Sammanfattning. Smartphone i vardagen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattning. Smartphone i vardagen"

Transkript

1 Smartphone i vardagen

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2011 Författare: Margaretha Roos Ansvarig informatör: Johanna Grönkvist, HI URN:NBN:se:hi (pdf) URN:NBN:se:hi (html) Artikelnummer: pdf Publikationen är endast utgiven i elektronisk form och kan hämtas som ett pdf-dokument på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Sammanfattning Smartphone i vardagen En nedsatt funktion innebär många gånger att den behöver kompenseras med hjälpmedel. Det är av stor betydelse vilket personligt stöd som den enskilde användaren får i detta sammanhang, inte minst inom kognitionsområdet. Utvecklingen inom området går fort och arbetsterapeuterna behöver ny kunskap för att ge användarna möjlighet att utnyttja ny teknik. Inom ramen för regeringsuppdraget Hjälpmedel i fokus har projektet Smartphone i vardagen kommit till stånd. Syftet är att synliggöra vilket stöd användarna behöver så att de kan utnyttja smartphone och vad arbetsterapeuterna behöver i sin tur för att kunna stödja användarna. Nio användare, med psykiska funktionsnedsättningar, och deras tre arbetsterapeuter har använt var sin smartphone under ett år. Arbetsterapeuterna har haft kontinuerliga träffar med användarna samt möten med it-teknikern och i projektgruppen, där olika frågeställningar och synpunkter aktualiserats, diskuterats och behandlats. Resultatet bearbetades, analyserades och kategoriserades. Detta visar på vilka stödfunktioner som behövs både till användarna och till arbetsterapeuterna. Användarna har, tack vare stödet från arbetsterapeuterna, haft en mycket god hjälp av en smartphone i vardagen. Ju mer den anpassas efter användarens behov ju mer stöd, användning och nytta är den i olika aktiviteter och situationer i vardagen. En användare säger: Bra med arbetsterapeuten som förenklar och motiverar. Jag använder många delar. Jag vet inte om det finns någonting som jag inte använder. Nu har jag ju allt i telefonen. Den hjälper ju till med typ allt. Förutom användningen av smartphone har en enkät konstruerats och skickats ut med frågor kring vilket stöd som både arbetsterapeuter och hjälpmedelskonsulenter anser att de behöver för att i sin tur kunna stödja användarna. Sammanställningen av enkäten visar att utbildningsbehovet till de båda yrkesgrupperna är stort både när det gäller hur en smartphone fungerar och metoder för hur den kan anpassas på bästa sätt. Gemensamt för både användare, arbetsterapeuter och hjälpmedelskonsulenter är att vi ser att smartphone är en produkt som har stor potential att bli ett bra stöd för många för att klara fler vardagssituationer på ett självständigare och kontrollerat sätt. Stödet till användarna kräver både nytt sätt att tänka och ny kunskap för oss arbetsterapeuter och hjälpmedelskonsulenter men samtidigt är det mycket inspirerande och roligt att arbeta med ny teknik. 2

4 Abstract The Smartphone of Everyday Life Often a disability will need to be redressed with the help of assisitive technology. It is of great importance which kind of individual support the user gets in this regard, not the least in the field of cognition. Development in this field is rapid and the occupational therapists need to gain new knowledge to be able to utilize new technologies. Within the boundary for the government mandate Assisitive technology in Focus, has the project The Smartphone of Everyday Life been formed. The purpose of the project is to illuminate which kind of support the users need in order to utilize the smartphone, and what the occupational therapists need, in turn, to be able to support the users. Nine users, with mental disabilities, and their three occupational therapists have each been using a smartphone during one year. The occupational therapists have had regular meetings with both the users and technicians, and with the project group where different questions and viewpoints have been raised, discussed and addressed. The result has been processed, analyzed and categorized. The users have, thanks to the support from the occupational therapists, had a great deal of help from a smartphone in their everyday life. The more the smartphone is adapted to the needs of the users, the more support, use and benefit does it give the user in different activities and situations in everyday life. One user says: It is good with the occupational therapist that facilitates and motivates. I use many parts. I do not know if there is anything that I do not use. Now I have everything on the phone. It helps me with pretty much everything. A questionnaire has also been created and distrubuted contaning questions about which kind of suppoert that both treating occupational therapists and occupational therapists who works with assisitive technology (consultants of assisitive technology), belive they need in order to turn support users. The summary of the questionnaire shows that the need for education of the two professional groups is large both in terms of how a smartphone works and with what methods it could be adapted in the best possible way. Users and occupational therapists have all in common that they perceive the smartphone to be a product with great potential to become a good aid for many people to be able to manage everyday situations in a more independent and controlled manner. The support to the users demands new ways of thinking and new kinds of knowledge for us occupational therapists and the consultants of assisitive technology, but it is at the same time very inspiring and fun. 3

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida Sammanfattning Abstract 1. BAKGRUND Hjälpmedel i fokus Kognition och psykiska funktionsnedsättningar Hjälpmedelsförsörjningen Förskrivningsprocessen Fritt Val av hjälpmedel Vinst med hjälpmedel Andra projekt och inlägg Smartphone Bedömningsinstrument Enkät SYFTE METOD GENOMFÖRANDE Projektgruppen Urval Bortfall Genomförande och bearbetning RESULTAT Stöd till användaren Stöd till arbetsterapeuten Enkät DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion REFERENSER BILAGOR 4

6 1. BAKGRUND 1.1 Hjälpmedel i fokus Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum och ett betydelsefullt nav inom området hjälpmedel för människor med funktionsnedsättning. Hjälpmedelsinstitutet har fått i uppdrag av regeringen att utveckla och informera om bra hjälpmedel för personer med psykiska funktionsnedsättningar i Hjälpmedel i fokus. Regeringen satsar 15 miljoner årligen under , totalt 45 miljoner kronor. (Hjälpmedelsinstitutet, 2010) Det finns stora möjligheter att vara delaktig i samhället och bli mer självständig med ITbaserade produkter. En stor potential finns att inom detta område utveckla hjälpmedel för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Regeringen påpekar i ett pressmeddelande från Socialdepartementet den 20 februari 2009 att Till exempel fungerar IT-baserade hjälpmedel väl för att hjälpa personer med psykiska sjukdomar eller funktionsnedsättningar att förstå eller göra sig förstådda, att få kontakt med andra människor eller olika samhällsorgan och att kunna planera och strukturera sina vardagar för att på så sätt kunna fungera mer självständigt. Dock finns det stora möjligheter att utveckla hjälpmedelsområdet. I dagsläget är det dessutom ett begränsat antal personer som får del av de hjälpmedel som finns eftersom kunskapen om dem är låg bland både brukare och människor i deras närhet, till exempel anhöriga och personal. (Regeringskansliet, 2009) Det är inom denna ram som projektet Smartphone i vardagen ingår. 1.2 Kognition och psykiska funktionsnedsättningar Kognition handlar om de processer som sker i hjärnan då vi tar emot information genom våra sinnen, bearbetar och förmedlar dem. (Brun & Djurström, 2006) Kognition är förmågan att kunna anpassa sig till omgivningen och på ett så effektivt sätt som möjligt utnyttja sina erfarenheter och kunskaper. Nedsättning av denna förmåga leder till svårigheter med att ta initiativ, komma igång med och slutföra en aktivitet. Det kan vara komplicerat att planera, strukturera tiden och att fokusera uppmärksamheten på aktiviteten. Att alltid känna sig stressad, att tänka abstrakt och generalisera är andra nedsättningar. Att alltid leta efter saker och att komma för sent eller för tidigt, inte hitta i omgivningen och att glömma är ytterligare resultat av funktionshindret. Nedsatt kognitiv förmåga kan till exempel finnas hos människor med ADHD, autism/aspergers syndrom, psykisk sjukdom och utmattningstillstånd. (Brun & Djurström, 2006; Brun et al, 2008; Maltén, 2002) 5

7 Projektledaren har själv varit i Japan och där upplevt att inte kunna utnyttja en viktig funktion, språket och fick svårigheter att klara till synes vanliga och enkla aktiviteter som att handla, åka buss, orientera sig och beställa mat på restaurang. I omgivningen fanns både bilder som förklarade och människor att ta efter men detta räckte långt ifrån fullt ut. I den svenska versionen av WHO:s klassifikation International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) systematiseras funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Det finns sex komponenter som påverkar varandra och som beskriver hälsa och sjukdom. De är aktivitet, delaktighet, kroppsfunktion, kroppsstruktur, personliga faktorer och omgivning. Funktionshinder betecknar de negativa aspekterna av interaktionen mellan omgivningen och personfaktorer. (Socialstyrelsen, 2003) För att kompensera funktionsnedsättningen kan till exempel åtgärder som att hitta bra rutiner och strategier, ett strukturerat arbetsätt och en bra metod vara det som är bäst. Detta kan i kombination med ett hjälpmedel eller en i marknaden förekommande konsumentprodukt, en smartphone, vara den resurs som gör att användarna kan bli mer självständiga och ha kontroll över sin vardag. 1.3 Hjälpmedelsförsörjningen Hjälpmedelsförskrivningen till personer med kognitiva funktionsnedsättningar regleras av lagar, förordningar och föreskrifter. Sjukvårdshuvudmännen är skyldiga att tillhandahålla hjälpmedel men detta innebär inte att användarna har motsvarande rättigheter. (Socialstyrelsen, 1982) Regler och sortiment avseende hjälpmedel ser mycket olika ut i Sverige. (Dahlberg, 2008; Jacobson, 2010) I lagen finns bestämmelser som ska stärka användarens ställning i vården. Vården skall ges med respekt och lyhördhet för användarnas särskilda behov och förväntningar och därmed avspegla sig i de beslut som fattas. (Socialstyrelsen, 1982) 1.4 Förskrivningsprocessen Förskrivningsprocessen skall vara ett stöd för förskrivaren vid förskrivning av hjälpmedel. Hjälpmedelsinstitutet sammanställer detta och processen kan ses som en vägledning vid förskrivning av hjälpmedel. (Blomquist, Nicolaou, 2007). En revidering av dokumentet görs för närvarande på Hjälpmedelsinstitutet. Själva huvudprocessen, förskrivningen, består av följande delar: Bedöma behovet av insatser Prova ut, anpassa och välja lämplig produkt Specialanpassa 6

8 Instruera, informera och träna Följa upp och utvärdera funktionen och nyttan Behoven bedöms ur flera olika aspekter och ställs i relation till möjliga insatser. Att sätta tydliga mål för hjälpmedelsinsatsen är nödvändigt för att denna skall kunna utvärderas. Arbetsterapeuten gör en behovsanalys. Vid utprovning är det viktigt att utgå från behovsbedömningen och det är av stor vikt att den sker i miljön där hjälpmedlet skall användas under tillräckligt lång tid. Viktigt är också att informera om exempelvis alternativa produkter, lånevillkor och avgifter. Val av lämplig produkt skall så långt som möjligt ske i samverkan med användaren i fråga. Nästa steg i processen är information och träning. Om användaren behöver en längre tids träning bör en plan för träningen tas fram. Författarna skriver även om att situationsanpassad bruksanvisning kan vara viktig. När användaren använt sitt hjälpmedel en tid ska uppföljning av nyttan göras samt utvärdering mot uppsatta mål där författarna påpekar att för användare med förändrade förutsättningar är regelbunden uppföljning och utvärdering viktiga. Hjälpmedlets uppgift är att kompensera för en nedsatt och/eller förlorad funktion, ge förmågan att klara vardagen så självständigt som möjligt och få kontroll över sin dag. (Blomquist, Nicolaou, 2007) 1.5 Fritt Val av hjälpmedel Sörmland har deltagit i regeringens projekt med försöket Fritt Val av hjälpmedel under åren 2008 och Försöksverksamheten syftade till att pröva hur den enskilde användaren kan ges ökad möjlighet att själv välja hjälpmedel. Det har inneburit att användare med medicinska behov av hjälpmedel, som velat och kunnat, har köpt sitt hjälpmedel med hjälp av en rekvisition istället för att låna det från Hjälpmedelscentralen. Hjälpmedel som ingick i försöket var bland andra kognitiva hjälpmedel. (Vasberg, 2009) Fem användare som enligt regelverket var berättigade till en anpassad kalender nyttjade möjligheten till att få en rekvisition för att köpa en Handifon. Handifon var vid detta tillfälle inte förskrivningsbart hjälpmedel i Sörmland. Ingen användare nyttjade möjligheten att genom Fritt val av hjälpmedel köpa en vanlig mobiltelefon. Fritt Val av hjälpmedel har införts i Landstinget Sörmland den 1 januari Det är ett sätt att myndigförklara brukaren. Personer som har ett långvarigt behov av hjälpmedel har ofta väldigt bra koll på vad de behöver och var det finns att köpa. Det kan vara så att produkten de vill ha inte finns i landstingets utbud genom de upphandlingar som 7

9 gjorts. Med fritt val blir skillnaden också att man äger sitt hjälpmedel i stället för att som idag låna det från Hjälpmedelscentralen. säger Iréne Vasberg ( ) De hjälpmedel som omfattas är rörelsetekniska hjälpmedel, hjälpmedel för kommunikation och kognition samt hjälpmedel vid synskada. Fritt val vänder sig till personer som har ett långvarigt hjälpmedelsbehov. Hjälpmedelsbehovet bedöms av behörig hälso- och sjukvårdspersonal. Användaren skall ha tillräcklig insikt och erfarenhet om sin egen funktionsnedsättning, rehabilitering eller habilitering och hjälpmedelsbehov för att kunna göra ett bra val. Slutligen skall användaren kunna använda hjälpmedlet utan risk för sig själv eller andra. Man måste fortfarande ha ett medicinskt behov och få förskrivet att man ska ha hjälpmedel. Då får man en rekvisition och med den kan man handla var man vill. Kostar produkten mer än summan man fått beviljad får personen betala mellanskillnaden själv. påpekar Iréne Vasberg ( ) 1.6 Vinst med hjälpmedel Dalberg redovisar i en kostnadsnyttostudie av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning. Redan efter ett och ett halvt års användning av hjälpmedlet, Handi handdator, ses en reell besparing hos både kommunen och landstinget samt minskade stödinsatser från närstående. (Dalberg, 2010) Han påpekar vidare att den stora vinsten för personerna som använder hjälpmedel är ökad självständighet, trygghet och att livskvaliteten förbättras. 1.7 Andra projekt och inlägg I Pernilla Hallbergs magisteruppsats Mobiltelefon som hjälpmedel för vuxna med ADHD är författarinnans syfte att öka kunskapen om hur tekniska hjälpmedel kan användas för att underlätta vardagen för vuxna människor med ADHD. Hon visar på vilka problem som personer med ADHD har och vilken hjälp som kan erbjudas dem. Hon visar på kompenserande strategier, metoder och teknik som personer med ADHD kan bruka. Hallberg har tre teman som hon belyser; användbara funktioner, användbara egenskaper och hjälparrollen. När det gäller hjälparrollen så poängterar hon att det är viktigt att individens situation och behov utreds och att utvärdering av produkten och målen görs. Hon ser också att användaren behöver en noggrann inlärning med stöd under tiden. Avslutningsvis görs en sammanställning av fyra intervjuer där författarinnan poängterar att användarna inte har fått så mycket stöd att använda mobiltelefon, men påpekar att en arbetsterapeut skulle kunna ha den funktionen. Arbetsterapeut är den yrkeskategori som naturligt har en nyckelroll i vård- och stödinsatser med fokus på livssituation, strategier och hjälpmedel (Hallberg, 2008, sid 23) 8

10 Detta inlägg i Pernilla Hallbergs magisteruppsats gjorde projektledaren för denna rapport nyfiken på hennes vidare åsikter och hade förmånen att under två timmar intervjua henne. Flera citat från intervjun återges i rapporten. Intervjun spelades in och semistrukturerade frågor användes. (Trost, 2010) Nordiska projekt Syftet för projektet Mobiltelefon som kognitivt stöd för personer med ADHD eller autism/aspergers syndrom är att samla kunskap och erfarenhet från Norden när det gäller användning av vardagsteknologi. Målet är att användarna skall få kontroll över de flesta av vardagssituationerna. Projektet finansieras bland annat av Nordens Välfärdscenter. Eftersom Norden är relativt litet är det kostsamt för varje land att inhämta kunskap för metod- och teknikutveckling och resurserna utnyttjas effektivast med detta samarbete. (Mörk, Simic, 2011) En del av projektet är inspelade föreläsningar i ämnet och finns på Nordens Välfärdscenters hemsida ( ) Det anordnades även ett symposium på Island i september Vi tre arbetsterapeuter i projektet Smartphone i vardagens hade förmånen att delta i detta nordiska arrangemang. Syftet var att samla metoder och erfarenheter från yrkesverksamma och användare. Det poängterades hur viktigt det är med lokal kompetens, arbetsterapeuter, som utreder behovet och stödjer på nära håll. En hjälpmedelscentral eller resurscentra som nästa steg och som kan ge råd om metodik och vardagsteknik till förskrivarna. Hjälpmedelsinstituten skulle kunna vara en sammanhållande kunskapsbank. (Roos, ) Erfarenheter av kognitiva hjälpmedel I en nyligen färdigställd intervjustudie Erfarenheter av kognitiva hjälpmedel belyser Maria Svahn i sammanfattningen bland mycket annat hur viktigt det är med noggrann kartläggning och bedömning av användarens behov inför introduktion av tekniska hjälpmedel att användaren involveras och är delaktig i målformuleringen kontinuerlig uppföljning och utvärdering av åtgärden. Följande citat är hämtat från resultatredovisningens avsnitt Stöd från personal, där Svahn skriver Hjälpmedlet kunde fungera som ett bra planerings- och minnestöd för dem, men de hade svårt att på egen hand planera hur hjälpmedlet skulle hanteras och användas praktiskt. (Svahn, sid 37) Även nästa citat belyser vikten av stödet för användaren: Det framkom att det fortfarande efter att ha använt hjälpmedlet under lång tid kunde finnas behov av att diskutera med arbetsterapeuten om metoder och strategier kring hjälpmedlet. (Svahn, sid 38) 9

11 Design för alla - Brukare Design för alla Brukare, är en pilotstudie och kravspecifikation på externt minnesstöd. Frågor som följer studien är exempelvis vilka erfarenheter brukarna har av externt minnesstöd och i vilka situationer. Författarna drar slutsatsen att om fler produkter utformas med hänsyn till funktionsnedsättningen skulle det vara en vinst för samhället. Användarna framförde också vikten av att få personlig support som stöttade handgripligt med att använda mobiltelefonen. (Ehrenfors & Gudjonsdottir, 2005) Insändare i Tidskriften Arbetsterapeuten En fråga som leg arbetsterapeut och med dr Ingeborg Nilsson ställde i arbetsterapeuternas fackliga tidskrift var: Är vi förberedda på den digitala utvecklingen? I sitt inlägg utvecklar hon frågan: Kan arbetsterapeuten guida och möjliggöra aktivitet i en alltmer teknifierad vardag? (Arbetsterapeuten nr 1, 2010, sid 21). Detta är en högaktuell fråga och hon påpekar att det behövs att ny kunskap införlivas i den arbetsterapeutiska professionen. I flera sammanhang kan vi läsa om hur ny teknik involveras i samhället och utvecklingen går mot mobilt telefoni, fler och fler samhällstjänster erbjuds i mobiltelefonen. Det finns områden i Sörmland där fast telefoni kommer att upphöra. En av projektets arbetsterapeuter säger: Personer med kognitiva funktionsnedsättningar behöver ha den möjligheten att få stöd med metoder och tillgång till produkter för att kunna utnyttja mobilt telefoni i vardagen. Risken är annars att de ställs utanför. Ett examensarbete var direkt kopplat till Smartphone i vardagen där två studenter från KTH rekommenderade bra applikationer till projektets användare. Innan projektet startade intervjuades arbetsterapeuterna av studenterna angående vilka de vanligast förekommande problemen var i vardagen för användarna. Efter detta gjorde studenterna ett arbete som rekommenderade applikationer till smartphonen. (Berglund, Palaszewska, 2010) 1.8 Smartphone Smartphone definieras idag i hjälpmedelssammanhang, i de flesta fall, som en egenvårdsprodukt där användaren själv köper produkten. Smartphone eller pekskärmsmobil är ett mellanting mellan en handdator och en mobiltelefon. (Wikipedia ) 10

12 I projektet används följande smartphones: HTC Desire Kameraupplösning: 5MP Skärm: 3,7 tum oled Skärmupplösning: 480x800 Blixt: Led-blixt Filmfunktion: 720p Max batt.tid: 6h 30min Datahastighet: 7,2 Mbps Inbyggt minne: 512MB Mått: 119x60x11,9 mm Vikt: 136 g Processor: Qualcomm Snapdragon 1 GHz FM radio: Ja Multitouch: Ja Utbyggt minne: Ja OS: Android 2.2 iphone 3GS Kameraupplösning: 3,2MP Skärm: 3,5 tum tft Skärmupplösning: 320x480 Blixt: Nej Filmfunktion: Vga Max batt.tid: 5h Datahastighet: 7,2 Mbps Inbyggt minne: 8/16/32GB Mått: 115,5x62,x12,3 mm Vikt: 135 g Processor: ARM Cortex AB 600 MHz FM radio: Nej Multitouch: Ja Utbyggt minne: Nej OS: iphone OS 4 11

13 Nokia N97 Kameraupplösning: 5MP Skärm: 3,5 tum TFT Skärmupplösning: 360x640 Blixt: Dual LED-blixt Filmfunktion: VGA Max batt.tid: 6h Datahastighet: 3.6 Mbps Inbyggt minne: 32GB Mått: 117.2x55.3x15.9 mm Vikt: 150 g Processor: Arm MHz FM radio: Ja Multitouch: Nej Utbyggt minne: Ja OS: Symbian s60 Mobiltelefoner som har följande funktioner definieras ofta som smartphones: Pekskärm där funktionen att använda fingrarna blivit ett självklart sätt att styra telefonen med. Möjlighet att zooma, skriva in text och spela spel. Här används multitouch som möjliggör in- och utzoomning genom att dra isär respektive ihop två fingrar på skärmen. Internetuppkoppling med trådlöst nätverk eller 3G är standard för bland annat e-post, webbsurfande och kalendrar. Smartphone kräver ett avancerat operativsystem och det är detta som bestämmer vad telefonen kan göra och sätter ramarna för mobilens tillämpningsprogram eller applikationer (appar). De operativsystem som används i projektet Smartphone i vardagen är Googles Android 2.2, iphone OS4 och Symbian s60. Det finns både för- och nackdelar med alla operativsystemen. Det är programmen eller applikationerna, apparna som ger mobilen dess funktioner. Applikationerna kan delas in i: Nyttoprogram Kommunikationsprogram Nöjesprogram 12

14 Många applikationer är gratis men de kan även kosta några kronor, sällan över 30 kronor för att få full tillgång till alla funktioner i ett program. Med hjälp av applikationerna kan mobiltelefonen ersätta flera betydligt dyrare specialframställda hjälpmedel och datorprogram. (Mörk, Simic, 2010 sid 12) Exempel på en applikation, visuell timer, som är gratis upp till 10 minuter och full funktion upp till 60 minuter kostar ca 7 kronor. Applikationerna laddas ner online från respektive programvarubutik: Android Market AppStore NokiaOvi store Lagring sker på inbyggt minne och/eller minneskort där applikationer, bilder och data sparas. Ju större minne desto bättre. Viktigt på en smartphone är också: Kamera som inte enbart används till att ta bilder med utan även som scanner av till exempel text och streckkoder. Den kan också användas som förstoringsverktyg. En frontmonterad kamera gör även videosamtal möjliga. GPS kan positionera mobilen med hjälp av satelliter. Den använder även mobilnätet och det trådlösa nätverket för att bättre avgöra positionen. Gyro/accelerometer som har koll på hur användaren rör mobilen. I dagsläget används funktionen mest för att spela spel men den kan bli en viktig funktion i framtiden. Hörlurar för att kunna lyssna på musik, radio och vid telefonsamtal. 13

15 Själva telefonfunktionen är numera bara en liten del av mobiltelefonens användningsområde. 1.9 Bedömningsinstrument i projektet COPM Canadian Occupational Performance Measure är ett kanadensiskt instrument för arbetsterapeuter. Användaren får vid en semistrukturerad intervju utifrån ett givet formulär själv ange vilka aktiviteter som är svåra att utföra och hur svårt det är att utföra dem. Bedömningen görs i fyra steg; identifiera problem, skatta betydelsen, poängsättning och uppföljning. Användaren får gradera svaren mellan poängen 1-10 där 1 är inte viktigt alls / kan inte utföra den alls / inte nöjd alls och 10 är extremt viktigt / kan utföra den extremt bra / extremt nöjd (bilaga 1) QUEST Quebec User Evaluation of Satisfaction with assistive Technology är också ett kanadensiskt instrument som är utvecklat för uppföljning av hjälpmedel. Det mäter hur nöjd personen är med specifika egenskaper hos en produkt. Aspekterna som mäts är bland annat säkerhet, utseende och användarvänlighet. QUEST mäter också tillfredställelsen med servicen i samband med hjälpmedlet, exempelvis den professionella servicen i form av information, instruktion och uppföljning och den tekniska underhållsbiten i form av till exempel uppdateringar. Användaren får gradera svaren med en skala från 1 5, se bilaga, där 1 avser inte alls nöjd och 5 avser mycket nöjd. (bilaga 2) 14

16 KaTid för vuxna är ett svenskt självskattningsinstrument för att kartlägga tidshantering och strategier i olika vardagssituationer för vuxna. (Alderman & Janeslätt, 2010) Det består av 38 frågor där användaren får skatta varje svar i det gör jag inte, gör ibland, gör för det mesta eller gör alltid. (bilaga 3) KaTid självskattningsinstrumentet är uppdelat i fyra delar: Tidshantering i vardagsrutiner med 16 frågor Tidskänsla, tidsupplevelse och tidsorientering med 4 frågor Strategier och tidsanpassning med 12 frågor Tidshantering med 6 frågor 1.10 Enkät En enkät konstruerades (Trost, 2007) av projektledaren för detta projekt, för att erhålla ett större underlag om vilket stöd arbetsterapeuter och hjälpmedelskonsulenter anser att de behöver gällande smartphone. Frågorna har till största delen förutbestämda svarsalternativ men det finns även möjlighet att kommentera och ge egna synpunkter. (bilaga 5) Enkäten skickades ut via mail till en begränsad grupp arbetsterapeuter, som arbetar med personer som har kognitiva funktionsnedsättningar, och till nätverket Kognet, som är ett forum för hjälpmedelskonsulenter ansvariga för kognition i Sverige. 2. SYFTE Projektets syfte är att ta reda på hur arbetsterapeuterna kan stödja användarna så att de kan utnyttja konsumentprodukten, smartphone, som ett kognitivt stöd i vardagen samt undersöka om arbetsterapeuterna själva behöver stöd i denna process. 3. METOD - GENOMFÖRANDE 3.1 Projektgruppen Tre legitimerade arbetsterapeuter, från olika geografiska delar av Sörmland, ingick i projektgruppen och ansvarade för kontakten med användarna. Projektledare för Smartphone i vardagen är hjälpmedelskonsulenten som arbetar med kognitionshjälpmedel och bildstöd i Sörmlands landsting. I arbetet som hjälpmedelskonsulent ingår bland annat att vara en resurs till förskrivare vid konsultation av kognitiva hjälpmedel. Vidare har hjälpmedelskonsulenten utbildnings- och sortimentsansvar för kognitiva hjälpmedel och bildstöd. I projektrapporten kallas hon till största delen för arbetsterapeut. 15

17 De två andra arbetsterapeuterna är behandlande arbetsterapeuter för personer med psykiska funktionsnedsättningar. De tillhör psykiatriska öppenvårdsteam och arbetar både med enskilda behandlingar och med gruppverksamhet. Funktionsutredningar och hjälpmedelsförskrivningar ingår som en del av arbetsterapeuternas ansvar. De tre arbetsterapeuterna ansvarade var och en för tre användare i målgruppen. I projektgruppen ingår även en it-tekniker tillika programmerare från Nyköping och personal från Hjälpmedelsinstitutet. 3.2 Urval De nio användarna är i arbetsför ålder och har psykiska funktionsnedsättningar av varierad art. De är inskrivna i öppenvården där projektets arbetsterapeuter/hjälpmedelskonsulent är verksamma. Det bedömdes att det fanns behov av hjälpmedel framförallt för att strukturera användarnas aktiviteter. Projektgruppen har tillsammans valt ut tre stycken olika Internetmobiler med pekskärm, så kallade smartphone, som används i projektet. Utgångspunkten för valet var Råd & Röns test. Projektgruppen ville prova tre olika tillverkares mobiltelefoner tillika operativsystem. Dessa är HTC som har Android som operativsystem, Apple som har iphone och Nokia som har Symbian. (Råd & Rön, 2009) Varje arbetsterapeut ansvarar för en modell var. 3.3 Bortfall En av arbetsterapeuterna slutade sin dåvarande anställning efter halva projekttiden och slutade även sitt deltagande i projektet. En av arbetsterapeutens användare, nummer sex, avslutade också projektet efter samma tid och ingår inte i redovisningen. Bortfallet av arbetsterapeuten förde med sig att hans övriga två användare har haft reducerat stöd under resterande projekttid. Bedömningsinstrumenten är dock genomförda även för dessa två användare vid projektets slut. 3.4 Genomförande och bearbetning Användarna blev informerade om projektet innan det började och att deras medverkan var helt frivilligt. De kunde avbryta sin medverkan när de ville. För att kunna identifiera målgruppens problem och målformulering med utförande av aktivitet använde arbetsterapeuterna bedömningsinstrumentet COPM. Användarna intervjuades för att urskilja de aktiviteter som de tycker är svåra att utföra men samtidigt tyckte var viktiga att klara av. (Law et al, 2006) COPM instrumentet användes både före införandet av smartphone och efter ett års användning. (bilaga 1) 16

18 QUEST är ett bedömningsinstrument som mäter användarens tillfredsställelse gällande hjälpmedel med olika variabler. (Demers, Weiss-Lambrou, & Ska, 2001) Detta test genomfördes innan användningen av smartphone började, i avseende att bedöma den egna befintliga mobiltelefonen. Testet följdes upp efter ett års användning med fokus på smartphonen. (bilaga 2) Det nya självskattningsformuläret för vuxna KaTid Självskattning för kartläggning av tidshantering och strategier i olika vardagssituationer användes som självskattning före införandet av smartphone och efter ett års användning. (bilaga 3) Semistrukturerade frågor har konstruerats av projektgruppen med fokusering på syftet och användarna intervjuades och fick svara på frågorna vid projektets slut. (bilaga 4) Målgruppen fick under projekttiden, ett år, använda var sin smartphone i vardagen för att komma åt problemen och målformuleringarna som gjordes i COPM. Arbetsterapeuterna träffade kontinuerligt sina tre användare, både enskilt och i grupp, för att stödja dem i användandet av smartphonen. I genomsnitt skedde detta en gång per månad med undantag för första tiden då mötena var mer frekventa. Träffarna varade cirka två timmar vid varje tillfälle. Arbetsterapeuterna fick även vid varje uppföljning skriftligt material med synpunkter och frågor av användarna. Arbetsterapeuterna har fört sedvanliga journalanteckningar och de har även skrivit loggbok under projektets gång för att fortlöpande dokumentera förloppet till nytta för slutresultatet. Arbetsterapeuterna skrev även ner anteckningar vid träffarna. En av arbetsterapeuterna spelade in mötena med användarna. Även valda delar av detta material har transkriberats, klassificerats och redovisats. Både sms och e-post har förekommit mellan arbetsterapeuterna och användarna. Valda delar av dessa återfinns i resultatet. Under hela projektet skedde en analys och tolkning av det insamlade materialet av projektledaren. Efterhand som projektet pågick framkom flera för resultatet bärande kategorier av stöd både för användare och för arbetsterapeuter. Det dokumenterade materialet har delats upp på syftets två delar. Det nedskrivna materialet bearbetades flera gånger i avsikt att hitta bärande kategorier. Det strukturerades och reducerades till hanterbar storlek. Utvalda bärande delar redovisas genom citat och förtydligande text. (Trost, 2010) Projektledaren har inte skrivit ner citaten ordagrant. Hon har exempelvis tagit bort svordomar, lagt till och även tagit bort bindeord, utan att andemeningen av citaten ändrats, för att få mer läsbara och förståeliga citat. Även ändringar från rent talspråk till skrivspråk har gjorts för att få bättre läsbarhet och även här utan att ändra andemeningen. Själv skulle jag nog tveka inför att bli ordagrant citerad från mitt talspråk. Finge jag se mitt talspråk i skrift kanske jag skulle skämmas och det vore 17

19 oetiskt av intervjuaren att utsätta mig för det. Detta gäller även om den intervjuande sannolikt aldrig kommer att läsa rapporten. (Trost, 2010 sid 157) Projektledaren och hennes användare hade tillgång till it-tekniker. Teknikern träffade varje användare två gånger och var under hela projektet ett stöd för både användarna och arbetsterapeuten. Detta redovisas med valda delar. Ett samarbete omkring smartphone har även gjorts med Klara Mera - center för kognitivt stöd Stockholm, där både arbetsterapeuter och tekniker medverkade vid tre projektmöten. Projektledaren konstruerade även en enkät av som genom e-post och hjälpmedelsinstitutets försorg skickades till ett antal arbetsterapeuter och hjälpmedelskonsulenter i Sverige. Frågorna var formulerade kring syftet i projektet. (bilaga 5) 4. RESULTAT Resultatet delas upp efter syftet i två delar; stöd till användaren och stöd till arbetsterapeuten. I redovisningen av stödet till användarna är intentionen att förskrivningsprocessen (Blomquist & Nicolaou, 2007) skall synas som en röd tråd genom hela projektet. Traditionellt delas den upp i: bedöma behovet av insatser, prova ut och val av lämplig produkt, anpassa, instruera och träna och slutligen utvärdera funktionen och nyttan. I denna redovisning slår projektledaren ihop bedöma behovet av insatser och utvärdering därför att det blir att tydligare se resultatet från bedömningsinstrumenten. I projektet var det inte aktuellt att använda bedömningsinstrumenten som stöd för Prova ut och val av lämplig produkt eftersom användarna blev tilldelade var sin smartphone. Synpunkter kommer dock att redovisas för att visa att bra bedömningsinstrument kan vara till hjälp även här. Huvuddelen av resultatet finns under anpassa, instruera och träna och redovisas utifrån de kategorier som utkristalliserade sig vid genomgången av allt material. Enkäten till arbetsterapeuterna och hjälpmedelskonsulenterna redovisas i sin helhet som en separat del under stöd till arbetsterapeuten Stöd till användarna Bedöma behov av insatser och uppföljning Bedöma behov av insatser och sätta tydliga mål för hjälpmedelsinsatsen är första steget i förskrivningsprocessen. Bedömningarna är nödvändiga för att objektivt kunna mäta insatserna. Målen bör vara satta så att de är mätbara över tid. (Blomquist, Nicolau, 2007) 18

20 För att arbetsterapeuterna skall kunna stödja användarna på bästa sätt behöver användarnas vardag kartläggas. Då uppmärksammas även användaren på för denne viktiga vardagliga funktioner/aktiviteter som användaren själv prioriterar och önskar få hjälp och stöd med. COPM När COPM instrumentet genomfördes vid första bedömningen identifierade användarna fem problem vardera, skattade betydelsen och poängsatte dem. Följande problemområden prioriterades av användarna. De är inte på något sätt rangordade. Några av dem är samma för flera användare därav antalet. Komma ihåg att passa möten Planera aktiviteter Komma igång med aktiviteter Att ha bra överblick i en kalender Avslappning: dels planera in tiden och dels själva mp3 filen Att ha anteckningar samlade på ett ställe Komma sig för att duscha Planering av mattider Använda Internet Komma ihåg barnens aktiviteter Komma ihåg att ta medicin Lyssna på musik Svenska/Engelska - Stavningshjälp Komma sig för att ringa Handla och planera inför inköp Sköta hushållsarbete Hantering kring SMS, MMS Budget och sköta ekonomin Komihåglistor Minnesanteckningar GPS att hitta Ringa viktiga samtal För att få en överskådlig bild av det poängsatta resultatet av instrumentet visas sammanställningen i två diagram. Varje problem skattades under utförande och tillfredställelse. Därefter beräknades poängen genom att addera utförande eller tillfredställelsepoäng för samtliga problem och dividera med antalet problem. Vid uppföljningen efter ett års användande av smartphone poängsätter 19

21 användaren åter varje problem under utförande och tillfredställelse. I diagrammen nedan görs en jämförelse för varje användare av resultatet vid start innan införande av smartphone och efter ett års användning av densamma. Användaren får gradera svaren mellan poängen 1-10 där 1 är inte viktigt alls / kan inte utföra den alls / inte nöjd alls och 10 är extremt viktigt / kan utföra den extremt bra / extremt nöjd. Uppföljningsdelen tillhör den avslutande fasen i förskrivningsprocessen. Utvärderingen av funktionen och nyttan av produkten redovisas här och blir på så sätt tydlig när möjligheten till jämförelse med utgångsläget finns. Alla användarna får en förbättrad utförande- och tillfredställelsepoäng efter ett års användning av smartphone, se diagrammen. Användare nummer 6 avbröt sin medverkan och redovisas därför inte. Utförande av aktivitet ger följande poäng och diagram. Genomsnittlig förbättring för användarna är 3,14 poäng Användare 1 Användare 2 6 Användare Användare 4 Användare 5 2 Användare Utförande av aktivitet, start Utförande av aktivitet, uppföljning Användare 8 Användare 9 20

22 Tillfredställe av utförande av aktivitet ger följande poäng och diagram. Genomsnittlig förbättring för användarna är 3,83 poäng Användare 1 Användare 2 6 Användare Användare 4 Användare 5 2 Användare Tillfredställelse av utförande, start Tillfredställelse av utförande, uppföljning Användare 8 Användare 9 QUEST Bedömningsinstrumentet QUEST visar användarens tillfredsställelse med dåvarande mobiltelefon kontra den nya smartphonen. Det visar också tillfredställelsen med servicen både före och efter ett års användning av smartphone. Värderingarna summeras för varje del och delas med antal svar och denna poäng redovisas i diagrammets staplar nedan. Siffran 1 står för Inte alls nöjd och 5 står för Mycket nöjd. Testresultatet visar nöjdare användare både när det gäller modellen och servicen. I servicen ingår stödet från arbetsterapeuten. 21

23 Tillfredställelsen med dåvarande mobiltelefon kontra den nya smartphonen ger följande poäng och diagram. Genomsnittlig förbättring för användarna är 1,24 poäng. 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Tillfredställelse med dåvarande mobiltelefonen Tillfredställelse med nya smartphonen Användare 1 Användare 2 Användare 3 Användare 4 Användare 5 Användare 7 Användare 8 Användare 9 Tillfredställelsen med servicen på dåvarande mobiltelefon kontra den nya smartphonen ger följande poäng och diagram. Genomsnittlig förbättring för användarna är 2,07 poäng. 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Tillfredställelsen med servicen på dåvarande mobiltelefon Tillfedställelsen med servicen nya smartphonen Användare 1 Användare 2 Användare 3 Användare 4 Användare 5 Användare 7 Användare 8 Användare 9 22

24 Vidare fick varje användare även skatta de tre viktigaste aspekterna med sin smartphoneanvändning. Resultatet blev att åtta skattade användbarheten som viktigast, fem skattade effektiviteten som viktigast och fyra skattade säkerheten som viktigast, två tyckte att varaktigheten, komforten och uppföljningen var viktig och slutligen var det en som tyckte att vikten var viktigast. Vikt 1 Säkerhet 4 Varaktighet 2 Användbarhet 8 Komfort 2 Effektivitet 5 Uppföljning 2 KaTid självskattningsinstrumentet KaTid självskattning har 38 frågor (bilaga 3) och är svårare att visa i diagram eller i någon annan framställning eftersom alla frågorna inte är riktade åt samma håll. De flesta frågor är riktade så att det är positivt att göra det ofta medan några är riktade så att det är positivt att göra det sällan. Däremot är det inte lika svårt att ha de två självskattningsresultaten framför sig och jämföra, de visar på en förbättrad självskattning. KaTid självskattning kan användas i processen när arbetsterapeuten mer i detalj vill utvärdera olika aktiviteter. Prova ut och val av lämplig produkt Förskrivningsprocessens del, val av lämplig produkt, var inte aktuell i projektet eftersom användarna blev tilldelade en specifik modell med inkluderat operativsystem. Trots detta har flera synpunkter i ämnet kommit upp och diskuterats. En arbetsterapeut säger: Jag går tillväga på ungefär samma sätt med mobilstöd som med traditionella hjälpmedel. Jag brukar fråga om de använder mobilen som minnesfunktion och som påminnare. Många har ju äldre mobiler där kalenderfunktionen inte är så bra. Man blir naturligtvis färgad av den modell och operativsystem man använder eftersom det är det man kan som är enklast. Ska jag ge råd om val av smartphone då skulle jag vilja ha någon kunnig på hjälpmedelscentralen att vända mig till för att diskutera detta med. 23

25 Resultatet visar att bedömningsinstrumenten kan användas som stöd när modell skall väljas beroende på vilka funktioner i en smartphone som är viktiga för användaren. Till exempel för bildhantering krävs att mobiltelefonen har en bra kamera och blixt vilket inte alla modeller har. För musik behöver mobiltelefonen ett minne som räcker och att det finns bra hörlurar som tillbehör samt att ljudet återges bra. För vissa spel krävs att skärmen har multitouch och gyro samt att den är relativt snabb. Operativsystemen fungerar olika och påverkar valet av mobiltelefon. I anderoidtelefonen går det att ställa in många personliga inställningar och det kan vara svårare än en modell där det mesta är givet från början. Valet av modell påverkas också av vilka applikationer som kan laddas ner. Symbian, som var ett av operativsystemen, utvecklas inte mer vilket gör att det inte produceras så många applikationer. Nokia har tagit beslut på att gå över till operativsystemet Windows Phone istället. Till en av modellerna, iphone, behöver användaren ladda ner programmet Itune och synka ipohne mot datorn för att registrera och komma igång med den. Vid våra diskussioner som förts om modellval har det framkommit många åsikter att ta i beaktande. Priset är en. Många användare har inte pengar för att själva införskaffa mobiler. En användare säger: Jag tycker det borde vara standard att en sådan här telefon är hjälpmedel. Speciellt med Android, det är mycket anpassningsbart En arbetsterapeut förklarar att här behövs det ett annat stöd, stöd från samhället ekonomiskt, för att personer med kognitiva funktionsnedsättningar skall kunna få tillgång till en smartphone: Det är inte speciellt vanligt bland mina patienter att de har smartphone, det är en ekonomisk fråga också. Det är inte så vanligt att man har ett arbete utan det är ersättning från försäkringskassan eller försörjningsstöd. Däremot kostar applikationerna, programmen, inte så mycket pengar. Arbetsterapeuten säger: Det är inte alla program som kostar, det finns många bra program som är gratis. Många program har en light version så man kan testa. Om det verkar vara något så kan man köpa och ladda ner full version. I HTC modellen så finns det ofta två versioner av programmet, en som är gratis och en där användaren får tillgång till alla funktioner för några kronor. Bedömningsinstrumenten ger också en mycket bra fingervisning om vilka applikationer som användaren behöver som stöd i vardagen och som behöver laddas ner för användning. Även vid val av abonnemang kontra kontantkort kan bedömningsinstumentet vara en utgångspunkt i diskussionen. Vill personen till exempel använda sig av navigering och Google Maps går det åt ca 300 kilobyte för att ladda ner kartan. Vill man också ha en vägbeskrivning går det åt mera. Det finns många olika abonnemang och en arbetsterapeut säger: Jag har ett abonnemang där jag kan ladda ner 3 GB per månad och det räcker bra för mig. Jag kan både lyssna på radio, ladda ner böcker och musik och surfa. Jag använder min telefon mycket men har aldrig överskridit taket. 24

26 Att ladda ner en YouTubefilm på fyra minuter kan kosta ca 350 kronor. Det bästa sättet är att mäta eller uppskatta hur mycket data som kan vara aktuellt för nedladdning per månad. Det finns tjänster på nätet som exempel prisjakt.nu jämförelse av abonnemang. Man anger hur mycket trafik man använder för att få reda på billigaste abonnemanget. Personer som har betalningsanmärkningar får inte teckna sig för något abonnemang. Numera finns det även kontantkort där det ingår viss nedladdning per betalningsenhet. En användare som har kontantkort säger: Inget strul här heller. Påfyllningarna har räckt bra. Det enda negativa är om man ska ringa till fasta telefoner när man har kontantkort, då pengarna springer iväg lätt. Abonnemanget har fungerat bra. Jag har ett fast tak så jag behöver inte vara rädd att det inte ska räcka eller att betalningen ska komma som en kall överraskning Det har fungerat jättebra Det har inte varit några problem. Jag är aldrig nära gränsen så jag behöver aldrig tänka på det. It -teknikern rekommenderade applikationen 3G Watchdog för att se hur mycket användaren har laddat ner på telefonen. Arbetsterapeuten förtydligar sin stödjande roll när det gäller modell, operativsystem och abonnemang/kontantkort med följande: Köper man en smartphone i affären så får man ju support av försäljaren angående abonnemang och kontantkort. Då har man möjlighet att få hjälp på ett annat sätt än när man till exempel köper via nätet. Att köpa mobilen av en etablerad firma som ger bra service är en bra investering. Det är ju rätt avancerad kunskap och råda om modell, kontantkort och abonnemang. Det är ju bra att de i affären kan ge råd och stöd om detta. 25

27 Anpassa, instruera och träna Följande kategorier har utkristalliserats kring stödet från arbetsterapeuterna. Följande stödinsatser identifierades vid bearbetningen: Att komma igång med telefonen Manualer Val av applikationer Ladda ner applikationer och hur de fungerar Struktur och metoder Nya begrepp, funktioner och inställningar Synka mot datorn, backup och säkerhetskopiering Uppföljning av arbetsterapeut Stöd i gruppen och av övrigt nätverk Stöd av telefonen Komma igång med telefonen Beroende på vilken smartphonemodell och vilket operativsystem så var det olika svårt att komma igång med mobiltelefonen. Svårigheter att komma igång berodde även på att manualerna inte var på svenska, se avsnitt manualer. Så här var det när en användare inte visste hur en smartphone fungerade och att det behövdes information hur en smartphone fungerar: Det var ju i början när jag inte fattade någonting, hur det var upplagt, hur den jobbade. Men det har jag förstått allteftersom och så har det ju sjunkigt in men det var mycket i början. Arbetsterapeuten berättar hur en av användarna gjorde för att komma igång med sin smartphone: Jag visar hur man sätter i simkortet och ber henne att följa instruktionerna på skärmen för att träna och peka. Användaren började med att sätta i simkort och batteri och göra nödvändiga inställningar. Det tog ca två timmar att gå igenom allt. Vi anpassade startsidan. Gick igenom hur man läser och skriver SMS. Aktiverade ordigenkänningsfunktionen, visade hur knappar och joystick fungerar. Provade kamera och zoom. Hon fick prova att svara i telefonen. Tittade på kalendern och olika möjligheter till upprepning och påminnelser, och la in två nya tider. En annan användare säger: Det är lätt att förstå sig på den och den är logiskt uppbyggd i meny- och inställningssystem. 26

28 För att starta en iphone 3GS så krävs tillgång till dator och Internet: Fick till en början inte igång telefonen då jag stoppat i simkortet. Jag laddade ner Itunes och anslöt telefonen till datorn för att där göra en registrering av telefonen. Efter detta fungerade det att slå in pin-koden och använda telefonen. Arbetsterapeuten säger: Det här hade flera av mina användare svårt med eftersom man var tvungen att ladda ner Itune och regisera telefonen där och sen gick det att låsa upp sim-kortet. Men han fortsätter: När de väl hade kommit igång så har de varit nöjda och inte haft några svårigheter. I början var det svårt när jag inte kom ut på nätet, när jag inte fick mobilen att funka. Sedan har den varit lätt. Ytterligare en användare som kände sig vilsen: Skulle behövt mer hjälp i början när det var struligt att starta upp telefonen. Det tog en vecka innan jag kom igång. Det fanns ingen instruktionsbok. Jag fick hjälp på stan. Motivering till att fortsätta med telefonen: Jag är ivrig. Funkar det inte direkt så lägger jag ner. Det är ju så i den diagnosen jag har Det här kan vara en lösning om användaren behöver hjälp att komma igång med smartphonen: Många butiker som säljer smartphone har en hjälp att komma igång i olika nivåer. Hos en firma heter det Startklar en smart kom-igång-tjänst Det kan till exempelvis ingå att ställa in grundinställningar, föra över telefonnummer och kalenderuppgifter, ställa in mailkontot, ladda ner den första appen och göra en genomgång av operativsystemet. I detta fall är det gratis när man köper mobiltelefonen i butiken. Med en annan firma kan det kosta upp till 1000 kronor för den tjänsten. Manualer Med alla telefoner följer en kortmanual för att komma igång med användningen. I den står hur man startar smartphonen och ställer in det mest grundläggande. Språket i manualerna till en modell var inte på svenska vilket medförde följande: Har inte fått igång telefonen för manualen var på tjeckiska eller liknande. Fattade inte hur man gjorde. Fattade inget av instruktionsboken, den var på italienska eller något. Projektledaren lät skriva ut den långa mer ingående manualen vilket uppskattades och användes framförallt som uppslagsbok. Jag har manualen som uppslag. Jag laddade också ner den i telefonen. Jag kollade ganska mycket i början I manualen har jag hittat en del. 27

29 Men inte av alla: Att man har någon lättare bruksanvisning för de enklaste grejerna. För den är ju så himla tjock. Manualen stämde inte exempel: personer kontakter. I manualen benämndes kontakter för personer vilket är svårt när det inte heter samma som i telefonen. Projektledaren gjorde en egentillverkad manual för en applikation, Folder Organizer. Språket i applikationen var på engelska och det var ett komplicerat program där funktionerna var svåra att förstå. Den egentillverkade manualen har både skärmdumpar, grafik och text som förklarade stegen i nedladdning och användning vilken användaren tyckte var bra: Det är en sådan beskrivning du gjorde vid Folder Organizer som jag vill ha. Användaren hade med fördel sett att det fanns en liknande manual för de olika inställningarna i telefonen. Att ha någon lättare bruksanvisning för de enklaste grejerna Denna användare ville ha en enkel manual på vad som är grundinställningar: Jag skulle vilja ha grundinställningar på papper om man skulle råka komma åt och ändra på något. Stöd med val av applikationer Arbetsterapeuten berättar att: Användaren ska på semester med sin pappa och har laddat ned engelsk ordlista till telefonen. Tycker att han har lättare för engelska än svenska och använder engelska som språk på telefonen. Den har varit till stor hjälp när han fick vänta på flygplatsen. Vanligtvis blir han stressad i sådana situationer. Nu hade han laddat ned spel som han kunde spela med flickvännen, Han har också använt kameran och tagit många bra bilder, ordlistan kom till stor nytta, även valutaomvandlaren. Samma användare berättar om sina applikationer och vilket stöd han har av dem han laddat ner: Telefonen har varit till en stor hjälp för mig, inte bara som minne för möten utan allt det vardagliga också, så som insulin och tvättid. Som vanligt med mig så tar det inte så lång tid innan jag har studerat min nya mobil. Jag började använda den samma dag jag fick den för planering. Sen tar det ett tag att hitta vilka applikationer som jag tyckte passade mina behov. De applikationer som jag använder mest är: Eggtimer, en simpel och bra äggklocka, Shopping list förenklar min storhandlingsrunda då jag kan ha en sparad mall med de vanligaste bassakerna jag handlar. Jag har ju nytta av det här med maten och kan använda mig av de här minnesbilderna. Jag får förslag på olika maträtter och hitta recept och då också vad jag ska handla. Jag behöver inte gå och tänka på det hela tiden. Sen har jag ju det jobbigt ibland och då lyssnar jag på radio. Jag kan vakna tidigt på morgonen eller har svårt och somna och då bara snurrar tankarna och då har jag hjälp av att lyssna på radion. Då kan jag koppla bort mina egna tankar och slappna av. Det är väldigt behändigt. 28

30 Språk; lexikon och se vad svåra ord betyder. Resa det är ju jättebra och jag kan kolla i tidtabellen och om det händer något så kan jag få information på SL. Lätt att kolla när bussarna går. Navigation gps känner trygghet på något vis när man har gps med sig och när jag inte hittar. Endomondo är en applikation som denne användare pratade om vid varje träff och som han använde mycket: sedan finns det verktyg som kan sporra en som typ det här Endomondo, som hjälper en att gå ner i vikt när jag promenerar. En annan säger: Jag var och handlade idag och hade hela inköpslistan i telefonen, det var super! Detta var första gången jag har varit till affären utan att ha kommit hem och blivit sur för att jag missat något! Jag rekommenderar appen "Shopping List" dock det tar ett tag att skriva in alla varor man ska ha, men sen är den guld värd. En arbetsterapeut säger: Vi gjorde också en genomgång vad klienten ska använda den till; medicinering, påminnelse om tider för besök, tvättstuga etc. Nyttoapplikationer som behöver laddas ned till exempel timerfunktion och tidtagarfunktion. Timerfunktionen använder han när han lagar mat och för tvättstugan när tvättmaskinen gått klart. Följande program rekommenderade it-teknikern och användaren blev nöjd både med synkning, filhantering och att hålla koll på nedladdningen: Information om hjälpprogrammen MyPhoneExplorar, ASTRO, atrackdog och 3GWatchdog. De använder jag. Kalendern med påminnelser är mycket viktigt för alla: Det avlastar mig genom att använda alarmklockan och kalender. Jag blir ju beroende att jag har svårt att vara utan. Jag använder kalendern som fanns i från början, jag är nöjd med den och har inte sökt andra. Kalendern, när jag ska komma hit då pinglar den, några minuter innan. Så jag vet när jag ska gå då. Kalendern är kopplad automatiskt till Facebook. Den visar födelsedagar på mina vänner där. Jag använder en Widget på kalender så den ligger på skärmen där står det datum och dagens händelser. En widget är ett program som syns öppet på skärmen. Den längst upp till vänster är en kalenderwidget och man kan då se vad som är på agendan. Klockan är en annan widget där användaren direkt kan se vad klockan är. 29

31 Ladda ner applikationer samt hur de fungerar En användares önskemål om hjälp: Komma igång, förstå hur man laddar ner program, den låste sig ett tag men det har upphört Här behövdes det upprepade uppföljningar med instruktion och träning av programmet: Att hitta till de olika programmen och komma ihåg hur jag gick in. Det var flera saker innan jag lärde mig. Svårt att komma in på de olika programmen. Den här användaren behövde hjälp med att hitta, ladda ner och komma underfund med hur en app fungerar som låser knapparna: Det är otroligt lätt att komma åt ljudknapparna på sidan av telefonen, och då hör du inte om det ringer. Arbetsterapeuten berättar om en användare med en bra kalenderapp: En använder en app som heter svensk almanacka. Den passar henne då hon kan få olika färg på olika aktiviteter samt olika symboler för densamme. Den blir väldigt överblickbar då. I en av modellerna där programmen laddas ner är mycket på engelska. Sedan när själva programmet används är det mesta på svenska och en arbetsterapeut säger: Man får lära sig varje app man laddar ner, ofta är den enkel att förstå hur den används. Struktur och metoder Hallberg poängterar vikten av att ha en strukturerad metod för att få in mobiltelefonen i livet. och fortsätter med frågor som: Behöver jag en påminnelse dagen innan för att packa mina grejor, för att ta fram mina papper? Behöver jag stegvis stöttning fram till mötet, Behöver jag bryta ner den här aktiviteten i mindre bitar? (Roos, ) En metod som den här användaren har hjälp av är att ta bilder i många olika situationer för att till exempel att komma ihåg och berätta hur en kjol ser ut, komma ihåg var hon skulle handla just denna produkt och komma ihåg hur varan ser ut, bilder på olika böcker hon vill läsa och bilder på text som hon vill komma ihåg: Jag har ju mycket nytta med den att jag tar jämt bilder när jag är ute för att komma ihåg saker, jag tänker i bilder och använder dem mycket. I HTC-telefonen finns en funktion som heter Mapp. Det är ett system där det går att samla appar inom ett område. Denna mapp är enkel att använda men den går inte att få transparant så användaren ser vad mappen innehåller. Det fungerade inte bra för en av användarna. Projektledaren rekommenderade därför appen Folder Organizer som organiserar programmen med ett annat utseende. Användaren strukturerar där sina program och gör olika teman. Hon lägger till exempel in alla appar som tillhör mat, inköp i en mapp. Folder Organizer gör att användaren inte behöver leta efter apparna på alla sju telefonsidorna. Detta medför också att användaren kommer ihåg att använda och utnyttja apparna för att underlätta i vardagen. 30

32 Folder Organizer Jag vågade inte ha så många program i början för att det skulle bli så himla krångligt men nu med Folder Organizer så kan jag ha lite mer program igång. Jag har också börjat använda Folder Organizer och sett att det hjälper mig att ordna mina appar och telefonsidor säger en annan användare i gruppen. En användare behöver bilder och efter att ha blivit rekommenderad appen Shopping list säger hon: I Shopping list kan jag använda bilder för jag tycker det blir enklare med bilder. Det är ju det här tangentbordet jag vill använda om det kunde bli större. säger en användare och arbetsterapeuten visar att mobilen kan vändas och användas vågrät och då erhålls ett större tangentbord. Nya begrepp, funktioner och inställningar En arbetsterapeut refererar: Vi tittade på inställningar, hon tycker att hon lärt sig telefonen men har stängt av ljudet på ringsignalen och missat samtal och jag visar hur man ställer in det. Här kunde även appen: Volume Locker används, den låser de olika ljuden om användaren av misstag ändrar något ljud. Användaren är rädd att hon av misstag skall göra några inställningar som inte är bra och då föreslår it-teknikern att hon installerar en widget med knappar så att man direkt kan trycka på och av olika funktioner. Användaren behöver då till exempel inte gå in i inställningar för att exempelvis dra på och av gps. Samma funktion har detta program till vänster som heter My Settings. En användare behövde stöd av it-teknikern för att hitta rätt sd-minne och hur han skulle göra för att byta till det nya. it-teknikern säger: Det gamla minnet är troligtvis långsammare än de nya. Numera heter de microsdhc. Generellt är det så att ju fler gigabyte de har ju snabbare är de. Sandisc är oftast de som är mest prisvärda Han förklarar vidare för oss hur man gör när man skall byta sd-minne på en telefon när vi redan har applikationer installerade och data som vi skrivit i programmen. 31

33 Stöd av it-teknikern: Jag har fått olika tips och att kolla upp internetsidor typ swedroid sajten. Den har jag kollat och där har det varit mycket information. Till exempel när det kommer uppdateringar. Det har jag inte kollat själv annars. Det har varit bra med teknikerhjälp. Det har ju varit sådant som inte arbetsterapeuten kunnat svara på. Andra situationer som en it-tekniker kan vara till hjälp: Tittar på e-posten i telefonen, användaren har inte fått det att fungera. Vi får det inte att fungera. säger en arbetsterapeut. Användaren har ett simkortsmeddelande (simkortet fullt) som blinkar på sin telefon, visar hur hon kan kopiera från simkortet till telefonen och sedan tömma det. Användaren säger att det försvinner sms för henne. Vikten av att ha tillgång till it-tekniker belyses även i detta citat av en av arbetsterapeuterna: Det blev en del teknikfrågor som vi inte lyckades lösa eftersom vi inte hade tillgång till en ittekniker utan vi hänvisade användaren till en telefonbutik på stan. Arbetsterapeuten fortsätter: Det verkar hända mer med användarnas telefoner än med min egen även om det ibland blivit fel på min. Skillnaden är kanske att jag lyckats lösa det själv. Användare som hade önskemål om följande uppgifter och fick detta åtgärdat genom en lista: Sådant som drar pengar vore bra att man vet vad som drar pengar. Drar ström, drar pengar. Viktigare än andra saker. Teknikern berättar vidare om hur man ska tänka för att sänka batteriåtgången för användarna i gruppen: Det spelar roll hur många pixlar som är ljusa på skärmen. Om du har mycket som är ljust på en applikation drar det mera ström. Animationer drar också mera ström. Hallberg om teknikerkunskap: Det tror jag är viktigt också, för teknikerna kommer ju med någonting annat, de kommer ju med teknikentusiasmen, det är ju de här killarna de flesta är killar som faktiskt sitter och läser alla de här artiklarna på sin fritid. De håller sig uppdaterade och sitter och leker med apparaten och de har ju en massa input som man varken har tid eller kanske intresse av. Någon som har det här brinnande teknikintresset. Tekniker kan komma med en annan sida med en annan typ av influenser. (Roos, ) Synka mot datorn, backup och säkerhetskopiering Att synka mot datorn för att göra backup och säkerhetskopiera har varit olika svårt i de tre modellerna. Synkroniseringen sköts automatiskt då jag kopplar den till datorn. säger en användare där synkroniseringen fungerat smärtfritt. 32

34 Det är problem när inte användaren har tillgång till Internet och arbetsterapeuten säger: Användaren har inte tillgång till Internet på sin dator, vilket betyder att hon inte har laddat ned programmet PC-suite och inte heller gjort någon backup på telefonen. Arbetsterapeuten hjälper en annan användare med att: Laddar ned program till datorn (PC- suite) för telefonen. Visar sig att det bara finns två USB utgångar på datorn och när man kopplar in telefonen, så går det inte att använda Internet samtidigt. Visar hur man för över bilder till datorn. En användare har installerat HTC-sync på pc men programmet kan bara synka kontakter och mejl samt installerade appar. Sökt på nätet efter mjukvara för att synka bild och ljud. Vi fick tips om ett annat program av teknikern där synken, back up och säkerhetskopiering fungerat bättre som heter My Phone Explorer och användaren säger: HTC sync programmet som var med telefonen var det svårt att synka med men med My Phone Explorer har vi fått den och synka. Den synkar ju allt det är jättebra. Övrigt stöd av arbetsterapeuten som motivation och uppföljning En arbetsterapeut säger: Jag har blivit mer aktiv att fråga om hur andra patienter använder sin mobil och ge tips om hur man kan använda den vilket resulterat i att en nu har skaffat mobil för att kunna använda sig av kalenderfunktionen. Och fortsätter: Andra har upptäckt vilka funktioner deras mobiler har I vårt projekt finns flera exempel på att arbetsterapeuten har en viktig roll i användningen av en smartphone och i följande citat belyser författarna till Välfärdsteknologi och ADHD vikten av en hjälparroll: När det gäller smartphones handlar det inte primärt om hjälp med grundläggande tekniska funktioner. Användarna kan däremot behöva hjälp med att göra en analys av vilka applikationer som kan vara lämpliga just för dem och hur de ska kombineras till en välfungerande helhet som gör vardagslivet lättare att få grepp på. Den här hjälpen behöver vara kontinuerlig och varaktig. Utan återkommande uppföljningar tenderar användningen att minska. Det tar tid att förändra rutinerna så att mobiltelefonen blir en självklar del av dem. (Mörk, Simic, 2010 sid 15) En av arbetsterapeuternas roller är att motivera och stödja i användandet men: Man får hela tiden vara observant på hur man motiverar individen, hur man hjälper individen inom det här. En människa med ADHD kanske inte vill ha hela sin dag schemalagd. För vissa är det nödvändigt. Hallberg menar att användarna inte alltid ska ha hela sin tid strukturerad utan behöver tid för sin kreativitet som många med ADHD har. (Roos, ) En användare om arbetsterapeutens hjälp: Väldigt bra. Har jag haft frågor eller problem så har arbetsterapeuten kollat upp det och förslagit olika program som kunnat underlätta min 33

35 vardag. En annan säger: Har det varit något så har jag bara kunnat fråga. och en tredje: Det har varit jättebra med arbetsterapeutens stöd. När det varit något så har det känts bra att det är bara att fråga. Det har varit lätt att få tag på dig om jag velat. Du har tagit upp bra saker på mötena. Jag har fått mycket hjälp med datorn och allt möjligt. Arbetsterapeuten har visat hur man för över bilder till datorn. Kalenderfrågor: Användaren säger att hon är lite irriterad och har inte kunnat fortsätta med mobilen när hon inte kan få kalendern att börja med måndag utan söndag. Arbetsterapeuten visar henne hur inställningen görs. En användare förstod inte hur hon skulle göra för att få tillgång till en vägbeskrivning och fick instruktioner av arbetsterapeuten: När du går ute på stan kan du använda maps. Arbetsterapeuten visar hur man gör för att få en vägbeskrivning och tillägger Prova till nästa gång. En användare säger om arbetsterapeutens hjälp: Du har alltid varit på hugget och själv varit intresserad. Du är nyfiken själv på prylar så det är det som jag tycker är bra. Jag har fått goda råd. Om uppföljningstiden: Ett år det har varit bra att ha ett år som uppföljning. Om jag har haft någon fråga så har jag vetat att vi kommer snart att träffas. Det har varit bra. Jag har alltid haft frågor till träffarna. Bra med arbetsterapeuten som förenklar och motiverar. Jag blir ju lite orolig nu när det är slut. Jag har fått all hjälp jag kunnat önska mig under den här tiden. Tiden ett år har varit bra eftersom det varit helt nytt för mig för att få lite grunder om hur det funkar. Det tar tid att komma in i det och sen jobba vidare. På ett år har jag hunnit ta in olika saker och ta upp olika saker. Fått tips och idéer. Fått tips på appar. Arbetsterapeuten säger efter ca nio månaders stöd i användandet av smartphonen: Nu tycker användaren att det fungerar bra med att lägga in i kalendern och på de viktiga mötena sätter hon larm på. Användaren säger: Det så bra när jag bara kan se på framsidan vad jag ska göra idag De här sakerna måste jag göra idag de här sakerna kan jag skjuta på till en annan dag. Ett hjälpmedel får aldrig bli ett sätt för omgivningen att kontrollera användaren. Det ska bli ett sätt för användare att få kontroll över sin vardag. Det är framförallt hjälpmedel som riktar sig mot ungdomar och när användarna ser ett behov medan föräldrar och lärare ser andra behov. Användaren måste uppleva sig hjälpt av hjälpmedlet och motiverad att utvecklas för det är ju ett jättejobb att börja och använda ett kognitivt hjälpmedel. (Roos, )) 34

36 Stöd av gruppen och andra nätverk Gruppen har varit viktig för de tre användare som kontinuerligt träffats i grupp, här är några citat omkring detta: Träffarna har varit givande, bra med de andra som har givit en tips och idéer. Man ser också att man är olika. Det har blivit rörigt om inte alla har haft samma operativsystem. Gruppträffarna har funkat mycket bra tycker jag. Jag har kunnat se att det har varit andra som har erfarenhet som delat med sig. Jag tycker att det varit bra. Det har varit jättebra, vi har kunnat hjälpa varandra. Då är det lätt att komma fram till lösningar om det är någon som har haft problem. Det har varit nyttigt man har lärt sig av varandra. Hallbergs inlägg om att träffas i grupp: Brukarträffar i grupp, att användarna kan hjälpa, pusha, visa varandra, det är också en sådan här sak att ingen är den andra lik. Du lär dig av din omgivning, att träffa människor vars erfarenheter du delar bara det här, jag är lik någon. (Roos, ) En av användarna har inte haft något annat stöd än arbetsterapeuten och gruppen: Jag har inte fått någon annan hjälp mer än av de andra i vår grupp. Den här användaren hade bara arbetsterapeuten som stöd: Ingen annan hjälp, de flesta har haft svårt att förstå den här telefonen. De kan knappt svara i den. Men annan hjälp har också förekommit: Användaren har haft problem med att sms försvinner, visar sig att minnet varit fullt och när hon tar bort eller flyttar till massminne så kommer de tillbaka. Har fått hjälp av arbetskamrater med detta. Jag har fått hjälp av min svåger också, vi har samma telefon vi har diskuterat olika appar. I början gick jag till The Phonehouse på stan. Det var en kod som jag inte skrivit in. Medan denna användare visste var hon kunde hitta mer stöd: Är det något så googla jag lite och läser mycket på forum och ser vad folk diskuterar. Jag har även varit på hemsidan itteknikern rekommenderade: Swedroid, den är också jättebra. Jag har manualen som uppslag. Och jag laddade ner den i telefonen. Jag kollade ganska mycket i början. Men inte den här användaren: Mera fakta om de vanligaste problemen och hur man löser de. Ett forum med samma mobil, gruppträffar. 35

37 Användarnas stöd av telefonen Resultatet av det totala stödet användaren har fått under projekttiden belyses i användarnas citat om vilket stöd de har av sina smartphones. Detta genomsyrar hela projektet och det finns många goda exempel. Den har hjälpt till att planera och med påminnelser. Jag kommer ihåg det jag ska göra. Jag får bra överblick över hur man har planerat, så jag kan se vad jag hinner och inte hinner. Jag använder många delar. Jag vet inte om det finns någonting som jag inte använder. Nu har jag ju allt i telefonen. Den hjälper ju till med typ allt. Den har hjälpt mig med tiden. Ställa in larm på dag och datum. Som almanacka, kommunikation till vänner och anhöriga. GPS, kolla väg till nya ställen. Internet, musik. Till större del har den varit ett sekundärt minne till mig mitt huvud är ganska rörigt och tider till möten, läkartider har en tendens till att kunna försvinna. Jag har även haft stor användning av olika applikationer som inköpslista och timern. Användarna upplever stödet på många olika områden: Vardagen går lättare med planering, kontakter, påminnelser och struktur i min vardag. Kameran använder jag jättemycket. Jag har ju nytta av det här med maten och kan använda mig av de här minnesbilderna. Jag får förslag på olika maträtter och att hitta recept och då också vad jag ska handla. Jag behöver inte gå och tänka på det hela tiden. Sen har jag ju jobbigt ibland så då lyssnar jag på radio, jag kan vakna tidigt på morgonen eller svårt och somna och då bara snurrar tankarna och då har jag hjälp av att lyssna på radion. Då kan jag koppla bort mina egna tankar och slappna av. Det är väldigt behändigt. Navigation gps känner trygghet på något vis när man har gps med sig och när jag inte hittar. En användare efter fyra månaders användning och som har uppfyllt sina mål redan nu: Jag tycker det är lättare nu, jag glömmer ingenting, det gör jag inte, jag lägger in alla aktiviteter i kalendern och påminnelser på allt. Jag har laddat ner andra påminnelseappar, mycket alarm och jag kommer oftast upp på morgonen ordentligt som jag ska. Det mesta går lättare. Jag behöver inte tänka på så mycket att något är glömt för jag lägger alltid in på en gång så jag har det. Och det är jätteskönt. Andra användare säger: Nu har jag jobb också och jag har mer rutin nu och det är viktigt att jag har duschat när jag ska till jobbet och så. Jag lägger in det i telefonen om jag tror att jag hoppar över och då lägger jag in en påminnelse. Hon fortsätter: En Handifon hade inte hjälpt mig. Lite kanske men inte som den här. Smartphonen har ju så stora möjligheter eftersom det finns ett större utbud appar att välja på. Jag har möjlighet att hitta det som passar bäst för just de behov och förutsättningar jag har. Det är ju det som är bra, annars 36

38 finns det ju kanske bara en kalender som jag blir tvungen att använda fastän den inte är helt bra för mig. Nu kan jag välja mellan flera. Jag tycker mobilen är ett bra verktyg till mycket. Som en schweizisk armékniv fast bättre. Ett sådant här hjälpmedel som är så brett har potential att agera på hela livssituationen. De flesta människor med en kognitiv funktionsnedsättning vill inte ha hjälp att hantera sin ADHD, de vill ha hjälp att hantera sitt liv. (Roos, )) 4.2 Stöd till arbetsterapeuten Följande klassificerade delar kom fram efter bearbetning av materialet kring vilket stöd arbetsterapeuten behövde: Förskrivningsprocessen Hands on/utbildning Manualer It-tekniker Projektgruppen Användarna i gruppen Internet Nätverka Förskrivningsprocessen Projektledaren säger: För mig är det naturligt att använda förskrivningsprocessen som struktur och metod i arbetet både med traditionella hjälpmedel och med konsumentprodukter. Förskrivaren får ett stöd av denna i hela processen. Hands on/utbildning Att ha möjlighet att använda egen smartphone är mycket viktigt för arbetsterapeuten för att överhuvudtaget förstå hur den fungerar. Se hur många olika sätt den går att anpassa. För att förstå hur många applikationer det finns och vilka stora möjligheter smartphonen har. Ingen av oss tre arbetsterapeuter hade någon erfarenhet av smartphone: Jag har inte haft någon förut, jag lärde mig genom att prova mig fram. Arbetsterapeuterna hade följande önskan när projektet började. Detta var en viktig del eftersom vi sedan skulle stödja användarna: Vi hade önskan om att få en utbildning om smartphone innan vi började men tyvärr fanns inte resurser för detta önskemål. 37

39 Projektledaren som väntade på att den nya androiden skulle komma ut på marknaden säger så här: Eftersom jag fick min smartphone tre månader efter de två andra arbetsterapeuterna så hade jag svårt att förstå hur deras fungerade och riktigt vad man kunde göra fullt ut. Jag fick en aning genom att höra och även att se hur de gjorde. Men jag visste ju ändå inte riktigt vad jag skulle fråga om för att få reda på mer. En annan arbetsterapeut säger: Det var inte helt tydligt i början utan det gick fel några gånger innan jag förstod hur jag skulle göra - jag provade. Ett program man laddar ner i datorn där man gör säkerhetskopior och alla mjukvaruuppdateringar, allt sköts via detta. Modellerna fungerar olika att starta upp och för iphone behövs en dator där man kan ladda ner Itune för att registrera mobiltelefonen och användaren men arbetsterapeuten fortsätter med följande: Mobiltelefonen är väldigt användarvänlig och anpassningsbar efter behov och intresse. Det är lätt att förstå sig på den och den är logiskt uppbyggd i meny- och inställningssystem. Jag har nu använt den i fyra månader och skapat mig ett behov av den Den tredje modellen, Nokia N97, var lättare att komma igång med: Det första jag gjorde när jag packat upp den var att sätta i batteri och simkort och göra inställningar. Jag tittade på vad som fanns i telefonen och testade funktioner för att lära mig dem. Projektledaren säger: Nu efter ett års användning av HTC Desire så har jag mycket mer kunskap och känner mig mycket säkrare i rollen som stödjare och att använda mobilen. Jag har integrerat den helt i min vardag och ser vilket fantastiskt redskap den är och som underlättar hela tiden. Jag önskar att jag hade haft all denna kunskap i början av projektet men det har samtidigt varit mycket nyttigt att inte kunna allt jämt utan se att användarna klarar mycket själva Manualer Till en av modellerna fanns det bara ett litet hopvikt papper som var kortmanualen, en av arbetsterapeuterna säger: Hos två av fyra så var den på ett annat språk det har bidragit till svårigheterna i början. Det här händer troligtvis inte när man köper själv i affären. För att komma igång med sin mobil behövs kortmanualen där instruktionerna finns. Det är viktigt att den finns på svenska Själva användarhandboken finns som bokmärke i webbläsaren man har ju den alltid med sig men man behöver då internetabonnemang. I Nokia N97 modellen, fanns det en utförlig kortmanual bifogad och det var inga problem med att komma igång. Användarhandboken, det vill säga den stora manualen, gick att ladda ner som en pdf-fil. Jag laddade hem instruktionsboken Manualen var på svenska och det finns en utförligare manual på Nokias hemsida som man kan ladda ned. Det finns också hjälpknapp i telefonen där man kan läsa olika hjälpavsnitt. 38

40 I HTC kortmanual står allt för att komma igång. För mig var det också viktigt att ha användarhandboken utskriven så jag enkelt kunde söka om jag stötte på något som jag ville ta reda på. It-tekniker Det är en del nya tekniska begrepp jämfört med vanlig dator: Manualen är hyfsat enkel att förstå men det finns saker som inte är så enkla, som har tekniska benämningar som i alla fall jag har svårt att veta vad det är. Projektledaren som hade tillgång till it-tekniker och ser det som självklart att kunna fråga och diskutera olika saker som kommer upp. Projektledaren behövde kunna ta skärmdumpar på HTC Desire. För henne var detta dock en av de större utmaningarna. Hon sökte och läste på hemsidor men där stod bara mycket komplicerade instruktioner och hon fick även tips från it-avdelningen på hjälpmedelsinsitutet som hon provade och inget fungerade. It-teknikern löste detta genom att rekommendera ett program som han hade läst om, My Phone Explorer, där både backup, säkerhetskopia och skärmdumpar gick att göra och som fungerade mycket bra. HTC:s eget rekommenderade program som följde med var inte funktionsdugligt i detta sammanhang. Här är ytterligare en teknikerkommentar: Visst, det finns flera sätt att ta skärmdumpar men då måste man roota mobiltelefonen men då gäller inte garantin längre. Projektets tekniker, som är utbildad programmerare och it-tekniker, säger själv om sitt intresse för smartphone: Jag är ute och läser på nätet varje dag om smartphone så jag behöver inte så lång tid på mig för att ta reda på olika saker om mobilerna jag vet var jag ska skaffa mig kunskap och information. Projektgruppen och användarna i gruppen Projektgruppen har träffats kontinuerligt under det att projektet pågick. Gruppen användes mycket till att lösa praktiska saker med användarna. Det kunde vara att skriva avtalet som användarna skrev under och frågorna till intervjun med användarna vid sista mötet. Vi diskuterade också hur vi arbetade med användarna och hur det gick. Projektledaren och arbetsterapeuten, som varit med hela tiden, har också träffats för att till exempel gå igenom och diskutera resultatet av bedömningsinstrumenten. Bara projektledaren träffade kontinuerligt sina användare i grupp vilket hon tyckte fungerade mycket bra: Vi träffas och delger varandra våra kunskaper och synpunkter. Jag är en i gruppen. Det är ett annorlunda tanke- och arbetsätt att inte vara den som alltid behöver kunna mest. Dock hade jag ansvaret för användarna och för hela projektet. Användarna har mycket att delge varandra vid träffarna vilket gör att uppföljningarna blir annorlunda än om jag är ensam 39

41 med var och en. Det blir mycket diskussioner men det har aldrig varit att någon har tagit över och pratat hela tiden. Det är en viktig sak att alla får komma till tals. En av de andra arbetsterapeuterna fick här tipset från en av sina användare: Jag fick tips av en deltagare att använda Nokia PC Suite i stället för Nokia OVI Suite (som följde med på cd) som är Nokias program för säkerhetskopiering och överföring av filer, bilder och musik. Nokia PC Suite var ett mycket bättre program för att hantera telefonen via datorn. Internet Jag har använt Internet för att läsa på om hur man laddar ned och hittar applikationer. Också för att lösa problem. Arbetsterapeuterna har använt Internet för att söka kunskap på respektive operatörs hemsida men även på andra sidor. Internet är en bra kunskapskälla för alla områden och hemsidan som it-teknikern rekommenderade är för androidtelefoner, Nätverka Nätverka med kollegor är något som projektledaren saknade och som kan vara mycket användbart för dessa produkter: Jag är van att ha nätverk på datorn med kollegor i landet kring olika kognitiva hjälpmedel och metoder. Ibland läser jag bara vad andra skriver och ibland skriver jag själv inlägg. När det gäller området smartphone så har det inte varit möjligt att arbeta så eftersom det inte är många som har erfarenhet inom området. En arbetsterapeut säger: Det skulle vara bra med tre nivåer, som med traditionella hjälpmedel: först arbetsterapeuten som ansvarar för habilitering/rehabilitering och är nära användaren. Nästa nivå skulle hjälpmedelscentralen vara och slutligen ett stöd i Hjälpmedelsinstitutet och/eller något nordiskt forum. Eftersom vi varit med på ett nordiskt symposium så ser jag att ett sådant utbyte är mycket givande. 4.3 Enkäten Enkäten skickades ut till 53 stycken inom Kognetnätverket och 34 stycken hjälpmedelskonsulenter har svarat. Av de 30 stycken arbetsterapeuter som fick enkäten svarade 21 stycken. Enkätsvaren redovisas i stort sett i sin helhet som en bilaga direkt efter själva enkätformuläret. (bilaga 5) Enkäten redovisas i bilaga 5, med hjälp av två olika versioner av Times New Roman för att kunna jämföras med varandra, för hjälpmedelskonsulenterna har vanligt typsnitt använts och för arbetsterapeuterna används den feta stilen. 40

42 6. DISKUSSION Metoddiskussion Syftet med projektet var att se hur arbetsterapeuterna kan stödja användarna så att de kan utnyttja smartphone som ett kognitivt stöd i vardagen samt undersöka om arbetsterapeuterna själva behöver hjälp i processen. Valet att alla skulle få var sin smartphone och använda i ett år bedömdes som ändamålsenligt för att utforska syftet. Enbart intervjuer skulle inte ha gett samma resultat, eftersom det är en relativ ny konsumentprodukt där många inte har erfarenhet av att använda anpassade smartphones som vi gjorde. Det är inte lätt att ha synpunkter på och prata om någonting man inte har erfarenhet av. Möjligheten att göra kontinuerliga uppföljningar under ett år verifierar nyttan av stöd under en längre tid. Det var många frågeställningar, anpassningar och synpunkter som diskuterades och det är ett mycket bra bevis på att stödet behövs. En användare säger om träffarna: Det har varit bra att ha ett år som uppföljning. I de nordiska projekt som Michelsen är ansvarig för har det framkommit att två år är den tid som behövs för att fullt ut använda smartphone för att integreras i skolsituationen. Det syns här att en längre tid behövs när ytterligare en enhet involveras, skolan, för att smartphonen även skall fungera som ett stöd i skolsituationen med allt vad det innebär. (Mörk, Simic, 2010) Att se till helheten för en användare är en mycket viktig aspekt i användningen av ett kognitivt stöd mellan hem och skola eller arbete. Att vi valde tre olika operativsystem tillika mobilmodeller ser jag som en fördel att se att det finns skillnader för att komma igång, anpassa och använda de olika telefonerna. Vi kom inte fram till att den ena modellen var överlägsen den andra, utan det är mer den enskilde personens användningsområde och ekonomi som kan avgöra modellvalet. Användarna finns i öppenvården där vi arbetar och deras psykiska funktionsnedsättningar är av varierad art. Alla användare hade blivit informerade både muntligt och skriftligt om att deras medverkan var frivilligt och att de kunde avbryta detta närhelst de ville. Om behov förelåg kunde även traditionella kognitiva hjälpmedel förskrivas. En arbetsterapeut slutade efter ett halvt års medverkan på grund av ny tjänst. Ansvarig instans för projektet, Hjälpmedelsinstitutet, beslöt att endast överrapportering och en slutlig uppföljning med bedömningsinstrument skulle göras på hans tre användare. Användarna visste vem de kunde vända sig till om det var något speciellt som inträffade. En av dessa tre användare avbröt dock sin medverkan och redovisas därför inte. Det som ytterligare framkom vid uppföljningen var att en av de återstående två användarna önskat mer stöd från arbetsterapeut under återstoden av projekttiden. Att förskrivningsprocessen involverades i projektet med bedömning, uppföljning och utvärdering, kändes som ett naturligt arbetssätt för oss arbetsterapeuter, inte minst för projektledaren. Det ger också en välkänd stuktur åt rapporten för oss som är involverade i 41

43 hjälpmedelshanteringen. Intressant var att se hur väl den fungerade även på de inte traditionella hjälpmedlen. Enkäten konstruerades i syfte att få in mer synpunkter från andra arbetsterapeuter och hjälpmedelskonsulenter i ämnet. Det är alltid ett stort arbete med en enkätkonstruktion och allt vad det innebär med att hitta rätt frågor och att få så många som möjligt att svara på den. Enkätmetoden bedömdes dock enklare att genomföra än att göra många intervjuer med arbetsterapeuter och hjälpmedelskonsulenter. Enkätsvaren gav mig många tankeställare som jag skriver en del om i resultatdiskussionen. Jag har valt att redovisa i princip alla svar fullt ut. Även andra synpunkter har framkommit än det som hör till syftet och redovisas eftersom projektledaren anser är intressanta för ämnet och redovisas som citat. Viktigt att se är att arbetsterapeuterna behöver en resurs på nära håll, en hjälpmedelscentral eller resurscentra som kan både smartphone och traditionella hjälpmedel. Man kan inte bryta ut en produkt ur helheten kring habilitering/rehabilitering och hjälpmedelshantering, utan en samlad resurs nära användaren är viktig. Projektledaren hade möjlighet att intervjua Hallberg vilkas synpunkter också belyser behovet av stöd från arbetsterapeut, hjälpmedelskonsulent och it-tekniker kring arbetet med konsumentprodukter. Citaten från intervjun kompletterar bra det övriga resultatet. Bedömningsinstumenten som användes var två välkända och ett nytt. Det är viktigt att göra så objektiva mätningar som möjligt för att kunna se nyttan av en produkt och att kunna följa upp mot tidssatta mål. KaTid vuxen var ett nytt verktyg för arbetsterapeuterna och kan mycket väl användas för syftet men det finns svårigheter att redovisa resultaten. Redovisningen är till största delen baserad på citat från det material som framkommit. Det kan vara svårt att välja ut rätt citat för att rapporten skall bli så berikande som möjligt. Av naturliga skäl kunde inte alla tas med eftersom projektet pågick drygt i ett och ett halvt år och det fanns många att välja på. Att justera citaten från talspråk till skriftspråk var ett korrekt beslut för resultatet. Det hade annars blivit mycket svårt att se och förstå sammanhanget och få struktur i läsningen. Resultatdiskussion Resultatet visar på flera sätt vikten av att få ett personligt stöd från arbetsterapeuten. Flera av användarna hade ingen annan i deras närhet som gav något stöd. Behovet av vår kompetens syns både genom frågor och funderingar vid träffarna och genom inlämnat material och genom det positiva resultatet av bedömningsinstrumenten. Det var inte svårt att hitta för resultatredovisningen viktiga kategorier, flera utkristalliserades ganska omgående medan andra tog längre tid att upptäcka. Det flesta av kategorierna höll genom hela projektet vilket kändes bra att se att vi var på rätt väg. Men det vi i början antog var ett stort problem och diskuterades mycket i vår projektgrupp var abonnemang/kontantkort. 42

44 Hjälpmedelsinstitutet stod för kostnaden till användarna men naturligtvis inte för själva abonnemanget/kontantkortet. Troligtvis hade användarna fått mer hjälp och stöd i affären med val av detta om de hade själva hade köpt smartphonen där. En köpte till exempel felaktigt ett mobilt bredband till dator istället. Det som är stora problem är ofta användarnas ekonomi. När en användare har betalningsanmärkning får denne inte teckna abonnemang men numera finns möjligheten med att köpa kontantkort med surf och då kunna surfa för en fast månadskostnad. Information har även inkommit från en arbetsterapeut i projektet att det finns möjlighet att få detta betalt genom ekonomiskt bistånd. Kan förskrivningsprocessen användas som riktlinje och stöd vid arbetet med att stödja användarna med smartphone och svaret blir absolut ja, men har vi arbetsterapeuter stöd för detta arbete i lag och förordningar och hos vår arbetsgivare? Här kommer jag gärna in på min egen yrkesroll som hjälpmedelskonsulent vi behöver stöd från våra arbetsgivare att arbeta med konsumentprodukter som inte klassas som hjälpmedel. Eftersom mer och mer är intäktsfinansierat så kan det ju ses att det inte är lönsamt för en hjälpmedelscentral att hjälpmedelskonsulenter arbetar med detta. Här ser jag vikten av att vara förutseende och kunna tillåta detta. Projektresultatet vittnar om att arbetsterapeuten behöver både hjälpmedelskonsulenternas och it-teknikernas breda kunskap. Vi behövs nära förskrivarna för att de i sin tur kan vara ett stöd för användarna. Det arbete vi gör är ekonomiskt lönsamt för samhället. Detta syns i en bra och enkel ekonomisk jämförelse med hjälpmedlet Handi som hjälpmedelsinsitutet har gjort. Samhället har tjänat in kostnaden för produkten och arbete efter ett och ett halvt år. (Dahlberg, 2008) Med en smartphone är det ännu mer ekonomiskt fördelaktigt eftersom den inte är lika dyr i inköp. Denna slutsats kan ytterligare poängteras genom detta citat: Priset är en viktig aspekt. Eftersom mobiltelefonen ännu inte klassas som hjälpmedel i alla nordiska länder, kan användaren vara tvungen att själv bekosta den. Det finns situationer där personer med ADHD väljer ett hjälpmedel därför att det finansieras av samhället och är gratis för användaren, i stället för en smartphone, trots att mobiltelefonen är billigare och i de flesta fall bättre. (Mörk, Simic, 2010 sid 15) Hallberg har gjort följande kommentar angående traditionella hjälpmedel (Roos, ) Man vågar inte ha invändningar på sina hjälpmedel för då kan man riskera bli av med dem och du äger dem inte så du kan göra de modifieringar som gör att de fungerar bättre. Du får inte lägga till, du får inte göra dem till dina egna så de fungerar bättre. Har du klagomål så är enda effekten att du kanske blir av med hjälpmedlet och det finns inget bättre alternativ. Och då säger du att det är bra fast det inte är det för det finns inget alternativ. Kan Fritt Val av hjälpmedel vara en möjlig väg för de som är i behov av stöd från en smartphone men som själva har inte har ekonomisk möjlighet att köpa en? Fritt Val skulle kunna vara ett sätt för människor med kognitiva funktionsnedsättningar att få möjlighet att nyttja den senaste tekniken. Bilden på framsidan åskådliggör exempel på vilka funktioner och 43

45 produkter som en smartphone kan användas till. Den kan kompensera funktionsnedsättningen på många olika sätt och ersätta flera olika produkter. Mycket stress reduceras när personen inte behöver hålla reda på eller ladda exempelvis, alla små och stora lappar med information och tider som ska passas, ficklampa, kamera, kalender, timer, tidningar, miniräknare, klocka, foton, tidtabeller och alla recept som finns överallt. Andra rapportförfattare har också kommit fram till att möjligheten att minska antal användbara produkter är en fördel, Svahn skriver om detta i sin magisteruppsats. (Svahn, 2010) Vid förskrivning av Fritt Val av produkt är det i huvudsak två styrande saker som gör att arbetsterapeuten kan välja Fritt Val i Sörmland. Regelverket i vilket det står reglerat vad som kan förskrivas, till vem och på vilka grunder. Användarens situation och förutsättningar att utföra Fritt Val på ett säkert sätt, antingen själv eller med hjälp av någon annan. Förskrivaren avgör om hela eller delar av förskrivningsprocessen kan överlåtas till användaren. Vid förskrivning av Fritt Val är själva bedömningen och beslutet en hälso- och sjukvårdsuppgift som skall dokumenteras och följas upp och bedömas om det var rätt beslut. Förskrivaren har inget uppföljningsansvar för produkten som köps. Dock finns arbetsterapeutens habiliterings- eller rehabiliteringsansvar kvar. Som arbetsterapeut kan du ha en överenskommelse med användaren att uppföljning, stöd med anpassning och utvärdering finns kvar hos arbetsterapeuten. Här kan annars en grupp av användare komma utanför systemet som har behov av stöd från kunnig personal. Borde inte insatserna från arbetsterapeuten kunna jämföras med Fritt Val av hjälpmedel när användaren redan har köpt en konsumentprodukt, en smartphone. Enligt Jacobson, (Jacobson, 2010, Roos, ) är det huvudmannen, den habiliterings- eller rehabiliteringsverksamhet, där arbetsterapeuten arbetar som beslutar om innehållet i arbetsterapeutens arbete. Denne kan ge arbetsterapeuten i uppgift att stödja användarna i vardagen och där ingår även produkter som inte klassas som hjälpmedel. Här ser projektledaren att det finns en öppning och en stor möjlighet för arbetsterapeuten att vara ett stöd för användaren i användandet av smartphone. Hallberg säger: Arbetsterapeuter hjälper ju till med alla andra saker i hemmet. Kaffebryggare, spis, matlagning. Det finns en tradition för en arbetsterapeut, i arbetsterapin att hjälpa till med vardagligt förekommande situationer. Men samtidigt har det smugit sig in dator, teknik, tv och telefoni. Det ligger lite utanför men det ingår i det vardagliga det finns ju inte en människa som inte har detta. Det ingår ju i paket, i det vardagliga livet (Roos, ) 44

46 Behov av traditionella hjälpmedel Med enkätsvaren kom det också andra synpunkter både positiva och negativa. Farhågor har framförts om att det inte är en medicinteknisk produkt och går därmed inte att förskriva då det inte är ett hjälpmedel och att vi inte ska jobba med dessa. Angående vad som är förskrivningsbara hjälpmedel är varje landsting och kommun suverän i vad som klassas som hjälpmedel. Vi i Sörmland har fortfarande vanliga datorer som hjälpmedel kvar till barn och ungdomar som skrivhjälpmedel och till alla åldrar som kommunikationshjälpmedel. Var går då gränsen mellan smartphone och dator? Båda kan du exempelvis surfa med, skicka mejl med och prata genom med exempelvis via skype. Flera av våra andra hjälpmedel har simkort och med dessa kan du skicka sms och telefonera. Det finns fördelar i båda men att smartphone är portabelt på ett annat sätt än den större datorn är ett stort plus. Du har med dig den överallt. Mobiltelefonen är en produkt som du sällan vill vara utan. Två citat som är hämtade från Välfärdsteknologi och ADHD : En annan viktig aspekt är att mobiltelefonen är lätt att ta med sig. Genom att flera funktioner samlas i en enda produkt ökar chansen att den används och blir en självklar del av en persons vardag. (Mörk, Simic, 2010, sid 13) Det här projektet går inte ut på att ta bort några av våra hjälpmedel! Självklart behövs traditionella anpassade hjälpmedel! Jag har under många, många år arbetat för att få kognitiva hjälpmedel i sortimentet i Sörmland och jag vet vilken enorm betydelse till exempel en Handi eller Handifon har för den enskilde användaren som inte kan bruka en vanlig handdator eller mobiltelefon. Alla dessa hjälpmedel ska finnas kvar men kanske även vidareutvecklas på områden som inte finns tillgängliga i dagsläget och som skulle göra dem ännu mer användbara för den enskilde. Jag ser många likheter mellan Handifon och en smartphone. Båda har till exempel valbara moduler/appar/program. Båda produkterna har inställningar och anpassningar som arbetsterapeuten/hjälpmedelskonslulenten behöver kunskap om för att kunna förmedla och för att kunna anpassa så att användarna skall få en så optimal produkt som möjligt. Det finns moduler i Handifonen som är mycket användbara men som kräver mycket kunskap och tid och kontinuerliga uppföljningar under lång tid för att se hur de bäst ska anpassas för att bli det kompenserande hjälpmedel som användaren behöver. Jag tänker på moduler som Tidboken, Checklistor, Album och Formulär. Detta gör att produkten blir ännu mer användbar i flera situationer. Jag har många gånger sagt att Handi/Handifon är ett av de bättre hjälpmedlen som utvecklats under min tid som hjälpmedelskonsulent och jag står fortfarande fast vid detta. En smartphone, med rätt stöd från arbetsterapeuter, hjälpmedelskonsulenter och it-tekniker, är inte istället för utan som ett väl fungerande komplement till andra mycket bra hjälpmedel. Vi alla är olika och behöver olika stöd. Jag håller med om att vi behöver föra diskussioner omkring hur vi skall arbeta omkring och förhålla oss till konsumentprodukter, kanske inte bara smartphones. Jag ser att flera som svarat på enkäten har inlägg som: Det är inte förskrivningsbart hjälpmedel och det ska vi inte arbeta med. 45

47 Flera är rädda för själva produkten och alla appar, att det är så mycket vi behöver kunna men jag måste säga att efter ett års användning kan jag förmodligen mer om smartphone och hur de fungerar än vad jag kan om min dator. Visst, det finns många nya tekniska benämningar och funktioner men har du lärt dig vad dessa innebär och laddar ner och använder verktygsappar som stöd, så underlättar dessa mycket och vi behöver kanske inte ha full kontroll över allt I intervjun säger Hallberg: Arbetsterapeuter jag ser att de har väldigt stora, stora möjligheter men samtidigt tror jag inte man ska kräva att arbetsterapeuter skall kunna allt. Ställ någon inför hur många mobiltelefonmodeller det finns. Hur många appar det finns Men ändå kunna hjälpa folk med att våga säga att tekniken har potential. Tänk att få med arbetsterapeuter de behöver inte kunna allt för att kunna stötta. Där ser jag också en rollförskjutning som är rätt så intressant. Jag ser att brukarna kan tekniken och arbetsterapeuterna kan ändå ha mycket att fylla på med i form av vad som ska struktureras, hur det ska struktureras och att man har ett samarbete. Det blir en rollförskjutning gentemot det klassiska som jag tycker är väldigt positiv. (Roos, ) Sammanfattningsvis vill jag skriva några viktiga reflektioner jag har kommit fram till under arbetet med projektet: Ge användarna förutsättningar att genom samhällets försorg kunna erhålla och utnyttja konsumentprodukten, smartphone. Ge oss arbetsterapeuter, hjälpmedelskonsulenter och it-tekniker resurser att arbeta med att stödja användarna med smartphone under en längre tid. Att vi alla gemensamt arbetar med helheten, både i hemmet och i skolan/arbetet. Att arbetsterapeuterna gör ändamålsenliga bedömningar som går att följa upp. Vikten av att tillsammans med användaren anpassa smartphonen med till exempel verktygsappar och andra funktioner för att användaren skall erhålla en underlättande och kompenserande smartphone som möjligt. Vikten av bra anteckningsapplikationer, kalendrar och påminnelsesystem. Att arbeta i grupper med användare för att utnyttja varandras kunskaper och motivation. Med detta projekt och denna rapport vill jag säga att vi är beredda på den digitala utvecklingen och är på väg ytterligare en bit in i en spännande framtid. Vi har olika mål att nå och som vi är olika motiverade inför. Jag har dock sällan sett så motiverade användare som i detta projekt under hela min yrkestid som hjälpmedelskonsulent och den är lång. Vi tillsammans upptäckte ständigt nya användningsområden som vi inte kunde föreställa oss innan vi började använda smartphonen. 46

48 Tack Att få möjligheten att vara projektansvarig och delaktig i Smartphone i vardagen har varit enormt trevligt och givande för mig som hjälpmedelskonsulent. Detta eftersom jag har fått vara delaktig i vad ny teknik innebär och sett vad ett strukturerat, arbetsterapeutiskt stöd kan ge och vikten av att få till en väl anpassad smartphone för den enskilde användaren. Under projektets gång har jag vid ett flertal föreläsningar sagt att jag att jag inte tidigare känt mig jämställd användarna. Ibland har ni användare kunnat mer och ibland har jag kunnat mer. Att ha haft möjlighet att under ett helt år fått träffa er användare och sett vår gemensamma utveckling i princip gå från noll till att bli riktiga proffs har varit en upplevelse för mig och jag vet, även för er. Tack för att ni hela tiden gett mig frågor, synpunkter och ifrågasatt. Arbetsterapeuterna Anna Hedin och Daniel Örjenstam har varit de två övriga arbetsterapeuterna i projektet. Tyvärr bytte Daniel arbete efter halva tiden och försvann då även från projektet. Av er har jag fått bra synpunkter och inte minst från dig Anna som varit med hela tiden. Ytterligare en viktig person i projektet har varit Johan Roos, som är it-tekniker och programmerare från Nyköping, som jag blött och stött smartphone med. Han har lärt mig mycket om smartphone och han har varit till stor hjälp för mig. Elisabeth Lagerkrans, från Hjälpmedelsinstitutet, har också varit med i projektgruppen och givit oss sitt stöd. Nordens Välfärdscenter har varit mycket inspirerande att få samarbeta med. Tack för förtroendet jag fick att medverka vid Almedalsveckan som föredragshållare i seminariet Finns appar mot kaos? Detta gav mig nya infallsvinklar till detta projekt. Jag har även andra personer som jag vill tacka och en är min man, som under hela projektet gett mig bra respons på alla områden. Genom åren har han lärt sig mycket om hjälpmedel och mitt arbete. Han är en klippa för mig och jag har fått många bra synpunkter. Tack till Ida och Henning för också ni har korrekturläst rapporten. Margaretha Roos Nyköping

49 7. REFERENSER Berglund, P., Palaszewska, K. (2010) Smartphones applikationer Ett alternativt hjälpmedel. Stockholm: Stockholms Universitet. Blomquist, U-B & Nicolaou, I. (2007). Förskrivningsprocessen för hjälpmedel till personer med funktionshinder. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet. Brun, C. & Djurström, K. (2006). Kognition. Best nr Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet. Brun, C., Grönberg Eskel, E., Fritzon, M. (2008). Hjälpmedel och annat stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet. Dahlberg, R. (2008). Kognitiva hjälpmedel, Nationell kartläggning av hjälpmedelsförsörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet. Demers, L., Weiss-Lambrou, R. & Ska, B. (2001). QUEST2.0 ett utvärderingsinstrument för hjälpmedel. Solna: Tryckindustri Information. Ehrenfors, R. & Gudjonsdottir, R. (2005). Design för alla Brukare. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet. Hallberg, P. (2008). Mobiltelefon som hjälpmedel för vuxna med ADHD. Linköping: Linköpings universitet. Jacobson, D. (2010) Juridik för legitimerade arbetsterapeuter. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning. (2010). [www dokument] Janeslätt, G. (2009). KaTid Självskattning för kartläggning av tidshantering och strategier i olika vardagssituationer. Via e-post av författarinnan egen utskrift. Law et al. (2006). Canadian Occupational Performance Measure COPM. Nacka: Globalt Företagstryck AB. Maltén, A (2002). Hjärnan och pedagogiken - ett samspel. Lund: Studentlitteratur. Mörk, T., Simic, N. (2010). Välfärdsteknologi och ADHD. Stockholm: EO Grafiska. Nilsson, I. (2010). Är vi förberedda på den digitala utvecklingen? Arbetsterapeuten, Facklig yrkes- och idétidskrift, nummer 01. Borås: Sjuhäradsbygden. Nordens Välfärdscenters hemsida (http://www.takterrassen.no/mobil/, ( ) 48

50 Regeringskansliet, 2009, Pressmeddelande den 20 februari, Socialdepartementet, Internet / Roos, M. ( ) Minnesanteckningar från smartphonesymposium på Island. Reykjavik. Roos, M. ( klockan ). Intervju med Pernilla Hallberg angående smartphone. Linköping Roos, M. ( klockan ). Minnesanteckningar från föreläsning av Dina Jacobson, Nyköping Socialstyrelsen (2003). Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. (ICF). Vällingby: Bokförlaget Bjurner och Bruno AB. Socialstyrelsen (1982). Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Lag (1982:763) Svahn, M. (2010) Erfarenheter av kognitiva hjälpmedel, en intervjustudie av personer med kognitiv funktionsnedsättning. Uppsala: Habilitering och hjälpmedel. Test: Internetmobiler. (2009). Råd & Rön, nummer 9. Trost, J. (2007) Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. Trost, J. (2010) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Vasberg, I. (2009). Fritt Val, Slutrapport från Landstinget Sörmland. [www dokument] Vasberg, I. (2011) Internet: BILAGOR Bilaga 1: COPM bedömningsinstrument Bilaga 2: QUEST bedömningsinstrument Bilaga 3: KaTid, självskattningsformulär Bilaga 4: Frågor till våra användare vid uppföljningen efter ett års användning i samband med genomgång av bedömningsinstrumenten. Bilaga 5: Enkät och enkätsvar till arbetsterapeuter och hjälpmedelskonsulenter Smartphone i vardagen. Bilaga 6: Applikationer till de tre modellerna. 49

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76 Applikationer använda vid projektet Smartphone i vardagen Margaretha Roos

77 Applikationer som är använda under projekttiden i HTC Desire Det finns olika gruppindelningar man kan göra och här har projektledaren valt följa följande indelning: Nyttoprogram, kommunikationsprogram och nöjesprogram. Nyttoapplikationen innehåller först verktygsappar som har använts av i princip oss alla i Desiregruppen för att underlätta hanteringen av smartphonen. Efter dessa följer andra nyttoappar som till exempel kalender och anteckningar. Nyttoprogram: Verktygsprogram: MySettings: Finns både gratis och som köpapp Aktiverar eller inaktiverar olika inställningar så som: Wi-Fi, Bluetooth, GPS, ljusstyrka och flygplansläge. Har även batteri och minnesinformation. 3G Watchdog: Finns både gratis och som köpapp Övervakar användningen av den mobila datatrafiken (3G/Edge/GPRS), visar en statusikon (grön/orange/röd) i statusfältet och en detaljerad rapportsida. Visar även med röd text när roaming är på i utlandet. atrackdog: Gratis Hittar den senaste versionen för alla program, även om de inte anges i Market. Öppnar program och avinstallerar program om så önskas. Spårar även avinstallerade program om detta anges. 2

78 ASTRO File Manager: Gratis Hjälper till att hantera bilder, musik, filmer och andra filer på enheten. App 2 SD: Gratis Anger om appen är flyttbar till SD-kortet. Automatiskt eller om man vill ha meddelande om detta. Rensar cache-minnet. Man har mer kontroll över sina applikationer. Folder Organizer: Finns både gratis och som köpapp Grupperar objekt efter etiketter och skapar helt anpassningsbara mappar och widgets. Man kan ordna program, bokmärken, kontakter och genvägar. Multicon: Gratis Sparar utrymme med widget som låter dig sätta flera ikoner på startskärmen. 3

79 Volume Locker: Gratis Denna app hjälper till att förhindra oavsiktliga volymförändringar genom att bekräfta den förändring man gjort. Om inte ändringen godkänns, kommer volymen att återställas inom en viss summa sekunder. BatteryLife: Gratis Widget som visar hur mycket batteriladdning det finns kvar. MyPhoneExplorer: Gratis Hanterar bland annat sms, samtal, filer och bilder, Skapar säkerhetskopior. Enkelt att göra skärmdumpar. Programvara behövs också på datorn. Övriga nyttoapplikationer: Skrivbordsklocka: Finns med som app Går att välja utseende exempel digital eller analog. Innehåller även väder, larmtider, timer och tidtagning. Remind me: Gratis Man kan ställa in regelbundna påminnelser. 4

80 Myperfect eggtimer: Finns både gratis och köp Min perfekta äggklocka beräknar den exakta tidpunkten för kokning ägg. Easy Kid Timer: Köp Visuell timer som enkelt går att anpassa med egna bilder och beskrivningar av arbetsuppgifter. Activity Timer: Gratis upp till 10 min, köp upp till 60 minuter Visuell timer ställs in genom att dra en ratt på det minutantal man önskar. Inställbart larmljud. Kalender (HTC): Gratis Kalender som används i projektet. Kalender (Android): Finns med som app Kalender som används i projektet. 5

81 Jorte: Gratis Kalender som liknar riktig papperskalenders gällande organisation, design samt praktiskt handhavande. Inställbar för olika vyer till exempel, veckoläge och olika färger på texten exempelvis, viktigt och avslutat. Beroende på önskemål så finns flera inställningar för utseendet av kalendern. Den synkroniseras med Google kalendern. Den jobbar ihop med Google Map för navigering. irt Calendar: Provköra gratis Kalender med tecknade färgade bilder. Mobisle Notes: Finns både gratis och köp 6

82 Mobisle Notes: Se ovan tre bilder. Applikation för anteckningar eller check/att-göra-listor. Det går att göra byte mitt i skrivandet mellan vanlig text eller checklist-läge. Går att göra lösenordsskyddat för enskilda anteckningar, sätta larm på dem och/eller skicka dem till exempel e-post eller sms. Genom att man kan göra telefonnummer och mail-adresser som klickbara länkar går Mobisle Notes att använda för flera kris- och handlingsplaner. Om man trycker på exempelvis ett telefonnummer i anteckningen så får man telefonnumret slaget och behöver bara trycka på ring. Det går även att lägga in påminnelser på varje anteckning/checklista. Anteckningar: Finns med som widget Antecknar på gula lappar med finger eller tangentbord. Sparade lappar går inte att redigera. Shopping list: Finns många både gratis och köpappar att välja på Den vi använde hade man stöd av fotografier på det man skall handla, man kan kategorisera varorna och pricka av dem vartefter. Arlaköket: Gratis Arlakökets kokbok med över 1000 recept, topplistor och inköpslista. Dansukker: Gratis Applikation med 450 olika recept på bröd, kakor, sylt och efterrätter. 7

83 Recepten.se: Gratis I denna app finns alla recept som finns på recepten.se, men med mindre och färre bilder, för att påskynda sidladdningarna. Middasfixx: Gratis Recept där man genererar en interaktiv inköpslista utifrån färdiga recept. Coop: Gratis Recept för alla tillfällen och där koll på återbäring på Coop Med Mera-kort finns. Visar även veckans medlemserbjudanden från Coop. BMI Calculator: Gratis Räknar ut Body mass index (BMI) är ett mått på kroppsfett baserat på längd och vikt som gäller både vuxna män och kvinnor. Lampa: Finns med som app Kamera: Finns med som app Galleri: Finns med som app Sorterar bilder i mappar. Videokamera: Finns med som app Gör videos. Videor: Finns med som app Spelare för videos. 8

84 Röstinspelaren: Finns med som app Spelar in ljud, diktafon. Svenska Akademiens ordlista: Gratis Ordlista med synonymer. Folkets lexikon: Gratis Engelsk-svensk och svensk-engelsk ordbok. Google översätt: Gratis Översätter mellan fler än 50 språk. PDF-visare, Adobe Reader: Finns med som app Program för att visa pdf filer. Miniräknare: Finns med som app Easy Percentage: Gratis Easy Percentage räknar enkelt och snabbt sätt att räkna procent. Bara mata startvärde och % det procentuella värdet, påslag och rabatter räknas ut. Bankappar: SEB, Swedbank: Gratis 9

85 Kommunikatonsprogram: Telefon: Finns med som app För att ringa med. Vem ringde: Finns både gratis och köpapp I gratisapplikation syns vem som ringer medan köp även har funktionen att se vem som smsar. Meddelanden: Finns med som app Hanterar SMS och MMS. Kontakter: Finns med som app Sökbara kontakter med fotografier på personen, är bilder inlagda på kontakterna kommer dessa upp när de ringer. Internet: Den vi använt är gratis Webbläsare Aftonbladet: Gratis Aftonbladet-appen med inbyggd webbläsare som ger direkt tillgång till Aftonbladets hela mobilanpassade sajt, med senaste nyheter, sport, nöje, tv och väder. E-post: Finns med som app, G-mail: Gratis applikation Hanterar e-post. SVT Play: Gratis Går att se SVT program och SVT tar inte betalt för tjänsten. 10

86 tv.nu: Gratis Svensk TV-guide med fler än 150 kanaler. Går att välja sina egna kanaler och ställa/få påminnelser när programmen börjar. FM-radio: Finns med som app Lyssna på radio. Sveriges Radio Play: Gratis Hela Sveriges Radios utbud i samma app. Alla direktsända kanaler och alla program för efterhandslyssning. Poddradioprogram kan du ladda ned och lyssna på offline. SMHI Väder: Gratis SMHI väder erbjuder lokalt väder för orter i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Genom positionering får du en väderöversikt för platsen du befinner dig på tillsammans med aktuell varningsinformation. 11

Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det?

Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det? Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det? 2014-05-06 Maria Svahn, Petra Eklund Annika Sjöberg Hjälpmedelskonsulenter Arbetsterapeut 018-611 68 36 018-611 67 51 Kognition

Läs mer

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet

Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI) Hjälpmedelsinstitutet Höjd livskvalitet genom stödjande teknik Verksamhetsidé: Nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och funktionshinder Arbeta för full Delaktighet

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg Självhjälpsprogram för ADHD Del 1 Att hitta din väg Välkommen till vårt självhjälpsprogram för ADHD. Detta program ger dig verktygen att använda din ADHD som en superkraft för att hitta till ett bra liv..

Läs mer

Handi. För att livet ska funka

Handi. För att livet ska funka Handi För att livet ska funka Handi är ett hjälpmedel som fungerar som ett kognitivt stöd i vardagen. Handi hjälper dig att få struktur på din dag och dina rutiner. Handi är till för dig som behöver hjälp

Läs mer

Säkerhetskopiera mobilen

Säkerhetskopiera mobilen Säkerhetskopiera mobilen gratis och helautomatiskt 7 Bästa gratistipsen 7 För Android, Iphone och Windows Phone 7 Säkerhetskopiera till Dropbox. Så fixar du automatisk säkerhetskopiering av mobilen Visst

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Hjälpmedelscentralen. Välkomna!

Hjälpmedelscentralen. Välkomna! Välkomna! Vad finns i din Smartphone? Vad finns i din Smartphone? meddelanden socialt umgänge underhållning (spel, musik) planering påminnelser Vad finns i din Smartphone?. hitta platser eller personer

Läs mer

Detta är DART. Detta gör DART. Utreder och provar ut kommunikationshjälpmedel. Utbildar inom AKK-området Forskar och utvecklar inom AKKområdet

Detta är DART. Detta gör DART. Utreder och provar ut kommunikationshjälpmedel. Utbildar inom AKK-området Forskar och utvecklar inom AKKområdet Detta är DART Västra Sveriges Kommunikations- och dataresurscenter Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, SU Ligger på Kruthusgatan 17, granne med SPSM Team av administratör, arbetsterapeuter, datalingvist,

Läs mer

Som tiden går. Hjälpmedel som gör vardagen lättare

Som tiden går. Hjälpmedel som gör vardagen lättare Som tiden går Hjälpmedel som gör vardagen lättare Att minnas Förgätmigej är en elektronisk tidskalender som visar dag och datum på en display och gör det lättare att komma ihåg vilken dag och månad det

Läs mer

ENKEL INTRODUKTIO Du kanske länge har funderat vad alla begrepp som Wifi, surfplatta och app står för, kanske detta dokument kan lösa dina problem.

ENKEL INTRODUKTIO Du kanske länge har funderat vad alla begrepp som Wifi, surfplatta och app står för, kanske detta dokument kan lösa dina problem. ENKEL INTRODUKTIO Du kanske länge har funderat vad alla begrepp som Wifi, surfplatta och app står för, kanske detta dokument kan lösa dina problem. Katarina Eriksson ipad ipad +Äldre=sant Enkel beskrivning

Läs mer

Projekt Kognitivt Stöd

Projekt Kognitivt Stöd Projekt Kognitivt Stöd Uppdrag Att utveckla en organisation för att tillgodose behov av kognitivt stöd i samband med BUP-vård Projektets mål 1. Utforma ett förslag på hur arbetsterapeuter kan arbeta med

Läs mer

Yttrande över betänkandet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet (SOU 2011:77) av Utredningen om fritt val av hjälpmedel

Yttrande över betänkandet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet (SOU 2011:77) av Utredningen om fritt val av hjälpmedel 1 2012-04-24 Handläggare: Hans Kihlström Åke Nilsson Regeringen Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet (SOU 2011:77) av Utredningen om

Läs mer

Handi. ett hjälpmedel i tiden!

Handi. ett hjälpmedel i tiden! Handi ett hjälpmedel i tiden! Handi är ett förskrivningsbart hjälpmedel som kan anpassas och växa med individen. Med Handi får man stöd med tid, planering, struktur, minne, fokus och koncentration. Handdator

Läs mer

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Habilitering & Hjälpmedel TJÄNSTEUTLÅTANDE D A T U M D I A R I E N R Eva Andrén 2015-05-11 SOVIS15-053 Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Förslag till beslut Den gemensamma nämnden för samverkan

Läs mer

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm med många vinnare erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm på nytt sätt Allt fler äldre efterfrågar trygghetslarm och det finns idag många alternativ på marknaden för

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Innehållsförteckning Förutsättningar... 2 Installation av Google Authenticator på iphone... 3 Installation av Google Authenticator på Android...

Innehållsförteckning Förutsättningar... 2 Installation av Google Authenticator på iphone... 3 Installation av Google Authenticator på Android... Säker inloggning Innehållsförteckning Förutsättningar... 2 Installation av Google Authenticator på iphone... 3 Installation av Google Authenticator på Android... 6 Installation av Microsoft Authenticator

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Individuellt stöd som inte sticker ut Varje elev har sin egen lärstil och ingen vill bli utpekad som avvikande.

Läs mer

Attentions Ekonomikoll. www.attention-riks.se 1

Attentions Ekonomikoll. www.attention-riks.se 1 Attentions Ekonomikoll www.attention-riks.se 1 www.attention-riks.se 2 Vad är Ekonomikoll? Ett projekt som riktar sig till unga personer med ADHD och närliggande diagnoser Ska bidra till ökad medvetenhet

Läs mer

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. onsdag 16 maj 12

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. onsdag 16 maj 12 MOBILTELEFONI Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled Introduktion Det var först år 1956 som företaget TeliaSonera och Ericsson som skapade mobiler i bilen som man kunde prata i telefon i på det

Läs mer

Om företaget Comai AB

Om företaget Comai AB Om företaget Comai AB Företaget grundades av personer med kompetens inom pedagogik, rehabilitering och kunskaper inom att utveckla produkter enligt principen design for all. Företaget har även fått innovationsutmärkelser

Läs mer

Kognitivt stöd i skolan

Kognitivt stöd i skolan 1 Kognitivt stöd i skolan Studiematerialet Så här blev det för mig Angelica, Axel, Sara, Jacob och Anna berättar Studiematerialet Johanna, Philip och Anthon behöver olika inlärningsmiljöer Olika unga Lika

Läs mer

För varje barns rätt att upptäcka världen

För varje barns rätt att upptäcka världen För varje barns rätt att upptäcka världen Lär dig använda din GPS 1 Vad är GPS? GPS står för Global Positioning System (Global Positions System). GPS använder sig av 27 satelliter som cirkulerar runt jordklotet,

Läs mer

Lättlästa instruktioner för Samsung Galaxy Tab 3

Lättlästa instruktioner för Samsung Galaxy Tab 3 Lättlästa instruktioner för Samsung Galaxy Tab 3 I samarbete med: Med hjälp av de här lättlästa instruktionerna lär du dig att använda en Samsung Galaxy Tab 3 med operativsystemet Android 4.1.2. Ett operativsystem

Läs mer

QR-kodernas intåg för nytta och nöje!

QR-kodernas intåg för nytta och nöje! QR-kodernas intåg för nytta och nöje! Föredrag av Stig Ottosson om smarta "självlänkande" streckkoder som vi kommer att se alltmer i framtiden. 2012-05-04 Webbvärlden ur exponeringssynpunkt till ca 2010

Läs mer

Kognitivt stöd i vardagen - När? Var? Hur?

Kognitivt stöd i vardagen - När? Var? Hur? Kognitivt stöd i vardagen - När? Var? Hur? Susanne Barkvik Cecilia Olsson 1 Copyright FKS 2011-11-01 2 är en ideell förening inom området kognitivt stöd medi syfte att: Samla och sprida kunskap omkring

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK - Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK tillhör Habilitering & Hälsa och är ett komplement till habiliteringens

Läs mer

Lättlästa instruktioner för Samsung Galaxy Tab 3

Lättlästa instruktioner för Samsung Galaxy Tab 3 Lättlästa instruktioner för Samsung Galaxy Tab 3 I samarbete med: Med hjälp av de här lättlästa instruktionerna lär du dig att använda en Samsung Galaxy Tab 3 med operativsystemet Android 4.1.2. Ett operativsystem

Läs mer

Inlämningsuppgift 1. Inlämningsuppgift 1. Metod. Tester. Högskolan i Kristianstad: Interaktionsdesign I. 2010-09-17, Per-Ola Olsson

Inlämningsuppgift 1. Inlämningsuppgift 1. Metod. Tester. Högskolan i Kristianstad: Interaktionsdesign I. 2010-09-17, Per-Ola Olsson Inlämningsuppgift 1 Metod Jag har valt att studera några av de vanliga funktionerna på en mobiltelefon, sk smartphone. Vi använde min iphone 3GS med ios 4.1 och språket inställt på svenska. Testerna genomfördes

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Telefoni. Hur fungerar en telefon? Hur har den utvecklats? Hur ser telefonens historia ut? Vad är bra och vad är dåligt med telefoner?

Telefoni. Hur fungerar en telefon? Hur har den utvecklats? Hur ser telefonens historia ut? Vad är bra och vad är dåligt med telefoner? Telefoni Hur fungerar en telefon? Hur har den utvecklats? Hur ser telefonens historia ut? Vad är bra och vad är dåligt med telefoner? Det är frågor vi ska svara på i denna presentationen! Introduktion

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Lättlästa instruktioner för ipad ios7

Lättlästa instruktioner för ipad ios7 Lättlästa instruktioner för ipad ios7 I samarbete med: Hösten 2014 Med hjälp av de här lättlästa instruktionerna lär du dig att använda en ipad med operativsystemet ios7. Ett operativsystem är det viktigaste

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Användarhandledning Nordea Swish Företag App

Användarhandledning Nordea Swish Företag App Användarhandledning Nordea Swish Företag App Swish Företag Ta betalt enklare App, manual version 2.0 Innehåll 1 Nordea Swish Företag App... 3 1.1 Kort introduktion... 3 1.2 Användare av Nordea Swish Företag

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Manual till DIKO 2012-10-19

Manual till DIKO 2012-10-19 Manual till DIKO 2012-10-19 Innehåll Manual till DIKO 2012-10-19... 1 1 Använda DIKO med en dator... 2 1.1 För att logga in i DIKO... 2 1.2 Dag... 3 1.3 Importera bilder... 4 1.4 Redigera bilder i samband

Läs mer

Fritid för alla - Fritidswebben. En förstudie av Markus Blomqvist & Anna Stam People and technology

Fritid för alla - Fritidswebben. En förstudie av Markus Blomqvist & Anna Stam People and technology Fritid för alla - Fritidswebben En förstudie av Markus Blomqvist & Anna Stam People and technology Metod Som metod har vi använt oss av djupintervjuer och en onlinebaserad enkätundersökning för att identifiera

Läs mer

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel Vanliga frågor kring hjälpmedel 1. Vart vänder jag mig om jag behöver ett hjälpmedel? 2. Vad är en förskrivare? 3. Vad är ett funktionshinder? 4. Vad är ett hjälpmedel? 5. Jag behöver ett hjälpmedel. Hur

Läs mer

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI! ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är

Läs mer

TeamEngine STYRELSEPLATS DELA STYRELSEMATERIALET SMARTARE OCH SMIDIGARE

TeamEngine STYRELSEPLATS DELA STYRELSEMATERIALET SMARTARE OCH SMIDIGARE TeamEngine STYRELSEPLATS DELA STYRELSEMATERIALET SMARTARE OCH SMIDIGARE DET HÄR ÄR TEAMENGINE DISTRIBUERA STYRELSEMATERIALET ENKLARE Med TeamEngine styrelseplats får du och övriga styrelsemedlemmar en

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Kognitiva hjälpmedel - Att få vardagen att fungera. ulla.utterfors@hotmail.com

Kognitiva hjälpmedel - Att få vardagen att fungera. ulla.utterfors@hotmail.com Kognitiva hjälpmedel - Att få vardagen att fungera ulla.utterfors@hotmail.com Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum för hjälpmedel och tillgänglighet Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

LAJKA-GUIDE. Jätteguide till molnets 9 bästa. näthårddiskar. 7 De bästa gratisalternativen 7 Så väljer du rätt 7 Smarta säkerhetstips

LAJKA-GUIDE. Jätteguide till molnets 9 bästa. näthårddiskar. 7 De bästa gratisalternativen 7 Så väljer du rätt 7 Smarta säkerhetstips Jätteguide till molnets 9 bästa näthårddiskar 7 De bästa gratisalternativen 7 Så väljer du rätt 7 Smarta säkerhetstips. Frågor och svar om näthårddiskar De nya nätdiskarna ger dig mer utrymme och fler

Läs mer

Appar med symboler, text och talsyntes och/eller ljud som kan användas som stöd för personer som inte kan uttrycka sig via tal.

Appar med symboler, text och talsyntes och/eller ljud som kan användas som stöd för personer som inte kan uttrycka sig via tal. TIPS PÅ AKK-APPAR för ipad, iphone och ipod Touch Appar med symboler, text och talsyntes och/eller ljud som kan användas som stöd för personer som inte kan uttrycka sig via tal. Dec 2014 Sammanställt av

Läs mer

2011 års IT-konferens

2011 års IT-konferens Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till 2011 års IT-konferens Torsdagen den 7 april 2011 World Trade Center Stockholm Välkommen till 2011 års IT-konferens! Årets IT-konferens kommer att handla om den nya tekniken

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet

Läs mer

Tips på appar för sömn och återhämtning

Tips på appar för sömn och återhämtning StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd Tips på appar för sömn och återhämtning Förslag på appar som stöd för insomning, uppvaknande och meditation oktober 2015 Appar om att sova,

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Hermundstad Östlund Ansell. Grundläggande IT för SENIORER

Hermundstad Östlund Ansell. Grundläggande IT för SENIORER Hermundstad Östlund Ansell Grundläggande IT för SENIORER Windows Vista och Office 2007 INTRODUKTION 1. ABC OM INTERNET...5 2. TJÄNSTER PÅ INTERNET...6 A. Webbsidor och webbplatser... 6 B. Mejl (e-post)...

Läs mer

FULL KOLL. på mätdatan överallt

FULL KOLL. på mätdatan överallt FULL KOLL. på mätdatan överallt Mäter Övervakar Larmar Dokumenterar Trådlöst hela vägen. Från givare till basstation till molnet till mobil eller dator Celsicom - systemet Trådlösa radiogivare för t.ex.

Läs mer

Aktiviteter och lekar med enkla samtalsapparater

Aktiviteter och lekar med enkla samtalsapparater StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd Aktiviteter och lekar med enkla samtalsapparater Alla ska hoppa! Oktober 2015 Aktiviteter och lekar med enkla samtalsapparater Samtalsapparater

Läs mer

Om företaget Comai AB

Om företaget Comai AB Om företaget Comai AB Företaget grundades av personer med kompetens inom pedagogik, rehabilitering och kunskaper inom att utveckla produkter enligt principen design for all. Företaget har även fått innovationsutmärkelser

Läs mer

ShoreTel Mobility - Användarguide

ShoreTel Mobility - Användarguide ShoreTel Mobility - Användarguide ShoreTel Mobility är en App för arbetssamtal till Android, iphone, ipad och ipod Touch. Mobility App använder sig av såväl trådlösa WiFi nätverk, mobila datanätverk samt

Läs mer

QR-kodernas intåg för nytta och nöje!

QR-kodernas intåg för nytta och nöje! QR-kodernas intåg för nytta och nöje! Föredrag av Stig Ottosson om smarta "självlänkande" streckkoder som vi kommer att se alltmer av i framtiden. 2012-06-20 Något stort hände 2007 och 2010 2007 introducerades

Läs mer

Memo Comai Hur fungerar Memo Comai? Hur använder jag Memo Comai?

Memo Comai Hur fungerar Memo Comai? Hur använder jag Memo Comai? Memo Comai Med Memo Comai kan användaren i högre grad självstädigt klara sin vardagssituation i arbetslivet, i studiesituationen och på fritiden, vilket leder till en förbättrad livssituation. Detta tjänar

Läs mer

Ulrika Ferm fil dr, logoped

Ulrika Ferm fil dr, logoped Ulrika Ferm fil dr, logoped Samtalsmatta som stöd för kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Progressiva neurodegenerativa sjukdomar som

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Kognitiva hjälpmedel punkt kom. Eva Persson Birgitta Bjerre

Kognitiva hjälpmedel punkt kom. Eva Persson Birgitta Bjerre Kognitiva hjälpmedel punkt kom Eva Persson Birgitta Bjerre Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund... 2 3. Syfte... 3 4. Genomförande... 3 5. Resultat... 8 6. Slutsatser och rekommendationer... 10

Läs mer

Delprojekt 3 Informationsplats på nätet - förarbete

Delprojekt 3 Informationsplats på nätet - förarbete Delprojekt 3 Informationsplats på nätet - förarbete Teknik för äldre samt vuxna med funktionsnedsättning 2009-01-01-2011-12-31 Arbetsgruppen delprojekt 3 Teknik för äldre FOU i Sörmland Carina Granholm

Läs mer

EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING

EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING Skapa initiativ för din projektgrupp för att lyckas Webinar 2012-03-08 VAD ÄR PROJECTPLACE? SAMARBETSTJÄNST ONLINE PROJECTPLACE I SIFFROR Grundades 1998

Läs mer

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Bra att veta om hjälpmedel En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Vad är ett personligt hjälpmedel? Om du har en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom kan

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Appar och habilitering verktyg för kommunikation i vardagen

Appar och habilitering verktyg för kommunikation i vardagen Smarta telefoner, surfplattor och appar för kommunikation och kognition möjligheter och begränsningar Livets möjligheter 10 11 mars 2014 Appar och habilitering verktyg för kommunikation i vardagen 1 Detta

Läs mer

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Folkhälsocentrum, Landstinget i Östergötland Samhällsmedicin, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet marika.wenemark@liu.se

Läs mer

Hälsan tiger still och medborgaren samtycker

Hälsan tiger still och medborgaren samtycker Hälsan tiger still och medborgaren samtycker En betraktelse över medborgarsamverkan i två regionala projekt inom e hälsa och e government Annelie Ekelin och Sara Eriksén Det europeiska perspektivet Genom

Läs mer

Tips och idéer för Ipad

Tips och idéer för Ipad Tips och idéer för Ipad Läs mer om it i lärandet på webben: www.spsm.se/itilarandet Tips och idéer för Ipad Skriften är utgiven av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Skriften kan hämtas som pdf-dokument

Läs mer

Ett informationsmaterial om kognitivt stöd för personer med utvecklingsstörning

Ett informationsmaterial om kognitivt stöd för personer med utvecklingsstörning Ett informationsmaterial om kognitivt stöd för personer med utvecklingsstörning Klara Mera Center för kognitivt stöd Ryggsäcken - ett informationsmaterial om kognitivt stöd. Ryggsäcken är ett informationsmaterial

Läs mer

Mobiltelefonens utveckling

Mobiltelefonens utveckling Mobiltelefonens utveckling Hur fungerar en mobiltelefon? Anordningen i en mobiltelefon som gör att du kan ringa och ta emot samtal går till såhär: Mobiltelefonen plockar upp din röst och omvandlar ljudet

Läs mer

Studiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna.

Studiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna. Kursplan 1 ipad - Kom igång - grundläggande nivå Studiematerialet som kursplanen bygger på finns på Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser. Studiematerialet kan användas som en guide/handledning för

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Utbildning i Meetings

Utbildning i Meetings Digitala handlingar till politiska samanträden VÄLKOMMEN! Elisabeth Jarborn, KLK/kansli Utbildning i Meetings Genomgång av Ipad och appar. Genomgång av Meetings. Kom ihåg att våga prova, plattan går inte

Läs mer

Manual C3 BMS v. 3 för iphone/ipad

Manual C3 BMS v. 3 för iphone/ipad Manual C3 BMS v. 3 för iphone/ipad Hur fungerar det? Larmsystemet består av en server och databas i Stockholm samt applikationen C3 BMS i telefonen. Trafiken mellan server o ch telefon sker över internet

Läs mer

Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009

Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009 2009-12-30 RAPPORT Anders Karlsson 2 bilagor Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009 Inledning Den 23 november 2009 genomfördes en halvdagskonferens

Läs mer

Innehåll 1. Om ScandLarm Air... 3 2. Ladda ner App... 3 3. Starta kontrollpanel... 4 4. Konfigurera App till kontrollpanelen... 5 5.

Innehåll 1. Om ScandLarm Air... 3 2. Ladda ner App... 3 3. Starta kontrollpanel... 4 4. Konfigurera App till kontrollpanelen... 5 5. ScandLarm Air Innehåll 1. Om ScandLarm Air... 3 2. Ladda ner App... 3 3. Starta kontrollpanel... 4 4. Konfigurera App till kontrollpanelen... 5 5. Koda enheter till kontrollpanelen... 7 5.1 Radera enhet...

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

O365- Konfigurering av SmartPhone efter flytt till Office 365 alt ny installation

O365- Konfigurering av SmartPhone efter flytt till Office 365 alt ny installation O365- Konfigurering av SmartPhone efter flytt till Office 365 alt ny installation Denna guide är avsedd att hjälpa användare vars epost har blivit flyttad till Exchange Online och Office 365, samt för

Läs mer

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Handläggare: Regnr: Gäller fr.o.m.: Gunilla Keith-Bodros 2013-10-30 Godkänd/Signatur: Ersätter tidigare dokument: Gäller

Läs mer

Möt nya Windows. Vacker. Snabb. Dynamisk.

Möt nya Windows. Vacker. Snabb. Dynamisk. Möt nya Windows. Vacker. Snabb. Dynamisk. Möt de nya utgåvorna...4 Tre sätt att köpa Windows...10 Uppgradering på en befintlig dator...12 Navigera i Windows 8...14 Sälja in Windows 8...18 Möt Windows 8.

Läs mer

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella

Läs mer

ANVÄNDARMANUAL. Besök vår hemsida för mer information om våra produkter: www.easygreen.se

ANVÄNDARMANUAL. Besök vår hemsida för mer information om våra produkter: www.easygreen.se ANVÄNDARMANUAL Besök vår hemsida för mer information om våra produkter: www.easygreen.se ÖVERSIKT NÄSTA HÅL AV/PÅ Håll in i 5 sek. FÖREGÅENDE HÅL Ladda här Tlink har endast 3 knappar. Uppdateringar kan

Läs mer

På Instagram kan man publicera bilder, kommentera bilder, följa andra personer och organisationer samt utforska deras bilder.

På Instagram kan man publicera bilder, kommentera bilder, följa andra personer och organisationer samt utforska deras bilder. 2015-09-14 Bästa närstående, Vi har börjat använda något som kallas Instagram. Instagram är en så kallad app som man laddar ned till sin mobiltelefon. Till alla mobiltelefoner med internetuppkoppling,

Läs mer

Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse.

Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse. REDOVISNING Projekt REHABILITERANDE HJÄLPMEDELSHANTERING Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse. 1. Projekttitel e t

Läs mer

Användarmanual. Meetings 1.5

Användarmanual. Meetings 1.5 Användarmanual Meetings 1.5 Revisionsnummer: 1 Dokumentnamn: FormPipe Meetings 1.5 - Användarmanual ipad Datum: 2013-12-05 Formpipe Software AB. All rights reserved. 2 (23) Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE innocare För EU projektet Innocare handlade det om att ge sig ut på oplöjd mark och börja skapa något nytt. Mänskliga möten Innovativ teknik Trygghet i hemmet Ledorden i rubriken speglar

Läs mer

Snabbguide för iphone / ipad

Snabbguide för iphone / ipad Snabbguide för iphone / ipad Innehållsförteckning Snabbguide för iphone / ipad... 1 Första uppstarten... 1 Apple-ID... 1 Hitta min iphone... 1 Säkerhetskod... 1 Trådlöst nätverk (Wi-Fi)... 2 E-post, kalender

Läs mer

För varje barns rätt att upptäcka världen

För varje barns rätt att upptäcka världen För varje barns rätt att upptäcka världen Lär dig använda ditt trygghetslarm med GPS för barn tryggt och sunt! Innehållsförteckning Vad är GPS? Hur fungerar GPS? Vad är GSM? Trygghetslarm med GPS Hur använder

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Guide företagskonto. HantverksParken. www.malerirad.se www.hantverksparken.se. Box 576, 136 25 Haninge 08-776 30 90 support@malerirad.

Guide företagskonto. HantverksParken. www.malerirad.se www.hantverksparken.se. Box 576, 136 25 Haninge 08-776 30 90 support@malerirad. Guide företagskonto HantverksParken TM Box 576, 136 25 Haninge 08-776 30 90 support@malerirad.se www.malerirad.se www.hantverksparken.se 2015 Innehållsförteckning Sida 3: Användningsenheter Sida 4: Rekommenderade

Läs mer

Ulf Forsell, säljare. Mobiltel: 072-182 57 26 Epost: ulf.forsell@comai.se Utgår från Stockholm. Utbildning:

Ulf Forsell, säljare. Mobiltel: 072-182 57 26 Epost: ulf.forsell@comai.se Utgår från Stockholm. Utbildning: Ulf Forsell, säljare Utbildning: Fil kand och universitetsutbildning innehållande IT, pedagogik, datapedagogik, handikappkunskap och rehabiliteringsteknik Arbetslivserfarenhet: Örebro Universitet (Enheten

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

INITIATIVKRAFT LEDER TILL FRAMGÅNGSRIKA PROJEKT. Webinar 2012-05-10

INITIATIVKRAFT LEDER TILL FRAMGÅNGSRIKA PROJEKT. Webinar 2012-05-10 INITIATIVKRAFT LEDER TILL FRAMGÅNGSRIKA PROJEKT Webinar 2012-05-10 PROJECTPLACE ÄR EN SAMARBETSTJÄNST ONLINE PROJECTPLACE Social collaboration tool 750 000 användare 150 länder 7 språk PROJECTPLACE Social

Läs mer