Översikt över kommunikationssektorn

Transkript

1 Översikt över kommunikationssektorn

2 Innehåll Förord 3 Telefoni-, bredbands- och televisionsabonnemang 4 Marknadsandelar 7 Dataöverföringstjänster 9 Telefonitjänster 12 Att betala för tjänster 13 Innehållstjänster 17 Informationssäkerhetskränkningar 21 Kommunikationsnätens funktion 26 Radiostörningar 28 Användning av radiofrekvenser 29 Frekvensplanering 31 Radioanläggningar, -tillstånd och examina 32 Posttjänster 34 Verksamhetsställen för post 38 Figur och tabeller 40 2

3 Förord till översikt över kommunikationssektorn Kommunikationsmarknaden utvecklas i snabb takt. Detta bekräftas av Kommunikationsverkets översikt över kommunikationssektorn som innehåller en sammanställning av offentliga uppgifter som gäller elektroniska kommunikationstjänster och nät, frekvens- och informationssäkerhetsfrågor samt posttjänster. Ämbetsverket har samlat in dessa uppgifter som en del av sitt övervakningsarbete. Vid utgången av år 2012 uppgick antalet abonnemang i mobilnätet till cirka 9,3 miljoner. Däremot fortsatte antalet abonnemang i det fasta telefonnätet att minska. I slutet av året var antalet abonnemang i det fasta telefonnätet i Finland endast ungefär Antalet abonnemang minskade under året med nästan en femtedel. Nästan 90 procent av finländarna hade en internetförbindelse i sitt hushåll. Den största förändringen har skett i andelen användare som har tillgång till ett dataöverföringsabonnemang både i det fasta nätet och i mobilnätet. År 2012 utgjorde sådana användare 21 procent av hushållsanvändarna medan motsvarande andel år 2010 var 10 procent. Majoriteten av bredbandsabonnemangen i det fasta nätet genomförs fortfarande med förbindelser med metalledare, även om investeringar i optisk fiber syntes som klar ökning i statistiken. Hittills har ämbetsverket beviljat 9,3 miljoner i statsstöd till projektet Bredband Dessutom har det ansökts om stöd sammanlagt 50,1 miljoner euro. De har således beviljats eller ansökts om cirka 60 miljoner euro av det anslag på 63 miljoner euro som har reserverats för projektet. CERT-FI kontaktades gånger, vilket motsvarar en ökning med 10 procent från året innan. Över hälften av kontakterna gällde skadliga program. CERT-FI behandlade 271 fall av dataintrång, vilket var cirka 74 procent fler än året innan. I december utsattes medierna för en i Finlands omständigheter exceptionellt omfattande blockeringsattack som slog ut Rundradions, Helsingin Sanomats, MTV3:s och Nelonens webbplatser. Tidigare i september hade Sanoma Oyj:s webbtidningar utsatts för en attack. Med tanke på störningar i kommunikationsnäten och -tjänsterna var 2012 ett lugnt år. Teleföretagen informerade Kommunikationsverket 17 gånger om allvarliga störningar i taltelefoni-, internet-, TV- och radiotjänster. Störningarna ägde i huvudsak rum nattetid och de korrigerades snabbt. Av de till sin varaktighet betydande störningar blev endast tre över sex timmar långa medan 40 procent av alla störningar reparerades under en timme från deras början. Oftast berodde störningarna på ändringsarbeten i näten. Granskade över en tidsperiod på flera år har de viktigaste orsakerna till de betydande störningarna varit avbrott i det allmänna elnätverket till följd av naturfenomen (stormar, snöbildning på träden). Med hjälp av frekvensplanering möjliggjorde Kommunikationsverket över 30 nya frekvenser för kommersiella radiostationers koncessionsbaserade användning samt fyra nya frekvenser för Yle i syfte att förbättra hörbarheten för gamla radiokanaler. Utöver dessa möjliggjorde frekvensplanering effektökningar för nästan 50 kommersiella radiostationer. Elektronisk kommunikation fortsatte att ersätta den konventionella posten och de tryckta medierna. Volymen av adresserade brev fortsatte att sjunka långsamt år Volymen av tidningar och tidskrifter sjönk också. Enligt en utredning som Kommunikationsverket låtit göra besöker majoriteten av konsumenterna postverksamhetsställen endast några gånger om året eller mera sällan. Över hälften av företagen uppgav att de uträttar sina ärenden vid Postens verksamhetsställe ett par gånger i månaden eller mera sällan. Asta Sihvonen-Punkka Generaldirektör 3

4 Telefoni-, bredbands- och televisionsabonnemang I slutet av år 2012 fanns det cirka 9,3 miljoner abonnemang i mobilnätet.

5 Antalet abonnemang i mobilnätet fortsatte att öka under år 2012, men på årsnivå har ökningen avtagit och stannat på 4 procent. I slutet av år 2012 fanns det cirka 9,3 miljoner abonnemang i mobilnätet. Denna siffra omfattar alla abonnemang i mobilnätet, dvs. också abonnemang för dataöverföringstjänster som inte alls används för samtalstjänster och meddelandetjänster. Ungefär tre fjärdedelar av abonnemangen i mobilnätet var i hushållens bruk, medan endast cirka hälften av abonnemangen i det fasta nätet var i hushållen. I andelarna skedde inga nämnvärda förändringar under året. På lång sikt har andelen företagskundernas abonnemang av alla mobilabonnemang varit procent, under de allra senaste åren cirka 25 procent. Med avseende på den kraftiga ökningen av det totala antalet abonnemang är det anmärkningsvärt att andelarna hushålls- och företagskunder har varit mycket stabila i mobilnätet. Figur 1. Abonnemang i mobilnätet tusen abonnemang / /2006 6/ /2007 6/ /2008 6/ /2009 6/ /2010 6/ /2011 6/ /2012 Företagens abonnemang Hushållens abonnemang En liten del av abonnemangen i mobilnätet bygger på ett koncept som liknar fasta telefonabonnemang: abonnemangen har ett telefonnummer som hör till ett fast nät och eventuellt också en prissättning eller ett tjänstesortiment som liknar trådtelefonabonnemang. I slutet av år 2012 fanns det cirka abonnemang av denna typ, dvs. ungefär en fjärdedel mer än året innan. År 2012 fortsatte antalet abonnemang i det fasta telefonnätet att minska. I slutet av året var det sammanlagda antalet abonnemang i det fasta telefonnätet i Finland ungefär 1,1 miljoner. Antalet abonnemang sjönk under året med cirka 18 procent. Antalet abonnemang i det fasta telefonnätet har visat en jämnt sjunkande utveckling sedan år Då fanns det närmare 1,7 miljoner abonnemang. Antalet bredbandsabonnemang i det fasta nätet har hållits relativt konstant på senare år. År 2008 stannade den kraftiga ökningen av antalet abonnemang och antalet började sjunka. Denna trend fortsatte till första halvåret av år Efter detta har antalet abonnemang i det fasta nätet åter ökat något. Före utgången av år 2012 var antalet större än år Förändringarna ryms inom några procent jämfört med nivån år Det är sannolikt att det inte sker betydande förändringar i det totala antalet bredbandsabonnemang inom den närmaste framtiden. De mest betydande förändringarna är kvalitativa och de torde komma till uttryck inom abonnemangstyperna och förbindelsehastigheterna. Den största ökningen bland bredbandsabonnemang i det fasta nätet som genomförts med olika tekniker år 2012 skedde inom fastighets- och husbolagsabonnemang, som ökade med över abonnemang, och kabelmodemabonnemang, som ökade med cirka abonnemang. Det är sannolikt att antalet abonnemang som genomförts med teknikerna i fråga ökar även i framtiden. Investeringarna i optiska fibernät re- 5

6 sulterar i en ökning i antalet s.k. FTTH-abonnemang (Fiber to the home, dvs. abonnentförbindelse av optisk fiber till hemmet) och i antalet fastighets- och husbolagsabonnemang som utnyttjar optiska fibernät. Även om andelen abonnemang som genomförs med DSL-teknik (Digital Subscriber Line, dvs. abonnentförbindelse med ledare av metall) minskar hade cirka 65 procent av bredbandsabonnemangen i det fasta nätet fortfarande genomförts med DSL-teknik vid slutet av Cirka 18 procent var kabelmodemabonnemang och cirka 14 procent fastighets- och husbolagsabonnemang. (Tabell 1) Tabell 1. Antalet bredbandsabonnemang i det fasta nätet per teknik År Bredbandsabonnemang DSL Fastighets- och bostadsbolagabonnemang Kabelmodem Trådlöst (fast) bredband* FTTH Övrigt * trådlösa bredbandsabonnemang till en fast ort (Flash-OFDM, WiMAX och Wlan) Ett bredbandsabonnemang kan användas för att ta emot tv-sändningar med hjälp av IPTV-teknik. För konsumenten är IPTV ett sätt att ta emot tv-sändningar och kan jämföras med mottagning av marksänd tv och kabel-tv. I slutet av år 2012 fanns det IPTV-abonnemang i Finland. Nästan alla av dessa abonnemang tillhörde hushållskunder. Således har cirka 10 procent av hushållen IPTV-abonnemang. IPTV-teknik är en ganska ny teknik på konsumentmarknaden och antalet abonnemang har ökat snabbt, med cirka 34 procent under året. Användning av IPTV kräver ett snabbt fast bredbandsabonnemang som i praktiken klarar en hastighet på minst 10 Mbit/s. Det finns nästan en miljon sådana abonnemang i Finland, varav hushållskunderna har tre fjärdedelar. En grov uppskattning är att en tredjedel av de hushåll som har ett bredbandsabonnemang och teknisk beredskap att ta emot IPTV-sändningar har ett IPTV-abonnemang. Enligt uppgifterna från teleföretagen fanns det sammanlagt kabel-tv-abonnemang i Finland i slutet av år Över 98 procent av abonnemangen tillhörde hushållskunder. Antalet abonnemang har ökat med cirka två procent under året. Cirka 55 procent av hushållen har ett kabel-tv-abonnemang. 6

7 Marknadsandelar I mobilnätet är det förutom abonnemang som enbart används för telefoni- eller dataöverföringstjänster även vanligt med abonnemang som används för både och. Det är svårt att dra gränsen mellan dataöverföring och sporadisk dataöverföring som kompletterar samtals- och meddelandetjänster, och därför granskas marknadsandelarna med hänsyn till det totala antalet abonnemang i mobilnätet. De tre största enskilda aktörerna i mobilnätet är Elisa Abp, TeliaSonera Finland Oyj, DNA Ab. Vid beräkningen av deras marknadsandelar har beaktats antalen abonnemang av serviceoperatörer som ingår i samma koncern. De tre stora mobilnätsoperatörernas sammanlagda andel av abonnemangsmarknaden har redan länge varit 98 procent. Det har inte heller skett några stora förändringar i marknadsandelarna för abonnemangen mellan de tre stora operatörerna jämfört med året innan. Elisa Abp:s marknadsandel var 40 procent, TeliaSonera Oyj:s 34 procent och DNA Ab:s 25 procent. I en granskning över längre sikt har Elisa Abp:s och ännu mer tydligt DNA Ab:s marknadsandelar ökat långsamt medan TeliaSonera Oyj:s marknadsandel har minskat. På det hela taget fördelar sig den snabba tillväxten i antalet abonnemang dock relativt jämnt bland marknadsaktörerna. (Figur 2) Figur 2. Marknadsandelar som baserar sig på antalet abonnemang i mobilnätet 50 % 45 % 40 % 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % 6/ /2006 6/ /2007 6/ /2008 6/ /2009 6/ /2010 6/ /2011 6/ /2012 TeliaSonera Elisa DNA Övriga De bredbands- och telefonitjänster som tillhandahålls i det fasta nätet säljs i allmänhet som separata abonnemang. Utvecklingen av antalet abonnemang för bredbands- respektive telefonitjänster har utvecklats gått åt olika håll. Antalet fasta telefonanslutningar har minskat kraftigt men antalet fasta bredbandsabonnemang har hållits relativt konstant. Därför finns det anledning att även granska marknadsandelarna separat för det fasta nätet. Det finns ett relativt stort antal företag på markaden för telefoni- och bredbandstjänster i Finland. Elisa, TeliaSonera och DNA är de tre största enskilda aktörerna. Därtill har företagen i Finnet-gruppen ihop en stor marknadsandel. Mätt i antalet abonnemang var Elisa Abp och TeliaSonera Oyj tydligt de två största aktörerna på marknaden för bredbandsabonnemang i det fasta nätet år Deras marknadsandelar var cirka 30 procent. DNA Ab:s marknadsandel var 19 procent, Finnet-gruppens sammanlagda marknadsandel var 16 procent och övriga teleföretagens marknadsandel cirka 4 procent. Stora förändringar i marknadsandelarna anknyter till företagsomstruktueringar: Sammanslagningen av en del av företagen i Finnet-gruppen till DNA Ab och aktiebolagets inträde på marknaden år 2007 syns som minskning av Finnet-gruppens marknadsandel, och fusionen av Welho Oy med DNA Ab år 2010 som en ökning av DNA:s markandsandel. Utanför förändringarna med anknytning 7

8 till företagsomstruktureringar har Elisa Abp:s marknadsandel förändrats mest: den har sjunkit från 36 procent i början av 2006 till 30 procent i slutet av Under de kommande åren kan ännu större förändringar ske i teleföretagens marknadsandelar på marknaden för fasta bredbandsabonnemang. Det beror främst på ett övergångsskede från nät med ledare av metall till optiska fibernät. Särskilt de teleföretag som bland de första börjat investera i nya bredbandstekniker kan i fortsättningen stärka sin marknadsandel när det gäller fasta bredbandsabonnemang. Det är sannolikt att förändringarna i marknadsandelarna dock inte sker särskilt snabbt, åtminstone inte till en början, utan de kommer att synas med flera års fördröjning. Större förändringar i marknadsandelarna kan uppkomma på kort sikt främst som följd av företagsomstruktureringarna. (Figur 3) Figur 3. Marknadsandelar som baserar sig på antalet bredbandsabonnemang i det fasta nätet 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 6/ /2006 6/ /2007 6/ /2008 6/ /2009 6/ /2010 6/ /2011 6/ /2012 TeliaSonera Elisa DNA Finnet Övriga Vid granskning av marknadsandelarna för det fasta telefonnätet har den största förändringen skett år 2007 då DNA lösgjorde sig ur Finnet-gruppen. Efter detta har Elisa Abp tydligt trätt fram som den största aktören inom det fasta telefonnätet. Vid en granskning av marknadsandelarna lönar det sig att komma ihåg hur antalet abonnemang i det fasta nätet har utvecklats: antalet abonnemang har minskat med nästan hälften under översiktsperioden. (Figur 4) Figur 4. Marknadsandelar som bygger sig på antalet telefoniabonnemang i det fasta nätet 40 % 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % 6/ /2006 6/ /2007 6/ /2008 6/ /2009 6/ /2010 6/ /2011 6/ /2012 Telia-Sonera Elisa DNA Finnet Övriga 8

9 Dataöverföringstjänster Utbredningen av internetförbindelser har förblivit så gott som oförändrat under de senaste tre åren. Hösten 2012 hade cirka 87 procent av finländarna en internetförbindelse i sitt hushåll. Den största förändringen har skett i andelen användare som har tillgång till både ett bredbandsabonnemang i det fasta nätet och ett dataöverföringsabonnemang i mobilnätet. År 2012 utgjorde sådana användare 21 procent av hushållsanvändarna medan motsvarande andel år 2010 var 10 procent. Andelen användare som endast har tillgång till ett dataöverföringsabonnemang i mobilnätet har på tre år ökat från 20 procent till 26 procent. Andelen användare som använder enbart ett bredbandsabonnemang i det fasta nätet har sjunkit under motsvarande tid från 52 procent till 38 procent. Utifrån dessa siffror tycks det vara så att en dataöverföringsförbindelse i mobilnätet används allt oftare vid sidan av ett bredbandsabonnemang i det fasta nätet. För konsumenterna är en dataöverföringsbindelse i mobilnätet en tjänst som snarare kompletterar än ersätter ett fast bredbandsabonnemang. (Figur 5) Figur 5. Bredbandsabonnemang i privathushåll % 21 % 26 % % 19 % 24 % % 10 % 20 % 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Fast bredband Fast och mobilt bredband Mobilt bredband Annan internetförbindelse eller kan inte säga Användningen av dataöverföringstjänster i mobilnätet har ökat betydligt under de senaste åren. I slutet av år 2012 användes en dataöverföringstjänst mot månadsavgift med cirka 4,8 miljoner abonnemang i mobilnätet och en dataöverföringstjänst som faktureras på andra grunder med cirka 0,9 miljoner abonnemang i mobilnätet. I jämförelse med året innan har antalet månadsavgiftbelagda dataöverföringsabonnemang ökat med en tredjedel medan volymen av dataöverföringstjänster som faktureras på andra grunder har minskat med ungefär en femtedel. I slutet av år 2012 användes en dataöverföringstjänst, eller åtminstone betalades för en sådan, med ungefär 62 procent av abonnemangen i mobilnätet, när motsvarande siffra året innan var cirka 52 procent och i slutet av år 2007 cirka 17 procent. 9

10 Det är sannolikt att antalet dataöverföringsabonnemang i mobilnätet ökar även i framtiden. I något skede kommer vi att ha en situation där nästan varje anslutning i mobilnätet omfattar en dataöverföringstjänst av något slag, på samma sätt som samtals- och SMS-tjänster. Den ökande efterfrågan på dataöverföringstjänster i mobilnätet har lett till en explosionsartad ökning i mängden överförd data. År 2012 överfördes drygt terabit data medan år 2009 överfördes drygt terabit data och år 2007 cirka 500 terabit data. På fem år har mängden överförd data således blivit nästan 200 gånger större och på tre år har den åtminstone sexdubblats. Den relativa ökningen har avtagit varje år, och år 2012 var mängden överförd data en och en halv gång större jämfört med år (Figur 6, 7) Figur 6. Fördelning av abonnemang i mobilnätet på basis av ett dataöverföringsavtal 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 52 % 14 % 13 % 48 % 13 % 17 % 44 % 11 % 21 % 38 % 11 % 26 % 10 % 21 % 22 % 24 % 25 % 0 % 6/ /2011 6/ /2012 Inget dataöverföringsavtal Dataöverföringsavtal av andra slag Begränsad dataöverföring med månadsavgift Obegränsad dataöverföring med månadsavgift Figur 7. Mängden överförd data i mobilnätet per år Terabit

11 Samtidigt som det totala antalet bredbandsabonnemang i det fasta nätet har varierat endast litet har konsumenterna systematiskt övergått till att använda allt snabbare bredbandsabonnemang i det fasta nätet. I slutet av år 2012 hade bara 7 procent av bredbandsabonnemangen i det fasta nätet en nominell överföringshastighet under 2 Mbit/s när samma siffra till exempel i slutet av år 2008 var cirka 40 procent. Andelen snabba förbindelser har ökat mycket kraftigt. I slutet av 2012 hade 60 procent av bredbandsabonnemangen en nominell förbindelsehastighet på eller över 10 Mbit/s. 10 procent av de fasta bredbandsabonnemangen hade en överföringshastighet på 100 Mbit/s eller mer. (Tabell 2) Tabell 2. Fasta bredbandsabonnemang per hastighet År Tidpunkt Under 2Mbit/s 63 % 70 % 40 % 39 % 24 % 12 % 7 % 2Mbit/s - under 4Mbit/s 26 % 17 % 18 % 14 % 26 % 50 % 4Mbit/s - under 10Mbit/s 19 % 26 % 28 % 19 % 10Mbit/s - eller över men under 25Mbit/s 27 % 14 % 26 % 32 % 45 % 9 % 25Mbit/s - under 100Mbit/s 4 % < 1 % 3 % 4 % 5 % 100 Mbit/s eller över 1 % 2 % 4 % 6 % 10 % Bredbandet 2015 Fram till början av 2013 hade Kommunikationsverket beviljat över 8 miljoner euro i stöd för byggande av snabba bredbandsnät på olika håll i Finland. Värdet på de anhängiga stödansökningarna är cirka 41 miljoner euro. Mest stöd har beviljats landskapen Kajanaland, Lappland och Satakunta. Projektet Bredband 2015 syftar till att nästan alla permanenta bostäder samt företagens och de offentliga organisationernas verksamhetsställen (över 99 procent av befolkningen) ligger inom ett avstånd på högst två kilometer från ett optiskt fibernät eller ett kabelnät som klarar en hastighet på 100 Mbit/s. Lagen om stöd för byggande av bredband ändrades I de projekt som har förklarats öppna för ansökan efter lagändringen kan en del av det statliga stödet betalas ut till sökanden redan i samband med stödbeslutet innan det nät som byggs på området har blivit färdigt. Med hjälp av förskottsstödet kan mindre sökande av stöd bättre trygga finansieringen för sin verksamhet under byggnadstiden av nätet. Fram till mitten av maj 2013 hade beloppet av beviljat stöd ökat till över 9,3 miljoner euro medan beloppet av utbetalt stöd för projekt var cirka 3,3 miljoner euro, och anhängiga ansökningar uppgick till ett värde av 50,9 miljoner euro. Samhällsomfattande bredbandstjänster År 2011 ändrades bestämmelserna om samhällsomfattande tjänster på så sätt att funktionshindrade användare ska garanteras samma grundläggande kommunikationstjänster som övriga användare. Statsrådets förordning om minimikraven på allmänna telefonitjänster som tillhandahålls hörsel-, tal- och synskadade trädde i kraft i januari Utifrån regleringen om samhällsomfattande tjänster har varje konsument eller företagskund rätt att få en telefonabonnemang och en ändamålsenlig internetförbindelse till sin permanenta bostad eller verksamhetsställe. Minimihastigheten för en internetförbindelse är nu fastställd till 1 Mbit/s. Abonnemanget ska tillhandahållas till ett skäligt pris och inom skälig tid. Regleringen gäller inte sommarbostäder. Under år 2012 gjorde Kommunikationsverket på uppdrag av kommunikationsministeriet två utredningar om omfattningen av förpliktelsen att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster. Omständigheter som skulle utredas var bland annat om sommarbostäder eventuellt kan inkluderas i skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster. Dessutom övervägde man ur en ekonomisk och teknisk synvinkel om det är möjligt att höja hastigheten på en internetförbindelse som ingår i de samhällsomfattande tjänsterna. För den fortsatta beredningen av ärendena ansvarar kommunikationsministeriet. 11

12 Telefonitjänster I slutet av år 2012 hade bara cirka 14 procent av de finländska hushållen ett telefonabonnemang i det fasta nätet. Andelen hushåll med trådabonnemang har sjunkit snabbt på senare år: ännu år 2007 var andelen hushåll med trådabonnemang nästan 40 procent. Däremot har nästan alla finländare redan länge haft ett abonnemang i mobilnätet. (Figur 8) Figur 8. Telefoniabonnemangens utbredning bland hushåll 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % Mobiltelefon Trådtelefon Antalet samtalsminuter som ringdes från det fasta telefonnätet minskade under år 2012 med drygt 15 procent. Minskningen har alltså fortsatt men avtagit något jämfört med tidigare år. För första gången minskade också antalet samtalsminuter i mobilnätet bland hushålls- som företagskunderna under det andra halvåret Minskningen är liten på årsnivå, under en procent. Även om förändringen är relativt sett liten kan den vara betydande emedan hittills har antalet samtalsminuter i mobilnätet ökat hela tiden. Det återstår att se om det är fråga om en säsongvariation eller en verklig förändring i utvecklingens riktning. Mängden text- och multimediemeddelanden fortsatte att öka Användning av multimediemeddelanden ökade med en fjärdedel jämfört med året innan. Mängden textmeddelanden minskade under det senare halvåret men ökade fortfarande klart på årsnivå. (Tabell 2) Tabell 3. Samtals- och meddelandevolymer År Fast telefonnät Samtalsminuter i det fasta nätet, milj. min Antalet samtal i det fasta nätet, milj. st Mobilnät Samtalsminuter i mobilnätet, milj. min Antalet samtal i mobilnätet, milj. st SMS-meddelanden, milj. st MMS-meddelanden, milj. st

13 Under de senaste åren har antalet samtalsminuter i det fasta nätet minskat och antalet samtalsminuter i mobilnätet ökat ungefär i samma takt. Det totala antalet samtalsminuter summan av alla samtalsminuter som ringts i mobilnätet och i det fasta nätet har hållits konstant. Samtalsminuterna har alltså övergått från det fasta nätet till mobilnätet. Denna balans kommer att förändras om antalet samtalsminuter i mobilnätet inte längre ökar i samma takt som samtalsminuter i det fasta nätet minskar. En del av de sammanlagda samtalsminuterna ersätts av andra kommunikationstjänster, till exempel tjänster som tillhandahålls över bredbandsförbindelser. (Figur 9) Figur 9. Antalet samtalsminuter i det fasta nätet och i mobilnätet miljoner minuter Samtalsiminuter i det fasta nätet Samtalsminuter i mobilnätet Att betala för tjänster På basis av de uppgifter som samlats in från teleföretagens prislistor har priserna på mobilsamtal och textmeddelanden i Finland varit oförändrade under de senaste åren. I allmänhet innehåller de priser som meddelas på teleföretagens prislistor inte tidsbegränsade erbjudanden. Därför syns prisförändringar på prislistorna långsammare än i de priser som konsumenterna betalar. Enligt en konsumentundersökning är ungefär 60 procent av mobiltelefonabonnemangsavtalen sådana som gäller till vidare. Däremot är största delen av de tidsbegränsade avtalen längre än ett år. Uppgifter om andelen s.k. prepaid-abonnemang av alla mobilabonnemang finns tillgängliga från och med år Ett predpaid-abonnemang ingår i statistiken om det har varit i aktivt bruk under de tre senaste månaderna från granskningstidpunkten. Fram till 2009 steg andelen prepaid-abonnemang ungefär till den nuvarande nivån på cirka 10 procent. Under de senaste åren har andelen varit anmärkingsvärt stabil, även om antalet abonnemang i mobilnätet har ökat kraftigt. Nya prepaid-abonnemang har alltså tagits i bruk ungefär i samma takt som andra abonnemang. (Figur 10) 13

14 Figur 10. Andelen prepaid-abonnemang av alla mobilabonnemang 12 % 10 % 8 % 6 % 4 % 2 % 0 % 2/ /2007 6/ /2008 6/ /2009 6/ /2010 6/ /211 6/ /2012 Priserna på samtal i det fasta nätet (samtal från s.k. trådtelefoner) har stigit betydligt. Utifrån listpriserna kostade ett tre minuters lokalsamtal drygt 17 cent år 2012, vilket är nästan en tredjedel mer jämfört med fem år tidigare. Ett 3 minuters fjärrsamtal har återigen stigit med en knapp fjärdedel till knappa 38 cent. Den snabbt sjunkande efterfrågan på taltelefonitjänster i det fasta nätet är en viktig orsak till de stigande priserna. Slutkundpriserna på fasta bredbandsabonnemang sjönk år 2012 mer än året innan. År 2011 sjönk priserna oberoende av dataöveföringshastighet i genomsnitt med en procent. År 2012 sjönk priserna drygt fyra procent. Priserna på abonnemang med en dataöverföringshastighet på 8 och 100 Mbit/s sjönk mest, i genomsnitt med 5 procent. (Figur 11) Figur 11. Listpriserna på fasta bredbandsförbindelser 60 euro/månad Mbit/s 2Mbit/s 8Mbit/s 24Mbit/s 100Mbit/s

15 Kommunikationsverket jämförde i slutet av 2012 de regionala prisskillnaderna för slutkundspriserna på fasta bredbandsabonnemang. Slutkundpriserna sjönk utanför huvudstadsregionen. Priserna sjönk i genomsnitt med 4,5 7 procent medan priserna i huvudstadsregionen låg på samma nivå som år De största prisskillnaderna mellan områdena var mellan huvustadsregionen och det övriga Fastlandsfinland oberoende av dataöverföringshastighet. Även om prisskillnaderna mellan områdena blev mindre under året var priserna på t.ex. förbindelser på 8 megabit till och med 28 procent förmånligare än i huvudstadsregionen. Utanför huvudstadsregionen var prisskillnaden mellan de stora städerna och de övriga kommunerna i genomsnitt inte mer än 1 4 procent. I listpriserna på mobilt bredband har inga betydande förändringar skett på senare år. De största prisförändringarna har sannolikt kommit till uttryck i tjänsteleverantörernas erbjudanden och kampanjer men om sådana samlar Kommunikationsverket inga uppgifter. Den månadskostnad för mobilt bredband som beräknas utifrån uppgifterna om teleföretagens inkomster beaktar erbjudanden och kampanjer. Den beskriver således den genomsnittliga månadskostnaden bättre än listpriserna. På basis av inkomstuppgifterna sjönk månadspriset för mobilt bredband i genomsnitt med 2,50 euro mellan åren 2010 och Det genomsnittliga pris som beräknas utifrån inkomstuppgifterna för år 2012 var ännu inte färdigberäknat då denna översikt publicerades. På basis av den prisuppföljning som gjordes år 2012 var priserna på samhällsomfattande tjänster i praktiken oförändrade jämfört med föregående år. Under år 2012 fick Kommunikationsverket fortfarande förfrågningar om priserna på enskilda abonnemang som omfattas av samhällsomfattande tjänster. I flesta fallen ville kunderna att Kommunikationsverket bedömer skäligheten av de avgifter av engångskaraktär som orsakas av byggande av en förbindelse och som tas ut av kunderna. Skäligheten av byggnadskostnaderna bedömdes även i ett beslut om byn Lismas telekommunikationsförbindelser som fick stor publicitet. Kommunikationsverket gav beslutet i mars Kommunikationsverket övervakar skäligheten av priset på abonnemang inom samhällsomfattande tjänster. Dessutom har Kommunikationsverket till uppgift att övervaka prissättningen av de samhällsomfattande tjänsterna och jämföra den med kommunikationstjänsternas allmänna prisnivå samt bedöma prissättningen av de samhällsomfattande tjänsterna i förhållande till den allmänna konsumentprisnivån och befolkningens allmänna inkomstnivå. Användning av mobiltelefon inom EU Mobilsamtal, textmeddelanden och mobildatatjänster blev billigare inom Europeiska unionen år Prissänkningen baserade sig på Europeiska unionens nya förordning om roaming som bland annat fastställer ett pristak för mobiltjänster inom EU. För första gången gällde pristaket också konsumentpriserna för mobildata. Från och med den 1 juli 2012 var pristaket för slutkunderna inom EU 0,36 euro per minut / samtal från utlandet 0,10 euro per minut / samtal mottaget utomlands 0,11 euro / textmeddelande från utlandet 0,86 euro per megabyte / mobildata använd utomlands (inklusive skickat eller mottaget multimediemeddelande ) Det är teleföretagens skyldighet att erbjuda sina kunder en tjänst för kostnadstak på minst cirka 60 euro som garanterar att konsumtionen av mobildata (med undantag av multimediemeddelanden) inte, utan kundens medgivande, överstiger ett visst kostnadstak. Tjänsten förbättrar konsumenternas möjligheter att kontrollera kostnaderna för användning av mobildatatjänster under resor utomlands. Ifall värdnätsoperatören godkänner en övervakning av konsumtionen i realtid, skulle kostnadstaket omfatta från och med den 1 juli 2012 även konsumtionen av mobildatatjänster utanför EU. Nedladdning av e-post, webbplatser, foton eller filmer till mobiltelefonen, eller till annan mobilutrustning, är exempel på mobildatatjänster. Teleföretagen informerar kunderna om priserna på samtal, textmeddelanden och datatjänster med automatiska prismeddelanden när kunderna reser utomlands. Den nya förordningen om romaning främjar så småningom konkurrensen på marknaden. Förutom att pri- 15

16 serna på de mobiltjänster som har trätt i kraft sjunker har teleföretagens kunder från och med möjlighet att separat köpa roamingtjänster av ett konkurrerande företag. Enligt den nuvarande modellen skaffar teleoperatörens kund såväl tjänster som används i Finland som utländska roamingtjänster av det egna teleföretaget. Regleringen av roamingtjänster fortsätter ända till år 2022 i enlighet med den förordning som trädde i kraft den 1 juli Kommunikationsverket övervakar regelbundet att förpliktelserna följs i Finland. Teleföretagen följde de ålagda skyldigheterna bra även år Genom gemensamma bestämmelser för EU har man sedan sommaren 2007 ingripit i de höga priserna för användningen av mobiltelefon under resor inom unionen på grund av tjänsternas gränsöverskridande karaktär. Till följd av regleringen har roamingpriserna sjunkit avsevärt under denna tid. Därtill har regleringen ökat kundernas medvetenhet om tjänstepriserna. Grossistpriser Utbudet och användningen av dataöverföringstjänster främjas med hjälp av olika åtgårder av statsförvaltningen. En av de viktigaste åtgärderna är förhandsreglering av kommunikationsmarknaden som främjar uppkomsten av en sund konkurrens på marknaden. Konsumenterna ser sund konkurrens på marknaden i form av lägre priser, högklassiga och nya tjänster samt en ökning av utbudet. Förhandsregleringen gäller bara de främsta problemen på marknaden som förhindrar uppkomsten av sund konkurrens. I fråga om dataöverföringstjänster gäller förhandsregleringen bara de grossistprodukter som teleföretagen hyr ut till varandra. Med hjälp av dessa produkter kan teleföretagen erbjuda tjänster till konsumenter och företagskunder. I slutet av år 2012 förändrades förhandsregleringen av denna grossistmarknad väsentligt då Kommunikationsverket skärpte de skyldigheter som ålagts stora teleföretag. Samtidigt lindrade ämbetsverket de skyldigheter som har ålagts små företag. Som en följd av de strängare skyldigheterna förväntas att grossistpriserna sjunker, vilket redan har synts i några teleföretags prislistor. De lägre grossistpriserna ger nya aktörer möjlighet att erbjuda tjänster för konsumenter och företagskunder. Till följd av detta finns det ett allt större utbud för konsumenter och företagskunder på detaljmarknaden, och då konkurrensen ökar kan man också anta att de priser som konsumenterna och företagskunderna betalar blir lägre. Det partiella upphävandet av ålagda skyldigheter är i sin tur ett bevis på att förhandsregleringen på marknaden har fungerat och att marknaden delvis har utvecklats mot en sund konkurrens. 16

17 Innehållstjänster Enligt en konsumentundersökning använder en allt större majoritet av finländarna internet för informationssökning (95 procent) eller e-tjänster (93 procent). Över hälften av finländarna använder sin internetförbindelse också för att hålla kontakt, titta på television och lyssna på musik. På det hela taget förändrades användningen av internet inte mycket år 2012 jämfört med föregående år. Nyheter följs allt oftare via internet. År 2011 följde 32 procent av finländare nyheter via internet medan motsvarande siffra ett år senare var hela sex procentenheter högre. Något fler hushåll än tidigare lyssnade på musik och tittade på video och television år Enligt undersökningen utnyttjades internetförbindelser däremot något mindre än tidigare för distansarbete och studier. (Figur 12) Figur 12. Internets användningsändamål på fritiden Informationssökning Elektronisk ärende hantering Kommunikation Lyssna på musik Titta på videor eller television Distansarbete eller studier Ladda ned stora filer Spela datorspel 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % På basis av konsumentundersökningen skulle majoriteten av finländarna (54 procent) titta mer på video och tv via internet om de hade en snabbare internetförbindelse. Ungefär en tredjedel skulle ladda ned program eller andra stora filer från internet. Under de senaste åren har nya tjänster som utnyttjar snabba internetförbindelser kommit in på marknaden. Den stora allmänheten blev medveten särskilt on beställvideotjänster (VoD) hösten 2012 då de internationella tjänsterna Viaplay, Netflix och HBO Nordic etablerade verksamhet även i Finland. Dessa tjänster erbjuder filmer och tv-serier också i högupplösningsformat. Exempel på andra tjänster som förutsätter snabba förbindelser är molntjänster som passar både företagsvärlden och hushållen. Med hjälp av molntjänster såsom Microsoft Skydrive och Apple icloud är möjligt att dela och arbeta med filer smidigt med olika terminalutrustningar. Hösten 2012 utnyttjade ungefär en fjärdedel av finländarna webblagringstjänster eller använde dataprogram via internet. Tablet-utrustningar har ökat kraftigt i popularitet. Detta har i sin del sänkt skillnaden mellan konventionella bordsdatorer avsedda för hemmabruk och mobilutrustningar. Det är viktigt för många användare att ha tillgång till samma uppgifter, oberoende av plats och utrustning. Användning av molntjänster förutsätter tillgång till en mobil bredbandsförbindelse som är ständigt öppen. Därför kan en användare använda flera olika snabba internetförbindelser. Användning av internettjänster blir vanligare, vilket också syns i antalet domännamn. Antalet gällande FI-domännamn har fortsatt att öka ganska stadigt under de senaste åren. År 2012 slog fi-domännamn ett nytt rekord då antalet beviljade domännamn uppgick till stycken. I slutet av året fanns det redan över gällande fi-domännamn. Av alla domännamn 17

18 innehas cirka 13 procent av privatpersoner och 80 procent har reserverats för företagsbruk. Det är Kommunikationsverket som beviljar domännamnen men du kan skaffa ett domännamn även via över ett tusen tjänsteleverantörer. Televisions- och videotjänster Enligt en konsumentundersökning som Kommunikationsverket låtit göra är det vanligaste sättet att följa audiovisuellt innehåll genom att se på tv i realtid. Mängden har sjunkit något jämfört med föregående år. År 2012 tittade cirka 80 procent av konsumenterna på AV-innehåll på television i realtid, medan motsvarande siffra år 2011 var 84 procent. Att titta på korta videoklipp har blivit mycket populärt jämfört med de senaste åren. I vissa åldersgrupper är det faktiskt mer populärt att titta på webbvideo av detta slag än att titta på television. Bland konsumenterna är det också populärt att titta på televisionsprogram i efterskott efter att de spelats in (53 procent) och att titta på t.ex. filmer eller motsvarande innehåll via internet eller externa inspelningar (såsom DVD-filmer) (54 procent). (Figur 13) Figur 13. Olika sätt att titta på AV-innehåll På TV i realtid Videoklipp via internet TV-program e.d. via internet TV, tidsförskjutning Från externa inspelningar 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % 2012, n= , n= , n=4704 Ålder inverkar mycket på vilket sätt man tittar på audiovisuella innehåll. Ungdomarna utnyttjar internet mer än äldre personer. Ungdomarna använder också mer externa inspelningar. Ungdomarna använder mobilutrustningar och tablet-datorer för att följa audiovisuella innehåll mer än äldre generationer. Åldern inverkar också på vilka programtyper man tittar på. Enligt konsumentundersökningen är nyheter, aktualiteter, dokumentärer och faktaprogram som man följer via television under sändningstiden då man blir äldre åriga följer ivrigast serier genom att spara eller spela in dem. På andra sidan följer den äldre generationen nyheter och aktualiteter flitigt också på internet. (Figur 14) 18

19 Figur 14. Olika sätt att titta på AV-innehåll, per åldersklass 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % På TV i realtid TV, tidsförskjutning Televisionsprogram e.d. via internet (på datorn) Videoklipp via internet (på datorn) Innehåll som spelats in på datorns hårddisk Från externa inspelningar under 25 år år år år år 65 år och över Konsumenterna tittar aktivt också på televisionsprogram på internet och använder olika videotjänster, såsom Youtube, Vimeo eller Dailymotion. Enligt konsumentundersökningen hade tre av fyra personer som följer audiovisuella innehåller på internet utnyttjat videotjänster. Nyhetssidor eller -tjänster utnyttjades också aktivt och över hälften av dem som svarade på undersökningen sade att de hade följt tjänster som t.ex. tidningar och kvällstidningar erbjuder. Sammanlagt 14 procent av svarspersonerna som hade tittat på audiovisuella innehåll på internet hade också köpt sådana tjänster under det senaste året. Antalet hade minskat något sedan Oftast hade konsumenterna köpt en enskild film och ungefär var femte hade skaffat sig en rätt att titta på ett enskilt sportevenemang eller något slags sportpaket. Undersökningen visar att de konsumenter som redan tittar på audiovisuella innehåll via internet dock är inte beredda att betala för audiovisuella innehållstjänster, även om de skulle få ett bättre kanalutbud eller bättre bildkvalitet jämfört med det avgiftsfria innehållet. 19

20 Televisionskanaler Tv-avgifterna upphörde i slutet av år 2012 och från början av år 2013 finansieras Rundradions verksamhet med en Yle-skatt. Kanalknippena i den riksomfattande antennätet ändrades något år SuomiTV blev Fox-kanalen då Fox International Channels köpte upp SuomiTV:s moderbolag Family Channels. Kanalknippena förändras med jämna mellanrum eftersom kanalerna kan t.ex. byta platser eller namn. Ett gott exempel är före detta Canal+ som nuförtiden heter C More. Det skedde inga andra stora förändringar i kanalknippena. År 2011 beviljades flera koncessioner som är i kraft till slutet av år Kanalknippena F och G, som tillhör Anvia, hade ingen programverksamheten år 2012 och därför är kanalknippena utan programinnehåll. Gällande betal-tv-leverantörer skedde några förändringar under året då TV Viihde, en av de tre betal-tv-leverantörerna, upphörde med sin verksamhet. I Finland finns för närvarande två betal-tv-leverantörer: DNA och Plus TV. (Figur 15) Figur 15. Riksomfattande kanaler i antennätet enligt kanalknippen A Digita YLE TV1 YLE TV2 YLE FST YLE Teema MTV3 AVA Fox B Digita MTV3 Nelonen Sub LIV MTV3 MAX MTV Jr/ Leffa URHOtv C Digita TV Viisi C More First C More Series MTV3 Max Sport 1 MTV3 Max Sport 2 Disney Channel 4 Pro 1 4 Pro 2 D Digita Mobil-tv (DVB-T2) E Digita Eurosport MTV3 Fakta MTVn Discovery Nickelodeon Nelonen Maailma Nelonen Kino/ Perhe Jim Kutonen F G VHF A DNA YLE HD MTVn HD MTV3 HD Disney XD Disney Playhouse VHF B DNA Animal Planet HD 4 Pro 1 HD C More First HD VHF C DNA MTV3 Max Sport1 HD 4 Pro 2 HD Nelonen Kino Nelonen Maailma Nelonen Perhe URHOtv National Geographic Eurosport Showtime Discovery Fritt mottagbart (standard-tv) Betal-tv (standard-tv) Betal-tv (HDTV) 20