Beslutsunderlag Förbundsfullmäktige Ärende 25-32

Transkript

1 Beslutsunderlag Förbundsfullmäktige Ärende 25-32

2 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbottens län Revidering 2013, antagen av Förbundsfullmäktige den 28 november 2013 XX. DNR XXXXX KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN

3 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Inledning Detta ä en reviderad version av det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Västerbottens län år Ansatsen för revideringen har varit att ta etstort steg både i processen och i slutprodukten. Vi ville öka delaktghetenaochatätnsptrensen i framtagningen och samtidigt skapa nya kontakter med parter som har betydelse för och berörs av kollektvtätfiken.avad gäller innehållet så var målet atadetaskullle uppfylla lagstiftninsakätvaochaatt tafätmaet genomarbetat och väl förankrat program. Det finns mycket kvar attutveckla i process och innehåll. Samtidigt äaviamedvetntaomatta programmet aldrig blir perfekt och atabefintligtapeäsonelllaochatndätaäesuäseäavid myndigheten inte medger at uppfylla alla förväntningar i tilg ngligtavägledningar. Det är viktig atadokumenteta äaföätnkättt,det vill säga utäyckeäaenaveäkligapolitskaviljt, styr arbetet på tjänstemannanivå på etal mpligtas taoch överlag systematseätäapltneäingenatvaäegionensa kollektvtätfik.adetaskta vra etadokumentasom både politkeäaochatj nstem nagår tillbaka til under tdspeäioden, när den dagliga verksamheten läggs upp. Stort tack till allastmäådsptäteätasomagjoätaenaov ädeäligainsttsaundeäastmäådstden.a Denna revidering av trafikförsörjningsprogram har antagits den xxx i Förbundsfullmäktig. Foto: Johan Gunseus Fakta Kollektivtrafikmyndigetey d Västerboeyä lvy, Region Västerbotte Den 1 januari 2012 trädde den nya kollektvtätfikltgenaiakättaochadåainä ttdesa venanyta kollektvtätfikmyndigheteäaiavarje län runt om i landet. De nya myndigheterna har ansvar för kollektvtätfikenaial nen. De har tilluppgiftbland annat att tafätmaäegiontlta trafikförsörjningsprogram där vision, mål och åtgärder för länets kollektvtätfikabeskäivs.

4 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Begreppsförklaringar Anropstyrd trafik Anropsstyrd trafik innebär atamtnamåsteaäingtaetastmttlaochameddeltatta man vill åka med en viss tur. Kommunerna beställer oftaså kallad ringbilstrafik för serviceoch anslutningsresor. Bussarna trafikerar ordinarie hållplatser. Biljettpri Se Taxa Busshållplats Anläggning eller plats som är utmärkt med skylt eller symbol atafoädonaia linjetrafik stannar. Vissa hållplatser har busskur/väderskydd. Busskur är en mindre byggnad vid en hållplats vars syfte äattaskyddtav nttndeaäesen äeäafäåna vind och nederbörd. Även kallat väderskydd. Busstatio Viktig bytespunkt i bustätfikentaottamedagodsföämedlingtabiljejöäs ljningam.m.a Se även Resecentrum. Bytespunkt En knutpunkt där det finns goda förutsätningtäaföäabytenamelllan samma eller olika trafikslag. Ibland används ordet i vid mening och inbegriper då även busshållplatser. Enkelt avhjälpta hinder I Plan- och bygglagens 17 kap. 21 a står ataenkeltatvhj lptt hinder mot tilg nglighetaialoktleäaditatllm nhetenahtäatlltä deaochapåatllm nntaplttseäaskta undanröjas i enlighet med Boverkets föreskriteä.aiaföäeskäiteäntast llsakätvav på statlig myndigheter, kommuner, landstngaochapäivttta mar- och lokalägare. ErsättningsbussBuss som ersäteäatåg Framkomlighet Beskriver bland annat hur snabbt och lättdet går att tasigafätmaiaetagttun t.a Färdtjänst Färdtjänst kräver särskilt tilståndaocha äatllaföäadeaäesen äeäasomapåagäundatva funktonsneds tniningejatllf lliga) har svårt att förflytasigapåaegenahtndaelleäaäestameda allmänna kommunikatonsmedel.aiav steäbotenaliggeäatnsvtäetaföäaf ädtj nstapåa kommunerna. Hållplats Se busshållplats Inomkommunal trafik Inomkommunala busslinjer förutom tätortstrafik, resandet domineras oftatvaskolbtän Hållbarhet Hållbar utveckling är etabegäeppasomafickainternationel spridning i samband med FN-rapporten Vår gemensamma framti (1987), kallad Brundtlandrapporten. Hållbar utveckling har tre olika dimensioner: Social hållbarhet, bl.a. etalångsiktgtasttbiltaocha dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls; Ekonomisk hållbarhet, där vi hushåller med mänskliga och materiella resurser på lång sikt; Ekologisk hållbarhet, till exempel atastmh lletatnptsssas eft vad miljön och människors hälsa tål. Kapacitet Hur mycket trafik etasystemakltätäatvaundeäatilaexempel under en viss tdaochaiaeta visst område. Kollektivtrakfötetai Ett företgasomaköäatätfiktatntngen upphandlad eller kommersiell, tåg eller buss. Kollektivtrakeyä katkyanäaynde Andelen kollektvtätfikäesoäatvadetatottalaäestndetameda motorfordon. Gång och cykelresor räkas alltså inte in när marknadsandel räknas, men överflytningafäånapäivttbilatllagångaochacykeltatlltat annaliktta, ökakollektvtrafikens marknadsandel. Kollektivtrakratoketetn En branschgemensam kvalitets- och attydundeäsökningasomadäivsa och utvecklas av branschorganisatonenasvenskakolllektivtfik.a Kommersiell trafik Kollektvtätfikasomabedäivsapåamtäkntdsm sssiga vilkoäaoch som inte upphandlas/avtalas av den regionala kollektvtätfikmyndigheten.a Ledsagning Här menas kostnadsfri ledsagning för personer med funktonsneds tningavida kollektvtätfikensabytespunkteä.a Marknadsandel Se Kollektvtätfikensamtäkntdstndel Operatör Upphandlat kollektvtätfikföäettgasomaköäavisssatätfikaenligtatvttal med nstätfiken Linje Bestämd sträcka trafikerad av kollektvtätfikasomasttantäavidahållplttseäal ngsastä cktn.a

5 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Prioriterat nät för personer med funktoyäyenävoydyi Ett nät som tidigareöreslagits av Trafikverket men som numera ska ingå och beslutas i trafikförsörjningsprogrammet i varje län. Realtidsinformati Ibland går trafiken inte som i den planerade tidtabellen. Realtdsinfoämttonabaseras sig på informatonaomavtäabusssen eller tget befinner sig just nu. Med hjälp av denna informatonaktnainfoämttonenatllaäesen äeäntaföäb tätstrtilaexempel genom nya beräknade avgångstider näatdttbellenainteahålleä.a Regional kollektivtrafi Den trafik som lagen (2010:1065) om kollektivtrafik omfattar. Innebär kollektvtätfikainomaetal nastmtakollektvtätfikaöveäal nsgä nsasomaiahuvudstkabeståäatva arbetspendling och andra vardagsresor. Regionbuss Används ibland som term för inomkommunal och stomlinjetrafik. All busstrafik, tätortstrafik och långväga buss tilaexempel tilastockholmaboätä knttt, äaäegionbusss Reseservice Landstingets bestälningscentätlaoch upphandlingsfunktionför ringbilstrafik, färdtjänst och sjukresor. Resecentrum Benämning som används främst där det är både tåg- och busstrafik Ringbil Se Anropstyrd trafik Samråd Det finns ingen definitonaialtgenatvastmäådtamenadetaföäuts tsattamyndighetena samråder med olika aktörer inför framtagning av trafikförsörjningsprogrammet. Samråd kan ske under möten, per telefon, mejl, brev, via sociala medier el. dyl. Stomlinje Mellankommunal busstrafik inom länet eller tilaochafäånal net.abest llsaottstat a Landstinget. Särskild kollektivtrafi färdtjänst och sjukresor. Taxa, taxor Avgiften för kollektivtfikäesoä.aiadenaupphtndltdeakollektvtätfikenabest msa taxan i regel politiskt. Tillgänglighet Två betydelser av tilg nglighetatnv nds:atillg nglighetaiafoämatvamöjlighetenaföäa personer med funktonsneds tnininatt resamedakollektvtätfikenastmtatllgänglighet som avser geografisk rörlighet överlag, tilaexempel tilg nglighetafäånaenabyatllaenasttd. Trafikinformatio Den information som äanödv ndigaföäattaäestnasktafungeätav väl Trafikplikt Ett beslut somkollektvtätfikmyndigheten fattäaomattavissaäegiontlakollektvtätfika ska upphandlas. Beslut behöver fattsainföäanyaupphtndlingaelller näatätfikenav sentligena ändras inom ramen för befintligt avtal, tilaexempel om helt ny busslinje införs. Trafikutbud Med trafikutbud avses framför allt linjesträckning och turtäthet Tätortstrafik Lokaltrafik och stadstrafik är synonymer. I Skelleteåaocha yckseleaupphtndltsa den av Länstrafiken, i Skellefteå uöäsadenatvakommuntltabussboltg.a Utbud Se Trafikutbud Väderskydd Se Busskur

6 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Inledning 1 Begreppsförklaringar 2 1. Programmets syfte och avgränsningar 6 2. Arbetsprocess 7 3. Vision och värdegrund regionalt 8 4. Mål och åtgärder för den regionala kollektivtrafiken Nationella och regionala mål att förhålla sig till Mål och åtgärder Mål - socialt hållbart samhälle Åtgärder fram till år socialt hållbart samhälle Mål - ekonomiskt hållbart samhälle Åtgärder fram till år ekonomiskt hållbart samhälle Mål - ekologiskt hållbart samhälle Åtgärder fram till år ekologiskt hållbart samhälle Nuläge regionalt Utbud av kollektivtrafik Regional tågtrafik Stomlinjer och inomkommunal trafik Tätortstrafik Ringbilar Kopplingen mellan buss, tåg och tätortstrafik Fordonens tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Bussgods Taxi Kopplingen till långväga kollektivtrafik Information, biljetter och personlig service Information och biljetter Ledsagningstjänst Resandeunderlag för kollektivtrafiken Pendling Utbildningspendling Resande till besöksmål Marknadsandel Kollektivtrafikresandets utveckling sammantaget Resande med inomkommunala och stomlinjer Tätortstrafiken Regionaltågresande Vad påverkar kollektivtrafikresandet mest? Resande med funktionsnedsättning Kundnöjdhet Miljöpåverkan Organisation Kollektivtrafikens infrastruktur Busstationer, resecentrum och tågstationer Busshållplatser och deras utrustning Kostnader Samordning mellan kollektivtrafik och övrig samhällsplanering 61

7 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Krisberedskap Kommersiell kollektivtrafik nuläge och framtid Luftkvalitet och klimat Samhällsnytta och finansiering 65 Bilaga 1 Upphandlad stomlinjetrafik och inomkommunal trafik i länet Bilaga 2 Sammanfattning av tndstinges och kommunernas kollektvtätfikpltneä Bilaga 3 Arbetspendlingsstatist Bilaga 4 Kartor över inomkommunala linjer, ej ringbil Bilaga 5 Större karta över prioriterat nät samt lista på relatoneäaiapäioäiteättan taföäapeäsoneäa med funktonsneds tnining Bilaga 6 Större kartor över kollektvtätfikutbudet Bilaga 7 Större kartor över pendlingen

8 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) 1. Programmets syft och aiitvyäydyiar Trafikförsörjningsprogrammet är länets strategiska plan för den regionala kollektvtätfiken.adenaupppfyleäareätafunktoneä. Även om innehållet styrs av en lag och det finns vägledningar för struktur och innehåll så varierar trafikförsörjningsprogrammens funktionoch innehåll mellan länen. I Västerbotten ligeäapltneäingatvaochabudgetaföäakollektvtätfikenaiahuvuvudsak ho kommunerna (för den inomkommunala trafiken) och hos Landstinge (för mellankommunal trafik, det vill säga stomlinjer och kostnaden för tågtrafik). Därutöver finns viss kommersiell trafik. Kommunerna och Landstinge beställer kollektvtätfikahosa Kollektvtätfikmyndigheten, som vid behov tar beslut om trafikplikt och ger Länstrafiken uppdraget att pphandla eller göra justeringar inom befintligt avtal. Det innebär att kommunerna och Landstinge själva har planer för sin kollektvtätfiktaocha trafikförsörjningsprogrammet behöver förhålla sig till dessa plane. Trots att komuneäa och landstngasj lvta panerar sin trafik så har Trafikförsörjningsprogrammet åtminstone följande funktoneäaiav steäboten:a Samordna kommunernas och Landstinges planer i trafikförsörjningsprogrammet på ett enhetligt sät Politisk styrning i form av vision, mål och övergripane åtgärder, för atastäuktuäeäta Kollektvtätfikmyndighetens och samarbetsparters arbete för kollektvtätfikensa utveckling på regional nivå. Information till medborge, kollektvtätfikföäetta och övriga om vilken upphandlad och kommersiell kollektivtrafik som finns idag och vilken trafik som kan tänkas upphandlas i framtden.adettaföäatätnsptäensamotamedboägtäeaochamot kollektvtätfikföäettgasoma planerar starta upp kommersiell kollektvtätfik.aa Beslut om trafikplikt ska kunna härledas i programmet. Programmet är etaveäktyg för att långsiktgtapltneätatätfikpliktaochauppphanding, och ökar förutsägbarheten i Kollektvtätfikmyndighetens, kommuners och landstngsatgeätnde. Programmet fokuserar på den regionala kollektvtätfikenaialtgensameningtadet vill säga på all kollektvtätfikad äaäestndetadomineätsatvavtädtgsäestnde, inklusive tätortstrafik och kommersiell trafik. Interregional kollektvtätfikasåsomanttågt flyg, färja Umeå-Vasa, bussar och dagtåg tilastockholm, som domineras av mindre frekvent resande, ingår inte i kategorin. Programmet fokuserar på åtgärder perioden , men vision och mål syftar även längre fram i tid.

9 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) 2. Arbetsprocess Länets första regionala trafikförsörjningsprogram antogs av Regionfullmäktigeden 7 juni 2012 och revideringen påbörjades omgående. I september 2012 gav regionstyrelsen myndighetschefen i uppdrag ataäevideätatätfikföäsöäjningspäogätmmmetmed utgångspunkt i en arbetsplan och preliminärt innehåll samt etastmäådsundeältgameda mål och åtgärder för ökad tilg nglighet för personer med funktonsneds tniningtidigt samråd inför revidering var tänkt atapåböäjtsaäedtnahöstena2012tamenaskötsaav olika orsaker upp tilaböäjtnatva2013.aunder det tidigasamrådet användes arbetsplanen och samrådsunderlaget som etadiskussionsunderlag. Samråd hölls med följande parter: Trafikverket 1/3-13 Handelskammaren och Företagarna 4/3-13 Resenärsforum och Umeå kollektvtätfikäesen ärer 6/ -13 Kommunrepresentanter, Umeå 7/3-13 Kommunrepresentanter, Lycksele 14/3-13 Kommunrepresentanter, Skelleteåa13/3-13 Fokusgrupp med sex medborgare i Lycksele 14/3-13 Landstingsstyrelsens arbetsutsko 12/3-13 Kommunal 12/3-13 Länsstyrelsen 12/3-13 Norrtåg 12/3-13 SEKO 19/3-13 HSO och SRF 21/3-13 HSO och SRF 4/4-13 Branschråd med kollektvtätfikföretagen 16/4 (endast två deltagare) -13 Landstinget tjänstemantstmäåda23/4-13 KollektvtätfikmyndighetenaiaV steänoäältndsal n 16/5-13 KollektvtätfikmyndighetenaiaJ mtltndsal n 16/5-13 KollektvtätfikmyndighetenaiaNoääbotensal l 17/5-13 Dessa är viktigastmtäbetsptäteä för Kollektvtätfikmyndigheten även i det löpande arbetet. Framöver kan samarbete och samråd utvecklas och breddas. Eteäastmäådettaochadelvisaptätlllell med samrådet, började själva skrivarbetet. Remissupplagan beslutades i Kollektvtätfikutskotetadena30amtjaj 201 Remisstdenavtäa den 1 juni tillden 31 augusti Den 14 juni 2013 hölls en remisskonferens för att presentera remissupplagan av det reviderade trafikförsörjningsprogrammet. Den 25 oktober 2013 anordnades en andra remisskonferens för atadiskuteäta hur remissytätndenta ska beakta i programmet. Den 31 oktober beslutade KollektvtätfikutskotetavidaRegionaV steäbotenaomaföäsltgetatllaäevidevingtadenaden november fattdeaäegionstyäelsenabeslutaochaslutgiltgtagodk ndes revideringen av det regionala trafikförsörjningsprogrammet i Regionfullmäktgeadenadddd.a

10 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) 3. Vision och värdegrund regionalt En vision är ettönskat tilståndaia framtiden.innebörden i visionen och förutsätningtäntaföäattabidra til visionen varierar mellan olika länsdelar. Människors varierande resebehov och samhällets behov utäycksaiadennnavision. När mål, som behandlas i nästa kapitel uppfylls, tar vi oss närmare visionen. Visionen grundar sig på det så kallade fördubblingsprojektets nationlla vision att kollektivtfikena äaenasj lvkltäar del a resandet i ett hålbtätastmh llle. Visionen är: Kollektivtrafiken en självklar del av resandet i ett hållbart Västerbott Foto: Johan Gunseus

11 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) 4. Mål och åtgärder för den regionala kollektivtraken 4.1. Nationellaoch regionala mål ao fötgållla sig ti Transportpolitiskamålahtäaltgtsaftstatvaäiksdtgen.aMålenaskta liggasomagäundaföäaäegiontla och kommunal planering och för de regionala och kommunala målbilderna. Det övergripande målet för svensk transportpolitik är at säkerställa en samhällsekonomiskt effektvaochalångsiktgtahållbtäar tnspoäuöäsöäjninga för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns funktonsmålaochah nsynsmål.afunktonsmåleta handlar om at skapa tilg nglighetaföäaäesoäaochatätnspoäteä.atätnspoätsystemetsa uuoämningtafunktonaochatnv ndndngasktamedveäktatllattageatlltallagäundl ggtndea tilg nglighetamedagodakvtlitetaochatnv ndbtähetastmtabidätatllautvecklingskättaiahelta landet. Transportsystemet ska även vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektveam nsatätnspoätbehov.ah nsynsmåletahtndltäaomas keähettamiljöaocha hälsa. Transportsystemets uuoämningtafunktonaochatnv ndndngasktatnptsstsatllatta ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra tilattamiljökvtlitetsmålena uppnås och tilaöktdah lst.aa Av Sveriges miljömål är det två där kollektvtätfikensautvecklinga har störst betydelse: Foto: Bianca Byring Begränsad klimatpåverkan. Målet följs upp endast på riksnivå. Målet lyder bland annat: Halten av växthusgaser i atmosfären ska( )stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på etasådtnta sätaochaiaenasådtnattktattadena biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsamtnsamedatndäta länder etatnsvtäaföäattadetaglobtlta målet kan uppnås. För atainteaäiskeätaenaftäligapåveäktnapåaklimttsystemet har EU:s medlemsstater enats om målet atabegä nstaökningenatvadenaglobtltamedeltempeättuäenatllahögst 2 grader jämfört med förindustriell temperaturnivå.

12 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Ren luft. Lutenaskta varasåaäenattam nniskoäsah lstastmtadjuätav xteäaochakultuäv ädena inte skadas. Utmärkande i länet är de höga kvävedioxidhalterna i de två största orterna Umeå och Skelleteå.aTillaöveäv gtndeadelabeäoäadettapåaäegionensaklimtuöähålltndend med stor risk för inversion under vinterhalvåret. Dettaiakombinttonamedaöktdad vägtfik och det ökande antalet dieselfordon bidrar tilattapäoblemenakvtäståäatäotsas satsningar p kollektvtätfikaochabeteendepåveäktndeaåtg ärder Riksdagen beslutade år 2009 atasveäigeaår 2030 bör ha en fordonsflota som inte är beroende av fossila bränslen. Aktörerna inom kollektvtätfikenaiasveäigeahtäagenomasvenskakollektvtätfikagåtast samm och uuoämttaetabätnschgemenstmtamiljöpäogätm.adeagemenstmmtamålena ä: År 2020 ska minst 90 procent av kollektvtätfikensapeäsontätnspoättarbete utföras me fossilfri energi. År 2020 ska kollektvtätfikenatnv ndta25apäocentamindäeaeneägiapeäapeäsonkilometeäa jämfört med år 2007, bland annat ökad beläggningsgrad och förarutbildning bidrar till detta. Utsläppen per personkilometer av kväveoxider och partkltäaskta inskas med minst 50 procent från 2009 till2020. För bussar och personbilar ska medelvärden av utsläpp av kväveoxider och partiklar år2013 högst motsvara Miljöklass 2008 vilket är det samma som Euro 5. Buller från kollektvtätfikenasktaminskttah äaäekommmnderas mängden inkomna klagomål som etamåt.a Sveriges regering undertecknade år 2007 konventonenaomaä tgheteäaföäapeäsoneäameda funktonsneds tningastmtatllhöätndeaså kallat fakultatvtapäotokolltaochaättficeätdeadeta år I Artkela9aomaTilllgäglighet står det bland annat atakonventonssttteäntaskta vidta ändamålsenliga åtgärder för att Säkerställa atapeäsoneäamedafunktonsneds tningafåäatllgångapåaliktavillkoäatlladena fysiska miljön, tilatätnspoäteätatllainfoämttonaochakommunikttonaoch andra anläggningar och tjänster som erbjuds allmänheten i städer och på landsbygd. Utveckla, utfärdaochaöveävtktatll mpnining av mininoämeäaochaäiktlinjeäaföäa tilg nglighetatllatnl ggniningaochaseävice. Utrusta byggnader och andra anläggningar dit allmäneten har tiltä deamedatnvisningtäaia punktskritaochaial tl staochal tbegäipliplig fo Mål och åtgärder i trafikförsörjningsprogrammet utäyckeäav steäbotensaåttgtndenaföäa att bidratlladeaovtnan mndtamåls tningtrna. Under förutsätningattadeaplanerade åtgärderna faktsktagenomföäsaiaenlighetamedapltnentasåabidätäav steäbotenatlladeare fles av dessa mål. Nationellamålasom dock inte tilmötesgåsaiastoäaomfttninini programmet är: Att transportsystemet ska varaj mst llltadetafinnns intaåtgärder utpekade fram till 201 Att Sverige år 2030 bör ha enfordonsflott som inte är beroende av fossila bränslen och ataminsta90a atvakolllektivtfikensapeäsontätnspoättäbete 2020 ska uuöätsamedafossilfäia energi. Planen omfattäainteanyta åtgärderför ataminskta bustäntsabeäoendeatvafosssia bränslen. Det finns inga specifika mål för ataminskta buleäafäånakolllektivtfikenagd äemotaminsktäa ökad marknadsandel kollektvtätfikabulleänivåeäntaiastmh lletaöveältg)

13 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Regionförbundet arbetar under 2013 även med en Regional Utvecklingsstrategi (RUS) och Länstransportplan Arbetet med RUS och Länstransportplan har delvis samordnats med arbetet med trafikförsörjningsprogrammet. RUS, Länstransportplan och trafikförsörjningsprogrammet planeras a fastställas i Regionfullmäk ge i november Avgränsningen mellan länstransportplan och trafikförsörjningsprogram, vilka båda är lagstadgade planer med delvis överlappande sy en, behöver förtydligas framöver. Det är också vik gt a kollek vtrafiken får den andel av statliga medel som är befogad med tanke på kollek vtrafikens betydelse för a motverka de kostsamma investeringsbehov som skulle uppkomma för a möta ll exempel ökad privatbilstrafik... Mål och åtgärder Målen u rycker det vi vill nå, oberoende vilka medel vi väljer för a nå dem. I e poli skt beslutat strategiskt dokument är mål o a det centrala, medan valet av medel för a nå målen lämnas rela vt öppet. På grund av målkonflikter samt för a indikera hur målen kommer a kunna nås, har Västerbo en valt a ha med övergripande åtgärder. Exempelvis skulle målet om ökat resande kunna nås med flera olika medel, och dessa påverkar andra samhällsmål på olika sä. Avvägningen mellan olika mål beskrivs alltså dels genom val av åtgärder i det poli ska dokumentet. Vissa mål sy ar på år 2020, andra på år Det finns även icke mätbara mål som inte har e årtal fastslaget. Åtgärderna handlar om vad som ska göras fram ll år 2015 för a nå målen. I kommande trafikförsörjningsprogram prioriteras åtgärder för den e er år Mål har inte delats upp i olika ambi onsnivåer för olika delar av regionen. Förutsä ningarna a bidra ll målen varierar mellan olika länsdelar. För a nå målen genomsni ligt så är det vik gt a de poten aler som finns ny jas maximalt. Under åtgärderna står det med kursiv vilka som sannolikt blir ansvariga för eller delak ga i a genomföra åtgärderna. Där Kollek vtrafikmyndigheten inte nämns så kan myndigheten ändå arbeta för a annan part genomför åtgärderna. Skelle ebuss som kollek vtrafikföretag nämns särskilt e ersom tätortstrafiken i Skelle eå kommun inte är upphandlad utan u örs av det kommunala bolaget Skelle ebuss på kommersiell grund. För åtgärder som kan innebära ökade eller ändrade kostnader har kostnadsberäkningar eller finansieringsmöjligheter inte studerats i detalj. I kapitel 6 beskrivs vilka åtgärder som kan innebära kostnader, ökad arbetsbörda hos tjänstemän mer mera. Som e led i a genomföra dessa åtgärder kommer kostnadsberäkningar och finansieringsalterna v a studeras i den mån det är nödvändigt för erforderliga poli ska beslut. I kapitlen beskrivs mål och åtgärder uppdelat på tre perspek v av hållbarhet. En lösning av klimatkrisen är dock av övergripande betydelse för alla perspek v och överfly ning från privatbil ll kollek vtrafik spelar där en vik g roll. Därför pekas dessa mål ut som övergripande mål (se även under 4.2.5): Kollek vtrafikens marknadsandel av motoriserade resor ökar från 11,9 % år 2010 ll 19 % år 2020 och 24 % på sikt. Fortsa, stadig ökning ll år Som e steg på vägen ökar antalet regionala kollek vtrafikresor från cirka 11 miljoner år 2011 ll cirka 17 miljoner resor år 2020, en 5 % årlig ökning.

14 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Mål - socialt hållbart samhälle 1) Den regionala kollektvtätfikenabidätäatllagodalivsmiljöaiatlltal nsdeltä.aaa a) j) k) o) t) 2) Den regionala kollektvtätfikenabidätäatllasocio-ekonomisk jämlikhet, mångfald och social sammanhållning. a) c - h) r) x) 3) Behovet av samhällsviktigaresor tilgodosesa venavidakäis och störningar b) 4) Ökad användning av den kollektvtätfikasomaäedtnaidtga äaäelttvtat tillgängaföäapeäsoneäa med funktonsneds tnini. d) f) g) h) 5) Resenärer som 2020 befinner sig på en prioriterad bytespunkt ska kunna resa med den prioriterade linjetrafiken (se Figur 1). Följande prioriterade bytespunkter är då tilg ngligta för stor andel av människor med funktonsneds tnini (se åtgärder): c-h) x) Umeå busstatontaumeåa entral, kopplingen mellan dessa och från dessa tilavtstpltn Umeå Östra, bussangöringen mellan patenthotelletaochauniveäsitetssjukhusetastmta kopplingen mellan dessa tre. Skellefteå busstati Lycksele resecentrum Nordmaling resecentrum Vännäs resecentrum Dorotea busstatio Storumans busstatio Stambanans övriga tågstatione i Västerbotte Följande prioriterade nät ska vara tilg ngligtaföäastor andel av människor med funktonsneds tnini till 200 (se åtgärder nästa kapitel). Se bilaga 5 för en större karta samt för lista på vilka relatoneäasomaingåäaian tet. Figur 1. Prioriterat nät för personer med funktionsnedsättning.

15 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Åtgärder fram tillår socialt hållbart samhälle Fokus under denna rubrik på åtgärder för tilg nglighetaföäapeäsoneäameda funktonsneds tnini motveätsadelsatvakollektvtätfikltgensatydligtaskäivniningar o tilg nglighetaföäapersoner med funktonsneds tnini, dels av de aktuella EU-direktiven och det svenska lagstiftngstäbetetakäingaptsstgeätää tgheteä.aandätadeltäatvasocitla hållbarhet kan komma i fokus i kommande trafikförsörjningsprogram. a) Vid intresse atabedäivtatätfikakommeäsielltaiaetastäåkamedabefintlig eller planerad upphandlad trafik, beakta de formulerade målen vid avvägning om beslut om trafikplikt ska fattas eleäainte. Kollektivtrafikmyndigheten, kommuner och landsti. b) Beredskapsplanering Kollektivtrafikmyndigheten, Länstrafike, Lyddvmtelsen, Mmyndigeten för Samhällsskydd och Beredskap, kommunetyrn, ryndtinget, Sveried,Kokkmuner och Landstin c) Följ upp och främja ombyggnadsarbeten och tilg nglighetaföäafunktonsnedstttavida prioriterade statoneäaochaäesecentäum (se lista under 4.2.1). Kollektivtrafikmyndigheten, kommuner och landsting, Region Västerbottentrakietker. d) Påskynda ataenkeltatvhj lpttahindeäavidabusstatoneäaochaäesecentäum i det prioriterade nätet avhjälps i enlighet med Plan- och bygglagen. Kollektivtrafikmyndigheten, kommunen,fastigevdlirten e) Trafikera den linjetrafik som har flest resande i det prioriterade nätet med tilg nglighetstnptsstdeafoädon. Landstinget,berörda kommuner f) Förbättr den visuella och audiella informatioen på de tillänglighetsanpassade fordonen som trafikerar det prioriterade nätet samt i tätortstrafiken. Länstrafiken, Landstinget,berörda kommuner. g) Bygg ut ledsagningstjänst successivt vid de prioriterade bytespunkterna (se lista under 4.2.1) Kollektivtrafikmyndighetn, Lydvtraken, kommuner och landsting, Samtrafike (Ledsagningsportalen), Jernhusen, Norrtåg/Botniatåg, Umeå Busstation A. h) Förbättra resenäsinfoämttonaomatllg ngänghetaföäapeäsoneäamedafunktonsneds tninga samt skriven informatonsatllg nglighetagbland annat hemsidor). Länstrafiken, Skelleftebuss,Nottvåin, Samtrafike

16 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Mål - ekonomiskt hållbart samhälle 6) Den regionala kollektvtätfikenabidätäatil positvademogätfiskaochaekonomiskautvecklingaia alla länsdelar. a) j) k) 7) Underskotsökningaminimeätsaochasj lvfintnsieäingsgätdamtximeätsai förhållande till resandeökningen. i) k) l) 8) Kommunernas och Landstinget möjlighet attfölja och styra sin beställda kollektvtätfika och kostnadsutvecklingen förbättras m) Åtgärder fram tillår ekonomiskt hållbart samhälle i) Satsningar och justeringar för atastmuleätaäestndetapåaäelttoneäamedastoäapotentential öka kollektvtätfikensamtäkntdstndelaiav steäbotenastmmtnttget. Landstyiev,drkv,kokkmyet,ken,dvrtkr,peyndlingsståk,dyok,kokkmunen, Länstrafiken och kollektivtrakfötevrin, öt,ryrlmd,ri,poveytrlet,på,teidoyrl,ydiå,rydirtrt, Kollektivtrafikmyndigheten j) Förmedla fortsätningsvisagods i linjetrafiken, i huvudsak på persontrafikens villkor. Landstinget, kommunerna,ukeå,bmddvrtoy, Bn k) Utveckla kollektvtätfiklösningtäaochastmoädningaöveäatdministättvtagä nseä.a Kommuner och landsting, Länstrafiken. Kolektivtrakkmyndigevey,kry,dydtetie samarbeten. l) Åtgärder för ökat resande på relatoneäaochatdeäamedaledigaktptcitetettilaexempel inom prisstruktur och marknadsföring. Länstrafiken, Skelleftebuss,Nottvåi/Bovydrvåin, andra kolektivtrakfötevrin,kokommunern och Landstinget m) Utveckla upphandlingsförfarandet och den ekonomiska informatonenatllakommuneänta och landstinget Länstrafiken, kommunerna, Landstinget, Kolektivtrakkmyndigevet

17 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Mål - ekologiskt hållbart samhälle 9) Kollektvtätfikensamtäkntdstndelaav motoriserade resor ökar från 11,9 % år 2010 till19 % år 2020 och 24 % på sikt. 1 Fortsatt, stdigaökningatllaår n) o) p) 10) Som ett steg på vägen ökar antaletregionala kollektvtätfikäesoäafäånacirka 11 miljoner år 2011 tll cirka 17 miljoner resor år 2020, en 5 % årlig ökning. 2 n) o) p) 11) Andelen kunder som är nöjda med senaste resan ökar från 82 % år 2012 till 85 %år 2015 o) p) q) r) 12) Den regionala kollektvtätfikensamiljöpåveäktnai relatio tilaäestndet minskar. s) w) Åtgärder fram tillår ekologiskt hållbart samhälle n) Satsningar och justeringar för atastmuleätaäestndetapå relatoneäamedag )ase ovan. o) Förbättratågtätfikensatllföälitlighet, funktonaochakvtlitet. ydirtdir,för regionaltåidvtrakeringen, Region Västerbotten och Trakietkevn p) Information och marknadsförin Länstrafiken, Skelleftebuss, Norrtåg, kolektivtrakfötevrin,kokommuner,oog, ryndtyievn q) Utveckla analys av och datainsamling om resande, resandeunderlag samt resenärers åsikter och preferenser. Kollektivtrafikmyndigheten, Länstrfiken, Skelleftebuss, Norrtå, kommunerna och Landstinget r) Utveckla dialogen med dem som berörs av den regionala kollektvtätfiken. Kollektivtrafikmyndigevey,tlldrkkryd,ken,kenedborgare ocettstort antal andra aktörer. s) Åtgärder för ökat resande på relatoneäaochatdeäamed ledig kapacitet, se ovan. t) Delta i sammanhållet arbete för infrastrukturåtgärder, fysisk planering och regional utvecklingsplanering, för ökad andel kollektvtätfikäestnde. Kollektivtrafikmyndigheten,kommuner och Landstinget,Region Västerbotten, Lyddvmtelsenn,ntrakverket, Norrtåg. u) Utveckla kollektvtätfiklösningtäaochastmoädningaöveäatdministäativa gränsätase ovan. v) Öka de smidiga anslutningarna från andra färdmedel till kolektvtätfiken. Kommunetyrn,ntrakverkevn,rydirtdir,för resecentrum och stationer, tadtöteldey. w) Öka tätortstrafikens miljöprestanda även utöver lagens (och Umeå miljözons) krav. Umeå och Skellefeå,kokkmyet,dok,vtrakeedvLlllare x) Förbättra hålplttsmiljöeänttamedas äskiltafokusapåatllg nglighetenaföäapeäsoneäameda funktonsneds tningavidahållplttseäamedamångtaäesen äeäaiadetapäioäiteätdean näte Kommuner och Landsting, Trakverket 1 År 2010 är rekommenderat som jämförelseår för marknadsandel. Åren har andelen ökat med 1,4 %-enheter i Västerbotten, 1,3 i Gävleborgs län, 1 i Norrbottens län, samt 2,1 i riket. 19 % kommer av en framskrivning med 0,7 % -enheter ökning per år från 2010 till Antalet regionala kollektivtrafikresor ökar då med cirka 80 % jämfört med år Mellan åren 2010 och 2011 ökade kollektivtrafikresandet knappt 3 procent, åren dessförinnan med mellan 3 och 8 procent.

18 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) 5. Nuläge regionalt 5.1. Utbud av kollektivtrafi Obs! Figur 2 och Figur 3 finns i A4-storlek i Bilaga 6. Figur 2. Stomlinjer och regional tågtrafik i Västerbotten Karta: Kollektivtrafikmyndigheten i Västerbottens län. Se bilaga för kartor över inomkommunal trafik. Se kapitel för kartor över stadstrafik. Trafikslagsövergripande kan kollektivrafikstråken i länet samt över länsgräns delas in i ett antlatyngäeastäåkamedabuss- och tågtrafik som har tilasyteattamöttabehovatvadtgligl arbetspendling. Luleå Piteå Skellefte Robertsfors Umeå (buss eteäakustenaochatågaeteäasttmbtntna för Umeå-Luleå) Vindeln Umeå (buss och tåg) Örnsköldsvik Nordmaling Umeå (buss och tåg) Bjurholm Vännäs Umeå (buss och tåg) Lycksele Umeå (buss och tåg) Norsjö Skelleteåagbusss

19 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Regional tågtrafik Figur 3. Regional tågtrafik i Västerbotten Karta: Kollektivtrafikmyndigheten i Västerbottens län. Norrtågstrafiken har 9 dubbelturer per vardag och 6-7 turer på helgerna mellan Umeå och Sundsvall. Därutöver finns några turer per dag på relatonenaumeå-örnsköldsvik. Tre till fyr dubbelturer dagligen går mellan Umeå och Lycksele, 3 dubbelturer per vardag mellan Umeå och Luleå (+ en dubbeltur på helgdagar) samt 8 dubbelturer per vardag mellan Umeå och Vännäs. I och med atatågenatllaochafäåna uleåasttnntäaiavindelnaochaia Vännäsby så finns det för dessa orter etaäelttvtastoätauävtlal atvgångtä.aföäutoma Norrtågstrafiken så finns SJ:s dagtåg mellan Umeå och Stockholm som fungerar som regional tågtrafik för Västerbotenapåaäelttonenen Um-Örnsköldsvik. Snabbtåget stannar inte i Nordmaling och Hörnefors såsom Norrtågs tåg gör. Bakgrunden tilanoäätågsatågtätfikapå Botniabanan är att andstngenaiav steäbotenaocha Västernorrland samt kommunerna Umeå, Nordmaling, Örnsköldsvik och Kramfors år 2005 tecknade ett avtlamedasttten.amålsätningenaiaavtalet är attunder 15 år efter järnvägens färdigställande trafikera sträckan Umeå-Sundsvall med minst 6 persontåg dagligen i varje riktning. För atainfäita måsätningenaföäbindeäasigaltndstngenaocha kommunerna ataundeäapeäiodenafintnsieätainomäegiontl persontrafik på banan. Regeringen beslutade i december 2007 om en försöksverksamhet på 10 år där trafikhuvudmännen i de fyra nordligaste länen får en gemensam trafikeringsrätt för all persontågtrafik norr om Sundsvall. Statlig finansiering ges för första fem årens trafik (30 Mkr per år), som måste växlas upp mot regionala insatser. För atastmoädntatågtätfikena inom de fyra nordligaste länen har trafikhuvudmännen bildat etastm gtaboltgtanoäätåga AB.

20 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Stomlinjer och inomkommunal trafik Figur 2 ovan visar stomlinjetrafiken, det vill säga den mellankommunala busstrafik som finns i länet och til/fäånatngä nstndeal n.astörsta delen av stomlinjetrafiken finansieras av Västerbotensal nsaltndstng (undantag för viss kommersiell trafik). Syftet med tndstingetsstomlinjetrafik är atautfäånaenahelhetsbildamöjliggöätaäegiontltaäestndea (interregional och regional trafik) med hög tilg nglighet, inom de ekonomiska ramar som ges. Prioritet ges till kolektvtätfikasomaknyter samman två eller fler kommuncentrum eller centra för besöksnäring. De mest betydande stråken i länet är E4:an med koppling till Norrbotten och Västernorrland, E45 med koppling till Norrbotten och Jämtland, E12:an samt väg 92 som ansluter till E45 i Dorotea. Trafiken från Tärnaby till Mo i Rana går torsdag, fredag, lördag och söndag och har fungerande anslutningar till linje 31 Hemavan-Lycksele- Umeå. Trafiken som är finansierad i form av ett projekt under 2013, får bidrag av Landstinget och utvärderas under perioden. Foto: Johan Gunséus. För tillfäletafintnsieätsaenadelatvastomlinjeäna av kommuner, det är linjerna 61, 71 och 39 som visas i stomlinjekartan. Landstngetakommeäattaåteättakostntdstnsvtäetaföäadessta från trafikåret Med undantag för ett antlat toätsn äralinjeäa(exempelvis Holmsund Umeå, Sävar Umeå och Skelleftehamn Skellefteå) har de inomkommunala linjerna en stark koppling till skolorna i länet. Se bilaga 1 med lista på inomkommunala linjer samt bilaga 4 med kartor över de inomkommunala linjerna. Utöver upphandlad stomlinje- och inomkommunal trafik finns även kommersiell busstrafik i samt til/fäånal net: Linje 100 är upphandlad mellan Umeå och Haparanda, medan företaget Y-buss kör linje 100 söder om Umeå kommersiellt. Inom länet stannar bussen i Hörnefors och Nordmaling. Länstrafiken har biljetstmtäbeteameda -buss på linjen. Utbudet består av

21 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) två avgångar måndag tilatoäsdtgastmtalöädtg.apåafäedtgtäaochasöndtgtäa äadetatäea avgångar. Bokningsmöjlighet finns via Y-buss hemsida. Den inomkommunala busslinjen mellan SkelleteåaochaSkelletehtmnabedäivsa kommersiellt av Skelleftebuss Busstrafik mellan SkelleteåaochaBodö, linje 200, bedrivs kommersiellt av Skelleftebuss och Nordlandsbuss. Etabiljetstsamarbe mellan Länstrafiken och dessa företag sträcker sig fram tilamitenatvav dembeäa2013.aden kommersiella trafiken kommer sannolikt at upphöra Tätortstrafik Tätortstrafik finns i Umeå, Skelleteåaocha yckseleat toäteä.aumeåat toätstätfika upphandlas av Länstrafiken men drivs under varumärket Ultra. Det finns nio huvudlinjer och sex så kallade direktbusslinjer tilaochafäånaomäådenauttnföäadeacentätltadeltänta av staden, tilaexempel Ersmark och Innertavle. Snabbladdningsbara hybridbussar har introducerats i trafiken. Umeå kommun har tagit fram etaföäsltgapåa kollektvtätfikstättegitasom stakar ut utvecklingen av tätortstrafiken på kort, medellång och lång sikt. Förslaget innebär bland annat rätare dragningar, stomlinjer i tätortstrafiken och högre framkomlighet för kollektvtätfikenainomasttaden. Utöver kartornas linjer finns flygbussen nr. 80 Figur 4. Huvudlinjerna i Umeå tätortstrafik som bedrivs under varumärket Ultra. Källa: Länstrafiken i Västerbotten.

22 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Figur 5. Direktlinjerna i Umeå tätortstrafik. Källa: Länstrafiken i Västerbotten. Skellefteå komunsasttdstätfikauutförsomakommeäsiellatätfikatvadetakommuntlta bussbolaget Skelleftebus.aÄvenaSkellleft-Skelletehtmntalinjea208/209tabedäivsasoma kommersiell trafik med tiotlsatuäeätatllladtgtäaiavecktn.askelleteåakommunaocha SkelleftebusautäedeäautvecklingstlteänttvaföäatätfikenaiaSkelleteftlentabltndatnntta möjlighet till nyalinjedätgningtäaochat ttäeatätfik.aalteänttvtaföäsltgag haltgtsafätmam av e konsultbyrå i en utredning under Skelleftebusatätfikeätäa venaenarygbuss till Skelleteåarygpltts.aa Figur 6. Skellefteå stadstrafik som bedrivs av det kommunala bussbolaget Skelleftebuss som kommersiell trafik. Källa: Skelleftebuss.

23 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Figur 7. Biogasbuss med låg entré i Skellefteå. Foto: Elin Persson I Lycksele finns en så kallad röd linje, linje 1 och en blå linje, linje 2. Tätortstrafiken i Lycksele stad är uppbyggd kring resor tilatäbetsplttseätaskoloätaseäviceäesoäaochakopppling tilastomlinjetätfikafä mstamotaumeå. Under skolornas sommarlov finns enbart serviceresor som trafikerar mitapåadtgen.atätortstrafik finns helgfria vardagar. Figur 8. Lycksele tätortstrafik, som kallas för Lokalbussen. Källa: Länstrafiken i Västerbotten.

24 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Lycksele kommun arbetar med atautveckltaloktlbusstäntsattätktvitetabltndand ann genom ataföä ndätalinjedätgningtäaochasktptaenkelaochatllg ngligainfoämtton.a yckselea kommun arbetar även med ataföäb tätaditlogenamedaäesen äeänt.a Storumans kommun har en tätortsringbilslinje tilaochafäånastenseleaochainomacentäum.a Denna kan betecknas som flexibel tätortstrafik. Trafiken går måndag tilafäedtg, har 6 turer per vardag, och förbeställningstiden äa30aminuteäaghelstaäedtnadtgenainnnan Ringbilar Det finns cirka 270 ringbilslinjer i länet, varav största delen ombesörjer serviceresor mitt på dagen. En del linjer ansluter tilastomlinje- eller tågtrafik. Trafiken beställs i huvudsak av kommuner men även Landstngetahtäaäingbilslinjeä.aInom Umeå kommun är det en tmmes förbeställningstid tätortsringbilen i Storuman beställs senast 30 min före, i övriga länet är senast dagen före som gäller. Ringbilar beställs via Landstngetsa beställningscentral Reseservice. Ringbilstrafiken upphandlas av Landstngetapåaupppdrag av Länstrafiken. Upphandlingen samordnas med upphandling av sjukresor, och i vissa delar av länet även med upphandling av färdtjänst och riksfärdtjänst. Foto: Margaretha Löfgren Kopplingen mellan buss, tåg och tätortstrafik Generellt så anpassas inomkommunala busslinjer i viss grad tilastomlinjeänttaocha stomlinjerna och inomkommunala linjer i viss grad tilatågtätfiken.adetafinnns även ringbilslinjer som ansluter tilatvgångtäaiatåg- och stomlinjetrafik. Periodkort i Västerbotenagåäattatnv ndtabådeaiaäegiontltågstätfikenaochaiabusstätfikenapåastä cktnan fråga. Enkelbiljeteäasomakombineätäatåg- och bussresa kan köpas på förhand, men inte ombord på fordonen. Vid flera viktigabytespunkteäafinnsadetabäisu lligakopplingamellan de olika typerna av kollektvtätfik.aia yckselealiggger busstationasomahtäauppv ämdav väntsaenabitaifäånastmta utom synhåll från tågstatonen.avidapeääongenastkntsaupppvämtautäymmeaföäadenasoma väntar. I Umeå är det cirka 600 meter mellan Umeå busstaton och tätortstrafikens busstorg (Vasaplan). Det saknas busskoppling, tydligt gångstråk och skyltning mellan Vasaplan och busstatonen.aden framtidanya busstatione ska enligt nuvarande planering samlokaliseras med Umeå Central. Då förbätätsakopplingenamellan regionbusstrafik och tågtrafik. En del stomlinjer mellan Umeå och dess kranskommuner

25 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) samt de inomkommunala linjerna angör Vasaplan, varvid bytet mellan dessa och tätortstrafik är enkelt. Vid universitetssjukhuset är det enklare än i Umeå centrum at byta mellan tätortstrafik och annan regional kollektvtätfiktamenatllastomlinje-, inomkommunal och tätortstrafik angör inte sjukhuset Fordonens tillgängliget föt petäoyet ken funktoyäyenävoydyi De tåg som används i Norrtågstrafiken är i huvudsak anpassade för resenärer som använder rullstol, elrullstol eller elmoped. Kundvärdarna ombord på tågen finns tillhands för atahj lptatllamedaomboäd- eller avstgning.aapåastä cktnaumeå-lycksele används Inlandsbanans tåg Y1 som ersätningstågan äaoädintäieaitino MV3 inte är tilg ngligt.a Rullstolar tas inte ombord på Y1 utan taxiresa, vid behov med specialfordon för elmoped eller elrullstol, erbjuds då som alternativ. I trafik som beställs av Landstingetsäkerställs tilg nglighetaföäapeäsoneäameda funktionsndsätningagenomatt: Fordonen ska vara utrustade med lytaföäaomboädttgningatvabltndatnnttaäulllstol Anordning för angöring av rullstol ska anordnas i anslutning tilamitdöää.aiadettautäymmea monteras etasåalågtamonteättafönsteäatta venaäesen äasittnde i rullstol kan se ut. Antalet rullstolplatser ska vara minst 1 per fordon. Toalett med storlek och inredning ska anpastsatllafunktonshindätdraiaäullstolameda standardmått Kontrastmarkeringar ska finnas på ledstänger och handtag, vid in- och utsteg, samt punktskritapåasigntlkntpppar Merparten av den inomkommunala trafiken uuöäsamedafoädonamedasvtgatllg ngligheta för personer med funktonsneds tning.adetafinnsadockaundtnttgtatilaexempel viss fjältätfikaochatätfikamellan centralort och andra tätorter i Umeå kommun och Skellefteå kommun. Totalt är cirka 100 fordon av de 280 fordon som används i inomkommunal trafik och stomlinjetrafik tilg nglighetstnptsstde.aiadeadäygta100afoädonenaingåäabådea fordon med och utan handikapptoalet - fordon som trafikerar längre sträckor har handikapptoalet. Begränsningar av tilg nglighetenapå dessa fordon är bland annat att rullstolsplatsen inte rymmer de alla elrullstolar, att busenabehöveäaståastlltaföäatta personer som använder rullstolsplatsen ska kunna använda toaletentaochattadetaendtsta finns en rullstolsplats. Det finns maximala måtastmtamtximtlaviktaför de rullstolar ombord. I stomlinje- och inomkommunal trafik saknas tilsavidtäeaautomatiskt hållplatsutrop och inre skyltning. Istället för trafik med fordon med lytaochaäullstolsplttsabest lleäadearestta kommuner trafik med så kallad funktonsgtätnt. Det innebär at transporten för personer som använder rullstol löses på annat sättaiapätktken med taxi. Transporten kan uuöätsamena själva bussen är inte tilg nglig.aiaumeåat toätstätfikatnv ndsalågentäébusstäamedaplttsa för en rullstol. Bussarna har automatsktahållplttsutäopainneaiabusssarn, ytäeautäopt och inre skyltning av hållplatser. Skelleteåat toätstätfikastmtaenastoäadelatvadena inomkommunala trafiken i Skellefte bedrivs med fordon av lågentrétyp, som drivs med biogas. Bussarna har automatsktahållplttsutäopainneaiabusssarnaochainäeaskyltningatva hållplatser. Sedan biljetsystembytetavåäena2013afungerar dock inte hållplatsutropen korrekt, detta komer att åtgärdas.lokalbussen i Lycksele trafikeras med två tilg nglighetstnptsstdealågggolvsbustäasomahtäaenaäullstolsplttsaochabtänvtgnspltts.a Automatsktahållplttsuppprop ineaiabusssarna och utnföäabusstänttaochainäeaskyltningaskta installeras i lokalbussarna under gällande avtalsperiod.

26 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Under flera år arbetade dåvarande Vägverket med länstrafikbolagen för atadefinieäta et så kallat prioriterat nät för personer med funktonsneds tning.aetaföäsltgapåaena gemensam karta över det prioriterade nätet för Norrlandslänen togs fram. Kartan är i dagsläget inte aktuell. Arbetet hos Trafikverket stannade av men återtogs under 2012/2013. I den nya kollektvtätfikltgenaståäadetattakollektvtätfikmyndighetenaia trafikförsörjnings-programmet ska redovisa de linjer och bytespunkter som ska vara fullt tilg ngligtaföäatlllaäesen äeä.adetakan tolkas som at det prioriterade nätet ska beslutas politsktaialän och regioner, men i samband med omsätningenatvaeu-direktiv om passagerarrättigheäaiasvenskaltgag (ettgsttningsarbete som pågåtasedtna2009)asåaktna lösningen bli en annan. Lagarna om kollektivtrafik beskriver idag inte vilka kriterier kollektvtätfikenaskta uppfyllaföäattavtätafulltat tillgängaföäatlltaäesen äeäre Trots dessa osäkerheter så redovisas ett proriterat nät för personer med funktonsneds tningaiaktpitel Utgångspunkten för nätet är den stomlinje- och inomkommunala trafik som redan idag trafikeras med fordon med låggolv, lågentré, lyf, rullstolsplats och som på längre sträckor är utrustade med handikappanpassad toalett. Nätet innefattarstomlinjer och vissa inomkommunala linjer. Tanken är att infrastrukturen kring den trafik som är tilg nglighetstnptsssad skaföäb tätragenomatta påskynda avhjälpning av enkelt avhjälpta hinder (i enlighet med Plan- och Bygglagen) vid busstatione och resecentrum, införa ledsagning vid utpekade bytespunkter samt förbättra hålplttseäauteteäan nätasomahtäamångtapåstgtigandtilaexempel med minst 20 påstgtndeapeäadygn (sådana finns det cirka 50 stycken av i Västerbotentaochaminstaenaia varje kommun) Bussgods Godstransport i Länstrafikens regi sker under samlingsbegreppet Bussgods Västerbotten. Bussgods är etaäikst cktndeatätnspoätsystemasomatätnspoäteätäaåtabådeaföäettag och privatpersoner. Till största del sker dettaiabefintligabusstätfik och på personresandets villkor. Bussgods finns vid varje busstatonaiakommuncentäumaochadessutom vid 49 godsombud på mindre orter. Bussgods har leveranser till många områden som andra speditörer inte täcker in, eller täcker in med lägre frekvens. Leveranser med linjetrafiken har stor betydelse för näringslivet på flera mindre orter. De största godsmängderna finns längs kusten. Figur 9 visar godsmängderna i form av antal kollin under september oktober Endast gods som avgår från ort inom länet redovisas. Foto: Länstrafiken

27 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Figur 9. Godsflöden i antal kolli september och oktober Källa: Bussgodsutredning i Västerbottens län. Trivector rapport 2012: Taxi Kollektvtätfikltgen innebär atadenaäegiontltakollektvtätfikmyndigheten ska verka för en tillfredsstältndeattxiföäsöäjningaial net. Modellen för hur Länstrafiken upphandlar trafik, med flera mindre upphandlingar istället för en eller några större upphandlingar, främjar taxirörelsen. Taxiföretag kan samarbeta med bussföretag och därigenom bedriva linjetrafik. I Västerbotenautgöäadenastmh lllsbetald trafiken (färdtjänst, sjukresor och skolskjutsar), % av all taxitrafik. Taxirörelsen i Västerbotten äakoncentäeätdatllaumeåtaskelleteft och Lycksele, men det går atabest llla txiapäivttaiatllla komuneä.aiareäta komuneäa behövs förbeställning timtäaelleäadtgtäaföäeaföäattxiäesoäavidaobekv matäbetstd. En del av taxitrafiken har ett kolektvtätfikm ssigtauppl ggtatilaexempel flygtaxi med delat fordon. Resor tilarygplttseäamedattxifoädonastår för en stor del av transporterna till och från flygplatserna. Taxirörelsens målsättning äaatt txianytjtjamer inom kollektvtätfiken.a Bland annat genom att avtlasomamöjliggöäarexibeltafoädonsvtlabeäoendeapåa resandeunderlag skulle til mptsaiav steäbotenaochagenomattatnäopsstyädatätfikafik s kompleteätäakollektvtätfikenaskulleabäedtautasig.a Eteäsomattaxirsor, tillsamtnsamedabilpooleätaktnaeäs ttta etafoädons gtndeasåaktna taxitrafik också öka det ordinarie kollektvtätfikäestndet.adetafinnsaenastoäastnnolikhetatta de som äger en bil använder denna även för resor då kollektvtätfikenavoäeaeta välfungerande alternativ.lockelsen är mindre att ersätaenakollektvtätfikäestamedaen taxiresa, än med en resa med egen bil. Även om kostnaden för en enskild taxiresa är hög så kan den årliga kostnaden för flera taxiresor vara betydligt lägre än kostnaden för att äga och köra med bil.

28 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Privat taxiresa är i dagsläget väl kostsamt för anslutningsresa tillexempelvis buss som avgår från busstaton.attxiäestnautgöäadåaottstaenastoäadelatvadenatottltaäestnsakostntna trots att txiäestnsatndelatvadenatottalaäesl ngdena är iten. Anropsstyrd trafik skulle kunna vidareutvecklas som anslutningsresor tilaoädintäieakollektvtätfikastmtasomaena form av kollektvtätfikapåaäelttoneäad äaäestndeundeältgeta äaföäalitetaföäaoädintäiea busslinjer. Så kallade ringbilar används redan idag som kompleteäingatllaoädintäiea kollektvtätfiktamena venameäarexibelatnäopsstyädatätfikaskullle kunnakompleteätadena ordinarie kollektvtätfiken.a Foto: Johan Gunseus Kopplingen til låyiivia kollektittaak Dettatätfikföäsöäjningspäogätmafokuserar på regional kollektvtätfikagvilketainnnefatta även lokal kollektvtätfik)amen beskriver här kortfattakopplingtäntamed långväga kollektvtätfik. Två dubbelturer med natågapeäadygnatätfikeätäasttmbtntnagenom Övre Norrland och Botniabanan. Resan tar drygt 9 timtäamelltnaumeåaochastockholmaochamelllancirka 8 och 8,5 timmar meltnastockholmaochaumeå. Turerna kör via Botniabanan, men endast det tdigtäeasödeägåendeatågetaochadetasentäeanoäägåendeatågetasttantäaianoädmtling. Södergående riktning med avgång cirka kl. 19 från Jörn (cirka 21:20 från Umeå) Södergående riktning med avgång cirka kl. 21:50 från Jörn (23:54 från Umeå) Norrgående riktning med ankomst cirka kl. 9 i Jörn (6:45 i Umeå) Norrgående riktning med ankomst cirka 3:54 i Jörn (1:50 i Umeå) Inlandsbanan AB bedriver turismtrafik från början av juni tilaslutetatvatugust.ahållplttseäa i VästerbotenafinnsaiaDoäotettaMeselefoästaVilhelminttaVojmåntaStoäumtntaStndsjön sta BlatnickseletaSoäseleaochaBuäesjön.aIabådeanoää- och södergående riktning finns en avgång dagligen, med start tdigtapåamoägonenaiaösteäsund/g llivtäeaochatnkomstasenta på kvällen i Gällivare/Östersund. I södergående riktning kan resan fortsättamedatvgånga tdigtapåamoägonenafäånaösteäsundamotamoättaochaianoäägåendeaäiktningakan man ansluta med etatågafäånamoätasomatnkommeäaiaösteäsundasentapåakv lllen.tåget stannar på vägen för mat och fika, sevärdheter och bad. Resan från Dorotea till Gälivtäeattäaciäkta 11 timtäaochaäestnafäånasoäseleatllaösteäsundattäaciäkta7atmmtä.a

29 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Busstrafik som ansluter till ett anttågenafinnsafäånaskellelleftlladetatdigtäeanttågetsa avgång från Bastuträsk samt från Bastuträsk till Skeleteåan äadetasentäeanttågeta ankommer tilabtstutä sk. Det finns en ringbil från Norsjö kommuncentrum som ansluter till det tigtäeanttågetafäånabtstutä sktamenain inabusskopplingafäånatnkomsteäntatlla Bastuträsk tilanoäsjö.a Y-buss trafikerar långväga bussar mellan Umeå och Stockholm, linje 100. Det går en dagoch en natuäaiabådtaäiktningtänt:afäånaumeåakl. 8 på morgonen och 20:25 på kvällen, från Stockholm klockan 8:20 på morgonen och kl. 21:15 på kvällen. Denna linjetrafik fyller viss regional funktonaeteäae4aochafinnsad äföäamtäkeätdad Figur 2. Linjetrafiken från Tärnaby till Mo i Rana går torsdag, fredag, lördag och söndag och har fungerande anslutningar till linje 31 Hemavan-Lycksele-Umeå. Trafiken är finansierad i form av ett projekt år 2013 ut, får bidrag av Landstinget och kommer att utvärderas efter perioden. Busstrafik mellan SkelleteåaochaBodö, linje 200, bedrivs av Skelleftebuss och Nordlandsbuss. Biljetstmtäbeteameda nstätfikenastä ckeäasigatilamitenatvav dembeäa Bussen avgår från Skelleteåapåaföämiddtgenamåndtgatllafäedtgaochamitapåadtgena på söndag. Den avgår från Bodö på förmiddagen måndag tilafäedtgaochasöndtgtaocha ankommer till Skeleteåapåakv llen.a Lapplandspilen är kommersiell trafik mellan Stockholm och Hemavan, via E4, Solleteåta Åsele, Vilhelmina, Storuman och Tärnaby. Tidtabellen varierar över året. Avgångar från Stockholm på måndag- och fredagsmorgnar, med ankomst sent på kvällen. Återresa söndags- och torsdagseteämiddtgtätamedatnkomstaiastockholmamoägonenad ärpå. Platsbokning är obligatoriskt. Färjetrafik finns mellan Umeå och Vasa i regi av rederiet NLC Ferry. Trafiken marknadsförs under namnet Wasaline. Avgångs- och ankomstdeäntavtäieätäamelltna veckodagar och olika tdeäapåaåäet.ahöstena2013a äadetatvgångtäafäånaumeåapåamåndtgs-, tsdags- och onsdagsmorgnar och på onsdags-, torsdags-, fredags- och lördagskvällar. Dessutom är det en avgång mitapåadtgenapåasöndtg.aavgångtäafäånavtsta äapåatoäsdtgs-, fredags-, lördags- och söndagsmorgnar samt på måndags-, tisdag-, och söndagskvällar. Dessutom är det en avgång på onsdagar vid 14:30. Detta innebäattakopplingtäar mo Helsingfors utan övernatningaiavtsta äamöjligtapåamåndtgtatsdtgaochaonsdtgagdåadetagåäa tåg mot Helsingfors senare på eftermidtgen).akopplingtäafäånahelsingfoäsatllaumeåautan övernatningaiavtstafinnsamåndtgtätatsdtgtätaonsdtgtäaochasöndtgtä.adetafinnsa vena kopplingar med byte mot Joensuu i östra Finland. Det finns kollektvtätfikatllaochafäåna hamnarna i Umeå och Vasa som ansluter tilatvgångtäntaochatnkomsteänt. I Umeå behöver resan förbeställas dagen innan. Det finns en statlig flygplats i länet, Umeå Airport. Statligt upphandlad flygtrafik finns till de regionala flygplatserna SkelleteåaAiäpoätt, yckselearygplttstavilhelmintarygplttsa (Sagadal flygplats) och Hemavan Tärnaby Airport. Inrikes flygtrafiken är i första hand kopplad tilastockholm/aältndtaochabäommma.flygbuss som ansluter tilatvgångtäatllaocha ankomster från Stockholm finns i Umeå och Skellefteå. Från Umeå är det etastoätatnttlatvgångtäamedaolikta ygbolag tilastockholm-arlanda och Stockholm-Bromma. Från Skellefteå till Stockho och omvänt är det fem avgångar per vardag, två på lördagar och fyra på söndagar.

30 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Från Vilhelmina tilastockholmaochaomv nta äadetatvåatvgångtäapåavtädtgtäaochaenapåa söndagar. Från Tärnaby-Hemavan tilastockholmaochaomv ntavtäieätäatdttbelleäntasttäktaundeäa året. Hösten 2013 är det två avgångar på måndagar från Tärnaby-Hemavan tilastockholma och en avgång i motsataäiktning.atisdtgtätaonsdtgtäaochatoäsdtgtäa äadetaenatvgång i vardera riktningen. Fredagar är det en avgång från Tärnaby-Hemavan tilastockholmamena två i motsataäiktning.apåalöädtgtäa äadetaingenatätfikaochapåasöndtgtäa äadetaenatvgångaia vardera riktningen. Från Lycksele tilastockholmaochaomv nta äadetatvåatvgångar på vardagar, en på lördagar och söndagar. Två avgångar per dag, tsdtgatllafäedtgtafinnsamelltn Umeå och Luleå samt mellan Umeå och Östersund Information, biljett ocg petäoyldi äetidce Informatoy ocg rdljeoet Information om resor i den reginala kollektvtätfikenafinnns delsi form av personlig service vid infopunkter och på telefon, dels i digital form och i viss mån i tryckta produkter. Länstrafiken och Norrtåg har numera separata telefon-kundtjänster. Reseinfo-punkter finns vid Umeå busstatontavidavtstpltnaochavid Norrlands universitetssjukhus. Informatonaochabiljejöäs ljningafinnsasoma nstätfikensaegena verksamhet vid Skelleteåabusssttonaocha yckseleabussttton.agenomaom omberbjuds informatonaochabiljejöäs ljningaäven vid flera av länets övriga busstatoneäaocha resecentrum: Burträsk, Byske, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Sorsele, Storuman, Tärnaby, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, via ombud i olika stadsdelar i Umeå samt vid Skelleftebus kontor i Skellefte. Resenärer vid tågstationernaiaumeåah nvistsatlla närliggande Reseinfo för personlig biljejöäs ljningaelleäainfoämtton.abiljeteäater Norrtågs och SJ:s tåg kan bland annat köpas i biljettutomtteäavidaumeåa aochaumeåa Östra. Figur 10. Reseinfo vid Vasaplan i Umeå. Foto: Länstrafiken.

31 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Digitala tjänster för biljetköpaochainfoämttonafinnsapå på och På tabussen.nu finns länkar tillkommersiell trafik. Det finns utvecklingsbehov på hemsidorna exempelvis vad gäller tilg nglighetaföäapeäsoneäamed olika funktonsneds tniningaoch information på engelska. Utöver dessa tjänster finns den nationellaäesepltneätäenawww.resrobot.se. Foto: Johan Gunséus Restdeäaföäkoättsagenomattastyätabiljetköpafäånafoädonatllatndätaktntleä.aDetta äaena ambitonaföäadenaupphtndltdeakollektvtätfikenaiav steäboten.aundeäa2012/2013ahtäa Länstrafiken lanserat en mobilapplikation däaäesoäaiaumeåat toätstätfikaktnaköptsameda så kallad smart phone, samt en webbshop där även regionala bussresor kan köpas. Under hösten 2013 höjdes biljettprserna för biljeteäasomaköpsaomboädapåaumeåsa lokaltrafik, medan priset sänktes något på förköpta biljetter.det nya biljetsystemetaia Västerbotenasomaltnseätdesaiamtäsa2013 möjliggör vidareutveckling av biljettyper. Via smarta telefoner kan tidtabellr och resor sökas via applikationentabussen.nu, applikationenreseplanerare som är nationell, via aplikttonenen UltaVillaMeäaföäaUmeåa tätortstrafik och via applikatonenamobitme.aiaochamedadetanytabiljetsystemetaia Västerbotten äaäetltdsinfoämttonaom var bussen/tåget befinner sig och beräknad ankomstdamöjligtamenaintea nnuaimplementeätd. Tryckta tidtabeleäaftstsasucccessivtut i största delen av Länstrafikens trafik. Som ersätningaföäatryckta tidtabellerhar så kallade personliga tidtabeler lanserats. De beställs gratis viawww.tabussen.nu eller per telefon. I Norrtågstrafiken, i Umeå, i Lycksele och i Skelleteåat toätstätfikafinnns oäutätndeatäyckttatdttbelleä.adessutomafinnsa så kallade ficktidtabeleäaföäavisssastomlinjeäaochainomkommuntltalinjer med stort resande. Det finns flera olika biljetter i nstätfikensaäegiontätfik:aenkelbiljettt, riodkort, årskort, rabattkortal nskoätt, företgskoättabtän/ungdomtaskolkoättasenioäkoätaochaungdomskoätt, resplusbiljetastmtanoäältndsäestn.aianoäätågstrafiken finns bland annat enkelbiljeteäaocha periodkort. Skelleftebuss har venaoliktatypeäatvakoätaochaiat toätstätfikena äadetal gäea biljetpäisamelltnaocha10aocha14apåavtädtgtä.

32 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Prisstruktur och prisnivåer beslutas politiskt för den upphandlade kollektvtätfikentameda undantag för enkelbiljetter i Norrtågstrafiken, där trafiken bedrivs som tjänstekoncession och operatören själv prissäteäabiljeteänt.a Foto: Scandinavian Stock Photo Ledsagningstjänst I dagsläget finns en kostnadsfri ledsagningstjänst tilg ngligattaboktsavitasjaföäaäesen äeäa med funktonsneds tningasomaäeseäafäånaelleäatnkommeäatllatågstationernauteteäa Stambanan och cirka 120 statoneäatottltaiasveäige. Tjänsten beskrivs på internetadressen I och med ett nytt -direktivska medlemsstaterna erbjuda kostnadsfri ledsagning även för resenärer som ska åka med buss, under vissa förutsätningtä.aeu-direktvetahtäa änuainteaomsttsaiasvenskaltgtamenadenaoffentligta utredning (SOU) som blev klar 2009 tyder på atadetaiafätmtdenabliäa kollektvtätfikmyndigheteäntasomapektäautavilkta bussttoneätatågstttoneäaocha resecentrum som ska ha kostnadsfri ledsagning. Ledsagningstjänsten bör givetvis vara trafikslagsövergripande i framtdentadtgensastttonsledstgning omfattar baraledstgninga tilaochafäånatåg.adeta äaokltätavtdadenasvensktaltgenakommeäattainnehålltaochadetafinnsa ingen informatonaomatdttbellaföäaltgföäsltgetsabeäeredng.adåaeu-direktvetatä taiakätta behöver länet börja arbeta för att flerbytespunkter ska ha ledsagning.

33 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) 5.3. Resandeunderlag för kollektivtrafike Analys av resandet och resandeunderlag, bland annat resandestatstktabefolknining arbetstillfälenaochapendlingabehöveäautveckltsavidtäeavidamyndigheten.a Pendling Obs! Pendlingskartorna finns i A4-storlek i Bilaga 7. I bilaga 3 finns en tabell som visar arbetspendling (oavsett frdmedel) år 2010 från och tillvästerbotensakommmune, uppdelat på män och kvinnor. Vid revideringar kan färskare statstktasomavistäapåapendlingsmönstäetad äaäegiontltågtätfikenasltgitaigenomta användas. Figur 11, Figur 12 och Figur 13 visar pendling år 2010 mellan SAMS-områden i Västerbotten och utvalda kommuner och län. År 2010 kom den första Norrtågstrafiken på Botniabanan igång. Med tanke på regionaltågtrafikens effekter på pendling så är statstkafäånasentäea år intressant, men fanns inte tilg ngligtavidatdpunktenaföäatntlysen.akartor över SAMSområdenas gränser och namn finns i Bilaga 7. SAMS är en rikstäckande områdesindelning som skapades 1994 i samarbete med kommunerna. SAMS bygger i de större kommunerna på kommunens delområdesindelning, NYKO, och i de mindre kommunerna på valdistrikt. Vissa SAMSområden har slagits ihop för analysen: områden i Umeå och Skelleteåacentätloäteäta SkelletehtmntaBeägsbynaochaV nnnäs cetralort. Beaktas bör att SAM-områdenas gränser påverkar vilken pendling som framgår som pil i kartorna. Utöver den pendling som pendlingspilarna visar så finns naturligtvis arbetsresande inom SAMS-områdena. Dettaktnahtndltaomastoätavolymeäamenasynsainteapå kartorna. Kartorna visar resmönster, inte total pendling. Det beror på atapendlingatllaochafäånatllta kommuner i Sverige inte är med, och på atapendlingsvolymeäal gäea na5apendltäe för läsbarhetens skull inte visas. Eteäsomapendlingspiltäntsapilspetsar är svåra atauäskiljtapåadenaäegiontltanivåntaså kompleteätsaktätoänta med tabeleäaöveäadeastöästtapendlingsvolymeänt. För läsbarhetens skull har statistik också delats upp i tre olika kartor: En över pendling mellan områden i Västerbotenastmtatilaochafäånadeatngä nstndea kommunerna 3, men exklusive inomkommunal pendling i SkelleteåaochaUmeåa kommuner. En över inomkommunal pendling i SkelleteåaochaUmeåakommmuner. En över långväga pendling, här definierat som tilaochafäånaetauävtlal akommuneäaoch län utanför Västerbotenaochadessatngä nstndeakommuneä. 4 Pendling över natonsgä nsa finns inte med. 3 Arjeplog, Arvidsjaur, Piteå, Strömsund och Örnsköldsvik kommuner. 4 Göteborgs och Stockholms städer, Stockholms län i övrigt och Västra Götalands län i övrigt, Sundsvalls, Härnösands och Sollefteå kommuner samt Västernorrland i övrigt, Östersund och Jämtland i övrigt, Luleå och Norrbotten i övrigt.

34 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Figur 11. Pendling mellan Västerbotten och ett urval av avlägsna kommuner och län: icke-angränsande kommuner i grannlänen, grannlänens övriga områden, Stockholms stad och Stockholms län samt Göteborgs stad och Västra Götalands län. Karta: Kollektivtrafikmyndigheten i Västerbottens län. Figur 11 visar att långvägapendlingatllaochafäånal neta äastöästamellan Umeå tätort och Stockholms stad/län. Därutöver är pendlingen stor mellan våra grannlän och Umeå och Skelleteåat toäteä ( övr. står för pendlingen til/fäånal netaexklusive de kommuner som specificerats, se fotnot 3 och 4). Den största pendlingen til/fäånainltndskommmunerna är från Jämtland (exklusive Strömsund och Östersund) tillett SAM-område i Dorotea kommun, 58 personer och från Norrbotensal nagexklusiveatngäänsande kommuner) till SAMS-områden i Sorsele kommun och Boliden (25 respektvea24apeäsoneä).abåde från Västernorrlands län (exklusive de specificerade) tilaetaomäådeaiadoäorot och från Stockholms län (exklusive Stockholms stad) tilavilhelmint-saxnäs är det 15 pendlare. Från Västernorrlands län (exklusive de specificerade) tilaåseleaomltnda äadeta14apeäsoneäa som pendlar och från Norrbotensal na(exklusive de specificerade) är det 13 som pendlar tillett SAM-område i Malå.

35 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Figur 12. Pendling inom Västerbotten och angränsande kommuner, exklusive inomkommunal pendling i Skellefteå och Umeå kommuner. Karta: Kollektivtrafikmyndigheten i Västerbottens län. Figur 12 ger intrycket atapendlingenatllaochafäånaskelletef centralort är betydligt mindre än tilaochafäånaumeå centralort. Skillnaden beror på att Skeleteåa äameäavidstä ckttaocha har fler tätorter inom kommunen än Umeå. Pendling över avstånd som i Umeåregionen sker över kommungräns, sker i Skellefte kommun inom kommungränsen (se Figur 15 för inomkommunal pendling i SkelleteåaochaUmeåakommuneä).aDeastöästta mellankommunala pendlingsflödenta äamellan områden i Vännäs kommun och Umeå tätort. Största pendlingen är från Vännäs tätort och Vännäsby tilaumeåat toät.a Arbetsresandet kring Lycksele centralort är också betydande: Till exempel från Norrmalm, Södermalm och Forsdala tilacentätlta ycksele och Villaryd. Pendlingen från Örnsköldsvik kommun tilaumeåat toätastmtaviceaveästa äabetydtnde. Från Skellefteå tätort är det många som pendlar tilaumeåat toättanågotaf ääeapendltäaiatndätaäiktningen.a Stort arbetsresande sker från västra delen av Malå kommun till östradelen.ah är går SAMS-områdesgränsen dock rakt igenom tätorten, så en del av pendlingen inom tätorten framstår i kartan som pendling mellan två stora SAMS-områden. Likväl i Åsele sker betydande arbetsresande mellan Åsele C och Åsele omland, som båda omfattäadeltäatva tätorten. I Storuman sker betydande arbetsresande mellan Vallnäs och Luspen, som båda innehåller delar av tätorten. I Norsjö sker stort arbetsresande mellan SAMS-områden som omfattäanoäätaochasödätadelenatvat toätenamedaomltnd.aiavilhelmintaskeäaocksåa stort arbetsresande mellan SAMS-områden som är stora till ytnamenasomagår genom tätorten. I Vindeln sker stor pendling mellan Vindelns centrala delar och dess omland, där delar av tätorten ingår i båda. Från Robertsfors kommun går det största flödet från Bygdeå tilaumeåat toät.

36 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Figur 13. Pendling inom Skellefteå och Umeå kommuner. Figur 13 visar att i Skeleteåakommuna äatyngdpunktenaföäadenainomkommuntlta pendlingen i öst-västlig riktning, medan pendlingen inom Umeå kommun är mer jämnt utspridd i alla väderstreck. I Skelleteåakommunaskeäa venameäapendlingamelltnatndäta tätorter i kommunen, i Umeå är pendlingen mer centralortsorienterad. De största pendlingsvolymerna i figuren är från SkelletehtmnaochaBeägsbynatllaSkelleteåat toätor Detta ärockså de största pendlingsvolymerna av alla volymer i figurerna Figur 11, Figur 12 och Figur 13. Stora pendlingsvolymer är det också bland annat från Umeå tätort till VästerslätaochaHissjöastmtafäånaObbola, Stöcke och Sävar tilaumeåat toät.a Utbildningspendling Den inomkommunala busstrafiken tilmötesgåäafätmföäatlltabehovetatvattaäestatllaocha från utbildning och tilaochafäånaseäviceoäteä.astomlinjetätfikaochatågatnv ndsabltndatnnnat för pendling til gymnasium i annan kommun och för pendling tilahögäeautbildning. Kommande trafikförsörjningsprogram kan kompleteätsamedatllg ngligastttatkaöveäa gymnasie- och högskolependling mellan kommunerna i Västerbotten.

37 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Resande til reäökäkål Foto: Johan Gunséus Det finns inte statstkapåaf färdmedelsvaföäabesök vid besöksmål i Västerbotentamena känt är atapäivttbilensatndelavid fritdsäesoäaöveältgaär hög. Ökat kollektvtätfikäestndeaia befintlig kollektvtätfikapåahelgeätakv lltäaochamitapåadtgen skulle innebära ökad beläggningsgrad och intäkter, men inte ökade kostnader. Det finns etastoätatnttal besöksmål och evenemang i Västerbotenasomabesöksabådeatvatuäisteäaochatval netsaegnta invånare, se Tabell 1. Helgtrafiken tiladeafem största besöksmålen (exklusive evenemang), som inte ligger centralt i en stad, ser ut så här: Tärnaby-Hemavan: Linje 31 mellan Umeå och Hemavan samt bussen tilaochafäånamoaia Rana stannar både i Tärnaby och i Hemavan. Från Umeå kan man på fredagar åka med tåg och buss 12:30, buss 14:10 och expressbuss ca 17:30, och vara framme i Hemavan cirka 18:30, 20 eller På söndag finns fyra olika kopplingar för hemfärd på morgon, eteämiddtgaochakv lll. Vännäsbadet som har öppet under sommaren ligger cirka en kilometer från resecentrum i Vännäs, som trafikeras med tåg- och stomlinjetrafik även på sommarhelger. Tjamstanberget i Malå ligger mindre än en kilometer från Malå busstationmen under vinterhalvåret finns det ingen relevant koppling mellan Skellefte och Malå på lördag och söndag. Det finns en koppling från Lycksele tilamtlåapåalöädtgamoägonaochaenakopppling tillbakapåaeteämiddtg-kväll. Till Kittelfjä finns det inga relevanta kopplingar från fredag tilasöndtgaiaföähålltndeatlla Umeå, men det finns en koppling från Lycksele på fredag eftermidtgaochaenakopppling åter på söndag. Från Vilhelmina kommuncentrum finns två förbindelser på fredag och en förbindelse tillbakapåasöndtg.a Stenfors Gård i Robertsfors ligger cirka 300 meter från en busshållplats vid E4 och nås därigenom lätabådeafäånaumeå- och Skelleteåhålllet.Från Robertsfors centralort finns det på lördagar cirka fyra kopplingar med buss som tar kring 20 minuter, och tre kopplingar i motsataäiktningapåaeteämiddtgen.a

38 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Tabell 1. Besökare vid besöksmål och evenemang i Västerbotten under De kommuner som saknar statistik för besöksmål i tabellen saknar besöksmål som rapporterat minst besökare. Statistikkälla: Västerbottens Turism Marknadsandel Kollektvtrafikens marknadsandel av det motoriserade resandet är det viktgtsteamåtete för kollektvtätfikäestndetsautveckling.amarknadsandelen är också en av de mått som används i trafikförsörjningsprogrammets målsätningtä.akollektvtätfikensa marknadsandel ökar om kollektvtätfikäestndetaöktäameäaiatnttal nadetapäivttta motoriserade resandet, om privatbilister övergår tilattaåktakollektvt och om privatbilister övergår tilattagåaelleäacyklt. KollektvtätfikensamtäkntdstndelaiaV steäbotensal nauppgickaåäa2010 tillcirka 11,9 procent, år 2011 tillcirka 11,1 procent, år ,1 %. Detta är cirkah ltenatva rikssnitetaochah ltenatvamtäkntdstndelenaiaskåneaochauppstltal län I ordningsföljden för 2012 (se Figur 14) är det en tydlig brytpunkt mellan Uppsala läns 24,2 % marknadsandel och Gävleborgs läns marknadsandel på 14,6 %. Det finns flera län i Sverige där kollektvtätfikenahtäabetydligtal gäeamtäkntdstndela nav steäboten.adetaså kallade fördubblingsprojektets främsta mål är en fördubbling av kollektvtätfikensa marknadsandel på sikt jämfört med Etastegaiadenaäiktningena ärenligt projektet en fördubbling av antalet resor i kollektvtätfikenafäåna2006atlla20202 Även minskat resande med privatbil, kan förstås öka kollektivtafikens marknadsandel utan att kollektvtätfikäestndetaöktä.aföädubblingspäojektetsamålaomaökttatnttal

39 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) kollektvtätfikäesoäautgåäafäånadetastnnnolikascentäiotattatlltaäestndeafoäts teäaöktaia samhället, och atabiläestndetaåtminstoneainteaminsktä.a För riket i genomsnitt ger en fördubbling cirka 50 % marknadsandel, för Västerbottencirka 25 % marknadsandel. Tabell 2 visar strukturen i resandet person och dag i Sverige i genomsnit enligt den nationella resvaneundersökningen. Totalt gör människor cirka 1,6 huvudresor per dag, och dessa resor består av resor med olika ärenden. Störst andel utgör arbets- tjänste- och skolresor, människor gör i genomsnita0t72asådtnta resor per dag. 0,13 av dessa görs med kollektvtätfik.aviagöäa mycket så kallade fritdsäesoätadetagöäsaia genomsnitt0,5 huvudresor per person och dag i ärendekategori fritid. Figur 14. Kollektivtrafikens marknadsandel per län Källa: Kollektivtrafikbarometern, årsrapport Endast liten andel av de dagliga fritdsäesoäntaskeäamedakolllektivtfik:a0,03 resor. Knappa hältenatvafäitdsäesoäntagöäsamedabil.adetafinnsatlltsåaenapotenttlattaökt öka kollektivaäestndetagenomattaöktakollektvtätfikensatndelatvafäitdsäestndet. Tabell 2. Antal huvudresor per person och dag efter huvudsakligt ärende och huvudsakligt färdsätt år Källa: Trafikanalys, Resvaneundersökningen

40 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Kollektivtrakteäaynetä utieckldyi äakkaytaiet År 2006 gjordes cirka 9,5 miljoner resor i, til och från Västerbotensal ntaåäa2010acirka 10,8 miljoner resor och år 2011 cirka 11,1 miljoner resor. Tabell 3 visar resandet i kollektvtätfikenaiastoätaåäa2012.astttstkaföäaäegiontltaäestndeamedasjasntbbtåg och Y- buss är inte inräknat. Tabell 3. Regionbuss Umeå tätort Skelleteåat toäta Lycksele tätort Norrtåg, resor med periodkort och enkelbiljett resor resor resor resande resor Totalt: 11,9 miljoner resor 2012, 7 % ökning jämfört med Resande med inomkommunala och stomlinjer Inomkommunala linjer och stomlinjer, exklusive tätortstrafik, har utvecklats enligt följande: År cirka , år resor, år resor. Tappet av resenärer (se Figur 15) beror delvis på den ökade tågtrafiken. I början av 2012 var resandet klart lägre än motsvarande period 2011, men mot slutet av 2012 kom resandet ikapp 2011 års siffror. 5 De siffror som gäller för 2006 i detta kapitel är sannolikt en underskattning på cirka 5 % på grund av statistikbortfall och dylikt.

41 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Figur 15. Resandet med inomkommunala och stomlinjer 2011 (blå linje) och 2012 (röd linje) över tid. Källa: Länstrafiken i Västerbotten. De fem tilaäestndetnttletastöästta buslinjeäntagexklusiveat toätstätfik)aiav steäboten var år 2012 Linje 208 mellan SkelleteåaochaSkelletehtmnamedacirka resor, linje 123 mellan Umeå och Holmsund och Obbola med cirka resor, linje 12 mellan Umeå och Skelleteåamedacirka resor, linje 100 från Umeå och norrut med cirka resor samt linje 15 mellan Umeå och Vännäs med, likaså, cirka resor. År 2008 fanns linje 11 mellan Umeå och Nordmaling med bland de fem linjer med störst resande, medan linje 12 inte fanns med. Linje 11:s resandeminskning förklaras med tågtrafiken eteäabotnitbtntn.a Tabell 4 Antal påstigande vid taxepunkter i Västerbotten. Källa: Länstrafiken i Västerbotten Tabell 4 visar de taxepunkter (där en eller flera hållplatser kan ingå) som httaminsta påstgtndeaåäa2012.ah äaingåäainteat toätstätfik.a Umeå och Skelleteåabusssttoneäa äaöveäl gsntaia antal påstgtnde.aandäta komuncentäumsastttoneäa med betydande mängder påstigande är Vännäs resecentrum, Lycksele resecentrum, Nordmaling resecentrum och Robertsfors busstaton.adetafinnns också flera tätorter som inte är kommuncentrum men har ändå stort antal påstigande. I Västerbotenaäesteai genomsnita9apeäsoneäapeäa utbudskilometer (det vill säga per kilometer tidtabeltgdaochaftktsktauuörd trafik) med buss och tåg. GenomsnitetaföäaSveäigeavtäa17t5aåäa2011 (se även under 5.5).

42 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Tätortstrafiken Tätortstrafiken i Umeå har vuxit kättigt.aåäa2006agjoädesa resor, år 2011 gjordes resor och år 2012 gjordes resor. Linje 1 har flest resenärer, 2,1 miljoner. Störst procentuell ökning har skettpå linjerna 2 och 5. Resandet i tätortstrafiken i Skelleteåaglinjea208/209atllaSkelleteftehaejainbegäipet)avtäa cirka resor år 2006, cirka resor år 2011 och cirka resor år Tätortstrafiken i Lycksele hade cirka resande år 2006, resande år 2011 och resande år Regionaltågresande Tabell 5 visar resandet i Norrtågstrafiken i, tilaochafäånav steäbotena2012. Tabell 5. Antal resande i Norrtågstrafiken 2012 Umeå-Lycksele cirka resor, varav cirka 40 % med periodkort Umeå-Vännäs cirka resor, varav cirka 70 % med periodkort Umeå-Sundsvall cirka resor, varav cirka 40 % med periodkort Umeå-Luleå cirka resor Totalt cirka resor Regionaltågtrafiken inom Norrtåg har httapositvaäestndeutvecklingatäotsapäoblemam me förseningar och inställda tåg. All inställd trafik har ersatsamedabusstätfik.asttaplarnai Figur 16, se nästa sida, visar atadetatottalaäestndetaianoäätågssystemet nåtaöveäa resenärer per månad, varav en del är på sträckor som inte går in i Västerbotte. På delsträckor i systemet är tågen överfulla på morgon- och eteämiddtgstuäeäntta sitplttseäntainteaä ckeäatllatlltaäesen äeä.a Utvecklingen varierar mellan stråken. På Vännäspendeln (Figur 17) är resandet våren 2013 klart större än våren För Umeå-Lycksele (Figur 18) var resandet klart högre i januari jämfört med året innan, men något lägre i februari och mars jämfört med året innan. Umeå-Sundsvall-sträckan (Figur 19) började trafikeras i augusti 2012, intnadesss trafikerades Umeå-Örnsköldsvik. Resandet Umeå-Sundsvall är något lägre våren 2013 jämfört med hösten En del av förklaringen är ökad konkurrens då SJ från och med december 2012 börjat köra tre dubbelturer per dag på sträckan Umeå-Sundsvall- Stockholm. På Umeå-Luleå-sträckan (Figur 20) startade trafiken i september Trafiken har varit delvis inställd och ersatt av bus under perioden januari tillmars 2013, på grund av brist på fordon. Ersätningtänta med busshar let tilattafåaäesen äeäarest med den nya trafiken Umeå-Luleå under trafikens första månader.

43 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Figur 16. Resandeutveckling Norrtåg Källa: Norrtåg. Figur 17. Resandeutveckling Norrtåg Umeå-Vännäs Källa: Norrtåg. Figur 18. Resandeutveckling Norrtåg Umeå-Lycksele Källa: Norrtåg.

44 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Figur 19. Resandeutveckling Norrtåg Umeå-Örnsköldsvik-Sundsvall Juni-banarbete Botniabanan, 1/8 Ådalsbanan öppnar, December- inställda turer på grund av fordonsbrist. Källa: Norrtåg. Figur 20. Resandeutveckling Norrtåg Umeå-Luleå Källa: Norrtåg Vad påverkar kollektivtrakteäayndet mest Den så kallade Kollektvtätfikbtäometeänagåäsätppoäta2012)aäedovistäadeaviktgtstea faktorerna för att drivaäestndet.aresulttatet äanttonellttaochast mmeäakanske inte överens med förhållandena i alla landsdelar. Resultatet är ändå intressant att väga in vid utveckling av Västerbotensakolllektivtfik.aVägen mot fördubbling kräver enligt årsrapporten sammanfatningsvisabland annat att Kollektivrafiken blir mer relevant Kollektvtätfikenablir enklare atatnv ndt Fler förvärvsarbetande män och kvinnor i åldern som reser längre sträckor måste fås att ställabilenaottäe Kollektvtätfikensaimtge/stttusabehöveäahöjtsabltndademasomaidtgainteaäeseä så oftamedakolllektivtfik

45 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Resandet drivs framför allt av de tre faktorerna relevans, kunskap och produkuöädel.adeta är dessaftktoäeäasomatätfikhuvudm nnenamåsteatäbettameäamedaföäa att ökaäestndetaenligtakollektvtätfikbtäometeänsaåäsätppoät.astmtligtaftktoäeäahtäar ökat betydelse jämfört med Enligt Kollektvtätfikbtäometeänsaåäsätppoäta2012afinnsadeta inte något starkt samband mellan nöjdhet med kollektvtätfikenaochahuäamycketamtna reser, även om nöjdhet är en grundläggande förutsätningaföäaäestndeaiakollektvtätrafikena Diagrammet nedan visar de olika drivkätteäntsabetydelseaenligtadenasentsteabtäometeäundersökningen. Figur 21. Drivkrafter bakom resfrekvens. Källa: Kollektivtrafikbarometern, årsrapport Resande med funktoyäyenävoydyi Det finns ingen statist över hur många resor i den ordinarie kollektvtätfikenasomagöäsa av personer med olika funktonsneds tningtä.aanttletaäesoäasomauuöäsatvapeäsoneäasoma använder rullstol bör vara högre i tätortstrafik som trafikeras med lågentré- eller låggolvsbussar jämfört med regiontrafik som trafikeras med fordon med lift och rullstolsplats. Antalet resor med färdtjänst finns det statstkaföäagseatabell 6), och detta skulle kunna ge en viss indikatonatvadetainomkommmunalaäestndebehovetahosa människor med olika funktonsneds tniningar i steäboten.aåatndätasidtnaktnaetameäa självständigt nytjtndeatvakolllektivtfikaledtatllaöktdaäöälighetatottotasetaiaochameda större delaktghetaiastmh lllet.

46 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Foto: Scandinavian stock photo. Tabell 6. Antal färdtjänstresor (enkelresa) per år i Västerbotten. Källa: Trafikanalys Antalet färdtjänstresor motsvarar några procent av det totala antalet regionala kollektvtätfikäesoä.aanttletaäiksf ädtj nstäesoäa äaäelttvtalågttatottlta4600aäesoäaia Västerbotenaåäa I tktamedattabliäattätktvtaföäareäapeäsoneäamer funktonsneds tniningar anytjtadenaäegiontltakollektvtätfikentasåaktnafärdtjänstresor ersättsamedasj lvst ndigtaäestndeaiadenaoädintäieakollektvtätfiken.aiav steäbotensa kommuner tilåtsainteaf ädtj nstaöveäakommungä nstauttnaäiksf ädtj nstatnsöksaföäadesssa resor. Ansökan om riksfärdtjänst lämnas normalt in några veckor i förhand. Ökad tilg nglighetai kollektvtätfiken kan öka möjligheten tilasj lvst ndigtaäestndeauttan riksfärdtjänst Kundnöjdhet Resenärer, både befintliga och potentielttam nniskoäaiaolikta livsituttoneäta äak kärnan kollektvtätfiken.akollektivtrafikens utveckling utgör summan av de val som enskilda människor gör varje dag. Därför krävs en lyhördhet för resvanor, synpunkter, önskemål och förslag. Kollektvtätfikbtäometeäna äaenamtäkntdsundeäsökningasomabland annat ger informatonaomaäesvtnoäaochaomaäesenärers upplevelse av kvaliteten. Utöver detta behövs lätllg ngligtaktntleäaföäakundäespons och system för atadokumenteätta klassificera och analysera inkommen respons. Ökat resande är en indikatonapåakundnöjdhettamenainteaenagtätntaföäanöjdhet.aenligt Kollektvtätfikbtäometeänsaåäsätppoäta2012afinnsadetainteanågotasttäktastmbtndamelllan nöjdhet med kollektvtätfikenaochahuäamycketamtnaäeseä.aaen fokusering på ökad nöjdhet med varumärket leder inte nödvändigtvis tilaetaökttaäestndetasåvidtamtnan inte gger

47 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) fokus på sådant som driver både resande och nöjdhet (se kapitlet om vad som driver resandet). Det handlar dock enligt årsrapporten inte om ataenbtätafokuseäta på ökat resande eteäsomaetasttäktavtäum äkea äaviktgtiför att mäniskoäasktaöveäv gta kollektvtätfikenasomaetatlteänttvatllabil bi Särskilt gäller dettadeapotentellta resenärerna. Tabell 7. Andelen resenärer som är nöjda med den senaste resan per län, exklusive Jämtland och Östergötland som ej deltar i undersökningen. Källa: Kollektivtrafikbarometern, årsrapport Teoretsktaskullle bustäaocha tåg kunna fyllas även om resenärerna inte är nöjda, och det är inte en önskvärd situation.tabell 7 visar kundnöjdheten för landets län, mellan 2010 och Västerbotten är genomsnitligt.adeatlllra flesta resenärerna är nöjda med den senaste resan, både i Västerbotenaochaiaöväigtal n.a Sex faktorer beskriver varumärket enligt kollektvtätfikbtäometern år 2012: Relevans (användbarhet) Kunskap Produktförde Kvalitet (komma fram i tid Popularitet Prisvärdhet Popularitet, kvalitet och produkuöädela är de tre viktgtsteaftktoäeänta för varumärket. Observera atadetaintea är samma faktorer som de som driver resandet mest. Foto: Johan Gunséus

48 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) 5.5. Miljöpåverkan Kollektvtätfikensaviktgtsteabidätgag till kli- och miljöarbetet är att lockaöveäaäesen ärer från privatbilstrafik tillett hållbar färdsätt. Nyttaav kollektvtätfikaj mföätameda privatbilstrafik ökar med den genomsnittlig beläggningsgraden på fordonen. En buss med endast en eller få resenärer är inte mer miljövänlig än en privatbil med en resenär utöver föraren. Att bustäaochatågaköäaäven med få resenärer är dock oundvikligt eteäsomaäestndetavtäieätr över dygnet, mellan årstdeäaoch områden. Dessutom tilhtndthållls rundläggande tilgänglighet med kollektvtätfikaäven i områden med litet resandeunderlag, för atadeasomainteaktnatnv ndtapäivttbilaska kunna resa. Det centrala är atadenagenomsnitligtabel ggniningsgradtadet vill säga personkilometer per utbudskilometer, är god. År 2011 var 17,5 genomsnitetaföäasveäigetaochav steäbotenavar på plats 16 i rangordningen med 9,4 passagerarkilometer per utbudskilometer. Värden ataj mföäta med ärtilaexempel Dalarnas värde 22, Gävleborgs värde 10,1 och Västernorrlands värde 8.6. Utöver marknadsandel och beläggningsgrad så är det även viktgtattakollektvtivtrafin är miljövänlig i sig. Landstngetaochakommunerna beställer stomlinje- respektive inomkommunal trafik hos Kollektvtätfikmyndigheten och väljer de kravnivåer, inom lagens ramar, som ska gälla. Kommuner och landstngagåäaiahuvudstkainteal ngäea naltgena och den blivande miljözonen i Umeå centrumfyrkant kräver. Lagen och miljözonen innebär en successiv övergång tilafoädonatvatlltahögäeasåaktlltdaeuäokltsss.de mest miljövänliga fordonen i Västerbotensabussstrafika äadeabiogtsbusstäasomafätmföäsaia Skelleteåatvadetakommmunalabussbolaget, och de laddhybridbussar som trafikerar flygbusslinjen i Umeå Organisatio Den regionala kollektvtätfikenaiav steäbotenaoägtniseätsadelsagenomaregiona Västerbotten,Kollektvtätfikmyndigheten, Länstrafiken, kommuner och landsting,och dels genom kommersiell regional kollektvtätfik.a Region Västerbotentaetaäegionföäbundamedakommuneäaochaltndstngasomamedledlemma har med KollektvtätfikmyndighetenaiaV steäbotensal nadetaekonomisktaochajuäididisk ansvaret för den samhällsbetalda regionala kollektvtätfiken.amyndighetenaska regelbundet anta och vid behov revidera etaregiontltatätfikföäsöäjningspäogätm.a Myndigheten fattäabeslutaomaså kallad allmän trafikplikt, som sedan verkställs genom trafikupphandling hos Länstrafiken. I Västerbotenaskeäakollektvtätfikpltneäing i huvudsak vid kommuner och landstngaocha dessa beställer sedan önskad trafik hos Kollektvtätfikmyndigheten.aFöäattabest lldatätfika ska kunna upphandlas, behövs etabeslutafäånamyndigheten.akommuneäaochaltndstnga betalar för den trafik de beställt, och netokostnaden beror bland annat på den beställda trafiken och på intäkter från trafiken. Länstrafiken har etatydligtäeaupppdrag än tigtäeasomagenomföätäeatvav tfiken.aboltgeta upphandlar kollektvtätfikapåauppdätgatvakollektvtätfikmyndigheten, utfäånade beslut om trafikplikt som fattts.aboltgetasvtätäaföäattakollektvtätfikenabedäivsaenligtatvttlta informerar om och marknadsför trafiken. Länstrafiken som bolag är helägt av Region Västerbotenaochahtäasitas teaia ycksele.aumeåabusstttonaaba äaetadot rbolag som bedriver verksamhet vid Umeå, Skelleteåaocha yckseleabusssttoneäaoch

49 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) bussgodsverksamhet. Länstrafikens kundservice som tdigtäeavtäitaenadelatvaumeåa Busstation A:s verksamhet, flyttsaöveäatllamodeäboltgetaåäa2014.alänstrafiken äger en fjäredel av Norrtåg AB, delar av ekonomiska föreningen Bussgods samt ett fåtalaktier i Samtrafiken AB (som medlem). Medlemskapet i Samtrafiken är fortsätningsvisaboltgets, inte myndighetens. Organisatonenaktnabeskäivtsaenligtaföljtnde: Kommuner och landstin Region Västerbotenaföäbundsfullm ktge Förbundsstyrelsen och dess kollektvtätfikutskot Kollektvtätfikmyndigheta Länstrafiken i Västerbotten A Delägare av Norrtåg AB Delägare av Bussgods, ekonomiskt förening Ägare av Umeå Busstatio Delägare av Samtrafiken i Sverige AB Medlem i Svensk kollektvtätfiktaföäening Utöver denna organisatonasåafinnsadetakommmunala busboltgetaskellleftebuss so bedriver tätortstrafiken i Skelleteåtastmta -buss med trafik på linje 100. Båda har olika typer av samarbete med Länstrafiken, men myndigheten beslutar inte om trafiken Kollektivtrakeyä dyftaättuktut Den regionala kollektvtätfikenaiav steäbotentadetavillas gtastomlinje-, inomkommunal och tätortstrafik samt regional tågtrafik delar mycket av sin infrastruktur med annan yrkestrafik och privatbiltrafik. De framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem som berör all person- och godstrafik berör också kollektvtätfiken.avid kapacitetsbrist på vägar är överflytningatllabusstätfikaetas tatttminska kapacitetsbristen och förbättra framkomligheten för all trafik utan investeringar i breddning av vägar, omledning av trafik med mera. Generellt kan sägas att det finnsaenaktptcitetsbäistapåav steäbotensa järnvägar som försämrar tilföälitlighetenabåde inom person- och godstrafik och att det finns trafiksäkerhets- och framkomlighetsbrister i delar av vägsystemet som trafikeras med busstrafik. Länstransportplan beskriver bristerna mer uuöäligt.a Kollektvtätfikenahtäa venaegenainfätstäuktuä i form av busstatoneätaäesecentäumta väntsalar, godshanteringsutrymmen, pltjoämtätahållplttseätabusskuäeäaochadepåeä.a Busstationer, resecentuk ocg tåiätatoyet Vid busstatoneätaäesecentäumaochatågsttationekan det vara flera aktörer som ansvarar för olika delar av bytespunkten. Oftast äg marken och station- eller resecentrumbyggnaden av kommunen som också ansvtätäaför väntsalens underhåll. Länstrafiken/Umeå busstation A upphandlar ombud för hantering av godsleveranser och för eventuell biljejöäs ljningaochainformatontaochahyäadåainasigaiaenadelatva byggnaden. Ombuden är oftast aff äsäöäelseätatilaexempel handlare. I de fall byggnaden

50 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) ägs av privat fastghets gtäetahyäs väntsalsutrymmena av kommunen och godshanterings- och biljejöäs ljningsutäymment av Länstrafiken. Om biljejöäs ljninin saknas så går biljeteäaendtstattaköptapåabusstäna. Länstrafiken ansvtätäaför informatioen på digitala skyltar. Nedan beskrivs läget vid kommunernas viktigaste busstatoneäaochaäesecentrum (oftstaendtstacentätloätensabussstatio/resecentrum) översiktligt Umeå Vid bussterminalen Vasaplan angör både stadsbussar och en del inomkommunal och stomlinjetrafik. Vasaplan och de anslutande gatorna har brist på kapacitet. Lokaliseringen är fördelaktgaföäakollektvtätfikensattättrvitet. De flesta regionbussar avgår från Umeå Busstatontasomaligggercirka 600 meter från Vasaplan. I busstationen finns Reseinfo, snabbmatsrestaurang, pub och kiosk. Det finns tilg nglighetsbäisteäaföäa personer med funktonsneds tningavidaumeåabussttton. Ledstråken uppfattasbland annat som otydliga. AtastomlinjeäatvgåäafäånatvåaoliktaplttseäaiaUmeåacentäumasktptäaena otydlighet för sällanresenärer. Nära Umeå BusstatontapåatndätasidtnaE12/BlåaV gentaliggeäatågsttationaumeåa entätral Statonshuseta ärobemannat, personlig service finns vid Umeå Busstaton.aaDetafinnns en gång- och cykeltunnel under E12/Blå Vägen. Tunneln är dragen utfäånapltneäntattarytta funktionernavidaumeåabusssttonatllaetastmlttaäesecesecentrum, sommeäattahett Umeå Central och ligga vid nuvarande tågstatonenamedastmmmantmn.atunnelnautgöäa inte en optmtlakopplingamelltnadtgensaumeåabusssttonaochaumeåa.a

51 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Figur 22. Resenärer vid Umeå busstation. Foto: Länstrafiken i Västerbotten. Det saknas etatydligtagångstäåktaskyltning samt stadsbusskoppling mellan Vasaplan och Umeå BusstationUmeå Central. Staden arbetar med förbätäingtäatvaskyltningen. Avståndet mellan Umeå C/busstatonenaochaVtstpltna äapäoblemttskaföäaäesen äeäasoma har svårt att tasigafätmapåaegenahtnd.a Figur 23. Uppgång från gångtunneln till Spår 1 vid Umeå Central. Stationshuset med tegelfasad skymtar. Foto: Umeå kommun. IntilaNoäältndsauniveäsitetssjukhusaliggeäaetabusstoägastmtat tågstatin Umeå Östra. Busstorget angörs av stomlinjer, inomkommunala linjer och tätortstrafik. Inne i sjukhusbyggnaden finns väntsal samt Reseinfo. Hyresvärd för dessa lokaler är Landstinge. Cirka 300 meter från busstorget ligger ingången tilaumeåaöstät.aumeåaöstra trafikeras av regionaltågtrafik och SJ:s snabbtåg, men inte av SJ:s natåg.aumeåaöstäta är

52 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) obemannat bortsetafäånactféet.a tféetas ljeäainte biljetteroch informerar inte om trafiken. Det finns en biljejöäs ljningstutomtt.adet är en nybyggd, modern station med två pltjoämtä. Stationen gsatvadetakommmunalaftstghetsboltgetainab. Figur 24. Vy mot Umeå Östra från bostadsområdet Öbacka. Foto: Bianca Byring. Vid busstorget finns inte någon ljud- och ljusreglerad övergång. Busstorget betjänar bland annat sjukhusbesökare. Den som ska ta sig mellan patenthotelletaochasjukhuseta eller som ankommer eller ska åka från Patenthotelletsasidtatvabusstoägetabehöveäagå över busstorget. Av olika orsaker tilåtsapäivttbilstätfikagenom busstorget, för genomfart tilaochafäånauniveäsitetsomäådet.astmtdigta äaomv genaäuntapttenthothotetadena rekommenderade körvägen för privatbilar. Privatbilstrafiken i området har kritseätts.aa Resecentrum i Hörnefors ägs av kommunala fastghetsboltgetainab Skellefte Skelleftebussäger busstatione i centralorten. Väntsalen ligger i en restaurangbyggnad, där även informatonaochabiljejöäs ljning finns. Godset hanteras i själva busstationsbyggnade med hjälp av Länstrafikens personal. Byggnaden fungerar inte optmtltaföäagodshtnteäing.afrågan kring en ny busstaton/äesecentäumahtäavtäitatktuelll sedan år 1999 då en motonaiafullm ktgeapektdeapåabäisteäamedad denuvtätndea lösningen. Motonenahtäaäesulteätt i skisser och förslag. Alternativastä ckningtäaför en utbyggd Norrbotniabana väntas få betydelse för uuoämningen.

53 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Figur 25. Terminal för tätortstrafik i Skellefteå centrum. Busstationen ligger till höger om terminalen på bilden, centrala torget till vänster. Foto: Veronica F. Burman. Figur 26. Busstationen i Skellefteå tätort. Foto: Elin Persson. Det finns även fler busstatoneäaiakommunen.aavadesssafinnsadetabiljejöäs ljningaocha informatonavidabuätä skaochabyskeabusssttoneä.a

54 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Lycksele resecentrum Resecentrumet som ägs av kommunen ligger i stadskärnan med närhet tilaskoloäta arbetsplatser och handel. I resecentrum finns biljejöäs ljnining infoämttonsdisd med Länstrafikens egen personal. Det finns restaurang och kiosk. Till resecentrum ansluter stomlinjer, inomkommunala linjer, tätortstrafik samt persontåg. Intilaäesecentäumtadocka utom synhåll inifrån resecentrum, finns tågperrong. Det finns planer på att bygga om bussgods/resecentrum för bätäeatllg nglighetavitaäesesentäumaföä tågresenärer, men det finns i nuläget ingen beslutad budget för den ombyggnaden. Figur 27. Lycksele resecentrum, ingång till bussdelen. Foto: Bianca Byring Bjurholm Under hösten 2013 har Bjurholms kommun påbörjat arbetet med at förbättra trafiksäkerheten och tilg nglighetenapåabusssttonsomäådet.adettatäbeteainneb äabltnda annat ett ndättatätfikrödetaombyggnttonatvav väntsastmtaföäb täingtäag lltndea biljejöäs ljningaochainfoämtton.aaäbetetaskeäaiatvåaettppeätad äaettppap är färdigställd hösten 2013 och etapp 2 under våren I nuläget saknas biljejöäs ljnining oc informationen äabäisu llig. Figur 28. Bjurholm busstation. Foto: Caroline Helmersson.

55 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Dorotea Dorotea busstatio ägs av kommunen. Det finns biljejöäs ljningaochainfoämtton. Efter senaste upphandlingen av linje 45 och 63 är Dorotea knutpunkt två gånger per dag för båda linjerna, och gods som ska vidare behöver omlastas där. Trycket på Dorotea busstatonahtäaökat. Under 2012 och 2013 görs säkerhetsförbättringa. Bland annat ändras trafikflödet för inkommande och utgående trafik så atagodshtnteäingaskiljs från passagernas av- och påstgning.astmtdidigtydliggörs skyltningen, både för resenärerna och för dem som nytjtäabussgods.ast drutinernaföäb tätra Figur 29. Dorotea busstation. Foto: Bianca Byring Malå Denna busstationsbyggnad gsatvakommunenaochagodsdelenahyäsatvaumeå busstation AB. Biljejöäs ljningaochainfoämttonafin finn Figur 30. Malå busstation. Foto: Malå kommun.

56 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Nordmaling Kommunen äger resecentrum i Nordmaling. Anläggningen är lokaliserad så att den är enkel atatngöätabådeafäånae4aochafrån Nordmalings samhälle. Kommunikatonatllaocha från Resecentrum är väl tilgodosetamedagång- och cykelvägar samt rymlig parkering som dock tidvis äaöveäfylll. Anläggningen är bemannad dagtid medtilaexempel godshantering, informatontabiljejöäs ljningtakioskaochaktfé.akommunensatuäistbyäåa finns i anläggningen. Utanför dagtdastmtäbettar komunenameda pensionärsorganisatoneäasomafinnsaialoktleänta til sista tåg har anlöpt. Figur 31. Utsikt från resecentrum i Nordmaling mot Botniabanans spår. Foto: Bianca Byring Norsjö Byggnaden som busstation inorsjö inryms i ägs i nuläget av en privat fastghets gtäeaocha kommunen hyr ytorna. Ombud som sköter godshantering, trafikupplysning och biljejöäs ljningaupphtndltsas alänstrafiken/umeå busstation A. Väntsalen är uppvärmd och toaletafinnn. Brister finns i form av bristande tilg nglighetstnptssningta avsaknad av uppskyltning av uppställningsplatser, otdsenligattavlaföäatdttbelleäaochatta busstatonenatllm ntasetainteageäaetatäivstmtaintäyck.abastuträsk järnvägsstation är et viktgtantvaföäal ngäeaäesor. Bussgods hanteras i en affär som inte har koppling till statonen.abiljejöäs ljniningch informatonaföäabusssresenäre saknas. Figur 32. Norsjö busstation. Foto: Bianca Byring.

57 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Robertsfors I Robertsfors ägs statonsbygggnden av en privat fastghets gtäe.akommunenahyäa väntsalen av ägaren. Bussgods hanteras vid etaföääådavid busshållplatsen Sikeå E4 samt genom etaombudasoma äretasocitltaföäetag i Robertsfors centrum. Vid Sikeå E4- hållplatsen sker byten mellan matarlinjen och stomlinjer. Där finns även en pendlarparkering. Figur 33. Sikeå E4 hållplats i Robertsfors kommun, med vöntsal och toalett i den röda logen. Foto: Bianca Byring Sorsele Denna busstationsbyggnad gsatvakommunenaochagodsdelen hyrs av Umeå Busstation AB. Biljejöäs ljningaochainfoämttonafin finndet finns en uppvärmd väntsal i anslutning till statonen.a Figur 34. Sorsele busstation. Foto: Barbro Olofsson.

58 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Storuman Figur 35. Storuman resecentrum, framsidan. Bussar och tåg angör byggnadens baksida. Foto: Bianca Byring. I Storuman äger Trafikverket den fastighe som utgör resecentrum. Resecentrum är en gammal tågstationsbygntd.akommunenahyäav ntstlen.agodsahtnteätsapåaeta industriområde en bit ifrån d äa nstrafiken också har upphandlat informatonaocha biljejöäs ljnini. Förbätäingsåtg ädeäapltneätsafärdigställas under 2014 för bättre väntsal och för att kunna flytagodshtnteäingenatllastttonshuset. BusstatonenaiaT ärnabyägs av kommunens fastghetsboltg.a nstätfikenahtäaupphtndltta informatonaochabiljejöäs ljning.astttonenabehöver bätäeatnslutningtäaochadetabehövsa en hållplats vid bensinmacken i Tärnaby. EtaäesecentäumaiaHemtvtna äaundeäautäedning. Godsleveranser hanteras för tillfäletavidarygplttsen. Pendlarparkering finns vid Gardsjöbacken vid E Vindeln Kommunen äger nästan hela statonshuset. Vid Resecentrum finns biljejöäs ljnining informatonaochagodshtnteäing.aresecentäumahtäanyligenabyggtsaomaochahtäaenav ntsal som är öppen dag- och kvällstd.aiatnslutningafinnsapendltäptäkeäingamedamotoäv ärmare Figur 36. Vindeln resecentrum strax efter ombyggnad, en disig dag hösten Foto: Sofia Jonsson.

59 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Vilhelmina Vilhelmina resecentrum ligger centralt i Vilhelmina tätort, i nära anslutning til järnvägsstatonen.aresecentrum ägs av kommunen, byggdes år 2009 och blev då en modern och tilg ngligabusssttonaföäabådeagodsaochapeäsontätfik. Det finns biljejöäs ljningaochainfoämtton.akommunen ansvtätäaöver skötsel och underhåll av resecentrum. Figur 37. Vilhelmina resecentrum. Foto: Margaretha Löfgren Vännäs Tågstatioen med anslutande busshållplats ligger centralt i Vännäs. Det finns ingen biljejöäs ljningaochainformationsdis. Jernhusen äger väntsalen, som är öppen en stor del av dygnet. I samband med tågstart år 2011 byggdes en pendlarparkering med motorvärmare och en cykelparkering med tak. En bensinstation äaombudaföäabussgods, men ombudet ligger inte i nära anslutning tilaäesecentäum. Figur 38. Vännäs resecentrum. Foto: Bianca Byring.

60 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) I Vännäsby anlades perrong för tågtrafiken 2012 och även pendlarparkering och cykelparkering. Det finns gång- och cykelvägar till sttoneäntaiav Vnäs och Vännäsby Åsele Denna busstationsbyggnad gsatvakommunenaochahyäsatva nstätfiken.abiljejöäs ljninga och informatonafinnns. Figur 39. Åsele busstation. Foto: Bianca Byring Busshållplatser och deras utrustning Ansvar för hållplatsens olika delar Kommunerna ansvtätäaför utrustningen på alla hållplatser inom kommunens gränser (hållplatstopp, väderskydd, informationstvloäameäameät), både efter komuntltav gtäa och eteäatätfikveäketsav gtäagnttonelltaochaäegiontltav väg). Ansvaret gäller även hållplatser som endast används av trafik som Landstngetabest llle. Kommunerna äger hållplatsutrustningen och försäkrar den mot skadegörelse. Trafikskador hanteras av Trafikskadetjänst. Kommunen står för kostnader för ny hållplatsutrustning eller förbätäingatvabefintligahållplttsutäustningaiftlll hålplttsenatnv ndsaendtstatva inomkommunal trafik. Landstngetaståäaföäakostntdenaomahållplttsenatnv ndsaendtstatva landstngsbest lldatätfik.an äabådeainomkommuntlaochaltndstngsbest lldatätfikaanvänder hållplatsen så delas kostnaden 50/50. Åtgärder där kommunen önskar finansiering från Landstngetabehöveäaförankras med Landstingetför atabeslutaomaeventuelll åtgärd ska kunna fatta. Länstrafiken fördelar den kostnad som ska belasta Landstinge. UteteäaTätfikveäketsav gtäatnsvtätä Trafikverket för hållplatsen upp tillmarkhöjd, det vill säga för pltjoämtaledstäåkamed mera. I huvudsak är det därför Trafikverket som bygger nya hållplatsfickor och -pltjoämtäaochaäeptäeätäadesstauteteäadeanttionella och regionala vägarna, medan kommunerna står för hållplatsutrustningen. Ofta ligger hållplatsfickan i vägområdet, men ibland tas andra markägares mark i anspråk. Investeringar i nya hållplatser eller ombyggnad av befintliga hållplatser hanteras inom ramen för Trafikverkets poteäaföäahållplttsåtg ädeäauteteäanttonelltaäespespekt regionala vägar. För snöröjning av hållplatser ansvtätäaväghållaren det vill säga antingen Trafikverket eller kommunen. Det förekommer problem med bristfäligasnöäöjningaav busshållplatser.

61 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Figur 40. Busshållplats vid campus Skeria i Skellefteå. Foto: Veronica F. Burman Hur hållplatser byggs eller byggs om Utefter komuntltav gtäatnsvtätäakommunenaföäanyta hålplttseäaochaombyggge av hållplatser, både i marknivå och för utrustning. Om hållplatsen skulle trafikeras helt eller delvis av landstngsbest lldatätfikasåa är tndstnget delaktgtaiabeslutaomaeventuellla investeringar, se kap Uteteäadeaäegiontltaochanttonella vägarna är det Trafikverket som ansvarar för bygge eller ombyggnad av hållplats tilamtäknivå. Trafikverkets investeringar i hållplatser hanteras dels via en potaföäahållplttsåtg ädeäaeteäanttonelltav gtägadelsavitaenapotaföäa hållplatsåtgärder eteäaäegiontltav gtä.atätfikveäketabesluttäaomatnv ndningatvapotena för hållplatsåtgärder eteäadeanttonelltav vägarna, medaregionav steäbotenabesluttäa (som en del av genomförandet av Länstransportplanen) om användningen av potenaföäa de regionala vägarna. Även kommunerna kan eteäatllståndafäånatätfikveäketagöäta åtgärder på marknivå uteteäaäegiontltaochanttonelltav väg samt tilaexempel flytta väderskydd mellan hållplatser. Dettahtäasketaexempelvisaiastmbtndamedaexplotteäinga av nya områden där behov av nya hållplatser uppståtaeteäaäegiontltaochanttonellta vägar. Kollektvtätfikmyndighetenatllhtndthålleäatktuelltapäioäiteäingslistoäaföäaåtgärder vid hållplatser uteteäadeaäegiontltaochanttonelltav gtäntaialänet. Listan tas fram efter förslag från kommunerna och i samråd med Länstrafiken. I denna prioritering vägs flera faktorer in. Då det är viktgtattapengtäauäapoteäntatnv ndsapåaetaeffektvtas tasåaht s prioriteringslistan stor betydelse både för Region VästerbotensaochaföäaTätfikveäketsa beslut om användningen av potterna När exempelvis en hållplatsficka kommit tilaståndauteteäaenaäegiontlaelleäanttonellav ga så ansvarar kommunen för placering av väderskydd mer mera där. Länstrafiken tilhtndthålleäabyggäitningtäaföäadeablåf ärgadeså kallade träkurar som används i Västerbotten. nstätfikenasktlll haetaätmtvttlaföäadeaså kallade citykurar som oftast

62 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) används vid hållplatser med fler resande. Ur ramavtalet kan kommunerna avropa citykurar. Figur 41. Många träkurar och citykurar i länet är installerade så, att betongplattan ligger direkt på marken eller plattformen. Det blir en tröskel som försvårar för personer med vissa funktionsnedsättningar att ta sig in i kuren. Foto: Bianca Byring Kostnader Nedan presenteras budget för 2012, resultat för 2012 och budget för 2012 för alla trafikbeställare. Tabell 8. Nettokostnader för den upphandlade stomlinje- och inomkommunala trafiken. Källa: Länstrafiken i Västerbotten.

63 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Tabell 9. Nettokostnader för den upphandlade tätortstrafiken. Källa: Länstrafiken i Västerbotten. Tabell 10. Landstingets kostnader för regional tågtrafik. Källa: Länstrafiken i Västerbotten. Kostnaderna för kollektvtätfikenaktnas tttaiaäelttonatllakostntdeäntaföäas äskilda kollektvtätfik.adetafinnsainteal tllg ngängastttstkaomakostntdeäaföäaskolskjuts eller sjukresor. Trafikanalys tillhandahålle statstkaomakostntdeäaföäaf ädtj nstaoch riksfärdtjänst. Färdtjänstens och riksfärdtjänstens netokostntdamotsvtätäamelllancirka 10 och cirka 40 % av den ordinarie kollektvtätfikensanetokokostdeäaiakommuneänt.a Tabell 11. Nettokostnad för färdtjänst och riksfärdtjänst i Västerbottens kommuner Summorna avser antal tusen kronor. Källa: Trafikanalys Samordning mellan kollektivtrak ocg öitdig samhällsplanering Utvecklingen av länets kollektvtätfikaochaav tilg nglighetahtäastoäabetydelseaföäareäta samhällsmål, bland annat för hållbarhet och ekonomisk utveckling. Kollektvtätfikensa utveckling är i sin tur beroende av insatser inom flera olika planeringsområden. Kollektvtätfikpltneäinga äaenadelatvastmh llspltneäingen i stort. Kollektvtätfikena integreras alltmer i övrig samhällsplanering, för att öka kolektvtätfikensamtäkntdstndela och för att bidratllamåluppfyllelelse olika samhällsmål. Övrig samhällsplanering

64 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) innefattar fysisk planerin (översikts- och detaljplaner och uuoämningenatilaexempel gator), regional utvecklingsplanering (bland annat folkhälsa och näringslivsutveckling) samt infrastrukturplanering (tilaexempel regionens och statens insatser för infrastruktur som har betydelse för kollektvtätfiken).aastmtäbetetamedareätastmäåds- och samarbetsparter har utvecklats under kollektvtätfikmyndighetens första år och behöver utvecklas vidare. När den fysiska planeringen anpassas till gån-, cykel- och kollektvtätfikensabehovasåa ökar dessa färdsäts attraktivitet.ollektvtätfikenabliäadesssutommer kostnadseffektiv. Kollektvtätfikpltneäingenabehöveäai sin tur ta tydlig utgångspunkt i de som kollektvtätfikenaktnafä mjttaochastmäådtabäetamedatngä nstndeaveäkstmheteä.adetaktna innebära bland annat att: Kollektvtätfikpltneätäeabjudeäainasigaiade sammanhang där övrig samhällsplanering sker. Kollektvtätfikenagesagynnnsammafysisktaföäuts tniningar i - och nybyggnad av stadsdelar, vägar, gator och tätorter. Att kollektivtfikenafåäaenamycketastöääeatndela naidtgag av de medel som ttltasetatt ansl i kommun, region och stat för transportnfätstäuktuäaochatätnspoäteä Att kollektivtfikatnv ndsas som ett stegisktaveäktygaiadenaäegiontltaochaloktlta utvecklingsplaneringen Det finns flera processer som behöver beaktas under trafikförsörjningsprogrammets period , bland annat: Länstransportplan, beslutas i november 2013 Pågående översiktsplanearbeten i kommunerna TRAST-guiden, Trafikverkets process och metod för kommuner som vill jobba med sammanhållna trafikstrategier. Regional Utvecklingsstrategi, beslutas i november 2013 Arbetet med miljömålen som Länsstyrelsen håller i Krisberedskap Under en kris ska Länsstyrelsen stödja alla samverkande myndigheter, organisatione och samhällsviktiga företa. Länsstyrelsena ätaförutom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, en viktgastmtäbetsptätaföäakolllektivtfikmyndigheteten beredskapsplaneringen. Samverkansområde Transporter är etastmveäktnsomäådeasoma grundats i enlighet med Krisberedskapsförordningen. Flera myndigheter, bland annat SKL och kollektvtätfikmyndigheteänttatäbettäaföäebyggtndeagenomakunsktpsupppbyggnad, planering och samverkan för att upä thålltagemenstmtastmh llsviktga transportverksamhet. Arbetets vision är att samhäletsabehovatvatätnspoäteäaskta tilgodosesavidakäis.akollektvtätfikmyndighetensachefaiav steäbotena äautseddatta representera alla landstngenaiastmveäktnsomäådeatätnspoäteäamedafokusapåa Krisberedskap i kollektvtätfiken. Tydligare rutineroch prioriteringar behövs för krisberedskap i kollektvtrafiken, til exempel vilka busslinjer som ska prioriteras vid bränsle- eller förarbrist och hur prioriteringen ska förverkligas. Sveriges kommuner och landstngatäbettarmed en övergripande studie om nuläget inom kollektvtätfikensakäisbeäedsktp.aiav steäbotena äa planen att komuneäaochaltndstngaftttäapolitsktabeslutaomasintapäioäiteäingtäaochatta Kollektvtätfikmyndighetenatnsvtätäaföäattat ta fraenakäisbeäedsktpspsplainklusivea praktiskaäutneäaföäahuäaviasktapäioäiteätakollektvtätfikenaial netaiah ndelseatvakäis.a

65 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Kommersiell kollektvtrafik nuläge och framti Frånsetat toätstätfikenaiaskelleteåasåafinnsadetai dagsläget endast lite kommersiell busstrafik i länet. Taxitrafiken som sker med delat fordon tilaexempel tilaochafäåna flygplatser kan betecknas som flexibel, kommersiell kollektvtätfik. Ingen marknadsundersökning om potenttlenaföäakommeäsiellatätfikahtäagjoätsaföäadettt program. Sannolikt finns det linjer och särskilt vissa turer som har relativt god kostnadstäckning i den upphandlade trafiken. En del av resandet på en linje är alltdaäesoäa från start- till ändhålpltts.akommmersiellalinjeäaskullle kunnat nktsasttartas upp som direktbussar mellan större målpunkter. Fördelen jämfört med den upphandlade trafiken vore då en kortare restid. Det är fritaföäakollektvtätfikföretag att starta upp komeäsiellatätfikaeteäatnm ltnan ti Kollektvtätfikmyndigheten senast 21 dagar före trafikstart. Trafiken kan också avslutas eteäatnm ltnaomadettasentsta21adtgtäar innan tfikenaupphöä.adenakommeäsiellta trafikens egenskaper kan kollektvtätfikföäettgetastyätaöveäafäitainomaltgensaätmtä.a Transportstyrelsen har förordnat om en kort anmälningstid. Dettför att möjliggöra spontan uppstart av kollektvtätfiktatilaexempel inför tillfäligtaöktdaeteäfäågtnai något stråk. Foto: Johan Gunséus I lagens förarbeten framgår att kolektvtätfikmyndigheteäntasktaundeäl ttaföäa kollektvtätfikföäettgattasttättauppakommeäsielltalinjeä.adetafinnsareätaomäådenatta utreda, bland annat tilgångenatllakollektvtätfikensainfätstäuktuktu I olika sammanhang har kollektvtätfikföäettgafätmföätattastnnolikhetenaföäakommeäsiella kollektvtätfika äalitenapåagäundatvattadenaupphtndltdeakollektvtätfikensabiljetpäiseäa äa subventoneätde.adetafinnsastmh llsekonomisktaochasocitltask latllattasubventionera biljetpäiseäaochastyätapolitsktaöveäaandra egenskaper i trafiken. Sådana egenskaper är till exempel tilg nglighettatvgångstdeäaochamiljöpäesttndt.adenatätfikasomahtäastoäta resande och relatvtahögakostntdst ckningaär viktgaföäamångta mäniskor. Det kan motivera a fortsätta uphtndlta trafikai dessa stråk och därmed styra politisk över den (upphandlade) trafikens egenskaper, även om trafiken helt eller delvis skulle kunna bära sig kommersiellt.

66 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Kommersiell kollektvtätfikaktnauppphöramed kort varsel medan ordinarie upphandlingar tar flera år i anspråk. Dettaföäsvåätäaföäakommuneäaochaltndstngattaupphöätattabest lltä trafik. Det finns risk för avbrotaiastmh llsviktgatätfik.adeasntbbtaupphtndlingtäar so behövs för ataundviktalångtatvbrott skulle innebäradyäatätfikafätmatllsaoädintäiea upphandling genomförts. Det finns potentiellanytoäamedaöktdakommeäsiellatätfik.akommeäsiellatätfikak ka kompletteradenaupphtndltdeatätfikenaiaetastäåk.aupphtndltdaochakommeäsiellatätfika skulle kunna förstärka varandras attraktivitaochaöktakollektvtätfikensamtäkntdstndelaia stråket som helhet. Kommersiella linjer skulle kunna fånga upp en del av den resandepotenttlasomatvaolika skäl inte fångas upp i den upphandlade trafiken. Kollektvtätfikens kostnader ökar nationellt. tatägumentaföäaöktdatndelakommeäsielll trafik är atadetaskulleaminskta komuneäntsaochaltndstngensakostntdeäaföäa kollektvtätfiken.astnnoliktaskullle komeäsiellatätfikadockainteaupppkommapåadealinjeäa som idag har låg kostnadstäckning, det vill säga som skapar höga kostnader. Den upphandlade kollektvtätfikenaiav steäbotenahtdeaåäa2011 en 51 % kostnadstäckning (trafikintäkter i relatonatllatätfikeäingskostntdeä).atuäeäaochalinjeäamedahöga kostnadstäckning förbätätäagenomsnitet. Rimlig kostnadstäckning kan vara svår att upprätthållaomaint kteäntafäånalinjeäamedahögakostntdst ckningaskulleaminsktagenomatta dessa linjer inte skulle upphandlas längre. Det ovan beskrivna innebär att detfinns skäl att behållamöjlighetenaföäakommuner och landstngattafoäts ttabest lltakollektvtätfika venapåastä sträaochatdeäad äaeta kollektvtätfikföäettgapltneätäaköäta komeäsiellatätfik.astmtdigtafinnsadetamotvatta underlättaföäasådtnakommmersielatätfikasomakompleteätäadenaupphtndltdeatätfiken Luftkvalite och klimat Ur perspektvetattabegä nstaklimtuöä ndäingtäaochafä mjtaäenalutaloktlokatilaexempel i städer, är kollektvtätfikaviktgt.aföäabådeaklimttaochaloktlal luftliteta äaöveärytningafäåna privatbil till kolektvtätfik viktgt. För den lokala lutkvtlitetentaiastöääeagätda än för klimatet, är det dessutom viktgtattabusstätfikensatungtafoädonahtäasåalågtautsl ppasoma möjligt. Utmärkande i länet är de höga kvävedioxidhalterna i Umeå och Skelleteå.aTilll övervägande del beror problemet på klimtuöähålltndenaundeäavinteähtlvåäet.a Klimtuöähålllanden i kombinaton med ökad vägtrafik och ökat antal dieselfordon bidrar tilattapäoblemenakvtäståäatäotsas satsningapåakollektvtätfikaochabeteeteepåveäktndea åtgärder. Både Umeå och Skelleteåahtäatnttgitaåtg ädspäogätmaföäattauppfyllta miljökvalitetsnormen för kväveoxid i städerna. Som en del av programmet har Umeå kommun i kommunfullmäktgeabeslutttainföätaenamiljözonaiacentätltaumeåamedasttart Miljözon är en lokal trafikföreskritasomast lller säskildtakätvapåastöääeafoädontatill exempel bussar. Miljözonen innebär attdet eteäaikätttä dtndeta äabegä nsttahuäafoädona av olika miljöklass (så kallad euroklass) får köra inom miljözonen. Miljözonen kommer att påverka en del av trafikavtalen som kommuner och Landstinet har. Fordon kan behöva bytas ut under avtalstiden.

67 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) 6. Samhällsnytta och finansierin Alla effekter av kollektivtrafikaär inte synliga och transparenta. I resultaträkningarna hos kollektvtätfikmyndigheteäntasynsaenbtät direkta kostnader tilaföljdatvatätfikaochainteadea nytoäasomakommmer a kollektvtätfiksttsningtä. De positivaeffekteäasomaföljeäatvaöktd andel kollektvtaäestndeaktnasesaiabildenaintiltasomadtlttätfiken tagit fram. Det handlar bland annat om minskade sjukvårdskostnader genom färre trafikolyckor, mindre påkänningar på miljön, mindre trängsel på gatorna och atadeasomainteahtäatllgångatlla egen bil kan ta del av samhällets utbud i form av skola, arbete och fritid I samhällsekonomiska bedömningar värderas så många effekter som möjligt monetärt. Effekter som kan ingå är värdering av förändringar i restdtatuät thettatätfiks keähetaocha emissioner samt atamtnasåa långt det är möjligt beskriver konsekvenser för till exempe natur- och kulturmiljö, stadsmiljö och arbetsmarknadsoch tilv xteffekteä.adea effekter som traditioneltasetabäuktäa medföra störst effekt är förändringar i turtäthet och restd.anågona samhällekonomisk bedömning har inte genomförts inom arbetet med Västerbotensaäegiontlta trafikförsörjningsprogram. Figur 42. Kollektivtrafikens effektområden. Källa: Dalatrafikenaaaaaaaaaa Kollektvtätfikensapositvtastmh lls- och kommunekonomiska effekter behöver beaktas i de ekonomiska ramarna för kollektvtätfiken.aen stärkt helhetssyn på kommun- och samhällsekonomi hos kommuner, regioner och stat kan motivera ökade stsningar på kollektvtätfik.akolllektivtfiksttsniningar kaöktakollektvtätfikensamtäkntdstndeltad mpta trafikvolymerna och därigenom motverka investeringsbehov som beror på ökad biltrafik eller skärpta trafiksäkerhetsregler. Incentvenattasttstapåakollektvtätfiken är störst i tätorter med trängsel-, buller- och lutkvtlitetspäoblem samt utrymmesbrist. På grund av kapacitetsbrist leder ökad privatbilstrafik till ökadekostnader för väg- och parkeringsinvesteringar, vägunderhåll samt större utrymmesbehov för vägar och parkeringar. I städer är dessutom risken ataöveäskäidtalutkvtlitete- och bullernormer stor. Behovet av dessa investeringar kan motverkas i enlighet med fyrstegsprincipen genom atadelsapåveäktaäestndebehovettadelsastyätaäestndetatllamindäea utrymmeskrävande kollektvtätfik.av g- och parkeringsinvesteringar skulle i vissa fall kunna ersättasmed kraftigasttsningtäapåakolllektivtfikutbudet. Som en illustration motsvarar Umeås kommuns netokostntdeäaföäatätortstrafiken år 2012, ungefär 45 % av de 130 miljoner kronor som behövs för Trafikverkets upprustning av E4 mellan Djäkneboda och Bygdeå.

68 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet (66) Många av åtgärderna i programmet pågår redan idag, men arbetet behöver intensifieras eller spridas. En del åtgärder innebär inte direkta ökade kostnader, men kan ta tjänstemäns och politkeäsatdaiatnspäåkaföäattattafätmabeslutsundeältgtadelttapåamötena med mera. Det finns ett antlaåtg ädeäasomamed viss säkerhet innebär kostnader som behöver uppskattsaochasedtnaföädeltsaföäattakunntaftttabeslutaomagenomföätnde.a Den kostnadsfria ledsagningstjänsten, som tilaenadelakan kompenseras av lägre kostnader för riksfärdtjänst och sjukresor Förbättrad audiel och visuell informatonapåafoädonen, som förutom för personer med nedsatahöäselaelleäasynaökar bekvämligheten för alla resenärer. Satsningar och justeringar i stråk med stor potenttlaföäaökttaäestndeaktnainnnebäraöktdea kostnader för den som beställer trafiken. I vissa fall kan resandet ökas inom de ekonomiska ramarna, tilaexempel genom atajusteätatvgångs- och ankomstdeäaelleäadäta ner på viss trafik för att satsa på antnatätfik.aa Ett åtgärdsområde handlar om åtgädeäaföäattaöktaäestndetad äadetafinns ledig kapacitet. I den mån det lyckas, innebär det ökade resandet endast ökade intäkter och inga nya kostnader.

69 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet Bilaga 1 Upphandlad regionbusstrafik (läget i april 2013)

70 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet Bilaga 1 Upphandlad regionbusstrafik (läget i april 2013)

71 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet Bilaga 1 Upphandlad regionbusstrafik (läget i april 2013)

72 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet Bilaga 1 Upphandlad regionbusstrafik (läget i april 2013)

73 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet Bilaga 1 Upphandlad regionbusstrafik (läget i april 2013) + Cirka 270 ringbilslinjer

74 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet BILAGA 2 Sammanfattning av Landstingets och kommunernas kollektivtrafikplaner 1. Kommuner och landstins planer Kommunerna och Landstinge lämnar senast i mars varje år in en kollektivtrafikplan (eller en trafikplan som innehåller motsvarande delar om kollektivtrafiken).kommunerna och Landstinge har haaftllnånn tll gn mall när kollgktveraakklafikplanerna tagits f Nedan redovisas en sammanfattnin av Landstinget kollektivtrafikplan. Äve Umeå kommuns, Skellgagå kommmuns och Loksglg kommuns kollgktveraakklangr sammanfatas var gför si. I dessa kommuner finns, på grund befolkningsunderlaget, de största resandemängderna samt tätortstrafik. Övriga kommuners kollektivtrafiklangr sammangatas i i en smantagen redovisning av deras innehåll. Här återges mål och åtgärder som är politske bgslueadg i kommungr ooh landstnn, med syfte at nfra bgskrivninnarna mgr tllnännlina gfr läsargn) För ursprungliga formuleringar hänvisas till komungrnas oochlandstinges kollektivtrafiklangr) 1.1. Landstinge Nuläge Utbud Den kollektivtrak som Landstnnge ananansier tllnodosgr behov av pendlingsresor tillgrån arbgete oh seudigr, möjliggör tjänsteresor och fritdsrgsandg, både för länsbor och för besökare till läet. Landstingets busstrafikredovisas i trafikförsörjningsprogrammets bilaga 1. Analys av trafik som beställs av Landstinge genomförs kontnugrline) Undgr vårgn 2011 intensifierades dock arbetet utgrån dgn rådande ekonomiska situationen. n rad åenärdgr genomfördes i trafikutbudet utgrån dg kostnadskrävande faktorer som framkommit. I samband med upphandlingar på sträckor där tåg trafikerar har anpassningar av busstrafiken genomförts. Tågtrafiken beskrivs i trafikförsörjningsprogrammets kapitel Den tågtrafik som Landstinge är kostnadsansvarig för är för Västerbotgns dgl seräokornaa Sundsvall Umeå Luleå Umeå Lycksele Umeå Vännäs Umeå Resande Under 2012 genomfördes resor i den busstrafik som finansieras av Landstinge. Det totala resandet med buss och tåg i länet visar en positv ergnd ooch sedan oktober 2012 är resandet med buss högre än året innan, vilket indikerar att trafiken totalt set har gn nod atraktonskraa) Resandet i tågtrafiken beskrivs i trafikförsörjningsprogrammets kapitel

75 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet BILAGA 2 Sammanfattning av Landstingets och kommunernas kollektivtrafikplaner Kostnader Den ekonomiska prognosen för Landstinges busstrafik med de förändringar som kommer av genomförda upphandlingar för 2013 beräknas uppgå till95,5 Mkr. Enligt nuvarande ekonomiska förutsättninar är kronnosgn gförnetokosenadgn dg kommandg erg åren med en justering med 3 procent per år. Ekonomisk ram för kollektivtrafiken Busstrafik 98,4 101,4 104,4 Tågtrafik 25,3 25,3 25,3 Summa 123,7 126,7 129, Tillgänglighet och särskild kollektivtrafi Tillgängligheten på fordonen i den busstrafik som Landstinge anansigrar bgskrivs undgr Åtgärder. I Landstinges tillgängligheskoliol same i Nämnden för Funktonshindgr ooch Habilitering har behov av ledsagning för personer med funktonsngdsätninn llas. Nämnden har även kopplat deta tll bghov av sjukhusvärdar kå Norrlands Universitetssjukhus. I den beställningscentral som Landstinge driver i egen regi hanteras förutom sjukresor även upphandling och administraton av all komklgtgrinnseraak rinnbilarn i länge same transporter avseende färdtjänst och riksfärdtjänst för hälagn av längets kommune. En utökad samordning av sjukresor och färdtjänst i länet förordas. Ägarna til Länseraakgn i Väsegrbotgn A Ainitgradg i bfrjan av år 2001 gn uergdninng om länets sjuk- och färdtjänstresor med syfte a öka samverkan och samordning av den särskilda kollektivtrakgn) Vid änarsamrådges mfeg dgn 11 oktober 2007 avslutades ärendet då konsensus kring formerna för etablering inte kunde nås vid deta mfeg) Mål Fördubblingsmålet, Västerbotgns läns landstnn serävar moe dge gfrdubblinnsmål som branschen strävar gagr i huvudsak ngnom saesninngn kå eåneraakgn, som är gt seore ekonomiskt åtagande. Att utifrån en heltsbild möjliggöra regionalt resande (interregional och regional trafik) grundat på hög tillgänglighe inom dg gkonomiska ramar som nges. God tillgänglighet i frsea hand gförlandstinges egna verksamheter som sjukresor, tjänsteresor och arbetspendling, men även övrig arbetspendling samt besöksnäring. God tillgänglighet fr uebildninn mgd mfjlinhge tll kgndlinn tll ooh grån länges sefrrg gymnasie- och högskoleorter. AttLandstinges engagemang i kollektivtrakgn skgr mgd uenånnskunke i Landstinges övergripande prioriteringar och dess program och policys, t.ex. Landstinges handikappolitska kronram ooh miljf- och trafiksäkerhetsprogram. Att Landstingets verksamhet ska bidra till ukkgllla dg natonglla mila milgn ooh arbeta för at nå gn hålllbar utgokling miljömässigt, ekonomiskt och socialt (enligt miljöpolicy). Att milj- och trafiksäkerhetsprestandan för den trafik som Landstinge genererar ökar AttLandstinge deltar i samhällsdebatgn om hälsa kokklae tll miljf ooh eraaksäkgrhge)

76 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet BILAGA 2 Sammanfattning av Landstingets och kommunernas kollektivtrafikplaner I Landstigets funktonshindgrskolitska koliol anns fvgrnrikandg mål gfr VLL och et målområdg är Dglaktnhge) Inom dge målområdge anns ukkdran at Landstinge hos KollektivtrakmLndinhgete ska beställa trafik som är tillgänglig oh gunktongll gfr personer med funktonsngdsätnining i enlige mgd gaseseälld koliol gfr tllnännlin kollektivtrafik. (Dena koliol aneons av Länseraakgns änarsamråd i ggbruari 2010) Ansvaret för at ea gram mål ooh åenärdgr gfr tllnännlinhge gfr kgrsongr mgd funktonsngdsätning är sedan 1 januari 2012 överfört från Länstrafiken till KollektivtrakmLndinhgegn där arbgete goresätgr)n Att landstingen inom norra region ska stmulgra uevgoklinngngen dgn norrländska universitetssjukvården (genom bl.a. kollektivtrafik, seåtgärder). Att samhällsbealda rgsor inom Norra Rgniongn ooh inom länge samordnas ooch optmgras bådg vad nällgr ukkhandlinngsfruesätninnar ooh avrok) Samordninngn avsgr buss- och tågtrafik, färdtjänst, sjukresor, skolskjutsar, ringbilar m.m Åtgärder Samordning av anslutningar med angränsande trafiksystem, vilket är betydelsefullt för tillgänglighe tll ooh grån länge. Prioritera kollektivtrak som knlegr samman evå gllgr hglse gr kommunognera) Dgta gäller i första hand Landstinges egna verksamheter som sjukresor, tjänsteresor och arbetspendling, men även övrig arbetspendling samt besöksnäring. Skapa förutsättningar fr rgsandg tll viktna eurisemål undgr hfnsäsonn ngnom bland annat samordning och anpassning av linjer och tdeabgllgr, mgn ävgn ngenom samplanering mot andra transportsätt. Säkerställ resmöjlighet med kollektivtrafik melan sjukhusen inom regionen. Arbeta för at dgn eraafik somlandstinge genererar är trafiksäker och inte har negativ miljöpåverkan. Överväg at anslå mgdgl gför infrandg av kombingradg rgsg- och sjukhusvärdar på Norrlands Universitetssjukhus för införande under 2013 och at grånan llas i samband med budgetprocessen för Landstinge sefdjgr gförslage om at gn gunkton gfr platsbokning kopplas til lgdsanninn i kollgktveraakgn) Landstinget fruesätgr at arbgege mgd at hgle imklgmplegra aueomatoma hållklatsutrop i kollektivtrakgn goresätgr) Styrelsen inleder et samarbgeg mgd kommungrna om samordninn av sjukrgsor mgd färdtjänstresor för at ukknå länrg kosenadgr, i gnlinhge mgd nu nällandg landstnnsklan) Landstinges aveal 279, 280 och 282 är föremål för beslut om förlängning med et år grån och med Avtal 279 omfattar trak som anansigras av Landstnnge, jurholm, LLoksglg ooh Sorsglg kommun. Avtalet omfattar förlandstinges del trafik på: Linje 34 Åsele Lycksele Linje 39 Bjurholm Lycksele Linje 48 Vilhelmina Åsele Avtal 280 omfattar trak som anansigras av Landstinge, Malå och Norsjö kommun. Avtalet omfattar förlandstinges del trafik på: Linje 25 Malå Norsjö Avtal 282 omfattar enbart trak som anansigras av Landstinet. Avtalet omfattar trafik på:

77 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet BILAGA 2 Sammanfattning av Landstingets och kommunernas kollektivtrafikplaner Linje 44 Dorotea Åsele Västerbotgns läns landstnn sgr i gfrsea hand at avealgn ovan gfrlänns) Vid upphandling av trafik beställd av Landstinge ska Länstrafiken för tillgänglighegns dgl ställa krav på att Fordonen ska vara utrustade med lyft fr ombordeanninn av bland annae rulllstol Anordning för angöring av rullstol ska anordnas i anslutning til mitdfrr) I dgta uerlmmg monteras et så låne monegrae gfnsegr at ävgn rgsgnär sitandg i rullseol kan sg se u Antalet rullstolplatser ska vara minst 1 per fordon. Toalett med storlek oh inrgdninn ska ankassas tll funktonsngdsata kgrsongr i rullstol med standardmått Kontrastmarkeringar ska finnas på ledstänger och handtag, vid in- och utsteg, samt punktskrift påsignalknappar Umeå Som en fortsättnin av arbgete mgd gfrdjukad Övgrsikesklan gfr Umgå ooh Ffrdjukad Översiktsplan för de centrala stadsdelarna har ett frslan tll Kollgktveraakseraegni gi f Umeå framarbetats. Det är inte politske bgslueae än) Utgrån strategin ska Umeå kommun kunna planlägga och förbereda kollektivtrakgn kå kore ooch lån sike) Nuläge Kollektivtrakgn i Umgå kommun har uevgoklaes mlokge kositve) Rgsandge mgd lokaltrafiken har ökat med nära resor sedan Förutom stadstrafiken har Botniabanan och utvecklat utbud mellan Umeå centralort och de större tätorterna också bidragit til rgsandgfkninngen. I analyser av resandeutvecklingen kan utläsas at gn sefrrg dgl av tllväxegn i rgsandge sker under helgerna, både till hadel och nöjen i centrala Umeå och till större halvexterna handelsområden Mål Vision: Kollektivtrakgn är gn självklar dgl av Umgåbornas rgsandg i gt hållbare samhällg) Visionen utgör grund för de två övergripande målen: Fördubblad marknadsandel år Sveriges mest nöjda kunder år 2015 Det finns sex målbegrepp som används i strategins remissversion men som inom kort kommer at grsätas mgd gfljandga Tillgänglighet och mobilitet till arbeg, seudigr, sgrviog ooh gritdsaktviegegr Hållbarhet långsiktne hållbar uevgoklinn i seadgn Geografiska samband stärka kopplingarna i staden Attraktivite skapa et samordnae kollgktveraakslsyst Konkurrenskraft i form av kollektivtrakgns marknadsandgl

78 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet BILAGA 2 Sammanfattning av Landstingets och kommunernas kollektivtrafikplaner Effektivitet en effektv klangrinng ochet gffgktve u utföra Ansvarig politsk nämndlbolan gfljgr årlingn ukk målgn gför kolgktveraakgn) Åtgärder Exempel på åtgärder som nämns i Umeås kollektivtrafikplan oh uekaseget til kollektivtrakseraegnia Ett stomnät där särskilt god turtäthe, tllnännlinhge ooh gramkomlinhge gagrserävas) Umeå kommun har delat in åtgärder inom samhällsplanering, infrastruktur etc. i kortoch långsiktna åenärdgr) Här rgdovisas gndase dg koresiktna) Fokus på IKEA:s planerade etablering och det behov av kollektivtrak som tllkommgr) Ytterligare resurser inför 2014 fr at mfea rgsandgtllväxegn kå linjgrna 1 ooh 8) I analyser av resandeutvecklingen kan utläsas at gn sefrrg dgl av tllväxegn i rgsandge sker under helgerna. Det innebär behov av utökad helgtrafik. Samordna de samhällsbetalda resorna bätrg tll eraakbgseställnngn 2011) n sefrrg andgl av skoltransporterna bedöms linjeläggas. Umeå tätortstrafik kommer at ukkhandlas mgd eraakseare i mitgn av juni Skellefte Obs! Texten baseras på et uekase som ineg är kolitske bgslueae i i kommunen Nuläge Utbud Skellefteå komun har gn rglatve seor busseraak i gfrhållandg tll bggolkninnins seorlgk och kommunens yta. Trafiken har bra yttäcknin mgn gt mindre bra utbud, vilket delvis förklarar det låga användandet. Då Skellgagå kommun är gn ngeograske vidseräoke kommun med flera tätorter så innehåller den inomkommunala trafiken sträckor som i andra delar av Sverige skulle passera genom två eller fler kommuner. Den största trafikomfattningn åegranns kå linjgrna mgllan sgrviogoregrna ooch centralorten. Dessa linjer är i motsats til dg dirgkea nlgsblndslinjgrna mgra basgradg kå de allmänna persontransporterna och uppvisar en relatve nod eraaksgrviog årgt om. Glesbygdslinjerna trafikeras vanligen endast med en dubbeltur per dag och för en del linjer bara under skoldagar. Under sommartidupprätthåll trafiken främst på de större linjerna och där med färre turer än på vintern Resande Ungefär 50 % av befolkningen (cirka ) bor i staden och pendling inom kommunen är relatve omgatandg) Andglgn rgsor som skgr mgd kollgktveraak är lån jämgfre mgd många andra jämförbara kommuner. Den höga biltrafiken medför i dagsläget stora miljöproblem i form av luftfrorgninnar, bullgr, vibratongr same kroblgm m me

79 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet BILAGA 2 Sammanfattning av Landstingets och kommunernas kollektivtrafikplaner framkomlighet, trafiksäkerhet och miljöbelastning. Det låga kollektivtrafikesandet i tätare områden beror i hög grad på ateldgr ooh tllnännlinhge) Dge anns därmgd inngng större osäkerhet just vad gäller underlaget, och ökningspotentalgn är väldine hfn mgd tanke på den låga andel som reser kollektve idan) Kommunens skolorter samt skolskjutsnätet har genom åren förändrats i takt med u lltniningrån blarna i kommungn, vilkge minskae glgvundgrlange) Deta har oaase inneburit ökad skolskjutsning til närmase sefrrg skola gfr dg bgrfrda glgvgrna) Inom kommunen finns på många ställen sedan lång td gxgmkgl kå skolor mgd olika seartdgr så att samma bus kan användas gför gra skolor) Infrastruktur Hållplatser uegagr dg minsea busslinjgrna är i månnga fal ineg gns särskile uemärkea) Ju närmare busslinjerna närmar sig Skellefteå, desto vanligare blir utbyggda hållplatslägen med särskild hållplatsficka som i många fall utrustats med hållplatskur. Frågan kring en ny busstatonlrgsgognerum har varie akeugll sgdan Ett utredningsuppdrag har resulterat i et aneal skissser och frslan där ävgn alegrnatva sträckningar för en utbyggd Norrbotniabana väntas få stor betydelse för u ormninngen av busstatonlrgsgognerum) Kostnader och avtal Skelleftebus bgdrivgr, mgd sefd av dgn nla kollgktveraaklanstaninngn, eäeoresertstrafi och skellgaghamnseraakgn kå kommmersiel nrund) Täeoreseraakgn har bgdrivies uean kommunalt bidrag sedan Busstrafiken till Skelgagå Lnklaes bgdrivs i i huvudsa även den utan kommunalt bidrag Samordning Kollektivtrakgn går alle mgr uerlmmg ävgn inom dgn glsiska klangrinngn, gramgför allt vad gäller inom Skellgagå sead) Samordningen mellan kollektivtrafiken oh dgn gysiska planeringen har förbättrats gnom klangrinngsprocesgn krinng Skelgagå ognerum ooh resecentrum, men är inte fullt formaliserad och kan förbättras beänkline) Mål Den fördjupade översiktsplanen för Skellgagådalgn rgdovisar gn vision gfr 2030 mgd önskan att frbätra livsmiljf ooh välgärd gfr kommungns invånarg) Kommunen arbetar även med en ny cykelplan samt et åenärdskronram gfr luakvaliege där målgn är at underlätta för kolgktveraak, olklisegr ooh goenännarg) Exempel på mål i Skellgagå kommuns kollektivtrafikplan Att amtliga medborgare ska ha tillgån tll minse 2 rgsgmfjlinhgegr kgr vgoka tll närmaste serviceort. Att ntalet bussturer per dag och antal trafikeringsdagar bedöms mot behovet. En dubbeltur fem dagar per vecka utgör en grundnivå. Serviceorter bör ha minst två dubbelturer fem dagar per vecka til ogneraloregn ooh minse gn lfrdan ooh sfndan)

80 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet BILAGA 2 Sammanfattning av Landstingets och kommunernas kollektivtrafikplaner Att åtaganden frueom kgrsoneranskore, som kose- och godstransporter, i största möjliga utsträckning samordnas med persontransporterna. Kommunens åtagande inriktar sig i första hand på persontransporterna. Ökad tillgänglighe tll busslinjgnäege gfr kgrsongr mgd gunktonsngdsätninn Att kelleftebus bussar drivs med bränslen med minsta möjliga negatva miljfkåvgrkan samt uppfyller gällande rekommendatongr grån MiljfseLrninngsrådet fr gordon) ska 20 % av Skelleftebuss busar drivas mgd bionas ska 50 % av Skellefteuss bussar drivas med biogas samt ytgrlinarg 21 % med ev. andra bränslen med minsta möjliga negatva miljfkåvgrkan) Att ndelen resor med kollektivtrak ska ukknå tll minse 6 6 same nånn- och cykeltrafik til minse 10 % av dg eoeala rgsorna år (Mål för Renare luft Att antalet reande med kollektivtrakgn ska fka gnline gfljandg gram tll 2011 rgskgktvg 2021 (Handlingsplanen för klimat- och energistrategin): Länstrafiken inom Skellgagå ska fka sina rgsor mgd 1 % Lokaltrafiken inom Skellgagå ska fka sina rgsor mgd 10 % Länstrafiken inom Skellgagå ska fka sina rgsor mgd 115 Lokaltrafiken inom Skellgagå ska fka sina rgsor mgd 20 % Åtgärder Inför revideringen 2014 bör diskussion föras angående mer offensiva satsningar kopplade til dg fvgrnrikandg mål som berör kollektivtrakgn) Dgnnna frsea klan undgr namnget Kollektivtrafiklan bfr i gfrsea hand sgs som gn geablgrinn av gt naeurline kommunale forum som kan samla de frågor som gäller kollektivtrakgns gramtda roll och utveckling. I dagsläget hanteras målen i sina respektvg handlinng- och åtgärdsprogram och föranleder därmed inga ytgrlinarg åenärdgr i dgnna klan) I kommande revideringar bör dock kollektivtrafiklangn ngs sefrrg vike som gt samlae selrandg dokumgnent grånor som gäller kollektivtrfiken. Åtgärdsprogrammet Renare stadslua är ukkdglae i sju huvudrubrikgr som eoeale innehåller 25 åtgärder, varav en åtgärd är at uergda ooch genomfra gt rgsgognentru För att öka tillgängligegn tll busslinjgnjege måseg hållklaesgrna u ormas så at på- och avstignin undgrlätas gfr gxempelvis rörelsehindrade. Deta kan skg mgd hjälk av säkra gång- och cykelvägsanslutningar som ansluts mot ytor som ligger i nivå med bussens insteg. Generellt gäller at saesninnar bfr nfras bådg avsggndg eraaksäkgrhgt och tillgänglighet Stadsplanering och byggnaton ska skg tll gfrmån gfr gt samhällg där luagfrorgninnarng och koldioxidhalterna minskar Lycksele Nuläge Utbud Under hösten 2012 och våren 2013 har nya bussar sattsin i lokaltrafiken. De nya fordonen är av låggolvstyp och är anpassade til kgrsongr mgd gunktonsngdsätninnin Antalet turer har mer än fördubblats sedan år 2011 och alla bostadsområden i Lycksele

81 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet BILAGA 2 Sammanfattning av Landstingets och kommunernas kollektivtrafikplaner tätort trafikeras nu med lokaltrafiken. Lokaltrafiken trafikerar under skolornas läsår. Lycksele kommun arbetar tillsamans mgd Länseraafiken ochentreprenören Busspoolen med at ea gram gn tdeabgll som är gnkgl at gfrseå ävgn för den ovana resenären och minska de förseningsproblem som förekommit. Under 2013 genomfördes ett testresenärsprojekt för lokaltrafiken. Stomlinjer och inomkommunala linjer finns i flera riktningar och bussarna går främst på tide som är anpassade til skolornas seare- och slutdgr) Tidslänge är ofördelaktigt för dem som saknar egen bil och ska uträta ärgndgn i LLoksglg ogneralore. Där gagrgrånan inte motvgrar danlin linjgetrafik fins iseälllet efterfrågelrd komklgtgrinnseraak i gorm av ringbil Resande Lycksele är en av de fordonstätaste kommunerna i Sverige, mät kgr invånarg) I Lycksele finns det 57 personbilar per 100 invånare och motsvarande siffra för riket är 46 bilar per 100 invånare. Lycksele kommun, näringslivet och invånarna har en stor utmaning framför sig at minska bilanvändningen och öka andelen resenärer som reser med kollektivtrafiken Mål Exempel på mål i Lycksele kommuns kollektivtrafikplan I Lycksele kommun är kollektivtrafiken oh andra samhälllsbealda rgsor kostnadseffektiva ochhåller en hög standard avseende energieffektivitet,miljöstandard, trafiksäkerhet, tillgänglighet oh jämseällldhet. Det är möjligt at rgsa kollgktve grån LLoksglg tll andra kommungr i Väsegrbotgn gram och åter samma dag. Det är möjligt för invånare i hela kommunen at bgsfka eäeoregn hglngria vardanar gram och åter samma dag. Lycksele kommun arbetar aktve mgd at ukkmana invånarg i Lycksele at rgsa kolllektiv både i glesbygd och i tätort. Lycksele är en atraktv småsead mgd seore uebud av lokaleraak som är gn självklar dgl i i d dagliga resorna för invånarna i Lycksele. Hållplatserna i kommunen ska vara trafiksäkra och tillgängliga för kvinnor oh män, pojkar och flickor Åtgärder Exempel på åtgärder i Lycksele kommuns kollektivtrafikplan Förbättra tider och turtätheten tilasargtge, Tannbgrnsskolan ooh Lillejärn industriområde för at bätrg maeoha seare- och slutdgr tll skola ooh arbgeg) På sikt trafikera med lokaltrafik mellan resecentrum och Hotell Lappland och Ansia Camping, för resenärer som ska til konggrgnsgr) Ett utvecklinsområdg gfr skolskjuesgn är at fkkna ukk vissa eurgr gfr allmänhgegn gfr att frbätra tllnännlinhgegn i nlgsblndgn)

82 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet BILAGA 2 Sammanfattning av Landstingets och kommunernas kollektivtrafikplaner Lycksele kommun ska sammanställa alla hållplatser i en plan för åtgärd och underhåll. Arbetet ska påbörjas våren Övriga kommuner Nuläge Utbud De flesta kommuner beskriver at seomlinjgetrakgn är viktn gfr nlmnasigkgndlinn, danlin eller vecko- sådan. Vissa kommuner saknar egen gymnasieskola och då är stomlinjetrafiken extra viktg. Stomlinjetrafiken beskrivs som den trafik som används för arbetspendling, och som har potential fr fkae rgsandg) Seomlinjgetrakgn bgskrivs oaa också som viktig fr nodseranskoregrna och därigenom viktig för företag. Planerna beskriver anspråk på ny eller utökad stomlinjetrafik, t.ex. så nämns sträckan Bjurholm Nordmaling som et uevgoklinnsområdg, förbättrinar i kokklinnen mellan Sorsele och Umeå, permanent förbindelse mot Mo i Rana samt utökad kvälls- och helgtrafik från och till Vännäs oh Vindgln) Vissa mellankommunala linjer finansieras för tillfälle av kommungr, e)gx) linjg i samarbete mellan Malå, Lycksele och Norsjö kommuner, linje mellan Vindeln och Lycksele. Den inomkommunala trafiken är i de allra flesta fall anpassad helt til rgsandg tll ooh grån skolorna och utgår från centralorten, men i vissa kommuner även för anslutning till stomlinjetrafiken. I linjelagd trafik prioriteras oaa dg sefrrg blarna) Flgra kommungr har anpassat skolornas stopp- och startdgr så, at linjgeraakgn blir så kosenadsgffgktv som möjligt, bl.a. Storuman och Dorotea. Det motvgras i kollgktveraakklangrna mgd at dgn samhällsbetalda trafiken ska tjäna flera resandebehov. Samordningen av olika typer av trafik (linjetrafik, skolskjuts och övrigt) är ett uttae mål i gra kommungr) Dgn inomkommunala trafiken passar således sällan för pendling eller för serviceresor till tätort, vilket några kommuner konstaterar i planen. Det finns dock undantag, t.ex. arbetspendlingslinje mellan Granö och Vindeln, flera linjer i Norsjö kommun, och Robertsfors som har matarlinje till E-trafiken. Serviceresor ombesörjs med ringbilstrafik som går mit kå dangn) Flgra kommungr sätgr en miniminivå för antalet resmöjligheter för invånarna til sgrviogore) Dge varigrar mglllan en och tre resmöjligheter per vecka. På skolornas lov är ringbilstrafiken också oaa dgn enda inomkommunala trafik som går. Dorotea, Sorsele, Vindeln och Bjurholm har lovtrafik på någon eller några linjer. Det finns ringbilstrafik som ansluter til seomlinjgr och tilltågtrafik, t.ex. till aseueräsk i Malå kommun) Anealge avrok kå ringbilslinjer varierar mycket mellan kommunerna, det finns kommuner som saknat avrop de senaste åren och kommuner med hundratals avrop per år. De flesta har dock inte redovisat statistikå anealge avrok) I några kommuner planeras at linjetrafik som utgör skolskjuts, men som har få resande elever, flytas fvgr tll rinnbil, dge vill säna tll anrokselrd eraak) T)gx) LLoksglg har gra skolskjutsar som ringbilstrafik. Deta är dook ineg gn lfsninn som kan brgda ue sin mgd nuvarande lösning vid Reseservice. Daglig anropsstyrd trafik (dvs. konstant anrop) binder upp bilar så att de blir kroblgmatske at mfea avrok kå andra rinnbilslinjgr)

83 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet BILAGA 2 Sammanfattning av Landstingets och kommunernas kollektivtrafikplaner Några kommuner beskriver i kollektivtrafiklangn gt aktve arbgeg mgd gfrbätrinnar i sin kollektivtrafik. Vännäs komun samarbgear mgd gra karegr i dget s.k. Fyrklövernsamarbetet för att frbätra kollgktveraakkokklinnarna mgllan Vännännäs o Umeå. Robertsfors kommun startar upp arbetsgrupper för att frbätra sin kollgktveraak och öka kollektivtrafikresande) Seorumans kommun har gt geablgrae samarbgesgorum där entreprenörer ingår, för den inomkommunala trafikplaneringen. T.ex. Nordmalings kommun beskriver begränsade personella och ekonomiska resurser som en svaghet som försvårar utvecklingen av kollektivtrafiken. Få kommuner berör samordning mellan fysisk planering och kollektivtrafiklangrinng. I Vännäsby planeras et boseadsområdg i nära anslueninn tll kollgktveraak) Resande Flera kommuner beskriver at krivaebilseraakgn är ooch komgr at domingra personresandet i kommunen på grund av litet utbud och bilkultur, men att det finns en potental tll fkad andgl kollgktveraakrgsor på stråk med stomlinjetrafik. Den inomkommunala trafikens resande domineras helt av skolelever, och de är en stor andel även i stomlinjetrafiken. Någon kommun beskriver gång- och cykeltrafikens potental tll fkadg andglar av rgsandge i eäeoregrna same bghovge av gr nånn- och cykelvägar. Ingen kommun beskriver resandestatistikå inomkommunala linjgr) Infrastruktur Bjurholm, Dorotea och Storuman beskriver pågående arbeten med förbättrinar vid sina busstatongr) Dge handlar om åenärdgr gfr bätrg säkgrhge gfr kgrsonrgsandg, bätrg trafikflöde kring statongn, bätrg vänesal, välfungerande godshanteringsutrymmen m.m. Vindeln utreder möjligheten till perrong och tgstopp i Tvärålund. De flesta kommuner beskriver att hålklaesgr ooh kurar klaogras ue när bghov idgntagraes och en ansökan kommit in. I flera kommuner ska den ansökande (t.ex. en förening) efter placeringen ansvara för underhåll och upprustningar av hållplatsen som kommunen placerat ut. Skolelevernas av- och påstigninsklaesgr kan varigra mgllan läsårgn bgrogndg på elevunderlag. Några kommuner beskriver vilka hållplatser som har störst behov av ombyggnad eller upprustning. T.ex. i Vindeln kommer hållplatserna at sgs fvgr i samband med Trafikverkets vägarbeten. Storumans kommun vill varje år kvalitetssäkra en linjes hållplatser och busskurar. Norsjö och Nordmaling konstaterar att det finns hållplatser som har brister som behöver åtgärdas. I Nordmaling finns kostsam skadegörelse på väntkurar av glas. Pendlarparkeringar finns i flera kommuner vid busstatonleånseaton ooh andra bytespunkter t.ex. vid europavägar vid större byar. Trafiksäkerheten behandlas i flera kollektivtrafiklangr) I jurholm anns gn evärsektoriell trafiksäkerhetsgrupp. Flera kommuner har mål som handlar om trafiksäkra vägar och gator, hållplatser och skolvägar.

84 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet BILAGA 2 Sammanfattning av Landstingets och kommunernas kollektivtrafikplaner Avtal och kostnader Flera kommuner ska ta ställning til oktongr gllgr kåbfrja ukkhandlinnar undgr nära framtid. Flera kommuner har upplevt kostnadshöjningar de senaste åren. Dorotea, Sorsele och Vilhelmina får bidrag från Landstinget fr at bgeala undgrskot gfr öälleraakgn) Mål Målformuleringar som ingår i flera kommuners kollektivtrafiklangr handlar oma Kommunens utveckling generellt, t.ex. ökad befolkning, attraktiege, jämseälldhge och hållbar utveckling. Pendlingskommuner, t.ex. Bjurholm, Vindeln och Vännäs, har mål att de ska nå at kombinera boende i kommunen med studier och arbete i kringliggande kommuner samt at ea dgl av gn sefrrg seads kuleur- och nöjesutbud. Ökad andel kollektivtrakrgsor kå vissa seräokor glller generele i kollgktveraakgn Tillgänglighet till arbesmarknad, uebildninn, sgrviog, vård, rgkrgaton, bgsfk, gfrgean och viktna blegskunkegr e)gx) eånseatongr. Goda över dagen-förbindelser til Umgå (fr Nordmalinn ävgn Örnskfldsvik, gfr Doroega även Östersund). Resmöjligheter tillgrån sgrviogore mgd linjgetrafik eller ringbi Grundnivån för antalet dubbelturer till byarorter, i samtliga fall en dubbeltur per dag fem dagar i veckan. Att kollektivtrafiken tjänar godsleverans. Möjligheten för personer med funktonsngdsätninn at använda kollgktveraakgn Samordning av olika typer av samhällsbetald trafik. Minskad miljöbelastning, hållbarhet Att främja turisme Trafiksäkerhet Flexibilitet i avtalen för ändringar i resandeunderlag. Busshållplatsers placering och förhållandena vid dem Åtgärder Åtgärder som tas upp handlar bl.a. om: Bättre samordnin av olika elkgr av samhällsbetald trafik Ny eller bätrg seomlinjgetrafik Se över resandeunderlag på olika linjer för beslutsunderlag Ändringar i inomkommunala linjer på grund av ändrat elevunderlag Utökad helg- eller kvällstrafik tillgrån Umgå Vindgln ooch Vännäs Placering och upprustning/underhåll av hållplatser och tekniska lösningar t.ex. att barn utrustas med sändare och lampa. Parkeringar med motorvärmarplatser vid viktna knuekunkegr. Ökad trafiksäkerhet Samarbete med grannkommuner på olika områden. Förbättrad trakinformation oh marknadsgförin tll mgdbornarna gfr at fka nltjandge. Förbättrad samverkan inom komungns ornanisaton. Samordning med övrig samhällsplanering. Mötes- och resepolicy inom kommunen. Beakta både mäns och kvinnors behov. Anpassade skoltide

85 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet BILAGA 2 Sammanfattning av Landstingets och kommunernas kollektivtrafikplaner Krav som Länstrafiken ska ställa vid upphandling av inomkommunala trafiken, bl.a.: Alkolås Säkerhetsbälten Vinterdäck vid vinterväglag Miljökrav på miniminivå alt. enligt branschgemensamt miljöprogram Mjukt och behagligt körsät, tdeabgll som mfjlinnfr dett. Mobiltelefoner utrustade med handsfree och endast får användas til ejänsegsameal under färd. Hög flexibilitet i avtalet Fordonsstorlek utgrån glgvundgrlan Skolskjutsskylt som används på turer som utgör skolskjuts. Regelbunden dialog med kommunens ansvarige om säkerhet vid hållplatser. Att personer med funktiongdsätninning skunna rgsa mgd dgn bgseällda eraakgn, dook utan att stäla krav kå viss ueruseninn) Seoruman kommmun oh Vilhglmina kommun skrivgr funktonsnarant, vilket i praktkgn nälllr för majoriteten av den inomkommunala trafiken i länet.

86 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet BILAGA 3 Arbetspendling Arbetspendling kvinnor 2010 Arbetspendling män 2010 Summor över 20 pers. specificeras. Obs! Avser pendlingen hos dem som bor i Västerbotten.

87 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet Bilaga 4 Mot Lycksele Örträsk Linjenät Bjurholms kommun N Mot Åsele, Östersund Sunnanå Bastuträsk 145 Balsjö BJURHOLM Braxele Lillarmsjö 145 Vitvattnet Mot Umeå Bredträsk Karlsbäck Agnäs Brännland

88 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet Bilaga 4 Storjola Borga Borgafjäll Linjenät Dorotea kommun N Risbäck Storbäck Rajastrand 438 Harrsjö Högland Ormsjö 436 Häggås Avaträsk Nappsjö Mårdsjö 439 Mot Vilhelmina Granberget 435 Ullsjöberg Fågelsta DOROTEA Mot Åsele, Umeå Mot Hoting Mot Östersund Lavsjö Svanabyn 442

89 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet Bilaga 4 Mot Sorsele 36 Linjenät Lycksele kommun Tväråträsk Vindelgransele Mot Malå Kristineberg N Lycksaberg Björksele Mot Storuman 31 Åskilje Norrbyberg Vormsele 32 Mot Norsjö och Skellefteå Rusele Blåviksjön Ruskträsk Rusksele Mot Vilhelmina 43 Norrbäck Björkberg Vinliden Kattisavan Tallträsk Umgransele Bäverträsk Betsele Husbondliden LYCKSELE 306 Abborrträskliden Busjön 306 Vägsele Bratten 34 Åliden Hedlunda Knaften Ekorrträsk 180 Mot Vindeln 34 Mot Åsele Hornmyr 308 Vänjaurträsk Vänjaurbäck 39 Gäddträsk 31 Mot Umeå 302 Byssträsk Långsele Örträsk Mot Bjurholm

90 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet Bilaga 4 Linjenät Malå kommun 29 Mot Sorsele Granberget 256 Fridhem Malåvännäs Östanbäck Hundberg 256 Böle Lönås Björkland Kvorbevare Adak Kokträsk Lainejaur Mot Arvidsjaur 24 Mörttjärn Storselet N MALÅ Släppträsk 252 G.a Aspliden Rökå Kristineberg Mot Lycksele 249 Björkås Lövberg 247 Rentjärn Mot Norsjö och Skellefteå Åmliden 245

91 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet Bilaga 4 Linjenät Nordmalings kommun Bjärten Norrfors 108 Västansjö Nordanbäck 107 Klöse Nyåker 107 Orrböle 111 Sunnansjö Mot Vännäs Hörnsjö 71 Mot 105 Umeå Gräsmyr Vibo Hummelholm Mullsjö Mot Umeå 103 Baggård Örsbäck Långed 101 Mot Umeå Mot Örnsköldsvik 10 Ava Mo Lögdeå Rundvik Rönnholm 110C 104 Nordmaling Håknäs Öre Bredvik Kråken 101 Järnäsklubb 106 N

92 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet Bilaga 4 Linjenät Norsjö kommun N 32 Mot Lycksele Mot Malå, Sorsele Lidträsk Åmliden 246 Raggsjö Kvarnåsen 246 Fromheden Lillholmträsk Gissträsk 255 Kattistjärn Kattisberg Mensträsk Finnliden Kusfors Arnberg Risliden 255 Bjurfors Pjäsörn Svansele Bjurträsk Storsele 32 Norsjövallen Tjärnberg Kvavisträsk 23 NORSJÖ Näset 239 Bjursele Risberg Gumboda 211 Långträsk 239 Jörn Petiknäs 22 Renström Bastuträsk Boliden Mot Skellefteå 32 Mot Skellefteå

93 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet Bilaga 4 Linjenät Robertsfors kommun N Kålaboda Mårtsmarken Flarken Mot Skellefteå Ånäset Åkullsjön 117 Överklinten Ytterklinten 138 Robertsfors 139 Sikeå 17 Sjulsmark Fällfors 138 Rickleå 143 Bäck 17 Mot Umeå Bygdeå Dalkarlså Djäkneboda Mot Umeå 171 Norum Norrfjärden

94 N Kalvträsk 231 Mot Norsjö Mot Jörn, Arvidsjaur Renström 211 Båtfors Mot Norsjö Bastuträsk Åsträsk Villvattnet Boliden Krångfors Bergliden Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet Bilaga 4 Bjurfors Ljusvattnet 233 Bjurfors 218 Medle 225 Skråmträsk Mot Piteå, Luleå Kåge Burträsk Bursiljum Bygdeträsk SKELLEFTEÅ 219 Mot Arvidsjaur Ursviken Skelleftehamn 222 Bureå 236 Vallen Vebomark Stensträsk Örviken Granberg Burvik 222 Lövånger Ullbergsträsk Jörn Mot Norsjö, Sorsele Mot Norsjö Myrheden Renström Bastuträsk Båtfors Degerträsk 201 Stavaträsk Hednäs 203 Fällfors Boliden Krångfors Drängsmark 203 Storkågeträsk Hebbersliden 212 Hällbergssvedjan 224 Varuträsk Selet Norrlångträsk 218 Medle Kusmark Ersmark Linjenät Skellefteå kommun norra delen Ålund Finnträsk Ragvaldsträsk Renfors Innansjön Mjödvattnet Hjoggböle 217 Kåge SKELLEFTEÅ Ostvik Mot Umeå och Sundsvall Gagsmark 213 Byske N Mot Piteå, Luleå Renholmen Ursviken Skelleftehamn Örviken Linjenät Skelleftteå kommun södra delen Lidsjön Mot Umeå 21 Bygdsiljum Mot Umeå och Sundsvall 222

95 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet Bilaga 4 Mot Ammarnäs Klippen 332 Kraddsele Linjenät Sorsele kommun N Grannäs Forsnäs Bure Mot Arvidsjaur N. Stensund Övre Saxnäs SORSELE Aha 336 Staggträsk 337 Bock träsk Blattnicksele 338 Sandsele Gargnäs 339 Mot Malå Mot Storuman Sandsjö 339 Tväråträsk 36 Mot Lycksele 301

96 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet Bilaga 4 Linjenät Storumans kommun nordvästra delen N Rönäs Hemavan Joesjö 320 Gröndal Joeström 319 Mosekälla Laisholm Tärnaby Tärnamo N. Fjällnäs Björkbacken 321 Boksjön Vallenäs 329 Lövlund Brånaberg 329 Ajaureforsen Forsmark 326 Gränssjö Bojtikken Virisen Umnäs 326 Slussfors 31 Gielas 328 Fättjaur Borkan Grönfjäll Kittelfjäll Dikanäs

97 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet Bilaga 4 Mot Tärnaby Forsmark Umnäs Slussfors Linjenät Storumans kommun sydöstra delen N Ankarsund 331 Strömsund 31 Stornäs 331 Blaiken Kaskeloukt LaIsbäck Norrdal 314 Mot Sorsele Volvonäset Långsjöby Myrlund Värmland 324 Norrberg Näsvattnet STORUMAN 31 Barsele Stensele Skiråsen 325 Gunnarn Skarvsjöby Grundfors Mot Vilhelmina Pauträsk 325 Åskilje Mot Lycksele 31

98 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet Bilaga 4 21 Mot Burträsk och Skellefteå Linjenät Umeå kommun Botsmark N Mot Vindeln 16 Rödåsel Gravmark Mot Robertsfors 17 Tavelsjö Bullmark 17 Trehörningen Bodbyn Mot Lycksele Flurkmark 116 Hissjö Kassjö Tväråmark Sävar Vännäsby Vännäs Brattby Brännland Mot Bjurholm Sörfors Dorotaa, Åsele och Vilhelmina Täfteå 118 Överboda 55 UMEÅ 120 Degersjön Mot Robertsfors, Skellefteå och Luleå Ostnäs Gryssjön 171 Norrfjärden 171 Mot Robertsfors Norum 143 Mot Gräsmyr och Nyåker 105 Mot Gräsmyr och Nyåker Ängersjö Kvarnbäck Hössjö Bjenberg Ansmark Stugun Hörnefors Sörmjöle Norrmjöle Yttertavle 125 Degernäs 121 Stöcke Obbola 125 Holmsund Holmön Mot Nordmaling Örnsköldsvik, Sundsvall Norrbyn

99 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet Bilaga 4 Gränssjö 328 Bojtikken Linjenät Vilhelmina kommun nordvästra delen N Matsdal Gielas Fättjaur Borkan Grönfjäll 426 Kittelfjäll Sunnansjö 427 Västansjö DIKANÄS Dajkanvik 417 Storvallen Klimpfjäll Marsliden Grytsjö Blaikliden Dorris Eriksberg Saxnäs Stalon 417 Mot Vilhelmina Mot Vilhelmina

100 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet Bilaga 4 Lövnäs Stalon 420 Strömnäs Rönnäs 433 Skog Skansholm 433 Malgovik Mot Dikanäs Västanbäck Heligfjäll 425 Karlsbacka 423 Kullen 420 Siksjönäs Nordansjö Malgonäs Djupdal Lövliden 425 Lomsjökullen Övre Lövliden S Tresund Nästansjö Stabburnäs Storseleby Vojmån Volgsele VILHELMINA Svannäs S. Brännan Forsnäs Lövås Bäsksele Volgsjöfors Dalasjö 428 Fianberg Mot Storuman Bäsksjö 430 Latikberg Lillgranberg Storberget 418 Siksjöhöjden 430 Linjenät Vilhelmina kommun sydöstra delen N Risträsk 43 Mot Lycksele 429 Meselefors Mot Dorotea Mot Åsele

101 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet Bilaga 4 Linjenät Vindelns kommun N Mot Lycksele 180 Åmsele Mot Lycksele 166 Slipstensjön Ekträsk 31 Ekorrsele 165 Stenträsk Lillsele Strycksele Kvarnbrånet Sjöbrånet Hällnäs Lillsandsjö 165 Storsandsjö Granö Lövö 163 Tegsnäset Sundö Skivsjö Inre Kulfors Hednäs 163 Bastunäs 167 Ramsele Mesele 164 VINDELN 162 Bjurfors 163 Degerön 161 Sarsjöliden Abborrtjärn 159 Tvärålund Högbäck Mot Umeå/Vännäs Buberget Tillflykten Vindelånäset Vännäs Häggnäs Trollberget Mot Umeå Rödåsel

102 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet Bilaga 4 N Linjenät Vännäs kommun Mot Lycksele 61 Mot Vindeln 31 Tvärålund Fagerlund Rödåsel V. Selet 153 Tallberg Harrselefors 149 Stärkesmark Kvarnlund 149 Fällfors Tväråbäck Mjösjö Hällfors Mot Bjurholm och Åsele Pengfors Spöland 154 Penglund Holmsjö 147 Valbo Vännäs Vännäsby Tobacka Brån Mot Umeå Nyland Lybäck 152 Pengsjö Skavdal Strand Hjoggsjö Mot Umeå 55 Östansjö Björnlandsbäck Mosjö 71

103 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet Bilaga 4 Linjenät Åsele kommun 34 Mot Lycksele N Mot Vilhelmina Bergvik Lillögda Stennäs Mot Dorotea Lomsjö Älgsjö ÅSELE Tallsjö Fredrika Gafsele Mot Umeå Hälla

104 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet BILAGA 5 Lista på relationer i prioriterat nät för personer med funktionsnedsättning De relationer som ingår prioriterade niei nr följande. Detta ärelatioern oie l olinje Linjer kan omfaea eo elller era relatioer r beroende på r lgona l oleroa nre Relatioeroa l ia från n ier tll f öster å rgo oirr tll faere Hemavan-Storuman Borgafjäl-Dorotea Arvidsjaur-Sorsele Sorsele-Storuman Storuman-Vilhelmina Vilhelmina-Dorotea Dorotea-mot Östersund Sorsele-Malå efter E45, 363 och 37 Malå-Lycksele via Kristoerern i å R kirn k Malå- Arvidsjaur Väg 363 mellan Ruskträsk och Blaeo k ele Storuman-Lycksele Vilhelmina-Lycksele Åsele-Lycksele Åsele-Dorotea Åsele-Meselefors efter väg 9 Malå-Norsjö Norsjö-Lycksele Norsjö-Bjurträsk-Boliden Skellefte-Boliden-Malå via 370 och 95 Skellefte-Hebbersliden via Bureå, Kågedalen, Kusmark, Ersmark och Sandfors Skellefte-Lövånger via Gamla E4 det vill säga via Tjärn, Innervik och Yttervi Skellefte-Arvidsjaur Norsjö-Skellefteå a Ba i irn k Skellefte-Skellefteham Lycksele-Vännäs-Umeå Lycksele-Bjurholm Dorotea-Åsele-Bjurholm-Vännäs-Umeå Vindeln-Vännäs Vindeln-Umeå Vännäs-Nordmaling Hela E4 Skellefte-Burträsk-Umeå via Skråmträsk och Bygdsiljum samt via Hjoggböle och Andersfors (från 2014 går stomlinje 21 endast via Skråmträsk och Bygdsiljum men det finns inomkommunal trafik på Hlinnrfle och Andersfors) Ånäset-Robertsfors-Umeå Umeå-Obbola/Holmsund Umeå-Täfte-Sävar

105 NORSJÖ BJURHOLM VINDELN VÄNNÄS SKELLEFTEÅ UMEÅ ROBERTS Bilaga 5 Prioriterat nät för personer med funktionsnedsättning SORSELE MALÅ STORUMAN LYCKSELE VILHELMINA Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet ÅSELE DOROTEA

106 Förslag beslutat Kollektivtrafikutskottet Bilaga 6