Finanisering för alla

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finanisering för alla"

Transkript

1 2003:121 SHU EXAMENSARBETE Finanisering för alla Vilken betydelse har företagarens ålder och valet av bolagsform? ERIC STENLUND NILS SANDSTRÖM Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar PROGRAMMET FÖR FÖRETAGSEKONOMI & FRITIDSVETENSKAP C-NIVÅ Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Industriell organisation Vetenskaplig handledare: Anita Westerström 2003:121 SHU ISSN: ISRN: LTU - SHU - EX / SE

2 Sammanfattning I detta arbete har vi undersökt om ungdomar som startar företag har några åldersrelaterade finansieringsproblem. Vi har även undersökt om valet av bolagsform har någon inverkan på möjligheten att få till stånd ett banklån till företagsstarten. Undersökningen genomfördes på företag inom Västerbottens län och de intervjuade företagarna har alla varit under 30 år. Vi har valt att inrikta oss mot banklån, vilket är den enskilt största finansieringskällan. Sammantaget verkar unga företagare inte ha några åldersrelaterade problem med att få banker att låna pengar inför företagsstarten. Valet av bolagsform visade sig inte heller ha någon inverkan på möjligheten att få till stånd ett banklån till företagsstarten. Den främsta faktorn till att få banklån visade sig vara affärsidéns hållbarhet och företagarens personliga egenskaper.

3 Abstract In this thesis we have studied if young people who start companies has any age-related financing problems. We have also studied if the choice of company form has any influence when applying for a bank loan concerning the establishment of a new company. The study was conducted on companies in Västerbotten and the interviewed enterprisers were all under the age of thirty. In the study we have chosen to focus on seeing bank loans as the only external finance source, since bank loans are the most common form of financing. All in all, young enterprisers do not seem to have any age related problems getting banks to loan them money to establish a company. Either the choice of company form had any influence when applying for a bank loan concerning the establishment of a new company. The main factor when getting a bank loan turned out to be the durability of the business idea and the personal qualities. 2

4 Förord Det har varit mycket intressant och lärorikt att få göra denna uppsats. Vi skulle vilja tacka alla som har gjort det möjligt för oss att göra detta arbete. Därför vill vi rikta ett tack till Curt Levin och hans kollegor på Nyföretagarcentrum och Almi Företagscentrum både i Skellefteå och i Umeå. Vi vill även rikta ett tack till banktjänstemännen Bengt Forsfjäll, Föreningssparbanken, Åke Mattsson, Nordea och Göran Olsson, Handelsbanken, som tog sig tid för att ge oss svar på våra frågor och funderingar. Ett särskilt tack till de respondenter som svarade på våran undersökning och givetvis ett varmt tack till vår suveräne handledare Anita Westerström som stöttat oss och gett oss stor hjälp under arbetets gång. Ett tack vill vi även rikta till dem som opponerat på oss och gett oss konstruktiv kritik så att vi har kunnat förbättra uppsatsen. Nils Sandström Eric Stenlund Skellefteå

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION SYFTE METOD UNDERSÖKNINGSANSATS LITTERATURUNDERSÖKNING UNDERSÖKNING AV BANKER URVAL DATAINSAMLINGSMETOD METODPROBLEM TEORI...9 DEL I. OM FINANSIERING ALLMÄNT OM FINANSIERING RISKTAGANDE BANKER Bankens kriterier för lån till nyföretagare ANDRA FINANSIERINGSKÄLLOR ÄN BANKER Eget kapital ALMI Företagspartner Bidrag BERÄKNA DEN EGNA ARBETSINSATSEN...13 DEL II. OM FÖRETAGSFORMER ALLMÄNT OM FÖRETAGSFORMER Enskild firma Handelsbolag Kommanditbolag Aktiebolag SAMMANFATTNING AV TEORI EMPIRI BAKGRUNDSFAKTA FÖRETAGARNA ANALYS BOLAGSFORMENS PÅVERKAN PÅ FINANSIERINGSMÖJLIGHETERNA Enskild firma Aktiebolag Handelsbolag ÅLDERNS PÅVERKAN PÅ FINANSIERINGSMÖJLIGHETERNA Direkt påverkan Indirekt påverkan

6 6 SLUTSATSER OCH DISKUSSION SLUTSATSER AV UNDERSÖKNINGEN DISKUSSION...25 LITTERATURLISTA...I BILAGA... III 5

7 Inledning 1 Inledning Detta kapitel börjar med en bakgrund av mer allmän karaktär för att sedan övergå i en problemdiskussion. Problemdiskussionen utmynnar sedan i vårt syfte med uppsatsen. 1.1 Bakgrund Företag är en viktig drivkraft för den ekonomiska tillväxten och för att skapa sysselsättning. Erkki Liikanen (2000), kommissionsledamot med ansvar för företagspolitik och informationssamhället, säger att det växande antalet små och medelstora företagen utgör motorn i den moderna europeiska ekonomin. I en rapport från Byrån för Europeiska Gemenskapernas Officiella Publikationer kan man läsa att nya företag tillför nytänkande och vitaliserar den moderna tidens samhällsekonomi. Vidare står det att de nya företagen bidrar till att nya varor och tjänster snabbt når ut på marknaden och nya metoder och processer introduceras på ett flexibelt sätt, samt att sysselsättningen ökar. För att den ekonomiska tillväxten inte ska stagnera krävs det att nya företag hela tiden startas. Antalet nystartade företag i Sverige 2001 uppgick till företag, vilket motsvarar en minskning med 8 procent jämfört med Det innebär att antalet nystartade företag nu är tillbaka på samma nivå som 1996 (ITPS 2003). Det finns vissa regionala skillnader i Sverige och de regioner som har en positiv tendens i nystartande företag är storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö samt Jämtlands län. Var tredje nytt företag 2001 startade i Stockholms län. Det innebär att Stockholm är det län där det startas flest företag, per 1000 invånare startas det knappt 10 företag. Riksgenomsnittet på etableringsfrekvensen är 6,3 företag per 1000 invånare. Det kan jämföras med Västerbottens län, som hade lägst etableringsfrekvens i landet på 3,9 %, se bild 1 på följande sida. I Västerbottens län gjordes 2001 en undersökning av Skellefteå och Umeå Nyföretagarcentrum. De undersökte bland annat viljan att starta eget företag hos människor i olika åldrar. Undersökningen visade att närmare 40 % av dem som var mellan år föredrog att de hellre skulle försörja sig som företagare än som anställd om de fritt fick välja. Bland de som var mellan år och de mellan år valde cirka 30 % att hellre försörja sig som företagare istället för anställd om de hade den valmöjligheten. 1

8 Inledning Bild 1: Bilden visar antal företagsstarter per tusen invånare fördelat över Sveriges län. Källa: SCB:s register över totalbefolkningen. Vi tycker att det är anmärkningsvärt att så få företag startas av ungdomar då det ser ut att finnas ett stort intresse för nyföretagande. I detta arbete definierar vi företagare eller entreprenör som en företagsam person som har förmågan att ta initiativ och som försöker förverkliga sina idéer genom att bedriva företag. Vi definierar unga företagare (ibland skriver vi även ungdomar) som entreprenörer i åldern år. Under 2002 nyregistrerades 399 aktiebolag i Västerbottens län vilket är en ökning med 10,2 % från föregående år. Det nyregistrerades även 593 företag med annan företagsform än aktiebolag vilket är en ökning med 3,1 % jämfört med föregående år. 1.2 Problemdiskussion Vid nystart av ett företag ställs entreprenören inför olika problem och svårigheter. Beroende av problemets karaktär kan det vara olika svårt att övervinna det. Björnstig A. (1998) menar att den formella delen vid nystartande av företag är enkel medan den praktiska delen däremot innebär både ett svårt och omfattande arbete. Björnstig ser flera svåra problem som måste lösas och det främsta problemet anser han vara finansieringen av företaget. Även valet av bolagsform kan vara avgörande för företagets fortsatta utveckling och måste därför tänkas igenom. 2

9 Inledning De olika bolagsformerna har alla sina egna specifika egenskaper och beroende på företagets verksamhet och omfattning lämpar sig vissa bolagsformer olika bra. Enskild firma är ett lämpligt val om företagaren vill starta sin verksamhet i liten skala. Är riskerna stora passar det däremot bättre med Aktiebolag som bolagsform. Om flera personer vill driva ett företag tillsammans kan Handelsbolag vara ett bra alternativ; då kan riskerna spridas på fler personer. Fler orsaker än risker finns också. Till exempel har varje bolagsform särskilda skatteregler och även olika krav på administrativt arbete och formell utformning av bolaget. Det viktiga är dock att företagaren sätter sig in i de olika bolagsformerna för att sedan kunna göra ett så bra val som möjligt. Andra problem som en nyföretagare måste konfrontera är affärsidéns hållbarhet, om entreprenörens kunskaper är tillräckliga, anpassning till lagar och bestämmelser etcetera. För att komma igång med sin verksamhet behövs oftast någon form av kapital. Detta kan vara likvida medel, maskiner eller andra tillgångar och det finns flera olika tillvägagångssätt att införskaffa det kapital som behövs. Vi kommer i detta arbete begränsa oss till att enbart behandla de finansiella svårigheter som en entreprenör upplever inför starten av sin verksamhet. Vi har i detta arbete definierat finansiering som olika former av lån, bidrag, ägarkapital och annat riskkapital, där ett företag tillförs medel för att kunna starta en verksamhet. Jarvis (2000, s 338) påpekar vikten av att inse och förstå att finansieringen av små företag skiljer sig väsentligt från finansieringen av större företag. Sett ur ett finansiellekonomiskt perspektiv är den huvudsakliga skillnaden att små företag inte har samma tillgång till kapitalmarknader som större företag har, förklarar han. Jarvis säger även att det finns skillnader om man ser från ett socioekonomiskt perspektiv. Den främsta skillnaden mellan små och stora företag ligger då i förhållandet mellan finansiären och företaget. Han menar att i ett litet företag brukar oftast ägaren/ägarna representera företaget både som ägare och ledare/manager. Däremot är ägarna, som tillhandahåller kapital, i större företag oftast separerade från ledarna av företaget (ibid). I vårt arbete kommer vi att koncentrera oss på finansiering av mindre företag och således fokusera på ägaren och inte ledaren av företaget. Vi kommer även att undersöka om valet av företagsform har någon betydelse för möjligheterna till finansiering av företagsstarten. Jarvis (2000, s 342) nämner olika källor för finansiering av ett företags verksamhet. Lån genom bank säger Jarvis vara den klart dominerande finansieringskällan för många små företag. Kamsvåg (2001) vill klargöra att lånefinansiering inte räknas som riskkapital eftersom företaget måste betala räntor och amorteringar till lånefinansiären oavsett om företaget genererar vinst eller ej. Riskkapital, menar hon, är ett samlingsnamn på kapital där finansiären tar en genuin risk genom att investera kapitalet till företaget. Kortfattat menar hon att lånefinansiären inte tar någon risk, medan riskkapitalisten riskerar att förlora sitt kapital om företaget som lånar går dåligt. Venture Capital beskriver Jarvis (2000, s 347) som finansiering tilldelad icke börsnoterade företag utförda av specialister på finansiella institutioner. Kamsvåg (2001) förklarar att i Sverige definieras venture capital som en delmängd av finansmarknaden, med investeringar i företag som inte är noterade på en börs eller annan marknadsplats. Jarvis (2000, s 347) förklarar att dessa placerare tenderar att vara väldigt selektiva och koncentrerade på någorlunda riskfyllda investeringsobjekt. Detta görs ofta i form av ekonomiskt stöd till 3

10 Inledning företagare, startkapital, hjälp med affärsutveckling eller medverkan på annat sätt, förtydligar han. Både Jarvis (2000) och Kamsvåg (2001) nämner ett informellt riskkapital som brukar kallas business angels eller affärsänglar. Dessa finansieringskällor består snarare av rika individer än finansiella institutioner, förklarar Jarvis. Kamsvåg beskriver affärsänglar som en enskild privatperson som investerar riskkapital i små onoterade företag till vilka de inte har någon familjerelation. Det kan röra sig om personer som har stor affärserfarenhet och är villiga att investera i tidiga skeden av ett företags utveckling. Bygrave (2000, s 97) säger att de flesta nya företag inte har särskilt hög tillväxtspotential och kommer därför aldrig att kandidera för riskkapitalisters kapital. Bygrave påpekar att företagens kapitalbehov dock kvarstår och att kapital därför måste sökas på annat håll. I de flesta fall, menar Bygrave, söker entreprenören kapital i sina egna personliga tillgångar, släkt, vänner eller hos våghalsiga investerare. Björnstig (1998) menar att det bästa naturligtvis är att finansiera så mycket som möjligt av företagsstarten med hjälp av egna pengar. Han säger vidare att det finns flera sätt att minska behovet av kapital vid nystartandet av ett företag. Vi har valt att koncentrera oss på banklån eftersom det är den mest vanliga låneformen vid nyföretagande. Vi kommer dock även att undersöka hur mycket eget kapital som företagarna satsar och om de har finansierat företagsstarten på annat sätt. Statistik från ITPS visar att medelåldern för manliga nyföretagare är 39.1 år och för kvinnliga företagare 38,6 år. Bortsett från kön är medelåldern då man startar företag 38,9 år. Undersökningen visade också att den största åldersgruppen som startar företag är de mellan år medan endast var femte nyföretagare är 30 år eller yngre. Man kan ställa sig frågan varför det inte är fler unga som startar företag och vad det kan bero på. Finns det åldersrelaterade skillnader vid start av företag? Påverkar valet av bolagsform möjligheterna till finansiering av företagsstarten? Bidrar samhället med några stödåtgärder för att öka nyföretagandet för unga? I detta arbete kommer vi att belysa en del av dessa komplexa frågeställningar och då särskilt titta på vilka finansieringsproblem ungdomarna möter. Eftersom vi själv är unga och intresserade av att starta eget företag tycker vi det vore intressant att undersöka om unga har några specifika problem relaterade till deras ålder då de ska starta sin verksamhet. 1.3 Syfte Syftet med vårt arbete är att få en förståelse för de åldersrelaterade problem unga företagare upplever då de ska finansiera sin verksamhet samt att se om valet av bolagsform påverkar möjligheten att finansiera företagsstarten. 4

11 Metod 2 Metod Vi kommer i detta avsnitt att beskriva hur vi gått tillväga för att göra undersökningen och ge läsaren en bild av vilken undersökningsansats och vilka datainsamlingsmetoder vi använt oss av. Vi kommer även att beskriva de problem och svårigheter vi stött på under arbetets gång. 2.1 Undersökningsansats Holme och Solvang (1996) skriver att kunskaper i metodik inte är något självändamål utan ett redskap för att uppnå de målsättningar man har med olika undersökningar och med sin forskning. Vidare skriver de att utan grundläggande kunskaper och förståelse i metodfrågor blir det svårt att nå dessa mål. Det finns tre sätt att dra slutsatser i den positivistiska traditionen: genom induktion, deduktion eller genom den hypotetiskt-deduktiva metoden. Det induktiva sättet att dra slutsatser grundar sig på empiriska (erfarenhetsmässig) data. En svaghet med den induktiva metoden är att den sällan bygger på samtliga, möjliga observationer. Man kan alltså upptäcka undantag så småningom vilket gör att man måste komplettera teorin med så kallade ad hoc hypoteser (stödhypoteser) för att inte teorin ska spricka. För många ad hoc hypoteser gör teorin sämre och mindre tillämplig än en teori med få eller inga stödhypoteser.deduktion innebär att man gör en logisk, tankemässig slutledning som man sedan kontrollerar genom insamlad data från verkligheten. Deduktionen säger således ingenting om huruvida de ingående premisserna är sanna eller inte, bara att de kan sammankopplas till slutsatser. Holme och Solvang skriver att det mest använda sättet att utveckla teorier är det som kallas hypotetiskt-deduktiv teoribildning. Det innebär att man ur ett sammanhängande system av påståenden (teorier) härleder (deducerar) nya hypoteser. Dessa härledda hypoteser kan man därefter pröva med hjälp av empiriska undersökningar. Eriksson och Wiedersheim-Paul förklarar att den hypotetiskt-deduktiva metoden är en kombination mellan deduktion och induktion där man formulerar hypoteser som är påståenden vars giltighet är möjlig att pröva. Genom en deduktiv slutledning drar man alltså en slutsats om verkligheten som man sedan utsätter för en empirisk prövning. För att förtydliga de olika angripningssätten har vi gjort nedanstående modell. Induktiv ansats Hypotetiskdeduktiv ansats Deduktiv ansats Utifrån skilda fenomen (sinnesupplevelser) i verkligheten sluter man sig till mer generella utsagor (teorier, modeller). Den hypotetiskt-deduktiva metoden är en kombination mellan deduktion och induktion där man formulerar hypoteser vars giltighet är möjlig att pröva. Utifrån en teori formar man hypoteser som är testbara påståenden om verkligheten. Genom logisk slutledning kommer man fram till ett resultat. Figur 1: Figuren visar tre olika angripningssätt samt kombinationen av dessa som kallas för Hypotetisk-deduktiv ansats. 5

12 Metod I vårt arbete kommer vi att använda oss av en hypotetisk-deduktiv ansats då vi utifrån befintlig teori skapar generella påståenden om verkligheten. Dessa påståendens hållbarhet prövar vi sedan genom den empiriinsamling vi genomfört. 2.2 Litteraturundersökning Denscombe (2000) skriver att alla undersökningar som gör anspråk på att vara forskning bör börja med en litteraturöversikt. Litteraturöversikten syftar till att fastställa den existerande kunskapen inom forskningsområdet och att undvika en upprepning av den forskning som redan har genomförts och utgöra en grundval för ny forskning, berättar han. För att få reda på de förgrundsfakta som behövdes genomförde vi litteraturundersökningar i Libris, Lucia, Skellefteå Stadsbibliotek samt Internet. De sökord vi har använt oss av är: nyföretagande, nyföretagare, finansiering och finansieringsproblem, unga företagare, starta eget, eget företag, riskkapital, venture capital, nyföretagarcentrum och statistik över nyföretagande. Vi har även besökt ett flertal hemsidor på Internet för att finna information rörande företagande och finansiering. De Internetsidor vi besökte var bland annat Almi och Nyföretagarcentrums hemsidor. 2.3 Undersökning av banker För att komma så nära informationskällan som möjligt och därigenom få så korrekt teori som möjligt tog vi personligen kontakt med tre olika banker i Skellefteå. Det var Handelsbanken, Nordea och Föreningssparbanken. Vi talade med banktjänstemän som alla arbetar med företagsekonomiska frågor som lån och rådgivning. Syftet med dessa intervjuer var att få en allmän bakgrund om bankens syn på att ge lån, både generellt och till unga företagare. Vi behandlade frågor så som om banken såg några fördelar eller nackdelar med att vara ung och starta eget företag, om valet av bolagsform har någon betydelse vid lån och vilka kriterier en låntagare måste uppfylla för att banken ska bevilja ett lån. De svar bankerna gav oss sammanställde vi och använde i vår teoridel. 2.4 Urval Vi valde att undersöka företagare inom Västerbottens län, med tyngdpunkt på företagare inom Skellefteå kommun, men övriga kommuner i länet har vi försökt få representerade. Denna avgränsning har vi gjort på grund av att den tid och de pengar vi har att disponera på arbetet är begränsade. För att få kontakt med unga företagare i Västerbottens län tog vi kontakt med Almi företagspartner och Nyföretagarcentrum i Skellefteå. Där träffade vi Curt Levin som gav oss allmän information av deras verksamhet och allmänt om företagande i Västerbotten. Han tyckte även att vi skulle kontakta Almi företagspartner i Umeå. Där arbetar Karolina Kollenmark-Andersson som tidigare varit projektledare för unga företagare i Västerbotten. Vi kontaktade henne och med hennes hjälp fick vi uppgifter på ett antal unga företagare som hon tidigare varit i kontakt med i rollen som projektledare. På grund av det begränsade urvalet beslöt vi oss för att kontakta samtliga unga företagare vi erhållit namn på. Kollenmark- Andersson gav oss även kontakt med två andra personer som i sitt arbete har mycket kontakt med ungdomar som bedriver eller vill starta eget företag. Dessa personer var Linda Nyström 6

13 Metod på Uminova center, där hon arbetar som rådgivare till studenter som vill ha hjälp med att utveckla en produkt eller tjänst och Alexandra Höglund som arbetar på Bic factory, där unga företagare kan få hjälp och stöd de första två verksamhetsåren. Vi har även använt oss av ett så kallat snöbollsurval då vi frågade unga företagare om de i sin tur kände till andra unga företagare. På så sätt fick vi ytterligare respondenter att intervjua. För att få fler kommuner representerade i undersökningen kontaktade vi näringslivskontoret eller liknande nämnd i Norsjö, Malå, Storuman, Lycksele, Umeå samt Robertsfors. 2.5 Datainsamlingsmetod Vi har valt att använda oss av intervjuer eftersom de är relativt enkla att genomföra och de kräver inte någon avancerad utrustning. Intervjuer tenderar även att ge hög validitet eftersom man kan försäkra sig om att frågorna inte blivit missförstådda och därigenom gett ett felaktigt svar. Eftersom man hela tiden är delaktig i intervjuerna kan man dessutom hjälpa respondenten om den finner någon frågeställning oklar. Den fakta som vi eftersträvade att få var av kvalitativ typ och det passar bra då man vill få något djupare förståelse för en komplex fråga. Vi har använt oss av både telefonintervjuer och personliga intervjuer. Telefonintervjuerna användes främst för att snabbt och enkelt nå de respondenter som befann sig i andra delar av Västerbottens län. De företagare som fanns i vår närhet beslöt vi oss för att intervjua personligen. Vi har försökt formulera enkla och tydliga frågor för att få så korrekta svar som möjligt samt strävat efter att ha en öppen frågeställning utan svarsalternativ för att inte påverka respondenten. Under både de personliga intervjuerna och telefonintervjuerna har vi använt oss av en intervjumall där frågeställningar formulerats, se bilaga 1. Utifrån hur samtalet utvecklades ställde vi de frågor som skulle ge oss de väsentliga svaren och tack vare mallen lyckades vi hela tiden hålla oss inom ämnet. Detta anser vi höja arbetets validitet. Av de svar vi erhållit har vi valt ut det väsentliga för ämnesvalet och sammanställt i löpande text i empiridelen. 2.6 Metodproblem Tyvärr visade det sig vara svårt att tillgå ett register över företagare och deras ålder. Vi tog kontakt med Patent- och registreringsverket vilka hade statistik över företags ålder men inte över företagarens ålder. De personuppgifter de hade var personnummer över medlemmar i styrelser samt personnummer över dem som bedriver egen firma, eftersom firmans registreringsnummer är firmatecknarens personnummer. Vi kontaktade även Statistiska Centralbyrån men de hade inte heller några uppgifter över företagares ålder. Eftersom vi inte känner till den totala populationen unga företagare i Västerbottens län kan vi inte säga hur stor del av populationen vi tillfrågat. Det innebär att vi heller inte kan säga hur representativt vårt urval vi är. Vi har dock försökt göra det bästa av situationen och strävat efter att få in data från så många respondenter som möjligt. Andra problem vi upplevde var att övertala de kontaktpersoner vi hade kontaktat i varje kommun. Det var personer som på ett eller annat sätt arbetade mot företagare och någon typ av näringslivsutveckling. Vissa tyckte att ämnet i sig var intressant men de var inte så entusiastiska över att lägga ner arbete på att söka fram namn på unga företagare. Andra ansåg 7

14 Metod att det fanns personer som var mer lämpliga att utföra uppgiften och på så sätt slussades vi runt till ett antal personer som alla var fel person för uppgiften. Vi vill avsluta detta kapitel med ett citat av Holme och Solvang: Metod är en nödvändig, men inte tillräcklig, förutsättning för att kunna utföra ett seriöst forskningsarbete eller en seriös undersökning. 8

15 Empiri 3 Teori I detta kapitel behandlar vi den teori som legat till grund för vår undersökning. Kapitlet är uppbyggt i två delar där vi i den första delen redogör de teorier som rör finansiering och i den andra delen redovisar olika bolagsformer. I slutet av kapitlet visar vi en sammanfattning av teorierna. 3.1 Allmänt om finansiering Del I. Om finansiering För att starta och driva ett företag krävs i de flesta fall någon sorts kapitalinsats. Det kan till exempel röra sig om likvida medel, maskiner, inventarier, lokaler eller en kombination av dessa. Beroende på typ av företagets verksamhet är behovet av kapital olika stort. Ett tillverkande företag behöver oftast mer startkapital än ett tjänsteföretag. Finansieringen av företaget kan lösas på flera olika sätt. Björnstig (1998) skriver att det är en fördel om entreprenören kan finansiera så mycket som möjligt av företagsstarten med hjälp av egna pengar. Detta säger även Mattsson (2003) på Nordea och tillägger att låntagaren i första hand kan vända sig till släkt och vänner så långt det är möjligt. Om riskerna är stora bör dock låntagaren vara försiktig med att låna från bekanta så att inte vänskapen äventyras om företaget skulle gå i konkurs, påpekar Mattsson. Annars är den i särklass vanligaste finansieringen för små företag lån via bank, säger Jarvis (2000, s 342). För många typer av företag behövs en hel del pengar för att komma igång samt för att driva och utveckla verksamheten: 1) Inför företagsstarten kan det behövas pengar för att skaffa olika saker, t.ex. lokaler, inredning, maskiner, bil, möbler, dator och telefon. Reklammaterial kanske behöver framställas och eventuell personal anställas. Alla dessa utgifter måste betalas helt eller delvis innan företagaren ens har börjat få några inkomster. 2) För att driva verksamheten går det åt pengar, en del även innan inkomsterna börjat flyta in ordentligt, vilket kan ta allt från några månader till flera år, beroende på verksamhet och framgång. Exempel på driftskostnader är inköp av varor, hyror, räntor, försäkringar, löner plus alla andra kostnader för att hålla företaget igång. 3) Pengar i reserv är nödvändigt. Företagaren måste sätta av så mycket pengar att det finns en buffert, som kan täppa till hålen efter misslyckande försäljningar eller att kunder inte betalar (Björnstig A. 1998). Det finns flera olika finansieringsmöjligheter utöver banklån och eget kapital. Ett flertal investeringsföretag och institutioner går in med startkapital för start av företag de finner intressanta. För det nystartade företag kan det även vara en bra idé att försöka minska sitt kapitalbehov så mycket som möjligt inför företagsstarten. Vi har inte tänkt gå in särskilt djupgående på detta område utan bara nämna de vanligaste alternativen hur företagen kan minska sitt kapitalbehov: Leasa maskiner, inventarier, bil etc. Minska glappet mellan in- och utbetalningar. Factoring, för att snabbare få in kundfordringar. Minska varulagret. Hyra lokaler istället för att köpa. 9

16 Empiri 3.2 Risktagande Björnstig (1998) förklarar att banker och andra långivare idag sällan vill ta risker. Normalt får du därför ta hela risken själv, hur bra din affärsidé än är. Detta stämmer väl överens med de banker vi varit i kontakt med och de förklarar att de givetvis vill låna ut pengar till företagare eftersom det är vad deras verksamhet grundar sig på, men de måste även vara så säkra som möjligt på att få tillbaka pengarna och dessutom med ränta. Därför eftersträvar bankerna att säkra kreditgivningen så mycket som möjligt och den vanligaste lösningen är att lånetagaren lämnar något i pant eller har en borgensman. Björnstig (1998) skriver att vissa sätter hus och hem i pant för att få ihop startkapitalet till sitt företag. Om projektet sedan misslyckas har företagaren inte bara förlorat företaget, utan även blivit av med hus, bil, båt, värdepapper, konst eller eventuellt andra värdefulla tillgångar som satts i pant. Att sätta sitt hus och annan egendom i pant bör undvikas, förklarar Björnstig. Det kan möjligen vara sista utvägen för den som bestämt sig för att satsa helhjärtat på företagande och som analyserat alla följderna av ett misslyckande (ibid). Avslutningsvis säger Björnstig att även den nystartade företagaren måste ha någonstans att bo och någonting att äta. Det kan ta lång tid innan några egentliga inkomster flyter in i företaget och därför är det bra om nyföretagaren har en maka/make eller annan anhörig, som kan stå för försörjningen under den första tiden, kanske under flera år, tills flödet av pengar i företaget är stabilt och det blir över en vinst (Björnstig A. 1998). 3.3 Banker Jonathan Levie (2000, s 99 ff) har beskrivit några känsliga frågor gällande övertalningen av att få en bank att bistå med kapital för start av ett nytt företag. Han skriver bland annat att få entreprenörer förstår lånens natur och att många tror att banken inte ådrar sig fler kostnader än kostnader för papperet där kontraktet är skrivet. Detta förhållningssätt, fortsätter Levie, brukar göra bankfolket förargade och att det vanliga försvaret blir att svara: If you become successfull we cannot share in your success, so why should we lose if you lose? I dessa fall missar dock båda parter själva poängen, anser Levie. Han menar att man måste förstå bankens grundläggande verksamhet av att livnära sig på differensen mellan inlånade och utlånade pengar och att detta dessutom görs med en liten marginal. I detta instämmer Åke Mattsson, Nordea, som poängterar att banken måste vara så säker som möjligt på att få tillbaka de pengar de lånar ut och därför försäkra sig om att låntagaren klarar av att betala tillbaka sin skuld. När nyföretagaren vill låna pengar i banken räcker det inte att prata om sin idé. De vill se ett skriftligt låneunderlag, en affärsplan som beskriver hur din affärsidé ska genomföras i verkligheten. I den presenteras de förväntade inkomsterna och utgifterna. Lån finns av ett antal olika slag och med särskilda villkor. Det kan vara lämpligt att tala med olika banker för att få en uppfattning vad som skiljer sig mellan de olika avtalen. En vanlig och praktisk låneform för företagare är, enligt Björnstig (1998), en så kallad checkräkningskredit; ett högsta lånetak bestäms och företagaren tar ut pengar när det behövs och sätter in på sitt konto. 10

17 Empiri Bankens kriterier för lån till nyföretagare Vid besöken hos bankerna framkom att det finns tre delar som banken beaktar särskilt noga inför beslut om att ge ut ett lån. Nedan följer en redogörelse för de olika delarna samt en del om hur de ser på lånetagarens ålder och om den har någon betydelse för att erhålla ett lån: Affärsidén Eftersom affärsidén är grunden till företagets verksamhet måste den vara hållbar och genomarbetad. I affärsidén måste det bland annat stå vad man tänker syssla med i företaget och till vem man tänker sälja. Företagaren måste även ha funderat mycket på hur man tänker gå till väga. Forsfjäll på Föreningssparbanken säger att företagarna oftast har en genomtänkt idé om vad de ska sälja, men inte hur de ska sälja den. Företagarna är ofta väldigt entusiastiska och övervärderar många gånger antalet potentiella kunder, berättar han vidare. Samtliga banktjänstemän anser att affärsidén är den viktigaste delen som ska uppfyllas för att banken ska bevilja företagaren ett lån. Budget och planeringsarbete Det är viktigt att man upprättar en budget som har till uppgift att styra företaget mot bestämda ekonomiska mål, men även för samordning och uppföljning av verksamheten. Har man inte en budget färdig när man ska låna pengar så blir man direkt nekad ett banklån, enligt Olsson på Handelsbanken. Budgeten vill banken ha för att se vart inkomsterna ska komma ifrån men även för att se vart pengarna kommer att ta vägen. Även denna del är av stor betydelse för att banken ska bevilja företagaren ett lån. Personliga egenskaper Enligt samtliga banker vi har besökt är en av de viktigaste faktorerna att personen är rätt för uppgiften. De personliga egenskaperna är avgörande om bankerna ska låna ut pengar till en företagsstart. Det är viktigt att företagaren besitter ett affärstänkande och att han eller hon är lämplig att bedriva ett eget företag. Enligt Mattsson och Forsfjäll krävs det en viss typ av människa för att företagandet ska fungera. Alla klarar helt enkelt inte av att driva ett eget företag, säger Forsfjäll. Ålder De banker vi besökt säger att företagarens ålder inte har någon inverkan på möjligheten att beviljas ett banklån till en företagsstart. De hävdar att det är låntagarens personlighet och kunskaper som är det väsentliga och inte åldern. Den enda bank som medger att de är mer försiktiga med att låna ut pengar till ungdomar är Nordea. Detta motiverar de med att de inte vill se en person skuldsätta sig i unga år. En äldre person har oftast mer egna tillgångar än en yngre och klarar sig på så sätt bättre om företaget skulle gå i konkurs, menar Mattsson. Det finns dock vissa fördelar med att vara ung och starta eget företag, säger Olsson på Handelsbanken. Då man är ung är man oftast väldigt entusiastisk och man kan lägga ner mycket tid och energi på sitt arbete berättar han. Olsson säger också att en ung person oftast inte har så krävande privatekonomi; de har som regel varken barn, huslån eller billån, förklarar han. Detta medför att man kan satsa helhjärtat på sitt företagande och inte behöver ta ut så stor lön förrän företaget börjar generera vinst. En ung företagare har däremot oftast mindre erfarenhet och kontakter än vad äldre människor har, medger Olsson och detta kan vara en nackdel för unga som vill låna pengar. Det är alltså en stor fördel om personen i fråga har ett stort kontaktnät. Det kan underlättas om man exempelvis har färdiga leverantörskanaler eller kunder. Bankerna ser även på tidigare erfarenhet inom branschen, om personen 11

18 Empiri har arbetat inom samma område tidigare eller om personen har haft någon egen verksamhet förut. Av den information vi erhållit från bankerna kan vi göra den sammanfattningen att det inte är åldern i sig som är ett problem eller hinder för att beviljas ett banklån, utan det är attributen som hör till åldern som är avgörande. Vi kallar den påverkan som åldern i sig innebär för direkt påverkan, och vi kallar den påverkan de attribut åldern medför för indirekt påverkan. 3.4 Andra finansieringskällor än banker Banklån är som sagt den vanligaste finansieringsformen, men givetvis inte den enda. Nedan redovisar vi andra vanligt förekommande finansieringskällor Eget kapital Det bästa är naturligtvis att finansiera så mycket som möjligt av företagsstarten med hjälp av egna pengar, säger Björnstig. Detta påstående instämmer banktjänstemännen Mattsson och Olsson i. Om företaget växer eller om företaget behöver låna mer pengar går detta sannolikt mycket lättare, om företaget inte släpar med sig stora lån från start, förklarar Mattsson. Om företaget efter en tid börjar växa är det en fördel om företaget kan växa i takt med ökade inkomster, säger Björnstig. Att låna pengar av till exempel släktingar och vänner för att driva företag kan vara ett bra alternativ till banklån. Inte minst om företagaren lånar av flera personer, så att beloppen inte blir för stora för var och en. En fördel som medföljer denna finansieringsform är att dessa lån ofta brukar vara lån med goda villkor. Släktingar och vänner brukar inte ha samma krav på ränta och amorteringar som banker har. En nackdel med att låna från släktingar, vänner och bekanta kan vara den konflikt som riskeras att uppstå om företaget går dåligt, kanske till och med i konkurs och lånen därigenom inte kan betalas tillbaka. Forsfjäll förklarar att privata lån ändå måste skötas professionellt och att erforderliga kontrakt upprättas för att oväntade situationer i framtiden kan lösas på ett bra sätt. Om företaget kommit igång och fungerar bra kan de vinster som uppstår användas för att täcka olika ekonomiska behov, det vill säga att man återanvänder det egna kapitalet. Detta är mycket fördelaktigt för företaget, till exempel om företaget ska utöka sin verksamhet, eftersom det egna kapitalet är räntefritt ALMI Företagspartner ALMI är en organisation som strävar efter att fler nya företag startas, och underlätta för befintliga företag att växa och utvecklas. Nystartade företag, som saknar historik, liksom företag med ett litet kapitalbehov, har ofta svårt att få lån från banken. För att förenkla finansieringen av en företagsstart och utvecklingen i ett befintligt företag har ALMI infört ett nytt lån, kallat Företagarlån. ALMI: s roll är, förutom rådgivning och kompetensutveckling, att komplettera lånemarknaden vilket innebär att de bara erbjuder finansiering och rådgivningsinsatser då ingen annan finansiär eller aktör på marknaden gör det. Det innebär att ALMI ofta tar större risker då de går in som finansiär i ett företag. Eftersom de tar en större risk än exempelvis en bank, är deras ränta alltid högre än normal bankränta. Den högre räntan beror också på att ALMI enligt lag inte får konkurrera med den kommersiella 12

19 Empiri finansmarknaden. Det finns även vissa bestämmelser för hur ALMI får låna ut pengar. Till exempel får Företagarlånet endast täcka upp till 50 % av företagets totala kapitalbehov och dess beloppsgräns är kr Bidrag Samhället kan tyckas vimla av bidrag, men när det gäller själva starten av företaget finns praktiskt taget ingenting, säger Björnstig (1998). Han anser att de bidrag och stöd av olika slag som betalas ut till företag går ofta till storföretag som redan är igång med sin verksamhet. Det lilla antal småföretag som får stöd i någon form har i regel startat av egen kraft och eventuella bidrag eller fördelaktiga lån hänger ihop med utvidgning av verksamheten menar han. Det finns dock vissa bidrag att söka för att finansiera verksamhetsstarten. Länsstyrelsen har ett antal olika finansieringsstöd som riktar sig till företag i olika skeden, Nutek och Industrifonden står för finansiering av projekt som kräver lite mer kapital och utöver det finns ett antal olika fonder och stipendier att söka. Vi har valt att endast beskriva de mest förekommande bidraget AMS stöd till start av näringsverksamhet (mer känt som Starta-egetbidraget) och Länsstyrelsens finansieringsstöd. På grund av att bidragen oftast inte är särskilt stora fungerar de som stöd eller delfinansiering. AMS stöd till start av näringsverksamhet bidrar till försörjning under inledningsskedet av verksamheten. Stödet kan lämnas till den som är eller riskerar att bli arbetslös och som har goda förutsättningar att starta egen verksamhet som kan ge varaktig och lönsam sysselsättning. Personen måste även vara över 20 år samt vara arbetssökande på Arbetsförmedlingen (AMS 2003). Länsstyrelsen stödjer företag genom att finansiera delar av företags investeringar, sysselsättningsbidrag för nyanställningar samt finansiering i tidiga skeden hos företag (så kallad såddfinansiering). Det finns flera olika varianter av finansieringsstödet för investeringar. Länsstyrelsen prioriterar särskilt nya branscher och tillväxtbranscher samt nyetablerande företag som genomgått Starta-eget-utbildningar och har genomarbetade affärsplaner. Länsstyrelsen prioriterar även tillväxtskapande investeringar som exempelvis skapar nya marknader, utvecklar tekniska lösningar eller främjar tillväxten på annat sätt. Finansieringsstödet för investering finns i ett par olika varianter men kortfattat handlar de flesta stöd om att delfinansiera upp till 50 procent av ett företags investeringskostnader. Sysselsättningsbidraget vänder sig främst till tjänsteföretag eller nystartade företag som har höga personalkostnader och jämförelsevis låga investeringskostnader. Den så kallade såddfinansieringen vänder sig främst till tekniskt nyskapande projekt i tidiga skeden. Länsstyrelsens stöd ges till företag med upp till 250 anställda. 3.5 Beräkna den egna arbetsinsatsen Den egna arbetsinsatsen är i sig en investering, även om de flesta inte räknar om den till pengar. När alla andra kalkyler är gjorda inför en företagsstart kan det vara nyttigt att göra en ärlig beräkning av hur mycket egen tid som kommer att gå åt för att starta och sedan driva 13

20 Empiri företaget. Det kan man göra genom att fråga andra företagare inom samma bransch, hur mycket arbetstid de lägger ned. Nyföretagaren måste vara beredd att arbeta mer än bara en 40- timmarsvecka. Verkligheten för en egen företagare ligger ofta på en arbetstid mellan timmar per vecka. Drömmen att få skapa något eget får kosta båda tid, pengar och innebära risker (Björnstig A. 1998). Del II. Om företagsformer 3.6 Allmänt om företagsformer Inom associationsrätten finns det rättsregler beträffande olika former av samverkan för ekonomiska eller ideella syften. Ordet association betyder sammanslutning och många av de samverkansformer som finns i Sverige har mycket gamla traditioner och somliga är av nyare datum. Ett företag kan organiseras på olika sätt. Man kan arbeta själv eller med andra i ett kooperativ med en eller flera kompanjoner, skriver Lundén. De företagsformer man kan välja bland är: Enskild firma (enskild näringsverksamhet) Handelsbolag (HB) Kommanditbolag (KB) Aktiebolag (AB) Det finns dessutom ideella- och ekonomiska föreningar och stiftelser som bedriver näringsverksamhet, men det har vi inte tänkt gå in närmare på i detta arbete. Oberoende av vilken företagsform man väljer måste man vid företagsstarten registrera sitt företag hos PRV, men med ett undantag En enskild firma måste inte, men bör registreras. Varje bolag har särskilda regler och de skiljer sig åt både civilrättsligt och skattemässigt (Svenska Arbetsgivare Föreningen, SAF). Nedan kommer vi att redogöra för de olika företagsformer vi har nämnt. Vi kommer att inrikta oss på de ekonomiska delarna och där se vem eller vilka som har det yttersta ansvaret för företagets skulder och förpliktelser Enskild firma Med enskild firma menas vanligtvis att en person driver någon form av rörelse. Enskild firma passar bra om man ensam ska starta ett mindre företag. Den enskilda firman är visserligen ett företag men däremot inte en juridisk person. Det innebär att den som driver firman är ansvarig för företagets alla skulder och förpliktelser. När man startar en enskild firma måste man vara medveten om att en konkurs påverkar den privata ekonomin. En fördel med att bedriva en enskild firma är att det inte formellt behövs något startkapital. En annan fördel som finns är att banken vet att det alltid finns en borgensman, eftersom företagaren alltid står som betalningsskyldig. Detta kan även vara en nackdel för företagaren som vill låna pengar av banken, eftersom banken gärna inte vill låna ut stora summor till personer som riskerar att bli skuldsatta för hela livet. Företagaren begränsas också av sina privata tillgångar. 14

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att

Läs mer

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen.

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. AFFÄRSPLAN En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Jag/vi och idén 2 Företagsägare och affärsidé 3

Läs mer

Välj rätt bolagsform

Välj rätt bolagsform AV ANNIKA ROSELL SMÅFÖRETAGARE Välj rätt bolagsform Vilken bolagsform passar mig bäst? Den frågan måste både gamla och nya företagare ställa sig. Här kan du läsa om för- och nackdelar med olika alternativ.

Läs mer

andelsbolag och kommanditbolag

andelsbolag och kommanditbolag H andelsbolag och kommanditbolag av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Handelsbolag och kommanditbolag är bolagsformer som har vissa likheter men dess skillnader är viktiga att komma ihåg. Denna artikel

Läs mer

Enskild firma. Allmänt

Enskild firma. Allmänt Enskild firma 1/4 Allmänt Väljer du att driva företaget som en enskild firma är det viktigt att veta att du själv ansvarar för allt du gör i företagets namn, t.ex. att avtal hålls och skulder betalas.

Läs mer

Att välja företagsform

Att välja företagsform Att välja företagsform Ett kortseminarium för den som står i begrepp att starta eget Presenterat av Stockholms NyföretagarCentrum och Aktiebolagstjänst 1 Leif Malmborg leif@ab.se www.ab.se 2 Aktiebolagstjänsts

Läs mer

Vad innebär företagande?

Vad innebär företagande? Vad innebär företagande? Företagsamhet är ett sätt att tänka och agera En företagare får sin utkomst genom företagandet Inom många yrken är det vanligt att man är företagare Typisk för en företagare är

Läs mer

Affärsplan för Starta eget

Affärsplan för Starta eget Affärsplan för Starta eget Innan du skickar in affärsplanen måste du vara registrerad i Trygghetsfonden, det vill säga anmäld av din arbetsgivare och din registrering/enskilda ansökan vara insänd till

Läs mer

Testa och utveckla din företagsidé

Testa och utveckla din företagsidé Testa och utveckla din företagsidé TESTA OCH UTVECKLA DIN FÖRETAGSIDÉ Ännu har du inte bestämt dig för att starta, men du har en tydlig bild av vilken verksamhet du skulle ha i ditt företag om det blev

Läs mer

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Sara Jonsson, Centrum för Bank och Finans, KTH sara.jonsson@infra.kth.se 07-11-14 1 Hur resonerar banken? Banker är inte riskkapitalister! Bankfinansiering

Läs mer

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 VAD ÄR ETT BOLAG? En (i) sammanslutning av fysiska personer med ett (ii) gemensamt syfte Det gemensamma syftet bestäms i avtal Bolaget kan vara juridisk person med

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING Företagarnas finansieringsrapport 2015 SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING! Svårigheten för företag att få extern finansiering är ett stort tillväxthinder.

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ4 Företagandet Norrköping 2013-01-21 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 » Välkommen» Syfte och tidsplan» Annat material FÖ4 Företagandet http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/blanketterbroschyrer/broschyrer/info/462.4.39f16f103821c58f680007865.html»

Läs mer

Gå till ra.ombea.com och uppge Session ID 439794. Är du redo för FÖ3? 1. Ja. 2. Nej. Magnus Moberg 1

Gå till ra.ombea.com och uppge Session ID 439794. Är du redo för FÖ3? 1. Ja. 2. Nej. Magnus Moberg 1 Gå till ra.ombea.com och uppge Session ID 439794 Är du redo för FÖ3? 1. Ja 22 2. Nej 2 1 2 Magnus Moberg 1 » Industriell ekonomi GK Företagandet ME1003 P3 magnus.moberg@indek.kth.se Magnus Moberg 2 Magnus

Läs mer

Nya företags utveckling

Nya företags utveckling Uppgifterna som lämnas till SCB är sekretesskyddade enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Uppgifterna används endast till statistiska sammanställningar. Vid publicering kommer inga

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

KOMPANJONSAVTAL. Inledning

KOMPANJONSAVTAL. Inledning Inledning KOMPANJONSAVTAL Ofta ägs och drivs företag av två eller flera personer tillsammans och det är då viktigt att upprätta ett gemensamt kompanjonsavtal som reglerar samarbetet. Kompanjonsavtal är

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ2 Starta och driva företag Linköping 2012-10-31 Magnus Moberg FÖ2 Starta och driva företag» Välkommen» Syfte och tidsplan» Annat material http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/blanketterbros

Läs mer

SÅ HÄR KAN DU LÅNA... I DEN SOCIALA EKONOMIN

SÅ HÄR KAN DU LÅNA... I DEN SOCIALA EKONOMIN SÅ HÄR KAN DU LÅNA... I DEN SOCIALA EKONOMIN SÅ HÄR KAN DU LÅNA I DEN SOCIALA EKONOMIN Lån- och garanti instrument för den Sociala Ekonomin Idag finns många rapporter som visar på svårigheter att få tillgång

Läs mer

Leif Malmborg Aktiebolagstjänst. presenterar Från enskild firma eller handelsbolag till aktiebolag

Leif Malmborg Aktiebolagstjänst. presenterar Från enskild firma eller handelsbolag till aktiebolag Leif Malmborg Aktiebolagstjänst presenterar Från enskild firma eller handelsbolag till aktiebolag Hur får du använda aktiekapitalet Fördelar/nackdelar; enskild firma - handelsbolag - aktiebolag Formalia

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Ta steget till eget. Vi hjälper dig att förverkliga din dröm!

Ta steget till eget. Vi hjälper dig att förverkliga din dröm! Ta steget till eget. Vi hjälper dig att förverkliga din dröm! Kan din idé bli till ett företag? Hos NyföretagarCentrum i Carlshamn får du kostnadsfri, konfidentiell och personlig rådgivning när du vill

Läs mer

Företagare med utländsk bakgrund

Företagare med utländsk bakgrund Företagare med utländsk bakgrund Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Affärsplan. En första skiss. Almi Företagspartner AB. Mångfaldigande får ske om denna textrad bibehålls. 2011-10-15

Affärsplan. En första skiss. Almi Företagspartner AB. Mångfaldigande får ske om denna textrad bibehålls. 2011-10-15 Affärsplan En första skiss 1 Förbereda eget företag en utvecklingsprocess Du själv som företagare Att driva eget företag är spännande och en stor utmaning det är ett sätt att leva. Att vara egen företagare

Läs mer

Borgenspolicy för Kalix kommun

Borgenspolicy för Kalix kommun Borgenspolicy för Kalix kommun 1. Allmänt 1.1 Inledning Ett kommunalt borgensåtagande är ett stöd från kommunen som syftar till att stödja en icke kommunal verksamhet. Ett sådant borgensåtagande är inte

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Sammanfattning av CMA-undersökningen

Sammanfattning av CMA-undersökningen Sammanfattning av CMA-undersökningen Syfte Syftet med undersökningen var att undersöka: - UF-deltagarnas attityder till Ung Företagsamhet - Vilken nytta de haft av Ung företagsamhet - Hur stor andel som

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2014 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Sammanfattning. Mitt uppdrag

Sammanfattning. Mitt uppdrag Sammanfattning Mitt uppdrag Enligt direktiven (2007:169), bilaga 1, ska jag göra en översyn av de statliga finansieringsinsatserna för nya, små och medelstora företag (SME-företag). Jag ska analysera hur

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?... 2

Läs mer

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014.

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

MALL FÖR AF F Ä R S P L A N FÖR START AV NÄRINGSVERKSAMHET. Personnummer: (10 siffror) Service Vård och Administration Teknik Integration Bryggan

MALL FÖR AF F Ä R S P L A N FÖR START AV NÄRINGSVERKSAMHET. Personnummer: (10 siffror) Service Vård och Administration Teknik Integration Bryggan MALL FÖR AF F Ä R S P L A N FÖR START AV NÄRINGSVERKSAMHET Namn: Personnummer: (10 siffror) Inskriven på AF kontor: (Välj ett alternativ) Service Vård och Administration Teknik Integration Bryggan *Detta

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:4

Policy Brief Nummer 2014:4 Policy Brief Nummer 2014:4 Innovationer på landet behövs särskilt stöd? Kunskapsöverföring och innovationer är ett fokusområde i det nya landsbygdsprogrammet. Men frågan är om det behövs speciella stöd

Läs mer

Almi Företagspartner AB

Almi Företagspartner AB Almi Företagspartner AB 40 kontor över hela landet med 500 medarbetare. Moderbolag ägs av staten. 17 regionala dotterbolag som ägs till 49% av regionala ägare. Finansiering och rådgivning Riskkapital (expansion)

Läs mer

Startkapital med finansiering, likviditetsbudget och resultatbudget

Startkapital med finansiering, likviditetsbudget och resultatbudget EKONOMI Startkapital med finansiering, likviditetsbudget och resultatbudget Att göra en budget kan kännas som en ren gissningslek. Det är dock väldigt viktigt att tänka igenom den ekonomiskadelen i sitt

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-05-08 Skrivtid:

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

JOHAN WERNER 2008-01-10 0 SALTSJÖBADENS GOLFKLUBB. leasa eller köpa. ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb

JOHAN WERNER 2008-01-10 0 SALTSJÖBADENS GOLFKLUBB. leasa eller köpa. ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb JOHAN WERNER 2008-01-10 0 leasa eller köpa ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb JOHAN WERNER 2008-01-10 1 Leasing eller köp av maskinpark? De senaste åren har det blivit allt

Läs mer

Kundundersökning 2010

Kundundersökning 2010 Kundundersökning Vad tycker NyföretagarCentrums kunder om rådgivningen? Hur många har startat företag efter rådgivningen? Branscher, omsättning, anställda? Jämförelse 2008- Om undersökningen Respondenter:

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Affärsplanen. ditt sätt att planera företagsstarten

Affärsplanen. ditt sätt att planera företagsstarten Affärsplanen ditt sätt att planera företagsstarten Innehåll Affärsplanen 3 Produkten/tjänsten Marknaden och kunderna Konkurrenterna Strategi Sammanfattning Dina förutsättningar 7 Ditt företag i siffror

Läs mer

KURSPLAN FÖR STARTA EGET KURS HT 2011

KURSPLAN FÖR STARTA EGET KURS HT 2011 KURSPLAN FÖR STARTA EGET KURS HT 2011 DEL 1: 17/10 kl. 17.30 21.30 Introduktion & presentation - Genomgång av kursplan och presentation av deltagarna. Kommunikation & Försäljning - Vikten av att kommunicera

Läs mer

T E N T A M E N S S K R I V N I N G

T E N T A M E N S S K R I V N I N G Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO), T8 Företagsekonomi för icke-ekonomer FIE840, VT 2010 T E N T A M E N S S K R I V N I N G Torsdag 3 juni 2010, kl 08.00-12.30 Lokal: Universitetets skrivsal, Viktoriagatan

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Örebro 2010-10-06 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013 FIKA FINANSIERINGS-, INVESTERINGS- OCH KONJUNKTURANALYSEN En sammanställning av hur svenska Mid Cap-bolag uppfattar konjunktur-, investeringsoch finansieringsläget 24 juni 2013 Syfte Syftet med FIKA är

Läs mer

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen Företagets skuld till ägaren Skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder brukar benämnas företagets

Läs mer

EKONOMI BOKFÖRING SKATTE- KUNSKAP AFFÄRSIDÉ FÖRETAGS- PROFIL MARKNAD. Vill du. Starta eget företag SÄLJKUNSKAP KUND- PROCESSER JURIDIK

EKONOMI BOKFÖRING SKATTE- KUNSKAP AFFÄRSIDÉ FÖRETAGS- PROFIL MARKNAD. Vill du. Starta eget företag SÄLJKUNSKAP KUND- PROCESSER JURIDIK AFFÄRSIDÉ FÖRETAGS- PROFIL MARKNAD EKONOMI BOKFÖRING SKATTE- KUNSKAP Vill du Starta eget företag SÄLJKUNSKAP KUND- PROCESSER JURIDIK Utgiven av Trygghetsstiftelsen maj 2010-1300 ex. Text N-G Kolfeldt,

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

SU Innovation är ett dotterbolag till Stockholms universitets Holding AB. Vår uppgift är att stödja forskare vid Stockholms universitet som har

SU Innovation är ett dotterbolag till Stockholms universitets Holding AB. Vår uppgift är att stödja forskare vid Stockholms universitet som har Programvara, IT, datorgrafik, Tjänste Entreprenör/Startups Konsult Affärsutveckling, Internationaliering, Finansiering Affärsområdeschef IT/Tjänster Exportrådet (x2) Svensk-Norsk Industrifond - Oslo Riskkapital

Läs mer

KURSPLAN FÖR STARTA EGET KURS HT 2010

KURSPLAN FÖR STARTA EGET KURS HT 2010 KURSPLAN FÖR STARTA EGET KURS HT 2010 DEL 1: 6/9 kl. 17.30 21.30 Föreläsare: Josefine Nagler Affärsidé & Affärsplan - Vad kan NyföretagarCentrum hjälpa till med? - Affärsidén, hur blir den kommersiell?

Läs mer

Affärsplanen ditt sätt att planera företagsstarten

Affärsplanen ditt sätt att planera företagsstarten Affärsplanen ditt sätt att planera företagsstarten Affärsplanen ditt sätt att planera företagsstarten Affärsplanen Innehåll Affärsplanen 2 Produkten/tjänsten Marknaden och kunderna Konkurrenterna Strategi

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Dags att starta eget?

Dags att starta eget? Utgiven 2002 av Riksskatteverket RSV 462 utgåva 2 Skattemyndigheten informerar Dags att starta eget? Funderar du på att starta eget företag? Varje dag startas över hundra företag i Sverige. I denna broschyr

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Luleå 2010-12-08 1 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-08-23 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-08-23 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-08-23 Skrivtid:

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Kärlek och pengar 2015. En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar.

Kärlek och pengar 2015. En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar. Kärlek och pengar 2015 En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar. KÄRLEK OCH PENGAR 2015 1 SBAB PRIVATEKONOMI 10 FEBRUARI 2015 Vardagsekonomi en vanlig källa till konflikt Matkostnader

Läs mer

TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet

TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet Lektion 1 Introduktion, Företaget i samhället, Årsredovisning Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi

Läs mer

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Bakgrund AMF har tillsammans med Kreicbergs Utredning och Opinion tagit fram en statistisk metod som beskriver hur stor andel av dagens förvärvsarbetare som

Läs mer

Nya företag bland ungdomar

Nya företag bland ungdomar Nya företag bland ungdomar Lars Sundell Regleringsbrevsuppdrag nr 7, 2006 Diarienr. 1-010-2006/0009 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 063 16 66 00 Telefax

Läs mer

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44)

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst Justitiedepartementet Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) BUS - i

Läs mer

The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms

The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms Ekon Dr Anna Söderblom Handelshögskolan i Stockholm Definition Venture Capital Definition riskkapital Riskkapital

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 2 Förord På samma sätt som det svenska samhället genomgår förändring, möter också

Läs mer

Aktiebolagstjänst. Leif Malmborg. Aktiebolagstjänst www.ab.se leif@ab.se

Aktiebolagstjänst. Leif Malmborg. Aktiebolagstjänst www.ab.se leif@ab.se Leif Malmborg Aktiebolagstjänst www.ab.se leif@ab.se 1 Leif Malmborg Rådgivare Nyföretagarcentrum Personlig rådgivning, vanligtvis måndagskvällar ojämna veckor Allmän rådgivning Val av företagsform Ekonomi

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj kr Har ca 900 medlemmar Startar ca 600 ekonomiska föreningar per år Rådgiver ca 4 500 personer/år Informerar ca

Läs mer

Grundläggande företagsekonomi 7,5p

Grundläggande företagsekonomi 7,5p Grundläggande företagsekonomi 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TE02 11FE00 OPUS2 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-08-15 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Årsredovisningslagen och Bokföringslagen

Läs mer

Stockholms NyföretagarCentrum. Stockholms NyföretagarCentrum är stängt mellan 23/12 och 9/1 Kostnadsfria seminarier Kurser

Stockholms NyföretagarCentrum. Stockholms NyföretagarCentrum är stängt mellan 23/12 och 9/1 Kostnadsfria seminarier Kurser Nyhetsbrev från Stockholms NyföretagarCentrum Nyhetsbrev Vecka 51 December 2010 till V2 Januari 2011 Stockholms NyföretagarCentrum är stängt mellan 23/12 och 9/1 Kostnadsfria seminarier Kurser Kostnadsfria

Läs mer

Finansieringsspelet. Ett spel för dig som vill ha hjälp med finansiering till ditt företag

Finansieringsspelet. Ett spel för dig som vill ha hjälp med finansiering till ditt företag Finansieringsspelet Ett spel för dig som vill ha hjälp med finansiering till ditt företag Finansieringsspelet Ett spel för dig som vill ha hjälp med finansiering till ditt företag Vad är egentligen en

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007 2013 Projekt inom Vindelälvens fiskeområde Från kust till fjäll

Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007 2013 Projekt inom Vindelälvens fiskeområde Från kust till fjäll 1 (6) Inkom till fiskeområdesgruppen, datum: Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007 2013 Projekt inom Vindelälvens fiskeområde Från kust till fjäll 1. Insats Projektrubrik Startdatum för insatsen Slutdatum

Läs mer

Innehåll: Obligatoriska föreläsningar och grupparbeten

Innehåll: Obligatoriska föreläsningar och grupparbeten Version 10-11-08 SCHEMA Kandidatprogrammet i Podiatri Ekonomi, juridik, organisation och ledarskap (5p/ECTS 7.5) Kursledare: Roland och Bjarne Jansson (webbansvarig) Webbansvarig: bjarne.jansson@ki.se

Läs mer

FORTNOX ORDLISTA. EkonOmisk ordlista

FORTNOX ORDLISTA. EkonOmisk ordlista FORTNOX ORDLISTA Ordlista EkonOmisk ordlista EkonOmisk ordlista A Affärshändelse Affärsidé Affärsplan Aktie Aktiebolag Aktiekapital Aktivitetsplan Amortering Anbud Arbetsgivare händelse som påverkar företagets

Läs mer

Attityder till företagande bland kvinnor och män

Attityder till företagande bland kvinnor och män Attityder till företagande bland kvinnor och män Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige Entreprenörskapsbarometern 2012 Attityder till företagande i Sverige Info 0499 Rev A ISBN: 978-91-86987-74-9 Upplaga: 300 ex Illustrationer: Maimi Parik Har du frågor om denna publikation, kontakta: Jonnie

Läs mer

Del 1 Praktikfall. Sven Tullgren och Studentlitteratur Praktikfall 1 5

Del 1 Praktikfall. Sven Tullgren och Studentlitteratur Praktikfall 1 5 1 Del 1 Praktikfall I denna första del av arbetsboken ska du arbeta med redovisning i olika företag. Det finns fem praktikfall av olika omfattning som du kan arbeta med. I det första får du lite tips och

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

tillsammans Starta företag i Västmanland!

tillsammans Starta företag i Västmanland! Starta företag tillsammans i Västmanland! Vårt skivbolag gav oss rådet att starta en ekonomisk förening. Då ringde vi Coompanion. - musikbandet 5th Avenue, Västerås Förverkliga din dröm om att starta företag,

Läs mer

Södermanlands län. Företagsamheten 2015

Södermanlands län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Deborah Rosman, Skärgårdsvåfflan i Oxelösund. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Provkod: TEN1 Exam code: TEN1

Provkod: TEN1 Exam code: TEN1 TENTAMEN I TEAE01 INDUSTRIELL EKONOMI IEI, Linköpings Universitet Tid: 14:00-18:00 Sal: TER2, TER3 Antal uppgifter: 13 Antal sidor: 14 Max poäng: 50 poäng varav 27 poäng för 3a, 35 poäng för 4a och 43

Läs mer

Cisco Small Business Problemlösningsguide för finansiering av teknikinköp

Cisco Small Business Problemlösningsguide för finansiering av teknikinköp Cisco Small Business Problemlösningsguide för finansiering av teknikinköp Du har säkert märkt att ekonomin stramas åt. Men det innebär inte att företagets investeringar måste upphöra helt. Begränsade ekonomiska

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer