Ökad utlåning till ekonomin: genomförandet av EIB:s kapitalökning och kommissionens och EIB:s gemensamma initiativ

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ökad utlåning till ekonomin: genomförandet av EIB:s kapitalökning och kommissionens och EIB:s gemensamma initiativ"

Transkript

1 Ökad utlåning till ekonomin: genomförandet av EIB:s kapitalökning och kommissionens och EIB:s gemensamma initiativ Kommissionens och EIB:s gemensamma rapport till Europeiska rådet den juni 2013

2 Att öka utlåningen till ekonomin: genomföra EIB:s kapitalökning och gemensamma initiativ mellan kommissionen och EIB SAMMANFATTNING Som ett resultat av den kapitalökning som Europeiska rådet godkände 2012 har Europeiska investeringsbanken (EIB) väsentligt ökat sin verksamhet med konjunkturutjämnande effekt på den europeiska ekonomin. Även om den slutliga effekten av EIB:s verksamhet först kan bedömas om några år kan man redan nu se konkreta resultat. Avsevärda ökningar i tecknade låneavtal och nya utlåningsinitiativ, samt en större tonvikt på små och medelstora företag och sårbara länder kommer att skapa ökade investeringar och ökad sysselsättning där detta behövs som mest. Det är av avgörande betydelse att fortsätta våra gemensamma ansträngningar för att se till att de tillgängliga medlen faktiskt når ut till den reala ekonomin. I detta syfte samarbetar Europeiska kommissionen och EIB nära för att utveckla nya gemensamma initiativ i syfte att stödja små och medelstora företag. Genom att blanda EU:s fonder och EIB:s medel stärker man effekten av EIB:s utlåning där den behövs som mest. Bakgrund Efter Europeiska rådets beslut 2012 börjar det visa sig att EIB:s kapitaltillskott är en effektivt fungerande och kraftfull mekanism för att öka EIB:s konjunkturutjämnande investeringsverksamhet, som bidrar till att återställa utlåningen till ekonomin till stöd för tillväxt och sysselsättning. De gynnsamma utlåningsvillkor som EIB kan erbjuda i samtliga EU:s medlemsstater (tack vare sin ställning som förstklassig emittent på kapitalmarknaderna) ger ett avgörande stöd när det gäller att uppväga marknadsfragmenteringen i Europa med särskild inriktning på de mest sårbara länderna. Inom ramen för tillväxt- och sysselsättningsfaciliteten kommer upp till 60 miljarder euro att tillföras EIB:s utlåningsverksamhet i EU, vilket motsvarar en ökning med 49 % jämfört med den utlåning som planerades för EU före kapitalökningen. Denna tillkommande EIB-verksamhet väntas frigöra omkring 180 miljarder euro i ytterligare investeringar över hela EU. De ytterligare volymerna är beroende av en fortsatt betydande tillgång till kapitalmarknaderna, där man förlitar sig på en fortsatt förmåga att tillgodose investerare från såväl EU som tredjeländer. Den tillkommande EIB-verksamheten väntas frigöra omkring 180 miljarder euro i ytterligare investeringar över hela EU. Den ytterligare utlåningen kommer att stödja bärkraftiga projekt i alla medlemsstater, särskilt med inriktning på i) innovation och kompetensutveckling, ii) små och medelstora företags tillgång till finansiering, iii) resurseffektivitet och iv) strategisk infrastruktur. 1

3 Den kombinerade effekten av EIB:s ökade utlåningskapacitet, den europeiska investeringsfondens (EIF) specialiserade riskkapital- och garantiverksamheter och kommissionens och EIB:s gemensamma finansieringsinstrument däribland nya initiativ inom nästkommande fleråriga budgetram utgör ett betydande bidrag för tillväxten och sysselsättningen under de kommande åren. Resultaten av EIB:s verksamhet under första halvåret 2013 Under de fem första månaderna 2013 kan man tydligt se hur kapitalökningen frigör ytterligare utlåningskapacitet från banken. Sett över alla medlemsstater har de tecknade låneavtal ökat med i genomsnitt 66 % (inbegripet särskilda insatser i länder som omfattas av stödprogram) jämfört med motsvarande period De ökade volymerna kompletteras av ytterligare produkter. I exempelvis Grekland väntas den nya faciliteten för importfinansiering (som undertecknades i början av juni) ställa medel till förfogande på upp till 1,5 miljarder euro och de första transaktionerna med stöd av den grekiska garantifonden undertecknades i januari Den förstärkta kapitalbasen har gjort det möjligt för EIB att anpassa sin risktolerans som väntas utvecklas ytterligare i takt med att de ekonomiska villkoren förändras. Inriktningen är att transaktioner på egen risk med större risk i EU särskild verksamhet ska öka till 7,8 miljarder euro under 2013, varav 5,5 miljarder euro på EIB:s balansräkning (jämfört med 1,5 miljarder euro 2012). Ökningen i utlåningsverksamhet i EU har särskilt inriktats på stöd till små och medelstora företag, som är den viktigaste drivkraften för tillväxt och sysselsättning i Europa: det ursprungliga målet på 13,6 miljarder euro i utlåning till små och medelstora företag 2013 håller för närvarande på att revideras upp till 15,9 miljarder euro jämfört med 10,7 miljarder euro Sammantaget med EIF väntas låneavtal på mer än 19,1 miljarder euro för små och medelstora företag tecknas i EU. Effekterna på nya arbetstillfällen och bevarandet av befintliga arbetstillfällen är betydande: EIB räknar med att dess utlåning till infrastrukturprojekt för resurseffektivitet och kunskapsekonomin direkt kommer att skapa sysselsättning för omkring en halv miljon arbetstagare bara under Under perioden kan mellan 1 och 1,5 miljon arbetstagare komma att anställas tack vare EIB-utlåning. Vidare bevarar små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag som erhåller EIB-lån och EIF-finansiering sysselsättning för 2 miljoner personer varje år. Gemensamma initiativ mellan kommissionen och EIB Kommissionen och EIB har ett nära samarbete för att utveckla och genomföra riskdelningsinstrument som fungerar som hävstång för resurser från EU-budgeten med hjälp av EIB:s utlåning. Initiativet om projektobligationer hör till de mest synbara exemplen där nio projekt redan har godkänts i sex länder. Liknande instrument har utnyttjats i samarbete med EIF till stöd för små och medelstora företag. Användningen av finansiella instrument förväntas öka under nästa fleråriga budgetram, exempelvis inom Fonden för ett sammanlänkat Europa, Cosme (programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag), 2

4 Horisont 2020, samt inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Esif). Allt detta inleddes under förra året och, samtidigt som de första tecknen på förbättring redan är synliga, kan man förvänta sig en mer betydande effekt på ekonomin under de kommande åren. Vad kan göras för att ytterligare öka genomslagskraften? EIB:s initiativ kompetens och nya arbetstillfällen - investera i ungdomen (Skills and Jobs - Investing in Youth) kommer att ge små och medelstora företag bättre tillgång till finansiering i samband med investeringar i utbildning, yrkesrelaterade färdigheter och internutbildning. Tillsammans med tidigareläggning av kommissionens ungdomssysselsättningsinitiativ och påskyndade investeringar i ungdomar genom Europeiska socialfonden förväntas detta ytterligare främja anställningen av unga i Europa. Kommissionen och EIB utforskar gemensamma riskdelningsmekanismer inom den nya fleråriga budgetramen som skulle ge medlemsstaterna möjlighet att frivilligt avsätta en del av strukturfonderna för detta syfte. I synnerhet föreslås ett gemensamt instrument med en blandning av de EU-medel som finns tillgängliga inom Cosme (programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag) och Horisont 2020 samt 10 miljarder euro av medel avsatta för Esif i samarbete med EIB/EIF för att generera ytterligare utlåning till små och medelstora företag. Kommissionen har föreslagit tre alternativ som under perioden skulle kunna fungera som en hävstång för upp till 100 miljarder euro beroende på omfattningen av medlemsstaternas medverkan och de anpassningar som görs av förslaget till lagstiftning om de europeiska struktur- och investeringsfonderna samt beroende på när och hur de finansmarknaderna reagerar. EIB och EIF undersöker tillsammans med kommissionen och Europeiska centralbanken (ECB) de bästa sätten att öka utlåningen till små och medelstora företag, genom att ge värdepapperiseringsmarknaden ny kraft som en kanal för att mobilisera mer resurser och omfördela riskerna i ekonomin på ett hållbart sätt. 3

5 Kommissionens och EIB:s gemensamma rapport till Europeiska rådet Ökad utlåning till ekonomin: genomförande av EIB:s kapitalökning och gemensamma initiativ av kommissionen och EIB 1. Inledning I juni 2012 lanserade Europeiska rådet en tillväxt- och sysselsättningspakt med en rad strategier för att stimulera smart, hållbar, resurseffektiv och sysselsättningsskapande tillväxt för alla. Med tanke på det parallella behovet av att få utlåning att flöda till i ekonomin var en av de åtgärder sin Europeiska rådet enades om i pakten att öka EIB:s kapital med 10 miljarder euro. Kapitalökningen syftar till att stärka EIB:s kapitalbas så att banken kan öka sin utlåning med upp till 60 miljarder euro under , och därigenom frigöra upp till 180 miljarder euro i ytterligare investeringar. Den ökade utlåningskapaciteten ska spridas över hela EU, även till de mest sårbara länderna. Som en del av denna viktiga insats för att stärka finansieringen av ekonomin har synergieffekterna mellan EIB och EIF förbättrats genom att fonden stärker utvecklingen av sin verksamhet i samverkan med offentliga finansinstitut i medlemsstaterna, särskilt för att främja riskkapital och bistå i omstarten för värdepappersmarknaden i Europa. Samtidigt har EIB och kommissionen ombetts att ta fram nya instrument för att förstärka EIB:s stöd till tillväxt och sysselsättning i hela Europa. I juni 2013 kommer Europeiska rådet att utvärdera genomförandet av pakten med särskild tonvikt på åtgärder för att skapa sysselsättning och främja finansieringen av ekonomin i syfte att möjliggöra åtgärder för snabb tillväxt. Kommissionen och EIB har uppmanats att rapportera om hur pakten, inklusive EIB:s kapitalökning, skulle kunna användas. 2. Den ekonomiska och finansiella situationen Även om betydande framsteg har gjorts när det gäller krishantering och institutionell förstärkning i Europa, är de ekonomiska förutsättningarna fortfarande en utmaning. Insatserna för att minska påfrestningarna på finansmarknaden har inte gett fullt utslag i den reala ekonomin. Investeringarna i EU har minskat under de senaste sju kvartalen och föll särskilt snabbt i slutet av Samtidigt begränsas utrymmet för en nationell konjunkturutjämnande politik i högt skuldsatta medlemsstater av behovet av att trygga en hållbar skuldsättning. Arbetsmarknadsläget i EU och euroområdet har fortsatt att försämras sedan slutet av 2012, till följd av svag ekonomisk aktivitet och anpassningar av arbetsmarknaden. Kreditmarknaderna är fortfarande fragmenterade och de faktiska kreditvolymerna till ickefinansiella företag har i många medlemsstater minskat under de senaste åren, men det finns betydande skillnader mellan länderna. Räntespridningen tycks vara förknippad inte endast med låntagarens kreditvärdighet, utan även med det geografiska läget, vilket tyder på stora skillnader i finansieringsvillkor för företag på den inre marknaden. Parallellt med skillnaderna mellan olika länder när det gäller bankernas utlåningsräntor, har även ränteskillnaderna mellan små och stora företag ökad sedan slutet av Tillväxt- och sysselsättningspakten utgör ett viktigt svar på de utmaningar som EU står inför. EIB:s kapitalökning och en ökad användning av kommissionens och EIB:s gemensamma 4

6 riskdelningsinstrument är, tillsammans med synergieffekterna mellan EIB:s och EIF:s specialiserade verksamhet, avgörande för dess framgång. I och med lanseringen av faciliteten för tillväxt och sysselsättning har EIB stärkt sitt åtagande att ytterligare övervaka vilken effekt som projekt EIB finansierar får på sysselsättning och tillväxt. EIB kommer också att regelbundet rapportera till sin styrelse om resultaten av dessa projekt. EIB fortsätter att rikta in sin finansiering på projekt med hög ekonomisk avkastning, vilket bidrar till att säkerställ att enskilda investeringsprojekt bidrar starkt till den ekonomiska tillväxten. Den övergripande verkan på EU:s ekonomi, genom indirekta effekter av investeringarna, kommer att bli ännu större och ge störst genomslag i de medlemsstater som för närvarande har en mycket hög arbetslöshet. Exempel på projekt Innovation och kompetens En spansk världsledare inom teknik för förnybar energi, särskilt på området för termiska solkraftverk, omfattas av ett system för fördelning av kreditrisker som inrättats gemensamt av kommissionen och EIB. Finansieringen från EIB gör det möjligt för företaget att fortsätta utvecklingen av nästa generation utrustning i syfte att förbättra kapaciteten att lagra alstrad energi och omvandla den till elektricitet. Projektet kommer att direktanställa omkring 750 personer inom forskning och utveckling i Spanien och involvera en stort antal leverantörer i hela EU. I Irland stöder EIB ett projekt som omfattar sammanlagt 49 skolor och som kommer att bidra till fler skolplatser och bättre utbildningsfaciliteter i hela landet. Projektet kommer att vara till direkt nytta för över elever och ge förbättrade undervisningsresurser för dem som bäst behöver det. Berörda byggnader kommer att uppfylla de högsta standarderna för energieffektivitet. Projektet kommer att generera efterfrågan på arbetskraft motsvarande omkring personår, vilket kommer att gagna främst mindre byggföretag. Denna investering i utbildning är nödvändig för att möta de demografiska utmaningarna i Irland och för att ge skolbarn de färdigheter som krävs i en föränderlig ekonomisk miljö. I Frankrike har EIB bidragit med finansiering för att en stor biltillverkare ska investera i teknik för eldrivna fordon, vilket skulle bidra till att minska den påverkan som resande har på miljön. EIB:s finansiering kommer att stödja forskning och utveckling och bidra till att utveckla en ny generation av effektiva och rimligt prissatta elektriska fordon och hybridfordon. Den nya fordonsplattformen kommer att ha en enklare och betydligt billigare drivlina (motor och växellåda) samt ett lättviktschassi. Investeringen kommer att generera en direkt efterfrågan på cirka personår inom kategorin välutbildade ingenjörer och forskare. EIB stöder uppförandet av nya undervisnings- och forskningsbyggnader samt renovering och modernisering av forsknings- och undervisningsfaciliteter vid tio universitet utanför det större Helsingforsområdet, vilka tillsammans har omkring studenter. Syftet med detta projekt är att revolutionera undervisningen 5

7 genom utforma nya lokaler som på bästa sätt stöder lärande, studier och skapandet av ny kunskap. De olika projekt som syftar till att modernisera befintliga anläggningar kommer också ge en ökad användbarhet och besparingar i löpande kostnader. Uppgraderingarna beräknas leda till minskade koldioxidutsläpp i storleksordningen 10 %. EIB ger stöd till en ledande integrerad italiensk energikoncern med verksamhet inom den kemiska sektorn i syfte att stödja omvandlingen av en gammal och förlustbringande petrokemisk fabrik på Sardinien till en modern och miljövänlig anläggning för tillverkning och forskning och utveckling på det kemiska området. Projektet skulle bidra till att bevara 676 arbetstillfällen i en region med hög arbetslöshet och en gradvis avindustrialisering, och samtidigt bidra med andra positiva externa effekter. Det är ett flaggskeppsprojekt som grundar sig på användningen av innovativ tillverknings- och produktteknik, inklusive viktig möjliggörande teknik (Key Enabling Technologies). Projektet kommer att stärka konkurrenskraften hos ett europeiskt medelstort företag, och därmed bidra till att bevara arbetstillfällen i Europa och till att förbättra Europas ställning som en viktig teknikleverantör. Tillgången till finansiering för små och medelstora företag Ett samarbetsavtal mellan EIB och BPI France (Banque Publique d Investissement) kombinerar nationellt och europeiskt stöd till små och medelstora företag, kanaliserat genom ett omfattande lokalt franskt nätverk med nära kontakt med kunderna. Bankens första facilitet för importfinansering någonsin utvecklades. Detta kommer att ge ökad likviditet, återskapa handelsflödena och minska de grekiska finansieringskostnaderna för små och medelstora företag inom import-exportsektorn. Detta kortfristiga låneinstrument kommer att stödja transaktioner i storleksordningen 1,5 miljarder euro per år vid en tidpunkt då handeln har en viktig roll att spela för den ekonomiska återhämtningen i Grekland. I Portugal nåddes ett avtal mellan EIB och Millennium bcp för att stödja den ekonomiska utvecklingen när det gäller små och medelstora företag i Portugal. Överenskommelsen kommer att få positiva effekter för den ekonomiska aktiviteten och sysselsättningen i landet, eftersom man därigenom kommer att kunna tillhandahålla finansiering för mindre projekt inom områdena industri, turism, tjänster, inbegripet forskning och innovation, energi och miljöskydd. EIF ökade sina EIB-finansierade riskkapitalmedel med 1 miljard euro som särskilt är avsedda för mezzaninfinansiering med hög risk, som en del av de gemensamma EIB- EIF-insatserna för att tackla finansieringsbegränsningar när det gäller ny innovationsoch tillväxtplaner för europeiska medelstora företag. I Italien har EIF undertecknat två transaktioner med Banco popolare och Cassa di Risparmio di Cento, som kommer att frigöra upp till 160 miljoner euro i lån till innovativa små och medelstora företag. Dessa transaktioner ingicks inom ramen för riskdelningsinstrumentet (RSI initiative), en gemensam pilotgarantiordning som förvaltas av EIF, EIB och Europeiska kommissionen (GD Forskning & innovation) gemensamt. Dess syfte är att uppmuntra banker att låna ut pengar till små och medelstora företag samt mindre börsnoterade företag (med färre än 500 anställda) som behöver finansiering av investeringar och/eller driftskapital för att stödja forskning, utveckling och innovation. 6

8 Resurseffektivitet En kreditfacilitet vid den förmedlande banken i Slovenien kommer att medfinansiera projekt för energieffektivitet och förnybar energi. De småskaliga investeringar som görs av aktörer inom såväl privat som offentlig sektor kommer att ge stora ekonomiska fördelar och skapa betydande lokala sysselsättningseffekter i hela landet. EIB:s finansiering är avgörande för att fylla den investeringslucka som uppstått till följd av nedskärningarna av det offentliga stödet. Stöd till en stor vindkraftpark med 80 turbiner i den tyska delen av Nordsjön som kommer att ha en total produktionskapacitet på 288 megawatt. Havsbaserade vindkraftsparker behövs för att Tyskland ska kunna nå sina ambitiösa mål att öka produktionen av grön el. Banken ger stöd till byggandet av den centrala delen av Warszawas nya metrolinje varigenom man främjar utvecklingen av hållbar kollektivtrafik i en av de mest överbelastade städerna i Europa. Stödet till Warszawas metro kommer att förbättra kvaliteten på kollektivtrafiken vad gäller snabbhet, komfort och driftssäkerhet. Minskningen av koldioxidutsläppen beräknas uppgå till ton per år. Förutom miljövinsterna kommer detta projekt som stöds av EIB också att stimulera sysselsättningen eftersom de planerade ökningen av metrotrafiken kräver fler förare, underhållsarbetare och kontorsanställda. EIB stödjer genomförandet av ett integrerat system för hantering av fast avfall i Sofia, Bulgarien, däribland en sanitär deponering, ett biologiskt och mekaniskt reningsverk och komposteringsanläggningar för bioavfall och för organiskt avfall. Strategisk infrastruktur EIB finansierar utvecklingen av en ny containerterminal i hamnen i Savona (Italien) vilket är ett av Europas viktigaste hamnprojekt. Den nya terminalen är avsedd för stora globala rederier som är verksamma i Medelhavet och kommer att underlätta den europeiska handeln. Det kommer att skapas cirka årstjänster under bygget och under driften kommer det att finnas omkring 400 direkta arbetstillfällen i Italien. Det kommer också att bidra till den europeiska handeln och logistikverksamheten vilket minskar produktions- och distributionskostnaderna för industrin. EIB:s finansiering av investeringar i nytt rullande materiel för London Overground kommer att utgöra ett stöd för årstjänster i befintliga produktionsanläggningar. Detta kommer att avsevärt förbättra kvaliteten på kollektivtrafiken, minska trängseln i London-regionen och förbättra tillgängligheten, vilket gynnar ekonomin i stort. Det finansiella stödet till Litauens viktiga järnvägskorridorer kommer att göra det möjligt att förvärva 590 nya godsvagnar och nio nya passagerartåg. Passagerarantalet har ökat stadigt till 4,8 miljoner 2012 och de nio nya passagerartågen kan stödja denna utveckling att använda kollektivtrafiken. De 590 nya godsvagnarna kommer främst att användas för gränsöverskridande järnvägstrafik mellan Litauen och dess grannländer i öst och kommer att vara tystare och lättare än den tidigare utrustningen. År 2012 transporterades totalt 49,5 miljoner ton gods på Litauens järnvägsnät. 7

9 Miljarder euro 3. Genomförande av EIB:s kapitalökning och EU:s/EIB:s gemensamma riskdelningsinstrument 3.1 Genomförande av EIB:s kapitalökning I slutet av 2012 godkände EU:s medlemsstater enhälligt kapitalökningen i EIB:s styrelse. Kapitaltillskottet förbättrade avsevärt EIB:s kapitaltäckningsgrad, 1 och bidrog därigenom till att stärka EIB:s kreditvärdighet och ställning som förstklassig emittent på kapitalmarknaderna. Detta är avgörande för att banken ska kunna bevara sin affärsmodell och fortsätta att ge finansiellt mervärde till sina aktieägares ekonomier. Ur operativ synvinkel gjorde kapitalökningen att målen för utlåningen kunde höjas med 62 miljarder euro (± 10 %) under 2013 och att målen för den totala utlåningen under kunde höjas med 182 miljarder euro. Utvecklingen av EIB:s utlåningsprogram Ytterligare kapacitet tack vare kapitaltillskottet Krediter utöver nivån före krisen Grundkreditniv å enligt driftsplan Utbetalningar per rubrik och tak All ytterligare utlåning är inriktad på EU, med en höjning av utlåningsmålen i EU på upp till 60 miljarder euro eller 49 % under treårsperioden jämfört med affärsplanens mål före kapitalökningen. Ett liknande program för ökad utlåning genomfördes i början av den ekonomiska och finansiella krisen. Om man räknar med genomsnittliga samfinansieringssatser kommer denna ytterligare utlåning att stödja totala investeringar i storleksordningen 180 miljarder euro. EIB samarbetar nära med kommissionen och medlemsstaterna för att genomföra kapitalökningen på de prioriterade områden som avspeglar Europa 2020-målen och den europeiska planeringsterminens landsspecifika rekommendationer. Inom ramen för faciliteten för tillväxt och sysselsättning stöder den kompletterande utlåning som kapitalökningen möjliggjort livskraftiga projekt i alla medlemsstater med särskild inriktning på i) innovation och kompetens, ii) små och medelstora företags tillgång till finansiering, iii) resurseffektivitet och iv) strategisk infrastruktur. För att på ett bra sätt hantera de alltmer skiftande ekonomiska miljöerna i de enskilda EU-länderna har skräddarsydda finansieringsstrategier utarbetats 1 Till följd av kapitalökningen ökade EIB:s kapitaltäckningskvot från 23,1 % i slutet av 2012 till 28,0 % i slutet av mars 2013, och skuldsättningsgraden förbättrades från 976 % till 821 % under samma period. 8

10 med inriktning på de regioner och sektorer där finansieringsproblemen är svårast och där investeringarna kan utnyttjas snabbt. Genom att utarbeta och erbjuda riktade finansiella produkter (däribland garantier, riskkapital och mikrofinansiering) ökar EIF på ett avgörande sätt de små och medelstora företagens tillgång till finansiering i hela EU och främjar sysselsättning, tillväxt och konkurrenskraft genom entreprenörskap, innovation, forskning och utveckling. EIB:s utlåning fördelas mellan de olika politikområden som anges i följande tabell, som också innehåller preliminära siffror 2 för tecknade låneavtal för de kommande tre åren. Preliminär EIB-utlåning inom EU per politikområde (siffror i miljarder euro) Public Policy Objectives (inom EU) Uppnått 2012 Vägledande Genomsni tt Stöd till små och medelstora företag 10,7 13,6 13,3 13,3 13,4 Kunskapsekonomi Transport (transeuropeiska nät, hållbarhet) Energi (transeuropeiska nät, förnybar energi och energieffektivitet) Stöd till förnyelse och upprustning av städer (inkl. hälso- och sjukvård) Miljöskydd och "icke-horisontella" konvergens- och klimatåtgärder Totalt (inom EU) * Projekt som inte är stödberättigande enligt något av de huvudsakliga COP-målen, men som kan godtas uteslutande enligt kriterie stödberättigande när det gäller antingen konvergens eller klimatåtgärder Den 31 maj 2013 uppgick de låneåtaganden som EIB tecknat hittills under året redan till totalt 13,8 miljarder euro (66 % mer än den 31 maj 2012). EIB förväntar sig att målen för utlåningen under året i allt väsentligt uppnås. Följande tabell visar hur EIB:s tecknade låneavtal och utbetalningar har utvecklats i de medlemsstater som för närvarande får ekonomiskt stöd och som har kommit överens med kommissionen om ett makroekonomiskt anpassningsprogram. Trots den svåra finansiella och ekonomiska situationen har EIB bibehållit sin verksamhetsnivå i programländerna. Under 2013 beräknas mer än 3,5 miljarder euro investeras i programländerna, jämfört med EU:s totala mål på 62 miljarder euro.. EIB:s tecknade låneavtal och utbetalningar i programländerna (miljoner EUR, egna resurser) förväntat Grekland Siffrorna i tabellen för är endast vägledande eftersom de härletts från tillgängliga prognoser för EIB:s verksamhet i Europa (bl.a. kandidatländer och potentiella kandidatländer) genom att tillämpa ett proportionellt avdrag, baserat på den förväntade utlåningskvoten i EU (i) av den totala utlåningen (ii)i Europa 9

11 Irland Portugal Cypern Over the first half of 2013, the aggregate level of disbursements to programme and ex programme countries 3 materially increased with respect to the corresponding period of 2012 (from EUR 1.4bn to EUR 1.9bn) for a total increase of approximately 36%. EIB har vidtagit en rad åtgärder under 2012 och 2013 för att så långt det är möjligt underlätta uppnåendet av de nya utlåningsmålen i den svåra ekonomiska situationen. - EIB har genomfört ett åtgärdspaket för att anpassa sin risktolerans och prissättning till den förändrade situationen och för att kunna fortsätta sin verksamhet i alla medlemsstater. Dessutom håller EIB på att omprioritera sin utlåning genom att ge ökad tyngd åt projekt med stor inverkan på sysselsättningen. EIB har ökat sitt stöd till små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag genom en rad åtgärder. o o o o Banken har avsevärt ökat sin utlåningsvolym till små och medelstora företag i EU. Under ökade de tecknade låneavtalen för små och medelstora företag och nådde 10,7 miljarder euro. Målet för 2013 för tecknade låneavtal för små och medelstora företag är 13,6 miljarder euro. Den nuvarande prognosen är ännu högre och ligger på cirka 15,9 miljarder euro (vilket motsvarar en ökning på cirka 49 % jämfört med 2012). Om man inbegriper EIF:s verksamhet och tredjepartsfonder väntas det totala beloppet för detta års finansiering till stöd för små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag vara cirka 19,1 miljarder euro. Den håller på att utveckla nya värdepappersstrukturer och -produkter och lanserar nya initiativ. I maj 2013 utarbetade den t.ex. för första gången och ingick avtal om en facilitet för importfinansiering på 500 miljoner euro för att stödja en handelsvolym på 1,5 miljarder euro per år i Grekland och undersöker möjligheterna för liknande faciliteter i andra länder där medel från andra källor inte är tillgängliga på skäliga villkor. För att fylla det tomrum som uppstod när de institutionella investerarna drog sig tillbaka förstärktes riskkapitalmandatet och inrättades som en icketidsbegränsad rullande fond på 7 miljarder euro förvaltad av EIF på EIB:s vägnar. Efter Europeiska rådets slutsatser om pakten håller EIF på att stärka sina partnerskap med nationella institutioner för att få till stånd olika lösningar avseende eget kapital och skulder via en lång rad finansiella partner i hela EU. - I EU har EIB höjt sitt utlåningsmål för särskild verksamhet 4 under 2013 till 7,8 miljarder euro, varav 5,5 miljarder euro kommer att ligga på EIB:s balansräkning. 3.2 EU:s och EIB:s gemensamma riskdelningsinstrument Kommissionen och EIB har samarbetat nära kring blandade riskdelningsinstrument, där EUbudgeten förstärks genom EIB:s utlåningskapacitet för att finansiera ytterligare verksamheter med mycket låga kreditbetyg på EU:s prioriterade områden. Sådana instrument är särskilt verkningsfulla i sårbara länder och programländer eller inom högrisksektorer, t.ex. forskning 3 Förutom Cypern, Grekland, Irland och Portugal inbegriper detta Ungern, Lettland och Rumänien. 4 Särskild verksamhet är insatser som innefattar en kreditrisk som är större än enligt EIB:s standardmässiga interna bestämmelser. 10

12 och utveckling (där det är svårt för entreprenörer att hitta alternativa långsiktiga finansieringskällor). Finansieringsinstrumentet för riskdelning (RSFF), lånegarantin för TENtransportprojekt (LGTT) och det riskdelningsinstrument (RSI) som förvaltas av EIF tillhör denna kategori. I november 2012 lanserade kommissionen och EIB initiativet för projektobligationer i syfte att stödja kapitalmarknadernas roll i finansiering av långsiktig infrastruktur. Inom ramen för sådana innovativa instrument har EIB:s styrelse redan godkänt nio TEN-T- och TEN-Eprojekt i sex olika medlemsstater. Detta inbegriper motorvägsprojekt i SK, DE, BE och UK, nätanslutningar för vindkraftparker till havs i DE och UK samt lagringsutrymmen för gas i ES och IT. De första finansiella avslutningarna av dessa projekt förväntas äga rum under det andra halvåret Till följd av godkännandet av kommissionens förslag om ändring av förordningen om strukturfonderna och den ändrade programplanering som följde av detta inrättades en ny ordning för stöd till små och medelstora företag i Grekland (utöver den ovan beskrivna handelsfinansieringsfaciliteten). Inom denna ordning användes outnyttjade strukturfonder för att inrätta en garantifond för EIB:s utlåning till förmån för små och medelstora företag, uppbyggd på portfolio-first-loss-basis. De första transaktionerna som fonden stöder undertecknades i början av Kommissionen har också lagt fram ett kompletterande förslag om vissa bestämmelser om finansiell förvaltning för programländer. Utnyttjandet av gemensamma riskdelningsinstrument väntas öka under nästa fleråriga budgetram, t.ex. inom fonden för ett sammanlänkat Europa och Horisont 2020, samt inom de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESIF). 4. Vägen framåt: gemensamma uppföljningsinitiativ av kommissionen och EIB 4.1 Initiativ för små och medelstora företag Kommissionen och EIB arbetar också tillsammans med ECB för att utveckla en EU-strategi för att lindra finansieringsbegränsningarna för små och medelstora företag. Diskussionerna är inriktade på att blåsa liv i de strukturerade kreditmarknaderna för att stödja utlåning till små och medelstora företag i framförallt, men inte uteslutande, de mest sårbara medlemsstaterna. Samarbetet är inriktat på följande två delar: i) tillräcklig finansiering för banksektorn som ska vara direkt inriktad på utlåning till små och medelstora företag och ii) kreditförstärkning för befintliga eller nya lånepooler för små och medelstora företag för att minska snedvridna kreditmarginaler och locka till sig institutionella investerare i stora lånepooler för små och medelstora företag, vilket ska råda bot på den allvarliga bristen på tillgång till investeringar. Förutom att analysera ett möjligt kortsiktigt tillgångsdrivet EIB-ECB-initiativ, utforskar kommissionen och EIB en gemensam mekanismer för riskdelning som ska utarbetas inom den nya fleråriga budgetramen genom en kombination av EU:s budgetmedel (Cosme, Horisont 2020) och medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna med EIB:s, EIF:s och de nationella nischbankernas utlåningskapacitet. Genom att förena sina krafter på detta sätt kan man åstadkomma de stordriftsfördelar som följer av EU-övergripande lösningar och uppnå en kraftigare hävstångseffekt för alla deltagande medlemsstater. Instrumenten skulle utformas så att de medel som en viss medlemsstat bidrar med genom sina program inom de europeiska struktur- och investeringsfonderna garanterat genererar lån till ett värde som är flera gånger större än medlens värde genom utlåning till små och medelstora företag i den berörda medlemsstaten till förmån för respektive programområde. 11

13 Nyckeln till att sådana gemensamma EU-instrument ska få en kraftfull hävstångseffekt är bredast möjliga deltagande från medlemsstaternas sida. Även om deltagandet genom bidrag från programmen inom de europeiska struktur- och investeringsfonderna nödvändigtvis skulle vara frivilligt skulle alla medlemsstater eftertryckligen uppmanas att bidra till de gemensamma instrumenten via sina anslag inom de europeiska struktur- och investeringsfonderna, i vetskap om att deras bidrag skulle stödja en ökad utlåning till de små och medelstora företagen på deras territorium, samtidigt som hävstångseffekten ökas för alla. Kommissionen har utvecklat tre breda alternativ för gemensamma instrument 5. Mot bakgrund av behovet att skapa en kritisk massa kring ett gemensamt EU-instrument som skulle mobilisera EU-EIB-resurser och eventuellt kunna kopplas till ECB-beslut, presenteras nedanstående alternativ som valmöjligheter. Gemensamma instrument av den typen skulle givetvis finnas parallellt med multipla initiativ som stöds av de europeiska struktur- och investeringsfonderna på regional eller nationell nivå, inte heller utesluter man möjligheten att skapa ytterligare parallella gemensamma instrument inom andra EU-politikområden, så som planeras i utkastet till gemensamma bestämmelser om de europeiska struktur- och Den preliminära summa på 10 miljarder euro 6 som föreslås är en bråkdel av den totala budgeten för de europeiska struktur- och investeringsfonderna på 400 miljarder euro och en relativt liten procentandel av de totala resurserna för dessa fonder som medlemsstaterna och regioner tänker anslå som stödåtgärder till små och medelstora företag. Innan de föreslagna instrumenten börjar användas kommer en noggrannare bedömning att göras av deras effekter. Det kan vara värt att beakta att under perioden använde medlemsstaterna 23 miljarder euro i operativa program som direktstöd till små och medelstora företag som dessutom kunde dra indirekt nytta av ytterligare 25 miljarder euro. Inom ramen för nästa fleråriga budgetram har alla medlemsstater förklarat att de tänker öka sitt stöd genom finansiella instrument, och då framförallt till små och medelstora företag. Slutligen beror genomförandet och effekterna av instrumentet på utvecklingen inom andra politikområden som behandlas samtidigt. Finansiell reglering kan till exempel få särskilda följder för utvecklingen av en värdepapperiseringsmarknad i Europa och tas upp samrådet om i kommissionens grönbok som löper ut den 25 juni. 1) Ett gemensamt garantiinstrument för små och medelstora företag i kombination med ett gemensamt värdepapperiseringsinstrument för nya lån Inom ramen för detta instrument skulle man sammanföra medel från Cosme och Horisont 2020 samt från Esif. Dessa medel skulle kombineras med medel från EIB och EIF för att kunna tillhandahålla en kombination av följande: a) Garantier för ny utlåning till små och medelstora företag genom finansiella mellanhänder inom ramen för ett gemensamt garantiinstrument. b) Garantier för nya lån till små och medelstora företag i värdepapperiseringssyfte. Bankerna skulle behöva bygga upp sådana portföljer under en specificerad tidsperiod (2 3 år) i syfte att de ska värdepapperiseras. Enligt detta alternativ, som kombinerar 75 % i garantier med 25 % värdepapperisering, skulle 10 miljarder euro från Esif miljoner euro från Cosme & Horisont 2020 avsättas för att generera utlåningsstöd till små och medelstora företag som beräknas uppgå till miljarder euro (en hävstång på ungefär 1:5), vilket gynnar små och medelstora 5 Se bilagan för en närmare beskrivning. 6 Utöver de andra föreslagna blandinstrumenten (PBI, RSFF, RSI, osv.) 12

14 företag. För detta alternativ krävs inga ändringar av förslaget till lagstiftning om gemensamma bestämmelser. 2) Gemensamma värdepapperiseringsinstrument som möjliggör värdepapperisering av både nya och befintliga låneportföljer för små och medelstora företag Inom ramen för ett sådant gemensamt värdepapperiseringsinstrument skulle offentliga medel (Esif, Cosme, Horisont 2020, EIF, EIB, nationella nischbanker) kombineras i syfte att värdepapperisera portföljer av små och medelstora företags lån. Det skulle finnas krav på att den finansiella mellanhandens finansiering av nya lån till små och medelstora företag står i proportion till det belopp som täcks av det gemensamma instrumentet. Värdepapperiseringen av portföljer av befintliga lån innebär att detta instrument skulle ha större verkningar och vara mer omedelbart än alternativ 1. Inom ramen för detta alternativ skulle 10 miljarder euro från Esif och 420 miljoner euro från Cosme & Horisont 2020 avsättas för att generera utlåningsstöd till små och medelstora företag som beräknas uppgå till 65 miljarder euro (en hävstång på ungefär 1:6), vilket gynnar små och medelstora företag. I detta fall skulle det krävas en begränsad ändring av förslaget till lagstiftning om gemensamma bestämmelser så att stödkriterierna utvidgas till att omfatta befintliga lån till små och medelstora företag och man ser över om även arbetande kapital skulle kunna inkluderas. 3) Gemensamma värdepapperiseringsinstrument som möjliggör värdepapperisering av nya och befintliga låneportföljer för små och medelstora företag samt riskspridning Detta alternativ skulle likna alternativ 2, men skulle också göra det möjligt att dela på riskerna och utvidga stödkriterierna till att omfatta befintliga lån till små och medelstora företag och se över om även arbetande kapital skulle kunna inkluderas, samtidigt som man säkerställer att den vidareutlånande mellanhanden skulle generera nya lån till små och medelstora företag till ett värde som är flera gånger högre än det belopp som den berörda medlemsstaten avsatt för respektive programområden. Riskspridningen möjliggör högre portföljdiversifiering, vilket ger betydligt större hävstångseffekter än de tidigare nämnda alternativen. Det gör det också möjligt att ge bankerna omedelbar kapitallättnad och likviditet, vilket främjar ett snabbt tillhandahållande av nya lån till små och medelstora företag. Inom ramen för detta alternativ skulle 10 miljarder euro från Esif milj. euro från Cosme & Horisont 2020 avsättas för att generera utlåningsstöd till små och medelstora företag som beräknas uppgå till omkring 100 miljarder euro (en hävstång på ungefär 1:10), vilket gynnar små och medelstora företag. Detta alternativ skulle kräva samma ändringar av förslaget till lagstiftning om gemensamma bestämmelser som alternativ 2. EIB kommer att arbeta tillsammans med kommissionen för att utveckla det föreslagna instrumentet och delta i det arbetet för att förbereda de nödvändiga ändringarna, med sin marknads- och affärserfarenhet. Hävstångseffekterna kommer att bero på de slutliga val som görs av medlemsstaterna och på hur omfattande användningen blir bland den privata sektorns finansiella institutioner. 4.2 Ungdomssysselsättning Efter kommissionens paket för ungdomssysselsättningspaket från december 2012 enades Europeiska rådet vid sitt möte den 7-8 februari om att inrätta ett ungdomssysselsättningsinitiativ med en budget på 6 miljarder euro för perioden Initiativet är särskilt inriktat på att stödja ungdomar i åldrarna som varken går i skolan, arbetar eller vidareutbildar sig och som är bosatta i regioner i unionen som år 2012 hade en 13

15 arbetslöshet på över 25 %. Tanken är att underlätta deras inträde på arbetsmarknaden. Flera medlemsstater har även tillkännagett andra initiativ. Ungdomssysselsättningsinitiativet kompletterar kommissionens andra instrument för utbildning och social trygghet som väsentligt kan minska ungdomsarbetslösheten. I synnerhet föreslås nya ekonomiska instrument inom ramen för den nya fleråriga budgetramen avseende studielån (garantier för studielån inom ramen för programmet Erasmus +), mikrokrediter (garantier, mikrokrediter och säkerheter via institutioner som investerar eller lånar ut till företagare, i synnerhet sådana som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden) samt utveckling av socialt företagande. Inför det kommande mötet i Europeiska rådet utarbetade kommissionen den 19 juni 2013 ett meddelande om arbete för unga som fastställde omedelbara prioriteringar för insatserna mot ungdomsarbetslösheten, däribland ett avtal om den kommande fleråriga budgetramen och de därtill knutna programmen, tidigareläggning av initiativet för ungdomssysselsättning och genomförande av de relevanta landspecifika rekommendationerna och ungdomsgarantierna i medlemsstaterna. Tillsammans med kommissionen och medlemsstaterna föreslår EIB att kommissionens och medlemsstaternas ansträngningar kompletteras med ett särskilt program för kompetens och nya arbetstillfällen - investera för ungdomen (Skills and Jobs - Investing for Youth) för att motverka en hög och ökande ungdomsarbetslöshet. Programmet betonar bankens åtaganden att använda de större anslagen och inrikta dem på EU:s politiska prioriteringar. EIB:s program har följande två delar: (i) Arbetstillfällen för ungdomar (Jobs for Youth) som ger små och medelstora företag bättre tillgång till finansiering. (ii) Investeringar i kompetens (Investments in Skills) som tillhandahåller lån för projekt som investerar i ungdomars kompetens, däribland investeringar i infrastruktur för utbildning, fortbildning, studielån och rörlighet. När det gäller ungdomssysselsättning undersöker EIB tillsammans med deltagande banker möjligheterna att ytterligare öka kreditgivningen till de små och medelstora företagen, som är de största arbetsgivarna för ungdomar, för att stödja sysselsättningen. De investeringar som omfattas av initiativet för investeringar i kompetens omfattar EIB:s etablerade finansiering av investeringar i skolor och universitet samt en rad hör en lång rad utbildningsprogram, framför allt program som utökar och förbättrar kvaliteten på yrkesutbildningen i Europa. Inriktningen på arbetsplatsrelaterad kompetens från gymnasieutbildning till högskoleutbildning anses ha störst inverkan på att förbättra ungdomarnas anställbarhet och erbjuder det bästa skyddet mot arbetslöshet. De understödda åtgärderna inbegriper också program för rörlighet för studenter och anställda i hela EU. Förutom att stödja kommissionen med egna resurser genom ett snabbt genomförande av ungdomssysselsättningsinitiativet kommer banken att fokusera på att hjälpa medlemsstaterna att påskynda sina nationella och regionala program mot ungdomsarbetslöshet. Samtidigt som dessa initiativ förväntas leda till att EIB:s investeringar i ännu högre grad inriktas på områden med stor effekt på att skapa arbetstillfällen för unga och yrkesutbildning, skulle en förbättrad tillgång på EU-medel för blandade instrument på detta område avsevärt kunna öka EIB-utlåningens målinriktning och genomslagskraft Större genomslagskraft Medlemsstaterna, kommissionen och EIB bör överväga ytterligare åtgärder för att göra det möjligt för banken att fortsätta att spela en framträdande roll på de marknader och inom de 14

16 sektorer där det råder brist på krediter och där medel från andra källor inte är tillgängliga på skäliga villkor. Sådana åtgärder måste göra det möjligt för EIB att kraftigt utvidga sin verksamhet till stöd för små och medelstora företag och i sårbara länder och programländer, där bankens utlåning bör utvecklas ytterligare. Bland möjliga nya åtgärder överväger EIB att stärka EIF för att stödja nya initiativ som ska genomföras för EIB:s räkning och med hjälp av sakkunskapen vid EIF. Ett särskilt uppdrag mellan EIB och EIF har uppnåtts för att mobilisera utlåning via ett instrument med 4,5 miljarder euro för perioden Man överväger även möjligheten att utvidga faciliteten för importfinansiering som håller på att genomföras i Grekland till att även omfatta andra länder. Om de allmänna ekonomiska förutsättningarna i EU skulle förbättras tillsammans med den finansiella stabiliteten i euroområdet skulle EIB kunna undersöka sätt att bedriva verksamhet med stort mervärde där EIB:s stöd behövs som mest, inom gränserna för en sund ekonomisk förvaltning. EIB håller vidare på att undersöka ytterligare sätt att stärka sin utlånings- och rådgivningsverksamhet för att bidra till att projekt genomförs, utbetalningar och realinvesteringar påskyndas och medlemsstaternas förmåga att utnyttja EU-medel ökas. Slutligen kommer kommissionen och EIB att fortsätta att samarbeta och bilda nätverk med andra europeiska, nationella eller regionala offentliga investeringsinstitutioner och banker samt med den privata sektorn, för att maximera de synergier och den kapacitet som krävs för att genomföra och med ytterligare medel förstärka den utlånings- och kreditförstärkningsverksamhet som initierats och samfinansierats av kommissionen och EIB. 5. Slutsats Pakten för tillväxt och sysselsättning är ett av de centrala inslagen i EU:s insatser mot krisen. EIB:s kapitalökning är en integrerad del av pakten. Den gör att EIB kan ge ett betydande bidrag till att stödja hållbar tillväxt och sysselsättning mot bakgrund av de mycket allvarliga ekonomiska problemen. Kommissionens, EIB:s och medlemsstaternas utarbetande av gemensamma finansieringsinstrument syftar till att skapa en hävstång för den privata sektorns och kapitalmarknadernas investeringar i små och medelstora företag samt infrastruktur, och därigenom minska beroendet av statlig (eller statligt understödd) finansiering av sådana prioriterade investeringar. Fragmenteringen av kreditmarknaderna och de stora ränteskillnaderna mellan medlemsstaterna när det gäller bankernas utlåning till företag undergräver bankernas och de finansiella systemens motståndskraft, samtidigt som det minskar företagens och konsumenternas tillgång till kapital och ökar deras kapitalkostnader. Detta är därför ett stort hinder för tillväxt och sysselsättning. EIB är en av de få institutioner som emitterar skuld på AAA-villkor på europeisk nivå, och kan därför bidra till att minska problemen med fragmenteringen av EU:s finansmarknader. Genom att på ett fokuserat sätt tillhandahålla långsiktig finansiering till banker för att främja tillgången till finansiering för små och medelstora företag fyller banken ett stort gap som centralbankerna inte kan fylla, och lindrar på så sätt betydande utbudsbegränsningar för investeringar. Att tidigarelägga ekonomiskt och finansiellt bärkraftiga infrastrukturprojekt kan ha betydande konjunkturutjämnande effekter och bidrar till att skapa arbetstillfällen under anläggningsfasen, särskilt för de delar av arbetskraften som drabbas hårdast av krisen. Infrastruktur som syftar till att förbättra marknadstillträdet bidrar samtidigt till att öka exporten. 15

17 EIB kommer att fortsätta att utnyttja sin förmåga att agera som katalysator för att dra till sig medel från kapitalmarknaderna i syfte att tillgodose de långsiktiga finansieringsbehoven i Europa. Samtidigt kommer banken att stärka sitt samarbete med offentliga investeringsbanker i medlemsstaterna, eftersom detta kommer att göra det möjligt för EIB att öka räckvidden för sin verksamhet, mot bakgrund av de större distributionsnät och den ytterligare kapacitet att ta risker som garanteras av de nationella offentliga bankerna. Dessa insatser kommer att ligga i linje med och komplettera kommissionens arbete för att stödja långsiktiga investeringar i Europa, i enlighet med kommissionens grönbok om långsiktig finansiering av den europeiska ekonomin av den 25 mars För att EIB:s åtgärder ska vara ändamålsenliga är det viktigt att förutsättningarna fortsätter att förbättras på EU-nivå och nationell nivå. Strukturreformer kan bidra till att ta itu med de underliggande orsakerna till interna och externa obalanser och öka effekterna på sysselsättningen av EIB:s investeringar. Med tanke på hur mycket de ekonomiska och finansiella förhållandena varierar inom EU håller EIB, i nära samarbete med medlemsstaterna, på att utveckla resultatdrivna investeringsstrategier som är korrekt anpassade till de nationella, regionala och lokala tillväxtprioriteringarna, med vederbörlig hänsyn till de övergripande prioriteringarna i kommissionens årliga tillväxtöversikten och den europeiska planeringsterminens inom den ekonomiska styrningen. De kommande månaderna och åren kommer säkerligen att vara fyllda av utmaningar. Kommissionen och EIB är fortsatt fast beslutna att utforska nya sätt att hjälpa unionen att återgå till tillväxt och ökad sysselsättning.. 7 COM(2013) 150 final. 16

18 Bilaga Alternativ för det gemensamma initiativet för små och medelstora företag 1) Ett gemensamt garantiinstrument för små och medelstora företag i kombination med ett gemensamt värdepapperiseringsinstrument för nya lån Inom ramen för detta instrument skulle man sammanföra medel från Cosme och Horisont 2020 samt från de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Dessa medel skulle kombineras med medel från EIB och EIF för att kunna tillhandahålla en kombination av följande: a) Garantier för ny utlåning till små och medelstora företag genom finansiella mellanhänder inom ramen för ett gemensamt garantiinstrument. Detta instrument skulle tillhandahålla garantier till banker som i sin tur lånar ut pengar till små och medelstora företag. Bankerna kommer att dra nytta av en partiell kapitalkravslättnad för nya lån genom obegränsade portföljgarantier. För att garantera samstämmighet mellan räntenivåerna skulle bankerna dock bibehålla 20 % av riskerna. b) Garantier för nya lån till små och medelstora företag i värdepapperiseringssyfte. Bankerna skulle behöva bygga upp sådana portföljer under en specificerad tidsperiod (2 3 år) i syfte att de ska värdepapperiseras. Kapitalkravslättnaden och den ytterligare likviditeten skulle konkretiseras längre fram när väl portföljerna har skapats och värdepapperiserats. Det är värt att notera att de båda instrumenten kommer att fungera parallellt och inte kumulativt för att undvika dubbelfinansiering från de europeiska struktur- och investeringsfonderna. För att jämna ut budgetutnyttjandet föreslås ett anslag på 75/25 %. Hävstång ( ) 10 miljarder euro från de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Esif) milj. euro från Cosme & Horisont 2020 = >55-58 miljarder euro i utlåningsstöd till små och medelstora företag, vilket gynnar små och medelstora företag (en hävstång på ungefär 1:5). Fördelar Incitament för ny utlåning till små och medelstora företag genom en delvis sänkning av kapitalkravet för ny utlåning till små och medelstora företag. Kan genomföras utan betydande ändringar av förslaget om gemensamma bestämmelser för de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Medlemsstaternas Esif-medel skulle uteslutande användas för att tillhandahålla lån till små och medelstora företag och täcka förluster som uppstått kring sådana företag på respektive medlemsstats territorium i motsvarande program. Kombinationen av två instrument skulle hjälpa små och medelstora företag och stimulera den värdepapperiseringsmarknad som bygger på små och medelstora företag inom cirka 3 år. Nackdelar Värdepapperisering kan först uppstå 2 3 år efter det att nya 17

19 låneportföljer för små och medelstora företags byggts upp. För båda instrumenten skulle bankerna behöva mobilisera sitt eget kapital i inledningsskedet för att bevilja lån till små och medelstora företag. Under den pågående skuldsaneringen och saneringen av bankernas balansräkningar för att förbereda inför den gemensamma tillsynsmekanismen och bankunionen begränsar detta den hastighet med vilken nya portföljer kan byggas upp. Privata och institutionella investerare spelar ingen roll under de närmaste 2 3 åren, vilket leder till ett starkt beroende av offentliga medel. Det är tekniskt komplicerat att arbeta med delad förvaltning med tanke på att fördelningen sker utifrån regionskategori. Avsaknaden av riskspridning begränsar portföljdiversifieringen och därmed hävstångseffekten. 2) Gemensamma värdepapperiseringsinstrument som möjliggör värdepapperisering av både nya och befintliga låneportföljer för små och medelstora företag Inom ramen för ett sådant gemensamt värdepapperiseringsinstrument skulle offentliga medel (de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Cosme, Horisont 2020, EIF, EIB, nationella nischbanker) kombineras i syfte att värdepapperisera portföljer av små och medelstora företags lån. Detta innebär att lån till små och medelstora företag skulle samlas och garanteras för att sänka kapitalkraven för mellanhänderna vid ofinansierad värdepapperisering. Om delar säljs vidare till institutionella investerare (finansierad värdepapperisering) genereras också omedelbar likviditet som bankerna kan använda för att skapa nya lån för små och medelstora företag. Det skulle finnas krav på att finansiella mellanhänders finansiering av nya lån till små och medelstora företag ska stå i proportion till det belopp som täcks av det gemensamma instrumentet. Värdepapperiseringen av portföljer av befintliga lån innebär att detta instrument skulle ha större verkningar och vara mer omedelbart än alternativ 1. Hävstång ( ) 10 miljarder euro från Esif milj. euro från Cosme & Horisont 2020 = >65 miljarder euro i utlåningsstöd till små och medelstora företag, vilket gynnar små och medelstora företag (en hävstång på ungefär 1:6). Fördelar Partnerbankerna skulle inte behöva mobilisera nytt kapital för att göra nya lån. Detta skulle påskynda skapandet av nya lån till små och medelstora företag. Lockar till sig privata medel från institutionella investerare som köper värdepapperiserade tillgångar. Detta minskar i sin tur behovet av offentliga medel, som därmed skulle kunna frigöras för andra ändamål. Det kommer också att göra europeiska små och medelstora företag mindre beroende av bankerna för sin finansiering. 18

20 Medlemsstaternas Esif-medel skulle användas för att leverera nya lån till små och medelstora företag samt bemöta förluster som uppstått i samband med små och medelstora företags lån på respektive medlemsstats territorium. Skulle bidra till att blåsa nytt liv i den kommersiella värdepapperiseringsmarknaden, vilket skulle skapa nya, ickebankrelaterade finansieringskällor för små och medelstora företag som för närvarande är nästan helt beroende av bankfinansiering. Nackdelar Värdepapperisering av befintliga låneportföljer för små och medelstora företag skulle kräva ändring av förslaget till förordning om gemensamma bestämmelser. Komplex struktur att inrätta och (liksom i alternativ 1) gemensam förvaltningsstruktur bidrar till teknisk komplexitet. Avsaknaden av riskspridning begränsar portföljdiversifieringen och därmed hävstångseffekten. 3) Gemensamma värdepapperiseringsinstrument som möjliggör värdepapperisering av nya och befintliga låneportföljer för små och medelstora företag samt riskspridning Detta alternativ skulle ha alla fördelarna hos alternativ 2, men skulle också göra det möjligt att dela på riskerna, samtidigt som den vidareutlånande mellanhanden skulle generera nya lån till små och medelstora företag till ett värde flera gånger högre än det belopp som avsätts av den berörda medlemsstaten för respektive program. Hävstång ( ) 10 miljarder euro från Esif milj. euro från Cosme & Horisont 2020 = >100 miljarder euro i utlåningsstöd till små och medelstora företag, vilket gynnar små och medelstora företag (cirka 1:10) Fördelar Partnerbankerna skulle inte behöva mobilisera nytt kapital för att göra nya lån. Detta skulle påskynda skapandet av nya lån till små och medelstora företag. Lockar till sig privata medel från institutionella investerare som köper värdepapperiserade tillgångar. Detta minskar i sin tur behovet av offentliga medel, som därmed skulle kunna frigöras för andra ändamål. Riskspridning möjliggör högre portföljdiversifiering och större hävstångseffekter. En centralt förvaltad struktur ger stordriftsfördelar i form av avgifter och kostnader, och är mindre komplicerad än en gemensam förvaltningsstruktur. Medlemsstaternas Esif-medel kommer minst att uppnå samma minsta 19

En investeringsplan för Europa

En investeringsplan för Europa En investeringsplan för Europa Den goda triangeln INVESTERINGAR STRUKTUR- REFORMER BUDGETANSVAR 1 En investeringsplan för Europa MOBILISERA FINANSIERING FÖR INVESTERINGAR Kraftigt stöd till strategiska

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

Kort om Europeiska investeringsbanken

Kort om Europeiska investeringsbanken Kort om Europeiska investeringsbanken Som EU:s bank erbjuder vi finansiering och expertkunskaper till solida och hållbara investeringsprojekt i och utanför Europa. Banken ägs av EU:s 28 medlemsstater och

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 8 november 2016 (OR. en) 14127/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 8 november 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 13265/16 Ärende: FIN 774

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden 2 , som samfinansieras av Sammanhållningsfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i en förstärkning av den ekonomiska,

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden , som samfinansieras av Europeiska socialfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt och utveckling

Läs mer

EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN

EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN Europeiska investeringsbanken (EIB) främjar Europeiska unionens målsättningar genom att erbjuda långsiktig projektfinansiering, garantier och rådgivning. EIB stöder projekt

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetkontrollutskottet 18.11.2013 2013/2131(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Europeiska investeringsbankens årsrapport för 2012 (2013/2131(INI)) Budgetkontrollutskottet Föredragande:

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:116

Regeringens proposition 2008/09:116 Regeringens proposition 2008/09:116 Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken Prop. 2008/09:116 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 februari 2009 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en) 5776/17 NOT från: till: Ordförandeskapet IND 18 MI 82 COMPET 58 FISC 27 PI 9 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Ärende: Förberedelser

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 7.3.2008 ARBETSDOKUMENT om Europaparlamentets och rådets förslag till beslut om inrättande av ett handlingsprogram för att höja kvaliteten

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 1 oktober 2015 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 1 oktober 2015 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 1 oktober 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0226 (COD) 12601/15 ADD 2 EF 183 ECOFIN 743 SURE 24 CODEC 1291 IA 10 FÖLJENOT från: till: Komm. dok. nr: Ärende:

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM GARANTIFONDENS STÄLLNING OCH FÖRVALTNING 2014

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM GARANTIFONDENS STÄLLNING OCH FÖRVALTNING 2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.7.2015 COM(2015) 343 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM GARANTIFONDENS STÄLLNING OCH FÖRVALTNING 2014 SV SV Innehållsförteckning

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2011/0270(COD) 1.3.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM 1. Ändring av gemensamma förordningen för ESI-fonderna till förmån för Grekland. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM 1. Ändring av gemensamma förordningen för ESI-fonderna till förmån för Grekland. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM 1 Ändring av gemensamma förordningen för ESI-fonderna till förmån för Grekland Näringsdepartementet 2015-09-22 Dokumentbeteckning KOM(2015) 365 Förslag till

Läs mer

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 23 oktober 2011 En färdplan för stabilitet och tillväxt 1. Reagera beslutsamt på

Läs mer

Investeringsplanen. Frågor och svar

Investeringsplanen. Frågor och svar Investeringsplanen Frågor och svar Innehåll 1. Vad är nytt och annorlunda med den här strategin för investeringar?... 2 2. Varför behövs en ny europeisk fond för strategiska investeringar (Efsi)?... 2

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska regionala utvecklingsfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska regionala utvecklingsfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska regionala utvecklingsfonden , som samfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera

Läs mer

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar: EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.7.2016 COM(2016) 519 final Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om att ålägga Portugal böter för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder för att komma

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 1. Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS EKONOMI

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS EKONOMI SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 8 APRIL 2013 Utges av Svenska Fondhandlareföreningens Service AB Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska havs- och fiskerifonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska havs- och fiskerifonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska havs- och fiskerifonden , som samfinansieras av Europeiska havs- och fiskerifonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt

Läs mer

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/005 SE/Saab från Sverige

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/005 SE/Saab från Sverige P7_TA-PROV(2012)0488 Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/005 SE/Saab från Sverige Europaparlamentets resolution av den 12 december 2012 om förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag 1 SÄRSKILDA MÅL 2 Entreprenörskap 3 ÅTGÄRDER UNDER PROGRAMPERIODEN (2014-2020) Entreprenörskap (+/- 58

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag 1 Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft 2 SÄRSKILDA MÅL 3 Entreprenörskap 4

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

INSATSGRUPPERNA MOT UNGDOMSARBETSLÖSHET

INSATSGRUPPERNA MOT UNGDOMSARBETSLÖSHET INSATSGRUPPERNA MOT UNGDOMSARBETSLÖSHET UPPDATERING INFÖR EUROPEISKA RÅDETS VÅRMÖTE DEN 14-15 MARS 2013 INSATSGRUPPERNA MOT UNGDOMSARBETSLÖSHET UPPDATERING INFÖR EUROPEISKA RÅDETS VÅRMÖTE DEN 14 15 MARS

Läs mer

Angående : Statligt stöd N 436/2009 Sverige Förlängning av det svenska kapitaltillskottsprogrammet

Angående : Statligt stöd N 436/2009 Sverige Förlängning av det svenska kapitaltillskottsprogrammet EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 05.08.2009 K(2009)6228 slutlig Angående : Statligt stöd N 436/2009 Sverige Förlängning av det svenska kapitaltillskottsprogrammet Herr Minister, FÖRFARANDE (1) Genom

Läs mer

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 Promemoria 2013-03-11 Näringsdepartementet Regional tillväxt Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 I förslaget till nytt regelverk på EU-nivå för sammanhållningspolitiken

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

15774/14 ul/aw/chs 1 DG D 2A

15774/14 ul/aw/chs 1 DG D 2A Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 204 (OR. en) 5774/4 EJUSTICE 8 JUSTCIV 30 COPEN 296 JAI 90 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Rådets

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om EU-statistik som utarbetats av ekonomiska och finansiella kommittén.

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om EU-statistik som utarbetats av ekonomiska och finansiella kommittén. Europeiska unionens råd Bryssel den 29 oktober 2014 (OR. en) 13845/14 ECOFIN 874 STATIS 111 UEM 348 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Coreper II och rådet Utkast till rådets slutsatser

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utrikesfrågor 25.5.2012 2011/0366(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.5.2015 COM(2015) 320 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

Läs mer

Nytt från EU och CECODHAS Hösten 2011

Nytt från EU och CECODHAS Hösten 2011 Nytt från EU och CECODHAS Hösten 2011 Ulrika Hägred SABO 2011-09-10 Effekter av den ekonomiska krisen på social housing i olika EU-länder Påverkan på organisationsstrukturen? Nedskärningar i offentligt

Läs mer

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.10.2015 COM(2015) 545 final FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN SV SV Europeiska kommissionen

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige

Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige Upplägg EU-kommissionens roll EU:s väg ur krisen Europa 2020 EU:s budget Tre nyckelaktörer Europeiska kommissionen främjar gemensamma

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) 1. Poster som ger stabil finansiering 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om

Läs mer

Översyn av riktlinjerna för statligt stöd till skydd för miljön Frågeformulär

Översyn av riktlinjerna för statligt stöd till skydd för miljön Frågeformulär Översyn av riktlinjerna för statligt stöd till skydd för miljön Frågeformulär De nuvarande riktlinjerna upphör att gälla vid 2007 års utgång. Som förberedelse inför översynen av riktlinjerna uppmanar kommissionen

Läs mer

De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA

De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA SLUTLIGT FÖRSLAG 05.05 2015 INLEDNING De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA Europeiska unionen står i ett vägskäl. Det har funnits

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 19.2.2009 KOM(2009) 72 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som Europeiska gemenskapen ska inta i AVS EG-ministerrådet beträffande

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande Mot ett järnvägsnät för godstransporter. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från

Läs mer

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 1.7.2014 COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date 23.7.2014 Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG)

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Europa Anne Graf

Europa Anne Graf Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 27.2.2013 2012/2321(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kooperativs bidrag till att övervinna krisen (2012/2321(INI)) Utskottet

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81. EU:s stödprogram för rymdövervakning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81. EU:s stödprogram för rymdövervakning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81 EU:s stödprogram för rymdövervakning Utbildningsdepartementet 2013-04-05 Dokumentbeteckning KOM (2013) 107 Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2001) 716 SLUTLIG/2 BRYSSEL DEN 11.6.2001 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2001 AVSNITT III - KOMMISSIONEN DEL B Corrigendum: Annule et remplace le texte précédent.

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

BUDGETFÖRFARANDET FÖR

BUDGETFÖRFARANDET FÖR EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 BUDGETFÖRFARANDET FÖR 2004 2 juli 2003 ARBETSDOKUMENT om transeuropeiska nät (TEN) Budgetutskottet Föredragande: Jan Mulder och Franz Turchi DT\498696.doc PE

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige EU:s främsta utmaningar 1. Ekonomiska situationen 2. Konflikter

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT från: Coreper till: Rådet Föreg. dok. nr: 16642/09 TELECOM 254 AUDIO 55 MI 449 COMPET

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2016/2063(INI) 9.6.2016 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Europeiska centralbankens årsrapport för 2015 (2016/2063(INI)) Utskottet för ekonomi

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.10.2012 SWD(2012) 291 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN

Europeiska unionens officiella tidning. (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN 7.6.2008 C 141/27 V (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN Inbjudan att lämna förslag 2008 Programmet Kultur (2007 2013) Genomförande av programåtgärderna: fleråriga samarbetsprojekt, samarbetsinsatser,

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.9.2016 COM(2016) 604 final 2016/0283 (APP) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

(Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN

(Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN 3.7.2009 Europeiska unionens officiella tidning C 151/25 V (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN Inbjudan att lämna förslag Programmet Kultur (2007 2013) Genomförande av programåtgärderna:

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar fler gör sverige grönare Jobb åt unga ge småföretagen möjligheter utveckla hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar BP14 en framgång för Centerpartiet Budgeten för 2014 är en arbetsseger för

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr / av den XXX

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr / av den XXX EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den XXX COMP A3/JW/vn [ ](2013) XXX draft KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr / av den XXX om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM112. Ny partnerskapsram med tredjeländer. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM112. Ny partnerskapsram med tredjeländer. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Ny partnerskapsram med tredjeländer Justitiedepartementet 2016-07-15 Dokumentbeteckning KOM (2016) 385 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet BUDGETFÖRFARANDENA 2002-2003 ARBETSDOKUMENT. om Life III (2000-2004) det finansiella instrumentet för miljön

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet BUDGETFÖRFARANDENA 2002-2003 ARBETSDOKUMENT. om Life III (2000-2004) det finansiella instrumentet för miljön EUROPAPARLAMENTET 1999 utskottet BUDGETFÖRFARANDENA -2003 2 maj ARBETSDOKUMENT om Life III (2000-) det finansiella instrumentet för miljön utskottet Föredragande: Göran Färm och Guido Podestà DT\454851.doc

Läs mer

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29 EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC 55/2010 euro MEDLEN ÖVERFÖRS FRÅN KAPITEL - 2902

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 INTEGRERAD HÅLLBAR STADSUTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha

Läs mer

Riktlinjer. om villkor för finansiellt stöd inom koncerner enligt artikel 23 i direktiv 2014/59/EU EBA/GL/2015/

Riktlinjer. om villkor för finansiellt stöd inom koncerner enligt artikel 23 i direktiv 2014/59/EU EBA/GL/2015/ RIKTLINJER OM VILLKOR FÖR FINANSIELLT STÖD INOM KONCERNER EBA/GL/2015/17 08.12.2015 Riktlinjer om villkor för finansiellt stöd inom koncerner enligt artikel 23 i direktiv 2014/59/EU EBA:s riktlinjer om

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.2.2015 COM(2015) 80 final ANNEX 1 ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET,

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald

Läs mer