Individen och klimatpåverkan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Individen och klimatpåverkan"

Transkript

1 Individen och klimatpåverkan Projektarbete i kursen 3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld KTH april 2007 Marina Backer Skaar Camilla Grunditz

2 Innehåll Sid Syfte 3 Inledning 3 Kartläggning av hushållens klimatpåverkan 3 Projektet Konsumera smartare 4 Matens påverkan 6 Våra möjligheter att minska koldioxidbelastningen 10 Hemmet 10 Resan 12 Butiken 13 Kan vi ändra vårt beteende i hållbar riktning? 14 Slutsatser 14 Referenser 15 Bilderna på framsidan är från Microsoft ClipArt. 2

3 Syfte Syftet med denna rapport är att kartlägga ett hushålls klimatpåverkan i Sverige, visa vilka möjligheter som finns att minska koldioxidutsläppen och att diskutera om detta är möjligt inom ett 20-årsperspektiv. Rapporten utgör en sammanställning av information tillgänglig på hemsidor och i rapporter och vill ge exempel på hur frågarna kan belysas. Inledning Jorden blir allt varmare och varmare. Det är främst våra utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen och andra växthusgaser som metan, dikväveoxid och fluorföreningar som är boven i dramat. Vägtrafiken och vår energianvändning står för största delen av utsläppen. Den ökade värmen får negativa konsekvenser för miljön och ekosystemen och det räcker med en temperaturökning på några få grader för att hela jordens klimatsystem ska sättas ur spel (35). De ökande halterna av växthusgaser väntas leda till att den globala medeltemperaturen vid jordytan ökar med 1,4 5,8 grader perioden Havsytan kan komma att stiga med upp till 88 cm och nederbörden förväntas öka, dock inte överallt på jorden (36). Varje svensk släpper idag ut 6 ton koldioxid per år. Världsgenomsnittet är 4 ton per år. Om den globala uppvärmningen ska begränsas måste den siffran ner till 2,8 ton koldioxid per år - detta motsvarar vad en vanlig svensk familjebil släpper ut på 1500 mil.(1) Koldioxidutsläppen är lägre i Sverige än i många andra industriländer räknat per capita. Jämfört med u-ländernas koldioxidutsläpp är dock utsläppen i såväl Sverige som övriga delar av den industrialiserade världen mycket stora. Effekterna på jordens klimat skulle öka drastiskt om alla länder i världen började släppa ut koldioxid i samma omfattning som industriländerna. Se figur 1. Kartläggning av hushållens klimatpåverkan Idag står hushållen för mer än hälften av alla utsläpp av koldioxid (3). För att framställa de varor och tjänster som konsumeras i hushållen krävs resurser i form av material och energi. Detta ger upphov till utsläpp, avfall och transporter. Denna energianvändning kallar man indirekt energi och uppkommer indirekt beroende på efterfrågan av varan. Direkt energi används i själva hushållet, d v s till uppvärmning, hushållsel och bensin. Den indirekta energin svarar för minst hälften av ett hushålls totala energianvändning, ofta betydligt mer, och det är därför en viktig sak att ta hänsyn till i försök att minska hushållens miljöpåverkan. (4) 3

4 Figur 1. Koldioxidutsläpp i ton per capita för utvalda länder och världsdelar. (2) Det finns olika metoder att mäta klimatpåverkan. Ett sätt är med EAP (Energy Analysis Program)-modellen, som är framtagen av en forskargrupp vid Groningens universitet i Holland (5). Detta livscykelbaserade datorprogram bestämmer energianvändning och växthusgasutsläpp relaterat till hushållens konsumtion. Databasen innehåller data om energianvändning och utsläpp av växthusgaserna koldioxid, metan och dikväveoxid för olika material, ekonomisk sektor, handel, tjänster, transporter och avfallsbehandling. Med hjälp av statistik från SCB har databasen modifierats av forskare vid KTH och FOI för att spegla svenska förhållanden och innehåller ca 350 poster som i stort täcker alla hushållsutgifter (6). Genom databasen kan man få fram den indirekta energianvändningen för olika varor beräknad i energiintensitet (MJ per krona). (4, 7) Projektet Konsumera smartare En konkret tillämpning av EAP-modellen görs i projektet Konsumera smartare minska växthuseffekten som drivs inom Stockholms stads handlingsprogram mot växthusgaser. Genom medverkan av 40 hushåll ska man undersöka om det är möjligt att förändra konsumtion och livsstil hos hushållen så att de blir mer energi- och resurssnåla och därmed minskar sina koldioxidutsläpp. En central del är att försöka bli en mer medveten konsument som tänker efter före varje köp. 4

5 Tanken är att mäta de totala utsläppen av växthusgaser som hushållen lämnar ifrån sig. Det unika med undersökningen är att man även mäter den indirekta energin som finns dold i alla varor och tjänster man köper. Mätningen omfattar all konsumtion av varor och tjänster, inte bara el, bränsle, transporter och uppvärmning utan även mat, kläder och boende. Under tre månader registreras alla inköp, fasta avgifter och vardagsaktiviteter för varje hushåll. Beloppen i kronor omvandlas till energi och koldioxidutsläpp med hjälp av EPAprogrammet och databasen. Resultatet av detta blir hushållets aktuella växthusgasprofil. (6, 8, 9) Projektet har nu pågått i två år och första etappen har nyligen avslutats (10). För hushållen som deltog varierade utsläppen mellan och kg koldioxid per person och år. Genomsnittet var kg. I figur 2 visas en typisk växthusgasprofil för en familj i villa. I Rekreation och kultur ingår bl a fritidsresor (t ex med flyg), tv, tidningar, kommunikation och ev. fritidshus. Transporter omfattar egen bil och t ex SL-kort. I Bostad ingår bl a uppvärmning, el, reparationer, hyra och avgifter. Denna familj släpper ut kg koldioxid per år eller kg per person och år, vilket alltså är lägre än genomsnittet CO2 (kg) Mat Förbrukningsvaror Hushållstjänster Kläder, skor Möbler Hälsa, sjukvård Transporter Rekreation, kultur Bostad Figur 2. Typisk växthusgasprofil för ett hushåll med 4 personer i villa. Totalt utsläpp kg per år eller kg per person. (11) Figur 3 visar hur de olika posterna fördelar sig procentuellt räknat på ett medelvärde för de 40 deltagande hushållen. 5

6 1% 5% 6% 2% 2% 16% 25% 26% 17% Mat Bostad Rekreation, kultur Förbrukningsvaror Hushållstjänster Kläder, skor Möbler Hälsa, sjukvård Transporter Figur 3. Procentuell fördelning av de olika utsläppsposterna för koldioxid. (i ref 10) Det framgår här att mat, bostad, rekreation och kultur samt transporter står för de största delarna. Den post som överraskar mest är maten som står för ca 25 procent hushållens totala koldioxidutsläpp. Orsaken till att maten utgör så stor del är den stora mängd fossila bränslen som används när maten produceras och transporteras till matbutiken (9). Utsläpp direkt knutna till mat kommer att studeras närmare under nästa rubrik. Några saker som kan noteras är: En högre inkomst ger högre utsläpp. Singelboende ger mer utsläpp per person än flerpersonshushåll. Nästan hälften av Sveriges hushåll är ensamhushåll. Vegetarisk kosthållning ger mindre utsläpp än animalisk. Semester med tåg minskar kraftigt utsläppen jämfört med flyg. Matens påverkan Livsmedelssektorn står idag för mer än en fjärdedel av utsläppen av växthusgaser i det svenska samhället (33). Det är därför ett viktigt område att ta hänsyn till i jakten på minskade utsläpp. Ett sätt att se hur maten påverkar miljön är genom MenuTool (12) som är en prototyp till ett interaktivt verktyg. Med hjälp av MenuTool kan man få information om hur stora utsläpp av klimatpåverkande gaser olika livsmedel och hela måltider orsakar under produktion och transport och samtidigt få veta näringsinnehållet. Energiåtgången i hela produktionsledet för varje livsmedel samt för matlagningen visas. 6

7 MenuTool har sitt ursprung i ett forskningsprojekt där man dels ville ta reda på hur stor energianvändning hushållens matkonsumtion orsakade från jord till bord räknat, dels om hushållen skulle kunna förändra sin kost så att den blev mindre energikrävande (13, 14). Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande) anslog medel för att göra en prototyp till ett interaktivt verktyg för miljöanpassad måltidsplanering, MenuTool. Projektet startade år 2005 och skall avslutas juni Det övergripande målet är att göra så att storkökspersonal, skolbarn och intresserade hushåll ska kunna se den miljöbelastning som olika måltider har orsakat i produktionskedjan och att kunna relatera den till sin egen kost. Forskning har nämligen visat att just återkoppling på det egna beteendet är oerhört viktigt om information skall kunna leda till varaktiga beteendeförändringar. MenuTool sätter fokus på klimatförändringen och hur man kan minska sina bidrag till den. Syftet med utvecklingen av en prototypversion är att utvärdera programmet och därefter besluta om inriktningen på en fortsatt satsning. Beräkningar för hur mycket energi som gått åt för att producera en lång rad olika livsmedel har tidigare gjorts (13). I MenuTool har dessa resultat använts och kompletterats med de utsläpp av växthusgaser som sker när maten odlas, bereds, transporteras, lagras och tillagas. Alla växthusgaser har viktats ihop till koldioxidekvivalenter (mått på mängd växthusgas där bidraget från varje enskild gas har räknats om till den mängd koldioxid som har samma inverkan på klimatet). Nedan visas några diagram för hur stora utsläpp vissa livsmedel orsakar före tillagning. Diagrammen är gjorda med hjälp av MenuTool (12). Figur 4. Växthusgasutsläpp (g CO 2 -ekvivalenter) för 100 g av frukter och grönsaker före eventuell tillagning (12). 7

8 Figur 5. Växthusgasutsläpp (g CO 2 -ekvivalenter) för 100 g av valda mejeriprodukter och fetter samt ägg före eventuell tillagning (12). Figur 6. Växthusgasutsläpp (g CO 2 -ekvivalenter) för 100 g av fisk, kött och kikärtor före tillagning (12). 8

9 Figur 7. Växthusgasutsläpp (g CO 2 -ekvivalenter) för en portion av potatis, pasta och ris före tillagning (12). I figur 4 kan man se att växthusodlade grönsaker som tomat, gurka, paprika och isbergssallad är de stora miljöbovarna med drygt tolv gånger högre utsläpp än motsvarande frilandsodlade grönsaker. Under vinterhalvåret är alltså svenskodlade morötter och vitkål att föredra ur klimatsynpunkt. När det gäller frukt ger äpplen importerade från annan kontinent 2,5 gånger högre utsläpp än svenska äpplen. Vindruvor från annan kontinent samt bananer ger 2,8 respektive 3,5 gånger högre utsläpp än äpplen från Sverige. Figur 5 visar utsläppen för mejeriprodukter, fetter och ägg. Bland mejeriprodukterna ger ostarna klart största utsläppen. Det går åt tio liter mjölk till ett kilo ost (15). Smör är det fett som orsakar mest utsläpp eftersom det har animaliskt ursprung. Ägg är inte så farligt ur ett klimatperspektiv. Höns är nämligen effektiva foderomvandlare och de släpper inte heller ut så mycket metangas (16). I figur 6 jämförs tre olika sorters fiskfiléer, sej (fryst), lax och torsk. Laxen är oftast odlad, en process som ger mycket utsläpp. Det krävs bränsle att fånga foderfisk som transporteras till fabrik där den mals ner innan den körs till odlingarna. Det är bättre med viltfångad fisk som sej och torsk. Men vissa fiskar kräver mycket bränsle vid fisket, t ex torsk, som också riskerar att utrotas (16). Man ska också ta hänsyn till att frysning ger extra energiåtgång och därmed utsläpp. När det gäller kött är nöt den värsta klimatboven. Nötdjur ger stora metangasutsläpp och har inte utfodrats med foder som transporterats långt och som krävs fossila bränslen vid 9

10 tillverkningen (15, 16). Lamm, gris och kyckling är bättre alternativ sett ur utsläppssynpunkt. Bäst är hjortköttet, hjortar har betat själva. Det allra bästa alternativet i diagrammet är vegetariskt, kikärtor, som bara ger en bråkdel av utsläppen från fisk och kött, hjortköttet undantaget. Att äta baljväxter direkt är betydligt mer energieffektivt än att använda dem till foder till djur som sedan ska ätas av människor. Jämförelsen mellan potatis, pasta och ris (alla okokta) i figur 7 visar att ur klimatsynpunkt är potatis att föredra framför ris och pasta. Sammanfattningsvis är matens värstingar (16): Flygtransporterat Grönsaker odlade i växthus uppvärmt med fossila bränslen Odlad fisk, p g a foderframställningen. Nötkött, p g a stora metangasutsläpp och foder fraktas. Det finns en reell och viktig möjlighet för konsumenterna att påverka utsläppen av växthusgaser. Själv kan man minska utsläppen man orsakar genom maten med 20-30% (16). Idag är det svårt att jämföra olika livsmedels utsläpp. En koldioxidmärkning kan dock vara på gång som ett tillägg till Kravmärkningen (17). Våra möjligheter att minska koldioxidbelastningen Vilka möjligheter har man då som individ att minska koldioxidutsläppen? Här är några enkla vardagstips sammanställda - för hemmet, resande och slutligen våra inköp. Hemmet (ref 18-23, 28) Energibelastningen går att minska med ett par enkla knep som dessutom snabbt ger pengar i plånboken. Sänk inomhustemperaturen med 2 grader! Hälften av energin vi förbrukar hemma går till uppvärmning. Genom att sänka temperaturen 2 grader minskar energianvändningen med 10 procent - för en normalvilla blir det ca kr per år. Minskar man dessutom temperaturen till 15 grader på natten och t ex vid resor, mår såväl ekonomi som inomhusväxter bättre. Persienner kan fällas ner nattetid och värmeelement bör inte stängas inne av gardiner eller möbler. Vädra gärna snabbt med tvärdrag snarare än att ha fönstret på glänt hela tiden. Se också över tätningslister i fönstren eller installera moderna fönster med isolerglas. Då försvinner kallras och buller. En värmepump kräver en tredjedel så mycket energi som elvärme. Ännu hellre bör fjärrvärme användas om möjlighet finns. Solenergi kan dessutom omvandlas till såväl värme som varmvatten via en solfångare. 10

11 I köket Frosta av frysen minst ett par gånger om året och håll rätt temperatur plus 5 grader i kylskåpet och minus 18 i frysen. Sätt inte in varm mat direkt i kyl eller frys utan ställ matbehållaren i vatten istället. Tina gärna den frysta maten i kylskåpet. Använd också plana kastruller vid matlagning och använd vattenkokare för att koka eller värma vatten istället för spisplattan. Stäng också av plattan efter halva koktiden vid kokning av grönsaker - de blir färdiga på eftervärmen utan att koka sönder. Varmvattenkonsumtion Byt till vattensparande munstycke för dusch och tappkranar. En varm dusch istället för bad spar energi. Fyll hela tvättmaskinen och diskmaskinen före tvätt och disk. Använd ekonomiprogram och tvätta inte vid högre temperatur än rekommenderat. Byt packning på droppande kranar. En droppande kran kan dra lika mycket vatten som en dusch per dag. Koppla disk- och tvättmaskiner till kallvattenkranen eftersom maskinernas program själva värmer. Isolera också gärna varmvattenberedaren med en filt. Belysning Byt till lågenergilampor! De är 5 gånger så effektiva och håller 10 gånger längre. Ett normalt hushåll kan tjäna några hundra kwh om alla glödlampor byts ut, närmare en tusenlapp. Per lågenergilampa blir det en vinst på 200 kr (beräknat på lampans livstid). Glöm inte heller att släcka lampan efter dig! Övrig elanvändning Lufttorka tvätten så mycket som möjligt! Undvik torkskåp och torktumlare. Häng tvätten i tvättrummet och använda luftavfuktare för att leda bort fukt. Stäng av alla elektriska apparater istället för att ha dem i standby-läge. Enligt amerikanska beräkningar står elektriska apparater i standby-lägen för ca 5 procent av hushållens totala energikonsumtion. Vid köp av nya vitvaror och hushållsapparater, titta på energimärkningen. För kylskåp, frys, tvättmaskiner, diskmaskiner och spisar gäller att varor som tillhör energiklass A sparar mest el. Minska gärna användningen av engångsprodukter, använd istället returpappersprodukter. Att återvinna papper kräver procent mindre energi än att tillverka nytt. Därtill sparar man även skogen från avverkning. Bidra också gärna med att plantera ett träd ett ensamt träd absorberar nästan 1 ton koldioxid under sin livstid och ger en skön skugga. Välj Grön El! Den gröna elen blir mer och mer tillgänglig. I Sverige produceras förhållandevis lite energi från fossila bränslen, det mesta kommer från vattenkraft och kärnkraft. Tidvis importeras dock el från t ex dansk och polsk kolkraft, med tillhörande stora utsläpp av koldioxid som följd. Därför är det en enkel och bra miljöåtgärd att välja el som uppfyller kraven för Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval. Det gynnar utvecklingen av förnyelsebara energikällor! 11

12 Resan (ref 24-27) Ta cykeln! För många korta resor är cykeln ett överlägset alternativ - den går snabbt, är billig och lättparkerad. Den enda energi som förbrukas är din egen - perfekt motion! En person med 5 km till jobbet som cyklar istället för att köra bil minskar utsläppen av koldioxid med ca 700 kg per år. Ta bussen och tåget! När någon annan kör kan du läsa, sova eller bara koppla av. Provåk någon dag och jämför restid och grad av avkoppling. Planerar du att åka långt med bilen? Ta en titt på möjligheten att åka tåg! Om bil behövs vid resmålet kanske tåg plus hyrbil kan vara ett alternativ. Och för resor på kontinenten är biltåg både prisvärt och bekvämt. Åk tåg istället för att flyga. Flyget är det mest miljöbelastande transportslaget räknat per personkilometer. Flygets utsläpp är en av de snabbast växande källorna till klimatförändringar. En flygresa på 60 mil ger upphov till närmare 100 kg koldioxid per person. Utsläppen per person från en tågresa motsvarande sträcka (där tåget drivs av miljömärkt el) är endast 4 gram! Se nedan en resa Stockholm-Göteborg med uppgift från SJs miljökalkyl. Utsläppen gäller för 1 passagerare där flyget har en beläggningsgrad på 65 procent och tåget (X2000) 50 procent. Tåget kör på Bra Miljöval El. Ämne Tåg (gram) Flyg (gram) Koldioxid 2, Kväveoxider 0, Kolväten 0,01 32 Bli därför en miljövänlig resenär - undvik flyget! Flyg bara när du behöver och undvik korta flygresor. Fundera på hur och vart du reser. Värt att notera är att idag svarar nöjesresor för 60 procent av flygtrafiken. Våra resor är stora fossilbränsleslukare där flyget och bilen är värst. En tredjedel av koldioxidutsläppen i Sverige kommer från trafiken. Trots att bilarna blir mer bränsleeffektiva, ökar dessutom utsläppen eftersom bilismen fortsätter att öka. Bilen är dyrare än du tror En medelbil kostar ca kr per månad. Om du inte har dagligt behov av bil kan det vara en god affär att dela med andra. Att vara med i en bilpool kan vara ett alternativ eller att hyra bil vid långresor. I Schweiz finns världens största bilpool där medlemmar delar på bilar! Även i Sverige får fler och fler upp ögonen för detta alternativ till egen bil. Idag finns ca 50 bilpooler spridda över landet. Bildelning i någon form är ett intressant alternativ om du behöver bil då och då eller som alternativ till en andra bil i hushållet. Beräkningar visar på en brytpunkt kring mil som årlig körsträcka. Kör du mindre än så lönar det sig att sälja bilen. Hyrbil lönar sig om du inte kör mer än mil per år, och/eller om du kör sällan men lång sträcka på kort tid. 12

13 Måste du ha bil - samåk gärna eller dela bil Börjar du samåka halveras bränslekostnaden och utsläppen. Om fyra personer som tidigare rest var för sig, samordnar sina resor minskar utsläppen med 75 procent. Vid köp av bil, välj rätt! Genom att välja en mindre bil med liten motor kan du sänka bränsleförbrukningen, och därmed utsläppen av koldioxid, med hela 20 procent (var femte tank gratis!). Hur man kör är också viktigt Med små förändringar i körstil går det att sänka bränsleförbrukningen med procent. Undvik ryckig körning, håll avstånd! Kör med framförhållning - undvik stopp. Använd höga växlar och motorbromsa. Dämpa farten, planera resorna, håll koll på bränsleförbrukningen. Välj rätt resväg, rätt tidpunkt och kör inte på tomgång. Använd gärna motorvärmare, ta av takboxen, undvik onödig last i bilen och serva bilen regelbundet och kontrollera trycket i däcken. Rätt tryck kan minska bränsleförbrukningen med över 5 procent. Slutligen är den mest energisnåla bilresan förstås den du inte gör! Butiken (ref 28-33) Vår konsumtion av mat, kläder och möbler har en betydande påverkan på miljön. Alla varor måste såväl produceras som transporteras varför våra inköp har en stor inverkan på storleken av utsläpp. Bara livsmedelssektorn står för en fjärdedel av utsläppen av växthusgaser i samhället, där transporter utgör en betydande del (34). Märke eller typ av produkt har också inverkan på energiåtgången. Ta därför om möjligt reda på varans energiförbrukning under sin livscykel. En produkt av återvunnet material är t ex sannolikt energisnål - och kan återvinnas igen. Intresset för s k miljöanpassad produktutveckling blir allt större inom näringslivet, något som ökar om fler frågar efter produkternas miljöbelastning, t ex transportsätt och möjligheter till återvinning. Ett enkelt sätt att välja produkter med mindre miljöbelastning är att välja miljömärkta varor, t ex Svanen och Bra miljöval. Titta på var varorna i butiken kommer ifrån. I de flesta fall är det minst miljöbelastande att välja lokalt producerade varor. Köp mer färsk mat och mindre kött. Frusen mat kräver nämligen ca tio gånger mer energi än färsk, och metan som den näst största växthusgasen, härstammar i varje andetag från boskapsbeståndet. För elapparater och elmaskiner, välj de mest energieffektiva produkterna. Vid köp av vitvaror drar energiklass A minst energi. Handla gärna i kvarteret där du bor - istället för en stormarknad utanför stan. Den korta bilresan till och från köpcentrumet kan i värsta fall ge upphov till lika stora utsläpp av koldioxid per kg av en vara som en lastbilstransport från Tyskland. Förpackningarna, slutligen, är en stor bov. Genom att minska soporna med 10 procent minskas koldioxidutsläppen med ca 600 kg. Tänk på att det är vi som konsumenter som avgör vilka produkter som ska finnas i butiken! Det gäller att försöka bli en mer medveten konsument som tänker efter före varje köp. Redan vid inköpstillfället gör man ett val som får betydelse för hur mycket energi- eller koldioxidutsläpp man bidrar med. 13

14 Kan vi ändra vårt beteende i hållbar riktning? De ovan föreslagna tipsen och åtgärderna är inte realistiska att genomföra för alla idag. Att ändra på sin livsstil tar tid och det krävs både kunskap och engagemang att leva mer resurssnålt. Enkla förändringar som de flesta kan göra dock är att minska på bilkörningen och utlandsresorna, äta mindre kött och mer grönsaker efter säsong samt ersätta varor med tjänster (4). Hur ska vi då kunna ändra vårt beteende i hållbar riktning de närmaste 20 åren? Det grundläggande för alla måste vara att komma till insikt om att en klimatförändring redan håller på att inträffa på grund av vår nuvarande livsstil. Det krävs att vi gör något om våra barn och barnbarn ska kunna fortsätta leva i en bra miljö. Det är dock viktigt att man ser positivt på problemet, att det faktiskt går att göra något åt det och att även små förändringar gör nytta. Huvudsaken är att det görs nu. För varje individ gäller det att försöka tänka långsiktigt och inse konsekvenserna av sitt handlande, i hemmet, på resan och i butiken. Det är viktigt att förstå värdet av kvalitet snarare än kvantitet. Det kan t ex gälla att köpa svenska äpplen istället för importerade som ofta är omogna och näringsfattiga. Ett annat exempel kan vara att köpa en dyrare tröja istället för två billigare. Eftersom energiåtgången vid tillverkningen är ungefär densamma per tröja (4) sparar man då in hälften. För att hjälpa till med nödvändiga beteendeförändringar är det troligen viktigt att politikerna visar att frågan är av största betydelse. Detta kan t ex göras med hjälp av information eller ekonomiska styrmedel i form av t ex bidrag och skattelättnader. Här kan nämnas det nyligen införda bidraget från staten vid köp av miljöbil. Kanske kan man också skapa ett mode i att handla och leva miljövänligt? Ett exempel på att detta är möjligt är användandet av cykelhjälm som till slut slagit igenom när det blivit mode. Azar m fl. (34) går ett steg längre. I en rapport beskriver de en vision för år 2050 där värderingarna bygger på en större ekologisk medvetenhet. Detta skulle kunna leda till att materiell konsumtion blir mindre viktig till förmån för fritid och mindre stress. Kanske blir musik, filmer, fotbollsmatcher, promenader i skogen och skönlitteratur viktigare är stora bilar? Förhoppningsvis kan detta bli verklighet. 14

15 Slutsatser Hushållen står för mer än hälften av alla utsläpp av koldioxid i samhället. Ett hushålls utsläpp av växthusgaser kommer främst från mat, bostad, rekreation och kultur samt transporter. Matens värstingar är flygtransporterat, grönsaker odlade i växthus, odlad fisk samt nötkött. Möjligheter för hushållen att minska koldioxidutsläppen kan framförallt vara att se över uppvärmningen av bostaden, minska på flyg- och bilresor och vara medvetna konsumenter i butiken. För att kunna ändra vårt beteende till ett mer klimatvänligt måste varje individ försöka börja tänka mer långsiktigt och inse konsekvenserna av sitt handlande. Det gäller att se positivt på problemet och förstå att även små åtgärder gör nytta. Referenser All länkar besöktes under mars-april Karlsson, R och Carlsson-Kanyama, A. (2002) Mindre miljöpåverkan från hushållens konsumtion på Södermalm? Möjligheter till en energisnålare livsstil. Pdf. Möjligheter till energisnålare livsstil. Populärvetenskaplig sammanfattning av en studie gjord inom ToolSust-projektet. Arbetspapper. Finns på 5. Benders M.J., Wilting H.C., Kramer K.J.& Moll H.C. (2001) Description and application of the EAP computer program för calculating life-cycle energy use and greenhouse gas emissions of household consumption items. International Journal of Environment and Pollution, 15 (2), Carlsson-Kanyama, A., Karlsson, R., Kok, R. and Moll, H. (2002) Household metabolism in the five cities. Pdf. Swedish National Report - Stockholm. FMSrapport 177. FOI-S-0796-SE. Finns på Köpvanorna styr utsläppen. DN 8 april 2007, s

16 13. Carlsson-Kanyama A., Pipping Ekström M. och Shanahan H. (2003) Food and life cycle energy inputs: Consequences of diet and ways to increase efficiency. Ecological Economics, 44, Shanahan H., Carlsson-Kanyama A., Pipping Ekström M. (2003) Exploring Opportunities for Eco-sound Food Habits: Households and Researchers in Partnership. Kappa Omicron Nu FORUM, 14 (1) Så äter du klimatvänligt i påsk. DN 5 april 2007, s &lngArticleId= Biltur för matköp tär på miljön. DN 10 april 2007, s Azar C., Lindgren K. & Heino E. (1998) Energiläget år Klimatdelegationen, rapport 4894, Naturvårdsverket, Stockholm, citerad i Carlsson-Kanyama, A. och Linden, A-L. (2002) Hushållens energianvändning. Värderingar, beteenden, livsstilar och teknik. Pdf. FMS-rapport 176. FOI-S-0426-SE

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag.

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Det är lätt att vara energismart, bara man vet hur. Vi vet att många idag vill leva lite energismartare både för den egna hushållskassans och

Läs mer

Energismarta tips. Tänkvärt! Bra för både miljön och plånboken. Tillsammans kan vi spara energi och sänka kostnaderna i bostadsrättsföreningen!

Energismarta tips. Tänkvärt! Bra för både miljön och plånboken. Tillsammans kan vi spara energi och sänka kostnaderna i bostadsrättsföreningen! Tänkvärt! Tillsammans kan vi spara energi och sänka kostnaderna i bostadsrättsföreningen! Energismarta tips Bra för både miljön och plånboken Smarta energitips som både sparar pengar och är bra för miljön.

Läs mer

Hur sänker jag mina energikostnader? Energi- och klimatsmarta tips!

Hur sänker jag mina energikostnader? Energi- och klimatsmarta tips! Hur sänker jag mina energikostnader? Energi- och klimatsmarta tips! Klimateffekter Global uppvärmning är vetenskapligt accepterat Medeltemperaturen har ökat 0,7 grader sen 1880 Orsaken är omdebatterad

Läs mer

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! Spara el Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! 1 Det går åt mindre energi om du kokar upp en liter vatten i vattenkokaren än på spisen. Ha lock på kastrullen så ofta du kan och se

Läs mer

Energismarta tips. Bra för både miljön och plånboken

Energismarta tips. Bra för både miljön och plånboken Energismarta tips Bra för både miljön och plånboken Smarta energitips som både sparar pengar och är bra för miljön. Vet du att du gör en insats för miljön, bara genom att leva ditt vanliga vardagsliv?

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Effektivisera din elkonsumtion

Effektivisera din elkonsumtion Effektivisera din elkonsumtion L nsamma tips Ett projektarbete Av Tim Vesterberg & Martin Persson Introduktion av folder I denna folder presenteras ekonomiskt lönsamma energieffektiviseringstips. Syftet

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Allmänna energispartips för hushåll

Allmänna energispartips för hushåll Allmänna energispartips för hushåll I ett hushåll fördelas energiförbrukningen ungefär enligt bilden nedan. Nedan följer ett antal tips på hur man kan spara på den energin. I de flesta fall har det att

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

10 energiråd. Energirådgivningen är ett kommunalt samarbete om opartisk och kostnadsfri rådgivning.

10 energiråd. Energirådgivningen är ett kommunalt samarbete om opartisk och kostnadsfri rådgivning. Energirådgivningen är ett kommunalt samarbete om opartisk och kostnadsfri rådgivning. 25 kommuner i Stockholmsregionen deltar i samarbetet, som samordnas av Kommunförbundet Stockholms län. Botkyrka Danderyd

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Matens klimatpåverkan

Matens klimatpåverkan Matens klimatpåverkan Den här restaurangen har valt att beräkna och visa upp växthusgasutsläppen från maten de serverar, så gäster som är klimatintresserade kan ta hänsyn till utsläppen när de väljer vad

Läs mer

Bästa/Värsta. Visste du att

Bästa/Värsta. Visste du att Låt maten tina i kylen. Mikrovågsugnen är 3-4 gånger så effektiv som spisen när det gäller uppvärmning av mindre portioner mat. Det går åt mindre energi om du kokar upp en liter vatten i vattenkokaren

Läs mer

Energiklok bostadsrättsförening

Energiklok bostadsrättsförening Energiklok bostadsrättsförening Kristina Landfors 15 maj 2014 Effektivare användning av el 2014-05-12 Var tar elen vägen? Fastighetsel Uppvärmning Drift av fläktar och pumpar Belysning i trapphus, tvättstugor

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS Belysning 1 Byt ut vanliga glödlampor mot mer energieffektiva lampor där det går. LED-lampan drar cirka 80 procent mindre

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

KLIMATSMARTA MATTIPS

KLIMATSMARTA MATTIPS KLIMATSMARTA MATTIPS RÄDDA RÅVARAN För de allra flesta livsmedelsprodukter så sker det största bidraget till miljöpåverkan tidigt i produktionskedjan (i odling, djurhållning och fiske). Därför är det extra

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2007

Allmänheten och klimatförändringen 2007 Allmänheten och klimatförändringen 7 Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder och företagens ansvar RAPPORT 7 NOVEMBER 7 Beställningar Ordertel: 8-9 4 Orderfax:

Läs mer

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Kompis med kroppen. 3. Matens resa Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Klimatpåverkan av livsmedel

Klimatpåverkan av livsmedel Klimatpåverkan av livsmedel Olof Blomqvist MSc miljö och hållbar utveckling 2010.04.12 - Malmö - HUT - Matgruppen Hur mycket växthusgaser släpper vi i Sverige ut? Utsläpp av växthusgaser i ton per person

Läs mer

MATENS KLIMATPÅVERKAN

MATENS KLIMATPÅVERKAN MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Lilla energisparboken

Lilla energisparboken Lilla energisparboken Det är lätt att spara el, bara man vet hur Det finns många sätt att minska sin energianvändning. Enkla åtgärder som ger stora besparingar både för miljön och hushållskassan. Med den

Läs mer

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Åtgärdsplan för hållbar energi 2015-2020. Arvika kommun

Åtgärdsplan för hållbar energi 2015-2020. Arvika kommun 2015-09-08 Åtgärdsplan för hållbar energi 2015-2020 Arvika kommun Arvika är klimatneutralt 2030 Inledning Utsläpp av koldioxid, metan och vissa andra gaser gör att vårt klimat förändras och att vår miljö

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015

Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015 2018-01-11 Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Ekologiskt fotavtryck... 3 3 Huddinges ekologiska fotavtryck... 4 4 Huddinges

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten.

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten. spara pengar och dämpa växthuseffekten Med rätt tryck i däcken rullar bilen bättre. Det minskar bränsleförbrukningen. Det tjänar du pengar på. Samtidigt minskar du dina utsläpp av växthusgasen koldioxid.

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Vilka resor tror du är bäst för miljön?

Vilka resor tror du är bäst för miljön? Vilka resor tror du är bäst för miljön? En resa mot en bättre miljö Att kunna resa är en självklarhet idag. Det väldiga transportsystem vi skapat omkring oss är faktiskt förutsättningen för ett välfungerande

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Bli klimatsmart. - stoppa slöseriet. Hur du kan hjälpa till att minska onödig energianvändning på din arbetsplats.

Bli klimatsmart. - stoppa slöseriet. Hur du kan hjälpa till att minska onödig energianvändning på din arbetsplats. Bli klimatsmart - stoppa slöseriet Går lampan sönder om man släcker den för ofta? Är det bra med rörliga skärmsläckare? Hur tvättar jag mer energisnålt? Vad kan jag göra åt temperaturen på rummet? Hur

Läs mer

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Hur mycket energi som går åt i ditt hushåll beror på många

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Klimatcirkel. Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se. Studiehandledning.

Klimatcirkel. Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se. Studiehandledning. Studiehandledning September 2008 Klimatcirkel Resor Konsumtion Boende Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se Förord Klimatcirkel Växthuseffekten

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Hur mycket energi som går åt i ditt hushåll beror på många

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

Östra Göteborg. Östra Göteborg. för klimat och miljö.

Östra Göteborg. Östra Göteborg. för klimat och miljö. Östra Göteborg Östra Göteborg för klimat och miljö www.goteborg.se Hållbara resor Fundera över följande innan du reser: Är resan nödvändig? Kan du samåka med någon annan? Har du möjlighet att åka kollektivt?

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Klimatanpassa din matlagning

Klimatanpassa din matlagning Klimatanpassa din matlagning Varje tallrik räknas. Att klimatanpassa ditt kök är kanske den bästa miljöinsats du kan göra. Och det fina är att det varken är svårt eller omständligt. Med vårt initiativ

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 3/4-2015 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:192 Adress/ort: Tenorvägen 16, Halmstad Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447) Företag:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-03-05 Fastighetsbeteckning: Ekeberga 1:34 Adress/ort: Ekeberga 1475, Södra Sandby Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag:

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-20 Fastighetsbeteckning: Skultunaby 1:103 Adress/ort: Stockvägen 8, Skultuna Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-05 Fastighetsbeteckning: Agedynan 7 Adress/ort: Husmansvägen 13, Dalby Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund

Läs mer

Spara pengar och gör gott för miljön

Spara pengar och gör gott för miljön Spara pengar och gör gott för miljön Avgiften för vårt boende här i BRF Kanngjutaren står i direkt förhållande till den enskilda lägenhetens yta och de kostnader föreningen har. Den allra största delen

Läs mer

Bli klimatsmart. ett projekt

Bli klimatsmart. ett projekt Bli klimatsmart ett projekt Bakgrund Program för hållbar utveckling miljö Ålborg-åtaganden Borgmästaravtal Nationella och regionala miljömål Organisation Energieffektivisering Teknik Beteende Bli klimatsmart

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Energirapport villa. Datum för besiktning: 2015-06-12. Fastighetsbeteckning: Moränen 2. Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204)

Energirapport villa. Datum för besiktning: 2015-06-12. Fastighetsbeteckning: Moränen 2. Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204) Energirapport villa Datum för besiktning: 2015-06-12 Fastighetsbeteckning: Moränen 2 Adress/ort: Saltsjövägen 4 / Lidingö Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204) Företag: Eklund & Eklund Energideklarationer

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

ENERGI DEKLARATION. 23930 Skanör RCC Consulting AB - - - - - - - - - - - - - UTKAST VERSION - - - - - - - - - - - - -

ENERGI DEKLARATION. 23930 Skanör RCC Consulting AB - - - - - - - - - - - - - UTKAST VERSION - - - - - - - - - - - - - ENERGI DEKLARATION Skanör 40:11 2013-juli Mellangatan 38B Utfört av ENERGIDIREKT 23930 Skanör RCC Consulting AB Dekl.id:553045 Ref: 1159 Besiktningsobjekt och beställning Dekl id: 553045 Ref: 1159 Besiktningsobjekt

Läs mer

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Energibesparing och hållbara transporter Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare

Läs mer

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20 För oss är saken klar. Vi vill vara med och bygga det hållbara samhället. Att skapa en trygg energi- försörjning som minskar utsläppen av koldioxid. Om vi tillsammans blir smartare i hur vi använder energin

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om hemelektronik och vitvaror

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om hemelektronik och vitvaror Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om hemelektronik och vitvaror Hur mycket energi som går åt i ditt hushåll beror på

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-01-08 Fastighetsbeteckning: Symaskinen 23 Adress/ort: Håkantorpsgatan 110, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 22/5-2015 Fastighetsbeteckning: Brännö 1:12 Adress/ort: Björkåsvägen 18, Torup Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447) Företag:

Läs mer

Använd vattenkokare när du ska koka vatten. Det går snabbt och du sparar energi.

Använd vattenkokare när du ska koka vatten. Det går snabbt och du sparar energi. När kylan har slagit till ordentligt är det normalt att elförbrukningen ökar men med några små enkla spartips kan man undvika att kostnaderna för hushållselen gör hål i plånboken. Köp en varm filt och

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Energirapport med Energitips Datum för besiktning: 2015-09-25 Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4 Adress/ort: Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund

Läs mer

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050 Växthusgasutsläpp och livsmedel 1 Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 5 Karin Hjerpe, Jordbruksverket Fredrik Hedenus, Chalmers ton CO -eq per person och år 8 6 Offentlig konsumtion Shoppa

Läs mer

Tips och inspiration för en mer

Tips och inspiration för en mer Tips och inspiration för en mer Ingen kan göra allt men alla kan göra något I den här broschyren presenteras ett stort antal miljöförbättrande åtgärder inom fyra områden: Energi, Resor, Mat och Återvinning.

Läs mer

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om hemelektronik och vitvaror

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om hemelektronik och vitvaror Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om hemelektronik och vitvaror Hur mycket energi som går åt i ditt hushåll beror på

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar

Läs mer

Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt

Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt Norrköping Pär Holmgren Naturskadespecialist, Länsförsäkringar AB par.holmgren@lansforsakringar.se Twitter: @ParHolmgren #klimat 2 Vad står på spel? Mat-

Läs mer

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg Matkasse -Ditt matval Mål: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. mat på hållbar väg Syfte

Läs mer

Bli klimatmedveten - Stoppa onödan

Bli klimatmedveten - Stoppa onödan Bli klimatmedveten - Stoppa onödan Så här kan du hjälpa till att minska onödig energianvändning på din arbetsplats och bidra till att rädda vårt klimat. 1 Förord Bli klimatmedveten - Stoppa onödan är en

Läs mer

Fakta om klimatförändringar

Fakta om klimatförändringar SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vi människor måste fundera hur vi kan göra för att jorden inte ska bli varmare och isarna inte ska smälta. Som det ser ut nu släpper vi

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?

Läs mer