UTFORMNING AV KURSKOMPENDIUM FÖR EN GYMNASIEKURS I BYGGTEKNIK

Transkript

1 UTFORMNING AV KURSKOMPENDIUM FÖR EN GYMNASIEKURS I BYGGTEKNIK Daniel Ekholm EXAMENSARBETE 2009 BYGGNADSTEKNIK Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan (vx) Jönköping

2 UTFORMNING AV KURSKOMPENDIUM FÖR EN GYMNASIEKURS I BYGGTEKNIK DESIGNING OF A COMPENDIUM FOR A GYMNASIAL COURSE IN BUILDING TECHNICS Daniel Ekholm Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom byggteknik. Arbetet är ett led i den treåriga högskoleingenjörsutbildningen. Författaren svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Handledare: Peter Karlsson (JTH) och Sven-Olof Persson (Ållebergsgymnasiet) Omfattning: 10 poäng (15 hp) Datum: Arkiveringsnummer: Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan (vx) Jönköping

3 Abstract Abstract The technology programme at Ållebergsgymnasiet in Falköping becomes more and more popular. At the same time more trained engineers are needed. Therefore chooses Ållebergsgymnasiet to start a new course in construction technology and concurrent take in more students to the technology programme. Ållebergsgymnasiet has earlier planned to start up such a course and students have been interested by the same. The work with this report has mostly been about searching information in order to formulate a compendium for a gymnasium course in building techniques. The compendium is primarily about single-family detached homes with wooden frame and the course will be instructive and shall create interests for the construction industry in general and single-family detached homes in particular. The introductory chapter of the compendium is about construction physics with, for example, moisture, energy, noise and ventilation. Afterwards follows a chapter about construction techniques with examples of how to construct a building from the foundations to the roof, information about heating systems and more. This will not be very detailed; instead it will be a fundamental introduction. After that follows descriptions of construction drawings, information about the construction process, legislation, standard agreements etc. i

4 Sammanfattning Sammanfattning Teknikprogrammet på Ållebergsgymnasiet i Falköping blir mer och mer populärt samtidigt som det kommer att saknas utbildade ingenjörer. Därför väljer Ållebergsgymnasiet att satsa på en ny kurs i byggteknik och samtidigt ta in fler elever till Teknikprogrammet. Arbetet med denna rapport har främst handlat om att samla in information för att utforma ett kurskompendium för en gymnasiekurs i byggnadsteknik till Teknikprogrammet på Ållebergsgymnasiet i Falköping. Teknikprogrammet har tidigare planerat att starta upp en sådan kurs och tidigare elever har varit intresserade av densamma. Kompendiet är inriktat mot småhus med trästomme och kursen ska vara allmänbildande och skapa intresse för byggbranschen i allmänhet och småhus i synnerhet. Det inledande kapitlet av kompendiet handlar om byggfysik med bland annat fukt, energi, ljud och ventilation. Sedan följer ett kapitel om byggteknik med förklaringar till hur en byggnad kan vara uppbyggd från grund till tak, vilka uppvärmningssystem som finns med mera. Här går vi dock inte in i varje detalj. Det blir i stället en grundläggande genomgång. Sedan följer beskrivningar om byggnadsritningar, information om hur byggprocessen fungerar, vilken lagstiftning som är relevant, vad standardavtal är med mera. Nyckelord Byggfysik, byggteknik, husbyggnadsteknik, gymnasiekurs, villa, konstruktion, fukt, värme ii

5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning BAKGRUND SYFTE OCH MÅL AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION Teoretisk bakgrund BYGGFYSIK MED VENTILATION OCH BYGGNADSGEOLOGI Fukt Energi Ljud Brand Radon Ventilation Byggnadsgeologi BYGGTEKNIK Genomförande METODVAL LITTERATURSTUDIE Resultat BYGGFYSIK MED VENTILATION OCH BYGGNADSGEOLOGI Fukt Energi Ljud Brand Radon Ventilation Byggnadsgeologi BYGGTEKNIK Yttervägg Bjälklag Tak iii

6 Innehållsförteckning Stomkomplement Innerväggar Grundläggning Färg Uppvärmningssätt Jämförelse mellan platsbyggt och elementbyggnad Byggbranschen RITNING Ritningstyper Ytmarkeringar Text Linjer LAGSTIFTNING OCH AVTAL Plan- och bygglagen (PBL) Standardavtal Slutsats och diskussion Referenser INTERNET LITTERATUR TIDNINGSARTIKLAR FÖRELÄSNINGAR Jönköpings Tekniska Högskola Sökord Bilagor iv

7 Inledning 1 Inledning Detta examensarbete är resultatet av ett samarbete mellan en student vid Tekniska Högskolan i Jönköping och Ållebergsgymnasiet i Falköping. Teknikprogrammet vid Ållebergsgymnasiet ska till hösten 2009 införa en kurs i byggnadsteknik Konstruktion B och detta examensarbete ska visa resultatet av utformningen av kursmaterialet för kursen i form av ett kompendium. Kursen Konstruktion B ska fungera som allmänbildning och öka intresset för husbyggnadsteknik. En sådan kurs har tidigare varit efterfrågad på Teknikprogrammet på Ållebergsgymnasiet. 1.1 Bakgrund Tanken på att utforma en husbyggnadskurs kom efter ett besökt Ållebergsgymnasiets när de hade öppet hus i oktober På Teknikavdelningen pratade jag med Sven Olof Persson, som bland annat har CAD- och konstruktionskurser. Ållebergsgymnasiet ska satsa på att öka antalet elever från ca 30 till 40 och nya kurser ska införas. Det finns för tillfället tre inriktningar på Teknikprogrammet: Spelprogrammering, Teknik och Företagande samt Design. Kursen Konstruktion B kommer att finnas med i den sistnämna inriktningen, som då kommer byta namn till Bygg/arkitektur. Tidigare elever har efterfrågat en byggteknikkurs och nu kommer en sådan alltså att införas. Intresset för Teknikprogrammet på Ållebergsgymnasiet har ökat samtidigt som det råder en brist på ingenjörer. 1, 2 Detta kommer nu att utnyttjas då fler elever antas till Teknikprogrammet. 1.2 Syfte och mål Syftet med examensarbetet är att göra en informativ kurs i husbyggnadsteknik. Många kommer i framtiden att bli husägare och då krävs en viss kunskap. För de som vill läsa vidare till exempelvis högskoleingenjör inom byggteknik kan kursen Konstruktion B och dess kursmaterial vara till viss hjälp. 1.3 Avgränsningar Arbetet kommer att begränsas till ett kurskompendium och inte behandla lektioner, studiebesök eller liknande. Själva kompendiet är inriktat mot hus med trästomme och framför allt betongplatta. Detta för att begränsa sig till ett vanligt byggnadssätt. Hållfasthetsberäkningar kommer inte att behandlas. Kursmaterialet är utformat för elever utan tidigare utbildning inom bygg. 1.4 Disposition I inledningsdelen finns en kort introduktion till det som ligger till grund för examensarbetet. Här presenteras bakgrunden, mitt syfte och mål samt avgränsningarna som jag valt att göra. Den teoretiska bakgrunden visar resultat från undersökningar och annat som rättfärdigar byggteknik som ett viktigt ämne. 1 < <

8 Inledning Under kapitlet Genomförande förklaras hur detta examensarbete gjordes, med litteraturstudie, möten med handledare och så vidare. Därefter följer kapitlet Resultat som visar resultatet av arbetet med insamling av information inom ämnet. Texten som är avsedd som kurslitteratur för kursen Konstruktion B bygger helt på kapitlet Resultat. I kapitlet Slutsats och diskussion återfinns synpunkter kring resultatet. Där tas de mest angelägna delarna av examensarbetet upp. 2

9 Teoretisk bakgrund 2 Teoretisk bakgrund Många blir husägare någon gång i livet och många av dem har föräldrar eller bekanta som bor eller har bott i villa. Därmed kan de blivande husägarna lära sig av antingen föregående generation eller sina kompisar hur ett hus fungerar. Det verkar enkelt, men är det verkligen det? Antingen bygger man själv eller så köper man ett äldre hus. En familj som väljer att låta bygga ett hus i sin egen smak har mycket stor möjlighet att påverka husets egenskaper, men då gäller det att veta vad man kan påverka. Köper familjen ett äldre hus behövs kanske en renovering. Nuförtiden finns många sätt att ta reda på vad man ska tänka på. Detta gäller i många situationer, och verkligen inte bara vid husköp. Det är vanligt att söka på till exempel Google och hitta diskussioner där erfarna personer berättar om sina misstag och rekommendationer. När till exempel en familj, som tidigare bott i flerfamiljshus köper en 70-talsvilla tänker de på var huset ligger, vad huset kostar att köpa, vad det kostar i drift, hur fasaden ser ut, hur badrummet ser ut och om något är renoverat nyligen. 2.1 Byggfysik med ventilation och byggnadsgeologi För att förstå de olika händelseförloppen i och runt en byggnad krävs kunskaper om bland annat fukt, energi, ljud. Under årens lopp förändras byggmetoderna. Det som förr i tiden gick att bygga utan att riskera röta i trä kräver idag en detaljerad projektering och noggrant byggande. Vi måste ständigt uppdatera och lära oss om de nya materialen på marknaden för att dels förstå deras funktion, dels förstå dess påverkan på de övriga materialen. Kunskap kan vara värdefullt Fukt Om en bostad är ohälsosam att vistas beror det troligen på fukt, som på olika sätt startar kemiska processer i byggmaterialen och ökar risken för mikrobiell tillväxt. 3 Omkring 30 % av Sveriges villor har brister som riskerar att leda till fuktskador. Bristande underhåll, slitage och/eller felaktig byggteknik är orsaken. En fuktskada kan bli dyr att åtgärda. Försäkringen täcker oftast en läckande vattenledning och bristfälliga ytbeklädnader i vårtum, men värre är det när det rör sig om vindsutrymmet eller krypgrunden. Det kan handla om hundratusentals kronor Fuktskador i villor Figur 1 visar att fuktskador är vanligast i bad- och duschrum och andra våtutrymmen. 3 < <

10 Teoretisk bakgrund Figur 1. Fördelningen av fuktskador i olika delar av ett hus Hälsoeffekter och dess orsaker Enligt en uppskattning kan mer än 1000 fall varje år av astma bland små barn, upp till fyra års ålder, knytas till fuktproblem av olika slag i huset. Det verkar finnas en koppling mellan synliga fuktskador, mögeltillväxt samt mögellukt och olika symtom på luftvägar och hud. De vanligaste hälsoeffekterna orsakade av fukt i byggnader är luftvägsinfektioner, hosta, väsande andning och besvär av astma. Risken för astmasymtom anses ungefär vara dubbelt så stor för vuxna som bor i fuktiga hus. Mögel Det finns i alla inomhusmiljöer en naturlig flora av mögelsvampar och mängden beror framför allt på årstiden. På hösten då luftfuktigheten är som högst är förekomsten av mögelporer som störst. Generellt sägs att då den relativa luftfuktigheten är över 70 % kan mögelsvampen börja växa. Under 70 % kan den leva, men det sker ingen tillväxt. Mögelsporerna innehåller allergener och hos känsliga personer kan de orsaka allergiska reaktioner. Under vissa tillväxtförhållanden kan mögelsvampar producera mögelgifter (mykotoxiner) samt avge flyktiga organiska ämnen (VOC) som kan orsaka dålig lukt. Bakterier Bakterier förekommer också naturligt inomhus. Oftast orsakar de inga problem eftersom de kräver hög relativ fuktighet. Likt mögelsvamparna kan bakterier överleva vid en lägre relativ fuktighet, men slutar då växa, för att sedan börja växa igen när den relativa fuktigheten ökar. De kan producera gifter och andra ämnen som påverkar hälsan och skapar dålig lukt. 5 <

11 Teoretisk bakgrund Kvalster Kvalster trivs i varma fuktiga miljöer och kan vara ett tecken på dåligt inomhusklimat. De förökar sig snabbt vid rätt förhållanden och dess avföring är starkt allergiframkallande. Flyktiga organiska ämnen (VOC) Flyktiga organiska ämnen kan frigöras vid nedbrytningsprocesser av material i byggnader som har fuktproblem. Dessa ämnen kan ha betydelse för uppkomsten av hälsoproblem. Byggnadsmaterial, kopieringsapparater, rengöringsmedel, tobaksrök och mikrobiell tillväxt (mögel) är några av källorna till VOC Energi Idag har vi en press på oss att förbruka mindre energi. Anledningen till detta är primärt de stora utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser, som bidrar till att jordens växthuseffekt förstärks. Växthuseffekten gör att den kortvågiga strålningen från solen släpps igenom till jordytan, men den långvågiga värmestrålningen från jorden stoppas upp och reflekteras tillbaka till jorden. 7 Växthuseffekten behövs för att vi ska kunna leva här, men problemet är den stora ökningen av jordens medeltemperatur. Temperaturökningen kan leda till störningar i samspelet mellan jordens hav och land, nederbörd, vindar och havsströmmar. 8 Företaget Roxull redovisade 2007 en undersökning som visade den allmänna uppfattningen om energiförbrukningen, se Figur 2. Där ser vi att vi överskattar elförbrukningen och varmvattenanvändningen samt underskattar transporter och uppvärmningen. 9 Figur 2. Den allmänna uppfattningen om energiförbrukningen skiljer sig från verkligheten 10 6 < < < < Ibid. 5

12 Teoretisk bakgrund För att sänka sin energiförbrukning kan det räcka med små ombyggnader eller renoveringar. Genom att byta ut det inre glaset i ett äldre tvåglasfönster mot en tvåglas isolerruta med en reflekterande ytbeläggning och till exempel argongas kan fönstrets U- värde sänkas från 3,0 till 1,0 W/m 2 K, se Figur Figur 3. Till vänster: ett vanligt tvåglasfönster. Till höger: det inre glaset är utbytt mot en lösning med bättre U-värde Ljud När man pratar om ljud i byggnadssammanhang nämns ofta begreppet buller, vilket är detsamma som oönskat ljud. Många hälsoeffekter är kopplade till bullerproblem. När en havande kvinna utsätts för buller kan fostret råka ut för hörselskador. Mest allvarligt är när man drabbas av nersatt hörsel i samband med kraftig ljudnivå eftersom det kan vara obotligt. Nersatt hörsel kan medföra tinnitus svenska barn har sitt sovrumsfönster mot en trafikerad gata, järnväg eller industri, vilket handlar om dålig planering. En av de allvarligaste effekterna av buller är sömnstörningar. Hela tolvåringar har svårt att sova på grund av buller. 13 Parametrarna som gör att vi påverkas av buller är bland annat ljudstyrka, frekvens, tid på dygnet och hur länge man utsätts för bullret. Buller tros förstärka utvecklingen av mentala problem och höga ljudnivåer i arbetslivet hänger ihop med ångestproblem. Prestationsförmågan vid läsning sjunker, kanske inte helt oväntat, vid bullerexponering. 14 Buller gör även att blodtrycket stiger och stresshormonet ökar i mängd. Detta kan i sin tur påverka hjärt- och kärlsystemet och leda till åderförkalkning, vilket i sin tur ger hjärt- och kärlsjukdom < Ibid. 13 < < <

13 Teoretisk bakgrund Brand 16 Antalet bränder i Sverige idag är relativt få, sett över en 20-årsperiod. År 2006 och 2007 dog färre än 100 personer i bränder. De flesta av bränderna i byggnader sker i flerbostadshus och villor, vilka står för drygt en tredjedel av bränderna var. Under de senaste åren har vardagsrum och kök varit de rum i bostäder som branden oftast startar i. Detta beror på att de flesta bränder uppstår av misstag eller på grund av felaktigt beteende och därför uppstår bränderna där de boende vanligtvis vistas. Den vanligaste brandorsaken är rökning, som gav upphov till över 30 % av bränderna I nästan hälften av bränderna 2007 fanns ingen brandvarnare Radon Allmänt om radon Radon är en radioaktiv lukt- och färglös ädelgas som finns i vår berggrund. Internationellt sett har de nordiska länderna, framför allt Finland och Sverige relativt höga radonhalter inomhus. Medelvärdet för radonhalt inomhus är ca 110 Bq/m 3 (sönderfall per sekund för en kubikmeter). Sveriges högsta beräknade årsmedelvärde för en bostad är hela Bq/m 3. Framförallt är det isotopen radon- 222 som är en hälsorisk i våra bostäder och den sönderfaller till metalljoner (så kallade radondöttrar) tillsammans med alfastrålning. När radongasen andas in och atomerna sönderfaller i lungorna skadas DNA i celler i lungrör och lungblåsa av alfastrålningen och risken för lungcancer ökar. Alfastrålningen har mycket kort räckvidd jämfört med beta- och gammastrålning, men ger en förhållandevis stor strålmängd till de oskyddade organ den träffar. Det yttersta hudlagret skyddar mot alfastrålning. 17 Figur 4 visar utbredningen av de uranrika bergarterna. Figur 4. Uranrika bergarters utbredning i Sverige < < <

14 Historia Teoretisk bakgrund Redan på 1500-talet uppmärksammades problemen med radon. Detta var när en schweizisk läkare i mitten av 1500-talet skrev om att det förekom ovanligt många lungsjukdomar vid silvergruvorna i Sachsen i södra Tyskland. Dessa sjukdomar blev mer frekventa under och 1700-talen då metallbrytningen blev intensivare. På 1800-talet kunde tyska läkare identifiera sjukdomen som lungcancer. Enigt läkarna dog ca 75 % av gruvarbetarna i lungcancer. Redan på 1920-talet framlades teorin att de finns ett samband mellan radon och lungcancer och på 1930-talet kunde man konstatera att vissa av de ovan nämnda gruvorna hade radonhalter på hela Bq/m 3. Efter studier i Colorado och Tjeckoslovakien på 1960-talet kunde man konstatera att det fanns klara samband mellan radon och lungcancer och hittills hade inte ägnat intresse åt att skydda arbetarna mot radonet från berggrunden. Alla svenska gruvor i Sverige undersöktes på radon i början av 1970-talet, men åtgärder mot problemet kring radon i bostäder kom betydligt senare. Mätningar i bostäder ökade i slutet av 1970-talet och åtgärderna mot radon har efter det blivit vanligare. Nyligen hade stora åtgärder gjorts för att minska energiåtgången och tyvärr minskades ofta ventilationen, vilket förvärrar radonproblemet. Olika myndigheter har sedan dess försökt att lyfta fram frågan om radon, men mycket lite har hänt Hälsorisker Celler i lungorna skadas alltså bland annat av alfastrålning, som är en joniserande strålning, vilket innebär att den är tillräckligt energirik för att slå bort elektroner från atomernas elektronskal och göra dem till joner. Detta ökar risken för lungcancer. Risken är högre för rökare än för ickerökande personer. Ca 500 personer, vara de flesta är rökare beräknas dö per år av cancer till följd av radon i inneluften. Antalet har varierat i olika utredningar under ett par decennium, men risken att fler än 1000 personer drabbas anses som liten % av alla lungcancerfall i Sverige beräknas bero på radon. Genom att sänka radonhalten i hus med mer än 400 Bq/m 3 skulle minska dödsfallen med 150 personer per år. 20 Vid värden överstigande 200 Bq/m 3 rekommenderas att en sanering görs bostäder i Sverige antas ha högre värden än 400 Bq/m 3. Dock visar en undersökning att enbart 14 %, uppskattningsvis av Sveriges småhus har gjort en radonmätning Ventilation En bra ventilation är viktig för att innemiljön ska vara hälsosam. Vid för liten ventilation stannar föroreningar från materialemissioner och mänskliga aktiviteter kvar i byggnaden. Även luftfuktigheten ökar, vilket kan ge upphov till tillväxt av kvalster samt fuktskador i delar av huset som inte är byggda att klara av för mycket fukt. Ytterligare ett problem är att barn som växer upp i fuktiga miljöer oftare har besvär av hosta, infektioner och astmasymptom i luftvägarna. Dock är det inte fuktigheten som ger upphov till sjukdom utan höga halter av ämnen i byggnads- och inredningsmaterial som retar slemhinnorna. En för dålig ventilation kan i dessa fall leda till sjukdomar. 19 < Ibid. 21 <

15 Teoretisk bakgrund Självdragsventilation fungerar bra på vintern då det är en skillnad i temperatur inne respektive ute, men på sommaren finns inga garantier för att luften byts ut regelbundet om inga fönster öppnas. Även hus med mekanisk ventilation har problem med ventilationen. Detta beror på felplacerade uteluftsintag, dåligt rengjorda kanaler och filter med mikrobiell tillväxt, vilket därmed sprids till inneluften. 22 Idag är det för en- och tvåbostadshus inte obligatoriskt att kontrollera ventilationssystemet regelbundet, så kallat OVK obligatorisk ventilationskontroll Byggnadsgeologi Här handlar det inte om några hälsoproblem utan mer eller mindre nödvändig kunskap om marken men sina jord- och berglager. Vid ett nybygge är det viktigt att veta vad som gömmer sig under marknivån för att minimera riskerna för sättningar och tjällyftningar som orsakar skador på byggnaden. 2.2 Byggteknik För att eleverna ska kunna tillämpa kunskaperna i byggfysik ska kapitlet Byggteknik visa exempel på lösningar som tillgodoser de gränsvärden på energi, ljud med mera för en villa. Här behandlas även materialet betong samt olika uppvärmningssätt. Eftersom miljöfrågan blir alltmer betydande i samhället på grund av klimatförändringar behövs kunskap om vilka uppvärmningssystem som är miljövänliga och vilka som borde bytas ut. 22 < 9E C/3026/ pdf> Boverket. Förordning (1991:1273) om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK), 4 9

16 Genomförande 3 Genomförande 3.1 Metodval Från början har tanken varit att sammanställa ett kurskompendium, som eleverna ska kunna använda i undervisningen. Under möten med handledaren på Ållebergsgymnasiet, Sven Olof Persson diskuterades vilka områden som skulle kunna vara intressanta att ha med i en byggteknikkurs. Nedan redovisas en tidig översiktlig lista med förslag. Fukt Energi Ljud Inneklimat och ventilation Byggnadsgeologi Radon Grundläggning Ytterväggar Stomsystem Stomkomplement Inneväggar Tak CAD Byggprocessen Jobb Lagstiftning Denna lista utvecklades senare till det som nu finns med i rapporten. 3.2 Litteraturstudie Litteraturstudien täcker många olika källor, däribland de populära Byggteknikböckerna av Bo Mårdberg, nya rapporter och publikationer från företag i branschen, myndigheter, tekniska institut med mera. Även anteckningar och annat material från föreläsningar på högskolan har använts. Sammanlagt har över hundra olika källor använts. 10

17 4 Resultat I denna del av rapporten presenteras resultatet av arbetet med kurskompendiet. 4.1 Byggfysik med ventilation och byggnadsgeologi Detta avsnitt behandlar de fysikaliska grunderna bakom de händelser som påverkas av samt påverkar en byggnad, bland annat fukt, värme och ljud Fukt Fuktskadorna i våra villor är många och här följer en teoridel om fukt i byggnader Allmänt När man talar om fukt i byggsammanhang brukar bland annat mögel- och rötproblem dyka upp. Varför det är så och hur man kan lösa problemen kommer att behandlas i detta kapitel. Fuktproblem kan uppstå i stort sett var som helst i ett hus och det gäller att noggrant planera sitt byggande med avseende på fukt. Inte sällan står det i tidningarna om stora fuktskador i vägg eller i husgrund. Beror det på att konstruktörerna inte vet vad de sysslar med? Beror det på snickarna och de andra hantverkarna? Beror det på för dåligt underhåll? Eller kan det bero på ren snålhet? Svaret är olika från fall till fall, men vi kan alla vara överens om att vi inte ska bygga hus som möglar. Under årens lopp måste vi ha lärt oss att bygga bra hus som klarar av de påfrestningar som finns i vårt land. Figur 5 visar hur ett hus utsättas och skadas av fukt. Figur 5. En översiktlig bild över orsaker och konsekvenser för fuktskador hos en byggnad Mårdberg, Bo & Bergström, Gunnar. (1995) Byt 2, avsnitt Byggfysik. ISBN s. 5 11

18 Området fuktproblem är en viktig del i husbyggande. Fukten, eller vattnet i sig är inte farligt utan det är när, främst organiska material utsätts för alltför hög fukthalt i hus där det kan leda till mögelskador samt en ökning av materialets emissioner. Mögel som vi utsätts för kan vara hälsofarligt, lukta illa och lukten kan bita sig fast på möbler, kläder samt i håret på de som vistas i huset Orsak En byggnad kan utsättas för fukt på olika sätt: Nederbörd Kapillärsugning (fukttransport) Markfukt (vatten i och på marken) Byggfukt Läckage Luftfukt Nederbörd Nederbörd kan komma i form av regn, snö och hagel. Då det blåser mycket uppstår slagregn, som gör att vatten kan tränga in i fasaden. Här har husets läge och utseende betydelse. Om husets fasadmaterial är av tegel, som lätt suger upp och magasinerar fukt vid slagregn, måste det finnas utrymme för materialet att senare torka ut. Blir fukten instängd och närliggande material är fuktkänsliga kan problem uppstå. 25 Tak och liknande ytor som träffas av vertikalt fallande regn ska vara täta mot regn. Dock brukar inte regnintensiteten spela någon roll för själva konstruktionen. Regnmängden varierar kraftigt mellan olika delar av Sverige. Snö kan fryka, det vill säga snöflingor blåser in i ventilationsspringor och andra otätheter och när sedan flingorna smälter kan skador uppstå. Slagregnsmängden S [kg/m 2 ] kan, med viss svårighet, beräknas genom formeln: S där u u o N u = vindhastighet, m/s u 0 = vertikal fallhastighet för vattendroppar, m/s N = nederbörd på horisontell yta, kg/m 2 Svårigheten ligger i att bestämma samtliga dessa variabler. Även slagregnets varaktighet samt sugförmågan hos fasadmaterialet är intressant. En zonindelning med hänsyn till slagregnspåverkan för Sverige finns dock att tillgå. 26 Kapillärsugning Med kapillärsugning menas ett materials förmåga att transportera vatten. Transporten 25 Mårdberg, Bo & Bergström, Gunnar. (1995) Byt 2, avsnitt Byggfysik. ISBN s. 6f 26 Nevander, Lars Erik & Elmarsson, Bengt. (2006) Fukthandbok, ISBN s. 271f, 12

19 sker till följd av ytspänningar i materialets porer eller sprickor. Små porer medför hög stighöjd och stora porer liten stighöjd. En betongplatta kan suga upp markfukt. En regelvägg kan suga upp regn- och läckagevatten. Kondensationsvatten kan även det sugas upp av närliggande material. 27 Man skiljer mellan kapillärsugning från fri vattenyta, inom ett material samt mellan olika material. Material har olika sugförmåga, kapillaritetskoefficient A [kg/(m 2 s )], som anger hur mycket vatten som sugs in i materialet. Tabell 1 visar olika materials sugförmåga. 28 Tabell 1. Olika byggmaterials kapillaritetskoefficient 29 Material Markfukt Densitet, ρ [kg/m 3 ] Inverkan av markfukt beror på: Kapillaritetskonstant, A [kg/m 2 ] Tegel ,37 Tegel ,09 Lättbetong 500 0,08 Kalksandsten ,18 Kalksandsten ,05 Cementbruk ,03 Kalkbruk ,25 Betong (vct=0,3) 0,010 Betong (vct=0,5) 0,020 Betong (vct=0,7) 0,028 Trä ( fiberriktning) 450 0,016 Trä ( fiberriktning) 450 0,004 grundvattennivån (byggnadsdelar under grundvattennivån utsätts för vattentryck) samt jordarternas egenskaper (kapillär uppsugning beroende på jordart) Markens relativa fuktighet ska alltid antas vara 100 %, vilket skulle innebära ångdiffusion från marken upp i golvkonstruktionen om golvets temperatur är lägre än markens. Om det då finns en tät golvbeläggning minskar den golvets avdunstningshastighet. Därmed bygger golvkonstruktionen upp ett stort fuktinnehåll som inte kan torka ut och det blir fuktskador som följd. Om marken sluttar mot huset kan dagvatten rinna mot huset och det kan bli en stor belastning på huset. Markens lutning från huset bör därför vara minst 1: Mårdberg, Bo & Bergström, Gunnar. (1995) Byt 2, avsnitt Byggfysik. ISBN s Nevander, Lars Erik & Elmarsson, Bengt. (2006) Fukthandbok, ISBN s Egen bearbetning, enligt Nevander, L. E. & Elmarsson, B. (2006) Fukthandbok, ISBN s Mårdberg, Bo & Bergström, Gunnar. (1995) Byt 2, avsnitt Byggfysik. ISBN s

20 Byggfukt Byggfukt är den fukt som uppstod vid byggskedet. Det kan vara vatten som är bundet till olika material eller tillsatt i olika processer. Byggfukt försvinner efter att huset har börjat värmas upp och ventileras, men det kan ta upp emot ett år innan fukten är borta. För att förhindra att byggfukt uppkommer bör byggmaterial täckas under byggtiden. Våta byggmaterial såsom betong måste kunna torka ut innan en tät beläggning, till exempel en golvmatta av plast, läggs på. 31 Platsgjuten betong utan tillfört vatten har till exempel en begynnelsefukthalt w 0 [kg/m3] enligt formeln: w 0 V 0,25 1 vct där V = tillfört vatten vid tillverkning, kg/m 3 α = hydratationsgrad (så långt cementreaktionerna hunnit vid en viss tidpunkt) vct = vattencementtal Trä kan innehålla mycket fukt eftersom porositeten är så pass stor, ca 70 %. Eftersom trä har mycket större sugförmåga vid ändträet än vinkelrätt mot fiberriktningen måste man vara noga med att inte utsätta exempelvis reglar för fukt vid golvet. 32 Läckage Läckage kan bero på vattenskador, frysskador samt läckande tak och expansionskärl. Vattenledningar är ofta inbyggda och när ett läckage upptäcks har redan en stor skada inträffat. Den allra vanligaste orsaken till vattenledningsläckage är korrosion. 33 Statistiskt sett får var 15:e bostad en vattenskada varje år. Den konstruktion som låter ägaren upptäcka läckaget snabbt bör i första hand väljas. 34 Luftfukt Luft består av en blandning av gaser, främst syre och kväve. Luft innehåller alltid en viss mängd vattenånga, som är osynlig. Förväxla därför inte vattenånga med dimma, som egentligen är svävande vattendroppar. Mängden vattenånga kan anges som ånghalt (v). 35 Ånghalt inomhus v i studerad under en längre tid beräknas på följande vis: v v i e R n V L G nv 31 Mårdberg, Bo & Bergström, Gunnar. (1995) Byt 2, avsnitt Byggfysik. ISBN s. 28f 32 Nevander, Lars Erik & Elmarsson, Bengt. (2006) Fukthandbok, ISBN s. 282f 33 Mårdberg, Bo & Bergström, Gunnar. (1995) Byt 2, avsnitt Byggfysik. ISBN s. 12f 34 Nevander, Lars Erik & Elmarsson, Bengt. (2006) Fukthandbok, ISBN s Mårdberg, Bo & Bergström, Gunnar. (1995) Byt 2, avsnitt Byggfysik. ISBN s

21 där v e = ånghalt utomhus, kg/m 3 G = fuktproduktion, kg/s n = luftomsättningar per tidsenhet, s -1 V = ventilerad rumsvolym, m 3 R L = luftflöde, m 3 /s Medelvärdet för fukttillskottet, termen nv G i ett småhus är 3,6 g/m 3. Högre värden tyder ofta på dålig ventilation och ibland på hög fuktproduktion. 36 I normala fall räknar man med att fukttillskottet är 4 g/m 3 inomhus. 37 Vid en viss temperatur kan inte luften innehålla mer än en viss mängd fukt (vattenånga). Den mängden kallas mättnadsånghalt (v s ), se Bilaga 1. Om temperaturen ökar kan luften innehålla mer fukt. Relativ fuktighet (RF eller φ) är ett begrepp som används för att definiera luftens fuktinnehåll och beräknas genom att dividera den aktuella ånghalten med den relativa ånghalten. Man får alltså en procentsats som kan jämföras med olika materials ungefärliga kritiska värden, enligt Figur 6. Figur 6. Material påverkas vid olika relativ fuktighet 38 Om aktuell ånghalt är lika med mättnadsånghalten har man nått daggpunkten. Vattenångan i luften börjar då kondensera (övergå i flytande form) när den når ytor som är kallare än luften. När till exempel det är övertryck i en byggnad vill den varma inneluften tränga ut genom väggarna. När luften sedan möter en kall yta i väggen kondenseras fukten i luften. 36 Nevander, Lars Erik & Elmarsson, Bengt. (2006) Fukthandbok, ISBN s Andersson, Lars ( ). Byggteknik 1. Föreläsning Kondensriskberäkning på Jönköpings Tekniska Högskola. 38 Egen bearbetning, enligt Mårdberg, Bo & Bergström, Gunnar. (1995) Byt 2. ISBN s

22 Relativ fuktighet utomhus Den relativa fuktigheten utomhus bestäms främst av väderleken och varierar mellan årstiderna, enligt Figur 7 nedan. Figur 7. Den relativa fuktigheten varierar över året 39 Vid regn och dimma kan den relativa fuktigheten nå % och vid torrt och varmt väder %. För att förenkla fuktberäkningar kan man anta att den relativa fuktigheten utomhus är 70 % på sommaren och 85 % på vintern. Relativ fuktighet inomhus Den relativa fuktigheten inomhus är normalt %, men kan stiga till 70 % på sommaren och sjunka till 20 % på vintern. Den bestäms av: uteluftens temperatur och fuktighet inneluftens temperatur fuktproduktion ventilationens storlek Fuktproduktionen kommer bland annat från avdunstning från människor och djur vid andning och i form av svett samt matlagning, disk, tvätt, bad och dusch. Vid fuktberäkningar bör den relativa ånghalten antas vara 100 % i badrum, kök och dylikt Fukt i material Vatten kan upptas och bindas i material på olika sätt. Det kan vara kemiskt bundet (ej förångningsbart) eller fysikaliskt bundet (förångningsbart). Kemiskt bundet vatten finns i betong, där det har blivit en del av materialet och inte längre räknas som fukt. Det fysikaliskt bundna vattnet, som bland annat finns i trä, är löst bundet och kan lättare avges. Fuktmängden i till exempel trä kan anges på olika sätt, nämligen fuktkvot (u) och fukthalt (w). 39 Mårdberg, Bo & Bergström, Gunnar. (1995) Byt 2, avsnitt Byggfysik. ISBN s Ibid. s. 20f 16

23 Fuktkvot förångning sbara vattnetsmassa materialets torra massa u % Fukthalt w förångning sbara vattnetsmassa materialets volym kg 3 m Uttorkning En byggnadsdel som tillförs fukt måste få chans att torka ut. Uttorkningstiden bestäms av: 41 Fuktkvoten från början i materialet Relativ ånghalt hos omgivande luft Material Materialets tjocklek Hinder, till exempel plastmatta på betongplatta Ett nybyggt småhus med trästomme och betongplatta behöver torka ut ca 1000 kg vatten, varav 250 kg från trästommen och 750 kg från betongplattan. 42 För att beräkna uttorkningstiden hos betong kan datorprogrammet TorkaS användas. I annat fall kan den beräknas genom att först dela upp uttorkningen i tre skeden: 43 Skede 1: Ytan är fuktig och avdunstning kan då ske från en fri vattenyta. För betong med inte allt för högt vct kan man bortse ifrån skede 1, som bara varar en kort tid. Skede 2 och 3: Här är ytan torr och uttorkningen går därmed långsammare. Torktiden kan bland annat beräknas enligt en lathund, se Bilaga 11. Metoder för uttorkning Värme - ventilationsmetoden betyder att man värmer upp utrymmet så att fukt övergår från materialen till vattenånga så att man sedan kan ventilera bort den luften. Detta är dock kostsamt och relativt ineffektivt. Kondensavfuktning: Bygger på principen att den fuktiga luften ska kondensera på en kall yta. 44 Sorptionsavfuktning: Avfuktar med hjälp av ett fuktupptagande ämne Fukttransport Fukttransport kan ske på följande sätt: genom kapillärsugning, genom diffusion, 41 Mårdberg, Bo & Bergström, Gunnar. (1995) Byt 2, avsnitt Byggfysik. ISBN s Ibid. s Nevander, Lars Erik & Elmarsson, Bengt. (2006) Fukthandbok, ISBN s. 425f 44 Mårdberg, Bo & Bergström, Gunnar. (1995) Byt 2, avsnitt Byggfysik. ISBN s <

24 genom konvektion samt genom tyngdkraft Kapillärsugning Kapillärsugning från fri yta När ett torrt material kommer i kontakt med vatten blir den del av materialet som är i kontakt med vattnet snabbt vattenmättat. Där uppstår en stor differens mellan fuktinnehållet vid ytan och en bit in i materialet. Differensen blir en drivkraft för fukttransporten in i materialet. Flödet beräknas principiellt enligt följande: k ( wm w0 ) g x där k = transportkoefficient, diffusivitet, m 2 /s Kapillärsugning inom ett material w m = kapillärmättnad, kg/m 3 w 0 = fukthalt före kapillär uppsugning, kg/m 3 x = fuktfrontens inträngningsdjup, m Denna form av kapillärsugning skiljer sig fysikaliskt sett inte från den förra varianten. Även här är differensen i fukthalt drivkraften. Om temperaturen är konstant kommer fukttransporten pågå så länge det finns skillnader i porvattentryck. Att ta hänsyn till inre kapillärsugning i en beräkning är komplicerat och därför tas detta inte upp här. Kapillärsugning mellan material Då två material är i kontakt med varandra och det ena eller bägge två är fuktiga kommer ett fuktutbyte ske. Utbytet kommer att ske så länge som porvattentrycket är olika. I ett finporöst material, såsom utvändig puts kan ett högt porvattentryck uppnås medan det är tvärt om i ett grovporöst material, såsom tegel. Fukt vandrar från områden med lågt porvattentryck till områden med högt porvattentryck. Därför kommer inte fukten i det utvändiga putsskiktet ta sig till teglet genom kapillärsugning. Fukten i putsen brukar i stället torka ut snabbt. Om det däremot är ett finporöst material innanför putsen kommer fukten transporteras inåt i väggkonstruktionen. Även här är beräkningar komplicerade. Däremot är principen hur fukt vandrar enkelt och bör tänkas på vid konstruktionsarbete. 46 Fuktdiffusion Diffusion betyder utjämning av koncentrationsskillnader och drivkraften är skillnader i ånghalt. Om ånghalten är högre på insidan av en vägg vill fukten drivas utåt och 46 Nevander, Lars Erik & Elmarsson, Bengt. (2006) Fukthandbok, ISBN s

25 jämna ut denna tryckskillnad. Händelseförloppet är relativt långsamt och fuktmängden brukar vara liten. 47 Fukten går alltså från ett område med högre ånghalt till ett område med lägre ånghalt. Vid en fuktberäkning för en yttervägg används nedanstående formler. Ånghaltsdifferensen Δv [g/m 3 ] och temperaturdifferensen ΔT [K] för varje skikt beräknas. Z v Z där i T ( v ve ) i Z i = aktuellt materials ånggenomgångsmotstånd, s/m Z T = konstruktionens totala ånggenomgångsmotstånd, s/m v i = ånghalt inne, kg/m 3 v e = ånghalt ute, kg/m 3 Ri T R där T ( T Te ) i R i = värmemotståndet för aktuellt material, m 2 K/W R T = konstruktionens totala värmemotstånd, m 2 K/W T i = temperatur för aktuellt material, K T e = temperatur ute, K Relativ fuktighet φ i kan sedan beräknas för varje skiktövergång: vi i v s där v i = aktuellt skikts ånghalt, kg/m 3 v s = aktuellt skikts mättnadsånghalt, kg/m 3 Om den relativa fuktigheten ligger under det kritiska värdet för varje material kan konstruktionen anses säker. Ligger relativ fuktighet över 100 % betyder det att kondens kommer att bildas i skiktövergången. Kan det dräneras bort på ett säkert sätt anses konstruktionen fuktsäker om inte den kritiska nivån överskrids i andra skiktövergångar. Vi kan därmed se att det är viktigt att ha luftspalter vid organiska material, som är känsligare. 48 Fuktkonvektion Fuktkonvektion är transport av vattenånga på grund av luftrörelser som orsakas av tryckskillnad samt att byggnaden inte är helt tät. Fuktinnehållet i luften följer helt enkelt med luftströmmen. Termik (skorstensverkan) är ett exempel på konvektion. 49 Luften går alltså från det högre ångtrycket till det lägre ångtrycket. 47 Mårdberg, Bo & Bergström, Gunnar. (1995) Byt 2, avsnitt Byggfysik. ISBN s Nevander, Lars Erik & Elmarsson, Bengt. (2006) Fukthandbok, ISBN s Mårdberg, Bo & Bergström, Gunnar. (1995) Byt 2, avsnitt Byggfysik. ISBN s

26 Fuktflödet G [kg/s] från en konstruktion beräknas enligt följande 50 : G v R där v = ånghalt, kg/m 3 R = luftflöde, m 3 /s För att beräkna hur mycket fukt som avges till en konstruktion används följande formel: G ( v v ) R in ut där v in = ånghalt i luften vid inflöde, kg/m 3 Över- och undertryck i en byggnad v ut = ånghalt i luften vid utflöde, kg/m 3 Ofta strävar man efter att få ett undertryck i byggnaden med hjälp av ventilationen. Då finns ingen risk för fuktskador orsakade av konvektion eftersom den, på vintern, kalla och fuktfattiga luften då vill transporteras utifrån och in. Luften värms upp medan den tar sig till den varma delen av väggen. Studera Figur 8 av en yttervägg nedan och jämför de båda fallen. Vid övertryck i en byggnad vill luften transporteras genom väggen, inifrån och ut genom konvektion. Detta kan ge fuktskador eftersom vattenångan kondenserar i takt med att den når kallare delar av väggen Fuktskador Figur 8. Fuktvandring vid över- respektive undertryck Fukt kan ha följande effekter på material: Missfärgning: Vid läckage eller kondensation kan vattnet lämna efter sig fläckar, som kan vara svåra att få bort. 50 Nevander, Lars Erik & Elmarsson, Bengt. (2006) Fukthandbok, ISBN s Mårdberg, Bo & Bergström, Gunnar. (1995) Byt 2, avsnitt Byggfysik. ISBN s. 46f 20

27 Fysikalisk nedbrytning: Detta betyder att ett material har fått frostskador på grund av att vatten frusit till is och därmed expanderat. Kemisk nedbrytning: När ett material korroderar bryts det ner kemiskt. En kemisk reaktion kan vara mellan till exempel vatten, syre och järn. Biologisk nedbrytning : Även här kan en korrosion ske. Rötsvampar kan bryta ner olika träprodukter. Det som tidigare var en missfärgning kan leda till röta. Det finns även trägnagande insekter och dessa kräver oftast hög fuktighet föra att leva. Hälsorisker: Hälsoproblem som kan uppkomma i så kallade sjuka hus är illamående, astma, allergi samt rinnande ögon och näsa. Även klåda och utslag, problem i luftvägarna, huvudvärk, yrsel och allmän trötthet är existerande symptom. Orsaken till sjuka hus tros bero på att både det finns emissioner från vissa byggmaterial och mögel. Emissionerna från dagens byggmaterial är oftast små, men i samband med mögel kan de vara hälsofarliga. Lukt: Mögelsvampar kan skapa en jobbig lukt som sätter sig fast bland annat på kroppen, i kläder och i möbler. Denna lukt kan orsaka mobbning och få sociala effekter. Hållfasthet och deformation: Högre fukthalt gör att träprodukter förlorar hållfasthet och att de deformeras, ändrar form, lättare Förenklad fuktberäkning För att se om konstruktionen är fuktsäker med avseende på fuktdiffusion kan man göra en beräkning med hjälp av en fuktblankett, se Bilaga 2, som steg för steg kommer att behandlas nedan. För värden på ånggenomsläpplighet, ånggenomgångsmotstånd, se Bilagor 12 och 13 och för värden på värmemotstånd och värmeledningsförmåga, se Bilagor Skriv in samtliga materialskikt som finns i väggen och som har betydelse ur fuktsynpunkt i rätt ordning, inifrån och ut. Som innersta respektive yttersta material ska det inre respektive det yttre värmeövergångsmotståndet väljas. Dessa benämns R si och R se. 2. Ange tjockleken för varje materialskikt. 3. λ ber är värmekonduktiviteten, eller värmeisoleringsförmågan för varje material. 4. Värmemotståndet R beräknas för varje material genom att dividera d med λ ber. Värdena summeras sedan längst ned som R T. 5. När man beräknar Δϑ behöver man veta den aktuella ortens normaltemperatur för januari (ϑ u ), innetemperaturen (ϑ i ), materialets värmemotstånd (R i ) och det totala värmemotståndet (R T ). 52 Nevander, Lars Erik & Elmarsson, Bengt. (2006) Fukthandbok, ISBN s

28 6. I nästa kolumn, Temp ϑ ska varje materials temperatur framräknas. I rutan bredvid gränsskikt 0 väljs innetemperaturen (antag 20 C). Temperaturen för gränsskikt 1 blir då 20 Δϑ. 7. v s är, som tidigare nämnts, mättnadsånghalten som varierar med temperaturen. Gå in i tabellen och sök upp rätt värde. 8. δ är ånggenomsläppligheten för material. R si och R se får värdet Z är ånggenomgångsmotstånd hos skiktmaterial och kan antingen fås ur tabell eller beräknas om man vet materialets tjocklek och ånggenomsläpplighet. Samtliga materials Z-värden summeras. R si och R se får värdet Δv är skillnaden i ånghalt. Här behöver man veta det aktuella materialets ånggenomgångsmotstånd (Z i ), det totala ånggenomgångsmotståndet (Z TOT ), ånghalt inomhus (v i ) och ånghalt utomhus (v u ). Skillnaden mellan inne- och uteånghalt (v i v u ) sätts till 6 g/m Den relativa fuktigheten (RF) ute antas vara 85 eller 90 %. 12. v är ånghalten i respektive materialskikt och räknas fram genom att multiplicera v s med RF för det aktuella gränsskiktet. Börja med att beräkna v för uteluften. Sedan adderas v-värdet med Δv hela vägen upp till inneluften. 13. RF beräknas genom att dividera v med v s. 53 Nu när hela blanketten är ifylld ska värdena kontrolleras. Inget RF-värde får vara över 100 % eftersom det då teoretiskt föreligger kondensrisk. För organiska material, såsom trä, bör RF vara högst 85 % då temperaturen är högst 5 C. Vid 90 % lossnar de flesta limmade plastmattor Andersson, Lars ( ). Byggteknik 1. Föreläsning Kondensriskberäkning på Jönköpings Tekniska Högskola. 54 <

29 4.1.2 Energi Resultat Dagens byggande handlar mycket om att spara resurser. Följande kapitel handlar därför om teorin bakom energibesparing Användning i Sverige Ett populärt samtalsämne idag handlar om energi. Med all rätt. De flesta energikällorna idag påverkar vår miljö på ett negativt sätt och energifördelningen över världens befolkning är orättvis. Det är med andra ord mycket stor skillnad i energiåtgång mellan rika och fattiga länder. Därför behöver vi lära oss hur man minskar sitt energibehov. Sverige är jämförelsevis ett miljömedvetet land, men även vi kan bli mycket bättre. Sektorn bostäder och service står för cirka 35 % av den totala energianvändningen i Sverige. År 2007 uppgick användningen till 143 TWh. Elanvändningen inom bebyggelsesektorn har legat på ungefär samma nivå under femton år, enligt Figur 9. Under 70- och 80-talen ökade elanvändningen kraftigt. 55 Figur 9. Bebyggelsesektorns elanvändning sedan För att få en inblick i hur mycket en kwh egentligen är kommer här en beräkning. Energin E [Ws] beräknas enligt: E P t där P = effekt, W t = tid, s Men energin E kan även beräknas genom: E m g h där m = massan, kg g = tyngdacceleration, m/s 2 h = höjd, m 55 < <

30 Alltså, om en bil, som väger 1200 kg ska lyftas upp till toppen av Eiffeltornet, som är 300 m går det åt följande mängd energi: 3530 E m g h , kws kwh 1kWh 3600 Med andra ord går det i teorin åt en kwh att lyfta en bil till Eiffeltornets topp Värmeförluster För att behålla värmen i huset isolerar man i väggar, runt fönster och dörrar, vid marken och vid tak. Värmeförluster uppstår då det finns en temperaturdifferens mellan inne- och utetemperatur. Naturen vill alltid jämna ut skillnaderna. Värmetransmission (överföring av värme från varm till kall sida) kan ske på fyra olika sätt: Ledning: fortplantning av värme genom material. Konvektion: förflyttning av värme genom rörelse i gaser och vätskor, till exempel skorstensverkan. Strålning: överföring av värme genom elektromagnetiska vågor. Värmeförlusterna beräknas ofta för en kvadratmeter och har då enheten W/m 2. Ledning Värmeledning innebär att värmen hos ett ämne överförs till ett annat ämne utan att materia behöver flyttas. Tänk att änden av en järnstång sticks in i en eld. Den andra änden blir då varmare och varmare. Mikroskopiskt kan det till exempel förklaras på så sätt att varma atomer vibrerar. De överför i sin tur vibrationerna till grannatomerna som då också blir varma på grund av att deras rörelseenergi ökar. 58 Värmemängden q l [W] beräknas enligt följande: 59 Konvektion q l där T A L λ = materialets värmeledningsförmåga, W/(m K) A = materialskiktets area, m 2 ΔT = temperaturskillnad, K d = materialskiktets tjocklek, m Här överförs värmen av en vätska eller en gas. Vätskan eller gasen strömmar förbi en yta och värmer upp den. I bastun, till exempel, avger den varma luften värme till huden. På grund av att luften ligger relativt stilla i en bastu är konvektionen där låg och 57 <www2.hig.se/miljo/visste_du_att.htm> < Mårdberg, Bo. (1995) Byt 1. ISBN s

31 det är möjligt att stanna kvar länge i bastun, trots att temperaturen kan vara 90 C. Om man blåser på huden ökar luftens hastighet och det känns mycket varmare. 60 Konvektionsutbytet q k [W] mellan en yta och en gas (till exempel luft) beräknas enligt: 61 q k där A( T Tg ) k y α k = konvektionsvärmeöverföringskoefficient, W/(m 2 K) A = konvektionsytans storlek, m 2 T y = ytans temperatur, K T g = gasens temperatur, K Här beror α k på bland annat material och dess struktur och temperatur samt om ytan är stående eller liggande. Här följer ett par exempel på hur α k kan beräknas. För egenkonvektion: För påtvingad konvektion: (inneryta) k 2 g y ( T T ) 0,25 6,1 4, 2u för u < 5 m/s k 0,78 k 7,5 u för u > 5 m/s där u = lufthastighet (m/s) Strålning Värmestrålning kan ske utan att det finns något medium emellan. Detta kallas elektromagnetisk strålning och kan spridas av vilken föremål som helst. När man står vid ett fönster kan det kännas kallt och anledningen till det är att ens egen värme strålar 62, 63 till fönstret, som är kallt. Värmestrålningen q s [W/m 2 64, 65, 66 ] beräknas enligt följande: q s där 4 T svart ζ svart = 5, W/(m 2 K 4 ), proportionalitetskonstant T = kroppens temperatur, K ε = emissionstal Emissionstalet ε beror bland annat på yttemperatur, material, nedsmutsning och oxidering hos en kropp. För i princip alla byggmaterial förutom metaller och glas är ε 0,90. Följande lista visar ungefärliga emissionstal för andra material. 60 < Mårdberg, Bo. (1995) Byt 1. ISBN s < < Mårdberg, Bo. (1995) Byt 1. ISBN s < <

32 Material/yta ε Aluminiumplåt 0,01 Koppar, polerad 0,04 Bra lågemissionsglas 0,03-0,05 Aluminiumfolie, blank 0,05-0,08 Förzinkat stål 0,25 Glas 0,84 Absolut svart kropp 1,0 Värmestrålningen q s mellan parallella ytor i till exempel en vägg beräknas enligt följande: q s där svart T 4 1 T 4 2 T 1 = det ena materialskiktets temperatur, K T 2 = det andra materialskiktets temperatur, K ε 12 = kombinerat emissionstal för de två ytorna Emissionstalet ε 12 beräknas enligt följande: 1 12 där ε 1 = det ena materialskiktets emissionstal ε 2 = det andra materialskiktets emissionstal Värmeisoleringsmaterial De material som används för värmeisolering är porösa, se Figur 10. Eftersom luft leder värme dåligt ska materialen innehålla mycket luft samtidigt som den ska stanna kvar i materialet. Värmekonduktiviteten (λ) visar hur bra ett material är på att isolera värme. Ju lägre värde desto bättre Förenklad U korr -beräkning 69 Figur 10. Isoleringsskivor av stenull från en välkänd tillverkare 68 Det är möjligt att göra en förenklad beräkning av isoleringsförmågan hos en vägg med hjälp av en beräkningsblankett. Isoleringsförmågan hos de olika skikten i till exempel en vägg beräknas var för sig för att sedan adderas med varandra, se Bilaga 3. För värden på värmeledningsförmåga, värmeövergångsmotstånd, korrektionstermer och liknande, se Bilagor Mårdberg, Bo (1995) Byt 1. ISBN s. 48f 68 < <

33 1. Skriv ned samtliga material, inifrån och ut. Det inre respektive det yttre värmeövergångsmotståndet (R si och R se ) ska sättas som innersta respektive yttersta material. 2. Ange tjockleken på respektive materialskikt. 3. Ta fram rätt λ dekl för varje material. 4. Δλ w är en korrektionsterm. 5. λ ber är summan av λ dekl och Δλ w. 6. Värmemotståndet R kan nu beräknas och byggnadsdelarnas värmemotstånd summeras till R T. 7. ΔR w är en korrektionsterm. 8. U ber kan nu beräknas. 9. ΣΔU beräknas genom att summera nedanstående korrektionstermer. Korrektion för springor och spalter U g R " i U RT 2 ΔU är basvärdet för korrektionen R i är värmemotståndet för isolerskikt med springor och/eller spalter R T är konstruktionens totala värmemotstånd Korrektion för köldbryggor U f n f f A f α är en koefficient λ f är värmekonduktiviteten för fästena n f är antal fästen per m 2 A f är arean i m 2 för varje fäste Korrektion vid omvända tak f x är en koefficient U r 1 R,5 i f x RT 2 R i är värmemotståndet för isoleringens ovanför tätskiktet R T är totalt värmemotståndet för konstruktionen 10. U korr är summan av U ber och ΣΔU. Nu är konstruktionens U korr -värde beräknat. Ju lägre U korr -värde desto bättre isolering. 27

34 Energiberäkningar Resultat När man pratar om energibehov för hus används ofta enheten kwh, vilket direkt säger att energi är effekt, som mäts i watt (W), multiplicerat med tid, som mäts i timmar (h). Det totala energibehovet för ett hus benämns E totalt (Wh) och beräknas enlig följande formel. 70 E totalt E trans E vent E vv E gratis där E trans är energibehovet för energin som gått förlorad genom transmission, värmeförluster, genom bland annat väggar, golv och tak. E trans där U A( ) t i u U = en byggnadsdels eller hela husets U-värde A = en byggnadsdels eller hela husets area i = Temperatur inomhus u = Temperatur utomhus (årsmedeltemperatur, Bilaga 4) E vent är energibehovet för energin som gått förlorad genom ventilation. E vent där 0,33 nv ( ) t N = Antalet luftväxlingar i = Temperatur inomhus i u u = Temperatur utomhus (årsmedeltemperatur, Bilaga 4) E vv är energibehovet för energin som gått förlorad genom varmvatten. E 1160 ( vv inkom) vv V vv där V vv = Mängd varmvatten vv = Varmvattnets temperatur inkom = Det inkommande vattnets temperatur E gratis är gratis energi, som fås från solstrålning, kroppsvärme, apparater osv. E gratis 0,8 ( Algh ) där A lgh = Bostadens area 70 Nero, Kjell ( ). Byggteknik 2. Föreläsning 1 Energihushållning på Jönköpings Tekniska Högskola. 28

35 Köldbryggor Resultat Med köldbrygga menas en byggnadsdel som är i förbindelse med en kallare och en varmare del av konstruktionen så att värmen inne i huset leds ut i kylan. För att utreda köldbryggor beräknas koefficienten för linjära köldbryggor ψ (W/m K), vilket är komplicerat. Dessa värden kan beräknas på olika sätt. Nedan visas ett par exempel. Köldbryggor vid fönster och dörrar 71 Här finns fyra parametrar, b, d 1, d 2 och d 3, se Figur 11, som visar ett fönster med dess karm uppifrån. Normalt ligger ψ-värdet mellan 0,2 och 0,55. 2, , , , b d 2 d d 3 1 0,4 1,6 6 d 1, Köldbryggor vid betongplatta 73 Här finns sju parametrar, A, P, h, w, λ, R k och R f, varav några visas i Figur d d b Figur 11. Beräkning av ψ-värden vid fönster och dörrar 72 w 3 2 0,4 d 1 d 3 d 2 h R f 0,1062 0,1558 R R R f R k Figur 12. Parametrar vid beräkning av ψ-värden 74 1,4 0,17 0,1514 d 0,01856 b 0,4 λ 0,09401 h 0,2 71 < Egen bearbetning, enligt < < Egen bearbetning, enligt <

36 d b R k A P 0,037 Resultat där A = betongplattans invändiga area (m 2 ) Användning av ψ-värden P = omkrets på yttersidan av konstruktionen (m) h = avstånd mellan markyta och kantbalksisoleringens undersida (m) λ = markens värmekonduktivitet (W/m K) w = total väggtjocklek (m) R k = värmemotstånd för kantbalksisolering (m 2 K/W) R f = värmemotstånd för betong, isolering och ytskikt (m 2 K/W) När köldbryggornas ψ-värden beräknats kan dessa användas för att ta reda på hur mycket energi E kb (Wh) som släpps ut på grund av köldbryggor. Eftersom ψ-värderna är linjära ska de multipliceras med köldbryggans längd. E kb l ( ) t i u där ψ = koefficient för linjära köldbryggor (W/m K) l = köldbryggans längd (m) i = temperatur inomhus (K) u = temperatur inomhus (K) t = tid (h) Energideklaration Genom Europaparlamentet har energideklarationerna tagits fram för att minska Europas beroende av energiimport. Detta för att kunna minska koldioxidutsläppen. Cirka 75, % av Sveriges totala energikonsumtion går åt till att värma upp våra bostäder. Bestämmelser En energideklaration visar husets energianvändning och förslag till hur ägarna kan sänka energikostnaderna. Energideklarationen ska utföras av en certifierad energiexpert. Småhus Från och med 1 januari 2009 ska alla hus som inte hyrs ut ha en energideklaration senast vid försäljningstillfället. Detta gäller villa, kedjehus eller parhus där ägaren själv bor. 75 < Johansson, BG. Ny lag för alla villaägare har trätt i kraft. Falköpings Tidning. 13 januari

37 Småhus som hyrs ut eller är bostadsrätter ska ha en energideklaration senast 31 december Flerbostadshus Senast 31 december 2008 ska alla flerbostadshus med hyres- eller bostadsrätter ha en energideklaration. Nybyggda hus Dessa ska deklareras senast två år efter att slutbevis utfärdats och byggnaden tagits i bruk. 77 Tillvägagångssätt Energiexperten utför deklarationen, men husets ägare kan själv göra en del arbete för att minska kostnader och snabba på arbetet. Boverket räknar upp ett antal punkter som visar ungefär hur en energideklaration tas fram och används. Samla alla uppgifter som har med din byggnads energianvändning att göra. Kontakta ett företag som är godkänt att utföra energideklarationer. På finns en lista med ackrediterade företag. Energiexperten går igenom uppgifter som lämnats och utför energideklarationen. Om ägaren inte lämnat tillräckligt med uppgifter kan det behövas en besiktning. Denna besiktning kan även bli aktuell för att kunna ta fram förslag till kostnadseffektiva lösningar. Energiexperten skickar in deklarationen till Boverket. Ägaren till huset bör spara energideklarationen. Vid en försäljning måste ägaren visa upp en aktuell energideklaration, annars kan köparen begära att en sådan görs på ägarens bekostnad en sådan inom sex månader efter kontraktskrivning. Energideklarationen är giltig i tio år. Villaägaren kan lämna följande uppgifter till energiexperten, enligt Boverket: Fastighetsbeteckning Ritningar över byggnad och installationer Nybyggnadsår Gjorda förbättringar Isolering, typ och tjocklek Golvarea som är uppvärmd över 10 C Fönster, typ och area Ventilationssystem 77 <

38 Inomhustemperatur Byggnadens energianvändning det senaste året Om radonmätning är gjord, och i så fall värde och tidpunkt Viktigt att tänka på är att energideklarationen är till för att minska kostnaderna för energi med hjälp av godkända energiexperter. 78 Energideklarationen kan kosta mellan 4000 och 6000 kr, beroende på hur lång tid det tar för energiexperten, som tar betalt per timme. Ju mer information som husägaren kan få fram själv desto billigare kan det bli < <

39 4.1.3 Ljud Allmänt Att vi utsätts för ljud låter inte så farligt. Det är väl snarare så att vi gärna utsätts för ljud för att kunna leva ett normalt liv. När vi däremot tycker att ljudet är för starkt vill vi gärna att ljudnivån ska sänkas. När ljudet blir obehagligt kallas det buller, jämför Figur 13. Ljud kan uppfattas som buller av olika orsaker. Ljudstyrkan, som mäts i decibel, kan vara för hög. Eftersom decibelskalan är logaritmisk är inte 100 db dubbelt så starkt som 50 db. Istället ökar ljudnivån med 3 db vid en fördubbling. Två ljudkällor med ljudstyrkan 40 db vardera medför en total ljudstyrka på 43 db. Ljud som vi utsätts för under en längre tid och som mäter ca 100 db är skadliga för örat. Runt 130 db ligger smärtgränsen. 80 Det finns inga regler för hur ljudnivån ska vara i villor. Däremot finns riktvärden och råd som man bör sträva efter och en bra ljudmiljö ska inte underskattas. Ljud som kommer utifrån, till exempel från en väg eller järnväg ska finnas med vid planeringen av var huset ska 81, 82 placeras. Figur 13. Ljudnivåer När det handlar om buller i byggnader behöver vi dock inte oroa oss att vi hamnar på de allra högsta nivåerna. I stället fokuserar vi på buller som vanligen besvärar folk inuti sitt eget hus och som kan dämpas genom bra utformning av bland annat väggar och tak Spridning av ljud När vi hör ljud är det luftens vågrörelser som får vår trumhinna att vibrera. Dessa vågrörelser i luften kan uppstå till exempel när vi pratar eller när vi sparkar mot en vägg. I det sistnämnda fallet gör väggens vibration att luften kommer i svängning. Ljud kan fortplantas på följande sätt i en byggnad < < Boverket. (2008) Regelsamling för byggande, BBR ISBN s. 173, <

40 Luftljud Detta är ljud som sprids genom luft och som sedan på något sätt tar sig till ett annat rum i byggnaden. Direkt ljudtransmission innebär att ljudet på ena sidan av en vägg sätter väggen i svängning. Väggen i sin tur sätter luften på andra sidan i svängning. Luftljud kan även uppkomma genom så kallad flanktransmission där ljudet fortplantas genom någon annan byggnadsdel än väggen. Det kan vara genom bjälklaget. Överhörning uppkommer när luftljud sprids i ventilationskanaler och liknande. Läckage innebär att ljudet tar sig igenom hål, springor och otätheter. Stomljud Ljud som fortplantas genom byggnadsstommen kallas stomljud. När vi sitter på fjärde våning i ett hus av betong och hör någon borra i väggen i källaren vibrerar stommen. Vibrationen fortplantas sedan i luften. Stegljud När någon går på ett bjälklag leds ljudet ner till den undre våningen. Stegljud är med andra ord en typ av stomljud. Trumljud När någon går på ett bjälklag skapas ett ljud inuti rummet. Tänk att någon går med klackskor i ett bibliotek med trägolv Ljudisolering Ljudproblemen är oftast värre i trähus än i hus med betongstomme. 84 Luftljud För att mäta hur bra ljudisolering i en byggnad är brukar man placera en ljudkälla i ett rum, enligt Figur 14. I sändarrummet och i avgränsande rum mäts sedan ljudnivån. Genom att studera skillnaden i rummens ljudnivåer vid frekvenser mellan 100 och 3150 Hz eller 50 och 3150 Hz kan det så kallade vägda reduktionstalet R w, som mäts i db, beräknas. Det vanligaste är att mäta mellan 100 och 3150 Hz, men eftersom man har märkt att även lägre frekvenser påverkar börjar man göra mätningar även ner till 50 Hz. Det vägda reduktionstalet talar om hur bra väggen isolerar mot luftljud. Ju högre värde desto bättre < Tr%C3%A4byggande.pdf> <

41 Figur 14. Mätning av ljudnivåer 86 I Figur 15 visas hur en yttervägg ska se ut för att få värdet på reduktionstalet R w att nå 43 db. Om ytterligare en gipsskiva läggs till blir reduktionstalet i stället 46 db. Direkt ljudtransmission Figur 15. Exempel på isolering i yttervägg 87 Vanligt är att man dämpar luftljud i en bostad genom att sätta gipsskivor eller porösa material, såsom mineralull i väggar och bjälklag. Porösa material har högre absorptionsfaktor α och kan lättare absorbera ljud. Har man en vanlig gipsskiva på varje sida av en innervägg är R w -värdet db, vilket skulle räcka för att inte höra folk viska. Har 88, 89 man däremot två gipsskivor på varje sida dämpar man ljudet med db. 86 Åkerlöf, Leif. (2001) Byggnadsakustik. ISBN s Gyproc (2007). Gyproc Handbok. ISBN s < <

42 Flanktransmission Flanktransmission är vanligtvis inget problem i villor. I flerfamiljshus däremot kan det vara en bra idé att dela av den lägenhetsskiljande väggen och sätta in isolering mellan, som Figur 16 bredvid visar. Överhörning Figur 16. Detalj som visar hur man blir av med flanktransmission Genom att sätta in ljudfällor i ventilationskanalerna hindras ljudets vandring från ett rum till ett annat. I princip ser det ut som Figur 17 här bredvid. Man låter ljudet ta en längre väg, helt enkelt. 90 Figur 17. Ljudfälla Läckage Även om springan runt en dörr kan se liten ut kan väggens ljudisoleringsförmåga sänkas kraftigt. Genom att använda diagrammet i Figur 18 nedan kan verkligt reduktionstal bestämmas om man vet hur stort läckagets area är. Är väggens teoretiska reduktionstal 55 db och läckagets area 0,1 % av väggytan sänks reduktionstalet till 30 db. 91 Figur 18. Försämring av ljudisoleringen pga ljudläckage Nero, Kjell ( ). Byggteknik 2. Föreläsning Byggfysik ljud på Jönköpings Tekniska Högskola. 91 < <

43 Stegljud Genom att använda en standardiserad stegljudsapparat, som bankar på bjälklaget kan ljudnivån i underliggande våning mätas. Frekvenser mellan antingen 100 och 3150 Hz eller 50 och 3150 Hz studeras och den vägda stegljudsnivån L n,w kan därmed beräknas. Ju lägre värde desto bättre Efterklangstid Ljudkvaliteten i bland annat trapphus brukar vara dålig. När två personer samtalar tycks varje sagt ord finnas kvar i kanske upp till ett par sekunder innan det blir tyst igen. Detta beror på att det är ett litet utrymme och att väggarna är hårda och därmed reflekterar allt ljud. Efterklangstid är den tid det tar för ljudstyrkan att sjunka med 60 db sedan ljudkällan stängs av. För att mäta efterklangstiden för ett rum kan en startpistol användas, se Figur 19. Ljudstyrkan mäts ofta för frekvenserna 125, 250, 500, 1000, 2000 och 4000 Hz. För att sänka efterklangstiden kan porösa material som har hög absorptionsfaktor monteras i rummet. Dessa produkter kallas ljudabsorbenter. I diagrammet i Figur 20 visar den övre kurvan efterklangstiden före man satt in absorbenter. Den undre kurvan visar resultatet efter att absorbenter monterats upp. Ofta är det svårt att sänka efterklangstiden för låga frekvenser (~125 Hz), men genom att sätta Figur 19. Efterklangstid upp en speciell absorbent vid ett eller flera hörn av ett rum har produktutvecklare märkt att efterklangstiden vid låga frekvenser effektivt sänks. Figur 20. Förbättring av efterklangstid <

44 Absorbenter kan sättas upp på tak, väggar och i hörnen av rummet, de finns i form av anslagstavlor, skärmväggar och textildraperier. 94 Beräkning av efterklangstid 95 Detta beräkningssätt gäller inte för rum med ovanlig form, korridorer eller där takhöjden är ovanligt låg. Först beräknas varje byggnadsdels absorption A [m 2 Sabine], även kallat Sabinearea : A s där α = absorptionsfaktor för respektive material, se bilaga 5 Rummets totala absorption är således: A tot s = arean av det absorberande materialet, m 2 1 s1 2 s2 3 s Därefter beräknas efterklangstiden med Sabines formel: 3... T där V 0, 16 A T = efterklangstid, s V = rummets volym, m 3 A = rummets totala absorption, m 2 Sabine Krav på ljudkvalitet 96 Det finns klasser för ljudkvalitet, nämligen A, B, C och D, där A motsvarar den bästa ljudkvaliteten. Dessa regleras av standarden SS Med ljudklass A menas att kvaliteten är hög, men att det kan förekomma att vissa personer störs av ljudet. Det är vanligt att ha ljudklass B som mål vid bygge av bostäder och lokaler. Ljudklass B är betydligt bättre än C, som är minikravet enligt BBR. Ljudklass D får accepteras där ljudnivån inte kan bli bättre, vid t.ex. ombyggnationer. Några ljudkrav Tabell 2 visar exempel på några av de ljudkrav som finns med i standarden. Vi väljer att fokusera på klasserna A, B och C. Tabell 2. Exempel på värden 97 Klass A Klass B Klass C Från utrymme utanför bostad till bostad: - Lägsta luftljudsisolering, R w + C (db) Högsta stegljudsnivå, L n,w (db) Längsta efterklangstid i trapphus (s) 0,8 1,2 1,5 94 < Mårdberg, Bo & Bergström, Gunnar. (1995) Byt 2. ISBN s. 113f 96 Svensk Standard SS 25267:2004. Utgåva Ibid. 38

45 4.1.4 Brand Det har länge funnits lagstiftning som reglerar städernas brandförsvar. Redan i landskapslagarna under medeltiden fanns till viss del beskrivet att städerna skulle ha ett brandförsvar. Efter några svåra stadsbränder på 1800-talet påskyndades lagstiftningen för att ta itu med dessa problem Villkor för brand Det behövs alltid tre saker för att en brand ska uppstå: luft (syre), värme och bränsle. Syre används i förbränningsprocessen. Intensiteten hos branden är beroende av tillgången på syre. Material har olika antändningstemperaturer. Trä antänds t.ex. vid C och asfalt vid 480 C Spridning 100 Spridning av brand kan ske på olika sätt. Förutom genom gnistor kan bränder spridas på samma sätt som värme: strålning, ledning och konvektion. Strålning Strålning innebär att en varm kropp får en kallare kropp att antändas. Ledning En järnstång blir varm i ena änden. Värmen leds då till andra änden och kan få ett annat material att börja brinna. Konvektion Konvektion kan ske genom att brandgas strömmar igenom ventilationskanaler och värmer upp andra material på andra ställen i byggnaden Brandbelastning 101 För att ta reda på hur brandfarligt ett rum är kan brandbelastningen q (MJ/m 2 ) beräknas. Den talar om hur stor brandbelastningen är per ytenhet, alltså hur mycket energi som upptas i branden. Ju större brandbelastning desto större brand. ( M i Hui mi ) q A där M i = mängd brännbart material i branden (kg) H ui = effektivt förbränningsvärde (MJ/kg), se Bilaga 10 A = golvarea i rummet (m 2 ) För vanliga material kan m i sättas till 0,8. m i = koefficient för förbränningsbeteendet 98 < Mårdberg, Bo & Bergström, Gunnar. (1995) Byt 2. ISBN s. 77f 100 Ibid. s. 79f 101 <

46 4.1.5 Radon Allmänt Radon är en radioaktiv ädelgas, vars mest farliga isotop är radon-222, och bildas efter sönderfall av olika radioaktiva ämnen. Sönderfallskedjan startar med uran-238, som är dess allra vanligaste isotop. I Figur 21 finns en förenkling av sönderfallskedjan från uran-238 till den stabila isotopen bly-206. Vid sönderfall av uran-238, radium-226 och radon-222 bildas framför allt alfastrålning. Bland radondöttrarna däremot förekommer alfa-, beta- och gammastrålning. 102 Becquerel är enheten för radioaktivt sönderfall, där 1 Bq är ett sönderfall per sekund. Figur 21. Förenklad sönderfallskedja för radon Hälsorisker Det farliga med radon är inte radonet i sig. Radon är en färg- och luktlös gas som vi andas in och sedan andas ut utan att det hinner skada oss, men när radonet sönderfaller i lungorna bildas där stoft av nya radioaktiva ämnen (radondöttrar). Detta stoft stannar kvar längre i lungorna och under tiden utsänds alfastrålning (heliumkärnor) som bara träffar celler i lungvävnaden. Därmed uppstår risk för lungcancer. 104 Omkring 500 dödsfall i Sverige per år beräknas bero på radon i bostäder och bostäder bedöms ha för höga gränsvärden. Åtgärder som sänker radonhalten i svenska bostäder från över 200 Bq/m 3 till ca 100 Bq/m 3 skulle rädda upp till 200 dödsfall i lungcancer per år. I Skövde, som har en av Sveriges högsta genomsnittliga radonhalter, genomfördes år 2004 till 2005 en studie med mätningar i drygt hundra bostäder. Resultatet blev att radonhalten har mer än halverats mellan 1990 och 2004, vilket är bra då ett av Sveriges miljömål är att alla bostäder ska ha en radonhalt under 200 Bq/m < Egen bearbetning, enligt Mårdberg, Bo. (1995) Byt 3. ISBN s Mårdberg, Bo. (1995) Byt 3. ISBN s < %20och%20milj%C3%B6medicin/VMC/rapporter/RadonSk%C3%B6vde.pdf?epslanguage=sv>

47 Gränsvärden Resultat I luft mäts strålningen i Bq/m 3, i vatten Bq/liter och i byggnadsmaterial Bq/kg. När man vill få reda på radonhalten i ett hus mäter man under en period av några månader för att få ett medelvärde. 106 Socialstyrelsen har satt gränsvärdet för inomhusluft till 200 Bq/m 3. Detta gäller för bostäder, skolor, förskolor och andra allmänna lokaler. För dricksvatten i egna brunnar med mera gäller 1000 Bq/liter, men för kommunala vattenverk 100 Bq/liter Varför uppstår höga värden? Radon från byggnadsmaterialet Under perioden 1929 till 1975 användes så kallad blå lättbetong i Sverige. Blåbetongen är en alunskifferbaserad gasbetong, som ofta ger upphov till höga radonhalter. 108 För att radonsanera ett hus med blåbetong kan det räcka med att installera ett mekaniskt frånluftssystem (F) eller ett från- och tilluftsystem (FT). F-systemet medför dock ett undertryck, som kan göra att radon från marken sugs in i huset och då uppnås motsatt effekt. En annan lösning kan vara den så kallade Kohlström -metoden, som innebär att man förhindrar att radonet i blåbetongen övergår till inomhusluften. Detta sker genom ventilerade luftspalter utefter väggarna. Dessa luftspalter kan skapas genom att montera wellpapp på väggarna. 109 Blåbetong ger även ifrån sig gammastrålning (elektromagnetisk strålning) på grund av att alunskiffer innehåller mer uran än andra bergarter. För gammastrålning, som mäts i sievert (Sv) gäller ett gränsvärde på 0,3 msv/år för nya byggnader. Detta kan jämföras med att personer som arbetar med strålning i sjukvård och kärnkraftsindustrin får utsättas för 50 msv/år under enstaka år. Undersökningar har visat att om man 110, 111 utsätts för 100 msv är risken 0,5 % att man dör i cancer på grund av strålning. För att veta om huset som man vill köpa är byggt med blåbetong är det ens egen skyldighet att ta reda på det. 112 Det går inte att klaga efteråt. För att sänka radonhalten hjälper det ofta att öka ventilationen. 113 Radon från marken Om marken har hög radonhalt kan man i enklare fall täta rensbrunnar, skyddsrör för vattenledningar och otätheter vid marken. Handlar det i stället om mycket höga radonvärden kan ändra tryckförhållandena så att radonet inte sugs in i byggnaden av undertrycket. En fläkt som suger bort radonet innan det kommer in i huset kanske löser problemet. I första hand bör man se till att radonet inte kommer in i byggnaden. 106 Mårdberg, Bo (1995) Byt 3. ISBN s < Ibid. 109 < < < 9774vxrx/876156vxrx/885026omxk/885296info/P pdf> < <

48 Kommunerna tar fram radonriskkartor för att visa hög-, normal- och lågriskområden, se Figur Radon finns främst i bergarterna alunskiffer, granit och vissa pegmatiter Ventilation Figur 22. Del av radonriskkarta Allmänt Att ventilation ligger under kategorin byggfysik är kanske märkligt. Ändå förhåller det sig naturligt att jämföra uppvärmning och U-värden med en byggnads ventilation eftersom det finns en proportionalitet mellan dessa värden. En stor luftväxling kräver mer uppvärmning. Ventilation bör finnas med i diskussionen om uppvärmning. Ett klassrum i skolan har kanske dämpat ventilationen då det inte är någon där och det medför en lägre energiförbrukning. Här tas för givet att köldbryggorna inte är så stora att de på ett betydande sätt påverkar energiförbrukningen. Ventilationssystemets syfte: 117 Förhindra hög koldioxidhalt Begränsa odören Styra fuktigheten Begränsa emissioner från byggnadsmaterial Begränsa radonhalt Figur 23 visar hur ett ventilationssystem kan se ut i en villa. 114 Mårdberg, Bo. (1995) Byt 3. ISBN s < < (beskuren) Nero, Kjell. ( ). Byggteknik 2. Föreläsning 4:2 Ventsystem på Jönköpings Tekniska Högskola. 42

49 Figur 23. Exempel på hur ventilationssystemet kan se ut i en villa Luftflöden De olika luftflödena som dyker upp i läran om ventilation är följande enligt Figur 24 nedan. Bilden föreställer en plan över ett hus med två rum nedan och ett installationsutrymme överst. 1. Uteluft (friskluft) 2. Avluft 3. Återluft 4. Tilluft 5. Frånluft 6. Exfiltration 7. Infiltration 8. Cirkulationsluft 9. Överluft Eftersträvat inneklimat För att få ett bra inneklimat nämns följande faktorer: Figur 24. Luftflöden Termisk komfort: temperatur i luften och på omgivande ytor ska vara behagliga, luftfuktigheten ska befinna sig inom rätt värden och lufthastigheten ska helst inte märkas Warfvinge, Catarina. (2007) Installationsteknik AK för V. ISBN s. 7:1 119 Ibid. s. 1:1 43

50 Hygieniska krav: luftens innehåll av syre och koldioxid, lukt, fukt och andra föroreningar har stor betydelse för upplevelsen av komfort i ett rum. 120 Ljusnivå: ljusmängden ska vara tillräcklig, det ska finnas tillgång till dagsljus och bländning och skuggbildning bör undvikas. 121 Ljudnivå: här ska ljudets nivå, tonhöjden och efterklangstiden anpassas för att ljudet inte ska uppfattas som buller. 122 I detta kapitel ska de hygieniska aspekterna gås igenom eftersom det är de som blir dimensionerande för ventilationen 123, men även den termiska komforten är tillräckligt intressant för att tas upp. Hygieniska krav För hygieniska aspekter spelar luftens syreinnehåll, koldioxid roll, lukt, fukt och andra föroreningar in. I ett vanligt bostadshus är det oftast lukten som vi känner av först. Faktum är att det behövs ganska lite ventilation för att klara av att tillsätta lagom mängd syre. De krav som finns: 1. Uteluftsflödet ska vara minst 0,35 liter/(s m 2 golvarea) 2. Vissa rum ska ha ett minsta frånluftsflöde, till exempel badrum ska ha 10 eller 15 liter/s. 3. Vissa rum ska ha ett minsta tilluftsflöde, till exempel 4 liter/per sovplats i en bostad. För en bostad är det oftast krav 2 som blir dimensionerande. 124 Termisk komfort Man skiljer mellan olika sorts temperaturer i ett rum. De olika temperaturbegreppen är: Lufttemperatur, t a : Temperaturen som är i luften omkring oss. Medelstrålningstemperaturen, t r : Medeltemperatur på omgivande ytor. Ett fönster kan vara kallt om det är kallt utomhus. Operativ temperatur, t o : Medelvärde av luftens och de omgivande ytornas temperatur. Ett exempel är när man står vid en majbrasa. Det är mycket varmare på den sida av kroppen som är vänd mot brasan. Samma fenomen inträffar då man står framför ett fönster. Det känns kallare men innelufttemperaturen 120 Warfvinge, Catarina. (2007) Installationsteknik AK för V. ISBN s. 1:9 121 Ibid. s. 1: Ibid. s. 1: Öman, Robert. ( ). Installationsteknik. Föreläsning 2. Energibalans. Termiskt inneklimat. på Jönköpings Tekniska Högskola. 124 Ibid. 44

51 är lika hög som vanligt. Detta beror på att ens egen värme strålar till det kalla fönstret för att jämna ut skillnaden. t o t a t 2 r Ekvivalent temperatur, t eq : Begreppet ekvivalent temperatur innefattar lufttemperatur, medelstrålningstemperatur samt lufthastigheten. Det känns alltid kallare om luften rör på sig. t eq där 0,24 0,75 v a 0,55ta 0,45tr (36,5 ta ) 1 I cl v a = lufthastigheten i förhållande till människokroppen, m/s I cl = klädernas värmeisolerande egenskaper, clo Ofta antas följade värden på I cl : 0,5 på sommaren och 1,0 på vintern. 125 Termometern visar +21 C inomhus, men det känns ändå kallt. Anledningen kan alltså vara till exempel strålningen från fönstren eller lufthastigheten Drivkrafter för ventilation Det finns tre olika drivkrafter för ventilationen, nämligen termik (skorstensverkan), vind och mekanisk ventilation. Självdragsventilation, S-system Ett självdragsystem bygger på principen om termik, eller skorstensverkan, som vi har använt under lång tid för att ventilera våra hus. Principen består av fyra steg. Vi tänker oss att det finns en skorsten i vilken luften kan ta sig genom samt att det är +5 C ute och +20 C inne, se Figur För det första har vi en temperaturdifferens på 15 C. 2. Luften ute respektive inne har alltså olika densitet då varm luft är lättare än kall luft, enligt följande tabell: Temp. Densitet 20 C 1,2 kg/m 3 0 C 1,3 kg/m 3 20 C 1,4 kg/m 3 Figur 25. Självdragsventilation 3. Luften ute respektive inne har därför olika tryckgradienter (tryckändring per längdenhet, Pa/m). 125 Öman, Robert. ( ). Installationsteknik. Föreläsning 2. Energibalans. Termiskt inneklimat. på Jönköpings Tekniska Högskola. 45

52 4. Det är alltså en tryckskillnad mellan luften inne och ute på olika höjd. Tryckskillnaden ΔP [Pa] beräknas enligt följande formel: där Δρ = densitetsskillnad, kg/m 3 g = tyngdacceleration, m/s 2 Δh = höjdskillnad, m Då den lätta inneluften strömmar igenom skorstenen bildas ett undertryck inomhus och det är precis det vi vill ha. Ett undertryck i ett utrymme gör att uteluft vill ta sig in och jämna ut skillnaderna i tryck. Storleken på undertrycket beror på hur hög skorstenen är. Ju högre skorsten desto större undertryck. Om rummet värms upp kommer systemet att fortsätta så länge det är kallare utomhus. Som synes fungerar detta system enbart när det finns en tillräcklig temperaturskillnad mellan luften ute respektive inne. Systemet varierar med årstiderna: På vintern lär det inte bli några problem med ventilationen. Problemet är att värmen kommer att vara vid taket och att det blir kallt vid golvet. Golvvärme löser dock det problemet. På sommaren kan ju temperaturen utomhus till och med bli högre än den inomhus och självdragsystemet fungerar då omvänt och det kan bli övertryck istället, vilket är negativt ur fuktsynpunkt. I stället kan man öppna fönster och ventilera på det sättet. Vindens påverkan P g h Vindens riktning och styrka påverkar luftrörelserna inuti en byggnad, se Figur 24. På vindsidan av en byggnad skapas utvändigt ett övertryck jämfört med inne. På den motsatta läsidan däremot fås ett undertryck i uteluften jämför med inne. Inget hus är helt tätt så resultatet blir att luften vill utjämna trycket genom att luft läcker ut på läsidan och strömmar in på vindsidan (lovartssidan). 126 Figur 26. Vinden påverkar luften inne i huset 127 Följande formel används för att beräkna vindens påverkan på undertrycket i byggnaden. ΔP vind [Pa] adderas till den ovan nämnda termiska drivkraften ΔP 128, 129 [Pa]: P där vind ( c e v ci ) 2 2 c e och c i = formfaktor ute respektive inne 126 <www-v2.sp.se/energy/ffi/luftrorelser.asp> <www-v2.sp.se/energy/ffi/images/tryckforhallande_byggnad.jpg> Warfvinge, Catarina. (2007) Installationsteknik AK för V. ISBN s. 7:3 129 Mårdberg, Bo & Bergström, Gunnar. (1995) Byt 2. ISBN s

53 ρ = uteluftens densitet, kg/m 3 v = vindhastighet, m/s Formfaktor c bestäms enligt följande. Negativt värde betyder sug och positivt tryck. 130 Mekanisk ventilation Vindanblåst fasad: 0,7 < c < 1,0 Gavlar och läsida: - 0,8 < c < - 0,4 lokalt (gavelhörn): ~ - 2,0 Tak (lutning inverkar): - 2,0 < c < 0,5 Invändigt i byggnad: ~ - 0,3 Det finns olika system med mekanisk ventilation. Principen för alla är dock att inneluften ska transporteras ut med hjälp av fläktar. De olika systemen är: 131 Fläktförstärkt självdrag, FFS: En kompromiss mellan självdrag och mekanisk ventilation. Fläktar startar när självdraget inte klarar av att ventilera tillräckligt bra. Frånluftsventilation, F: Luften bortförs via ett frånluftssystem med fläkt och tillförs via otätheter och uteluftsventiler. Frånluftsventilation med värmepump, FVP: Fungerar som ett vanligt frånluftssystem. Skillnaden är att värmen som förs bort i frånluften värmer tilluften genom en värmepump. Till- och frånluftsventilation, FT: Det finns i FT-systemet både tilluftsfläktar och frånluftsfläktar för att på bästa sätt skapa en optimal luftväxling. FT-system med värmeväxling, FTX: Ur luftväxlingsaspekt är det samma som FT-systemet. Skillnaden ligger i att här sker en återvinning av värme genom en värmeväxlare. Nedan följer en jämförelse, se tabell 3, av några av de viktiga aspekterna mellan de tre huvudgrupperna av ventilationssystem, med andra ord självdragsystemet, frånluftssystemet samt till- och frånluftssystemet. Fet text betyder positivt, kursiv text betyder negativt och vanlig text varken eller < Warfvinge, Catarina. (2007) Installationsteknik AK för V. ISBN s. 7: Öman, Robert. (2008) Flik Ventilation i Kurspärm 2008/2009 Installationsteknik 1. Jönköpings Tekniska Högskola. 47

54 Tabell 3. Jämförelse mellan olika ventilationssystem 133 Självdrag Frånluftssystem Till- och frånluftssystem Investeringskostnad Billigt. Relativt billigt. Relativt dyrt. Enkelhet Enkelt. Relativt enkelt. Komplicerat. Servicebehov Lågt behov. Måttligt behov. Relativt stort behov. Elförbrukning Ingen elförbrukning Elförbrukning för frånluftsfläktar. Elförbrukning för från- och tilluftsluftsfläktar. Luftkvalitet Tilluft uteluft. Tilluft uteluft. Risk att tilluftens kvalitet försämras av systemet. Buller Inget buller. Ventilerna "punkterar" dock väggen ljudisolering. Risk för buller från frånluftsdon. Ventiler punkterar väggen. Risk för buller från från- och tilluftsluftsdon. Möjligt att dämpa ljud utifrån. Tryckförhållanden Risk för övertryck vilket kan skapa fuktproblem. Undertryck i byggnaden är bra ur fuktsynpunkt, men det är negativt då markradon kan sugas in. Risk för övertryck vilket kan skapa fuktproblem. Reglermöjligheter Svårt att reglera. God möjlighet att reglera frånluften. God möjlighet att reglera till- och frånluften. Beräkning av luftflöden Svårt att beräkna. Frånluftsflöden kan beräknas, men tilluften är osäker. Både från- och tilluftsflöden kan beräknas. Värmeåtervinning ur frånluften Mycket svårt. Goda möjligheter till värmeåtervinning med frånluftvärmepump. Goda möjligheter till värmeåtervinning med frånluftvärmepump och värmeväxlare Värmeåtervinning Förr i tiden bestod ventilationssystemet av en skorsten som skapade skorstensverkan och otäta väggar som bidrog till att uteluften inte hade några problem att sugas in på grund av undertrycket som blir inuti huset. Med detta i åtanke finns det väl ingen chans att utnyttja värmen i den varma luft som strömmar ut genom skorstenen? Svaret är nej, men om vi till exempel kan kontrollera luften som släpps ut och utnyttja dess värme som annars skulle försvunnit ut kan energi sparas och kostnaderna minska. Nedan kommer principerna för värmepumpar och värmeväxlare att behandlas. Med de nya hårdare normerna för energiförbrukning för nya bostadshus blir värmeåtervinning 133 Kurspärm 2008/2009 Installationsteknik 1. Jönköpings Tekniska Högskola. 48

55 allt viktigare. Faktum är att det ofta krävs att en värmepump eller en värmeväxlare är installerad. Att bara ha värmeåtervinning räcker oftast inte för att klara att hålla en jämn temperatur. Därför behövs ett eftervärmningsbatteri som höjer tilluften till önskad nivå. Värmepump En värmepump kan värma tilluften på vintern och kyla under sommaren. Principen, se Figur 27, för en värmepump är att använda den lilla mängd värme eller kyla som finns för att värma eller kyla tilluften Ett köldmedium (propan, ammoniak m.m. 135 ) cirkulerar genom värmepumpen. 2. Värme från frånluften upptas i förångaren och köldmediet övergår till ånga. 3. Ångan sugs in i kompressorn som komprimerar ångan så att temperatur och tryck ökar. Figur 27. Principen för en värmepump Den varma ångan övergår till vätskeform i kondensorn där värme avges till tilluften. 5. Trycket och temperaturen sjunker när köldmediet passerar strypventilen. Dagens köldmedium har ingen påverkan på ozonskiktet, men kan bidra till växthuseffekten. 137 CFC (freoner) har tidigare använts, men är nu förbjudet. Även HCFC, som har betydligt mindre påverkan än CFC håller på att förbjudas helt. 138 Värmeväxlare Det finns flera olika typer av värmeväxlare och i det här kapitlet behandlas två av dem, nämligen roterande och plattvärmeväxlare. Plattvärmeväxlare används vanligtvis i villor och roterande värmeväxlare i större anläggningar. 134 Warfvinge, Catarina. (2007) Installationsteknik AK för V. ISBN s.6:7f 135 < Egen bearbetning, enligt Warfvinge, Catarina. (2007) Installationsteknik AK för V. ISBN s. 7:14 och Arnryd, Bengt. ( ) Installationsteknik. Föreläsning 7. Uppvärmning. Ritteknik. på Jönköpings Tekniska Högskola. 137 Warfvinge, Catarina. (2007) Installationsteknik AK för V. ISBN s.6:7f 138 <www5.goteborg.se/prod/miljo/miljohandboken/dalis2.nsf/vyfilarkiv/n800_fb69.pdf/$file/n800_f B69.pdf>

56 Roterande värmeväxlare En roterande värmeväxlare, se Figur 28, överför värmen från frånluften till tilluften via en rotor, som är uppbyggd av en mängd små kanaler. Värmeväxlarens temperaturverkningsgrad regleras med rotorns varvtal. Eftersom samma kanaler i rotorn växelvis genomströmmas av frånluft och tilluft förses rotorn vanligen med en renblåsningszon. Detta för att föroreningar i frånluften inte skall överföras till tilluften. En roterande värmeväxlare har litet platsbehov. Figur 28. Roterande värmeväxlare 139 Plattvärmeväxlare I en plattvärmeväxlare, se Figur 29, överförs värmen genom skiljeväggar (plattor) som står i kontakt med det värmande mediet (frånluften) och det värmda mediet (tilluften). Negativt är att den tar relativt mycket plats Byggnadsgeologi Figur 29. Plattvärmeväxlare 141 Det finns några olika grundläggningssätt att välja på beroende på typ av jord på platsen. Man skiljer i första hand mellan glaciala jordarter, vilka bildades under den senaste istiden, som började för år sedan och som sedan snabbt avtog för år sedan, och postglaciala jordarter som bildades efter istiden Glaciala jordarter Morän: Detta är vår allra vanligaste jordartstyp. Hela 75 % av Sveriges yta täcks av morän. Jordarten bildades antingen då isen smälte undan och stenar föll ned från iskanten eller så har stenarna funnits i isens undre delar och packats hårt av isens tyngd. Moräner består av en osorterad blandning av många olika kornstorlekar. Sedimentjord: Stenar transporterades av smältvattnet. Ju mindre stenarna var desto längre sträcka följde de med smältvattnet. Därför finner man att sedimentjordarterna är sorterade efter kornstorlek. Dessa stenar är rundade Avén, Sigurd. (1982) Handboken Bygg. H, Husbyggnader och installationer. ISBN s Ibid. 141 Ibid. 142 Axelsson, Kennet. (2004) Introduktion av Geotekniken, Uppsala Universitet. s. 12f, Ibid. s. 38, 41, 42 50

57 Postglaciala jordarter Resultat Mineraljordar: Dessa jordarter bildades efter omlagring av glaciala jordarter. Mineraljordar är sorterade av vind eller vatten och finns vid strandkanten eller vid före detta sjöbotten. De innehåller ofta organiskt material. Organiska jordar: Gyttja, dy och torv är exempel på organiska jordar, som bildas efter att växter nedbrutits eller förmultnat Lokalisering av jordarterna Figur 30 visar var i Sverige den så kallade högsta kustlinjen finns. Den högsta kustlinjen visar den högsta nivå som vattnet i Östersjön nått efter den senaste istiden. Om det var mycket is på en viss plats blev marken mycket nedtryckt. Efter att isen dragits undan har marken sakta höjts igen. Ju större nedtryckning desto större höjning. 145 Över högsta kustlinjen finner man bland annat moräner och sedimentjordar och under högsta kustlinjen de postglaciala jordarterna Klassificering av jord Figur 30. Områden över resp. under högsta kustlinjen 147 En jord delas in på olika sätt för att man ska veta vilka egenskaper den har. I detta kapitel redovisas några typer av indelningar. Kornstorlek Man mäter kornens storlek. De kan vara så små att det inte går att se dem med blotta ögat eller så kan de vara en halvmeter i diameter. Benämningarna är ler, silt, sand, grus, sten och block, och delas in enligt Figur Engberg, Mats ( ). Geoteknik. Föreläsning F4 Postglaciala jordarter på Jönköpings Tekniska Högskola 145 < Engberg, Mats ( ). Geoteknik. Föreläsning F3 Glaciala jordarter på Jönköpings Tekniska Högskola 147 < Axelsson, Kennet. (2004) Introduktion av Geotekniken, Uppsala Universitet. s

58 Kornfördelning Figur 31. Kornstorlek Ibland består en jord av enbart ler eller enbart sand, till exempel i sedimentjordar, men i moräner finns ju en blandning mellan olika kornstorlekar. Det finns tre kategorier: 149 grovkornig jord (finjordshalt < 15 %), blandkornig jord (finjordshalt %) och finkornig jord (finjordshalt > 85 %) Benämning En jords benämning beror på hur mycket sand, grus och finjord det finns. Namnet tas fram genom studera speciella nomogram för moränjord respektive sedimentjord. Består till exempel jorden av 95 % sand kallas den sand om det är en sedimentjord och sandmorän om det är en morän. Är det en morän med 70 % sand och 10 % grus kallas jorden för siltig sandmorän. 150 Hållfasthet Jordar delas in i friktionsjord, mellanjord och kohesionsjord, beroende på deras hållfasthets- och deformationsegenskaper. 151 Friktionsjordar: sand, grus och sten Mellanjordar: silt samt blandkorniga jordar Kohesionsjordar: lera, dy, torv och gyttja. Tjälfarlighet 152, 153, 154 Det är mycket viktigt att veta om jorden är tjälfarlig. På vintern då vattnet i marken fryser till is och expanderar lyfter marken och kan orsaka skador på byggnadsgrunder och vägar. För att det ska bli tjällyftningar krävs en långvarig låg temperatur, tjälfarligt jordlager och en hög grundvattennivå. Temperaturen måste såklart vara under 0 C för att vattnet i marken ska frysa och ju mer vatten som finns i marken, desto värre. Normalt är det ingen fara med det vattnet som finns i marken ovanför grundvattennivån eftersom det finns plats för vattnet mel- 149 Axelsson, Kennet. (2004) Introduktion av Geotekniken, Uppsala Universitet. s Ibid. s Ibid. s Engberg, Mats ( ). Geoteknik. Föreläsning F16 Tjäle på Jönköpings Tekniska Högskola 153 Engberg, Mats (2006). Formelsamling i geoteknik. Ingenjörshögskolan i Jönköping. 154 Axelsson, Kennet (2004) Introduktion av Geotekniken, Uppsala Universitet. s. 88f 52

59 lan kornen att utvidga sig. Värre är det om grundvattennivån ligger nära marken för då finns det inget utrymme mellan kornen och isen pressar marken uppåt. Följande tre exempel får illustrera tjälfarlighet. 1) Marken består av sand, vars kapillära stighöjd är runt 20 cm. Sanden har hög permeabilitet (antag mellansand med κ = m/s), vilket betyder att den är genomsläpplig för kapillärt stigande vatten. Se Figur 32. Figur 32. Tjäle i sand Här blir det ingen tjällyftning eftersom sanden genom kapillaritet inte kan lyfta upp vattnet tillräckligt högt. 2) Marken består av lera, vars kapillära stighöjd är 8 m, vilket är mycket högt. Däremot har lera mycket låg permeabilitet (κ <10-9 m/s), vilket gör att det tar lång tid för kapillärvattnet att komma ut i de nivåerna. Se Figur 33. Figur 33. Tjäle i lera Eftersom det går så långsamt hinner inte så mycket vatten frysa utan det bildas ett tunt islager som skiljer tjälen från marken under. 3) Marken består av silt, med en kapillär stighöjd på 6 m. Till skillnad från lera har silt en hög permeabilitet (antag mellansilt/finsilt med κ = m/s), det vill säga att jorden har ganska hög genomsläpplighet. Vattnet kan lätt ta sig upp till tjälen. Se Figur 34. Figur 34. Tjäle i silt Silt är den värsta jordarten med tanke på tjälfarlighet. Kombinationen hög kapillaritet och hög permeabilitet medför hög risk för tjällyftning. 53

60 Det finns fyra tjälfarlighetsklasser. Tjälfarlighetsklass 1 innefattar jordar (bland annat grus, sand och sandigt grus) vars tjällyftning anses vara obetydlig. Tjälfarlighetsklass 4 innefattar jordar (bland annat silt, lerig silt och siltig lera) som kännetecknas av att tjällyftningen är stor Sättningar Vi har nu sett att markens egenskaper kan variera och vissa typer av jordarter verkar vara svårare att bygga på än andra. Tänk att gå runt på en morän, en jord med många olika kornstorlekar som packades hårt under den stora isen vid istiden. Det verkar inte troligt att den marken kommer att sjunka ner om ett hus byggs på den. Tänk då istället på en lerjord. Där är risken för sättningar stor eftersom leran innehåller mer vatten än jordmaterial. Det är inte bara i lera som sättningar uppstår, även i silt samt dåligt packade sand- och grusjordar finns risk för sättningar. Genom att göra en geoteknisk undersökning kan man få fram vilka jordarter som finns i marken, hur djupa de är samt hur hårt packade de är. Tiden det tar för sättningarna samt dess storhet kan sedan beräknas om det finns resurser till det. För att undvika sättningar efter att huset har byggts kan jorden packas. Detta kan ske genom att ett nytt jordlager med en viss höjd läggs där huset kommer att ligga. Jordlagret med en viss tyngd, som beräknats fram, kommer att pressa ihop jordlagren under så att huset står på en mer stabil mark. 155 Sättningar beror på flera parametrar: belastning på marken, tid, hållfasthets- och deformationsegenskaper hos jordarten, tjocklek på jordlagren, eventuell tidigare belastning, enkel- eller dubbelsidig dränering, grundvattennivå med mera Bergarter Sveriges berggrund delas upp i följande tre bergarter. Magmabergarter (eruptivbergarter): granit, diabas, basalt, porfyr En mycket stor del av östra Sveriges berggrund består av granit. Delar av berggrunden i Dalarna består av granit, diabas och porfyr. Sedimentbergarter (avlagrade bergarter): sandsten, kalksten, lerskiffer, alunskiffer Fjärrkedjan, västgötabergen, Gotland och Öland består till stor del av olika sedimentbergarter. Metamorfa bergarter (omvandlande bergarter): gnejs, marmor, amfibolit Gnejs finns i sydvästra Sverige och marmor kring Kolmården i Östergötland. 155 < Engberg, Mats ( ). Geoteknik. Föreläsning F23 Kompression av jord på Jönköpings Tekniska Högskola 54

61 Bergarterna och jordarterna kan genom olika processer övergå till andra typ av bergeller jordarter, enligt Figur 35 Ofta sker omvandlingarna under hundratals miljoner år. 157 Figur 35. Bergarternas kretslopp Engberg, Mats ( ). Geoteknik. Föreläsning F9 Mineral och bergarter på Jönköpings Tekniska Högskola 158 Egen bearbetning, enligt Engberg, Mats ( ). Geoteknik. Föreläsning F9 Mineral och bergarter på Jönköpings Tekniska Högskola. 55

62 4.2 Byggteknik Resultat I detta kapitel ska vi ta upp det mer praktiska i ämnet. Föregående kapitel handlade om fysiken bakom, men nu ska vi alltså lära oss bland annat hur huset är uppbyggt och vad vi använder för att värma upp det. Nu ska vi fokusera på trästommar och lämnar andra typer av stommar därhän. Vi ska även titta lite närmare på de stora byggföretagen i Sverige Yttervägg Princip Ytterväggens skelett består av träreglar som står på betongplatta och bär upp hela huset. Detta kan se ut på två olika sätt, enligt Figur 36 och 37 nedan. Antingen är regelverket uppbyggt av enbart vertikala, stående reglar eller vertikala kombinerat med horisontella, liggande reglar för att öka stabiliteten i sidled. Figur 36. Vägg med vertikala reglar 159 Figur 37. Vägg med vertikala och horisontella reglar Uppbyggnad Ytterväggar består av flera skikt med olika material, som har olika uppgifter, till exempel som i Figur 38. En trävägg kan ytterst ha en liggande eller stående träpanel som ska skydda mot slagregn och mekanisk åverkan. Slagregn som träffar väggen kan absorberas av fasadmaterialet och försämra U-värdet. Detta är värre vid en tegelfasad, där U-värdet kan försämras med 10 %. 161 En annan uppgift är att ge huset ett bra utseende. Innanför panelen finns en luftspalt som ska ventilera bort fuktig luft som letat sig igenom panelen. Luftspalten fås genom att sätta panelen på en spikläkt. Nästa skikt är ett vindskydd, som kan bestå av till exempel plast, papp eller mineralull. Vindskyddet ska skydda isoleringen vid mycket vind och släppa igenom vattenånga men inte vatten (jämför Gore-Tex). Detta för att väggen ska kunna torka ut. Stommen som bär upp konstruktionen består av vertikala träreglar som står på en horisontell regel, syllen. Överst sitter reglarna fast i hammarbandet. Stommens uppgift 159 < V01.jpg> < V02.jpg> Nevander, Lars Erik & Elmarsson, Bengt. (2006) Fukthandbok, ISBN

63 är att bära upp vertikala laster samt vara stabil nog att klara av horisontella laster såsom vinden samt att inte deformeras för mycket. Figur 38. En ytterväggs uppbyggnad 162 Eftersom träreglarna nästan går igenom hela väggen överförs värme från varm till kall sida av väggen, en så kallad köldbrygga. Därför monteras en isoleringsskiva utanför reglarna så att köldbryggan bryts. Mellan reglarna placeras isoleringen, som kan bestå av bland annat mineralull, cellplast och cellglas. Även ekologiska material såsom hampa, ull, lin och kork finns att få tag på. Innanför isoleringen sitter en så kallad ångspärr, som kan vara av plast eller papp. Ångspärrens uppgift är att hindra varm inneluft från att tränga in i väggen och kondensera mot de kalla delarna. Det får bara finnas en ångspärr och den måste sitta innanför isoleringen. Detta eftersom fukt, som trots ångspärren tar sig in i väggen inte blir fast mellan två ångspärrar. Innerst sitter vanligen en eller flera gipsskivor. Skivorna har brand- och ljudhämmande egenskaper och ger en bra väggyta att till exempel tapetsera och måla på. Reglarna står på en så kallad syll, som är en bräda som ligger på betongplattan. Ovanpå reglarna, parallellt med syllen sitter hammarbandet, som kan vara av samma storlek som syllen. För att syllen inte ska bli skadad av fukten från betongplattan läggs syllisolering, en list av EPDM-gummi mellan betongen och regeln. Figur 39 visar hur anslutningen mellan betongplatta och yttervägg kan se ut. 162 <

64 Figur 40. En ytterväggs uppbyggnad Bjälklag Figur 39. Anslutning mellan yttervägg och betongplatta Om huset består av två våningar kan det mellanliggande bjälklaget behöva göras ljudisolerat med hänsyn till steg- och luftljud. Detta görs enkelt genom att lägga mineralullsskivor mellan balkarna och sätta gipsskivor under. Gipsskivorna kan antingen monteras på en glespanel, men för att få ett bättre resultat kan speciella stålprofiler, som är 163, 164 fjädrande, användas. Centrumavstånd mellan balkar är 600 mm. Se Figur 40. Figur 40. Träbjälklag med mellanliggande ljudisolering < < Egen bearbetning, enligt <

65 4.2.2 Tak Resultat Tak kan se ut på olika sätt. I Figur 41 visas några vanliga taktyper. Här väljer vi att fokusera på sadeltaket Bärverk Figur 41. Olika taktyper 166 Först och främst brukar taket bäras upp av takstolar, som är ett primärt bärverk och ligger på hammarbandet. Det finns ramverkstakstolar och w-takstolar, se Figur 42 och 43. Ramverkstakstolar används vid 1,5-plansvillor och w-takstolar vid enplansvillor. Centrumavståndet mellan takstolar är vanligtvis 1200 mm. Figur 42. Ramverkstakstolar 167 Figur 43. W-takstolar 168 I Figur 44 visas det sekundära bärverket, som ligger ovanpå takstolarna (03) och kan bestå av råspont som spikas tvärsöver takstolarna och binder dem samman. Över rå- 166 Berg, Samuel A. (2007) Byt 5. ISBN s < B12.jpg> < B13.jpg>

66 sponten läggs takpapp för att skydda underliggande material. Så kallad ströläkt (02) spikas på takpappen och på ströläkten spikas bärläkten (01), som bär upp takpannorna. Centrumavstånd för ströläkt ska vara högst 600 mm och för bärläkt omkring 350 mm. Detta beror på takets lutning, som i vår konstruktion ska vara minst 23 eftersom vi använder tegelpannor. Vid en inredd vind är lutningen ofta 45. Vanligtvis är ströläkten 169, x25 mm och bärläkten 25x38 mm. Längst upp på taket, se Figur 45, finns nockbrädan (01) och den spikas fast i takstolarna. Den översta bärläkten monteras 40 mm från nockbrädan. Genom att ha två nockbrädor bredvid varandra med ett mellanrum fås en bra ventilation längs med hela taklängden. 171 Figur 44. Sekundära bärverket 172 Figur 45. Nockbräda Vindsbjälklag Det finns två alternativ: isolerat vindsbjälklag (kallt vindsutrymme) oisolerat vindsbjälklag (varmt vindsutrymme) Oisolerat vindsutrymme Under underramen på takstolarna monteras ångspärren, som ska hindra fuktvandringen in i väggen. Under ångspärren sätts glespanel med centrumavstånd 400 mm och därunder gipsskivor, plywood eller annat material. Ovanpå allt detta sprutas 500 mm lösull. 174 Figur 46 visar hur det ser ut vid takfoten. Det är viktigt att utrymmet blir ventilerat så att fuktig luft försvinner. Detta görs genom att sätta en isoleringsskiva med ett avstånd till råsponten. 169 < Berg, Samuel A. (2007) Byt 5. ISBN s < < < <

67 Isolerat vindsutrymme Figur 46. Isolerat vindsbjälklag 175 Här ska vinden vara varm och därför behöver inte vindsbjälklaget vara isolerat, annat än med eventuell stegljudsisolering. Isoleringen ska därför sitta i yttertaket. Här måste man fråga sig om det lilla utrymmet utanför stödbenen (de vertikala reglarna på takstolen, se Figur 48) ska vara isolerat eller inte. Om detta utrymme ska vara isolerat kan isoleringen sitta som i Figur 47. Under råsponten monteras glespanel och därunder med fördel en glasullskiva som ligger mellan takstolarna. Därefter monteras mindre reglar och emellan dem isoleringsskivor för att bryta köldbryggan som uppstår av reglarna i takstolen. Under de mindre reglarna kan t.ex. gipsskivor monteras. 176 Figur 47. Isolering utanför stödbenen 177 Figur 48. Stödben i en takstol 175 < < <

68 Om utrymmet utanför stödbenen inte ska vara isolerat kan isoleringen placeras enligt Figur 49. Detta är en speciell takstolsskiva som ska skäras så att den går att vika där stödbenet slutar Vindskivor Figur 49. Isolering vid stödbenen 179 Vindskivornas uppgift är att skydda taket för regn och blåst samt skräp som kan komma in under taktäckningen. Figur 50 och 51 visar två alternativ till utförande. Det första är enklare med endast en bräda och plåt och det andra har två brädor, en vattbräda och plåt. Figur 50. Två alternativ till utformning av vindskivor, tredimensionell vy < 709/arbanv_vind.pdf> ibid. 180 <

69 Figur 51. Två alternativ till utformning av vindskivor, genomskärning Stomkomplement Fönster Innan man väljer fönster gäller det att noga tänka igenom vilken typ av fönster som passar till respektive rum. På första våning går det bra att tvätta fönster som öppnas utåt, men hur är det med fönster på andra våning? Fönstret som väljs måste även ha ett tillräckligt bra U-värde så att inte för mycket värme tar sig ut genom fönstret. Figur 52 visar översiktig terminologi för fönster, sett från sidan. Fönstertyper Figur 52. Fönsterterminologi 182 Fasta: Dessa fönster går inte att öppna. Öppningsbara o Slagfönster: Gångjärn vid sidan, över eller under, se Figur 53. Figur 53. Slagfönster < Berg, Samuel A. (2007) Byt 5. ISBN s Ibid. s

70 o Vridfönster: Öppnas genom att vrida det kring lodrät eller vågrät axel, se Figur 54. Figur 54. Vridfönster 184 Skjutfönster: Skjuts åt sidan, se Figur 55. Hängning Figur 55. Skjutfönster 185 Man måste alltid veta om ett fönster ska vara höger- eller vänsterhängt. Definitionen på hängningssida är där gångjärnen sitter om fönstret öppnas mot sig. U-värde Under årens lopp har olika tekniker som syftar till att förbättra fönstrens U-värde vuxit fram. För att förbättra U-värdet kan till exempel ett lågemissionsskikt appliceras på glaset. Detta skikt kan bland annat bestå av tennoxid, koppar eller guld. Dessutom kan mellanrummet mellan glasrutorna innehålla argongas eller annan tung gas, som ytterligare bidrar till värmeisolering. Figur 56 visar hur dessa fönster är uppbyggda. Figur 56. Glasskivornas placering 186 Tabell 4 visar skillnaderna mellan fönster med vanligt glas och fönster vars U-värde förbättrats. U-värden för fönster gäller för hela konstruktionen, alltså inte bara för själva fönsterglaset utan även båge, karm med mera. Tabell 4. U-värden för fönster 187 Ungefärliga U-värden (W/m²K) Vanligt glas Glas med ett lågemissionsskikt Glas med två lågemissionsskikt + luft + gas + luft + gas Tvåglasfönster 2,5 1,8 1,6 1,8 1,6 Treglasfönster 2,0 1,5 1,3 1,2 1,0 184 Berg, Samuel A. (2007) Byt 5. ISBN s Ibid. 186 Ibid. s <

71 Tätning För att slippa köldbryggor runt fönstret kan utformningen ske enligt Figur 57 och 58, som visar övre respektive undre delen av fönstret från sidan. Innerst en mjukfog, som hindrar att sprickor uppstår vid rörelser i konstruktionen. Sedan läggs en bottenlist för täthetens skull. Ytterst görs en drevning som värmeisolerar, luft- och vattenskyddar samt ljudisolerar. För att skydda fönstret mot regn monteras en plåt så att regnet inte ska rinna mot fönstret. Panelen utförs med så kallad droppnäsa så att vattnet inte tränger in i ändträet. Figur 57. Detalj av övre delen av fönstret Ett droppbleck monteras som bilden visar för att skydda underliggande material mot regn. Även en mindre plåt monteras nära fönstret för att skydda dess delar. Kondens Kondens på insidan Figur 58. Detalj av nedre delen av fönstret Om ett fönster har högt U-värde, vilket är dåligt ur isoleringssynpunkt, kan kondens bildas på insidan på vintern. Detta beror på att utsidan av fönstret kyls ned av kylan utifrån och snart blir hela fönstret kallt. Den varma luften inne i huset innehåller ganska mycket fukt och när luften på insidan träffar det kalla fönstret bildas kondens. Kondens på insidan av fönstret kan även bero på att det är för dålig ventilation huset eller att fönsterbänken hindrar en eventuell radiator från att ventilera luften vid fönstret. 65

72 Kondens på utsidan Om däremot ett fönster har väldigt lågt U-värde, under 1,3, och isolerar väldigt bra kan kondens bildas på utsidan i stället. Detta fenomen inträffar under stjärnklara våroch höstnätter då luften är fuktig. Uppvärmningen i huset klarar inte av att värma upp hela fönstret eftersom det är så bra isolerat, vilket gör att utsidan av fönstret är kall och insidan varm. Den fuktiga uteluften kondenserar då på det kalla fönsterglaset. Placering i vägg Fönstret bör placeras så långt in i väggen som möjligt, så att den kommer nära den varma delen av väggen. Detta för att minimera köldbryggor, skydda mot slagregn, infästningen blir enklare, kondens motverkas mer mera. Ur arkitektonisk synvinkel är det dock ofta snyggare att placera fönstret långt ut Dörrar Dörrar finns dels som passager inuti bostaden, dels som passage till utsidan. Därför krävs att det ska vara lätt att själv ta sig igenom, men svårt för tjuvar. Dörrar ska även klara av brand i en viss utsträckning samt vara ljudisolerande. Figur 59 och 60 visar ett snitt av en dörr sedd uppifrån respektive från sidan. Figur 59. Dörr sedd uppifrån 189 Figur 60. Dörr sedd från sidan Nero, Kjell ( ). Byggteknik 2. Föreläsning Stomkompletteringar på Jönköpings Tekniska Högskola 189 < Ibid. 66

73 Figur 61 och 62 visar hur en tröskel respektive en karm kan utformas för en ytterdörr. Figur 61. Tröskel 191 Dörrtyper, se Figur 63 Figur 62. Karm 192 Slagdörr: Dörren kan vara vänster- eller högerhängd. Öppnas alltid åt samma håll. o Enkeldörr o Pardörr Skjutdörr: Dörren skjuts åt sidan in i väggen och man sparar därmed plats. Vikdörr: Dörren dras ihop som ett dragspel. Pendeldörr: Denna typ av dörr kan öppnas åt båda hållen, inåt och utåt. Den allra vanligaste dörrtypen är slagdörren, både som innerdörr och som ytterdörr. Definitionen för hängning är densamma som för fönster, alltså en dörr är vänsterhängd om gångjärnet sitter på vänstersida då man öppnar den mot sig. Figur 63. Dörrtyper < Ibid. 193 Mårdberg, Bo. (1990) Byt 5. ISBN

74 4.2.4 Innerväggar Resultat Innerväggar kan vara uppbyggda med olika typer av reglar. Vanligast är träregelväggen, men även stålreglar förekommer. Vi fokuserar här på icke bärande innerväggar Träregelvägg Även innerväggar har en syll och ett hammarband på samma sätt som ytterväggen, se Figur 64. Under syllen placeras syllisolering. Reglarna är 45x70 eller 45x95. Avståndet mellan reglarna, centrumavståndet, ska vara 450 eller 600 mm. Vid 450 mm är skivorna 900 mm breda och vid 600 mm är den 1200 mm. Förr användes alltid ett centrumavstånd på 600 mm, men eftersom gipsskivorna är tunga för snickarna blir det vanligare att centrumavståndet är 450 mm så att en mindre gipsskiva kan användas. Dessa mindre skivor kallas ofta ergonomiska. Där det ska vara en dörr sätts en så kallad kortling vid ovansidan. 194 Om ljudisolering behövs sätts antingen mineralull eller något annat isoleringsmaterial mellan reglarna. Figur 64. Träregelvägg Stålregelvägg Bland annat företaget Gyproc arbetar fram lösningar med stålreglar. Principen för stålreglar visas på Figur 65. Skenor fästs i golvet och på taket och stålprofiler kan därefter vridas fast på plats i skenorna. Centrumavståndet mellan reglarna kan väljas till 450, 600 eller 900 mm. Vid 900 mm måste en horisontell stålprofil sättas mellan reglarna för att väggen ska vara stadig och att gipsskivorna inte ska gå sönder lätt. 196 Figur 65. Stålregelvägg < KG Ahlqvist < (något modifierad) 196 < Ibid. 68

75 Skivbeklädnad Resultat Vanligast är att använda gipsskivor som skivmaterial, men även så kallade OSB-skivor kan med fördel användas. Dessa skivor består av mycket stora träspån som pressats ihop tillsammans med ett lim Grundläggning För att en byggnad ska kunna stå stadigt behövs en stabil grund. Oftast räcker det att lägga ett lager makadam och gjuta en betongplatta ovanpå, men ibland är det inte tillräcklig. Vid grundläggning har markens, eller jordens, egenskaper betydelse. Vissa jordar har lägre bärförmåga än andra. Om man ska bygga ett hus på jordarter med lägre bärförmåga behövs så kallade pålar, som ska leda ner lasterna till fastare jordlager. De olika metoderna gås igenom i detta kapitel, men först ska vi titta närmare på materialet betong Betong Betong är ett av de absolut viktigaste byggmaterialen. Betong har en lång historia och användes i det gamla Romarriket. Ingredienser Ingredienserna i betong är cement, vatten, ballast (grus och sten) och eventuella tillsatsmedel. Cement är ett bindemedel och ser ut som mycket finkornig sand. Vid tillverkningen av cement används kalksten och lera. Om det blandas med vatten hårdnar det efter ett tag till en produkt som är beständig mot vatten. Vattnet ska, som tumregeln säger, vara av samma kvalitet som finns i våra kranar. Ballasten är de bergartmaterial som används för betongtillverkningen. De olika kornstorlekarna är sand ( 4 mm), fingrus ( 8 mm) och sten (> 8 mm). Sten kan vara makadam eller singel. Makadam, som är allra vanligast, är krossat material och singel är rundade korn. Genom att använda många olika kornstorlekar kan betongen bli mycket kompakt, när de mindre kornen fyller ut hålrummen mellan de större stenarna. Tillsatsmedel används till exempel gör att få betongen att stelna snabbare, långsammare eller för att få den mer flytande. Om betong ska gjutas utomhus bör så kallat luftporbildande medel användas. Det gör så att det bildas små hålrum i betongen där vatten som fryser kan expandera. Ingredienserna blandas sedan i en betongblandare. Ett speciellt mått som används för att få rätt betong är vattencementtalet vct, som anger proportionen mellan vatten och cement. 198 <

76 W vct C Resultat där W = Mängd vatten, kg eller kg/m 3 C = Mängd cement, kg eller kg/m 3 Genom att använda en viss mängd cement, vatten, ballast och tillsatsmedel kan man få betong med speciella egenskaper som passar för bygget. 199 Gjutning För att kunna arbeta med betong på ett bra sätt måste den vara en homogen blandning och tillräckligt flytande för att kunna fylla ut formarna. En vibratorstav används för att vibrera bort luftbubblor i betongen. Även en vibratorbalk som dras över plattan kan användas. Härdande betong De kemiska processer som får betongen att stelna börjar direkt när cementen blandas med vatten. Därför kan man inte vänta för länge innan man börjar gjuta. 200 Är det långt för betongbilen att åka kan så kallat retarderande tillsatsmedel, som saktar ner processen, användas. Hållfasthetsklasser Betong har hög tryckhållfasthet och liten draghållfasthet. Ju lägre vct-tal desto högre tryckhållfasthet. Klasserna benämns numera C20/25, C25/30 och så vidare. Det första numret anger tryckhållfastheten i MPa (=N/mm 2 ) för en cylinder (diameter 150 mm och höjd 300 mm) och det andra tryckhållfastheten för en kub (sidan 150 mm). Förr benämndes dessa klasser K25, K30 och så 201, 202 vidare. Exponeringsklasser För att beskriva hur betongen kommer att utsättas för till exempel vägsalt, vatten, skiftande temperaturer delas betongen in i exponeringsklasser. 203 Armering På grund av att betong i princip inte har någon draghållfasthet behövs armeringsstänger av stål. Figur 66 och 67 föreställer betongbalkar och illustrerar principen för armeringsjärn. En last trycker på betongbalken och den böjs. I ovankant blir det tryckspänningar och i underkant dragspänningar. Balken kommer att gå sönder. 199 Burström, Per Gunnar. (2007) Byggnadsmaterial, ISBN s Ibid. s Ibid. s < Burström, Per Gunnar. (2007) Byggnadsmaterial, ISBN s

77 Figur 66. Betongbalk utan armering Då armering används ökar konstruktionens draghållfasthet. När de första sprickorna uppkommer börjar det spänna i armeringen och all dragkraft tas upp av armeringen. 204 Figur 67. Betongbalk med armering Avståndet mellan armeringsjärnet och betongkanten kallas täckskikt och det måste vara tillräckligt tjockt för att stålet inte ska rosta om betongen utsätts för stora påfrestningar. Täckskiktet är minst tio mm större än armeringsdiametern. Täckskiktets storlek beror på hur omgivningen ser ut, om det t.ex. finns saltvatten nära som kan skada betongen Platta på mark För småhus har platta på mark blivit en av de vanligaste grundläggningsmetoderna sedan den introducerades i Sverige omkring 1950 på grund av att den är billig och 206, 207 enkel. Oftast är husets ytterväggar bärande. Detta betyder att ytterkanterna på plattan utsätts för mest påfrestning. Därför görs så kallade kantbalkar på sidorna av plattan, se Figur 68. Kantbalken är tjockare för att kunna klara av ytterväggarnas tyngd. Om det i stället finns bärande väggar eller pelare inuti huset görs plattan tjockare just där. 204 Nero, Kjell ( ). Betongkonstruktion. Föreläsning Verkningssätt vid böjning och preliminär utformning av tvärsnitt på Jönköpings Tekniska Högskola 205 Nero, Kjell ( ). Betongkonstruktion. Föreläsning Enkelarmerat tvärsnitt, grundekvationer på Jönköpings Tekniska Högskola 206 Nevander, Lars Erik & Elmarsson, Bengt. (2006) Fukthandbok, ISBN s Mårdberg, Bo. (1995) Byt 3. ISBN s

78 Figur 68. Platta med kantbalk samt gjutform av brädor 208 För att detta på ett enkelt sätt ska bli en fuktsäker konstruktion bör isoleringen ligga under plattan så att betongen förblir varm. Då undviks att fukt kondenserar vid betongen. En fuktspärr sätts in mellan isolering och betong så att fukt hindras att vandra uppåt och in i byggnaden. Under isoleringen läggs ett lager med dränerande och kapillärbrytande material. Här används med fördel minst 150 mm tvättad makadam med kornstorlek 8-16 eller mm. Dräneringsrör läggs längst ner i dräneringslagret utanför grundkonstruktionen. 209 Lutningen på röret bör vara minst 1: Figur 69 visar i genomskärning de olika lagren. Även kantbalkarna ska vara isolerade Figur 69. Uppbyggnad av grund 211 runtom. Detta görs genom att placera ut färdiga så kallade L-element längst med där plattan ska ligga. Betongen gjuts sedan direkt på isoleringen. 212 Utanför L-elementet placeras strax under markytan en isoleringsskiva som fungerar som tjälisolering. Tjälisolering behövs vid välisolerade grunder eftersom marken runtom då inte värme upp och den ska hindra kyla från att tränga in i marken runt huset < DB6A416F74D9/0/platta.jpg> Nevander, Lars Erik & Elmarsson, Bengt. (2006) Fukthandbok, ISBN s Ibid. s < < <

79 Pålning Resultat Pålar används när markens hållfasthet är för dålig eller när sättningar kan uppstå, till exempel vid djupa lager av lera. Det finns mantelburna och spetsburna pålar. En spetsburen påle för över kraften genom spetsen till exempelvis berggrund. En mantelburen påle använder till stor del sin mantelyta för att ta upp belastningen. Pålar kan vara tryckta, dragna eller sidobelastade. Att en påle är tryckbelastad menas att den vill förhindra en byggnad att sjunka medan en dragen påle förhindrar byggnaden att flyta upp. Pålar kan utsättas för sidobelastning vid jordbävningar. Oftast slås pålarna ned i marken med en pålkran, enligt Figur Det finns pålar av betong, stål och trä, där betong är det Figur 70. Pålkran 215 billigaste och oftast bästa alternativet Kryprum I den här kategorin av grundläggningar återfinns den gamla tekniken, som har utvecklats och fortfarande används, dock i en mindre omfattning. De olika varianterna är: Öppen plintgrund Det fribärande bjälklaget, i det här fallet ett träbjälklag, vilar på enstaka betongplintar. Då grunden är helt öppen och därmed ventilerad finns ingen större risk för fuktskador. Se Figur Figur 71. Öppen plintgrund 214 Avén, Sigurd. (1984) Handboken Bygg. G, Geoteknik. ISBN s < Stenberg, Fredrik ( ). Husbyggnadskonstruktion. Föreläsning Redovisning och informationshantering i projekteringsprojekt på Jönköpings Tekniska Högskola 217 Nevander, Lars Erik & Elmarsson, Bengt. (2006) Fukthandbok, ISBN s. 194f 73

80 Uteluftventilerat kryprum Här består grundkonstruktionen av murar på betongsulor. Murarna kan vara gjorda av lättbetongblock. Denna konstruktion är i Sverige ofta utsatt för fuktskador. Se Figur Figur 72. Uteluftventilerat kryprum För att förhindra fuktskador måste man undvika att för mycket fukt kommer in samt ventilera utrymmet för att få bort fuktig luft. På sommaren när uteluften är varm och innehåller mycket fukt kyls luften i kryprummet ned av den kalla marken och den relativa fuktigheten (RF) stiger. Fukt kan även komma in på andra sätt: slagregnvatten som rinner in, ytvatten som tränger igenom murarna samt som markfukt. Man måste utforma konstruktionen på rätt sätt för att undvika mögel- och andra fuktskador. Ventilerna måste vara tillräckligt många för att kunna för att få en cirkulation på luften. 219 Det är idag vanligt att lägga en plastfolie (ångspärr) på golvet för att hindra markfukt från att komma in i kryprummet, men studier har visat att plastfolien under vår och sommar hindrar fukten från att kondensera i marken och därmed låta kryprummet torka ut. 220 Inneluftventilerat kryprum Tanken är att göra bjälklaget oisolerat och därmed värma upp kryprummet med inneluften samtidigt som grundbotten och murarna är isolerade. På så sätt sparar man energi och man slipper att grunden kyls ned och få låg relativ fuktighet. Kryprummet ventileras till exempel med en frånluftsfläkt för att suga ut luften. Oventilerat kryprum På samma sätt som det förra alternativet värms utrymmet upp av inneluften. Här bör dock isoleringen i grundbotten vara dränerande så att vatten kan dräneras ned genom den. Då håller sig RF på rätt nivå. Här förutsätts nästan att huset ständigt är uppvärmt. Annars blir kryprummet under en övergångsperiod varmare än inneluften och fukten kan vandra in i huset och orsaka skada. 218 < Nevander, Lars Erik & Elmarsson, Bengt. (2006) Fukthandbok, ISBN s <

81 Torpargrund Begreppet torpargrund används lite slarvigt för många konstruktioner. En riktig torpargrund är ventilerad genom gluggar mellan stenarna som ligger på fast mark. Bjälklaget var dåligt isolerat, vilket gjorde att utrymmet värmdes upp. Även skorstensstocken tillfärde mycket värme. På vintern täpptes gluggarna igen för att minska golvkylan. Platsen man valde att bygga på var oftast på en höjd så att dagvatten inte skulle rinna mot huset. Se Figur Åtgärder mot radon Åtgärder mot markradon vid nybyggnad Figur 73. Torpargrund Kryprum är de bästa alternativen eftersom de nästan inte är någon direkt kontakt med marken och att grunden är så bra ventilerad. Undertrycket bör inte vara mycket större än i kryprummet, då kan radon sugas in i huset. Platta på mark fungerar som ett bra hinder mot radon om det inte finns för mycket sprickor. Betongplatta skyddar även bra mot gammastrålning från marken. Bygg inte källarvåning där det är högriskområde. Vid bygge av suterränghus eller hus med källare måste det vara tätt mellan golv och källarväggar. Helst ska dessa undvikas vid högriskmark. Åtgärder mot markradon vid befintlig bebyggelse Luftomsättningen (ventilationen) i huset ska vara bra. En radonsug kan skapa ett undertryck under huset, även vid platta på mark, så att radonet inte sugs in i själva huset. En radonbrunn består av en större fläkt i en några meter djup brunn i marken vid sidan om huset. Markradon sugs dit och leds ut till uteluften. 222 Genom att kombinera ovanstående åtgärder kan ett mycket bra resultat åstadkommas. Att samtidigt installera mekaniskt från- och tilluftssystem och en radonsug kan till exempel sänka radonhalten med 85 % Nevander, Lars Erik & Elmarsson, Bengt. (2006) Fukthandbok, ISBN Mårdberg, Bo. (1995) Byt 3. ISBN <

82 4.2.6 Färg Målarfärg och andra ytbehandlingsmaterial har som uppgift att: skydda underliggande material mot fukt, kemikalier, mögel och annat, ge en estetiskt tilltalande effekt, samt förhindra missfärgning och nedsmutsning på de underliggande materialen Färg består av bindemedel, pigment, fyllnadsmedel, lösningsmedel och tillsatsmedel. 224 Målning av träfasad i tre steg För en träfasad är följande målningssystem, som är indelat i tre steg att rekommendera, inte minst för att det kan göras med ekologiska färger. 1. Förbehandling. På obehandlat trä vill man först få en hydrofob yta, vilket innebär att vatten hindras att komma i kontakt med träytan. Här används med fördel kinesisk träolja eller någon annan penetrerande grundolja Grundmålning. Grundmålning ska ge ett bestående fuktskydd, hindra ämnen från att missfärga samt skapa en bra vidhäftning till träet och ge bra underlag till täckfärgen. Grundmålningen ska även ge lyster åt färgen. Här kan till exempel linoljefärg, lasyrfärg, täcklasyrfärg och alkydoljegrundfärg 226, 227 användas. 3. Täckmålning. Täckfärgen ska vara det yttre skyddet mot väder, vind och fukt. Färgen skapar en hinna som gör att vattnet rinner av träfasaden. Här är en lämplig produkt latexfärg, som bildar. 228 Målning av träfasad med Falu Rödfärg och andra slamfärger Sedan finns slamfärger med bland annat Falu Rödfärg, som använts i Sverige sedan 1500-talet 229 och därmed är en väl beprövad färg som fungerar mycket bra om den används på rätt sätt. Slamfärger ska inte appliceras vid starkt solljus eller på varma ytor eftersom färgen då torkar för snabbt vilket kan leda till att den fäster för dåligt. Slamfärger ska även målas med tunna lager. En fördel med slamfärg är att den låter träet andas och därmed torka. 230 Sammanställning av olika målningssystem för målning av träfasader Tabell 5 visar olika system som finns för nymålning av träfasader. 224 Burström, Per Gunnar. (2007) Byggnadsmaterial, sid , ISBN s. 424f 225 < < < < < <

83 Tabell 5. Sammanställning av målningssystem som visar vilka som fungerar bäst 231 Förbehandling Grundmålning Täckmålning - Slamfärg (t.ex. Falu Rödfärg) Slamfärg (t.ex. Falu Rödfärg) Linoljegrundfärg Linoljegrundfärg Linoljefärg Penetrerande grundolja Lasyrfärg Lasyrfärg Penetrerande grundolja Täcklasyrfärg/alkydoljegrundfärg Täcklasyrfärg Penetrerande grundolja Alkydoljegrundfärg Alkydoljefärg Penetrerande grundolja Alkydoljegrundfärg Akrylatfärg Uppvärmningssätt 232 Här jämförs några av de vanligaste uppvärmningssystemen, främst ur kostnads- och miljöaspekt Olja Det är vanligt att hus idag värms upp med olja, som är ett fossilt bränsle. Vid förbränning bidrar oljan till ökade miljöfarliga utsläpp. Det positiva med det här systemet är dock att det kräver låg arbetsinsats samt att det är lätt att ändra till exempelvis pellets eftersom det är ett vattenburet system. Att värma upp huset med olja är en dålig idé på grund av de farliga utsläppen samt att priset på olja är ytterst osäkert Elvärme Över villor värms med direktverkande el, som inte tillåter ett nytt uppvärmningssystem utan betydande ändringar i huset. Dessa ändringar borde dock löna sig eftersom priset på el i framtiden är osäker. Det positiva för villaägaren är att både investeringskostnaden och arbetsinsatsen är låga. Negativt är att äldre radiatorer kan ge ojämn värme samt att det kan lukta illa då radiatorerna blir väldigt varma och bränner dammpartiklar. El bör inte användas för uppvärmning då den är av högre kvalitet än till exempel pellets eller fjärrvärme. För att producera elkraft har det gått åt mycket energi. Verkningsgraden för kärnkraft i Sverige är till exempel bara 35 % (194 TWh produceras men bara 68 TWh blir elkraft). El bör därför enbart användas till sådant som verkligen behöver el Värmepump En värmepump kan hämta värme från exempelvis marken, sjöar och berggrunden. Det behöver vara varmare än -8 C för att värmepumpen ska fungera. Investeringskostnaden är hög, men de kommande kostnaderna blir låga jämfört med el och olja. Pumpen 231 < Nero, Kjell ( ). Byggteknik 2. Föreläsning Energihushållning + värme på Jönköpings Tekniska Högskola. 77

84 kräver inte mycket underhåll, men det behövs el för att driva den. Värmepumpen behöver ofta ett komplement då den sällan klarar av hela värmebehovet Fjärrvärme Vid fjärrvärmeproduktion förbränns flis, pellets, sopor med mera i ett värmeverk och vatten värms upp. Vattnet distribueras därefter ut till hushållen genom ledningar under marken. Förbränningen sker under ordnade och miljövänliga former och är därmed ett bra alternativ. Eftersom det handlar om storskalig produktion är fjärrvärme ett billigt alternativ Ved Hela % av Sveriges villor värms huvudsakligen med ved, som är billigt och miljövänligt om man eldar med torr ved. Har man direktverkande el kan en vedkamin vara ett bra komplement de kalla tiderna på året. Att elda med ved kräver en stor arbetsinsats samt lagringsutrymme Pellets Pellets tillverkas av sågspån, bark och annat spill från till exempel sågverk och är därmed ett miljövänligt alternativ. Råmaterialet pressar ihop till små cylindrar som sedan bränns i en panna. Det kräver lagringsutrymme, men mindre arbetsinsats än ved Kostnadsjämförelse Figur 74 visar kostnadsläget för olika uppvärmningssystem i småhus år Genom att byta från eluppvärmning till fjärrvärme kan kostnaderna sänkas med en tredjedel. Figur 74. Kostnadsjämförelse mellan olika uppvärmningssätt < pdf>

85 4.2.8 Jämförelse mellan platsbyggt och elementbyggnad Här ska vi titta lite närmare på de alternativ som finns när det gäller byggnadsmetoder Platsbyggnad Ett annat namn på platsbyggda hus med trästomme är lösvirkeshus. Hela huset byggs på plats. Virket levereras till platsen och kapas där till rätt längder. 234 Formen, oftast L-element 235 och grundskivor med cellplast läggs ut och betongen gjuts. Vad gäller takstolar kan de monteras och sedan lyftas på plats. Se Figur 75. Figur 75. Platsbyggt hus 236 Positivt med att bygga huset på plats är att det alltid går att göra justeringar efter hand. Om några delar inte helt passar ihop går det att lösa. Vid ett bygge utsätts alltid virke, fönster, dörrar med mera för fukt som byggs in i huset så kallat byggfukt och måste kunna torka ut under bygget eller en tid efter att bygget är färdigt Elementbyggnad Här byggs allt från väggar till takstolar på fabrik, vilket innebär bättre klimat vid montering och kortare tid på platsen där huset ska stå, se Figur 76. Eftersom tillverkningen sker inomhus minskar risk för byggfukt. Det finns möjlighet till storskalig produktion eftersom allt tillverkas på fabrik. 238 En studie har gjort för att jämföra platsbyggda gentemot elementbyggda hus. I studien är dock husen gjorda med betongstomme och resultatet bör skilja sig mot hus med 234 < < < Nero, Kjell ( ). Byggteknik 2. Föreläsning Elementbyggande på Jönköpings Tekniska Högskola. 238 Ibid. 79

86 trästomme. Vid elementbyggnad blir det mindre byggavfall. Några negativa aspekter med elementbyggnation är att det krävs mer tid vid projekteringen samt att de fel som uppstår inte upptäcks förrän vid montering och då måste arbetet avbrytas. Fel vid ett platsbyggt hus enklare rättas till. Ur ergonomisk synvinkel upptäcks ingen skillnad mellan de två alternativen. Inte heller ergonomiskt sett är det någon skillnad. 239 Figur 76. Färdiga väggar som ska monteras Byggbranschen Byggprocessen Byggprocessen startar när ett behov av en byggnad uppstår. En byggherre vill för egen räkning uppföra byggnaden och arbetar ihop ett förfrågningsunderlag (FU). I FU finns ritningar och beskrivningar som visar hur byggnaden ska se ut och hur den ska utformas. Byggherren, som nu blir en beställare skickar ut FU till entreprenörer, byggföretag, som börjar räkna på vad det kommer att kosta dem att bygga. Byggföretagen skickar sedan till beställaren in ett anbud där det står vad det kommer att kosta för dem att uppföra byggnaden. Beställaren väljer den entreprenör som är billigast och de skriver ett kontrakt. Entreprenören bygger huset och lämnar sedan över det till beställaren. Nu är det upp till beställaren att förvalta byggnaden. Totalentreprenad En entreprenör kan vara totalentreprenör. Detta betyder att byggherren i programskedet först gör de undersökningar som behövs för att ta reda på vilka krav som ska ställas på den färdiga byggnaden. Kraven beror på vilken uppgift byggnaden ska ha, alltså vilken verksamhet som ska rymmas däri. Därefter sker upphandlingen av totalentreprenör. Totalentreprenören ska sedan genom göra den så kallade projekteringen, vil- 239 < <

87 ket innebär att utforma byggnaden så att den klarar de krav som ställs. Efter det kan själva bygget, produktionen, börja. En totalentreprenör har alltså ansvar för både funktion och utförande. Figur 77 visar översiktligt hur byggprocessen ser ut vid en totalentreprenad. Figur 77. Byggprocessen vid totalentreprenad 241 Generalentreprenad och delad entreprenad Vid en generalentreprenad är det byggherren som, med hjälp av konsulter, arbetar fram ritningar vid projekteringen. Sedan upphandlas entreprenörer och om de är en entreprenör som får ansvaret att bygga kallas det för en generalentreprenad. Generalentreprenören kan i sin tur anlita entreprenörer som ska installera ventilation, el eller något annat. Dessa kallas underentreprenörer. Om det är flera entreprenörer som av beställaren får ansvar kallas det för delat entreprenad. Figur 78 visar byggprocessen vid en general- eller delad entreprenad. 242 Figur 78. Byggprocessen vi general- eller delad entreprenad AMA Allmänna material- och arbetsbeskrivning AMA är en serie böcker med tusentals beskrivningar av beprövade tekniska lösningar. Det finns Hus AMA, Anläggnings AMA, VVS AMA, Kyl AMA och El AMA. Beställaren skriver i sitt FU vilka lösningar i AMA som ska gälla. Se Figur Figur 79. Hus AMA Nordstrand, Uno. (2004) Byggprocessen, ISBN s Ibid. s. 60f 243 Ibid. s < <

88 Stora byggföretag i Sverige Sverige domineras av tre stora byggföretag, nämligen Skanska, NCC och Peab. Dessa tre företags verksamheter i Sverige hade år 2007 ungefär lika stor omsättning (runt 30 miljarder kr) och ungefär lika många anställda (runt ). Utomlands är dock Skanska, med över 100 miljarder kr i omsättning och nästan anställda, överlägset störst. 246 Skanska, se Figur 80, är ett klassiskt svenskt företag som bildades redan 1887 som Skånska Cementgjuteriet och fick första utlandsuppdraget Figur 80. Skanska 248 NCC, se Figur 81, bildades 1988 vid en sammanslagning av företagen ABV och JCC. Dessa företag bildades i sin tur av äldre företag. 249 Figur 81. NCC 250 Peab, se Figur 82, startade 1959 då bröderna Erik och Mats Paulsson, som då var 16 respektive 14 år och hjälpte lantbrukare med renhållning bland annat. 251 Figur 82. Peab 252 Alla tre företagen arbetar med liknande områden. Det handlar om bygg- och anläggningsverksamhet, fastighetsaffärer, bostadsutveckling med mera Aktörer i småhusbranschen Det finns många företag som specialiserat sig på småhus för privatpersoner. Inte sällan ingår allt från grundläggning till ytskikt inne i huset. Man kan antingen köpa materialet och själv ansvara för montering, eller så låter man byggföretaget sköta bygget som en totalentreprenad. Några av de i Sverige verksamma företag som enbart eller till stor del sysslar med småhus för privatpersoner: Mjöbäcks Entreprenad AB med varumärket Mjöbäcksvillan Myresjöhus Smålandsvillan Älvsbyhus Trivselhus Hjältevadshus Modulenthus Värsåsvillan Borohus 246 < < <skanska.se/images/logo/logo-top.gif> < <ncc.se/media/img/ncc.gif> < <peab.se/images/logo.gif>

89 4.3 Ritning Det är en sak att veta mycket om husbyggnadsteknik, men för att dela med sig av det måste ritningar framställas, helst på rätt sätt så att alla kan förstå dem. Ritningar behövs, inte minst för att få bygglov. Det finns olika typer av ritningar, som vi kommer att se Ritningstyper Nybyggnadskarta och situationsplan En nybyggnadskarta är en ritning som visar befintliga byggnader, fastighetsgränser samt höjdmarkeringar på gatan, färdigt golv, anslutningar till vatten- och avloppsledningar med mera. Denna ritning tar kommunen fram. Skala 1:400. En situationsplan, som skickas in vid bygglov, är grundad på en nybyggnadskarta. Byggnadens placering och mått samt förhållande till befintliga byggnader ska framgå. 253, Fasadritningar Dessa ritningar visar hur fasaderna kommer att se ut åt olika håll, till exempel åt fyra väderstreck eller entré, baksida och två gavlar. Oftast används skala 1:100. Se Figur Snitt Figur 83. Fasadritning För att veta hur huset ser ut inuti måste man göra snitt, genomskärningar, genom huset. Här nedan visas exempel på ritningar. 253 < aspx> < Hamrin, Gösta. (1996) Byggnadsritning Ritsätt och ritregler, ISBN s

90 Planer är horisontella snitt genom hus och man ser huset uppifrån. Vanligtvis brukar tjocklekar på innerväggar visas på planer. Skala 1:100 eller 1:50. Se Figur Figur 84. Planritning Elevationer är vertikala snitt som används för att visa stommen, till exempel hur reglarna i en trästomme sitter. Skala 1:50. Se Figur Figur 85. Elevationsritning 256 Hamrin, Gösta. (1996) Byggnadsritning Ritsätt och ritregler, ISBN s Ibid. s

91 Sektioner är i stället vertikala snitt och man ser huset eller delar det från sidan. Dessa ritningar kan vara mer eller mindre detaljerade, och visar exempelvis hur en yttervägg är uppbyggd. Skala 1:100 eller 1:20. Se Figur Figur 86. Sektionsritning Detaljer är antingen horisontella eller vertikala snitt och visar delar som behöver förtydligas. Skala 1:10, 1:5 eller 1:1. Se Figur Hamrin, Gösta. (1996) Byggnadsritning Ritsätt och ritregler, ISBN s Ibid. s

92 4.3.2 Ytmarkeringar Figur 87. Detaljritning Följande markeringar används för att visa material i byggnadsritningar, se Figur 88. Figur 88. Ytmarkeringar som visar byggmaterialet 86

93 4.3.3 Text Resultat Texten ska vara lättläst, enhetlig och tydlig. Ett speciellt teckensnitt används, se Figur 89. Vanligen används versaler ( stora bokstäver ). Figur 89. Teckensnittet som används på byggritningar Texthöjderna ska väljas i följande serie: 2,5 3, mm. Rubriker kan till exempel göras 5 mm, Figurtext 3,5 och annan text 2,5 mm. Viktigt att tänka på är att dessa ritningar ska kunna läsas av alla ute på en byggarbetsplats Linjer För att göra ritningen förstålig måste linjerna se ut på rätt sätt. Linjer kan vara olika grova, men de kan också vara heldragna, streckade, punktstreckade och så vidare. Heldragen linje: En grov heldragen linje används vid synliga konturer och kanter samt vid måttgränsmarkeringar. En fin heldragen linje används som regel vid resten av fallen, till exempel vid gräns mellan materialskikt samt måttlinjer. Streckad linje: En grov streckad linje används för dolda konturer och kanter bortom snittet. Punktstreckad: En grov punktstreckad linje används för snittlinjer samt synliga konturer och kanter hitom snittet. En fin punktstreckad linje används för brottlinjer, centrumlinjer och liknande. Dubbelpunktstreckad linje: En grov dubbelpunktstreckad linje används för dolda konturer och kanter hitom snittet. För detaljerad förteckning över linjetyperna, se boken Byggnadsritning Hamrin, Gösta. (1996) Byggnadsritning Ritsätt och ritregler, ISBN s Ibid. s

94 4.4 Lagstiftning och avtal Den blivande husägaren har rättigheter och skyldigheter, som allt annat. Boverket är den myndighet som har övergripande ansvaret för byggandet i Sverige. Detta gör de genom bland annat Boverkets Byggregler (BBR), Boverkets Konstruktionsregler (BKR), Plan- och Bygglagen (PBL) och Byggnadsverkslagen (BVL) Plan- och bygglagen (PBL) PBL innehåller bestämmelser om kommunens planläggning av mark och vatten bygglov, rivningslov och marklov tillsyn och kontroll av byggnadsarbeten Kommunens planer Alla kommuner ska ha en översiktsplan över hela kommunens yta, se Figur 90 som visar en del av en sådan. På översiktsplanen ska kommunen rita och skriva in åtgärder som planeras och hur de ska göra det så att inte miljön och annat drabbas genom att följa Miljöbalken. Översiktsplanen är vägledande för kommunens framtida planering och inte bindande. Figur 90. Översiktsplan < Nordstrand, Uno. (2004) Byggprocessen, ISBN s.50 88