Utveckling av bärhjälpmedel för livsmedelspåsar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckling av bärhjälpmedel för livsmedelspåsar"

Transkript

1 Akademin för Innovation, Design och Teknik Utveckling av bärhjälpmedel för livsmedelspåsar Examensarbete, produktutveckling - konstruktion 15 högskolepoäng, grundnivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign Jeanette Jönsson Marina Wiklöf Presentationsdatum: 17 juni 2011 Handledare: Jan Frohm Examinator: Rolf Lövgren

2 Sammanfattning Denna rapport avhandlar det examensarbete som genomförts av Jeanette Jönsson och Marina Wiklöf, vårterminen 2011 vid Mälardalens Högskola. Rapporten redogör för utvecklingen av ett bärhjälpmedel för frakt av livsmedelspåsar. Den fråga som utreds är: Går det att utveckla ett enkelt bärhjälpmedel som avlastar fingrar, armar och axlar vid frakt av tunga livsmedelspåsar, samt som konsumenten vill använda? En marknadsundersökning görs. Den visar att det de flesta upplever problem med, vid frakt av livsmedelspåsar, är att de får ont i fingrarna. De flesta som svarar i marknadsundersökningen anger att de inte kan tänka sig att betala mer än 20 kr för ett bärhjälpmedel. Detta innebär att ett bärhjälpmedel måste ha en mycket låg tillverkningskostnad. Arbetet inleds med en problemförståelsefas där de krav och förväntningar som finns på bärhjälpmedlet listas. Stor fokus läggs på att bärhjälpmedlet skall vara litet och lätt att ta med sig. Samtidigt som det avlastar de kroppsdelar som utsätts för negativ belastning. En målgrupp för bärhjälpmedlet väljs; unga utan tillgång till bil. För att utveckla bärhjälpmedlet används olika produktutvecklingsverktyg som QFD, Pugh s matris och FMEA. Resultatet blir en 3mm tjock platta av silikon. Den är formad som en hand och har ett hål för tummen. Den skyddar fingrarna från att påshandtaget skall skära in. Silikonet är tillräckligt stumt för att dämpa den skärande känslan samtidigt som det är mjukt mot handen. I slutsatsen framgår att projektet, från att vara väldigt inriktat på en ergonomisk lösning, gått till att vara mer riktat på att försöka få konsumenten att använda bärhjälpmedlet överhuvudtaget. Detta innebär att den lösning som presenterats inte löser problemet med negativ belastning på alla de kroppsdelar som nämnts. Däremot har en lösning skapats som löser det problem de flesta hade vid frakt av livsmedelspåsar; att påshandtaget skär in i handen. Dessutom kan det, i och med att bärhjälpmedlet skyddar fingrarna, hjälpa handleden, armen och axeln att slappna av. Avslappnade muskler gör att belastningen inte blir lika negativ. Det utvecklade bärhjälpmedlet är litet och lätt att ta med sig. Dess mjuka material gör att det går att böja för att få plats i jackfickor eller liknande. Därutöver är bärhjälpmedlet lätt att tillverka och kan tillverkas på flera olika produktionseffektiva sätt. ii

3 Förord Projektmedlemmarna skulle vilja tacka alla som bidragit med kunskap och hjälpt till vid utvecklingen av bärhjälpmedlet. Först och främst så tackar projektmedlemmarna handledaren, Jan Frohm, för hans vägledning under projektets gång. Han har väglett projektet i rätt riktning utan att ha gett för mycket direktiv. Han har hjälpt projektmedlemmarna att finna så många lösningar som möjligt genom att ge alternativa förslag och därmed främjt kreativiteten. Tack till Henrik Lekryd för hans hjälp vid modelltillverkningen. Han har engagerat bidragit med kunskap och information som varit till stor hjälp under bärhjälpmedlets modelltillverkning. Projektmedlemmarna vill även tacka Bengt Erik Gustavsson, verkstadstekniker vid Mälardalens Högskola i Eskilstuna, för hans hjälp med information om materialval och tillverkningsmetoder. Joakim Vasilevski, student vid Mälardalens högskola i Eskilstuna har hjälpt till och bidragit med kunskaper och information kring modelltillverkning. Robert Röbech skall ha tack för de kunskaper han delat med sig kring ergonomi. Slutligen vill projektmedlemmarna tacka Kjell David Jonsson på ABIC Kemi som tagit sig tid till att svara på projektmedlemmarnas frågor om silikon. iii

4 Ordlista Ord/Förkortning Avforma Bärhjälpmedel CAD CAM Deadline Design Detaljdesign DFA DFC DFM DFMain DFX Differentiering Distributionskanal Dramaten Ergonomi Definition Ta ur gjutgods ur gjutform. Produkt eller verktyg som underlättar lyft och frakt av tunga livsmedelspåsar. Computer Aided Design. Datorstyrt program som används vid produktutveckling. Computer Aided Manufacturing. Datorstyrt program som används vid tillverkning av modeller vid produktutveckling. Sluttid för aktivitet eller examensarbetet. Utveckling av en lösning på ett medvetet och innovativt sätt med krav på både funktionalitet och estetik. Anpassning av designen så att denna passar i detalj. Design For Assembly. Verktyg för produktutveckling. Design For Costs. Design For Manufacturing. Verktyg för produktutveckling. Design For Maintenance. Verktyg för produktutveckling. Refererar till alla Design For verktyg, t.ex. DFA, DFMain, DFM Hur produkten skiljer sig ifrån konkurrenter Hur produkten når ut till kunden. Till exempel genom återförsäljare. Väska på hjul som många använder för att underlätta frakten av livsmedel. Eftersom väskan har hjul, kan användaren dra denna efter sig och på så sätt slippa tunga lyft. Står för läran om människan i arbete. FMEA Failure Mode and Effect Analysis. Verktyg för produktutveckling. Forum Kallas en plats där en viss debatt eller liknande kan äga rum. I detta projekts fall, internet. Frakt Benämningen används i detta examensarbete för att bära livsmedelspåsar en viss sträcka. Funktionsanalys Är en analys av en produkts eller systems funktioner. Give away Sponsorprodukt som företag kan använda för att marknadsföra företaget. Ingenjörsmässig egenskap Tekniska krav. Konstruktion Kravspecifikation Kvalitet Layout Hur en produkt är uppbyggd Dokument som sammanfattar beställarens önskemål och krav på funktionen eller produkten som ska framställas. En produkts förmåga att tillfredsställa krav, och helst överträffa kundernas förväntningar. Placering av föremål på en yta. iv

5 Livsmedelspåse Logistik Länk Lättanvändlig Lönsamhet Mindmap Modell MTTR Mun till mun marknadsföring Negativ belastning Optimering Overheadkostnad Positionering Prototyp QFD RPN Segmentering Semiotik Shoretal Smidig Statisk spänning Underhåll Vinstmarginal Webbsida Påse i from av plast eller papper som används vid frakt av dagligvaror. Kunskapen att leda och kontrollera materialflöden, samt resurs, information och monetära flöden. Inom datalogin en datastruktur som leder en internetsida till en annan. I detta examensarbete: Produkt med god semiotik som kräver kort monteringstid på användaren. I detta examensarbete: Går det att tjäna pengar på bärhjälpmedlet? En teknik som används för att göra anteckningar. Nyckelord används. Verklig skalenlig avbildning av den utvecklade produkten. Mean Time To Repair, tiden det tar för en produkt att bli reparerad och kan användas igen. Marknadsföringsmetod som förlitar sig att nöjda kunder sprider deras positiva upplevelser vidare. Syftar till den statiska spänning som uppstår i musklerna. Finna den bästa lösningen på problemet utifrån de förutsättningar som ges. Inkluderar alla kostnader för administration, konstruktion, sekretessarbete, hyra av lokaler etc. Hur produkten ska positionera sig hos kunderna. Kundernas uppfattning av produkten. Testmodell eller utkast av den verkliga produkten som sedan ska produceras. Quality Function Deployment. Risk Priority Number, mätvärde som anger hur stor risken för felsättet i en FMEA analys är. Den valda målmarknaden för produkten. Läran om tecken och teckensystem. Hur man tolkar en produkts funktion genom form och symboler. Tal som anger hårdhet på silikon. Se definition för: Lättanvändlig Statisk spänning i muskeln. När muskeln hålls spänd utan att den utför något arbete alternativt belastas med för stor last. Hur lätt en produkt är att underhålla. T.ex. att rengöra, reparera, smörja, etc. Procentsats som anger företagets vinst i förhållande till omsättning. En dataterm som syftar till en informationsmängd på en webbplats som man kan nå utan att gå vidare via en länk v

6 Innehåll FIGURFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND UPPDRAGET SYFTE OCH MÅL PROJEKTDIREKTIV PROBLEMFORMULERING PROJEKTAVGRÄNSNINGAR TEORETISK BAKGRUND OCH LÖSNINGSMETODER PLANERING Gruppkontrakt Gruppmöten Gantt schema PROBLEMFÖRSTÅELSE Marknadsanalys Ergonomi Funktionsanalys QFD Kravspecifikation IDÉGENERERING Idégenerering FRAMTAGNING AV LÖSNINGAR Konceptgenerering Pugh s matris FMEA Konceptval BEARBETNING AV LÖSNING Bearbetning av koncept KONSTRUKTION CAD Modelltillverkning PIPS FLÖDESSCHEMA TILLÄMPAD LÖSNINGSMETODIK PLANERING Gantt schema Gruppkontrakt Gruppmöten PROBLEMFÖRSTÅELSE Marknadsanalys Ergonomi Funktionsanalys QFD Kravspecifikation IDÉGENERERING Brainstorming och mindmap FRAMTAGNING AV LÖSNINGAR Konceptgenerering Pugh s matris FMEA QFD Konceptval

7 7.5 BEARBETNING AV LÖSNING Bearbetning av koncept KONSTRUKTION CAD Modelltillverkning RESULTAT BÄRHJÄLPMEDLET ANALYS FRÅGESTÄLLNINGAR Huvudfråga Övriga frågeställningar ANALYS AV ÖVERENSSTÄMMELSE MED KRAVSPECIFIKATION SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER SLUTSATS AV RESULTAT FRAMTIDA REKOMMENDATIONER GRUPPENS ARBETE PIPS Gruppkontrakt Mötesprotokoll REFERENSER BILAGOR

8 Figurförteckning Bild 6.1 Kvalitetshuset Bild 6.2 Indata för kravspecifikation Bild 6.3 Prisfaktorer Bild 7.1 Tubbaserad lösning Bild 7.2 Handtagsbaserad lösning Bild 7.3 Tyngdlyftningskrok Bild 7.4 Handledsskydd Bild 7.5 Pincettgreppet Bild 7.6 Nyckelgreppet Bild 7.7 Kraftgreppet Bild 7.8 Tummen Bild 7.9 Handen Bild 7.10 Fingrarna Bild 7.11 Området av handen som bärhjälpmedlet ska avbelasta Bild 7.12 Handens funktionella viloställning Bild 7.13 Illustrerande bild av utförd funktionsanalys (bilaga 6) Bild 7.14 Illustrerande bild av utförd QFD1 (bilaga 7) Bild 7.15 Mindmap idégenerering Bild 7.16 Koncept A Bild 7.17 Koncept B Bild 7.18 Koncept C Bild 7.19 Koncept D Bild 7.20 Koncept E Bild 7.21 Illustrerande bild av utförd Pugh's matris (bilaga 12) Bild 7.22 Illustrerande bild av utförd FMEA (bilaga 13) Bild 7.23 Illustrerande bild av utförd QFD2 (bilaga 14) Bild 7.24 Valt koncept Bild 7.25 Slutlig prototyp Bild 7.26 Layout Bild 7.27 Layout Bild 7.28 Layout Bild 7.29 Layout 3 med markerade områden Bild 7.30 Justerad kontur Bild 7.31 Ny layout Bild 7.32 Solid Works-ritning Bild 7.33 Gjutform Bild 7.34 Fräst gjutform och lock Bild 7.35 Provbitar av silikon Bild 7.36 Silikon, härdare och färgpasta Bild 7.37 Avluftning i vakuumklocka Bild 7.38 Silikon hälls i gjutform Bild 7.39 Hoptvingad gjutform Bild 7.40 Avformad modell Bild 7.41 Logotyp Bild 8.1 Bärhjälpmedlet Bild 8.2 Bärhjälpmedlet i användning Bild 8.3 Bärhjälpmedlet i stor hand

9 Bild 8.4 Bärhjälpmedlet i liten hand Figur 1.1 Marknadsundersökning, problemområde (bilaga 4)... 5 Figur 6.1 Processflöde Figur 7.1 Marknadsundersökning Tabell 7.1 Summa marknadskrav och produktegenskaper QFD Tabell 7.2 Summa marknadskrav och produktegenskaper QFD

10 1 Inledning I utbildningen Innovation och produktdesign på Mälardalens högskola i Eskilstuna görs ett examensarbete på grundnivå som omfattar 15 högskolepoäng. Examensarbetet är inom produktutveckling och går mot inriktningen konstruktion. 1.1 Bakgrund Vid inköp av dagligvaror, alternativt andra varor, som packas i livsmedelspåsar och fraktas skapas en belastning på armen. Belastningen som går från fingrarna upp till axeln, kan skapa obehag vid lyft och frakt utav påsarna. Denna belastning kan vara negativ om en statisk spänning uppstår i muskeln 1. Detta medföra belastningsskador hos individen 2. De produkter som finns på marknaden idag anses inte ha en konstruktion som motverkar detta. Dessa produkter finns ej tillgängliga i butik, i Sverige, i någon större utsträckning. För att få större problemförståelse samt ta reda på hur behovet ser ut och vilka behov som ska uppfyllas, görs en förundersökning i form av en marknadsundersökning. Den utförda marknadsundersökningen kan ses i bilaga 4. Korta och enkla frågor formulerades i en enkät som sedan publicerades på webbsidan Frågorna som ställdes handlade om bland annat kön, ålder och behov. Länkar till enkäten lades upp på olika forum och webbsidor. Därmed kunde människor i olika ålder och levnadssituationer kan gå in och svara på frågorna. Exempel på webbsidor och forum som enkäten lades upp på är bland annat Familjeliv 3, Flashback 4 och Facebook 5. På dessa sidor fick enkäten ligga publicerad i en vecka innan data hämtades och analyserades. 68 personer medverkade i enkäten. Enligt utförd marknadsundersökning, se bilaga 4 upplevde 70 % av de som svarade, ett problem med tunga påsar. Varav 62 % av dessa kan tänka sig att använda ett bärhjälpmedel för frakt av påsarna. Majoriteten av dessa upplever att problemet uppstår i fingrarna och axlarna vid frakttillfället (se figur 1.1). Figur 1.1 Marknadsundersökning, problemområde (bilaga 4) 1 Robert Röbech Leg. Kiropraktor Eskilstuna kiropraktorklinik, samtalsintervju Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd, , 3 Familjeliv, , 4 Flashback, , 5 Facebook,

11 1.2 Uppdraget Examensarbetet kommer avhandla produktutveckling och konstruktion av ett bärhjälpmedel för tunga livsmedelspåsar. Fokus kommer att ligga på att konstruera bärhjälpmedlet med avseende på god ergonomi för att lösa problemet med negativ belastning. Vikt kommer även att läggas på gott materialval och god tillverkningsmetod. Utvecklingen av det nya bärhjälpmedlet skall ske genom att använda olika verktyg för produktutveckling. Dessa verktyg för produktutveckling presenteras i kapitel 6, Teoretisk bakgrund och lösningsmetoder på sida 11. 6

12 2 Syfte och mål Syftet med detta examensarbete är att lösa problemet med negativ belastning vid frakt av tunga livsmedelspåsar. Detta problem skall lösas genom att utveckla ett bärhjälpmedel som underlättar vid frakt av livsmedelspåsar. Det ska avbelasta de delar av armen där störst belastning uppstår och därmed skapa en behagligare frakt. Framförallt bör fingrarna avbelastas då marknadsundersökningen (se bilaga 4) visar att det är där störst problem uppstår. Målet är att skapa ett lättanvändligt bärhjälpmedel som är lätt att ta med sig. Det skall uppfylla de direktiv som är uppställda i projektdirektiven (se kap 3, sid 8) och skall sedan presenteras som en fungerande modell. 7

13 3 Projektdirektiv Projektmedlemmarna har satt upp ett antal direktiv för bärhjälpmedlet. Dessa direktiv tar upp de krav medlemmarna har på bärhjälpmedlet. Direktiven har upprättats för att få en bra och konkurrenskraftig slutprodukt. Bärhjälpmedlet skall vara lätt att ta med sig. Detta ställer vissa krav på bärhjälpmedlets utformning och storlek. Bärhjälpmedlet skall vara lätt att använda. Det skall vara en lätt konstruktion som användaren kan använda intuitivt, således bara genom att se produkten förstår användaren hur den används. Därför krävs en god semiotik. Bärhjälpmedlet skall kunna användas av en bred grupp av människor. Storleken på bärhjälpmedlet skall vara så att det passar de flesta som använder det. Detta innebär både vuxna och barn, kvinnor och män. Bärhjälpmedlet skall inte kosta mycket att införskaffa. I marknadsundersökningen (se bilaga 4) angav de flesta att de kunde tänka sig att betala max 20 kr för bärhjälpmedlet (22 %), alternativt inget alls (28 %). Bärhjälpmedlet skall ha en låg tillverkningskostnad. Då bärhjälpmedlet skall vara billigt för konsumenten att införskaffa innebär det att bärhjälpmedlet bör ha en låg tillverkningskostnad. Bärhjälpmedlet skall minska belastningen på fingrar, armar och axlar. I marknadsundersökningen (se bilaga 4) fastställdes att de delar av kroppen som flest upplever problem med vid frakt av livsmedelspåsar var fingrar, armar och axlar. 8

14 4 Problemformulering Vid frakt av livsmedelpåsar uppstår belastning på fingrar, armar och axlar. Denna kan vara negativ och leda till belastningsskador 6. Ett bärhjälpmedel skulle kunna minska belastningen på fingrar, armar och axlar samt skapa ett mer ergonomiskt lyft. Det skulle även kunna minska risken för att individen lyfter på fel sätt så att den negativa belastningen ej uppstår. För att undvika belastningsskador bör frakten av tunga livsmedelspåsar ske med en så ergonomisk ställning som möjligt. Svårigheten är att avbelasta både fingrar, armar och axlar samtidigt, utan en allt för stor och osmidig lösning på konstruktionen. Går det ens att avbelasta alla tre kroppsdelar med en och samma konstruktion? Idag finns det redan ett antal lösningar på marknaden som löser delar av problemet. Men av någon anledning så används inte dessa i en större utsträckning då de inte finns tillgängliga i butik. Marknadsundersökningen (se bilaga 4) visar att det finns ett intresse för användning av bärhjälpmedel. Innebär detta att tidigare lösningar inte är tillräckligt bra eller att dessa inte är tillgängliga för kunden? Finns det en viss pinsamhet kring att använda ett hjälpmedel? Huvudfråga: Går det att utveckla ett enkelt bärhjälpmedel som avlastar fingrar, armar och axlar vid frakt av tunga livsmedelspåsar, samt som konsumenten vill använda? Övriga frågeställningar: 1. Hur ska bärhjälpmedlet konstrueras med avseende på lättanvändlighet? 2. Hur anpassas bärhjälpmedlet till alla konsumenter? 3. Hur tillverkas bärhjälpmedlet så kostnadseffektivt som möjligt? 4. Hur tar man bort den negativa belastningen med avseende på ergonomi? 5. Hur får man målgruppen att vilja använda bärhjälpmedlet? I kravspecifikationen specificeras de krav som ställs på produkten med utgång från listade frågeställningar. Se bilaga 8. 6 Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd, , 9

15 5 Projektavgränsningar Examensarbetet utförs på halvfart under 20 veckor, vårterminen Det redovisas genom denna rapport, den redogör för processen och för lösningen av de problem som presenterats i problemformuleringen. Examensarbetet redovisas även med en muntlig presentation inför handledare, examinator samt åhörare den 17 juni Det slutliga resultatet i form av en modell av det utvecklade bärhjälpmedlet visas upp vid denna presentation och redogörs för i rapporten. Med hänsyn till de projektdirektiv som presenterats (se kap 3, sid 8) finns vissa begränsningar vid utvecklingen av bärhjälpmedlet. Detta innebär att lösningar liknande ryggsäckar, dramaten etc. är uteslutna. Examensarbetet syfte är att utveckla ett bärhjälpmedel anpassat till livsmedelspåsar, detta innebär att en avgränsning finns kring redesign av påsar och deras handtag. Examensarbetet tar hänsyn till gott materialval, val av tillverkningsmetod samt ekonomiska analyser. Dock läggs större vikt på utvecklingen av bärhjälpmedlet och därmed avgränsas examensarbetet från större analyser inom dessa områden. 10

16 6 Teoretisk bakgrund och lösningsmetoder I detta kapitel presenteras teorin bakom de planerade aktiviteter som ska utföras för att uppnå examensarbetets syfte och mål. 6.1 Planering Vid examensarbetets start upprättas en planering för hur arbetet skall förlöpa. Ett gruppkontrakt upprättas och en mall för mötesprotokoll tas fram. De planerade aktiviteterna förs in i ett Gantt schema för att få en tydlig överblick på vad som skall göras, och när, i projektet. Detta görs för att vara säker på att examensarbetet håller deadline samt håller sig inom de uttalade ramarna i projektdirektiven, se kapitel 3 på sida Gruppkontrakt Syftet med att upprätta ett gruppkontrakt är för att får en gemensam överenskommelse inom gruppen kring mål och arbetssätt 7. Vid upprättandet av ett gruppkontrakt kan diskussioner uppstå. Det är en stor fördel att ha dessa diskussioner tidigt i projektet för att sedan kunna fokusera på arbetet. I gruppkontraktet skall bestämmelser kring mötesfrekvens och repressalier vid olämpligt beteende antecknas Gruppmöten För att projektmedlemmarna skall arbeta mot samma mål sker fortlöpande avstämningsmöten. Ett mötesprotokoll upprättas där en dagordning av diskussionsområden bestäms inledningsvis. Under mötet kontrollerar projektmedlemmarna att projektet fortlöper enligt deadline samt att det upprättade gruppkontraktet följs. Mötet avslutas med att båda projektmedlemmarna kommer överens och skriver under mötesprotokollet Gantt schema Ett Gantt schema är ett planeringsverktyg. I ett Gantt schema listas vilka faser och aktiviteter som ska utföras. Här listas också de mantimmar som finns till förfogande för att utföra respektive aktivitet. Gantt schemat delas normalt in i olika faser som projektet skall ta sig igenom. I varje fas finns en inplanerad aktivitet. Varje aktivitet får en egen milstolpe som ska utföras under den inplanerade perioden. Ett Gantt schema ger en tydlig överblick på vad som ska utföras under projektets arbetsgång vilket leder till att möjligheten ökar att utföra projektet enligt tidsramen ökar. Planeringen anpassas efter eget tycke då det inte finns någon bestämd måttenhet. Gantt schemat för detta examensarbete kommer att planeras veckovis då det kommer att fortlöpa under vårterminens 20 veckor. 7 Folkuniversitetet, , 11

17 6.2 Problemförståelse Utan förståelse för problemet så blir problemet svårt att lösa. Därför är det viktigt att ta reda på så mycket information som möjligt om problemområdet. Detta kommer att göras genom följande moment: Marknadsanalys Ergonomisk fördjupning vid grepp samt lyft. Funktionsanalys QFD Kravspecifikation Bakgrund till dessa analyser och produktutvecklingsverktyg finns i följande underrubriker Marknadsanalys Produktutveckling utgår ifrån ett behov hos målgruppen. Med hjälp av marknadsanalysen undersöks detta behov enligt punkterna nedan. Hur ser behovet ut? Finns det någon efterfrågan? Vilken är målgruppen? Vilka konkurrenter finns? Marknadsanalys är alltså ett samlingsbegrepp som omfattar både marknadsundersökning samt konkurrentanalys 8. En marknadsundersökning i form av en enkät utfördes tidigt i examensarbetet som en förundersökning. Detta för att få en bakgrund till det formulerade problemet. Denna enkät finns i bilaga Konkurrentanalys För att differentiera sig gäller det att ligga steget före konkurrenterna. Konkurrentanalysen ger information som kan leda till en konkurrenskraftig produkt. I konkurrentanalysen undersöks konkurrerande produkter, hur konkurrenterna arbetar samt hur de planerar sin verksamhet. Information om konkurrenterna kan hämtas ifrån broschyrer, offerter eller företagets hemsida. En marknadsundersökning där målgruppen ger synpunkter på konkurrenten kan även göras. Det gäller att urskilja det konkurrenterna gör, och inte gör, och utnyttja detta fördelaktigt. Fördelen med en väl utförd konkurrentanalys är möjligheten till att differentiera sig på marknaden och på så sätt ligga steget före konkurrenterna. Detta leder till en bra positionering samt möjligheten till att bli marknadsledande i den valda målgruppen 9. För detta examensarbete är konkurrentanalysen viktig då det redan finns ett antal lösningar på marknaden. Därför kommer en grundlig konkurrentanalys att göras för att bärhjälpmedlets konstruktion ska differentiera sig från konkurrenternas lösning. En analys om varför dessa befintliga bärhjälpmedel inte används i större utsträckning än de gör, kommer även att utföras. 8 Chef, , 9 Bokförlaget redaktionen, , 12

18 Marknadsundersökning För att kunna tillfredsställa målgruppens behov krävs information. I en marknadsundersökning hämtas information om hur behovet ser ut. Där hämtas även information om vilken målmarknad behovet är störst på, också kallat segmentering. Vilka känslor som kunden får efter ha varit i kontakt med produkten, även kallat positionering. Samt vilka egenskaper som får produkten att skilja sig ifrån konkurrenter, även kallat differentiering 10. Segmentering Vid segmentering av en produkt så delas marknaden upp i olika grupper för att simplifiera att nå ut till den målgrupp som har störst behov av produkten. Individerna grupperas då efter exempelvis kön, ålder och boendeform. Produkten kan även grupperas i dyrare, respektive billigare samt högre, respektive lägre, kvalitetsgrupper. Fördelen med segmentering är att det bildar en mer fokuserad marknad. Produkten kan då nå ut till de som är i störst behov av den utan att energi lagts på fel målgrupp. På så sätt ökas även lönsamheten 11. Positionering Vid positionering av en produkt ska produkten placeras, förhoppningsvis positivt, i målgruppens medvetande. Målgruppen ska helst förstå fördelarna med produkten jämfört med konkurrenternas. Positionering innebär att visa målgruppen vilket behov som produkten uppfyller och varför den är speciell. Fördelen men positionering är att produkten särskiljs ifrån konkurrenterna och skapar ett mervärde för målgruppen. Detta mervärde tillfredsställer målgruppens behov vilket medför återkommande kunder samt en positiv inställning till företagets organisation 12. Distribution Vid distribution av en produkt kan viktiga faktorer vara att produkten har rätt form, finns på rätt plats, vid rätt tidpunkt 13. Hur ska produkten nå målgruppen? Differentiering Vid differentiering gäller det att särskilja sig från konkurrenterna. Detta brukar ofta ske genom olika faktorer som till exempel. Produkt Tjänst Service Personal Positionering Distributionskanal Fördelen med differentiering är att det leder till nöjdare målgrupp, då strävan är att vara bättre än konkurrenterna. Det leder till en bra positionering samt en konkurrenskraftigare produkt Bokförlaget redaktionen, , 11 Bokförlaget redaktionen, , 12 Bokförlaget redaktionen, , 13 Bokförlaget redaktionen, , 13

19 6.2.2 Ergonomi Ergonomi definieras som läran om människan i arbete och är en kombinerad kunskap om biologi, teknik och psykologi i analysen om samspelet mellan människan och arbetsredskapet 14. För att förstå det ergonomiska problemet samt kunna konstruera ett bärhjälpmedel med hänsyn till god ergonomi kommer en analys som behandlar följande ämnen att utföras: Ergonomi vid grepp - Handen - Handleden Ergonomi vid lyft - Armen - Axeln Funktionsanalys Vid utförandet av en funktionsanalys så analyseras funktionerna hos en produkt. Vid analysen så definieras produktens huvudfunktion, delfunktioner samt stödfunktioner. Delfunktionerna är förutsättningar för att huvudfunktionen skall fungera. Stödfunktionerna är inte nödvändiga för huvudfunktionen, men dessa skapar mervärde för kunden och differentierar sig från konkurrerande produkter. Alltså: Huvudfunktion: produktens primära syfte. Delfunktion: delfunktioner av huvudfunktionen, nödvändiga för uppfyllandet av huvudfunktionen. Stödfunktion: kopplade till delfunktionerna, beskriver hur delfunktionerna uppfylls, skapar mervärde hos kunden samt differentierar sig från konkurrerande produkter. Funktionsanalysen upprättas i början av produktutvecklingsprocessen och bearbetas under projektets gång. Den går även att använda som checklista för kundkrav och funktioner. Funktionsanalysens fördelar är att den ger en tydlig översikt och riktlinje av vad som krävs av produkten QFD QFD står för Quality Function Deployment och är ett verktyg för produktutveckling. På svenska används uttrycket kundcentrerad kvalitetsutveckling, då metoden används för att omvandla användarkrav till design med kvalitetskrav. QFD verktyget hjälper till att fokusera egenskaperna hos en ny eller redan existerande produkt, genom att omvandla krav från användaren till ingenjörsmässiga egenskaper Definition av QFD Ett system för att översätta kundens önskemål till, för företaget, relevanta specifikationer i varje steg av produktframtagningsprocessen, från marknad till utveckling, produktion och försäljning och service. 14 Nationalencyklopedin, , 15 Ullvitorget, , 16 (Slabey, 1990) Bo Bergman, Bengt Klefsjö, Kvalitet från behov till användning, Upplaga 4:6, Lund, Studentlitteratur AB,

20 Viktiga delar av den kundcentrerade kvalitetsutvecklingen är: Genomföra en marknadsundersökning för att förstå målgruppens behov och förväntningar. Genomföra en konkurrentanalys för att granska konkurrenternas förmåga att tillfredsställa målgruppens behov och förväntningar. Identifiera den egna produktens framgång på marknaden. Återge dessa nyckelfaktorer till krav och samband med utveckling och tillverkning av produkten. Bild 6.1 nedan visar kvalitetshuset och de olika delarna av en QFD. Kvalitetshuset är ett matrisdiagram och används oftast för att analysera resultatet i de olika stegen av en QFD 17. Bild 6.1 Kvalitetshuset I detta examensarbete kommer QFD verktyget att användas vid två olika tillfällen. Vid det första tillfället används QFD för att få ut målvärden för problemförståelsen. Alltså ta fram vilka produktegenskaper som är viktiga för marknadskraven. Vid det andra tillfället används QFD för att bearbeta de framtagna koncepten i jämförelse till konkurrenterna. 15

21 6.2.5 Kravspecifikation Kravspecifikation är ett dokument där alla krav från målgruppen samt önskemål till produktens funktion listas. Kravspecifikationen blir som ett kontrakt mellan uppdragsgivaren och leverantören och ger en stor förståelse för vad kunden vill ha. Bild 6.2 nedan visar lämpliga indata för att upprätta en kravspecifikation. Fördelen med kravspecifikationen är att den sparar både tid och kostnader. Den ger tydliga projektmål och preciserar problemformuleringen 18. Bild 6.2 Indata för kravspecifikation 18 Kungliga tekniska högskolan, , 16

22 6.3 Idégenerering I idégenereringsfasen ligger fokus på att finna så många lösningar som möjligt. Kreativiteten skall stå i centrum och problemanalyser och problembeskrivningar stå åt sidan Idégenerering Idégenerering är ett arbetssätt för att ta fram nya idéer och koncept för att lösa ett problem 19. Ett vanligt verktyg för idégenerering är brainstorming. I brainstormingen försöker alla deltagare dela med sig av alla sina idéer. Strävan skall vara att komma på så många idéer som möjligt och inte stanna efter den första bra lösningen 20. Ingen värdering av idéerna skall ske, istället skall vanemässiga tankemönster försöka brytas och dåliga som bra idéer delges. Detta är ett billigt arbetssätt men kan kräva stor kompetens inom befintliga framställningstekniker, material etc. för att finna så många idéer som möjligt. I brainstorming kan en mindmap vara till stor hjälp. En mindmap byggs upp genom att skriva huvudämnet i en cirkel eller ruta i mitten av ett papper. Sedan genom att dra linjer från cirkeln, skriva underrubriker eller ämnen kopplade till huvudämnet. Från underrubrikerna kan ytterligare nivåer av information ritas in. En mindmap kan förbättra sättet information presenteras och kan utgöra ett viktigt stöd i kreativ problemlösning då den visar hur informationen hänger ihop Lyssna på kunden, , 20 Creocon, , 21 Mind Tools, , 17

23 6.4 Framtagning av lösningar Utifrån idégenereringen som utförts tas lösningar fram för vidarebearbetning. Fasen inleds med konceptgenerering följt av utvärderingsverktyg som bedömer koncepten. Fasen avslutas med ett konceptval där ett koncept väljs Konceptgenerering I konceptgenereringen utvecklas de idéer som kom fram i idégenereringen. De konkretiseras till koncept och mer kompletta lösningar. Detta görs genom försöka anpassa idéerna mer efter funktionsanalys och kravspecifikation. Till skillnad mot idégenereringen får bedömning av koncepten göras och en mer begränsad brainstorming sker Pugh s matris Pugh s matris är ett enkelt verktyg för att metodiskt göra ett val mellan flera alternativ, till exempel olika koncept. Vid utförandet av en Pugh s matris listas koncepten i olika kolumner tillsammans med ett referenskoncept. Detta kan vara en konkurrerande produkt eller ett av de framtagna koncepten. Kriterier och egenskaper som är viktiga för produkten listas i rader och viktas. Därefter tilldelas referenskonceptet 0 i värdering för alla kriterier. Sedan bedöms koncepten hur väl de uppfyller respektive kriterie gentemot referenskonceptet. Koncepten kan prestera lika bra (0) som referenskonceptet, bättre (+1, +2) eller sämre (-1, -2). Sedan summeras resultaten för varje koncept. Det koncept med högst värde är det som uppfyller kriterierna bäst och därmed det lämpligaste konceptet 22. Pugh s matris har många fördelar. Det är inte enbart ett enkelt verktyg att använda och implementera i olika projekt, det kan även hjälpa till att lösa tvister i en projektgrupp där ett konceptval är svårt att göra. Det visar tydligt vilket eller vilka koncept som är lämpligt att vidareutveckla eller vilka koncept som eventuellt skulle kunna kombineras för ett ännu bättre koncept 23. I detta projekt kommer Pugh s matris att användas som stöd vid konceptvalet FMEA FMEA står för Failure Mode and Effect Analysis. Det är ett verktyg som används för att identifiera möjliga problemområden i en konstruktion- eller tillverkningsprocess. Fel som kan inträffa listas och utvärderas genom att tilldelas poäng. Högst poäng är det felsätt som bör fokuseras mest på. Lämpliga åtgärder för felsätten listas för att förhindra dess uppkomst. En FMEA hjälper till att finna svagheter i en produkt innan den produceras. Genom att upprätta en FMEA kan fel som annars skulle upptäckas sent i processen åtgärdas tidigt, vilket innebär att resurser kan sparas 24. I detta projekt utförs FMEA i anslutning till konceptvalet. Detta för att undersöka vilka koncept som är mest benägna till fel och därmed vara ett stöd i konceptvalet. Den utförda FMEA analysen kommer även utgöra ett stöd i bearbetningen av lösningen. 22 Lean software engineering, , 23 Concept for the day, , 24 FMEA info centre, , 18

24 6.4.4 Konceptval En idé- och konceptgenerering resulterar i många olika koncept. Dessa utvärderas i föregående avsnitt med olika projektutvecklingsverktyg. Med stöd av resultaten från dessa verktyg kan ett konceptval göras. I konceptvalet väljs ett slutligt koncept för vidareutveckling 25. Konceptvalet kan vara ett av de framarbetade koncepten eller en kombination av flera. När konceptvalet är gjort har den största delen av den nya produktens egenskaper och utformning fastställts. Efter detta kan konceptet utvecklas och förfinas för att resultera i en så bra slutgiltig produkt som möjligt. Ett konceptval är en viktig milstolpe i ett produktutvecklingsprojekt då det inte kan fortskrida utan ett valt koncept. 25 Creocon, , 19

25 6.5 Bearbetning av lösning Vid bearbetning av den valda lösningen kommer konceptet att utvecklas med hjälp av tillverkning och materialvalsanalyser samt följande verktyg för produktutveckling: DFM DFA (DFA2) DFMain Ekonomiska analyser kommer att uppskattas för att undersöka hur väl konceptet kommer att klara sig på marknaden samt vilken lönsamhet det kan uppnå Bearbetning av koncept Konceptets utformning skall optimeras. För realisering av konceptet kommer analyser att göras med avseende på tillverkningsmetoder och materialval. Konceptets design kommer även att analyseras för att understryka att tillverkning och montering av komponenter kan effektiviseras så mycket som möjligt Utformning Utformningen på konceptet skall utvecklas kring aspekter som storleksanpassning och semiotik Materialval I projektet kommer lämpliga materialval att väljas. Fördelarna med rätt materialval är inte bara hållbara och kvalitativa produkter, utan att logistiken optimeras och miljön gynnas på ett bättre sätt. Ett bra materialval har även ekonomiska fördelar Tillverkning I projektet kommer lämpliga tillverkningsmetoder att analyseras. Att välja en passande tillverkningsmetod har många fördelar. Det sparar både tid och pengar, optimerar logistiken och möjligheten för mer kvalitativa produkter ökar DFM DFM står för Design For Manufacturing och är ett verktyg för produktutveckling. Verktyget används för att fastställa att formen av produktens komponenter möjliggör en effektiv och högkvalitativ tillverkning. Genom detta kan produkten konstrueras med ett passande material, produkten blir lättare att underhålla, samt tillverkningskostnaderna minskar. Målet med DFM är att tillverka en produkt med låg produktionskostnad med maximerad kvalitet. Vid utförandet av DFM analysen ställs relevanta frågor för att säkerställa att komponenten, eller komponenterna av hela produkten går att producera. Fördelarna med DFM är att den tar hänsyn till faktorer som tillverkning, material, miljö och kvalitet. Den optimerar logistiken och kan sänka produktionskostnaden David G. Ullman, The mechanical design process, Upplaga 4, McGraw Hill Education,

26 DFA DFA är ett verktyg för produktutveckling och står för Design For Assembly. Verktyget används för att mäta hur lätt en produkt kan monteras. Eftersom montering av olika komponenter tar tid, är det viktigt att produkten är enkel att montera 27. I detta examensarbete kommer verktyget DFA2 att användas för att analysera det valda konceptets monteringsvänlighet. DFA2 DFA2 analysen används för att underlätta produktens monteringsvänlighet genom att reducera antalet detaljer på komponenterna. Detta görs med en mängd olika konstruktionsregler och utvärderingskriterier som till exempel 28 : 1. Rör sig den aktuella detaljen i förhållande till de befintligt monterande detaljerna när produkten fungerar/arbetar? 2. Måste detaljen vara av ett annat material eller vara isolerad från befintliga monterande detaljer? 3. Måste detaljen vara separat från befintligt monterande detaljer så att inte montering eller demontering av andra detaljer omöjliggörs? Fördelen med en utförd DFA2 är att antalet komponenter minimeras. Detta leder i sin tur till lägre tillverkningskostnader samtidigt som en högre kvalitet kan uppnås och tillverkningstiden förkortas DFMain DFMain står för Design For Maintenance och används i produktutveckling. Verktyget används för att analysera designen med hänsyn till underhåll av produkter och system. Med DFMain kan användningen effektiviseras genom att minska MTTR för till exempel produktionssystem samtidigt som pålitligheten för produkten ökas. I analysen bedöms utformningen av produkten med hänsyn till underhåll, diagnostiseringsmöjligheter, arbetsprocedur samt montering och demontering av produkten för underhåll Fördelarna med en DFMain analys är att den säkerhetsställer möjlighet till service och att komponenterna underhållas vid behov. Den leder också till en lämplig design samt möjligheten till redesign för att förbättra eventuella brister Ekonomiska analyser Utifrån resultat från materialval och tillverkningsmetod kommer ekonomiska analyser att utföras för att studera bärhjälpmedlets lönsamhet på marknaden. 27 David G. Ullman, The mechanical design process, Upplaga 4, McGraw Hill Education, Martin Eskilander, Övning i DFA, Utdelat kompendie KPP017, HT CSR , 30 Inderscience publishers, , 21

27 DFC DFC står för Design For Cost och är ett verktyg för produktutveckling. Verktyget används för att bestämma kostnaden på en produkt. Bild 6.3 nedan visar en överblick på vilka faktorer som påverkar en produkts pris. Bild 6.3 Prisfaktorer Med resultatet från val av material och tillverkningsmetod kommer en ungefärlig priskalkyl att utföras för att ta reda på bärhjälpmedlets totala tillverkningskostnad. Som bild 6.3 ovan visar så är en produkts totala kostnad summan av material, inköpta komponenter, arbetskraft, bearbetningskostnader, overheadkostnader samt försäljningskostnader och marknadsföring 31. Efter detta kommer en lämplig vinstmarginal att adderas för att estimera bärhjälpmedlets försäljningspris. 31 David G. Ullman, The mechanical design process, Upplaga 4, McGraw Hill Education,

28 6.6 Konstruktion Det slutliga och färdigbearbetade konceptet konstrueras. I ett CAD-program ritas det upp tredimensionellt. Därefter uppförs en fungerande modell av bärhjälpmedlet CAD CAD står för Computer Aided Design och är ett program för två- och tredimensionell modellering. Det finns många olika CAD program och de används för att skapa digitalt baserad design och tekniska riktningar som kan användas inom konstruktion 32. I detta projekt kommer CAD programmet SolidWorks att användas SolidWorks SolidWorks är ett av många CAD program. Programmet är ett av de ledande 3D-CAD programmen idag och finns i en kommersiell upplaga och en studentupplaga. Genom SolidWorks kan en tydlig bild av produkten erhållas. En modell skapas samtidigt som komponenter kan sammanställas och visa hur de samverkar tillsammans. Det finns även möjlighet att göra simuleringar, alltså beräkningar på komponenter, för att se hur till exempel vissa material klarar av olika belastningar. Strävan är att komma så nära verkligheten som möjligt 33. SolidWorks kommer i detta projekt att användas för att få en visuell bild av bärhjälpmedlet samt för att få ut nödvändiga ritningar som är väsentliga för dess realisering. Programmet kommer även att användas för att kunna realisera den modell som ska göras i projektet Simuleringar I SolidWorks är det möjligt att göra tekniska simuleringar för att säkerhetsställa kvaliteten samt att konstruktionen håller för den belastning som upprättats i kravspecifikationen. Att göra dessa simuleringar är fördelaktigt eftersom produkten kan testas innan den går till produktion. På så sätt kan ändringar ske i designen innan produktion. Verktygen i programmet möjliggör att digitalt testa modellen för hållfasthetsberäkningar. Med hjälp utav en eller flera pålagda yttre krafter går det att undersöka vilka spänningar som uppstår i materialet, var dessa spänningar uppstår samt hur de påverkar hållfastheten på produkten. Solid simulation underlättar att kartlägga svaga punkter i konstruktionen och en visuell bild och numeriska värden erhålls för påfrestningar och deformationer. Viktigt är att rätt indata förs in så att resultaten kan tolkas på rätt sätt Modelltillverkning En fungerande modell av bärhjälpmedlet skall tillverkas. Detta för att kunna presentera det utvecklade bärhjälpmedlet. Genom att göra en modell av bärhjälpmedlet skapas en möjlighet att prova bärhjälpmedlet och att utvärdera det. 32 Nimande, , 33 SolidWorks, , 34 SolidWorks, , 23

29 Metod Det finns många metoder att tillverka en modell på. På Mälardalens högskola finns det tillgång till flertalet fräsar och 3D-skrivare. Dessa kan komma väl till användning när en modell skall tillverkas. I fräsarna kan bärhjälpmedlet som sådant fräsas ut med hjälp av CAD. Beroende på hur bärhjälpmedlet är utformat och dess funktioner kan efterbearbetning göras. Slipning och spackling krävs innan lackering. En logotyp kan placeras på bärhjälpmedlet. Den modell som uppförs är tänkt att vara anpassat till Mälardalens högskola då projektet inte är knutet till något företag. Detta kan innebära att högskolans färger eller logotyp används på bärhjälpmedlet. 24

30 6.7 PIPS PIPS står för Phases of Integrated Problem Solving. Det är ett utvärderingsverktyg som används i projekt. Efter varje fas i ett produktutvecklingsarbete görs en utvärdering. PIPS ställer uppgiftsrelaterade samt grupprelaterade frågor som besvaras med siffror på en skala mellan 1 och 5. 1 står för inte alls och 5 för fullständigt. Frågorna besvaras tillsammans av hela gruppen och ger därmed möjlighet för gruppen att på ett mer objektivt sätt utvärdera arbetsgången. Verktyget kan också skapa frågeställningar kring hur gruppen utfört sitt arbete och identifiera vilka områden som skulle kunna förbättras. Det är viktigt att arbetet i ett projekt utvärderas för att bland annat säkerställa att alla resurser utnyttjats. PIPS är ett passande verktyg för detta. Att en PIPS-analys utförs efter varje fas kan göra att nästa fas kan utföras bättre i och med att den ifrågasätter det arbete som utförts. Detta gör att gruppen lätt ser vart arbetet är bristfälligt gjort och vad den bör förbättra Mycoted, , 25

31 6.8 Flödesschema Processflödet nedan (figur 6.1) visar de aktiviteter som planerats att utföra under examensarbetets gång. Planering Gruppkontrakt Mötesprotokoll Gantt schema Problemförståelse Marknadsundersökning QFD 1 Konkurrentanalys Kravspecifikation Ergonomi PIPS Funktionsanalys Idégenerering Idégenerering PIPS Framtagning av lösningar Konceptgenerering Pugh's matris QFD 2 FMEA Konceptval PIPS Bearbetning av lösning Bearbetning av koncept Utformning Materialval Tillverkning DFM DFA DFMain Ekonomi PIPS Konstruktion CAD Simulering Modelltillverkning Figur 6.1 Processflöde 26

32 7 Tillämpad lösningsmetodik I följande kapitel presenteras den metodik som tillämpades för att lösa problemet. De genomgångna faserna som utfördes från projektets start till det färdiga konceptet listas nedan. Planering Problemförståelse Idégenerering Bearbetning av lösningar Bearbetning av lösning Konstruktion Dessa faser och dess delresultat presenteras i kapitlet. 7.1 Planering I planeringsfasen planerade projektmedlemmarna vilka aktiviteter som skulle utföras och när Gantt schema Ett Gantt schema upprättades där de aktiviteter som skulle utföras i examensarbetet planerades. Detta Gantt schema kan ses i bilaga Gruppkontrakt Ett gruppkontrakt upprättades för att projektmedlemmarna skulle arbeta under lika villkor och för att undvika konflikter. Gruppkontraktet formulerades i början av examensarbetet och kan ses i bilaga Gruppmöten Kontinuerliga avstämmningsmöten skedde efter varje utförd fas. Mötesprotokoll från dessa ses i bilaga 2. 27

33 7.2 Problemförståelse Detta examensarbete inleddes med en marknadsanalys för att lättare kunna utforma bärhjälpmedlet med hänsyn till målgrupp samt för att kunna differentiera sig mot konkurrenter. Därefter gjordes en ergonomisk fördjupning för att undersöka hur muskler och leder påverkas vid grepp och lyft. Den ergonomiska analysen ger en större förståelse kring hur bärhjälpmedlet bör konstrueras för att underlätta frakten av tunga livsmedelspåsar. Efter denna förundersökning kunde bärhjälpmedlets funktioner listas i funktionsanalysen. Den första QFD analysen, som görs för att jämföra konkurrenterna mot varandra samt för att få fram egenskapsvikter på produktegenskaperna utförs. Med hjälp utav denna QFD samt den utförda marknadsanalysen kan en kravspecifikation skrivas. Tillämpning och delresultat av momenten i problemförståelsen hittas i följande avsnitt Marknadsanalys I marknadsanalysen utförs en konkurrentanalys samt en marknadsundersökning för att ta reda på hur målgrupp, behov, och konkurrenter ser ut i dagsläget. Vilken målgrupp har störst behov att ett bärhjälpmedel? Varför använder inte individen de bärhjälpmedel som finns på marknaden? Vilka produkter är det som konkurrerar med bärhjälpmedlet på marknaden? Konkurrentanalys I ett tidigt skede av examensarbetet utfördes en konkurrentanalys, detta gjordes för att få en inblick av marknaden och undersöka vilka befintliga lösningar som finns på problemet. Konkurrentanalysen avgränsades till att omfatta de produkter som till en större del uppfyller de direktiv som ställts upp (se kapitel 3, sid 8). Ett flertal lösningar finns på marknaden för att lösa det uppställda problemet (se bilaga 5). De flesta av dessa lösningar kan delas in i två kategorier: tubbaserade lösningar och handtagsbaserade lösningar. Även två konkurrentgrupper som inte har till uppgift att lösa problemet presenteras. En tubbaserad lösning (se bild 7.1) är ett sorts handtag med en urgröpning där påsarnas handtag placeras. Denna lösning innebär att påsarnas handtag inte skär in i fingrarna vilket ger ett behagligare grepp. En nackdel är att all vikt fortfarande placeras på fingrarna. En handtagsbaserad lösning (se bild 7.2) är ett handtag med en krok. På kroken påförs påsarnas handtag. På det sättet kan flera påsar bäras i samma hand utan att behöva ha alla påshandtag i handen. Dock är det även med handtagsbaserade lösningar, så att fingrarna belastas med hela påsens vikt. Ett flertal varianter finns på tubbaserade lösningar och handtagsbaserade lösningar, exempel på dessa kan ses i bilaga 5. Bild 7.1 Tubbaserad lösning Bild 7.2 Handtagsbaserad lösning 28

34 En annan konkurrentgrupp är en tyngdlyftningskrok (gym hook, se bild 7.3). Den består av ett handledsband som fästs med kardborreband och en krok som går från handledsbandet ner längs handflatan. En tyngdlyftningskrok är ursprungligen ett hjälpmedel vid tyngdlyftning där stången placeras i kroken. Den betraktas som en konkurrent då den skulle kunna användas som bärhjälpmedel vid frakt av livsmedelpåsar. Tyngdlyftningskroken gör det möjligt att avbelasta fingrarna och förflytta belastningen uppåt. Nackdelen med tyngdlyftningskroken är att den kan kräva viss storleksanpassning för användaren, samt att den kan ta relativt lång tid att montera den på användaren. Bild 7.3 Tyngdlyftningskrok Den fjärde identifierade konkurrentgruppen är ett handledsskydd (se bild 7.4). Detta stabiliserar handleden och ger stöd vid belastning. Dock erbjuder det ingen speciell avbelastning för fingrarna vid frakt av livsmedelspåsar Marknadsundersökning Bild 7.4 Handledsskydd En del av en marknadsundersökning är att undersöka vad olika individer har för synpunkter kring den potentiella produkten. Denna del utfördes som förundersökning i detta examensarbete för att få en bakgrund till det formulerade problemet. Den marknadsundersökningen kan ses i bilaga 4. En annan del i marknadsundersökningen är att ta beslut kring vilken målgrupp bärhjälpmedlet skall riktas till, segmentering. Hur bärhjälpmedlet ska placeras i målgruppens medvetande, positionering. bärhjälpmedlet når ut till målgruppen, distribution. Samt hur bärhjälpmedlet skiljer sig från konkurrenterna, differentiering. Segmentering En potentiell målgrupp för bärhjälpmedlet är de som ej har tillgång till bil vid livsmedelsinköp. De som stämmer in på denna beskrivning uppskattar projektmedlemmarna vara unga med eget boende, samt äldre personer med sämre körförmåga. Detta innebär att det finns två stora målgrupper som bärhjälpmedlet kan riktas mot. Projektmedlemmarna har valt att rikta sig mot yngre personer då de upplever att äldre ofta redan har ett hjälpmedel såsom rullator, dramaten, någon som hjälper dem att handla, alternativt får livsmedel hemkörda. Den valda målgruppen är yngre personer mellan 18 och 30 år. De som har en lite längre sträcka att gå för att komma till livsmedelsaffären och handla. Även de som åker kommunalt för att komma till en livsmedelsaffär kan ha användning för bärhjälpmedlet. Positionering Bärhjälpmedlet är tänkt att ses som en behändig produkt att ha i vardagen. Det skall vara litet och lätt att använda vilket gör det troligare att potentiella kunder använder det. Bärhjälpmedlet skall framställas som en produkt som alltid har saknats. Då ingen större utbredning av bärhjälpmedel finns i Sverige blir det utvecklade bärhjälpmedlet också det första bärhjälpmedlet kunden möter. Marknadsundersökningen (se bilaga 4) visar att det finns en medvetenhet kring problemet. Därmed bör bärhjälpmedlet framstå som en positiv produkt då det löser ett utbrett problem. 29

35 Distribution Bärhjälpmedlet är tänkt att placeras i anslutning till kassorna i livsmedelsbutiker och då framförallt i närheten av påsarna. Avtal skulle kunna göras med livsmedelsbutiken som innebär att bärhjälpmedlet påtalas i samband med köp, alternativt att kunden får det i samband med köp över en viss summa. Då bärhjälpmedlet är tänkt som en lågprisprodukt skulle det även kunna passa bra som give away hos företag. Då kan färgen anpassas på bärhjälpmedlet och en logga läggas dit. Särskild marknadsföring anses överflödigt. Mun till mun marknadsföring från användare till potentiell användare bör vara nog. Differentiering Differentieringen för bärhjälpmedlet kretsar framförallt kring tillgänglighet för kunden. Medvetenheten om att det finns ett bärhjälpmedel skall ökas i och med att det skall vara tillgängligt där det är tänkt att användas. Utformningen skall särskiljas från konkurrenterna Ergonomi För att få en djupare problemförståelse så har en ergonomisk undersökning gjort. Undersökningen gjordes med anseende på de kroppsdelar som påverkas vid frakt av tunga livsmedelspåsar. Avsnittet avhandlar följande: Ergonomi vid grepp - Handen - Handleden Ergonomi vid lyft - Armen - Axeln Som underlag till undersökningen gjordes bland annat en samtalsintervju med Robert Röbech som är legitimerad kiropraktor verksam i Eskilstuna Ergonomi vid grepp Händer kan formas efter olika grepp beroende på vilken kraft och precision som strävas efter att uppnå. Nedan presenteras tre kända grepp, pincettgreppet, nyckelgreppet samt kraftgreppet 36. Pincettgreppet som bild 7.5 nedan visar, ger mycket bra precision men dålig kraft. Nyckelgreppet som bild 7.6 nedan visar, ger aningen sämre precision men bättre kraft. Kraftgreppet som bild 7.7 nedan visar, ger dålig precision men mycket bra kraft. Bild 7.5 Pincettgreppet Bild 7.6 Nyckelgreppet Bild 7.7 Kraftgreppet 36 Ergonomi vid grepp, , 30

36 Vid frakt av tunga livsmedelspåsar strävas efter att orka bära så mycket som möjligt. Därmed kan slutsatsen dras, att bärhjälpmedlet bör sträva efter en konstruktion som medför kraftgreppet. Handen Handen delas upp i tre olika sektioner, tummen, handen samt fingrarna. Tummen, se bild 7.8 är handens känsligaste del. Därefter följer själva handen, se bild 7.9, som inte är lika känslig. Den del av handen som tål mest belastning är fingrarna 37, se bild Bild 7.8 Tummen Bild 7.9 Handen Bild 7.10 Fingrarna Marknadsundersökningen som utfördes som en förundersökning (se bilaga 4) visade att många får problem med smärta i fingrarna vid frakt av livsmedelspåsar. Med hänsyn till detta samt handens känslighet så ska bärhjälpmedlet konstrueras för att avbelasta hand och fingrar, se det grönmarkerande området på bild Bild 7.11 Området av handen som bärhjälpmedlet ska avbelasta 37 Märta Fritz, Greppet direkt från värktyg till verktyg, Stockholm, Nyströms tryckeri AB,

37 Handleden Ett verktyg som ger korrekta handledsställningar minskar risken för förslitningsskador. Samtidigt kan handens, handledens och underarmens kraft utnyttjas på ett effektivt sätt 38. Vid utveckling av greppbara produkter strävas efter en utformning som liknar handens funktionella viloställning, se bild Vid denna position kan 100 procent av greppstyrkan utnyttjas Ergonomi vid lyft Det är inte bara handen och handleden som påverkas vid frakt av tunga livsmedelspåsar. Som marknadsundersökningen (se bilaga 4) visar får även många problem med armen och axeln. Bild 7.12 Handens funktionella viloställning Armen För allt kroppsarbete är det viktigt att undvika den statiska spänningen i musklerna. Statisk spänning innebär att muskeln hålls spänd utan att utföra något arbete eller om muskeln belastas med för stor last. Genom att ha en avslappnad hållning som medger handens funktionella viloställning kan tyngden från påsen vila på kroppens leder och muskler utan att det skapar en statisk spänning som kan orsaka belastningsskador. I detta fall är det alltså individen själv som skapar den statiska spänningen genom att använda, alternativt spänna musklerna för mycket genom att bära på fel sätt eller packat för tung påse 40. Axeln Då det är svårt att ändra en individs specifika hållning är det svårt att avbelasta axlarna utan en lösning som strider mot projektets satta direktiv (se kapitel 3, sid 8) Det är upp till individen själv att inte spänna musklerna så att den statiska spänningen uppstår. Individen ska alltså ha en avslappnad hållning så att påsen kan vila på kroppens leder och muskler, utan att musklerna behöver spännas Ergonomisk slutsats Det största problemet vid frakten av tunga livsmedelspåsar är att individen själv packar påsarna för tungt, samt att påsarna bärs på fel sätt så att en statisk spänning i musklerna uppstår. Ett bärhjälpmedel som tar bort den inskärande känslan av påsarna i fingrarna kan ge en mer avslappnad frakt. Ett bärhjälpmedel som dessutom medger handens funktionella viloställning och handens kraftgrepp kan underlätta för människan att utföra frakten på ett mer avslappnande sätt, och på så sätt undvika att den statiska spänningen i musklerna uppstår. 38 Märta Fritz, Greppet direkt från värktyg till verktyg, Stockholm, Nyströms tryckeri AB, Ergonomi vid grepp, , 40 Robert Röbech Leg. Kiropraktor Eskilstuna kiropraktorklinik, samtalsintervju

38 7.2.3 Funktionsanalys Funktionsanalysen (se bild 7.13, samt bilaga 6) upprättades till största del från de direktiv (se kap 3, sid 8) som satts upp. Huvudfunktionen ansågs vara Bära påsar då detta är bärhjälpmedlets huvudsakliga uppgift. Sju delfunktioner hjälper till att uppfylla denna huvudfunktion. Stödfunktionerna uppfyller delfunktionerna. Att bärhjälpmedlets utformning är viktigt ses tydligt då sex av sju delfunktioner cirkulerar kring detta. Den sjunde delfunktionen handlar om bärhjälpmedlets producerbarhet. Stödfunktionerna i den upprättade funktionsanalysen anses ej vara försumbara. Av denna anledning kan en annan benämning på dessa behöva användas, men då de är ett stöd för delfunktionernas funktioner används benämningen stödfunktioner. Huvudfunktion Delfunktion Stödfunktion Avlasta axlar Skapa god ergonomisk ställning Avlasta fingrar Avlasta armar Förhindra att påshandtaget skär in i fingrarna Förhindra att stor tyngd belastar fingrarna Medge handens funktionella viloställning Bära påsar Medge god ergonomisk ställning Konstruktion som ej skapar dålig ställning Lättanvändlig Inneha lämplig storlek Enkel att producera Bild 7.13 Illustrerande bild av utförd funktionsanalys (bilaga 6) Lättolkad semiotisk uppbyggnad Lätt att medföra Kort monteringstid på användaren Äga liten volym Storlek som passar stor del av den valda målgruppen Låg tillverkningskostnad Genomtänkt materialval Lättillverkad konstruktion QFD1 En första QFD används för att få ut en egenskapsvikt på de produktegenskaper som är viktigast för marknadskraven. Den görs även för att jämföra hur pass bra konkurrerande produkter tillfredsställer produktegenskaperna utifrån marknadskraven. Bild 7.14 på nästa sida visar utförd QFD1, för en tydligare bild, se bilaga 7. QFD1 visar tydligt att den viktigaste produktegenskapen är bärhjälpmedlets storlek. Detta för att den både ska passa användaren i målgruppen, samtidigt som den ska vara lättanvändlig och medförbar. Alla i målgruppen ska alltså kunna använda bärhjälpmedlet då dess storlek ska passa alla. Alla i målgruppen ska även vilja använda bärhjälpmedlet eftersom det ska vara lätt att ta med sig samt lätt att använda. QFD1 visar att ett lämpligt materialval är av stor egenskapsvikt. Det valda materialet skall kunna väga upp till alla marknadskrav som ställs på bärhjälpmedlet. Materialet skall alltså vara hållbart, underhållsfritt och hygieniskt. Samtidigt måste materialet medföra en billig tillverkning då marknadsundersökningen, se bilaga 4, visar att majoriteten av målgruppen inte är villiga att betala mer än 20 kr för bärhjälpmedlet. 33

39 Något som håller påshandtagen Medge god ergonomi Handleden skall hållas rak Skydd för fingrar Avlastning av fingrar Lättförståerlig produkt Passa användaren och medförbarhet Lättanvändlig God medförbarhet Passa användarens hand Medge masstillverkning Material som medger marknadskraven Anpassad för masstillverkning Teknisk jämförelse Viktning krav Konstruktion med lyftkapacitet Konstruktion som medger bra hållning Konstruktion som medför handens funktionella viloställning Förhindra att kassarnas handtag skär in i fingrarna Förhindra att fingrarna belastas med stor kraft God semiotik Lämplig storlek Kort monteringstid på användaren Äga liten volym Inneha en storlek som passar den valda målgruppen Låg tillverkningskostnad Lämpligt materialval Lättilverkad konstruktion Konkurrentgrupp 1 Konkurrentgrupp 2 Konkurrentgrupp 3 Konkurrentgrupp 4 KUNDCENTRERAD PLANERING, QFD Produktegenskaper Konkurrentjämförelse Marknadskrav Bära påsar Avlasta axlar Avlasta armar Avlasta fingrar Medföra god ergonomi Lättanvändlig Lätt att medföra Hållbar Hygienisk Lågt pris Konkurrentgrupp Konkurrentgrupp Konkurrentgrupp Konkurrentgrupp Egenskapsvikt Målvärde, egenskaper Konkurrentgrupp 1 - Tubbaserade lösningar Konkurrentgrupp 2 - Handtagsbaserade lösningar Konkurrentgrupp 3 - Tyngdlyftningskrok Konkurrentgrupp 4 - Handledsskydd Bild 7.14 Illustrerande bild av utförd QFD1 (bilaga 7) De olika konkurrentgrupperna fördes in i QFD1 för att se hur dessa står i jämförelse till marknads- och tekniska krav. Konkurrentgrupperna är listade nedan. Konkurrentgrupp 1 Tubbaserade lösningar (mörkblå linje). Konkurrentgrupp 2 Handtagsbaserade lösningar (röd linje). Konkurrentgrupp 3 Tyngdlyftningskrok (grön linje). Konkurrentgrupp 4 Handledsskydd (ljusblå linje). Enligt konkurrentjämförelsen med avseende på marknadens krav så ses i tabell 7.1 på nästa sida, att det är konkurrentgrupp 1 som tillfredsställer marknadens behov bäst. Den visar summan av varje konkurrentgrupp. Resultatet av detta blev att konkurrentgrupp 1 är starkast, följt av konkurrentgrupp 2, 3 och sist konkurrentgrupp 4. Det är alltså en tubbaserad lösning som enligt QFD1, är den mest konkurrenskraftiga lösningen på marknaden idag. Enligt konkurrentjämförelsen med avseende på tekniska krav visar tabell 7.1 på nästa sida, att konkurrentgrupp 1 och 2 tillfredsställer de tekniska kraven lika bra. Tabellen anger summan av varje konkurrentgrupp. Det är den tubbaserade, alternativt den handtagsbaserade lösningen som enligt QFD1 blir den mest konkurrenskraftiga produkten med avseende på de tekniska kraven. 34

40 Marknadskrav Produktegenskaper Konkurrentgrupp Konkurrentgrupp Konkurrentgrupp Konkurrentgrupp Tabell 7.1 Summa marknadskrav och produktegenskaper QFD1 Då den tubbaserade lösningen var bäst bland marknadskraven, samt hade en delad ledning av de tekniska kraven så kan slutsatsen dras att detta är den lösningen som är bärhjälpmedlets största konkurrent Kravspecifikation Efter utförd QFD1 kan en kravspecifikation upprättas. Den ses på nästa sida i sin helhet (se även bilaga 8) 35

41 1. Marknadsbedömning 1.1 Bärhjälpmedlet skall vara tillgängligt i svenska livsmedelsaffärer. 1.2 Bärhjälpmedlet skall ha en marknadslivslängd på minst 5 år. 1.3 Bärhjälpmedlet skall vara konkurrenskraftigt på marknaden. 1.4 Företag skall kunna använda bärhjälpmedlet som sponsorprodukt. 1.5 Bärhjälpmedlets utseende skall kunna anpassas efter kundönskemål. 1.6 Bärhjälpmedlet skall ha ett lågt pris. 2. Produktkrav 2.1 Bärhjälpmedlet skall underlätta frakt av tunga livsmedelspåsar. 2.2 Bärhjälpmedlet skall inneha en lämplig storlek. - Bärhjälpmedlet skall inneha en storlek som passar den valda målgruppen. - Bärhjälpmedlet skall äga en låg volym. - Bärhjälpmedlet skall vara lätt att ta med. 2.3 Bärhjälpmedlet skall ha en tydlig semiotik. - Bärhjälpmedlet skall ha en kort monteringstid på användaren. - Bärhjälpmedlet skall vara lätt att använda. 2.4 Bärhjälpmedlet skall medge handens funktionella viloställning. 2.5 Bärhjälpmedlet skall förhindra att påsens handtag skär in i fingrarna. - Bärhjälpmedlet skall förhindra att fingrarna belastas med för stor kraft. 2.6 Bärhjälpmedlet skall förhindra att statisk spänning i musklerna uppstår. 2.7 Bärhjälpmedlet skall ha en låg tillverkningskostnad. 2.8 Bärhjälpmedlet skall ha ett lämpligt material. 2.9 Bärhjälpmedlet skall ha en lättillverkad konstruktion Bärhjälpmedlet skall vara hållbart. - Bärhjälpmedlet skall kunna bära upp den kraft som belastningen från bärpåsarna ger. - Bärhjälpmedlet skall kunna bära upp en belastning som motsvarar viktkapaciteten som de påsar som finns tillgängliga i butik har. 3. Service, underhåll och reservdelar 3.1 Bärhjälpmedlet skall vara enkelt att underhålla. - Bärhjälpmedlet skall vara hygieniskt. 3.2 Bärhjälpmedlet skall inte behöva någon service. - Bärhjälpmedlet skall ha en låg tillverkningskostnad och lågt försäljningspris så att service inte skall behövas. - Bärhjälpmedlet skall användas tills det går sönder, därefter införskaffar kunden ett nytt bärhjälpmedel. 4. Dokumentation 4.1 Bärhjälpmedlet skall ha en tydlig semiotik - Bärhjälpmedlet skall vara lättanvändligt, inga manualer eller beskrivande broschyrer skall bifogas. 5. Packning och emballage 5.1 Bärhjälpmedlet skall paketeras i mjukplast och kartonger vid frakt. 6. Återvinning 6.1 Bärhjälpmedlet skall kunna återvinnas i största möjliga mån. 6.2 Packning och emballage skall vara återvinningsbart. 36

42 7.3 Idégenerering I idégenereringsfasen ligger fokus på att finna så många lösningar som möjligt. Kreativiteten skall stå i centrum och problemanalyser och problembeskrivningar stå åt sidan. Detta görs med hjälp utav brainstorming Brainstorming och mindmap I idégenereringen för bärhjälpmedlet gjordes en brainstorming och utifrån den skapades en mindmap (se bild 7.15 samt bilaga 9). Mindmappen byggdes kring tre frågor: Vart kan bärhjälpmedlet placeras? Hur kan man bygga upp bärhjälpmedlet? I vilket material kan man tillverka det? Bild 7.15 Mindmap idégenerering Dessa tre frågor ansågs vara grunden till hur bärhjälpmedlet skulle kunna utvecklas. Förslag på svar av dessa frågor placerades runt den aktuella frågan. Inga färdiga koncept redogörs, istället visas byggstenarna till att skapa olika koncept i och med svaren på frågorna. Genom att kombinera ett eller flera svar från varje fråga kan ett nytt koncept skapas. Första frågan, Vart kan bärhjälpmedlet placeras? grundades i att bärhjälpmedlet behöver placeras någonstans på användaren. Möjliga ställen på kroppen redogjordes. Till exempel kan det vara någon konstruktion som möjliggör att bärhjälpmedlet placeras på axlarna eller handleden. Den andra frågan kretsade kring hur bärhjälpmedlet kan vara uppbyggt. Det kunde t.ex. vara en ring på fingret eller remmar som är lindade någonstans på användaren. Fråga nummer tre tog upp vad bärhjälpmedlet skulle kunna tillverkas av. Bärhjälpmedlet kan vara konstruerat av till exempel gummi eller metall. Olika material har olika egenskaper, dessa passar olika bra till olika konstruktioner. 37

43 7.4 Framtagning av lösningar I följande kapitel tas koncept fram för bearbetning. Koncepten analyseras därefter med hjälp utav olika verktyg för produktutveckling. De verktyg som används är: Pugh s matris FMEA OFD Slutligen kommer det koncept som får bäst resultat av verktygen att väljas för vidare bearbetning och utformning Konceptgenerering Utifrån den mindmap som gjordes under idégenereringsfasen togs flertalet koncept fram. Dessa skalades ner till 16 stycken koncept som presenteras i bilaga 10. Dessa 16 koncept analyserades sedan med avseende på lämplighet. I bedömningen togs hänsyn till hur pass väl de uppfyller den upprättade kravspecifikationen och funktionsanalysen, samt hur de uppskattas tilltala målgruppen. Därefter gjordes ett urval. Detta urval finns i bilaga av 16 koncept väljs sedan för bearbetning med hjälp av olika produktutvecklingsverktyg. Nedan presenteras de 5 koncepten. Koncept A Platt lösning Bild 7.16 Bygger på koncept 5. Koncept 5 Mjuk platta som läggs i handflatan med urtag för fingertoppar. Bild 7.16 Koncept A Koncept B - Axelrem Bild 7.17 Bygger på koncept 2. Koncept 2 Axelrem med krok. Bild 7.17 Koncept B 38

44 Koncept C S format armband Bild 7.18 Bygger på koncept 15. Koncept 15 S-format armband som svänger runt handleden in mot handflatan och övergår i en krok. Bild 7.18 Koncept C Koncept D Rem med krok Bild 7.19 Bygger på koncept 12, 13 och 14 som kombineras. Koncept 12 Hårdare skena vid handled för stöd. Remmar går från denna med krokar i ändarna. Koncept 13 Rem med krok. Bild 7.19 Koncept D Koncept 14 Rem runt delar av handleden i styvare material. Mjukare remmar går runt denna och spänner åt när kroken belastas. Koncept E Modifierad tublösning Bild 7.20 Bygger på koncept 8 och 9 som kombineras. Koncept 8 Tubbaserad lösning med urtag för fingertoppar. Kan tillverkas i flera olika material. Bild 7.20 Koncept E Koncept 9 Tubbaserad lösning med nyckelring. Dessa fem koncept bearbetas med Pugh s matris, QFD2 och FMEA för att projektmedlemmarna ska kunna göra ett konceptval. 39

45 7.4.2 Pugh s matris De fem koncepten jämfördes i Pugh s matris (se bild 7.21, samt bilaga 12) mot en referenslösning. Som referenslösning valdes en tubbaserad lösning (se bilaga 5) då denna var mest konkurrenskraftig enligt QFD 1 (se bilaga 7). Flera tublösningar är presenterade och det är en kombination av dessa som använts som referenslösning. Kraven från QFD 1 har förts in i Pugh s matris och värderats lika. Referenslösningen, som alla koncept jämförts mot, tilldelas 0 som värde för hur bra den presterar i uppsatta krav. Därefter värderas de andra koncepten jämfört med referenslösningen huruvida de presterar bättre eller sämre än denna. KONCEPTVÄRDERING Projekt Upprättad av Datum Examensarbete: Bärhjälpmedel för livsmedelspåsar J.Jönsson M.Wiklöf Revision Dokumentnamn Krav- Krav vikt Ref A B C D E Koncept Bära påsar Avlasta axlar Avlasta handled Avlasta fingrar Medföra god ergonomi Lättanvändlig Lätt att medföra Hållbar Hygienisk Lågt pris Antal Antal Summa Viktad summa Referens - Tubbaserad lösning Koncept A - Platt lösning Koncept B - Axelremslösning Koncept C - S-format armband Koncept D - Rem med krok Koncept E - Modifierad tubbaserad lösning Bild 7.21 Illustrerande bild av utförd Pugh's matris (bilaga 12) Tydligt är att koncept A, den platta lösningen, presterar bäst gentemot referenslösningen. De övriga koncepten, undantaget koncept B, uppfyller kraven bättre än referenslösningen. De främsta anledningarna till att koncept A får högst värde är att den uppskattas vara lättare att medföra och uppskattas få ett billigare pris än referenslösningen. Koncept B fick ett värde som var likvärdigt med referenslösningen och även lägst värde av alla koncept. Detta innebär dock inte att koncept B och referenslösningen uppfyllde alla krav lika bra. Koncept B uppfyllde ett par av kraven mycket bättre än referenslösningen men några sämre än denna. Slutsatsen från Pugh s matris är att koncept A är lämpligast att arbeta vidare med och att koncept B inte är lämplig för vidarebearbetning. 40

46 7.4.3 FMEA En FMEA analys gjordes (se bild 7.22, samt bilaga 13) på de fem koncepten för att identifiera varje konstruktions möjliga felsätt, samt orsaker och konsekvenser av dessa fel. SYSTEM FMEA: Koncept A - Platt lösning No Funktion/ Komponent Felsätt Felorsak Feleffekt Riskanalys Rekommenderad åtgärd Frekv Allv Uppt RPN Plattan Materialet går sönder (vid bärytan) Förslitningsskada Påsens handtag skär in i fingrarna Återvinn och köp ny produkt För stor belastning Påsens handtag skär in i fingrarna Återvinn och köp ny produkt Olämpligt material Påsens handtag skär in i fingrarna Hitta ett lämpligare materialval för konstruktionen alt. Återvinn och köp ny produkt Materialet går sönder (vid fingeruttagen) Förslitningsskada Minskat stöd för fingrarna Använd endast plattan för hand/fingerskydd alt. Återvinn och köp ny produkt Olämpligt material Minskat stöd för fingrarna Hitta ett lämpligare materialval för konstruktionen alt. Återvinn och köp ny produkt Materialet går sönder (vid handleden) Förslitningsskada Inget stöd för handleden ges Använd endast plattan för hand/fingerskydd alt. Återvinn och köp ny produkt Olämpligt material Inget stöd för handleden ges Hitta ett lämpligare materialval för konstruktionen alt. Återvinn och köp ny produkt Ergonomi Statisk spänning i musklerna För stor belastning Belastningsskada i muskeln Användaren kontrollerar att påsen inte är för tungt packad Användaren bär på fel sätt Belastningsskada i muskeln Användaren kontrollerar att den bär på rätt sätt Kriteria för bedömning av felintensitet Kriteria för bedömning av allvarlighetsgrad Frekvens Värdering Osannolikt att fel kan uppträda <1/ Ingen olycksrisk eller inverkan på produkten Mycket liten sannolikhet för fel <1/ Ingen olycksrisk eller inverkan på produkten men intakt funktion Låg sannolikhet för fel <1/ Mycket liten olycksrisk eller risk för störd funktion Viss sannolikhet för fel <1/ Olycksrisk under speciella omständigheter eller utebliven funktion Hög sannolikhet för fel <1/ Allvarligt risk för personskada Mycket hög sannolikhet för fel <1/1 10 Kriteria för bedömning av upptäckssannolikhet Värdering Värdering 1 Fel som alltid uppmärksammas 1 sannolikhet Normal - 4 för upptäckt sannolikhet 5 - för Viss upptäckt sannolikhet 8 - för Liten upptäckt fel 10upptäcks 10 Osannolikt att Bild 7.22 Illustrerande bild av utförd FMEA (bilaga 13) På samtliga koncept är förslitningsskador det felsätt som ger störst RPN (risk priority number) värde. Anledningen till att förslitningsskadorna får så stort RPN värde är för att det är detta felsätt som har högst frekvens. Det är alltså mest sannolikt att koncepten går sönder på grund av förslitningsskador än på grund utav att de, till exempel, belastas med för stor vikt. Även om det är förslitningsskadorna som ger störst RPN värde så anses inte dessa vara det allvarligaste felsättet då detta är acceptabelt enligt kravspecifikationen (se bilaga 8). Det allvarligaste felsättet anses vara om materialet går sönder på grund av för stor belastning. Om koncepten går sönder på grund av för stor belastning och bärhjälpmedlet inte klarar av att bära vikten från påsen är det ej acceptabelt då användaren kan skadas. Koncept B är det koncept som har störst RPN värde vid för stor belastning. Därmed anses Koncept B vara det svagaste konceptet enligt FMEA analysen. En annan orsak till att materialet på koncepten går sönder är olämpligt materialval. I detta skede av processen tas inte detta i större beaktning då lämpligt material kommer att analyseras under bearbetningen av det valda konceptet. Om materialet vid bärytan, på de olika koncepten, skulle gå sönder så är den rekommenderade åtgärden att kunden ska återvinna och köpa en ny produkt. Detta eftersom bärhjälpmedlet skall kunna massproduceras och säljas till ett lågt pris då marknadsundersökningen (se bilaga 4) visar att kunden inte är villig att betala mer än 20 kr för att få använda produkten. Det skall vara mer lönsamt för kunden att köpa ett nytt bärhjälpmedel än att försöka reparera de eventuella skadorna. 41

47 I FMEA analysen togs även de ergonomiska aspekterna på varje koncept upp. Som tidigare nämnt (kapitel Ergonomi, på sida 30) uppstår det en statisk spänning i muskeln vid för stor belastning, alternativt om användaren bär på fel sätt. Användaren ska låta belastningen vila på musklerna och lederna för att bära på rätt sätt. Vid jämförelse av de olika koncepten i FMEA analysen så är koncept B mest fördelaktigt för ergonomin då denna ger lägst RPN värde. Detta antas bero på att det är denna lösning som avlastar de påverkade muskelgrupperna mest. Genom de utförda FMEA analyserna så är det svårt att säga vilket av koncepten som är det mest fördelaktiga. Detta beror på att vissa av koncepten kanske är bättre med hänsyn till ergonomi samtidigt som andra är lämpligare med anseende på hållbarhet QFD2 I denna fas av arbetet så används QFD igen för att bearbeta koncepten och jämföra dessa med de konkurrerande produkterna. Sambandsdiagrammet (se bild 7.23 nedan, alternativt bilaga 14) och därmed egenskapsvikterna ändras inte, utan de framtagna koncepten sätts in i konkurrentjämförelsen samt den tekniska jämförelsen för att se skillnaden mellan koncepten och konkurrenterna. Som tidigare nämnt i QDF1 (bilaga 7) är en lämplig storlek den viktigaste produktegenskapen. Konkurrentgrupp 1, koncept A samt koncept E uppfyller denna produktegenskap bäst. Koncept A och E anses även vara de koncepten som är mest lättillverkade och har genom detta en stor fördel jämfört med andra koncept. Koncept B däremot får högst viktkrav när det gäller de ergonomiska aspekterna då det är detta koncept som påverkar minst muskelgrupper under användningen. Detta är en stor fördel för koncept B. Samtidigt så får den lägst viktkrav när det gäller lämplig storlek, som var den viktigaste produktegenskapen, vilket är en stor nackdel. 42

48 Något som håller påshandtagen Medge god ergonomi Handleden skall hållas rak Skydd för fingrar Avlastning av fingrar Lättförståerlig produkt Passa användaren som medförbarhet Lättanvändlig God medförbarhet Passa användarens hand Medge masstillverkning Material som medger marknadskraven Anpassad för masstillverkning Teknisk jämförelse Viktning krav Konstruktion med lyftkapacitet Konstruktion som medger bra hållning Konstruktion som medför handens funktionella viloställning Förhindra att kassarnas handtag skär in i fingrarna Förhindra att fingrarna belastas med stor kraft God semiotik Lämplig storlek Kort monteringstid på användaren Äga liten volym Inneha en storlek som passar den valda målgruppen Låg tillverkningskostnad Lämpligt materialval Lättilverkad konstruktion Konkurrentgrupp 1 Konkurrentgrupp 2 Konkurrentgrupp 3 Konkurrentgrupp 4 Koncept A Koncept B Koncept C Koncept D Koncept E KUNDCENTRERAD PLANERING, QFD Produktegenskaper Konkurrentjämförelse Marknadskrav Bära påsar Avlasta axlar Avlasta armar Avlasta fingrar Medföra god ergonomi Lättanvändlig Lätt att medföra Hållbar Hygienisk Lågt pris Konkurrentgrupp Konkurrentgrupp Konkurrentgrupp Konkurrentgrupp Koncept A Koncept B Koncept C Koncept D Koncept E Egenskapsvikt Målvärde, egenskaper Konkurrentgrupp 1 - Tubbaserade lösningar Konkurrentgrupp 2 - Handtagsbaserade lösningar Konkurrentgrupp 3 - Tyngdlyftningskrok Konkurrentgrupp 4 - Handledsskydd Koncept A - Platt lösning Koncept B - Axelrems lösning Koncept C - S format armband Koncept D - Rem med krok (runt handled) Koncept E - Modifierad tublösning Bild 7.23 Illustrerande bild av utförd QFD2 (bilaga 14) För att få en tydligare överblick över vilket koncept som är det mest fördelaktiga med avseende på marknadskrav respektive produktegenskaper, listas summan av varje koncepts viktkrav i tabellen nedan. Även konkurrenternas summa för viktkraven listas i tabellen för att en tydligare jämförelse skall kunna göras. Tabell 7.2 på nästa sida visar att koncept A och E har den högsta viktkravssumman, jämfört med konkurrentgrupperna och de andra koncepten, och är då alltså de mest fördelaktiga koncepten enligt marknadskraven. Koncept A har däremot högst värde på produktegenskaperna och kan därför antas vara det mest fördelaktiga konceptet enligt denna jämförelse. 43

49 Marknadskrav Produktegenskaper Konkurrentgrupp Konkurrentgrupp Konkurrentgrupp Konkurrentgrupp Koncept A Koncept B Koncept C Koncept D Koncept E Tabell 7.2 Summa marknadskrav och produktegenskaper QFD Konceptval De verktyg för produktutveckling som använts för att analysera de olika koncepten tyder på att det koncept som är mest fördelaktigt är koncept A. Koncept A är mest fördelaktigt med avseende på medtagbarhet, tillverkning och dylikt. Koncept B däremot anses vara det mest fördelaktiga konceptet med avseende på ergonomi och kan därför inte uteslutas helt trots sämre poäng från de använda produktvecklingsverktygen. Därför kommer ytterligare en marknadsundersökning att utföras för att ta reda på vilket av de fem koncepten som målgruppen föredrar. Därmed får individen det slutliga ordet över vilket av koncepten som skall bearbetas vidare i detaljdesignen Marknadsundersökning För att underlätta konceptvalet görs ytterligare en marknadsundersökning (se bilaga 15) för att undersöka vilket av konceptet som är målgruppens favorit. Då den valda målgruppen är studenter och ungdomar utan bil, utfördes marknadsundersökningen på Café Arena vid Mälardalens högskola i Eskilstuna. 20 studenter medverkade i undersökningen där de tillfrågades vilket av de framtagna koncepten som de föredrog. Figur 7.1 nedan visar resultatet, där kan tydligt ses att det är koncept A, den platta lösningen, som är favoriten. Vilket koncept föredrar målgruppen? Koncept A, 40 % Koncept B, 10 % Koncept C, 15 % Koncept D, 10 % Koncept E, 25 % 10% 25% 15% 10% 40% Figur 7.1 Marknadsundersökning 2 44

50 Koncept B, det alternativ som är bäst med avseende på god ergonomi, är det koncept som målgruppen föredrar minst. Detta tyder på att även om koncept B är den bästa ergonomiska lösningen, är det få i målgruppen som vill använda det. Ett bärhjälpmedel med sämre funktion som används är bättre än ett bärhjälpmedel som inte används överhuvudtaget Val av koncept Utifrån de verktyg för produktutveckling, samt marknadsundersökning 2 kommer koncept A (se bild 7.24) den platta lösningen att väljas för vidare bearbetning och detaljdesign. Bild 7.24 Valt koncept Koncept A består av en mjuk platta som placeras i handflatan. Användaren sluter sedan handen kring påshandtaget och för in fingertopparna i hålen. Plattan kan användas både av höger- och vänsterhanden. Koncept A är inte bara lätt att ta med sig, det uppskattas var väldigt lättillverkat samtidigt som det förhindrar att påsarnas handtag skär in i fingrarna på användaren. Det uppskattas även att få en låg tillverkningskostnad vilket i sin tur medför att det kan säljas för ett lågt pris på marknaden. Koncept A medför att påsarnas handtag inte skär in i fingrarna vid frakttillfället. På så sätt får användaren lättare att slappna av och låta påsarnas vikt hänga i musklerna och lederna. Ju mer användaren kan slappna av vid frakttillfället desto mindre är risken att den statiska spänningen i musklerna uppstår Robert Röbech Leg. Kiropraktor Eskilstuna kiropraktorklinik, samtalsintervju

51 7.5 Bearbetning av lösning Det valda konceptet skall bearbetas med avseende på utformning för optimal storleksanpassning till målgruppen. Ett val av material och tillverkningsmetod skall göras Bearbetning av koncept Detaljdesign utförs för att bearbeta det valda konceptet. Fokus kommer ligga på utformning, materialval och tillverkningsmetod. Då marknadsundersökningen (se bilaga 4) visar att bärhjälpmedlet är en priskänslig produkt skall en ekonomisk undersökning göras Utformning För att ta reda på hur bärhjälpmedlet bör utformas för att passa alla i den valda målgruppen tillverkades prototyper. Hela utformningsprocessen återfinns i bilaga 16. Prototyptillverkningen inleddes i kartong för att få en känsla av hur det kan kännas att använda bärhjälpmedlet. Detta även för att få en känsla för storlek och hur fingerhålen skulle placeras. För att få en känsla närmre slutresultatet av bärhjälpmedlet, krävdes att prototyperna tillverkades i ett material som bärhjälpmedlet skulle kunna tillverkas av. Därför köptes ett silikonmaterial in ifrån Clas Ohlson för att kunna ge en mer korrekt känsla vid testningen av prototypen. Därefter skedde en fortlöpande undersökning i den valda målgruppen för att kontrollera storleken efter olika individers händer. I samband med storleksanpassningen upptäckte projektmedlemmarna ett problem med ursprungsdesignen på bärhjälpmedlet. Hålen för fingrarna var svåra att anpassa efter många olika händer. Det kändes också onaturligt att hålla i bärhjälpmedlet då fingrarna särades på grund av hålen. Påsens handtag hamnade dessutom fel i handen, så bärhjälpmedlet skulle inte göra någon större nytta för användaren. Detta gjorde att många fler prototyper tillverkades med olika utformning för att hitta en bättre utformning och lämpligare dimensioner. Semiotik och storleksanpassning Under utformningsfasen observerade projektmedlemmarna vikten av bärhjälpmedlets semiotiska språk. Många utav prototyperna med sämre semiotiskt språk hade bättre funktionalitet än prototyperna med bättre semiotiskt språk. Prototyp nummer 4 (bilaga 16) hade en mycket bra funktionalitet, men när denna testades på fem olika testpersoner så var det ingen av dessa som intuitivt förstod hur den skulle läggas i handen. Vid prototyptillverkning 6 och 7 (bilaga 16) lades det mer fokus på att skapa ett bärhjälpmedel med god semiotik och som användaren intuitivt kan förstå. Urtag tillverkades för fingrarna för att få användaren att förstå hur bärhjälpmedlet läggs i handen. Med denna utformning blev bärhjälpmedlets funktionalitet lidande. Testpersonerna, som även denna gång var 5 personer, hade svårt att förstå hur dessa prototyper skulle läggas i handen. Här blev även storleksanpassningen betydlig då fingeruttagen behöver anpassas för att ligga rätt i olika storlekar på händer. Eftersom koncept A är ett bärhjälpmedel som skall läggas i handen började projektmedlemmarna att testa former som liknar människans hand. Detta ledde till en prototyp 46

52 som användaren intuitivt kunde förstå samtidigt som funktionaliteten inte blev lidande och storleksanpassningen mindre betydelsefull. Anledningen till att prototyp 9 (bilaga 16) är mindre beroende av storleksanpassning än prototyp 6 och 7 är att fingrarna inte behöver passa i urtag utan bärhjälpmedlet täcker hela handens bäryta och är oberoende av fingrarnas storlek. Resultat av utformningsprocessen. Bild 7.25 nedan visar bärhjälpmedlets slutliga prototyp. Som kan ses är koncept A, den platta lösningen fortfarande platt. Det har nu en form som påminner om en hand. Användaren lägger bärhjälpmedlet i handen med dess fingertoppar uppåt, tummen förs sedan in i hålet och användaren omsluter sedan påsens handtag, som vid vanlig frakt. Bärhjälpmedlet förhindrar då att påsens handtag skär in i fingrarna vilket ger en skönare känsla att bära och frakta påsen till dess slutdestination. Bild 7.25 Slutlig prototyp Storleken på bärhjälpmedlet är anpassad för stora och mindre händer, men även för att passa i påsens handtag utan problem. Tumhålet är stort för att passa tjocka tummar, men dess funktion går ej förlorad när den används av konsumenter med smalare tummar. Bärhjälpmedlets utformning tillåter att bärhjälpmedlet används av både höger- och vänsterhanden. Under utformningsprocessen beslutade projektmedlemmarna att plattan skall vara 3 mm tjock. Detta då det silikonmaterial som användes för prototyptillverkningen var 1-2 mm tjockt och upplevdes för tunt och ostabilt. En platta tjockare än 3 mm upplevs som för tjock och medtagbarheten anses minska då den blir klumpigare. 47

53 Materialval Ett möte med Bengt Erik Gustavsson genomfördes för att få förståelse kring vilka material som kan tänkas vara lämpliga att tillverka bärhjälpmedlet i. Under detta samtal beslutades att två olika material bör undersökas för att se vilket av dessa som är lämpligast. De valda materialen är ABS-plast och Silikon. Materialen analyseras bland annat i programmet Ces Selector som finns tillgängligt i skolans datorsalar. Information om materialen finns i bilaga 17. Val av material Den utformning som arbetats fram för bärhjälpmedlet utesluter användandet av ABS-plast. Det krävs stora justeringar av bärhjälpmedlets utformning för att användande av ABS-plast skall kunna ske. Silikon anses därmed vara ett mycket lämpligt material för att tillverka bärhjälpmedlet, trots dess höga pris. Materialet möjliggör att bärhjälpmedlet tillverkas i dess nuvarande form, utan justeringar. Det förväntas ge en skön känsla i handen samtidigt som det ger tillräckligt med stöd för att inte påshandtagen skall skära in i fingrarna. Med hjälp av en lämplig tillverkningsmetod och masstillverkning anses pris per styck kunna sjunka och skapa lönsamhet Tillverkning Projektmedlemmarna uppskattade vilka tillverkningsmetoder som kan vara lämpliga för att tillverka det valda bärhjälpmedlet. Ett kortare samtal med verkstadstekniker Bengt Erik Gustavsson utfördes också för att få djupare insikt i vilka tillverkningsmetoder som kan vara lämpliga. I bilaga 18 presenteras fem olika tillverkningsmetoder som kan användas vid tillverkning av bärhjälpmedlet. Val av tillverkningsmetod Vid val av tillverkningsmetod för bärhjälpmedlet tas två viktiga faktorer i beaktning. Viktigt är att bärhjälpmedlet får ett så lågt styckpris som möjligt (se bilaga 4, marknadsundersökning) vilket kan möjliggöras genom en stor produktionsvolym. De tillverkningsmetoder som kan vara aktuella för bärhjälpmedlet är framförallt stansning och formsprutning. Båda metoderna är lämpliga för stora produktionsvolymer. De båda metoderna kan tillverka bärhjälpmedlets rundade former. Skillnaden är att för att formsprutningen skall kunna genomföras rekommenderas det att kanterna är avrundade 42. Vid stansningen sker ingen avrundning av dessa. Stansning är billigare att komma igång med än formsprutning då ett stansningsverktyg är billigare än ett formsprutningsverktyg 43. Således anses stansning vara det lämpligaste sättet att tillverka bärhjälpmedlet DFM Bärhjälpmedlets utformning skall anpassas och effektiviseras för stansning. För att få en så effektiv och lönsam produktion som möjligt innebär det att så lite spill som möjligt skapas. Mängden spill beror på hur verktyget för att stansa ut bärhjälpmedlet placeras. På nästa sida följer förslag på hur verktyget kan placeras. Bild 7.26 illustrerar hur det ser ut om stansverktygen placeras linjerat horisontellt och vertikalt. Den gröna färgen illustrerar spill. Som bilden visar skapas en stor mängd spill vid det alternativet. I bild 7.27 visas en något justerad layout som skapar mindre mängd spill än det första alternativet. Bild 7.28 visar ytterligare ett alternativ där vartannat bärhjälpmedel vänts upp och ned. Denna layout minskar spillet ytterligare. Layout nr 3 skulle kunna förbättras ytterligare genom förändring av bärhjälpmedlets utformning. I bild 7.29 visar de röda områdena vart spillet skulle kunna 42 CustomPartNet, , 43 Bengt Erik Gustavsson Verkstadstekniker Mälardalens högskola, samtalsintervju

54 minskas. Genom små förändringar i bärhjälpmedlets yttre kontur kan viss mängd spill elimineras. Bild 7.26 Layout 1 Bild 7.27 Layout 2 Bild 7.28 Layout 3 Bild 7.29 Layout 3 med markerade områden Bärhjälpmedlets kontur justeras i Solid Works för att få en effektivare produktion (se bild 7.30). Detta innebär att en ny layout för stansningen kan skapas där de röda områdena eliminerats (se bild 7.31). Bild 7.30 Justerad kontur Bild 7.31 Ny layout Genom att ha effektiviserat layouten av stansverktygen har produktionens kapacitet förbättrats. Mindre spill skapas vid tillverkningen av bärhjälpmedlet. 49

55 DFA Då DFA verktyget används för att mäta hur lätt en produkt kan monteras blir detta verktyg inte nödvändigt att använda i examensarbetet. Detta beror på att bärhjälpmedlet endast består av en enda komponent. Inga detaljer behöver monteras på bärhjälpmedlet DFMain DFMain verktyget används för att analysera designen med hänsyn till underhåll. I detta fall ska bärhjälpmedlet vara hygieniskt och eftersom det valda silikon materialet samt konstruktionen är lätt att skölja av och göra rent uppfyller den detta krav. Något annat underhåll än rengöring skall inte behövas eftersom bärhjälpmedlet skall användas till det går sönder. Därefter återvinner användaren bärhjälpmedlet och köper ett nytt eftersom detta uppskattas vara mer lönsamt för användaren än att försöka laga eventuella bristningar i materialet Ekonomi För att undersöka om bärhjälpmedlet kan få önskat försäljningspris, görs undersökningar hos olika företag kring stanskostnad. DFC Enligt det tillvägagångssätt som beskrivits i teoridelen, se kap Bearbetning av koncept på sida 20, så beräknas försäljningspriset enligt följande: För att få en uppfattning om vad tillverkningskostnaden för bärhjälpmedlet skulle kunna bli, kontaktas olika företag som stansar i silikon. De kontaktades via mejl med ett bifogat ritningsdokument av bärhjälpmedlet. De fick frågan: Hur mycket uppskattar ni att denna produkt i ett tre millimeters tjockt silikonmaterial, och dessa uppsatta mått (se ritning) skulle ha för någon tillverkningskostnad? Företaget Richard Magnusson AB, som bland annat stansar i silikonmaterial återkom med svar via telefon till projektmedlemmarna. Enligt Lars-Göran Magnusson, VD på företaget, skulle bärhjälpmedlet ha en tillverkningskostnad på ungefär 12 kr styck om de skulle tillverka bärhjälpmedlet 44. Detta är en väldigt hög tillverkningskostnad för en så priskänslig produkt som bärhjälpmedlet är. Anledningen till den höga tillverkningskostnaden är att bärhjälpmedlet skulle tillverkas i Sverige och av ett högkvalitativt silikon. Vinstmarginalen beräknas med hjälp av den tillverkningskostnad som Richard Magnusson AB angav. 44 Lars-Göran Magnusson VD Richard Magnusson AB, telefonintervju

56 Antag att tillverkningskostnaden blir 12 kr/styck för bärhjälpmedlet. Enligt marknadsundersökningen (bilaga 4) så sätts försäljningspriset till 20 kr. Vinstmarginalen räknas ut i procent nedan. Om tillverkningskostnaden på bärhjälpmedlet skulle vara 12 kr, och försäljningspriset fortfarande skulle ligga på 20 kr enligt marknadsundersökningen, så skulle detta ge en vinstmarginal på ungefär 66 %. Projektmedlemmarna anser att det går att uppnå en högre vinstmarginal om produktionen av bärhjälpmedlet läggs i ett låglöneland och ett mindre kvalitativt silikonmaterial används. På så sätt minskas tillverkningskostnaden och en högre vinstmarginal kan uppnås. Utan information för tillverkningskostnad i ett annat land och i ett billigare silikon, har projektmedlemmarna inte haft möjlighet att göra några noggrannare beräkningar kring bärhjälpmedlets lönsamhet. 51

57 7.6 Konstruktion I konstruktionsfasen konstrueras en tredimensionell modell av bärhjälpmedlet i ett CADprogram. Därefter skapas en fungerande modell CAD Efter utformningen på bärhjälpmedlet fastställts kunde projektmedlemmarna rita upp en tredimensionell ritning i Solid Works, se bild 7.32 nedan. Ritningar på bärhjälpmedlet återfinns i bilaga 19. För att illustrera hur bärhjälpmedlet skulle fungera som sponsorprodukt och give away, används Mälardalens högskolas färger och logotype, se bild 7.32 nedan. Bild 7.32 Solid Works-ritning Simulering Vid beräkningar hur mycket bärhjälpmedlet kan belastas med, görs simuleringar i Solid Works. För detta tar projektmedlemmarna hjälp av skolans verkstadstekniker, Bengt Erik Gustavsson. Efter mötet med Bengt Erik Gustavsson konstaterades att en verklighetsbaserad simulering inte skulle kunna göras då det fortfarande är handen som bär upp belastningen från påsens tyngd. Att endast göra en simulering på bärhjälpmedlet ger således inget rättvist resultat. Med hjälp utav Bengt Erik Gustavsson konstateras det att bärhjälpmedlet inte kommer att deformeras av belastningen av påsen. Då bärhjälpmedlet får stöd av handen är det troligare att materialet i påshandtaget brister än bärhjälpmedlet. 52

58 7.6.2 Modelltillverkning Tänkt tillverkningsmetod för modellen av bärhjälpmedlet är gjutning. För att kunna tillverka modellen behövs gjutformar tillverkas. Dessa modelleras först i Solid Works och fräses sedan ut. Ett närmare materialval krävs. Silikon finns med olika egenskaper och hårdhet. Därefter kan gjutningen utföras. När modellen är gjuten skall en logotyp placeras på denna. Modellen skall presenteras som en av Mälardalens Högskolas produkter. Därav skall modellen färgas orange och högskolans logotyp placeras på denna Metod Nedan beskrivs tillvägagångssättet för tillverkningen av modellen. CAD modellering Utifrån den CAD-modell som uppförts skapades en modell av en gjutform. För att göra det tog projektgruppen hjälp av Joakim Vasilevski. Först så skalades CADmodellen av bärhjälpmedlet upp en procent, detta för att kompensera eventuell krympning av materialet efter gjutningen. Gjutformen skapades genom att göra en låda runt CAD-modellen av bärhjälpmedlet och sedan ta bort det material i lådan som bestod av bärhjälpmedlet. Sedan delades lådan så att en form med ett avtryck från bärhjälpmedlet skapats (se bild 7.33). Fräsning Fräsningen skedde i en polyuretan-plast som kan beskrivas ungefär som ett kemiskt trä. Inledningsvis öppnades CAD-modellen i ett program som heter Modela Player. I detta program planeras fräsningen och det är detta program som ger instruktionerna till fräsen. Fräsen som användes heter Roland MX650. I fräsen skapades gjutformen (se bild 7.34) samt ett lock till denna. Bild 7.33 Gjutform Materialval För valet av silikon diskuteras först med skolans verkstadsansvarige, Henrik Lekryd. Han rekommenderade att projektgruppen skulle ta kontakt med skolans leverantör av silikon för frågor kring materialvalet. De frågor som gruppen stod inför var hur hårt silikonet skulle vara. Alltså vilket shoretal silikonet skulle ha. Samt vilken sorts silikon som skulle användas. Henrik Lekryd tillhandahöll med provbitar (se bild 7.35) av olika sorters silikon, med olika hårdhet. Projektmedlemmarna undersökte dessa och valde ett transparent additionshärdande silikon med ett shoretal på 40A. Kjell David Jonsson på ABIC-kemi kontaktades därefter och material köptes in. Kjell David Jonsson rekommenderade en färgpasta gjord av silikon för att färga det transparenta silikonet. Han föreslog även ett speciellt silikonlim för fästning av logotyp. Bild 7.34 Fräst gjutform och lock Bild 7.35 Provbitar av silikon 53

59 Gjutning Gjutningen inleds med att blanda silikonet med härdaren i förhållandet 10:1. Därefter tillsätts färgpastan, fyra viktprocent av silikonblandningen (se bild 7.36). Blandningen avluftas sedan i en vakuumklocka för att avlägsna luften i blandningen (se bild 7.37). Bild 7.36 Silikon, härdare och färgpasta Bild 7.37 Avluftning i vakuumklocka Innan blandningen hälls i gjutformen smörjs gjutformen med vaselin, detta för att modellen skall vara lättare att avforma. När detta gjorts kan silikonet hällas i gjutformen (se bild 7.38). Därefter placeras locket på gjutformen och kläms fast med tvingar (se bild 7.39). Silikonet får sedan stelna i gjutformen i cirka ett dygn innan modellen avformas. Bild 7.38 Silikon hälls i gjutform Bild 7.39 Hoptvingad gjutform Efter minst 15 timmars härdning kan modellen avformas. Bild 7.40 nedan visar resultatet. Bild 7.40 Avformad modell 54

60 Logotyp Projektmedlemmarna använde det inköpta silikonlimmet för att fästa Mälardalens högskolas logotyp på modellen. Logotypen skars ut i vit plast och limmades därefter fast på modellen (se bild 7.41). Dessvärre fäste inte limmet optimalt på modellen och logotypen lossnade delvis. Detta kan bero på dåligt förberedda ytor eller att logotypen inte var gjord i ett material som var lämpligt för limmet. Dessutom är silikon ett beständigt material som är svårt att sammanfoga med andra material. Bild 7.41 Logotyp Slutsats modelltillverkning För att inleda tillverkningen av modellen krävdes mycket kunskap om materialet och dess hantering. Tillverkningen av modellen har därför varit en långsam process där projektmedlemmarna har provat sig fram efter att ha hämtat nödvändig information. Kunskaper kring förhållandet mellan silikon, härdare och färgpasta har undersökts. Bearbetningstid och härdningstid har justerats med temperaturförändringar. Bästa metod att föra in silikonet i gjutformen har undersökts i stor omfattning. Projektmedlemmarna ville undvika att luftbubblor uppstod i modellen. Till sist provade projektmedlemmarna den ovan redogjorda metoden för tillverkning av modellen. Denna gav oväntat bra resultat av gjutningen utan synliga luftbubblor. Metoden var enkel att genomföra vilket var fördelaktigt. Vid fästning av logotyp upplevde projektmedlemmarna problem, detta är något som bör undersökas ytterligare om logotyp skall fästas på den slutliga produkten. Tillverkningsprocessen av modellen har varit långsam och tidskrävande. Detta beror till stor del på att gjutning är en tidskrävande tillverkningsmetod, vilket har stärkt projektmedlemmarna i valet av stansning som tänkt tillverknngsmetod. 55

61 8 Resultat I följande kapitel presenteras resultatet av den tillämpade lösningsmetodiken. 8.1 Bärhjälpmedlet Resultatet av examensarbetet är en tre millimeter tjock silikonplatta som läggs i handen (se bild 8.1). Den skyddar fingrarna från att påshandtaget skär in och är mycket lätt att medföra. Användaren lägger plattan i handen med fingertopparna uppåt. Tummen förs sedan in i hålet och användaren omsluter sedan påsens handtag med handen, som vid vanlig frakt av livsmedelspåsar (se bild 8.2). Bild 8.1 Bärhjälpmedlet Bild 8.2 Bärhjälpmedlet i användning Genom att påsens handtag inte skär in i fingrarna på användaren, så kan användaren utföra en mer avslappnad frakt av den tunga livsmedelspåsen. När användaren kan slappna av vid frakttillfället minskar risken för att statisk spänning i musklerna uppstår. Det blir lättare för användaren att låta påsens belastning hänga och vila på muskler och leder, med hjälp av bärhjälpmedlet. På så sätt kan frakten ske med en god ergonomi. Storleken på bärhjälpmedlet är dimensionerad för att passa olika storlekar på händer (se bild 8.3 och 8.4 på nästa sida). Det är även anpassat så att det passar påsens handtag, så att det inte blir besvärligt att föra in både hand och bärhjälpmedel i påsens handtag. Tumhålet är utav större storlek för att det ska passa tjockare tummar. Funktionaliteten går ej förlorad när den används av konsumenter med smalare tummar. 56

62 Bild 8.3 Bärhjälpmedlet i stor hand Bild 8.4 Bärhjälpmedlet i liten hand Bärhjälpmedlet kommer att tillverkas i ett silikonmaterial. Det silikon som användes vid modelltillverkningen uppfattas som passande material för det slutliga bärhjälpmedlet. Som tillverkningsmetod har stansning valts, därför har vikt lagts vid en bra dimensionering som ger minskat spill. Bärhjälpmedlet har en effektiv tillverkning då det inte består av några komponenter som kräver montering. Det är även underhållsfritt och är mycket lätt att rengöra vid behov. 57

63 9 Analys Examensarbetet inleddes med stor fokus på att bärhjälpmedlet skulle medföra god ergonomi och att det skulle förhindra att negativ belastning uppstår. Under arbetets gång insåg projektmedlemmarna att det stora problemet egentligen inte ligger i ergonomin. Detta eftersom det till största del är individen själv som skapar den statiska spänningen i musklerna genom att lasta påsarna för tungt eller bära på fel sätt. Problemet gick över till att få individen att vilja använda bärhjälpmedlet. Därmed lades större vikt på bärhjälpmedlets storlek och semiotiska språk. 9.1 Frågeställningar I detta avsnitt presenteras svar och argument till de frågeställningar som upprättades i problemformuleringen Huvudfråga Går det att utveckla ett enkelt bärhjälpmedel som avlastar fingrar, armar och axlar vid frakt av tunga livsmedelspåsar samt som konsumenten vill använda? Examensarbetet visar att det inte går att utveckla ett sådant bärhjälpmedel till den valda målgruppen. Detta beror på att ett bärhjälpmedel som avbelastar hela armen, ända från fingrarna upp till axeln, skulle troligtvis vara stort och osmidigt och snarare konkurrera med produkter som ryggsäckar, dramaten och rullatorer. Ett sådant bärhjälpmedel skulle strida mot de avgränsningar som sattes upp för examensarbetet. Vid den första utförda marknadsundersökningen uppgav majoriteten ett problem i fingrarna vid frakt av tunga livsmedelspåsar. Det är främst detta problem som det utvecklade bärhjälpmedlet är fokuserat på att lösa. Detta eftersom plattan läggs i handen och skyddar fingrarna. Utan den skärande känslan i fingrarna kan användaren slappna av bättre under frakten och på så sätt bära rätt och undvika att statisk spänning uppstår i musklerna. Bärhjälpmedlet underlättar alltså för användaren att frakta sina livsmedelspåsar genom att möjliggöra att påsens belastning kan hänga och vila på muskler och leder, på detta sätt avbelastas de påverkade kroppsdelarna. I den andra marknadsundersökningen (se bilaga 4) som genomfördes fastställdes det att det var konceptet med plattan som var målgruppens favorit. Reaktioner från individer i målgruppen på bärhjälpmedlet, har varit mycket positiva. Detta har säkrat projektmedlemmarna i tron att bärhjälpmedlet kommer bli använt. Det utvecklade bärhjälpmedlet har fått gott gensvar i de bedömningar som projektmedlemmarna gjort kring storlek och medtagbarhet, vilket innebär en stor chans att användaren har med sig bärhjälpmedlet och använder det Övriga frågeställningar 1. Hur ska bärhjälpmedlet konstrueras med avseende på lättanvändlighet? Att bärhjälpmedlet skall vara lättanvändligt syftar till två saker. Det skall vara lätt att förstå hur bärhjälpmedlet skall användas, samtidigt som det ska vara lätt att använda. För att förstå hur bärhjälpmedlet ska användas är ett gott semiotiskt språk viktigt. Efter konceptvalet lades många timmar på att utforma en så lättförståelig konstruktion som möjligt. 58

64 Projektmedlemmarna mötte hinder då bärhjälpmedlets funktionalitet minskade när större hänsyn togs till god semiotik. Då bärhjälpmedlet är anpassat till många olika storlekar på händer innebär det att olika storlekar på bärhjälpmedlet inte krävs. Det är även anpassat för att kunna användas både i vänster- och högerhanden. Det krävs alltså inte två olika bärhjälpmedel, för att användas av höger-, respektive vänsterhanden. Bärhjälpmedlets slutliga utformning har både en god funktionalitet och ett bra semiotiskt språk. De testpersoner som har prövat bärhjälpmedlet har förstått direkt hur det skall läggas i handen och omsluta påsens handtag. Vilket innebär att bärhjälpmedlet är lätt att använda. 2. Hur anpassas bärhjälpmedlet till alla konsumenter? Bärhjälpmedlets storlek är väl anpassad för att kunna användas av många individer. Konstruktionen är relativt oberoende av storleken på handen på användaren. Bredden är anpassad för att passa genom ett påshandtag och samtidigt vara så pass brett att stora händer kan använda bärhjälpmedlet. Längden är anpassad för långa händer men är samtidigt tillräckligt kort för att kunna användas av små händer utan problem. Hålet förlorar inte sin funktion om det är för stort för tummen vilket medför att hålet har gjorts tillräckligt stort för att tjocka tummar skall få plats. Så, genom att ta fram en konstruktion som till stor del är oberoende av storleken på användarens hand och anpassat denna för både stora och små händer, är bärhjälpmedlet anpassat för alla användare. 3. Hur tillverkas bärhjälpmedlet så kostnadseffektivt som möjligt? I konceptvalet togs hänsyn till tillverkningsbarhet och kostnad. Detta var ett första steg i att skapa ett bärhjälpmedel som kan tillverkas så kostnadseffektivt som möjligt. Det koncept som valdes hade flera olika metoder att kunna tillverkas. Detta innebar att en tillverkningsmetod som gjorde det möjligt att tillverka bärhjälpmedlet med låga kostnader kunde väljas. Stansning valdes som tillverkningsmetod då det är en tillverkningsmetod som är anpassad för massproducering samtidigt som det är en relativt billig metod. Genom DFM optimerades sedan bärhjälpmedlets utformning för att minska spill och få en effektivare produktion. 4. Hur tar man bort den negativa belastningen med avseende på ergonomi? Med den negativa belastningen så menar projektmedlemmarna den statiska spänningen som uppstår i musklerna. Negativ belastning är även den inskärande känslan i fingrarna, en arm eller axel som upplever obehag av att bära en tungt packad påse. När det gäller axeln och armen är det viktigaste att individen låter påsens vikt bara hänga och vila på muskler och leder, annars kan den statiska spänningen i musklerna uppstå och en belastningsskada uppkomma. I ergonomi med avseende på handled och hand framgår det att det mest effektiva, som dessutom ger mest kraft vid frakttillfället, är om handens funktionella viloställning och handens kraftgrepp tillämpas. Det utvecklade bärhjälpmedlet tar främst bort den inskärande känslan i fingrarna. I och med att användaren, med bärhjälpmedlet i handen, kramar om påsens handtag medför det även handens kraftgrepp. Användaren måste själv se till att hålla handens funktionella viloställning. Det är 59

65 inget som det utvecklade bärhjälpmedlet gör. Det kommer antagligen att kännas onaturligt och risken för att tappa påsen vid frakten ökar om inte handens funktionella viloställning nyttjas. Användaren får själv se till att inte gå och spänna axlar och muskler så att den statiska spänningen uppstår. Detta anses inte vara något större problem eftersom frakten blir mer ansträngande om användaren spänner sig än om den slappnar av och låter belastningen vila på muskler och leder. Det som har störst negativ påverkan på kroppen är om individen packar sin påse med för stor last. Men detta felsätt skylls på individen själv. Projektmedlemmarna anser att om påsarna är för tunga, så att individen själv inte bör bära allt på samma gång, bör frakten ske i fler omgångar. 5. Hur får man målgruppen att vilja använda bärhjälpmedlet? Genom rätt distribution. Då bärhjälpmedlet redan är utformat med avseende på lättanvändlighet gäller det att nå målgruppen på ett effektivt sätt. Målgruppen ska se bärhjälpmedlet som en behändig sak att ha i vardagen och som har saknats på marknaden hittills. I butikerna placeras bärhjälpmedlet i anslutning till kassorna och då särskilt i närheten utav påsarna. Genom att placera bärhjälpmedlet i anslutning till kassorna kan individen lättare förstå vad bärhjälpmedlet skall användas till och kan se ett större behov av ett bärhjälpmedel. Ett avtal skulle kunna göras med butiken, där bärhjälpmedlet säljs billigare, alternativt ges bort vid köp över en viss summa. Då testar individen troligtvis bärhjälpmedlet för första gången och får då en behagligare frakt av varorna. Eftersom individen då har en positiv inställning till bärhjälpmedlet kan mun till mun marknadsföring utnyttjas. Att lägga ut resurser på att marknadsföra bärhjälpmedlet anses vara överflödigt. Företag kan även använda bärhjälpmedlet som en sponsorprodukt (give away) där de sätter dit företagets logga och färg. Då står till exempel företagen utanför livsmedelsbutiker och gör reklam. Om ett bärhjälpmedel delas ut gratis ökar chansen att individen provar det. Dessa förslag är ett sätt att få ut bärhjälpmedlet och göra det känd på marknaden. I början av projektet var det viss oro att kunden skulle känna en viss pinsamhetskänsla av att använda ett bärhjälpmedel. Men med tanke på att bärhjälpmedlet är så pass lättanvändligt, smidigt och inte direkt syns så anses inte bärhjälpmedlet ge någon pinsamhetseffekt. Den förväntas snarare ge en positiv effekt som stannar kvar i användarens medvetande. 60

66 9.2 Analys av överensstämmelse med kravspecifikation. Det utvecklade bärhjälpmedlet uppfyller till största del de krav som upprättats i kravspecifikationen (se bilaga 8). Bärhjälpmedlet uppfyller alla krav angående storlek och lättanvändlighet. Det uppfyller även kraven för lågt pris och möjlighet till kundanpassning. Nedan diskuteras två krav som det utvecklade bärhjälpmedlet inte uppfyller fullständigt: Krav 2.6 Bärhjälpmedlet skall förhindra att statisk spänning i musklerna uppstår. Som tidigare nämnt uppstår den statiska spänningen på grund utav att individen bär på fel sätt eller lastar påsen med större vikt än vad individens muskler orkar bära upp. Bärhjälpmedlet tar inte bort risken att denna statiska spänningen i musklerna uppstår. Det bidrar snarare till att användaren kan få en skönare och avslappnad frakt eftersom påsens handtag inte skär in i fingrarna. På så sätt kan individen bära rätt, låta påsens vikt hänga och vila på muskler och leder, och risken för att den statiska spänningen i musklerna uppstår minskas. Krav Bärhjälpmedlet skall vara hållbart. Bärhjälpmedlet skall kunna bära upp den kraft som belastningen från bärpåsarna ger. Bärhjälpmedlet skall kunna bära upp en belastning som motsvarar viktkapaciteten som de påsar som finns tillgängliga i butik har. Då resultatet av bärhjälpmedlet blev en silikonplatta som läggs i handen är det alltså inte bärhjälpmedlet själv som bär upp hela belastningen. Det är fortfarande användaren som bär upp belastningen. Projektmedlemmarna tog hjälp av verkstadstekniker, Bengt Erik Gustavsson vid Mälardalens högskola i Eskilstuna, för att göra simuleringar. Detta för att kontrollera hur mycket belastning som bärhjälpmedlet klarar av innan materialet brister. Som tidigare nämnt i rapporten kunde inte en verklighetsbaserad simulering utföras eftersom det fortfarande är användaren som lyfter belastningen. Med hjälp av Bengt Erik Gustavsson konstateras det att bärhjälpmedlet inte kommer att deformeras av påsens belastning, det är troligare påsens handtag som kommer brista och gå sönder innan materialet på bärhjälpmedlet gör det. Därför anses detta krav vara uppfyllt. 61

67 10 Slutsatser och rekommendationer I början av detta examensarbete låg stor fokus på att utveckla och konstruera ett bärhjälpmedel med god ergonomi. Projektmedlemmarna ville lösa problemet med den oergonomiska belastning som uppstår vid frakt av tunga livsmedelspåsar. Ett annat problem uppstod efter den utförda konkurrentanalysen. Om det redan finns många lösningar på marknaden, varför används då inte dessa? Och varför skulle då det utvecklade bärhjälpmedlet i detta projekt användas? Efter mötet med kiropraktor Robert Röbech konstaterades det att oergonomisk frakt sker om statisk spänning i musklerna uppstår. Denna spänning uppstår om individen bär på fel sätt eller lastar påsarna över musklernas bärkapacitet. Därför lades mer fokus på att utveckla ett bärhjälpmedel som individen vill använda. Fokus på att utveckla ett smidigt bärhjälpmedel som kan ge användaren en mer avslappnad ergonomisk ställning vid frakt av tunga livsmedelspåsar. Resultatet blev ett bärhjälpmedel som läggs i handflatan och med hjälp av detta så kan användaren undvika den inskärande känslan av påshandtaget i handen Slutsats av resultat Projektmedlemmarna är mycket nöjda med resultatet. Examensarbetet inleddes med förhoppning om att skapa ett bärhjälpmedel som verkligen hjälper individen och som blir använt. Detta anser projektmedlemmarna att de uppnått. Det bärhjälpmedel som utvecklats är mycket billigt att tillverka och blir därmed billigt för individen att införskaffa. Detta innebär att individer med viss skepticism till ett bärhjälpmedel för frakt av livsmedelspåsar, kan ge det en chans och prova. Projektmedlemmarna lyckades lösa det problem som de flesta upplevde vid frakt av livsmedelspåsar och har samtidigt utvecklat ett bärhjälpmedel som är mycket lätt att ta med sig och billigt att införskaffa Framtida rekommendationer För att bärhjälpmedlet skall kunna utvecklas och förbättras skulle närmare utprovning av material kunna utföras. Projektmedlemmarna har inte haft möjlighet att tillverka bärhjälpmedlet i olika sorters silikon utan har varit begränsade till en sort. Denna valdes genom att känna på ett fåtal provbitar som var dubbelt så tjocka som bärhjälpmedlets tjocklek. Genom att tillverka bärhjälpmedlet i olika sorters silikon kan det optimalaste materialet väljas. Formen på bärhjälpmedlet skulle också kunna förbättras. Om samarbete med ett företag som tillverkar stansverktyg inleddes skulle de kunna hjälpa till att förbättra formen på bärhjälpmedlet och därmed minska materialåtgången genom att skapa en effektivare layout på stansen. Genom att minska tjockleken på bärhjälpmedlet kan ytterligare material sparas och på så sätt öka lönsamheten. Detta är något som bör undersökas. Undersökning kring lämplig metod att fästa logotyp på bärhjälpmedlet bör utföras. Projektmedlemmarna lyckades ej hitta lämplig hållbar metod för detta. Ytterligare kostnadskalkyleringar krävs. Om bärhjälpmedlet skall massproduceras kan det vara lämpligt att placera produktionen i ett låglöneland. Hur mycket kostar ett bärhjälpmedel att tillverka där? Hur mycket kostar frakt etc.? 62

68 För att lansera bärhjälpmedlet bör distributionskanaler undersökas. Vilka företag kan vara intresserade av att använda bärhjälpmedlet som give away, och vilka livsmedelsaffärer kan tänka sig ta in bärhjälpmedlet i sitt sortiment? De flesta krav som upprättades i kravspecifikationen lyckades projektmedlemmarna uppfylla. Faktum kvarstår dock att det utvecklade bärhjälpmedlet inte uppfyller alla kraven. Detta beror till stor del på att projektmedlemmarna satte upp så mycket begränsningar. Om storleksbegränsningarna togs bort och en ny målgrupp valdes skulle en helt ny produkt kunna skapas. Denna skulle kanske kunna avhjälpa all negativ belastning som uppstår, till skillnad mot det bärhjälpmedel som projektmedlemmarna utvecklat Gruppens arbete Projektmedlemmarna har arbetat metodiskt och mycket god kommunikation har ägt rum mellan parterna genom hela examensarbetet. Detta har gjort arbetet lätt att genomföra och ett bra resultat uppnåtts. Projektmedlemmarna har upplevt att de kompletterat och hjälpt varandra genom hela examensarbetet. De har fungerat som ett stöd för varandra vid de tillfällen som projektet känts krävande och skapat ny motivation PIPS Den utförda PIPS analysen (se bilaga 20), som gjorts fortlöpande under projektets gång, visar på att projektmedlemmarna utnyttjat den kompetens och resurser som stått till förfogande. Den har hjälpt till vid utvärderingen av den utförda fasen och fått projektmedlemmarna att aktivt utvärdera arbetssättet. Detta har gjort att projektmedlemmarna arbetat systematiskt från start till slut för att finna lösningen på problemet. Projektmedlemmarna har till stor del arbetet individuellt utan handledning. Dock har handledaren, Jan Frohm, varit till stor hjälp vid de tillfällen handledning varit vid behov. Han har hjälpt till att leda projektmedlemmarna i rätt riktning, utan att ge för mycket direktiv Gruppkontrakt Det gruppkontrakt som upprättades i början av examensarbetet (se bilaga 1) har följts av båda projektmedlemmarna väl. Projektmedlemmarna har under hela examensarbetet haft en öppen och ärlig diskussion med varandra och därmed har inga konflikter uppstått. Projektmedlemmarna är överens om att detta arbete blivit mer än väl utfört av båda parterna. Projektmedlemmarna är mycket nöjda med bägge parters insats i examensarbetet som ledde fram till ett resultat och lösning på problemet Mötesprotokoll Efter varje fas i examensarbetet har ett avstämningsmöte skett. I dessa utvärderas det utförda arbetet och en PIPS analys utförs. Projektmedlemmarna har därefter planerat hur nästa fas skall se ut och sammanfattat vad som skall göras i denna. Mötesprotokollen ses i bilaga 2. 63

69 11 Referenser Litterära referenser Bo Bergman, Bengt Klefsjö, Kvalitet från behov till användning, Upplaga 4:6, Lund, Studentlitteratur AB, 2007, David G. Ullman, The mechanical design process, Upplaga 4, McGraw Hill Education, 2010 Martin Eskilander, Övning i DFA, Utdelat kompendie KPP017, HT2010 Märta Fritz, Greppet direkt från värktyg till verktyg, Stockholm, Nyströms tryckeri AB, 1992 Muntliga referenser Bengt Erik Gustavsson Verkstadstekniker Mälardalens högskola, samtalsintervju Lars-Göran Magnusson VD Richard Magnusson AB, telefonintervju Robert Röbech Leg. Kiropraktor Eskilstuna kiropraktorklinik, samtalsintervju Elektroniska referenser Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd, Bokförlaget redaktionen, Bokförlaget redaktionen, Bokförlaget redaktionen, Bokförlaget redaktionen, Bokförlaget redaktionen, Bokförlaget redaktionen, Chef,

70 Concept for the day, Creocon, Creocon, CSR r_maintainability.html CustomPartNet, Ergonomi vid grepp, MDH/Kurser/KPP039/KPP039%20ht%202009/KursPM%20ht%202009/JJ%20- %20Ergonomi.pdf Facebook, Familjeliv, Flashback, FMEA info centre, Folkuniversitetet, _Hedberg/Studietips/Vad%20%C3%A4r%20POA/Konsten%20att%20skriva%20ett%20grupp kontrakt.pdf Inderscience publishers, Kungliga tekniska högskolan, Lean software engineering,

71 Lyssna på kunden, Mind Tools, Mycoted, Nationalencyklopedin, Nimande, SolidWorks, SolidWorks, Ullvitorget,

72 12 Bilagor BILAGA 1: GRUPPKONTRAKT BILAGA 2: MÖTESPROTOKOLL BILAGA 3: GANTT SCHEMA BILAGA 4: MARKNADSUNDERSÖKNING BILAGA 5: KONKURRENTANALYS BILAGA 6: FUNKTIONSANALYS BILAGA 7: QFD BILAGA 8: KRAVSPECIFIKATION BILAGA 9: MINDMAP BILAGA 10: KONCEPT BILAGA 11: KONCEPTURVAL BILAGA 12: PUGH S MATRIS BILAGA 13: FMEA BILAGA 14: QFD BILAGA 15: MARKNADSUNDERSÖKNING BILAGA 16: UTFORMNING BILAGA 17: MATERIALVAL BILAGA 18: TILLVERKNINGSMETOD BILAGA 19: RITNINGAR BILAGA 20: PIPS

73 Bilaga 1: Gruppkontrakt Allmänt Kontraktet hänföra sig till examensarbete, på grundnivå, inom produktutveckling och konstruktion som löper under perioden till och med redovisningsdatum Kontraktet kommer att fortlöpa en vecka efter redovisningsdatum för att fastställa att båda parterna fullföljer och avslutar arbetet på grundligt sätt. Gruppfördelning Ingen gruppfördelning eller positioner kommer att delas ut. De båda parterna delar på ansvaret lika mycket. Ansvarsområden Ansvarsområden delas ut fortlöpande under arbetets gång. Specifika ansvarsområden delas ut efter parternas kompetens. Varje part ansvarar för det område hon åtagit sig, alternativt blivit delegerat. Båda parterna ansvarar för att examensarbetet blir färdigt i tid. Misskötsel Misskötsel sker om: Ena parten har en hög frånvaro. Ena parten saknar engagemang för arbetet och detta påverkar resultatet. Ena parten inte genomför det ansvarsområde hon åtagit sig. Ena parten inte meddelar att denna inte behärskar eller klarar av att utföra det delegerade ansvarsområdet. Ena parten ej är kontaktbar under en längre tid utan giltigt skäl. Ena parten ej meddelar att hon ej kan närvara vid bestämda arbetstillfällen. Ena parten ej meddelar att hon ej kan närvara vid bestämda möten. Vid misskötsel diskuteras utfallet gemensamt av båda parterna. Om ingen överenskommelse kan göras tar medlemmarna hjälp av projektets handledare, Jan Frohm. Underskrift Härmed skriver jag under och godkänner villkoren för examensarbetet. Ort och datum Jeanette Jönsson Marina Wiklöf - 1 -

74 Bilaga 2: Mötesprotokoll - 2 -

75 - 3 -

76 - 4 -

77 - 5 -

78 - 6 -

79 Bilaga 3: Gantt schema PROJEKTPLAN Projektnamn Beteckningar Datum Identitet Examensarbete Planerat Utfall Revision Bärhjälpmedel för aktivitet Upprättad av livsmedelskassar hållpunkt P Q J. Jönsson M. Wiklöf Aktiviteter v.4 v.5 v.6 v.7 v.8 v.9 v.10 v.11 v.12 v.13 v.14 v.15 v.16 v.17 v.18 v.19 v.20 v.21 v.22 v.23 v.24 Not Planeringsrapport Inledning Syfte och mål Problemformulering Projektdirektiv Projektavgränsningar Gantt-schema Problemförståelse Marknadsundersökning Konkurrensanalys Ergonomi Funktionsanalys QFD 1 Kravspecifikation PIPS Idégenerering Idégenerering PIPS Framtagning av lösningar Konceptgenerering Pughs matris FMEA QFD 2 Konceptval PIPS Bearbetning av lösning Bearbetning av koncept Utformning Ekonomi Tillverkning Materialval DFM DFA DFMain PIPS Konstruktion CAD Modellbygge Rapportskrivning Avstämningsmöten Redovisning v.4 v.5 v.6 v.7 v.8 v.9 v.10 v.11 v.12 v.13 v.14 v.15 v.16 v.17 v.18 v.19 v.20 v.21 v.22 v.23 v

80 Resurser plan Mantimmar Personutfall insats v.4 v.5 v.6 v.7 v.8 v.9 v.10 v.11 v.12 v.13 v.14 v.15 v.16 v.17 v.18 v.19 v.20 v.21 v.22 v.23 v.24 Planeringsrapport Inledning Syfte och mål Problemformulering Projektdirektiv Projektavgränsningar Gantt-schema Problemförståelse Marknadsundersökning Konkurrensanalys Ergonomi Funktionsanalys QFD 1 Kravspecifikation PIPS Idégenerering Idégenerering PIPS Framtagning av lösningar Konceptgenerering Pughs matris FMEA QFD 2 Konceptval PIPS Bearbetning av lösning Bearbetning av koncept Utformning Ekonomi Tillverkning Materialval DFM DFA DFMain PIPS Konstruktion CAD Modellbygge Rapportskrivning Avstämningsmöten Redovisning 5 4 v.4 v.5 v.6 v.7 v.8 v.9 v.10 v.11 v.12 v.13 v.14 v.15 v.16 v.17 v.18 v.19 v.20 v.21 v.22 v.23 v.24 Summa mantid plan Utfall ackum. plan utfall

81 mantimmar Ackumulerad resursplan/utfall v.4 v.5 v.6 v.7 v.8 v.9 v.10 v.11 v.12 v.13 v.14 v.15 v.16 v.17 v.18 v.19 v.20 v.21 v.22 v.23 v.24 planeringsvecka plan utfall - 9 -

82 Bilaga 4: Marknadsundersökning 1 Kön Man 18% Kvinna 82% 18% 82% Ålder < 20 år, 2% år, 78 % år, 14% > 60 år, 6% 2% 14% 6% 78%

83 Upplever du ett problem med tunga kassar vid inköp? Ja, 70% Nej, 30% 30% 70% Vart upplever du att problem uppstår vid lyft av tunga kassar? Armen, 17% Axlarna, 27% Fingrarna, 42% Handlederna, 8% Vet ej, 6% 8% 6% 17% 42% 27%

84 Skulle du kunna tänka dig att använda ett hjälpmedel för att underlätta frakt av tunga kassar? Ja, 62% Nej, 16% Vet ej, 22% 22% 16% 62% Om ja, hur mycket skulle du kunna tänka dig att betala för ett sådant hjälpmedel? 0-20 kr, 22% kr, 11% kr, 19% kr, 2% kr, 9% Över 100 kr, 9% Kan inte tänka mig att betala för det, 28% 28% 22% 9% 9% 19% 11% 2%

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Prissättning En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Produkt och processutveckling Innovation och produktdesign Jeanette Jönsson

Läs mer

Utveckling av häckvagn inom friidrott

Utveckling av häckvagn inom friidrott Akademin för Innovation, Design och Teknik Nordic Sport AB Utveckling av häckvagn inom friidrott Examensarbete, produktutveckling - konstruktion 15 högskolepoäng, grundnivå Produkt- och processutveckling

Läs mer

DFA2 Design For Assembly

DFA2 Design For Assembly DFA2 Design For Assembly Ämne DFA2 är till för att finna monteringssvårigheterna på produkter som monteras automatiskt. Då produkten är utformad att monteras automatiskt bidrar det till att den blir enkel

Läs mer

Förvaring för golfutrustning utanpå bil Examensarbete - Produktutveckling Formgivning

Förvaring för golfutrustning utanpå bil Examensarbete - Produktutveckling Formgivning Akademin för Innovation, Design och Teknik Förvaring för golfutrustning utanpå bil Examensarbete - Produktutveckling Formgivning KPP106, 15 högskolepoäng, grundläggande nivå Presentationsdatum: 15 jun

Läs mer

3-D Skrivare. Individuellt arbete, produktutveckling 3. 1,5 högskolepoäng, avancerad nivå. Produkt- och processutveckling

3-D Skrivare. Individuellt arbete, produktutveckling 3. 1,5 högskolepoäng, avancerad nivå. Produkt- och processutveckling Akademin för Innovation, Design och Teknik 3-D Skrivare Individuellt arbete, produktutveckling 3 1,5 högskolepoäng, avancerad nivå Produkt- och processutveckling Innovation och produktdesign Mikael Knutsson

Läs mer

Produktspecifikationer och QFD. Specifikationer för produktutveckling samt QFD metodik för kravhantering

Produktspecifikationer och QFD. Specifikationer för produktutveckling samt QFD metodik för kravhantering Produktspecifikationer och QFD Specifikationer för produktutveckling samt QFD metodik för kravhantering Innehållet i presentationen Målspecifikation (target specification) Vad ska man tänka på vid kravställning?

Läs mer

Concept Selection Chaper 7

Concept Selection Chaper 7 Akademin för Innovation, Design och Teknik Concept Selection Chaper 7 KPP306 Produkt och processutveckling Grupp 2 Johannes Carlem Daniel Nordin Tommie Olsson 2012 02 28 Handledare: Rolf Lövgren Inledning

Läs mer

Min syn på koncepthantering generering och utvärdering

Min syn på koncepthantering generering och utvärdering Min syn på koncepthantering generering och utvärdering Linus Granström KN3060, Produktutv. med formgivning Mälardalens högskola 2007-04-25 Inledning Denna essä beskriver författarens syn på de steg i produktutvecklingsprocessen

Läs mer

En serie exklusiva plastglas

En serie exklusiva plastglas Institutionen för Innovation, Design och Produktutveckling En serie exklusiva plastglas Examensarbete, produktdesign formgivning KPP 106 15 hp, grundnivå 300 Produkt och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

5. Framtagning av ett vinnande koncept

5. Framtagning av ett vinnande koncept 5. Framtagning av ett vinnande koncept 5.1 Funktionell modellering Tidigare i projektet lokaliserades starka och svaga delsystem.vid utvecklandet av nya lösningar bestämdes att så många starka delsystem

Läs mer

Fotbad för rörelsehindrade

Fotbad för rörelsehindrade Fotbad för rörelsehindrade EXAMENSARBETE PRODUKT OCH PROCESSUTVECKLING KPP106, 15 högskolepoäng, grundläggande nivå Mälardalens högskola, Innovation och produktdesign Angelica Appelquist Presentationsdatum:

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING 3. CAD & 3D-ritning. Erik Almers 2011-01-10

PRODUKTUTVECKLING 3. CAD & 3D-ritning. Erik Almers 2011-01-10 PRODUKTUTVECKLING 3 CAD & 3D-ritning PM Erik Almers 2011-01-10 Detta fördjupningsarbete handlar om hur man kan använda sig utav 3d-modelering i en produktutvecklingsprocess. Betonar även vikten av 3d-modeleringen

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING AV MOBIL FÖRSTAHJÄLPEN STATION

PRODUKTUTVECKLING AV MOBIL FÖRSTAHJÄLPEN STATION 2013-11-13 PRODUKTUTVECKLING AV MOBIL FÖRSTAHJÄLPEN STATION EXAMENSARBETE PRODUKTUTVECKLING KONSTRUKTION KPP301, 15 HÖGSKOLEPOÄNG, GRUNDNIVÅ CHRISTIAN ERIKSSON & ELIN ROSÉN PRESENTATIONSDATUM: UPPDRAGSGIVARE:

Läs mer

DFA Design For Assembly

DFA Design For Assembly 2009 DFA Design For Assembly Seminarium I kurs KPP017 på MDH DFA är en metod inom produktutveckling som används för att få fram ett bra system för montering av nya produkter (kan även användas på befintliga

Läs mer

FMEA. Failure Mode and Effects Analysis. Kurs: KPP017 Produktutveckling 2 Handledare: Rolf Lövgren Program: Innovation och produktdesign 2010-10-06

FMEA. Failure Mode and Effects Analysis. Kurs: KPP017 Produktutveckling 2 Handledare: Rolf Lövgren Program: Innovation och produktdesign 2010-10-06 2010-10-06 FMEA Failure Mode and Effects Analysis Grupp 1: Fredrik Nyberg Robin Rudberg Pontus Ramström Petra Kellokumpu Noor Abdulamir Junior Ndiaye Kurs: KPP017 Produktutveckling 2 Handledare: Rolf Lövgren

Läs mer

Integrering av formgivningsprocessen i en produktutvecklingsprocess

Integrering av formgivningsprocessen i en produktutvecklingsprocess Integrering av formgivningsprocessen i en produktutvecklingsprocess KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens Högskola INPRE 4 2006-04-24 Index Inledning... 2 Den klassiska PU-processen... 2

Läs mer

MÄLARDALENS HÖGSKOLA. Kravspecifikation KPP017

MÄLARDALENS HÖGSKOLA. Kravspecifikation KPP017 MÄLARDALENS HÖGSKOLA Kravspecifikation KPP017 Annika Henrich, Claes Eriksson, Emma Johansson, Nadja Suonperä 091006 Inledning En kravspecifikation är ett slags kontrakt som upprättas mellan uppdragsgivare

Läs mer

Min syn på visuella verktyg i produktutvecklingsprocessen

Min syn på visuella verktyg i produktutvecklingsprocessen Mälardalens Högskola Min syn på visuella verktyg i produktutvecklingsprocessen KPP306 Produkt- och processutveckling Joakim Vasilevski 10/4/2012 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Skisser... 3

Läs mer

David A, Niklas G, Magnus F, Pär E, Christian L 2011-02-02 CHALMERS INLÄMNING1. IKOT Grupp B4

David A, Niklas G, Magnus F, Pär E, Christian L 2011-02-02 CHALMERS INLÄMNING1. IKOT Grupp B4 David A, Niklas G, Magnus F, Pär E, Christian L 2011-02-02 CHALMERS INLÄMNING1 IKOT Grupp B4 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Intressenter... 3 Mål... 4 Spelregler... 4 Leveranser... 5 Avgränsningar...

Läs mer

CrossFitmodul. Examensarbete, produktutveckling - konstruktion 15 högskolepoäng, Grundnivå. Kpp301

CrossFitmodul. Examensarbete, produktutveckling - konstruktion 15 högskolepoäng, Grundnivå. Kpp301 Akademin för Innovation, Design och Teknik CrossFitmodul Examensarbete, produktutveckling - konstruktion 15 högskolepoäng, Grundnivå Kpp301 Högskoleingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign Jimmy

Läs mer

Kåpning till brandspaningsrobot FUMO 3

Kåpning till brandspaningsrobot FUMO 3 Akademin för Innovation, Design och Teknik Kåpning till brandspaningsrobot FUMO 3 Examensarbete, produktutveckling KPP106 15 högskolepoäng, avancerad nivå Industriell formgivning Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

Den valbara yxan Nilsson Ax

Den valbara yxan Nilsson Ax Akademin för Innovation, Design och Teknik Den valbara yxan Nilsson Ax Examensarbete PPU303 15 högskolepoäng, grundnivå Högskoleingenjörsprogrammet, Innovation och produktdesign Johanna Nilsson Presentationsdatum:

Läs mer

Redesign av fäste till trådhylla

Redesign av fäste till trådhylla Akademin för Innovation, Design och Teknik Redesign av fäste till trådhylla Examensarbete, Produktutveckling Konstruktion 15 högskolepoäng, grundnivå KPP301 Högskoleingenjörsprogrammet - Innovation och

Läs mer

Min syn på kvalitetssäkring av Produktutvecklingsprocessen En essä om kvalitetssäkring

Min syn på kvalitetssäkring av Produktutvecklingsprocessen En essä om kvalitetssäkring Min syn på kvalitetssäkring av Produktutvecklingsprocessen En essä om kvalitetssäkring 2012-04-10 KPP306 Produkt- och Processutveckling 15hp Mikael Knutsson Inledning I kursen KPP 306 Produkt och Processutveckling

Läs mer

KREATIVA PROCESSER FÖR ALLA. Ett konkret exempel steg för steg

KREATIVA PROCESSER FÖR ALLA. Ett konkret exempel steg för steg KREATIVA PROCESSER FÖR ALLA Ett konkret exempel steg för steg Foldern du håller i har sitt ursprung i ett projekt som genomfördes i Kultur i Västs regi tillsammans med produktdesignern Robert Maksinen

Läs mer

Förpackningar. Individuell PM 2010 KPP039. Annika Henrich

Förpackningar. Individuell PM 2010 KPP039. Annika Henrich Förpackningar Individuell PM 2010 KPP039 Förpackningar Inledning I kursen Produktutveckling 3, KPP039, ingår en individuell inlämningsuppgift. Ett PM ska skrivas som ger en mer djup inblick i en process,

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas

Läs mer

InnoCare. KPP106, Examensarbete, 15 högskolepoäng, C-nivå. Produkt- och Processutveckling Innovation och produktdesign högskoleingenjörsprogram

InnoCare. KPP106, Examensarbete, 15 högskolepoäng, C-nivå. Produkt- och Processutveckling Innovation och produktdesign högskoleingenjörsprogram Akademin för Innovation, Design och Teknik InnoCare KPP106, Examensarbete, 15 högskolepoäng, C-nivå Produkt- och Processutveckling Innovation och produktdesign högskoleingenjörsprogram Presentationsdatum:

Läs mer

Joakim Vasilevski 2011-01-16

Joakim Vasilevski 2011-01-16 PM - CAM KPP039 Produktutveckling 3 2011-01-16 Examinator: Rolf Lövgren Mälardalens Högskola Förord I kursen KPP039 Produktutveckling 3 har vi i uppgift skriva ett inviduellt PM om ett lämpligt ämne i

Läs mer

Ergonomi vid grepp. 8 december. Mälardalens Högskola

Ergonomi vid grepp. 8 december. Mälardalens Högskola Ergonomi vid grepp 8 december 2009 Denna individuella inlämningsuppgift redogör för vilka förutsättningar människans hand skapar när det gäller utformningen av handtag på produkter samt vad ska man tänka

Läs mer

Nästa generations vattensängsvärmare

Nästa generations vattensängsvärmare Nästa generations vattensängsvärmare Examensarbete, produktutveckling 15 högskolepoäng, grundläggande nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign Manne

Läs mer

En ny funktionellmodell som motsvarar det valda konceptet flytbojen, har skapats för att kunna dela in konceptet i moduler, se figur 1.

En ny funktionellmodell som motsvarar det valda konceptet flytbojen, har skapats för att kunna dela in konceptet i moduler, se figur 1. Ikot grupp C4 Veckorapparort 7 (lv3) 240310 7.1 Systemarkitektur Modulisering av produkten Genom modularisering av konceptet delas olika delsystem in i sammanhängande grupper, moduler. En modul kan testas

Läs mer

Tvättfat. Produktframtagning och projektgrupper. Tips. Vattenkran. Engreppsblandare. Blandare. Claes Tisell. Maskinkonstruktion.

Tvättfat. Produktframtagning och projektgrupper. Tips. Vattenkran. Engreppsblandare. Blandare. Claes Tisell. Maskinkonstruktion. Tvättfat Produktframtagning och projektgrupper Maskinkonstruktion Vattenkran Tips Blandare Engreppsblandare 1 Termostatblandare Nyrenoverat 6000 sek Tunga Resväskor Resväskor på hjul Stabila resväskor

Läs mer

Inlämning 3 IKOT 2011. Gruppmedlemmar. Marcus Anemo Simon Hall Kristoffer Johnsen Abedin Karalic Lian Hong Zheng. Handledare.

Inlämning 3 IKOT 2011. Gruppmedlemmar. Marcus Anemo Simon Hall Kristoffer Johnsen Abedin Karalic Lian Hong Zheng. Handledare. IKOT 2011 Gruppmedlemmar Marcus Anemo Simon Hall Kristoffer Johnsen Abedin Karalic Lian Hong Zheng Handledare Göran Brännare 2 Innehållsförteckning 1 Voice of the Customer... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Resultat

Läs mer

IKOT 2011 Tvätt av ultraljudsmätare. Grupp A5 steg 3

IKOT 2011 Tvätt av ultraljudsmätare. Grupp A5 steg 3 IKOT 2011 Tvätt av ultraljudsmätare Grupp A5 steg 3 2011-02-17 Simon Grunditz - 900404 Anders Perneborn - 900307 Hanna Sundström - 890417 Daniel Strömberg - 880403 Martin Hernå 900316 Innehåll Introduktion

Läs mer

Framsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4

Läs mer

7. Konstruera konceptet

7. Konstruera konceptet 7. Konstruera konceptet Modualisering av produkten Efter att ha uppdaterat funktionsmodellen efter vårt valda koncept har vi plockat ut tre olika moduler enligt figur nedan: Säkerhet Öppnar/Stänger Vuxen

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

PRODUKT OCH PROCESSUTVECKLING MIN SYN PÅ ANVÄNDANDET AV QFD I PRODUKTUTVECKLINGSPROCESSEN. Mälardalens Högskola Natalie Karlsson

PRODUKT OCH PROCESSUTVECKLING MIN SYN PÅ ANVÄNDANDET AV QFD I PRODUKTUTVECKLINGSPROCESSEN. Mälardalens Högskola Natalie Karlsson PRODUKT OCH PROCESSUTVECKLING MIN SYN PÅ ANVÄNDANDET AV QFD I PRODUKTUTVECKLINGSPROCESSEN Mälardalens Högskola Natalie Karlsson D Min syn på användandet av QFD i Produktutvecklingsprocessen enna essä bygger

Läs mer

Power Press Spring. Examensarbete, konstruktion 15 högskolepoäng, grundläggande nivå

Power Press Spring. Examensarbete, konstruktion 15 högskolepoäng, grundläggande nivå Akademin för Innovation, Design och Teknik Power Press Spring Examensarbete, konstruktion 15 högskolepoäng, grundläggande nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet Innovation och

Läs mer

Introduktion - Metodik i Produktutveckling

Introduktion - Metodik i Produktutveckling Introduktion - Metodik i Produktutveckling Innehåll i denna föreläsning Allmänt om kursen Produktutvecklingsprocessen Behovet av samarbete vid PU Olika aktörer i PU-processen Kursens mål Efter godkänd

Läs mer

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén Deadline 3 Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén 1 3. Kartlägg kundens röst För att få en klar bild av kundens nuvarande och kommande behov definieras marknaden

Läs mer

Min syn på visuella verktyg i produktutvecklingsprocessen

Min syn på visuella verktyg i produktutvecklingsprocessen Min syn på visuella verktyg i produktutvecklingsprocessen Mälardalens Högskola Philip Åhagen 4/13/2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Ordlista... 4 Inledning... 4 Skisser... 5 Varför skissa?... 5 Olika typer

Läs mer

PRODUKT- OCH PROCESSUTVECKLING

PRODUKT- OCH PROCESSUTVECKLING PRODUKT- OCH PROCESSUTVECKLING Seminarie-PM KPP306 D-nivå 15hp Mälardalens högskola februari 2008 Akademin för innovation, design och teknik, IDT Cecilia Grubbström, Inpre 4 Sandra Karlsson, Inpre 4 Innehållsförteckning

Läs mer

Petra Engström Stockholm Business region Maj 2007

Petra Engström Stockholm Business region Maj 2007 FÖR VEM DESIGNAR DU? Petra Engström Stockholm Business region Maj 2007 EN PRODUKTS URSPRUNG Vad ger en produkt existensberättigande? Är det tillgång och efterfrågan? Eller är det så att åtrå, längtan,

Läs mer

AFFÄRSPLAN. UF- företagande FÖRETAGSNAMN: STADIGT UF. Verksamhetsår: 2014-15. Skola: Polhemsgymnasiet. Vd:ns namn: Julia Karlsson

AFFÄRSPLAN. UF- företagande FÖRETAGSNAMN: STADIGT UF. Verksamhetsår: 2014-15. Skola: Polhemsgymnasiet. Vd:ns namn: Julia Karlsson Verksamhetsår: 2014-15 Skola: Polhemsgymnasiet Vd:ns namn: Julia Karlsson Adress: Bratteråsgatan E- post: julia- kar@hotmail.com AFFÄRSPLAN UF- företagande FÖRETAGSNAMN: STADIGT UF Innehåll 1. PERSONAL

Läs mer

Inlämning etapp 7b IKOT 2011. Grupp B5. INNEHÅLL Inlämning av etapp 7b IKOT 2011-04-17. André Liljegren Martin Johansson Katrin Wahlström

Inlämning etapp 7b IKOT 2011. Grupp B5. INNEHÅLL Inlämning av etapp 7b IKOT 2011-04-17. André Liljegren Martin Johansson Katrin Wahlström Inlämning etapp 7b IKOT 2011 Grupp B5 INNEHÅLL Inlämning av etapp 7b IKOT 2011-04-17 Louise Fransson Helena Hellerqvist André Liljegren Martin Johansson Katrin Wahlström Handledare: Joakim Johansson Innehåll

Läs mer

Framtagning av underhållssystem & kartläggning av underhåll

Framtagning av underhållssystem & kartläggning av underhåll AT Modellprodukter AB Akademin för Innovation, Design och Teknik Framtagning av underhållssystem & kartläggning av underhåll Examensarbete, produktutveckling - Konstruktion 15 högskolepoäng, grundnivå

Läs mer

EXAMENSARBETE. Från kalkyl och inköp till platschef. Robin Antfolk 2014. Högskoleexamen Bygg och anläggning

EXAMENSARBETE. Från kalkyl och inköp till platschef. Robin Antfolk 2014. Högskoleexamen Bygg och anläggning EXAMENSARBETE Från kalkyl och inköp till platschef Robin Antfolk 2014 Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Från kalkyl och inköp

Läs mer

Kapitel 6 Konceptgenerering Product Design and Development

Kapitel 6 Konceptgenerering Product Design and Development Akademin för Innovation, Design och Teknik Kapitel 6 Konceptgenerering Product Design and Development Produkt- och processutveckling, KPP306 3 högskolepoäng, avancerad nivå Produkt- och processutveckling,

Läs mer

Björn Åstrand

Björn Åstrand HÖGSKOLAN I HALMSTAD Examensarbete Instruktioner Halvtidseminarium 2014 HT Björn Åstrand 2014-10-08 Björn Åstrand 2014 1 Halvtidsseminarium Vid halvtidsseminariet presenteras hittills uppnådda resultat

Läs mer

Produktutveckling av korglyft till flygplanstrappa

Produktutveckling av korglyft till flygplanstrappa Akademin för Innovation, Design och Teknik Produktutveckling av korglyft till flygplanstrappa Examensarbete, Produktutveckling Industriell Design Grundnivå, 15 högskolepoäng PPU304 Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

Min syn på ledarskap i PUprocessen

Min syn på ledarskap i PUprocessen Min syn på ledarskap i PUprocessen KPP306 Produkt och processutveckling 2012-04-10 Innehåll Inledning... 2 Definitioner av ledarskap... 3 Ledarens roll i ett projekt... 3 Olika typer av ledarskap... 4

Läs mer

Inlämning etapp 4 IKOT 2011. Grupp B.5. INNEHÅLL Inlämning av etapp 4 IKOT 2011-02-23. André Liljegren Martin Johansson Katrin Wahlstedt

Inlämning etapp 4 IKOT 2011. Grupp B.5. INNEHÅLL Inlämning av etapp 4 IKOT 2011-02-23. André Liljegren Martin Johansson Katrin Wahlstedt Inlämning etapp 4 IKOT 2011 Grupp B.5 INNEHÅLL Inlämning av etapp 4 IKOT 2011-02-23 Louise Fransson Helena Hellerqvist André Liljegren Martin Johansson Katrin Wahlstedt Handledare: Joakim Johansson Innehållsförteckning

Läs mer

Välkommen till ProduktProcessUtveckling AB - en kort repetition om vad som hänt

Välkommen till ProduktProcessUtveckling AB - en kort repetition om vad som hänt Välkommen till ProduktProcessUtveckling AB - en kort repetition om vad som hänt PPU AB (PPU 204) En kurs HT1 på 7,5 p halvfart Företagsledning: Janne Färm och Niklas Friedler Repetitionsföreläsning 2015-10-29

Läs mer

Tandborsthållaren. Akademin för Innovation, design och teknik KPP015, Produktutveckling 1 Handledare: xxxx xxxx Examinator: ffff fffffff 2009-12-13

Tandborsthållaren. Akademin för Innovation, design och teknik KPP015, Produktutveckling 1 Handledare: xxxx xxxx Examinator: ffff fffffff 2009-12-13 Akademin för Innovation, design och teknik KPP015, Produktutveckling 1 Handledare: xxxx xxxx Examinator: ffff fffffff 2009-12-13 Tandborsthållaren Grupp 99 XXXXXXXX YYYYYYYY ZZZZZZZZZZZ DDDDDDDDDDDD Sammanfattning

Läs mer

F2 Konceptutveckling. Konceptutvecklingsprocessen och några stödjande metoder

F2 Konceptutveckling. Konceptutvecklingsprocessen och några stödjande metoder F2 Konceptutveckling Konceptutvecklingsprocessen och några stödjande metoder Disposition Introduktion Konceptgenerering Kreativa verktyg Presentation av koncept Konceptval Allmänt om koncept Ett koncept

Läs mer

Industridesign. Mälardalens Högskola. KPP306 Produkt- och processutveckling

Industridesign. Mälardalens Högskola. KPP306 Produkt- och processutveckling Mälardalens Högskola Industridesign KPP306 Produkt- och processutveckling Seminariegrupp 6: Christoffer Löfstrand, Jan-Peter Rosén, Joakim Vasilevski 2012-02-28 Innehållsförteckning Inledning... 2 Vad

Läs mer

1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Utbildningsplan för: Kandidatprogrammet Industridesign Reviderad och fastställd av KU-nämnden 2011-02-16 Gäller studenter antagna från och med HT 2011. 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1.1 Allmänna mål Utbildning

Läs mer

Bilaga 8 Brainstorming

Bilaga 8 Brainstorming Bilaga 8 Brainstorming Datum: 2008 02 11 Deltagare: Maj Britt Voldby, Maria Bardun, Erik Westerlund, Thomas Nilsson, Anders Jönsson, Lars Johan Hjertz, Philip Ahlström Projektgruppen valde att ha en brainstorming

Läs mer

5. Övningen Försäljning, marknadsföring och bemötandet av kunden. TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi

5. Övningen Försäljning, marknadsföring och bemötandet av kunden. TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi 5. Övningen Försäljning, marknadsföring och bemötandet av kunden TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi Övningarnas innehåll 6. Analyser och framtid Harjoitusty ö 5. Försäljning, marknadsföring och kundens

Läs mer

Demonstration för en vinkelgivare

Demonstration för en vinkelgivare Akademin för Innovation, Design och Teknik Demonstration för en vinkelgivare Examensarbete, produktdesign formgivning Kurskod: KPP106 Ämne: Produkt och Processutveckling 15 högskolepoäng, C nivå Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

Grupp C5. Här beskrivs de olika koncept som tagits fram och vilka metoder som använts vid framtagningen.

Grupp C5. Här beskrivs de olika koncept som tagits fram och vilka metoder som använts vid framtagningen. 5 Skapa ett vinnande koncept 5.1 Koncept framtagning Här beskrivs de olika koncept som tagits fram och vilka metoder som använts vid framtagningen. Koncepten har tagits fram genom att använda de sex olika

Läs mer

Examensarbeten vid civilingenjörsutbildningen i Energisystem. Information till företaget

Examensarbeten vid civilingenjörsutbildningen i Energisystem. Information till företaget Examensarbeten vid civilingenjörsutbildningen i Energisystem Information till företaget Förord Först ett tack för att vår civilingenjörsstudent får göra sitt examensarbete i Ert företag och under Er handledning.

Läs mer

Ekerö Trappräcke. Examensarbete, 15 hp. Innovation & produktdesign - Högskoleingenjörsprogrammet Produkt- och processutveckling

Ekerö Trappräcke. Examensarbete, 15 hp. Innovation & produktdesign - Högskoleingenjörsprogrammet Produkt- och processutveckling Ekerö Trappräcke Examensarbete, 15 hp Innovation & produktdesign - Högskoleingenjörsprogrammet Produkt- och processutveckling UPPDRAGSGIVARE: LUNDBERGS PRODUKTER AB HANDLEDARE (FÖRETAG): JENNY KLANGERYD

Läs mer

3.1 Kartläggning och formulering av kritiska kundkrav. Kundkedja. Kundundersökning. IKOT TME040 Grupp A7 CHALMERS 2009-02-16

3.1 Kartläggning och formulering av kritiska kundkrav. Kundkedja. Kundundersökning. IKOT TME040 Grupp A7 CHALMERS 2009-02-16 3.1 Kartläggning och formulering av kritiska kundkrav Kundkedja Kundkedjan följer produktens fysiska resa från tillverkare till avvecklare och kapitalflödet som den orsakar. Aktörerna påverkas av myndigheternas

Läs mer

Examensarbeten vid civilingenjörsutbildningen i Energisystem. Information till företaget

Examensarbeten vid civilingenjörsutbildningen i Energisystem. Information till företaget Examensarbeten vid civilingenjörsutbildningen i Energisystem Information till företaget Förord Först ett tack för att vår civilingenjörsstudent får göra sitt examensarbete vid Ert företag och under Er

Läs mer

PMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning

PMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning PMM (Process Maturity Metrics) PMM är en metod för att mäta processmognad i utvecklingsprojekt. I korthet går metoden ut på att man utvärderar sin utvecklingsprocess med avseende på ett antal framgångsfaktorer

Läs mer

Integrering av belysning i Grindstolpe

Integrering av belysning i Grindstolpe Integrering av belysning i Grindstolpe Tobias Selander Examensarbete, 15 hp Innovation & Produktutveckling Nivå: Högskoleingenjör Mälardalens Högskola Beställare: Åke Andersson Företag: FMK Trafik Produkter

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN HÖGSKOLA OCH NÄRINGSLIV I INGENJÖRSUTBILDNINGAR

SAMVERKAN MELLAN HÖGSKOLA OCH NÄRINGSLIV I INGENJÖRSUTBILDNINGAR Revisionsdatum: 2012-10-23 Bilaga 1 SAMVERKAN MELLAN HÖGSKOLA OCH NÄRINGSLIV I INGENJÖRSUTBILDNINGAR Olika former av samverkan För att bedriva en kvalitativt bra ingenjörsutbildning är vi från högskolans

Läs mer

PRODUKTIONSUTRUSTNING

PRODUKTIONSUTRUSTNING PRODUKTIONSUTRUSTNING Ämnet produktionsutrustning behandlar industriteknisk utrustning, dess användningsområden samt gällande säkerhetsföreskrifter. Det handlar också om hur utrustningen vårdas samt hur

Läs mer

5 Skapa ett vinnande koncept. 5.1 Skapa alternativa koncept med högre kundvärde

5 Skapa ett vinnande koncept. 5.1 Skapa alternativa koncept med högre kundvärde IKOTTME040 2009 03 01 GruppB6 5 Skapaettvinnandekoncept 5.1 Skapaalternativakonceptmedhögrekundvärde Förattfåutstörstamöjligakundvärdehosproduktenböralternativakoncepttasframsomärbättre änreferenslösningen.ettkonceptärvanligenenskiss,ettdokumentellerenenkelprototyp,somger

Läs mer

Utbildningsplan för Innovation, produktion och logistik - civilingenjörsprogram, 300 hp

Utbildningsplan för Innovation, produktion och logistik - civilingenjörsprogram, 300 hp Mälardalens högskola Mälardalen University Utbildningsplan för Innovation, produktion och logistik - civilingenjörsprogram, 300 hp Programkod: CKE21 Planeringsdel Läsåret 2012/2013 Beslutad av utbildningsledare

Läs mer

Produktutveckling KPP017. Sten Grahn 2012

Produktutveckling KPP017. Sten Grahn 2012 Produktutveckling KPP017 Sten Grahn 2012 Produktutveckling KPP017 Säkerställa bästa tänkbara produkt, på bästa tänkbara sätt Vad innebär det? Användning av metoder och verktyg Examination: Tre olika delar

Läs mer

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande.

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande. Nails - Affärsidé Affärsidé Ge färg och glans till dina naglar! Vi erbjuder en mängd trendiga nyanser som skapar en skönhetskänsla. Vi säljer ett stort utbud av märket Catrine Arley med ett rimligt pris

Läs mer

Design av Vattenkanna

Design av Vattenkanna Akademin för Innovation, Design och Teknik Design av Vattenkanna KPP305: Examensarbete, produktutveckling 30 högskolepoäng, avancerad nivå Produkt- och processutveckling Civilingenjörsprogrammet Innovation

Läs mer

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum. Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng. Övrig kommentar

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum. Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng. Övrig kommentar TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER Kurskod Kursnamn D0017A Produktdesign Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Uppladdare Johanna Hamne Övrig kommentar November

Läs mer

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4 David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3 IKOT Grupp B4 Innehållsförteckning Kartläggning av användarens röst... 3 Marknadssegment... 3 Kundkedja... 4 Kundundersökning...

Läs mer

FMEA-Grunder. FMEA kan användas vid flera olika tillfällen vid framtagning av en produkt/tjänst.

FMEA-Grunder. FMEA kan användas vid flera olika tillfällen vid framtagning av en produkt/tjänst. FMEA-Grunder Historik. 1957 uppfann man arbetssättet/metoden med FMEA (Failure Mode and Effect Analysis, feluppkomst och effektanalys.) Det var komplexiteten och snabbheten inom den tekniska utvecklingen

Läs mer

Produkten ska vara enkel att förstå och använda. Viktigt är att produkten kan förvaras på ett säkert och praktiskt sätt.

Produkten ska vara enkel att förstå och använda. Viktigt är att produkten kan förvaras på ett säkert och praktiskt sätt. Inlämning steg 2 2.1 Beställaren vill lansera produkten som effektiv, praktisk, miljövänlig och framför allt ergonomisk. En analys av produktens livscykel har gjort. Livscykeln har delats in i olika steg

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Utbildningsplan. Masterprogram i förpackning TAPAC

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Utbildningsplan. Masterprogram i förpackning TAPAC Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i förpackning Programkod: TAPAC Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 120 Beslut om inrättande: Masterprogram i förpackning

Läs mer

Sportteknologi maskiningenjör inom innovativ produktutveckling, 180 hp

Sportteknologi maskiningenjör inom innovativ produktutveckling, 180 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Sportteknologi maskiningenjör inom innovativ produktutveckling, 180 hp Sports Technology Mechanical Engineering within Innovative Product Development, 180 Credits Allmänna data

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Slutrapport. Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial användning av 3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar

Slutrapport. Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial användning av 3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar Innehåll Slutrapport Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial användning av 3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar Emin Halilovic, projektledare 1 Basfakta... 3 1.1

Läs mer

Magisterprogram, produktframtagning Master's Programme, Product Realisation, 60 credits 60,0 högskolepoäng

Magisterprogram, produktframtagning Master's Programme, Product Realisation, 60 credits 60,0 högskolepoäng Utbildningsplan Magisterprogram, produktframtagning Master's Programme, Product Realisation, 60 credits 60,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT11. Utbildningens mål Utöver de

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas

Läs mer

4.2 Fastställ en referenslösning... 6 4.2.1 Kundvärde... 6

4.2 Fastställ en referenslösning... 6 4.2.1 Kundvärde... 6 Inlämning 4 IKOT Inlämningsuppgift 4 Anders Segerlund andseg@student.chalmers.se Joakim Larsson joakiml@student.chalmers.se Toni Hastenpflug tonih@student.chalmers.se Fredrik Danielsson fredani@student.chalmers.se

Läs mer

Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01. Affärsplan. Håbo kommun, Uppsala län. Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund

Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01. Affärsplan. Håbo kommun, Uppsala län. Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01 Affärsplan Håbo kommun, Uppsala län Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Företaget...2

Läs mer

INTRODUKTION TILL INDUSTRIN

INTRODUKTION TILL INDUSTRIN Utbildningsmaterial - ELEV INTRODUKTION TILL INDUSTRIN Framtaget av IUC - Industrinatten Vilket är ditt framtida yrke? Du kanske inte vet exakt vad du vill arbeta med i framtiden och när någon säger industri

Läs mer

Holsbygruppen UTVECKLING GJUTNING BEARBETNING

Holsbygruppen UTVECKLING GJUTNING BEARBETNING Holsbygruppen UTVECKLING GJUTNING BEARBETNING Holsbygruppen Gruppen som består av Holsbyverken med dotterbolagen Älmhults Gjuteri, Nordcast, Rosenfors Bruk samt Vcast är en modern företagsgrupp som utvecklar,

Läs mer

Toyotas produktdesign- och utvecklingsprocess

Toyotas produktdesign- och utvecklingsprocess MÄLARDALENS HÖGSKOLA Toyotas produktdesign- och utvecklingsprocess En sammanfattning av artikeln Toyota s Principles of Set-Based concurrent Engineering Philip Åhagen och Anders Svanbom 2/23/2011 Bakgrund

Läs mer

men borde vi inte också testa kraven? Robert Bornelind

men borde vi inte också testa kraven? Robert Bornelind men borde vi inte också testa kraven? Robert Bornelind Presentation på SAST 15 års jubileum 14 oktober 2010 SQS Software Quality Systems Nordic Innehåll Introduktion Kvalitet, tid och kostnad Process Testning

Läs mer

Essä Min syn på modulariseringstänkande i PU-processen

Essä Min syn på modulariseringstänkande i PU-processen Essä Min syn på modulariseringstänkande i PU-processen KN 3060 Produktutveckling med formgivning 10 p D-nivå Utfört av: Hanna Forsberg Examinator: Rolf Lövgren Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.2

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Tre metoder för effektiva avslagsanalyser

Tre metoder för effektiva avslagsanalyser Tre metoder för effektiva avslagsanalyser Optimera din affär. Här nedan följer tre vanliga metoder för hur man kan analysera kunderna som inte är kom att in i portföljen. ligga Det är av största vikt att

Läs mer