning blev utmärkt i förhållande till riskkapaciteten. Kärnan i Eteras placeringsstrategi är en kontinuerlig utvärdering av förhållandet mellan risk och avkastning för olika placeringar och en strävan efter en optimal portföljsammansättning vid varje givet tillfälle för att maximera avkastningen enligt den i placeringsplanen fastställda risknivån. Den proaktiva riskhanteringen blev framgångsrik. Risknivån för Eteras placeringsportfölj var som lägst före jordbävningen i Japan och börsraset i augusti. De största utmaningarna under det tredje kvartalet var att skydda sig mot ränteriskerna och att den finländska aktiemarknaden föll betydligt kraftigare än marknaderna där man skyddat sig mot aktierisken. Under det fjärde kvartalet höjde Etera portföljens risknivå, men drog framför allt nytta av marknadens ständiga överreaktioner på nyhetsflödet. I takt med den tilltagande marknadsinstabiliteten blev portföljhanteringen exceptionellt aktiv. I slutet av 2011 utarbetades en placeringsplan för 2012, där man vidareutvecklar definitionen av en optimal risknivå. Eteras grundscenario för makromiljön år 2012 var relativt positiv jämfört med den dystra stämningen i slutet av året, vilket återspeglades i en höjning av portföljens risknivå. Ränteplaceringar Eteras ränteplaceringar avkastade -0,5 procent (4,9 %). Den negativa resultatutvecklingen berodde främst på höjda kreditriskpremier under det tredje kvartalet, trots att man minskade andelen företagslån med hög risk redan under sommaren. Etera såg inga skäl att utsätta portföljen för ränterisker i slutet av året, eftersom den nominella avkastningen på AAA-ländernas långfristiga lån minskade till omkring två procent och de reella räntorna blev negativa, samtidigt som staternas kreditvärdighet minskade. Ränteskydden försämrade resultatet, särskilt när räntorna sjönk i september. Etera ökade de likvida finansmarknadsplaceringarnas andel i portföljen betydligt jämfört med året innan. Under det fjärde kvartalet höjde man kreditrisken på ett taktiskt lyckat sätt, vilket hade en positiv effekt på ränteplaceringarnas avkastning. I slutet av året innehöll portföljen endast finska statslån och inga obligationer emitterade av övriga euroländer. De offentliga masskuldebrevslånen avkastade -3,6 procent (-0,2 %) och övriga sammanslutningars masskuldebrevslån -1,2 procent (8,3 %). Övriga finansmarknadsinstrument och depositioner gav en avkastning på 1,7 procent (1,8 %).

9 Aktieplaceringar Eteras aktieplaceringar gav en avkastning på -10,3 procent (16,8 %). Aktieportföljens avkastning försämrades särskilt av att den finska aktiemarknaden presterade betydligt sämre den allmänna marknadsutvecklingen. Under det sista kvartalet återhämtade sig aktiekurserna en aning, vilket i kombination med Eteras taktiska placeringsbeslut minskade aktieförlusterna avsevärt. Europaportföljen som sammanställdes år 2010 med fokus på en stabil avkastningsutveckling visade sig fungera väl under det tuffa börsåret. Portföljen gav betydligt bättre avkastning än de allmänna indexen i Europa. Utvecklingsarbetet med aktiestrategin för hela portföljen fortsätter i samma riktning för både de direkta och de externt förvaltade placeringarna. Avkastningen på noterade aktier blev -16,2 procent (17,9 %) och på onoterade aktier 9,2 procent (10,4 %). Företagsfinansiering Eteras företagsfinansiering består av placeringar i kapitalfonder samt finansiering i form av eget och främmande kapital, främst till finländska företag. Den totala avkastningen för Eteras företagsfinansiering låg på 8,0 procent (5,9 %). Eteras kapitalplaceringar avkastade 15,0 procent (11,2 %). Eteras kapitalfondsportfölj har lägre risker än genomsnittet och består av fonder som främst inriktar sig på små- och medelstora företag. Kapitalplaceringarnas värde ökade huvudsakligen tack vare en positiv utveckling bland företagen som ingår i portföljen. Antalet avyttringar, särskilt i Europa, var fortsatt måttlig. Etera tecknade två nya placeringsavtal med kapitalfonder. Etera har vid sidan av kapitalfonderna satsat på direkta investeringar, främst i finländska företag. Under året genomfördes fem nya investeringar och två fortsättningsinvesteringar. Eteras kreditstock i slutet av året var 414 miljoner euro, 72 miljoner euro mindre än året innan. Den minskade kreditstocken beror på en minskad efterfrågan på ArPL-återlån samt förtida amorteringar och återbetalningar av lån till följd av företagens förbättrade kassasituation. Inom företagslån har Etera fortsatt att fokusera på andra låneinstrument i stället för återlån efter hand som marknadsläget har förändrats. Avkastningen på lånefordringarna blev 3,0 procent (3,4 %). Fastighetsplaceringar Avkastningen på fastighetsplaceringarna blev 7,9 procent (0,7 %). De direkta fastighetsplaceringarnas avkastning uppgick till 5,0 procent (2,1 %). De direkta placeringarnas värde har utvecklats svagt positivt och särskilt lokalfastigheternas kapacitetsutnyttjande har förbättrats. I slutet av året stod 8,3 procent (10,8 %) av lokalfastigheterna tomma. Fastighetsfonderna gav en god avkastning: 17,6 procent (-3,7 %). Inom fastighetsfonder fokuserade Eteras portfölj på inhemska fonder som har återhämtat sig betydligt långsammare efter år 2008 än många utländska fonder. En märkbar värdeåterhämtning ägde rum först år Bostadsfonderna gav en särskilt god avkastning. Våren 2010 vann Etera en tomtöverlåtelsetävling ordnad av Senatfastigheter för kvarteren 2017 och 2018 i Tölöviken i Helsingfors, samt våren 2011 för kvarteret Tomternas byggnadsrätt omfattar sammanlagt cirka m² våningsyta. På tomterna byggs kontor för Alma Media Abp, KPMG och Ernst & Young Ab. Byggandet av Alma Medias kontorshus pågår som bäst. Byggandet av KPMG:s kontor inleds våren 2012 och Ernst & Young Ab:s på hösten. Arkitekttävlingar har

10 arrangerats för samtliga byggnader. Byggnaderna har ett utmärkt läge i Helsingfors stadskärna ur trafiksynpunkt och efterfrågan på hyreslokaler har därför varit stor. Etera tror att fastigheterna kommer att väcka intresse även i framtiden, och ha en god avkastningsutveckling på lång sikt med små värdefluktuationer. Etera deltar även i byggandet av flervåningshus i trä med fem trähusprojekt i Vik i Helsingfors. Stämningen på lokalfastighetsmarknaden i Finland var fortfarande optimistisk under det första halvåret I och med Greklands skuldproblem på sommaren blev dock stämningen snabbt osäker, och fastighetsaffärernas värde hamnade under 2 miljarder på årsnivå, det vill säga ungefär på samma nivå som år Våren 2011 sålde Etera tillsammans med Sitra fastighetsaktiebolaget Itämerentori till fonden Exilion Real Estate I Ky. Övriga placeringar Eteras övriga placeringar bestod av hedgefonder, råvaruplaceringar och övriga placeringar. Den totala avkastningen på de övriga placeringarna var 13,8 procent (5,9 %). Hållbara investeringar Etera undertecknade i slutet av år 2010 FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (UNPRI) och rapporterar årligen om hur principerna följs. Förutom de ekonomiska aspekterna beaktas även miljömässiga och sociala faktorer samt god förvaltningspraxis i placeringsverksamheten. Etera är också medlem i föreningen FINSIF som verkar för ansvarsfull investeringsverksamhet. Etera förbinder sig till hållbar utveckling även när det gäller bolagets fastighetsplaceringar. Etera är med i Green Building Council Finland, vilket innebär är att bolaget ska främja hållbar utveckling och ekoeffektivitet i sina fastighetsplaceringar. Etera tillämpar LEED-certifiering eller andra miljöcertifikat i sina byggprojekt. Ämbetshuset i Seinäjoki som ägs av Etera fick LEED-certifikat i september. Tidigare har även köpcentret Sello som Etera är delägare till fått LEED-certifikat. Aktivt ägarskap är en viktig del av den ansvarsfulla placeringsverksamheten på Etera. Etera deltog i så många som möjligt av bolagsstämmorna för de bolag som Etera har innehav i. Etera fäster även vikt vid hurdana styrelserna är i de bolag där Etera är delägare, vilket särskilt märks i de onoterade bolagen, där Etera har betydande andelar. Eteras placeringsportfölj utvärderades ur hållbarhetsperspektiv och man genomförde bland annat en kartläggning över hur Eteras fondföretag förbinder sig till ansvarsfull placeringsverksamhet och vilka av dem som har undertecknat UNPRI. Etera genomförde även en kartläggning av externa serviceleverantörer som skulle kunna analysera Eteras placeringsportfölj och sökte samarbetspartners med analyskriterier som motsvarar Eteras syn på hållbarhetsfrågor. Företagsansvar Eteras huvudkontor fick WWF:s Green Office-certifikat i januari Etera har ett miljöprogram där bolaget förbinder sig att minska pappers-, el- och värmeförbrukningen samt mängden avfall. Etera rapporterar årligen resultaten till WWF. I januari fick Etera även Lassila & Tikanojas svanenmärkta certifikat för ekologisk städning som ett erkännande för den miljövänliga städningen på huvudkontoret. Etera har börjat använda hundraprocentigt grön el från förnybara källor på sitt huvudkontor.

11 Etera rapporterar årligen om ansvarsfrågor i en kombinerad årsberättelse och hållbarhetsrapport. Etera följer redovisningsprinciperna GRI 3 i rapporteringen och låter granska rapporten externt. Eteras etiska principer godkändes i januari Koncernen Koncernen hade 45 dotterbolag (37), varav 34 var fastighetsaktiebolag, 10 var bostadsaktiebolag och ett var aktiebolag. Dessutom var Etera delägare i 17 (15) ägarintresseföretag. Etera grundade två fastighetsaktiebolag och tre bostadsaktiebolag under rapporteringsperioden samt köpte fem och sålde två dotterbolag. Personal Det genomsnittliga personalantalet var 284 personer (292), varav 95 procent fast anställda (98 %). 73 procent av personalen var kvinnor (73 %), och personalens medelålder var 45 år (46). 23 anställda lämnade Etera (49), varav fem gick i pension (12). Etera rekryterade 41 nya anställda (14), varav 34 för fast anställning (6). Styrelsen godkände bolagets senaste lönepolicy i december Personalens löner och ersättningar uppgick sammanlagt till 16 miljoner euro (16 milj. euro). Etera tillämpar ett resultatlönesystem som omfattar hela personalen. Ledningen, placerarna och säljarna har separata resultatlönesystem. Eteras kombinerade årsberättelse och hållbarhetsrapport innefattar en redogörelse över löner och ersättningar. Övervakningen av placeringsrisker stärktes och omstrukturerades i januari Verksamheten avskiljdes helt och hållet från placeringsfunktionen och övergick till ett controllerteam inom ekonomi- och personalfunktionen En ny enhet inrättades för att ta hand om kundverksamheten. Dessutom ägde ett antal mindre organisationsförändringar rum under året. Den tillträdde MD Maija Haanpää som överläkare på Etera. MD, professor Juhani Juntunen som varit Eteras överläkare sedan 1990 avgick med ålderspension i början av juni För att främja utvecklingen bildades en utökad ledningsgrupp som inledde sin verksamhet i maj. Den består av ledningsgruppen och olika personer med utvecklingsansvar. Personalens utveckling och välbefinnande Chefsutbildningen fokuserade på att stärka chefernas coachningsfärdigheter. Samma tema lyftes fram inom projektverksamheten genom ett separat utbildningsprogram. Kundcheferna och försäljningsdirektörerna deltog i försäljningskurser. Hela personalens kundservicekompetens stärktes under våren med hjälp av olika evenemang. Distansarbete testades på Etera i slutet av 2010 och introducerades officiellt under våren Erfarenheterna har varit positiva. Lönesättningen utvecklades i fråga om flexibilitet och tajmning. Ett elektroniskt innovationsverktyg infördes i början av år Alla anställda har möjlighet att lämna in idéer och delta i utvecklingen av verksamheten. Personalens välbefinnande var ett viktigt tema och arbetsklimatet och personaltillfredsställelsen undersöktes med olika enkäter och studier. Medarbetarnas möjligheter att påverka förbättrades genom det interna projektet Hyvä työpaikka. Projektets mål är att göra Etera till en ännu bättre

12 arbetsplats med hjälp av olika planer och konkreta åtgärder. På våren ordnades den traditionella motionsdagen som en del av SuomiMies-turnén. Ett av höstens motionsinitiativ var en stegtävling. På hösten firade Etera 50-årsjubileum med såväl kunder och intressenter som med en egen personalfest. Förvaltning Eteras delägare är försäkringstagarna, de försäkrade arbetstagarna gemensamt och ägarna av garantiandelar. Etera har ett garantikapital om euro uppdelat på 112 garantiandelar med ett nominellt värde på euro. På garantikapitalet betalas årligen en ränta som motsvarar en rimlig avkastning. Räntan är den beräkningsränta som används för ArPL-försäkringen, plus en procentenhet. Bolagsstämman beslutar årligen om utbetalning av ränta på garantikapitalet. Eteras ordinarie bolagsstämma ordnades den Förvaltningsrådet sammanträdde två gånger och styrelsen 11 gånger. Ordförandena sammanträdde före styrelsemötena. På sex av dessa möten behandlades utnämnings- och löneärenden. Valutskottet sammanträdde två gånger och revisionsutskottet tre gånger. Samma personer fortsatte som Eteras styrelseordförande. På sitt möte den utsåg styrelsen byggföretaget Hartelas vd Lasse Johansson till ordförande och specialist Mikko Nyyssölä från Finlands Näringsliv EK och Kyösti Suokas från Rakennusliitto ry till vice ordförande. Även förvaltningsrådets ordförande fortsätter på sina poster. Förvaltningsrådets ordförande är förvaltningsdirektör Antero Saarilahti från YIT Abp och vice ordförande är avtalsombudsman Markus Ainasoja från Rakennusliitto ry. Bolagsstämman utsåg två nya medlemmar till Eteras förvaltningsråd och 12 medlemmar som står i tur att avgå för mandatperioden som upphör vid den ordinarie bolagsstämman Bolagsstämman valde också revisorer, även fortsättningsvis från Ernst & Young Ab. I Eteras kombinerade årsberättelse och hållbarhetsrapport ingår en redogörelse för Eteras bolagsstyrning (Corporate Governance Statement). Riskhantering Riskhanteringen är en del av den interna kontrollen. Eteras riskhantering syftar till att hantera risker som kan äventyra bolagets lagstadgade uppgift, dess strategiska målsättningar och verksamhetens utveckling och genomförande i enlighet med uppställda mål. Styrelsen och verkställande direktören har det yttersta ansvaret för riskhanteringen. Styrelsen godkänner årligen en riskhanteringsplan som täcker hela verksamheten. Ansvaret för planering, uppföljning och samordning av Eteras övergripande riskhantering i den omfattning som verkställande direktören godkänt har fördelats separat. Placeringarnas riskövervakning har skötts separat från själva placeringsverksamheten. Controllerteamet inom ekonomi- och personalfunktionen har till uppgift att utvärdera och övervaka placeringsriskerna och rapportera om dem till styrelsen och ledningen. Försäkringsverksamhetens risker hanteras med utjämningsansvaret. Försäkringsrörelsens resultatöverskott överförs till utjämningsansvaret som på motsvarande sätt används för att täcka eventuella underskott.

13 Placeringsriskerna hanteras genom att justera portföljens risknivå och riskfördelning så att riskfördelningen och sammansättningen alltid är optimal i förhållande till bolagets solvens och finansmarknadssituationen. Eteras styrelse har fastställt riskgränser, det vill säga vilka risknivåer som är acceptabla för olika tillgångsslag och för hela portföljen. De viktigaste riskområdena är aktie-, ränte- och valutariskerna samt risker som rör fastigheter och hedgefonder. Riskhanteringen och de viktigaste riskerna som gäller Etera beskrivs mer ingående i bilagorna till bokslutet. Framtidsutsikter Arbetspensionssystemets utveckling fortsätter. Det är viktigt att systemet utvecklas enligt socialskyddets villkor och med hänsyn till det splittrade systemets funktionalitet. Företagen måste fortfarande ha flera alternativa sätt att ordna det lagstadgade pensionsskyddet. Arbetspensionsföretagen konkurrerar genom effektiv hantering av pensionsskyddet. Detta är något man måste ta hänsyn till om försäkringspremiernas driftskostnadsbelastning ska bli bolagsspecifik. Pensionssystemets hållbarhet påverkas förutom av åtgärderna för att förlänga arbetslivet även av det allmänna ekonomiska läget. Om Europa undviker en kreditrecession förväntas eurozonens och Finlands ekonomier återhämta sig under det senare halvåret 2012 tack vare en låg räntenivå, en svagare eurokurs och global tillväxt. Detta förbättrar placeringarnas avkastningsutsikter och sänker deras risknivå. Den starka kursåterhämtningen har fortsatt i början av Eteras placeringsverksamhet utvecklas kontinuerligt. Målet är en stabil solvens och konkurrenskraftig avkastning. Ansvarsfull placering av pensionsmedlen kräver noggrann analys av placeringsobjekten både när det gäller socialt ansvar och marknadsmässig prissättning. Etera satsar kraftigt på utveckling av webbtjänster och ett nytt försäkringssystem. Tjänsterna utvecklas i samråd med kunderna för att det även i fortsättningen ska gå så behändigt som möjligt att sköta försäkrings- och pensionsärenden genom olika kanaler. Nya kunder lockas via elektroniska kanaler samt genom Eteras eget nätverk och partnersamarbeten. Etera satsar särskilt på samarbetet med Sampo Bank och på att utmärka sig med hjälp av sin företagsprofil. Etera strävar efter att främja längre arbetsliv bland de försäkrade med arbetshälsotjänster och vältajmad rehabilitering.