Kartläggning av. finaniseringsmöjligheter för sociala företag

Transkript

1 Kartläggning av finaniseringsmöjligheter för sociala företag

2 Inom ramen för Östgötamodellen för start, stimulans och tillväxt av sociala företag/ arbetskooperativ finns ytterligare tre skrifter: Om socialt företagande Om social franchising Om stödstrukturer Form, layout och orignal: Byrå Tryck: Xxxxxxxxxx xxxxxx

3 Arbete för alla visionen för projektet Östgötamodellen Projektet har pågått under år 2013 och 2014 med syfte att ge stöd, stimulans och starthjälp till arbetsintegrerande sociala företag/arbetskooperativ. Varje människa påveras av hur vi mår psykiskt och fysiskt. Vi påverkas av hur lätt eller svårt det är för oss att läsa, tala och skriva, hur vår ekonomi ser ut och hur lätt eller svårt det är för oss att lära oss använda den nya tekniken. Vi påverkas även av hur mycket och vad vi kan och vilken formell utbildning vi har. Projektets mål har varit att ta fram förslag på hur kommuner i Östergötland kan ge stöd till sociala företag och hur sociala företag kan utvecklas och anställa fler. Sociala företag är viktiga både som arbetsgivare och som arenor där människor får möjlighet att utvecklas och förstå sig själva och sin omvärld. Projektets mål har även varit att ta fram förslag på stöd till både kommuner, sociala företag och till människor som vill starta företag tillsammans. Regionförbundet Östsam har huvudansvaret för att projektet genomförs. Medfinansiärer och aktiva parter i projektet har varit Motala kommun och Samordningsförbundet östra Östergötland (Norrköpings, Söderköpings och Valdemarsviks kommuner). I projektet har även Boxholm, Kinda, Linköping, Ydre, Åtvidaberg, och Ödeshög deltagit. Samverkan på lokal och regional nivå har varit en del i projektet. Samverkan har inkluderat den sociala ekonomins aktörer, (föreningar och sociala företag som kooperativ) kommunerna och näringslivet i stort samt sociala företag i övriga bolagsformer och sist men inte minst arbetsförmedling och försäkringskassa. Syftet har hela tiden varit att finna olika vägar som stimulerar arbetsintegrerande socialt företagande för fler i arbete! Skriften du håller i din hand är en av sammantaget fyra skrifter som projektet sammanställt med fokus på start, drift och utveckling av sociala företag. Kartläggning av finansieringsmöjligheter för den sociala ekonomin syftar till att sammanställa olika former av finansieringsmöjligheter för socialt företagande både ur de sociala företagens synvinkel, men även ur de offentliga aktörernas perspektiv. Kartläggningen kan delvis appliceras på små företag generellt. I kartläggningen utgår vi från att ett arbetsintegrerande företag är en viktig åtgärd för att få fler i arbete för att därmed sänka samhällskostnaden samt öka människors välmående. Vi utgår även från att samhällsaktörerna för att stimulera framväxten av nya och utvecklingen av redan befintliga sociala företag behöver fundera över olika former av förutsättningar och stöd. Huvudansvarig för kartläggningen har varit Anna Winzell med bistånd av Jonas Lagander, Veronica Höijer och Margareta Wandel Våren 2014 Projekt Östgötamodellen Regionförbundet Östsam

4 Innehåll Inledning...5 Projektfiansiering...8 Europeiska socialfonden ESF...8 Allmänna arvsfonden...8 Sociala investeringsfonder...9 EUSEF - European Social Entrepreneurship Fund Fiansiella aktörer...11 Banker Sparbankerna och de enskilda bankerna ALMI Medlemsbanker Mikrofonder Övriga möjligheter till finasiering...14 Tillväxtlån IOGT/NTO Crowdfunding Lokalfinansiering Interna finansieringslösningar i några sociala företag Bootstrapping Möjligheter för offentliga aktörer att bidra till finasiering och utveckling...16 Statliga aktörers roll Arbetsförmedlingen Socialstyrelsen Jordbruksverket Region Halland Västra Götalandsregionen Kommunens ansvar och vilja Luleå kommuns stöd till sociala företag Ydre kommun avtal om köp av tjänster som stöd till sociala företag Framtida idéer...21 Social impact bonds - resultatbaserad projektfinansiering för sociala insatser Kooperativa banker En kooperativ markstiftelse Kapacitetsnätverk/företagsbytesringar Avslutningsvis...24 Sammanfattning

5 1 Inledning Det finns många orsaker till att människor inte får arbete. Ibland är de tillfälliga, ibland långvariga, ibland strukturella och ibland personliga. Strukturella orsaker handlar om samhället och dess förändring. Här handlar det bland annat om förändringar i arbetslivet och att krav i utförandet av arbetsuppgifterna har ändrats. I dag krävs nästan alltid ett formellt avslutat gymnasium. Likaså har arbetsgivarens informella krav på varje person ökat. Exempelvis har det både blivit viktigare att arbeta i grupp och samtidigt vara självständig, ha en hög social kapacitet och ta eget ansvar. För alla som känner att man inte passar in och som inte får ett jobb upplevs livet som besvärligt. Ännu mer besvärligt blir det om man heller inte förstår hur arbetsförmedlingen, kommunen och försäkringskassan arbetar. Ett varaktigt sätt att ge stöd till människor, i arbetsförd ålder, är sociala företag. Metoder som utmärker arbetsintegrerande sociala företag fokuserar på kombinationen av personlig utveckling med ökad självkänsla och självförtroende samt kompens att kunna arbeta i och i vissa fall vara delägare i ett företag. Arbetslöshet (AKU) Procent År Källa: SCB (AKU) Arbetskraftsundersökningarna, AKU, är den undersökning som normalt används för arbetslösheten i Sverige. AKU är en urvalsundersökning och presenteras inte på kommunnivå eftersom stickprovets storlek inte är tillräckligt. Sverige medel Östergötlands län Om vi tittar på statistik för Östergötland 1 (aug 2014) så har länet en arbetslöshet på 9,2 procent, vilket kan jämföras med rikets 7,7 procent. Norrköping och Motala har högst andel arbetslösa i länet med 12,4 respektive 10,8 procent. Ydre och Söderköping ligger lägst med 4,2 respektive 5,4 procent. Ungdomsarbetslösheten är 18,6 procent i hela länet. Antalet arbetslösa ungdomar (18-24 år) var i juli personer. Linköping och Ydre har lägst ungdomsarbetslöshet med 12,4 respektive 14,1 procent. Högst ligger Motala med 26,6 procent och Norrköping med 23,0 procent. Under år 2012 hade cirka människor försörjningsstöd som inkomstkälla. Av dessa uppges att orsaken för cirka 45% är avsaknad av lämpligt arbete 2. Nilsson & Wadeskog gjorde 2005 ett socioekonomiskt bokslut 3 som visade att samhällsnyttan som uppstår när en människa går från utanförskap och arbetslöshet med ersättningsstöd till anställning och skattebetalning kan uppgå till så mycket som en miljon kronor per år. Det finns andra metoder för att beräkna effekterna, men oavsett hur beräkningen görs är det tydligt att det uppstår vinster både för individen och för samhället. Vinsterna är både ekonomiska och mänskliga. Som individ kan ökad livskvalité erhållas 1 Arbetsförmedlingen: c Socialstyrelsen 2013:5 3 * Det Socioekonomiska bokslutet bygger på att det företagsekonomiska bokslutet kompletteras med ett samhällsekonomiskt perspektiv

6 genom delaktighet, bättre hälsa, känslan av att finnas i ett socialt sammanhang där man behövs, möjlighet till egen försörjning, personlig utveckling, egenmakt med mera. Arbetsintegrerande sociala företag anställer människor som står långt ifrån arbetsmarknaden och som av olika anledningar har svårt att erhålla eller behålla ett arbete. En del av deras verksamhet handlar om att sälja rehabilitering och arbetsträning till framförallt offentligheten och en annan del handlar om att sälja varor och tjänster på marknaden. Vanligtvis arbetar man lokalt. De sociala företagen binder samman entreprenörskap med individens behov av arbete och samhällets behov av tjänster genom att driva en affärsverksamhet där medarbetarna och deras förutsättningar står i centrum. Det finns fastställda kriterier för arbetsintegrerande sociala företag. Ett socialt företag driver näringsverksamhet och har som ändamål att integrera människor i samhälle och arbetsliv. Skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat dokumenterat sätt. Återinvesterar sina vinster i egen eller liknande verksamheter. Är fristående från offentlig verksamhet. Som offentlig aktör är det viktigt att betänka att stöd till förmån för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag bör betraktas som investeringar. Dessa företag är en plattform för alla att erhålla anställning även om målgruppen framförallt är de som har mest utmaningar att få anställning. Under de senaste 15 åren har antalet arbetsintegrerande sociala företag stadigt ökat i Sverige var de cirka 35 stycken, 2010 var de cirka 150 stycken och i år, 2014, är de närmare 350 stycken. De sysselsätter cirka personer, varav cirka en tredjedel är anställda. Som Östgötskt exempel kan nämnas Kooptjänst som från sin etablering år 2009 och fram till i dag (2014) utvecklats från 0-75 anställda. För arbetsintegrerande sociala företag är finansieringsfrågan en av de stora utmaningarna. Det gäller att klara finansieringen samtidigt som deltagarna ska få handledning, kompetensutveckling och coachning som ska bidra till att deltagarna ökar sitt självförtroende och tilltron till den egna förmågan. Enligt rapporten från ESF-projektet Kompetensbyrån 4 i Dalarna, så nämns att utifrån erfarenheter från bland annat Coompanion Dalarna och Nedansiljans Samordningsförbund tar det normalt tre till fem år för att utveckla ett stabilt och hållbart socialt företag. Under den tiden behövs tillgång till stöd inom en rad olika områden så som; hitta startkapital samt finansiering för drift och expansion ta fram en långsiktigt hållbar affärsplan bokföring marknadsföring utbildning av handledare för dem som ska arbetsträna i företaget tillgång till ekonomi- och lönefunktion lämna offerter skapa goda relationer med Arbetsförmedlingen, kommunen, landstinget och Försäkringskassan I denna skrift kartläggs möjligheter till finansiering för arbetsintegrerandes sociala företag. Då projekt är ett vanligt sätt att starta på, och något som projektet Östgötamodellen vill hitta lösningar att komma bort ifrån, tittar vi även på hur övergångar från projekt till verksamhet kan gå till. I rapporten från 2011 (Arbetsintegrerande sociala företag användning och behov av statliga finansieringsstöd 5 ) som tillsattes på uppdrag av regeringen och genomfördes av Tillväxtanalys så framgår det att majoriteten av de tillfrågade arbetsintegrerande sociala företag i startskedet använt någon form av offentligt finansieringsstöd därav 4 Kompetensbyrån 5 Tillväxtanalys

7 inkluderas även detta område. Som avslut väljer vi även att föreslå nya och relativt oprövade former för finansiering vilka utgår från den sociala ekonomin. Social ekonomi är organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål och bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och likande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse som främsta drivkraft

8 Projektfinasiering Enligt rapporten Att lära av ett mirakel 6 beskrivs den enda rimliga vägen att bygga upp nya arbetsintegrerande sociala företag vara via projektfinansiering. Detta är något som projektet Östgötamodellen för start, stimulans och tillväxt i sociala företag/arbetskooperativ i sitt arbete försöker hitta vägar bort från. Projektformen kommer med all sannolikhet att vara ett användbart medel att starta sociala företag på även fortsättningsvis. Med hjälp av projektmedel kan verksamheten startas, utvecklas, organiseras och utrustas så att den vid projekttidens slut kan stå på egna ben. Under projektet kan företaget marknadsföra sig, etablera ett kontaktnät, arbeta fram en marknadsplan för produkter och tjänster som de säljer samt teckna avtal om rehabiliteringstjänster med mera. Offentligheten som projektaktörer Kommunen kan stödja tillkomsten och tillväxten av sociala företag med direkta bidrag till projektet, men även indirekt genom att exempelvis tillhandahålla lokaler, utrustning och bidra med lön till projektledare. När företaget är igång är det viktigt att det skapas en affärsmässig och stabil relation med kommunen 7. I Östergötland har flera projekt genomförts där kommunen har haft en roll. Ett exempel i Östergötland är projekt Orangeriet där Finspångs-, Kinda-, Linköpings- och Norrköpings kommun tillsammans med Coompanion arbetade med att ta fram metoder för arbetsintegrering, kompetensutveckling och utbildning vilka sedan kopplades samman med utveckling av och anställningar vid det arbetsintegrerande företaget Kooperativtjäns K. Coompanion som företagsrådgivare för de som vill starta kooperativa företag har varit aktiva som part i många projekt då flertalet av de arbetsintegrerande sociala företagen drivs som kooperativ. En annan offentlig aktör som kommit att driva många projekt med sikte mot arbetsintegrerande sociala företag är samordningsförbunden. Samordningsförbund består av Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Landsting och kommuner och bygger på Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Samordningsförbundet Östra Södertörn (Haninge, Nynäshamn och Tyresö) är ett exempel där man bland annat drivit projektet Resursmodellen. I detta projekt prövades en finansieringslösning som handlade om att täcka lönekostnader för handledare utifrån ett samverkansavtal med lokala sociala företag. Avtalet gav handlingsutrymme och möjligheter till långsiktig planering både för de sociala företagen och för samordningsförbunden. Man skapade en finansieringslösning som i projektform kunde tillgodose samhällets behov av arbetsträningsplatser med de sociala företagens behov av att garantera en flerårig grundfinansiering. Tillväxtverket, Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden Tillväxtverket, Europeiska Socialfonden (ESF) och Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), har utlysningar där projektfinansiering kan sökas. Tillväxtverket är ansvarig myndighet under Näringsdepartementet med bland annat skriftproduktion och viss möjlighet till projektfinansiering. Tillväxtverket har gett ut mycket material om arbetsintegrerande socialt företagande. ESF har varit den främsta finansiären av projekt för att utveckla arbetsintegrerande sociala företag. ESF är EU:s viktigaste verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa. Deras program syftar till att främja kompetensutveckling och motverkar utanförskap. Samverkan inom Socialfonden bygger på tanken om partnerskap. Genom att olika aktörer samverkar anses utvecklingen drivas framåt och lägga grund för ett strukturellt förändringsarbete 8. Samordningsförbunden identifierades för ett par år sedan som en bra plattform att driva socialfonds finansierade projekt genom då det redan finns en uppbyggd bas för samverkan över myndighetsgränserna. Allmänna arvsfonden Arvsfonden 10 fördelar pengar för nyskapande projekt av och med barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Arvsfonden erbjuder två sorters stöd, projektstöd och lokalstöd. En förening som har en projektidé för dessa grupper kan söka finansiering ur Arvsfonden. Organisationerna ges möjlighet att pröva nya idéer som kan utveckla verksamheten. En 6 Att lära av mirakel 7 Att lära av mirakel 8 Programkriterier i Socialfondsprogrammet Kunskapsbank Socialfondens projektverksamhet; 10 Arvsfonden

9 förening kan även söka bidrag ur fonden för att bygga eller anpassa lokaler som behövs för en nyskapande verksamhet. Ideella föreningar, stiftelser, studieförbund, ekonomiska föreningar, kommuner i samarbete med brukarorganisationer kan söka bidrag ur fonden. Även en kommun kan få stöd från Arvsfonden, men projektet måste då bedrivas i nära samarbete med en ideell förening. Den sökande kommunen måste bidra med en väsentlig del av kostnaderna för projektet. Sociala investeringsfonder Ett sätt för kommunen att kunna bidra med stöd till sociala företag är genom att skapa en social investeringsfond. Norrköpings- och Umeå kommun var först ut i Sverige med att starta en fond. Umeå kommun fonderade 120 miljoner kronor med syftet; Pengarna ska användas för att stötta initiativ och verksamhet som förebygger ekonomisk och social marginalisering bland barn och unga. 11 SVT gjorde en kartläggning under 2013 om vilka kommuner som har eller planerar att införa en social investeringsfond. 46 kommuner rapporterade att de hade avsatt pengar och ytterligare 71 kommuner uppgav att de för diskussioner om att införa sociala investeringar. Drygt 45 procent av kommunerna som svarade på SVT:s enkät har antingen infört eller fört diskussioner om att införa sociala investeringar. De 46 kommuner som infört sociala investeringar har tillsammans avsatt över 1 miljard kronor. 12 Norrköpings Sociala investeringsfond År 2010 togs beslut att inrätta en social investeringsfond i Norrköpings kommun. Syftet med fonden är att genom ett förebyggande arbete bryta en negativ utveckling hos kommuninvånare med riskfaktorer och därigenom minska de kommunala kostnaderna. Genom tidiga insatser är det möjligt att undvika kostnader för genomgripande insatser i skolan och stora kostnader för placering av barn och ungdomar etc. På sikt ska det förebyggande arbetet minska risken för långvarig arbetslöshet. Norrköpings sociala investeringsfond omfattas av en så kallad återföringsmodell. Medel som förs ut ur fonden ska således återföras. Återföring sker från den eller de kommunala verksamheter som erhåller lägre kostnader som en följd av insatsen. Fonden kommer därmed kontinuerligt att fyllas på och gör att nya sociala investeringar kan göras. Alla aktörer i Norrköping kan ta initiativ till ansökan men det krävs att en eller flera kommunala förvaltningar undertecknar ansökan. Vad krävs? Insatsen ska på längre sikt minska arbetslösheten. Det behöver inte ske en direkt effekt på arbetslösheten utan effekten kan ske indirekt på lång sikt. Exempelvis, om insatsens mål är att höja skolbarnens betyg så ökar sannolikheten att de kommer in på gymnasiet och erhåller gymnasiekompetens vilket i sin tur underlättar att erhålla ett arbete. Insatsen ska omfatta metodprövning. Den sociala investeringsfondens medel ska ge möjlighet att pröva nya metoder och idéer. Syftet är att finna funktionella metoder som kan användas i Norrköpings kommun. Insatsen måste antas generera minskade kommunala kostnader i Norrköpings kommun. Örebros Sociala investeringsfond Även Örebro har en social investeringsfond som delvis inspirerats av Norrköpings. Det som dock skiljer Örebros riktlinjer från Norrköpings är att de tydligt redan från början gav civila aktörer möjlighet att ansöka. Ur Örebros riktlinjer; Kommunala verksamheter samt aktörer från det civila samhället ges möjlighet att ansöka om medel från Örebro kommuns reservation för sociala investeringar. Med aktörer från det civila samhället menas föreningar, stiftelser, kooperativ och välgörenhetsorganisationer eller liknande sammanslutningar. Vinstdrivande företag ingår inte i denna definition. Kravet 11 Wikipedia 12 SVT

10 är att minst två förvaltningar ska beröras av satsningen. Om däremot satsningen berör aktör från det civila samhället räcker samarbete med en kommunal förvaltning. Exempelvis kan konstellationen bestå av två verksamheter inom samma programområde, två verksamheter inom olika förvaltningar eller en aktör från det civila samhället tillsammans med en kommunal verksamhet. Om insatsen förväntas generera effekter på en tredje verksamhet eller förvaltning ska även denna medverka i satsningen. Detta på grund av den återföringsmodell som tillämpas, vilken medför reducerad budgetram för den verksamhet vars kostnader kommer att minska till följd av satsningen. Återföringsmodellen som står nämnd i texten ovan går till enligt följande: De medel som används för att genomföra en satsning ska återföras enligt en återföringsplan som tas fram i samråd med inblandade aktörer. Det är den kommunala verksamhet som får kostnadsreduceringar till följd av satsningen som ska stå för återföringen, aldrig en civil aktör. Där av kravet på samverkan med minst en kommunal aktör. 13 EUSEF European Social Entrepreneurship Fund EUSEF är ett EU-initiativ för att banker ska börja starta investeringsfonder för sociala företag. Under våren 2013 antog EU-parlamentet ett förslag om att inrätta en certifiering för sociala entreprenörskapsfonder. Det är en av åtgärderna som ska underlätta för det man kallar social business/social enterprises att få tillgång till kapital. 14 Ett välkänt problem är att samhällsentreprenörer på grund av sin innovativa sektorsövergripande verksamhet inte känns igen i kontakten med det traditionella finansieringssystemet och därför har svårt att få tillgång till kapital och lån. Ett av syftena med EuSEF är att man ska kunna jämföra investeringar inom ramen för olika fonder över hela Europa Aina Rundgren, Örebro Kommun, Enheten för hållbar utveckling, riktlinjer

11 Finasiella aktörer Banker Enligt Tillväxtanalys undersökning om arbetsintegrerande sociala företags användning och behov av statliga finansieringslösningar visar det sig att bara ett fåtal har löst sin finansiering genom banklån 16. De tillfrågade sociala företagen anser att det är en svårighet för sociala företag att vända sig till traditionella banker för att få lån. Anledningar till det kan bland annat vara svårigheter för banken att bedöma affärsmässigheten, risken och återbetalningsförmågan. Det kan även handla om brister på säkerhet samt i vissa fall problem i ägarnas privatekonomi. Bankers kreditverksamhet och kreditpolicies bygger på detta 17 : En bank är enligt lag skyldig att hålla ett regelverk för sin kreditgivning. Reglerna innefattar bland annat att: bedöma seriositet och risk i den affär som kunden önskar finansiering för bedöma kundens återbetalningsförmåga bedöma föreslagen säkerhet för önskad kredit I den första punkten gällande risk och affärsmässighet tar banken även hänsyn till den privata ekonomin som ägare/företagsledning har i fåmansbolag. Skälet är att i små bolag är företagets ekonomi och ägarens ekonomi oftast beroende av varandra. Eftersom det ofta inte är möjligt att ställa samma krav på soliditet i mindre bolag, blir ägarens/ägarnas privata ekonomi och förmåga väsentlig. Bedömningen av återbetalningsförmågan är fundamental. Stor vikt läggs vid kreditprövningen på att bedöma den. Här kommer frågor om affärens bärighet, företagets och ägarens ekonomi samt historik in som viktiga parametrar. Banken tar även hänsyn till lämplig säkerhet i förhållande till önskad kredit. Banker har rätt att bevilja krediter utan säkerheter, s.k. blancolån. Men eftersom kraven på kapital i bankerna, s.k. kapitaltäckning, ställs i relation till bankernas utlåning måste huvuddelen av kreditgivningen ske mot säkerhet. Alternativet till detta skulle vara en extremt ökad lönsamhet på utlåningen för att nå samma kapitaltäckningskrav. Det är det som en del nischbanker löser genom att ta ut räntor som är betydligt högre än vad de traditionella bankerna kräver 18. Sparbankerna och de enskilda bankerna Sparbanksrörelsen är i grunden kooperativ och etablerade sig i Sverige under 1800-talet. Sparbankerna har ett samhällsansvar som ingår i sin affärsmodell. De vill göra insatser för det lokala och låter delar av sin vinst gå tillbaka till orten och de som bor där på olika sätt. På vissa håll i landet finns det Sparbanker som har valt att på olika sätt ge bidrag eller finansiera socialt företagande. Exempelvis så har Södra Dalarnas Sparbank bidragit med kr till projektet 100 % av din förmåga 19. I skriften Att lära av ett mirakel kan man läsa om hur krediter ställdes ut till ett socialt företag genom att kommunen ställde upp med en bankgaranti och Skaraborgs Läns Sparbank då lånade ut 1 miljon kronor till företaget 20. ALMI Almi har som utgångspunkt att om man som företag inte kan finansiera allt som behövs hos till exempel banken, så kan man vända sig till Almi. De benämner lånen som marknadskompletterande. För att kompensera för den högre risken och för att inte konkurrera med bankerna tar Almi ut en ränta som ligger över genomsnittlig bankränta. När det gäller de sociala företagens möjlighet till lån är det kanske främst Almis mikrolån som kan vara aktuellt. Det riktar sig till företag som har kapitalbehov på upp till kronor. Almi lägger stor vikt vid affärsidéns bärkraft vid sin finansiella bedömning. Grundläggande i ALMI:s utlåning är att den ska baseras på företagsekonomiska Tillväxtanalys 17 Lagen om banrörelse, Kap 8, 18 Verksamt.se, 19 Södra Dalarnas Sparbank 20 Att lära av mirakel 11

12 villkor. ALMI ska känna ett stort förtroende för ägare och företagsledning samt se positivt på kredittagarens möjligheter att utveckla en livskraftig verksamhet. Men även om ALMI har ett högre risktagande behövs viss säkerhet i företaget, oftast i kombination med en borgen. Medlemsbanker Ekobanken finns sedan drygt tio år och är tillsammans med JAK-banken en av två medlemsbanker i Sverige. De lånar ut pengar riktat till etiskt-, ekologiskt- och socialt hållbara verksamheter. JAK-banken är en svensk medlemsbank med en vision om ett rättvist samhälle utan räntor 21. Ekobanken är en bank med kunder som är aktiva medlemmar och investerare i banken, ju mer kapital som kommer in via kunder, desto mer kan banken låna ut och satsa i hållbara projekt 22. JAK har något som heter stödspar och genom det kan kommunen stötta lokal utveckling och olika framtidsprojekt, utan att behöva riskera sina pengar. Så här fungerar det: Kommunen öppnar ett konto i JAK Medlemsbank och sätter in en summa pengar. I kommunen finns en organisation som behöver låna pengar. Organisationen gör en ansökan om lån hos JAK Medlemsbank men har svårt att finansiera både amortering och sparande. De kan då vända sig till kommunen med en förfrågan om stödspar, vilket innebär att kommunen istället sparar åt organisationen. Därmed minskar organisationens månadsbetalning. Pengarna tillhör fortfarande kommunen och riskerar inte att förloras. Stödspar har varit ett lyckat koncept exempelvis i Skellefteå kommun. Sedan 2007 har kommunen kunnat erbjuda mindre verksamheter att växa med hjälp av stödspar 23. Mikrofonder Mikrofonder är en finansieringsmöjlighet som kan gynna de sociala företagen. På ett flertal håll i landet pågår diskussioner om att starta regionala mikrofonder, enligt Ulla Herliz som driver ett projekt för etablering av fler mikrofonder i landet. Projektet Regionala mikrofonder kreditgarantiföreningar för social ekonomi och lokal utvecklingˮ drivs av rörelsen Hela Sverige ska levaˮ och finansieras av EU/Jordbruksverket samt Landsbygdsprogrammet. Organisationer som Hela Sverige ska levaˮ, Coompanion och sociala ekonominätverk och plattformar möter ofta lokala grupper och företag med intressanta idéer och viktiga projekt som har problem att komma vidare. De kanske har svårt att hitta mer projektfinansiering. Dessutom finns svårigheter att få lån i bank för att starta eller utveckla verksamheten. Det kan bero på att det inte finns tillräcklig säkerhet eller finansiella muskler. En Mikrofond skall kunna hjälpa till med kapitalförsörjning genom att ge garantier för lån i bank men också investera i till exempel förlagsinsatser, medlemsinsatser, aktiekapital och mikrolån. Kapitalet i Mikrofonden kan komma både från privat och offentligt håll. Mikrofonden Väst Förebild för de regionala Mikrofonderna är den sedan 2006 verksamma Mikrofonden Väst (tidigare; Kreditgarantiföreningen Social Ekonomi Västra Götaland 24 ). Mikrofonden Väst är en ekonomisk förening som ägs av 43 medlemmar som består av föreningar, kooperativ och banker. De lämnar garantier när en organisation behöver banklån. Garantin minskar behovet av företagets egna säkerheter, som ägarnas personliga borgen och underlättar på så vis lån i bank. De kan även ge finansiellt stöd i form av aktieandelar, placering i förlagsinsatser, mikrolån, crowdfunding samt hitta externa kapital 25. Bakgrunden är att företag inom social ekonomi har, liksom andra företag, allt svårare att få tillgång till kapital för finansiering av företagsetablering och tillväxt. 21 JAK bank 22 Ekobanken 23 JAK Stödspar 24 Mikrofonden Väst 25 Hela Sverige Ska Leva

13 Målgruppen är; föreningar, kooperativ, byalag, stiftelser, lokala utvecklingsgrupper och sociala företag. De har finansiellt stöd av Tillväxtverket och Västra Götalands regionen. Samarbetspartners är; Ekobanken Coompanion Vägen Ut Kooperativen ALMI Hela Sverige Ska Leva ESF Från projekt till företag med mikrofinansiering? De finansieringssvårigheter som sociala företag möter när de ska ut i verkligheten, gör att många går i graven. Här skulle mikrofinansiering kunna vara en lösning när det ska omvandlas från projekt till företag gör att många läggs ner. Enligt Ulla Herliz, som arbetat mycket med frågan, så bör bidrag och projektpengar vara ett stöd för vissa tillfällen, för en förstudie, eller för en stor investering. Men själva utgångspunkten för långsiktigt hållbara företag måste vara att bygga upp en egen ekonomi. Det är i övergången från projekt till företag som mikrofonderna kommer in, säger hon. Här skulle man kunna växla upp med socialfondspengar, föreslår Ulla Herlitz, men enligt nu gällande avtal är detta inte möjligt. Socialfonden kan inte finansiera lån eller investeringar. Några andra EU-länder använder ESF för mikrofinansiering, exempelvis Italien och Litauen och även om svenska socialfondsmedel inte får gå direkt till mikrofinansiering, så kan pengarna användas för att finansiera stödstrukturer

14 Övriga möjligheter till finansiering Tillväxtlån IOGT/NTO År 2010 skapade IOGT/NTO-rörelsen en form av lån för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag inom den egna rörelsen. IOGT-NTO driver i dag sociala företag runt om i landet med verksamheter från lågtröskelboende, behandlingshem, biltvätt, caféer, second hand, fastighetsservice, hushållsnära tjänster, arbetsträning och praktik med mera. I december 2011 hade fyra sociala företag fått ett s.k. tillväxtlån. Bedömningen är att av dessa hade tre inte kunnat startas utan lånen 27. Crowdfunding Crowdfunding är en metod för att finansiera projekt eller idéer genom att vända sig till ett stort antal finansiärer. Detta sker numera ofta via internetbaserade system. Begreppet kan på svenska benämnas som gräsrotsfinansiering eller folkfinansiering. Finansieringssättet används inom en mängd olika områden för att samla ihop medel till ett projekt. Risken för producenterna minskar, genom att man låter den blivande konsumenten betala för sig innan själva produktionen påbörjas. I takt med att finansiella system allt mer går i otakt med omvärldsförändringar och speciellt svaga när det gäller att vara stöd i start och utvecklingsfaser av projekt och verksamheter av alla de slag, har alternativa finansieringsformer generellt varit i fokus. Här kan crowdfunding komma in som ett alternativ för finansiering. För att lyckas med en crowdfundingaktivitet krävs en hel del engagemang. Lokalfinansiering En variant är att hitta finansieringen lokalt. Det handlar om hur sparpengar som finns i bygden hos invånarna, föreningarna och företagen kan organiseras i lokala kretslopp av pengar. Det kan vara sätt att finansiera och få inflytande över bygdens utveckling. Det kan finnas ett positivt värde i att alla ägare arbetar eller bor i bygden och att tjänster och investeringar genomförs lokalt. En positiv effekt är att det skapar förtroende samt att tjänster som bolaget erbjuder kan ha ett stort socialt innehåll som främjar bygden 28. Interna finansieringslösningar i några sociala företag Genom olika typer av samarbeten som kan liknas vid konsortier har sociala företag själva försökt åtgärda bristen på kapital. Den grundläggande tanken är att etablerade verksamheter beviljar lån till nyetableringar eller verksamhetsutvecklingen. Exempel Kooperativtjänst K Kooperativtjänst K ekonomisk förening har sociala företag/arbetskooperativ i åtta kommuner i Östergötland och Södermanland. Varje kooperativ har sina egna affärsidéer. Kooptjänst har byggt upp en intern finansieringsmöjlighet genom att låta 5 procent av resultatet (överskottet) från de olika regionala verksamheterna gå in i en gemensam pott som sedan fungerar som ett internt kapital för investeringar i nya verksamheter eller utveckling av redan befintliga. Exempel Vägen Ut Vägen Ut-kooperativen i Göteborg är 11 sociala företag som tillsammans bildat ett konsortium med syfte att kunna ge ekonomisk stöd. Inom ramen för detta samarbete har även koncept för social franchising utvecklats. Bootstrapping Med finansiell bootstrapping avses metoder för att minimera och/eller helt eliminera behovet (och användningen) av finansiella medel för anskaffning av resurser. Exempel på metoder som innebär att finansieringsbehovet elimineras, är att låna resurser av andra utan kostnad, att bygga kompetens utan kostnad genom att engagera studenter i examensprojekt, att aktivt söka kunder som efterfrågar konsulthjälp inom det område som företaget vill fördjupa sig inom (vilket innebär att dessa första kunder egentligen finansierar utvecklingen av kompetens som sedan kan produktifieras och till låg marginalkostnad erbjudas en 27 Nio områden där politiker och tjänstemän kan göra skillnad för långtidsarbetslösa, Tillväxtverket, Temagruppen Entreprenörskap och företagande. tj%c3%a4nstem%c3%a4n%20kan%20g%c3%b6ra%20skillnad%20f%c3%b6r%20l%c3%a5ngtidsarbetsl%c3%b6sa.pdf 28 Handbok i lokal finansiering

15 bredare marknad) och att arrangera så att kund eller annan aktör bekostar marknadsföring av företagets varumärke eller produkt utan kostnad för företaget. Exempel på metoder som innebär att finansieringsbehovet minimeras är att dela resurser med andra företag (t ex lokal, utrustning, personal etc.) och att köpa begagnade resurser istället för nya 29. Metoder i bootstrapping: Kostnadsreducering (t ex genom barteravtal) Externa aktörer (kund/lev finansiering) Ägaren och släkt(kapital) Offentliga bidrag Cash management Leasing Outsourcing

16 Möjligheter för offentliga aktörer att bidra till finasiering och utveckling Statliga aktörers roll I Tillväxtanalys undersökning visas även att 72 % av företagen fått någon form av offentligt stöd innan verksamheten startar. Förutom projektmedel från Socialfonden eller stöd från kommunen som tidigare nämnts är det även vanligt med medfinansieringsinsatser från arbetsförmedling och försäkringskassan. Tabell Finansiering vid företagsstarten Svarsalternativ Totalt antal Andel svar N = 43 Egna pengar % Banklån 8 19 % Pengar/lån från bekanta/släkt 1 2 % Pengar genom att ta in fler delägare 1 2 % Sponsring från företag 6 14 % Pengar från fonder 8 19 % Företagslån genom ALMI 1 2 % Offentligt finasieringsstöd i form av bidrag eller stöd % Stöd från föreningar eller organisationer 8 19 % Annat 5 12 % Hade inte behov av pengar 3 7 % Källa: Tillväxtanalys Arbetsförmedlingen En viktig del för arbetsintegrerande sociala företagens ekonomi är avtal och stöd från Arbetsförmedlingen. Stöd från Arbetsförmedlingen är dock kopplade till individen och inte till företaget. Flera deltagare som startar kooperativ tillsammans kan exempelvis lyfta starta-eget-bidrag från Arbetsförmedlingen samtidigt. På Sofisams hemsida kan man läsa om ytterligare ett alternativ som fungerar även för sociala företag. Det handlar om att söka och beviljas möjlighet att få gå en halvårslång utbildning följt av ett halvår där förberedelse av affärsidé och registrering av företag genomförs. Exempel på vad Arbetsförmedlingen kan ge för stöd; Upphandlad förberedande utbildning inför start av näringsverksamhet Stöd vid start av näringsverksamhet Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet är ett kontantstöd. Det är en viktig möjlighet för personer med nedsatt arbetsförmåga, för att täcka nödvändiga investeringar inför starten av ett företag. Maximalt kronor kan betalas ut. Dock går inte detta att kombinera med lönebidrag. Olika typer av anställningsstöd I ett arbetsintegrerande socialt företag förekommer många gånger att alla, eller de flesta, är anställda med lönebidrag och liknande. Det är en naturlig konsekvens eftersom företagen just är till för att skapa arbete för människor som har något slags arbetshinder. Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen Både arbetsgivaren till en person med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga och personen själv kan få stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen. Företaget och den som har någon form av funktionsnedsättning kan vardera få stöd med högst kronor Sofisam

17 Socialstyrelsen En möjlighet till finansiering kan vara att söka bidrag från Socialstyrelsen. Sedan 2009 delar Socialstyrelsen årligen ut statsbidrag som ska förstärka och komplettera kommunernas och landstingens insatser när det gäller meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning som möter betydande svårigheter i sin livsföring och som inte står till arbetsmarknadens förfogande. Sysselsättningen ska vara utformad så att den stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Bidraget kan sökas av juridisk person som bedriver en verksamhet som utgår från en värdegrund som understryker rätten till inflytande och delaktighet i samhällslivet för personer med psykisk funktionsnedsättning. Jordbruksverket Under förra programperioden inom landsbygdsprogrammet kunde sociala företag få stöd från Jordbruksverket. Nu är vi inne i en ny programperiod, , för landsbygdsprogrammet och det är ännu inte klart vilka regler som kommer att gälla och vad man kan söka stöd för. Generellt kommer det att vara möjligt att söka investeringsstöd för att utveckla verksamheter på landsbygden. Här kommer länsstyrelsernas handlingsplaner att vara väsentliga för vad de kommer att ge stöd åt. Det kommer även att vara möjligt att söka stöd inom Lokalt ledd utvecklingˮ, som är en fortsättning på Leaderˮ. Framöver kommer det inom Lokalt ledd utvecklingˮ att vara ett samarbete mellan Landsbygdsprogrammet, Hav- och fiskerifonden, Socialfonden och regionala fonden. De nya områdena kommer att formas under ett år framåt, därefter kommer det att vara möjligt att söka stöd enligt områdets handlingsplan. Det kan därmed bli möjligt för sociala företag att söka stöd, men regler och förutsättningar är i skrivande stund inte klara ( ). Region Halland Region Halland har i samarbete med kommunerna infört något som de kallar Timbanken, vilket är ett affärsutvecklingsstöd för de som vill utveckla sitt företag eller planerar att starta ett. Som företag kan du öppna ett konto i Timbanken och får då tillgång till fem timmars kostnadsfri rådgivning under året inom följande områden: Affärsidé och affärsplan Ekonomi och juridik Marknad och sälj Ledning och organisation Produkter och tjänster Rådgivningen inom varje område utförs av 30 kvalificerade konsulter och specialister som valts ut och upphandlats av Region Halland. Det här är ett sätt att stimulera företagande i stort i regionen och riktar sig till alla typer av företag 32. Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen ger möjligheter till organisationer inom den sociala ekonomin att ansöka om stöd för utveckling av nya entreprenöriella idéer. Programmet kan även stödja nya metoder och arbetssätt, som kan leda till att den sociala ekonomin fungerar bättre. Bakgrunden är bland annat att den sociala ekonomin bidrar till samhällets utveckling, till kvalitet i det regionala utvecklingsarbetet och entreprenörskap med inriktning på social hållbarhet. Målet är att stärka den sociala ekonomins roll för tillväxt och utveckling i Västra Götaland, genom att möjliggöra föreningsutveckling och utveckling av nya metoder, tjänster, produkter och processer. 31 Socialstyrelsen 32 Timbanken Region Halland

18 Det fanns två typer av stöd att söka inom socialt entreprenörskap: 1. Som organisation kan man söka bidrag till en förstudie eller idéutveckling och erhålla max kr (50 % medfinansiering krävs). Tanken är att stödet ska ge organisationen möjlighet att arbeta med lokal utveckling, nya idéer eller samverkansprojekt. 2. Som organisation kan man ansöka om stöd för utvecklingsprojekt med inriktning att stödja nya metoder, processer, produkter eller tjänster inom den sociala ekonomin. Projektet kan även innebära satsning på regional samverkan eller kompetenshöjning inom social ekonomi. Maximalt belopp att erhålla är kr (50 % medfinansiering krävs). Exempelvis ges stöd till projekt som främjar samverkan mellan kommuner, sektorer och/eller organisationer. Det kan handla om att skapa nätverk eller mötesplatser mellan social ekonomi och offentlig sektor eller näringsliv, men också att genomföra informations- och utbildningsaktiviteter. Projekten ska syfta till t ex högre tillväxt, ökad sysselsättning, nya arbetsformer, ökad samverkan, högre livskvalitet eller ökad välfärd 33. Kommunens ansvar och vilja Som kommun har man enligt lag det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Sociala företag ses som en resurs för jobb, demokrati och välfärd. Många kommuner har fattat politiska beslut för att utveckla det sociala företagandet. Som exempel framgår det av Norrköpings kommuns uppdragsplan för näringslivskontoret år 2013 att: Näringslivskontoret ska arbeta strategiskt med att stimulera tillväxten av arbetsintegrerande sociala företag i Norrköping. Arbetet med socialt företagande ska ske i samarbete med Söderköpings kommun, Valdemarsviks kommun och Samordningsförbundet Östra Östergötland. I skriften Hur få fler sociala företag som utförare av offentliga tjänster?ˮ34 kan man läsa om att en kommun kan stödja utvecklingen av sociala företag både genom bidrag och upphandling. Lagen om offentlig upphandling (LOU) kan upplevas som ett hinder för att nyttja arbetsintegrerande sociala företags tjänster vid upphandling. Ibland kan det bero på okunskap, då man inte ser att lagen också ger möjligheter att använda sig av sociala företags varor och tjänster. Det är av stor vikt att de upphandlande myndigheterna och sociala företagen har kunskaper om varandras förutsättningar. De upphandlande enheterna behöver exempelvis föra lättförståeliga upphandlingsunderlag och avgränsa en upphandling, så att det blir rimliga volymer för ett mindre socialt företag. De sociala företagen måste samtidigt lära sig formkraven bakom upphandlingen, så att de kan beskriva sin verksamhet på ett bra sätt. De sociala företagen kan med fördel gå ihop för att tillsammans lämna ett slagkraftigt anbud. Offentlig upphandling Myndigheter kan även stödja ett socialt företagande genom att ta policybeslut och skapa riktlinjer med exempelvis etiska, miljömässiga och social hänsyn inom ramen för lagen. Exempelvis kan policybeslut tas gällande inom vilka områden som sociala kriterier ska användas, så som; vaktmästeri, transporter, markvård, fastighetsservice med mera. I Norrköpings kommun hittar man följande text angående deras riktlinje för upphandling och inköp KS 2013/0644 Vid upphandlingar ska villkor ställas om social hänsyn när det är möjligt och relevant. Det kan exempelvis innebära att anbudsgivaren vid utförandet: anställer eller anordnar utbildning för personer som står utanför den reguljära arbetsmarknaden, främjar mångfald i fråga om kön, ålder, funktionsnedsättning och etniskt ursprung, tillgodoser tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning, säkerställer att kommuninvånares synpunkter tas tillvara samt erbjuder praktik- eller lärlingsplatser. 33 Västra Götaland, Socialt Entreprenörskap - finansiering av innovativa projekt inom den sociala ekonomin 34 Sofisam, Hur få fler sociala företag som utförare av offentliga tjänster?

19 Upphandlingar ska utformas så att de underlättar för och uppmuntrar till fler anbudsgivare, bland annat små-, medelstora- och sociala företag. I vissa fall kan en direktupphandling göras och ett avtal kan slutas med en leverantör utan upphandling. Enligt Konkurrensverket kan det användas om kontraktets värde är lågt eller om det finns synnerliga skäl. Lagen om valfrihet, LOV, är avsedd att fungera som ett frivilligt verktyg för landsting och kommuner som vill konkurrenspröva verksamhet genom att låta brukaren välja utförare. LOV kan vara ett bra sätt att få mindre aktörer, som exempelvis sociala företag, att bli utförare 35. Luleå kommuns stöd till sociala företag I Luleå kommun har de gjort ett krafttag kring socialt företagande. Dels har kommunen en policy som främjar socialt företagande och dels har de tagit fram en ekonomisk modell för att stimulera socialt företagande. Detta kan ses som en viktig pusselbit i en stödstruktur för sociala företag. Ur Luleås Policy I vår ambition om ett hållbart samhälle vill vi aktivt bidra till att förhindra människors utanförskap. Vi vill ge möjligheter till alla människor i vår kommun att ha ett meningsfullt liv. En del i detta arbete är att bidra till att så många som möjligt är en integrerad del i arbetslivet med en meningsfull sysselsättning. Vår grundtanke är att göra det möjligt för alla männsikor att bidra till sen egen och samhällets utveckling utifrån sin egen förmåga. I våra ambitioner ser vi att sociala företag kan vara ett framgångsrikt komplement till de övriga insatser som Luleå kommun arbetar med. Policy ü Luleå kommun ska aktivt arbeta för att öka sin kunskap om sociala företag och dess villkor. ü Luleå kommun ska aktivt sträva efter ett ökat samarbete med viktiga aktörer inom området. ü Luleå kommun ska arbeta för att synliggöra de sociala företagen såväl internt som externt i kommunen. ü Luleå kommun ska aktivt bira till att sociala företag startas och fortlever. Syfte ü Tydliggöra kommunens viljeriktning när det gäller sociala företag. ü Tydliggöra kommunens roll i relation till övriga aktörer, offentliga såväl som privata. ü Möjliggöra för respektive förvaltning/bolag inom Luleå kommun att se sin roll i arbetet med sociala företag och personer som kan omfattas av dessa. Motiv för kommunen Motiven för kommunen att arbeta för att stödja tillkomsten och utvecklingen av sociala företag är: ü Sociala företag kan främja arbete och sysselsättning för människor som står långt från den ordinarie arbetsmarknaden, och därmed minska och förhindra människors utanförskap i samhället. ü Sociala företag kan stärka och utveckla människors självkänsla och förmåga till ett självständigt liv genom att öka egenförsörjningen. ü Sociala företag kan bidra till ett bättre samhälle genom att erbjuda kompletterande tjänster och produkter. ü Sociala företag kan frigöra kreativitet och entreprenörskap hos människor som annars skulle ha svårt för den möjligheten. 35 Sofisam

20 Luleå kommun har även beslutat i kommunfullmäktige om ett kommunalt bidrag till arbetsintegrerande sociala företag 36. Kommunfullmäktige i Luleå har beslutat att: 1. Nystartade sociala företag får ett startbidrag i form av ett engångsbelopp på kronor vid uppstart av företaget för att täcka de initiala kostnaderna. 2. Att det sociala företaget under år 1 får ett kommunalt arbetsgivarstöd på 30 % av den lön inklusive arbetsgivaravgifter som betalas ut till anställda på lönebidrags- utvecklings- eller trygghetsanställningar upp till det tak som staten fastställer för dessa anställningar (f n kronor/månad). 3. Att det sociala företaget under år 2 får ett kommunalt arbetsgivarstöd på 20 % enligt samma beräkningsmodell. Ydre kommun avtal om köp av tjänster som stöd till sociala företag Kommunen tog i december 2012 beslut att stödja etablering av det sociala företaget Kooptjänst. För att starten skulle var möjlig konstaterades att kommunen bör teckna avtal med Kooptjänst gällande de första 1-2 åren där arbetsträning för 10 personer ingår. Kostanden för detta beräknades till kronor per år och belastas försörjningsstöd. Kommunen upphandlar tjänster omfattande cirka 1000 timmar per år de två första åren till en årskostnad om kronor. Kommunen stod även för lokalhyran första halvåret. En inventering gjordes i kommunen om möjliga tjänster som kunde utföras av det sociala arbetskooperativet, som resulterade i en lista där socialtjänsten, skolan, kultur/fritid/turism och kommunkontoret hade specificerat möjliga uppdrag som kunde ingå i de 1000 avtalade timmarna Att det sociala företaget under år 3 och kommande år får motsvarande stöd med 10 % enligt samma beräkningsmodell 37. Viss kritik mot förslaget finns då upplägget ses som ett föreningsbidrag. De sociala företagen har helt olika behov utifrån vilka behov de tillgodoser i samhället. Om de exempelvis gör nytta för kommunen genom att erbjuda sysselsättning enligt SoL eller LSS måste de ha verksamhetsbidrag/få platser köpta så länge verksamheten finns. 36 Luleå kommun använder tillväxtverkets definition om sociala företag. 37 Sammanträdesprotokoll kommunfullmäktige, april 2014, KF+protokoll pdf 38 Sammanträdesprotokoll KF Österbymo, dec