Kartläggning av. finaniseringsmöjligheter för sociala företag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av. finaniseringsmöjligheter för sociala företag"

Transkript

1 Kartläggning av finaniseringsmöjligheter för sociala företag

2 Inom ramen för Östgötamodellen för start, stimulans och tillväxt av sociala företag/ arbetskooperativ finns ytterligare tre skrifter: Om socialt företagande Om social franchising Om stödstrukturer Form, layout och orignal: Byrå Tryck: Xxxxxxxxxx xxxxxx

3 Arbete för alla visionen för projektet Östgötamodellen Projektet har pågått under år 2013 och 2014 med syfte att ge stöd, stimulans och starthjälp till arbetsintegrerande sociala företag/arbetskooperativ. Varje människa påveras av hur vi mår psykiskt och fysiskt. Vi påverkas av hur lätt eller svårt det är för oss att läsa, tala och skriva, hur vår ekonomi ser ut och hur lätt eller svårt det är för oss att lära oss använda den nya tekniken. Vi påverkas även av hur mycket och vad vi kan och vilken formell utbildning vi har. Projektets mål har varit att ta fram förslag på hur kommuner i Östergötland kan ge stöd till sociala företag och hur sociala företag kan utvecklas och anställa fler. Sociala företag är viktiga både som arbetsgivare och som arenor där människor får möjlighet att utvecklas och förstå sig själva och sin omvärld. Projektets mål har även varit att ta fram förslag på stöd till både kommuner, sociala företag och till människor som vill starta företag tillsammans. Regionförbundet Östsam har huvudansvaret för att projektet genomförs. Medfinansiärer och aktiva parter i projektet har varit Motala kommun och Samordningsförbundet östra Östergötland (Norrköpings, Söderköpings och Valdemarsviks kommuner). I projektet har även Boxholm, Kinda, Linköping, Ydre, Åtvidaberg, och Ödeshög deltagit. Samverkan på lokal och regional nivå har varit en del i projektet. Samverkan har inkluderat den sociala ekonomins aktörer, (föreningar och sociala företag som kooperativ) kommunerna och näringslivet i stort samt sociala företag i övriga bolagsformer och sist men inte minst arbetsförmedling och försäkringskassa. Syftet har hela tiden varit att finna olika vägar som stimulerar arbetsintegrerande socialt företagande för fler i arbete! Skriften du håller i din hand är en av sammantaget fyra skrifter som projektet sammanställt med fokus på start, drift och utveckling av sociala företag. Kartläggning av finansieringsmöjligheter för den sociala ekonomin syftar till att sammanställa olika former av finansieringsmöjligheter för socialt företagande både ur de sociala företagens synvinkel, men även ur de offentliga aktörernas perspektiv. Kartläggningen kan delvis appliceras på små företag generellt. I kartläggningen utgår vi från att ett arbetsintegrerande företag är en viktig åtgärd för att få fler i arbete för att därmed sänka samhällskostnaden samt öka människors välmående. Vi utgår även från att samhällsaktörerna för att stimulera framväxten av nya och utvecklingen av redan befintliga sociala företag behöver fundera över olika former av förutsättningar och stöd. Huvudansvarig för kartläggningen har varit Anna Winzell med bistånd av Jonas Lagander, Veronica Höijer och Margareta Wandel Våren 2014 Projekt Östgötamodellen Regionförbundet Östsam

4 Innehåll Inledning...5 Projektfiansiering...8 Europeiska socialfonden ESF...8 Allmänna arvsfonden...8 Sociala investeringsfonder...9 EUSEF - European Social Entrepreneurship Fund Fiansiella aktörer...11 Banker Sparbankerna och de enskilda bankerna ALMI Medlemsbanker Mikrofonder Övriga möjligheter till finasiering...14 Tillväxtlån IOGT/NTO Crowdfunding Lokalfinansiering Interna finansieringslösningar i några sociala företag Bootstrapping Möjligheter för offentliga aktörer att bidra till finasiering och utveckling...16 Statliga aktörers roll Arbetsförmedlingen Socialstyrelsen Jordbruksverket Region Halland Västra Götalandsregionen Kommunens ansvar och vilja Luleå kommuns stöd till sociala företag Ydre kommun avtal om köp av tjänster som stöd till sociala företag Framtida idéer...21 Social impact bonds - resultatbaserad projektfinansiering för sociala insatser Kooperativa banker En kooperativ markstiftelse Kapacitetsnätverk/företagsbytesringar Avslutningsvis...24 Sammanfattning

5 1 Inledning Det finns många orsaker till att människor inte får arbete. Ibland är de tillfälliga, ibland långvariga, ibland strukturella och ibland personliga. Strukturella orsaker handlar om samhället och dess förändring. Här handlar det bland annat om förändringar i arbetslivet och att krav i utförandet av arbetsuppgifterna har ändrats. I dag krävs nästan alltid ett formellt avslutat gymnasium. Likaså har arbetsgivarens informella krav på varje person ökat. Exempelvis har det både blivit viktigare att arbeta i grupp och samtidigt vara självständig, ha en hög social kapacitet och ta eget ansvar. För alla som känner att man inte passar in och som inte får ett jobb upplevs livet som besvärligt. Ännu mer besvärligt blir det om man heller inte förstår hur arbetsförmedlingen, kommunen och försäkringskassan arbetar. Ett varaktigt sätt att ge stöd till människor, i arbetsförd ålder, är sociala företag. Metoder som utmärker arbetsintegrerande sociala företag fokuserar på kombinationen av personlig utveckling med ökad självkänsla och självförtroende samt kompens att kunna arbeta i och i vissa fall vara delägare i ett företag. Arbetslöshet (AKU) Procent År Källa: SCB (AKU) Arbetskraftsundersökningarna, AKU, är den undersökning som normalt används för arbetslösheten i Sverige. AKU är en urvalsundersökning och presenteras inte på kommunnivå eftersom stickprovets storlek inte är tillräckligt. Sverige medel Östergötlands län Om vi tittar på statistik för Östergötland 1 (aug 2014) så har länet en arbetslöshet på 9,2 procent, vilket kan jämföras med rikets 7,7 procent. Norrköping och Motala har högst andel arbetslösa i länet med 12,4 respektive 10,8 procent. Ydre och Söderköping ligger lägst med 4,2 respektive 5,4 procent. Ungdomsarbetslösheten är 18,6 procent i hela länet. Antalet arbetslösa ungdomar (18-24 år) var i juli personer. Linköping och Ydre har lägst ungdomsarbetslöshet med 12,4 respektive 14,1 procent. Högst ligger Motala med 26,6 procent och Norrköping med 23,0 procent. Under år 2012 hade cirka människor försörjningsstöd som inkomstkälla. Av dessa uppges att orsaken för cirka 45% är avsaknad av lämpligt arbete 2. Nilsson & Wadeskog gjorde 2005 ett socioekonomiskt bokslut 3 som visade att samhällsnyttan som uppstår när en människa går från utanförskap och arbetslöshet med ersättningsstöd till anställning och skattebetalning kan uppgå till så mycket som en miljon kronor per år. Det finns andra metoder för att beräkna effekterna, men oavsett hur beräkningen görs är det tydligt att det uppstår vinster både för individen och för samhället. Vinsterna är både ekonomiska och mänskliga. Som individ kan ökad livskvalité erhållas 1 Arbetsförmedlingen: c Socialstyrelsen 2013:5 3 * Det Socioekonomiska bokslutet bygger på att det företagsekonomiska bokslutet kompletteras med ett samhällsekonomiskt perspektiv

6 genom delaktighet, bättre hälsa, känslan av att finnas i ett socialt sammanhang där man behövs, möjlighet till egen försörjning, personlig utveckling, egenmakt med mera. Arbetsintegrerande sociala företag anställer människor som står långt ifrån arbetsmarknaden och som av olika anledningar har svårt att erhålla eller behålla ett arbete. En del av deras verksamhet handlar om att sälja rehabilitering och arbetsträning till framförallt offentligheten och en annan del handlar om att sälja varor och tjänster på marknaden. Vanligtvis arbetar man lokalt. De sociala företagen binder samman entreprenörskap med individens behov av arbete och samhällets behov av tjänster genom att driva en affärsverksamhet där medarbetarna och deras förutsättningar står i centrum. Det finns fastställda kriterier för arbetsintegrerande sociala företag. Ett socialt företag driver näringsverksamhet och har som ändamål att integrera människor i samhälle och arbetsliv. Skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat dokumenterat sätt. Återinvesterar sina vinster i egen eller liknande verksamheter. Är fristående från offentlig verksamhet. Som offentlig aktör är det viktigt att betänka att stöd till förmån för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag bör betraktas som investeringar. Dessa företag är en plattform för alla att erhålla anställning även om målgruppen framförallt är de som har mest utmaningar att få anställning. Under de senaste 15 åren har antalet arbetsintegrerande sociala företag stadigt ökat i Sverige var de cirka 35 stycken, 2010 var de cirka 150 stycken och i år, 2014, är de närmare 350 stycken. De sysselsätter cirka personer, varav cirka en tredjedel är anställda. Som Östgötskt exempel kan nämnas Kooptjänst som från sin etablering år 2009 och fram till i dag (2014) utvecklats från 0-75 anställda. För arbetsintegrerande sociala företag är finansieringsfrågan en av de stora utmaningarna. Det gäller att klara finansieringen samtidigt som deltagarna ska få handledning, kompetensutveckling och coachning som ska bidra till att deltagarna ökar sitt självförtroende och tilltron till den egna förmågan. Enligt rapporten från ESF-projektet Kompetensbyrån 4 i Dalarna, så nämns att utifrån erfarenheter från bland annat Coompanion Dalarna och Nedansiljans Samordningsförbund tar det normalt tre till fem år för att utveckla ett stabilt och hållbart socialt företag. Under den tiden behövs tillgång till stöd inom en rad olika områden så som; hitta startkapital samt finansiering för drift och expansion ta fram en långsiktigt hållbar affärsplan bokföring marknadsföring utbildning av handledare för dem som ska arbetsträna i företaget tillgång till ekonomi- och lönefunktion lämna offerter skapa goda relationer med Arbetsförmedlingen, kommunen, landstinget och Försäkringskassan I denna skrift kartläggs möjligheter till finansiering för arbetsintegrerandes sociala företag. Då projekt är ett vanligt sätt att starta på, och något som projektet Östgötamodellen vill hitta lösningar att komma bort ifrån, tittar vi även på hur övergångar från projekt till verksamhet kan gå till. I rapporten från 2011 (Arbetsintegrerande sociala företag användning och behov av statliga finansieringsstöd 5 ) som tillsattes på uppdrag av regeringen och genomfördes av Tillväxtanalys så framgår det att majoriteten av de tillfrågade arbetsintegrerande sociala företag i startskedet använt någon form av offentligt finansieringsstöd därav 4 Kompetensbyrån 5 Tillväxtanalys

7 inkluderas även detta område. Som avslut väljer vi även att föreslå nya och relativt oprövade former för finansiering vilka utgår från den sociala ekonomin. Social ekonomi är organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål och bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och likande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse som främsta drivkraft

8 Projektfinasiering Enligt rapporten Att lära av ett mirakel 6 beskrivs den enda rimliga vägen att bygga upp nya arbetsintegrerande sociala företag vara via projektfinansiering. Detta är något som projektet Östgötamodellen för start, stimulans och tillväxt i sociala företag/arbetskooperativ i sitt arbete försöker hitta vägar bort från. Projektformen kommer med all sannolikhet att vara ett användbart medel att starta sociala företag på även fortsättningsvis. Med hjälp av projektmedel kan verksamheten startas, utvecklas, organiseras och utrustas så att den vid projekttidens slut kan stå på egna ben. Under projektet kan företaget marknadsföra sig, etablera ett kontaktnät, arbeta fram en marknadsplan för produkter och tjänster som de säljer samt teckna avtal om rehabiliteringstjänster med mera. Offentligheten som projektaktörer Kommunen kan stödja tillkomsten och tillväxten av sociala företag med direkta bidrag till projektet, men även indirekt genom att exempelvis tillhandahålla lokaler, utrustning och bidra med lön till projektledare. När företaget är igång är det viktigt att det skapas en affärsmässig och stabil relation med kommunen 7. I Östergötland har flera projekt genomförts där kommunen har haft en roll. Ett exempel i Östergötland är projekt Orangeriet där Finspångs-, Kinda-, Linköpings- och Norrköpings kommun tillsammans med Coompanion arbetade med att ta fram metoder för arbetsintegrering, kompetensutveckling och utbildning vilka sedan kopplades samman med utveckling av och anställningar vid det arbetsintegrerande företaget Kooperativtjäns K. Coompanion som företagsrådgivare för de som vill starta kooperativa företag har varit aktiva som part i många projekt då flertalet av de arbetsintegrerande sociala företagen drivs som kooperativ. En annan offentlig aktör som kommit att driva många projekt med sikte mot arbetsintegrerande sociala företag är samordningsförbunden. Samordningsförbund består av Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Landsting och kommuner och bygger på Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Samordningsförbundet Östra Södertörn (Haninge, Nynäshamn och Tyresö) är ett exempel där man bland annat drivit projektet Resursmodellen. I detta projekt prövades en finansieringslösning som handlade om att täcka lönekostnader för handledare utifrån ett samverkansavtal med lokala sociala företag. Avtalet gav handlingsutrymme och möjligheter till långsiktig planering både för de sociala företagen och för samordningsförbunden. Man skapade en finansieringslösning som i projektform kunde tillgodose samhällets behov av arbetsträningsplatser med de sociala företagens behov av att garantera en flerårig grundfinansiering. Tillväxtverket, Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden Tillväxtverket, Europeiska Socialfonden (ESF) och Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), har utlysningar där projektfinansiering kan sökas. Tillväxtverket är ansvarig myndighet under Näringsdepartementet med bland annat skriftproduktion och viss möjlighet till projektfinansiering. Tillväxtverket har gett ut mycket material om arbetsintegrerande socialt företagande. ESF har varit den främsta finansiären av projekt för att utveckla arbetsintegrerande sociala företag. ESF är EU:s viktigaste verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa. Deras program syftar till att främja kompetensutveckling och motverkar utanförskap. Samverkan inom Socialfonden bygger på tanken om partnerskap. Genom att olika aktörer samverkar anses utvecklingen drivas framåt och lägga grund för ett strukturellt förändringsarbete 8. Samordningsförbunden identifierades för ett par år sedan som en bra plattform att driva socialfonds finansierade projekt genom då det redan finns en uppbyggd bas för samverkan över myndighetsgränserna. Allmänna arvsfonden Arvsfonden 10 fördelar pengar för nyskapande projekt av och med barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Arvsfonden erbjuder två sorters stöd, projektstöd och lokalstöd. En förening som har en projektidé för dessa grupper kan söka finansiering ur Arvsfonden. Organisationerna ges möjlighet att pröva nya idéer som kan utveckla verksamheten. En 6 Att lära av mirakel 7 Att lära av mirakel 8 Programkriterier i Socialfondsprogrammet Kunskapsbank Socialfondens projektverksamhet; 10 Arvsfonden 2014

9 förening kan även söka bidrag ur fonden för att bygga eller anpassa lokaler som behövs för en nyskapande verksamhet. Ideella föreningar, stiftelser, studieförbund, ekonomiska föreningar, kommuner i samarbete med brukarorganisationer kan söka bidrag ur fonden. Även en kommun kan få stöd från Arvsfonden, men projektet måste då bedrivas i nära samarbete med en ideell förening. Den sökande kommunen måste bidra med en väsentlig del av kostnaderna för projektet. Sociala investeringsfonder Ett sätt för kommunen att kunna bidra med stöd till sociala företag är genom att skapa en social investeringsfond. Norrköpings- och Umeå kommun var först ut i Sverige med att starta en fond. Umeå kommun fonderade 120 miljoner kronor med syftet; Pengarna ska användas för att stötta initiativ och verksamhet som förebygger ekonomisk och social marginalisering bland barn och unga. 11 SVT gjorde en kartläggning under 2013 om vilka kommuner som har eller planerar att införa en social investeringsfond. 46 kommuner rapporterade att de hade avsatt pengar och ytterligare 71 kommuner uppgav att de för diskussioner om att införa sociala investeringar. Drygt 45 procent av kommunerna som svarade på SVT:s enkät har antingen infört eller fört diskussioner om att införa sociala investeringar. De 46 kommuner som infört sociala investeringar har tillsammans avsatt över 1 miljard kronor. 12 Norrköpings Sociala investeringsfond År 2010 togs beslut att inrätta en social investeringsfond i Norrköpings kommun. Syftet med fonden är att genom ett förebyggande arbete bryta en negativ utveckling hos kommuninvånare med riskfaktorer och därigenom minska de kommunala kostnaderna. Genom tidiga insatser är det möjligt att undvika kostnader för genomgripande insatser i skolan och stora kostnader för placering av barn och ungdomar etc. På sikt ska det förebyggande arbetet minska risken för långvarig arbetslöshet. Norrköpings sociala investeringsfond omfattas av en så kallad återföringsmodell. Medel som förs ut ur fonden ska således återföras. Återföring sker från den eller de kommunala verksamheter som erhåller lägre kostnader som en följd av insatsen. Fonden kommer därmed kontinuerligt att fyllas på och gör att nya sociala investeringar kan göras. Alla aktörer i Norrköping kan ta initiativ till ansökan men det krävs att en eller flera kommunala förvaltningar undertecknar ansökan. Vad krävs? Insatsen ska på längre sikt minska arbetslösheten. Det behöver inte ske en direkt effekt på arbetslösheten utan effekten kan ske indirekt på lång sikt. Exempelvis, om insatsens mål är att höja skolbarnens betyg så ökar sannolikheten att de kommer in på gymnasiet och erhåller gymnasiekompetens vilket i sin tur underlättar att erhålla ett arbete. Insatsen ska omfatta metodprövning. Den sociala investeringsfondens medel ska ge möjlighet att pröva nya metoder och idéer. Syftet är att finna funktionella metoder som kan användas i Norrköpings kommun. Insatsen måste antas generera minskade kommunala kostnader i Norrköpings kommun. Örebros Sociala investeringsfond Även Örebro har en social investeringsfond som delvis inspirerats av Norrköpings. Det som dock skiljer Örebros riktlinjer från Norrköpings är att de tydligt redan från början gav civila aktörer möjlighet att ansöka. Ur Örebros riktlinjer; Kommunala verksamheter samt aktörer från det civila samhället ges möjlighet att ansöka om medel från Örebro kommuns reservation för sociala investeringar. Med aktörer från det civila samhället menas föreningar, stiftelser, kooperativ och välgörenhetsorganisationer eller liknande sammanslutningar. Vinstdrivande företag ingår inte i denna definition. Kravet 11 Wikipedia 12 SVT

10 är att minst två förvaltningar ska beröras av satsningen. Om däremot satsningen berör aktör från det civila samhället räcker samarbete med en kommunal förvaltning. Exempelvis kan konstellationen bestå av två verksamheter inom samma programområde, två verksamheter inom olika förvaltningar eller en aktör från det civila samhället tillsammans med en kommunal verksamhet. Om insatsen förväntas generera effekter på en tredje verksamhet eller förvaltning ska även denna medverka i satsningen. Detta på grund av den återföringsmodell som tillämpas, vilken medför reducerad budgetram för den verksamhet vars kostnader kommer att minska till följd av satsningen. Återföringsmodellen som står nämnd i texten ovan går till enligt följande: De medel som används för att genomföra en satsning ska återföras enligt en återföringsplan som tas fram i samråd med inblandade aktörer. Det är den kommunala verksamhet som får kostnadsreduceringar till följd av satsningen som ska stå för återföringen, aldrig en civil aktör. Där av kravet på samverkan med minst en kommunal aktör. 13 EUSEF European Social Entrepreneurship Fund EUSEF är ett EU-initiativ för att banker ska börja starta investeringsfonder för sociala företag. Under våren 2013 antog EU-parlamentet ett förslag om att inrätta en certifiering för sociala entreprenörskapsfonder. Det är en av åtgärderna som ska underlätta för det man kallar social business/social enterprises att få tillgång till kapital. 14 Ett välkänt problem är att samhällsentreprenörer på grund av sin innovativa sektorsövergripande verksamhet inte känns igen i kontakten med det traditionella finansieringssystemet och därför har svårt att få tillgång till kapital och lån. Ett av syftena med EuSEF är att man ska kunna jämföra investeringar inom ramen för olika fonder över hela Europa Aina Rundgren, Örebro Kommun, Enheten för hållbar utveckling, riktlinjer

11 Finasiella aktörer Banker Enligt Tillväxtanalys undersökning om arbetsintegrerande sociala företags användning och behov av statliga finansieringslösningar visar det sig att bara ett fåtal har löst sin finansiering genom banklån 16. De tillfrågade sociala företagen anser att det är en svårighet för sociala företag att vända sig till traditionella banker för att få lån. Anledningar till det kan bland annat vara svårigheter för banken att bedöma affärsmässigheten, risken och återbetalningsförmågan. Det kan även handla om brister på säkerhet samt i vissa fall problem i ägarnas privatekonomi. Bankers kreditverksamhet och kreditpolicies bygger på detta 17 : En bank är enligt lag skyldig att hålla ett regelverk för sin kreditgivning. Reglerna innefattar bland annat att: bedöma seriositet och risk i den affär som kunden önskar finansiering för bedöma kundens återbetalningsförmåga bedöma föreslagen säkerhet för önskad kredit I den första punkten gällande risk och affärsmässighet tar banken även hänsyn till den privata ekonomin som ägare/företagsledning har i fåmansbolag. Skälet är att i små bolag är företagets ekonomi och ägarens ekonomi oftast beroende av varandra. Eftersom det ofta inte är möjligt att ställa samma krav på soliditet i mindre bolag, blir ägarens/ägarnas privata ekonomi och förmåga väsentlig. Bedömningen av återbetalningsförmågan är fundamental. Stor vikt läggs vid kreditprövningen på att bedöma den. Här kommer frågor om affärens bärighet, företagets och ägarens ekonomi samt historik in som viktiga parametrar. Banken tar även hänsyn till lämplig säkerhet i förhållande till önskad kredit. Banker har rätt att bevilja krediter utan säkerheter, s.k. blancolån. Men eftersom kraven på kapital i bankerna, s.k. kapitaltäckning, ställs i relation till bankernas utlåning måste huvuddelen av kreditgivningen ske mot säkerhet. Alternativet till detta skulle vara en extremt ökad lönsamhet på utlåningen för att nå samma kapitaltäckningskrav. Det är det som en del nischbanker löser genom att ta ut räntor som är betydligt högre än vad de traditionella bankerna kräver 18. Sparbankerna och de enskilda bankerna Sparbanksrörelsen är i grunden kooperativ och etablerade sig i Sverige under 1800-talet. Sparbankerna har ett samhällsansvar som ingår i sin affärsmodell. De vill göra insatser för det lokala och låter delar av sin vinst gå tillbaka till orten och de som bor där på olika sätt. På vissa håll i landet finns det Sparbanker som har valt att på olika sätt ge bidrag eller finansiera socialt företagande. Exempelvis så har Södra Dalarnas Sparbank bidragit med kr till projektet 100 % av din förmåga 19. I skriften Att lära av ett mirakel kan man läsa om hur krediter ställdes ut till ett socialt företag genom att kommunen ställde upp med en bankgaranti och Skaraborgs Läns Sparbank då lånade ut 1 miljon kronor till företaget 20. ALMI Almi har som utgångspunkt att om man som företag inte kan finansiera allt som behövs hos till exempel banken, så kan man vända sig till Almi. De benämner lånen som marknadskompletterande. För att kompensera för den högre risken och för att inte konkurrera med bankerna tar Almi ut en ränta som ligger över genomsnittlig bankränta. När det gäller de sociala företagens möjlighet till lån är det kanske främst Almis mikrolån som kan vara aktuellt. Det riktar sig till företag som har kapitalbehov på upp till kronor. Almi lägger stor vikt vid affärsidéns bärkraft vid sin finansiella bedömning. Grundläggande i ALMI:s utlåning är att den ska baseras på företagsekonomiska Tillväxtanalys 17 Lagen om banrörelse, Kap 8, https://lagen.nu/2004: Verksamt.se, https://www.verksamt.se/starta/finansiera-starten/banklan 19 Södra Dalarnas Sparbank 20 Att lära av mirakel 11

12 villkor. ALMI ska känna ett stort förtroende för ägare och företagsledning samt se positivt på kredittagarens möjligheter att utveckla en livskraftig verksamhet. Men även om ALMI har ett högre risktagande behövs viss säkerhet i företaget, oftast i kombination med en borgen. Medlemsbanker Ekobanken finns sedan drygt tio år och är tillsammans med JAK-banken en av två medlemsbanker i Sverige. De lånar ut pengar riktat till etiskt-, ekologiskt- och socialt hållbara verksamheter. JAK-banken är en svensk medlemsbank med en vision om ett rättvist samhälle utan räntor 21. Ekobanken är en bank med kunder som är aktiva medlemmar och investerare i banken, ju mer kapital som kommer in via kunder, desto mer kan banken låna ut och satsa i hållbara projekt 22. JAK har något som heter stödspar och genom det kan kommunen stötta lokal utveckling och olika framtidsprojekt, utan att behöva riskera sina pengar. Så här fungerar det: Kommunen öppnar ett konto i JAK Medlemsbank och sätter in en summa pengar. I kommunen finns en organisation som behöver låna pengar. Organisationen gör en ansökan om lån hos JAK Medlemsbank men har svårt att finansiera både amortering och sparande. De kan då vända sig till kommunen med en förfrågan om stödspar, vilket innebär att kommunen istället sparar åt organisationen. Därmed minskar organisationens månadsbetalning. Pengarna tillhör fortfarande kommunen och riskerar inte att förloras. Stödspar har varit ett lyckat koncept exempelvis i Skellefteå kommun. Sedan 2007 har kommunen kunnat erbjuda mindre verksamheter att växa med hjälp av stödspar 23. Mikrofonder Mikrofonder är en finansieringsmöjlighet som kan gynna de sociala företagen. På ett flertal håll i landet pågår diskussioner om att starta regionala mikrofonder, enligt Ulla Herliz som driver ett projekt för etablering av fler mikrofonder i landet. Projektet Regionala mikrofonder kreditgarantiföreningar för social ekonomi och lokal utvecklingˮ drivs av rörelsen Hela Sverige ska levaˮ och finansieras av EU/Jordbruksverket samt Landsbygdsprogrammet. Organisationer som Hela Sverige ska levaˮ, Coompanion och sociala ekonominätverk och plattformar möter ofta lokala grupper och företag med intressanta idéer och viktiga projekt som har problem att komma vidare. De kanske har svårt att hitta mer projektfinansiering. Dessutom finns svårigheter att få lån i bank för att starta eller utveckla verksamheten. Det kan bero på att det inte finns tillräcklig säkerhet eller finansiella muskler. En Mikrofond skall kunna hjälpa till med kapitalförsörjning genom att ge garantier för lån i bank men också investera i till exempel förlagsinsatser, medlemsinsatser, aktiekapital och mikrolån. Kapitalet i Mikrofonden kan komma både från privat och offentligt håll. Mikrofonden Väst Förebild för de regionala Mikrofonderna är den sedan 2006 verksamma Mikrofonden Väst (tidigare; Kreditgarantiföreningen Social Ekonomi Västra Götaland 24 ). Mikrofonden Väst är en ekonomisk förening som ägs av 43 medlemmar som består av föreningar, kooperativ och banker. De lämnar garantier när en organisation behöver banklån. Garantin minskar behovet av företagets egna säkerheter, som ägarnas personliga borgen och underlättar på så vis lån i bank. De kan även ge finansiellt stöd i form av aktieandelar, placering i förlagsinsatser, mikrolån, crowdfunding samt hitta externa kapital 25. Bakgrunden är att företag inom social ekonomi har, liksom andra företag, allt svårare att få tillgång till kapital för finansiering av företagsetablering och tillväxt. 21 JAK bank 22 Ekobanken 23 JAK Stödspar 24 Mikrofonden Väst 25 Hela Sverige Ska Leva

13 Målgruppen är; föreningar, kooperativ, byalag, stiftelser, lokala utvecklingsgrupper och sociala företag. De har finansiellt stöd av Tillväxtverket och Västra Götalands regionen. Samarbetspartners är; Ekobanken Coompanion Vägen Ut Kooperativen ALMI Hela Sverige Ska Leva ESF Från projekt till företag med mikrofinansiering? De finansieringssvårigheter som sociala företag möter när de ska ut i verkligheten, gör att många går i graven. Här skulle mikrofinansiering kunna vara en lösning när det ska omvandlas från projekt till företag gör att många läggs ner. Enligt Ulla Herliz, som arbetat mycket med frågan, så bör bidrag och projektpengar vara ett stöd för vissa tillfällen, för en förstudie, eller för en stor investering. Men själva utgångspunkten för långsiktigt hållbara företag måste vara att bygga upp en egen ekonomi. Det är i övergången från projekt till företag som mikrofonderna kommer in, säger hon. Här skulle man kunna växla upp med socialfondspengar, föreslår Ulla Herlitz, men enligt nu gällande avtal är detta inte möjligt. Socialfonden kan inte finansiera lån eller investeringar. Några andra EU-länder använder ESF för mikrofinansiering, exempelvis Italien och Litauen och även om svenska socialfondsmedel inte får gå direkt till mikrofinansiering, så kan pengarna användas för att finansiera stödstrukturer

14 Övriga möjligheter till finansiering Tillväxtlån IOGT/NTO År 2010 skapade IOGT/NTO-rörelsen en form av lån för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag inom den egna rörelsen. IOGT-NTO driver i dag sociala företag runt om i landet med verksamheter från lågtröskelboende, behandlingshem, biltvätt, caféer, second hand, fastighetsservice, hushållsnära tjänster, arbetsträning och praktik med mera. I december 2011 hade fyra sociala företag fått ett s.k. tillväxtlån. Bedömningen är att av dessa hade tre inte kunnat startas utan lånen 27. Crowdfunding Crowdfunding är en metod för att finansiera projekt eller idéer genom att vända sig till ett stort antal finansiärer. Detta sker numera ofta via internetbaserade system. Begreppet kan på svenska benämnas som gräsrotsfinansiering eller folkfinansiering. Finansieringssättet används inom en mängd olika områden för att samla ihop medel till ett projekt. Risken för producenterna minskar, genom att man låter den blivande konsumenten betala för sig innan själva produktionen påbörjas. I takt med att finansiella system allt mer går i otakt med omvärldsförändringar och speciellt svaga när det gäller att vara stöd i start och utvecklingsfaser av projekt och verksamheter av alla de slag, har alternativa finansieringsformer generellt varit i fokus. Här kan crowdfunding komma in som ett alternativ för finansiering. För att lyckas med en crowdfundingaktivitet krävs en hel del engagemang. Lokalfinansiering En variant är att hitta finansieringen lokalt. Det handlar om hur sparpengar som finns i bygden hos invånarna, föreningarna och företagen kan organiseras i lokala kretslopp av pengar. Det kan vara sätt att finansiera och få inflytande över bygdens utveckling. Det kan finnas ett positivt värde i att alla ägare arbetar eller bor i bygden och att tjänster och investeringar genomförs lokalt. En positiv effekt är att det skapar förtroende samt att tjänster som bolaget erbjuder kan ha ett stort socialt innehåll som främjar bygden 28. Interna finansieringslösningar i några sociala företag Genom olika typer av samarbeten som kan liknas vid konsortier har sociala företag själva försökt åtgärda bristen på kapital. Den grundläggande tanken är att etablerade verksamheter beviljar lån till nyetableringar eller verksamhetsutvecklingen. Exempel Kooperativtjänst K Kooperativtjänst K ekonomisk förening har sociala företag/arbetskooperativ i åtta kommuner i Östergötland och Södermanland. Varje kooperativ har sina egna affärsidéer. Kooptjänst har byggt upp en intern finansieringsmöjlighet genom att låta 5 procent av resultatet (överskottet) från de olika regionala verksamheterna gå in i en gemensam pott som sedan fungerar som ett internt kapital för investeringar i nya verksamheter eller utveckling av redan befintliga. Exempel Vägen Ut Vägen Ut-kooperativen i Göteborg är 11 sociala företag som tillsammans bildat ett konsortium med syfte att kunna ge ekonomisk stöd. Inom ramen för detta samarbete har även koncept för social franchising utvecklats. Bootstrapping Med finansiell bootstrapping avses metoder för att minimera och/eller helt eliminera behovet (och användningen) av finansiella medel för anskaffning av resurser. Exempel på metoder som innebär att finansieringsbehovet elimineras, är att låna resurser av andra utan kostnad, att bygga kompetens utan kostnad genom att engagera studenter i examensprojekt, att aktivt söka kunder som efterfrågar konsulthjälp inom det område som företaget vill fördjupa sig inom (vilket innebär att dessa första kunder egentligen finansierar utvecklingen av kompetens som sedan kan produktifieras och till låg marginalkostnad erbjudas en 27 Nio områden där politiker och tjänstemän kan göra skillnad för långtidsarbetslösa, Tillväxtverket, Temagruppen Entreprenörskap och företagande. tj%c3%a4nstem%c3%a4n%20kan%20g%c3%b6ra%20skillnad%20f%c3%b6r%20l%c3%a5ngtidsarbetsl%c3%b6sa.pdf 28 Handbok i lokal finansiering

15 bredare marknad) och att arrangera så att kund eller annan aktör bekostar marknadsföring av företagets varumärke eller produkt utan kostnad för företaget. Exempel på metoder som innebär att finansieringsbehovet minimeras är att dela resurser med andra företag (t ex lokal, utrustning, personal etc.) och att köpa begagnade resurser istället för nya 29. Metoder i bootstrapping: Kostnadsreducering (t ex genom barteravtal) Externa aktörer (kund/lev finansiering) Ägaren och släkt(kapital) Offentliga bidrag Cash management Leasing Outsourcing

16 Möjligheter för offentliga aktörer att bidra till finasiering och utveckling Statliga aktörers roll I Tillväxtanalys undersökning visas även att 72 % av företagen fått någon form av offentligt stöd innan verksamheten startar. Förutom projektmedel från Socialfonden eller stöd från kommunen som tidigare nämnts är det även vanligt med medfinansieringsinsatser från arbetsförmedling och försäkringskassan. Tabell Finansiering vid företagsstarten Svarsalternativ Totalt antal Andel svar N = 43 Egna pengar % Banklån 8 19 % Pengar/lån från bekanta/släkt 1 2 % Pengar genom att ta in fler delägare 1 2 % Sponsring från företag 6 14 % Pengar från fonder 8 19 % Företagslån genom ALMI 1 2 % Offentligt finasieringsstöd i form av bidrag eller stöd % Stöd från föreningar eller organisationer 8 19 % Annat 5 12 % Hade inte behov av pengar 3 7 % Källa: Tillväxtanalys Arbetsförmedlingen En viktig del för arbetsintegrerande sociala företagens ekonomi är avtal och stöd från Arbetsförmedlingen. Stöd från Arbetsförmedlingen är dock kopplade till individen och inte till företaget. Flera deltagare som startar kooperativ tillsammans kan exempelvis lyfta starta-eget-bidrag från Arbetsförmedlingen samtidigt. På Sofisams hemsida kan man läsa om ytterligare ett alternativ som fungerar även för sociala företag. Det handlar om att söka och beviljas möjlighet att få gå en halvårslång utbildning följt av ett halvår där förberedelse av affärsidé och registrering av företag genomförs. Exempel på vad Arbetsförmedlingen kan ge för stöd; Upphandlad förberedande utbildning inför start av näringsverksamhet Stöd vid start av näringsverksamhet Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet är ett kontantstöd. Det är en viktig möjlighet för personer med nedsatt arbetsförmåga, för att täcka nödvändiga investeringar inför starten av ett företag. Maximalt kronor kan betalas ut. Dock går inte detta att kombinera med lönebidrag. Olika typer av anställningsstöd I ett arbetsintegrerande socialt företag förekommer många gånger att alla, eller de flesta, är anställda med lönebidrag och liknande. Det är en naturlig konsekvens eftersom företagen just är till för att skapa arbete för människor som har något slags arbetshinder. Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen Både arbetsgivaren till en person med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga och personen själv kan få stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen. Företaget och den som har någon form av funktionsnedsättning kan vardera få stöd med högst kronor Sofisam

17 Socialstyrelsen En möjlighet till finansiering kan vara att söka bidrag från Socialstyrelsen. Sedan 2009 delar Socialstyrelsen årligen ut statsbidrag som ska förstärka och komplettera kommunernas och landstingens insatser när det gäller meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning som möter betydande svårigheter i sin livsföring och som inte står till arbetsmarknadens förfogande. Sysselsättningen ska vara utformad så att den stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Bidraget kan sökas av juridisk person som bedriver en verksamhet som utgår från en värdegrund som understryker rätten till inflytande och delaktighet i samhällslivet för personer med psykisk funktionsnedsättning. Jordbruksverket Under förra programperioden inom landsbygdsprogrammet kunde sociala företag få stöd från Jordbruksverket. Nu är vi inne i en ny programperiod, , för landsbygdsprogrammet och det är ännu inte klart vilka regler som kommer att gälla och vad man kan söka stöd för. Generellt kommer det att vara möjligt att söka investeringsstöd för att utveckla verksamheter på landsbygden. Här kommer länsstyrelsernas handlingsplaner att vara väsentliga för vad de kommer att ge stöd åt. Det kommer även att vara möjligt att söka stöd inom Lokalt ledd utvecklingˮ, som är en fortsättning på Leaderˮ. Framöver kommer det inom Lokalt ledd utvecklingˮ att vara ett samarbete mellan Landsbygdsprogrammet, Hav- och fiskerifonden, Socialfonden och regionala fonden. De nya områdena kommer att formas under ett år framåt, därefter kommer det att vara möjligt att söka stöd enligt områdets handlingsplan. Det kan därmed bli möjligt för sociala företag att söka stöd, men regler och förutsättningar är i skrivande stund inte klara ( ). Region Halland Region Halland har i samarbete med kommunerna infört något som de kallar Timbanken, vilket är ett affärsutvecklingsstöd för de som vill utveckla sitt företag eller planerar att starta ett. Som företag kan du öppna ett konto i Timbanken och får då tillgång till fem timmars kostnadsfri rådgivning under året inom följande områden: Affärsidé och affärsplan Ekonomi och juridik Marknad och sälj Ledning och organisation Produkter och tjänster Rådgivningen inom varje område utförs av 30 kvalificerade konsulter och specialister som valts ut och upphandlats av Region Halland. Det här är ett sätt att stimulera företagande i stort i regionen och riktar sig till alla typer av företag 32. Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen ger möjligheter till organisationer inom den sociala ekonomin att ansöka om stöd för utveckling av nya entreprenöriella idéer. Programmet kan även stödja nya metoder och arbetssätt, som kan leda till att den sociala ekonomin fungerar bättre. Bakgrunden är bland annat att den sociala ekonomin bidrar till samhällets utveckling, till kvalitet i det regionala utvecklingsarbetet och entreprenörskap med inriktning på social hållbarhet. Målet är att stärka den sociala ekonomins roll för tillväxt och utveckling i Västra Götaland, genom att möjliggöra föreningsutveckling och utveckling av nya metoder, tjänster, produkter och processer. 31 Socialstyrelsen 32 Timbanken Region Halland

18 Det fanns två typer av stöd att söka inom socialt entreprenörskap: 1. Som organisation kan man söka bidrag till en förstudie eller idéutveckling och erhålla max kr (50 % medfinansiering krävs). Tanken är att stödet ska ge organisationen möjlighet att arbeta med lokal utveckling, nya idéer eller samverkansprojekt. 2. Som organisation kan man ansöka om stöd för utvecklingsprojekt med inriktning att stödja nya metoder, processer, produkter eller tjänster inom den sociala ekonomin. Projektet kan även innebära satsning på regional samverkan eller kompetenshöjning inom social ekonomi. Maximalt belopp att erhålla är kr (50 % medfinansiering krävs). Exempelvis ges stöd till projekt som främjar samverkan mellan kommuner, sektorer och/eller organisationer. Det kan handla om att skapa nätverk eller mötesplatser mellan social ekonomi och offentlig sektor eller näringsliv, men också att genomföra informations- och utbildningsaktiviteter. Projekten ska syfta till t ex högre tillväxt, ökad sysselsättning, nya arbetsformer, ökad samverkan, högre livskvalitet eller ökad välfärd 33. Kommunens ansvar och vilja Som kommun har man enligt lag det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Sociala företag ses som en resurs för jobb, demokrati och välfärd. Många kommuner har fattat politiska beslut för att utveckla det sociala företagandet. Som exempel framgår det av Norrköpings kommuns uppdragsplan för näringslivskontoret år 2013 att: Näringslivskontoret ska arbeta strategiskt med att stimulera tillväxten av arbetsintegrerande sociala företag i Norrköping. Arbetet med socialt företagande ska ske i samarbete med Söderköpings kommun, Valdemarsviks kommun och Samordningsförbundet Östra Östergötland. I skriften Hur få fler sociala företag som utförare av offentliga tjänster?ˮ34 kan man läsa om att en kommun kan stödja utvecklingen av sociala företag både genom bidrag och upphandling. Lagen om offentlig upphandling (LOU) kan upplevas som ett hinder för att nyttja arbetsintegrerande sociala företags tjänster vid upphandling. Ibland kan det bero på okunskap, då man inte ser att lagen också ger möjligheter att använda sig av sociala företags varor och tjänster. Det är av stor vikt att de upphandlande myndigheterna och sociala företagen har kunskaper om varandras förutsättningar. De upphandlande enheterna behöver exempelvis föra lättförståeliga upphandlingsunderlag och avgränsa en upphandling, så att det blir rimliga volymer för ett mindre socialt företag. De sociala företagen måste samtidigt lära sig formkraven bakom upphandlingen, så att de kan beskriva sin verksamhet på ett bra sätt. De sociala företagen kan med fördel gå ihop för att tillsammans lämna ett slagkraftigt anbud. Offentlig upphandling Myndigheter kan även stödja ett socialt företagande genom att ta policybeslut och skapa riktlinjer med exempelvis etiska, miljömässiga och social hänsyn inom ramen för lagen. Exempelvis kan policybeslut tas gällande inom vilka områden som sociala kriterier ska användas, så som; vaktmästeri, transporter, markvård, fastighetsservice med mera. I Norrköpings kommun hittar man följande text angående deras riktlinje för upphandling och inköp KS 2013/0644 Vid upphandlingar ska villkor ställas om social hänsyn när det är möjligt och relevant. Det kan exempelvis innebära att anbudsgivaren vid utförandet: anställer eller anordnar utbildning för personer som står utanför den reguljära arbetsmarknaden, främjar mångfald i fråga om kön, ålder, funktionsnedsättning och etniskt ursprung, tillgodoser tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning, säkerställer att kommuninvånares synpunkter tas tillvara samt erbjuder praktik- eller lärlingsplatser. 33 Västra Götaland, Socialt Entreprenörskap - finansiering av innovativa projekt inom den sociala ekonomin 34 Sofisam, Hur få fler sociala företag som utförare av offentliga tjänster?

19 Upphandlingar ska utformas så att de underlättar för och uppmuntrar till fler anbudsgivare, bland annat små-, medelstora- och sociala företag. I vissa fall kan en direktupphandling göras och ett avtal kan slutas med en leverantör utan upphandling. Enligt Konkurrensverket kan det användas om kontraktets värde är lågt eller om det finns synnerliga skäl. Lagen om valfrihet, LOV, är avsedd att fungera som ett frivilligt verktyg för landsting och kommuner som vill konkurrenspröva verksamhet genom att låta brukaren välja utförare. LOV kan vara ett bra sätt att få mindre aktörer, som exempelvis sociala företag, att bli utförare 35. Luleå kommuns stöd till sociala företag I Luleå kommun har de gjort ett krafttag kring socialt företagande. Dels har kommunen en policy som främjar socialt företagande och dels har de tagit fram en ekonomisk modell för att stimulera socialt företagande. Detta kan ses som en viktig pusselbit i en stödstruktur för sociala företag. Ur Luleås Policy I vår ambition om ett hållbart samhälle vill vi aktivt bidra till att förhindra människors utanförskap. Vi vill ge möjligheter till alla människor i vår kommun att ha ett meningsfullt liv. En del i detta arbete är att bidra till att så många som möjligt är en integrerad del i arbetslivet med en meningsfull sysselsättning. Vår grundtanke är att göra det möjligt för alla männsikor att bidra till sen egen och samhällets utveckling utifrån sin egen förmåga. I våra ambitioner ser vi att sociala företag kan vara ett framgångsrikt komplement till de övriga insatser som Luleå kommun arbetar med. Policy ü Luleå kommun ska aktivt arbeta för att öka sin kunskap om sociala företag och dess villkor. ü Luleå kommun ska aktivt sträva efter ett ökat samarbete med viktiga aktörer inom området. ü Luleå kommun ska arbeta för att synliggöra de sociala företagen såväl internt som externt i kommunen. ü Luleå kommun ska aktivt bira till att sociala företag startas och fortlever. Syfte ü Tydliggöra kommunens viljeriktning när det gäller sociala företag. ü Tydliggöra kommunens roll i relation till övriga aktörer, offentliga såväl som privata. ü Möjliggöra för respektive förvaltning/bolag inom Luleå kommun att se sin roll i arbetet med sociala företag och personer som kan omfattas av dessa. Motiv för kommunen Motiven för kommunen att arbeta för att stödja tillkomsten och utvecklingen av sociala företag är: ü Sociala företag kan främja arbete och sysselsättning för människor som står långt från den ordinarie arbetsmarknaden, och därmed minska och förhindra människors utanförskap i samhället. ü Sociala företag kan stärka och utveckla människors självkänsla och förmåga till ett självständigt liv genom att öka egenförsörjningen. ü Sociala företag kan bidra till ett bättre samhälle genom att erbjuda kompletterande tjänster och produkter. ü Sociala företag kan frigöra kreativitet och entreprenörskap hos människor som annars skulle ha svårt för den möjligheten. 35 Sofisam

20 Luleå kommun har även beslutat i kommunfullmäktige om ett kommunalt bidrag till arbetsintegrerande sociala företag 36. Kommunfullmäktige i Luleå har beslutat att: 1. Nystartade sociala företag får ett startbidrag i form av ett engångsbelopp på kronor vid uppstart av företaget för att täcka de initiala kostnaderna. 2. Att det sociala företaget under år 1 får ett kommunalt arbetsgivarstöd på 30 % av den lön inklusive arbetsgivaravgifter som betalas ut till anställda på lönebidrags- utvecklings- eller trygghetsanställningar upp till det tak som staten fastställer för dessa anställningar (f n kronor/månad). 3. Att det sociala företaget under år 2 får ett kommunalt arbetsgivarstöd på 20 % enligt samma beräkningsmodell. Ydre kommun avtal om köp av tjänster som stöd till sociala företag Kommunen tog i december 2012 beslut att stödja etablering av det sociala företaget Kooptjänst. För att starten skulle var möjlig konstaterades att kommunen bör teckna avtal med Kooptjänst gällande de första 1-2 åren där arbetsträning för 10 personer ingår. Kostanden för detta beräknades till kronor per år och belastas försörjningsstöd. Kommunen upphandlar tjänster omfattande cirka 1000 timmar per år de två första åren till en årskostnad om kronor. Kommunen stod även för lokalhyran första halvåret. En inventering gjordes i kommunen om möjliga tjänster som kunde utföras av det sociala arbetskooperativet, som resulterade i en lista där socialtjänsten, skolan, kultur/fritid/turism och kommunkontoret hade specificerat möjliga uppdrag som kunde ingå i de 1000 avtalade timmarna Att det sociala företaget under år 3 och kommande år får motsvarande stöd med 10 % enligt samma beräkningsmodell 37. Viss kritik mot förslaget finns då upplägget ses som ett föreningsbidrag. De sociala företagen har helt olika behov utifrån vilka behov de tillgodoser i samhället. Om de exempelvis gör nytta för kommunen genom att erbjuda sysselsättning enligt SoL eller LSS måste de ha verksamhetsbidrag/få platser köpta så länge verksamheten finns. 36 Luleå kommun använder tillväxtverkets definition om sociala företag. 37 Sammanträdesprotokoll kommunfullmäktige, april 2014, KF+protokoll pdf 38 Sammanträdesprotokoll KF Österbymo, dec

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-08-25 RS140295 Johan Lindberg, utvecklingsledare Näringslivsavdelningen 072-216 26 75 johan.hansson-lindberg@regionhalland.se Regionstyrelsen

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting Ett samhällsekonomiskt perspektiv på socialt företagande - en hållbar föreläsning i landstingshuset, Luleå eller online www.nll.se/folkhalsa den 6 okt 2014, kl 1530-1645 Folkhälsocentrum Norrbottens läns

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Jobba lokalt och rädda vårt klot! Och en levande skärgård!

Jobba lokalt och rädda vårt klot! Och en levande skärgård! Udvalget for Landdistrikter og Øer 2014-15 (Omtryk - 14-04-2015 - Præsentationer fra konferencen vedlagt) ULØ Alm.del Bilag 76 Offentligt Jobba lokalt och rädda vårt klot! Och en levande skärgård! Lokalt

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Projektet som breddar idrottens betydelse från traditionell folkrörelseverksamhet till en aktiv aktör i Västra

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj kr Har ca 900 medlemmar Startar ca 600 ekonomiska föreningar per år Rådgiver ca 4 500 personer/år Informerar ca

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Ester mikrofinans på skånska. Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna

Ester mikrofinans på skånska. Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna Ester mikrofinans på skånska Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna Bakgrund 50% arbetslöshet bland kvinnor i Skåne med utomeuropeisk bakgrund utanförskap Företagande kan vara en möjlig första

Läs mer

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet.

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Socialt Företagande Info om Coompanion Definition sociala företag Inuti och utanför

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Lotta Lidén Lundgren, Anneli Assmundson, Ulrika Lantz Westman Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning, Social resursförvaltnings uppdrag Social resursförvaltning

Läs mer

Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag

Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag PM Sida: 1 av 5 Datum: 2014-09-23 Diarienummer: Af-2014/439613 Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag Avdelningen Rehabilitering till arbete och Internationella staben har fått ett gemensamt

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande Arrangör: SKOOPI - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och Tillväxtverket i samarbete med företagsrådgivaren Coompanion och Allmänna Arvsfonden

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Sociala företag. egenmakt i praktiken. Sociala företag

Sociala företag. egenmakt i praktiken. Sociala företag Social franchising När någon köper det som man själv har gjort, får man självförtroende eftersom föremålet blir värdefullt för någon annan. Därför är kunderna mycket viktiga. Möten med människor i missbrukssvängen

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-10-01

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-10-01 l. SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-10-01 18 (38) 244 Motion om insatser för att främja start av arbetsintegrerade sociala företag i Sala kommun Dnr 2012/66 INLEDNING

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

( GDMPANION SALA KOM UN. Ink. 2013-12- O 5. Bi l a ga KS 201 3 / 285/ 1. Kommunstyrelsens förvaltning

( GDMPANION SALA KOM UN. Ink. 2013-12- O 5. Bi l a ga KS 201 3 / 285/ 1. Kommunstyrelsens förvaltning Bi l a ga KS 201 3 / 285/ 1 Västerås den 4 december 2013 SALA KOM UN. Kommunstyrelsens förvaltning Ink. 2013-12- O 5 Coompanion Västmanland ansöker härmed om anslag för 2014 års verksamhet, som ska ses

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social

Läs mer

Eva Johansson. www.tillvaxtverket.se. eva.johansson@tillvaxtverket.se. Tel: 08 681 96 61

Eva Johansson. www.tillvaxtverket.se. eva.johansson@tillvaxtverket.se. Tel: 08 681 96 61 Eva Johansson www.tillvaxtverket.se eva.johansson@tillvaxtverket.se Tel: 08 681 96 61 Arbetsintegrerande Sociala företag driver näringsverksamhet med ändamål att integrera människor i samhälle och arbetsliv

Läs mer

Hur går det med finansieringen?

Hur går det med finansieringen? Hur går det med finansieringen? Denna rapport är framtagen på uppdrag av Temagruppen Entreprenörskap och Företagande inom social ekonomi och handlar om finansiering av företag inom social ekonomi och arbetsintegrerande

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

SÅ HÄR KAN DU LÅNA... I DEN SOCIALA EKONOMIN

SÅ HÄR KAN DU LÅNA... I DEN SOCIALA EKONOMIN SÅ HÄR KAN DU LÅNA... I DEN SOCIALA EKONOMIN SÅ HÄR KAN DU LÅNA I DEN SOCIALA EKONOMIN Lån- och garanti instrument för den Sociala Ekonomin Idag finns många rapporter som visar på svårigheter att få tillgång

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 ATT GÄLLA FR O M 2005-03-01 Syfte Västerviks kommun vill tydliggöra förutsättningar

Läs mer

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen. Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter som

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Stöd till sociala företag

Stöd till sociala företag KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Ulf Lundström 2014-04-29 UAN-2014-0264 Karin Reuterdahl Rev.2014-05-15 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Stöd till sociala

Läs mer

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning?

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Erfarenheter Socialfonden 2007-2013 - Goda resultat på deltagarnivå - Mindre goda resultat på organisations-

Läs mer

Välkommen att starta socialt företag i Västerviks kommun Denna handbok kommer att vägleda er igenom hela processen att starta företaget Hur börjar

Välkommen att starta socialt företag i Västerviks kommun Denna handbok kommer att vägleda er igenom hela processen att starta företaget Hur börjar Välkommen att starta socialt företag i Västerviks kommun Denna handbok kommer att vägleda er igenom hela processen att starta företaget Hur börjar man och vad skall man tänka på, läs detta och känn efter?

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB 1 (2) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-29 LS 1209-1261 Handläggare: Roland Engkvist Landstingsstyrelsens arbetsutskott Ägardirektiv ALMI Företagspartner

Läs mer

Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Stockholms Stadsmission har inbjudits att yttra sig över rubricerad utredningen, och lämnar därför följande

Läs mer

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank Agenda Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank J Jord alla naturresurser A Arbete skapande, kunnande och arbetsförmåga K Kapital produkten av jord

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Projektet Stödstruktur för socialt företagande

Projektet Stödstruktur för socialt företagande PROJEKTBESKRIVNING 10-11-15 Projektet Stödstruktur för socialt företagande 1. Uppdrag Samordningsförbundet Umeå beslutade att bevilja medel till en förstudie som bl.a. syftar till att utreda en projektidé

Läs mer

KARLSTADS KOMMUN. Ärende 10

KARLSTADS KOMMUN. Ärende 10 KARLSTADS KOMMUN Ärende 10 Dnr KS-2011-660 Dpl 01 sid 1 (1) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Stadssekretariatet Tjänsteskrivelse 2012-06-11 Dan Tågmark, 054-540 10 04 dan.tagmark@karlstad.se Politiskt initiativ

Läs mer

Landsbygdforum 2009 i Värmland Fredag 27 nov Dömle Herrgård

Landsbygdforum 2009 i Värmland Fredag 27 nov Dömle Herrgård Landsbygdforum 2009 i Värmland Fredag 27 nov Dömle Herrgård Föredrag Så kan man göra om lokal kapitalbildning och mikrolån Ulla Herlitz Hela Sverige ska leva Projekt Lokal finansiering för landsbygdens

Läs mer

Almi Företagspartner AB

Almi Företagspartner AB Almi Företagspartner AB 40 kontor över hela landet med 500 medarbetare. Moderbolag ägs av staten. 17 regionala dotterbolag som ägs till 49% av regionala ägare. Finansiering och rådgivning Riskkapital (expansion)

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Fyra projekt. Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör

Fyra projekt. Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Fyra projekt Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Samordningsförbundet Västra Mälardalen står bakom dessa fyra projekt som utgår från de lokala behoven i KAK. Tillsammans ska

Läs mer

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar Riskkapital Agenda Bakgrund och vad vi gör Utfall/status nationellt och regionalt Erfarenheter och utmaningar Vad vi gör - Riskkapital som finansieringsform Investering i Eget Kapital, vanligtvis aktier

Läs mer

Ägardirektiv ALMI Företagspartner i Stockholm Sörmland

Ägardirektiv ALMI Företagspartner i Stockholm Sörmland Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2012-11-28 i (i) LS 1209-1261 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 2 *12-1 1 00 009 - Ägardirektiv ALMI Företagspartner i Stockholm Sörmland

Läs mer

Lättläst om. Social franchising. En väg för att öka antalet arbetsintegrerande sociala företag och ge möjlighet till arbete för fler människor

Lättläst om. Social franchising. En väg för att öka antalet arbetsintegrerande sociala företag och ge möjlighet till arbete för fler människor Lättläst om Social franchising En väg för att öka antalet arbetsintegrerande sociala företag och ge möjlighet till arbete för fler människor Inom ramen för Östgötamodellen för start, stimulans och tillväxt

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla...

Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla... Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla... ...för en del människor är runda Vi har tomtar på loftet, missbruk i bagaget, kriminella tankemönster, funktionshinder, stresskänslighet och 11 sociala företag

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01 .~.._o...,.. ~:. SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-04-01 s (29) 81 Projekt Sociala företag Dnr 2014/401 ~ 3 INLEDNING De sociala företagen erbjuder möjligheter

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

2. Tillväxtverkets arbete med social innovation och sociala företag

2. Tillväxtverkets arbete med social innovation och sociala företag Sociala Ekonomins Råd i Västra Götaland (SER) Sammanträde Plats: Norra Hamngatan 14, Göteborg 2013-04-26 kl 9:30-15:00 NÄRVARANDE Ledamöter: Ulrika Frick, VGR ordförande Per Pellby, VGR Lars Jusonius,

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 2013-09-27 R.52.13 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 Sveriges Akademikers Centralorganisation har beretts

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Annelie Almérus Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015 Färre fick arbete Antalet personer som fått arbete har haft en sjunkande

Läs mer

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg Valfrihetssystem Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg 1. Vad är valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem (LOV) ger kommuner och landsting möjlighet att

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2014 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer