På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen. Tid Onsdagen den 13 juni 2012 kl Kaffe serveras från kl 08.

Transkript

1 Regionstyrelsens ledamöter Ersättare för kännedom Kallelse På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen. Tid Onsdagen den 13 juni 2012 kl Kaffe serveras från kl Plats Ärenden Rådhussalen, Rådhuset i Karlshamn Se bifogad föredragningslista och bilagor REGION BLEKINGE Mats Johansson ordförande Andréa Hellsberg sekreterare Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

2 Regionstyrelsen Föredragningslista Tid Onsdagen den 13 juni 2012, kl Plats Rådhuset, Karlshamn Dagordning Beslutsärenden 1. Allmän trafikplikt för regional tågtrafik mellan Karlskrona bilaga & Kristianstad 2. Förslag till ändringar i trafiknämndens reglemente bilaga 3. Regionalt trafikförsörjningsprogram bilaga 4. Verksamhetsberättelse 2011, kultur- och fritidsnämnden bilaga (rev.berättelsen skickas ut senare) 5. Ansvarsfrihet, kultur- och fritidsnämnden bilaga 6. Verksamhetsinriktning Småland/Blekinges Europakontor i Bryssel bilaga 7. Action Plan Euroregion Baltic, bilaga 8. Sammanträdesplan 2012 komplettering bilaga Projektansökningar samt information 9. Blekinge Health Arena II bilaga 10. Skärgårdshamnar bilaga 11. Miljödriven tillväxt bilaga 12. Utvecklingscheckar för företagarkvinnor uppdrag till Almi bilaga Informationsärenden 13. Information angående regionbildning i södra Sverige 14. Blekingestrategin aktuellt Delegationsbeslut Projektet beslutat av AU CEFUR II bifall Anmälningsärenden - Ansvarsfrihet för regionstyrelsen, Revisionsberättelse för år 2011 samt Revisionsrapport Granskning av årsredovisning Sammanträdesprotokoll regionstyrelsens arbetsutskott, Sammanträdesprotokoll regionstyrelsens arbetsutskott, Sammanträdesprotokoll Kultur- och fritidsnämnden, Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

3 - Sammanträdesprotokoll Trafiknämnden, Sammanträdesprotokoll Blekingetrafiken, Protokoll från styrelsemöte; Sydsvensk Entreprenörsfond AB, samt årsredovisning Protokoll från styrelsemöte; Reaktor Sydost, Protokoll från styrelsemöte; Reaktor Sydost, Protokoll från styrelsemöte; Energikontor Sydost, Protokoll från årsstämma; ALMI Företagspartner, Protokoll från nomineringsmöten (akademi, näringsliv och offentliga); Media Evolution, Yttrande på remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor, från Utbildningsdepartementet - Region Västerbotten; Initiativyttrande angående strukturfonderna inför programperioden Regionförbundet Östsam; Initiativyttrande angående EU-kommissionens förslag till sammanhållningspolitik Regeringskansliet; Entledigande och förordnande av ledamöter och ersättare i Övervakningskommittén för strukturfondsprogrammen Västsverige, Småland och öarna samt Skåne-Blekinge - Återrapportering till Tillväxtverket avseende projektet Främja kvinnors företagande i Blekinge, december 2011 och maj Regeringsbeslut ; Ändring av regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser inom utgiftsområde 24 Näringsliv - Regeringsbeslut ; Ändring av regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende anslagen 1:1 och 33:6 (2006) inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt - Regeringsbeslut ; Uppdrag att genomföra en uppföljning av beställningsmyndigandesystemet för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt - Regeringsbeslut ; Uppdrag att förbereda inordnande av den verksamhet som Myndigheten för utländska investeringar i Sverige ansvarar för - Regeringsbeslut ; Uppdrag att förbereda och genomföra överföring av myndighetens verksamhet till Sveriges exportråd - Regeringsbeslut ; Uppdrag att genomföra en särskild satsning på teknik- och innovationsupphandling inom området för miljöteknik - Regeringsbeslut ; Uppdrag om innovationsupphandling - Regeringsbeslut ; Uppdrag att arbeta med förberedelserna av de transnationella programmen inom det europeiska territoriella samarbetet Regeringsbeslut ; Uppdrag att genomföra en särskild satsning inom affärsutveckling med inriktning på insatser för internationalisering inom miljöteknikområdet Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

4 - Regeringsbeslut ; Ansökan om bidrag för förstärkning av entreprenörskapsfrämjande stöd till universitets- och högskolestudenter Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

5 1 REGIONSTYRELSEN Dnr Peter Hermansson Allmän trafikplikt för regional tågtrafik mellan Karlskrona och Kristianstad Bakgrund Ett av kollektivtrafikmyndighetens uppdrag är att fatta beslut om allmän trafikplikt för sådan trafik som samhället avser att ta ansvar för och därmed upphandla och teckna avtal om (offentligt serviceåtagande). Den Öresundstågstrafik som berör Blekinge, Skåne, Halland, Småland (option Jönköpings län) och Västra Götaland avses ingå i den allmänna trafikplikten. En överenskommelse har tecknats mellan parterna om att vi är överens om att ett sammanhållet Öresundstågssystem är av den betydelsen att det ska ingå i den allmänna trafikplikten. Respektive kollektivtrafikmyndigheter är upphandlande myndigheter och beslutar om allmän trafikplikt för regional trafik i sitt eget län samt efter överenskommelser med berörda myndigheter till viktiga stationer (målpunkter) i intilliggande län. Sträckan som berör Blekinge är mellan Karlskrona och Malmö/ nationsgränsen till Danmark. I beslutet är det tillräckligt att ange närmast viktig målpunkt i angränsande län för sådan trafik som avser vardagsresande till arbete och utbildning, vilket utgör grund för trafikplikten. Beslutet avser sålunda sträckan Karlskrona Kristianstad. Information i ärendet har föredragits på regionstyrelsens möte den 25 april Ärendet behandlades på trafiknämndens sammanträde den 21 maj Arbetsutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar att fatta beslut om allmän trafikplikt motsvarande minst timmestrafik vardagar för regional tågtrafik mellan Karlskrona och Kristianstad. Bilagor; Beslut om allmän trafikplikt för regional tågtrafik mellan Karlskrona och Kristianstad Överenskommelse inför beslut om allmän trafikplikt för Öresundstågssystemet Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

6 Karlskrona Dnr Beslut om allmän trafikplikt för regional tågtrafik mellan Karlskrona och Kristianstad Beslutet Region Blekinge fattar i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet beslut om allmän trafikplikt (SFS 2010:1065, 3 kap.1 ) motsvarande minst timmestrafik vardagar för regional tågtrafik mellan Karlskrona och Kristianstad. Ärendet Enligt den kollektivtrafiklag (SFS 2010:1 065) som trädde i kraft vid senaste årsskifte måste all trafik som ska upphandlas föregås av ett beslut om allmän trafikplikt. Kollektivtrafikmyndigheten fattar beslut om trafikplikt för trafik i det egna länet. Efter överenskommelse med berörda myndigheter får kollektivtrafikmyndigheten även besluta om trafikplikt till viktiga målpunkter (stationer) i intilliggande län. Allmän trafikplikt får bara beslutas för sådan trafik som utgör regional kollektivtrafik. Med regional trafik avses enligt lagstiftningen även trafik som sträcker sig över flera län om den med avseende på trafikutbudet huvudsakligen är ägnad att tillgodose resenärernas behov av arbetspendling eller annat vardagsresande och som med hänsyn till sitt faktiska nyttjande tillgodoser ett sådant behov (SFS 2010:1065, 6 ). Ett beslut om allmän trafik kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den som på kommersiell grund tillhandahåller eller avser att tillhandahålla kollektivtrafiktjänster som berörs av trafikplikten. Motivet för allmän trafikplikt Södra Sverige binds idag samman genom olika regionala tågtrafikupplägg. Öresundstågssystemet är ett sådant som binder samman regionerna i södra Sverige och möjliggör snabba och frekventa vardagsresor till och från utbildning och arbete. Statistik för resandet med Öresundståg mellan Karlskrona Kristianstad Malmö-Köpenhamn visar att drygt 60 % av ärendet med resan var vardagsresande till och från arbete och utbildning. Ett rimligt antagande är att andelen är ännu större mellan mer närliggande orter som Karlskrona Kristianstad. Tågtrafiken kopplar därmed ihop funktionella arbetsmarknadsregioner och främjar klimateffektiva persontransporter. Taxe- och biljettsamarbetet bidrar till upplevelsen av en helhet. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

7 Utkast Mellan Region Blekinge, org. nr , Region Halland, org. nr , Jönköpings Läns Landsting, org. nr , Landstinget Kalmar Län, org. nr , Regionförbundet södra Småland, org. nr , Region Skåne, org. nr , Västra Götalandsregionen, org. nr nedan var för sig benämnd Part och gemensamt benämnda Parterna, träffas följande Överenskommelse inför beslut om allmän trafikplikt för Öresundstågssystemet Öresundstågssystemet binder samman regionerna i södra Sverige och möjliggör snabba och frekventa vardagsresor till och från skola och arbete för dess invånare. Sedan trafiken startade med Öresundsbrons öppnande år 2000 har systemet vuxit och är idag en viktig förutsättning för tillväxten av funktionella arbetsmarknadsregioner i södra Sverige. Parterna avser att tillsammans upphandla trafiken inom Öresundstågssystemet och är överens om att för egen del besluta om allmän trafikplikt för relevanta sträckningar. Varje part fattar beslut om trafikplikt för trafik i sitt eget län samt till viktiga målpunkter (stationer) i intilliggande län. Parterna är överens om att dessa beslut om allmän trafikplikt som var och en på så sätt träffar tillsammans ska omfatta följande sträckor: Nationsgränsen till Danmark Malmö C Lund Landskrona Helsingborg Halmstad Göteborg C Nationsgränsen till Danmark Malmö C Lund Hässleholm Alvesta Växjö Kalmar Nationsgränsen till Danmark Malmö C Lund Hässleholm Kristianstad Karlskrona Halmstad Markaryd Hässleholm (option) Göteborg C Borås Alvesta (option) Jönköping Nässjö/Värnamo Alvesta (option) Sträckor angivna som option ovan utgör en del av överenskommelsen, men berörda parter fattar beslut om trafikplikt för dessa sträckor inför att eventuellt beslut om avrop av option fattas. Den planerade trafiken utförs av tågfordon som tillgodoser behov för regionalt resande. Tidtabell och taxesystem utgår från dagens tidtabell samt Sydtaxan inklusive lokal taxa inom respektive län, dock med de förändringar som framtida trafik och utveckling kan ge skäl till. Parterna är överens om att inför upphandling av ovanstående linjer genomföra s k Samråd inför upphandling (SIU) i syfte att bl. a utröna intresse för att driva kommersiell tågtrafik på de sträckor som planeras för upphandling. Trafiken inom Öresundstågssystemet finansieras genom att varje län bär de intäkter och kostnader som kan härledas till respektive län, strikt efter de geografiska gränserna. Överenskommelsen avser att täcka trafik som upphandlas för en tidsperiod som fastställs i särskild ordning. Trafikstart planeras till december 2014.

8 Region Blekinge Region Halland Regionstyrelsens Ordförande Regionstyrelsens Ordförande Mats Johansson Gösta Bergenheim Jönköpings läns Landsting Landstingsdirektör Agneta Jansmyr Jönköpings läns Landsting Lanstingsstyrelsens Ordförande Håkan Jansson Landstinget Kalmar Län Regionförbundet södra Småland Trafikstyrelsens Ordförande Regionstyrelsens Ordförande Ulf Nilsson Roland Gustbée Västra Götalandsregionen Region Skåne Kollektivtrafiknämnden Ordförande Regionala Tillväxtnämndens Ordförande Ulrika Frick Pontus Lindberg Region Skåne Utvecklingsdirektör Mikael Stamming

9 2 REGIONSTYRELSEN Dnr Ingrid Ljungqvist Förslag till ändringar i trafiknämndens reglemente Bakgrund Vid regionstyrelsens sammanträde beslutades om att anta förslag till reglemente för trafiknämnden. Vid trafiknämndens sammanträde föreslogs följande ändringar i reglementet: - 6: antalet ersättare ändras från 3 till 5-7: sammanträdesplanen ska innehålla tid och plats för sammanträdena stryks - 10: förtydligande av närvarorätt och ersättning för ersättare i trafiknämnden Vid regionstyrelsens sammanträde beslutades att godkänna ändring avseende 6. Däremot återremitterades förslagen till ändring avseende 7 och 10. Förtydliganden har gjorts av dessa paragrafer enligt bilaga. Dessutom föreslår trafiknämnden ett förtydligande i 8 om kallelsen, enligt bilaga. Arbetsutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar att godkänna förslag till ändringar i reglemente för trafiknämnden avseende 7, 8 och 10. Bilagor: Reglemente för trafiknämnden Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

10 Reglemente för Trafiknämnden Allmänna bestämmelser Regionstyrelsen för Region Blekinge, nedan RS, har i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet enligt Lag om kollektivtrafik 2010:1065 inrättat en trafiknämnd samt fastställt detta reglemente för nämnden. Utöver vad som föreskrivs om kommunal nämnd i Kommunallagen och i enlighet med vad som föreskrivs i Region Blekinges förbundsordning 7, 6 st. och i arbetsordningen, gäller detta reglemente. Trafiknämndens verksamhetsområde 1 Nämnden ansvarar för att planera, besluta och verkställa de uppgifter som åligger kollektivtrafikmyndigheten och som inte är av den karaktären att det beslutas av myndigheten genom styrelsen för Region Blekinge (RS), sådana beslut är; Fastställande av regionalt trafikförsörjningsprogram och verksamhetsplan. Beslut om allmän trafikplikt. Beslut i övergripande strategiska kollektivtrafikfrågor eller i frågor av principiell karaktär eller när nämnden lyft en fråga till RS för beslut. Antagande av Ägardirektiv för Blekingetrafiken AB. 2 Trafiknämndens uppgifter Ansvara för trafik inom den allmänna trafikplikten inom de ramar som trafikförsörjningsprogram, nedan TFP, verksamhetsplan och budget anger. Ta fram underlag och lämna förslag till TFP samt lämna förslag till revideringar av TFP när detta är påkallat av större förändringar inom trafikplikten. Besluta om tillståndsgivning för färdtjänst och riksfärdtjänst. 1

11 Bereda föreslagen verksamhetsplan för trafiken. Bereda budget, egen verksamhetsplan, delårsrapport, bokslut, verksamhetsberättelse och övriga styrdokument. Bereda ärenden, besluta om avvikelser från planeringen, åtgärder av betydelse och justering av trafik inom ramen för budget föranledda av en årlig utvärdering av trafiken. Bereda underlag till övergripande strategiska kollektivtrafikfrågor eller av principiell karaktär för beslut i RS. Handlägga anmälningar om tillträde till och avveckling av kommersiell kollektivtrafik. 3 Trafiknämndens ytterligare uppgifter Överlämnande av befogenhet till Blekingetrafiken AB att upphandla och ingå avtal om allmän trafik och skärgårdstrafik Överlämnande av befogenhet till en kommun att ingå avtal om allmän trafik. Överlämnande av befogenhet till Blekingetrafiken AB att upphandla och samordna sjukresor för Landstinget. Överlämnande av ansvar till Blekingetrafiken AB för persontransporter inom färdtjänst och riksfärdtjänst för kommunerna. Överlämnande av ansvar till Blekingetrafiken AB för att medverka och biträda kommunerna i skolskjutsupphandling. Överlämnade av befogenheter till Blekingetrafiken AB att ingå avtal om erforderliga hållplatser och dylik infrastrukturansvar med respektive ägare och ansvara för utrustning. Yttra sig över överklaganden i beslut om allmän trafikplikt och i överklagandeärenden rörande färdtjänst och riksfärdtjänst. Bereda, lämna förslag på och verkställa beslut som i övrigt ska fattas av kollektivtrafikmyndigheten enligt Konsortialavtalet 1, 2 st. eller i övriga frågor som nämnden hänskjutet till kollektivtrafikmyndigheten att avgöra. 2

12 Delegera ansvar vidare i utförandeorganisationen i särskild av nämnden antagen delegationsordning. Verksamhetens inriktning 4 Nämnden är verksamhets- och utövaransvarig inom sina ansvarsområden. Nämnden ansvarar för att utveckla ett attraktivt och effektivt kollektivtrafiksystem i vilket lokal och regional trafik är väl samordnad och som främjar ett kollektivt resande i hela länet och över länsgränser. Nämnden ansvarar för förslag till TFP och långsiktiga planer. Nämnden ska också fördela resurser samt sätta mål, följa upp och utvärdera verksamheten inom de ekonomiska ramarna och de av RS fastställda målen i TFP. Nämnden ska vara pådrivande för att i samverkan med länets kommuner i den fysiska planeringen och med andra aktörer utveckla kollektivtrafiken i länet. Nämnden medverkar till framtagande av den regionala utvecklingsstrategin RUS samt medverkar i utarbetande av och revideringar av länstransportplanen. I syfte att bredda underlaget och stärka samverkan inom regionen kan nämnden inrätta olika nätverk inom kollektivtrafikområdet. Nämnden har att fördjupa och ta till vara Blekinges intressen i samarbetet med grannregionerna inom kollektivtrafikområdet samt med de övriga regionala och nationella myndigheter och organ som har uppgifter inom området. Nämnden ansvar för information och kommunikation inom sitt ansvarsområde. Överlämnande av uppgiften till eget bolag att informera och marknadsföra kollektivtrafik, lämna trafikupplysningar etc. 3

13 Ansvar och rapporteringsskyldighet 5 Nämnden ska se till att verksamheten bedrivs inom de ekonomiska ramar som angetts av RS och i enlighet med de mål och riktlinjer som RS har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Nämnden ansvar för behandling av personuppgifter enligt personuppgiftslagen (PUL) i sin verksamhet. Nämnden ska regelmässigt rapportera till RS hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Trafiknämndens arbetsformer Sammansättning 6 Trafiknämnden består av 15 ledamöter och 9 ersättare. Dessa väljs av regionstyrelsen. Regionstyrelsen väljer också ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande. Mandattiden fastställs av regionstyrelsen. Trafiknämnden utser inom sig ett arbetsutskott som består av 5 ledamöter och 5 ersättare. Trafiknämndens ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande är tillika ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande i dess arbetsutskott. Arbetsutskottet bereder ärenden till trafiknämnden. Arbetsutskottet beslutar i de frågor som delegerats till utskottet från nämnden. Tidpunkt för sammanträdena 7 Trafiknämnden sammanträder minst 8 gånger per år. Trafiknämnden ska inför varje år upprätta en plan för sina sammanträden för det kommande året. Planen ska innehålla tid och plats för sammanträdena. ( med hänvisning till 8 ska tid 4

14 och plats anges i kallelse, Trafiknämnden avser att hålla sina sammanträden på olika, ej i förtid fastställda, platser, med anledning av detta föreslår Trafiknämnden att man stryker ovanstående mening). Kallelse 8 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. De ärenden som trafiknämnden behandlar ska vara skriftliga. Kallelse skall normalt minst en vecka före sammanträdesdagen utsändas till varje ledamot och ersättare. Med kallelsen skall följa föredragningslista och handlingar med förslag till beslut. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan skall bifogas kallelsen. Förtydligande: Kallelse till trafiknämnden skickas till ordinarie och ersättare, kallelse till utskott sker till ordinarie ledamöter och ersättare för kännedom. Öppna sammanträden 9 Nämnden får hålla öppna sammanträden. Nämnden bestämmer själv formerna för detta. Dock ska handläggning av ärende som avser myndighetsutövning och ärende i vilket det förekommer uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighetsoch sekretesslagen ske inom stängda dörrar. Ersättarnas tjänstgöring och inkallelseordning 10 Ersättare har rätt att närvara vid trafiknämndens och dess utskotts sammanträden. Ersättare i trafiknämnden har rätt att närvara vid nämndens sammanträden. Ersättning för detta utgår enligt fastställda arvoden. (Närvaron regleras Enligt arbetsordning för regionstyrelsen under rubriken ersättarnas tjänstgöring och 5

15 inkallelseordning, Arvoden till ersättare i trafiknämnden regleras av Arvoden och ersättningar mandatperioden beslut ). Ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten samt har rätt att få sin mening antecknad till protokollet. Ersättare i utskottet har rätt att närvara vid dess sammanträden. Ersättning utgår endast för tjänstgörande ersättare. ( Närvaron regleras Enligt arbetsordning för regionstyrelsen under rubriken ersättarnas tjänstgöring och inkallelseordning, Arvoden till ersättare i trafiknämndens utskott regleras av Arvoden och ersättningar mandatperioden , beslut ). Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om ersättare trätt in i ledamotens ställe. Inträde sker när ordföranden finner det praktiskt lämpligt. En ledamot som är förhindrad att delta i ett helt sammanträde eller del av ett sammanträde, skall snarast anmäla detta till trafiknämndens sekreterare. Sekreteraren låter kalla in den ersättare som står i tur att tjänstgöra. Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra. Yrkanden och deltagande i beslut 11 För att yrkanden lättare ska hanteras på lämpligt sätt bör längre yrkanden lämnas in skriftligt. Ordföranden har rätt att begära att yrkanden lämnas skriftligt. En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut, skall anmäla detta till ordföranden. Justering av protokoll och reservation 12 6

16 Vid sammanträdena ska protokoll föras på ordförandes ansvar. Nämnden utser för varje sammanträde en ledamot att jämte ordföranden justera nämndens protokoll. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. En sådan paragraf bör redovisas skriftligt innan styrelsen justerar den. Om en ledamot reserverar sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen skall ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen skall lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Sekreterare 13 Regiondirektören utser sekreterare i trafiknämnden. Sekreteraren för nämndens protokoll och biträder i övrigt ordföranden. Presidiet 14 Ordföranden, förste vice ordföranden och andre vice ordföranden utgör nämndens presidium. Om dessa är förhindrade att närvara vid sammanträde tjänstgör som ordförande den ledamot som till levnadsåldern är äldst. Om ordförande eller vice ordförande avgår som ledamot eller från sin post i presidiet väljer regionstyrelsen så snart som det är möjligt en annan ledamot. Delgivning 15 Delgivning med nämnden sker med ordföranden, ledande tjänstemannen eller sekreteraren eller annan anställd som nämnden bestämmer. Undertecknande av handlingar 16 7

17 Avtal, skrivelser och andra handlingar som beslutats av nämnden ska undertecknas av ordföranden, eller vid dennes förfall förste eller andre vice ordförande, och kontrasigneras av föredragande eller annan som nämnden bestämmer. 8

18 3 REGIONSTYRELSEN Dnr Peter Hermansson Regionalt trafikförsörjningsprogram Bakgrund Kollektivtrafikmyndigheten ska upprätta och fastställa ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Programmet är plattformen för utvecklingen av kollektivtrafiken i länet och omfattar åren samt ger en målbild för kollektivtrafiken år 2020 under förutsättning att trafiken utvecklas enligt de mål och efter de riktlinjer som programmet anger. Programmet ska vara beslutat senast den 1 oktober Beslut om trafik inom den allmänna trafikplikten ska kunna härledas ur trafikförsörjningsprogrammet. Programmet har sin utgångspunkt i länets kollektivtrafikstrategi och de fastställda ekonomiska ramarna som framgår av Marknadsplan Baserad på trafikförsörjningsprogrammet upprättas en treårig verksamhetsplan som utgör underlag för den årliga budgeten. Programmet har tagits fram i ett samrådsförfarande med länstrafikgruppen (representanter från länets kommuner, landstinget, Trafikverket), trafikföretag, handikapporganisationer, medborgare m.fl. Trafiknämnden har behandlat programmet vid sammanträde den 21 maj med föreslagna ändringar enligt protokoll. Tidplan för remissbehandling och fastställelse har likaså behandlats varvid trafiknämnden konstaterar att; ett beslut om fastställelse i regionstyrelsen den 7 november ökar förutsättningarna för en genomarbetad remissbehandling. riktlinjerna i programmet gäller för upphandlingar. Kan ett beslut i november förskjuta tidplanen för när förfrågningsunderlaget i upphandlingen av busstrafik senast måste vara klart och vad beslutas i så fall? Arbetsutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar att fatta beslut om att skicka ut trafikförsörjningsprogrammet på remiss med planerat datum för fastställelse den 7 nov. Bilagor: Koncept trafikförsörjningsprogram för Blekinge (se separat bilaga) Tidplan, trafikförsörjningsprogram, TFP , PH rev Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

19 PH rev 02-20, Trafikförsörjningsprogram, TFP jan v 2 Samråd BT/upphandlingsgruppen Samråd G, H län Samråd Sydost Öresundstrafiken 12/1 jan v 4 Samråd Handikapporganisationer Skicka koncept TFP till länstrafikgruppen 27/1 första v i febr TFP dialog internt BT andra v i febr Möte länstrafikgruppen den 9 el 10/2 tredje v i febr Samråd allmänheten/hemsidor andra v i mars Bearbeta TFP till layout påbörjas Uppdrag RS arbetsoch delegationsordning, ägardirektiv och bolagsordning/översyn förbundsordning Jan v 3 uppdrag påbörjas. Andra v febr Avstämning innehåll 13 febr ordfberedning 15 febr UtvecklingsAU 22 febr beredningsau (sista v i febr) första v i april TFP på utvecklingsau 21 mars Revidering av TFP Beslut RS 14 mars 1 april Trafiknämnden (TN) bildas andra v i april fjärde v i april Nämndens ansvarsområde utbildning för trafiknämnden redovisning av TFP för trafiknämnden Uppdrag RS plan för ev. avbolagisering Aug arbetet påbörjas av ekonomicontroller/motsv mitten maj mitten maj Genomgång TFP i TN Seminarium TFP Redovisning/beslut RS 7 nov 30 maj BeredningsAU och TN 13 juni RS, TFP ut på remiss 20 sept. Remissvaren in 26 sept. AU resp. TN beredning Kort tid 1vecka till RS 3 okt. RS beslut TFP ALTERNATIV 1 okt. remissvar in 2:a v okt. TN 24 okt. berednings AU 7 nov. beslut RS

20 Remissversion trafikförsörjningsprogram för Blekinge

21 7 Närtrafiken 2

22 Förord Här ska kompletteras med ett förord. 3

23 Innehållsförteckning 1. REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Sammanfattning Inledning Syfte med trafikförsörjningsprogrammet Samråd Definitioner Trafikförsörjningsprogrammets innehåll KOLLEKTIVTRAFIKEN EN STOMME I HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Kollektivtrafikens samhällsnytta Transportpolitiska mål Regionalt utvecklingsprogram Länsplan för regional transportinfrastruktur Blekinges klimat- och miljömål Kommunernas översiktsplaner Kollektivtrafikutredningen och mål om fördubblat resande Marknadsplan KOLLEKTIVTRAFIKEN I BLEKINGE NULÄGE Blekinges kollektivtrafik en jämförelse med andra län Resandet i kollektivtrafiken Pendlingen en bild av det regionala resandet Pendling över kommungräns Pendling över länsgräns Resenärer och icke resenärers uppfattning om kollektivtrafiken Den regionala kollektivtrafiken - nuläge Regional busstrafik Lokal busstrafik Tågtrafik Övrig trafik MÅLBILD 2020 FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Blekinges kollektivtrafiksystem MÅL FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Övergripande mål mål om fördubblat resande Övriga mål för kollektivtrafiken Klimat- och Miljömål Ekonomimål Kvalitetsmål Mål i kundfokus Restidsmål Mål priser och biljetter Tillgänglighetsmål

24 6. RIKTLINJER FÖR VIKTIGA KOLLEKTIVTRAFIKFRÅGOR Riktlinjer Kundfokus Riktlinjer för planering av kollektivtrafiken Riktlinjer avtalsutformning och uppföljning av trafiken Riktlinjer samordning av kollektivtrafik Samordning upphandlad trafik och kommersiell trafik Samordning skolskjutsresor och linjetrafik Samordning av särskild och allmän kollektivtrafik Riktlinjer fordon och miljö Riktlinjer för infrastruktur Riktlinjer varumärke, information och marknadsföring Riktlinjer priser och biljetter Försäljningskanaler ALLMÄN TRAFIKPLIKT Kollektivtrafiken inom allmän trafikplikt Kollektivtrafiksystemet i den allmänna trafikplikten Beslut om allmän trafikplikt Allmän trafikplikt, regional busstrafik Allmän trafikplikt, lokal busstrafik Tågtrafik Närtrafik Skärgårdstrafik Kommersiell kollektivtrafik Flygbusstrafik KOLLEKTIVTRAFIKENS INFRASTRUKTUR Hållplatser och bytespunkter Tillgänglighet till hållplatser och bytespunkter Förbättrad framkomlighet TILLGÅNG TILL HÅLLPLATSER, INFORMATIONS- OCH BILJETTSYSTEM Hållplatser och bytespunkter Informations- och betalsystem PLANERINGSPROCESS OCH EKONOMI Planeringsprocess Ekonomi

25 Regionalt trafikförsörjningsprogram Regionalt trafikförsörjningsprogram Sammanfattning Den 1 januari 2012 trädde en ny lag om kollektivtrafik i kraft, Lag (2010:1065). Den nya lagen innebär bl.a. att tidigare trafikhuvudmän ersatts av regionala kollektivtrafikmyndigheter. I Blekinge är Region Blekinge kollektivtrafikmyndighet, sedan årsskiftet. Den nya lagen innebär vidare att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna skall upprätta och fatta beslut om regionala trafikförsörjningsprogram och allmän trafikplikt. Det regionala trafikförsörjningsprogram, som myndigheten här presenterar, har tagits fram efter samråd med länets kommuner och landsting, regionala myndigheter och näringslivsorganisationer, samt företrädare för handikapporganisationer och trafikföretag. Allmänheten har haft möjlighet att lämna synpunkter via myndighetens hemsida. Med den nya lagen ges möjlighet för kollektivtrafikföretag att fritt etablera kommersiell kollektivtrafik inom länet. Ett krav för etablering är att man anmäler detta till myndigheten och att man lämnar information om vilket trafikutbud man avser etablera till ett gemensamt informationssystem. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet skall vara en plattform för utvecklingen av kollektivtrafiken i länet och ha en bred politisk förankring. Programmet omfattar åren men ger också en målbild av hur kollektivtrafiken skulle kunna se ut år 2020 under förutsättning att trafiken utvecklas i enlighet med riktlinjer och mål som anges i programmet. Kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att uppnå ekonomisk tillväxt och utveckling. Kollektivtrafiken är också en förutsättning för att uppnå klimat- och miljömålen. De förslag som redovisas i programmet stödjer de nationella transportpolitiska målen och de regionala utvecklingsmål och miljömål som fastlagts i tidigare planer och utredningar. Programmet har vidare sin grund i de utredningar och måldokument som tagits fram för Blekinges kollektivtrafik. Sådana utredningar är Kollektivtrafikutredningen där den s.k. regionala kollektivtrafikstrategin utgör en viktig del i beskrivningen av länets kollektivtrafiksystem. Av Marknadsplan framgår de trafiksatsningar som beslutats genomföras under planperioden och finansieringen av kollektivtrafiken under angiven period. I båda dessa utredningar 6

26 Regionalt trafikförsörjningsprogram är mål om fördubblat resande i kollektivtrafiken ett övergripande mål för kollektivtrafiken. I programmet framhålls att Blekinge skall ha en kollektivtrafik som är attraktiv och som har hög kvalité och god tillgänglighet vad gäller både fordon och hållplatser. Trafiken skall drivas med icke fossila bränslen alt. drivmedel med liten klimatpåverkande effekt. Den trafik som skall omfattas av allmän trafikplikt är sådan trafik som i första hand tillgodoser ett behov av vardagligt resande, arbets- och studieresor. De nya lagen ger möjligheter för kommersiell kollektivtrafik. Under programarbetets gång har samråd skett med flera kommersiella trafikföretag. I det fall etablering sker av kommersiell trafik skall myndigheten verka för att denna trafik samordnas med myndighetens trafik till ett gemensamt och väl fungerande trafiksystem. Trafikförsörjningsprogrammet följer kollektivtrafiklagen och de rekommendationer som utgetts av Svensk Kollektivtrafik (SKT) och Sveriges kommuner och Landsting (SKL) i vägledningen Regionala trafikförsörjningsprogram för hållbar utveckling. I trafikförsörjningsprogrammet beskrivs förutom kollektivtrafiken i Blekinge även trafiken till angränsande län. Den avsiktsförklaring som antagits av Blekinge, Kalmar och Kronobergs län samt Skåne om att gå samman i en gemensam sydregion har ytterligare stärkt betydelsen av en väl fungerande trafik inom hela den nya sydregionen. Av nedanstående bild framgår hur ansvaret för kollektivtrafikfrågorna är organiserat inom den regionala kollektivtrafikmyndigheten Inledning Kollektivtrafiken är en viktig samhällsservice och ett medel för att uppnå regional utveckling och tillväxt. Kollektivtrafiken är också ett strategiskt verktyg för ett hållbart samhälle och en trafiksäkrare miljö. Fr.o.m. den 1 januari 2012 gäller en ny kollektivtrafiklag som bl.a. innebär att det i varje län skall finnas en regional kollektivtrafikmyndighet. I Blekinge har länets kommuner och landsting beslutat att Region Blekinge skall vara regional kollektivtrafikmyndighet. Då regionen redan har ett ansvar för de regionala utvecklingsfrågorna har man genom detta beslut fått ett mer samlat ansvar för Blekinges utveckling. Enligt den nya kollektivtrafiklagen skall trafikmyndigheten senast den 1 oktober 2012 fatta beslut om ett trafikförsörjningsprogram av vilket bl.a. skall framgå vilken kol - lektivtrafik som skall omfattas av s.k. allmän trafikplikt. Av programmet skall också framgå hur myndigheten ser på möjligheten att bedriva kollektivtrafik på kommersiell basis och vilka olika förutsättningar som kan finnas för detta. Det här första trafikförsörjningsprogrammet som Region Blekinge har tagit fram gäller för åren I programmet beskrivs också en målbild för kollektivtrafiken år Trafikförsörjningsprogrammet är ett program som på ett övergripande sätt visar hur man från ett politiskt perspektiv önskar att kollektivtrafiken utvecklas under kommande år. Vilken ambitionsnivå skall gälla och vad vill vi uppnå med kollektivtrafiken? Vidare skall det av programmet framgå hur kollektivtrafiken skall utvecklas för att stödja den regionala utvecklingen. Region Blekinge Regional kollektivtrafikmyndighet (RKTM) Regionstyrelsen beslut om Regionalt trafikförsörjningsprogram Allmän trafikplikt Verksamhetsplan för trafiknämnden och Blekingetrafiken AB Trafiknämnd strategi och utveckling Ta fram trafikförsörjningsprogram (TFP) Bereda verksamhetsplan inför RS för Blekingetrafiken AB Tillståndsgivning färdtjänst Beslut om förfrågningsunderlag Blekingetrafiken AB Operationellt ansvar, handla upp och avtala om trafik. 7

27 Regionalt trafikförsörjningsprogram Syfte med trafikförsörjnings- PROGRAMMET I programmet skall redovisas behovet av regional kollektivtrafik. Med regional kollektivtrafik avses enligt kollektivtrafiklagen all kollektivtrafik inom länet och arbetsresor och annat dagligt resande över länsgräns. Programmet skall vara ett underlag för annan samhällsplanering och vid planering av infrastruktur på lokal, regional och nationell nivå. Alla former av kollektivtrafik inom länet och länsövergripande regional kollektivtrafik ska redovisas i planen, d.v.s. både trafik som myndigheten ska ombesörja på grundval av allmän trafikplikt och trafik som bedöms kunna bedrivas på rent kommersiella grunder. Programmet skall vara en plattform med bred politisk förankring för utvecklingen av kollektivtrafiken inom länet och till angränsande län. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är långsiktigt med en målbild för 2020 och anger de mål och riktlinjer för perioden som ska tas oss mot målbilden. De mål- och inriktningsdokument som gäller för kollektivtrafiken i länet utgör en viktig grund för trafikförsörjningsprogrammet. Sådana måldokument är bl.a. Region Blekinges Kollektivtrafikutredning och den regionala kollektivtrafikstrategi som ingår som en del i nämnda utredning. Vidare utgör Marknadsplan ett särskilt viktigt underlag. De ekonomiska ramar som är beslutade i marknadsplanen utgör grund för detta första trafikförsörjningsprogram. Programmet jämte den treåriga verksamhetsplan som upprättas baserad på programmet övertar därefter marknadsplanens roll. Trafikförsörjningsprogrammet har också så långt som möjligt samordnats med uppdateringen av den regionala utvecklingsstrategin för länet, Blekingestrategin, som nu håller på att tas fram för åren Skulle strategin när den är klar peka på behovet av ändringar inom kollektivtrafiken blir det en fråga för revidering av programmet eller i verksamhetsplanen. En förutsättning för goda kollektivtrafiklösningar är vidare att kollektivtrafiken planeras i nära samarbete med annan samhällsplanering och med alla berörda intressenter Samråd Det regionala trafikförsörjningsprogrammet har tagits fram i ett samrådsförfarande så att olika perspektiv och synpunkter haft möjlighet att prägla programmets innehåll. Minnesanteckningar från samrådsmötena finns att tillgå på Region Blekinges kansli. Samråd har skett med; Länets kommuner och landsting Länsstyrelsen i Blekinge län Angränsande läns kollektivtrafikmyndigheter Trafikoperatörer, bussföretag och taxi Trafikverket Region Syd Näringslivet Länets medborgare Handikapporganisationer 1.5. Definitioner Några viktiga begrepp att förklara: Med kollektivtrafikmyndigheten, myndigheten, avses Region Blekinge med regionstyrelsen som beslutande organ och dess operativa organ Blekingetrafiken. Med kollektivtrafikföretag, trafikföretag, avses företag som utför kollektivtrafik som är baserad på avtal med myndigheten, allmän trafikplikt, eller kommersiell trafik som inte regleras i avtal med myndigheten. Med regional kollektivtrafik menas enligt kollektivtrafiklagen sådan kollektivtrafik som äger rum inom ett län eller, om den sträcker sig över flera län, med avseende på trafikutbudet huvudsakligen är ägnad att tillgodose resenärernas behov av arbetspendling eller annat vardagsresande och som med hänsyn till sitt faktiska nyttjande tillgodoser ett sådant behov. Således skiljer inte lagen här på vad som i tidigare sammanhang kallats för lokal och regional kollektivtrafik. I detta trafikförsörjningsprogram används begreppen stadstrafik, övrig lokal busstrafik, regional busstrafik och tågtrafik. Tillsammans utgör dess fyra trafikformer således regional kollektivtrafik enligt kollektivtrafiklagen. Att trafikformerna stadstrafik, lokal busstrafik och regional busstrafik används i programmet är för att hänvisningar skall kunna göras till kollektivtrafikutredningen och marknadsplanen där busstrafiken indelats och beskrivits på detta sätt. Allmän trafikplikt. Med allmän trafikplikt menas de krav som behörig myndighet fastställer, t.ex. på turutbud, 8

28 Regionalt trafikförsörjningsprogram kvalité och prissättning, för viss trafik av allmänt intresse och som en trafikentreprenör inte skulle ha ett kommersiellt intresse av att bedriva utan att få ersättning. Med kommersiell trafik avses trafik som inte regleras genom avtal med det offentliga. Kommersiell trafik bedrivs av trafikföretag utifrån rent marknadsmässiga bedömningar och utan de offentligas inblandning Trafikförsörjningsprogrammets INNEHÅLL Av kollektivtrafiklagen och den vägledning som är framtagen av Svensk Kollektivtrafik och SKL (Sveriges kommuner och landsting) framgår det vad regionala trafikförsörjningsprogrammet skall innehålla. Programmet skall bl.a. innehålla en redo visning av: behovet av kollektivtrafik i länet samt till angränsande län mål för kollektivtrafiken både trafik som myndigheten anser skall finnas på grundval av allmän trafikplikt och som bedöms kunna utföras på kommersiell grund kollektivtrafikens betydelse för att uppnå miljömålen åtgärder och mål för tillgänglighetsanpassning av kollektivtrafiken viktiga bytespunkter i det regionala kollektivtrafiksystemet omfattningen av färdtjänst och riksfärdtjänst 9

29 Kollektivtrafiken en stomme i hållbar samhällsutveckling 2 Kollektivtrafiken en stomme i hållbar samhällsutveckling 2.1. Kollektivtrafikens samhällsnytta Kollektivtrafiken spelar en viktig roll i strävan mot ett hållbart samhälle och en hållbar utveckling. Det är viktigt att satsa på och främja utvecklingen av kollektivtrafiken för att uppnå målet om fördubblat resande och fördubblad marknadsandel då detta bidrar till uppfyllelse av klimatoch miljömålen. Utöver biljettintäkter ger kollektivtrafiken en stor samhällsekonomisk intäkt eller nytta som kräver ingående beräkningar för att få ett rättvist värde. Svensk Kollektivtrafik gjorde år 2007 en beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta. Vid beräkningen togs hänsyn till trafikolyckor, förbättrad luftmiljö, minskat behov av parkeringar och hälsa. Omräknat till 2011: års priser uppgår den samhällsekonomiska nyttan för den lokala och regionala kollektivtrafiken i landet till ca 23,3 mdkr. För Blekinge län uppgår den samhällsekonomiska nyttan enligt samma beräkning till ca 152 mnkr. Av den samhällsekonomiska nyttan faller ca 110 mnkr på trafiksäkerhet och ca 16 mnkr på förbättrad miljö. Bidraget från samhället, kommunerna och landstinget, till kollektivtrafiken var under år 2011 ca 180,6 mnkr. I beräkningen av den samhällsekonomiska nyttan har sålunda endast en del av kollektivtrafikens nyttor beaktats. Om man även tar hänsyn till att kollektivtrafiken är ett medel för att uppnå klimatmål, jämställdhetsmål, arbetsmarknadsoch tillväxteffekter skulle kollektivtrafikens samhällsekonomiska nytta bli betydligt större. Eftersom det är komplicerat att göra sådana beräkningar och visa entydiga resultat har vi avstått från detta. Vi anger därför inte det fulla värdet på kollektivtrafikens samhällsnytta i ekonomiska termer utan konstaterar att en väl fungerande kollektivtrafik är en förutsättning för att tillgodose behovet av resande i ett hållbart samhälle Transportpolitiska mål Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet förtydligas genom två jämbördiga mål, ett funktionsmål, Tillgänglighet, samt ett hänsynsmål, Säkerhet, miljö och hälsa. Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet och bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet skall vara jämställt, d.v.s. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns behov. Transportsystemet ska ha en ökad fokusering på medborgarperspektivet, på stärkt internationell konkurrenskraft för näringslivet och på att underlätta en hållbar regionförstoring. Kollektivtrafiken i länet har tillgänglighetsanpassats under det senaste decenniet vad gäller både fordon och hållplatser. Alla större hållplatser, terminaler och stationer i länet har idag en god tillgänglighet. Fortsatta planerade satsningar kommer att göra länet än mer jämlikt. Fler kvinnor än män har kollektivtrafiken som enda alternativ vid resor. Vidare finns stora grupper i samhället som inte har tillgång till bil. Det här gäller t.ex. invandrare och studerande vid länets högskolor. En väl fungerande kollektivtrafik är en nödvändighet för att dessa grupper skall kunna resa mellan bostad, studier och arbete. En fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken skapar ett mer jämställt samhälle där alla kan resa med kollektivtrafik. Säkerhet, miljö och hälsa Transportpolitiken och transportsystemet ska utformas så att rese- och transportbehovet kan tillgodoses på ett sätt som stimulerar till och skapar goda förutsättningar för klimatsmartare, energieffektivare och säkrare lösningar. Transportsektorn ska bidra till att miljökvalitetsmålet, Begränsad klimatpåverkan, nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet fossilberoende. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. En väsentlig förutsättning för att uppnå klimatmålet är att fler reser med kollektivtrafiken. För säkerhetsarbetet gäller att transportsystemet fortsätter att anpassas till att ingen dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. År 2020 bör antalet dödade i trafiken halverats och antalet svårt skadade minskat med en fjärdedel i förhållande till år 2007:s olyckstal. För de som reser i kollektivtrafiken är risken att skadas eller dödas betydligt mindre än för t.ex. bilister. Det här innebär besparingar för länets hälso- och sjukvård. Kollektivtrafiken ger en bättre stadsmiljö då mindre gatuutrymme behövs för bilar och parkeringsplatser. I länet kan denna effekt förstärkas med kollektivtrafikfordon som är väl anpassade för stadsmiljön och nya miljöanpassade drivmedel. 10

30 Kollektivtrafiken en stomme i hållbar samhällsutveckling Regionalt utvecklingsprogram Kollektivtrafiken är en viktig förutsättning för att uppnå tillväxt och regional utveckling. Kollektivtrafiken skall stödja och bidra till att regionala utvecklingsmål uppfylls. Region Blekinges regionala utvecklingsprogram (RUP) sträcker sig fram till år 2013 och utöver en vision så visas fem olika bilder av Blekinge. Det hållbara Blekinge Det samverkande Blekinge Det innovativa Blekinge Det tillgängliga Blekinge Det attraktiva Blekinge RUP:en ska ersättas av Blekingestrategin som ska gälla åren Arbetet pågår under 2012 och har så långt möjligt utgjort ett underlag för kollektivtrafikens riktlinjer för att nå målbilden Det är särskilt angeläget att den kollektivtrafik som samhället skall ha ett särskilt ansvar för genom den allmänna trafikplikten stödjer den inriktning som återfinns i utvecklingsprogrammet och Blekingestrategin. Den vision som tagits fram i RUP:en och som bl.a. omfattar ett tillgängligt Blekinge stöds av den kollektivtrafik som i trafikförsörjningsprogrammet föreslås omfattas av allmän trafikplikt. Kollektivtrafiken gör det enklare för människor att arbeta inom ett större område och för företag att få kompetent arbetskraft. Detta ger i sin tur tillväxt och ekonomisk utveckling. Genom tillväxt inom företag och tjänstesektorn ökar tillväxtbasen i länet vilken är en grund för att fler arbeten skapas inom andra sektorer. Satsningar på utökad tågtrafik på länets båda järnvägar och nya turer i den regionala busstrafiken till angränsande län är konkreta exempel på hur kollektivtrafiken gör Blekinge mer tillgängligt. Inte minst satsningarna på Öresundstågtrafiken har bidragit till regionförstoring. Fortsatta satsningar på tågtrafiken är därför viktiga Länsplan för regional transportinfrastruktur I länstransportplanen fördelas medel till infrastruktur för bl. a. kollektivtrafikens utveckling. Kollektivtrafiken i Blekinge skall vara en grundbult i ett långsiktigt samhällsbyggande. Genom satsningar på kollektivtrafiken bidrar man till ett mer jämställt samhälle. Vidare skall alla kunna resa i kollektivtrafiken genom att hela resan fungerar. Det här kräver bl.a. att fordon och infrastruktur är tillgänglighetsanpassade. Man pekar vidare i planen på att kollektivtrafiken måste planeras i nära samordning med den övriga fysiska planeringen. Betydelsen av möjligheter till regional arbetspendling framhålls särskilt i länstransportplanen eftersom regionförstoring ger väsentliga ekonomiska fördelar för kommunerna och regionen. Ofta är begränsningar i infrastrukturen, som bristande järnvägskapacitet den faktor, som hindrar en utveckling av resandet. Det är därför väsentligt att åtgärder i länstransportplanen planeras för att stödja kollektivtrafikens behov. I planen har därför prioriterats en utbyggnad av en mötesstation, Ångsågsmossen, på Blekinge Kustbana då Trafikverket inte ansett sig ha medel i den nationella planen Blekinges klimat- och miljömål Riksdagen har antagit mål för miljöns kvalitet för 16 områden, exempelvis begränsad klimatpåverkan, frisk luft och levande skogar. Det är sedan länsstyrelsen som ansvarar för den regionala anpassningen, vilket innebär att man tar fram delmål och förslag på åtgärder som skall gälla för miljön under kommande år. Flera av de nationella miljömålen och länsstyrelsens nedbrytning i delmål kan påverkas genom val av transportsätt, som t.ex. minskade utsläpp av koldioxid, kvävedioxider och partiklar. Som förslag på åtgärder för att minska utsläppen från transporter föreslår länsstyrelsen bl.a. i sin uppföljning av de regionala miljömålen att fler bör åka kollektivt. Bl.a. sägs följande. Om ett stort antal människor åker kollektivt istället för bil, blir utsläppen av växthusgaser som påverkar klimatet mycket mindre. Om du kan cykla eller gå blir vinsten för miljön större samtidigt som du mår bättre. Genom bl.a. de fordonskrav som ställs i trafikförsörjningsprogrammet på kollektivtrafiken vid kommande upphandlingar samt mål om nära samverkan mellan kollektivtrafikplaneringen och övrig samhällsplanering bidrar kollektivtrafiken till att Blekinges miljömål kan uppnås. Under 2012 kommer länsstyrelsen, i bred förankring genom det nystartade initiativet Klimatsamverkan Blekinge, att ta fram en ny regional energi- och klimatstrategi för Blekinge. I strategin kommer bl.a. nya energi- och klimatmål att tas fram med sikte på att länet inte ska ha några nettoutsläpp av koldioxid senast

31 Kollektivtrafiken en stomme i hållbar samhällsutveckling Kommunernas översiktsplaner Kommunernas översiktsplaner redovisar var och hur ny bebyggelse och nya verksamheter kan tillkomma samt beskriver sambandet mellan kollektivtrafiken och övrig samhällsplanering. Vidare framhålls i flera av planerna kollektivtrafikens betydelse för den kommunala utvecklingen och möjligheten att uppnå miljö- och tillgänglighetsmål. Det finns synpunkter på kollektivtrafikens betydelse och roll som återkommer i flera av översiktsplanerna. Bland vanliga förekommande synpunkter kan nämnas följande. Det är angeläget att lokalisera ny bebyggelse kring kollektivtrafikstråk för att skapa ett bra underlag för kollektivtrafik Kollektivtrafiken framhålls som ett viktigt medel för att utveckla den lokala arbetsmarknaden och möjliggöra pendling Det är angeläget att kollektivtrafikens framkomlighet förbättras för att öka attraktiviteten och få fler att resa. Kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att uppnå de lokala miljömålen Det finns en nära samsyn med kommunernas förhållningssätt till kollektivtrafiken i översiktsplanerna och de mål och riktlinjer som redovisas i trafikförsörjningsprogrammet. T.ex. vikten av en nära samverkan mellan kollektivtrafikplanering och kommunernas fysiska planering för att göra kollektivtrafikresandet attraktivt Kollektivtrafikutredningen och mål om fördubblat resande Region Blekinge redovisade år 2009 den s.k. Kollektivtrafikutredningen, Förslag om framtida trafikinriktning och finansiering av kollektivtrafiken i Blekinge (i fortsättningen benämnd kollektivtrafikutredningen). Syftet med kollektivtrafikutredningen var att lämna förslag till långsiktig inriktning för och finansiering av Blekinges kollektivtrafik. I utredningen analyserades befintlig trafik och framtida trafikbehov. I kollektivtrafikutredningen föreslås som mål att kollektivtrafikens andel av persontransporterna skall fördubblas. Fram till år 2030 skall resandet med kollektivtrafiken i Blekinge ha fördubblats vilket innebär att det detta år skall göras drygt 16 miljoner resor i länets kollektivtrafik. År 2012 ska resandet ha ökat med 10 %, år 2015 med 25 % och 2020 med 50 % i förhållande till basåret De senaste årens resandeutveckling tyder på att delmålet år 2012 kommer att uppnås. I syfte att uppnå fördubblingsmålet har långsiktig inriktning angetts för de olika trafikslagen liksom för den lokala, regionala och interregionala trafiken. Det måste uppmärksammas att både den trafik som anges som lokal (stadstrafik och övrig lokal busstrafik) och regional i kollektivtrafikutredningen definieras som regional kollektivtrafik i den nya kollektivtrafiklagen. Ett fördubblat resande måste dels uppnås genom en effektivare och attraktivare kollektivtrafik, dels genom utökade Fördubblat resande - resandeprognos Antal resor 0 År buss tåg övriga resor totalt 12

32 Kollektivtrafiken en stomme i hållbar samhällsutveckling trafiksatsningar som kommer att innebära ökade trafikkostnader för samhället. Dessutom kan samarbete med tillkommande kommersiell trafik bidra till ett ökat resande. Inriktning för den lokala trafiken I kollektivtrafikutredningen sägs att målen om ökat resande och fördubblad marknadsandel endast kan uppnås om trafikutbudet koncentreras till vissa stråk och befolkningstäta områden. Vad gäller den lokala trafiken finns potentialen för ökat resande framför allt i Karlskrona stadstrafik. Stadstrafiken i Ronneby och Karlshamn bedöms också ha goda utvecklingsmöjligheter. Även om trafiksatsningarna på den lokala nivån behöver koncentreras till vissa stråk och befolkningstäta områden, ska ett grundläggande trafikutbud i busstrafiken upprätthållas till flertalet tätorter. Härutöver, i lands- och glesbygd, ska den anropsstyrda Öppna närtrafiken successivt byggas ut. På så vis kan hela Blekinge få en god och väl anpassad kollektivtrafik till rimliga kostnader. Inriktning för den regionala trafiken I samband med kollektivtrafikutredningen gjordes som ett underlag till denna utredning den s.k. regionala kollektivtrafikstrategin. I den regionala strategin föreslås bl.a. att ett regionalt huvudnät inrättas. I huvudnätet ingår tågtrafiken på Blekinge Kustbana och tågtrafiken på Kust till kustbanan, delsträckan Karlskrona-Emmaboda. Huvudnätet innehåller vidare de regionala expressbusslinjerna. Med huvudnätet förbinds alla kommuncentra och tätorterna med över invånare. Härigenom når trafiken i huvudnätet en stor majoritet av Blekinges befolkning. I huvudnätet ska alltid upprätthållas ett högt och över tiden stabilt trafikutbud Marknadsplan Blekingetrafiken har hittills gjort årliga marknadsplaner, trafik- och ekonomiplaner. Marknadsplanen för utgår bl.a. från de i kollektivtrafikutredningen fastlagda målen för kollektivtrafiken och det trafikutbud som skall gälla för kollektivtrafiken i enlighet med strategins huvudnät. I planen visas vilka trafiksatsningar som bör göras för att uppnå målen, bl.a. det övergripande fördubblingsmålet. Vidare framgår av marknadsplanen bl.a. behovet av infrastrukturinvesteringar, miljöåtgärder och satsningar på information och marknadsföring för att få fler att resa i kollektivtrafiken. De av kommunerna och landstinget beslutade kollektivtrafiksatsningarna i Marknadsplan utgör grunden för den kollektivtrafik som omfattas av den allmänna trafikplikten i trafikförsörjningsprogrammet. Trafikförsörjningsprogrammet tar därvid över strategier och mål från marknadsplan och lägger till de nya inriktningar och riktlinjer som ska gälla för kollektivtrafikens utveckling. 13

33 Kollektivtrafiken i Blekinge nuläge 3 Kollektivtrafiken i Blekinge nuläge 3.1. Blekinges kollektivtrafik en jämförelse med andra län Kollektivtrafiken är en mycket viktig del av samhällsservicen för att åstadkomma regional utveckling och tillväxt och för att uppnå målet om ett hållbart samhälle. Det är bl.a. mot denna bakgrund som beslut fattats om att kollektivtrafikens marknadsandel på sikt skall fördubblas. År 2010 svarade kollektivtrafiken i Blekinge för 11,4 % av resorna. Motsvarande andel var 9,0 % för Kalmar och 9,7 % för Kronobergs län medan Skåne hade en betydligt större andel 22,7 %. I riket som helhet är andelen ca 20 %. I det följande görs en jämförelse mellan Blekinge och övriga län vad gäller resor, trafikutbud och ekonomi. Källa till uppgifterna är Trafikanalys sammanställning Lokal och regional kollektivtrafik 2010 (statistik 2011:19). Allmänt sett kan sägas att Blekinge hävdar sig väl i jämförelse med andra län vad gäller trafikens effektivitet och kostnader. Kollektivtrafikresor per invånare I södra Sverige är storstadslänet Skåne det län som har ojämförligt flest kollektivtrafikresor per invånare, 116 resor. Bland mer jämförbara län hävdar sig Blekinge väl med 52 resor per invånare vilket är betydligt fler resor per invånare än i Kalmar (29), Kronoberg (38) och Halland (45). Det stora resandeunderlaget längs kusten och stadstrafiken i Karlskrona är bidragande orsaker till att antalet resor per invån - are är förhållandevis stort i Blekinge. Kollektivtrafiksresor per invånare Antal resor Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket 14

34 Kollektivtrafiken i Blekinge nuläge Kostnader, biljettintäkter och kostnadstäckningsgrad Under år 2010 finansierades den lokala och regionala kollektivtrafiken i hela landet till hälften med verksamhetsintäkter, i huvudsak biljettintäkter, och till hälften med bidrag från i huvudsak landsting och kommuner. För riket som helhet gäller att biljettintäkternas andel minskat och bidragsdelen ökat under senare år. År 2010 var Blekingetrafikens kostnader ca 261 miljoner kr. Av de totala intäkterna var ca 134 miljoner kr biljettintäkter, 108 miljoner kr bidrag från kommuner och landsting och 17 miljoner kr ersättning från staten och ca 2 miljoner kr övriga affärsintäkter. Kostnadstäckningsgraden, d.v.s. biljettintäkternas och övriga intäkters andel av kostnaden, var ca 52 % vilket var något bättre än vad som gällde för riket som helhet. För riket var kostnadstäckningsgraden ca 50 %. Det totala bidraget till kollektivtrafiken från landsting, kommuner och stat är endast hälften per invånare i Blekinge jämfört med vad som gäller i hela riket. En slutsats av detta kan vara att vi har goda förutsättningar för kollektivtrafik och en effektiv kollektivtrafik i länet. Kostnadstäckningsgrad % Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket 15

35 Kollektivtrafiken i Blekinge nuläge 3.2. Resandet i kollektivtrafiken Kollektivtrafiken i Blekinge har under de senaste decennierna utvecklats och blivit bättre i de flesta avseenden. År 2010 gjordes ca 8,1 miljoner resor i kollektivtrafiken vilket kan jämföras med ca 7,1 miljoner resor år Under åren har resandet ökat med ca resor eller ca 5 %. I Blekinge är andelen resor med tåg förhållandevis stor. Av kollektivtrafikresorna var år 2008 drygt 20 % av resorna tågresor vilket kan jämföras med ca 12 % som genomsnitt i riket. Att andelen tågresor är stor i Blekinge beror på den väl utbyggda tågtrafiken längs den befolkningstäta kusten. Av de ca 8,1 miljoner resor som gjordes år 2010 svarade busstrafiken för ca 6 miljoner resor och tågtrafiken för ca 1,8 miljoner resor. Av de ca 6 miljoner bussresorna år 2010 svarade Karlskrona stadstrafik för ca 3,6 miljoner resor vilket motsvarar ca 59 % av samtliga bussresor. Av nedanstående tablå framgår hur resorna fördelade sig på olika trafikslag år Resor i Blekinges kollektivtrafik år 2010 Antal resor Busstrafik varav, Stadstrafik (Karlskrona, Karlshamn, Ronneby) Övrig lokal busstrafik Regional busstrafik Tågtrafik varav, Blekinge Kustbana, Karlskrona-Kristianstad Kust till kustbanan, Karlskrona-Emmaboda Övrig trafik varav, Flygbusstrafik Skärgårdstrafik Färdjänst- och sjukresor, Öppen närtrafik Antal kollektivtrafikresor i Blekinge

36 Kollektivtrafiken i Blekinge nuläge 3.3. Pendlingen en bild av det regionala resandet Pendling över kommungräns Det skall vara enkelt att pendla till arbete och utbildning i hela länet och restiderna skall vara rimliga i förhållande till bilen. Tidsgränsen för dagligpendling brukar sägas gå vid ca en timmes restid för enkelresa. Det skall också vara möjligt att dagligpendla till de större städerna i angränsande län. Inte minst är detta nödvändigt då Blekinge om några år ingår i en större region. Idag fungerar pendlingen väl västerut mot Kristianstad och Skåne medan kommunikationerna norrut mot Växjö och Kalmar successivt bör byggas ut och bli snabbare. Aktuell pendling ger en bra bild av det regionala vardagsresandet. In- och utpendlingen visar mellan vilka kommuner det finns starka resebehov. Under den senaste tioårsperioden har pendlingen ökat även om takten minskat under senare år. Det kan konstateras att den totala pendlingen över kommungräns är betydligt under riksgenomsnittet för Blekinges del, trots den utbyggnad som skett av kollektivtrafiken under de senaste decennierna. I Blekinge pendlar idag ca 22 % av befolkningen över kommungräns medan riksgenomsnittet för riket är 31 %. Klart störst är pendlingen mellan Karlskrona-Ronneby med närmare pendlare. Därefter kommer i ordning Sölvesborg-Bromölla med ca 1 450, Karlshamn- Olofström med ca och Karlshamn-Ronneby som också har ca pendlare. Det kan konstateras att dagligpendlingen är starkt koncentrerad längs den befolkningstäta kusten där kollektivtrafikens marknadsandel är närmare 20 %. Det är också längs kusten fortsatta satsningar på kollektivtrafiken kan ge många nya resenärer. Av nedanstående diagram framgår de tio största pendlingsrelationerna år 2010 (SCB, RAMS 2010). Med bruttopendling avses i det följande summan av in- och utpendling De tio största pendlingsrelationerna Antal pendlare Karlskrona- Ronneby Sölvesborg- Bromölla Ronneby- Karlshamn Karlshamn- Olofström Karlskrona- Karlshamn Karlshamn- Sölvesborg Sölvesborg- Kristianstad Karlskrona- Torsås Olofström- Bromölla Sölvesborg- Olofström 17

37 Kollektivtrafiken i Blekinge nuläge Karlskrona kommun Bruttopendlingen har ökat mellan med drygt 15 %. Inpendlingen till kommunen överstiger utpendlingen med ca pendlare. Kommunens starkaste pendlingssamband finns med Ronneby och Karlshamns kommuner. Antalet pendlare i relationerna Torsås/Kalmar och Emmaboda/Växjö är också förhållandevis stort och med en tydlig trend mot ökat pendlande. Ronneby kommun För Ronnebys del har ökningstakten för bruttopendlingen varit betydligt lägre jämfört med Karlskrona under perioden Ökningen är ca 3 %. Starkast pendlingssamband finns med Karlskrona och Karlshamn. I stråket Tingsryd/ Växjö där pendlingen är betydligt lägre har pendlingen ökat under angiven period. Under perioden har utpendlingen haft en ökning medan en kraftig nedgång skedde för inpendlingen år 2009 då antalet inpendlare minskade med ca 350. Antal pendlare Bruttopendling 2010 Karlskrona kommun Antal pendlare Bruttopendling 2010 Ronneby kommun 0 Ronneby Karlshamn Stockholm Torsås Kalmar Malmö Växjö Emmaboda Sölvesborg Göteborg Kristianstad Olofström Tingsryd 0 Karlskrona Karlshamn Tingsryd Växjö Stockholm Sölvesborg Kristianstad Malmö Olofström Emmaboda Hässleholm in ut brutto in ut brutto 18

38 Kollektivtrafiken i Blekinge nuläge Karlshamns kommun För Karlshamns kommun har bruttopendlingen ökat med ca 12 %. För Karlshamns del är utpendlingen avsevärt mycket större än inpendlingen. Utpendlingen översteg inpendlingen år 2010 med närmare 40 %. Både in- och utpendlingen ökar. Övriga kommuner i länet, och då främst Olofströms kommun, är de starkaste pendlingsrelationerna för boende eller förvärvsarbetande i Karlshamn. I båda relationerna Bromölla/Kristianstad och Tingsryd/Växjö syns en klar trend mot ökat pendlande. Sölvesborgs kommun Sölvesborgs kommun har en utpendling som överstiger inpendlingen med nästan 60 %. Under perioden har utpendlingen ökat medan inpendlingen i stort sett varit oförändrad. För Sölvesborgs del finns de starkaste pendlingssambanden med Bromölla, Karlshamn och Kristianstad. Därefter kommer inom länet Olofströms kommun även om pendlingen mellan Sölvesborgs och Olofströms kommuner minskat under perioden Antal pendlare Bruttopendling 2010 Karlshamns kommun Antal pendlare Bruttopendling 2010 Sölvesborgs kommun 0 Ronneby Olofström Karlskrona Sölvesborg Kristianstad Tingsryd Bromölla Malmö Växjö Stockholm 0 Bromölla Karlshamn Kristianstad Olofström Karlskrona Ronneby Malmö Hässleholm Stockholm Växjö Östra Göinge in ut brutto in ut brutto 19

39 Kollektivtrafiken i Blekinge nuläge Olofströms kommun Olofströms kommun är den enda kommun i länet som har en minskad bruttopendling, totalpendling, under perioden Minskningen uppgår till närmare 10 %. Jämfört med Sölvesborgs kommun gäller motsatt förhållande för Olofström. Kommunen har en inpendling som överstiger utpendlingen med drygt 70 %. Klart störst pendlingssamband har Olofström med Karlshamns kommun. Därefter är pendlingen störst i stråket Bromölla/Kristianstad. Pendlingen är också för Olofströms del förhållandevis stor med Sölvesborgs och Tingsryds kommuner. Pendlingen är däremot mindre norrut mot Älmhults kommun. Antal pendlare Bruttopendling 2010 Olofströms kommun 0 Karlshamn Bromölla Sölvesborg Kristianstad Tingsryd Osby Göteborg Karlskrona Ronneby Älmhult Växjö in ut brutto 20

40 Kollektivtrafiken i Blekinge nuläge Av följande pendlingskarta framgår de största pendlingsrelationerna, kommunrelaterad pendling. Pendlingens starka koncentration till det befolkningstäta kuststråket framgår tydligt av kartan. Stockholm Växjö Tingsryd Emmaboda Kalmar Olofström Torsås Ronneby Karlshamn Karlskrona Kristianstad Sölvesborg Bromölla Malmö Bruttopendlare/dag resenärer resenärer resenärer resenärer 21

41 Kollektivtrafiken i Blekinge nuläge Pendling över länsgräns Pendlingen över länsgräns har ökat och kan förväntas komma att växa ytterligare efterhand som den regionala kollektivtrafiken byggs ut. Pendlingen över länsgräns är klart störst till och från Skåne. I denna relation är antalet pendlare ca Pendlingen mellan Blekinge och Kronobergs resp. Kalmar län är ca resp. ca 820 pendlare. Det kan noteras att pendlingen (veckopendling) till och från Stockholm uppgår till närmare 700 pendlare. Pendling över länsgräns 2010 Antal pendlare Skåne Kronoberg Kalmar Stockholm Västra Götaland Jönköpings län Östergötland Hallands län Topplista sammanfattande nöjdhet senaste resa Luleå Lokaltrafik Länstrafiken Norrbotten Karlstadsbuss Länstrafiken i Jämtlands län Kollektivtrafiken Gotland Värmlandstrafik X Trafik Länstrafiken Västerbotten Blekingetrafiken Västernorrlands Läns Trafik Hallandstrafiken Dalatrafik Kalmar Läns Trafik Jönköpings Länstrafik Stadstrafiken i Uppsala Upplands Lokaltrafik Västmanlands Lokaltrafik Länstrafiken Sörmland Medelvärde (för gjorda val) Länstrafiken Kronoberg SL Västtrafik Skånetrafiken Länstrafiken Örebro % Resenärer och icke resenärers UPPFATTNING om kollektivtrafiken Blekingetrafiken deltar i Svensk Kollektivtrafiks gemensamma undersökning om kollektivtrafiken, Kollektivtrafikbarometern. Varje månad, med undantag av sommarmånaderna juli och augusti, utfrågas 120 invånare i länet om vad man tycker om kollektivtrafiken. Resultatet under år 2011 visar att 82 % av resenärerna i Blekinge är nöjda eller mycket nöjda med sin senaste resa. I hela riket var andelen ganska nöjda eller mycket nöjda kunder 79 % vilket således innebär att kunderna i länet är mer nöjda än vad som gäller i hela riket. Vad gäller Blekinges kollektivtrafik kan vidare konstateras att bussresenärerna generellt sett är mer nöjda än tågresenärerna. Detta beror säkert på de senaste årens problem med förseningar och inställda tåg. Blekinges kollektivtrafik får bra betyg i flera avseenden. Resenärer och allmänhet anser att kollektivtrafiken är bäst i följande avseenden. Det är enkelt att åka med kollektivtrafiken Det är tryggt att åka med i kollektivtrafiken Förare och personal är trevliga Det är rent och snyggt i Blekingetrafikens fordon Det är bra information om avgångstider Det är enkelt att köpa biljetter och resekort Kunskapen är god om hur man reser i kollektivtrafiken 22

42 Kollektivtrafiken i Blekinge nuläge Som kollektivtrafikens svaga sidor anges främst följande. Informationen vid störningar och förseningar är inte bra Lyhördheten är inte tillfredsställande Priserna främst för tågresor anses för höga Punktligheten brister ofta Busstrafikens linjesträckningar är inte de bästa Kundundersökningen visar under senare år en del tydliga resultat. De som resor ofta med Blekingetrafiken har fått en allt mer positiv inställning till kollektivtrafiken. De som sällan reser eller inte har rest med Blekingetrafiken under de senaste åren har däremot inte fått en bättre bild av kollektivtrafiken. En viktig uppgift är därför att påverka de som idag sällan eller aldrig reser kollektivt och få dem att prova bussen eller tåget. Erfarenhet har visat att detta leder till en positivare attityd till kollektivtrafiken och att kollektivtrafiken som alternativ till bilen övervägs i alt högre grad Den regionala kollektivtrafiken - nuläge Eringsboda Holmsjö Hallabro Tving Olofström Svängsta Hällaryd Mörrum Pukavik Karlshamn Norje Åryd Bräkne-Hoby Kallinge Ronneby E22 Rödeby Nättraby Karlskrona Hasslö Jämjö E22 E22 Sturkö Sölvesborg Hörvik Nogersund Regional busstrafik Regional busstrafik Den regionala busstrafiken, d.v.s. trafik över kommun- och/ eller länsgräns, har under senare år haft en bra resandeutveckling och detta är en marknad som kan förväntas få betydande resandeökningar framöver. Under åren har resandet i den regionala busstrafiken ökat med drygt 40 %. Främst är det Kustbusslinje 600, Karlshamn-Olofström, som står för denna ökning. Regionalbussarna binder samman länets kommuner och nås på relativt nära avstånd av en stor andel av länets befolkning. En väl utvecklad regionalbusstrafik, som i vissa relationer kompletterar tågtrafiken, möjliggör att arbets- och utbildningsmarknaderna vidgas för enskilda och företag. Det finns ett stort samhällsekonomiskt värde i en bra regional busstrafik som på ett ännu bättre sätt knyter samman Blekinge med länen i sydost och med Skåne. I samband med marknadsplanen har beslut tagits om en successiv utbyggnad av den regionala busstrafiken. 23

43 Kollektivtrafiken i Blekinge nuläge Lokal busstrafik Stadstrafik Trafik som definieras som stadstrafik förekommer i Karlskrona, Ronneby och Karlshamn. Denna trafik har goda möjligheter att öka resandet. Under åren har resandet i stadstrafiken ökat med ca 4 %. Karlskrona har av tradition en mycket väl utbyggd och fungerande stadstrafik. Under år 2010 gjordes drygt 3,5 miljoner resor i Karlskrona stadstrafik. Stadstrafiken är effektiv med en genomsnittlig kostnadstäckning för de olika linjerna på ca 65 %. Turfrekvensen i stadstrafiken är för de flesta linjer 20-minuterstrafik i Karlskrona och 30-minuterstrafik i Ronneby och Karlshamn. Övrig lokal busstrafik Resandet inom den trafik, som i marknadsplanen kallas för övrig lokal busstrafik, har minskat. Flera av dessa linjer kan definieras som landsbygdslinjer. Vidare har linjerna 150 Karlskrona-Ronneby, 250 Ronneby-Karlshamn och 350 Karlshamn-Sölvesborg definierats som övrig lokal busstrafik då dessa i huvudsak svarar för lokala resor på angivna sträckor. Totalt uppgår minskningen under åren till närmare 9 %. För flertalet linjer som ingår i den övriga lokala busstrafiken är turutbudet koncentrerat till morgonen och eftermiddagen för skol- och arbetsresor Tågtrafik Tågtrafik Öresundstågtrafiken mot och från Skåne utgör stommen i den regionala trafiken och har avgörande betydelse för den regionala utvecklingen. Resandet på Blekinge Kustbana, som år 2010 uppgick till ca resor, har i princip ökat varje år. På Kust till kustbanan, delsträckan Karlskrona- Emmaboda, gjordes ca resor. Till år 2020 väntas resandet ha ökat till ca 2,6 miljoner resor på länets båda järnvägar. Blekinges utveckling har ett starkt samband med utvecklingen i Öresundsområdet. Under hösten 2012 kommer den nya mötesplatsen Ångsågsmossen att var färdig vilket innebär att restiderna minskas från alla stationer öster om Karlshamn. Det här tillsammans med övriga planerade åtgärder kommer med säkerhet att ytterligare öka tågresorna. På sikt planeras tågtrafiken mellan Blekinge och Skåne att byggas ut till halvtimmestrafik i enlighet med kommunernas och landstingets ställningstagande till kollektivtrafikutredningen och marknadsplanen. F.n. pågår en modernisering och ombyggnad av järnvägen Karlskrona-Emmaboda. Det är en viktig upprustning av järnvägen som kommer att få stor betydelse för hela sydostregionen och som kommer att innebära bättre anslutningar till den interregionala tågtrafiken i Alvesta. Utöver den upprustning som görs av järnvägen Karlskrona-Emmaboda kommer bl.a. nya mötesplatser att byggas i Kalmar och Kronobergs län och nytt resecentrum att byggas i Alvesta. Under de senaste åren har resandet mellan Karlskrona- Emmaboda varit ca resor per år med en viss uppgång år Med den satsning som nu görs finns förutsättningar för ett betydligt större resande. Under senare år har samtliga stationer inom Blekinge rustats upp till moderna tågstationer. Stationerna har tillgänglighetsanpassats och fått en modern utformning. Vid samtliga större stationer i länet finns idag bussterminaler som gör det enkelt för en mycket stor del av resenärerna att byta mellan buss och tåg. Dessa resecentra som är de allra viktigaste bytespunkterna är idag alla väl tillgänglighetsanpassade. 24

44 Kollektivtrafiken i Blekinge nuläge Övrig trafik Med övrig trafik avses flygbusstrafik, skärgårdstrafik, som kan vara åretrunttrafik eller sommartrafik, Närtrafik, som utgörs av färdtjänst- och sjukresor, samt Öppen närtrafik. Flygbusstrafik Flygförbindelser till och från Stockholm är mycket viktiga för länets invånare och näringsliv med hänsyn till att restiderna med tåg f.n. inte kan konkurrera med flyget. En hög standard på flygplatsen och en utökad flygtrafik gör Blekinge än mer tillgängligt och konkurrenskraftigt. För att flyget skall kunna utvecklas vid Ronneby flygplats är det därför viktigt att resenärerna kan ta sig till och från flygplatsen utan att vara beroende av bil. Idag finns anslutningstrafik med buss mellan Karlskrona och Ronneby flygplats till samtliga ankomst- och avgångsturer vid flygplatsen. År 2010 gjordes ca resor med de s.k. flygbussarna. Flygbusstrafiken har tidigare haft en god kostnadstäckning. Genom att ytterligare en buss sattes i trafik år 2010 har lönsamheten försämrats. Sedan 1 april 2012 utförs en flygbusslinje kommersiellt från företagsparken på Verkö till Ronneby flygplats i anslutning till Blekingeflygs flighter. 1 juli kompletteras denna med en motsvarande linje från Trossö av samma företag. Skärgårdstrafik I Blekingetrafikens regi bedrivs skärgårdstrafik i Karlskrona och Karlshamns skärgårdar samt till Hanö i Sölvesborg. Syftet med skärgårdstrafiken är dels att den skall bidra till en levande skärgård och svara för en viss grundläggande service åt de boende, dels att skärgårdstrafiken skall vara en del av den för länet viktiga turistnäringen. Åretrunttrafik har tidigare endast funnits i Karlskrona skärgård samt mellan Nogersund och Hanö. Fr.o.m. år 2011 bedrivs även viss året runt trafik i Karlshamns skärgård. Under sommaren utökas skärgårdstrafiken väsentligt. I första hand gäller detta i Karlskrona och Karlshamns skärgårdar men även trafiken till Hanö är mer omfattande under sommarperioden. Resandet i skärgårdstrafiken varierar beroende på sommarvädret. Under år 2010 gjordes ca resor. Lönsamheten i skärgårdstrafiken är svag. Däremot bidrar skärgårdstrafiken till fler turister i länet vilket i sin tur ger ökade inkomster för kommunerna och näringslivet. Närtrafik Närtrafiken omfattar färdtjänst- och sjukresor samt Öppen närtrafik. Blekingetrafiken har sedan år 2001 ansvarat för beställningsmottagning, samordning och utförande av färdtjänst- och sjukresor. Under år 2010 gjordes ca resor i närtrafiken varav ca var färdtjänstresor och ca sjukresor. Färdtjänstresorna har minskat vilket troligen är en följd av att kollektivtrafiken tillgänglighetsanpassats. Enligt den nya kollektivtrafiklagen skall kollektivtrafikmyndigheten fatta beslut om tillstånd för färdtjänst och riksfärdtjänst. Öppen närtrafik bedrivs i de delar av länet där underlaget är för litet för linjelagd busstrafik. Möjlighet att resa med öppen närtrafik har alla som bor minst 1 km från närmaste hållplats eller att hållplatsen ligger närmare än 1 km men endast trafikeras av högst 2 turer per dag. F.n. är det möjligt att åka med Öppen närtrafik mellan kl Interregional busstrafik Genom Blekinge går kommersiell exbressbusstrafik som idag har direkt förbindelse med Malmö och Stockholm. En linje går också mellan Ronneby och Jönköping. Turutbudet är en tur i varje riktning per dag och antalet trafikeringsdagar varierar över säsongen. Trafiken är ett komplement till andra långväga resalternativ och resenärerna domineras av priskänsliga pensionärer och ungdomar. Taxitrafik Enligt Svenska Taxiförbundets branschlägesrapport för 2011 finns det idag 168 taxifordon i Blekinge som är fördelade över samtliga kommuner. Operatörerna kombinerar sin verksamhet med avtalad trafik och ren kommersiell taxitrafiken för såväl företag som privata kunder. Den kommersiella Taxitrafiken fyller de resbehov som varken bilismen eller den kollektiva trafiken täcker. Det finns viktiga resrelationer och udda restider där taxi är det enda möjliga färdsättet. Detta ger en viktig uppgift för taxirörelsen att göra resmöjligheterna i Blekinge så kompletta som möjligt. Näringslivet och städernas nöjesliv är viktiga samhällsdelar som är extra beroende av en bra tillgång till kommersiell taxitrafik. 25

45 Målbild 2020 för kollektivtrafiken 4 Målbild 2020 för kollektivtrafiken Kollektivtrafiken är väl tillgänglighetsanpassad och ett självklart val för alla. Med nya drivmedel bidrar kollektivtrafiken till en bättre miljö. För att kollektivtrafiken skall utvecklas i en önskvärd inriktning krävs en tydlig målbild som visar hur vi vill ha kollektivtrafiken i framtiden. Målbilden skall ha en stark och bred politisk förankring och vara vägledande för dem som på olika sätt är engagerade i samhällsplaneringen. Trafik över länsgränsen är viktig och understryker behovet av en utveckling av kollektivtrafiken i samverkan inom en större sydsvensk region. Målbilden skall göras känd för resenärer, organisationer, myndigheter och företag. Målbilden 2020 utgör en tidpunkt i en relativt nära framtid då man skall vara halvvägs mot målet om fördubblat resande. Till år 2020 skall kollektivtrafikresandet ha ökat med 50 %, med utgång från basåret 2008, vilket innebär att det görs ca 11,8 miljoner resor i kollektivtrafiken. Den gemensamma kollektivtrafikvisionen som beskrivs i det följande har till stora delar tagit utgångspunkt från den regionala strategins huvudprinciper för den regionala trafiken. Den stämmer också väl överens med den gemensamma vision som kollektivtrafikbranschens samverkanspartner fastlagt och som innebär att kollektivtrafiken skall vara en självklar del av resandet i det hållbara samhället Blekinges kollektivtrafiksystem 2020 Så här vill vi beskriva målbilden år 2020; Kollektivtrafiken är ett självklart val vid resor till arbete och utbildning. Dessutom har kollektivtrafiken i betydligt högre grad också börjat användas vid service- och fritidsresor. Det är nu enkelt att resa inom hela länet och den regionala trafiken har byggts ut eftersom fler pendlar i den nya sydregion i vilken Blekinge ingår. Det är prisvärt att åka med kollektivtrafiken vilket också bidragit till att fler bilister lockats över till kollektivtrafiken. Tågtrafiken mellan Blekinge och Skåne/Köpenhamn har utökats till halvtimmestrafik. En förutsättning för att det här kunnat ske är att nya mötesplatser byggts och att mindre kurvrätningar skett mellan Karlskrona-Karlshamn. Restiden mellan Karlskrona och Malmö, med Öresundstågen, är 2 timmar och 30 minuter. Vissa pendlingsturer på morgonen och eftermiddagen har så mycket resande att turerna körs med 26

46 Målbild 2020 för kollektivtrafiken Informationen har förenklats och jag vet när bussen kommer och avgår. dubbelkopplade tåg. Det här har inneburit att stationernas plattformar har fått förlängas. Sydostlänken mellan Karlshamn och Älmhult finns med i Trafikverkets planer för utbyggnad vilket när den byggts förbättrar pendling och resande mellan Karlshamn-Olofström/ Älmhult/Södra stambanan. På vardagar finns avgångar varje timme med tåg mellan Karlskrona, Växjö och Kalmar och ytterligare resmöjligheter finns till Kalmar med expressbuss. Restiden med tåg till Växjö och Kalmar har nu börjat närma sig restidsmålet om en timmes restid mellan städerna. Den regionala busstrafiken längs kusten, Kustbussarna, kompletterar tågtrafiken så att det nu börja närma sig kvartstrafik längs denna sträcka. Till Olofström finns turer med Kustbussen varje halvtimme på morgonen och eftermiddagen. Kustbussarna har nu fått ett nytt strategiskt hållplatsläge, Karlskrona norra (Gullberna), som inneburit tidsbesparing för många resenärer och därmed ett ökat resande. Vid Hasslö vägskäl har en ny trafiksäker hållplats byggts där bl.a. Kustbussarna stannar. Mellan Ronneby-Tingsryd/Växjö och Karlshamn-Tings ryd/ Växjö har den regionala busstrafiken byggts ut och det har blivit allt vanligare att man dagligpendlar mellan städerna. Genom att trafiken fått en mer utpräglad regional karaktär har restiderna kunnat minskas. Även den regionala busstrafiken mellan Olofström och Älmhult har fått fler turer år I Bromölla har Olofström anslutning till samtliga Öresundståg. Utformningen av den regionala kollektivtrafiken har utgått ifrån principerna snabbhet, enkelhet, bra information och attraktiva fordon. Turutbudet för den regionala busstrafiken, röda linjer (se kartan på sidan 41), närmar sig nu för samtliga busslinjer målet om minst 10 dubbelturer per vardag då en successiv utbyggnad skett av trafiken. För några linjer med mycket resande är turut budet större. Även målet om turutbudet under helgerna, minst två tredjedelar av utbudet på vardagar, håller nu på att uppnås. Turerna på de olika linjerna har i princip samma linjesträckning och samma uppehållsmönster, utan undantag 27

47 Målbild 2020 för kollektivtrafiken Det är enkelt och säkert att ta cykeln till hållplatsen. vilket gjort det enkelt för resenärerna. Resenärerna vet alltid hur bussen trafikerar! Turerna har i princip samma avgångstider under hela dagen, d.v.s. styv tidtabell. Det här gäller för samtliga linjer. Även detta är för att det skall vara enkelt för resenärerna. Resenären vet alltid när bussen går! Den regionala trafiken över kommun- och eller länsgräns planeras efter principen att den skall vara snabb. För att detta mål skall kunna uppfyllas så kompletteras denna trafik med trafik av mer lokal karaktär. Alla tätorter i länet med minst 1000 invånare har goda anslutningar till det regionala nätet. På de flesta håll i länet utgör resp. kommuns resecentrum den viktigaste bytespunkten. Dessa är väl tillgänglighetsanpassade varför det är enkelt att byta mellan alla fordon och trafikslag vid alla dessa hållplatser. Eftersom det finns parkeringsplatser i direkt anslutning till resecentren är det många resenärer som valt att parkera bilen och resa vidare med kollektiv trafiken från dessa platser. Att ta sig till hållplatserna genom att gå eller cykla har blivit mycket enklare. Till alla större hållplatser i länet har det byggts gång- och cykelvägar som gör att man på ett säkert sätt tar sig till och från hållplatserna. Dessutom har alla större hållplatser cykelställ med tak. I Gullberna har ett nytt resecentrum, Karlskrona norra, byggts vilket minskat restiden väsentligt för många buss- och tågpendlare. T.ex. har nu målet om högst en timmes restid till Växjö uppnåtts. Dessutom har det nu blivit enklare att pendla mellan de västra, norra och östra kommun delarna vilket gjort att fler väljer kollektivtrafiken. Karls krona norra har blivit ett blivit en knutpunkt för alla trafikslag vilket gjort centret attraktivt för etablering av affärer, kontor och arbetsplatser. Det är också enkelt att ta sig till centret via trafiksäkra gång- och cykelvägar från omkring liggande bostadsområde. Även stadstrafiken ansluter väl till den övriga buss- och tågtrafiken. I huvudsak sker detta vid länets resecentra. Vid dessa kan resenärerna på ett enkelt sätt få all den service som behövs för resan. Realtidsinformation finns på större håll- 28

48 Målbild 2020 för kollektivtrafiken Genom god service bidrar alla inom kollektivtrafiken till att fler reser kollektivt. platser och det är enkelt att följa i mobiltelefonen om bussen och tåget är i rätt tid. Stadstrafiken i Karlskrona, Karlshamn och Ronneby har ytterligare förbättrats på morgonen och eftermiddagen då många reser. Samtliga stadslinjer har vid dessa tider minst 20-minuterstrafik under de tider på dygnet då resandet är mest frekvent. Vissa bussturer med få resande har lagts ner och ersatts med Öppen närtrafik. En successiv utveckling har skett av Öppen närtrafik vilket gjort att trafikservicen är mer generöst utformad än vad den varit tidigare. Nu är det möjligt att också resa senare på kvällarna efter t.ex. bio eller teaterbesök inne i centrum. Det är nu också möjligt att beställa resa över länsgränsen. Möjligheterna att byta mellan Öppen närtrafik och andra trarikslag fungerar väl då alla större och viktigare bytespunkter är tillgänglighetsanpassade. Alla delar av kollektivtrafiken är nu tillgänglighetsanpassade vilket gör att fler av de samhällsbetalda resorna görs i den allmänna kollektivtrafiken jämfört med tidigare. Kollektivtrafiken bidrar nu på ett bättre sätt till uppfyllandet av miljömålen då samtliga buss- och närtrafikfordon körs på drivmedel som har liten klimatpåverkande effekt. Huvuddelen av bussarna körs på fossilfria bränslen. Dessutom har flera nya elbussar satts in i trafik. Av dessa är några s.k. elhybrider. Kunden står nu i fokus vid alla trafikförändringar. Man lämnar enkelt synpunkter till de som planerar och beslutar om trafiken via många olika digitala media. De resenärer som prenumererat på trafikinformation erhåller sådan direkt via sin dator och mobiltelefon. Det har blivit enklare att köpa biljetter då ny teknik har utvecklats för både dator och mobiltelefon. Många köper och laddar sina resekort via Blekingetrafikens hemsida men det har också blivit möjligt att ladda sina kort vid de större hållplatsernas biljettmaskiner och på vissa större affärscentra i samband med att man gör andra inköp. Betalning med kontanter ombord på fordonen sker nu endast i undantagsfall vilket snabbat upp turerna. Även över länsgränsen är det nu fler som reser med gemensamma kort då taxeregler har för- 29

49 Målbild 2020 för kollektivtrafiken Med kunderna i fokus planerar vi kollektivtrafiken tillsammans. enklats och korten är mer lättillgängliga. Taxan är samordnad inom länen och den är enkel att förstå av resenärerna. En mer marknadsanpassad prissättning har införts. Detta innebär att priset kan variera i delar av trafiken beroende av t.ex. låg- och högtrafik samt extra service. Målet är att detta ska ge såväl fler resenärer som en bättre kostnadstäckning i trafiken I samråd med alla berörda planeras förändringar av trafiken och kollektivtrafiken har blivit en självklar del i all samhällsplanering. Det här gör att alla nya linjer som inrättas är effektiva då det är kollektivtrafikens framkomlighet som prioriterats. Den regionala trafikmyndigheten svarar för att länets behov av kollektivtrafik kommer till stånd via kvalificerade avtal och svarar genom uppföljning av avtalen för att avtalad trafik utförs i enlighet med den höga kvalité som avtalats. Avtalen med trafikföretagen är på incitamentsbasis vilket innebär att trafikföretagen lägger ner ett stort eget engagemang för att det skall strömma till nya resenärer. Trafikföretagen har fått ett större eget ansvar för kollektivtrafiken i avtalsområden med incitamentsupplägg. Samhällets detaljstyrning av kollektivtrafiken har minskat och den mer detaljerade planeringen av tidtabellerna görs av trafikföretagen vilket gjort att den utförs närmare kunderna. Kvalitén i kollektivtrafikens alla delar, fordon, hållplatser och inte minst information, är hög. Vid trafikstörningar får resenärerna snabbt besked om vad som inträffat och vilka nya tider som gäller för ankommande och avgående turer. Kommersiell kollektivtrafik utgör komplement till den allmänna på vissa linjer och till olika målpunkter. Några linjer under sommarhalvåret servar behovet för turismen och annan fritid att nå olika besöksmål. 30

50 Mål för kollektivtrafiken 5 Mål för kollektivtrafiken I det följande beskrivs kollektivtrafikens mål. Dessa mål skall bidra till en hållbar samhällsutveckling och att regionala utvecklingsmål och målbilden 2020 uppnås. Målen skall vara tydliga och mätbara så att dessa kan tas med i kommande avtal och följas upp. Det skall således vara möjligt att kunna få en klar bild av hur kollektivtrafiken utvecklas i förhållande till målen. Myndighetens beslut om kollektivtrafikens inriktning skall vara väl kända så att även andra politiska beslut bidrar till att kollektivtrafikmålen uppfylls. Trafikförsörjningsprogrammets mål grundar sig på de mål och styrdokument som olika myndigheter på nationell, regional och lokal nivå tidigare tagit ställning till. En väl utvecklad och fungerande regional kollektivtrafik skall således bidra till att beslutade mål på sikt uppnås. En viktig förutsättning för att målen skall uppnås är att de bryts ner på verksamhetsnivå och kommuniceras och är väl kända för alla som arbetar med kollektivtrafiken Övergripande mål mål om fördubblat resande Som ett övergripande mål har kollektivtrafikutredningen angett att resandet skall öka med 50 % till år 2020 och fördubblas till år 2030 med utgång från resandet år Som delmål gäller att resandet skall ha ökat med 10 % till år 2012 och 25 % till år Det regionala trafikförsörjningsprogrammet har utformats med hänsyn till att fördubblingsmålet skall uppnås senast år 2030 och att resandet skall ha ökat med minst 50 % till år Enligt Kollektivtrafikbarometern är den främsta drivkraften för ökat resande med kollektivtrafiken att den är relevant, d.v.s. användbar för den enskilde resenären. Avgångstider, linjesträckning och enkelhet har störst betydelse för resfrekvensen. De trafikslag som bedöms ha bäst möjligheter att öka resandet är stadstrafiken, den regionala busstrafiken och tågtrafiken. En förutsättning för att fördubblingsmålet skall kunna uppnås är att detta är väl förankrat hos alla de myndigheter som kan påverka kollektivtrafikens utveckling samt inom alla berörda trafikföretags organisationer m.fl. Förändringar och satsningar på kollektivtrafiken måste ske i nära samråd med alla berörda parter för att lyckas. Regionala myndigheter och kommuner kan bidra till att målet uppfylls genom att kollektivtrafiken beaktas i all samhällsplanering. Resandeutvecklingen med olika trafikslag följs upp och analyseras årligen 5.2. Övriga mål för kollektivtrafiken I det följande beskrivs övriga viktiga mål för kollektivtrafiken vilka skall bidra till att dels kollektivtrafikens övergripande mål uppnås dels till de regionala utvecklings- och miljömålen. Övergripande mål Mål om fördubblat resande Restidsmål Kundfokusmål Miljömål Mål om priser och biljetter Kvalitetsmål Tillgänglighetsmål Ekonomimål 31

51 Mål för kollektivtrafiken Klimat- och Miljömål Kollektivtrafiken i Blekinge ska bidra till att mål uppnås för utsläpp av koldioxid, kvävedioxider och partiklar mm. Kollektivtrafiken ska även gå hand i hand med de regionala energi- och klimatmål som länsstyrelsen tar fram under 2012 med sikte på att länet inte ska ha några nettoutsläpp av koldioxid senast Vid upphandling skall i princip de funktionskrav gälla som framgår av de standardkrav som finns i branschen (Buss 2010). Busstrafiken skall, efter genomförd upphandling år 2014, drivas med ett miljöanpassat drivmedel. Med miljöanpassat drivmedel avses icke fossilt bränsle med liten klimatpåverkande effekt. Det här skall även gälla då nya fordon sätts in i närtrafiken Fordonen ska vara väl anpassade till den miljö där trafiken sker. Bussar vars huvudsakliga trafikering är inne i stadscentra och annan miljö med mycket bostäder och gångtrafik skall beläggas med höga krav avseende buller och utsläpp. Eldrift kan på sikt vara lämpligt Ekonomimål Kollektivtrafiken skall planeras så att en kostnadseffektiv trafik erhålls jämfört med andra län och genomsnitt för riket. Trafiken skall finansieras genom biljettintäkter grundade på en attraktiv taxa som lockar nya resenärer till kollektivtrafiken. Den del som inte kan finansieras med biljettintäkter skall balanseras med skattefinansiering där inte kostnadsreducering kan ske genom att viss trafik utförs på kommersiell basis. Kostnadstäckningen för länets kollektivtrafik var år 2011 ca 49 % (avser trafikkostnader). För riket var kostnadstäckningsgraden ca 50%. En effektiv trafik med god kostnadstäckning skall eftersträvas. Målet är att över tid öka kostnadstäckningen över dagens nivå. Nya satsningar på trafik behöver alltid tid för inarbetning men ska efter etablering bidra till att trafikområdet som helhet behåller och gärna ökar kostnadstäckningsgraden. Det här bedöms främst kunna ske genom satsningar i stadstrafiken samt i den regionala buss- och tågtrafiken. Som en följd av detta skall svag trafik ifrågasättas och där det är möjligt ersättas med Öppen närtrafik Kvalitetsmål Blekinges kollektivtrafik skall vara attraktiv och ha en allmänt hög standard. Det här innebär att fordon i kollektivtrafiken skall vara attraktiva och ha god komfort. Fordonen och hållplatserna skall vara tillgänglighetsanpassade och ge resenärerna skydd för väder och vind. Att använda sig av kollektivtrafiken ska upplevas som tryggt. Säkerhetsmålet. Målet är noll skadade i kollektivtrafiken. Service. Målet är att kundbetygen för service i kvalitetsmätningarna ska förbättras. Ett exempel är att enklare förtäring bör kunna erhållas på längre tågresor. Renhållning. Fordon och hållplatser ska upplevas som rena och fräsha vilket mäts i kundundersökningar. Tidhållning. Antalet turer som avviker från tidtabell ska minska. Mål för kundärenden är att kund alltid ska få sitt ärende behandlat och vid behov besvarat. Utvärdering av resegarantierna ska ske årsvis Mål kundfokus Kollektivtrafiken skall utformas utifrån kundernas behov och önskemål. Kunden i centrum är därför ett förhållningssätt som ska råda. Ett starkt kundfokus kräver stor kunskap om vilken trafik som kunderna har behov av och vilken service kunderna önskar. Kundernas synpunkter på trafiken skall inhämtas och utgöra underlag då beslut fattas om förändringar och satsningar på kollektivtrafiken. Blekingetrafiken är idag ett starkt varumärke som skall tas till vara och utgöra garant för god kollektivtrafik. Mätning av kundnöjdhetsindex, målet är ständig förbättring av index, som anger hur nöjd kunder är med den senaste resan enligt Svensk Kollektivtrafiks årliga undersökning Kollektivtrafikbarometern Restidsmål Korta restider som kan konkurrera med bilen är viktigt. En avvägning mellan antal hållplatser och tidsaspekten ska alltid göras. Resor under ca 5 km i stadstrafiken har stora möjligheter att konkurrera med bilen. Pendling över kommungränser och mellan Blekinge och grannlänen handlar om kortast möjliga restider som tillgodoser flest resenärers behov. 32

52 Mål för kollektivtrafiken Restiden mellan Karlskrona - Malmö skall inte överstiga 2 timmar 30 minuter. Dagens restid kortas därmed med 10 minuter och man närmar sig den tid som gäller för bilen. Tågtrafiken skall utvecklas i enlighet med kollektivtrafikutredningens förslag som innebär halvtimmestrafik. Flera mötesplatser och rätning av kurvor på Blekinge Kustbana är förutsättningar för att klara målet. Restiden på KTK-banan mellan Karlskrona Växjö och Kalmar skall successivt närma sig målet om en timmes restid. För att klara detta krävs snabba tågturer med få stopp mellan städerna. Tågtrafik upphandlad med lokal utformning skall också ha snabbgående turer. Från Ronneby och Karlshamn skall restider med busstrafik till Växjö reduceras. Även för de lokala busslinjerna skall strävan vara att minska restiden i förhållande till bilen, d.v.s. minska den s.k. restidskvoten. Blekinges kollektivtrafik är förhållandevis väl tillgänglighetsanpassad vad gäller fordon, stationer, terminaler och hållplatser. Idag är i princip alla större hållplatser och terminaler tillgänglighetsanpassade. Ev. brister skall kartläggas och åtgärdas i samverkan med berörda kommuner och Trafikverket. Personal som i sitt trafikutövande kommer i kontakt med personer med funktionshinder av olika slag skall genom sitt trafikföretag genomgå utbildning i om hur man omhändertar och bemöter resenärer med funktionshinder. Alla hållplatser med 20 eller fler resenärer per dag skall vara tillgänglighetsanpassade. Resenärer med olika former av funktionshinder ska kunna använda den allmänna kollektivtrafiken för en större del av sina resor. Det skall finnas snabba och väl fungerande anslutningar till den interregionala tågtrafiken i Alvesta och Hässleholm. Detsamma gäller anslutningar till flyget vid Ronneby flygplats Mål priser och biljetter Det skall vara en enkel och lättförståelig prisstruktur i kollektivtrafiken och taxan skall vara attraktiv för att nya resenärer skall lockas till kollektivtrafiken. På samma sätt som det skall vara enkelt att resa inom länet skall det vara enkelt att resa mellan län. Målet är en marknadsprissättning som attraherar nya resenärer. Det skall vara möjligt att ta ut ett högre pris för produkter med särskilt hög service och kvalitet samt att kunna rabattera för att förbättra beläggningen på turer i lågtrafik. Taxor och taxeregler skall vara harmoniserade inom det område som omfattas av Sydtaxan. Grunden för prissättningen av färdtjänstresor ska vara samma som för resor i den allmänna kollektivtrafiken Tillgänglighetsmål Kollektivtrafiken skall vara väl anpassad för att möjliggöra resor med olika funktionshinder. För att kunna ta hand om och hjälpa resenärer med funktionshinder att resa krävs förståelse och kunskap. 33

53 Riktlinjer för viktiga kollektivtrafikfrågor 6 Riktlinjer för viktiga kollektivtrafikfrågor 6.1. Riktlinjer Kundfokus En grundförutsättning för att lyckas uppnå målet om fördubblat resande i kollektivtrafiken är att det är medborgarens behov av att resa som står i centrum för de satsningar som görs på kollektivtrafiken. När vi talar om kund avser vi såväl befintliga som potentiella kollektivtrafikresenärer. Alla som på olika sätt är engagerade i kollektivtrafiken måste känna till fastställda mål och i sina respektive roller verka för att dessa uppnås. Inte minst har de som dagligen möter resenärer i sina olika roller, t.ex. bussförare, tågpersonal, kundservice och försäljningsombud, möjlighet att skapa en positiv attityd till kollektivtrafiken. Trafikföretagens roll och kunskaper måste därför tas tillvara bättre än idag. Genom större ansvar för resenären kan trafikföretagen påverka resandeutvecklingen och därmed sitt resultat. Att känna till kundernas behov och villkoren för att fler väljer att resa kollektivt är en nödvändighet för att utveckla kollektivtrafiken i rätt riktning. Myndigheten skall genom att bl.a. delta i den s.k. Kollektivtrafikbarometern och genom egna undersökningar öka; kunskapen om kollektivtrafikens målgrupper dialogen med kunderna kundernas förtroende kollektivtrafikens attraktionskraft 6.2. Riktlinjer för planering AV kollektivtrafiken Myndigheten ska tillsammans med kommunerna verka för att kollektivtrafiken beaktas i och samordnas med samhällsplaneringen vari den fysiska planeringen utgör en särskild viktig del för kollektivtrafiken. Myndigheten ska vidare i samband med upprättandet av länstransportplanen beakta kollektivtrafikens behov av investeringar. I dialog med Trafikverket ska på motsvarande sätt investeringar som löper i nationell plan främja länets möjligheter att utveckla den spårbundna trafiken. Analyser av kundernas behov ska ligga till grund för planeringen liksom trafikföretagets kunskap. Blekingetrafiken har det operativa ansvaret för trafiken och därmed detaljplaneringen av denna men kan genom att ingå incitamentsavtal med trafikföretaget delegera delar av planeringsansvaret. Riktlinjer: Myndigheten ska tillsammans med kommunerna verka för att trafikplaneringen integreras i samhällsplaneringen. Genom samverkan mellan kollektivtrafikens parter och aktörer ska kollektivtrafiken ges bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. Sammanfattningsvis skall kunden alltid finnas i centrum vid alla förändringar och satsningar som görs i kollektivtrafiken. Det skall ske genom att alla parter inom kollektivtrafiken samverkar och att dialogen med kunderna utvecklas. Riktlinjer: Samarbetsformerna ska bidra till en hög kunskapsoch engagemangsnivå i kollektivtrafikorganisationens alla delar och på alla nivåer. Bussförarens och tågvärdens erfarenheter och kompetens ska tas tillvara och utvecklas både för resenärens helhetsupplevelse som för trafikens utveckling. Konkreta och mätbara mål ska upprättas och följas upp löpande för att upprätthålla en hög nivå på kundfokus Riktlinjer avtalsutformning OCH uppföljning av trafiken Länets kollektivtrafik ska även fortsättningsvis bedrivas i form av entreprenad. Avtal ska omfatta all trafik som omfattas av allmän trafikplikt. Generellt bör avtalen vara utformade på ett sådant sätt att de är drivande för ett ökat resande. De gemensamma rekommendationerna inom branschen ska ligga till grund för avtalsprocessen och trafikföretagens ansvar. Grunden ska vara avtal baserade på ett funktionsansvar (t.ex. ansvar för stadstrafik i en kommun) eller systemansvar (t.ex. ansvar för ett integrerat tågsystem). Avtalen skall, där det är möjligt, inte detaljstyra uppdraget utan istället bör det vara upp till entreprenören att avgöra hur uppdraget ska utföras. Särskilda krav på viss kvalitet, inom t.ex. tillgänglighet och miljö, ska dock vara beskrivna i detalj för att tydliggöras. 34

54 Riktlinjer för viktiga kollektivtrafikfrågor Trafiken ska, när det är möjligt och trafikområdet erbjuder möjligheter till resandeutveckling, upphandlas via utvecklade incitamentsavtal med kollektivtrafikmålen som grund. Incitamentsavtal kan utformas på många olika sätt med t.ex. en varierande grundersättning till trafikföretagen beroende på vilken trafik som utförs. Utifrån ett sådant avtal är det sedan upp till trafikföretaget att själv vidta olika åtgärder och förslag för att få fler resenärer och en lönsam trafik. Allmänt skall avtalen tillåta mer innovationer från trafikutövaren, ge möjlighet till förbättrad lönsamhet som resultat av egna insatser men ändå ge en grundtrygghet för att vilja ingå avtal. F.n. svarar i princip Blekingetrafiken för gymnasieelevernas resor medan kommunerna/skolorna svarar för grundskoleelevernas resor. Nuvarande ansvarsförhållande mellan kommunerna och kollektivtrafikansvarig bör gälla även fortsättningsvis. Inriktningen skall vara att så långt som möjligt samordna skolelevernas resor med övrig kollektivtrafik. När det finns ledig kapacitet i skolskjutsarna ska denna kunna användas för allmänt resande på det sätt som sker idag. Myndigheten skall med sin trafikplaneringskompetens kunna bistå skolorna vid upphandling av skolskjutstrafik om önskemål från en kommun framförs om detta. Riktlinjer: Avtalsutformningen ska ge en grundtrygghet samtidigt som det ska inspirera avtalets parter att göra egna insatser för att främja en god resandeutveckling. Avtalen ska verka för att det övergripande målet för resandeutvecklingen uppfylls. Resandeutvecklingen för olika trafikområden ska därför vara möjlig att följa upp och analyseras. Avtalen skall också ha en koppling till de övriga kollektivtrafikmålen så att det är möjligt att följa upp hur avtalad trafik bidrar till uppfyllandet av dessa Riktlinjer samordning AV kollektivtrafik Samordning upphandlad trafik och kommersiell trafik Myndigheten kommer att verka för att ev. kommersiell kollektivtrafiktrafik samordnas med upphandlad trafik så att trafiken fungerar på ett funktionellt sätt inom trafiksystemet. Samordningen kan gälla planering och på sikt även biljettsystem men framförallt är det informationen som enligt lagen ska samordnas och därmed synliggöras och förenklas för resenären. Med sådan samordning får resenärerna nya och utökade möjligheter att resa kollektivt Samordning skolskjutsresor och linjetrafik De lokala resorna utgörs i huvudsak av arbets- och skolresor. Utöver ett allmänt ansvar för att anställda skall kunna resa till och från arbetet har kommunerna ett ansvar för att elever skall komma till skolan på ett trafiksäkert och bekvämt sätt Samordning av särskild och allmän kollektivtrafik Med särskild kollektivtrafik avses här färdtjänst- och sjukresor. Genom att underlätta för alla att åka med den allmänna kollektivtrafiken kan särlösningar undvikas. Länets kommuner har överlåtit ansvaret för färdtjänst och riksfärdtjänst till myndigheten som därmed har fått ett samlat ansvar för den allmänna och särskilda kollektivtrafiken. Ett sådant samlat ansvar underlättar planering och samordning av trafikformerna. Ökad tillgänglighet i fordon och vid hållplatser har sannolikt bidragit till att antalet färdtjänst- och sjukresor med särskild kollektivtrafik kunnat minska. En allmän inriktning är att tillgänglighetsanpassningen av hållplatser, terminaler och fordon skall fortsätta så att behovet av särskilda trafiklösningar för funktionshindrade minimeras. Alla de i trafiksystemet angivna bytespunkterna skall fungera väl vid byten mellan olika fordon. Tidtabeller och övrig information ska vara enkelt tillgänglig och innehålla tydlig information för personer med olika funktionshinder. Det finns många skäl till att en samordning skall eftersträvas mellan den särskilda och allmänna kollektivtrafiken. Jämlikhetsoch kostnadsskäl är bland de allra viktigaste. Samtidigt är det viktigt att samordningen inte belastar kollektivtrafiken genom att kvalitetsfaktorer som restid och tidhållning försämras på ett avgörande sätt. Fordon, tidtabeller, utbildningar m.m. måste därför vara anpassade till de speciella förutsättningar som en samordning av olika resbehov innebär. Samordningen kan utvidgas och förbättras. En förutsättning för samordning skall fungera på ett bra sätt är att förare och tågvärdar erhåller utbildning i hur man skall bemöta och hjälpa resenärer med funktionshinder. Då ledsagning behövs 35

55 Riktlinjer för viktiga kollektivtrafikfrågor vid bytesresor skall resenären endast behöva ringa till ett ställe för att ledsagningen skall fungera under hela resan. En gemensam beställningscentral med hög servicenivå är vidare en förutsättning för att uppnå en god samordning. Samordning bör där detta är möjligt även ske med kollektivtrafik som kan komma att utföras kommersiellt. Riktlinjer: Samordning av trafik ska främja enkelhet och trygghet vilket gör kollektivtrafiken attraktiv och lättillgänglig. Samtidigt ska trafiken erbjuda olika typer av trafikformer för att attrahera kunder med olika behov Riktlinjer fordon och miljö Vid upphandling skall i princip de funktionskrav gälla som framgår av de standardkrav som finns i branschen (Buss 2010) med anpassning till vad som gäller för olika slag av busstrafik, t.ex. stadstrafik och regionalbusstrafik. Längre regionala och interregionala resor skall ske med fordon som har god sittkomfort och där det är möjligt att arbeta. Fordon i den regionala buss- och tågtrafiken skall ha toaletter. Det skall vara möjligt att ta ombord rullstolar i standardutförande i samtliga bussar och tåg. Trafiken skall bedrivas med ett miljöanpassat drivmedel och här avses i första hand icke fossilt bränsle. I stadsmiljö med mycket gångtrafik eftersträvas motoralternativ utan utsläpp av partiklar och med låg ljudnivå som el eller elhybrid. Successivt som Närtrafik upphandlas ska samma miljökrav gälla för denna trafik. Riktlinjer: För fordon ska de fysiska kraven i Buss 2010 gälla. Miljökraven innebär i första hand ett fossilfritt bränsle och i stadsmiljö eftersträvas bussar med höga krav gällande buller och utsläpp. Eldrift kan vara lämpligt på sikt Riktlinjer för infrastruktur Myndigheten skall i samverkan med berörda kommuner och Trafikverket verka för att kollektivtrafikens infrastrukturbehov tillgodoses på ett sådant sätt att uppställda mål kan uppnås. Då behov uppstår om ny infrastruktur, hållplatser etc. ska myndigheten informera kommunen som har att planera och tillhandahålla anläggningen, såvitt inte ansvaret ligger på annan. Väghållaren är normalt ansvarig för markytan på hållplatser och terminaler medan myndigheten svarar för inköp och drift samt underhåll av bl.a. hållplatsernas väderskydd och information. Terminaler, hållplatser och bytespunkter ska upplevas som attraktiva och trygga av resenärerna. Kommersiella aktörer som vill nyttja befintliga hållplatser och terminaler betalar till myndigheten för drift och underhåll motsvarande sin andel av trafikeringen. Ersättning motsvarande självkostnadspris tas ut för den ev. extra utrustning eller utbyggnad som kan behövas för den kommersiella trafiken. Om helt nya anläggningar behövs för den kommersiella trafiken upprättas avtal med väghållaren. Riktlinjer: Kollektivtrafikens terminaler, hållplatser och bytespunkter ska vara en funktionell del i allt resande och ska upplevas som attraktiva och trygga Riktlinjer varumärke, information OCH marknadsföring Blekingetrafiken är idag ett starkt varumärke och kundnöjdheten har under de senaste åren förstärkts. All upphandlad trafik skall marknadsföras under detta varumärke. I samarbetet med den kommersiella trafiken skall eftersträvas att bl.a. de kvalitetskrav som gäller för trafikering under varumärket Blekingetrafiken även tilllämpas av de kommersiella företagen. Myndigheten skall verka för att varumärket Blekingetrafiken stärks genom marknadsföring och opinionsbildning. Oaktat detta medför ett större engagemang från trafikutövaren också att det framgår vem som utför trafiken under varumärket på såväl fordon som i information om trafiken. Undersökningar har visat att kunderna främst är missnöjda med trafikinformationen vid trafikstörningar. Detta är ett generellt problem för kollektivtrafiken. Att informationen så här långt inte fungerat tillfredsställande har många orsaker. En sådan orsak är otydligt ansvarsförhållande och en annan brister i tekniken. Möjligheten till förbättring genom att ge trafikföretagen ett ökat ansvar för att medverka i denna information ska undersökas. 36

56 Riktlinjer för viktiga kollektivtrafikfrågor En förutsättning för att fördubbla kollektivtrafikresandet är att informations- och marknadsföringsinsatserna förstärks under kommande år. En enhetlig bild av vem som informerar ger förtroende och stabilitet. Ansvaret för informationen ligger därför på myndigheten. Allmän informations- och opinionsbildande verksamhet, insatser för att påverka attityder och beteenden är viktig för resandeutvecklingen. Inte minst är åtgärder viktiga som riktar sig till grupper som idag inte utnyttjar kollektivtrafiken. I avtal med incitamentsinslag, eller i kommersiell trafik kan eller har dock trafikutövaren också ett ansvar för att göra egna kampanjer under eget namn för att påverka resandet. Att samverka med grannlänen är en allt viktigare uppgift i sammanhanget där synergieffekter är möjliga. Det här bör även ske vad gäller information- och marknadsföring. Riktlinjer: Information och allmän marknadsföring ska skötas under varumärket Blekingetrafiken för en enhetlig bild mot kund. I avtal med incitamentsinslag kan trafikutövaren ha en uppgift i att marknadsföra sin trafik för ett ökat resande. Vid trafikstörningar ska trafikinformationen ge resenären besked om när, var och hur resan kan fortsätta i så god tid att besvärande osäkerhet inte uppstår. avses bildas. Detta är idag i princip möjligt genom den gemensamma s.k. Sydtaxan som gäller för berörda län. Det är angeläget att taxereglerna harmoniseras så att de blir desamma inom hela denna region. Myndigheten skall verka för en sådan harmonisering. Riktlinjer: Priset ska vara anpassat efter resans längd och efter hur frekvent resenärerna åker. Det här innebär att resan för resenärer med periodkort och resekort skall vara lägre än priset för en enkelbiljett. Det ska vara möjligt att erbjuda olika grupper rabatter då avtal finns om ett mer omfattande eller långsiktigt resande. Det skall vara möjligt att tillämpa en mer marknadsoch kundanpassad prissättning dels för att öka resandet på turer i lågtrafik men även för att öka intäkterna då extra service eller exklusivare produkter erbjuds. Priserna i kollektivtrafiken ska hållas på samma nivå eller lägre än den allmänna prisutvecklingen. Myndigheten ska vara öppen för samverkan med kommersiella trafikföretag vad gäller biljetter och resekort Riktlinjer priser och biljetter Priset påverkar resandet och möjligheten att uppnå fördubblingsmålet. Det skall vara prisvärt att åka kollektivt och resenärerna skall uppleva att det är enkelt att köpa biljetter. Som grund har hittills gällt att det skall vara en enhetlig taxa i hela länet. Denna grundprincip bör gälla även fortsättningsvis även om det måste finnas möjlighet till viss differentiering av prissättningen med hänsyn till marknaden. T.ex. skall möjlighet finnas att erbjuda ett lägre pris vid tider då resandet är lågt eller t.ex. vid kortare resor. Rabatter skall också kunna tillämpas då t.ex. arbetsplatser och skolor upphandlar periodkort för anställda och elever. Allmänt sett kan sägas att en ökad marknadsanpassning bör ske vad gäller kollektivtrafikens priser. På samma sätt som det skall vara enkelt att resa inom länet skall det vara enkelt att resa inom hela den sydregion som Försäljningskanaler Genom enkelhet och god tillgänglighet till försäljningsställen erhålls nya resenärer. Dessutom underlättar ny teknik resenärernas biljettköp. Ett nytt biljettautomatsystem introducerades under år Förutom att detta finns i alla bussar finns biljettautomater vid länets resecentra och större hållplatser. Idag görs ca 15 % av biljettinköpen i de biljettautomater som finns på de större hållplatserna. Eftersom kostnaden för inköp av biljettautomater och driften av dessa är stor kommer biljettmaskiner endast att kunna finnas på de allra största hållplatserna. Nätförsäljning ökar kraftigt på många marknader och bör utgöra en huvudkanal för försäljning av framförallt kort inom busstrafiken framöver. Detta minskar både arbetsinsatsen för resenären och tidsåtgången på bussen vilket förbättrar tidhållningen. Ekonomiskt incitament för resenären ska 37

57 Riktlinjer för viktiga kollektivtrafikfrågor införas för att påskynda övergången till försäljning via nätet. Under senare år har kontantförsäljningen ombord på bussarna minskat och svarar idag för ca 30 % av försäljningen av bussbiljetter. Även under de närmast kommande åren bedöms det vara viktigt att kunna köpa bussbiljetter och kort på detta sätt. Det ska dock eftersträvas att kontanthanteringen ska fortsätta att minska på bussarna. Idag finns ett försäljningsombud i varje kommun i länet. Att antalet ombud begränsats på detta sätt beror i huvudsak på kostnadsskäl. I varje kommuncentrum skall dock finnas ett försäljningsombud. Att finna nya lösningar som gör det möjligt att sälja biljetter och kort på många fler platser runt om i länet ska undersökas. T.ex. bör det vara möjligt att köpa biljetter och kort samtidigt som man gör andra inköp vid t.ex. köpcentra, bensinmackar med flera ställen med bra öppettider. Riktlinjer: Fler försäljningskanaler och teknikutveckling ska göra kollektivtrafiken mer tillgänglig. Nuvarande område för Sydtaxan GÖTEBORG C BORÅS Viskafors Fritsla Kinna Assberg MÖLNDAL Skene Berghem Björketorp KUNGSBACKA Horred Veddige Derome Tofta VARBERG HALMSTAD FALKENBERG LAHOLM Sannarp Oskarström Torup Kinnared Landeryd Smålandsstenar Reftele JÖNKÖPING Huskvarna Rocksjön Tenhult Hovslätt Forserum Norrahammar NÄSSJÖ Taberg Bodafors Månsarp Hok VAGGERYD Sävsjö Skillingaryd Klevshult Stockaryd VÄRNAMO Lammhult Bredaryd Forsheda Malmbäck Rydaholm Moheda Bor ALVESTA VÄXJÖ Gemla Vislanda LESSEBO Diö HOVMANTORP ÄLMHULT EMMABODA NYBRO KALMAR HELSINGBORG HELSINGØR Snekkersten Ödåkra Gilleleje BJUV Mörarp Tisvildeleje Påarp Fredensborg Espergærde Humlebæk Rydebäck Hillerød Nivå Hundested Kokkedal Glumslöv Rungsted Kyst Fredrikssund Glostrup Vedbæk Skodsborg Klampenborg Hellerup Østerport Nørreport KØBENHAVN H Roskilde Valby Trekroner Tårnby Køge Ørestad KASTRUP AIRPORT CPH ÄNGELHOLM Kattarp BÅSTAD KLIPPAN Kvidinge ÅSTORP Marieholm Gantofta Vallåkra LANDSKRONA Tågarp Häljarp Billeberga Dösjebro Teckomatorp LUND Hjärup Åkarp MALMÖ Burlöv Triangeln Hyllie Oxie SVEDALA TOMELILLA SKURUP Rydsgård Köpingebro KÄVLINGE Gunnesbo MARKARYD PERSTORP Örtofta Stångby Stehag ESLÖV Vittsjö Tyrringe HÖÖR Bjärnum Sösdala Svarte YSTAD OSBY Hästveda Ballingslöv HÄSSLEHOLM Vinslöv Önnestad KRISTIANSTAD Fjälkinge Gärsnäs Smedstorp Lunnarp Killeberg OLOFSTRÖM BROMÖLLA SIMRISHAMN Mörrum SÖLVESBORG KARLSHAMN Bräkne Hoby RONNEBY Bergåsa Holmsjö KARLSKRONA 38

58 Allmän trafikplikt 7 Allmän trafikplikt Trafikförsörjningsprogrammet omfattar all regional kollektivtrafik, i enlighet med den nya lagens definition, d.v.s. den trafik som är avsedd att tillgodose resenärernas behov av arbetspendling eller annat vardagsresande och som med hänsyn till sitt faktiska nyttjande tillgodoser ett sådant behov. Fr.o.m. den 1 oktober 2010 råder fri konkurrens för persontransporter på järnväg. Motsvarande gäller för busstrafiken fr.o.m. 1 januari De nya förutsättningarna innebär enligt den nya kollektivtrafiklagen att den trafik som trafikhuvudmannen haft ensamrätt på kompletteras med kommersiell trafik där det finns marknadsmässiga förutsättningar för detta. I Blekinge finns idag några trafikföretag som bedriver kommersiell busstrafik som beskrivs mer i kap 3. Det är den nya myndighetens ansvar att förbereda och vidta nödvändiga åtgärder för detta. Trafikförsörjningsprogrammet skall beskriva det behov av kollektivtrafik som finns utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv, allmän trafikplikt, men även möjligheter och förutsättningar som kan finnas för att driva kollektivtrafik utifrån mer kommersiella villkor. Den trafik som skall omfattas av allmän trafikplikt skall motiveras i programmet. Den skall ge en samhällsekonomisk nytta. Motivet för kollektivtrafiken inom den allmänna trafikplikten är främst att den tillgodoser behovet av arbets- och skolresor vid de tider då resandet är som allra störst. För den upphandlade tågtrafiken är motivet därutöver att säkerställa ett långsiktigt sammanhållet tågsystem som utgör stommen i den regionala trafiken i Sydsverige. Att sätta ett ekonomiskt värde på kollektivtrafikens samhällsnytta kräver omfattande analyser. Svensk Kollektivtrafik gjorde år 2007 en beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta för enskilda län och landet totalt och kom fram till att samhällsnyttan för Blekinges del uppgick till ca 152 mnkr omräknat till dagens prisnivå. I denna beräkning har dock inte beaktats den samhällsekonomiska nyttan av t.ex. regionförstoring och ekonomisk tillväxt, bättre stadsmiljö och ökad jämställdhet. Om även dessa nyttor räknas med blir kollektivtrafikens samhällsekonomiska nytta betydligt större Kollektivtrafiken inom ALLMÄN trafikplikt I det regionala trafikförsörjningsprogrammet skall redovisas riktlinjer för den trafik som man från samhällets sida anser skall finnas i olika delar av länet. Trafiken, som skall uppfylla ett samhällsekonomiskt behov, skall garanteras genom att kollektivtrafikmyndigheten fattar beslut om s.k. allmän trafikplikt. Detta beslut och en beskrivning av trafiken som beläggs med allmän trafikplikt finns i ett separat dokument som fastställs inför upphandling av trafik inom ett trafikområde. Med allmän trafikplikt menas enligt EU-förordningen (1370/2007) om kollektivtrafik, de krav som behörig myndighet definierar eller fastställer för att sörja för kollektivtrafik av allmänt intresse som ett kollektivtrafikföretag inte skulle ha något eget kommersiellt intresse att bedriva utan att få ersättning från det allmänna eller åtminstone inte i samma omfattning eller på samma villkor. Beslut om allmän trafikplikt är en förutsättning för att trafiken skall kunna upphandlas. Vidare gäller att den trafik som myndigheten fattat beslut om allmän trafikplikt skall utföras. Beslut om allmän trafikplikt kan överklagas i allmän förvaltningsdomstol. 39

59 Allmän trafikplikt Sannolikt är samhällsnyttan betydligt större eftersom det är svårt att värdera möjligheten att pendla till arbete och utbildning, ekonomisk tillväxt, hälsa och en god miljö. Enligt Trafikanalys statistik är samhällsbidraget per invånare i Blekinge ca 815 kr vilket är ungefär halva det belopp som gäller som riksgenomsnitt. Sammanfattning av grunderna för den allmänna trafikplikten i trafikförsörjningsprogrammet. Område för den allmänna trafikplikten: Det regionala kollektivtrafiksystemets huvudnät utgör i princip det område som omfattas av den allmänna trafikplikten. För trafik över länsgränserna gäller trafikplikten till det område som resandeströmmarna är störst. För den regionala trafiken utgör Kristianstad, Växjö och Kalmar exempel på sådana områden. Motiv för den allmänna trafikplikten: Trafiken skall främst tillgodose ett regionalt vardagsresande vilket i första hand utgörs av arbets- och utbildningsresor. Trafiken skall bidra till en god miljö, regional utveckling och tillväxt samt till vidgad arbets- och utbildningsmarknad. Trafikutbud: Den allmänna trafikplikten omfattas i princip av nuvarande trafik och de trafiksatsningar som beslutats i Marknadsplan Kollektivtrafiksystemet i den ALLMÄNNA trafikplikten Kollektivtrafiken utgör ett system där förutsättningarna att resa bestäms av linjesträckningar, turutbud, restider, hållplatser och terminaler. Trafiksystemet utgörs dels av den trafik som omfattas av allmän trafikplikt, dels ev. kommersiell trafik som kan komma att utföras. Myndigheten skall verka för att hela trafiksystemet, inkluderat den kommersiella trafiken, är väl samordnat på alla områden. För att resandet med kollektivtrafiken skall kunna fungera på ett tillfredsställande sätt måste alla delar av kollektivtrafiken fungera tillsammans. Det här innebär bl.a. att det skall gå att smidigt att ansluta mellan lokal, regional och interregional trafik och med god tillgänglighet. Den regionala strategins huvudnät utgör grund för länets kollektivtrafiksystem vilket framgår av linjekartan sidan 41. Till detta ansluter stads- och tätortstrafiken liksom övrig lokal trafik och närtrafiken. Där anslutning sker mellan trafikslagen skall det vara enkelt att byta. Bytespunkterna skall enligt den nya lagen vara fullt tillgänglighetsanpassade för alla. Se linjekartan över kollektivtrafikens huvudnät av vilken framgår var i systemet byten skall kunna ske. Trafiksystemets grund är den regionala buss- och tågtrafiken (röda och svarta linjer) mellan länets kommuner och mellan dessa och närmaste kommunhuvudorter och större städer, Kalmar, Växjö och Kristianstad/Hässleholm i grannlänen. Tågtrafiken på länets båda järnvägar, Blekinge Kustbana och delsträckan Karlskrona-Emmaboda-Kalmar-Växjö/Alvesta på Kust till kustbanan, skall tillsammans med regionalbusstrafiken ha en hög standard. Trafiken skall möjliggöra dagligpendling inom hela länet och ge goda pendlingsmöjligheter till angränsande län. I Hässleholm och Alvesta ansluter den regionala trafiken till den interregionala tågtrafiken. Med timmestrafik till Malmö och Köpenhamn knyts Blekinge samman med Öresundsområdet och den internationella flygtrafiken. Den regionala kollektivtrafikens grundutbud skall vara minst tio dubbelturer per vardag vilket är ett utbud som inte alla regionala linjer uppfyller idag. Huvudnätets starkaste stråk är tågtrafiken på Blekinge Kustbana och expressbusstrafiken längs väg E:22. Det är i detta stråk som den starkaste resandetillväxten kan förväntas. Stadstrafiken ansluter till den regionala trafiken vid kommunernas resecentra och vissa andra större hållplatser. Dessa bytespunkter har redan idag en god tillgänglighet och kvalité i övrigt även om resenärsstandarden behöver förbättras på vissa hållplatser och terminaler. Även den övriga lokala busstrafiken (gula nätet), som i huvudsak utgörs av trafik mellan tätorter av olika storlek och kommuncentrum skall ha koppling till den regionala buss- och tågtrafiken vid resecentrum. Anslutningar kan även finnas på andra håll utmed linjen i det fall sådana hållplatser passeras som även är hållplatser för den regionala busstrafiken. För samtliga tätorter som har minst invånare skall det på sikt finnas minst 10 dubbelturer per dag som ansluter till den regionala trafiken. På landsbygden där underlaget är för litet för busstrafik skall det finnas Öppen närtrafik som trafikerar angivna målpunkter affärer, vårdcentraler m.m. alt. vid tillgänglighetsanpassade bytespunkter ansluter till den lokala och regionala busstrafiken. 40

60 Allmän trafikplikt Kollektivtrafiksystemets huvudnät Kollektivtrafiksystemets huvudnät kan med utgångspunkt ifrån Marknadsplan beskrivas på följande sätt där, svarta linjer är tågtrafik röda linjer är regional busstrafik Av linjekartan som visar kollektivtrafiksystemets huvudnät framgår även de viktigaste bytespunkterna där anslutningar sker mellan de olika trafikformerna. Inom kollektivtrafiksystemets huvudnät görs drygt 90 % av samtliga kollektivtrafikresor. gröna markering är sådan lokal trafik som utgörs av stadsoch tätortstrafik. Stadstrafik förekommer i Karlskrona, Ronneby och Karlshamn gula linjer är övrig lokal busstrafik Kollektivtrafiksystemets huvudnät Växjö - Emmaboda - Kalmar Växjö Tingsryd Älmhult Holmsjö Kyrkhult Kalmar Torsås Olofström Jämshög Svängsta Mörrum Asarum Bräkne-Hoby Kallinge Nättraby Rödeby Ronneby Jämjö Karlshamn Hasslö Karlskrona Sturkö Bromölla Mjällby Sölvesborg Kristianstad Malmö Köpenhamn Regional busstrafik. Mål: minst 10 turer mån-fre Orter med minst 1000 invånare. Mål:minst 10 turer mån-fre Tågtrafik. Mål BKB: halvtimmestrafik mån-fre. Mål KTK: timmestrafik mån-fre Viktiga bytespunkter Stads- och tätortstrafik 41

61 Allmän trafikplikt 7.3. Beslut om allmän trafikplikt Beslut om allmän trafikplikt innebär bl. a att myndigheten skall fastställa vilka krav och vilken omfattning som skall gälla för viss trafik. Sådana krav kan t.ex. avse kvalité, tillgänglighet och miljö. Av myndigheten fastställda krav vad gäller turutbud, kvalité m.m. skall ligga till grund då man senare skall ingå avtal om trafiken. Beslutet om allmän trafikplikt är ett verkställighetsbeslut av intentionerna i trafikförsörjningsprogrammet. Formellt beslut om allmän trafikplikt kommer att tas innan avtal om trafik tecknas varför kommande beskrivning ska ses som en övergripande inriktning inför beslut. Beskrivningen ger ändå en bild av var och i vilken omfattning invånarna i Blekinge kan förvänta sig att kollektivtrafik kommer att bedrivas. För länsöverskridande regional trafik gäller som princip för den allmänna trafikplikten det faktiska resandebehovet till orter i angränsande län. D.v.s. den ort eller de orter dit störst resandebehov föreligger, där trafiken har sin viktigaste funktion, utgör ändpunkt för den trafik som skall omfattas av allmän trafikplikt För den regionala kollektivtrafiken över länsgräns omfattar den allmänna trafikplikten sträckningarna Karlskrona-Kristianstad Karlskrona-Växjö Karlskrona-Kalmar Ronneby-Växjö Karlshamn-Växjö Olofström-Bromölla Olofström-Älmhult I det följande beskrivs den trafik som föreslås omfattas av allmän trafikplikt för olika trafikslag, områden och linjer. Trafiken beskrivs med samma indelning som i Marknadsplan samt i tidigare avsnitt i detta trafikförsörjningsprogram Allmän trafikplikt, regional busstrafik Med regional busstrafik, röda nätet, avses enligt marknadsplanens definition trafik som passerar över kommungräns samt vad gäller vissa linjer även länsgräns. Trafiken som körs längs kusten och vidare till Olofström samt mellan Karlskrona-Kalmar bedrivs under varumärket Kustbuss. 42

62 Allmän trafikplikt Eftersom Kustbussen idag är en stark produkt bör detta namn tillämpas på all den regionala busstrafik som ansluter till orter längs kusten och administreras av kollektivtrafikmyndigheten i länet. Den regionala trafiken motiveras i första hand av arbetsoch studiependling. Trafikens betydelse kommer att bli än mer betydelsefull framöver då Blekinge ingår i en större sydregion. Under år 2010 gjordes ca resor i den regionala busstrafiken. Flest resor har linje 600, Karlskrona-Ronneby- Karlshamn-Olofström med ca resor år Allmänna krav Vid upphandling skall i princip de funktionskrav gälla som framgår av de standardkrav som finns i branschen (Buss 2010). Därutöver gäller att trafiken skall bedrivas med ett miljöanpassat drivmedel. Med miljöanpassat drivmedel avses i första hand icke fossilt bränsle med liten klimatpåverkande effekt. Många av de regionala bussresorna är relativt långa resor med restid upp mot en timme eller längre. Man bör därför eftersträva hög sittkomfort. Vidare skall dessa fordon ha toaletter och plats för rullstol. Med hänsyn till restiden skall det vidare vara möjligt att studera och arbeta ombord på bussarna vilket bl.a. innebär att det skall finnas eluttag och trådlöst Internet i den regionala busstrafiken. I övrigt gäller att den regionala busstrafiken skall planeras i nära samråd med berörda kommuner, trafikmyndigheter i berörda län samt trafikföretag. Särskilda linjekrav Stråket Karlskrona-Torsås-Kalmar Kustbussen har hittills varit huvudalternativet för resor mellan Karlskrona och Kalmar eftrsom tågbytena i Emmaboda inte varit möjliga att anpassa för resor Karlskrona-Kalmar. Det är först under år 2014 när de nya mötesplatserna Örsjö och Trekanten byggts som detta förändras och tåget blir ett rimligt alternativ till dagligpendling. Arbetspendlingen är förhållandevis stor mellan Karlskrona och Torsås med drygt 500 pendlare per dag. För att arbetspendla med kollektivtrafiken mellan Karlskrona- Torsås måste idag bussbyte ske i Bergkvara. I samråd med trafikmyndigheten i Kalmar län skall myndigheten undersöka möjligheten att utöka antalet pendlingsturer på morgonen och eftermiddagen och minska restiden för dessa turer. 43

63 Allmän trafikplikt I samråd med trafikmyndigheten i Kalmar län skall vidare möjligheten att reducera restiden mellan Karlskrona-Kalmar undersökas. Den i marknadsplanen föreslagna utökningen av trafiken skall ske i pendlingsläge. Stråket Karlskrona-Ronneby-Karlshamn-Olofström Kustbussen kompletterar Öresundståget vilket ger resmöjligheter Karlskrona-Karlshamn varje halvtimme. Dessutom fyller linjen funktion som pendlingslinje till och från Olofström samt för Olofströms anslutningar till Öresundståget i Karlshamn. Turerna skall förläggas så att dessa i princip ger halvtimmestrafik tillsammans med Öresundstågstrafiken. Nytillkommande turer skall förläggas så att de ger fler resmöjligheter vid pendlingstider på morgonen och eftermiddagen. Trafiken skall bl.a. ge goda pendlingsmöjligheter till större arbetsplatser som t.ex. Blekingesjukhusen och Volvo. Stråken Ronneby-Tingsryd-Växjö resp. Karlshamn-Tingsryd-Växjö Såväl för Ronneby som för Karlshamn finns behov av kollektivtrafik till Tingsryd och Växjö främst för arbets- och studiependling. Idag tillgodoses detta behov med linjerna 240 och 370. Restiden är idag ca 1 timme 40 minuter vilket är en för lång restid för att kunna konkurrera med bilen. Genom färre stopp på sträckan Tingsryd-Växjö bedöms restiden kunna minska med ca 10 minuter. I samråd med trafikmyndigheten i Kronobergs län skall därför möjligheten att reducera restiden mellan Ronneby/Karlshamn-Tingsryd-Växjö under- sökas. Föreslagen utökning av trafiken bör göras så att möjligheten att dagligpendla underlättas. Stråket Olofström-Bromölla-Sölvesborg Huvudsyftet med linje 561 är tåganslutning mellan Olofström och Öresundstågen i Bromölla och vidare resor mot Kristianstad-Lund-Malmö och Köpenhamn. Turerna skall också förläggas så att de passar bra för arbets- och studiependling. Det är särskilt viktigt att det fungerar väl att pendla till och från Volvo i Olofström som är den största arbetsplatsen i området. Restiden mellan bussterminalen i Olofström och stationen i Bromölla tar drygt 40 minuter. Målsättningen bör vara att reducera restiden ner mot 35 minuter. En översyn bör göras av hållplatserna längs linjen och möjligheterna till snabbare körvägar genom Jämshög och Näsum bör undersökas. Stråket Olofström-Älmhult Busstrafik med linje 562 mellan Olofström-Älmhult har två huvudsyften. Det ena är tåganslutning i Älmhult till Öresundstågen för vidare anslutningar i Alvesta till tåg mot bl.a. Göteborg och Stockholm. Det andra syftet är att möjliggöra arbetspendling mellan orterna och främst de stora företagen Volvo och IKEA. Även om restiden med buss är förhållandevis god jämfört med bilen så bör denna kunna minskas ytterligare något för övriga turer genom en översyn av hållplatserna på främst sträckan Olofström-Lönsboda Allmän trafikplikt, lokal busstrafik Med lokal busstrafik avses stadsbusstrafiken i Karlskrona, Ronneby och Karlshamn samt övrig lokal busstrafik, gula nätet, som trafikerar inom en kommun eller mellan två kommuner i länet. Den övriga lokala busstrafiken utgörs av busslinjerna 150, 250, 350 och linjerna 630 och 635 samt de busslinjer som förbinder tätorter med minst 1000 invånare med kommuncentra. Under år 2010 gjordes ca resor i den lokala busstrafiken varav stadstrafiken svarade för ca resor eller 85 %. Av resorna inom stadstrafiken gjordes ca resor i Karlskrona stadstrafik. Den lokala busstrafiken motiveras i första hand av arbets- och skolresor men skall också, där underlag finns, fylla behov av service- och fritidsresor. Stadstrafiken är vidare viktig för att skapa god stadsmiljö. Den lokala busstrafiken ansluter till den regionala busstrafiken vid viktiga bytespunkter som större hållplatser och länets stationer och resecentra. Allmänna krav Den lokala busstrafiken skall planeras i nära samråd med berörda kommuner och trafikföretag. Specifika krav enligt nedan ska beaktas vid beskrivning av allmänna trafikplikten. Stadstrafiken skall ha en god tillgänglighet till skolor, arbetsplatser, affärer och anpassas till gatumiljön. Även om skol- och arbetspendling är det huvudsakliga syftet med den övriga lokala busstrafiken skall anpassning till tåg och den regionala busstrafiken eftersträvas. Stadstrafiken skall, om resandebehovet inte förutsätter annan storlek, utföras med bussar vars storlek är väl anpassade till trafikmiljön. Vid upphandling skall i princip de funktionskrav gälla som framgår av de standardkrav som finns i branschen (Buss 2010). Därutöver gäller att trafiken skall bedrivas med ett 44

64 Allmän trafikplikt miljöanpassat drivmedel. Med sådant drivmedel avses i första hand icke fossilt bränsle med liten klimatpåverkande effekt Lokal busstrafik Karlskrona kommun, särskilda krav Karlskrona stadstrafik Karlskrona stadstrafik är den del av busstrafiken som bedöms ha de bästa marknadsmässiga förutsättningarna. Under år 2010 gjordes ca resor i Karlskrona stadstrafik. Under åren ökade resandet med närmare 6 %. Stadstrafiken är effektiv med en genomsnittlig kostnadstäckning på ca 65 % vilket är högt bland städer av ungefär jämförlig storlek. Turfrekvensen är som regel 20-minuterstrafik. Bussarna storlek och motorteknik anpassas så att en god miljö- och bebyggelseanpassad kollektivtrafik erhålls. Parkgatan är Trossös centrumhållplats och ger en god tillgänglighet till många målpunkter. Övrig lokal busstrafik Den övriga lokala busstrafiken i Karlskrona utgörs av linjerna I huvudsak är turerna på dessa linjer anpassade för skol- och arbetsresor. På några av linjerna finns även service-, kvälls- och helgturer. Totalt gjordes ca resor i den övriga lokal busstrafiken inom Karlskrona kommun. Under åren minskade resandet på denna trafik med nästan 8 %. Viss reducering av trafik från de mindre orterna till centrum är en viktig förklaring Lokal busstrafik Ronneby kommun, särskilda krav Ronneby stadstrafik Stadstrafiken i Ronneby utgörs av linje 204, Hjorthöjden- Kallinge. På linjen gjordes ca resor under Turfrekvensen är en tur i halvtimmen måndagar-fredagar. Förutom skolresor görs främst resor till och från stationen/ resecentrum där anslutning sker till den regionala busstrafiken och tågen. Turfrekvensen i stadstrafiken, linje 204, skall på sikt vara 20 minuterstrafik måndagar-fredagar och halvtimmestrafik lördagar-söndagar. Anslutningar skall så långt som möjligt anpassas till den regionala busstrafiken och tågtrafiken vid Resecentrum. Bussarna storlek skall anpassas så att en god miljöoch bebyggelseanpassad kollektivtrafik erhålles. Vidare skall stadstrafiken ha bra anslutningar till den regionala och länsöverskridande trafiken vid Ronneby resecentrum. Övrig lokal busstrafik Den övriga lokala busstrafiken i Ronneby utgörs av linjerna och omfattade år 2010 ca resor. Trafiken på dessa linjer är i huvudsak anpassade för skol- och arbetsresor. Under åren minskade resandet i denna trafik med ca 4,5 % beroende främst på en viss indragning av trafik. Främst resor görs på linje 250 med ca resor år Lokal busstrafik Karlshamn kommun, särskilda krav Karlshamns stadstrafik Linjerna 310, Karlshamn-Asarum-Svängsta och 330 Mörrum-Asarum-Karlshamn, är huvudlinjer i stadstrafiken. Utökning har skett med två nya linjer som trafikeras av minibuss i centrum, linje 311 trafikerar mellan Resecentrum- Stenhagen och Kreativum och linje 312 som trafikerar Resecentrum-Rosenkällan. I Karlshamns stadstrafik gjordes år 2010 ca resor varav ca gjordes på linje 310 och ca på linje 330. Medelbeläggningen per tur var i stadstrafiken 16 resenärer. Vid resecentrum skall trafiken ha så bra anslut- 45

65 Allmän trafikplikt ningar som möjligt till den regionala busstrafiken och tågen. Linjerna 310 och 330 skall vidare vara väl anpassade till lästiderna vid Väggaskolan. Behov finns av snabba pendlingsturer mellan Mörrum och Karlshamn samt Svängsta och Karlshamn. Linje 432 skall planeras så att bra anslutningar finns till tågtrafiken i båda riktningar. Så långt som möjligt skall turerna på denna linje samordnas med skolskjutstrafiken. Linjerna 433 och 434 är i huvudsak planerade och anpassade för skolresor. Övrig lokal busstrafik Övrig lokal busstrafik är linjerna 350 och 362. På dessa linjer görs ca resor. Resandet har minskat på linjerna med ca 13 % sedan år Behovet av kollektivtrafik till Vette - kulla och österut samt till Stillerydshamnen skall närmare utredas. Turerna skall vara väl anpassade för skol- och arbetsresor Lokal busstrafik Sölvesborgs kommun, särskilda krav Den lokala busstrafiken i Sölvesborg är främst anpassad för skolresor. Linje 432, som är huvudlinje i den lokala trafiken trafikerar Sölvesborg-Mjällby-Nogersund. År 2010 gjordes ca lokala bussresor i Sölvesborgs kommun varav ca gjordes på linje 432. År 2010 startade linje 413, Centrum-Falkvik-Centrum, som främst är avsedd för service resor inom tätorten. Med hänsyn till att denna linje i sin helhet trafikerar i stadsmiljö bör trafiken utföras med mindre buss. Linjesträckningen på Listerlandet förnyas och utökas under Lokal busstrafik Olofströms kommun, särskilda krav Den lokala busstrafiken i Olofström utgörs av linjerna På dessa linjer gjordes ca resor år 2010 vilket var en minskning med närmare 18 % jämfört med år Samtliga linjer är skolskjutslinjer som linjelagda och därmed möjliggör ett allmänt resande. På linje 682, Ryd-Kyrkhult- Olofström, finns utöver skolturerna även några turer som möjliggör arbetspendling till bl.a. Volvo. Kyrkhult som har ca invånare skall enligt den regionala strategin ha tio turer måndagar-fredagar och två tredjedelar av detta utbud på lördagar-söndagar. Trafiken utökas något under 2012 och inriktningen är att öka trafiken ytterligare Tågtrafik Öresundstågstrafiken på Blekinge Kustbana Trafiken på Blekinge Kustbana är en del av Öresundstågssystemet. Huvudsyftet med bildandet av Öresundstågssystemet var att stärka och sprida integrationen i Öresundsområdet och övriga Sydsverige. Öresundstågssystemet binder samman regionerna i södra Sverige och möjliggör snabba och frekventa vardagsresor till och från skola och arbete. Tågtrafiken på Blekinge Kustbana är en viktig stomme i länets kollektivtrafik som binder samman kommunerna längs kusten och Blekinge med Skåne och Köpenhamn. Idag körs timmestrafik på järnvägen vilken kompletteras med Kustbusstrafik vilket gör att det på vardagar i princip finns resmöjlighet varje halvtimme på sträckan Karlskrona Karlshamn. F.n. görs ca 2,1 miljoner resor på Kustbanan och med Kustbussen linje 600 tillsammans varav ca 1,6 miljoner resor sker med Öresundstågen. Tågtrafikens huvudsakliga funktion är för regional arbets- och studiependling. Enligt resvaneundersökning från år 2011 var ca 56 % av resorna arbets- eller skolresor på Blekinge Kustbana. 46

66 Allmän trafikplikt Blekinges tåglinjer, Öresundstågssystemet omfassas av de röda linjerna Göteborg C Mölndal Kungsbacka Varberg Stockholm Falkenberg Alvesta Växjö Hovmantorp Lessebo Nybro Halmstad Laholm Älmhult Emmaboda Kalmar Båstad Holmsjö Helsingør Ängelholm Helsingborg Landskrona Eslöv Kävlinge Höör Osby Hässleholm Kristianstad Bromölla Olofström Bräkne- Mörrum Hoby Karlshamn Ronneby Sölvesborg Bergåsa Karlskrona København H Lund Malmö Triangeln Hyllie Kust till kustbanan, sträckan Karlskrona-Emmaboda Länets andra järnväg Karlskrona-Emmaboda, som är delsträcka på Kust till kustbanan, binder samman Sydostregionens tre huvudorter, Karlskrona, Växjö och Kalmar. På denna järnväg gjordes ca resor under år Trafikverket kommer att under december 2011-juni 2013 rusta upp järnvägen Karlskrona-Emmaboda. Fr.o.m. sommaren 2013 planeras timmestrafik mellan Karlskrona- Emmaboda. Tågtrafikens huvudsakliga funktion är regionala arbetsoch studiependling. Med tåget görs dessa i första hand till Emmaboda och Växjö. På sikt, då infrastrukturen byggts ut, kommer järnvägens betydelse att öka även för regionala resor till Kalmar. Utveckling av tågtrafiken Den regionala tågtrafiken måste fortsätta att utvecklas och restiderna måste minskas både vad gäller Öresundstågstrafiken och trafiken norrut på Kust till kustbanan. En förutsätt- 47

67 Allmän trafikplikt ning för att det här skall ske kunna ske är att infrastrukturen fortsätter att byggas ut och förbättras. Myndigheten skall verka för att tågtrafiken på Blekinge Kustbana byggs ut från dagens timmestrafik till i princip halvtimmestrafik efterhand som de ekonomiska förutsättningarna medger detta. Den planerade utbyggnaden av Pågatågstrafik till Blekinge bör ske i enlighet med det gemensamma förslag till trafikering som Blekingetrafiken tagit fram tillsammans med Skånetrafiken då tillkomsten av denna kompletterande tågtrafik är av mycket stor betydelse för integrationen av de båda länen. Enligt detta förslag skall trafiken genomföras i två etapper varav etapp 1 innebär att Pågatågen fortsätter fram till Karlshamn. Kostnaden för denna etapp har beräknats till ca 11 mnkr per år. Etapp 2, förlängning av Pågatågstrafiken från Karlshamn till Karlskrona, kan vara möjligt efter Om Pågatågstrafiken införts fullt ut får den samma tågstopp som dagens Öresundstågstrafik medan Öresundstågstrafiken blir snabbare med färre stopp. Blekinges kostnad för Pågatågstrafiken, då denna etablerats till Karlskrona har beräknats till ca 22 mnkr per år vilket innebär 33 mnkr per år för både etapp 1 och etapp 2. För att genomföra etapp 2 krävs parallellt med tågsatsningen även infrastrukturåtgärder, bl.a. ytterligare mötesplatser och vissa mindre kurvrätningar. Åtgärderna krävs för att få tillräcklig kapacitet för den utökade Pågatågstrafiken fram till Karlskrona. Restiden Karlskrona-Malmö/Köpenhamn bör minskas så att restiden med tåg närmar sig vad som gäller med bil. Ett resecentrum i Gullberna, Karlskrona norra, innebär kortare restid för en stor del av Karlskronas invånare. Restiden minskar med minuter när man slipper ta sig in till centrala Karlskrona för att få tillgång till tågtrafiken och den regionala busstrafiken. Kust till kustbanan delsträckan Karlskrona-Emmaboda byggs f.n. om. När trafiken åter kommer igång juni 2013 skall turutbudet på vardagar vara i princip ett tåg i timmen. Restiden Karlskrona, Kalmar och Växjö ska på sikt inte överstiga g en timme. För att klara detta krävs snabba tågturer med få stopp mellan städerna. Dagens tågtrafik och planerad tågtrafik direkt efter tågstarten juni 2013 har en mer lokal utformning vilket ger långa restider. Denna lösning bör ses som interimistisk lösning som skall ersättas med mer snabbgående turer. En tidtabell med några sådana snabbturer i pendlingslägen ska gälla redan fr.o.m. augusti 2013 då trafiken åter är igång efter upprustningen. Sydostlänken Älmhult-Olofström-Karlshamn Myndigheten planerar tillsammans med samtliga berörda kommuner för en framtida järnväg mellan befintlig järnväg Älmhult-Olofström och Karlshamn, den s.k. Sydostlänken. Enligt planerna skall det både finnas person- och godstransporter på Sydostlänken. Under görs järnvägsutredning omfattande sträckning för den nya järnvägen och uppgradering av sträckan Olofström-Älmhult. Utredningen samfinansieras av berörda regioner och kommuner samt näringslivet. Delfinansiering sker med EU-medel från projektet Motorways of the Sea, Karlshamn-Klaipeda. Tågtrafiken, motiv för allmän trafikplikt Motiv för att tågtrafiken, på Blekinge Kustbana och Kust till kustbanan delsträckan Karlskrona-Emmaboda, skall omfattas av allmän trafikplikt är att de ingår som delar i Sydsveriges regionala tågsystem vilket utgör stommen i den regionsammanbindande trafiken. Tågtrafiken är avgörande för den sydsvenska integrationen och för regionförstoring som möjliggör arbetspendling och studiependling till högskolor och universitet inom Sydsverige. Trafiken har en mycket stor betydelse för det regionala vardagsresandet inom Blekinge och till Bromölla och Kristianstad. För Blekinge har tågtrafiken vidare en väsentlig betydelse för ekonomisk utveckling och tillväxt. Detta gäller båda de järnvägar som ingår i huvudnätet och som binder samman Blekinge med Skåne och Öresundsregionen och hela sydostregionen. Dessutom är tågtrafiken viktig som anslutningsförbindelser till den interregionala tågtrafiken i Alvesta och Hässleholm. Tågtrafiken på Kust till kustbanan sträckan Karlskrona- Emmaboda-Växjö fyller också en mycket viktig funktion för det regionala vardagsresandet. Denna betydelse kommer att öka ytterligare då järnvägen rustats upp och trafikutbudet utökats i juni Efterhand som infrastrukturen byggs ut och förbättrats kommer också betydelsen av regionala tågresor på sträckan Karlskrona-Emmaboda-Kalmar att öka. Även kvalitetsaspekter motiverar den allmänna trafikplikten. Tågen skall ha en allmänt hög standard vilket bl.a. innebär god sittkomfort och tillgång till internetuppkoppling som gör det möjligt att arbeta ombord på tågen. Vidare skall det vara möjligt att köpa enklare mat och dryck ombord på tågen. Hög kvalité och god service är ett viktigt konkurrensmedel gentemot bilen. 48

68 Allmän trafikplikt Närtrafik Närtrafiken utgörs av färdtjänst- och sjukresor samt Öppen närtrafik. Syftet med öppen närtrafik är att ge möjlighet att resa till närmaste tätort, målpunkt för service eller där anslutning finns till den allmänna kollektivtrafiken. Det finns ett behov av att utveckla denna trafik till en väl fungerande service för boende i områden med för litet underlag för busstrafik. Myndigheten svarar för upphandling och det praktiska utförandet av färdtjänst- och sjukresorna. Den nya kollektivtrafiklagen innebär att beslut om tillstånd för färdtjänst och riksfärdtjänst skall fattas i myndighetsform vilket innebär att sker av den nya kollektivtrafikmyndigheten fr.o.m. 1 januari Idag görs drygt resor inom Närtrafiken varav ca resor är färdtjänstresor. Trafiken utförs med 38 fordon varav 22 fordon är specialfordon. Resor inom När trafiken samordnas idag genom myndighetens beställningscentral. Mellan Närtrafiken och övrig kollektivtrafik bör goda anslutningar och samordning eftersträvas. Sådan samordning skall eftersträvas även med kollektivtrafik som kan komma att utföras kommersiellt. Myndigheten skall också kunna diskutera med trafikföretagen förutsättningar att utföra trafik med ett stort eget ansvar även om detta fullt ut inte kan ske på kommersiell basis. Det är svårt att bedöma förutsättningarna för utvecklingen av kommersiell kollektivtrafik i Blekinge. Ser man utifrån trafikhuvudmännens sätt ett beräkna intäkter och kostnader är kollektivtrafikens kostnadstäckning drygt 50 % i länet vilket är jämfört med många andra län en förhållandevis god kostnadstäckning. Trafikens lönsamhet varierar dock mycket mellan olika linjer och områden. Myndigheten ser det i första hand som en uppgift för trafikföretagen att själva avgöra vad som kan vara kommersiell trafik. Myndigheten har dock, som framgår av det följande, bedömt att nuvarande s.k. flygbusstrafik kan bedrivas på kommersiella grunder. Myndigheten kommer att lämna tillgängligt underlag till trafikföretagen till grund för företagens egna bedömningar. I det fall trafikföretag kan utveckla ny trafik och nya produkter som kompletterar den upphandlade trafiken så är detta positivt då det kan innebär nya och utökade resmöjligheter med kollektivtrafiken Skärgårdstrafik Skärgårdstrafiken kan sägas ha två huvudsyften. Det första är att ge service åt de åretruntboende i skärgården och det andra är att göra skärgården tillgänglig för sommarboende och turister i skärgården. Åretrunttrafik finns i Karlskrona skärgård, till Hanö och fr.o.m. år 2011 även till vissa öar i Karlshamns skärgård. Antalet resor i skärgårdstrafiken har de senaste åren varit beroende på sommarvädret. I förhållande till övriga trafikslag har skärgårdstrafiken mycket låg kostnadstäckning och kan motiveras av sådana skäl som att den bidrar till en levande skärgård och att locka turister till länet. Nettokostnaden för skärgårdstrafiken var år 2010 ca 5,7 mnkr. Nuvarande skärgårdstrafik är upphandlad t.o.m. år Kommersiell kollektivtrafik Fr.o.m. den 1 januari 2012 gäller fritt tillträde på kollektivtrafikmarknaden vilket det finns några exempel på idag om än i liten skala. I samband med att trafikföretag söker tillträde till viss kollektivtrafik eller t.ex. önskar svar på hur man skall få tillgång till hållplatser, informations- och biljettmaskinsystem skall myndigheten hjälpa trafikföretagen med svar på dessa frågor. 49

69 Allmän trafikplikt Vi anser det värdefullt att trafikföretag som avser driva kollektivtrafik på kommersiella villkor medverkar till att kollektivtrafikens värdegrunder behålls och stärks. Detta kan t.ex. avse hög kundservice, hög miljöprofil och god tillgänglighet för alla resenärer. Om kommersiell trafik etableras är det angeläget att denna samordnas med den upphandlade trafiken i kollektivtrafiksystemet så att den på ett enkelt sätt blir tillgänglig för alla resenärer. Sådan samordning kan avse information och biljettförsäljning, periodkort, utnyttjande av hållplatser, terminaler, stationer m.m. Myndigheten kommer att verka för en samverkan med den kommersiella trafiken för att ge resenärerna nya och utökade möjligheter att resa kollektivt samt för att trafiksystemet i sin helhet skall fungera på bästa möjliga sätt. Kommersiell trafik 2012 F.n. finns kommersiell busstrafik som dagligen trafikerar mellan Malmö och Stockholm via Blekinge. Möjligheter att ta upp och lämna passagerare inom länet har funnits redan innan nya kollektivtrafiklagen började gälla 1 januari Under våren 2012 har vidare kommersiell anslutningstrafik startats mellan Verkö i Karlskrona och Ronneby flygplats. Avisering av tillträde och frånträde Ett kollektivtrafikföretag som har för avsikt att på kommersiell grund bedriva kollektivtrafik ska anmäla detta till myndigheten. Om anmälan berör trafik i fler än ett län ska den mottagande kollektivtrafikmyndigheten informera övriga berörda myndigheter. En anmälan skall vara enkel och inte jämställas med tillstånd. Anmälan kan ske via region Blekinges hemsida där information och anmälningsformulär finns. Transportstyrelsen har beslutat att anmälan ska ske senast 21 kalenderdagar före såväl tillträde som frånträde av trafik. För trafikföretag som skall bedriva kommersiell trafik gäller informationsplikt. Senast 21 dagar före trafikstart eller trafikförändringar skall detta anmälas till Samtrafiken Flygbusstrafik Flygtrafiken vid Ronneby flygplats har en viktig roll i Blekinges nationella flygförbindelser. Mellan Ronneby flygplats och Karlskrona bedrivs anslutningstrafik med buss, flygbusstrafik, till samtliga Stockholmsturer. Flygbusstrafik körs till både SAS och Blekingeflygs turer. Någon flygbusstrafik finns inte från den västra delen av länet till Ronneby flygplats. Under år 2010 gjordes närmare resor med flygbusstrafiken vilket är en marknadsandel på drygt 15 %. Det är viktigt att anslutningstrafiken till flyget i Ronneby upprätthålls med hög standard vad gäller turfrekvens, tidshållning och fordonskvalité. Resandeunderlaget för denna trafik har under senare år varit sådan att trafiken bedöms kunna upprätthållas utan samhällssubventioner. Myndighetens bedömning är därför att det kommer att finnas ett kommersiellt intresse av att utföra trafiken. 50

70 Kollektivtrafikens infrastruktur 8 Kollektivtrafikens infrastruktur För att kollektivtrafiken skall fungera på ett effektivt sätt krävs en bra infrastruktur. Planering och byggande av infrastruktur tar tid och kräver långsiktigt strategiskt samarbete mellan många olika aktörer. Under senare år har satsningarna på infrastruktur haft en stark inriktning på tillgänglighetsåtgärder. Länets hållplatser har byggts om och anpassats för att det skall vara enkelt att komma på och av bussarna. För att det här även skall gälla tågen har stationernas plattformar anpassats till tågen. Även stora investeringar i infrastrukturen görs, i synnerhet på upprustning av länets järnvägar. Kust till kustbanan mellan Karlskrona och Emmaboda, inklusive området runt centralstationen i Karlskrona, rustas nu upp till en kostnad av drygt 1 miljard kronor med trafiköppning i juni Senast under år 2014 planeras järnvägskorsningen vid Bergåsa station i Karlskrona att byggas om till planskild vägbro vilket ökar framkomligheten för all trafik, inte minst busstrafiken. På Blekinge kustbana byggs under 2012 ett mötesspår vid Åryd (Ångsågsmossen) till en kostnad av 68 mnkr vilket medför minskad restid mellan Öresundsregionen och Blekinge. Fortsatta satsningar på förbättrad framkomlighet och information på länets hållplatser är exempel på områden som skall prioriteras framöver. Genom olika slag av kollektivtrafikprioriteringar så som timglashållplatser, signalstyrda korsningar och bussgator kan många förhållandevis mindre investeringar sammantaget ge goda effekter. De nu gällande Nationell plan och regional plan för transportinfrastrukturen omfattar åren med en planerad revidering Det är viktigt att det finns en god samordning mellan dessa planer och de planer som finns på kollektivtrafikens utveckling i trafikförsörjningsprogrammet Hållplatser och bytespunkter Enligt den nya kollektivtrafiklagen skall det av trafikförsörjningsprogrammet framgå de bytespunkter och linjer som skall vara fullt tillgängliga för alla resenärer. Med bytespunkter avses viktiga hållplatser, terminaler och stationer där byten sker mellan olika trafikformer och trafikslag. De viktigaste bytespunkterna i länets kollektivtrafiksystem framgår av linjekarta som visar kollektivtrafiksystemets huvudnät. Under senare år har länets stationer och större hållplatser i allmänhet fått en god tillgänglighetsstandard. Det finns 51

71 Kollektivtrafikens infrastruktur dock fortfarande brister vilka skall åtgärdas. En inventering skall göras av förekommande brister tillsammans med en åtgärdsplan. Arbetet skall ske i nära samråd mellan myndigheten och berörd kommun. Bristerna skall sedan efterhand som det finns tillgång på investeringsmedel åtgärdas. Bergåsa station är en större bytespunkt som idag inte fungerar på ett bra sätt för resenärerna. Nuvarande lösning med plattformar på två ställen och begränsat utrymme för större hållplats med resenärsskydd i den norrgående riktningen är långt ifrån tillfredsställande. Vid ombyggnaden av plankorsningen kan en modern och tillgänglighetsanpassad hållplats skapas vid Bergåsa. En ny bytespunkt, ett resecentrum vid Gullberna Karlskrona norra skulle få stor betydelse för resandet och möjligheten att uppnå målet om fördubblat resande. För ungefär 70 % av de boende i Karlskrona skulle restiden minska vid tågresor och bussresor i norr- och väst- östlig riktning. Med ett stationsläge i Gullberna skulle målet om en restid på ca 1 timme till Växjö och Kalmar kunna uppnås. Dessutom skulle restiden med Öresundstågtrafiken minska med ca 10 minuter i båda riktningarna. Trafikverket gör f.n. en så kallad åtgärdsvalsstudie av en ny terminal i Gullberna i vilken bl.a. myndigheten medverkar Tillgänglighet till hållplatser OCH bytespunkter Att kunna gå och cykla till kollektivtrafikens hållplatser på ett säkert sätt har stor betydelse för kollektivtrafiken. Om detta är möjligt väljer många fler att resa med kollektivtrafiken. Under kommande år skall därför inriktningen vara att göra hållplatserna säkrare, mer attraktiva och lättare att nå. Under senare år har man på många håll i länet byggt ut gång- och cykelvägar till större hållplatser. Det här har ofta skett i samband med att hållplatserna tillgänglighetsanpassas. En del av länets kommuner har i sina översiktsplaner beskrivit hur man tänker sig att kommunens gång- och cykelnät skall byggas. Det finns dock ett stort behov att hållplatserna skall vara lätta att nås och i samband med detta också se på behovet av cykelställ vid hållplatser och bytespunkter. Myndigheten skall ta initiativ till en sådan inventering som också ska visa vilka möjligheter det finns att parkera bilar vid i första hand de större hållplatserna Förbättrad framkomlighet Restiden är avgörande för att kollektivtrafiken ska kunna konkurrera med bilen. Med åtgärder som underlättar framkomligheten kan restiderna minskar både för buss- och tågresenärerna. Åtgärder som kan minska restiderna med buss är t.ex. rätt byggda hållplatser som det är lätt att komma in i och ut från, särskilda bussfiler och signalprioritering i korsningar. För tågtrafiken innebär nya mötesplatser en ökad framkomlighet, en säkrare tidtabellshållning och kortare restider. T.ex. innebär den nya mötesplatsen i Ångsågsmossen att restiden kan reduceras till och från Malmö med nästan tio minuter. Myndigheten ska inventera framkomlighetshinder för busstrafiken tillsammans med berörda kommuner och upphandlade trafikföretag. Större hinder skall efter att identifierats och prioriterats åtgärdas. Med investeringsmedel från åtgärdsanslaget smärre kollektivtrafikobjekt kan en del av framkomlighetshindren åtgärdas. Framkomlighetsåtgärder skall därför vara en prioriterad åtgärd vid fördelningen av investeringsmedel från detta anslag. 52

72 Tillgång till hållplatser, informations- och biljettsystem 9 Tillgång till hållplatser, informationsoch biljettsystem 9.1. Hållplatser och bytespunkter Idag har flera parter ansvar för t.ex. hållplatser. I första hand är detta kommunerna, Trafikverket och myndigheten via Blekingetrafiken. Kommunerna och Trafikverket ansvarar som väghållare för kommunala respektive statliga vägar för ytan på hållplatsen medan myndigheten ansvarar för hållplatsen utrustning som t.ex. kan vara hållplatsstolpar, väderskydd, informationstavlor och mer avancerade system för trafikinformation. Myndigheten skall samverka med trafikföretagen för att få en god kännedom om de brister och behov av åtgärder som trafikföretagen anser finns. Av regeringens prop. 2009/10:200 framgår att det är av stor betydelse att kollektivtrafikföretag får tillgång till offentligt ägd infrastruktur som hållplatser och bytespunkter på konkurrensneutrala och icke diskriminerande grunder. För att det skall kunna ske på ett väl fungerande sätt har myndigheten utformat regler för hållplatstillträde ska kunna ske och hur ev. avgifter för utnyttjande av hållplatser skall beräknas Informations- och betalsystem För företag som avser driva kommersiell trafik gäller informationsplikt avseende trafiken. Företagen skall till Samtrafiken, som ansvarar för det sammanhållande informationssystemet, senast sju dagar före ny tidtabell träder ikraft informera Samtrafiken om detta. I det fall ett kommersiellt trafikföretag önskar använda sig av de informations- och betalsystem som ägs av myndigheten skall myndigheten tillämpa en positiv hållning till detta. På samma sätt som gäller hållplatser har myndigheten utformat de regler som ska gälla för tillgång till myndighetens informationssystem samt hur ev. avgifter för utnyttjande av detta skall beräknas. Målet är att det på sikt skall vara möjligt att på ett likartat sätt kunna betala sin kollektivtrafikresa inom hela trafiksystemet d.v.s. både i den trafik som omfattas av allmän trafikplikt som i den kommersiella trafiken. Standardiseringen av ett betalsystem för kollektivtrafikresor i hela landet är under utredning. 53

73 Planeringsprocess och ekonomi 10 Planeringsprocess och ekonomi Planeringsprocess Fr.o.m. den 1 januari 2012 är Blekingetrafiken AB ett av Region Blekinge helägt aktiebolag som skall, utifrån det av myndigheten fastställda trafikförsörjningsprogrammet, svara för främst den detaljerade trafikplaneringen, upphandling och verkställande av trafiken. Planeringsprocessen för kollektivtrafiken kommer därmed att se ut på följande sätt. Regionalt trafikförsörjningsprogram Den övergripande inriktningen för Blekinges kollektivtrafik anges i det regionala trafikförsörjningsprogram som utarbetas och fastställs av myndigheten. Av programmet skall framgå vad som utgör allmän trafikplikt. Verksamhetsplan Baserad på det regionala trafikförsörjningsprogrammet skall bolaget upprätta förslag till en treårig verksamhetsplan (innehållande trafik, ekonomi och smärre behov av infrastrukturåtgärder) avseende bolagets behov av underskottstäckning. Verksamhetsplanen, som skall avse de tre åren efter budgetåret, skall upprättas årligen. Budget Bolagets styrelse skall årligen fastställa budget för bolagets verksamhet under nästkommande år. Budgeten skall hållas inom de ekonomiska ramar som anges i den fastställda verksamhetsplanen Ekonomi Den trafik som skall omfattas av allmän trafikplikt utgörs av nuvarande trafik samt de trafikökningar som föreslagits ska genomföras under åren Undantaget utgör flygbusstrafiken, Karlskrona-Ronneby flygplats, vilken i programmet bedöms kunna trafikeras på kommersiella villkor. Bedömningen är därmed att den trafik som omfattas av allmän trafik skall kunna utföras inom de reviderade ekonomiska ramar som Blekingetrafikens ägare beslutat om vid bolagsstämma exklusive de obeskattade reserver som avses användas under perioden De av bolagsstämman fastställda ekonomiska ramarna för perioden uppgår beräknat i 2012 års kostnadsläge, exklusive upplösning av obeskattade reserver, till följande belopp, mnkr; ,6 254,5 278,5 Detta trafikförsörjningsprogram avser åren vilket innebär att den ekonomiska ramen för det sista året inte beslutats vid programmets fastställande. F.n. pågår upphandlingar av dels Öresundstågstrafiken dels trafiken på Kust till kustbanan där trafiken KarlskronaEmmaboda utgör en del av den tågtrafik som upphandlas. Tidsplanerna för upp- 54

74 Planeringsprocess och ekonomi handlingarna innebär att avtalet för Öresundstågstrafiken skall gälla fr.o.m. december 2014 och avtalet om den senare trafiken fr.o.m. juni Pågatågstrafik fram till Karlshamn kan tidigast komma igång i december Nettokostnaden för trafiken har beräknats till ca 11 mkr. I kostnadsramen för år 2014 har hänsyn inte tagits till denna utökade tågtrafik. Däremot har kostnad tagits upp för expressbusstrafik Karlshamn- Bromölla vilken skulle ansluta till Pågatågen i Bromölla med 18 turer måndagar-fredagar och 12 turer lördagar-söndagar. Kostnaden har beräknats till ca 3,7 mkr per år med beräknad trafikstart i december månad Tillkommande kostnad för Pågatågstrafik fram till Karlshamn skulle därmed bli ca 7,3 mkr. Utöver tågupphandlingarna pågår även upphandling av busstrafiken i länet. Enligt planerna skall starten av den nya upphandlade busstrafiken ske i augusti månad Vilka de nya kostnaderna blir för trafiken känner man således inte till förrän de nya avtalen är klara. Ställningstagandet till marknadsplan innebär att relativt stora trafiksatsningar skall ske på buss- och tågtrafiken under planperioden. För att bekosta en del av trafiksatsningarna under planperioden och för att kommunerna och landstinget skall kunna planera för ökade trafikkostnader under åren därefter kommer en del av trafikkostnaden att finansieras genom upplösning av obeskattade reserver. År 2014 utgör dessa reserver 36 mnkr. Det är därför viktigt att göra kommunerna och landstinget uppmärksammade på att kostnadsökningen för kollektivtrafiken kan bli betydande eftersom pågående upphandlingar kan medföra ökade kostnader och då upplösning tillgängliga reserver upphör efter år Detta trafikförsörjningsprogram gäller t.o.m. år Något beslut om ekonomisk ram för det sista året finns f.n. inte. I det fall den trafik som omfattas av allmän trafikplikt inte skulle inrymmas inom den ekonomiska ram som kommer att gälla för år 2015 får ett nytt beslut tas om allmän trafikplikt. Med en indexuppräkning av beräknad kostnad för år 2014 skulle kostnadsramen för år 2015 bli mnkr. I kostnaden ingår inte Pågatågstrafik fram till Karlshamn som beräknas till 11 mnkr. Upphandling av trafik Inom ca 2 år kommer i princip all kollektivtrafik i länet, tåg och buss, att vara upphandlad och ha nya avtal. Pågående upphandling av Öresundstågtrafiken planeras vara klar 2013 med trafikstart december För Kust till kusttrafiken innebär tidplanen att upphandlingen skall vara färdig i juni 2012 med trafikstart juni För tågtrafiken gäller avtalsperioder på normalt 7-8 år. Pågående upphandling av busstrafiken skall vara klar till sommaren 2013 och den nya trafiken är planerad till sommaren Avtal kommer att tecknas för en trafikperiod på 7-8 år. Innan pågående upphandlingar är avslutade är det inte möjligt att avgöra vilka de nya trafikkostnaderna blir och i fall dessa ryms inom de budgetramar som gäller för den nya trafikens första år, Det är i nuläget inte möjligt att bedöma ev. kommersiell trafiks nettoeffekt på den totala trafikkostnaden men den bedöms som ringa. På tågsidan är det knappast troligt att kommersiell trafik etableras på de sträckor där myndigheten har sitt huvudsakliga kostnadsansvar, Blekinge Kustbana och Kust till kustbanan, delsträckan Karlskrona-Emmaboda. Sannolikheten för kommersiell trafik är betydligt större vad gäller busstrafiken. I det fall det finns trafikföretag som är villiga att köra kommersiell trafik på linjer som idag delvis är skattefinansierade kan ekonomiska resurser frigöras som t.ex. kan användas till nya trafiksatsningar eller täckande av underskott i befintlig trafik. I det fall pågående upphandlingar visar sig medföra sådana kostnadsökningar att dessa inte täcks inom beslutade ekonomiska ramar får beslut tas om utökning av ekonomiska ramar alt. omprioriteringar och reducering av trafikutbudet. Om detta innebär att trafik som omfattas av allmän trafikplikt inte kommer till stånd skall nytt beslut fattas om allmän trafikplikt mnkr 55

75 Foto: Birger Lallo, Ingmar Elfosson, Joakim Lenell och Ola Åkeborn. Region Blekinge april 2012 Region Blekinge, Ronnebygatan 2, Karlskrona Tel

76 4 REGIONSTYRELSEN Dnr Ingrid Ljungqvist Revisorernas berättelse avseende verksamhetsåret 2011 för Region Blekinges kultur- och fritidsnämnd Region Blekinges revisorer har presenterat sin granskningsslutsats avseende Region Blekinges kultur- och fritidsnämnd i revisionsberättelse med bifogad revisionsrapport för verksamhetsåret Revisorerna tillstyrker att regionstyrelsen beviljar kulturoch fritidsnämnden ansvarsfrihet. Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen att besluta att tillstyrka kultur- och fritidsnämndens verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2011 och lägga det till dagens protokoll Bilaga: Verksamhetsberättelse. revisorernas berättelse Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

77 Verksamhetsberättelse KULTUR & FRITID

78 REGION BLEKINGES KULTUR- OCH FRITIDSVERKSAMHET 2011 Under 2011 har Region Blekinge förberett Blekinges inträde i kultursamverkansmodellen genom att tillsammans med de regionala kulturverksamheterna, kommunerna, det professionella kulturlivet och ideella föreningslivet arbeta fram en regional kulturplan. Processen har präglats av många dialoger och samtal för att engagera så många aktörer som möjligt. Syftet har varit att samla regionens kulturaktörer för att tillsammans utveckla Blekinges kulturliv. Kulturplanen gäller tre år och speglar kulturlivet. Den lyfter fram Blekinges regionala kulturpolitiska vision och mål och pekar ut prioriterade områden. I och med kultursamverkansmodellen kommer Region Blekinge från och med 2012 fördela statsbidrag till regional kulturverksamhet. Musik i Blekinge och Länsbibliotek Sydost ingår från 2011 i Region Blekings administration. Under året har de två verksamheterna integrerats i Region Blekinge. Region Blekinges Kultur- och fritidsnämnd ska arbeta för ett kulturliv som präglas av nyskapande och kvalitet samt spegla en mångfald. Utgångspunkten ska vara principen om en armlängds avstånd. Uppdraget ska kännetecknas av en utvecklad, lokalt förankrad, gränsöverskridande samverkan med tydligt fokus på blekingeinvånaren. Kultur- och fritidsnämnden stödjer kulturaktörer genom verksamhetsbidrag, stipendier och projekstöd. Region Blekinges kulturnämnd är ansvarig för fördelningen av medel och uppdrag till kultur- och fritidsverksamhet som regionen är delaktig i. Ansvaret innefattar att utveckla och verka för den regionala kultur- och fritidsverksamheten, bland annat genom bidrag till regionala kulturinstitutioner och kultur- och fritidsorganisationer. Region Blekinge fördelar också bidrag till regional folkbildning, idrottsrörelse, ungdomsorganisationer och kulturföreningar. Bidrag fördelas både som driftstöd och projektmedel. Genom de kulturprojektmedel regionen fördelar har Blekinges invånare fått möjlighet att uppleva scenkonst, konstutställningar, festivaler och att uttrycka sin egen skapande förmåga. Tradjazzfestival i Hällevik, teateruppsättningen Kung Byxlös, Blekinge idrottsgala, Opera på Ungskär, Konstläger för ungdomar och Blekinges konstrunda är några exempel. Varje år delar Region Blekinge ut ett idrottspris och ett kulturpris års idrottspris tilldelades Tobias Karlsson, Karlskrona, handbollsspelare och lagkapten i det svenska landslaget. Kulturpriset 2012 gick till journalisten och författaren Karin Thunberg som är uppvuxen på Tjurkö i Karlskrona. Region Blekinge delar årligen ut stipendier till sökande inom alla kulturområden. Under 2011 har det kommit in 32 ansökningar. Region Blekinges kulturstipendium 2010 delades ut till fyra stipendiater som delade på kronor. Stipendiaterna var Tinna Hiller Andreasson, Franz Feldmanis, Anni Foglert och Johnny Andersson. 2

79 Länsinstitutioner Region Blekinge delade ut cirka 24 miljoner kronor till nio stycken kulturinstitutioner under året. Institutionerna är Blekinge Läns Bildningsförbund, Blekingearkivet, Blekinge museum, Länshemslöjdskonsulenterna, Regionteatern Blekinge-Kronoberg, Reaktor Sydost, Musik i Blekinge, Länsbibliotek Sydost och Dans i sydost. Fördelning kulturinstitutioner % 12% 16% Blekinge Läns Bildningsförbund Regionteatern Blekinge Kronoberg 4% 4% 1% 23% Blekingearkivet Blekinge Museum Hemslöjdskonsulenterna Reaktor Sydost 24% 7% Dans i Sydost Musik i Blekinge Länsbibliotek Sydost Figur 1 Ekonomisk fördelning på länsinstitutioner år Blekinge läns bildningsförbund År 2011 fördelade Region Blekinge kronor till Blekinge läns bildningsförbund för verksamhet som Blekinge Läns Bildningsförbund åtagit sig att svara för på uppdrag av Region Blekinge. Bildningsförbundet har under året samlat studieförbunden i lokala samråd, ett för Karlshamn, Olofström och Sölvesborg, och ett för Karlskrona och Ronneby. Etik- och kvalitetsfrågor har diskuterats på de lokala folkbildningsråden och på överläggningen med Region Blekinge där fokus var på kvalitet i den regionala verksamheten. Bildningsförbundet har också initierat arrangemang som Folkbildningens dag för att visa den lokala verksamhetens bredd och styrka. Under 2011 arrangerades Folkbildningens Dag i Karlskrona och Sölvesborg. Under året genomlystes studieförbundens lokala verksamhet 2010 i Karlshamns kommun. Under 2011 arrangerade Bildningsförbundet seminariet Folkbildning realitet eller bara besvärjelse? med Bengt Göransson, tidigare kultur- och utbildningsminister, för att stimulera diskussionen. 3

80 Blekinge Läns Bildningsförbund har Region Blekinges uppdrag att arbeta med kultur i vården. Verksamheten fokuserar på att samordna kulturutbudet i vården bland annat genom en utbudsdag. Bildningsförbundet har två nätverk inom Kultur i vården. Det ena är fokuserat mot äldreomsorgen i regionen och det andra mot verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Under 2011 har Bildningsförbundet förmedlat 392 program från Musik i Blekinge samt 61 övriga kulturprogram till olika verksamheter inom vården. Bildningsförbundet och Teater Alegria har deltagit i den internationella teaterfestivalen Den tredje åldern i Lund, där föreställningen Från vägskäl till dansbana presenterades. Blekinge Läns bildningsförbund ingår i det nationella projektet Digidel Tillsammans har man i Blekinge, Kronoberg och Kalmar arbetat för att bibliotek och studieförbund ska samverka med gemensamma material och mål. Inom projektet skapades en verksamhetsmodell med träffar på biblioteken, Digidel-kortcirklar i studieförbunden och studieförbundens ordinarie verksamhet. Bildningsförbundet och länsbiblioteket höll upptaktsträffar i kommunerna för att bilda lokala arbetsgrupper. Bildningsförbundets referensgrupp för teater består av representanter för amatörteatergrupper, arrangerande teaterföreningar, teater/dramapedagoger, Regionteatern Blekinge Kronoberg, Region Blekinge och Bildningsförbundet. Referensgruppen har träffats tre gånger under året för att diskutera aktuella teaterfrågor och utbytt information. Bildningsförbundet sammankallar också referensgruppen för dans, Dansnät Blekinge, som består av danskonsulenten, verksamma danspedagoger och ledare inom kommunala gymnasieskolor och fritidsverksamhet. Utöver det finns även en referensgrupp för barnkultur. Bildningsförbundet har behandlat 65 ansökning om förlustbidrag kronor har gått till 65 föreställningar med en bruttokostnad på kronor kronor har bekostat gemensam marknadsföring av scenkonstverksamheterna i Blekinge. Bidrag har sökts för tre amatörteaterproduktioner, som sammanlagt fick kronor i stöd. Blekinge läns bildningsförbund har till uppgift att lägga förslag till fördelning av det regionala anslag för studieförbundens regionala verksamhet, där Region Blekinge sedan fördelar ut medlen till studieförbunden, se nedan. Studieförbund Anslag 2011 ABF Blekinge Bilda Syd Folkuniversitetet-Kursverksamheten vid Lunds univ Ibn Rushd Södra Sverige Medborgarskolan, Region Ost Studiefrämjandet i Skåne - Blekinge Sensus Skåne - Blekinge Studieförbundet Vuxenskolan, Region Sydost NBV Sydost Summa: Riksteatern Blekinge Riksteatern Blekinge är ett samverkansorgan för de fem riksteaterföreningarna i regionen och Blekinge Läns Bildningsförbund. Riksteaterkonsulenten är anställd av Blekinge Länsbildningsförbund som har Region Blekinges uppdrag att handlägga arrangörs- och amatörstöd till teater och dans. 4

81 Riksteaterkonsulenten samordnar också de subventionerade teater- och dansföreställningarna till skolor. Under 2011 har Riksteaterns föreningar ökar besöksantalet vid föreställningarna med 40 % och ökat antalet föreställningar med 9,5 % från Den stora ökningen tros bero på ökade insatser gällande marknadsföring. Teaterföreningarna har haft 127 arrangemang med en total publik på besökare. Samverkan mellan länets fem kommuner och Bildningsförbundet för samordning och inköp av skolteater har fortsatt under Bildningsförbundet har förmedlat 238 föreställningar till grundskolan och 27 till gymnasiet kr har använts för att subventionera dessa föreställningar. Statistiken för hela läsåret visar att elever i grundskolan har sett skolteater/dans. Konsulenten har också förmedlat scenkonst till cirka gymnasieelever. Skolscen Sydost arrangerads i samarbete med Kulturpedagogiskt Centrum i Ronneby, Blekinge Läns Bildningsförbund och Dans i Sydost. Där visades 19 olika produktioner av dans- och teater med inriktning på skola. Besökare är arrangörer, lärare och elever. Länsbiblioteket Sydost Länsbibliotek Sydost fick kronor i anslag från Region Blekinge under Länsbibliotek Sydost är ett samordnat länsbibliotek för Blekinge och Kronobergs län med Landstinget Kronoberg och Region Blekinge som huvudmän. Huvudmännen upprättar avtal för samverkan om Länsbibliotek Sydost. Region Blekinge är från år 2011 Länsbibliotek Sydosts administrativa huvudman i stället för Landstinget Blekinge. Sedan flera år finns ett nära samarbete mellan Regionbiblioteket Kalmar län och Länsbibliotek Sydost. Länsbibliotek Sydost har under 2011 förberett, drivit och medverkat i flera projekt och uppföljande samverkansinsatser. Ett exempel är projektet Digidel Digital Delaktighet som är en nationell kampanj för att öka den digitala delaktigheten. Kampanjens mål är att med gemensamma krafter få ytterligare minst svenskar att börja använda Internet innan utgången av år Ett annat projekt är Futurum.com vars syfte är att skapa bilden av biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. Projektets inriktning är att utifrån gemensamma värdegrunder och prioriterade målgrupper arbeta med utåtriktad kommunikation och marknadsföring. Länsbibliotek Sydost arbetar med kompetenshöjande insatser för bibliotekarier. Inom ramen för projektet Kombib.eu har biblioteksanställda vid folk- och universitetsbibliotek fått utbildning så att deras kompetenser skall motsvara kraven på service från morgondagens brukare. Inriktningen har även varit att utveckla en ny kategori av biblioteksanställda vid folkbibliotek, utvecklingsledare, för att biblioteken skall kunna inta en ny roll i det framväxande kunskapssamhället och bli ett stöd för lokal och regional utveckling. Under 2011 har Länsbibliotek Sydost förberett arbetet med att upphandla en gemensam katalog/webb 2.0 för biblioteken i Sydost. Länsbibliotek Sydost har under året tillsammans med Centrum för Lättläst, Studieförbundet Vuxenskolan och Demensförbundet varit samverkanspart i projektet Läskraft. Projektet syftar till att få frivilliga att läsa inom omsorgen för personer med demens. Länsbibliotek Sydost deltar aktivt i Kulturarv Sydost, en informell ABM-samverkan (Arkiv, Bibliotek, Museer) mellan Blekingearkivet, Länsbibliotek Sydost och Blekinge Museum. Hemslöjdskonsulenterna Hemslöjdskonsulenterna fick kronor i anslag från Region Blekinge under Verksamheten 2011 fokuserade på fyra områden Näring 5

82 Barn och unga slöjdklubbshandledarutbildning Kursverksamhet Inom näringen har fokus legat på arbetet med förstudien Visit Craft Blekinge som bland annat resulterat i ett större treårigt projekt, Visit Handicraft Blekinge. Syftet med projektet är att synliggöra den blekingska slöjden för boende och besökare och förbättra möjligheten för slöjdare att kunna leva på sin talang. Inom verksamhetsområden näring genomfördes även den årliga höstmarknaden, ett sätt för regionens slöjdare att visa upp sina produkter. Barn och unga är en prioriterad målgrupp för hemslöjdskonsulenterna. Arbetet med barn och unga fokuserade under 2011 på arbetet med att få till stånd slöjdklubbar i regionen. Det har funnits en brist i handledare som kan leda klubbarna och därför har hemslöjdskonsulenterna fokuserat på handledareutbildningar. Utbildningarna har skett i samverkan med Sydostlänen och Valjevikens folkhögskola. Inom ramen för hemslöjdskonsulenternas kursverksamhet har ett unikt samarbete med studieförbundet Vuxenskolan i Blekinge för att kunna erbjuda kurser inom hemslöjd. Hemslöjdskonsulenterna har också samarbetat textilgruppen Textil 39 i Ronneby. Blekingearkivet Blekingearkivet fick kronor i anslag från Region Blekinge under Blekingearkivet har under 2011 tagit emot 186 leveranser. Blekingearkivet förvaltar i nuläget två hyllkilometer handlingar och arkivbeståndet växer i enlighet med prognosen som upprättades Arkivets referensbibliotek uppgår till cirka 59 hyllmeter och det totala bokbeståndet uppgår till cirka 8500 titlar. Beståndet av fanor och standar uppgår vid årsskiftet till 293 objekt och därtill kommer också ytterligare 233 så kallade bordsstandar. Under 2011 har digitaliseringsarbete av arkivets bestånd av bilder fortsatt. Under 2011 har bildarkivet fått ett tillskott med cirka 2000 bildenheter. Vidare finns ett bestånd av cirka 2000 affischer, främst teateraffischer och politiska valaffischer. Samlingen av ljudinspelningar, film och diabilder uppgår till ca 270 ljudband/kasetter, 200 filmer, 60 videokassetter och cirka 100 diabildserier. Arbetet med att upprätta arkivförteckningar har fortlöpt under året. I dagsläget har Blekingearkivet ingen eftersläpning i förteckningsarbetet, vilket gör att nytillkommet material tas omhand direkt. Arkivet har under 2011 haft 230 registrerade besökare. Siffran uppnår inte arkivets målsättning med cirka 500 besök per år. Ett publikt arrangemang under året var Arkivens dag i november. Till skillnad från fysiska besök ser arkivet en markant ökning i antal förfrågningar som ställs via telefon och e-post. Under 2011 har arkivet 119 registrerade förfrågningar som inkommit via telefon eller e- post. Blekingearkivet har medverkat med information och/eller som föredragshållare vid 13 olika tillfällen under Organisationsspecifika utbildningsdagar har genomförts vid två tillfällen. Arbetet med att utveckla Kulturarv Sydost (fd ABM Blekinge) har tagit mycket tid i anspråk. Under 2011 har ABM-arbetet kommit att utökas så till vida att en samordning av det tekniska kulturarvssystemet görs tillsammans med Kulturarv Östergötland, Västarvet och Historiska museet. Inom Kulturarvsportalen har Kulturarv Sydost arbetat för att bygga upp en gedigen kunskapsbank med kulturarvsinformation. Regionteatern Blekinge-Kronoberg 6

83 Regionteatern Blekinge-Kronoberg fick kronor i anslag från Region Blekinge under var ett expansivt år för Regionteatern Blekinge Kronoberg med en hög produktivitet. Under året kunde invånare från 3 år ta del av olika produktioner på såväl småplatser som förskolor och bygdegårdar till Konserthusteatern i Karlskrona. Sammanlagt spelades 122 föreställningar i Blekinges fem kommuner. Drygt hälften av dessa föreställningar vände sig till barn och unga. Samverkan är en ledstjärna för Regionteatern och under året som gått har ett flertal samverkansprojekt i större och mindre skala genomförts på olika platser i länet. De två största samarbetsprojekten var med Teater Kontur och sommarens uppsättning av Kung Byxlös i Johannishus och med Musik i Blekinge kring föreställningen Från 1927 till nu. Den senare vände sig i huvudsak till äldreomsorgen. Utöver dessa större samverkansprojekt så har Regionteatern kunna bidra materiellt, ekonomiskt och kompetensöverförande till amatörverksamheter i regionen. Under 2011 anställdes en dramapedagog som under två års tid kommer att fokusera på att utveckla den pedagogiska grenen av verksamheten vid Regionteatern Blekinge Kronoberg. Uppdraget är tvådelat där den ena delen knyter pedagogisk verksamhet till produktioner för barn och unga samt utvecklar skapande skola-projekt tillsammans med skolor. Den andra delen riktar sig till amatörteatern där kontakter knyts med länets amatörteaterföreningar för att stärka utbytet mellan Regionteatern Blekinge Kronoberg och föreningar samt de olika föreningarna emellan. Ett första steg togs med en amatörteaterdag där föreningar och mötte anställda på Regionteatern i olika workshops och seminarier. Blekinge museum Blekinge museum fick i anslag från Region Blekinge under Under 2011 har Blekinge museum med museigård och café Greven haft cirka besökare personer har tagit del av museets verksamhet och totalt genomfördes 290 olika program för barn & vuxna, visningar för skola och stadsvandringar. Under perioden april-oktober arbetade ett 50-tal arkeologer längs väg E22:s nya sträcka Sölve- Stensnäs. Aldrig någonsin har så mycket ny förhistoria i Blekinge insamlats under så kort tid. Här framkom unika fynd från olika tider, bland annat spår som berättar om de allra första bosättarnas livsmiljö i Blekinge. Resultatet från en tidigare undersökning av Pestbacken i Holje har under våren-sommaren presenterats i programserie och i utställning, Pesten i Blekinge Pesten i Blekinge beskrev hur den fasansfulla pesten spred sig och hur människor, gårdar och byar över hela landskapet drabbades. Många skolbarn fick möjligheten att följa såväl utgrävningsarbetet i projekt E22 som pestens härjningar i landskapet under 1700-talet. Att utveckla metoder för hur museets kunskapsmaterial kan användas i skolarbetet har varit i fokus. För museet innebar 2011 ett genombrott gällande medverkan i EU-projekt och östersjösamarbete. Det treåriga EU-projektet Art Line, med museet som leadpartner, hade sin start i januari ombord på färjan Stena Vision med ett 40-tal deltagare från fem länder. Blekinge har också arbetet med att utveckla 24-timmarsmuseet genom digitalisering och genom att information kontinuerligt har lagts ut på nätet. Museets arkiv i Grevagården var stängt för besökare på grund av renovering fram till 7 september då det åter öppnade. Bibliotek/arkiv hade från och med september cirka 220 besökare. Året inleddes med ett nytt och utvecklat förslag till om- och nybyggnad av museet vid Fisktorget, med de publika rummen i fokus. Förslaget blev väl mottaget, men det ekonomiska läget orsakade försiktighet vad gäller nya satsningar. Upprustning av arbetsmiljön och restaurering av Grevagården har genomförts på bästa tänkbara sätt, en investering på ca 9 milj kronor. Lekplatsen Grevagrundet har utvecklats och blivit en alltmer populär plats för barnfamiljer och dagisgrupper. 7

84 Grevagården från 1705 i kvarteret Wachtmeister har genomgått en omfattande restaurering, som innebär att arbetsmiljön helt uppfyller ställda önskemål och krav gällande tillgänglighet och säkerhet. Reaktor Sydost Reaktor Sydost fick kronor i anslag från Region Blekinge under Reaktor Sydost fördelar varje år talangutvecklingsstöd till regionens filmare. Under 2011 beviljade Reaktor sammanlagt kr i stöd, varav fördelades av Reaktors jury. Sju produktioner tilldelades dramaturgistöd. Växthusstöd på sammanlagt kronor gavs till 18 olika produktioner och sammanlagt har 33 produktioner fått teknikstöd. Det är viktigt för regionens filmare att skapa referenser till sitt eget filmskapande. Reaktor Sydost gav under 2011 medel till ett antal filmare för att delta i filmfestivaler och arrangerade en föreläsning med dokumentärfilmsregissören Stina Gardell. Under 2011 genomförde Reaktor Sydost i samarbete med Linnéuniversitetet en kartläggning av film på fritiden om alla 25 kommuner i Blekinge, Kronobergs och Kalmars län. Syftet med kartläggningen var att uppmärksamma den aktuella situationen i kommunerna samt synliggöra kommunernas arbetssätt och därmed uppmuntra till ökat samarbete. Reaktor Sydost har arbetat aktivt med att stödja Skapande skola-projekt bland annat genom rådgivning och planering av projekt, utlåning av teknik och att bidra med kontakter till filmare i regionen. Under året har digitaliseringen av landets biografer kommit igång på allvar i och med Svenska Filminstitutets digitaliseringsstöd. I mars arrangerade Reaktor Sydost en dag om biografutveckling och digitalisering i Emmaboda. Årets Tellus-filmfestival arrangerades i Kalmar med 53 tävlande filmer. Syftet med festivalen är att ge regionens filmare utrymme, inspiration och tid att prata med varandra. Blick Konstfilmsfestival arrangerades under hösten i Växjö och Karlshamn på temat rörelser. Filmerna visades i allt från skyltfönster till utomhusbio på torg och i konsthallar, bibliotek och köpcentrum. Två stora projekt där Reaktor har medverkat med koppling till Blekinge har avslutats under 2011; Blekinge UPP och Media Evolutions delprojekt När film möter datorspel. Dans i Sydost Dans i sydost fick i anslag från Region Blekinge Danskonsulentverksamheten i Sydost har under 2011 permanentats. Danskonsulenten har under året fortsatt att främja samarbetet mellan olika intressenter, breddat intresset för dans som konstform samt fortsatt byggande av en bärkraftig grund för att stärka dess ställning i de tre sydostliga länen. En stor del av danskonsulentens verksamhet är att föra dansens talan i regionen och lobbying gentemot olika aktörer både på lokal samt regional nivå. Under 2011 underhölls Dans i Sydosts hemsida, Facebook samt Twitter. Danskonsulenten har under 2011 arbetet med fortsatt etablering av samarbetspartner för dansen i de olika Sydost-regionerna. Barn och unga är en prioriterad målgrupp för Dans i Sydosts verksamhet. Danskonsulenten har varit aktiv genom att stötta olika Skapande Skola-projekt konsultativt och verkat rådgivande, bland annat i Olofströms kommun. Under 2011 har Dans i Sydost fortsatt samarbeta med de tre juniorkompanierna i Karlskrona, Ronneby och Karlshamn. Detta för att öka intresset för dans som 8

85 konstform för ungdomar mellan år. Den februari deltog ungdomar från hela regionen på en dansresa till Berlin. Denna resa var en samverkan med Scenarium i Karlshamn, Region Blekinge och Dans i Sydost. Ett 20-tal ungdomar deltog på resan. Under 2011 har två av Blekinges kommuner, Ronneby och Karlskrona deltagit i projektet Danssommararbete för unga. Dessa kommuner har möjliggjort för ungdomar att få en inblick i hur det är att arbeta som professionell dansare. Dans i Sydost har fortsatt sitt arbete med dans och funktionsnedsättning. Under året har presentationen av danskofferten fortsatt med 25 genomförda workshops vid daglig verksamhet, särskolor samt institutioner. Danskonsulenten har fortsatt att verka för att bygga upp ett nätverk av arrangörer för dans. Under året har samarbeten inletts för att bygga upp en dansslinga där bland annat Dansnät Sverige, Salto och Skånes Dansteater undersökts. Musik i Blekinge Musik i Blekinge fick kronor i anslag från Region Blekinge Musik i Blekinge har under året försett länsinvånarna, från fosterstadiet genom alla åldrar, med ett brett musikutbud av hög kvalitet. Cirka personer har besökt konserter där Musik i Blekinge har tagit en aktiv del. Till detta kommer aktiviteter riktade till aktiva professionella och amatörer i länet. Musik i Blekinges lokaler nyttjats allt mera. Arrangörer placerar små konserter på Musik i Blekinges scen eller bakgård och studieförbund håller musikrelaterade kurser. Musik i Blekinges egna produktioner för barn och ungdom fortsätter turnera i länet och i övriga landet. Under 2011 skapades en ny konstellation som arbetade fram en ny variant på en gammal Dunsösuccé. Blekinge fortsätter att vara Sverigeledande vad gäller deltagande och aktivitet i samband med Musik Direkt, en nationell musiktävling för ungdomar. Lokal- och länsfinalerna i Blekinge arrangeras av Musik i Blekinge. Musik i Blekinge fortsatte stödja musik kopplat till andra kulturyttringar. Samarbete med Regionteatern, Teatersmedjan och andra teaterproducenter resulterade i mycket teatermusik. Musikfestivalerna är omfattande i Blekinge och Musik i Blekinge hjälper till på många håll. Musik i Blekinges egna ambulerande festival JazzBridge genomfördes i Ronneby under Blekinge Visoch poesifestival flyttade 2011 till Karlskrona. Musik i Blekinge får extra statliga medel till ett treårigt kammarmusikarrangörs-projekt. En viktig händelse inom projektet 2011 var när samtliga regionens arrangörer samarbetade runt ett besök av Själlands symfoniorkester. Under 2011 arrangeras Blekinges sångtalang för första gången, ett initiativ från ett av Blekinges storband. Vinnaren vann en resa till New York för att uppträda på en av New Yorks kända jazzklubbar. Dokumentationen av det blekingska musikarvet fortsätter i musikarkivet med dels en traditionell del och dels ett projekt som hårdbevakar nutiden. Arbetsstyrkan har varierat mellan fem och nio personer under året. Idrottsstöd Idrotten i Blekinge under 2011: 1 distriktsförbund 1 studieförbund (SISU Idrottsutbildarna) 56 specialidrottsdistriktsförbund 421 idrottsföreningar 9

86 medlemmar ideella idrottsledare Idrottstöd kr kr kr Blekinge Idrottsförbund SISU Hällevikslägret Figur 2: Fördelning av idrottsstöd 2011 Blekinge idrottsförbund För verksamhetsåret 2011 har Blekinge idrottsförbund fått kronor till verksamheten. I samarbete med SISU Idrottsutbildarna har Blekinge idrottsförbund fortsatt sin kraftsamling att ge organisationsledarna i föreningarna en möjlighet till fortbildning och utveckling av sin föreningsverksamhet. Ett mycket viktigt projekt för att säkra återväxten av ledare till styrelsearbetet. Idrottsgalan genomfördes på Ronneby Brunn där Blekinge idrottsförbund hyllade förbund, föreningar, ledare och aktiva inom den blekingska idrotten. En gala som samlar många deltagare från samarbetspartners, näringslivet, region, landsting, kommuner. Folkhälsoarbetet utvecklades under året i nära samarbete med landstinget Blekinge bland annat inom FaR (fysisk aktivitet på recept). Genom överenskommelser med 44 föreningar har 472 personer kunnat ordineras fysisk aktivitet på recept. Under hösten startade projektet Fler gör mer som genomförs i samarbete med SISU idrottsutbildarna. Syftet är att stärka Blekinges föreningar i arbetet med att rekrytera, utveckla och behålla organisationsledare för att få fler att engagera sig inom idrotten. Blekinge Idrottsförbund har fortsatt i sitt arbete med att förbygga doping inom idrotten genom förläsningar och rådgivning. 10

87 Under 2011 har verksamheten på Testlabbet, som är navet i Blekinge Health Arena, kommit igång på allvar med träning och tester. Här erbjuds miljöer för utbildning, testning och träning som kan bidra till framgångar för idrotten i hela regionen. Under året har 16 stipendier delats ut till föreningsledare i åldern år. Stipendiet innebär deltagande vid Idrottsförbundets LedarCamp som är en mötesplats och inspirationskälla för unga idrottsledare. Under året har Blekinge idrottsförbund fördelat kronor till de föreningar som genomförde aktiviteter tillsammans med skolor kronor har fördelats till föreningar/organisationer som utvecklar och förbättrar Blekinges idrottsanläggningar. SISU Idrottsutbildarna SISU Idrottsutbildarna erhöll ett verksamhetsbidrag på kr från Region Blekinge. SISU Idrottsutbildarna Blekinge fortsatte under 2011 utvecklingen som idrottens utbildningsorganisation. Verksamheten uppnådde sin höga målsättning med utbildningstimmar. Totalt deltog cirka personer i SISU s verksamhet under Under året har SISU fortsatt värdegrundsatsningen Värdefullt som syftar till att samtala och fundera över vad som är viktigt och värdefullt inom idrotten bortom resultaten. SISU har under året arrangerat flera föreläsningar inom ramen för satsningen. Inom Värdefullt arbetar SISU också med poolare för att nå ut till föreningarna. Poolare är en grupp ungdomar som utbildats inom området och som kommer ut till föreningarna för att utbilda, inspirera och diskutera. Arbetet med Idrottens föreningslära har fortsatt genom kursverksamhet riktade direkt till föreningarna. Under hösten genomfördes också konferensen Fler gör mer där föreningslära som tema. Tillsamman med Blekinge idrottsförbund genomfördes årets Ungs ledarutbildning på Hälleviksläget med nio deltagande tjejer från olika föreningar. Nytt för i år var att alla deltagarna skaffat sig en mentor från sin förening eller någon annan som ska vara ett bra stöd för deras ledarskap var året då SISU kunde flytta en stor del av sin elit- och talangutveckling till det nya Testlabbet på Arena Rosenholm i Karlskrona. Testlabbet ingår i projektet Blekinge Health Arena. Syftet är att erbjuda kvalitativa test- och träningsmöjligheter, kunskap, utveckling, träningsrådgivning samt en mötesplats för teoretiska och praktiska utbildningar för våra tränare och aktiva. Hällevikslägret Sommaren 2011 genomfördes den 82:e Hällevikslägret den 3-17 juli Kulturföreningar med regional verksamhet 10 stycken kulturföreningar med regional verksamhet fick ekonomiskt stöd under året till en summa av kronor. Förening Bidrag 2011 Blekinge hembygdsförbund Blekinge släktforskarförening Blekinge läns Idrottshistoriska sällskap Blekinge bygdegårdsdistrikt Blekinge musiksamlingar

88 Föreningen Norden i Blekinge Sveriges konstföreningar i Blekinge Skrivarklubben i Blekinge Svensk-Polska föreningen i Blekinge Folkdansringen Teatersmedjan Summa: kronor Blekinge hembygdsförbund Vid årsskiftet 2011/2012 uppgick antalet medlemmar i Blekinge hembygdsförbunds anslutna föreningar till personer. Antalet enskilda medlemmar var 491. För andra året delades statliga medel ut till projektet Hus med historia. Därigenom fick Långörens Hembygdsförening möjlighet att fortsätta sin restaurering av missionshuset på Långören. Även Ysane-Norje Hembygdsförening tilldelades nya medel när det gällde det före detta tingshuset i Norje. Den digitalisering av föreningarnas bildsamlingar, som inleddes i form av det så kallade ACCESSprojektet fortsatte under året fram till och med april månad. Inom ramen för projektet har nu sammanlagt bilder scannats in. Vid årsskiftet 2011/12 kvarstod endast att följa upp och digitalisera material hos sex anslutna föreningar. Sveriges Hembygdsförbund ställde även denna sommar tillgänglighetskonsulenten Gunnar Häger till förfogande. Han inventerade tillsammans med ordföranden tillgängligheten till byggnader och samlingar hos resterande 13 av de till förbundet anslutna föreningarna/stiftelserna. Blekinge blir därmed det första länet i landet där det regionala förbundet medverkat till en systematisk genomgång av tillgängligheten. Blekinge släktforskarförening Blekinge släktforskareförening hade 531 medlemmar vid årsskiftet 2011/2012. Föreningen har ett nära samarbete med Blekingearkivet och SVAR-projektet i Kallinge. Vid Blekingearkivet förvaras föreningens referensbibliotek och i Kallinge finns föreningens boklager med möjlighet till försäljning. Under 2011 har besökt föreningens hemsida. Föreningen arbetar med ett antal projekt bland annat med att samla in uppgifter om båtsmän och stenhuggare. Föreningen har haft träffar på Karlskrona bibliotek med en släktforskarvärd som givit tips och råd till intresserade. Blekinge läns idrottshistoriska sällskap I oktober 2011 fyllde Blekinge läns idrottshistoriska sällskap 25 år och vid årsskiftet 2011/2012 hade föreningen 377 medlemmar. Verksamheten baseras på forskning kring och dokumentation av Blekinges idrottshistoria genom insamling av data och föremål. Registrering av material sker i samarbete med Blekinge museum. Blekinge musiksamlingar Föreningen Blekinge musiksamlingars verksamhet består i att samla in material om och dokumentera det Blekingska musikarvet. Detta sker främst genom donationer och depositioner från enskilda individer och föreningar till arkivet. Föreningen driver ett projekt, Nutidsprojektet, som handlar om att dokumentera aktuella musikhändelser genom dagspress. Blekinge bygdegårdsdistrikt Vid årsskiftet hade Blekinge bygdegårdsdistrikt 16 anslutna bygdegårdsföreningar med egna samlingslokaler. Blekinge bygdegårdsdistrikt svarar för byggrådgivning till anslutna föreningar vid 12

89 renovering och upprustning av bygdegårdar samt för rådgivning i försäkringsärenden. Blekinge bygdegårdsdistrikt samordnar också kulturaktiviteter som är kopplade till regionens bygdegårdar. Föreningen Norden i Blekinge Föreningen Norden i Blekinge består av två lokal föreningar, Karlshamn och Karlskrona. Föreningarna hade sammanlagt 1462 medlemmar. Den regionala styrelsen har haft tre sammanträden under året och representerat föreningen i nationella sammanhang. Kura Skymning 2011 och Nordiska biblioteksveckan arrangeras november på biblioteken i Karlskrona, Lyckeby och Karlshamn. Temat var Humor i Norden. Sveriges konstföreningar Blekinge Sveriges konstföreningar - Blekinge har 20 anslutna föreningar med cirka medlemmar. Under 2011 har föreningen arrangerat aktiviteter som konstföreläsningar och konstresor till t.ex. Louisiana, Kristianstad och Barcelona. Under sommaren arrangerades ett Konstläger för ungdomar mellan år i Bräkne-Hoby. Skrivarklubben i Blekinge Skrivarklubben i Blekinge hade vid årsskiftet 2011/ medlemmar. Verksamheten under 2011 har bestått av litteratur- och poesiträffar, berättarcafé, medverkan under kulturdagar och festivaler. Medlemstidningen Groblad ges ut fyra gånger per år. Utöver det publiceras medlemmarnas dikter också på föreningens hemsida. Svensk-polska föreningen i Blekinge Vid årsslutet hade Svensk-polska föreningen i Blekinge 40 medlemmar. Under året har föreningen medverkat under Östersjöfestivalen, rapporterat om föreningens aktiviteter i den nationella Svensk-polska bulletinen samt var representerade under skulptören Jerzy Nowakovskis jubileumsutställning i Krakow. Under 2011 tilldelades ordförande i föreningen Svensk-polska samfundets kulturpris för sitt mångåriga arbete med att stärka de svensk-polska relationerna. Folkdansringen Blekinge Folkdansringen Blekinge har under 2011 haft åtta anslutna föreningar. Verksamheten har bestått av fyra cirkulerande samdansningar där föreningarna besöker varandra. Antalet deltagare vid samdansningarna har legat på danspar. Teatersmedjan Teatersmedjan hade 346 medlemmar vid årets slut. Sammanlagt spelade 230 amatörskådespelare 80 föreställningar för 9074 personer under Vid höstterminens start fanns sju barngrupper och sex ungdomsgrupper. En av ungdomsgrupperna har under hösten ingått i riksteaterns LÄNK-projekt med nyskriven dramatik för unga ensembler tillsammans med 27 andra amatörgrupper i Sverige. Teatersmedjan inom Länk-projektet sätta upp En vampyrberättelse av Moira Buffini i april I samarbete med omsorgsförvaltningen har Teatersmedjan teaterträning med vuxna som har kognitiva funktionshinder. De kallar sig Teater OM och tillsammans med en grupp från Jämshögs folkhögskola, Neo-utbildningen, spelades föreställningen Dilemmorna under april Teatersmedjans vuxengrupp Verateatern spelade föreställningen Hjältarna Svenssons makalösa frukostklubb under hösten. Niklas Holtne stod för text och musik och Victor Berg för musikarrangemang. Årets sommarteater, De tre Musketörerna, spelades på Karlshamns kastell under juli månad vid 21 tillfällen med sammanlagt besökare. Totalt sysselsatte sig cirka 80 teatersmeder med att förverkliga sommarteatern under

90 Teatersmedjan har under året genomfört ledarutbildningar för föreningens timanställda ledare. Utbildningarna fokusera bland annat på ledarparet - svårigheter, nackdelar och fördelar med att vara två ledare. Teatersmedjan har tidigare tillsammans med Lokstallsföreningen drivit Teatergarderoben. Från och med april tog Teatersmedjan över ansvaret för garderoben då kommunen, istället för Lokstallsföreningen, tog över driften av lokalerna. Ideella krafter från Teatersmedjan hyr ut kläder och ser till att garderoben underhålls. Samarbets- och utvecklingsprojekt Stöd kan ges till samarbets- och utvecklingsprojekt av regional karaktär. Syftet ska vara utveckling, ny verksamhet eller nya former för samverkan har det utgått ekonomiska medel för 28 stycken projekt. Nedan visas den ekonomiska förändringen av den totala potten av projektmedel från år 2005 och framåt kr kr kr kr kr kr kr Projektstöd kr Figur 3: Förändring av projektstöd i kronor, från år 2006 till år 2011 Ungdomsorganisationer Fjorton ungdomsorganisationer var berättigade till bidrag Bidrag har utbetalats med helt eller halvt grundbidrag, kronor, samt medlemsbidrag, 120 kronor per medlem. De politiska ungdomsorganisationer, som har sitt moderparti representerat i landstingsfullmäktige, får ett fast årligt grundbidrag, dels också ett fast årligt bidrag som baseras på antal mandat ( kronor/mandat) i landstingsfullmäktige. Organisation Bidrag Aktiv Ungdom Blekinge IOGT/NTO Blekinge scoutdistrikt Blekinge SSU KFUK/KFUM

91 LUF MUF RUM Skåne-Blekinge hundungdom SMU Svenska kyrkans unga SVEROK Unga synskadade Unga örnar Blekinge Ledarutbildning Summa: kronor Övrigt kultur- och fritidsstöd Kulturpris Blekinges kulturpris 2011 gick till författaren och journalisten Karin Thunberg. Juryns motivering till priset lyder: "Karin Thunberg får Region Blekinges kulturpris 2011 för långvarig, mångsidig och betydelsefull gärning inom svenskt kulturliv. Ofta med utgångspunkt från uppväxten på Tjurkö har Karin Thunberg under en lång rad av år mött läsare i Svenska Dagbladet med respekt och nya insikter. Hennes reporterskap kännetecknas av ett synnerligen gott betraktande, ett tålmodigt och intresserat lyssnande och en gyllene och sansad penna. Hon hittar likt få andra hos de upplyfta hon intervjuar en sårbarhet hon transformerar till styrka. Som kolumnist sätter hon vardagen i ett större perspektiv och det större perspektivet i en vardag, inte sällan genom att återvända till uppväxtens Blekinge. Likt en trogen och vänlig vän finns hon där, alltid i den skepnad livet har gjort henne till. Klass- och kvinnoskildringarna i hennes böcker tar också avstamp i uppväxten på Tjurkö, i längtan efter att komma någon annanstans och i speglingen av hur såväl hennes som hennes mammas liv kunde - och kanske borde - utvecklats till. Den litterära skildringen av hennes mamma och uppväxt har också dramatiserats. I Karin Thunbergs författarskap finns en ärlighet och en väl avvägd nakenhet i uppgörelsen om livet som det blev och som det kunde blivit." Idrottspris Årets idrottspris tilldelades handbollsspelaren Tobias Karlsson Juryns motivering till priset lyder: Pristagaren har under många år tillhört de absolut bästa i sin sport i vårt land. När Sverige åter tog sig in i världstoppen gjorde de det genom kraftfulla insatser och ett imponerande ledarskap av en spelare som synes uthuggen ur varvsmuren och är en utmärkt representant för den rika handbollstraditionen i staun. Kulturstipendier Region Blekinge delar varje år ut stipendier till sökande inom samtliga kulturområden såväl som journalistik och humanitär verksamhet. Stipendium kan ges till person född eller bosatt i Blekinge eller med annan anknytning till Blekinge. Ansökan kan göras enskilt eller i grupp, även föreningar 15

92 kan söka. Under året har det inkommit 33 ansökningar. För 2011 tilldelades nedanstående med ett kulturstipendium på kronor vardera. Tinna Hiller Andreasson, Karlskrona Tinna Hiller Anderasson är illustratör och ansöker om stipendium för att kunna ta fram en illustrerad karta över östra Blekinge med vikingatida sevärdigheter. Utgångspunkten är Katarina Mazettis roman Blandat Blod. Tanken med kartan är att den ska användas av intresserade, antingen enskilt eller i samband med guidningar. Franz Feldmanis, Bräkne-Hoby Frans Feldmanis är fotograf och bor i Bräkne-Hoby. Franz har under en 10-årsperiod dokumenterat Rockabillykulturen med sin kamera och kulturstipendiet ska gå till att sätta upp en utställning på Kulturcentrum i Ronneby hösten Franz har tidigare haft en fotoutställning som bland annat visades i Lund. Anni Foglert, Göteborg (uppvuxen i Bäckasjögärde, Ronneby) Anni Foglert har blivit erbjuden att delta i en internationell textilbiennal i Litauen och söker stipendium för att kunna delta. På biennalen kommer hon att delta med ett antal objekt som hon kallar "på livets slingriga väg" Johnny Andersson, Sölvesborg Johnny Andersson är låtskrivare och producent som hittills har fått några låtar släppta på skiva. Kulturstipendiet ska Johnny använda för att kunna delta i en utbildning inom mixing och mastering. Att ha kunskap inom dessa områden för att han kan vidga sitt arbetsfält inom musiken 16

93 Ekonomi Fördelning av budget % 2% 4% 4% 16% 0%* 65% Kulturinstitutioner Stipendier/Pris Studieförbund Ungdomsorganisationer Idrottsorganisationer Kulturorganisationer Projektstöd Figur 4: Totalt verksamhetsstöd år *Stipendier/pris (0%) uppgår till kronor vilket motsvarar cirka 0,3 % av budgeten. Budget Figur 5: Förändring av den totala budgeten från år 2006 till år Den stora höjningen 2010/2011 beror på Musik i Blekinge och Länsbibliotek från och med 2011 ingår i Region Blekinges kulturbudget. 17

94 5 REGIONSTYRELSEN Dnr Ingrid Ljungqvist Prövning av ansvarsfrihet för Region Blekinges kultur- och fritidsnämnd avseende verksamhetsåret 2011 Revisorerna tillstyrker att regionstyrelsen beviljar Region Blekinges kultur- och fritidsnämnd ansvarsfrihet för verksamhetsåret Regionstyrelsen föreslås besluta att bevilja Region Blekinges kultur- och fritidsnämnd ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2011 Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

95 6 REGIONSTYRELSEN Dnr Sofia M Westerberg Verksamhetsinriktning 2012 för Småland Blekinge South Sweden Europakontor Bakgrund Småland-Blekinges Brysselkontor bildades hösten 2009 av Region Blekinge, regionförbunden i Kalmar län, södra Småland och Jönköping. I samarbetet deltar också lärosätena i respektive region: Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Linnéuniversitetet och Högskolan i Jönköping. Verksamhetsinriktning 2012 För 2012 har en gemensam verksamhetsinriktning tagits fram. Där anges att kontoret har följande uppgifter: service till parterna, kontaktskapande verksamhet, intressebevakning av och för regionen och parterna prioriterade frågor, kunskapshöjande insatser i EU-kompetens, bevakning av för parterna relevanta program samt marknadsföring. Kopplat till representationskontoret i Bryssel finns ett antal arbetsgrupper som tar fram en årlig handlingsplan för gruppens verksamhet: Infrastruktur och transportfrågor Hållbar utveckling, i synnerhet klimat, energi och miljöfrågor Sammanhållningspolitiken E-samhället Kompetensförsörjning Näringslivsfrågor Ökat deltagande i EU-finansierade program EU-kompetens Småland-Blekinge Uppföljning av OECD-studien kan resultera i ytterligare insatsområden För att ytterligare stärka EU-arbetet och ta tillvara information och möjligheter i kommuner och landsting finns en vilja att tillsätta två politiska kontaktpersoner per kommun och landsting att ingå i en politisk referensgrupp i syfte att följa arbetet med Småland Blekinge South Sweden Europakontor. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

96 6 Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen att besluta att tillstyrka verksamhetsinriktning 2012 för Småland Blekinge South Sweden Europakontor att uppmana respektive medlem att utse två politiska kontaktpersoner per kommun och landsting att ingå i en politisk referensgrupp i syfte att följa arbetet med Småland Blekinge South Sweden Europakontor Bilagor: Verksamhetsinriktning 2012 Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

97 /slutlig Verksamhetsinriktning 2012 för Småland Blekinge South Sweden Europakontor Småland Blekinge, South Sweden är regionens och lärosätenas gemensamma EU-kontor i Bryssel. Syftet med Brysselkontoret är att främja medlemmarna verksamhet och ekonomiska intressen i EU. Det strategiska samarbetet regleras i ett gemensamt samarbetsavtal mellan de sju ingående organisationerna. Brysselkontorets verksamhetsinriktning beslutas årligen av styrgruppen. Kontorets verksamhet ska vara förankrat i ett årligt handlingsprogram med budget. Handlingsprogrammet utgörs av respektive arbetsgruppers handlingsprogram och fastställs av chefsgruppen. Handlingsprogrammet biläggs verksamhetsinriktningen. Handlingsprogrammet ska tydligt ange vilka frågor som prioriteras under året. Det ska även finnas utrymme (fria resurser) för att agera kring frågor som vi inte kunnat förutse när handlingsprogrammet behandlades. Verksamhetsinriktning - vad ska Brysselrepresentationen göra? Kontoret ska ha följande övergripande huvuduppgifter: Service till parterna Kontaktskapande verksamhet Intressebevakning av och för regionen och parterna prioriterade frågor Kunskapshöjande insatser i EU-kompetens Bevakning av för parterna relevanta program Marknadsföring Organisationen i Bryssel Regionförbunden bemannar Brysselkontoret med två personer, varav en är kontorschef. I dennes uppdrag ingår ansvar för såväl verksamhetens innehåll och kvalitet som det administrativa arbetet. Var och en av de anställda på kontoret ska specialisera sig på ett eller ett par av för regionen och dess medlemmar prioriterade frågor. Lärosätena behovsanpassar sin bemanning med egen personal. Det är angeläget att lärosätena är närvarande vid kontoret i god utsträckning.

98 Utöver den fast anställda personalen kan kontoret ta emot en eller två praktikanter. Praktikanter från lärosäten inom regionen skall prioriteras. Personalen på kontoret bör regelbundet besöka medlemmarna och hemmaregionen. Kontoret ska även verka för ett ökat samarbete med övriga svenska organisationer och regionkontor i Bryssel för att bygga nätverk inom viktiga strategiska områden. Organisationen på hemmaplan Verksamheten i Bryssel är beroende av en väl fungerande mottagarorganisation på hemmaplan. Alla fyra regionförbund och samtliga lärosäten ska vara delaktiga i arbetet. Hemmaarbetet organiseras i ett antal gemensamma arbetsgrupper kring de frågor som prioriteras under verksamhetsåret. I arbetsgrupperna bereds plats för en person från respektive huvudman. Varje arbetsgrupp utser en sammankallande och ansvarig person för arbetet. Chefsgruppen (Regiondirektörerna tillsammans med kontaktpersonerna från respektive lärosäte) har löpande avstämning med sammankallande för arbetsgrupperna. Därutöver hålls minst 1 möte årligen mellan samtliga sammankallande och chefsgruppen för utvärdering av gångna året samt diskussion om kommande handlingsplaner. Styrgruppen träffas tre gånger årligen, varav ett möte, Brysseldagarna, förläggs till Bryssel direkt efter midsommar. Vid Brysseldagarna ordnas, utöver beslutsmöte, lunch till lunch program utifrån aktuella europeiska frågor. Därutöver förläggs ett strategimöte till hösten samt ett styrgruppsmöte till slutet av året för beslut om budget och verksamhetsinriktning för kommande år. Chefsgruppen förbereder underlag och beslutspunkter inför styrgruppens möten. Varje huvudman utser en kontaktperson med ansvar för kontaktytan mellan Brysselkontoret och hemmaorganisationen. Varje huvudman utser också en person till informationsgruppen, med uppdrag att bereda och ge stöd i gemensamma kommunikationsfrågor. Hemmaorganisationen, inte Brysselkontoret, ska ansvara för och skriva eventuellt gemensamma projekt. Varje kommun respektive landsting har utsett en kontaktperson. Kommunerna och deras kontaktpersoner bör i första hand kommunicera via respektive regionförbund. Arbetsgrupper och prioriterade frågor under året Följande frågor prioriteras genom arbetsgrupperna under verksamhetsåret. Sammankallande och huvudansvarig för respektive område anges inom parentes. Arbetsgrupperna tar fram handlingsplaner för respektive område enligt mall. Handlingsplnaerna fastställs av

99 chefsgruppen. Gemensamt är att arbetsgrupperna behöver följa utvecklingen av Horizon och hur Småland-Blekinge bäst beaktar Grand Societal Challanges. Infrastruktur och transportfrågor (Regionförbundet södra Småland) Hållbar utveckling, i synnerhet klimat, energi och miljöfrågor (Regionförbundet i Kalmar län) Sammanhållningspolitiken (Chefsgruppen) E-samhället (Regionförbundet i Kalmar län) Kompetensförsörjning (Regionförbundet Jönköpings län) Näringslivsfrågor (Regionförbundet Jönköpings län) Ökat deltagande i EU-finansierade program (Blekinge Tekniska Högskola) Uppföljning av OECD-studien kan resultera i ytterligare insatsområden EU-kompetens Småland-Blekinge (Regionförbundet i Kalmar län) (se p. 6. nedan) Nätverk Följande nätverk är de viktigaste för kontoret att vara engagerade i under verksamhetsåret Swereg (Svenska regionkontoren och SKL) ERRIN (European Regions Research and Innovation Network) IBSG Informal Baltic Sea Group) Rotopi (Nätverk för sammanhåll-ningspolitiken) EARLALL - European Association for Regional and Local Assembly's for Lifelong Learning. Kunskapshöjande aktiviteter Det finns ett stort behov av kunskapshöjande aktiviteter bland nyckelpersoner, såväl politiker som tjänstemän, i kommuner, regionförbund, landsting och vid lärosätena. Ökad kunskap om EU-relaterade frågor är en förutsättning för bra gemensamma diskussioner och diskussioner hos respektive huvudman samt för olika initiativ från regionförbunden och lärosätena. Fördjupade kunskaper inom spetsområden skall också prövas under året för att ytterligare stärka engagemang och påverkan. 1 EU s nya ramprogram för forskning och innovation, som förväntas hantera de stora sociala utmaningarna.

100 Följande aktiviteter ska genomföras under verksamhetsåret Chefer och handläggare på regionförbunden i FGHK län bör träffas årligen. Till utvecklingsdagarna ska företrädare för lärosätena bjudas in. Informationsträffar med kommunernas och landstingens kontaktpersoner. Träff/ar med de svenskar som har anknytning till Småland-Blekinge och som jobbar med olika frågor i Bryssel. Utbildningspaket för medlemmar (Politiker och tjänstemän) på plats i Bryssel. Finansiering genom avgift/självkostnadspris. 1. enligt förslag till program (bilaga). År 1 som komplement till EUkompetensprojektet med inriktning på politiker. (Kontorschef i Bryssel ansvarar). Målsättningen är att genomföra en första test hösten 2012 med uppföljning Under utveckla paketutbildning för tjänstemän grundläggande samt med fördjupning och inriktning inom respektive arbetsgruppsområde. EU-kompetens Småland-Blekinge. Småland Blekinge blev i maj beviljade 8,3 miljoner kronor ur sociala fonden för att genomföra kompetenshöjande insatser för politiker och tjänstemän i EU-kunskap. Syftet med kompetenssatsningen är att stärka förtroendevalda och tjänstemän i sitt arbete genom ökad kompetens i EU-frågor. Minst 440 personer deltar i projektet i sin helhet, varav 110 personer är förtroendevalda. 15 tjänstemän deltar i transnationellt utbyte och ca 6 kommuner erbjuds praktisk kompetensutveckling via en EU-coach. 7. Administrativt stöd Regionförbundet i Kalmar län är ansvarig för vår gemensamma webb som är registrerad under domänen och Informationsgruppen får i uppdrag att arbeta med varumärket för Brysselkontoret.

101 7 REGIONSTYRELSEN Dnr Peter Ratcovich Bilaga 1. Action Plan Action plan Euroregion Baltic (ERB) Det övergripande strategiska dokumentet för Euroregion Baltic ERB 2020 Agenda, antogs av ERB styrelse Dokumentet definierar den framtida visionen för arbetet inom organisationen och pekar ut två tydliga mål; att vara ett effektivt politiskt verktyg för interna och externa lobbying aktiviteter samt utgöra ett instrument för att hantera gemensamma utmaningar. Inom ramen för ERB 2020 Agenda genomfördes bland annat följande aktiviteter : varit en plattform för lobbying aktiviteter riktade mot EU och då speciellt i förhållande till Östersjöstrategin och sammanhållningspolitiken. Aktivt deltagit i genomförandet av Södra Östersjöprogrammet och bevakning av den framtida utformningen av ett nytt program. Årligt forum i Gdansk med fokus på regionernas betydelse för utvecklingen i Östersjön. Implementering av projekten Yc3 (ungdomsstyrelse inom ERB) och Moment (praktisk genomförande av EU:s vattendirektiv) Action Plan fokuserar på följande aktiviteter inom de två uttalade målen: Politiskt verktyg för externa aktiviteter: Fortsatt dialog med EU kommissionen, parlamentet och regionkommittén. Fortsatt deltagande i genomförandet av det gränsöverskridande samarbetet och införandet av European Neighbourhood Partnership Instrument (ENPI) som avser möjligheten för Ryssland att delta i EU-finansierade program. Politiskt verktyg för interna aktiviteter: Stärka samarbetet mellan regionerna, integrera Youth Board i det gemensamma arbetet. Instrument för att hantera gemensamma utmaningar. Fyra utpekade områden: Stärka ungdomars delaktighet i beslutsprocesser. Näringslivsutveckling Utmaningar på arbetsmarknaden Fortsatt samverkan kring vattendirektivet och avrinningsområden till Östersjön. Några viktiga datum under juni Styrelsemöte Bornholm (någon av dagarna viks för det årliga ERB Forum) oktober, Styrelsemöte Klaipeda. Arbetsutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar att anta ERB Action Plan Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

102 EUROREGION BALTIC ACTION PLAN södra Småland, 10 th February 2012

103 Background Euroregion Baltic (ERB) Action Plan for was adopted on 10 th February 2012 at the beginning of the new presidency within the organisation assumed by the Swedish region of södra Småland. ERB stakeholders believe that biennial action plans are an excellent tool enabling them to focus their efforts more precisely, to streamline their resources more effectively and to concretise results they expect in a clearer manner. Such was the objective for this Action Plan, as well. The drafting process began as early as on 27 th September 2011 when the ERB Executive Board supported the proposal by södra Småland to visit all the member organisations prior to their presidency. Such stakeholder approach brought positive results and enabled the partners to get to know each other better, to better understand the nature of their daily work and responsibilities, their interests and ambitions. The visits were held between in November and December 2011, generating fruitful discussions and exchanges, and resulting in an abundance of ideas and inspirations which could fill up a dozen similar action plans. The task for the new presidency was thus to make a strategic selection, carefully considering available financial, human and political resources, as well as the specific time in which the chairmanship is held. Goals The ERB 2020 Agenda (adopted in 2010) provided the necessary strategic framework by defining the vision for Euroregion Baltic. According to the vision, in 2020 ERB will be a more dynamic tool to tackle common challenges observed by its members, and a strengthened political leverage in the crossborder cooperation of the Baltic Sea Region. The Action Plan for 2012 and 2013 marks the first step in making this vision more attainable, and therefore recommends the actions which will contribute to the implementation of the two goals of ERB 2020 Agenda: making ERB an effective political tool, as well as making ERB efficient in dealing with common challenges.

104 Actions The actions planned to help ERB stakeholders tackle common challenges take into account interests and ambitions proposed by the member organisations during numerous ERB events, including Executive Board meetings and stakeholder conferences, and also brought forward during the visits in November and December These concern joint efforts aiming at empowering youths with skills and capacities so that they become full-fledged actors in democratic processes, facilitating business to business links and addressing the challenges related to labour markets in the ERB regions. The actions designed in order to improve the political role of ERB are divided into external and internal ones. Externally, ERB will cooperate with the EU institutions and BSR organisations in a number of areas, e.g. EU Cohesion Policy and EU Strategy for the Baltic Sea Region. Internal efforts will focus on the enhancement of the stakeholder approach, continuous dialogue among the member organisations and integration of the ERB Youth Board. holding dialogue with EC, EP, CoR and regional offices in Brussels, as well as BSR organisations intensifying ERB s participation in the implementation of ETC and ENPI programmes in the BSR participating in the implementation of the EUSBSR HA on MLG reinforcing stakeholder approach through continuous dialogue and information exchange integrating further the Youth Board empowering youth facilitating B2B links addressing labour market challenges facilitating water cooperation Monitoring ERB Action Plan for gives an outline of activities, each of which will require specific structure and framework that are impossible to define at the present moment and will have to be agreed at a later time. Therefore, the role of the ERB Executive Board is crucial in the regular monitoring of its implementation. The most important criterion while assessing and guiding the delivery of the planned results should be the level of their contribution to the goals of the ERB 2020 Agenda. Moreover, this Action Plan also indicates the source and size of the incoming joint resources, as well as their allocation and expenditure, which will be part of the monitoring activities by the ERB Executive Board.

105 Notes 1. The abbreviations used in the tables are: BSO Business Support Organisation EUSBSR EU Strategy for the Baltic Sea Region BSSSC Baltic Sea States Sub-regional Cooperation IPS International Permanent Secretariat BSO Business Support Organisation(s) HA Horizontal Action BSR Baltic Sea Region MLG Multi-Level Governance B2B Business to Business MO Member Organisation(s) CoR Committee of the Regions RS Regional Secretariat(s) CP Cohesion Policy SEBA Modernisation for South East Baltic Area EB Executive Board SEBA Initiative by Council of Baltic Sea States and Nordic EC European Commission SEBA Council of Ministers to generate project development, EEN Enterprise Europe Network SEBA dialogue with stakeholders with Kaliningrad in focus. EGTC European Grouping of Territorial Cooperation SB South Baltic Programme ENPI European Neighbourhood and Partnership Instrument TF Task Force ETC European Territorial Cooperation WCG Water Core Group YB Youth Board 2. The phrase no extra resources required should be understood that the planned activities are financed through the ERB joint budget (from membership fees) and/or resources allocated by each region to cover the cost related to the organisation of and participation in ERB events such as meetings of EB, YB and RS.

106 EUROREGION BALTIC ACTION PLAN Goal: to strengthen political role in the cross-border cooperation of the BSR External Action: holding dialogue with EC, EP, CoR and regional offices in Brussels, as well as BSR organisations Results Time Framework Actors responsible Resources cooperation agreement joint position paper on EUSBSR more formal links with BSSSC more formal links with SEBA YB cooperation with Four Corners & BSSSC by prepared to be signed by signed all 2012 and 2013 implemented February 2013 reported to EB by draft prepared on draft discussed and recommendations made by paper adopted (written procedure) all 2012 and 2013 paper disseminated and promoted on information & decision on the scope of possible cooperation all 2012 and 2013 implemented February 2013 reported to EB on information & decision on the scope of possible cooperation all 2012 and 2013 implemented February 2013 reported to EB on information on the scope of possible cooperation on update on possible cooperation indicating further steps (leader in bold) IPS ERB President EB ERB President TF, IPS, RS EB EB TF, IPS, RS EB EB, YB, IPS, RS ERB President EB EB, YB, IPS, RS ERB President YB, EB, IPS, RS YB, EB, IPS, RS (financial, human, political) F no extra resources required H - hours of IPS P endorsement by EB F no extra resources required H - hours of IPS, RS, TF P paper adopted by EB F no extra resources required H - hours of YB, IPS, RS P cooperation plan adopted by EB F no extra resources required H - hours of YB, IPS, RS P cooperation plan adopted by EB F no extra resources required H - hours of YB, IPS, RS P possible decision on further steps by EB External Action: intensifying ERB s participation in the implementation of ETC and ENPI programmes in the BSR Results Time Framework Actors responsible Resources lobbying plan with regards to ERB recommendations on CP & SB and to challenges identified in draft CP regulations, with special focus on continued dialogue with national authorities based on unique assets & MO needs debate on ERB s role in other ETC programmes of geographical relevance by drafted on adopted all 2012 and 2013 implemented and reported to EB by proposals included in CP lobbying plan on discussed and concluded (leader in bold) TF, IPS, RS EB EB, YB, IPS, RS IPS, RS, TF EB (financial, human, political) F no extra resources required H - hours of IPS, RS, TF P lobbying plan adopted by EB, involvement of EB in political dialogue with national authorities F no extra resources required H - hours of IPS, RS, TF P conclusions agreed by EB

107 External Action: participating in the implementation of EUSBSR Results Time Framework Actors responsible (leader in bold) project Involve by first application IPS, RS, TF, WCG implementing HA on MLG draft made on first draft EB discussed and concluded by final draft IPS, RS, TF, WCG submitted continuing ERB s role as a stakeholder in EUSBSR implementation all 2012 and 2013 information exchange political dialogue managed by EB participation in EUSBSR Forum and other events EB, IPS, RS, TF EB EB, IPS, RS, TF Goal: to strengthen political role in the cross-border cooperation of the BSR Resources (financial, human, political) F no extra resources required H - hours of IPS, RS, TF P draft opinionated by EB F no extra resources required H - hours of IPS, RS, TF P involvement of EB in political dialogue with EU & national authorities Internal Action: reinforcing stakeholder approach through continuous dialogue and information exchange Results Time Framework Actors responsible Resources Forum of ERB Stakeholders EB meetings around ERB ERB Forum of local actors ERB Secretariats contacts EGTC Joint projects on vision of Forum discussed & agreed (incl. topic of Forum debate (see action addressing labour market challenges) on detailed programme discussed & drafted on Forum held on Bornholm on meeting in södra Småland on meeting on Bornholm on meeting in Klaipeda by proposal presented on proposal discussed and concluded continuously exchange every first Monday of the month online RS meeting on face2face meeting in Gdańsk on face2face meeting in Växjö on face2face meeting in Klaipeda by inclusion of the topic into scope of TF Cohesion Policy work (leader in bold) EB, YB, IPS, RS EB, YB, IPS, RS EB, YB, IPS, RS EB, YB, IPS, RS EB, YB, IPS, RS EB, YB, IPS, RS MO Association of Polish Communes EB, IPS, RS IPS, RS IPS, RS IPS, RS IPS, RS IPS, RS TF, IPS, RS (financial, human, political) F no extra resources required H - hours of YB, IPS, RS P vision of Forum agreed by EB F no extra resources required H - hours of YB, IPS, RS P decisions by EB stipulated in meeting agendas F extra resources required by MO H - hours of IPS, RS P decision on the proposal by EB F no extra resources required H - hours of YB, IPS, RS P none F no extra resources required H - hours of IPS, RS, TF P none please, see Result (youth project) in Action (empowering youth) and Result (B2B project) in Action (facilitating B2B links)

108 Internal Action: integrating further the ERB Youth Board Results Time Framework Actors responsible (leader in bold) permanent youth on proposal RS södra Småland coordination structure presented ongoing support by MO on proposal discussed and concluded all 2012 and 2013 within the scope of the youth cooperation memorandum agreed by MO on EB, YB, IPS, RS MO, IPS, RS Goal: to be a more dynamic tool to tackle common challenges Resources (financial, human, political) F extra resources required by MO H - hours of YB, IPS, RS P decision on the proposal by EB F no extra resources required H - hours of YB, IPS, RS P none Action: empowering youth Results Time Framework Actors responsible youth project ERB Youth Board in EUSBSR Action Plan on project development process leader identified among MO on update on project development process submission by information on steps taken so far by proposal of lobbying activities on discussion & adoption of lobbying plan implementation of lobbying plan and reporting to EB (leader in bold) EB, YB, IPS, RS MO MO RS Blekinge TF, YB, IPS, RS EB, IPS, RS, TF EB, IPS, RS, TF Action: facilitating B2B links Results Time Framework Actors responsible B2B project meeting with EEN and BSO by indication of possible funding sources on project development process leader identified among MO by programme prepared and invitations sent on meeting held in södra Småland or Gdańsk (leader in bold) IPS EB TF, IPS, RS, BSO Resources (financial, human, political) F extra resources required from MO H - hours of YB, IPS, RS P roles of MO, EB, YB, IPS and RS agreed by EB F no extra resources required H - hours of YB, IPS, RS, TF P lobbying plan approved by EB Resources (financial, human, political) F no extra resources required H - hours of IPS, RS, TF, BSO P roles of MO, EB, IPS, RS and BSO agreed by EB F no extra resources required H - hours of IPS P none Action: addressing labour market challenges Results Time Framework Actors responsible debate on ERB s role on topic proposed as part of Forum vision (see action: reinforcing stakeholder approach) on debate accompanying Forum of ERB Stakeholders on debate conclusions (leader in bold) EB, YB, IPS, RS EB, YB, IPS, RS EB Resources (financial, human, political) F no extra resources required H - hours of YB, IPS, RS P conclusions (and possible recommendations for future work) adopted by EB

109 Action: facilitating water cooperation Results Time Framework Actors responsible Conclusions and recommendations for future water cooperation (Moment project output) future water cooperation ERB Water Forum Study visit to the storm water treatment system by 13 June 2012 date for the presentation of the document and ERB Water Forum communicated to EB September, October 2012 document presented and discussed at ERB Water Forum on October 2012 scope of ERB water cooperation in 2013 and onwards discussed and agreed by 13 June date for ERB Water Forum communicated to EB September, October 2012 Forum held in Gdańsk (leader in bold) WCG WCG EB, WCG, IPS, RS WCG WCG Resources (financial, human, political) F within Moment project H within Moment project P within Moment project F no extra resources required H - hours of WCG, IPS, RS P conclusions for future work adopted by EB F within Moment project H within Moment project P within Moment project on October 2012 WCG, IPS, RS F no extra resources required H - hours of WCG, IPS, RS P none

110 JOINT BUDGET IN 2012 # REVENUES In EUR In PLN 1 Result as of , ,00 PLN 2 Region Blekinge 5 500, ,00 PLN 3 Regionforbundet södra Småland 5 500, ,00 PLN 4 Regionforbundet i Kalmar Lan 5 500, ,00 PLN 5 Bornholm 5 500, ,00 PLN 6 Pomorski Urząd Marszałkowski 5 500, ,00 PLN 7 Warmińsko-Mazurski Urząd Marszałkowski 5 500, ,00 PLN 8 Stowarzyszenie Gmin RP Euroregion Bałtyk 5 500, ,00 PLN 9 Klaipeda County 4 600, ,00 PLN 10 Kaliningrad Region 2 300, ,00 PLN 11 Refund from Capacity 7 000, ,00 PLN TOTAL REVENUES , ,85 PLN # EXPENDITURE In EUR In PLN 1 Overheads 1 425, ,50 PLN office rental - IPS 280, ,00 PLN mobile phone 977, ,10 PLN internet connection 168,00 722,40 PLN 2 Travel / Meetings 7 000, ,00 PLN 3 Personnel costs , ,10 PLN 4 IT 660, ,00 PLN ERB website, updates, domains and hosting 75,00 322,50 PLN Webex 585, ,50 PLN equipment 0,00 0,00 PLN 5 ERB Youth Board 5 100, ,00 PLN 6 Banking charges 200,00 860,00 PLN TOTAL EXPENDITURE , ,60 PLN

111 8 REGIONSTYRELSEN Dnr Andréa Hellsberg Sammanträdesplan för komplettering Regionstyrelsen beslutade att godkänna kansliets förslag till sammanträdesplan för arbetsutskottet och regionstyrelsen för Vid regionstyrelsens sammanträde kompletterades med kultur- och fritidsnämndens sammanträdestider. Trafiknämnden har vid sammanträde beslutat om sammanträdesplan för Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen att besluta att fastställa sammanträdesplan för 2012 enligt bilaga samt att även komplettera med datum för Blekingetrafikens styrelsemöten när dessa är fastställda Bilaga: Förslag till sammanträdesplan för 2012, kompletterad med trafiknämnden Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

112 Tjänstemannaberedning Torsdagar Ordförandeberedning Måndagar Sammanträdesplan Arbetsutskott (AU) Onsdagar (Beredningsau ons två veckor före RS) (utvecklingsau varje ons) Regionstyrelse (RS) Onsdagar 09:00 Kultur- och Fritidsnämnd Trafiknämnd (Arbetsutskott) 19 dec 2011 (mån) 9 jan 11 jan (utvecklingsau) 18 jan (beredningsau) 25 jan (utvecklingsau) 1 februari 9 feb 13 feb 8 feb (utvecklingsau) 15 feb (utvecklingsau) 22 feb (beredningsau) 29 feb (utvecklingsau) 14 mars 8 feb 7 mars (utvecklingsau) 21 mars (utvecklingsau) 28 mars (utvecklingsau) 29 mars 2 april 15 maj (tis) 21 maj 4 april (utvecklingsau) 11 april (beredningsau) 18 april (utvecklingsau) 25 april 2 maj (utvecklingsau) 9 maj (utvecklingsau) 16 maj (utvecklingsau) 23 maj (utvecklingsau) 30 maj (beredningsau) 13 juni 18 april (AU 23 april) 24 april 20 juni (AU 11 maj) 21 maj (AU 1 juni) 14 juni

113 Tjänstemannaberedning Torsdagar Ordförandeberedning Måndagar Arbetsutskott (AU) Onsdagar (Beredningsau ons två veckor före RS) (utvecklingsau varje ons) Regionstyrelse (RS) Onsdagar 09:00 Kultur- och fritidsnämnd Trafiknämnd (Arbetsutskott) Sommaruppehåll 28 juni + 13 aug (mån) 6 sep 14 aug (tis) 10 sep 15 aug (utvecklingsau) 22 aug (beredningsau) 5 sep (utvecklingsau) 12 sep (utvecklingsau) 19 sep (beredningsau) 26 sep (utvecklingsau) 29 augusti 3 oktober 12 sept (AU 24 aug) 5 sept 12 okt 15 okt 10 okt (utvecklingsau) 17 okt (utvecklingsau) 24 okt (beredningsau) 31 okt (utvecklingsau) 7 november okt (AU 10 okt) 17 okt 14 nov (utvecklingsau) 21 nov (utvecklingsau) 15 nov 19 nov 28 nov (beredningsau) 12 december (AU 14 nov) 21 nov 5 dec (utvecklingsau) 19 dec

114 9 REGIONSTYRELSEN Dnr Christer Nilsson Projekt Blekinge Health Arena II AB Arena Rosenholm Karlskrona ansöker om kronor ur anslaget för regionalpolitiska åtgärder för att genomföra ovanstående projekt. Bakgrund Under perioden är Karlskrona kommun projektägare till "Blekinge Health Arena", ett projekt som bedrivs med stöd bland annat av Region Blekinge och Europeiska Regionala Utvecklingsfonden. I projektet har en plattform för utveckling inom idrott, hälsa och entreprenörskap bildats. På Blekinge Health Arena finns det idag ett unikt testlabb Centrum för tester, tränings- och friskvårdsprogram och coachning. Testlabbet öppnades januari 2011 och är ett fundament och en mötesplats inom Blekinge Health Arena för kompetens och företag inom idrott och hälsa. De resultat och slutsatser som redan uppkommit i projektet "Blekinge Health Arena", visar tydligt på att det finns ett behov av en fortsatt satsning för att höja satsningen ytterligare ett snäpp. Från utvecklingsmiljö till innovationsmiljö och från regionala företagskontakter till nationell och internationella Syfte Syftet är att öka tillväxten i Blekinge genom att skapa en innovationsmiljö för entreprenörer, forskare och företag för att få fram nya innovativa tjänster och produkter inom idrott- och hälsoturismbranschen samt en plattform för att skapa idrott- och hälsoturismpaket som ska locka hit besökare från Sverige, Norden och Södra Östersjöområdet Mål Målet är att genomföra etapp 2 angående Blekinge Health Arena genom att gå från en regional aktör till en internationell aktör genom att: Inrätta en innovationsmiljö för entreprenörer, forskare och företagare inom idrott, hälsa och turism. Etablera en testbed för större nationella och internationella företag där de kan testa sina produkter och samtidigt få möjlighet att marknadsföra sig till turister, företag och föreningar i arenans upptagningsområde. Ta fram 20 olika paket inom idrott- och hälsoturismen som lockar hit nationella och internationella gäster Skapa ett internationellt nätverk med Idrott- och hälsoinriktade arenor inom Sverige, Norden och Södra Östersjöområdet Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

115 Skapa 40 praktikplatser/egna företag för arbetslösa ungdomar i de företag som projektet samverkar med och besöker Målgrupp Företag i Blekinge, Sverige, Norden och Södra Östersjöområdet Forskare med ideér på produkter och tjänster inom idrott och hälsa Entreprenörer med affärsideér för nya innovativa produkter och tjänster Arbetslösa ungdomar inom projektet Kompetensare 2.0 Arenor i Sverige, Norden och i Södra Östersjöområdet Kommuner i Blekinge Kommuner i Södra Östersjöområd Projektorganisation och regional samverkan Projektet kommer att drivas av det nya näringslivsbolaget i Karlskrona kommun, med nuvarande namnet AB Arena Roseholm Karlskrona, eftersom turismen och näringslivsfrågorna ligger i detta bolag från den 1 mars Satsningen på Blekinge Health Arena är en prioriterad satsning inom kommunen och därför har det beslutats att etapp två av Blekinge Health Arena ska ske inom ramen för det kommunala näringslivsbolagets verksamhet. Projektchef för projektet är Michael Fransson. En projektledare kommer att utses som kommer att vara sammankallande av styrgruppen. Projektet kommer att ha en styrgrupp där alla medfinansiärer erbjuds att ingå. Styrgruppen kommer att bestå av: AB Arena Rosenholm Karlskrona - Michael Fransson, verksamhetschef AB Arena Rosenholm Karlskrona - Terje Pedersen, turistchef Blekinge Tekniska Högskola - Ursula Hass, Rektor Blekinge Landsting - Peter Lilja, Landstingsdirektör, Blekinge Business Incubator - Anders Cronholm, tf VD SISU Idrottsutbildarna i Blekinge - Gert Carlsson, verksamhetschef Blekinge Idrottsförbund Örjan Nilsson, verksamhetschef Karlskrona kommun - Doris Larsson, Arbetsmarknadschef för - Kompetensare Kommer att erbjudas plats Region Blekinge - Hanna Nilsson, projektsamordnare, Attraktionskraft Blekinge - Kommer att erbjudas plats Näringslivsrepresentanter utses senare av referensgruppen Projektet kommer att ha en referensgrupp bestående av företag som deltar i projektet samt representanter från företagsorganisationer t.ex. KFH Karlskrona Företags- och hantverksförening. Projektaktiviteter Under Blekinge Health Arena-projektets gång har det tydliggjorts ett behov av tre nya verksamheter som, om de drivs och utvecklas tätt tillsammans på plattformen Blekinge Health Arena, visar på en stor potential för tillväxt i regionen. 1. Idrotts- och Hälsoturism Läger, konferenser och olika typer av evenemang. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

116 Förra projektet handlade om att stötta exportsatsningar. Detta handlar om att skapa ett fundament för att företag, föreningar och privatpersoner skall kunna använda Blekinge Health Arena för läger, events, konferenser och andra typer av aktiviteter relaterade till områdets möjligheter. Detta delprojekt kommer att involvera kommun, region, investerare, redan etablerade företag samt entreprenörer, för att bygga upp paket och andra tjänster som gemensamt kan marknadsföras under ett varumärke. Samverkan kommer att ske med Region Blekinges projekt "Attraktionskraft Blekinge". Målet är att skapa en attraktiv plats som lockar många nationella och internationella kunder vilket ökar underlaget för företag som redan finns i Blekinge, men som också förstärker Karlskrona som etableringsplats för företag inom denna bransch. 2. Innovationsmiljö för entreprenörskap kopplat till området idrott och hälsa Detta delprojekt kommer att ske i samarbete med Blekinge Tekniska Högskola, Blekinge Business Incubator och andra innovationsaktörer. Inom det pågående projektet har det visat sig svårt att föra ut idéer från Blekinge Tekniska Högskola och omsätta det till företag med de verktyg och metoder som finns idag. Inom pågående projekt har det främst handlat om att skapa kontakt mellan forskare och de företag som deltagit i projektet som stöd för företagens utveckling och entreprenörskap. Detta delprojekt handlar om att skapa en fungerande arena för användardriven utveckling av nya tjänster och produkter kopplade till idrott och friskvård. Även skapa ny metodik för att stödja idéägaren, samtidigt som produkterna/tjänsterna ska ut på marknad, bli grund för företagande och förhoppningsvis internationell lansering. Utgångspunkten kommer vara teknikrelaterade tjänster och produkter i relation till BTH:s och BHA:s inriktningar. 3.Testbed i samarbete med ledande aktörer inom idrotts- och hälsoområdet Det pågående projektet visar att det finns mycket som behöver och kan testas inom idrotts- och hälsaområdet. Syftet med detta delprojekt är att få olika typer av leverantörer att delta i miljön för att individer, företag och föreningar skall kunna komma dit för att testa olika typer av utrustning från leverantörerna i fråga. Det kan vara årets nyheter, kommande modeller, men även för att testa olika modeller inför ett köp. Målet är att göra testbeden så intressant att leverantörerna väljer att etablera sig med en utvecklingsenhet för att på plats bedriva behovs- och användardriven utveckling i direkt samverkan med besökarna. I delprojektet kommer samverkan att ske med produktföretag och olika verksamhetsutvecklingsaktörer. De tre delprojekten kommer att drivas under ett och samma huvudprojekt. Bleking Health Arena 2.0, för att dra nytta av synergieffekter i organisation, kompetens och resurser, där en delprojektledare kommer utses för varje delprojekt. Arbetet kommer kännetecknas av synergi och samverkan. T ex samverkan med andra initiativ inom Blekinge med inriktning på innovation, idrott och hälsa. Samverkan kommer även att ske med Kompetensaren 2.0 för att erbjuda arbetslösa ungdomar praktikplatser, sommararbeten och stadigvarande arbeten inom idrotts- och hälsoturismen Projektavgränsning Projektet kommer att avgränsas från kommunens ordinarie verksamhet och också redovisas på eget projektkonto. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

117 Koppling till regionala tillväxtprogrammet Projektet överensstämmer med insatsområde 5 Attraktivitet och identitet samt insatsområde 1 Innovation och förnyelse. Folkhälsa Projektet strävar efter att det finns ett fungerande samverkan mellan aktörer som arbetar med entreprenörskap, Hälsa/friskvård och Idrott i Blekinge. Detta kommer att påverka folkhälsan positivt. Jämställdhet Målet är en handlingsplan inom jämställdhetsområdet som en del av projektet. Målet är också att engagera lika många kvinnor och män i projektet. Att få lika många kvinnor som män att starta företag samt att få lika många flickor som pojkar att få praktikplatser i hälsobranschen. Projektet kommer att analysera vilka behov som finns och vilka insatser som kan genomföras för att säkerställa att projektet genomförs jämställt. Kvartalsvisa utvärderingar kommer att genomföras Projektets kommer att resultera i fler arbetstillfällen av vilka vi strävar efter ska bl.a. erbjudas både kvinnor och män. Ett av målen är att besöka företag och kommer att sträva efter att nå lika många företag ägda både av kvinnor och män. Miljö och mångfald En handlingsplan ska tas fram inom miljöområdet som en del av projektet. Projektets mål är också att fem av de nya företagens affärsidé baseras på miljöteknik eller miljöförbättringar. Projektet kommer även att informera om miljöteknik i innovationsmiljön. Samverkan kommer att ske med BTH som har hög kompetens inom detta område. Projektet resultat ska ge en övervägande positiv påverkan genom att de innovationer som utvecklas tänker på miljökonsekvenser i utvecklingsstadiet av produkten och tjänsten. Integration Målet är en handlingsplan inom integrations och mångfaldsområdet som en del av projektet. Målet är också att engagera entreprenörer med utländsk bakgrund i projektet. Projektet kommer att analysera och ha kontakt med HSO angående hur projektet kan genomföras bäst med tanke på lokaler, investeringar så att det sker med handikappsanpassning samt att analysera möjliga kommande insatser för förbättrad integration. Finns det möjliga affärsidéer kopplat till de horisontella kriterierna? Projektets kommer att resultera i fler arbetstillfällen av vilka vi strävar efter ska bl.a. erbjudas personer med utländsk bakgrund samt personer med funktionshinder. Projekt kommer att besöka företag och i det arbetet nå företag ägda både av kvinnor och män med en spridning angående etnisk och kulturell bakgrund Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

118 Uppföljning och utvärdering Projektet kommer att utföra både uppföljnings- och utvärderingsarbete, men ingen följeforskning. Det är projektets styrgrupp som är ansvarig för att arbetet med uppföljning och utvärdering genomförs. Detta sker inom ramen av projektets organisation. Spridning Inom projektet kommer det att tas fram en kommunikationsstrategi angående hur och när information om projektet och projektets aktiviteter etc. kommer att ske. Projektet kommer att använda sig av hemsida och sociala medier, som t.ex. Facebook och Twitter. Resultatspridningen kommer att ske via de deltagande aktörernas hemsidor. Information kommer att skickas ut till relevant press och annan media. Projektet kommer att genomföra informationsseminarier angående projektet och dess resultat. Information om projektet och dess finansiering kommer att lämnas ut inom varje aktivitet i projekt Kansliets bedömning Projektet stämmer överens med RTP och strävar efter att skapa ett företagsnätverk/kluster inom hälsa/friskvård och hälsoturismnäringen. Projektet syftar även till att öka den internationella hälsoturismen till Blekinge vilket i sin tur ökar attraktionen viket främjar regionens näringsliv. Kansliets bedömning är att projektet skall få stöd. Nationell strategisk prioritering och Nationell ämneskategorisering Projektet överensstämmer med 1 Innovation och förnyelse, 1a Innovativa miljöer vad gäller nationell strategisk prioritering samt 01 Innovation, 01G Övriga aktiviteter som bidrar till att främja innovation. Projekttid Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

119 Budget Kostnader Totalt Egen personal kr kr kr Externa tjänster kr kr kr Lokalkostnader kr kr kr Investeringar kr kr kr Övriga kostnader kr kr kr Totalt kr kr kr Finansiering Totalt Region Blekinge kr kr kr AB Arena Rosenholm kr kr kr ERUF kr kr kr Totalt kr kr kr Arbetsutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar att anvisa kr som medfinansiering för projektet Blekinge Health Arena II för åren ur anslaget för regionalpolitiska åtgärder. Medfinansieringen utgör 31,14 % av projektets totala kostnader. Projektägaren ska delredovisa projektet fyra gånger/år. Utbetalning av bidraget sker efter att nedlagda kostnader har redovisats till Region Blekinge. Slutrapport skall vara Region Blekinge tillhanda senast Om medfinansiering ERUF uteblir faller regionstyrelsens beslut, såvida inte annan erforderlig medfinansiering kan ordnas. Regionstyrelsens beslut kan ej överklagas. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

120 Projektansökan ur EG:s strukturfonder Regionalt Strukturfondsprogram för stärkt konkurrenskraft och sysselsättning Version Allmänna uppgifter Projektets namn Blekinge Health Arena 2.0 Datum för projektstart Datum för projektslut Belopp som söks ur den regionala fonden sek Stöd söks inom åtgärd (åtgärdsdokumentet för programmet kan laddas ned på 1 Län som omfattas av projektets verksamhet Blekinge Kommuner som omfattas av projektets verksamhet Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström och Sölvesborg Ska samarbete ske med projekt inom ett annat program? Ja Nej Om Ja, ange nedan projektets namn, kontaktperson för projektet samt namnet på aktuellt program. Projektets namn PYDOS/Kompetensaren 2.0 Kontaktperson för projektet Aktuellt program Tittie Österström/Anne Kjellson Södra Östersjöprogrammet/ESF 2. Uppgifter om sökande Organisationens namn Organisationsnummer AB Arena Rosenholm Karlskrona Juridisk form CFAR-nummer Helägt kommunalt bolag Adress Telefonnummer c/o Turistbyrån Stortorget Postnummer Ort Faxnummer Karlskrona Arbetsställets namn Arbetsställets besöksadress Blekinge Health Arena Arenavägen 5 Webbadress e-postadress michael.fransson@karlskrona.se Behörig att företräda sökande Bengt Lingman Tillväxtverket 14E Kontaktpersoner Kontaktperson hos sökanden Kontaktperson ekonomi Michael Fransson Michael Fransson Telefon nr Mobiltelefon nr Telefon nr Mobiltelefon nr e-postadress e-postadress michael.fransson@karlskrona.se michael.fransson@karlskrona.se Projektledare Beslutas vid godkänd ansökan Telefon nr Mobiltelefon nr e-postadress

121 4. Betalningssätt Strukturfondsstödet utbetalas till sökandes: (ange endast ett alternativ) 5. Moms plusgiro nr: bankgiro nr: Är sökanden momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? Ja Nej 6. Upphandling Omfattas sökanden av Lagen om Offentlig upphandling? Ja 7. Annat stöd (utöver medfinansieringen till denna ansökan) Har annat offentligt eller annat EU-stöd sökts eller beviljats för samma aktiviteter/utgifter Ja Nej Om Ja, ange nedan finansiär och belopp Finansiär Belopp Nej Ta del av punkt 11 i projektansökan och handledning för ifyllande av projektansökan innan ni fyller i nedanstående punkter. Säkerställ att de horisontella kriterierna beaktas i både planering och beskrivning av projektet och att det tydliggörs i följande punkter i projektansökan. 8. Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Under perioden är Karlskrona kommun projektägare till "Blekinge Health Arena", ett projekt som bedrivs med stöd bland annat av Region Blekinge och Europeiska Regionala Utvecklingfonden. I projektet har en plattform för utveckling inom idrott, hälsa och entreprenörskap bildats. På Blekinge Health Arena finns det idag ett unikt testlabb Centrum för tester, tränings- och friskvårdsprogram och coachning. Testlabbet öppnades januari 2011 och är ett fundament och en mötesplats inom Blekinge Health Arena för kompetens och företag inom idrott och hälsa. De resultat och slutsatser som redan uppkommit i projektet "Blekinge Health Arena", visar tydligt på att det finns ett behov av en fortsatt satsning för att höja satsningen ytterligare ett snäpp. Från utvecklingsmiljö till innovationsmiljö och från regionala företagskontakter till nationell och internationella. Möjligheter till vidareutveckling är flera och därför önskar Karlskrona kommun fortsätta satsningen inriktat på nya utvecklingsområden samt att nå nationell och internationell status. Tillväxtverket 14E (19)

122 8. Projektbeskrivning (forts) 8.2 Sammanfattande projektbeskrivning Under perioden är Karlskrona kommun projektägare till "Blekinge Health Arena", ett projekt som bedrivs med stöd bland annat av Region Blekinge och Europeiska Regionala Utvecklingfonden. De resultat och slutsatser som redan uppkommit i projektet "Blekinge Health Arena", visar tydligt på att det finns ett behov av en fortsatt satsning för att höja satsningen ytterligare ett snäpp. Från utvecklingsmiljö till innovationsmiljö och från regionala företagskontakter till nationell och internationella. Syftet är att öka tillväxten i Blekinge genom att skapa en innovationsmiljö för entreprenörer, forskare och företag för att få fram nya innovativa tjänster och produkter inom idrott- och hälsoturismbranschen samt en plattform för att skapa idrott- och hälsoturismpaket som ska locka hit besökare från Sverige, Norden och Södra Östersjöområdet. Målet är att genomföra etapp 2 angående Blekinge Health Arena genom att gå från en regional aktör till en internationell aktör genom att: Inrätta en innovationsmiljö för entreprenörer, forskare och företagare inom idrott, hälsa och turism. Etablera en testbed för större nationella och internationella företag där de kan testa sina produkter och samtidigt få möjlighet att marknadsföra sig till turister, företag och föreningar i arenans upptagningsområde. Ta fram 20 olika paket inom idrott- och hälsoturismen. Skapa ett internationellt nätverk med Idrott- och hälsoinriktade arenor inom Sverige, Norden och Södra Östersjöområdet. Skapa 40 praktikplatser/egna företag för arbetslösa ungdomar. Projektet målgrupp är: Företag i Blekinge, Sverige, Norden och Södra Östersjöområdet.Forskare med ideér på produkter och tjänster inom idrott och hälsa.entreprenörer med affärsideér för nya innovativa produkter och tjänster. Arbetslösa ungdomar inom projektet Kompetensare 2.0. Arenor i Sverige, Norden och i Södra Östersjöområdet. Kommuner i Blekinge och i Södra Östersjöområdet Projektet kommer att drivas av det nya näringslivsbolaget i Karlskrona kommun. Projektet kommer att ha en styrgrupp där alla medfinansiärer erbjuds att ingå. Här ingår: Blekinge Tekniska Högskola, Blekinge Landsting, Blekinge Business Incubator, SISU Idrottsutbildarna i Blekinge, Blekinge Idrottsförbund, Karlskrona kommun, Region Blekinge samt näringslivsrepresentanter. Projektet kommer att ha en referensgrupp bestående av företag som deltar i projektet samt representanter från företagsorganisationer t.ex. KFH Karlskrona Företags- och hantverksförening. Tillväxtverket 14E Under Blekinge Health Arena-projektets gång har det tydliggjorts ett behov av tre nya verksamheter som, om de drivs och utvecklas tätt tillsammans på plattformen Blekinge Health Arena, visar på en stor potential för tillväxt i regionen. 1. Idrotts- och Hälsoturism Läger, konferenser och olika typer av evenemang Förra projektet handlade om att stötta exportsatsningar. Detta handlar om att skapa ett fundament för att företag, föreningar och privatpersoner skall kunna använda Blekinge Health Arena för läger, events, konferenser och andra typer av aktiviteter relaterade till områdets möjligheter. Detta delprojekt kommer att involvera kommun, region, investerare, redan etablerade företag samt entreprenörer, för att bygga upp paket och andra tjänster som gemensamt kan marknadsföras under ett varumärke. Samverkan kommer att ske med Region Blekinges projekt "Attraktionskraft Blekinge". Målet är att skapa en attraktiv plats som lockar många nationella och internationella kunder vilket ökar underlaget för företag som redan finns i Blekinge, men som också förstärker Karlskrona som etableringsplats för företag inom denna bransch. 2. Innovationsmiljö för entreprenörsskap kopplat till området idrott och hälsa Detta delprojekt kommer att ske i samarbete med Blekinge Tekniska Högskola, Blekinge Business Incubator och andra innovationsaktörer. Inom det pågående projektet har det visat sig svårt att föra ut idéer från Blekinge Tekniska Högskola och omsätta det till företag med de verktyg och metoder som finns idag. Inom pågående projekt har det främst handlat om att skapa kontakt mellan forskare och de företag som deltagit i projektet som stöd för företagens utveckling och entreprenörsskap. Detta delprojekt handlar om att skapa en fungerande arena för användardriven utveckling av nya tjänster och produkter kopplade till idrott och friskvård. Även skapa ny metodik för att stödja idéägaren, samtidigt som produkterna/tjänsterna ska ut på marknad, bli grund för företagande och förhoppningsvis internationell lansering. Utgångspunkten kommer vara teknikrelaterade tjänster och produkter i relation till BTH:s och BHA:s inriktningar. 3.Testbed i samarbete med ledande aktörer inom idrott- och hälsoområdet Det pågående projektet visar att det finns mycket som behöver och kan testas inom idrott- och hälsaområdet. Syftet med detta delprojekt är att få olika typer av leverantörer att delta i miljön för att individer, företag och föreningar skall kunna komma dit för att testa olika typer av utrustning från leverantörerna i fråga. Det kan vara årets nyheter, kommande modeller, men även för att testa olika modeller inför ett köp. Målet är att göra testbeden så intressant att leverantörerna väljer att etablera sig med en utvecklingsenhet för att på plats bedriva behovs- och användardriven utveckling i direkt samverkan med besökarna. I delprojektet kommer samverkan att ske med produktföretag och olika verksamhetsutvecklingsaktörer. De tre delprojekten kommer att drivas under ett och samma huvudprojekt. Bleking Health Arena 2.0, för att dra nytta av synergieffekter i organisation, kompetens och resurser, där en delprojektledare kommer utses för varje delprojekt. Arbetet kommer kännetecknas av synergi och samverkan. T ex samverkan med andra initiativ inom Blekinge med inriktning på innovation, idrott och hälsa. Samverkan kommer även att ske med Kompetensaren 2.0 för att erbjuda arbetslösa ungdomar praktikplatser, sommararbeten och stadigvarande arbeten inom idrott- och hälsoturismen. 3 (19)

123 Projektet kommer att avgränsas från kommunens ordinarie verksamhet, näringslivsbolagets ordinarie verksamhet och också redovisas på eget projektkonto. BHA 2.0 har en direkt koppling till näringslivet genom att ha en referensgrupp bestående av företag samt denna referensgrupp kommer att utse minst en representant som ska ingå i projektets styrgrupp. Företagens behov kommer att kontinuerigt stämmas av så att det är företagens utvecklingsbehov - både affärsutveckling och rekryteringsbehov - som styr genomförandet av projektet och respektive delprojekt. Projektet kommer att samverka med Region Blekinges ERUF projekt Attraktionskraft Blekinge, med Region Skånes ESF projekt Kompetensaren 2.0, med Karlskrona kommuns projekt inom SBP - Södra Östersjöprogrammet, PYDOS samt med BTH:s projekt inom ERUF, "Innovativa Blekinge". Projektet stämmer väl in i Karlskrona kommuns Tillväxtprogram 2010, med Blekinges Regionala utvecklingsprogram, med det regionala tillväxtprogrammet för Blekinge, "Tillväxt Blekinge, och med. Region Blekinges Turismstrategi, Attraktionskaft Blekinge. Projektet stämmer väl överrens med EU:s Östersjöstrategi. Projektet stämmer väl in på teamat: Blomstrande region eftersom projektet kommer att främja företagande, innovation och handel inom området. Koppling finns till 8. Att genomföra småföretagsakten för att främja företagande, stärka de små och medelstora företagen och använda de mänskliga resurserna mer effektivt. Projektet stämmer även in på teamat Tillgängligt och attraktivt. Koppling finns till 12. Att bevara och öka Östersjöområdets attraktionskraft, särskilt genom utbildning och ungdomsfrågor, turism, kultur och hälso- och sjukvård eftersom projektet satsar på att skapa en internationellt erkänd aktör som kan locka turister till Blekinge från Sverige och Östersjöområdet. Projektet kommer att undersöka möjligheten att samverka med andra kommuner kring Södra Österjöområdet. Detta skulle kunna leda till ett cross-border nätverk för företag. Projektet stämmer väl in i EU 2020, Europas nya strategi. Projektet har en koppling till området för hög sysselsättning samt kunskap och innovation. Inom projektet kommer det att tas fram en kommunikationstrategi angående hur och när information om projektet och projektets aktiviteter etc. kommer att ske. Projektet kommer att använda sig av hemsida och sociala medier, som t.ex. Facebook och Twitter. Resultatspridningen kommer att ske via de deltagande aktörernas hemsidor. Information kommer att skickas ut till relevant press och annan media. Projektet kommer att genomföra informationsseminarier angående projektet och dess resultat. Information om projektet och dess finansiering kommer att lämnas ut inom varje aktivitet i projektet. Projektet kommer att utföra både uppföljnings- och utvärderingsarbete, men ingen följeforskning. Det är projektets styrgrupp som är ansvarig för att arbetet med uppföljning och utvärdering genomförs. Detta sker inom ramen av projektets organisation. 8.3 Syfte med projektet Syftet är att öka tillväxten i Blekinge genom att skapa en innovationsmiljö för entreprenörer, forskare och företag för att få fram nya innovativa tjänster och produkter inom idrott- och hälsoturismbranschen samt en plattform för att skapa idrott- och hälsoturismpaket som ska locka hit besökare från Sverige, Norden och Södra Östersjöområdet. 8.4 Projektets mål Målet är att genomföra etapp 2 angående Blekinge Health Arena genom att gå från en regional aktör till en internationell aktör genom att: Tillväxtverket 14E Inrätta en innovationsmiljö för entreprenörer, forskare och företagare inom idrott, hälsa och turism. Etablera en testbed för större nationella och internationella företag där de kan testa sina produkter och samtidigt få möjlighet att marknadsföra sig till turister, företag och föreningar i arenans upptagningsområde. Ta fram 20 olika paket inom idrott- och hälsoturismen som lockar hit nationella och internationella gäster Skapa ett internationellt nätverk med Idrott- och hälsoinriktade arenor inom Sverige, Norden och Södra Östersjöområdet Skapa 40 praktikplatser/egna företag för arbetslösa ungdomar i de företag som projektet samverkar med och besöker 4 (19)

124 8.5 Projektets målgrupp Företag i Blekinge, Sverige, Norden och Södra Östersjöområdet Forskare med ideér på produkter och tjänster inom idrott och hälsa Entreprenörer med affärsideér för nya innovativa produkter och tjänster Arbetslösa ungdomar inom projektet Kompetensare 2.0 Arenor i Sverige, Norden och i Södra Östersjöområdet Kommuner i Blekinge Kommuner i Södra Östersjöområde 8. Projektbeskrivning (forts) 8.6 Projektorganisationen Projektet kommer att drivas av det nya näringslivsbolaget i Karlskrona kommun, med nuvarnade namnet AB Arena Roseholm Karlskrona, eftersom turismen och näringslivsfrågorna ligger i detta bolag från den 1 mars Satsningen på Blekinge Health Arena är en prioriterad satsning inom kommunen och därför har det beslutats att etapp två av Blekinge Health Arena ska ske inom ramen för det kommunala näringslivsbolagets verksamhet. Projektchef för projektet är Michael Fransson. En projektledare kommer att utses som kommer att vara sammankallande av styrgruppen. Projektet kommer att ha en styrgrupp där alla medfinansiärer erbjuds att ingå. Styrgruppen kommer att bestå av: AB Arena Rosenholm Karlskrona - Michael Fransson, verksamhetschef AB Arena Rosenholm Karlskrona - Terje Pedersen, turistchef Blekinge Tekniska Högskola - Ursula Hass, Rektor Blekinge Landsting - Peter Lilja, Landstingsdirektör, Blekinge Business Incubator - Anders Cronholm, tf VD SISU Idrottsutbildarna i Blekinge - Gert Carlsson, verksamhetschef Blekinge Idrottsförbund Örjan Nilsson, verksamhetschef Karlskrona kommun - Doris Larsson, Arbetsmarknadschef för - Kompetensare Kommer att erbjudas plats Region Blekinge - Hanna Nilsson, projektsamordnare, Attraktionskraft Blekinge - Kommer att erbjudas plats Näringslivsrepresentanter utses senare av referensgruppen Projektet kommer att ha en referensgrupp bestående av företag som deltar i projektet samt representanter från företagsorganisationer t.ex. KFH Karlskrona Företags- och hantverksförening. 8.7 Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning, inklusive beskrivning av projektets aktiviteter Under Blekinge Health Arena-projektets gång har det tydliggjorts ett behov av tre nya verksamheter som, om de drivs och utvecklas tätt tillsammans på plattformen Blekinge Health Arena, visar på en stor potential för tillväxt i regionen. 1. Idrotts- och Hälsoturism Läger, konferenser och olika typer av evenemang. Förra projektet handlade om att stötta exportsatsningar. Detta handlar om att skapa ett fundament för att företag, föreningar och privatpersoner skall kunna använda Blekinge Health Arena för läger, events, konferenser och andra typer av aktiviteter relaterade till områdets möjligheter. Detta delprojekt kommer att involvera kommun, region, investerare, redan etablerade företag samt entreprenörer, för att bygga upp paket och andra tjänster som gemensamt kan marknadsföras under ett varumärke. Samverkan kommer att ske med Region Blekinges projekt "Attraktionskraft Blekinge". Målet är att skapa en attraktiv plats som lockar många nationella och internationella kunder vilket ökar underlaget för företag som redan finns i Blekinge, men som också förstärker Karlskrona som etableringsplats för företag inom denna bransch. Tillväxtverket 14E Innovationsmiljö för entreprenörsskap kopplat till området idrott och hälsa Detta delprojekt kommer att ske i samarbete med Blekinge Tekniska Högskola, Blekinge Business Incubator och andra innovationsaktörer. Inom det pågående projektet har det visat sig svårt att föra ut idéer från Blekinge Tekniska Högskola och omsätta det till företag med de verktyg och metoder som finns idag. Inom pågående projekt har det främst handlat om att skapa kontakt mellan forskare och de företag som deltagit i projektet som stöd för företagens utveckling och entreprenörsskap. Detta delprojekt handlar om att skapa en fungerande arena för användardriven utveckling av nya tjänster och produkter kopplade till idrott och friskvård. Även skapa ny metodik för att stödja idéägaren, samtidigt som produkterna/tjänsterna ska ut på marknad, bli 5 (19)

125 grund för företagande och förhoppningsvis internationell lansering. Utgångspunkten kommer vara teknikrelaterade tjänster och produkter i relation till BTH:s och BHA:s inriktningar. 3.Testbed i samarbete med ledande aktörer inom idrott- och hälsoområdet Det pågående projektet visar att det finns mycket som behöver och kan testas inom idrott- och hälsaområdet. Syftet med detta delprojekt är att få olika typer av leverantörer att delta i miljön för att individer, företag och föreningar skall kunna komma dit för att testa olika typer av utrustning från leverantörerna i fråga. Det kan vara årets nyheter, kommande modeller, men även för att testa olika modeller inför ett köp. Målet är att göra testbeden så intressant att leverantörerna väljer att etablera sig med en utvecklingsenhet för att på plats bedriva behovs- och användardriven utveckling i direkt samverkan med besökarna. I delprojektet kommer samverkan att ske med produktföretag och olika verksamhetsutvecklingsaktörer. De tre delprojekten kommer att drivas under ett och samma huvudprojekt. Bleking Health Arena 2.0, för att dra nytta av synergieffekter i organisation, kompetens och resurser, där en delprojektledare kommer utses för varje delprojekt. Arbetet kommer kännetecknas av synergi och samverkan. T ex samverkan med andra initiativ inom Blekinge med inriktning på innovation, idrott och hälsa. Samverkan kommer även att ske med Kompetensaren 2.0 för att erbjuda arbetslösa ungdomar praktikplatser, sommararbeten och stadigvarande arbeten inom idrott- och hälsoturismen. 8.8 Projektavgränsning Projektet kommer att avgränsas från kommunens ordinarie verksamhet och också redovisas på eget projektkonto. 8.9 Koppling till det regionala näringslivet BHA 2.0 har en direkt koppling till näringslivet genom att arbeta med Triple Helix konceptet - samhälle, företag och högskola. Vi kommer att ha en referensgrupp bestående av företag samt denna referensgrupp kommer att utse minst en representant som ska ingå i projektets styrgrupp. Företagens behov kommer att kontinuerigt stämmas av så att det är företagens utvecklingsbehov - både affärsutveckling och rekryteringsbehov - som styr genomförandet av projektet och respektive delprojekt. 8. Projektbeskrivning (forts) 8.10 Koppling till andra projekt/insatser Tillväxtverket 14E (19)

126 Projektet kommer att samverka med Region Blekinges ERUF projekt Attraktionskraft Blekinge för att synka insatserna för att nå störst effekt. Det kan handla om gemensamma informationsinsatser, gemensamma kontaktskapande resor till kommuner i Sverige och Södra Östersjöområdet. Det är ett mål att detta projekt ska stödja genomförandet av Attraktionskraft Blekinge. Projektet kommer att samverka med Region Skånes ESF projekt Kompetensaren 2.0. Kompetensaren 2.0 söker praktikplatser för arbetslösa ungdomar och ungdomar med affärsídeer och tanke att starta eget. BHA 2.0 kommer att samverka med projektet genom att engagera företag inom hälsoområdet i Kompetensaren 2.0 och genom att stödja ungdomar som vill starta eget inom hälso- och hälsoturismbranschen. Projektet kommer också att samverka med Karlskrona kommuns projekt inom SBP - Södra Östersjöprogrammet, PYDOS, som handlar om att förmå ungdomar att stanna längre inom idrottsvärlden antingen som utövare eller som ledare. De kontakter som finns i Pydos kommer vara en väg in till att skapa kontakter för detta projekt inom Södra Östersjöområdet. Projektet kommer att samverka med BTH:s projekt inom ERUF, "Innovativa Blekinge". Projektet stämmer väl in i Karlskrona kommuns Tillväxtprogram Målen är bla. att Karlskrona kommun ska initiera utvecklingsprojekt där lokala företag ser möjligheter till ny produktion samt att Karlskrona kommun ska initiera samverkan mellan företag/kluster såväl inom kommunen som i vårt närområde. Projektet stämmer väl överrens med Blekinges Regionala utvecklingsprogram. Projektet passar i "Det samverkande Blekinge" eftersom projektets mål är samverkan mellan alla kommuner i Blekinge. Projektet kommer också att undersöka möjligheten att samverka med kommuner runt Östersjön inom Södra Östersjö programmet. Projektet passar in i "Det Innovativa Blekinge" eftersom projektet strävar efter att skapa ett företagsnätverk/kluster inom den hälsa/friskvårt och hälsoturismnäringen samt att stödja företag och personer i utvecklingen av nya produkter och tjänster. Projektet stämmer även väl in i det regionala tillväxtprogrammet för Blekinge, "Tillväxt Blekinge. Främst inom insatsområde 1 Innovation och förnyelse och insatsområde 5 Attraktivitet och regional identitet. Bl.a. tydliggör tillväxtprogrammet att satsningar som kan stärka Intäktsbasen är viktiga och att i Blekinge är den kreativa sektorn, där turismen ingår, en viktig näring. Citat ur tillväxtprogrammet En betydande tillväxtpotential finns inom den kreativa sektorn. Natur-, kultur-, kulturarv- och upplevelseturism erbjuder stora möjligheter till nya arbetstillfällen och nya företag i hela regionen. Produkter och tjänster som den kreativa sektorn utvecklar och erbjuder är ofta inte fysiska utan är oftast relaterade till upplevelser. Inom Insats 1 ligger projektets fokus inom 1.2 Stöd till nya och befintliga företag men har också en koppling till 1.1 Entreprenörskap. Bland annat inom 1.2 så finns en prioriterad insats Utveckla strategiska samverkansformer mellan företag. Inom insats 5 ligger projektets fokus på regionens attraktivitet. Citat från Tillväxtprogrammet: Inom det regionala utvecklingsarbetet är turismnäringen och bl.a. dess koppling till kulturarvet ett prioriterat område och en av de viktigaste näringarna. Turismnäringen är i dag den snabbast växande näringen och är sysselsättningsintensiv. Turismnäringen är skyltfönstret för ökad attraktionskraft när det gäller boende, företagande/investeringar och studier." Projektet stämmer också väl in i Region Blekinges Turismstrategi, Attraktionskaft Blekinge. Samverkan kommer att ske med Region Blekinge. Projektet stämmer väl överrens med EU:s Östersjöstrategi. Projektet stämmer väl in på teamat: Blomstrande region eftersom projektet kommer att främja företagande, innovation och handel inom området. Koppling finns till 8. Att genomföra småföretagsakten för att främja företagande, stärka de små och medelstora företagen och använda de mänskliga resurserna mer effektivt. Projektet vill främja företagande samt stärka de små och medelstora företagen. Projektet kommer att bilda ett nätverk med små och medelstora företag inom hälso / hälsoturism branschen. Projektet kommer också att uppmuntra och främja kvinnors företagande. Projektet stämmer även in på teamat Tillgängligt och attraktivt. Koppling finns till 12. Att bevara och öka Östersjöområdets attraktionskraft, särskilt genom utbildning och ungdomsfrågor, turism, kultur och hälso- och sjukvård eftersom projektet satsar på att skapa en internationellt erkänd aktör som kan locka turister till Blekinge från Sverige och Östersjöområdet. Projektet kommer att undersöka möjligheten att samverka med andra kommuner kring Södra Österjöområdet. Detta skulle kunna leda till ett cross-border nätverk för företag. Projektet stämmer väl in i EU 2020, Europas nya strategi. Projektet har en koppling till området för hög sysselsättning samt kunskap och innovation Resultatspridning Tillväxtverket 14E (19)

127 Inom projektet kommer det att tas fram en kommunikationstrategi angående hur och när information om projektet och projektets aktiviteter etc. kommer att ske. Projektet kommer att använda sig av hemsida och sociala medier, som t.ex. Facebook och Twitter. Resultatspridningen kommer att ske via de deltagande aktörernas hemsidor. Information kommer att skickas ut till relevant press och annan media. Projektet kommer att genomföra informationsseminarier angående projektet och dess resultat. Information om projektet och dess finansiering kommer att lämnas ut inom varje aktivitet i projektet Uppföljning/Utvärdering/Följeforskning Projektet kommer att utföra både uppföljnings- och utvärderingsarbete, men ingen följeforskning. Det är projektets styrgrupp som är ansvarig för att arbetet med uppföljning och utvärdering genomförs. Detta sker inom ramen av projektets organisation. Tillväxtverket 14E (19)

128 9. Tid och aktivitetsplan för projektet Aktivitet Startdatum Slutdatum Budgeterad kostnad Projektorganisationen färdigställs, genomför styrgruppsmöten och vid behov reviderar projektplan. Administrativt arbete med AoU och lägesrapporter Genomföra kvartalvisa möten med en referensgrupp bestående av företag I samverkan med deltagande företag identifiera praktikplatser för arbetslösa ungdomar Innovationsmiljö inventering av aktörer/intressenter, nulägesanalys och utvecklingsplan Innovationsmiljö utveckling av arbetssätt och metoder Innovationsmiljö pilottester, lansering och etablering Testbed - inventering av aktörer/intressenter och kravbild Testbed - utveckling av pilottester, etablering och lansering Kontaktskapande och samverkan ang bildandet av nätverk med andra arenor Marknadsföringsaktiviteter Idrotts- och hälsoturism - utveckling, paketering och lansering Genomföra kvartalvisa utvärderingar av de horisontella kriterierna för att säkerhetställa att dessa uppfylls Insatser för något/några av de horisontella kriterierna Informationsspridning om verksamhet och resultat Projektutvärdering och slutredovisning, inklusive slutrapport Projektets start och slutdatum Indikatorer 10.1 Indikator Kvinnor Män Antal Antal nya/skapade arbetstillfällen (fördelat på kvinnor och män) Antal nystartade företag (fördelat på ägda av kvinnor och ägda av män) Antal nystartade företag med delat/mixat ägande Antal praktikplatser åt arbetslösa undomar Antal nya innovationer (produkter/tjänster) 20 Samverkansnätverk med andra arenor och testcenters 1 Antal företag involverade i projektet Antal personer som deltar i projektet Antal paket inom idrotts-/hälsoturismen 20 En innovationsmiljö inom idrotts och hälsa 1 Antal nya arbetstillfällen för arbetslösa ungdomar Kommentar till indikatorerna Tillväxtverket 14E (19)

129 11. Horisontella kriterier (ta del av guider för horisontella kriterier som finns på Vilken påverkan har projektet på jämställdhet - Syftar direkt till att öka jämställdheten - Har en övervägande positiv påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv - Har en övervägande negativ påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv Besvara kortfattat följande fyra frågor: 1. Vilka mätbara mål finns avseende jämställdhet inom projektet? 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå målen när det gäller jämställdhet? 3. På vilket sätt påverkar projektets resultat och effekter jämställdheten? 4. Hur kommer projektet kvinnor och män till godo vad gäller företagande, arbetstillfällen etc.? 1. Målet är en handlingsplan inom jämställdhetsområdet som en del av projektet. Målet är också att engagera lika många kvinnor och män i projektet. Att få lika många kvinnor som män att starta företag samt att få lika många flickor som pojkar att få praktikplater i hälsobranschen. 2. Projektet kommer att analysera vilka behov som finns och vilka insatser som kan genomföras för att säkerhetställa att projektet genomförs jämställt. Kvartalsvisa utvärderingar kommer att genomföras. Erbjuder arenan / innovationsmiljön lika service oberoende kön? Finns det speciella behov hos något av könen som inte tillgodoses? Finns det möjliga affärsidéer kopplat till de horisontella kriterierna? 3. Projektets kommer att resultera i fler arbetstillfällen av vilka vi strävar efter ska bl.a. erbjudas både kvinnor och män. 4. Målet är att besöka företag och kommer att sträva efter att nå lika många företag ägda både av kvinnor och män. Vilken påverkan har projektet på integration och mångfald - Syftar direkt till att öka integration och mångfald - Har en övervägande positiv påverkan ur ett integrations- och mångfaldsperspektiv - Har en övervägande negativ påverkan ur ett integrations- och mångfaldsperspektiv Besvara kortfattat följande fyra frågor: 1. Vilka mätbara mål finns avseende integration och mångfald inom projektet? 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå projektets mål när det gäller integration och mångfald? 3. På vilket sätt påverkar projektets resultat och effekter integration och mångfald? 4. Hur kommer projektet olika grupper till godo vad gäller företagande, arbetstillfällen etc. Tillväxtverket 14E (19)

130 1. Målet är en handlingsplan inom integrations och mångfaldsområdet som en del av projektet. Målet är också att engagera entreprenörer med utländsk bakgrund i projektet. 2. Projektet kommer att analysera och ha kontakt med HSO angående hur projektet kan genomföras bäst med tanke på lokaler, investeringar så att det sker med handikappsanpassning samt att analysera möjliga kommande insatser för förbättrad integration. Finns det möjliga affärsidéer kopplat till de horisontella kriterierna? 3. Projektets kommer att resultera i fler arbetstillfällen av vilka vi strävar efter ska bl.a. erbjudas personer med utländsk bakgrund samt personer med funktionshinder. 4. Målet är att besöka företag och i det arbetet nå företag ägda både av kvinnor och män med en spridning angående etnisk och kulturell bakgrund. 11. Horisontella kriterier (forts) Vilken påverkan har projektet på miljön - Syftar direkt till att förbättra miljön - Har en övervägande positiv påverkan på miljön - Har en övervägande negativ påverkan på miljön Besvara kortfattat följande fyra frågor: 1. Vilka mål finns avseende miljö inom projektet? 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå projektets mål när det gäller miljö? 3. På vilket sätt påverkar projektets resultat och effekter miljön? 4. Har projektet påverkan på något Natura 2000-område? 1. Målet är en handlingsplan inom miljöområdet som en del av projektet. Projektets mål är också att fem av de nya företagens affärsidé baseras på miljöteknik eller miljöförbättringar. 2. Projektet kommer att informera om miljöteknik i innovationsmiljön. Samverkan kommer att ske med BTH som har hög kompetens inom detta område. 3. Projektet resultat ger en övervägande positiv påverkan genom att de innovationer som utvecklas tänker på miljökonsekvenser i utvecklingsstadiet av produkten och tjänsten. 4. Nej Tillväxtverket 14E Vilken påverkan har projektet på folkhälsan (endast obligatorisk uppgift för Östra Mellansverige) - Syftar direkt till att förbättra folkhälsan - Har en övervägande positiv påverkan på folkhälsan - Har en övervägande negativ påverkan på folkhälsan Besvara kortfattat följande tre frågor: 1. Vilka mätbara mål finns avseende folkhälsa inom projektet? 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå målen när det gäller folkhälsa? 3. på vilket sätt påverkar projektets resultat och effekter folkhälsan hos olika grupper? 11 (19)

131 12. Förväntade resultat 12.1 Förväntade resultat efter projektperioden 1. BHA projektet kommer nå resultet att det finns ett fungerande samverkan mellan aktörer som arbetar med entreprenörskap, Hälsa/friskvård och Idrott i Blekinge. - BHA 2.0 kommer att resultera i att det finns en samverkan nationellt och internationellt, bl.a. med andra arenor i Sverige och inom Södra Östersjöområdet. 2. Tack vare BHA kommer det att finnas ett nätverk av företag och ett utvecklingscentrum för företag i regionen. Samt kanaler för export. - BHA 2.0 kommer att resultera i att få företag utanför Blekinge att etablera sig på Arenaområdet med delar av sin utvecklingsverksamhet samt att locka företag utanför Blekinge att använda sig av arenans innovationsmiljö och testbed. BHA 2.0 kommer att kompletteras med en innovationsmiljö där entreprenörer får effektivt stöd i sin affärs- och produktutveckling. 3. BHA 2.0 kommer resultera i att vi har en ny metod angående hur idéer hos forskare kan processas fram till nya produkter, tjänster och företag. 4. Detta projekt kommer också att resultera i en nationell och internationell turism inom idrott och hälsa som idag inte finns Förväntad verksamhet efter projektperioden Tillväxtverket 14E (19)

132 En internationell arena innehållandes: - en innovationsmiljö för nya och redan befintliga företag där nya eller befintliga produkter och tjänster kan utvecklas. - en innovationsmiljö som gör det möjligt för produkt- och tjänsteideer hos forskare att bli grunden till nya företag som kan nå ut till en internationell marknad. - en naturlig mötesplats för föreningar i Sverige och inom Södra Östersjöområdet där de kan testa de allra senaste tjänsterna och produkterna - en plattform för utveckling av paket inom idrott- och hälsoturismen i samverkan med andra organisationer och företag - en företagspark som lockar till sig stora branschdrivande företag att förlägga del av sin utvecklingsavdelning Förväntade effekter på sikt - Ökad konkurrenskraft och ökat antal anställda inom branschen Idrott- och hälsa - Nya företag inom ovanstående bransch - Fler företag etablerade i Blekinge inom ovanstående bransch - Fler produkter och tjänster som produceras i Blekinge och som når en marknad utanför Blekinges gränser så att Blekinges Intäktsbas förstärks. - En internationellt erkänt arena med spetskomptens inom Idrott och hälsa - Ökat antal nationella och internationella besökare till Blekinge - Ökat internationellt samarbete inom Södra Österjöområdet inom ovanstående branscher Gå nu vidare till bilaga Specifikation av kostnadsbudget och fyll i projektets ekonomiska uppgifter. Tillväxtverket 14E Kostnadsbudget Kostnader År 2013 År 2014 År 20 År 20 Totalt Personal Köp av tjänst Lokalkostnader Investeringar Övriga kostnader Intäkter i projektet (avgår) 0 Faktiska kostnader Offentliga bidrag i annat än pengar 0 Summa totalt Finansieringsplan exkl. privata bidrag i annat än pengar 14.1 Offentlig finansiering Kontant finansiering År 2013 År 2014 År 20 År 20 Totalt AB Arena Rosenh. lk (19)

133 Region Blekinge AB Arena - timmar Summa kontant finansiering Offentliga bidrag i annat än pengar Summa offentliga bidrag i annat än pengar Summa Strukturfondsstöd År 2013 År 2014 År 20 År 20 Totalt Regionala fonden Privat kontant finansiering År 2013 År 2014 År 20 År 20 Totalt Summa Tillväxtverket 14E Summa total finansiering År 2013 År 2014 År 20 År 20 Totalt Privata bidrag i annat än pengar (denna finansiering ingår inte i budget) Arbetsinsats Lokaler 14 (19) Antal timmar Totalt

134 Material/utrustning Summa 0 0 Tillväxtverket 14E (19)

135 16. Bilagor för en komplett ansökan Nummer Bilaga 2 Fördjupad projektbeskrivning inklusive riskanalys 1 Specifikation av kostnader Medfinansieringsintyg från offentliga medfinansiärer 3 Underlag som styrker vem/vilka som har rätt att företräda den sökande 17. Tillkommande bilagor Nummer Bilaga Uppgift om mervärdesskattskyldighet Underlag som styrker lokalkostnader Medfinansieringsintyg från privata medfinansiärer Upphandlingspolicy/Upphandlingsunderlag Beräkningsunderlag och specifikation för indirekta kostnader Uppgifter om aktiviteter som kan finansieras enligt bestämmelserna i förordningen för Europeiska socialfonden samt beräkningsunderlag för kostnader knutna till dessa aktiviteter Beräkningsunderlag för resekostnader Redogörelse för allt annat stöd av mindre betydelse som sökande, och/eller i projektet ingående företag mottagit under innevarande och föregående två beskattningsår. Samverkansavtal mellan parter som samverkar i ett projektgenomförande Underskrift Genom underskriften intygas att: - de uppgifter som lämnats i ansökan, inklusive bilagor, är riktiga och att de kopior av handlingarna som bifogats ansökan stämmer överens med originalen. - sökanden har tagit del av föreskrifter och förordningar som gäller för det sökta stödet och åtar sig att följa de villkor som gäller för det stöd som eventuellt erhålls. Datum Behörig att företräda sökanden Namnförtydligande Bengt Lingman Underskriven ansökan med bilagor lämnas/skickas in till aktuellt programkontor. Ansökan skickas även in elektroniskt. Postadress och e-postadress finns på Tillväxtverkets hemsida När Tillväxtverkets webbansökan finns tillgänglig på Tillväxtverkets hemsida bör ansökan göras på webben. Det kommer att framgå på Tillväxtverkets hemsida när det är möjligt att söka på webben. Tillväxtverket 14E (19)

136 Specifikation av kostnader Bilaga Regionalt Strukturfondsprogram för stärkt konkurrenskraft och sysselsättning Personal Egen personal, namn/befattning Månadslön inkl Sysselsättningsgrad lönebikostnader (0-1 ex 0,75) Antal månader Total kostnad Michael Fransson , Projektledare , Summa personal Personal fördelat per år År 2013 År 2014 År År Totalt Summa fördelat per år Köp av tjänst Ange typ av tjänst/namn på anlitat företag Total kostnad Konsulttjänst inom innovationsmiljön Konsulttjänst inom testbed Summa köp av tjänst Köp av tjänst fördelat per år År 2013 År 2014 År År Totalt Summa fördelat per år Lokalkostnader Ange typ av lokal Total kostnad Hyra av kontor och utvecklingsmiljö på Arenan Summa lokalkostnader Tillväxtverket 14E Lokalkostnader fördelat per år År 2013 År 2014 År År Totalt Summa fördelat per år (19)

137 21.1 Investeringar Ange objekt och antal Beräknat investeringsdatum Beräknat inköpspris Investering inom innovationsmiljön Investeringar inom testbed Summa investeringar Investeringar fördelat per år År 2013 År 2014 År År Totalt Summa fördelat per år Övriga kostnader Ange typ av kostnad Total kostnad Marknadsföringsmaterial Kontorsmateriell Nätverkskostnader - seminarie och workshops - extern representation Annonsering Eventuella resekostnader, bifoga beräkningsunderlag Eventuella indirekta kostnader, bifoga beräkningsunderlag med specifikation Summa övriga kostnader Övriga kostnader fördelat per år År 2013 År 2014 År År Totalt Summa fördelat per år Intäkter i projektet Ange typ av Intäkt Total kostnad Tillväxtverket 14E Summa intäkter i projektet Intäkter i projektet fördelat per år År År År År Totalt Summa fördelat per år 0 18 (19)

138 24.1 Offentliga bidrag i annat än pengar Antal tim/enheter Värde per tim/enhet Summa Summa offentliga bidrag i annat än pengar Offentliga bidrag i annat än pengar fördelat per år År År År År Totalt Summa fördelat per år Kostnader som finansieras enligt bestämmelserna i förordningen för Europeiska socialfonden t.ex. utbildningsaktiviteter (kostnaderna ska vara upptagna under punkterna 18:1, 19.1 och 22.2) Kostnader Personal Köp av tjänst Övriga kostnader Total kostnad Summa 0 Tillväxtverket 14E (19)

139 10 REGIONSTYRELSEN Dnr Christer Nilsson Projekt Skärgårdshamnar som nav för tillväxt i Blekinges skärgård Karlskrona kommun ansöker om kronor ur anslaget för regionalpolitiska åtgärder för att genomföra ovanstående projekt. Bakgrund Karlskrona, Ronneby, Karlshamn och Sölvesborgs kommun ligger i Blekinges Arkipelag och erbjuder unika upplevelser i Världsarvet och i skärgården med dess många öar. Området har en hög koncentration av naturmiljöer, kultur och kulturarv. Turismen i Blekinge lockar många internationella turister, både från land och via Östersjön. Detta är en trend som håller i sig och turistnäringen är en allt viktigare bransch i Blekinge eftersom turistföretagen bidrar till Blekinges Intäktsbas då de lockar hit nationella och internationella kunder som spenderar sina pengar här. I Blekinge finns det minst 45 hamnar varav merparten finns inom Karlskrona kommun. De större gästhamnarna i Karlskrona kommun är Tallebryggans Marina, Kristianopels Gästhamn, Dragsö Utkik, Tromtö Nabb, Utklippan, Stenshamn, Torhamns Fiskehamn och Sandhamns Fiskehamn. Bland de mindre finns Garpahamnen och Hallahamnen på Hasslö samt Sanda, Ekenabben och Bredavik på Sturkö. I Ronneby kommun finns Ronneby hamn samt bl.a. Ekenäs och Karö. I Karlshamn kommun finns det en större central gästhamn, Tjärö och Tärnö men också ett antal mindre båthamnar som Matvik. I Sölvesborg kommun finns det en småbåtshamn centralt, samt Hanö, Hällevik och Hörvik. Flertalet av de mindre hamnarna är inga gästhamnar eftersom de inte erbjuder någon service. Här kan nya verksamheter etableras / service erbjudas så att hamnarna kan utvecklas till en gästhamn. En förstudie har genomförts av Oxford Research som ligger till grund för denna ansökan (bilaga). Syfte Syftet med projektet är att undanröja hinder och skapa möjligheter för utökat näringsliv i skärgårdshamnar så att antalet företag och anställda verksamma i företag i hamnarna ökar. Samt att ta fram en plan för hamnarnas utveckling i Karlskrona och i Blekinge. Förstärka Intäktsbasen i Blekinge eftersom företag i skärgårdshamnarna drar till sig kapital från andra regioner och länder Tillväxt i form av nya arbetstillfällen och fler företag i Blekinge Att antalet turister/besökare ökar till våra hamnar. Attraktiva skärgårdshamnar är en förutsättning för och leder till ökade turismströmmar, vilket i sin tur leder sedan till ytterligare ökad näringslivsverksamhet i hamnarna och på land Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

140 Mål Projektets mål är att genomföra en utveckling i hamnarna i samverkan med näringslivet så att följande mål nås: Ta fram en utvecklingsplan för skärgårdshamnar, både lokalt i Karlskrona kommun och regionalt i Blekinge Identifiera och utveckla fyra hamnar som huvuddestination - en i varje kommun Genomföra en projektering för att fortsätta utveckla Tallebryggan till att bli största marina i Karlskrona kommun och i Blekinge. I projekteringen kommer dialog ske med HSO för att säkerställa att behovet hos personer med funktionshinder identifieras och inkluderas i projekteringen. Skapa 20 nya företag Skapa 40 nya anställningar Ta fram 20 gemensamma paket inom båtturism som gäller hela Blekinge Skapa en samverkan med Kalmar och Simrishamn angående strategi för utveckling och marknadsföring av skärgårdshamnar längs ostkusten Skapa 40 praktikplatser/egna företag för arbetslösa ungdomar i skärgårdshamnarna i Karlskrona och Ronneby I framtagandet av utvecklingsplanen kommer dialog skapas med företag, föreningar och privatpersoner på så sätt att personer oberoende kön, ålder, sexualitet eller nationalitet kan delta och påverka strategin. När det gäller praktikplatser för arbetslösa ungdomar är målet att lika många flickor som pojkar kommer ut i praktik i de företag och föreningar som finns i hamnarna, främst i Karlskrona och Ronneby. Målgrupp Entreprenörer med idéer på produkter och tjänster som kan förverkligas i skärgårdshamnarna Företag och föreningar i eller i närheten av hamnarna Företag lämpliga för etablering i hamnarna Arbetslösa ungdomar inom projektet Kompetensare 2.0 Blekinge Tekniska Högskola Simrishamns kommun Kalmar kommun Näringslivschefer och turistchefer i kommuner längs kusten i Blekinge Kommuner i Södra Östersjöområdet Svenska och utländska turister, från land och hav Projektorganisation och regional samverkan Projektet kommer att drivas av Karlskrona kommuns näringslivsbolag, för nuvarande med namnet AB Arena Rosenholm Karlskrona, eftersom turismen och näringslivsfrågorna ligger i detta bolag från den 1 mars Ansvarig och projektledare är Carl-Axel Ottosson, näringslivsutvecklare En projekthandläggare kommer att rekryteras efter beviljad ansökan. Projekthandläggaren kommer att vara sammankallande av styrgruppen och sammanhållande för projektets genomförande i alla fyra kommuner. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

141 Projektet kommer att ha en styrgrupp där alla medfinansiärer erbjuds att ingå. Styrgruppen kommer att bestå av: Carl-Axel Ottosson, Näringslivsutvecklare, AB Arena Rosenholm Karlskrona Anders Jonsson, Hamnchef, Tekniska förvaltningen, Karlskrona kommun Representant från Ronneby kommun Representant från Karlhamns kommun Representant från Sölvesborgs kommun Projekthandläggaren Doris Larsson, Arbetsmarknadschef för Karlskrona kommun - kommer att erbjudas plats Hanna Nilsson, projektsamordnare, Attraktionskraft Blekinge - kommer att erbjudas plats Näringslivsrepresentanter I Karlskrona kommer det också att finnas en arbetsgrupp. Där kommer bl.a. Terje Pedersen att ingå då han är turistchef i AB Arena Rosenholm Karlskrona. Projektet kommer också att verka för att det skapas liknande arbetsgrupper i de andra kommunerna. Projektet kommer också att ha en referensgrupp bestående av företag som deltar i projektet. Referensgruppen kommer utse en eller flera representanter att ingå i styrgruppen. De övriga kustkommunerna i Blekinge har beslutat sig för att delta i projektet. Dessa kommuner kommer att avsätta tid i de aktiviteter som kommer att genomföras i respektive kommun samt i styrgruppen under projektperioden. Projektaktiviteter Utredningens resultat visar på att det finns ett behov av ytterligare ett eller flera projekt för att utnyttja den potential för tillväxt som finns i småbåtshamnarna. Målet är att ta fram en strategi och utvecklingsplan angående småbåtshamnarna i Karlskrona och Blekinge. Detta projekt kommer att riktas till hamnutveckling och näringsfrågor. Ytterligare ett projekt kommer att rikta sig till utvecklingen av fiskenäringens behov. Projektet skall se över de driftsformer som idag finns och vilka hamnar som driftsformen kan ifrågasättas och/eller utvecklas. Det projektet söker finansiering från EU:s fiskefond. Projektet aktiviteter kommer att bestå av: 1. Administrativa aktiviteter 2. Dialog med näringslivet och entreprenörer 3. Praktikplatser för arbetslösa ungdomar 4. Utveckla en modell för statistik, genomförande av enkät samt klassificering av hamnar 5. Ta fram utvecklingsplan för Blekinges hamnar 6. Insamlande av fakta angående idéer på nya verksamheter och nyetablering av företag som finns hos intressenter och företag. 7. Studie angående behov av insatser inom miljö, integration och jämställdhet. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

142 8. Etablering av ett maritimt nätverk 9. Paketering 10 Infrastrukturella satsningar Tallebryggan 11. Information och utvärdering Projektavgränsning Projektet riktar sig enbart till kustkommuner. Projektet kommer att verka för att det bildas ett nätverk av företag i Blekinges kustkommuner och om möjligt även i Simrishamn och Kalmar. Projektet är väl avgränsat från ordinarie verksamhet hos Karlskrona kommuns näringslivsbolag. Projektet kommer att projektredovisas och ha ett eget projektkonto. Koppling till regionala tillväxtprogrammet Projektet överensstämmer insatsområde 5 Attraktivitet och regional identitet Folkhälsa En utveckling av skärgården gör att området blir mer attraktivt och det i sin tur innebär att mer människor kommer att utöva ett friluftsliv. Jämställdhet Målet är en handlingsplan inom jämställdhetsområdet som en del av den utvecklingsstrategi som kommer att tas fram. Målet är också att engagera lika många kvinnor som män i projektet. Projektet kommer även att analysera vilka behov som finns och vilka insatser som kan genomföras för att säkerställa att en samhällsekonomisk satsning i gästhamnarna sker jämställt. Erbjuder gästhamnarna lika service oberoende kön? Finns det speciella behov hos något av könen som inte tillgodoses i gästhamnarna? Finns det möjliga affärsidéer kopplat till de horisontella kriterierna? Miljö och mångfald Inom jämställdhetsområdet ska en handlingsplan tas fram som en del av den utvecklingsstrategi som kommer att tas fram. Målet är också att engagera lika många kvinnor som män i projektet. Projektet kommer att analysera vilka behov som finns och vilka insatser som kan genomföras för att säkerställa att en samhällsekonomisk satsning i gästhamnarna sker jämställt. Erbjuder gästhamnarna lika service oberoende kön? Finns det speciella behov hos något av könen som inte tillgodoses i gästhamnarna? Finns det möjliga affärsidéer kopplat till de horisontella kriterierna? Integration Karlskrona kommun kommer att ta fram en handlingsplan inom integrations och mångfaldsområdet som en del av den utvecklingsstrategi som kommer att tas fram. Målet är också att engagera entreprenörer med utländsk bakgrund i projektet. Projektet kommer att analysera hur en samhällsekonomisk satsning i gästhamnarna kan genomföras samtidigt som eventuella infrastrukturförändringar handikappsanpassas samt att analysera möjliga kommande insatser för förbättrad integration. Vilka insatser behövs för att göra våra gästhamnar lättare tillgängliga för personer med Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

143 funktionshinder. Gäller både de som besöker gästhamnarna från land som från sjösidan. Hur fungerar informationsskyltningen för personer som inte behärskar svenska. Hur involveras boende i regionen som har annat ursprungsland än Sverige i projektet? Finns det möjliga affärsidéer kopplat till de horisontella kriterierna? Uppföljning och utvärdering Projektet kommer att utföra både uppföljnings- och utvärderingsarbete, men ingen följeforskning. Det är projektets styrgrupp som är ansvarig för att arbetet med uppföljning och utvärdering genomförs. Detta sker inom ramen av projektets organisation Spridning Inom projektet kommer det att tas fram en kommunikationsstrategi angående hur och när information om projektet och projektets aktiviteter etc. kommer att ske. Projektet kommer att använda sig av hemsida och sociala medier, som typ Facebook och Twitter. Resultatspridningen kommer att ske via de deltagande aktörernas hemsidor. Information kommer att skickas ut till relevant press och annan media. Projektet kommer att genomföra informationsseminarier angående projektet och dess resultat. Information om projektet och dess finansiering kommer att lämnas ut inom varje aktivitet i projektet. Kansliets bedömning Projektet har till stora delar en intressant inriktning för att utveckla skärgården i Blekinge. Skärgården har en stor potential vad gäller näringsliv och attraktion för Blekinge. Insatserna i projektet syftar till att öka turismströmmarna till skärgården och på detta sätt görs det möjligt för skärgårdsföretagen att utvecklas och skapa en ökad tillväxt. Kansliets bedömning är att projektet bör få stöd. Nationell strategisk prioritering och Nationell ämneskategorisering Projektet överensstämmer med 1 Innovation och förnyelse, 1b Entreprenörskap angående nationell strategisk prioritering samt 06 Turism, 06A Utveckling av infrastruktur för turistnäringen Projekttid Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

144 Budget Kostnader Totalt Egen personal kr kr kr kr Eget arbete kr kr kr kr Externa tjänster kr kr kr kr Investeringar - kr kr - kr kr Övriga kostnader kr kr kr kr Totalt kr kr kr kr Finansiering Totalt Region Blekinge kr kr kr kr Karlskrona kommun kr kr kr kr Karlskrona Näringslivsbolag kr kr kr kr Ronneby kommun kr kr kr kr Karlshamns kommun kr kr kr kr Sölvesborgs kommun kr kr kr kr ERUF kr kr kr kr Totalt kr kr kr kr Arbetsutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar att anvisa kr ur anslaget för regionalpolitiska åtgärder för projektet Skärgårdshamnar som nav för tillväxt i Blekinge skärgård för åren ur anslaget för regionalpolitiska åtgärder. Medfinansieringen utgör 27,88 % av projektets totala kostnader. Projektägaren ska delredovisa projektet fyra gånger/år. Utbetalning av bidraget sker efter att nedlagda kostnader har redovisats till Region Blekinge. Slutrapport skall vara Region Blekinge tillhanda senast Om medfinansiering från ERUF uteblir faller regionstyrelsens beslut, såvida inte annan erforderlig medfinansiering kan ordnas. Regionstyrelsens beslut kan ej överklagas. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

145 Projektansökan ur EG:s strukturfonder Regionalt Strukturfondsprogram för stärkt konkurrenskraft och sysselsättning Version Allmänna uppgifter Projektets namn Skärgårdshamnar som nav för tillväxt i Blekinges Skärgård Datum för projektstart Datum för projektslut Belopp som söks ur den regionala fonden sek Stöd söks inom åtgärd (åtgärdsdokumentet för programmet kan laddas ned på 1 Län som omfattas av projektets verksamhet Blekinge, Skåne, Kalmar Kommuner som omfattas av projektets verksamhet Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Sölvesborg, Simrishamn, Kalmar Ska samarbete ske med projekt inom ett annat program? Ja Nej Om Ja, ange nedan projektets namn, kontaktperson för projektet samt namnet på aktuellt program. Projektets namn Kompetensaren 2.0 Kontaktperson för projektet Aktuellt program Anne Kjellson ESF 2. Uppgifter om sökande Organisationens namn Organisationsnummer AB Arena Rosenholm Karlskrona Juridisk form CFAR-nummer Helägt kommunalt bolag Adress Telefonnummer c/o Turistbyrån Stortorget Postnummer Ort Faxnummer Karlskrona Arbetsställets namn Arbetsställets besöksadress Webbadress Behörig att företräda sökande Bengt Lingman e-postadress karlskrona.kommun@karlskrona.se Tillväxtverket 14E Kontaktpersoner Kontaktperson hos sökanden Kontaktperson ekonomi Carl-Axel Ottosson Carl-Axel Ottosson Telefon nr Mobiltelefon nr Telefon nr Mobiltelefon nr e-postadress e-postadress carl-axel.ottosson@karlskrona.se carl-axel.ottosson@karlskrona.se Projektledare Carl-Axel Ottosson Telefon nr Mobiltelefon nr e-postadress carl-axel.ottosson@karlskrona.se

146 4. Betalningssätt Strukturfondsstödet utbetalas till sökandes: (ange endast ett alternativ) 5. Moms plusgiro nr: bankgiro nr: Är sökanden momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? Ja Nej 6. Upphandling Omfattas sökanden av Lagen om Offentlig upphandling? Ja 7. Annat stöd (utöver medfinansieringen till denna ansökan) Har annat offentligt eller annat EU-stöd sökts eller beviljats för samma aktiviteter/utgifter Ja Nej Om Ja, ange nedan finansiär och belopp Finansiär Belopp Nej Ta del av punkt 11 i projektansökan och handledning för ifyllande av projektansökan innan ni fyller i nedanstående punkter. Säkerställ att de horisontella kriterierna beaktas i både planering och beskrivning av projektet och att det tydliggörs i följande punkter i projektansökan. 8. Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Karlskrona, Ronneby, Karlshamn och Sölvesborgs kommun ligger i Blekinges Arkipelag och erbjuder unika upplevelser i Världsarvet och i skärgården med dess många öar. Området har en hög koncentration av naturmiljöer, kultur och kulturarv. Turismen i Blekinge lockar många internationella turister, både från land och via Östersjön. Detta är en trend som håller i sig och turistnäringen är en allt viktigare bransch i Blekinge eftersom turistföretagen bidrar till Blekinges Intäktsbas då de lockar hit nationella och internationella kunder som spenderar sina pengar här. I Blekinge finns det minst 45 hamnar varav merparten finns inom Karlskrona kommun. De större gästhamnarna i Karlskrona kommun är Tallebryggans Marina, Kristianopels Gästhamn, Dragsö Utkik, Tromtö Nabb, Utklippan, Stenshamn, Torhamns Fiskehamn och Sandhamns Fiskehamn. Bland de mindre finns Garpahamnen och Hallahamnen på Hasslö samt Sanda, Ekenabben och Bredavik på Sturkö. I Ronneby kommun finns Ronneby hamn samt bl.a. Ekenäs och Karö. I Karlshamn kommun finns det en större central gästhamn, Tjärö och Tärnö men också ett antal mindre båthamnar som Matvik. I Sölvesborg kommun finns det en småbåtshamn centralt, samt Hanö, Hällevik och Hörvik. Flertalet av de mindre hamnarna är inga gästhamnar eftersom de inte erbjuder någon service. Här kan nya verksamheter etableras / service erbjudas så att hamnarna kan utvecklas till en gästhamn. I gästhamnarna finns det tre typer av näringsverksamhet. Det är den primära fiskenäringen, dvs. fiskare, båtgarage, kapellsömnad, båtverkstad, båtbyggeri, båtvarv etc. Ett exempel är Hasslö båtvarv. Utöver denna bransch finns det även turistföretag som erbjuder sina tjänster och varor till turister och övriga personer som besöker hamnarna. Bland dessa turistföretag finns stuguthyrning, vandrarhem, bed & breakfast och caféer. Ett exempel är Sturkö Camping.Turismföretagens aktiviteter leder i sin tur till att det finns en tredje typ av företag i området, serviceföretagen som t.ex. affärer och fastighetsverksamhet. Ett exempel är Trossöfastigheter. På öarna finns det också föreningar som erbjuder olika former av verksamhet som t.ex. Räddningsstationen, RS Hasslö, som drivs av Sjöräddningssällskapet, Sturkö båtklubb och Aspö Båtklubb m fl båtklubbar och aktiva samhällsföreningar. Tillväxtverket 14E Konsultföretaget Oxford Research har under 2011 på uppdrag av Karlskrona kommun i samverkan med Ronneby kommun och Karlshamns kommun genomfört en kartläggning av hur hamnar i Karlskrona kommun, Ronneby kommun och Karlshamns kommun kan utvecklas. I det arbetet har kontakt tagits med de företag som finns i hamnarna samt föreningar. Projektet Kartläggning utveckling av hamnar inom Blekinge Arkipelag genomfördes eftersom det saknas en sammanhållen strategi kring hur de kommunala hamnarna kan utvecklas samt eftersom fiskenäringen upplever att de saknar en kanal in till kommunerna. Projektet finansierades av Karlskrona kommun, Europeiska Fiskefonden och Länsstyrelsen i Blekinge. Projektet avslutades 30 november Resultatet av förstudien skickas med denna ansökan. Oxford Research har utöver kartläggningen av hamnarna även genomfört en omvärldsanalys och en analys av turistströmmarna i Blekinge. Tillsammans har dessa delar resulterat i att Oxford Research fastställt ett antal rekommendationer till kommunerna baserat på vad företagen i skärgårdshamnarna efterfrågar. Kommunerna behöver ta fram en långsiktig utvecklingsstrategi för hur båtturism, fiskenäringen och fritidsbåtsägare ska samsas i hamnarna för att skapa synergieffekter och inte konkurrens. Det är också viktigt att se över hamnarnas driftsformer och var ansvaret för hamnarna i kommunen bäst ska placeras. Först då kan den potential för tillväxt som finns i hamnarna komma till sin rätt. De strategier som finns rörande utveckling av skärgården genom Blekinge Arkipelag, i form av skärgårdsprogram, samverkansplaner och översiktsplaner bör används i framtagandet och 2 (21)

147 fastställandet av en gemensam strategi för skärgården i Blekinge. I Karlskrona har nyligen arbetet med en fördjupad översiktsplan påbörjats vilket till flera delar samverkar med detta projekt. Utredningen visar också på behovet av att initialt satsa på en hamn i varje kommun och genom en servicehöjning skapa ett fåtal större destinationer i Blekinge Arkipelag som sedan kan fungera som utgångspunkter för båtturismen till de mindre gästhamnarna. Utredningen visar också på behovet av att samarbeta mellan kommunerna angående en gemensam marknadsföring av skärgården för att få ett större genomslag. Detta samarbete kan med fördel inkludera Region Blekinge och även omgivande kommuner. Utredningens resultat visar på att det finns behov av en stor potential för tillväxt i skärgårdshamnarna. Alla nio större hamnar visar på en positiv besöksutveckling över tid. Under 2010 skedde båtövernattningar eller gästnätter i Blekinges gästhamnar. Medan den nationella gästhamnsbeläggningen i antalet gästnätter legat still mellan 2003 och 2010 har den ökat i Blekinge med 12 % för motsvarande period. Omsättningen för båtsturismen i Blekinge ökat från drygt 8 miljoner kronor år 2001 till drygt 14,5 miljoner kronor år Det motsvarar en ökning med 77 % (55 % justerat för KPI). Utklippan och Sandhamn har 55 % respektive 68 % utländska båtnätter. Tillväxtverket 14E Projektbeskrivning (forts) 8.2 Sammanfattande projektbeskrivning Karlskrona, Ronneby, Karlshamn och Sölvesborgs kommun ligger i Blekinges Arkipelag och erbjuder unika upplevelser i Världsarvet och i skärgården med dess många öar. Turismen i Blekinge lockar många internationella turister, både från land och via Östersjön. Detta är en trend som håller i sig och turistnäringen är en allt viktigare bransch i Blekinge och turistföretagen bidrar till Blekinges Intäktsbas då de lockar hit nationella och internationella kunder som spenderar sina pengar här. I Blekinge finns det minst 45 hamnar varav merparten finns inom Karlskrona kommun. De större gästhamnarna i Karlskrona kommun är Tallebryggans Marina, Kristianopels Gästhamn, Dragsö Utkik, Tromtö Nabb, Utklippan, Stenshamn, Torhamns Fiskehamn och Sandhamns Fiskehamn. Bland de mindre finns Garpahamnen och Hallahamnen på Hasslö samt Sanda, Ekenabben och Bredavik på Sturkö. I Ronneby kommun finns Ronneby hamn samt bl.a. Ekenäs och Karö. I Karlshamn kommun finns det en större central gästhamn, Tjärö och Tärnö men också ett antal mindre båthamnar som Matvik. I Sölvesborg kommun finns det en småbåtshamn centralt, samt Hanö, Hällevik och Hörvik. Flertalet av de mindre hamnarna är inga gästhamnar eftersom de inte erbjuder någon service. Här kan nya verksamheter etableras / service erbjudas så att hamnarna kan utvecklas till en gästhamn. Konsultföretaget Oxford Research har under 2011 på uppdrag av Karlskrona kommun i samverkan med Ronneby kommun och Karlshamns kommun genomfört en kartläggning av hur hamnar i Karlskrona kommun, Ronneby kommun och Karlshamns kommun kan utvecklas. I det arbetet har kontakt tagits med de företag som finns i hamnarna samt föreningar. Oxford Research har utöver kartläggningen av hamnarna även genomfört en omvärldsanalys och en analys av turistströmmarna i Blekinge. Utredningen visar på behovet av att initialt satsa på en hamn i varje kommun och genom en servicehöjning skapa ett fåtal större destinationer i Blekinge Arkipelag som sedan kan fungera som utgångspunkter för båtturismen till de mindre gästhamnarna. Utredningen visar också på behovet av att samarbeta mellan kommunerna angående en gemensam marknadsföring av skärgården för att få ett större genomslag. Detta samarbete kan med fördel inkludera omgivande kommuner. Utredningens resultat visar på att det finns behov av en stor potential för tillväxt i skärgårdshamnarna. Alla nio större hamnar visar på en positiv besöksutveckling över tid. Under 2010 skedde båtövernattningar eller gästnätter i Blekinges gästhamnar. Medan den nationella gästhamnsbeläggningen i antalet gästnätter legat still mellan 2003 och 2010 har den ökat i 3 (21)

148 Tillväxtverket 14E Blekinge med 12 % för motsvarande period. Omsättningen för båtsturismen i Blekinge ökat från drygt 8 miljoner kronor år 2001 till drygt 14,5 miljoner kronor år Det motsvarar en ökning med 77 % (55 % justerat för KPI). Utklippan och Sandhamn har 55 % respektive 68 % utländska båtnätter. Syftet med projektet är att undanröja hinder och skapa möjligheter för utökat näringsliv i skärgårdshamnar så att antalet företag och anställda verksamma i företag i hamnarna ökar. Förstärka Intäktsbasen i Blekinge eftersom företag i skärgårdshamnarna drar till sig kapital från andra regioner och länder. Attraktiva skärgårdshamnar är en förutsättning för och leder till ökade turismströmmar, vilket i sin tur leder sedan till ytterligare ökad näringslivsverksamhet i hamnarna och på land. Projektets mål är att genomföra en utveckling i hamnarna i samverkan med näringslivet så att följande mål nås: Ta fram en utvecklingsplan för skärgårdshamnar, både lokalt i Karlskrona kommun och regionalt i Blekinge. Identifiera och utveckla fyra hamnar som huvuddestination - en i varje kommun. Genomföra en projektering för att fortsätta utveckla Tallebryggan till att bli största marina i Karlskrona kommun och i Blekinge. I projekteringen kommer dialog ske med HSO för att säkerställa att behovet hos personer med funktionshinder identifieras och inkluderas i projekteringen. Skapa 20 nya företag, 40 nya anställningar, Ta fram 20 gemensamma paket inom båtturism som gäller hela Blekinge. Skapa en samverkan med Kalmar och Simrishamn angående strategi för utveckling och marknadsföring av skärgårdhamnar längs ostkusten. Skapa 40 praktikplatser/egna företag för arbetslösa ungdomar i skärgårdshamnarna i Karlskrona och Ronneby. I framtagandet av utvecklingsplanen kommer dialog skapas med företag, föreningar och privatpersoner på så sätt att personer oberoende kön, ålder, sexualitet eller nationalitet kan delta och påverka strategin. När det gäller praktikplatser för arbetslösa ungdomar är målet att lika många flickor som pojkar kommer ut i praktik i de företag och föreningar som finns i hamnarna, främst i Karlskrona och Ronneby. Målgruppen är: Entreprenörer med ideér på produkter och tjänster som kan förverkligas i skärgårdshamnarna, Företag och föreningar i eller i närheten av hamnarna, Företag lämpliga för etablering i hamnarna, Arbetslösa ungdomar inom projektet Kompetensare 2.0, Blekinge Tekniska Högskola, Simrishamns kommun, Kalmar kommun, Näringslivschefer och turistchefer i kommuner längs kusten i Blekinge, Kommuner i Södra Östersjöområdet samt Svenska och utländska turister, från land och hav. Projektet kommer att sträva efter att nå lika många kvinnor som män i målgrupperna - personer. Dock är målet att kontakta alla föreningar och företag i hamnarna. Projektet kommer att drivas av Karlskrona kommuns näringslivsbolag, för nuvarande med namnet AB Arena Rosenholm Karlskrona, eftersom turismen och näringslivsfrågorna ligger i detta bolag från den 1 mars Ansvarig och projektledare är Carl-Axel Ottosson, näringslivsutvecklare En projekthandläggare kommer att rekryteras efter beviljad ansökan. Projekthandläggaren kommer att vara sammankallande av styrgruppen och sammanhållande för projektets genomförande i alla fyra kommuner. Projektet kommer att ha en styrgrupp där alla medfinansiärer erbjuds att ingå. Styrgruppen kommer att bestå av representater från AB Arena Rosenholm Karlskrona, Tekniska förvaltningen och arbetsmarknadsenheten i Karlskrona kommun, Ronneby kommun, Karlhamns kommun, Sölvesborgs kommun samt Region Blekinge. I Karlskrona kommer det också att finnas en arbetsgrupp. Projektet kommer också att verka för att det skapas liknande arbetsgrupper i de andra kommunerna. Projektet kommer också att ha en referensgrupp bestående av företag som deltar i projektet. Referensgruppen kommer utse en eller flera representanter att ingå i styrgruppen. De övriga kustkommunerna i Blekinge har beslutat sig för att delta i projektet. Dessa kommuner kommer att avsätta tid i de aktiviteter som kommer att genomföras i respektive kommun samt i styrgruppen under projektperioden. Utredningens resultat visar på att det finns ett behov av ytterligare ett eller flera projekt för att utnyttja den potential för tillväxt som finns i småbåtshamnarna. Målet är att ta fram en strategi och utvecklingsplan angående småbåtshamnarna i Karlskrona och Blekinge. Detta projekt kommer att riktas till hamnutveckling och näringsfrågor. Projektet aktiviteter kommer att bestå av : 1. Administrativa aktiviteter Projektet kommer att rekrytera en projekthandläggare, bilda styrgruppen, kontinuerligt genomföra möten och planlägga i detalj de olika projektaktiviteterna. Under projektets gång kan styrgruppen komma att förstärkas med ytterligare personer som kan resursmässigt stödja projektet. Projektet kommer att lämna rapporter till Tillväxtverket och Region Blekinge. 2. Dialog med näringslivet och entreprenörer Genomföra kvartalvisa möten med en referensgrupp bestående av företag. Genomföra uppsökande verksamhet i hamnarnas företag för att i dialog diskutera fram hur utvecklingen i hamnarna ska ske, både avseende insats och tidsplan. Samverkan mellan fiske, övrigt näringsliv, gästhamnsverksamhet och föreningsverksamhet är av största vikt för en positiv utveckling i hamnarna. 3. Praktikplatser för arbetslösa ungdomar I samverkan med deltagande företag och vid den uppsökande verksamheten kommer projektet att infomra om projektet Kompetensaren 2.0 för att identifiera praktikplatser för arbetslösa ungdomar som kan leda till sommarjobb och längre anställningar. 4. Utveckla en modell för statistik, genomförande av enkät samt klassifiering av hamnar Projektet kommer att ta fram en modell angående hur statistiken bättre kan samlas in och sammanställas. Projektet kommer också sommaren 2013 genomföra en enkät för att samla in information från våra besökare hur de upplever våra hamnar, vad som gjorde att de valde hamnen osv. Projektet kommer att ta fram en metod för klassificering av servicegrad i hamnarna. 5. Ta fram utvecklingsplan för Blekinges hamnar Projektet kommer att ta fram en utvecklingsplan för hamnarna längs Blekinges kust så att det skapas samsyn och synergier mellan kommuner. I detta arbete kommer också kontakt tagas med Simrishamn och Kalmar kommuner för att försöka hitta samsyn för hela ostkusten. 6. Insamlande av fakta angående idéer på nya verksamheter och nyetablering av företag som finns hos intressenter och företag. Detta är den insats som kommer ha störst insats personellt. Projektet vill identifiera möjliga insatser som bidrar till utveckling av varor och tjänster hos de befintliga företagen i hamnarna i de fyra kommunerna. Detta kommer ske via uppsökande verksamhet 4 (21)

149 hos företag och föreningar som redan finns i gästhamnarna samt hos företag och personer som kan ha intresse att etablera sitt företag i gästhamnarna.en databas över idéer kommer att skapas som sedan kommer att ligga till grund för den analys som kommer att ske för att ta fram strategin och handlingsplanen. Med hjälp av denna databas så kommer också projektet att analysa vilka idéer som skulle kunna förverkligas genom att skapa ungdomspraktikplatser hos företagen som deltar i projektet samt i vår egen organisation. Se punkt Studie angående behov av insatser inom miljö, integration och jämställdhet. Projektet kommer att undersöka vilka insatser som behövs inom miljö, integration och jämställdhet inför ett genomförandeprojekt. Varje horistontell insatsområde kommer att analyseras separat. 8. Etablering av ett maritimt nätverk Projektet vill etablera ett maritimt nätverk i Blekinge och hitta nya samverkansstrukturer mellan företag, föreningar och kommun. Målet att få ett regionalt nätverk samt även internationellt i framtiden via samverkan med kommuner/regioner kring Södra Östersjön. 9. Paketering Projektet kommer att verka för gemensamma paket i Blekinge inom båtturism för turister som kan marknadsföras vi a olika hemsidor. Här krävs samverkan över kommun- och länsgränser. 10 Infrastrukturella satsningar Tallebryggan Projektet kommer att fokusera på Tallebryggan i Karlskrona som den största skärgårdshamnen, Marinan, i Blekinge. Efter en projektering kommer investeringar att ske av Karlskrona kommun t.ex. av flytbryggor och y-bommar. 11. Information och utvärdering Projektet kommer att informera om sina aktiviteter och resultat bl.a. på de fyra kommunernas hemsidor. Spridning kommer att ske inom de fyra kommunerna samt till de ingående företagen. Projektets resultat kommer att presenteras för involverade företag och organisationer via en informationsträff i slutet av projektet. Målet är också att få tidningarna i Blekinge att skriva om projektet. Facebook kommer också att användas för att få ut och samla in information. Tillväxtverket 14E Projektet har en stark koppling till näringslivet. Kontakter kommer att tas med företag angående möjliga etableringar i hamnarna och representanter från näringslivet kommer också att erbjudas att ingå styrgruppen. Vi kommer att ha en referensgrupp bestående av företag samt denna referensgrupp kommer att utse minst en representant som ska ingå i projektets styrgrupp. Företagens behov kommer att kontinuerigt stämmas av så att det är företagens utvecklingsbehov - både affärsutveckling och rekryteringsbehov - som styr genomförandet av projektet och respektive delprojekt Projektet kommer att via uppsökande verksamhet hos företagen ta reda på möjlig utveckling av nya produkter och tjänster. Projektets resultat kommer att presenteras för involverade företag via en informationsträff i slutet av projektet. Målet är att nå minst 100 företag i Blekinge. Det är företagens behov som kommer att samlas in i ett dialogförfarande. Deras idéer och behov av utveckling kommer påverka projektets genomförande så att hinder för deras tillväxt reduceras i och med att hamnarna vidareutvecklas. Företagen i hamnarna kommer att kunna påverka slutresultatet. I den kartläggning som gjordes under 2011 användes denna metod vilket uppskattades av företagen och föreningarna. De fick fram sina åsikter och kände att samhället lyssnade. Företag kommer att ha möjlighet att sitta i projektets styrgrupp samt vi kommer att ha en referensgrupp bestående av företag. Företagens behov kommer därför att kontinuerligt stämmas av så att det är företagens affärsutvecklingsbehov som styr genomförandet av projektet och respektive delprojekt. Projektet kommer att samverka med Region Blekinges projekt ERUF projekt Attraktionskraft Blekinge och med Region Skånes ESF projekt Kompetensaren 2.0. Projektet kommer att samverka med det pågående arbetet inom Karlskrona, Ronneby och Karlshamn angående Biosfärområdet. Projektet stämmer också väl in i Karlskrona kommuns Tillväxtprogram Projektet stämmer väl överrens med Blekinges Regionala utvecklingsprogram och det regionala tillväxtprogrammet för Blekinge, "Tillväxt Blekinge. Främst inom insatsområde 1 Innovation och förnyelse och insatsområde 5 Attraktivitet och regional identitet. Bl.a. tydliggör tillväxtprogrammet att satsningar som kan stärka Intäktsbasen är viktiga och att i Blekinge är den kreativa sektorn, där turismen ingår, en viktig näring. Projektet stämmer också väl in i Region Blekinges Turismstrategi, Attraktionskaft Blekinge. Projektets arbetsgrupp har diskuterat med Region Blekinge angående detta projekt och blivit väl mottagna. Samverkan kommer att ske med Region Blekinge för att satsa på en marknadsföringsaktivitet när näringslivet i hamnarna är redo. Projektet stämmer väl överrens med EU:s Östersjöstrategi. Projektet stämmer väl in i temat: Miljömässigt hållbart eftersom projektet kommer att skapa ökad sysselsättning, fler tjänster och varor samtidigt som målet är att skapa ekologisk och miljömässig förbättring inom området. Koppling finns till 4. Att bli en föregångsregion för rena sjötransporter eftersom projektet bl.a ska titta över avfallshanteringen i hamnarna. Projektet stämmer väl in på teamat: Blomstrande region eftersom projektet kommer att ta att främja företagande, innovation och handel inom området. Koppling finns till 8. Att genomföra småföretagsakten för att främja företagande, stärka de små och medelstora företagen och använda de mänskliga resurserna mer effektivt. Projektet stämmer även in på teamat Tillgängligt och attraktivt. Koppling finns till 12. Att bevara och öka Östersjöområdets attraktionskraft, särskilt genom utbildning och ungdomsfrågor, turism, kultur och hälso- och sjukvård eftersom projektet satsar på att bevara och stärka livskvaliteten, att locka turister till Östersjöområdet samt att satsa på nätverk och kluster inom turismen. Projektet kommer också att verka för att arbetslösa ungdomar får möjlighet att praktisera i företag i Skärgårdshamnarna. Koppling finns till föregångsprojektet Turism: Locka turister till landsbygdsområden, särskilt vid kusten. Projektet kommer också att undersöka möjligheten att samverka med andra kommuner kring Södra Österjöområdet. Detta skulle kunna leda till ett crossborder nätverk för företag. Projektet stämmer väl in i EU 2020, Europas nya strategi. Projektet har en koppling till området för hög sysselsättning samt kunskap och innovation. Inom projektet kommer det att tas fram en kommunikationstrategi angående hur och när information om projektet och projektets aktiviteter etc. kommer att ske. Projektet kommer att använda sig av hemsida och sociala medier, som typ Facebook och Twitter. Resultatspridningen kommer att ske via de deltagande aktörernas hemsidor. Information kommer att skickas ut till relevant press 5 (21)

150 och annan media. Projektet kommer att genomföra informationsseminarier angående projektet och dess resultat. Information om projektet och dess finansiering kommer att lämnas ut inom varje aktivitet i projektet. Projektet kommer att utföra både uppföljnings- och utvärderingsarbete, men ingen följeforskning. Det är projektets styrgrupp som är ansvarig för att arbetet med uppföljning och utvärdering genomförs. Detta sker inom ramen av projektets organisation. 8.3 Syfte med projektet Syftet med projektet är att undanröja hinder och skapa möjligheter för utökat näringsliv i skärgårdshamnar så att antalet företag och anställda verksamma i företag i hamnarna ökar. Samt att ta fram en plan för hamnarnas utveckling i Karlskrona och i Blekinge. Förstärka Intäktsbasen i Blekinge eftersom företag i skärgårdshamnarna drar till sig kapital från andra regioner och länder Tillväxt i form av nya arbetstillfällen och fler företag i Blekinge Att antalet turister/besökare ökar till våra hamnar. Attraktiva skärgårdshamnar är en förutsättning för och leder till ökade turismströmmar, vilket i sin tur leder sedan till ytterligare ökad näringslivsverksamhet i hamnarna och på land. 8.4 Projektets mål Projektets mål är att genomföra en utveckling i hamnarna i samverkan med näringslivet så att följande mål nås: Ta fram en utvecklingsplan för skärgårdshamnar, både lokalt i Karlskrona kommun och regionalt i Blekinge Identifiera och utveckla fyra hamnar som huvuddestination - en i varje kommun Genomföra en projektering för att fortsätta utveckla Tallebryggan till att bli största marina i Karlskrona kommun och i Blekinge. I projekteringen kommer dialog ske med HSO för att säkerställa att behovet hos personer med funktionshinder identifieras och inkluderas i projekteringen. Skapa 20 nya företag Skapa 40 nya anställningar Ta fram 20 gemensamma paket inom båtturism som gäller hela Blekinge Skapa en samverkan med Kalmar och Simrishamn angående strategi för utveckling och marknadsföring av skärgårdhamnar längs ostkusten Skapa 40 praktikplatser/egna företag för arbetslösa ungdomar i skärgårdshamnarna i Karlskrona och Ronneby I framtagandet av utvecklingsplanen kommer dialog skapas med företag, föreningar och privatpersoner på så sätt att personer oberoende kön, ålder, sexualitet eller nationalitet kan delta och påverka strategin. När det gäller praktikplatser för arbetslösa ungdomar är målet att lika många flickor som pojkar kommer ut i praktik i de företag och föreningar som finns i hamnarna, främst i Karlskrona och Ronneby. Tillväxtverket 14E Projektets målgrupp Entreprenörer med ideér på produkter och tjänster som kan förverkligas i skärgårdshamnarna Företag och föreningar i eller i närheten av hamnarna Företag lämpliga för etablering i hamnarna Arbetslösa ungdomar inom projektet Kompetensare 2.0 Blekinge Tekniska Högskola Simrishamns kommun Kalmar kommun Näringslivschefer och turistchefer i kommuner längs kusten i Blekinge Kommuner i Södra Östersjöområdet Svenska och utländska turister, från land och hav Projektet kommer att sträva efter att nå lika många kvinnor som män i målgrupperna - personer. Dock är målet att kontakta alla föreningar och företag i hamnarna. 6 (21)

151 8. Projektbeskrivning (forts) 8.6 Projektorganisationen Projektet kommer att drivas av Karlskrona kommuns näringslivsbolag, för nuvarande med namnet AB Arena Rosenholm Karlskrona, eftersom turismen och näringslivsfrågorna ligger i detta bolag från den 1 mars Ansvarig och projektledare är Carl-Axel Ottosson, näringslivsutvecklare En projekthandläggare kommer att rekryteras efter beviljad ansökan. Projekthandläggaren kommer att vara sammankallande av styrgruppen och sammanhållande för projektets genomförande i alla fyra kommuner. Projektet kommer att ha en styrgrupp där alla medfinansiärer erbjuds att ingå. Styrgruppen kommer att bestå av: Carl-Axel Ottosson, Näringslivsutvecklare, AB Arena Rosenholm Karlskrona Anders Jonsson, Hamnchef, Tekniska förvaltningen, Karlskrona kommun Representant från Ronneby kommun Representant från Karlhamns kommun Representant från Sölvesborgs kommun Projekthandläggaren Doris Larsson, Arbetsmarknadschef för Karlskrona kommun - kommer att erbjudas plats Hanna Nilsson, projektsamordnare, Attraktionskraft Blekinge - kommer att erbjudas plats Näringslivsrepresentanter I Karlskrona kommer det att finnas en arbetsgrupp. Där kommer bl.a. turistansvarig för AB Arena Rosenholm Karlskrona att ingå. Projektet kommer också att verka för att det skapas liknande arbetsgrupper i de andra kommunerna. Projektet kommer också att ha en referensgrupp bestående av företag som deltar i projektet. Referensgruppen kommer utse en eller flera representanter att ingå i styrgruppen. De övriga kustkommunerna i Blekinge har beslutat sig för att delta i projektet. Dessa kommuner kommer att avsätta tid i de aktiviteter som kommer att genomföras i respektive kommun samt i styrgruppen under projektperioden. Eftersom det så här tidigt i insatsen är svårt att veta exakt vem i respektive kommun som kommer att sätta av timmar har projektet valt att inte inhämta medfinansieringsintyg från de övriga kommunerna. 8.7 Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning, inklusive beskrivning av projektets aktiviteter Utredningens resultat visar på att det finns ett behov av ytterligare ett eller flera projekt för att utnyttja den potential för tillväxt som finns i småbåtshamnarna. Målet är att ta fram en strategi och utvecklingsplan angående småbåtshamnarna i Karlskrona och Blekinge. Detta projekt kommer att riktas till hamnutveckling och näringsfrågor. Ytterligare ett projekt kommer att rikta sig till utvecklingen av fiskenäringens behov. Projektet skall se över de driftsformer som idag finns och vilka hamnar som driftsformen kan ifrågasättas och/eller utvecklas. Det projektet söker finansiering från EU:s fiskefond. Projektet aktiviteter kommer att bestå av : 1. Administrativa aktiviteter Projektet kommer att rekrytera en projektlhandläggare, bilda styrgruppen, kontinuerligt genomföra möten och planlägga i detalj de olika projektaktiviteterna. Under projektets gång kan styrgruppen komma att förstärkas med ytterligare personer som kan resursmässigt stödja projektet. Projektet kommer att lämna rapporter till Tillväxtverket och Region Blekinge. 2. Dialog med näringslivet och entreprenörer Genomföra kvartalvisa möten med en referensgrupp bestående av företag. Genomföra uppsökande verksamhet i hamnarnas företag för att i dialog diskutera fram hur utvecklingen i hamnarna ska ske, både avseende insats och tidsplan. Samverkan mellan fiske, övrigt näringsliv, gästhamnsverksamhet och föreningsverksamhet är av största vikt för en positiv utveckling i hamnarna. Tillväxtverket 14E Praktikplatser för arbetslösa ungdomar I samverkan med deltagande företag och vid den uppsökande verksamheten kommer projektet att infomra om projektet Kompetensaren 2.0 för att identifiera praktikplatser för arbetslösa ungdomar som kan leda till sommarjobb och längre anställningar. 4. Utveckla en modell för statistik, genomförande av enkät samt klassifiering av hamnar Förstudien visade tydligt på att det fattas rutiner för statistik och därför saknas det underlag för att veta exakt antalet gästnätter och också varifrån besökaren kommer ifrån. Både nationellt samt senaste hamn och vart de ska. Projektet kommer att ta fram en 7 (21)

152 modell angående hur statistiken bättre kan samlas in och sammanställas. Projektet kommer också sommaren 2013 genomföra en enkät för att samla in information från våra besökare hur de upplever våra hamnar, vad som gjorde att de valde hamnen osv. Projektet kommer att ta fram en metod för klassificering av servicegrad i hamnarna. Målet är att kunna ta fram olika nivåer på servicegrand som sedan kommer att uppges i någon form av symbol gemensam för länet /rutten. 5. Ta fram utvecklingsplan för Blekinges hamnar Projektet kommer att ta fram en utvecklingsplan för hamnarna längs Blekinges kust så att det skapas samsyn och synergier mellan kommuner. I detta arbete kommer också kontakt tagas med Simrishamn och Kalmar kommuner för att försöka hitta samsyn för hela ostkusten. 6. Insamlande av fakta angående idéer på nya verksamheter och nyetablering av företag som finns hos intressenter och företag. Detta är den insats som kommer ha störst insats. Projektet vill identifiera möjliga insatser som bidrar till utveckling av varor och tjänster hos de befintliga företagen i hamnarna i de fyra kommunerna. Detta kommer ske via uppsökande verksamhet hos företag och föreningar som redan finns i gästhamnarna samt hos företag och personer som kan ha intresse att etablera sitt företag i gästhamnarna.en databas över idéer kommer att skapas som sedan kommer att ligga till grund för den analys som kommer att ske för att ta fram strategin och handlingsplanen. Med hjälp av denna databas så kommer också projektet att analysa vilka idéer som skulle kunna förverkligas genom att skapa ungdomspraktikplatser hos företagen som deltar i projektet samt i vår egen organisation. Se punkt Studie angående behov av insatser inom miljö, integration och jämställdhet. Projektet kommer att undersöka vilka insatser som behövs inom miljö, integration och jämställdhet inför ett genomförandeprojekt. Varje horistontell insatsområde kommer att analyseras separat. Vilka insatser behövs för att göra våra gästhamnar lättare tillgängliga för personer med funktionshinder? Gäller både de som besöker gästhamnarna från land som från sjösidan. Hur fungerar informationsskyltningen för personer som inte behärskar svenska? Hur involveras boende i regionen som har annan ursprungsland än Sverige i projektet? Erbjuder gästhamnarna lika service oberoende kön? Finns det speciella behov hos något av könen som inte tillgodoses i gästhamnarna? Hur hanteras olika miljöfrågor i gästhamnarna? Vilka miljöförbättringar finns det potential för att genomföra? Vilka hot måste mötas för att turismen ska vara långsiktigt hållbar? Finns det möjliga affärsidéer kopplat till de horisontella kriterierna? 8. Etablering av ett maritimt nätverk Projektet vill etablera ett maritimt nätverk i Blekinge och hitta nya samverkansstrukturer mellan företag, föreningar och kommun. Målet att få ett regionalt nätverk samt även internationellt i framtiden via samverkan med kommuner/regioner kring Södra Östersjön. 9. Paketering Projektet kommer att verka för gemensamma paket i Blekinge inom båtturism för turister som kan marknadsföras via olika hemsidor. Här krävs samverkan över kommun- och länsgränser 10 Infrastrukturella satsningar Tallebryggan Projektet kommer att fokusera på Tallebryggan i Karlskrona som den största skärgårdshamnen, marinan. Efter projekteringen kommer investeringar att ske av Karlskrona kommun av t.ex. flytbryggor och y-bommar. 11. Information och utvärdering Projektet kommer att informera om sina aktiviteter och resultat bl.a. på de fyra kommunernas hemsidor. Spridning kommer att ske inom de fyra kommunerna samt till de ingående företagen. Projektets resultat kommer att presenteras för involverade företag och organisationer via en informationsträff i slutet av projektet. Målet är också att få tidningarna i Blekinge att skriva om projektet. Facebook kommer också att användas för att få ut och samla in information. 8.8 Projektavgränsning Projektet riktar sig enbart till kustkommuner. Projektet kommer att verka för att det bildas ett nätverk av företag i Blekinges kustkommuner och om möjligt även i Simrishamn och Kalmar. Projektet är väl avgränsat från ordinarie verksamhet hos Karlskrona kommuns näringslivsbolag. Projektet kommer att projektredovisas och ha ett eget projektkonto. Tillväxtverket 14E Koppling till det regionala näringslivet 8 (21)

153 Projektet har en stark koppling till näringslivet. Kontakter kommer att tas med företag angående möjliga etableringar i hamnarna och representanter från näringslivet kommer också att erbjudas att ingå styrgruppen. Projektet kommer att via uppsökande verksamhet hos företagen ta reda på möjlig utveckling av nya produkter och tjänster. Projektets resultat kommer att presenteras för involverade företag via en informationsträff i slutet av projektet. Målet är att nå minst 100 företag i Blekinge. Det är företagens behov som kommer att samlas in i ett dialogförfarande. Deras idéer och behov av utveckling kommer påverka projektets genomförande så att hinder för deras tillväxt reduceras i och med att hamnarna vidareutvecklas. Företagen i hamnarna kommer att kunna påverka slutresultatet. I den kartläggning som gjordes under 2011 användes denna metod vilket uppskattades av företagen och föreningarna. De fick fram sina åsikter och kände att samhället lyssnade. Företag kommer att ha möjlighet att sitta i projektets styrgrupp samt vi kommer att ha en referensgrupp bestående av företag. Företagens behov kommer därför att kontinuerligt stämmas av så att det är företagens affärsutvecklingsbehov som styr genomförandet av projektet och respektive delprojekt. 8. Projektbeskrivning (forts) 8.10 Koppling till andra projekt/insatser Projektet kommer att samverka med Region Blekinges projekt ERUF projekt Attraktionskraft Blekinge för att synka insatserna för att nå störst effekt. Det kan handla om gemensamma informationsinsatser, gemensamma kontaktskapande resor till kommuner i Sverige och Södra Östersjöområdet. Det är ett mål att detta projekt ska stödja genomförandet att Attraktionskraft Blekinge. Projektet kommer att samverka med Region Skånes ESF projekt Kompetensaren 2.0. Kompetensaren 2.0 söker praktikplatser för arbetslösa ungdomar och ungdomar med affärsídeer och tanke att starta eget. BHA 2.0 kommer att samverka med projektet genom att engagera företag inom hälsoområdet i Kompetensaren 2.0 och genom att stödja ungdomar som vill starta eget inom hälso- och hälsoturismbranschen. Projektet kommer att samverka med det pågående arbetet inom Karlskrona, Ronneby och Karlshamn angående Biosfärområdet. Projektet stämmer också väl in i Karlskrona kommuns Tillväxtprogram Målen är bla. att Karlskrona kommun ska initiera utvecklingsprojekt där lokala företag ser möjligheter till ny produktion samt att Karlskrona kommun ska initiera samverkan mellan företag/kluster såväl inom kommunen som i vårt närområde. Projektet stämmer väl överrens med Blekinges Regionala utvecklingsprogram, "Blekingestrategin". Projektet passar i "Det samverkande Blekinge" eftersom projektets mål är samverkan mellan de fyra kustnära kommuner i Blekinge. Projektet kommer också att undersöka möjligheten att samverkan i ett interregprojekt med kommuner runt Östersjön. Projektet passar även in i "Det Innovativa Blekinge" eftersom projektet strävar efter att skapa ett företagsnätverk/kluster inom den maritima näringen i samverkan med BTH samt att stödja företag och personer i utvecklingen av nya produkter och tjänster. Projektet stämmer även väl in i det regionala tillväxtprogrammet för Blekinge, "Tillväxt Blekinge. Främst inom insatsområde 1 Innovation och förnyelse och insatsområde 5 Attraktivitet och regional identitet. Bl.a. tydliggör tillväxtprogrammet att satsningar som kan stärka Intäktsbasen är viktiga och att i Blekinge är den kreativa sektorn, där turismen ingår, en viktig näring. Citat ur tillväxtprogrammet En betydande tillväxtpotential finns inom den kreativa sektorn. Natur-, kultur-, kulturarv- och upplevelseturism erbjuder stora möjligheter till nya arbetstillfällen och nya företag i hela regionen. Produkter och tjänster som den kreativa sektorn utvecklar och erbjuder är ofta inte fysiska utan är oftast relaterade till upplevelser. Det finns behov av plattformar för entreprenörskap både på landsbygden och i skärgården, samt av en näringslivsplan kopplat till natur och kulturvärden i Blekinge. Inom Insats 1 ligger projektets fokus inom 1.2 Stöd till nya och befintliga företag men har också en koppling till 1.1 Entreprenörskap. Bland annat inom 1.2 så finns en prioriterad insats Utveckla strategiska samverkansformer mellan företag. Inom insats 5 ligger projektets fokus på regionens attraktivitet. Citat från Tillväxtprogrammet: Inom det regionala utvecklingsarbetet är turismnäringen och bl.a. dess koppling till kulturarvet ett prioriterat område och en av de viktigaste näringarna. Turismnäringen är i dag den snabbast växande näringen och är sysselsättningsintensiv. Turismnäringen är skyltfönstret för ökad attraktionskraft när det gäller boende, företagande/investeringar och studier." Tillväxtverket 14E Projektet stämmer också väl in i Region Blekinges Turismstrategi, Attraktionskaft Blekinge. Projektets arbetsgrupp har diskuterat med Region Blekinge angående detta projekt och blivit väl mottagna. Samverkan kommer att ske med Region Blekinge för att satsa på en marknadsföringsaktivitet när näringslivet i hamnarna är redo. Projektet stämmer väl överrens med EU:s Östersjöstrategi. Projektet stämmer väl in i temat: Miljömässigt hållbart eftersom projektet kommer att skapa ökad sysselsättning, fler tjänster och varor samtidigt som målet är att skapa ekologisk och miljömässig förbättring inom området. Koppling finns till 4. Att bli en föregångsregion för rena sjötransporter eftersom projektet bl.a ska titta över avfallshanteringen i hamnarna. Projektet stämmer väl in på teamat: Blomstrande region eftersom projektet kommer att ta att främja företagande, innovation och handel inom området. Koppling finns till 8. Att genomföra småföretagsakten 9 (21)

154 för att främja företagande, stärka de små och medelstora företagen och använda de mänskliga resurserna mer effektivt. Projektet vill främja företagande samt stärka de små och medelstora företagen. Förstudien kommer analysera om det finns privata intressenter som kan ta över eller komplettera den kommunala verksamheten samt undersöka möjligheten att bilda ett kluster eller nätverk med små och medelstora företag inom den maritima branschen. Projektet kommer också att undersöka möjligheten att uppmuntra och främja kvinnors företagande samt att underlätta för företagandet på landsbygden. Projektet stämmer även in på teamat Tillgängligt och attraktivt. Koppling finns till 12. Att bevara och öka Östersjöområdets attraktionskraft, särskilt genom utbildning och ungdomsfrågor, turism, kultur och hälso- och sjukvård eftersom projektet satsar på att bevara och stärka livskvaliteten, att locka turister till Östersjöområdet samt att satsa på nätverk och kluster inom turismen. Projektet kommer också att verka för att arbetslösa ungdomar får möjlighet att praktisera i företag i Skärgårdshamnarna. Koppling finns till föregångsprojektet Turism: Locka turister till landsbygdsområden, särskilt vid kusten. Projektet kommer också att undersöka möjligheten att samverka med andra kommuner kring Södra Österjöområdet. Detta skulle kunna leda till ett crossborder nätverk för företag. Citat ur strategin: "Beträffande havskluster skulle blandningen av ekonomiska verksamheter i de olika länderna runt Östersjön när det gäller sjötransporter, fartygskonstruktion, hamnar, tjänster, tillhandahållande av utrustning, havsanläggningar och fiske kunna inverka positivt på de små och medelstora företagens internationalisering och konkurrenskraft." Vårt projekt vill se möjligheten för de mindre hamnarnas företagande. Projektet stämmer väl in i EU 2020, Europas nya strategi. Projektet har en koppling till området för hög sysselsättning samt kunskap och innovation Resultatspridning Inom projektet kommer det att tas fram en kommunikationstrategi angående hur och när information om projektet och projektets aktiviteter etc. kommer att ske. Projektet kommer att använda sig av hemsida och sociala medier, som typ Facebook och Twitter. Resultatspridningen kommer att ske via de deltagande aktörernas hemsidor. Information kommer att skickas ut till relevant press och annan media. Projektet kommer att genomföra informationsseminarier angående projektet och dess resultat. Information om projektet och dess finansiering kommer att lämnas ut inom varje aktivitet i projektet Uppföljning/Utvärdering/Följeforskning Projektet kommer att utföra både uppföljnings- och utvärderingsarbete, men ingen följeforskning. Det är projektets styrgrupp som är ansvarig för att arbetet med uppföljning och utvärdering genomförs. Detta sker inom ramen av projektets organisation. Tillväxtverket 14E (21)

155 9. Tid och aktivitetsplan för projektet Aktivitet Startdatum Slutdatum Budgeterad kostnad Projektorganisationen färdigställs, genomför styrgruppsmöten och vid behov reviderar projektplan. Administrativt arbete med AoU och lägesrapporter Genomföra kvartalvisa möten med en referensgrupp bestående av företag I samverkan med deltagande företag identifiera praktikplatser för arbetslösa ungdomar Utveckla en modell för statistik och en för klassifiering av hamnar Ta fram utvecklingsplan för Blekinges hamnar Identifiera nya produkter, tjänster och företag Maritimt nätverk Paketering/marknadsföring/skyltar Genomföra kvartalvisa utvärderingar av de horisontella kriterierna för att säkerhetställa att dessa uppfylls Insatser för något/några av de horisontella kriterierna Informationsspridning om verksamhet och resultat Projektutvärdering och slutredovisning, inklusive slutrapport Projektets start och slutdatum Indikatorer 10.1 Indikator Kvinnor Män Antal Antal nya/skapade arbetstillfällen (fördelat på kvinnor och män) Antal nystartade företag (fördelat på ägda av kvinnor och ägda av män) Antal nystartade företag med delat/mixat ägande 4 Antal projekt för att främja utveckling av varor, tjänster eller processer 1 Antal personer som deltar i projekt med inriktning mot att främja utveckling av varor, tjänster eller processer Antal projekt som syftar till utveckling av näringsverk 1 Antal nya innovationer (produkter/tjänster) 20 Antal företag involverade i projektet Antal paket inom båtturismen 20 Antal praktikplatser för arbetslösa ungdomar Antal nya företagnätverk Kommentar till indikatorerna Tillväxtverket 14E (21)

156 11. Horisontella kriterier (ta del av guider för horisontella kriterier som finns på Vilken påverkan har projektet på jämställdhet - Syftar direkt till att öka jämställdheten - Har en övervägande positiv påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv - Har en övervägande negativ påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv Besvara kortfattat följande fyra frågor: 1. Vilka mätbara mål finns avseende jämställdhet inom projektet? 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå målen när det gäller jämställdhet? 3. På vilket sätt påverkar projektets resultat och effekter jämställdheten? 4. Hur kommer projektet kvinnor och män till godo vad gäller företagande, arbetstillfällen etc.? 1. Målet är en handlingsplan inom jämställdhetsområdet som en del av den utvecklingsstrategi som kommer att tas fram. Målet är också att engagera lika många kvinnor som män i projektet. 2. Projektet kommer att analysera vilka behov som finns och vilka insatser som kan genomföras för att säkerhetställa att en samhällsekonomisk satsning i gästhamnarna sker jämställt. Erbjuder gästhamnarna lika service oberoende kön? Finns det speciella behov hos något av könen som inte tillgodoses i gästhamnarna? Finns det möjliga affärsidéer kopplat till de horisontella kriterierna? 3. Projektets kommer att resultera i fler arbetstillfällen av vilka vi strävar efter ska bl.a. erbjudas både kvinnor och män. 4. Målet är att besöka alla företag och föreningar i hamnarna och på det sätt nå företag ägda både av kvinnor och män. Vilken påverkan har projektet på integration och mångfald - Syftar direkt till att öka integration och mångfald - Har en övervägande positiv påverkan ur ett integrations- och mångfaldsperspektiv - Har en övervägande negativ påverkan ur ett integrations- och mångfaldsperspektiv Besvara kortfattat följande fyra frågor: 1. Vilka mätbara mål finns avseende integration och mångfald inom projektet? 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå projektets mål när det gäller integration och mångfald? 3. På vilket sätt påverkar projektets resultat och effekter integration och mångfald? 4. Hur kommer projektet olika grupper till godo vad gäller företagande, arbetstillfällen etc. Tillväxtverket 14E (21)

157 1. Målet är en handlingsplan inom integrations och mångfaldsområdet som en del av den utvecklingsstrategi som kommer att tas fram. Målet är också att engagera entreprenörer med utländsk bakgrund i projektet. 2. Projektet kommer att analysera hur en samhällsekonomisk satsning i gästhamnarna kan genomföras samtidigt som eventuella infrastrukturförändringar handikappsanpassas samt att analysera möjliga kommande insatser för förbättrad integration. Vilka insatser behövs för att göra våra gästhamnar lättare tillgängliga för personer med funktionshinder. Gäller både de som besöker gästhamnarna från land som från sjösidan. Hur fungerar informationsskyltningen för personer som inte behärskar svenska. Hur involveras boende i regionen som har annan ursprungsland än Sverige i projektet? Finns det möjliga affärsidéer kopplat till de horisontella kriterierna? 3. Projektets kommer att resultera i fler arbetstillfällen av vilka vi strävar efter ska bl.a. erbjudas personer med utländsk bakgrund samt personer med funktionshinder. 4. Målet är att besöka alla företag och föreningar i hamnarna och på det sätt nå företag ägda både av kvinnor och män med en spridning angående etnisk och kulturell bakgrund. 11. Horisontella kriterier (forts) Vilken påverkan har projektet på miljön - Syftar direkt till att förbättra miljön - Har en övervägande positiv påverkan på miljön - Har en övervägande negativ påverkan på miljön Besvara kortfattat följande fyra frågor: 1. Vilka mål finns avseende miljö inom projektet? 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå projektets mål när det gäller miljö? 3. På vilket sätt påverkar projektets resultat och effekter miljön? 4. Har projektet påverkan på något Natura 2000-område? 1. Målet är en handlingsplan inom miljöområdet som en del av den utvecklingsstrategi som kommer att tas fram. Projektets mål är också att fem av de nya företagens affärsidé baseras på miljöteknik eller miljöförbättringar. 2. Projektet kommer att analysera hur en utveckling i gästhamnarna kan genomföras samtidigt som miljön förbättras med målet att nå minskade utsläpp till luft, mark och vatten. Bl.a. handlar det om att kartlägga vilka hot måste mötas för att turismen ska vara långsiktigt hållbar samtidigt som den ökar. Finns det möjliga affärsidéer kopplat till de horisontella kriterierna? 3. Projektet kommer att genomföra de satningar för miljön som utvecklingsstrategin visar på att det finns behov av. 4. Nej. Tillväxtverket 14E Vilken påverkan har projektet på folkhälsan (endast obligatorisk uppgift för Östra Mellansverige) - Syftar direkt till att förbättra folkhälsan - Har en övervägande positiv påverkan på folkhälsan - Har en övervägande negativ påverkan på folkhälsan Besvara kortfattat följande tre frågor: 1. Vilka mätbara mål finns avseende folkhälsa inom projektet? 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå målen när det gäller folkhälsa? 3. på vilket sätt påverkar projektets resultat och effekter folkhälsan hos olika grupper? 13 (21)

158 12. Förväntade resultat 12.1 Förväntade resultat efter projektperioden Detta projekt kommer att resultera i en ökad dialog och ökad samverkan mellan företag och företag, företag och kommuner och kommuner och kommuner. Projektet kommer att resultera i fler företag verksamma i skärgårdshamnarna, de företag som idag finns i hamnarna hör ökat sin omsättning och ökat antalet anställda. Projektet kommer att öka attraktionskraften hos hamnarna, främst Tallebryggan som största marina i Blekinge. Projektet kommer att locka hit fler nationella och internationella turister 12.2 Förväntad verksamhet efter projektperioden Tillväxtverket 14E (21)

159 En unik samverkan mellan kommunerna i blekinga angående utveckling och marknadsföring av skärgårdshamnarna i Blekinge. En samverkan som framöver kan använda sig av en gemensam marknadsföringskanal, via hemsida, sociala medier och app till smart phones. Ett nätverk av företag från hamnarna som gemensamt kan diskutera utveckling av nya tjänster och produkter och som samverkar för få ökad konkurrenskraft och attraktionskraft. Samverkan med Kalmar och Simrishamn för att få en hel rutt längs ostkusten Förväntade effekter på sikt Fler och livskraftigare växande företag i attraktiva skärgårdshamnarna i Blekinge med ökande antal anställda och ökande turismströmar bestående av både lokala, regionala, nationella och internationella turister. Gå nu vidare till bilaga Specifikation av kostnadsbudget och fyll i projektets ekonomiska uppgifter. Tillväxtverket 14E Kostnadsbudget Kostnader År 2012 År 2013 År 2014 År 20 Totalt Personal Köp av tjänst Lokalkostnader 0 Investeringar Övriga kostnader Intäkter i projektet (avgår) 0 Faktiska kostnader Offentliga bidrag i annat än pengar Summa totalt Finansieringsplan exkl. privata bidrag i annat än pengar 14.1 Offentlig finansiering Kontant finansiering År 2012 År 2013 År 2014 År 20 Totalt Arenabolaget ea (21)

160 Karlskrona kommun ea Region Blekinge Summa kontant finansiering Offentliga bidrag i annat än pengar Ronneby kommun Karlshamn kommun Sölvesborgs kommun Summa offentliga bidrag i annat än pengar Summa Strukturfondsstöd År 2012 År 2013 År 2014 År 20 Totalt Regionala fonden Privat kontant finansiering År 2012 År 2013 År 2014 År 20 Totalt Summa Tillväxtverket 14E Summa total finansiering År 2012 År 2013 År 2014 År 20 Totalt 15. Privata bidrag i annat än pengar (denna finansiering ingår inte i budget) Arbetsinsats Lokaler (21) Antal timmar Totalt

161 Material/utrustning Summa 0 0 Tillväxtverket 14E (21)

162 16. Bilagor för en komplett ansökan Nummer Bilaga 2 Fördjupad projektbeskrivning inklusive riskanalys 1 Specifikation av kostnader 4-6 Medfinansieringsintyg från offentliga medfinansiärer 3 Underlag som styrker vem/vilka som har rätt att företräda den sökande 17. Tillkommande bilagor Nummer Bilaga Uppgift om mervärdesskattskyldighet Underlag som styrker lokalkostnader Medfinansieringsintyg från privata medfinansiärer Upphandlingspolicy/Upphandlingsunderlag Beräkningsunderlag och specifikation för indirekta kostnader Uppgifter om aktiviteter som kan finansieras enligt bestämmelserna i förordningen för Europeiska socialfonden samt beräkningsunderlag för kostnader knutna till dessa aktiviteter 7 Beräkningsunderlag för resekostnader Redogörelse för allt annat stöd av mindre betydelse som sökande, och/eller i projektet ingående företag mottagit under innevarande och föregående två beskattningsår. 8 Samverkansavtal mellan parter som samverkar i ett projektgenomförande 9 "Kartläggning - Utredning av hamnar inom Blekinges Arkepelag" Underskrift Genom underskriften intygas att: - de uppgifter som lämnats i ansökan, inklusive bilagor, är riktiga och att de kopior av handlingarna som bifogats ansökan stämmer överens med originalen. - sökanden har tagit del av föreskrifter och förordningar som gäller för det sökta stödet och åtar sig att följa de villkor som gäller för det stöd som eventuellt erhålls. Datum Behörig att företräda sökanden Namnförtydligande Bengt Lingman Underskriven ansökan med bilagor lämnas/skickas in till aktuellt programkontor. Ansökan skickas även in elektroniskt. Postadress och e-postadress finns på Tillväxtverkets hemsida När Tillväxtverkets webbansökan finns tillgänglig på Tillväxtverkets hemsida bör ansökan göras på webben. Det kommer att framgå på Tillväxtverkets hemsida när det är möjligt att söka på webben. Tillväxtverket 14E (21)

163 Specifikation av kostnader Bilaga Regionalt Strukturfondsprogram för stärkt konkurrenskraft och sysselsättning Personal Egen personal, namn/befattning Månadslön inkl Sysselsättningsgrad lönebikostnader (0-1 ex 0,75) Antal månader Total kostnad Projektledare , Carl-Axel Ottosson , Anders Johnsson , Ingenjör Tekniska förvaltningen , Terje Pedersen , Summa personal Personal fördelat per år År 2012 År 2013 År 2014 År Totalt Summa fördelat per år Köp av tjänst Ange typ av tjänst/namn på anlitat företag Total kostnad Projektering Tallebryggan Marknadsföringskonsult Föreläsare Summa köp av tjänst Köp av tjänst fördelat per år År 2012 År 2013 År 2014 År Totalt Summa fördelat per år Lokalkostnader Ange typ av lokal Total kostnad Summa lokalkostnader 0 Tillväxtverket 14E Lokalkostnader fördelat per år År År År År Totalt Summa fördelat per år 0 19 (21)

164 21.1 Investeringar Ange objekt och antal Beräknat investeringsdatum Beräknat inköpspris Gemensamma informationsskyltar Summa investeringar Investeringar fördelat per år År 2012 År 2013 År 2014 År Totalt Summa fördelat per år Övriga kostnader Ange typ av kostnad Total kostnad Kontorsmaterial Tryckkostnad informationsmaterial Annonsering Eventuella resekostnader, bifoga beräkningsunderlag Eventuella indirekta kostnader, bifoga beräkningsunderlag med specifikation Summa övriga kostnader Övriga kostnader fördelat per år År 2012 År 2013 År 2014 År Totalt Summa fördelat per år Intäkter i projektet Ange typ av Intäkt Total kostnad Tillväxtverket 14E Summa intäkter i projektet Intäkter i projektet fördelat per år År År År År Totalt Summa fördelat per år 0 20 (21)

165 24.1 Offentliga bidrag i annat än pengar Antal tim/enheter Värde per tim/enhet Summa Ronneby kommun Karlshamns kommun Sölvesborgs kommun Summa offentliga bidrag i annat än pengar Offentliga bidrag i annat än pengar fördelat per år År 2012 År 2013 År 2014 År Totalt Summa fördelat per år Kostnader som finansieras enligt bestämmelserna i förordningen för Europeiska socialfonden t.ex. utbildningsaktiviteter (kostnaderna ska vara upptagna under punkterna 18:1, 19.1 och 22.2) Kostnader Personal Köp av tjänst Övriga kostnader Total kostnad Summa 0 Tillväxtverket 14E (21)

166 Utveckling av hamnar inom Blekinge Arkipelag November

167 Utveckling av hamnar inom Blekinge Arkipelag November 2011 Datainsamling utförd mellan juli 2011 och oktober Frågor om publikationen besvaras av: Jan Persson, Telefon: Medfinansierades via Europeiska fiskerifonden samt Länstyrelsen Blekinge. 2

168 Innehållsförteckning Sammanfattning och rekommendationer... 5 Kapitel 1. Inledning Uppdraget Läsanvisning... 7 Kapitel 2. Turism i Blekinge Arkipelag Båtturism i Blekinge Gästhamnsturism i Blekinge Turismströmmar Slutsatser och möjligheter Kapitel 3. Omvärldsanalys Prissättning Driftsformer Att förlänga säsongen Marknadsföring Kapitel 4. Kartläggning och klassificering av hamnarna Genomförande Klassificering Hamnbeskrivningar Kapitel 5. Utvecklingsmöjligheter Prioritering av hamnarna Utveckling av fiskenäringen Utveckling av båtturism Utveckling av landbaserad turism Utbyggnad av fasta båtplatser Näringslivsutveckling Kapitel 6. Slutsatser Slutsatser från turismkartläggningen Slutsatser från omvärldsanalysen Slutsatser från utvecklingsmöjligheter Kapitel 7. Rekommendationer Övergripande rekommendationer Utveckling av fiskenäringen Utveckling av båtturism

169 7.4 Utveckling av landbaserad turism Utbyggnad av fasta båtplatser Näringslivsutveckling Kapitel 8. Intervjupersoner Kapitel 9. Litteraturlista Publikationer Kommunala handlingar Bilaga 1. Förteckning över samtliga 45 hamnar som besökts under projektet

170 Sammanfattning och rekommendationer Oxford Research har genomfört en kartläggning av hur hamnar i Karlskrona kommun, Ronneby kommun och Karlshamns kommun kan utvecklas. Hamnarna består i många fall av traditionella fiskehamnar vars användning idag delas mellan fiskenäring, fasta båtplatser och gästhamnsverksamhet. Uppdraget har varit aktuellt på grund av två anledningar, dels för att stora delar av Blekinge skärgård tills nyligen har varit militärt skyddsområde och dels på grund av att det saknas en sammanhållen strategi kring hur de kommunala hamnarna ska utvecklas. Oxford Research har utöver kartläggningen av hamnarna även genomfört en omvärldsanalys och en analys av turistströmmarna i Blekinge. Tillsammans har dessa delar resulterat i att Oxford Research fastställt ett antal rekommendationer, vilka presenteras nedan. Dessa rekommendationer kan även användas som en utgångspunkt för läsningen av rapporten. Rekommendationerna sammanfattar i flera fall flera punkter och är av en övergripande karaktär och det kan därför vara intressant att gå djupare in i materialet och ta del av den bakomliggande informationen i många fall. Mer utförliga rekommendationer finns därför i kapitel 8 av rapporten. Oxford Research rekommenderar kommunerna att: Visa på en tydligare politisk vilja vad gäller (1) hamnarnas användning, (2) en långsiktig strategi för hur båtturism, fiskenäringen och fritidsbåtar ska kunna samsas i kommunernas hamnar, samt (3) dessa hamnars driftsformer. Ansvaret för gästhamnsverksamhet i Karlskrona kommuns hamnar förs över från den tekniska förvaltningen till motsvarande fritids- och kulturförvaltning, för att på så sätt dra nytta av den erfarenhet av turism och marknadsföring som där finns. De strategier som finns rörande utveckling av skärgården genom Blekinge Arkipelag, i form av skärgårdsprogram, samverkansplaner och översiktsplaner används i framtagandet och fastställandet av en gemensam strategi för skärgården. Initialt satsa på en hamn i varje kommun och genom en servicehöjning skapa tre destinationer i Blekinge Arkipelag som sedan kan fungera som utgångspunkter för båtturism till de mindre gästhamnarna. Samarbeta sinsemellan i en gemensam marknadsföring av skärgården för att få ett större genomslag. Detta samarbete kan med fördel inkludera Region Blekinge och även omgivande kommuner. Tydliggör vad hamnens ytor ska användas till i relation till fiskenäringen, båtplatser och gästhamnsverksamhet och se till att den uppdelning som finns efterlevs. 5

171 Kapitel 1. Inledning Oxford Research fick i juni 2011 i uppdrag att kartlägga hur hamnar i Karlskrona, Ronneby och Karlshamn kan utvecklas. I denna rapport presenteras det dataunderlag som ligger till grund för de rekommendationer som studien avslutas med. Rapporten inleds med en djupare förklaring av uppdraget samt en läsanvisning till rapporten. 1.1 Uppdraget Syftet med uppdraget är att ta fram en strategi för hur hamnar i de tre kommunerna i Blekinge Arkipelag Karlskrona, Karlshamn och Ronneby kan utvecklas. Strategin ska ge bättre förutsättningar för den primära fiskenäringen och övrigt näringsliv, ökade turistströmmar till hamnarna samt utökade möjligheter till fasta båtplatser. Projektet syftar även till att skapa ökad samverkan mellan de tre kommunerna, fiskenäringen och andra berörda organisationer i hamnfrågor. Uppdraget har genomförts genom tre huvudsakliga aktiviteter som presenteras nedan Referensgruppsmöten För att få förvaltningar inom respektive kommun och andra berörda aktörer att mötas och samverka för att få fram en gemensam syn i hamnfrågan har tre stycken referensgruppsmöten hållits under hösten Genom referensgruppsmötena med företrädare för båtklubbarna, kommunerna och fiskenäringen har återkoppling till arbetet med strategin och handlingsplanen kunnat fås och säkrat att alla parter var involverade i processen Kartläggning av hamnar och turistströmmar Under juni och juli 2011 besöktes totalt 45 hamnar i Ronneby, Karlshamn och Karlskrona. Syftet var att bland annat få en bild av hamnarnas expansionsmöjligheter, behov av service och lokala förutsättningar. I hamnarna har vanligtvis företrädare för den lokala båtklubben intervjuats angående hamnens expansionsplaner och servicebehov. Utöver detta har intervjuer gjorts med företrädare för fisket och näringsidkare i hamnarna, samt med kommunala tjänstemän Identifiering av företagsidéer och företagsfrämjande insatser Insamlandet av fakta har även involverat att kartlägga idéer på nya verksamheter i hamnarna och möjliga nyetableringar av företag som finns hos intressenter och företag. Intervjuerna med näringsidkare har främst syftat på att ta reda på vilka behov och utvecklingsmöjligheter som finns hos näringslivet i stort samt hos företagen inom den primära fiskenäringen så att de kan bli en aktiv part i arbetet med att skapa en levande hamnmiljö. 6

172 1.2 Läsanvisning I kapitel 2 kartläggs turismen i Blekinge Arkipelag med utgångspunkt i den statistik som finns på området. Detta för att ge en bild av hur utvecklingen för turismen i Blekinge Arkipelag har sett ut sedan år Kapitel 3 är en utblick mot andra hamnar och besvarar i huvudsak tre frågor: Hur ser prissättningen på fasta båtplatser och gästplatser ut för hamnarna i Blekinge relativt till andra hamnar? Vilka olika typer av driftsformer finns runt om i landet och vad gör de för servicenivån? Vilka lärdomar går då att dra från de hamnar som finns i närområdet, som lockar många turister, när det gäller att förlänga båtsäsongen och marknadsföring? I kapitel 4 kartläggs och klassificeras de hamnar som anses har goda utvecklingsmöjligheter för att ge en bild av hamnarnas expansionsmöjligheter, behov av service och lokala förutsättningar. Kapitel 5 går djupare in på vilka utvecklingsmöjligheter hamnarna har inom fem utvecklingsområden. Utveckling av fiskenäringen, av båtturism och av landbaserad turism samt utbyggnad av fasta båtplatser och näringslivsutveckling. Kapitel 6 sammanfattar de tidigare kapitlens slutsatser. Slutsatserna bygger på det insamlade materialet och vill man utgå från dessa i sin läsning kan man lätt gå tillbaka till de olika delarna för en fördjupning om man finner något särskilt intressant Kapitel 7 innehåller de rekommendationer som Oxford Research ger baserat på de problem som har identifierats under projektets gång. Liksom slutsatserna kan dessa användas som utgångspunkt för läsning av rapporten. 7

173 mkr Kapitel 2. Turism i Blekinge Arkipelag I följande kapitel kommer turismen i Blekinge Arkipelag att diskuteras med utgångspunkt i den statistik som finns tillgänglig på området. Det kan här vara viktigt att ha i åtanke att den statistik som finns insamlad ofta bygger på uppskattningar och inte alltid är fullständig. Icke desto mindre utgör den det bästa tillgängliga underlaget för att skapa en bild över vilka och hur många turister som kommer till Blekinges gästhamnar varje år Båtturism i Blekinge Den totala omsättningen för turismen i Blekinge beräknas uppgå till knappt 1,7 miljarder kronor för år Av det beräknas knappt en procent eller 14,6 miljoner utgöras av fritidsbåts- och gästhamnsturism. Detta kan som en jämförelse ställas mot t.ex. turismomsättningen för camping (8 %), stugbyar (3 %) och vandrarhem (2 %). Den största delen av turismomsättningen står dagsturism och hotell för. (Resurs AB) Som framgår av figur 2.1 har omsättningen för båtsturismen i Blekinge ökat från drygt 8 miljoner kronor år 2001 till drygt 14,5 miljoner kronor år Det motsvarar en ökning med 77 % (55 % justerat för KPI). Motsvarande siffror för fritidsbåts- och gästhamnsturism i Karlshamns kommun saknas. Statistik över enbart omsättningen för gästhamnsturismen finns dock tillgänglig och uppgår till 1,93 miljoner kronor för Figur 2.1. Omsättning för fritidsbåts- och gästhamnsturism i Blekinge år Blekinge Karlskrona Ronneby Källa: Resurs AB 1 Statistiken över gästhamnsbeläggning kommer omväxlande anges i båtnätter respektive gästnätter beroende på vilken källa som används. Tillväxtverket och Riksföreningen Gästhamnar Sverige som samlar in den nationella gästhamnsstatistiken använder sig av ett konverteringsratio på 2,8 där en båtnatt motsvarar 2,8 gästnätter. 8

174 Mot bakgrund av den marginella andel som fritidsbåts- och gästhamnsturism utgör av den totala turismnäringen kan det vara viktigt att påpeka att båtliv kan tänkas ge positiva spill-over-effekter även på annan form av turism. Båtliv och gästhamnsverksamhet har potential att utgöra en turistattraktion i sig självt. På orter som exempelvis Smögen kommer den absoluta lejonparten av turister landvägen för att ta del av båtlivet. 2.2 Gästhamnsturism i Blekinge Under 2010 skedde båtövernattningar eller gästnätter i Blekinges gästhamnar. Det motsvarar 4,3 % av den totala svenska gästhamnsbeläggningen för samma år. Figur 2.2 nedan visar hur gästhamnsbeläggningen i Blekinge förhåller sig till angränsande län. Kalmar län har knappt 50 % högre beläggning jämfört med Blekinge medan Skåne har drygt det dubbla. Nationellt dominerar Västra Götalandsregionen med nästan hälften (45,6%) av det totala antalet gästnätter i svenska gästhamnar. (Tillväxtverket 2010). Figur 2.2. Antal övernattningar i gästhamnar i Blekinge med omnejd år Blekinge Gotland Kalmar Skåne Källa: Tillväxtverket 2010 Figur 2.3 nedan visar en jämförelse över utvecklingen av svensk gästhamnsbeläggning mellan åren 2005 och 2010 (data för äldre jämförelser saknas) där 2005 utgör basåret för indexeringen. Den indikerar att Blekinge följer såväl den nationella trenden som trenden i närområdet men haft en marginellt bättre utveckling än angränsande län och det nationella genomsnittet. Blekinge är det enda län som haft en positiv utveckling sen Störst tapp i närområdet står Gotland för med drygt 7 %. Om vi går längre tillbaka i tiden förstärks bilden av Blekinges utveckling. Medan den nationella gästhamnsbeläggningen i antalet gästnätter legat still mellan 2003 och 2010 har den ökat i Blekinge med 12 % för motsvarande period (Resurs AB, Tillväxtverket/RGS). 9

175 Figur 2.3. Indexerad jämförelse över utvecklingen av svensk gästhamnsbeläggning år ,10 1,05 1,00 0,95 0,90 Sverige Skåne Blekinge Kalmar Gotland 0, Källa: Tillväxtverket Om vi vänder blickarna mot Blekinge och Blekinge arkipelag visar figur 2.4 nedan trenden och fördelningen av gästhamnsövernattningar mellan kommunerna i Blekinge arkipelag. Sett över tid har antalet gästnätter i Blekinge ökat med 23 % mellan år 2001 och År 2010 stod Karlskrona kommun för drygt hälften av dessa med sina övernattningar. Karlshamn och Ronneby står för respektive gästnätter. Figur 2.4. Antal övernattningar i gästhamnar i Blekinge år Blekinge Karlskrona Karlshamn Ronneby Källa: Resurs AB 10

176 2.2.1 Trend över besök i gästhamnar I följande två figurer beskrivs besöksutvecklingen bland gästhamnarna i Blekinge Arkipelag i antalet båtnätter. Den första figuren visar de större gästhamnarna och den andra figuren de mindre gästhamnarna. Som figur 2.5 nedan indikerar, visar alla nio större hamnar på en positiv besöksutveckling över tid. Procentuellt sett har Tärnö och Stenshamn utvecklats klart bäst med en ökning på över 300 % var över perioden , respektive Dragsö, Sandhamn och Tallebryggan har alla tre haft en 50- procentig positivt utveckling. Utklippan är den gästhamn som uppvisat minst ökning med sina 12 %. Det sker dock från en hög nivå med fullt eller högt kapacitetsutnyttjande. Tittar vi istället på faktiska tal har Tallebryggan ökat mest med 1248 båtnätter följt av Tärnö med 820, Stenshamn med 588 och Kristianopel med 519. Statistik för Ekenäs- Karön finns endast tillgänglig för åren där en ökning med 510 båtnätter sen 2008 kan noteras. Marginella ökningar på mellan 110 och 170 båtnätter kan noteras för Utklippan och Tromtö Nabb och där utvecklingen avser perioden Figur 2.5. Antal båtnätter år , Större hamnar (hamnar med över 500 båtnätter om året) Tallebryggan Kristianopel Utklippan Ekenäs- Karön Tärnö Dragsö KSS Sandhamn Stenshamn Tromtö Nabb Vägga Fiskehamn Källa: Karlskrona Kommun, Ronneby Kommun, hamnvärdar Om vi istället tittar på utvecklingen bland de mindre gästhamnarna skiljer den sig åt från den tydligt positiva trend som återfinns bland de större gästhamnarna. Ungefär hälften av gästhamnarna visar på en negativ utveckling av besökarantalet. Såväl Stärnö som Matvik har sett en drastisk nedgång; Stärnö till 30 båtnätter år 2011 från toppnoteringen 215 under ; Matvik till 24 båtnätter år 2011 från toppnoteringen 440 båtnätter år (Tillförlitlig data för Matvik saknas under åren och har ersatts med ett trendvärde i figur 2.6 nedan.) 11

177 Lökanabben är den enda av de mindre gästhamnarna som kan uppvisa en starkt stigande utvecklingstrend. Besökarantalet har ökat med närmare 500 %, från 85 båtnätter år 2000 till 423 stycken år Även Torhamn uppvisade en starkt stigande trend mellan åren 2000 och Då vände emellertid trenden och besökarantalet föll kraftigt i några år fram till Då till samma nivåer som hamnen uppvisade år Figur 2.6. Antal båtnätter år , Mindre hamnar (hamnar med mindre än 500 båtnätter om året) Lökanabben, Aspö Torhamn Ungskär Hasslö hamnar Sanda, Sturkö Stärnö Saltö fiskhamn Matvik Ekenabben Källa: Karlskrona Kommun, hamnvärdar Om vi sammanfattningsvis tittar på utvecklingstrenden för gästhamnarna i urvalet kan vi i figur 2.7 nedan se att utvecklingen totalt och för de större gästhamnarna är klart positiv. Utvecklingen för de mindre gästhamnarna har sedan 2006 varit starkt fallande som en följd av besöksnedgången för främst Torhamn och Matvik. Stärnö, Lökanabben, Ekenabben och Hasslö hamnar har förstärkt detta fall den senaste sommaren. 12

178 Figur 2.7. Index över utvecklingen av gästhamnsbeläggning i Blekinge Arkipelag åren ,8 1,6 1,4 1,2 1 0, Större hamnar Mindre hamnar exkl. Matvik Alla hamnar Mindre hamnar Nationalitet på gästhamnsbesökare Som framgår av figur 2.8 utgör utländska övernattningar i de svenska gästhamnarna 40 %. Denna andel är markant högre än för andra övernattningsformer. De två största grupperna utgörs av tyskar och danskar med 11 % av övernattningarna vardera. Holländska turister utgör enbart 1,5 %. 2 För de år där data saknas för vissa gästhamnar har uppgifterna ersatts med uppskattat trendvärde per gästhamn. 13

179 Figur 2.8. Gästhamnsbeläggning i Sverige i antalet båtnätter fördelat på nationaliteter Källa: Tillväxtverket 2010 På grund av Blekinges geografiska läge i södra Sverige och närhet till kontinentala Europa följer ökade förutsättningar för utländska besökare. Det är också något som reflekteras i statistiken över Blekinge Arkipelags gästhamnar. Någon fullständig statistik är inte möjlig att ta fram på grund av det ofullständiga materialet men följande två figurer över tillgängliga uppgifter indikerar att den utländska andelen i vart fall inte ligger lägre i Blekinge än för övriga landet. Större gästhamnar som Utklippan och Sandhamn drar med sina 55 % respektive 68 % utländska båtnätter upp snittet betydligt. De siffror som följs av en asterisk anger att det rör sig om en uppskattning från hamnvärdens sida. 14

180 Figur 2.9. Gästhamnsbeläggning fördelat på nationaliteter för hamnar i västra Blekinge Arkipelag Figur Gästhamnsbeläggning fördelat på nationaliteter för hamnar i östra Blekinge Arkipelag 15

181 2.3 Turismströmmar Exakt hur och i vilka mönster båtturister rör sig är svårt att kartlägga. Gästhamnsstatistiken i kombination med en analys av Blekinges geografiska läge och näraliggande gästhamnar kan emellertid ge oss en fingervisning. Blekinge ligger i sydöstra hörnet av Sverige och utgör en naturlig passage-led för alla båtar som ska upp eller ner längs med Sveriges ostkust. Blekinge har därmed också möjligheten att erbjuda passerande båtar gästhamnsövernattning. Flertalet betydande gästhamnar ligger i Blekinge Arkipelags närområde såsom Hanö, Bornholm, Simrishamn, Öland och Kalmar. Dessa gästhamnar utgör viktiga anhalter för båtturister som passerar söderut respektive norrut. En snabb titt på statistiken för dessa hamnar visar att såväl beläggningen som andelen utländska turister är hög i jämförelse. Uppgifter från Kalmars gästhamn visar att andelen utländska turister står för 60 % av den totala beläggningen om 6000 båtnätter. Enligt uppgifter från Simrishamns gästhamn tog hamnen emot 5300 båtnätter under 2010 varav hela 50 % kom från Tyskland och endast 35 % från Sverige. Av Hanös 2605 båtnätter under 2010 stod tyska turister för drygt 30 % av beläggningen. Dessa siffror visar på att det finns goda förutsättningar för en ökning av, framförallt den utländska, båtturismen i Blekinges skärgård. Ett flertal hamnar i Blekinges östra del utgör redan idag viktiga gästhamnar för förbipasserande båtar. Figur 2.10 ovan visar att Utklippan, Sandhamn och Kristianopel inte bara är betydande till storleken utan också ha en markant högre andel utländska turister med en andel av 55 % utländska båtnätter för Utklippan, 68 % för Sandhamn och 57 % för Kristianopel. Gemensamt för dessa tre hamnar är att de ligger på utsidan av Blekinge skärgård. De utgör därmed lämpliga övernattningsplatser för förbipasserande. Utmaningen för Blekinge arkipelag ligger i att få in dessa och förbipasserande båtturister in i Blekinge skärgård. Figur 2.11 nedan visar med gröna pilar möjligheterna att få in förbipasserande båtturism söderifrån in i Blekinge skärgård. De röda pilarna visar turistströmmarna för turister som väljer att enbart passera Blekinge vidare mot Kalmar län. 16

182 Figur Turismströmmar från syd och sydväst Ett flertal orsaker till varför båtturister utifrån, primärt utländska turister, väljer att inte åka in i Blekinge skärgård har kommit fram under arbetet med denna kartläggning. Fyra av dessa orsaker tror vi har betydande förklaringskraft. Den första gäller Blekinges relativt grunda skärgård. Den andra gäller Blekinges militära arv med skyddsområden. Den tredje, som till viss del hänger ihop med de två förra förklaringarna, gäller bristen på tillförlitliga och uppdaterade sjökort. Den sista förklaringen handlar om brister i marknadsföring och avsaknad av enhetlig marknadsföringsstrategi. Det är här viktigt att understryka kopplingen mellan marknadsföring och en eventuell bild av Blekinge skärgård som otillgänglig på grund av dess grundhet, utbredning av skyddsområden eller dåliga sjökort. Om det bland turister utifrån finns en uppfattning att Blekinge skärgård är otillgängligt behövs en marknadsföringsstrategi som kan ta den bilden som sin utgångspunkt och förändra den. 2.4 Slutsatser och möjligheter Under 2010 övernattade gäster i Blekinges gästhamnar vilket motsvarar 4,3 % av den svenska totalsiffran. Över tid följer Blekinge såväl den nationella trenden som trenden i angränsande län men har haft en marginellt bättre utveckling. Mellan 2001 och 2010 ökade antalet gästnätter med 23 %. Drygt hälften av gästnätterna sker i Karlskrona kommun. 17

183 De nio största gästhamnarna visar samtliga på en positiv besöksutveckling där Tallebryggan, Tärnö, Stenshamn och Kristianopel står för de största besöksökningarna. Utvecklingen för de mindre gästhamnarna har istället varit fallande. Matvik och Stärnö står för de största minskningarna i besökarantal. Lökanabben är den enda mindre gästhamn som haft en klart positiv utveckling. Fullständigt underlag för att bedöma nationalitetsfördelningen bland gästerna i Blekinge saknas men tillgängliga siffror indikerar att andelen utländska turister i vart fall inte är lägre än riksgenomsnittet på 40 %. Statistiken indikerar även att andelen tyska turister är betydligt högre än riksgenomsnittet. Bättre insamling av statistik eftersöks. Sammantaget utgör fritidsbåts- och gästhamnsturismen, med sin knappa andel av mindre än en procent av den totala turismomsättningen i Blekinge, en liten men inte obetydlig del av Blekinges turismnäring. Båtliv genererar emellertid, eller har i vilket fall en potential att generera, ett mervärde för annan turism som är svår att skatta i siffror. Den största potentialen för att öka inflödet av turism utifrån är att attrahera båtturister, framförallt utländska båtturister, som passerar förbi Blekinge, ofta från Simrishamn och Bornholm vidare norrut. 18

184 Kapitel 3. Omvärldsanalys Blekinges gästhamnars båtturism är som vi har sett i kapitel 2 avhängig av omvärlden och de transitströmmar som går förbi Blekinge skärgård. Att genomföra en omvärldsanalys av hur prissättningen i dessa hamnar ser ut, vilka driftsformer som finns och hur man arbetar med att förlänga säsongen och marknadsföring är därför centralt. Denna omvärldsanalys syftar till att besvara följande frågor: Hur ser prissättningen ut för fasta båtplatser och gästplatser i Blekinges hamnar relativt till andra hamnar? Vilka olika typer av driftsformer finns runt om i landet och vad gör de för servicen? Vilka lärdomar går då att dra från de hamnar som finns i närområdet, som lockar många turister, när det gäller att förlänga båtsäsongen och marknadsföring? 3.1 Prissättning Prissättningen av både fasta båtplatser och gästhamnsplatser är intressant att titta på mot bakgrund av den stora efterfrågan på främst fasta båtplatser. I alla tre kommuner i Blekinge Arkipelag råder det brist på fasta båtplatser och prissättningen på platserna är därför av extra intresse att titta närmare på. Kartläggningen av priser för fasta och gästplatser visar att Ronneby och Karlshamn ligger över genomsnittspriset i Sweboats undersökning medan Karlskrona ligger något under. När det gäller pris för gästplatser i hamnarna ligger Blekinge Arkipelags hamnar på samma nivå sinsemellan där Karlskrona har valt att prisdifferentiera efter servicenivå och båtlängd. Hamnarna i Blekinge Arkipelag ligger också på samma prisnivå som närliggande hamnar i Skåne, Sölvesborgs kommun och Kalmar län Fasta båtplatser Priset på fasta båtplatser varierar stort runt om i landet. Enligt Sweboats undersökning (2011) av 57 hamnkommuner är genomsnittspriset 774 kronor per bryggmeter per sommar. Medianpriset är 680 kronor. I tabellen nedan presenteras Sweboats undersökning i sin helhet. Ronneby och Karlshamn ligger enligt denna på 920 respektive 910 kronor per bryggmeter och sommar medan Karlskrona ligger på en 43:e plats i undersökningen med 500 kronor per bryggmeter. Dessa siffror gäller enbart för de kommunala bryggorna. För de hamnar som båtklubbar eller andra huvudmän driver sätts priset för de fasta båtplatserna av de driftansvariga. Sett i ljuset av att Karlshamn den 23 augusti 2011 hade hela 280 sökande till fast hamnplats i kommunens samtliga hamnar får priserna på fasta båtplatser i Blekinge Arkipelag anses på en lagom nivå. 19

185 Tabell Sweboats rankning av kommuners priser för fasta båtplatser för 2011 Plats Kommun Pris per bryggmeter Plats Kommun Pris per bryggmeter Plats Kommun Pris per bryggmeter 1 Malmö Uddevalla Askersund Tanum Falun Köping Stockholm Västerås Mönsterås Höganäs Vaxholm Varberg Värmdö Kungälv Karlskrona Sotenäs Säffle Mariestad Stenungsund Trelleborg Söderhamn Ystad Åmål Tierp Östhammar Karlstad Trosa Borgholm Strömstad Hjo Helsingborg Valdemarsvik Ödeshög Simrishamn Eskilstuna Flen Torsås Piteå Oskarshamn Mörbylånga Västervik Örebro Lysekil Jönköping Halmstad Ronneby Norrköping Gotland Karlshamn Söderköping Arboga Kristianstad Kristinehamn Lerum Nynäshamn Ulricehamn Robertsfors

186 3.1.2 Gästplatser Priserna på gästplatser är relativt lika inom Blekinge Arkipelag. Karlshamn har en fast avgift på 165 kronor per dygn förutom under vecka 29 då det kostar 220 kronor. Ronneby tillämpar en fast avgift på 120 kronor samt 20 kronor för el. I Karlskrona avgör båtens längd och hamnens servicenivå vad det kostar att stanna en natt i hamnen. De servicenivåer som finns och hur hamnarna är klassificerade är: Tabell Servicenivå 1 Karlskrona Hamn Pris Lökanabben, Aspö 150 Kristianopel 150 Sandhamn 150 Tallebryggan 150 Tabell Servicenivå 2 Karlskrona Hamn Pris Garpahamnen, Hasslö 110 Hallahamnen, Hasslö 110 Sanda, Sturkö 110 Saltö fiskhamn 110 Stenshamn 110 Torhamn 110 Ungskär 110 Ekenabben, Sturkö 110 För Karlskrona gäller även att om båten är mellan 12 och 15 meter så kostar det 210 kronor per dygn. Därefter så läggs det på 15 kronor per meter. Priserna för hamnar i närområdet är snarlika de i Blekinge Arkipelag. I Kalmars gästhamn kostar det mellan 170 och 210 kronor beroende på säsong och storlek på båt. Hanö och Simrishamn ligger också mellan 150 och 200 kronor där Hanö dock tar 300 kronor för båtar mellan 44 och 59 fot och 400 kronor för båtar över 60 fot. Hamnarna Mörbylånga och Grönhögen på Öland kostar 180 kronor natten inklusive elektricitet. Viktigt att notera är att de kommunalt utarrenderade hamnar som drivs av främst båtklubbar inte har någon möjlighet att sätta egna priser utan måste följa kommunens generella prissättning. 21

187 Årets båtkommun Sedan 2010 utser Båtbranschens Riksförbund, SweBoat, årets båtkommun. I undersökningen, som bygger på en kartläggning av förutsättningarna för båtliv i svenska kommuner, utmärkte Karlskrona sig med en femteplats i 2011 års upplaga, en klättring med hela 21 positioner från föregående år. Karlshamn som kom på tredje plats i 2010 års undersökning tappade istället sin topposition och föll till en 16:e plats. Jämförelsen grundar sig på uppgifter från kommuner, båtklubbar och privata aktörer om bland annat servicegrad i hamnar, kostnader, kötider och förekomst av miljöstationer. De skilda resultaten mellan förklarar SweBoat med ett bättre underlag från uppgiftslämnarna under Driftsformer Det finns en uppsjö av olika driftsformer när det kommer till drift av hamnverksamhet. De vanligaste modellerna presenteras nedan tillsammans med vilka av dessa typer av hamnar som finns i Blekinge eller i närområdet. Ideellt ägarskap och drift I dessa hamnar ägs eller hyrs marken på permanent basis eller på långa kontrakt av ideella föreningar. Dessa är i de flesta fall båtklubbar. I Blekinge Arkipelag har tre hamnar besökts som ägs och drivs av båtklubbar: Mörrums bruks båtklubb som har Gunnöns hamn, Ronnebys Segelsällskap i Angelskog och Pukaviks hamn som ägs och drivs av Pukaviks båtklubb. Trots att dessa hamnar inte har några krav på sig att driva gästhamnverksamhet är det relativt vanligt förekommande att detta sker för att generera inkomster till klubbens verksamhet. Pukaviks båtklubb tar emot båtgäster medan Ronneby SS inte har någon gästhamn. I Pukavik sätter klubbarna själva gästhamnspriset medan det i Gunnöns hamn är gratis att ankra båten över natten. Ideell drift via entreprenadavtal Ett antal hamnar i Blekinge Arkipelag drivs ideellt av föreningar via entreprenadavtal med kommunen. Bland dessa finns Lökanabben på Aspö som drivs av Aspö BK och Torhamn som drivs av Torhamns Båtsällskap. Dessa föreningar betalar kommunen en årlig avgift för att nyttja hamnen och står sedan för tillsyn, drift, löpande och periodiskt underhåll. Deras kontrakt löper över fem år och om ingen av parterna säger upp avtalet så förlängs avtalet ytterligare med ett år i taget. I vissa kommunala hamnar sköts gästhamnsverksamheten av ideella föreningar medan driften i övrigt ligger på kommunen. Exempel återfinns i Karlshamns kommun där gästhamnsverksamheten i Vägga fiskehamn och Svanevik drivs av Vägga fiskhamnsförening respektive Svaneviks bryggförening. 22

188 Privat drift via entreprenadavtal En tredje form av drift är privat drift via entreprenadavtal. Detta förekommer i Sandhamn där företaget Sandhamn Marine arrenderar marken samt i Ekenäs-Karön, där Karön Center driver både gästhamnsverksamheten och de fasta båtplatserna. Kommunalt ägarskap och drift De flesta hamnar i Blekinge Arkipelag är kommunalt ägda och drivs av kommunen. Majoriteten har en hamnvärd/tillsynsman som är arvoderad av kommunen. Denna person är ansvarig för den dagliga driften och har hand om gästhamnsverksamheten. Tallebryggan i Karlskrona skiljer sig lite från de övriga hamnarna i denna kategori genom att det kommunala bolaget, Arenabolaget, under sommaren 2011 har ansvarat för gästhamnsverksamheten. Kommunalprivat drift Denna typ av hamnar är en blandform mellan den strikt kommunala hamnen och hamnar som drivs privat via entreprenad. Dessa hamnar kan drivas som en ekonomisk förening mellan näringslivet och kommunen som är fallet i Strömstad eller så kan det drivas av ett kommunalt bolag. Den senare varianten återfinns i Kalmar där hamnen drivs på ett kommersiellt sätt av Destination Kalmar som är stadens marknadsföringsbolag Reflektioner över olika typer av driftsformer De olika driftsformerna har alla sina för och nackdelar. Vad som istället är avgörande för en lyckad hamnverksamhet är att det har satts upp konkreta mål och strategier för hamnen och att syftet med att driva gästhamnsverksamhet är tydligt. Andra slutsatser som vi kan dra efter att ha studerat olika driftsformer i Blekinge och på andra ställen i Sverige är: I de hamnar som drivs privat är inte hamnavgiften den stora intäktsdrivaren. Kringliggande verksamheter är en förutsättning för vinst och i exemplet Sandhamn satsas det på kringverksamhet i form av husbilsuppställning, café och stuguthyrning m.m. I hamnar där både ägarskapet och driften är ideell är viljan att driva gästhamnsverksamhet beroende av medlemmarnas frivilliga engagemang och vilja att driva denna verksamhet. För Karlskrona Segelsällskap och Svaneviks bryggförening inbringar gästhamnsverksamheten ett välbehövligt ekonomiskt tillskott till exempelvis ungdomsverksamhet eller underhåll av klubbhus. I Karlskrona kommun drivs två hamnar enligt femåriga entreprenörsavtal med Karlskrona kommun. I avtalen är det fastställt att det skall finnas gästhamnsverksamhet. Aspö BK som driver Lökanabben anser att problemet med avtalet är att det är för kortsiktigt. De skulle vilja ha kontrakt på minst femton år för att kunna göra långsiktiga investeringar. Gästhamnsverksamheten i dessa två hamnar fungerar tillfredsställande. I Lökanabben är det dock så hårt tryck på de få gästhamnsplatser som finns att fiskenäringen i hamnen får ibland svårt att utöva sin verksamhet. De hamnar i Blekinge Arkipelag som drivs helt i kommunal regi varierar i servicenivå. I Karlshamn har de kommunala hamnarna en hög servicenivå och ett gott samarbete med den lokala båtföreningen. De helt kommunala hamnarna i Karlskrona kommun har i vissa fall en låg servicenivå. Undantaget är exempelvis 23

189 Stenshamn som har en relativt god servicenivå och en aktiv drift vilket också ger genomslag i besökssiffrorna i dess gästhamnsverksamhet. En typ av driftsform som inte är renodlad i Blekinge Arkipelag är den kommunalaprivata, där ett kommunalt bolag driver hamnen affärsmässigt. Ett kommunalt bolag har möjligheten att utveckla gästhamnen efter marknadens behov samtidigt som kommunal styrning fortfarande föreligger. Ett exempel på en hamn som drivs på detta sätt är Kalmars gästhamns som drivs av Destination Kalmar. 3.3 Att förlänga säsongen I intervjuer med företrädare för Karlskrona kommun ses det som näst intill nödvändigt att förlänga säsongen för att kunna driva lönsamma gästhamnar. Denna syn delas inte av alla men det står klart att det är ett av många sätt att förbättra lönsamheten i gästhamnarna och framförallt ett sätt att skapa liv och rörelse även utanför sommarmånaderna, vilket ökar hamnarnas attraktionskraft ytterligare. I arbetet med denna rapport har vi därför identifierat ett antal lösningar på hur man kan utöka tiden det finns turister i hamnarna: Att utveckla dyk-turismen i Blekinge är ett sätt att förlänga säsongen eftersom dyk-säsongen är betydligt längre än fritidsbåtsäsongen. Det finns för närvarande två dyk-företag i Sandhamn som driver dyk-turer i Karlskronas vraktäta skärgård. Dessa företag behöver speciella förutsättningar för att kunna växa och har under 2011 inlett diskussioner med kommunen om att bygga stugor för dyk-turisterna. Övernattning är viktigt för dyk-företagen eftersom vädret ibland inte tillåter dykning och man då måste invänta bättre väder på land. Rekordgenerationen som nu går i pension innebär en stor potentiell kundgrupp som inte är lika beroende av att förlägga sin semester under sommaren som till exempel barnfamiljer. Exempelvis är Kalmar gästhamns största kundgrupp den över 65 år och andelen äldre ökar hela tiden. För att locka turister till att besöka Blekinge Arkipelag i början och slutet av sommarsäsongen kan prissegmentering vara en möjlig lösning. Karlshamn har till viss del infört detta genom att ha högre hamnavgifter under Östersjöfestivalen vecka 29. Detta har prövats på andra ställen och i exempelvis Kalmar har man delat upp säsongen i lågsäsong och högsäsong. En annan faktor som framkommit i de intervjuer vi har gjort under arbetet med denna rapport är att utländska turister, från framförallt Tyskland och Polen, har semester senare på sommaren. En aktiv marknadsföring utomlands kan därför vara ett sätt att förlänga säsongen i Blekinges hamnar, vilket görs med framgång i t.ex. Simrishamns gästhamn. I intervju med Promarinas VD Mats Bylund framhåller han att hans företag att det är svårt att förlänga säsongen men att använda evenemang som drar folk när det inte är högsäsong är en framgångsfaktor. Exempel på detta är Ölands skördefest i slutet av september. Promarina driver ett flertal gästhamnar i bland annat Strängnäs och Västervik. Det är viktigt att framhålla att det måste finnas service och något att sysselsätta sig med i hamnarna om man kommer dit under lågsäsong. 24

190 Om det inte finns en beredskap för att erbjuda turister något när de kommer till hamnarna kommer de heller inte att komma dit. Omvänt kommer inte näringsidkare att vilja ha öppet under lågsäsong om det inte finns ett kundunderlag. Det ena ger det andra. 3.4 Marknadsföring Blekinge skärgård har stor potential som turistdestination men har, som kapitel 2 visar, relativt få båtturister jämfört med närliggande län. Förklaringar som ges till detta är ofta relaterade till marknadsföringen av Blekinge skärgård. I Blekinge har man av tradition inte haft ett Blekingeperspektiv i båtturismfrågor och det har gett en fragmenterad marknadsföring mot främst utländska turister. För att komma till rätta med detta problem initierade Region Blekinge under 2010 tre möten för att diskutera hur Blekinge skall marknadsföras för båtturister. Region Blekinge ville efter detta initiera en förstudie på området med ett brett Blekingeperspektiv där samtliga Blekinge-kommuner deltar. Kontakter har skapats med länsstyrelsen och Leader i Blekinge men ännu (november 2011) har inte finansiering för en förstudie fastställts Lärdomar från Kalmar Hur skall då Blekinges hamnar marknadsföra sig för att attrahera båtturister? Kalmars gästhamn ger bra inspiration kring hur en hamn kan arbeta målmedvetet för att få en lönsam gästhamn. Hamnen hade under sommaren 2010 över gästnätter och hela 60 procent av gästerna var utländska. Stefan Johnsson, hamnchef i Kalmar, har intervjuats och ser framgångsreceptet som ett amalgam av följande punkter: Varje säsong delar Kalmar gästhamn ut enkäter till samtliga båtgäster. På så sätt får man in enkäter varje år. Denna information används sedan till att analysera gästernas beteende och ger förslag till förbättringar av gästhamnsverksamheten. Man får även en bra bild av varifrån turisterna kommer ifrån och kan på så sätt rikta sin marknadsföring mot särskilda turistgrupper. Stefan Johnsson ser mötet med kunden som avgörande för helhetsintrycket av vistelsen i hamnen. Han väntar med att ta betalt tills efter han har gjort ett ordentligt bemötande. Han ser även mun till mun-marknadsföring som det bästa sättet att nå båtturister och framhåller att detta kräver en attraktiv hamn som man vill komma tillbaka till år efter år. I Kalmar delar man även ut en folder på tre språk som ger information om Kalmar och de näringsidkare som finns i närheten. Hamnen har en aktiv hemsida som länkas från gästhamnsguiden och båtplats är möjligt att boka i förväg över hemsidan Dockspot. Stefan Johnsson ser Kalmar gästhamn och även Kalmar län som för små för att enbart marknadsföra sig själva utomlands och vill gärna bilda allianser med andra län för att marknadsföra hela sydöstra Sverige för potentiella båtturister i utlandet. 25

191 3.4.2 Interregionala marknadsföringsprojekt Ett projekt som har bildat allianser med andra län och till och med andra länder är projektet South Baltic Four Corners som är ett samarbete mellan hamnar i Skåne, på Bornholm, i Tyskland och i Polen. Projektet finansieras av EU:s regionalfond och har gett de svenska hamnarna ökad attraktionskraft för utländska turister. I exempelvis Simrishamns marina var % av båtgästerna tyskar, 35 % svenskar och resten fördelat på huvudsakligen danskar och holländare. Jan Ljungren, Hamnfogde i Simrishamn, ser samarbetet inom South Baltic Four Corners som anledningen till det höga antalet utländska gäster. I projektet ingår en gemensam hemsida med information om lokala väderförhållanden, aktiviteter i hamnarna med mera. Simrishamn har utöver deltagande i South Baltic Four Corners även kontakter och partnerskap med Marina Verbund Ostsee som är ett tyskt nätverk av hamnar och kan på så sätt marknadsföra sig i Nordtyskland Agglomerationseffekt på grund av ökad marknadsföring Ökad turism genom marknadsföring kan generera ringar på vattnet i form av nya investeringar och en i sin tur ökad marknadsföring tack vare turisternas, förhoppningsvis goda, omdömen om Blekinge Arkipelag. Figur 3.1 tecknar en konceptuell skiss över hur gästhamnsturismens kretslopp ser ut. Överst (i grönt) befinner sig de offentliga och privata ägarna och intressenterna. Dessa aktörer har möjlighet att påverka såväl marknadsföringen av gästhamnarna som dess service och infrastruktur, indikerat med gröna pilar. Dessa båda komponenter (i blått), form och innehåll, utgör i sin tur förutsättningarna för att attrahera gästhamnsturister till Blekinges gästhamnar, vilket indikeras av de blå pilarna. De röda pilarna till vänster och höger indikerar så kallade återkopplingseffekter eller feedback-loopar. Den vänstra pilen syftar på det som brukar kallas mun-mot-munmetoden eller, ryktesspridning. Att ryktesspridning utgör en mycket viktig beståndsdel av en framgångsrik marknadsföringsstrategi är allmänt vedertaget. Gästhamnsturism är inget undantag. Tvärtom vet vi att båtturister spenderar mycket tid såväl i gästhamnar som vid deras respektive hemmahamnar och båtföreningar. Den röda pilen till höger syftar på den positiva återverkan nya inkomster från en ökad gästhamnsbeläggning får på nyinvesteringar och etableringar av nya aktörer. En hög beläggning i gästhamnarna kommer generera efterfrågan på service och tjänster och därmed attrahera aktörer och investeringar. Dessa återkopplingsmekanismer genererar i sin tur möjligheter till nya satsningar på marknadsföring, service och infrastruktur. 26

192 Figur 3.1: Konceptuell översikt av gästhamnsturismens kretslopp 27

193 Kapitel 4. Kartläggning och klassificering av hamnarna I detta kapitel beskrivs den information som har samlats in genom de besök och de intervjuer som har genomförts i hamnarna i Blekinge under juli och augusti Hela 45 hamnar av varierande storlek besöktes och av dessa presenteras ett urval nedan. Kapitlet är uppdelat i en inledande beskrivning av hur arbetet genomfördes samt en diskussion kring vilka hamnar som har inkluderats och vilka som har exkluderats. Sedan följer en beskrivning av hamnarnas driftsförhållanden, användning och förekomst av näringsliv samt utvecklingsplaner och potential. 4.1 Genomförande Materialinsamlingen för denna kartläggning genomfördes under veckorna 28, 29, 31 samt 32. Totalt genomfördes besök i 45 hamnar i kommunerna Ronneby, Karlshamn och Karlskrona. Under den tiden genomfördes personliga intervjuer med bland annat båtsällskap, fiskare, kommunala tjänstemän och turister. Därefter sammanställdes materialet först i presentationer, och sedan i ett utkast som granskades vid tre tillfällen av en referensgrupp bestående av representanter från kommunala tjänstemän och yrkesfiskare från de tre kommunerna, samt en representant från Blekinge Båtförbund, som representerade båtsällskap Fältstudier i hamnarna För att få en bild av hamnarnas nuvarande servicegrad, deras expansionsmöjligheter samt lokala förutsättningar som fanns, genomfördes fältstudier i hamnarna. Dessa besök förlades under sommarmånaderna för att få en bild av hamnarnas verksamhet då aktiviteten är hög. I hamnarna har vanligtvis företrädare för den lokala båtklubben intervjuats angående hamnens expansionsplaner och servicebehov. Utöver detta har intervjuer gjorts med företrädare för fisket och näringsidkare i hamnarna samt med kommunala tjänstemän för att ytterligare nyansera bilden av hamnarnas användning och framtid. Totalt genomfördes 37 personliga intervjuer under kartläggningen av hamnarna. Dessa har sedan utökats genom ytterligare ett tiotal kompletterande telefonintervjuer. 4.2 Klassificering Av de hamnar som finns i Blekinge Arkipelag har 19 hamnar valts ut och bedöms ha särskild potential till utveckling. Detta har inneburit att flera andra hamnar har sållats bort. Denna bortsållning har skett av flera anledningar. Det finns hamnar som behöver ett omfattande arbete för att realisera deras potential, som till exempel Djupvik på Aspö eller Bredavik på Sturkö. Här har vi istället valt att plocka de lågt hängande frukterna, det vill säga de hamnar som med en liten ansträngning kan förbättras mycket. En annan anledning är att det finns flera hamnar i Blekinge Skärgård som fungerar utan problem. Ett exempel på dessa är till exempel Svanevik i Karlshamn. Slutligen finns det flera intres- 28

194 santa hamnar där kommunen har begränsad möjlighet att påverka. Ett exempel på dessa är Gunnöns hamn i Karlshamns som ägs av Mörrums Bruk och där Mörrums Bruks båtklubbs har sin hemmahamn. Därför har vi valt att främst fokusera på de kommunala hamnarna eftersom det är där det kommunala ansvaret ligger. 4.3 Hamnbeskrivningar Karlskrona Lökanabben Lökanabben ligger på ön Aspös västra sida i Karlskrona kommun. Ön har landförbindelser genom en färja som regelbundet går till Karlskrona. Under sommartid lever ön upp och då finns cirka 3000 personer på ön av vilka cirka 500 bor på ön året om. Ön har flera intressanta turistmål, däribland Drottningskärs kastell. Öns befolkningsunderlag, men även turistströmmarna, möjliggör att ha en livsmedelsbutik. Det finns även en restaurang i Drottningskärs kastell. Ägare och driftsförhållanden Aspö Båtklubb arrenderar Lökanabben och driver hamnverksamheten helt ideellt. Båtklubben har en vision om att på ett lyckat sätt driva en mindre gästhamn. Karlskrona kommun är ägare till hamnen och står även för större investeringar och reparationer. Mindre reparationer ligger på båtklubbens ansvar att åtgärda enligt avtalet som löper på fem år. Hamnens användning Hamnen är till största delen en småbåtshamn med cirka 70 båtplatser. Där finns även två fiskebåtar till fiskare som bor på Aspö och som försörjer sig på kustnära havsfiske. Hamnen har 4-6 platser reserverade för gästhamnsverksamhet och det är båtklubben som har ansvar för denna verksamhet. Även grönmarkerade båtplatser är tillgängliga för gästande båtar. I hamnen finns ett klubbhus som gästande båtar har tillgång till, med möjlighet till duschar och toaletter. I klubbhuset finns 5 toaletter och duschar, vilket i förhållande till de 4-6 gästplatserna är en imponerande servicegrad. Aspö Båtklubb har förbjudit uppställning av husbilar i hamnen trots att plats finns, med hänvisning till att dessa får ställa sig på parkering till Drottningskärs kastell istället. I hamnen finns även en brygga reserverad för Sjöräddningssällskapet. 29

195 Näringslivet I hamnen är det endast de två fiskarna som bedriver näringsverksamhet. I övrigt finns det en restaurang på Drottningskärs kastell i närheten, samt diverse ytterligare verksamheter runt omkring på ön. Framtidsplaner och utvecklingspotential Båtklubben vill ha en pir till i hamnen för att få större utrymme och möjliggöra fler båtplatser, fler gästplatser samt större utrymme för fiskare. Dock finns olika åsikter om var de ska lägga den. Båtklubbens ordförande förordar en pir söder om hamnen men där ställer för närvarande tomträtten till med problem. Fiskarna menar att det är bättre med en östlig pir då det inte skulle innebära problem med västlig vind i samma utsträckning som det andra alternativet. Dock kräver en utvidgning av hamnen kommunal finansiering vilket gör att de planerna just nu står stilla. Båtklubben har kontrakt för driften av hamnen i fem år för närvarande. Enligt dem själva är ett längre kontrakt önskvärt för att möjliggöra investeringar och lån för att finansiera en ny brygga på egen hand. En önskvärd kontraktsperiod hade varit minst 15 år. Serviceutbud Toalett Dusch El & vatten Bränsle Restaurang/café Affär/Kiosk Sugtömning Ramp Vinterförvar Övrigt Medel Fem toaletter Fem duschar Ja Nej Ja, i kastellet i närheten Finns i närheten Nej Ja Fiskarna i hamnen känner sig trängda av utvecklingen de senaste åren. Speciellt problematiskt är det sommartid när sommargäster tar över deras båtplatser. De efterfrågar större respekt för deras verksamhet och vill ha arbetsro. Därför vill de ha personal i hamnen som har en helhetssyn på hamnutrymmet och båtplatserna. För närvarande sker hamnvärdarnas arbete på frivillig basis vilket i sig innebär att det ibland inte är samma person på morgonen som på kvällen. Där kan det uppstå situationer där fiskarnas utrymmen inte beaktas, och de rapporterar att de kan komma tillbaka efter fisketurerna för att finna deras platser tagna av gästande båtar. Ett ytterligare sätt att undvika dessa konflikter vore att tydligt märka upp de utrymmen som är reserverade för yrkesverksamhet med t.ex. skyltning som pekar ut yrkeskaj. Lökanabben har även vissa problem med avloppet, vilket har föranlett att båtklubben har reserverat klubbhusets faciliteter för gästverksamhet. Karlskrona kommun utreder frågan för närvarande, som ägare av infrastrukturen. Det finns även frågor om slitage av pirarna på grund av de svallvågor som orsakas av de stora färjorna som lämnar och anländer Karlskrona. Färjan till ön, kastellet, samt andra verksamheter tillsammans med öns kulturella och historiska karaktär, möjliggör för bilburen turism och cykelturism från Karlskrona. Ja Trådlöst internet 30

196 4.3.2 Utklippan Sveriges sydostligaste ögrupp, Utklippan, utgörs av de två låga skären Norraskär och Södraskär och ligger i Karlskrona kommun. I utrymmet mellan dessa två skär finns en skyddad hamn som idag används av fritidsbåtar. Hamnen byggdes i första hand som nödhamn för yrkesfiskare men är idag uteslutande använd som övernattningsplats för fritidsbåtar. Utklippan används även för ringmärkning av fåglar då ornitologer finns på plats under våren och hösten. På södraskär finns bebyggelse i form av en fyr och några hus som fungerar som vandrarhem och café. Utklippan är sedan 1998 även ett marint naturreservat med syfte att bland annat att bevara områdets biologiska mångfald, främst groddjur, fågel samt marin flora och fauna, skydda marina geologisk formationer samt tillgodose friluftslivets behov. Utklippan ligger i en farled för segelbåtar på väg från Hanö och Bornholm och vidare mot Kristianopel, Öland, Kalmar och Västervik och utgör ett naturligt stop för många seglare. Detta gör att hamnen har ett stort antal gästnätter under året. Ägare och driftsförhållanden Utklippan ägs av Statens fastighetsverk och driften har precis tagits över av den Karlskronabaserade entreprenören Maria Strandqvist. Då hon så nyligen tagit över driften har det inte skett några större förändringar ännu. Hon driver under sommaren ett sommarcafé och tar upp hamnavgifter från övernattande båtar. Hamnens användning Utklippans hamn används primärt av båtturister som övernattar i hamnen för att sedan fortsätta dagen efter. Det finns även en begynnande dagsturism som utgår från Karlskrona, med några företag som transporterar turister från Karlskrona ut till ön. Näringslivet Serviceutbud Toalett Dusch El & vatten Bränsle Restaurang/café Affär/Kiosk Sugtömning Övrigt Lågt Utedass Nej Nej Nej Ja, café Ja, kiosk Nej Övernattning Den verksamhet som finns på Utklippan är idag Maria Strandqvist som driver ett café och siktar på att bygga ut sin verksamhet ytterligare. Det finns även ett vandrarhem i hennes regi med tillhörande bastu på ön. Framtidsplaner och utvecklingspotential Utklippan är en ö med stor potential vad gäller turism, speciellt båtturism, men även dagsturism. Öns karga karaktär, omgivande vatten med bland annat sälkoloni, det historiska värdet i fyrtornet med försvarsanläggning, allt utgör tillsammans en god grund för att utöka hamnen från en övernattningshamn för båtturister till ett intressant besöksmål med ett stort egenvärde. Dessutom gör det stora antalet besöksnätter att Blekinge får en möjlighet att marknadsföra sin skärgård och föra fram dess kvalitéer på ett positivt sätt. Det finns därför stor potential i att utveckla både Utklippan som resmål men även som en portal för turism i Blekinge Arkipelag. Dock förlitar sig seglare mycket på varandras omdömen om hamnar och rykten sprider sig snabbt i dessa kretsar. Därför måste en marknadsföringskampanj med utgångspunkt ifrån Utklippan även följas upp med uppgraderingar av servicegraden i de hamnar som finns i skärgården. 31

197 Utmaningen för Maria Strandqvist är att få besökande turister att stanna ytterligare en natt på Utklippan, för att ta del av det historiska arvet, njuta av bastun samt ta en kopp kaffe och en fralla i kaféet. För kommunerna i Blekinge Arkipelag ligger utmaningen i att få dessa besökare att förstå skärgårdens kvalitéer och värdet av att uppleva dessa. Här finns även en stor potential i att få dagsturer att besöka Utklippan, för vilket ett café är en mycket viktig del. Turister har under projektets gång beskrivit vikten av att ha ett besöksmål och inte bara åka ut till en ö, en naturhamn eller liknande. Dock är detta värdefullt för andra, vilket också bör beaktas. Utklippan dras med några rent praktiska problem på grund av avståndet till fastlandet. Ett av dessa problem är avfall, vilket måste forslas bort per båt. Ett annat är tillgången till el vilket har visat sig vara problematiskt då kraftbolag inte kan garantera eltillförsel till ön då kostnaderna riskerar att bli för stora. Det pågår dock försök med olika alternativ till självförsörjning av el, genom främst solceller Sanda hamn Sanda hamn ligger på Sturkö, en av de största öarna i Karlskronas skärgård. Hamnen är belägen på Sturkösidan i sundet mellan Sturkö och Tjurkö, innanför Tjurköbron, vilket gör att hamnen är skyddad från sydliga vindar. Sanda har i dagsläget 43 båtplatser som är organiserade i ett båtsällskap, Sturkö Båtsällskap. Hamnen är omgiven av bostadshus och på hela ön finns en fast befolkning på ca 900 personer. Ägare och driftsförhållanden Hamnen ägs och drivs av Karlskrona kommun där ansvaret för driften ligger hos kommunens tekniska förvaltning. De har även ansvar för nyinvesteringar och reparationer. Hamnvärden Ivan Karlman är anställd av kommunen och har ansvar för både Sanda och den närliggande hamnen Ekenabben. Hamnens användning Hamnen används i huvudsak som småbåtshamn men det finns även två mindre fiskebåtar som används till sillfiske inomskärs. På land finns det flera fiskebodar med fiskeredskap av olika storlekar insprängt mellan dem. Hamnen har 43 båtplatserna och det finns 2 bokningsbara gästplatser, där gästande båtar får ta plats om de inte är upptagna. Näringslivet Serviceutbud Toalett Dusch El & vatten Bränsle Restaurang/café Förutom fiskarna används även hamnen av företaget Sanda Kapell som tillverkar kapell till båtar, användningen går främst ut på att ta mått på båtarna som ska utrustas med kapell. Därefter sker tillverkningen i företagarens hem. Dock har Sanda Kapell sökt lov om att ha mer av verksamheten i hamnen, vilket inte beviljades med hänvisning till att det skulle störa hamnens karaktäristiska utseende. Affär/Kiosk Sugtömning Sjösättningsramp Vinteruppställningsplats Nej Nej Ja Ja Tidigare fanns även en kiosk vars ägare även hade planer på att få tillstånd för att driva vandrarhem men det beviljades inte av kommunen. Att ha kiosken utan vandrarhem var inte ekonomiskt bärkraftigt och företaget lades ned. Lågt Utedass Nej Ja Nej Nej 32

198 Övriga särdrag Tjurköbron hindrar båtar från att ta den snabbaste vägen ut ur skärgården. Istället tvingas båtar åka runt Tjurkö eller runt Sturkö. Detta är även ett problem för fiskare som har sina båtar både i fiskehamnen Ekenabben och i Sanda för att inte spilla tid på att åka runt öarna. Framtidsplaner och utvecklingspotential Sturkö Båtsällskap har planer på att ta över driften av Sanda och driva den i egen regi. Dessa har även genom en arbetsgrupp tagit fram ett kortsiktigt och långsiktigt förslag på vad som kan förbättras i hamnen. Det långsiktiga förslaget rör bland annat att utöka näringsverksamheten i hamnen, att låta fiskarna bereda eller sälja fisk och att bedriva kafé eller restaurangverksamhet. Båtsällskapets vision rymmer även en hamnvärd som är stationerad i hamnen, ett kallbadhus, ett vandrarhem samt inkoppling av fastigheter till det lokala VA-nätet. För att detta ska bli verklighet måste även båtplatserna i hamnen utökas då båtsällskapet har ett 30-tal personer i kö för närvarande. Därför menar de att bryggan bör byggas ut enligt bilden nedan: Det har framkommit klagomål på bland annat sillsorteringsverk som står mellan fiskebodar samt en kylvagn. Klagomålen handlar om att dessa bidrar till att förfula hamnen. Ägaren till ett av sillsorteringsverken samt kylvagnen förklarar att om fiskeindustrin kommer att flytta till bland annat Sturkö så kommer förhållandena förändras för sillfisket och därför vill han ha kvar sin utrustning. Han menar även att Sanda bör byggas ut för att få plats med fler båtar för fisket, men även för fritidsbåtarna. Ur ett kortsiktigt perspektiv bör hamnen, enligt Sturkö Båtsällskap, även få en pendelbåt till Karlskrona för de fast boende på ön. För att detta ska fungera behövs dock en förbättrad parkeringsplats i direkt anslutning till hamnen, ett väntskjul, toaletter, handikappram- 33

199 per, samt möjlighet att ta med cyklar på båten. Det bör också finnas en lokal busslinje för Sturköborna. Kommunala tjänstemän poängterar att Sanda i dagsläget saknar kommunal VAanslutning. Detta bör rättas till i samband med en upprustning av hamnen. Angränsande fastigheter har nyligen anslutits till det kommunala VA-nätet och det medför därför en jämförelsevis låg kostnad att även ansluta hamnen. Sanda har stor potential för utveckling. Främst är det genom en intresserad båtklubb och en aktiv samhällsförening. Hamnen har potential att bli en större småbåtshamn, vilket båtplatskön tydligt visar. Idag finns det konflikter vad gäller utrymmet i hamnen, där det är främst båtägare näringsverksamheter som menar att fiskarna tar för stort utrymme och hindrar andra verksamheter. En utbyggnation av Sanda med ytterligare pirar och utrymme för båtar skulle i så fall tillfälligt kunna lösa både problemet med bristen på båtplatser samt den existerande konflikten om utrymme men i slutändan måste kommunen ta sitt ansvar för användningen och sätta ned foten i denna fråga som bara hindrar utvecklingen för alla parter Ekenabben Ekenabben ligger på samma sida om Sturkö som Sanda hamn, på öns västra sida, men hamnen ligger söder om Tjurköbron till skillnad från Sanda som ligger norr om denna. Ekenabben är uppdelad mellan en storskalig fiskehamn och en småbåtshamn. Rakt innanför fiskehamnsdelen finns utrymmen för fiskeverksamheter, med fiskebodar och ett litet isverk. Innanför den lilla småbåtshamnsdelen finns det även där några fiskebodar som ursprungligen var till för småskaligt fiske. Ägare och driftsförhållanden Hamnen ägs och drivs av Karlskrona kommun, som har en tillsynsman i hamnen. Denne är tillsynsman för både Ekenabben och Sanda men stationerad i Ekenabben. Han fungerar även som kontaktperson för hamnens fiskare när de behöver kontakt med kommunen. Hamnens användning Fisket dominerar användningsmässigt med flera fiskare i allt från de tre trålarna till mindre fiskebåtar. Det finns dock även utrymme för fritidsbåtar i hamnen samt 16 gästplatser. Dock menar tillsynsmannen i hamnen att det inte är någon större användning av hamnen som gästhamn. Näringslivet Fisket är den näringsverksamhet som dominerar hamnen. Det finns tre stora trålare som utgår från hamnen. Av dessa lossas torsken direkt i hamnen medan sillen lossas i Saltö Fiskhamn för närvarande. Framtidsplaner och utvecklingspotential Serviceutbud Mellan Toalett Ja, för besökande och yrkesfiskare Dusch Ja El & vatten Ja Bränsle Nej Restaurang/café Nej Affär/Kiosk Nej Sugtömning Hamnen är omtalad som ett primärt alternativ till Saltö fiskhamn inför en omlokalisering av fisket, vilket rekommenderas av Fiskehamnsutredningen (2010). Detta skulle då ske tillsammans med Sandhamn och med Garpahamnen som stödhamn i så fall. Detta skulle Nej 34

200 då innebära att det krävs stora investeringar i infrastruktur om flytten av fisket ska fungera menar hamnens tillsynsman. Kommunala tjänstemän pekar även på att det saknas anslutning till det kommunala VA-nätet i Ekenabben liksom i Sanda, vilket bör åtgärdas för att t.ex. näringslivet ska kunna utvecklas i hamnen. Både tillsynsmannen och Sturkö Båtsällskap framhäver att det finns utrymme i hamnen för utveckling om näringsverksamheter är villiga att antingen flytta dit eller om det är aktuellt att starta ny verksamhet. Samhällsföreningens hamngrupp, tillsammans med Sturkö Båtsällskap har även tagit fram ett förslag på vad de vill göra i området. Förslaget bygger på en bibehållen och utökad fiskeverksamhet i hamnen, vilket då vore i linje med rekommendationerna från Fiskehamnsutredningen (2010). De vill även öppna upp för fler verksamheter i hamnen, kopplade till marin verksamhet. Utöver detta menar de att hamnen kan utökas med fler båtplatser, både för fast båtplatser och gästhamnsverksamhet norrut mot Tjurköbron. Bron skulle därmed även agera som en vågbrytare för dessa platser. Bilden nedan är lånad från Sturkö Båtsällskaps förslag: Yrkesfiskare i Ekenabben menar att det är viktigt att hitta en balans mellan näringsverksamheter och fritidsbåtar. Det ena får inte tränga undan det andra utan det måste till en samexistens. Som det är nu betalar generellt yrkesfiskare relativt sett den största avgiften i hamnen men har minst att säga till om. Han menar även att hamnarna inte är underhållna och att det därför blir stora kostnader vid framtida reparationer. 35

201 4.3.5 Stenshamn Stenshamn ligger i de yttre delarna av Karlskronas skärgård och är en av de större hamnarna i denna del av skärgården. Hamnen har några få fasta båtplatser och rymmer ca gästande båtar. Stenhamn binds samman med ön Utlängan genom en smal bro vars väg leder genom byn med dess Bullerby-liknande känsla. På öarna finns även Utlängan Stenshamns Intresseförening som regelbundet anordnar hamnfester, valborgsmässofirande samt mycket uppskattade opera-framträdanden. Ägare och driftsförhållanden Hamnen ägs av Karlskrona kommun som har tillsatt en hamnkapten som hämtar upp avgift och sköter tillsyn av hamnen. Idag finns få fast boende på ön så det är främst sommargäster som kommer under sommarmånaderna. Hamnens användning Då det inte finns många fast boende på Stenshamn och Utlängan används hamnen i stort sett bara till gästande båtar, för dagsbesökare, sommarstugeägare och gästhamnsverksamhet. Näringslivet Till hamnen anländer turer från Karlskrona genom m/f Vittus, som även anlöper Yttre Park vid Grebbegården, alternativ med m/f Ungskär från Torhamn. I Stenshamn finns det ett café, "Pelles sjöbod" där det under högsäsong går att köpa glass, godis, kaffe och kaka, souvenirer med marin anknytning samt hyra cyklar. Sjöbodens öppettider är kopplade till skärgårdstrafikens turlista. Under sommaren finns även en skärgårdstransport som den bofaste fiskarbonden Roland Karlsson sköter utifrån den anländande skärgårdstransporten. Framtidsplaner och utvecklingspotential Serviceutbud Toalett Ja I Stenshamn har Karlskrona kommun nyligen investerat i en ny flytbrygga för de besökande båtarna. Intresseföreningens ordförande beskriver hur detta har behövts sen hamnen under sommaren ibland är full med båtar, speciellt under de evenemang som intresseföreningen anordnar. Därutöver menar ordföranden att hamnen måste utvecklas försiktigt för att behålla sin speciella karaktär. Över lag uttrycks en pessimism över framtiden för Stenshamn och Utlängan med fokus på att den bofasta befolkningen flyttar från öarna och därmed minskar underlaget för serviceutbudet och även intresset för att bo på öarna. Denna problematik är inte unik för Stenshamn-Utlängan eller ens för Blekinge Arkipelag, utan är ett allmänt landsbygdsproblem. Lågt Dusch Nej El & vatten Ja Bränsle Nej Restaurang/café Sjöbod Affär/Kiosk Sjöbod Sugtömning Nej 36

202 4.3.6 Torhamn Torhamns fritidsbåtshamn ligger på Sveriges fastlands sydöstligaste udde i anknytning till byn Torhamn, Karlskronas kommun. Hamnen ligger även i närheten av Torhamn naturreservat som ligger längre ut på udden. I hamnen finns ett båtsällskap som bedriver drift av hamnen samt bland annat utbildningsinsatser för dess medlemmar. Det finns även en engagerad samhällsförening i samhället Torhamn. Ägare och driftsförhållanden Torhamns hamn ägs av Karlskrona kommun men drivs Affär/Kiosk Ja, kiosk av Torhamns Båtsällskap. Enligt kommunen är det nyligen omförhandlade kontraktet kring driften av Torhamn Sugtömning Ja en lyckad modell för hur båtsällskap kan driva kommunala hamnar. Det som skiljer kontraktet från tidigare kontrakt är att kommunen i detta fall får en viss summa per båtplats jämfört med tidigare kontrakt då det var en fast summa för alla båtplatserna. Detta ger en intäkt från hamnen som speglar hamnens storlek och det skapar incitament för båtsällskap att bedriva gästhamnsverksamhet. Det ger även ett gemensamt incitament för kommunen och båtsällskapet att öka antalet båtplatser, då detta ger kommunen ökade intäkter och båtsällskapet får tillgång till fler båtplatser. Kontraktet ger även båtsällskap ansvar för fördelning och placering av fritidsbåtarna i hamnen. I Torhamns båtsällskap måste man enligt stadgarna även vara boende eller ha bostad i Torhamns församling för att få vara medlem, vilket begränsar antalet möjliga medlemmar. Hamnens användning Torhamns hamn används som en fritidsbåtshamn till största del. Även om det finns några mindre fiskebåtar i hamnen så är inte dess ägare professionella yrkesfiskare. I hamnen finns totalt cirka 140 båtplatser, varav båtsällskapet nyligen har investerat i 40 platser med kommunens tillstånd. Båtsällskapet försöker även tillhandahålla tillfälliga båtplatser om det är någon av medlemmarna som inte avser att sjösätta sin båt under säsongen. I hamnen finns även cirka 20 gästplatser. I kontraktet mellan kommunen och båtsällskapet specificeras att båtsällskapet ska agera för att öka gästverksamheten. Näringslivet I hamnen finns ett kafé som ligger i samma byggnad som hamnkontoret. Det sker ett samarbete mellan kaféet och båtsällskapet om att ta upp avgifter för gästhamnsverksamheten. Det gör att det alltid finns någon i hamnen som inkommande gäster kan kontakta vid frågor. Framtidsplaner och utvecklingspotential Serviceutbud Toalett Ja Dusch Ja El & vatten Ja Bränsle Nej Mellan Restaurang/café Ja, café Torhamns hamn är en mycket attraktiv hamn ur många perspektiv. Hamnen har ett aktivt båtsällskap som vill utveckla hamnen, och har under senare tid till exempel byggt parkeringsplats. Dock lider hamnen av att vara oskyddad vid sydlig och västlig vind, vilket gör att många är skeptiska till att spendera flera nätter i hamnen. Gästhamnen är väl utrustad med el & vatten, toalett & dusch. 37

203 4.3.7 Sandhamn Sandhamns hamn ligger skyddad i Sandhamnsviken längst ut på Sveriges sydostligaste udde, i Karlskronas kommun. Hamnen byggdes på 1950-talet och består i tre pirar och har tidigare varit uteslutande en industrihamn. Ägare och driftsförhållanden Karlskrona kommun äger hamnen men har arrenderat ut driften av den innersta av pirarna till Sandhamn Marine, ett företag som där driver gästhamnsverksamhet. På de övriga två pirarna finns det fiskebåtar och där sköter kommunen driften, vilket innebär att de gör de stora investeringarna och reparationerna medan fiskarna har hand om mindre reparationer. Hamnens användning Hamnen används alltså både av fiskare och för gästhamnsverksamhet. Den innersta piren används för gästhamnsverksamhet och de två yttre är till för fiskenäringen. I övrigt finns det mindre, privata bryggor i viken där boende i området har sina båtar Näringslivet Det fiske som finns i hamnen är till största del småskaligt idag. Det rör sig om ett tiotal fiskebåtar som ligger i hamnen. Kopplat till gästhamnsverksamheten finns även butik, café samt möjlighet att hyra badtunna. Det finns även möjlighet för gäster att åka på trollingfisketurer med ägarna till Sandhamn Marine. Hamnen har uppställningsplats för husbilar samt möjlighet att hyra stugor för övernattning. I Sandhamn finns två dykföretag som använder hamnen som sin utgångspunkt för dykturism i den vraktäta skärgården utanför Karlskrona. Dessa har problem med övernattning för sina kunder under de dagar som det inte passar sig för dykning. I en intervju med en företrädare från ett av dykföretagen efterfrågas stöd från kommunen för att lösa denna fråga. Framtidsplaner och utvecklingspotential Serviceutbud Toalett Ja Dusch Ja El & vatten Ja Bränsle Nej Restaurang/café Nej Affär/Kiosk Ja Sugtömning Mellan Gästhamnsverksamheten i Sandhamn växer minst sagt så att det knakar. Detta har lett till vissa problem med bland annat att entreprenörerna har missat ansökningar om tillstånd. De kan därför tjäna på att han en bättre dialog med kommunen om deras planer och tillvägagångssätt. Dykföretagen som utgår från Sandhamn är en möjlig källa till turism som inte är bunden till sommarmånaderna utan som kan hjälpa till att förlänga säsongen, med spridningseffekter till andra företagare t.ex. Sandhamn Marine. Sandhamn är med i Fiskehamnutredningens (2010) rekommendation om att flytta fiskeverksamheten från Saltö Fiskhamn till alternativt bara Sandhamn eller Sandhamn och Ekenabben med Garpahamnen som stödhamn. Det skulle innebära ett uppsving för fisket i Sandhamn men även kräva investeringar i den nödvändiga infrastrukturen. Att koncentrera allt fiske till Sandhamn skulle även innebära kostnader för bland annat muddring av hamnen, vilket krävs för att de stora trålarna ska kunna använda hamnen. Enligt en fiskare verksam i hamnen fungerar uppdelningen mellan fiskare och gästhamnen bra och han menar att tydligheten underlättar för alla. Dock är det svårt att få fisket att vara lönsamt med låga priser och höga omkostnader. Nej 38

204 4.3.8 Hallahamnen Hallahamnen är en gammal fiskehamn som ligger på den norra sidan av Hasslö, väster om bron ut till ön som ligger i Karlskrona kommun. Hamnen var tidigare en av Karlskronas största fiskehamnar men idag finns endast en aktiv yrkesfiskare kvar i hamnen. Hamnen har en samling välbevarade fiskebodar och enligt många är hamnen ett populärt utflyktsmål på grund av klipporna bakom fiskebodarna. Ägare och driftsförhållanden Karlskrona kommun äger hamnen och sköter driften genom en kommunal tillsynsman vid namn Torleif Pettersson. I hamnen finns även Hasslö Båtförening som strävar efter att få ta över driften av hamnen. Hamnens användning Hamnen används i stor utsträckning av fritidsbåtar, men det finns även en aktiv yrkesfiskare i hamnen. Trots att hamnen är attraktiv är gästhamnsverksamheten begränsad. Näringslivet Fisket är den enda nuvarande näringen i hamnen. Framtidsplaner och utvecklingspotential Serviceutbud Hasslö Båtförening har uttalat en önskan om att få ta över och driva hamnverksamheten men beskriver kommunikationen med kommunen som en monolog. Istället menar de att hamnen förfaller, med t.ex. skyddsåtgärder som inte åtgärdas så som räddningsstege i hamnen. Båtföreningen vill ta över hamnen förutsatt att det går att skriva ett avtal med yrkesfiskaren i hamnen som då innebär att de kan dela upp hamnen. De menar att om de skulle driva hamnen har de en annan flexibilitet och kan anpassa båtplatser osv., för att få plats med fler båtar. Om kommunen kunde åtgärda de problem som finns nu menar Hasslö Båtförening att de kan sköta driften och service av toalett och dusch, upptagningsplats och så vidare. Anteckningar från Båtrådets möte i början av 2011 visar att kommunen har mottagit information om de åtgärder som måste vidtas i Hallahamnen men de intervjuer med Hasslö Båtförening gjorda i augusti 2011 indikerar att detta inte har gjorts på ett tillfredställande sätt. Vidare beskriver tillsynsmannen att Hallahamnen är populär bland trollingfiskare som gärna sjösätter sina båtar där, dock hade serviceutbudet kunnat vara bättre. Tillsynsmannen beskriver även hur problemen kring kommunens utrymmen bara blivit värre under den senaste tiden. Det framkommer att det finns en svår konflikt mellan yrkesfiskare och övriga användare av hamnen angående hamnens utrymmen. Bland annat lär denna yrkesfiskare ha lagt beslag på kommunens lokaler. Yrkesfiskaren har inte gått att nå för att kommentera dessa utsagor. Det framkommer dock att det finns en rad åtgärder som bör göras, vilket skulle höja servicenivån på hamnen. Exempel på detta är att måla piren och byta lampor ute på bryggan. Det efterfrågas även en ny brygga med y-bommar för flera båtplatser. Lågt Toalett Ja, två toaletter Dusch Ja, en dusch El & vatten Ja Bränsle Nej Restaurang/café Nej Affär/Kiosk Nej Sugtömning Nej 39

205 4.3.9 Garpahamnen Garpahamnen ligger på andra sidan av Hasslö jämfört med Hallahamnen. Hamnen är en gammal fiskehamn men används idag för en rad aktiviteter. Hamnen ligger väl skyddad bakom ön Bollö och inom promenadavstånd finns även en fin sandstrand som är tillgänglig för allmänheten. Ägare och driftsförhållanden Karlskrona kommun äger och driver hamnen och har en hamnvärd vid namn Henrik Ljungqvist som tar in avgifter från båtgäst och även arbetar för Sjöräddningen, vilka har en båt i Garpahamnen Hamnens användning Hamnen delas mellan fiskare, fritidsbåtar, gästhamnsverksamhet samt av Hasslö Varv. Då hamnen är relativt stor har dessa verksamheter tydligt avdelade platser i hamnen. Näringslivet Förutom fiskare och Hasslö Båtvarv finns även ett café som ligger i hamnen. Hasslö Varv köptes nyligen upp av Övarvet som har planer på att utvidga verksamheten. Framtidsplaner och utvecklingspotential Serviceutbud Toalett Dusch El & vatten Bränsle Restaurang/café Affär/Kiosk Sugtömning Mellan Ja, för besökande Ja, för besökande Saknas för gästbryggan Hasslö Varvs ägare, Övarvet, har uttryckt en önskan om att få utöka sin verksamhet i hamnen. För att göra det så vill de antingen köpa eller hyra hela hamnen på långa kontrakt. I detta ingår planer på att utvidga hamnen genom muddring för att få fler platser men även att skapa ett så kallat marine center och erbjuda tjänster åt båtägare, så som tvättning av skrov, vinterförvaring och så vidare. Garpahamnen omnämns även i Fiskehamnsutredningen (2010) som del i ett alternativ där Garpahamnen skulle vara stödhamn till Sandhamn och Ekenabben. Det skulle innebära att investeringar i hamnen krävs, med den infrastruktur som landning av fiske kräver. Hamnvärden Henrik Ljunqvist beskriver hur Hasslö tidigare har varit dålig på att ta hand om turister men att de på senare tid har blivit bättre. Henrik beskriver även hur det är en balansgång i hamnen, mellan fiskare som gärna vill att det ska synas att det är en fiskehamn och båtägare som är tvärtom. Enligt honom har hamnen stor potential om den muddras och öppnas upp lite. Då kan 200 båtar utan problem få plats och med det flera gästplatser för turister. Samtidigt menar Henrik att det måste satsas på marknadsföring för att turister ska veta om hamnen. Han vill även få uppställningsplats för husbilar och VA draget till caféet i hamnen för att kunna ha toaletter närmare gästhamnsplatserna. Ytterligare en viktig aspekt är att dra vatten till bryggorna, för konsumtion men främst på grund av brandfaran. Kaféägaren beskriver hur VA till kaféet är prioriterat för att kunna utökad verksamheten och erbjuda ett större sortiment. Bland annat behövs VA för att kaféet ska kunna servera varm mat. Nej Ja Nej Nej 40

206 Tromtö Nabb Tromtö nabb är vackert beläget i en naturhamn utanför Tromtö Naturreservat. Det är Karlskrona Navigationssällskap som äger och sköter om flytbryggorna i hamnen, vilket innebär att hamnen inte är kommunalt ägd till skillnad från majoriteten av de andra hamnarna i denna kartläggning. Navigationssällskapet grundades Ägare och driftsförhållanden Tromtö Nabb arrenderas av Karlskrona Navigationssällskap av Johannishus Godsförvaltning och driver sin verksamhet med utbildningar, ungdomsverksamhet och aktiv fritidsverksamhet helt ideellt. Verksamheten finansieras av brygg- och medlemsavgift. Arrendekontraktet är på 10 år och det nuvarande pågår till år Hamnens användning Hamnen används för fasta båtplatser varav det finns 40 stycken. Det finns även en smärre gästhamnsverksamhet med 10 gästplatser som får ankra i hamnen. Under högsäsongen berättar sällskapet att det kan bli uppåt 70 platser. Knutet till hamnen finns även en klubbstuga som har t.ex. toalett, bland andra faciliteter. Ansvaret som hamnvärd delas mellan medlemmar och märks ut genom att den som har ansvaret har en skylt som det står hamnvärd på utanpå sin båt. Näringslivet Det finns ingen näringslivsverksamhet i Tromtö Nabb. Framtidsplaner och utvecklingspotential Serviceutbud Toalett Dusch El & vatten Bränsle Restaurang/café Affär/Kiosk Sugtömning Navigationssällskapet vill utöka antalet bryggplatser i hamnen men samtidigt är det oklart vad som kommer att hända med arrendet efter kontraktets utgång. Hamnen har dåliga kommunikationer via fastlandet men det är inte därför man besöker hamnen. Istället är det troligtvis närheten till naturen i kulturlandskapet i Tromtö Naturreservat som lockar. Hamnen är inte så stor vilket möjliggör att driften sker på ideell basis, dock kan det bli mer problematiskt vid en eventuell utökning av hamnens platser. Lågt Ja Nej Vatten finns Nej Nej Nej Nej 41

207 Dragsö Utkik Dragsö Utkik är en fritidsbåtshamn som ligger i en stor vik på den östra sidan av Dragsö, i närheten av Karlskrona. Hamnen är en av Karlskronas största och ligger granne med Dragsö Camping och Stugby. Ägare och driftsförhållanden Hamnen ägs av kommunen men arrenderas av Karlskrona Segelsällskap på ett 15-års kontrakt. Hamnen drivs ideellt och är mycket välorganiserad. Till exempel finns både en hamnkapten och en gästhamnsansvarig, utöver ett stort antal ungdomar som hjälper till under sommaren. Hamnens användning Hamnen används till fritidsbåtsverksamhet till största delen, där det finns 130 båtplatser. Utöver dessa finns det även 4 gästplatser och Segelsällskapet använder sig också av ett system med grönflaggningar av de platser som är lediga för stunden. Näringslivet Dragsö Utkik i sig själv drivs helt ideellt men på den angränsande campingen finns det både affär och restaurang. Campingen erbjuder även en rad aktiviteter som bland annat sportfiske. Dragsö ligger dessutom på gångavstånd till Karlskrona centrum. Utöver promenadvägen går det skärgårdstrafik från campingen till Fisktorget i Karlskrona men det finns även bussar. Framtidsplaner och utvecklingspotential Serviceutbud Enligt Segelsällskapet är det svårt att utöka hamnen med ytterligare bryggor och båtplatser om det inte muddras först. Det är inte några planer som segelsällskapet har just nu. Enligt kommunen är avtalet med Dragsö Utkik unikt i att det är så långt, det spänner över 15 år. Hamnen anses även vara väldigt välskött. Hög Toalett Ja, 5 st. Dusch Ja, 4 st. El & vatten Ja Bränsle Nej Restaurang/café Ja, vid camping Affär/Kiosk Ja, vid camping Sugtömning Ja 42

208 Tallebryggan Tallebryggan ligger i centrala världsarvsstaden Karlskrona och har nära till stadens boende och utbud av service. Hamnen ligger skyddat på en kaj som tidigare varit färjeläge och rymmer runt 220 båtplatser. Ägare och driftsförhållanden Karlskrona kommun äger och driver hamnen. Tallebryggans Båtklubb har ansvar för driften av de fasta båtplatserna. Detta kontrakt är uppsagt av kommunen i avvaktan på framtida utbyggnationer av hamnen och har förlängts med ett år för närvarande. Hamnens användning Tallebryggan ska främst tillgodose tillgång till centralt placerade båtplatser samt möjliggöra gästhamnsverksamhet för anlöpande båtar som vill besöka staden. Hamnen delas därför mellan gästhamnsverksamheten och de fasta båtplatserna. De fasta båtplatserna administreras genom Tallebryggans Båtklubb och kommunen har ansvar för gästhamnsverksamheten. Tallebryggan är också en av två hamnar i Blekinge som har kvalificerat sig för utmärkelsen Blå Flagg. Näringslivet Mitt ute i hamnen finns Lisas Sjökrog, en restaurang och krog, och det finns även ett hotell i anslutning till hamnområdet. Hamnen ligger mycket nära Karlskronas centrala delar och har stora möjligheter till handel och rekreativa aktiviteter. Framtidsplaner och utvecklingspotential Serviceutbud Mellan Toalett Ja, tre på 220 platser Dusch Ja, tre på 220 platser El & vatten Ja Bränsle Ja Restaurang/café Ja Affär/Kiosk Ja Sugtömning Kommunen har beslutat att säga upp avtalet med Tallebryggans Båtklubb och bara förlänga det över I och med flytten av oljecisterner på Hattholmen över vattnet mitt emot Tallebryggan kommer denna del att exploateras och hamnen att utvidgas över hela viken enligt planerna. Denna utveckling skulle drastiskt utöka antalet båtplatser och i samband med denna utvidgning är meningen att det även genomförs en uppgradering av servicenivå i hamnen. I denna expansiva fas är det naturligt att Tallebryggans driftsform är kommunal men därefter bör kommunen överväga alternativa driftsformer. I denna kartläggning har flera exempel på andra driftsformer av gästverksamhet visats fungera mycket bra, bland annat privat eller genom ett kommunalägt bolag. Ja 43

209 Kristianopel Kristianopel beskrivs som en kustby med anor från talet. Samhället ligger innanför den historiska ringmuren, på samma plats nu som då och erbjuder förutom hamnen även en rad aktiviteter med affärer, konstutställningar och caféer. Kristianopel marknadsförs som fjärran från motorvägar, hamburgerkedjor och konstgjorda vattenland. Utifrån en besökande seglares perspektiv ligger hamnen strategiskt, längst ned på Sveriges östra kust och blir därmed ett naturligt och välkommet stopp på väg norrut eller västerut. Ägare och driftsförhållanden Karlskrona kommun äger och driver Kristianopels hamn. För att göra det har kommunen en hamnvärd som under många år har skött hamnen, med anvisningar och smärre reparationer. Hamnens användning Hamnen används uteslutande för gästhamnsverksamhet. Det finns plats för 50 båtar angjorda med boj. Direkt i anslutning till hamnen finns det även ett kafé och ett flertal fiskebodar som används för mindre verksamheter. Kristianopel är den andra hamnen i Blekinge efter Tallebryggan som har kvalificerat sig för utmärkelsen Blå Flagg. Näringslivet Kristianopel har ett aktivt näringsliv som har organiserat sig i ett näringslivsnätverk och arbetar gemensamt med marknadsföring av sin verksamhet och även av Kristianopels hamn. Framtidsplaner och utvecklingspotential Serviceutbud Toalett Ja Dusch Ja El & vatten Ja Bränsle Ja Restaurang/café Ja Affär/Kiosk Ja Sugtömning Högt Kristianopel har idag en mycket välfungerande gästhamnsverksamhet och hamnens verksamhet fungerar väl knutet till näringslivet kring hamnen. Denna integration av caféer, affärer och konst med båtlivets olika aspekter fungerar förstärkande för alla delar. För Blekinge Arkipelag tjänar Kristianopel som ett gott exempel på gästhamnsverksamhet och kan när det gäller andra hamnar fungera som en målbild i den utvecklingen. Då Kristianopel ligger på utsidan av skärgården skulle en förhöjd service, fler båtplatser osv i hamnen inte öka antalet turister som tar sig in i skärgården, vilket har varit fokus för denna kartläggning. Hamnen är i dagsläget mycket välfungerande och istället för att utvecklas vidare i detta läge bör Kristianopel i användas som en informationspunkt för båtgäster som sedan kan upptäcka skärgården istället för att passera utanför skärgården. Karlskrona kommun bör fundera över framtiden för Kristianopels gästhamn, då hamnen har en mycket engagerad och erfaren hamnvärd för närvarande, som dock är till åren kommen. Erfarenheten är en tillgång som kommunen bör se till att inte gå miste om. Ja 44

210 Karlshamn Vägga fiskehamn Vägga fiskehamn ligger ute på en udde några kilometer från Karlshamns centrala delar. Hamnen ligger skyddat innanför en ö och har utöver båtplatser även ett industriområde som rymmer ett flertal verksamheter. Ägare och driftsförhållanden Vägga fiskehamn ägs av Karlshamns kommun och har tidigare drivits av Vägga fiskehamnsförening, som är en förening för yrkesfiskare. Kontraktet mellan kommunen och fiskehamnsföreningen sades nyligen upp, utan att yrkesfiskarna vet varför. Hamnens användning Hamnen är sedan lång tid tillbaka en betydande fiskehamn men på industriområdet ryms även en rad andra aktiviteter, varav många har kopplingar till fiske på något sätt. Näringslivet Sugtömning Ja Det finns förutom gästhamnsverksamheten med 24 gästplatser en fiskrestaurang, ett fiskrökeri och en affär inriktad mot fiskeredskap. Det finns även mer udda inslag som en dammsugarförsäljare, en däckförsäljare och en hårfrisör. Det sker för närvarande många förändringar i Vägga hamn, med nya företag som etableras och befintliga som utökar sin verksamhet. Fiskehamnsföreningen är även en av få platser i Blekinge Arkipelag som erbjuder uppställningsplatser för husbilar. Framtidsplaner och utvecklingspotential Serviceutbud Karlshamns kommun har nyligen sagt upp avtalet med Vägga Fiskehamnsförening och nu avvaktar föreningen vad som komma skall. Detta beskriver föreningens medlemmar som bekymrande och problematiskt eftersom osäkerheten ligger i vägen för investeringar. Fiskehamnsföreningen menar att då området kring Vägga växer och det är allt fler som vill ha plats både ovan land och vad gäller båtplatser. Detta gäller både privatpersoner och företag vilket gör att trycket efter en lösning ökar. Det bästa, menar de, hade varit att utöka hamnen med ytterligare en brygga, för att få fler gästplatser och fler fasta båtplatser. I angränsning till hamnen ligger även Svaneviks Bryggförening som är en hamn för endast fritidsbåtar och som alltså varken har fiskare eller gästhamnsverksamhet. De har ett system med grön flagg som riskerar att konkurrera med fiskehamnens gästhamnsverksamhet. Samtidigt menar fiskehamnsföreningens ordförande att det inte är ett stort problem. Hög Toalett 2 toaletter Dusch 2 duschar El & vatten Ja Bränsle Ja Restaurang/café Ja Affär/Kiosk Ja 45

211 Matvik Matvik är en av Karlshamns största småbåtshamnar och ligger precis innanför Hällaryds skärgård. Detta gör den till ett populärt resmål för såväl Blekingebor som turister som vill ta sig ut i skärgården. Närheten till skärgården är även anledning till hamnens storlek och många har förklarat att småbåtsägare helst vill ha sin båt där på grund av det nära avståndet till skärgården. Ägare och driftsförhållanden Karlshamns kommun äger och driver hamnen. Driften sker ofta i samarbete med Matviks Bryggförening som menar att samarbetet möjliggör att de för fram sina önskemål och sen hjälps de åt att genomföra dessa. Hamnens användning Hamnen används främst av fritidsbåtar enligt en kö administrerad genom kommunen men hamnen har även 8 gästhamnsplatser. Gästhamnsverksamheten fungerar så att Bryggföreningens funktionärer tar upp en avgift när de är på plats. Är de inte där finns det brevlådor med kuvert som gäster kan använda för att betala sin avgift. Näringslivet I hamnen finns en kiosk med ett grundläggande utbud av varor. Kiosken har nyligen byggts ut med ytterligare en del och därmed blivit större. Samtidigt har det framkommit klagomål på att kioskägaren inte är motiverad och därför inte håller öppet så mycket som folk vill. Framtidsplaner och utvecklingspotential Serviceutbud Toalett Ja Dusch Ja Medel El & vatten Ja, de höll på att dra den sista elen. Bränsle Nej Restaurang/café Nej Affär/Kiosk Ja Sugtömning Med sina runt 600 platser är Matvik en av de större hamnarna i Blekinge. Nyligen presenterade stadsmiljöavdelningen vid Karlshamns kommun ett planprogram som innebär att Matviks hamn utvidgas till att omfatta 800 båtplatser. Om det blir av skulle det i ett svep ta bort stora delar av den kö till båtplatserna som administreras av kommunen och därmed på ett effektivt sätt möjliggöra för Karlshamns befolkning att ha möjlighet att utöva ett aktivt båtliv. Ett problem som Bryggföreningen vill lyfta fram är att det är stor brist på parkeringar. Då båttransport ut till populära besöksmål går från Matvik är behovet av parkeringar ofta stort i hamnen. Därmed menar Bryggföreningen att ytor som vintertid används för uppställning av båtar kan användas för parkering på sommartid. Dock är det oklart i vilken utsträckning som bryggföreningen har nått fram till kommunen med dessa planer. Ja 46

212 Tärnö Tärnö omnämns ofta som en idyll eller en pärla, längst ute i Hällaryds skärgård. Ön är till hälften naturreservat och till hälften bebyggd av sommarstugor. Tidigare var Tärnö befolkat av fiskare och säljägare men dessa har försvunnit och idag är ön mer känd som ett utflyktsmål. Den norra sidan av ön är den som är mest skyddad och där finns ett flertal bryggor, både privata och offentliga. Ägare och driftsförhållanden Karlshamns kommun äger två bryggor på ön och har även tagit över driften av en tredje, före detta militär brygga. Kommunen har två personer som tar hand om skötseln av bryggorna och även genomför tillsyn och smärre reparationer. Hamnens användning Hamnen används för gästhamnsverksamhet samt för den skärgårdstransport som går mellan Matvik och Tärnö. Gästavgifter tas upp av ägaren till Laxboden som ligger vid en av bryggorna. Näringslivet Laxboden är ett kafé med servering men som även fungerar som minibutik, dock med ett begränsat utbud. Kommunen äger även några mindre övernattningsstugor som ligger i närheten av Laxboden och dessa ligger i närheten av den av bryggorna dit skärgårdstransporten från Matvik anländer. Framtidsplaner och utvecklingspotential Serviceutbud Toalett Ja Dusch Ja Medel El & vatten Ja, beroende på vilken brygga Bränsle Nej Restaurang/café Ja Affär/Kiosk Ja Sugtömning Tärnö har stor potential för turism, både för båtturism och för dagsturism som utgår från Matvik. Skärgårdstransporten är en viktig kommunikation för de turister som vill ta sig ut i skärgården men som inte äger en båt. Samtidigt är den viktig för de fast boende i skärgården innanför Tärnö. Enligt Karlshamns kommuns skärgårdsprogram som togs fram första gången 2006 finns det planer på att både rusta upp bryggorna på Tärnö och att skapa fler förtöjningsplatser. Detta planerades i det första programmet för att det skulle ske inom de närmaste fem åren och omfattade en utökning av bryggor och förtöjningsplatser runt omkring i skärgården. Programmet beskrivs som en pusselbit i kommunens vision om att kommunen ska erbjuda goda möjligheter till boende, arbete och försörjning, trygghet och säkerhet, kultur- och fritidsverksamhet allt i en god livsmiljö. Samtidigt finns även ett stort engagemang från Karlshamns båtklubbar för att utveckla och förbättra tillgängligheten i skärgården. Detta sker inom ramarna för ett samarbete som kallas bojkommittén där de bland annat har satt ut bojar runt Tärnö för att båtar ska kunna förtöja. Nej 47

213 Stärnö Vindhamn Stärnö Vindhamn ligger väster om Karlshamn och angränsar till ett industriområde. Hamnen ligger innanför den historiskt intressanta Boön. Ägare och driftsförhållanden Karlshamns kommun äger och driver hamnen men Stärnö Vindhamns Båtklubb har sitt klubbhus i hamnen och har ett avtal med kommunen vad gäller drift och reparation av hamnarna, där båtklubben sköter reparationerna och kommunen därefter betalar. Hamnens användning Hamnen används uteslutande av fritidsbåtar. Det finns inte några gästplatser men ett system för grön flaggning när man är borta från sin plats under längre tid. Båtklubben har planer på att utöka servicegraden genom att ge t.ex. information om kommande väder alternativt tillgång till trådlöst internet. Näringslivet Det finns ingen näringsverksamhet i hamnen idag, hamnen ligger långt ifrån staden och har dåliga kommunikationer dit. Det finns inte heller bostadshus eller liknande i hamnen vilket gör att underlaget för näringsverksamheter är för dåligt i dagsläget. Framtidsplaner och utvecklingspotential Serviceutbud Toalett Ja Dusch Ja El & vatten Ja Medel Bränsle Nej Restaurang/café Nej Affär/Kiosk Nej Sugtömning Enligt den nya detaljplanen planeras diabasbrytningen läggas ned och istället ska en marina byggas på platsen för diabasbrytningen. Etableringen av hamn på detta område beräknas ge cirka 500 nya båtplatser utöver de 330 som finns i Stärnö Vindhamn idag. Dock avstyrker expertmyndigheten Sveriges Geologiska undersökning nedläggandet av diabasbrytningen med hänvisning till att området är klassat som ett riksintresse, som ur ett råvaruperspektiv utgör en källa till inkomster för samhället i miljardklassen samt att det är råvarubas för stenull och en viktig exportvara. De rekommenderar därför att brytningen av diabas får fortsätta i år till. Karlshamns kommun har tagit del av denna invändning men valde att fortsätta utveckla en detaljplan utifrån den ursprungliga planen samt att verka för att diabasbrytningen som riksintresse ska upphöra. På området finns idag 150 uppställningsplatser och båtklubben efterfrågar fler uppställningsplatser. Det finns även en efterfrågan på båtplatser på kort sikt och båtklubben berättar om diskussioner angående ytterligare en brygga på området för att möta denna efterfråga. Ett stort problem för Stärnö Vindhamn är att kommunikationerna till staden är så pass dåliga i dagsläget. Detta gör att det är svårt att få en fungerande turism enligt båtklubben, trots att omgivningarna är vackra och intressanta ur ett historiskt perspektiv. Dessutom ligger hamnen så långt ifrån t.ex. Hällaryds skärgård att det inte är attraktivt för mindre båtar att ligga där, utan dessa ligger hellre i Matvik. Nej 48

214 Ronneby Ekenäs-Karön Ekenäs-Karön ligger precis utanför Ronneby hamn, och består av en fritidsbåtshamn på fastlandet i Ekenäs och en gästverksamhet som finns både i Ekenäs och på Karön. Ön Karön är den största ön i Ronneby skärgård och har en lång historia som populärt besöksmål. Höjdpunkten var under den så kallade brunnsepoken då gäster från Ronneby Brunn besökte ön. Från den epoken finns det flera stora vackra sommarhus kvar och leder som passar för promenader runt ön. Ägare och driftsförhållanden Ekenäs-Karön ägs av Ronneby kommun och drivs av företaget Karön Center. Karön Center står för smärre reparationer och drift medan kommunen sköter större investeringar och reparationer. Hamnens användning Hamnen används till fasta båtplatser och gästhamnsverksamhet. Gästhamnsverksamheten ligger helt på Karön Center AB:s ansvar, som har 35 platser på Karön och 25 platser i Ekenäs. Totalt finns det 251 fasta platser på fastlandssidan varav kommunen administrerar vissa och Karön Center administrerar vissa. Näringslivet Kopplat till Karön Center finns bland annat restaurang och krogverksamhet, ett minilivs och stugbyverksamhet. Det finns även en sjömack och en båttransport ut till Karön. Framtidsplaner och utvecklingspotential Serviceutbud Toalett Ja Dusch Ja El & vatten Ja För närvarande håller Karön Center på att förhandla med kommunen om att förlänga kontraktet angående driften av Ekenäs-Karön. Detta gör att det är svårt att få information kring vad entreprenörerna tycker har fungerat bra och vad de vill förbättra. Dock menar de att antalet gästplatser måste utökas då bryggorna har varit fulla under sommaren. Från kommunens sida vill man gärna se en utveckling av Ekenäs-Karön med förbättrad service och tillgänglighet. Det har även varit problem för kommunen med att få insyn i hur stor utsträckning som gästhamnen används under säsongen, vilket har upplevts som frustrerade och försvårat för kommunen att på ett korrekt sätt prissätta arrendet. Hög Bränsle Ja, på fastlandet. Restaurang/café Ja Affär/Kiosk Ja, på fastlandet. Sugtömning Ja 49

215 Järnaviks hamn Järnavik ligger i Ronneby kommun på gränsen mot Karlshamns kommun och är en småbåtshamn som även fungerar som hamn för skärgårdsbåten som går ut till det natursköna Tjärö. Ägare och driftsförhållanden Hamnen ägs av Ronneby kommunen som även sköter driften. Båtklubben, Jernaviks Segelsällskap administrerar hamnens 149 båtplatser. Hamnens användning Hamnen används för fasta båtplatser men fungerar även som utgångspunkt för turism som ska till Tjärö. Skärgårdsbåten utgår från fasta tider under sommaren och efter beställning under vinterhalvåret. Det finns inte heller någon uttalad gästhamnsverksamhet i hamnen, vilket kan tyckas konstigt på grund av det vackra området. Näringslivet I själva hamnen finns ingen näringsverksamhet men direkt i anslutning finns det ett vandrarhem som också har uthyrning av kajaker. Det finns även en camping i närheten, en stugby och en fiskecamp. Framtidsplaner och utvecklingspotential Serviceutbud Den stora genomströmningen av turister som ska ut till Tjärö öppnar upp för möjligheter för näringsverksamheter inriktade mot upplevelseturism. Problemet är att dessa turister åker direkt till Tjärö och sedan tar sig därifrån. Vetskapen om Järnaviks kvalitéer är bristande och måste förbättras. Detta innebär antingen att nya verksamheter etableras för att få dessa turister att stanna ytterligare en dag i omgivningarna kring Järnavik eller bygger man vidare på de etablerade verksamheterna i form av till exempel vandrarhemmet och kajakuthyrningen. Låg Toalett Utedass Dusch Nej El & vatten Ja Bränsle Nej Restaurang/café Nej Affär/Kiosk Nej Sugtömning Vinterförvaring Nej Ja 50

216 Kapitel 5. Utvecklingsmöjligheter I detta kapitel kommer hamnarna att analyseras utifrån den potential som framkommit i intervjuer med båtklubbar, näringsidkare samt kommunala tjänstemän. Hamnarna har olika potential och kommer därför att analyseras baserat på det. Kapitlet inleds med att beskriva de olika områden som är relevanta för hamnarnas utveckling, sedan följer en beskrivning av de kriterier som Oxford Research har använt för att bedöma hamnarnas potential. Slutligen redovisas de olika områdena med fokus på de hamnar som bedöms ha störst potential. 5.1 Prioritering av hamnarna Kartläggningen av hamnarna är gjord utifrån deras potential till utveckling. Kartläggningen fokuserade på vad som finns i hamnarna idag, hur de används osv., men även på vilka framtidsplaner som finns. Detta kapitel kommer att även att diskutera kring vilken potential som finns i hamnarna och utifrån den potentialen möjliggörs en prioritering. Detta kapitel behandlar alltså vad hamnarna skulle kunna utvecklas till snarare än vad de används till idag. Hamnarna skiljer sig åt i såväl storlek som användningsområde och i arbetet med kartläggningen har flera viktiga utvecklingsområden av hamnarna identifierats. Dessa områden är: Utveckling av fiskenäringen Utveckling av båtturism Utveckling av landbaserad turism Utbyggnad av fasta båtplatser Näringslivsutveckling I detta kapitel kommer därför dessa hamnar att rankas utifrån den potential till utveckling som hamnarna har enligt dessa områden. Detta har möjliggjort att prioritera hamnarnas potential och gradera dessa enligt en skala från låg till stor potential Kriterier för prioritering Här förklaras vad som ligger bakom graderingen av hamnarnas potential som följer nedan i detta kapitel Låg Av olika anledningar så är det inte möjligt att utveckla hamnar som betraktas ha låg potential inom något av de fem områdena på grund av t.ex. att förutsättningarna saknas i form av obefintligt kundunderlag, militärt skyddsobjekt osv. Relativt låg Det är svårt att få till stånd en utveckling av de hamnar som bedöms ha relativt låg potential inom de fem områdena på grund av t.ex. svagt kundunderlag, vikande intresse och hård konkurrens från närliggande hamn. 51

217 Möjlig Utveckling av de hamnar som bedöms ha utvecklingspotentialen möjlig är tänkbar men konkreta planer och idéer saknas. Det finns således potential till utveckling men den behöver t.ex. uppmuntras externt, den saknar huvudman osv. för att ta sig från idé-stadie till verklighet. Relativt stor Stor I de hamnar som har bedömts om relativt stor potential till utveckling så finns det potential och uttalade idéer på utveckling. Det finns även engagerade aktörer som är villiga att arbeta för att realisera idéerna. I de hamnar som har stor potential till utveckling är idéer och planer utvecklade och entreprenörerna eller idébärare är mycket engagerade i denna sak. I vissa fall innebär detta att utvecklingen redan är påbörjad. 52

218 5.2 Utveckling av fiskenäringen Fiskenäringen är en traditionellt viktig näring i Blekinge. Dock råder förändrade förutsättningar för fiskenäringens utveckling i och med näringens minskade storlek och försämrade konkurrenssituation. Flera fiskare beskriver hur de har utvidgat sin verksamhet till att omfatta fiske av fler arter än tidigare. Andra beskriver hur de har specialiserat sig genom olika certifieringar, så som t.ex. Krav-märkning och Marine Stewardship Council. Vidare är återväxten i fiskenäringen viktig att beakta för näringens fortsatta verksamhet i Blekinge, men även för att inte gå miste om det stora yrkeskunnande som denna grupp besitter. Hamnar Utklippan Lökanabben Sanda Ekenabben Stenshamn Garpahamnen Hallahamnen Sandhamn Tallebryggan Utveckling av fiskenäringen Relativt låg Relativt låg Relativt låg I och med att Saltö Fiskhamn i Karlskrona i Översiktsplan 2030 är planerat att omvandlas till bostadsområde föreslås i Fiskehamnsutredningen att fiskenäringen Ekenäs-Karön Vägga fiskehamn Låg Relativt stor flyttas från Saltö Fiskhamn till Matvik Låg Ekenabben eller Sandhamn med Garpahamnen som stödhamn. (Fiskehamnsutredningen Tärnö Låg WSP 2010). Detta kräver dock stora investeringar i form av muddring och faciliteter så som isverk, kyl- och Stärnö Relativt låg lagringsutrymmen osv. Flera respondenter har även uttalat sig om Tjurköbron som hindrar tillgängligheten mellan hamnarna Ekenabben och Sanda sjövägen. Rekommendationen från Sturkö Båtsällskap med flera är att bron höjs. Flytten av fiskenäringen från Saltö Fiskehamn är en process som väcker många känslor. Bland annat har Sveriges Fiskares Riksförbund uttalat sig mot att flytta fiskeverksamheten i ett pressmeddelande den 17 februari Då förslaget att flytta fiskenäringen från Saltö hörsammats i den översiktsplan som kommunfullmäktige nyligen antagit är flytten emellertid en realitet. Här är det viktigt att få till en dialog mellan fiskare och kommunen för att skapa en lösning som tillgodoser allas intresse i största möjliga mån och där kommunen visar tydlighet i sitt agerande. Samtidigt som detta pågår finns på vissa håll en konflikt mellan båtklubbar och fiskare i de hamnar i Blekinge där dessa delar utrymme. Fiskarna beskriver hur de känner sig trängda av att det kommer turister som tar deras båtplats när de är borta eller lägger an jämte fiskebåtarna när det är brist på plats och på så sätt hindrar fiskarnas verksamhet. Bakgrunden till detta menar flera fiskare är att båtklubbar tar över driften av hamnen och med det även gästhamnsverksamheten. Därmed uppstår en intressekonflikt om utrymme mellan fiskarna och båtklubbar, där båtklubbarna i många fall är ute efter att öka antalet gästnätter och därmed också sina inkomster. Småskaligt kustnära fiske är en näringsverksamhet som kräver hög grad av professionalitet och yrkeskunnande och har rätt att få utöva sin verksamhet utan dessa störningar. Bland de hamnar som ingår i denna studie har det visat sig att hamnarna där fisket är tydligt åtskilt från gästhamnsverksamheten inte har denna intressekonflikt, t.ex. i Sandhamn och Vägga. I hamnar där det inte går Stor Relativt låg Relativt stor Möjlig Stor Relativt låg 53

219 att på ett tydligt sätt skilja dessa två parter åt bör det finnas tydliga riktlinjer för användningen i hamnen. Dessutom bör någon finnas närvarande och kontrollera att dessa riktlinjer följs. Här har hamnar som genom näringsverksamheter i hamnarna en fördel, t.ex. i caféer i Garpahamnen och i Torhamn, eftersom det garanterar en närvaro i hamnen. Viktigt att understryka i detta är att det måste finnas utrymme för dialog och diskussion mellan dessa parter samt att det är kommunens ansvar att i de kommunala hamnarna bestämma vilken verksamhet som skall vara var någonstans. Fiskenäring och fritidsbåtsverksamhet delar inte alltid samma förutsättningar. Ett exempel på det är de Y-bommar som båtsällskap uppskattar men som under den kallare delen av halvåret gör att hamnarna isar igen lättare vilket är problematiskt för fiskarna. Slutligen bör de kommunen initiera en dialog med fiskarna kring framtida utmaningar och försöka hålla beslutsprocesser så transparenta som möjligt. Fiskehamnsföreningen i Vägga Hamn i Karlshamn väntar nu på kommunens beslut kring hur driften av hamnen ska se ut och de menar att det råder en stor osäkerhet kring hur det kommer att se ut i framtiden, vilket påverkar fiskarnas möjlighet att investera och utveckla sin verksamhet. 54

220 5.3 Utveckling av båtturism Blekinge Arkipelag är en vacker och hitintills dåligt utnyttjad resurs för regionen. Det militära skyddsområdet har dock tidigare begränsat och avskräckt turism i området och medfört att turister från Tyskland, Holland och Danmark än idag pratar om området som avspärrat vilket föranleder en stor utmaning när det gäller regionens marknadsföring. I skärgården finns hamnar som är intressanta för båtturism ur främst två vinklar. Dels för rekreativ turism och dels för konsumtions- eller besöksturism. Dessa två sorters turister skiljer sig åt i vad de efterfrågar och för att möta denna efterfråga krävs därför skilda tillvägagångssätt. Den rekreativa turismen söker efter lugn och ro och väljer därför hamnar därefter. För att dessa turister inte ska välja att ankra i naturhamnar istället för gästhamnar krävs att det finns hamnar som motsvarar dessa krav. I detta fall finns det ett flertal hamnar som med sitt lugn, och genom sina olika karaktärer, är attraktiva för denna grupp. Hamnar Utklippan Lökanabben Sanda Ekenabben Stenshamn Garpahamnen Hallahamnen Sandhamn Tallebryggan Ekenäs-Karön Utveckling av båtturism Stor Möjlig Möjlig Relativt låg Av dessa hamnar har vi sett störst potential hos Utklippan, Stenshamn, Hallahamnen samt Tärnö. Matvik Möjlig Bland dessa har Hallahamnen på Hasslö, Stenshamn samt Tärnö flera historiska och kulturella Tärnö Relativt stor kvalitéer som gör dem intressanta för besökare. Utklippan har också dessa kvalitéer men bör Stärnö Möjlig även fungera som en portal för att fånga upp båtturister och sprida information om Blekinge Arkipelags kvalitéer. I dessa hamnar bör det finnas ett grundläggande serviceutbud för båtturister och tillgängligheten bör på alla sätt vara tillgodosedd. Den andra kundgruppen, konsumtion- eller besöksturism är en mer köpstark grupp som vill ha tillgång till ett utförligt serviceutbud, med tillgång till restauranger, caféer och uteliv. Förlagan till detta är naturligtvis den mer serviceintensiva skärgårdsupplevelse som finns i Stockholms och Bohusläns skärgård. I Blekinge Arkipelag finns potential för flera hamnar som kan motsvara denna grupps efterfråga, t.ex. Sandhamn, Tallebryggan, Ekenäs-Karön samt Vägga Fiskehamn. Av de tre sistnämnda så bidrar närheten till städerna samt den stora kapaciteten med många gästplatser till potentialen. I dessa hamnar finns även flera drivna entreprenörer som har restauranger, caféer, butiker, anordnar fisketurer, erbjuder övernattning i stugor osv. I dessa fall är det viktigt att kommunen uppmuntrar och ger det stöd de kan till dessa entreprenörer. I en intervju med Sandhamn Marine, som är det företag som driver Sandhamns gästverksamhet, beskriver dessa hur de fått böter på grund av otillåten vattenverksamhet för att de har haft för bråttom i sin verksamhet och inte skaffat de nödvändiga tillstånden. Detta är något som kan undvikas genom en kontinuerlig dialog kring planering och utveckling av verksamheterna. Samtidigt bör det nämnas att mycket av ansvaret ligger på entreprenörerna att dela med sig av sina planer för hamnarna. Många framhäver även vikten av att tillgängligheten till bränsle förbättras i Blekinge Arkipelag. För närvarande finns det tillgång till bränsle i Tallebryggan, Sandhamn, Ekenäs- Karön samt vid Vägga fiskehamn. Fler ställen än så behövs och det bör utredas vilka Stor Relativt stor Relativt stor Stor Stor Stor Vägga Fiskehamn Stor 55

221 möjligheter det finns att sätta upp båtmackar ovan land, där båtägare debiteras genom en kortterminal. Ett stort problem som måste överbryggas för att dessa hamnar ska kunna klara sig rent ekonomiskt är att de marknadsförs på ett bättre sätt än tidigare. De nuvarande arrendatorerna på Ekenäs-Karön menar att detta måste ske ur ett regionalt perspektiv, gärna även genom samarbete mellan regioner för att få en ännu större effekt. Ytterligare förbättringsområden som bör åtgärdas i detta är möjligheten att förlänga säsongen på olika sätt för att möjliggöra att de européer som kommer hit när den svenska semestern är slut inte finner att allt är stängt i väntan på vintern. Vidare bör det skapas segelrutter genom Blekinge Arkipelag som är tydligt utmärkta på detaljerade sjökort vilket gör att båtturister ser de möjligheter som skärgården har att erbjuda. En vidare förutsättning för att detta ska fungera är fungerande kommunikationer mellan stadskärnor och de hamnar som ligger en bit där ifrån. Ekenäs-Karön och Vägga Fiskehamn är två av dessa hamnar men det finns även ett stort behov av kommunikationer till Stärnö Vindhamn för att förbättra utvecklingsmöjligheterna även där. 56

222 5.4 Utveckling av landbaserad turism Hamnarna är inte bara destinationer för båtturism utan en välskött marina med tillhörande caféer och restauranger, eller en fiskehamn med ett rökeri och servering är ett attraktivt utflyktsmål för såväl lokalbefolkningen som för turister i allmänhet. Precis som med båtturisterna finns det flera hamnar som är attraktiva för turister, varav några utmärker sig. Bland annat är de tre hamnarna Utklippan och Stenshamn i Karlskrona samt Tärnö i Karlshamn attraktiva utflyktsmål även för landbaserade turister. Dock kräver dessa hamnar hög tillgänglighet i form av fungerande kommunikationer för att möjliggöra dagsbesök. Detta finns just nu för bland annat Stenshamn och Tärnö genom kommunal försorg, men det saknas ett lättillgängligt sätt att ta sig ut till Utklippan. Det alternativ som finns är båttaxi, vilket riskerar att bli dyrt i jämförelse. Det långa avståndet till Utklippan medför även problem med elförsörjningen till öns faciliteter. Hamnar Utveckling av landbaserad turism Utklippan Stor Lökanabben Sanda Ekenabben Stenshamn Garpahamnen Hallahamnen Sandhamn Tallebryggan Ekenäs-Karön Relativt stor Möjlig Möjlig Till denna grupp hör även husbilsturister som Vägga Fiskehamn Stor gärna vill använda utrymmen i hamnarna som parkeringsplatser. Det finns utrymmen för uppställning av husbil i Tallebryggan samt i Vägga Matvik Möjlig Tärnö Stor Fiskehamn men det saknas i flera mindre hamnar som också är intressanta ur ett turismperspektiv. I Lökanabben har Aspö Båtklubb Stärnö Relativt låg förbjudit husbilar i hamnen och på flera andra ställen finns vare sig rutiner för betalning eller uppställningsytor. En annan intressant hamn är Hallahamnen som genom sitt vackra läge och dess karaktär med många välbevarade sjöbodar har potential att bli ett populärt besöksmål. Då dessa husbilar betalar per natt för uppställning samt tillgång till serviceutbud, vilket är precis det som gästhamnar erbjuder gästande båtar, är det märkligt att inte fler gästhamnar erbjuder detta. Dock kan det uppstå en konkurrenssituation med omgivande campingplatser samt innebära att frågan lyfts kring huruvida ideella båtklubbar bör betala moms för sina inkomster från gästhamnsverksamheten. Mot bakgrund av potentialen av att utveckla hamnarna för hamnbaserad turism är det viktigt att den utveckling som sker i hamnarna också vägs mot hamnarnas unika miljöer och kvalitéer. Detta innebär att utvecklingen snarare ska bygga på och framhäva dessa kvalitéer än att motverka dem. Ett lysande exempel är fiskrestaurangen och fiskrökeriet i Vägga Fiskehamn som utgör verksamheter som fungerar i samklang med den fiskenäring som pågår bara några meter därifrån. Samtidigt visar samma hamn på några av de mer udda inslagen av näringsverksamheter i en hamn, t.ex. en däcksfirma och en dammsugarförsäljare. Stor Relativt stor Relativt stor Relativt stor Relativt låg Relativt stor 57

223 5.5 Utbyggnad av fasta båtplatser I Blekinge är det brist på fasta båtplatser och i de kommuner som är i fokus för denna kartläggning, har alla tre köer till båtplatser. Exempelvis hade Karlshamn 280 personer i kö den 23 augusti Det bör vara prioriterat att bygga bort dessa köer för att möjliggöra båtplatser för alla som vill ha båtplats. Detta är motiverat mot bakgrund av att Blekinge skärgård är en unik resurs som alla boende i Blekinge bör ha tillgång till. Skärgården är jämförelsevis lite exploaterad och det bör ligga i kommunernas intresse att öppna upp denna för kommunernas invånare, för att möjliggöra friluftsliv och ett besöksunderlag för gästhamnsverksamheten ute i skärgården med alla dess kringliggande verksamheter. Idag är det få hamnar vars gästhamnsverksamhet är ekonomiskt bärkraftig, istället menar många att det är kringverksamhet som göra att det fungerar. Detta innebär caféer, restauranger, besöksmål av olika slag, aktivitetsutbud osv. som gäst kan utnyttja och därmed bidra till hållbar ekonomisk tillväxt i Blekinge Arkipelag. I Karlskrona har funnits planer på utbyggnationer av Tallebryggan sedan Dock har kommunen inväntat att oljecisternerna i Oljehamnen på Hattholmen ska flyttas samt att området sedan ska saneras. Där kommer sedan finnas utrymme för nybyggnationer av bostäder samt kontorslokaler men även stort utrymme för att utveckla Tallebryggan till en stor marina med betydligt fler båtplatser. I samma veva kommer även serviceutbudet i hamnen att utvecklas. Hamnar Utklippan Lökanabben Sanda Ekenabben Stenshamn Garpahamnen Hallahamnen Sandhamn Tallebryggan Ekenäs-Karön Utbyggnad av fasta båtplatser Låg Relativt stor Relativt stor Relativt låg Relativt låg Relativt stor Möjlig Relativt låg Stor Relativt stor Vägga Fiskehamn Relativt låg Matvik Tärnö Stor Relativt låg Stärnö Stor I Matvik i Karlshamn planeras i ett nytt planprogram en utbyggnation av Matviks båtplatser från dagens 600 till 800 platser totalt. Detta innebär en stor ökning av båtplatser för 58

224 Matvik, som är Karlshamns största småbåtshamn. Samtidigt har det även sedan flera år funnits planer på att lägga ned diabasbrytningen i Stärnö och fylla gruvtaget med vatten och bygga en marina där. En realisering av dessa planer skulle i så fall innebära flera hundra nya båtplatser och ett nytt område för rekreation i Karlshamn. Ärendet ligger nu hos Länsstyrelsen i Blekinge för prövning då diabasbrytningen i Stärnö är klassat som riksintresse. Vidare vill Sturkö Samhällsförening ha ytterligare en brygga i Sanda på Sturkö. Även i Lökanabben har Aspö Båtklubb uttryckt planer på ytterligare en brygga för fler båtplatser. Även i Garpahamnen finns planer från Hasslö Varv på att muddra hamnen och bygga ut både gästplatser och fasta platser. Detta är dock beroende på om de löser avtalsfrågor med både en samfällighet och gentemot kommunen, vilket idag är oklart. Det pågår även en diskussion om hur kommunerna ska förhålla sig till båtägare från andra kommuner som vill ha tillgång till båtplats i Blekinge Arkipelag och därför ytterligare ökar konkurrensen om de platser som finns. I Karlshamn var det uppe som förslag att ge kommuninnevånare ett rabatterat pris i jämförelse med andra kommuners båtägare. Detta förslag godkändes dock inte. Andra lösningar på detta är som t.ex. i Torhamns hamn där medlemmarna i båtklubben måste vara skrivna på orten för att få vara medlem i föreningen. Detta får i effekt att det bara är de som är skrivna på orten som får ha båtplats i Torhamn då det är båtklubben som fördelar båtplatser enligt kontraktet mellan kommun och båtklubb. 59

225 5.6 Näringslivsutveckling I arbetet med att realisera den potential som finns i den resurs som skärgården utgör bör även näringslivsutveckling finnas med som en integral del. Här gäller det dels att ta tillvara på och uppmuntra det entreprenörskap som finns redan idag men även att möjliggöra och stödja nyföretagande i samhällen runt omkring i Blekinge. Blekinge Arkipelag är också det enda biosfärområdet i Sverige som har ett kust- och skärgårdsfokus. Området ska fungera som ett modellområde för hållbar utveckling och ta fram koncept som kan användas på nationellt plan. Enligt verksamhetsplanen för 2011 är ett av fokusområdena hållbart entreprenörskap samt hållbart fiske. Detta bör fångas upp av kommunerna och fortsatta policybeslut på detta område bör vägledas av detta. I relation till skärgårds och småbåtshamnarna bör kommunerna uppmuntra dels utveckling av verksamheter belägna i hamnen men även verksamheter som angränsar till hamnen. Som exempel kan Garpahamnen på Hasslö användas där följande tre verksamheter finns i hamnen Eva Afferdals Café Kopp och Dopp, Fiskare Hasslö varv. Utöver dessa finns även flera företag runtomkring på ön, bland annat: Blekinge Skärgårdsturism Ekerholm, Ingrid Kerstin Marianne Elmström, Thomas Patrik Elmström, Vendela Charlotte Marie Glimmefors, Karl Dennis Hasslö Design & Hantverk Åkesson Hasslödoppet Bageri & café AB Irmas Naturpraktik Kingston På Hasslö AB Lilla Hawaii Servicebutik AB Lindström, Therés Louise Hamnar Utklippan Lökanabben Sanda Ekenabben Stenshamn Garpahamnen Hallahamnen Sandhamn Tallebryggan Ekenäs-Karön Vägga fiskehamn Matvik Tärnö Stärnö Näringslivs- utveckling Dessa företag är identifierade genom en registeranalys och företagens besöksadresser är registrerade på Hasslö. De har alla det gemensamt att de har någon form av serviceeller turism-inriktning i sin verksamhet, något som kan vara intressant för besökande turister. Dessa verksamheter bör få hjälp att först och främst synas i hamnen genom grundläggande marknadsföring, t.ex. skyltar i hamnen osv. Därefter finns det stora möjligheter och alternativ för hur de kan utveckla sin verksamhet. Dock är det viktigt att detta sker i samklang med en större satsning för att marknadsföra Blekinge eller södra Sverige som en turistdestination av världsklass. Stor Möjlig Relativt stor Relativt stor Möjlig Stor Möjlig Stor Relativt stor Relativt stor* Stor Möjlig Relativt stor Relativt låg 60

226 Dock finns det en utbredd skepsis gentemot kommunen bland entreprenörer, främst i Karlskrona. Därför måste denna process inledas med försiktighet och präglas av samförstånd. Förutom Garpahamnen har även stor potential till näringslivsutveckling funnits i Utklippan, Sandhamn samt i Vägga Fiskehamn. Därutöver finns det relativt stor potential till näringslivsutveckling i Sanda, Ekenabben, Tallebryggan, Ekenäs-Karön samt i Tärnö. 61

227 Kapitel 6. Slutsatser 6.1 Slutsatser från turismkartläggningen Båtturismen i Blekinge står för en liten del av Sveriges båtturism men ökar mer än det nationella snittet. Under 2010 övernattade strax över gäster i Blekinges gästhamnar vilket motsvarar 4,3 procent av Sveriges samtliga övernattningar i gästhamnar. Samtidigt har Blekinge haft en marginellt bättre utveckling än det nationella snittet. Mellan 2001 och 2010 ökade antalet gästnätter med 23 procent. De största gästhamnarna utvecklas positivt medan de mindre uppvisar minskande antal besökare. De nio största gästhamnarna, mätt i antal besökare, visar samtliga en positiv besöksutveckling där Tallebryggan, Tärnö, Stenshamn och Kristianopel står för de största besöksökningarna sedan Utvecklingen för gästhamnarna med få besökare har omvänt varit fallande. Lökanabben är den enda mindre gästhamn som haft en klart positiv utveckling. Hamnar med många besökare är mer attraktiva än hamnar med få besökare och utvecklingen är självförstärkande då en stor del av hamnarnas marknadsföring idag sker genom mun till mun-metoden. Det undermåliga statistiska underlaget ger svårigheter att kartlägga turistströmmar men indikerar att många utländska båtar passerar utan att stanna en längre period i Blekinge Arkipelag. Fullständigt underlag för att bedöma nationalitetsfördelningen bland gästerna i Blekinges hamnar saknas, vilket gör det svårt att veta hur utländska turister färdas när de tar sig upp och ner längs den svenska ostkusten. Genom att jämföra Kalmars, Hanös och Simrishamns gästhamnar med de i Blekinge Arkipelag visar det sig att såväl total beläggning som andelen utländska turister är generellt högre i dessa tre hamnar än i Blekinge Arkipelags hamnar, vilket pekar på att utländska båtturister inte stannar till i Blekinge Arkipelag. Ett par hamnar i östra Blekinge utgör redan idag viktiga gästhamnar för förbipasserande båtar. Utklippan, Kristianopel och Sandhamn har en markant högre andel utländska turister än övriga hamnar i Blekinge Arkipelag. Dessa hamnar ligger på utsidan av Blekinge skärgård och utgör lämpliga övernattningsplatser för förbipasserande som inte vill gå in i skärgården. 62

228 6.2 Slutsatser från omvärldsanalysen De tre kommunerna i Blekinge Arkipelag har konkurrenskraftiga priser på både fasta båtplatser och på gästhamnsplatser jämfört med hamnar i närområdet. Kartläggningen av priser för fasta bryggplatser visar att Ronneby och Karlshamn ligger över genomsnittspriset i Sweboats undersökning medan Karlskrona ligger något under. Priserna för gästhamnsplatser i Blekinge Arkipelags hamnar är på samma nivå som närliggande hamnar i Skåne, Sölvesborgs kommun och Kalmar län. Driftsformen är inte avgörande för hamnverksamhetens framgångar men goda incitament krävs för en framgångsrik gästhamn. Vi har i kartläggningen av hamnarna i Blekinge Arkipelag inte kunnat se att driftsformen av hamnen i någon större utsträckning påverkar hur hamnverksamheten fungerar. Däremot har kommunala hamnar där gott samarbete med den lokala båtklubben eller annan verksamhet existerar en hög servicenivå. Detta eftersom inkomsterna från gästhamnsverksamheten tillfaller den organisation som driver gästhamnen. Organisationen får därmed goda incitament att erbjuda en bra produkt åt båtturister. Detsamma gäller i hamnar som arrenderas av privata aktörer. De måste erbjuda hög service för att kunderna ska återvända. I kommunala hamnar där inget syfte finns för att driva gästhamnsverksamheten är servicenivån låg. Ett undantag är Stenshamn, som tack vare en aktiv drift, grundat i starkt ledarskap från hamnfogdens sida i hamnen samt investeringar från Karlskrona kommun har en relativt hög servicenivå. Lärdomar om att förlänga säsongen Ett flertal exempel på hur man har kunnat förlänga säsongen på andra ställen och vilka verksamheter i Blekinge Arkipelag som redan nu bidrar till att förlänga säsongen i hamnarna har tagits fram i rapporten. Dessa inkluderar bland annat satsningar på dyk-turism, riktad marknadsföring mot pensionärer och utländska turister, prissegmentering och evenemang som drar besökare. För privata aktörer är gästhamnsavgiften inte den stora intäktsdrivaren. Kringliggande verksamheter är en förutsättning för vinst. I de hamnar som drivs privat är inte gästhamnsavgiften den stora intäktsdrivaren. Kringliggande verksamheter är en förutsättning för vinst och i exemplet Sandhamn satsas det på kringverksamhet i form av husbilsuppställning, café och stuguthyrning. Kommunen bör därför skapa en god dialog med de privata näringsidkare som sköter hamndrift i Blekinge Arkipelag. Nätverk med andra hamnar har varit ett framgångsrikt sätt att locka gäster till hamnar i södra Östersjön. För hamnarna i Abbekås, Ystad, Kivik, Kåseberga, Skillinge och Simrishamn har det varit en framgångsfaktor att delta i det EU-finansierade projektet South Baltic Four Corners, som är ett samarbete mellan de nämnda hamnarna i Skåne samt hamnar på Bornholm, i Tyskland och i Polen. Projektet har gett de svenska hamnarna ökad attraktionskraft ge- 63

229 nom marknadsföring i de andra samarbetsländerna. I exempelvis Simrishamns Marina var procent av båtgästerna utländska. Marknadsföring är viktigt och de flesta respondenterna framhåller mun-tillmun som bästa sätt att nå kunder. Detta förutsätter en attraktiv hamn som man vill komma tillbaka till. Flera av de personer vi har talat med under arbetet med denna rapport framhåller att marknadsföring av gästhamnar främst sker via mun till mun-metoden. Alltså att nöjda kunder sprider budskapet om en bra hamn vidare till andra båtturister. Detta sker inte bara via personliga kontakter mellan båtturister utan även via webbforum där information om Blekinges hamnar sprids till potentiella besökare. 6.3 Slutsatser från utvecklingsmöjligheter I kapitel 5 beskrevs Blekinge Arkipelags hamnars potential inom ett antal prioriteringsområden. En likriktad utveckling av samtliga hamnar tror inte vi är möjlig eller önskvärd utan Oxford Research förordar istället ett antal prioritetsområden inom vilka hamnarnas potential kan kategoriseras. Syftet är kortfattat att identifiera vilken utvecklingspotential hamnarna har inom följande utvecklingsområden: Utveckling av fiskenäringen Utveckling av båtturism Utveckling av landbaserad turism Utbyggnad av fasta båtplatser Näringslivsutveckling De huvudsakliga slutsatser som har dragits utifrån analysen av de utvecklingsmöjligheter som finns presenteras nedan Utveckling av fiskenäringen Yrkesfisket är en traditionellt viktig näring som möter förändrade förutsättningar Fiskenäringen är en traditionellt viktig näring i Blekinge. Dock möter den kustnära fiskenäringen förändrade förutsättningar i och med ökad konkurrens från storskaligt fiske och minskad tillgång på fisk med mindre fångster som följd. Yrkesfisket är kulturellt och identitetsmässigt viktigt Yrkesfisket bidrar till att skapa intressanta miljöer och en levande skärgård och bidrar på så sätt till hamnarnas attraktivitet. Detta gäller inte minst ur turistsynpunkt. Dessa synpunkter har framhållits av flertalet intervjupersoner som vi har träffat i Blekinge Arkipelags hamnar. Fiskets näringsverksamhet störs av vissa hamnars gästhamnsverksamhet Det finns en konflikt mellan båtklubbar och fiskare i vissa av de hamnar i Blekinge där de delar utrymme. Fiskarna beskriver hur de känner sig tränga av att det kommer båtturister 64

230 som tar deras båtplats när de är borta eller lägger an jämte fiskebåtarna när det är brist på plats och på så sätt hindrar fiskarnas verksamhet. Hamnar där fiskenäringen är tydligt åtskild från gästhamnsverksamheten upplever mindre konflikter Bland de hamnar som ingår i denna studie har det visat sig att hamnar där fiskenäringen är tydligt åtskild från gästhamnsverksamheten inte upplever en konflikt sinsemellan om utrymmet i hamnen. Detta kräver en aktiv styrning från kommunen om var vilken verksamhet skall finnas och tillsyn av att tilldelningen av utrymme följs Utveckling av båtturism Blekinge kan erbjuda både rekreativ turism och mer serviceintensiv turism. Blekinge Arkipelag har goda förutsättningar för att kunna attrahera både turister som efterfrågar rekreativa upplevelser i lugna hamnar och de som kräver ett större serviceutbud. En viktig del i detta är att även kunna erbjuda bränsle till fritidsbåtar, då tillgången på detta är relativt låg. Uppmuntran till lokala näringsidkare genom aktiv dialog I de hamnar som har en utvecklingspotential för båtturism finns även drivna entreprenörer som har restauranger, caféer, butiker, anordnar fisketurer, erbjuder övernattning i stuga med mera. I dessa fall är det viktigt att kommunen uppmuntrar och ger det stöd de kan till dessa entreprenörer. Förbättrad marknadsföring ur ett regionalt och interregionalt perspektiv I intervjuer med vissa hamnvärdar framhålls att det krävs en förbättrad marknadsföring av Blekinge Arkipelag som turistdestination för att potentialen för båtturism ska kunna realiseras. Detta bör ske ur ett regionalt perspektiv där alla kommuner samarbetar för att marknadsföra skärgården. Även samarbete mellan regioner, för att få en ännu större effekt efterfrågas Utveckling av landbaserad turism Flera hamnar är attraktiva för landbaserad turism men förbättrade kommunikationer krävs De hamnar som kan stoltsera med en välskött marina med tillhörande restaurang eller kafé är attraktiva för dagsutflykter från fastlandet. Detta gäller även hamnar med ett rikt naturliv eller en pittoresk miljö. Dock kräver dessa hamnar en god tillgänglighet även för dem som inte har egen båt och goda kollektiva kommunikationer blir därför en förutsättning för att kunna göra dessa hamnar attraktiva för turister. 65

231 Många hamnar saknar förhållningssätt till husbilsturismen Flertalet hamnar saknar en aktiv strategi för hur man skall hantera den ökande husbilsturismen. Detta riskerar att skapa oreda i hamnarna samt verka konkurrenssnedvridande för kommunernas campingplatser som många gånger är dyrare än hamnarna. De hamnar som har ett aktivt förhållningssätt till husbilsturismen har både kunnat profitera på den samt minska oredan i hamnen genom att skapa speciella uppställningsplatser för husbilar. Utvecklingen av hamnarna för landbaserad turism bör ske i samklang med omgivningen Det är viktigt att den utveckling som sker i hamnarna också vägs mot hamnarnas unika miljöer och kvalitéer. Detta innebär att utvecklingen snarare ska bygga på och framhäva dessa kvalitéer än att motverka dessa. I exempelvis hamnar vars värde främst ligger i dess stillhet och naturskönhet bör därför detta bevaras Utbyggnad av fasta båtplatser Ett antal projekt på olika tidshorisont finns för att bygga ut antalet fasta båtplatser I Blekinge är det brist på fasta båtplatser och i Karlshamn och Karlskrona har det initierats planer på att bygga ut antalet fasta båtplatser. Omfattande utbyggnadsprojekt vid Tallebryggan i Karlskrona och i Stärnö Vindhamn har kommit olika långt i planeringen men skulle ensamma kunna bygga bort bristen på båtplatser i Blekinge Arkipelag. Utöver detta finns det planer i Lökanabben och i Sanda hamn på utbyggnad av fasta platser Näringslivsutveckling Flertalet hamnar har goda möjligheter för näringslivsutveckling Det finns ett flertal hamnar i vår studie som har ett spirande näringsliv som bör tas tillvara och uppmuntras. I Blekinge Arkipelags ansökan till att bli biosfärområde ingick strategier för att stimulera entreprenörskap i kust och skärgård samt för att stödja det småskaliga yrkesfisket. Det har även satts upp mål som skall uppnås inom dessa områden. Dessa strategier är tänkta att användas som utgångspunkter för kommunernas näringslivsverksamhet i skärgården. De hamnar som har identifierats ha en stor eller relativt stor potentiell för näringsutveckling är Utklippan, Sandhamn, Vägga Fiskehamn, Sanda, Ekenabben, Tallebryggan, Ekenäs-Karön samt Tärnö. Näringsverksamheter i skärgården kan i högre grad kopplas till hamnarna Skärgårdshamnarna kan i högre utsträckning ses som portaler för näringsverksamheten i närområdet. I exemplet Hasslö finns ett stort antal näringsverksamheter som kan marknadsföras i hamnen genom informationsskyltar. 66

232 Kapitel 7. Rekommendationer Rekommendationerna är kopplade till de olika utvecklingsområden som har identifierats under arbetet med denna rapport. Utöver det har Oxford Research även lämnat ett antal övergripande rekommendationer som inte är relaterade till något speciellt utvecklingsområde. 7.1 Övergripande rekommendationer De övergripande rekommendationerna bygger på våra fältstudier och intervjuer med företrädare för hamnarna, kommunerna och näringslivet Tydligare politisk vilja Den politiska viljan i främst Karlskrona anses av flertalet respondenter som otydlig och diffus. Detta grundar sig främst i att det saknas en uttalad strategi för hur man ska hantera hamnarna och vilka hamnar som skall innehålla vilken verksamhet. Effekten av detta har blivit att: Hamnarna har en generellt låg servicegrad vilket avskräcker både hamnarnas användning och turism Det råder en osäkerhet ibland kommunens tjänstemän kring hur frågan ska hanteras Det uppstår konflikter mellan hamnens användare som skulle kunnat undvikas genom en tydligare kommunal ståndpunkt Det uppkommer en brist på tillit till kommunen till följd av bristen på handlingskraft Denna studie är tänkt som ett beslutsunderlag för politikerna för att förenkla beslut men kräver också att man stakar ut en väg för hur man vill att hamnarna ska utvecklas. Vill man släppa fram alternativa driftsformer eller ska hamnarna på exempelvis Sturkö fortsätta drivas helt kommunalt? Det är frågor som dessa som Karlskrona kommuns politiker måste ta ställning till för att utveckling ska komma till stånd. Oxford Research rekommenderar därför att frågan uppmärksammas och diskuteras i kommunfullmäktige samt att det tillsätts en arbetsgrupp med uppgift att arbeta fram en strategi för hur skärgårdens hamnar ska utvecklas Förändrad organisation I Karlskrona kommun är samtliga hamnfrågor placerade under tekniska förvaltningen, vilket är ovanligt jämfört med de flesta andra hamnkommuner. I exempelvis Karlshamn ligger allt hamnrelaterat som inte har med direkta infrastrukturinvesteringar att göra under fritidsenheten. Gästhamnsverksamheten riskerar att bli lidande då den tekniska förvaltningen normalt inte bör arbeta med frågor som marknadsföring eller liknande. Att föra över ansvaret för gästhamnsverksamheten till t.ex. det kommunala bolaget AB Arena 67

233 Rosenholm Karlskrona har tidigare diskuterats i bland annat Karlskronas Båtråd, en mötesarena för kommunen och båtsällskap. Frågan har emellertid ännu inte fått fäste Använd de strategier som finns Det finns ett flertal existerande strategier och handlingsplaner i Blekinge som skulle kunna expanderas och användas av de tre kommunerna gemensamt, alternativt under ledning av Region Blekinge, snarare än att det ska arbetas fram nya strategier separat från dessa. Det är mot bakgrund av detta Oxford Research rekommenderar är att de tre kommunerna i denna studie samarbetar i arbetet med att utveckla Blekinge skärgård. Det finns bevisligen goda exempel på strategier och planer i de tre kommunerna som kan utgöra fullgoda plattformar för samarbete i dessa frågor. Här nedan följer korta beskrivningar av tre av dessa: Blekinge Arkipelag biosfärområde I arbetet med Blekinge Arkipelag finns det framtaget en samverkansplan för biosfärområdet Blekinge Arkipelag och till denna plan finns även ett kunskapsunderlag med förslag på delmål och åtgärder. Samverkansplanen ska fungera som ett underlag för kommunala och regionala beslut och vara ett vägledande dokument för utveckling och bevarande insatser inom området. Detta ska fungera som en gemensam utgångpunkt för Karlskrona, Ronneby, Karlshamn samt länsstyrelsen i Blekinge och omfattar temaområden som hållbart båtliv, hållbar turism, hållbart fiske samt hållbart entreprenörskap. Alla fyra av dessa områden ligger inom ramarna för den strategi som denna studie syftar till. Karlshamns skärgårdsprogram Karlshamn initierade 2004, med hjälp av EU-finansiering, ett skärgårdsprogram som fungerar som strategi för en hållbar utveckling av Karlshamns skärgård. Programmet innehåller en handlingsplan med åtgärdsförslag inom fem stycken delområden. Dessa åtgärdsförslag har sedan konkretiserats och följdes upp med en uppdatering med nya åtgärdsförslag för tidsperioden Översiktsplan 2030 för Karlskrona kommun Karlskronas kommunfullmäktige antog i augusti 2010 en översiktsplan som ska visa vägen för utveckling i kommunen fram till Planen pekar bland annat ut behovet av bättre gästhamnar samt förbättrad service till turismen i form av fler turer med den reguljära båttrafiken och bättre hamnservice. Där konstateras även att utvecklingen av skärgården kommer att fortgå i samspel med arbetet med biosfärsområdet, i en fördjupad översiktsplan. I översiktsplanen tas även annat upp punkter som förlängning av besökssäsongen. Karlskrona kommun har även beslutat om en fördjupad översiktsplan för skärgården som ska börja utformas under våren I detta arbete är det viktigt att man betraktar skärgården i Karlskrona kommun som en del av Blekinge Skärgård och drar nytta av de befintliga planerna. 68

234 7.2 Utveckling av fiskenäringen Tillvarata värdet av en aktiv fiskeverksamhet Det är viktigt att värdet av fiskeverksamheten i Blekinge Arkipelag inte förringas. En aktiv fiskeverksamhet bidrar till att bevara och levandegöra kulturellt viktiga miljöer i hamnarna. I en tid av mer fokus på hållbarhet och närproducerade livsmedel fyller det småskaliga kustnära fisket en viktig roll. Fiskeverksamheten måste ges tydliga förutsättningar för sin verksamhet och därmed veta hur kommunerna tänker på längre sikt. En viktig rekommendation är att fortsätta den dialog som arbetet med denna rapport har inneburit. Oxford Research rekommenderar därför att det tillsätts en kommunal kontaktperson för fisket med uppgift att sköta den dialogen Tydliggör var fiskenäringen skall vara och freda den Bland de hamnar som ingår i denna studie har det visat sig att hamnar där fiskenäringen är tydligt åtskild från gästhamnsverksamheten inte upplever en konflikt sinsemellan om utrymmet i hamnen. I dessa kommuner där konflikter om utrymmet existerar måste därför kommunen tydliggöra var fiskenäringen skall vara i hamnen och sedan freda dessa utrymmen från gästhamnsverksamheten. Detta kräver en ordentlig tillsyn i hamnen som fås genom en aktivt förvaltad gästhamn. Ett tydligt exempel på när det inte har fungerat är i Sanda på Sturkö, där en yrkesfiskare och båtägare är i konflikt kring användningen av utrymmet i hamnen. Här är det kommunens uppgift att tydliggöra för båda parter vilka regler som finns Skapa ett tydligt och attraktivt alternativ till Saltö Fiskhamn I den nya översiktsplanen anges att fiskenäringen och boende i första hand kommer att samexistera på södra Saltö men att vid full utbyggnad kommer Sandhamn och Ekenabben att vara alternativa hamnar för att tillgodose riksintresset för yrkesfiske i Karlskrona kommun. Detta är ett känsligt ämne vilket har upprört många av de fiskare som på ett eller annat sätt berörs av denna utveckling. Oxford Research rekommenderar att de investeringar som behövs i dessa hamnar görs tidigt för att skapa ett attraktivt alternativ till Saltö i Sandhamn och i Ekenabben. Om detta görs innan södra Saltö är fullt utbyggt möjliggör det en gradvis övergång från Saltö till dessa hamnar, vilket kan blidka de upprörda känslorna. 7.3 Utveckling av båtturism Förbättra tillgängligheten I Karlskrona skärgård kan skärgårdens tillgänglighet förbättras. Som den nuvarande översiktsplanen, som gäller fram till 2030, konstaterar är Karlskronas skärgård i behov av utökad service i gästhamnarna. Många intervjupersoner har påpekat vikten av angöringsplatser även i naturhamnar för att skärgården skall bli så tillgänglig som möjligt. I Karls- 69

235 hamns kommun finns en bojkommitté som på ideell basis säkerställer att det finns förtöjningsplatser runt om i Karlshamns skärgård. Denna kommitté har en god kontakt med kommunen och de två möts regelbundet. Karlshamns kommun har också satsat på att göra skärgården mer tillgänglig genom att lägga ut flytbryggor och bygga toaletter med vatten och avlopp på två skärgårdsöar. Dessa insatser har varit uppsatta som insatsområden i det skärgårdsprogram som styr utvecklandet av skärgården. Även i Karlskrona kommun har insatser gjorts för att förbättra servicen i skärgården. Ett arbete som har påbörjats i Stenshamn där nya toaletter har installerats under sommaren Arbetet med att förbättra dessa typer av service finns specificerade som mål i de förslag på delmål och åtgärder som har fastställts i samverkansplanen för biosfärområde Blekinge Arkipelag. För att göra Blekinge Arkipelag attraktivt för båtturism är det viktigt att det finns god tillgänglighet till bränsle för fritidsbåtar. I nuläget finns detta enbart på fem ställen i Blekinge Arkipelag, vid Kristianopel, Tallebryggan, i Vägga fiskehamn, i Sandhamn och i Ekenäs-Karön Förbättra marknadsföringen För att båtturismen i Blekinge Arkipelag ska kunna utvecklas krävs marknadsföringsinsatser som kan förstärka den positiva turismutveckling som Blekinge har haft de senaste tio åren. I denna studie har vi kunnat visa att närliggande hamnar i Skåne och Kalmar län har en högre andel utländska båtturister som passerar Blekinge utan att stanna till. Vissa av de anledningar som ges till detta är relaterade till marknadsföring på så sätt att det hänger ihop med Blekinges militära arv med skyddsområden turister vet inte att skärgården är öppen för utländska medborgare idag. Oxford Research föreslår följande åtgärder för att förbättra marknadsföringen: Ta fram en marknadsföringsstrategi för skärgården Region Blekinge skulle kunna fungera som en lämplig huvudman för att ansvara för att ta fram en strategi för att marknadsföra skärgården. Ett arbete som har inletts men som på grund av brist på finansiering har avstannat. Finansiering skulle eventuellt kunna sökas genom Interregprogrammet South Baltic och då med fördel tillsammans med närliggande län som Skåne och Kalmar för att skapa ett än mer intressant erbjudande för utländska turister. Marknadsföringsstrategin skall även harmonisera med de förslag på delmål och åtgärder som finns i ansökan till Blekinge Arkiplags biosfärområde. Ett exempel på det är den karta med tillhörande informationsbroschyr om Kung Valdemars segelled som ska tas fram som ett delmål inom strategin för hållbar turism. Förbättra den befintliga marknadsföringen Den befintliga marknadsföring som finns för Blekinge skärgård i form hemsidor och gästhamnsguiden innebär en chans att kostnadseffektivt ge god information till utländska turister. I nuläget länkas man till Karlskrona kommuns hemsida när man vill söka mer information om de kommunala hamnarna i Karlskrona. Mer riktad information om den aktuella hamnen bör skapas. Denna information kan presenteras på exempelvis VisitBlekinge.se där det för tillfället enbart finns gästhamnsinformation om fem stycken gästhamnar i de tre kommuner som ingår i Blekinge Arkipelag. 70

236 Gör det möjligt att boka båtplatser i förväg Flera av de intervjupersoner som vi har talat med under arbetet med denna studie har pekat på den förändring av båtturismen som skett de senaste åren där båten i dag mer kan liknas vid en bil som lämnas in för exempelvis service och reparation. Detta gör att servicekraven från båtturister har höjts. Att kunna planera sin semester mer detaljerat ses som en förlängning av detta resonemang och att kunna boka gästhamnsplatser i förväg blir därför allt viktigare. De kommunala hamnarna i Blekinge Arkipelag bör erbjuda ett bokningssystem för båtturister. Detta kan ske genom företaget Dockspot eller alternativt lägga in det som en funktion på VisitBlekinge.se. I dagsläget har rabattkort för övernattning under flera dygn i skärgårdens hamnar diskuterats, vilket är en möjlig väg att gå Bättre insamling av statistik Bättre insamling av besöksstatistik skulle kunna ge värdefull information om var och mot vilka grupper man ska marknadsföra sig emot. I Kalmars gästhamn delas dessutom en enkätundersökning ut till samtliga gäster i hamnen och genom detta får man in tre till fyrahundra svar varje sommar. Dessa svar används sedan för att genomföra förbättringar i verksamheten Riktade insatser i befintliga hamnar Oxford Research rekommenderar att Blekinges hamnar utvecklas genom riktade insatser istället för att generellt höja hamnarnas servicenivå. En god utgångspunkt i detta arbete kan vara att utveckla hamnar som redan har ett bra besöksunderlag. Detta arbete bör dock vägas mot hamnarnas servicenivå och geografiska placering. Genom kartläggningen av Blekinge Arkipelags hamnar har Oxford Research identifierat en rad hamnar som har stor potential för utveckling av båtturism i den mening att de fungerar som besöksmål och övernattningshamnar för de turister som samtidigt upplever skärgården. Dessa hamnar är Stenshamn och Utklippan för de turister som söker naturupplevelser i första hand, eventuellt med hjälp av Tärnö, Hallahamnen och Garpahamnen. För de turister som vill ha ett mer fullödigt serviceutbud bör först och främst Tallebryggan, Ekenäs-Karön samt Vägga fiskehamn prioriteras, då dessa hamnar har många besökare redan idag och kan fungera som en knutpunkt eller utgångspunkt för vidare aktiviteter i skärgården. Enligt denna rekommendation skulle var och en av de tre kommunerna därmed ha en stor gästhamn som kan erbjuda ett fullödigt serviceutbud. Detta skulle även vara en utgångspunkt för marknadsföring, där Blekinge Arkipelag har något att erbjuda för alla gästande båtar. 71

237 7.4 Utveckling av landbaserad turism Förbättra kommunikationerna i skärgården De hamnar som kan stoltsera med en välskött marina med tillhörande restaurang eller café är attraktiva för dagsutflykter från fastlandet. Detta gäller även hamnar med ett rikt naturliv eller en pittoresk miljö. Dock kräver dessa hamnar en god tillgänglighet även för dem som inte har egen båt. Goda kollektiva kommunikationer blir därför en förutsättning för att kunna göra dessa hamnar attraktiva för landbaserad turism Skapa en strategi för husbilsturismen i hamnarna Husbilsturismen utgör en allt större andel av Blekinges turism. Denna grupp av turister skiljer sig i många fall från campinggäster och flera av husbilsägarna söker därför efter alternativa uppställningsplatser istället för campingplatser. Detta kan skapa motsättningar om det inte skapas designerade uppställningsplatser i hamnarna. De hamnar som har skapat en strategi för var husbilarna ska stå har kunnat slå mynt på husbilsturismen och har samtidigt undvikit konflikter om utrymmet Utvecklingen av hamnarna för landbaserad turism bör vara i samklang med omgivningen Det är viktigt att den utveckling som sker i hamnarna också vägs mot hamnarnas unika miljöer och kvalitéer. Detta innebär att utvecklingen snarare ska bygga på och framhäva dessa kvalitéer än att motverka dessa. I exempelvis hamnar vars värde främst ligger i dess stillhet och naturskönhet bör därför detta bevaras. 7.5 Utbyggnad av fasta båtplatser Utbyggnad av bryggor för fler fasta båtplatser Det finns idag en större efterfrågan än tillgång på fasta båtplatser i de tre kommuner som ingår i Blekinge Arkipelag. Dock finns det planer på utbyggnad av fasta båtplatser på flertalet ställen runt om i kommunerna. Lökanabben, Sanda, Tallebryggan, Matvik, Stärnö Vindhamn, Garpahamnen och Ekenäs-Karön har alla mer eller mindre långtgående planer på att bygga ut antalet platser och på så sätt kan bristen byggas bort. Viktigt för kommunledningen blir därför att stimulera de planer som finns i den mån de är möjliga att genomföra. Ett aktuellt exempel i detta fall är i Sanda där en konflikt mellan en yrkesfiskare och båtägare om utrymmet i hamnen har lett till att utvecklingen har stannat av. Här är det kommunens uppgift att sätta ned foten och visa var gränserna går för de båda intressena. 72

238 7.5.2 Omorganisering för att utnyttja utrymmet i hamnen på effektivast sätt Vid flera tillfällen har det framförts synpunkter på hur en omorganisering av de befintliga platserna hade kunnat frigöra utrymme för fler båtplatser. Detta har framkommit ibland annat Hallahamnen på Hasslö. Även på Sturkö säger samhällsföreningen att det finns möjlighet att lägga båtplatser utanför hamnen, åt Tjurköbrons håll. Dessa sätt, förutsatt att de fungerar, är värda att titta en extra gång på då de skulle medföra extra båtplatser utan någon större investering i t.ex. flytbryggor. 7.6 Näringslivsutveckling Använd hamnarna i skärgården som nav för marknadsföring av näringsverksamheter Skärgårdshamnarna kan i högre utsträckning ses som portaler för näringsverksamheten i närområdet. De båtgäster som kommer till hamnarna bör direkt få information om vilka möjligheter som finns i anknytning till hamnen. I exemplet Hasslö finns ett stort antal näringsverksamheter som kan marknadsföras i hamnen genom informationsskyltar. I andra hamnar finns ett liknande mönster och hamnarna skulle kunna fungera som ett bra sätt för dessa verksamheter att nå ut till nya kunder Engagera näringslivet i utvecklingen av hamnarna Genom det lokala näringslivets inblandning i gästhamnsverksamheten kan gästande båtar mötas med erbjudanden och information om t.ex. stadens utbud. Ett aktivt samarbete av detta slag har i andra hamnar, t.ex. Kalmars gästhamn, visat sig vara ett framgångsrecept när det gäller att få gäster att stanna ytterligare några nätter. Liknande insatser kan således öka antalet gästnätter i Blekinge Skärgård. 73

239 Kapitel 8. Intervjupersoner Respondent Titel/funktion Tidpunkt Maria Strandqvist Företagare, Utklippan Tommy Olsson Ordf. Tekniska nämnden, Karlskrona kommun, även Karlskrona Sjötaxi Carl-Axel Ottosson Enhetschef näringslivsenheten, Karlskrona kommun Peter Jörgensen Företagare, Sandhamn Marine Arne Hjalmarsson Ordförande Östra skärgårdens samhällsförening Göran Janrell Ordförande i Aspö Båtklubb Per Månsson Yrkesfiskare, Aspö samt representant för Blekinge fiskeområde Karl-Erik Karlsson Yrkesfiskare Aspö Hansi Larsen Aspö Intresseförening Lena Israelsson Turistchef Ronneby kommun Magnus Abrahamsson Näringslivsutvecklare Ronneby kommun Karl-Johan Svärd Gatu-/Hamn-/Parkchef Leif Karlsson Hamnvärd Dragsö Utkik Lasse Tärnudd Tillsynsman Saltö Fiskhamn Thomas Karlsson Författare, Matvik Lars-Åke Redéen Ansvarig utgivare av tidningen Båtliv Sven Eriksson Suppleant i Matviks Bryggförening Gered Rundqvist Ordförande Guövikens båtklubb Jan Landin Guövikens båtklubb Bengt Svensson Svaneviks Brygga Christer Nilsson Karlshamns kommun Mats Mattsson Sekreterare, Stärnö Vindhamn BK Leif Magnusson Hamnvärd, Stärnö Vindhamn BK Leif Nilsson Ordförande Pukaviks BK Gunnar Löfdahl Hamnvärd Pukaviks BK Ewald Karlsson Ordförande Fiskehamnsföreningen Vägga fiskehamn Lena Axelsson Turistchef Karlshamns kommun Lars-Erik Blomqvist Sekreterare i Blekinge Båtförbund tillika ledamot i Båtsam. Christer Hoff Enhetschef Gata/Hamn Torleif Pettersson Tillsynsman i Hallahamnen Jörgen Sandberg Hasslö Båtvarv

240 Respondent Titel/funktion Tidpunkt Conny Svensson Sekreterare i Sturkö Båtsällskap Lars Gustafsson Ordförande i Sturkö Båtsällskap Ivan Karlman Tillsynsman Ekenabben, Sanda Bengt Fredriksson Yrkesfiskare, Ekenabben Åke Säbom Yrkesfiskare, Sandhamn Leif Emilsson Kassör i Hasslö BK & Blekinge Kust- och Skärgårdsförening Thage Cornelius Hasslö BK Henrik Ljungqvist Tillsynsman i Garpahamnen Tommy Gustavsson Turistchef, Region Blekinge Patrik Davidsson Övarvet och Hasslö båtvarv Terje Pedersen Turistchef, Karlskrona Glenn Fridh Yrkesfiskare, Vägga fiskehamn tillika Talesman för Blekinge Yrkesfiskare och styrelse- medlem i Sveriges Fiskares Riksförbund. Joakim Bengtsson Entreprenör, Ekenäs-Karön René Ditweiler Hamnkapten Hanö Jan Ljungren Hamnfogde i Simrishamn Jan-Anders Månsson Sturkö Samhällsförening

241 Kapitel 9. Litteraturlista 9.1 Publikationer Båtlivsundersökningen 2010, en undersökning om svenska fritidsbåtar och hur de används. Transportstyrelsen (2010) Beläggningsstatistik 2009 i gästhamn. Riksföreningen Gästhamnar Sverige, Tillväxtverket (2009) Fiskhamnsutredning Karlskrona kommun. Karlskrona kommun, WSP (2010) Fakta om svensk turism. Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan. Tillväxtverket (2010) Vägval Marstrands gästhamn En studie av driftsformer. Magisteruppsats i företagsekonomi. Ericsson, M. Forsström, O. Thid, J. Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.(2007) Rapport: Stärnökrossen. Diabasbrott i Sverige som kan ersätta Stärnökrossen och konsekvenser av en eventuell nedläggning av densamma. WSP (2010) TEM 2010, Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Ronneby kommun inklusive åren Resurs AB, Region Blekinge (2011) TEM 2010, Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Karlskrona kommun inklusive åren och Resurs AB, Region Blekinge (2011) TEM 2010, Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Blekinge inklusive åren Resurs AB, Region Blekinge (2011) Manual: Förklaring till Blå Flaggs hamnkriterier (2008) Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag. Blekinge Arkipelag (2011) Tillväxtverket Kommunala handlingar Översiktsplan 2030 Karlskrona Kommun (2010) Detaljplan för fastigheten Karlshamn 8:24 m fl, Karlshamn, Karlshamns kommun, Blekinge län (2011) Kommunalt handlingsprogram för skärgården (2006) Hamnordning för Karlshamns kommuns småbåtshamnar (2011) Översiktsplan för Karlshamns kommun: Utlåtande (2007) Sammanträdesprotokoll Båtrådet, Karlskrona kommun (2011) Förarbete: Fördjupning av Översiktsplan för Karlskrona Kommun: Skärgården. Helgesson, I. Larsson, I. Karlskrona kommun (2010) 76

242 Bilaga 1. Förteckning över samtliga 45 hamnar som besökts under projektet Saltö Fiskhamn Sandhamn Garpahamnen Hallahamnen Drottningskär Sanda Utklippan Ekenäs Ungskär Torhamn Stenshamn Tromtö nabb Tallebryggan Kristianopel Dragsö utkik Ekenabben Inlängan Långören Bredavik Sunna Nättraby Göhamnen Karlshamn innerhamnen Arpö Slättanäs Ronneby havscamping Gökalv Ekenäs-Karön Ronneby hamn Saxemara båtvarv Risanäs Garanäs Angelskog Järnavik Tjärö Matvik Guövik Tärnö Fölsö Östra Bokö Stärnö Svanevik Vägga fiskehamn Gunnön Pukavik 77

243 Kartläggning - utveckling av hamnar inom Blekinge Arkipelag November 2011 Oxford Research finns i: SVERIGE Oxford Research AB Box 7578 Norrlandsgatan Stockholm Telefon: (+46) office@oxfordresearch.se DANMARK Oxford Research A/S Falkoner Allé 20, 4. sal 2000 Frederiksberg C Danmark Telefon: (+45) office@oxfordresearch.dk 78 NORGE Oxford Research AS Kjøita Kristiansand Norge Telefon: (+47) post@oxford.no BELGIEN Oxford Research c/o ENSR 5, Rue Archimède, Box Brussels Phone secretariat@ensr.eu