Riskfylld alkoholkonsumtion bland äldre Resultat från en svensk befolkningsundersökning

Transkript

1 MARGARETA LINDÉN-BOSTRÖM CARINA PERSSON MATS BERGLUND Alkohol och äldre Riskfylld alkoholkonsumtion bland äldre Resultat från en svensk befolkningsundersökning Inledning Antalet och andelen äldre i befolkningen ökar i de nordiska länderna. Dagens 60-åringar har vuxit upp i en betydligt mer alkoholliberal miljö än tidigare generationer. Många av dem kan förväntas behålla sina alkoholvanor högre upp i åldrarna. Vad detta betyder i ett längre perspektiv vet vi föga om. För svenskt vidkommande visar statistiken emellertid att antalet sjukhusvårdade för alkoholförgiftning har ökat under senare tid bland äldre (Socialstyrelsen 2009). Detsamma gäller för avlidna i alkoholrelaterade diagnoser. Befaras kan därför en fortsatt ökning av alkoholrelaterade skador med stigande hälso- och sjukvårdskostnader som följd. Ungdomars alkoholvanor har sedan länge varit föremål för kontinuerliga undersökningar. Sämre ställt har det varit med uppföljningar bland äldre. Det är först under senare år som uppgifter samlats in också för de äldre åldersgrupperna. I NAD-publikationen om äldre och alkohol (Jyrkämä et al. 2008) konstateras inledningsvis att forskningsintresset hittills mest varit inriktat på hur alkohol inverkar på den åldrande kroppen och inte på alkoholbrukets omfattning. A B S T R A C T M. Lindén-Boström & C. Persson & M. Berglund: Risk consumption of alcohol among older people results from a Swedish population study AIM The aim of this study was to describe risk consumption of alcohol among older people and relate it to living conditions, health behaviour, social support and health. METHOD We used data from Life & Health 2008, a postal questionnaire to inhabitants aged in 55 municipalities in central Sweden. The study population included respondents aged and respondents aged The overall response rate was almost 60 per cent, a figure that differed between age groups with the highest rate, >70 per cent, among respondents aged The first three questions in the AUDIT questionnaire were used to estimate risk consumption. They were also analysed separately to describe different patterns of alcohol consumption. RESULTS In the age group, 2.7 per cent of men and 1.9 per cent of women could be defined as risk consumers of alcohol. In the age group, the corresponding figure is less than 1 per cent for both sexes. Risk consumption is related to high education, smoking, use of snuff, physical inactivity, psychological distress and use of tranquilisers. CONCLUSION Targeted preventive strategies need to be developed to tackle risk consumption among older people. KEYWORDS Older people, alcohol consumption, AUDIT, Sweden N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

2 Alkoholkonsumtionen sjunker successivt med stigande ålder både hos kvinnor och män efter års ålder då konsumtionen är som högst. Den årliga konsumtionen enligt SoRAD:s mätningar (Bohman et al. 2007) var ,7 liter 100 % alkohol hos kvinnor och 4,7 liter hos män över 65 års ålder. Motsvarande siffror i års åldern var 3,3 liter respektive 7,3 liter. Som jämförelse kan nämnas att konsumtion av en liter vin i veckan innebär en årskonsumtion på 4,2 liter 100 % alkohol. Ett annat mått är intensivkonsumtion. Detta innebär att dricka fem standardglas alkohol vid ett tillfälle (motsvarar en flaska vin) hos män och fyra standardglas hos kvinnor. Intensivkonsumtion minst en gång i veckan rapporteras av 0,3 % av kvinnorna och 3,5 % av männen över 65 år enligt SoRAD:s mätning. Motsvarande siffror i den yngre åldersgruppen var 8,5 % och 20,4 % hos kvinnor respektive män. Enligt Statens folkhälsoinstitut (2009) var andelen åringar med riskabla alkoholvanor 1 % bland kvinnor och 5 % bland män år Riskabla alkoholvanor är ett kombinerat mått av de tre första frågorna i AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) och en fråga om berusning (Boström & Nyqvist 2008). Andelen som berusar sig mer än en gång per månad uppvisar samma förhållande. För mer frekvent berusningsdrickande, två eller flera gånger i månaden, var andelen 4 % bland männen och noll bland kvinnorna. Andelen som inte druckit alls under de senaste 12 månaderna var 19 % för män respektive 34 % för kvinnor. Uppenbarligen sjunker alkoholkonsumtionen med stigande ålder. Berusningsdrickandet minskar mest men totalkonsumtionen minskar också. Vad gäller totalkonsumtionen bör dock observeras att män över 65 år dricker mer alkohol än unga kvinnor. Vi saknar uppgifter från Sverige vad gäller alkoholkonsumtionen i olika åldersklasser efter 65 års ålder. Skillnader förekommer sannolikt i alkoholkonsumtionen mellan individer som är 65 år och 80 år gamla men vi vet inte hur stora dessa är. I en finsk studie av Sulander (2005) framkom att 15 % av männen och 5 % av kvinnorna över 65 år 2001 rapporterade högkonsumtion, vilket definierades som åtta enheter alkohol per vecka för män och fem för kvinnor. Andelen högkonsumenter fördubblades från 1985 till Internationellt finns en del uppgifter. Från Australien rapporteras att i åldersgruppen år dricker 8 % av kvinnorna och 23 % av männen mer än två standardglas om dagen (motsvarar två glas vin), i gruppen år är motsvarande siffror 6 % och 21 % och i gruppen 80 år 2 % och 12 % (NIAAA 1998). I Australien är gränsen för riskfylld alkoholkonsumtion två standardglas om dagen. En klar minskning av riskfylld alkoholkonsumtionen sker således först efter 80 års ålder. Beror detta på att allt fler slutar dricka på grund av sjukdom och åldrande eller dricker man mindre vid varje konsumtionstillfälle? I rapporten från Australien rapporteras också hur många som dricker alkohol. I åldersgruppen år är det 72 % av kvinnorna och 82 % av männen, i gruppen år 62 % respektive 77 % och i åldersgruppen 80 år 59 % respektive 61 %. Således förklaras minskningen efter 80 års ålder både av att fler slutar dricka och att man dricker mindre vid varje konsumtionstillfälle. 400 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

3 I en studie från USA studerades riskfylld alkoholkonsumtion hos dem över 65 års ålder (Merrick et al. 2008). I USA används lägre gränser för riskfylld alkoholkonsumtion i denna åldersgrupp än i Europa. Riskfylld alkoholkonsumtion definieras som mer än 30 standardglas eller mer än tre standardglas vid ett konsumtionstillfälle under en typisk månad. Två tredjedelar angav ingen alkoholkonsumtion under en typisk månad, 26 % rapporterade alkoholkonsumtion som ej översteg riskvärdena och 9 % konsumtion som översteg riskvärdena. Lika hög andel överskred den rekommenderade månadsmängden och den rekommenderade mängden vid ett konsumtionstillfälle. En tredjedel av riskkonsumenterna överskred både rekommenderade mängder för månadskonsumtion och enstaka konsumtionstillfälle. Riskfylld alkoholkonsumtion minskade med stigande ålder. I åldersgruppen år rapporterade 13 % riskfylld alkoholkonsumtion, i gruppen år 8,7 % och i gruppen 81 år och äldre 4,9 %. Andelen individer som inte dricker alkohol är betydligt högre i USA än i Australien. Andelen riskkonsumenter är ungefär lika stor men det bör observeras att gränserna i Australien är betydligt högre och att någon jämförelse därför inte kan göras. I USA rekommenderas lägre gränser för riskfylld alkoholkonsumtion hos äldre jämfört med hos yngre. Orsaken till detta är att individen blir känsligare för alkohol med stigande ålder. Promillehalten blir högre efter samma alkoholkonsumtion, den generella alkoholpåverkan blir större och nedsättning av olika funktioner blir mer uttalad. Av denna orsak har riskkonsumtion definierats som konsumtion av mer än ett standardglas alkohol om dagen både för män och kvinnor. I de flesta europeiska länder används emellertid samma gränser för yngre och äldre individer, för män över 65 år mer än två standardglas om dagen. Lang et al. (2007) genomförde en studie för att studera vilken av dessa gränser som var mest optimal för att förutsäga skada och funktionsnedsättning män från USA och England som var över 65 år gamla följdes under 4 5 år. I USA drack 10,6 % och i England 28,6 % mer än ett standardglas om dagen. Nedsättning av dagliga aktiviteter, kognitiv dysfunktion och mortalitet mättes. Sämst förlopp hade de som inte drack alkohol. I den gruppen finns många med somatiska sjukdomar och som av denna anledning slutat dricka alkohol. Förloppet mellan de som drack 0 1 standardglas, 1 2 standardglas och mer än två standardglas skiljde sig inte åt. Den konsumerade alkoholmängden hade inget samband med förloppet hos dem som var över 65 år. Positiva effekter av lätt till måttlig alkoholkonsumtion har rapporterats vad gäller koronar hjärtsjukdom, ischemisk stroke, typ 2 diabetes och demens. Dessa effekter kanske balanserar de välkända negativa effekterna av hög alkoholkonsumtion. Denna studie stödjer inte införandet av en lägre gräns för äldre. I Sulanders studie (2005) fann man däremot ett u-format samband mellan konsumtionsnivåer och funktionsnedsättning som nådde signifikant nivå för män men inte för kvinnor. Likartade fynd har rapporterats av Oslin (2000). I den här studien presenterar vi resultat från Liv & hälsa-undersökningen som genomfördes i fem mellansvenska län under Syftet är att beskriva riskfylld alko- N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

4 holkonsumtion bland äldre och att relatera den till livsvillkor, levnadsvanor, socialt stöd och hälsa. Det är inte helt givet vilka som ska betraktas som äldre. I den internationella litteraturen är det vanligt att dra en gräns vid 60 år. I den här studien dras gränsen vid 65 år eftersom det är den ordinarie pensionsåldern i Sverige. Material och metod QQPopulation och urval Resultaten grundar sig på undersökningen Liv & hälsa som genomfördes våren 2008 i Södermanlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län. Undersökningsområdet omfattar 55 kommuner med drygt en miljon invånare i åldern år. Bland dessa fick slumpmässigt valda personer möjlighet att besvara en postenkät. Stratifiering efter kön och ålder genomfördes i alla områden utom Sörmland. Stratifiering efter kommun gjordes på hela urvalet. Datainsamlingen avslutades efter tre påminnelser. Enkätsvaren har kompletterats med data från Registret över totalbefolkningen (RTB). Det gäller bl.a. uppgifter om kön, ålder, födelseår och födelseland. Från Statistiska centralbyråns (SCB:s) utbildningsregister har uppgifter om utbildningsnivå hämtats. I de fall där registeruppgifter saknats har den självrapporterade utbildningen använts. Urvalspersonerna informerades via enkätens följebrev om att uppgifter om kön, ålder, utbildningsnivå, yrke och födelseland från svenska officiella register skulle föras samman med deras svar för den händelse att de svarade på enkäten. Genom detta ansågs respondenterna ge sitt informerade samtycke. QQSvarsfrekvens och bortfall Totalt svarade personer, vilket ger en svarsfrekvens på närmare 60 procent för hela materialet. I de äldre åldersgrupperna var dock svarsandelarna betydligt högre, i flertalet fall över 70 %. Kvinnornas svarsfrekvens är i åldern år generellt sett bättre än bland männen. I åldersgruppen år råder dock det omvända förhållandet. För att korrigera för olika urvalsproportioner och bortfallsskevhet har kalibreringsviktning använts (Särndal et al. 2005). Principen bygger på att utnyttja s.k. stark hjälpinformation om individerna för att kalibrera vikterna så att ett kalibreringsvillkor uppfylls. Den hjälpinformation som används är olika typer av registervariabler. Särndal m.fl. anger tre olika villkor för att kalibreringsansatsen ska vara framgångsrik för att reducera bortfallsskevheten. Hjälpvariablerna ska: samvariera med svarsbenägenheten, samvariera med viktiga redovisningsvariabler samt identifiera de viktigaste redovisningsgrupperna. De hjälpvariabler som används vid framtagande av kalibreringsvikter i denna undersökning är: kön, ålder, geografisk indelning, utbildningsnivå, födelseland, invandringsår, sysselsättning och Standard för svensk yrkesklassificeringskod (SSYK-kod). Viktningen används vid beskrivning av hur olika alkoholmått fördelar sig i populationen över hela åldersintervallet år (figur 1 och 2) samt vid beskrivning av konsumtionsgrupper av alkohol enligt AUDIT bland personer år (tabell 1). I övrigt, vid jämförelser av samband mellan olika faktorer för riskkonsumenter av alkohol respektive ej riskkonsumenter, används oviktade data (tabell 2 5). 402 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

5 Det partiella bortfallet är som högst 4,6 % på de enskilda frågor som används i analysen. Det är möjligt att riskkonsumtion underskattas något. Alkoholfrågan berör ett s.k. känsligt ämne och svarsbenägenheten på alkoholfrågorna kan antas vara lägre bland dem som är riskkonsumenter av alkohol. QQStatistisk metod Inledningsvis beskrivs konsumtionsmönster i populationen dels i hela befolkningen år, dels hos den äldre befolkningen år. Denna beskrivning grundas på respektive individer som svarat på enkäten och de frågor om alkohol som beskrivningen avser. För att studera skillnader har exakt Chi2-test alternativt Fishers exakta test använts. Antalet individer som ingår i den analysen varierar från till beroende på de olika frågor som ingår i jämförelsen. Trots detta omfattande material är det få svarande i åldersgruppen år som är riskkonsumenter. I de fortsatta analyserna används multivariat logistisk regression med metoden enter där faktorer som beskriver livsvillkor, levnadsvanor, socialt stöd och hälsa inkluderats hierarkiskt i analysen. I de logistiska regressionsanalyserna för kvinnor respektive män i åldersgruppen år ingår individer som svarat på samliga frågor som ingår i regressionsanalyserna. Alla beräkningar har utförts med hjälp av SPSS 17. QQ Variabler Frågeformuläret var omfattande och i den här analysen har frågor som berör områdena hälsa, vård och läkemedel, levnadsvanor, socialt stöd och ekonomi använts. Det är frågor som kan tänkas ha såväl direkt som indirekt samband med riskkonsumtion av alkohol utifrån vad som finns beskrivet i litteraturen. Frågorna har i analysen strukturerats efter ordningen alkoholvanor, livsvillkor, levnadsvanor, socialt stöd och hälsa. De flesta frågor har dikotomiserats för att inte få för litet antal i enskilda celler. Alkoholvanor Riskkonsumtion: Med hjälp av de tre första frågorna i AUDIT (Acohol Use Disorders Identification Test) har riskkonsumtion beräknats (Saunders et al. 1993; Bergman et al. 1998; Bergman & Källmén 2000). Detta sätt att bedöma riskkonsumtion av alkohol har under flera år använts i svenska befolkningsundersökningar (Boström & Nyqvist 2008). Ett index beräknas utifrån hur ofta och hur mycket vid ett vanligt tillfälle samt hur ofta en större mängd dricks vid ett och samma tillfälle. Indexet kan anta värdet Kvinnor som har 6 12 poäng och män med 8 12 har klassats som riskkonsumenter. De tre AUDIT- frågorna har även använts här som enskilda mått för att beskriva alkoholvanorna. Frekvent alkoholkonsumtion: Den första frågan är ett frekvensmått och lyder Hur ofta har Du druckit alkohol under de senaste 12 månaderna?. De som dricker 2 3 gånger per vecka eller oftare har definierats som frekventa alkoholkonsumenter. Minst 3 4 glas: Den andra AUDIT- frågan är en form av kvantitetsmått Hur många glas dricker Du en typisk dag då Du dricker alkohol?. Exempel ges för vad som avses med glas. De som dricker 3 4 glas eller fler har sammanförts till en grupp. N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

6 Intensivkonsumtion: De som svarat varje månad eller oftare på frågan Hur ofta dricker du sex glas eller fler vid samma tillfälle har definierats som intensivkonsumenter. Livsvillkor Till livsvillkoren räknas demografiska och socioekonomiska förhållanden. Ålder och kön: All redovisning sker uppdelat på kön och ålder. I sambandsanalyserna har åldersvariabeln delats in i tre kategorier, år, år respektive år. Dessa motsvarar i stort tiden närmast före pensionering, efter pensionering och äldre äldre. Födelseland: För att undvika alltför små svarsgrupper har samtliga svarande med födelseland utanför Norden slagits samman till en grupp. Variabeln födelseland har därför endast tre grupper, nämligen födda i Sverige, övriga Norden samt utanför Norden. Familjesammansättning: Detta är en konstruktion utifrån en fråga om man bor tillsammans dels med någon annan vuxen, dels helt eller delvis med barn, egna eller andras, under 18 år. Utifrån dessa frågor har två grupper konstruerats där den ena består av ensamboende och den andra av personer som delar boende med make/maka/sambo/partner, annan vuxen eller barn under 18 år. Utbildning: Till förgymnasial utbildning räknas de individer som har som högsta utbildning grundskola, folkskola, realskola eller liknande utbildning om högst nio år. Gymnasial utbildning omfattar dem med upp till tre års avslutade gymnasiestudier. Gruppen med eftergymnasial utbildning är tämligen heterogen eftersom den omfattar såväl mycket långa akademiska utbildningar som mer yrkesinriktade sådana. Boende: Här ingår kategorierna att äga respektive att hyra sin bostad. Ekonomi: De som svarat att de under de senaste 12 månaderna aldrig haft svårt att klara löpande utgifter såsom till exempel hyra och avbetalningar jämförs med dem som minst en gång haft sådana problem. Levnadsvanor Rökvanor: För att mäta rökvanor användes frågan Röker du? med svarsalternativen: Nej, jag har aldrig vanerökt, Nej, jag har slutat röka, Ja, jag röker någon gång ibland samt Ja, jag röker dagligen. Alternativen har dikotomiserats så att dagligrökarna jämförs med övriga. Snusvanor: Svarsalternativen har dikotomiserats så att de som aldrig vanesnusat, har slutat snusa respektive snusar någon gång ibland utgör en grupp och de som snusar dagligen den andra. Fysisk aktivitet: Detta mättes med frågan Hur mycket rör du dig eller anstränger dig kroppsligt på fritiden? Försök att uppskatta ett genomsnitt för de senaste 12 månaderna. Svarsalternativen var Lite motion (promenad, cykling eller annan lättare rörelse mindre än 2 timmar i veckan), Måttlig motion (promenad, cykling eller annan lättare rörelse minst 2 timmar i veckan); Måttlig regelbunden motion (regelbunden motion 1 2 gånger per vecka i minst 30 minuter per tillfälle omklädd för löpning, tennis, cykling, motionsgymnastik eller liknande pulshöjande fysisk aktivitet); Regelbunden motion eller träning (motion, träning eller täv- 404 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

7 ling i någon lagidrott, löpning, cykling, motionsgymnastik eller liknande fysisk aktivitet minst 3 gånger i veckan under minst 30 minuter per tillfälle). De som angav alternativet Lite motion jämförs med övriga. Socialt stöd Personligt stöd: Detta har definierats utifrån en fråga om tillgång till personer i omgivningen som kan ge stöd i händelse av personliga problem eller kriser i livet. Frågan har dikotomiserats så att de som svarat helt säkert eller troligen är en grupp och den andra gruppen består av dem som svarat förmodligen inte eller nej. Nedlåtande behandlad: De som svarat att de under de senaste tre månaderna minst en gång har upplevt att någon behandlat dem på ett nedlåtande sätt. Jämförelsegrupp är de som inte blivit nedlåtande behandlade. Föreningsaktivitet: De som deltagit i aktiviteter eller gått på möten i någon grupp, organisation, förening eller samfund fördelat på tolv olika alternativ har definierats som föreningsaktiva och övriga som inte föreningsaktiva. Kritisk livshändelse: Respondenter som svarat att de under de senaste två åren varit med om att förlora en nära anhörig genom dödsfall, själv haft en allvarlig sjukdom, haft anhörig med allvarlig sjukdom, separerat från make, maka eller sambo, blivit uppsagd eller avskedad från arbetet eller varit med om annan smärtsam eller kritisk händelse har definierats som att de varit med om en kritisk livshändelse. Hälsa Allmänt hälsotillstånd: Självskattad hälsa mättes med hjälp av frågan Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?. Utifrån svarsalternativen har tre grupper skapats Dåligt och Mycket dåligt, Varken bra eller dåligt, Bra och Mycket bra. Psykiskt välbefinnande: General Health Questionnaire 12 (GHQ12) är ett frågebatteri med 12 frågor som avser att indikera psykiskt välbefinnande och mäter psykiska reaktioner på påfrestningar (Goldberg & Williams 1988; McDowell & Newell 1996). Tre eller fler negativt laddade svar har klassats som nedsatt psykiskt välbefinnande. Indexet kan anta värden mellan 0 och 12. Olycksfall: De som svarat att de under de senaste tolv månaderna råkat ut för olycksfall en eller flera gånger och som lett till att de sökt vård eller tandvård har kategoriserats som en grupp och de som svarat nej på frågan som en. Läkemedelsanvändning: De som har använt receptbelagda sömnmedel och/ eller lugnande medel under de senaste två veckorna har definierats som läkemedelsanvändare. QQAlkoholvanor bland äldre Även om huvudbudskapet i denna artikel handlar om äldres riskfyllda alkoholvanor är det av intresse att visa på de skillnader som finns mellan olika åldersgrupper för de mått på alkoholvanor som vi har använt. Majoriteten inom samtliga åldersgrupper mellan år är alkoholkonsumenter i någon form (figur 1 och 2) undantaget åriga kvinnor med 44,9 %. Andelen icke-konsumenter, d.v.s. de som inte druckit alkohol alls un- N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

8 % eller fler glas/gång Konsumenter Konsumenter 2 dagar/vecka eller oftare 3 eller fler glas/gång Intensivkonsumtion minst 1 gång/månad Riskkonsumtion enligt AUDIT Ålder Figur 1. Olika alkoholmått bland kvinnor år. der de senaste 12 månaderna håller sig på en tämligen jämn nivå bland både kvinnor och män från 18 års ålder och upp till 65 år. Mellan 12,4 och 17,7 % för kvinnorna och mellan 13,8 och 9,2 % för männen. Förutom i åldersgruppen år är andelen icke-konsumenter störst bland kvinnorna. Efter 65 årsåldern stiger andelen som inte dricker alkohol i båda könen men även skillnaden dem emellan ökar och i den äldsta gruppen år är andelen icke-konsumenter 20 procentenheter högre bland kvinnorna. Mönstret för hur kvinnor och män i olika åldersgrupper brukar alkohol visar på stora likheter även om nivåerna kan skilja sig åt (figur 1 och 2). Andelen som dricker alkohol minst två gånger per vecka ökar successivt t.o.m. 64 års ålder både för kvinnor och män, för att därefter minska. Det är ändå inte försumbara andelar i den äldre befolkningen som anger att de dricker alkohol två eller fler gånger i veckan; 8 % bland kvinnliga åringar och 18,6 % bland manliga dito. Att dricka minst tre glas vid ett typiskt dryckestillfälle är mycket vanligt bland de yngre alkoholkonsumenterna men minskar betydligt med stigande ålder. Trots det är det bland åringarna drygt 20 % av kvinnorna och 45 % av männen som dricker tre eller fler glas varje gång. I den äldsta gruppen är motsvarande andelar 5 respektive 13,5 %. Intensivkonsumtion d.v.s. att dricka sex glas eller fler vid samma tillfälle minst en gång per månad förekommer främst i de yngsta åldersgrupperna liksom det är vanligare bland männen. Andelen kvinnor med intensivkonsumtion håller sig efter 30-årsåldern på en nivå mellan 1 och 6,9 % med omkring 1 % i åldersgruppen 70 år och äldre. Intensivkonsumtion är både bland männen och kvinnorna vanligast upp till 30-årsåldern. Därefter håller den sig på en tämligen konstant, nivå runt drygt 20 %, fram till 55-årsåldern för att sedan successivt minska till 3,9 % bland åringarna. För kvinnornas del följs kurvorna åt över åldersgrupperna för intensivkonsumtion och riskkonsumtion enligt AU- DIT, vilket det inte på samma sätt gör för männen. Riskkonsumtion är för båda kö- 406 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

9 % eller fler glas/gång Ålder Konsumenter Figur 2. Olika alkoholmått bland män år. Konsumenter 2 dagar/vecka eller oftare 3 eller fler glas/gång Intensivkonsumtion minst 1 gång/månad Riskkonsumtion enligt AUDIT nen vanligast i åldern år. Mellan 30 till 59 års ålder varierar andelen för kvinnorna mellan 3,9 och 6,6 %. Motsvarande andel bland männen är 4,5 och 6,6 %. I åldern år kan mellan 1 till 3,1 % bland kvinnorna och 2,3 till 5 % bland männen klassas som riskkonsumenter. I gruppen 75 år och över är andelen lägre än 1 % för båda könen. QQ Riskkonsumenter i jämförelse med andra Som framgått är de flesta äldre alkoholkonsumenter och män i högre grad än kvinnor. Enligt AUDIT är även andelen riskkonsumenter av alkohol, oavsett åldersgrupp, högre bland män än bland kvinnor. Skillnaden mellan könen med avseende på icke-konsumenter är som mest uttalad i den äldsta gruppen, år, och minst i den yngsta (tabell 1). För riskkonsumtion är mönstret annorlunda. Andelen manliga riskkonsumenter är 5,2 % i gruppen år, vilket kan jämföras med 3,6 % för kvinnor i motsvarande ålder medan den i den äldsta gruppen understiger 1 % både bland kvinnor och män. Vissa genomgående tendenser kan skönjas för både kvinnor och män (tabell 2 och 3): För kvinnor är det oavsett åldersgrupp vanligare att röka och snusa dagligen samt att ha använt sömn- eller lugnade medel bland riskkonsumenter. Motsvarande gäl- Tabell 1. Konsumtionsgrupper av alkohol enligt de tre första frågorna i AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) uppdelat på kön och åldersgrupper. Viktade kolumnprocent. Kvinnor Män år år år år år år Antal svarande n=4 076 n=4 205 n=2 758 n=3 653 n=4 468 n=2 491 Icke-konsument 17,1 28,1 47,3 9,3 14,8 28,4 Konsument, ej risk 79,3 70,0 52,2 85,5 82,5 70,9 Riskkonsument 3,6 1,9 0,4 5,2 2,7 0,7 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

10 Tabell 2. Jämförelse mellan grupper av riskkonsumenter enligt AUDIT och ej riskkonsumenter (inkl. icke-konsumenter) för livsvillkor, levnadsvanor, socialt stöd och hälsa. Andelar i kolumnprocent samt antal svarande för kvinnor i åldersgrupperna år, år samt år. Livsvillkor år år år Risk Ej risk Chi 2 Risk Ej risk Chi 2 Risk Ej risk Chi 2 Födelseland Sverige 84,4 88,3 * 94,0 88,1 100,0 89,6 Födelseland övriga Norden 13,6 7,5 3,6 8,2 0,0 6,2 Födelseland utanför Norden 2,0 4,3 2,4 3,7 0,0 4,2 Antal svarande Bor ensam 23,3 19,6 24,7 32,3 45,5 53,3 Antal svarande Eftergymnasial utbildning 35,4 31,0 34,9 19,8 ** 12,5 10,9 Gymnasial utbildning 44,9 47,1 30,1 37,9 12,5 9,4 Förgymnasial utbildning 19,7 21,9 34,9 42,3 75,0 79,6 Antal svarande Äger ej boendet 29,9 24,4 29,6 26,7 27,3 42,6 Antal svarande Ekonomiska problem 18,4 8,6 *** 6,2 6,9 27,3 4,6 * Antal svarande Levnadsvanor Röker dagligen 30,6 16,2 *** 26,3 10,2 *** 22,2 4,9 Antal svarande Snusar dagligen 4,8 1,6 * 4,9 0,8 ** 11,1 0,2 * Antal svarande Fysiskt inaktiv 22,9 13,3 ** 23,5 17,3 20,0 33,5 Antal svarande Socialt stöd Har inte personligt stöd 6,2 3,9 7,2 5,0 0,0 4,7 Antal svarande Nedlåtande behandlad 22,6 22,4 13,8 11,4 9,1 8,5 Antal svarande Ej föreningsaktiv 58,3 62,8 62,2 49,5 * 55,6 50,3 Antal svarande Haft kritisk livshändelse 62,2 58,9 51,2 54,1 45,5 51,0 Antal svarande Hälsa Bra/mycket bra hälsa 57,2 67,0 * 65,9 62,9 54,5 47,5 Varken bra eller dålig hälsa 27,6 23,5 26,8 29,4 36,4 39,9 Dålig/mycket dålig hälsa 15,2 9,5 7,3 7,8 9,1 12,7 Antal svarande Lågt psykiskt välbefinnande 26,2 13,7 *** 13,3 9,9 45,5 13,8 * Antal svarande Varit med om olycksfall 9,0 7,3 7,4 6,1 18,2 9,4 Antal svarande Använt sömn-/lugnande medel 25,5 15,2 ** 28,8 18,0 * 54,5 30,0 # Antal svarande Chi 2 : Exakt Chi 2 test aletrnativt Fishers exakta test för olikheter i fördelning mellan riskkonsumenter respektive icke riskkonsumenter # om p<0,1; * om p<0,05; ** om p<0,01; *** om p<0, N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

11 Tabell 3. Jämförelse mellan grupper av riskkonsumenter enligt AUDIT och ej riskkonsumenter (inkl. icke-konsumenter) för livsvillkor, levnadsvanor, socialt stöd och hälsa. Andelar i kolumnprocent samt antal svarande för män i åldersgrupperna år, år samt år. Livsvillkor år år år Risk Ej riskchi 2 Risk Ej risk Chi 2 Risk Ej risk Chi 2 Födelseland Sverige 88,5 90,1 91,4 88,7 88,9 90,4 Födelseland övriga Norden 8,2 5,3 3,4 6,6 11,1 5,2 Födelseland utanför Norden 3,3 4,5 5,2 4,7 0,0 4,3 Antal svarande Bor ensam 27,3 15,6*** 26,1 16,6** 50,0 23,2* Antal svarande Eftergymnasial utbildning 28,4 27,6 23,5 20,3 31,3 14,3 Gymnasial utbildning 47,5 44,9 42,6 37,1 18,8 18,2 Förgymnasial utbildning 24,0 27,6 33,9 42,6 50,0 67,5 Antal svarande Äger ej boendet 31,7 21,5** 27,8 23,2 33,3 34,9 Antal svarande Ekonomiska problem 16,9 8,1*** 9,6 5,2 0,0 4,4 Antal svarande Levnadsvanor Röker dagligen 32,8 13,6*** 21,9 9,6*** 16,7 6,7 Antal svarande Snusar dagligen 25,7 14,5*** 19,8 9,6** 0,0 5,2 Antal svarande Fysiskt inaktiv 31,7 18,2*** 29,8 15,4*** 44,4 25,0# Antal svarande Socialt stöd Har inte personligt stöd 11,0 5,8** 7,0 5,2 5,6 5,1 Antal svarande Nedlåtande behandlad 15,2 12,4 13,4 6,5** 5,6 5,6 Antal svarande Ej föreningsaktiv 67,2 57,2** 58,2 50,1 50,0 51,4 Antal svarande Haft kritisk livshändelse 55,1 49,4 50,5 43,1 50,0 46,7 Antal svarande Hälsa Bra/mycket bra hälsa 53,9 70,4*** 50,9 66,8** 44,4 54,8 Varken bra eller dålig hälsa 27,2 22,3 37,1 26,2 50,0 34,5 Dålig/mycket dålig hälsa 18,9 7,3 12,1 7,0 5,6 10,7 Antal svarande Lågt psykiskt välbefinnande 21,3 9,2*** 19,8 6,6*** 16,7 10,4 Antal svarande Varit med om olycksfall 5,6 7,0 9,7 6,0 16,7 6,6 Antal svarande Använt sömn-/lugnande medel 16,8 7,7*** 20,9 9,2*** 26,7 17,0 Antal svarande Chi 2 : Exakt Chi 2 test aletrnativt Fishers exakta test för olikheter i fördelning mellan riskkonsumenter respektive icke riskkonsumenter # om p<0,1; * om p<0,05; ** om p<0,01; *** om p<0,001 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

12 ler för männen förutom för den äldsta åldersgruppen år. Lågt psykiskt välbefinnande och dålig hälsa är dessutom vanligare bland kvinnliga riskkonsumenter i åldersgruppen år samt manliga riskkonsumenter år. Bilden av de kvinnliga riskkonsumenterna varierar något beroende på vilken åldersgrupp som studeras (tabell 2). Totalt sett är den stora majoriteten svenskfödda men bland åringarna är andelen som är födda i övriga norden högre: 13,6 % i jämförelse med 7,5 % bland de övriga. Ekonomiska svårigheter under det senaste året är vanligare bland åriga riskkonsumenter respektive dem över 75 år. Manliga riskkonsumenter bor i hyreslägenhet och har haft ekonomiska problem under det senaste året i större utsträckning än de som inte är riskkonsumenter (tabell 3). De lever ensamma, är fysiskt inaktiva, saknar personligt stöd vid personliga problem och fler upplever sig inte ha bra allmän hälsa. QQMultivariat analys De multivariata logistiska regressionerna har genomförts separat för kvinnor och män (tabell 4 och 5). Resultaten visar emellertid att det finns stora likheter mellan könen när det gäller faktorer för riskkonsumtion: För både kvinnor och män är det bland livsvillkorsfaktorerna genomgående av betydelse att tillhöra åldrarna mellan 55 och 74 år och att vara högutbildad. Bland kvinnor gäller detta även att ha haft ekonomiska problem som för männens del endast är statistiskt signifikant då enbart livsvillkor är inkluderat i modellen. Bland män påvisas ett signifikant samband mellan att vara riskkonsument och att bo ensam när hänsyn tas till livsvillkor och levnadsvanor. Detta samband är dock inte signifikant då hänsyn tas till socialt stöd. Inom området levnadsvanor uppvisar såväl daglig rökning, daglig snusning och fysisk inaktivitet signifikanta OR när hänsyn tagits till de andra faktorerna. Bland män ses ett samband mellan riskkonsumtion och att ej vara föreningsaktiv samt att ha varit med om en kritisk livshändelse, vilket försvinner ur modellen då hänsyn tas till hälsofaktorer. Lågt psykiskt välbefinnande och användning av lugnande/sömnmedel är de hälsofaktorer som har starkast samband med riskkonsumtion. Diskussion Vårt huvudfynd är att riskfylld alkoholkonsumtion förekommer med en frekvens av 1,9 % hos kvinnor och 2,7 % hos män i års ålder. Siffrorna är lägre i åldersgruppen år, 0,4 % respektive 0,7 %. Huvudinstrumentet i studien har varit AUDIT som under senare år har använts för att mäta riskfylld alkoholkonsumtion (Andersson et al. 2009). Tillsammans med en fråga om berusning har AUDIT också använts i den nationella folkhälsoenkäten för att mäta riskfylld alkoholkonsumtion (Boström & Nyqvist 2008). Vi har i vår studie endast använt oss av de tre första AUDIT-frågorna för att mäta riskkonsumtion. En jämförelse av andelen icke-konsumenter visar dock en hög överensstämmelse för åldersgruppen år. Våra data visar 35,7 % för kvinnor och 19,7 % för män, vilket motsvaras av 34 % och 19 % i den nationella studien. Våra siffror bedömer vi därför som tillförlitliga. Med stigande ålder slutar många helt dricka alkohol. Orsaken kan vara kropps- 410 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

13 Tabell 4. Oddskvoter* (OR) för hierarkisk multivariat binomial logistisk regression samt för sista stegets analys 95 % konfidensintervall (95 % KI) för kvinnor. Utfallet i samtliga steg är riskkonsument av alkohol enligt AUDIT. n=7 823 Livsvillkor år (ref) OR OR OR OR 95 % KI år 5,3 4,9 4,9 5,2 2,21 12, år 8,3 6,8 6,9 7,4 3,13 17,46 Födelseland Sverige (ref) Födelseland övriga Norden 1,5 1,5 1,6 1,6 0,98 2,51 Födelseland övriga Världen 0,6 0,7 0,7 0,6 0,25 1,53 Bor ej ensam (ref) Bor ensam 0,9 0,8 0,8 0,8 0,53 1,07 Eftergymnasial utbildning (ref) Gymnasial utbildning 0,7 0,6 0,6 0,6 0,43 0,86 Förgymnasial utbildning 0,7 0,6 0,6 0,6 0,41 0,88 Äger boendet (ref) Äger ej boendet 1,2 1,1 1,1 1,0 0,74 1,45 Ej ekonomiska problem (ref) Ekonomiska problem 2,2 1,9 1,9 1,7 1,12 2,67 Levnadsvanor Röker inte dagligen (ref) Röker dagligen 2,9 3,0 2,9 2,10 4,08 Snusar inte dagligen (ref) Snusar dagligen 5,1 5,2 4,6 2,34 9,17 Fysiskt aktiv (ref) Fysiskt inaktiv 1,6 1,6 1,5 1,08 2,18 Socialt stöd Har tillgång till personligt stöd (ref) Har inte personligt stöd 1,1 1,0 0,49 1,93 Ej nedlåtande behandlad (ref) Nedlåtande behandlad 0,9 0,8 0,52 1,15 Föreningsaktiv (ref) Ej föreningsaktiv 1,0 1,0 0,72 1,30 Ej kritisk livshändelse (ref) Haft kritisk livshändelse 1,0 0,9 0,68 1,22 Hälsa Bra/mycket bra hälsa (ref) Varken bra eller dålig hälsa 0,9 0,67 1,34 Dålig/mycket dålig hälsa 0,9 0,53 1,46 Ej lågt psykiskt välbefinnande (ref) Lågt psykiskt välbefinnande 1,7 1,12 2,50 Ej varit med om olycksfall (ref) Varit med om olycksfall 1,3 0,77 2,08 Ej använt receptbelagda läkemedel (ref) Använt receptbelagda läkemedel 1,5 1,09 2,19 *Oddskvoter i fet stil är signifikanta oddskvoter N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

14 Tabell 5. Oddskvoter* (OR) för hierarkisk multivariat binomial logistisk regression samt för sista stegets analys 95 % konfidensintervall (95 % KI) för män. Utfallet i samtliga steg är riskkonsument av alkohol enligt AUDIT. n=8 064 Livsvillkor år (ref) OR OR OR OR 95% KI år 3,2 2,9 2,9 3,2 1,68 6, år 5,6 4,5 4,2 4,8 2,53 9,06 Födelseland Sverige (ref) Födelseland övriga Norden 1,1 1,2 1,1 1,0 0,59 1,74 Födelseland övriga Världen 0,6 0,7 0,6 0,6 0,27 1,19 Bor ej ensam (ref) Bor ensam 1,6 1,5 1,2 1,3 0,96 1,80 Eftergymnasial utbildning (ref) Gymnasial utbildning 0,0 0,8 0,8 0,8 0,55 1,04 Förgymnasial utbildning 0,9 0,5 0,5 0,5 0,33 0,68 Äger boendet (ref) Äger ej boendet 1,3 1,2 1,2 1,1 0,81 1,48 Ej ekonomiska problem (ref) Ekonomiska problem 1,8 1,5 1,3 1,1 0,75 1,73 Levnadsvanor Röker inte dagligen (ref) Röker dagligen 2,5 2,5 2,5 1,81 3,38 Snusar inte dagligen (ref) Snusar dagligen 2,5 2,5 2,4 1,74 3,22 Fysiskt aktiv (ref) Fysiskt inaktiv 1,8 1,8 1,6 1,20 2,17 Socialt stöd Har tilgång till personligt stöd (ref) Har inte personligt stöd 1,5 1,3 0,85 2,13 Ej nedlåtande behandlad (ref) Nedlåtande behandlad 1,3 1,0 0,70 1,54 Föreningsaktiv (ref) Ej föreningsaktiv 1,3 1,3 0,996 1,71 Ej kritisk livshändelse (ref) Haft kritisk livshändelse 1,3 1,2 0,91 1,53 Hälsa Bra/mycket bra hälsa (ref) Varken bra eller dålig hälsa 1,2 0,91 1,66 Dålig/mycket dålig hälsa 1,3 0,81 1,96 Ej lågt psykiskt välbefinnande (ref) Lågt psykiskt välbefinnande 1,9 1,28 2,75 Ej varit med om olycksfall (ref) Varit med om olycksfall 1,0 0,61 1,65 Ej använt receptbelagda läkemedel (ref) Använt receptbelagda läkemedel 1,6 1,11 2,28 *Oddskvoter i fet stil är signifikanta oddskvoter 412 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

15 lig sjukdom som ger ökad känslighet för alkoholens effekter eller en ökad känslighet för alkohol på grund av åldersprocesserna i sig (NIAAA 1998). Redan i 65 årsåldern ses en minskning av andelen alkoholkonsumenter vilken fortsätter med stigande ålder. Det är betydligt vanligare att kvinnor än män upphör med alkohol och efter 80 års ålder är majoriteten av kvinnorna inte alkoholkonsumenter. Men det är också så att både antalet och andelen äldre i befolkningen ökar och de som nu eller i en snar framtid går i pension har en högre alkoholkonsumtion än tidigare generationer. Många av dem i dessa yngre kohorter kommer att ta med sig sina vanor och levnadsmönster in i pensionsåldern. En trolig konsekvens av detta blir en ökad andel riskkonsumenter och mer alkoholrelaterade skador och därmed en större påfrestning på bl.a. hälso- och sjukvården. För att beskriva hur alkoholkonsumtionen ser ut i olika åldersgrupper har vi använt olika mått, vilka alla är baserade på de tre första frågorna i AUDIT. Noterbart är att regelbunden alkoholkonsumtion (minst två dagar per vecka) inte minskar särskilt påfallande med stigande ålder. Det är till och med så att 80 åriga män och kvinnor har samma regelbundenhet i drickande som män och kvinnor i åldersgruppen år. Små mängder alkohol hos äldre individer har i flera undersökningar haft samband med lägre frekvens av hjärtinfarkt, stroke, diabetes av typ 2 och demens (Ferreira & Weems 2008). De mått som anger episodisk hög alkoholkonsumtion, tre eller fler standardglas per gång och intensivkonsumtion en gång per månad har ett starkt samband med åldern. Det sker en successiv minskning över åldersspannet från en topp i års åldern. Framför allt intensivkonsumtion är relaterat till negativa konsekvenser (McDonald et al. 2009). Vad den minskade andelen intensivkonsumenter beror på är ofullständigt känt. Det kan exempelvis ha att göra med en ökad känslighet för alkohol redan i medelåldern (Bergmark & Kuendig 2008). Våra resultat visar att riskfylld alkoholkonsumtion har samband med högre utbildning, bruk av cigaretter och snus, fysisk inaktivitet, lågt psykiskt välbefinnande och användning av sömn- och/eller lugnande läkemedel. Yngre pensionärer, år, är riskkonsumenter i högre grad än äldre. Utbildningsnivån är kopplad till individens inkomster. Det är känt att goda inkomster har samband med ökad konsumtion av alkohol (Strand & Steiro 2003) vilket kan vara en förklaring till detta fynd. I den allmänna diskussionen har framförts att goda pensionsvillkor innebär möjligheter att njuta av det goda livet vilket skulle kunna öka risken för att utveckla alkoholproblem. Resultaten från den multivariata analysen visar emellertid att bilden är mer mångfasetterad än så. För kvinnornas del framkommer att det finns ett samband mellan ekonomiska problem och riskkonsumtion när hänsyn tagits till utbildning. Sambandet mellan riskkonsumtion av alkohol och rökning är välkänt. Mycket av komplikationerna i denna grupp av individer kan förklaras av rökningen. En stor grupp är också snusare. Riskerna för kroppsliga komplikationer är betydligt mindre med snus. Flera forskare har också föreslagit att rekommendera övergång till snus för de rökare som inte kan sluta med traditionella rökstoppsmetoder (Stenbeck et al. 2009). N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

16 Sambandet mellan psykiska symptom och riskkonsumtion av alkohol har rapporterats i många undersökningar. Detta kan orsakas dels av negativa alkoholeffekter men också av att personer med psykiska problem i många fall använder stora mängder alkohol. I en tidigare analys av undersökningen Liv & hälsa 2004 framkom ett starkt samband mellan mental ohälsa och riskkonsumtion speciellt för män (Molarius et al. 2009). En styrka i den här studien är att den utgår från en mycket stor befolkningsinriktad undersökning med en hög svarsfrekvens bland äldre. Trots att både antalet och andelen äldre som deltagit i undersökningen är omfattande utgör de en selekterad grupp eftersom de sjukaste och de med störst alkoholproblematik p.g.a. lägre svarsfrekvens inte kommer med i undersökningar av det här slaget. Eftersom Liv & hälsa- materialet baseras på tvärsnittsdata går det inte att uttala sig om orsaks och verkanmekanismer. I vår studie kan vi inte avgöra hur många av de äldre riskkonsumenterna som haft en hög alkoholkonsumtion med kanske olika typer av alkoholproblem under hela livet och hur många som debuterar i högre ålder. Enligt den litteratur som finns är huvuddelen riskkonsumenter sedan lång tid tillbaka men en betydande minoritet debuterar med riskkonsumtion i högre ålder (Schutte et al. 1998). Något som talar för att riskkonsumtion blivit vanligare bland äldre är att antalet vårdade för alkoholförgiftning räknat per ökat både bland kvinnor och män i Sverige liksom även de alkoholrelaterade dödsfallen (Socialstyrelsen 2009). Vi kan inte heller besvara frågan om vilken konsumtionsnivå som bör bedömas som riskfylld i äldre populationer. Denna typ av studier kräver en uppföljning av individerna. En relativt hög andel av de äldre anger att de dricker alkohol två gånger eller oftare i veckan. Det är möjligt att ett mått som anger riskfylld veckokonsumtion skulle vara mer utslagsgivande i den äldre populationen än det mer generella riskfylld alkoholkonsumtion. Att komma upp till antalet druckna glas alkohol som gäller för att klassas som riskkonsument är kanske ett för strängt kriterium för den äldre populationen? Det vore värdefullt att utifrån AUDIT konstruera ett mått som anger riskfylld veckokonsumtion även om det inte går att få det helt i överensstämmelse med exempelvis rekommendationen om högst två drinkar per dag. Sammanfattningsvis har vi redovisat alkoholkonsumtionen hos äldre i Sverige. Denna har hitintills varit ofullständigt känd. Vi har också visat samband mellan riskfylld alkoholkonsumtion och olika faktorer inom områdena livsvillkor, levnadsvanor och hälsa, d.v.s. gällande utbildningsnivå, rökning, snusning, fysisk inaktivitet, lågt psykiskt välbefinnande och användning av läkemedel. Det finns också åldersmässiga skillnader inom äldregruppen där de yngre pensionärerna har en högre andel riskkonsumenter. Resultaten visar att det redan nu finns många riskkonsumenter bland äldre. Med tanke på att de generationer som snart går i pension har en högre alkoholkonsumtion än dagens pensionärer kan antalet riskkonsumenter förväntas öka i framtiden. Målgruppsanpassade preventiva strategier och insatser behöver utvecklas för att möta de äldre riskkonsumenterna i befolkningen. Våra data kan ligga till grund för preventiva insatser hos äldre. 414 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

17 Margareta Lindén-Boström, Fil.dr. Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting, Örebro, Sverige E-post: Carina Persson, Statistiker Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting, Örebro, Sverige E-post: Mats Berglund, MD, Professor Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Universitetssjukhuset MAS, Lunds universitet, Malmö E-post: REFERENSER Andersson, C. & Johnsson, K.O. & Berglund, M. & Öjehagen, A. (2009): Intervention for hazardous alcohol use and high level of stress in university freshmen. A comparison between an intervention and a control University. Brain Research Aug 21 [Epub ahead of print] Bergman, H. & Källmén, H. & Rydberg, U. & Sandahl, C. (1998): Tio frågor om alkohol identifierar beroendeproblem. Läkartidningen 95 (43): Bergman, H. & Källmén, H. (2000): Befolkningens alkoholvanor enligt AUDIT-testet. Sänkt gränsvärde fördubblade andelen kvinnor med riskabla alkoholvanor. Läkartidningen 97 (17): Bergmark, K.H. & Kuendig, H. (2008): Pleasures of drinking: a cross-cultural perspective. Journal of Ethnicity in Substance Abuse 7 (2): Boman,U. & Hradilova Selin, K. & Ramstedt, M. & Svensson, J. (2007): Alkoholkonsumtionen i Sverige fram till år Forskningsrapport nr. 48. SoRAD, Stockholms universitet, Stockholm Boström, G. & Nyqvist, K. (2008): Syfte och bakgrund till enkätfrågorna i nationella folkhälsoenkäten. A 2008:06. Statens folkhälsoinstitut [Online: Ferreira, M.P. & Weems, M.K.S. (2008): Alcohol consumption by aging adults in the United States: Health benefits and detriments. Journal of the American Dietetic Association 108: Goldberg, D. & Williams, P. (1988): A user s guide to The General Health Questionnaire. Windsor: NFER-Nelson Jyrkämä, J. & Haapamäki, L. (2008): Åldrande och alcohol. Nordisk forskning och diskussion. NAD-publikation 52. Helsingfors Lang, I. & Guralnik, J. & Wallace, R.B. & Melzer, D. (2007): What level of alcohol consumption is hazardous for older people? Functioning and mortality in U.S. and English national cohorts. Journal of the American Geriatrics Society 55: McDonald, S.A. & Hutchinson, S.J. & Bird, S.M. & Graham, L. & Robertson, C. & Mills, P.R. & Hayes, P. & Dillon, J.F. & Goldberg, D.J. (2009): Association of self-reported alcohol use and hospitalization for an alcohol-related cause in Scotland: a recordlinkage study of 23,183 individuals. Addiction 104 (4): McDowell, I. & Newell, C. (1996): Psychological well-being. I: Measuring health, a guide to rating scales and questionnaires. 2nd ed. Oxford: Oxford University Press Merrick, E.L. & Horgan, C.M. & Hodgkin, D. & Garnick, D.W. & Houghton, S.F. & Panas, L. & Saitz, R. & Blow F.C. (2008): Unhealthy drinking patterns in older adults: Prevalence and associated characteristics. Journal of the American Geriatrics Society 56: Molarius, A. & Berglund, K. & Eriksson, C. & Eriksson, H.G. & Linden-Boström, M. & Nordström, E. & Persson, C. & Sahlqvist, L. & Starrin, B. & Ydreborg, B. (2009): Mental health symptoms in relation to socio-economic conditions and life-style factors a population-based study in Sweden. BMC Public Health 9 (1): 302 [Epub ahead of print] NIAAA. (1998): NIAAA Research Monograph No. 33. Alcohol problems and aging. NIH Publications No Bethesda MD Oslin, D.W. (2000): Alcohol use in late life: disability and comorbidity. Journal of Geriatric Neurology 13: Saunders, J.B. & Aasland, O.G. & Babor, T.F. & de la Fuente, J.R. & Grant, M. (1993): Development of the Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT): WHO Collabo- N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

18 rative Project on Early Detection of Persons with Harmful Alcohol Consumption-II. Addiction 88: Schutte, K.K. & Brennan, P.L. & Mos, R.H. (1998): Predicting the development of late life late-onset drinking problems: a 7-year prospective study. Alcohol Clinical Experimental Research 22 (6): Socialstyrelsen (2009) Folkhälsorapport Västerås: Socialstyrelsen Statens folkhälsoinsitut (2009): Nationella folkhälsoenkäten. [Ref Online: Stenbeck, M. & Hagquist, C. & Rosén, M. (2009): The association of snus and smoking behaviour: a cohort analysis of Swedish males in the 1990s. Addiction 104 (9): Strand, B.H. & Steiro, A. (2003): Alcohol consumption, income and education in Norway, Tidsskrift for den Norske lægeforening 123 (20): Sulander, T. (2005): Functional Ability and Health Behaviours. Trends and Associations among Elderly People, Helsinki: National Public Health Institute A3/2005 Särndal, C-E. & Lundström, S. (2005): Estimation in Surveys with Nonresponse. Chichester: Wiley. 416 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L