Sammanträdesprotokoll

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll 1 (11) Plats och tid Stora sessionssalen, landstingshuset, Frösön den 16 april 2002 kl Beslutande Maidie Wiklund Mona Nyberg Thomas Hägg Bengt Bergqvist Karin Paulsson Thomas Andersson Marianne Larm-Svensson Gunnar Geijer Annelie Bengtsson Anna-Britt Bromée MonaLisa Norrman Nina Fållbäck-Svenson Lars-Olof Eliasson Jan-Olof Dahlin Harriet Svaleryd Börje Frisk för Per-Owe Öberg ej tjänstgörande ersättare Övriga deltagande Ellen Hyttsten Staffan Granström Åsa Norlin Dan Gideonsson Göran Rydquist, 43 Utses att justera Justeringens plats och tid Thomas Andersson Underskrifter Sekreterare Paragrafer Ordförande Justerande Staffan Granström Maidie Wiklund Thomas Andersson Organ Jämtlands läns landstingsstyrelse Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Landstingets kansli, Fritzhemsgatan 1, Frösön BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Datum för anslags nedtagande Underskrift Åsa Norlin

2 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 2 (11) 42 Fastställande av föredragningslista Enligt reglemente för landstingsstyrelsen ( 7) hade preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare. 1. Val av styrelseledamot och ersättare i Jämtlands läns Mineral AB tas upp som ärende nr Preliminär föredragningslista fastställes i övrigt som slutlig föredragningslista. 43 Landstingsdirektörens rapport 1. Prognos per mars Prognosen per mars visar ett resultat på 28,4 mkr för helår. Enligt budget ska resultatet uppgå till 38,0 mkr för helår. För följande förvaltningar redovisas underskott: för länssjukvårdsförvaltningen 11,2 mkr, för primärvårdsförvaltningen 11,4 mkr, för tandvårdsförvaltningen 3,0 mkr för Emefté resultatenhet 5,3 mkr och för Emefté anslagsfinansierad 1,5 mkr. 2. AFA AFA är ett försäkringsbolag som stöder forskningsprojekt i arbetsmiljöfrågor. AFA har utvecklat en modell för att förbättra arbetsmiljön både på organisationsnivå och individnivå. Arbetsmiljörådet beslutar om vilka landsting som får delta på rekommendationer från AFA. 3. Landstingen och privatvården Under år 2000 köpte landstingen privat sjukvård (läns- och regionsjukvård samt primärvård) för totalt 9,5 mdkr, totalt 9,1 procent av nettokostnaden. Prognosen för 2001 har ökat ytterligare till 10,3 procent av den totala nettokostnaden. Jämtlands län köpte år 2000 privat vård för 4,8 procent av budget (67 mkr). 4. Palett Landstinget använder sedan 1993 det löneadministrativa systemet Palett. Ett försök pågår f n som innebär att de anställda själva ska kunna gå in och registrera sin arbetstid, ansöka om ledigheter, skriva reseräkningar, kolla lönebesked m m. Ett försök planeras även för att automatisera utbetalning av arvoden till förtroendevalda.

3 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 3 (11) 44 Disposition av särskilda Dagmarmedel för 2002 (Jll 56/2002) Från 1991 har staten och landstingen, inom ramen för Dagmaröverenskommelsen, enats om att avsätta särskilda medel från sjukförsäkringen för medicinska rehabiliterings- och behandlingsinsatser inom sjukvården. Den grundläggande målsättningen är densamma som tidigare, dvs att stimulera gränsöverskridande samverkan i syfte att sänka ohälsotalet. En viktig förutsättning för detta är kunskapen om de faktorer som genererar ohälsa samt att resurser skapas för bedömning av mer komplexa sjukdomstillstånd i syfte att utveckla rehabiliteringen och därmed minska och förkorta sjukskrivningarna. För år 2002 har för Jämtlands län avsatts 2,3 miljoner kronor. En förutsättning för utbetalningen av pengarna är att överenskommelse träffas mellan sjukvårdshuvudmannen och försäkringskassan. Arbetsgruppen med representanter från landstinget, försäkringskassan och kommunförbundet som samordnat frågor kring disposition av Dagmarmedlen har föreslagit att de för år 2002 reducerade ramarna för s k Dagmarmedel bör prioriteras inom ett fåtal strategiska områden och inte fördelas via särskilda ansökningar. Arbetsgruppen föreslår följande fördelning av de 2,3 mkr för år 2002: Projekt Självåtervinning Projekt Kvinnohälsan Utveckling av psykosociala team inom primärvården 950 tkr 700 tkr 650 tkr Projekt Självåtervinning Projektet har sökt om ett års förlängning av det pågående projektet Självåtervinning vars syfte är att utifrån en helhetssyn med gruppstöd få deltagarna att ta eget ansvar i rehabiliteringsprocessen. Projekttid Projektinnehåll: - att starta en grupp för de personer som redan tidigare står i kö för att få delta i projektet. - att erbjuda en fortsättningsgrupp - att komplettera utvärderingsarbetet med provtagning av hormonnivåer före och efter behandling i samråd med IPS. - att göra en medicinsk bedömning och en somatisk undersökning före deltagandet. Utvärdering sker efter i projektansökan angiven utvärderingsplan.

4 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 4 (11) Projekt Kvinnohälsan Kvinnohälsan i Jämtlands län har funnits i ett antal år. Verksamheten har delvis finansierats genom Dagmarmedel. Tidigare beslutad finansiering från Dagmarmedel upphör Kvinnohälsan har med en liten budgetram bedrivit en framstående verksamhet med forskning och sjukvård. Det finns idag möjlighet att förstärka Kvinnohälsan med en kvinnlig gynekolog. Verksamheten kan genom detta tillskott utvecklas vidare och få en betydande kvalitetshöjning. Kvinnohälsan bör även utgöra en plattform för utveckling av behandlingsmetoder för kvinnor med komplexa och svårdiagnostiserad ohälsa. Den komplexa problembilden leder ofta till att denna grupp hamnar mellan stolarna och bollas mellan olika enheter och vårdgivare. Kvinnohälsans personal bör ges möjlighet att aktivt medverka i arbetet med insatser för att konkret stödja dessa personer. Utveckling av psykosociala enheter inom primärvården Utifrån att Dagmarmedlen halverats för år 2002 i förhållande till tidigare år föreslår arbetsgruppen att resterande medel används till att utveckla befintlig verksamhet för att i samråd mellan kommunerna och försäkringskassan arbeta med insatser mot stressrelaterad ohälsa och med patienter med bl a funktionsnedsättning och där psykologiska och sociala konsekvenser är av stor betydelse för bedömningen av rehabiliteringspotentialen. Utvärdering av insatserna ska göras av arbetsgruppen för fördelning av Dagmarmedel. För samtliga anslag gäller att resurserna ska användas för rehabilitering av patientgrupper med komplexa sjukdomstillstånd där inga entydiga åtgärder eller behandlingar finns att tillgå och där även existentiella och psykiska faktorer ingår i sjukdomsbilden. En utvärdering ska göras utifrån samtliga projekts/insatsers förmåga att utveckla rehabiliteringsmetoder och därmed minska eller förkorta sjukskrivningar års Dagmarmedel fördelas till 1. Förlängning av projektet Självåtervinning, 950 tkr 2. Utveckling av arbetsmetoder och innehåll i Kvinnohälsan, 700 tkr 3. Förstärkning och utveckling av primärvårdens psykosociala team, 650 tkr Enligt landstingsdirektörens förslag.

5 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 5 (11) 45 Utbyte av lön mot andra förmåner (Jll 270/2002) Förmåner av olika slag bör ses som ett strategiskt styrmedel för att locka, behålla och värna om medarbetare. Olika förmåner bör kopplas till den enskilde medarbetarens behov. För att lyckas i det kommande rekryteringsarbetet måste vi i ökad utsträckning sätta fokus på individuella lösningar i stället för kollektiva. I enlighet med de värderingar som landstingets personalpolitiska policy anger skall vi, för att kunna hålla en hög kvalitet i våra verksamheter, arbeta systematiskt och långsiktigt för att behålla och utveckla redan anställda samt rekrytera nya medarbetare. Landstingets verksamhet skall ge förutsättningar för och uppmuntra till lärande och ständiga förbättringar. För detta behövs många olika verktyg där erbjudande om utbyte av lön mot andra förmåner kan vara ett. Detta blir allt vanligare. I landstingsvärlden har t.ex. löneväxling till pension införts i Blekinge och i Västra Götaland och planeras i Stockholms läns landsting. I Norra regionen håller en arbetsgrupp från Västernorrland och Västerbotten på att ta fram ett kollektivavtalsförslag för löneväxling till pension. Regeringen har nyligen presenterat ett förslag gällande individuella kompetensutvecklingskonton. I dagsläget saknas i Jämtlands läns landsting riktlinjer för rekryterings- och anställningsförmåner. Kompetensförsörjningsprojektet har lämnat förslag till sådana, en meny av möjliga förmåner, t.ex. löneväxling till pension, kompetensutveckling, hemservice och avbetalning av studielån. Skattemyndigheten har konsulterats och skatteregler för varje föreslagen förmån finns beskriven. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att Jämtlands läns landsting börjar tillämpa principen att lön kan bytas ut mot andra förmåner. Det är viktigt att understryka att utbytet inte får vara kostnadsdrivande. De förmåner som utges ska således inte kosta landstinget mer än om hela lönen utges som penningersättning. Uppföljning och uppdatering samt redovisning till styrelsen av Förmånsbanken bör genomföras årligen, bl.a. bör man kontrollera att kostnadsneutralitet hålls. Kontinuerlig kontakt bör också hållas med Skattemyndigheten för bevakning av nyheter och förändringar i lagstiftningen. 1. Utbyte av lön mot andra förmåner får ske. 2. Uppdrag till landstingsdirektören att fastställa vilka förmåner som ska utges i stället för lön samt att utfärda tillämpningsanvisningar. Enligt landstingsdirektörens förslag.

6 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 6 (11) 46 Avtal om regional biblioteksverksamhet och sjukhusbiblioteksverksamhet med Östersunds kommun, enheten Jämtlands läns bibliotek (Jll 20/2001) Landstinget har enligt tidigare beslut avtal om regional biblioteksverksamhet och sjukhusbiblioteksverksamhet med Östersunds kommun, enheten Jämtlands läns bibliotek. Avtalet har förhandlats och nu föreligger ett förslag som innebär en långsiktig kostnadsminskning för landstinget på 200 tkr kopplat till sjukhusbibliotekens basverksamhet. Detta kan genomföras delvis till följd av sänkta kostnader på tidskriftsprenumerationer. Uppföljningen av tidigare avtal visar att kommunen har uppfyllt de krav och förväntningar som angivits. Den regionala biblioteksverksamheten har bland annat utvecklat och förankrat nya samarbetsformer med länets kommuner. Sjukhusbiblioteksverksamheten har behållit en god servicenivå på såväl huvudenheten på sjukhuset som på filialen vid Remonthagen. Med hänsyn till frågan om regionalt samverkansorgan och ett eventuellt nytt kulturprogam för Jämtlands län föreslås avtalet gälla ett år, eftersom mål och uppdrag till institutionerna kan komma att omformuleras. Avtalet består som tidigare av ett huvudavtal och två avtalsdelar som berör respektive biblioteksområde, samt en uppföljningsdel. Utanför avtalet uppdrar landstinget åt biblioteket till en engångskostnad på 200 tkr att informera, marknadsföra och genomföra utbildning i EIRA/OVID för landstingsanställd personal. (EIRA är ett nytt digitalt bibliotek för medicinska databaser och vetenskapliga tidskrifter som flera landsting nu erbjuder sin personal). Utarbetat förslag till avtal med Östersunds kommun, enheten Jämtlands läns bibliotek, om att bedriva regional biblioteksverksamhet och sjukhusbiblioteksverksamhet för landstingets räkning godkänns. Enligt landstingsdirektörens förslag. 47 Likviditetsrapport (Jll 66/2002) Likviditetsrapporten per den 31 mars 2002 visar samt kommenterar landstingets prognostiserade samt verkliga likviditet under mars Dessutom visas landstingets utestående placeringar och lån. En kommentar ges till periodens räntetutveckling.

7 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 7 (11) Likviditetsrapporten noteras till protokollet. Enligt landstingsdirektörens förslag. 48 Anmälan av inkomna handlingar (Jll 8/2002) Information om till styrelsen inkomna handlingar enligt upprättad förteckning noteras till protokollet. 49 Anmälan av delegationsbeslut (Jll 24/2002) Enligt landstingsstyrelsens delegationsordning, fastställd av styrelsen , 141, skall beslut som fattats efter delegation från styrelsen anmälas vid styrelsens nästa sammanträde. Information om delegationsbeslut enligt upprättad förteckning noteras till protokollet. 50 Jämtlands läns Mineral AB: Val av en styrelseledamot och en ersättare för tiden t o m Ledamot Alf Astner (s), Östra Fågelvägen 4, Sveg Ersättare Gunnar Geijer (c), Storgatan 56, Hammerdal

8 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 8 (11) Ärenden till landstingsfullmäktige 51 Översyn av landstingets politiska organisation - etapp 1 (Jll 626/2000) Landstingsfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde den 10 oktober 2001, 141,att uppdra till en parlamentarisk kommitté med företrädare för samtliga partier i fullmäktige att genomföra en översyn av landstingets politiska organisation inför den mandatperiod som börjar Kommittén har överlämnat en rapport med förslag till förändrad politisk organisation inom landstinget, Översyn av landstingets politiska organisation - etapp 1. Kommittén föreslår i sin rapport 1. Landstingets politiska organisation ska fr o m den 1 januari 2003 omfatta?? Landstingsfullmäktige med 55 ledamöter?? 5 permanenta beredningar och särskilda beredningar enligt kommitténs förslag?? Landstingsstyrelse tillika hälso- och sjukvårdsnämnd, tandvårdsnämnd och utbildningsnämnd med 15 ledamöter och 15 ersättare?? Personalpolitisk delegation inom styrelsen med 3 ledamöter och 3 ersättare?? Patientnämnd med 5 ledamöter och 5 ersättare?? 6 revisorer och 6 ersättare 2. Nuvarande utskott upphör fr o m den 1 januari Fortsatt uppdrag till kommittén för översyn av landstingets poltiska organisation att?? Utforma förslag till arvodesbestämmelser för förtroendevalda inom landstinget?? Utforma förslag till arbetsordning för landstingsfullmäktige?? Utforma förslag till reglementen för landstingsstyrelsen m fl politiska organ?? Utforma förslag till delegationsbestämmelser för den politiska organisationen?? Ansvara för och förbereda introduktion och utbildning av den nya fullmäktigeförsamlingen 4. Uppdrag till landstingsstyrelsen att anpassa förvaltningen till kommitténs förslag. 5. Avvakta folkhögskoleutredningens förslag beträffande styrelsefrågan. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige

9 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 9 (11) Kommitténs förslag godkänns. YRKANDEN Monalisa Norrman yrkar: 1. En ny punktsats på sid 19 under rubriken För att stärka beredningarnas ställning med följande lydelse: bereda långsiktigt strategiska frågor för landstinget 2. Sista meningen i näst sista stycket på sid 20 stryks. Jan-Olof Dahlin yrkar följande tillägg efter första meningen i första stycket under på sid 21: Partier som inte är representerade skall erhålla insynspost. Anna-Britt Bromée yrkar följande ändring av punkt 1 i kommitténs förslag: Landstingets politiska organisation ska fr o m den 1 januari 2003 omfatta:?? Landstingsfullmäktige med 49 ledamöter?? För att ansvara för den landstingsägda produktionsverksamheten svarar landstingsstyrelsen med 15 ledamöter och 15 ersättare?? Ett personalutskott och ett teknik- och miljöutskott inrättas ur styrelsen?? För beredning av landstingets forskningsfrågor tillskapas en FoU-beredning direkt under landstingsstyrelsen?? För att företräda länets medborgare inrättas en hälso- och sjukvårdsnämnd tillika tandvårdsnämnd med 15 ledamöter och lika många ersättare?? Under hälso- och sjukvårdsnämnden inrättas tre beredningar. En för länssjukvård, en för primärvård och en för tandvårdsfrågor och frågor rörande funktionshinder och hjälpmedel?? Patientnämnden utökas med 2 ledamöter plus ersättare. Antalet revisorer ska liksom hittills vara 6 med lika många ersättare?? Om landstingets länsutvecklingsarbete inte ska ingå i det samverkansorgan som utreds, bildas en regionalpolitisk nämnd tillika utbildningsnämnd parallellt med hälso- och sjukvårdsnämnden. Under den regionalpolitiska nämnden inrättas två funktionella beredningar, en för kultur- och folkhögskolefrågor samt en för näringspolitiska frågor inklusive internationella frågor och turism. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på Monalisa Norrmans yrkande nr 1 och finner yrkandet antaget. Ordföranden ställer proposition på Monalisa Norrmans yrkande nr 2 och finner yrkandet antaget. Ordföranden ställer proposition på Jan-Olof Dahlins yrkande och finner yrkandet antaget.

10 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 10 (11) Ordföranden ställer proposition på landstingsdirektörens förslag och Anna-Britt Bromées yrkande avseende punkt 1 och finner landstingsdirektörens förslag antaget. Ordföranden ställer proposition på landstingsdirektörens förslag avseende punkterna 2-5 och finner förslaget antaget. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Kommitténs förslag godkänns med antagna yrkanden enligt ovan. 52 Motion från Berit Johansson (c) om hur landstinget tillmötesgår anhörigvårdarna i länet (Jll 342/2000) I en motion från Berit Johansson (c) föreslås att landstinget aktivt tar del av arbetet i att utveckla anhörigvården i Jämtland. Som framgår av motionen utförs 2/3 av all omvårdnad för personer över 65 år av anhöriga i hemmet. Dessa personer behöver ha stöd och hjälp av ett kunnigt vårdteam samt någon att vända sig till dygnet runt för att känna sig trygga i sin roll som anhörigvårdare. Fr o m 1999 pågår ett riksomfattande projekt Anhörig 300 i kommunerna, tillsammans med kyrkan och frivilligorganisationer, vars syfte är att synliggöra anhörigvårdarnas situation samt utveckla metoder för hur dessa vill ha sitt stöd utformat. I motionen framgår att landstinget som en lärande, kompetent specialistorganisation spelar en viktig roll i det stödjande arbetet. Motionären anser att landstingets deltagande i anhörigprojektet bör utvecklas genom aktivt deltagande från både länssjukvård och primärvård. Anhörigvårdare kan man vara till personer i alla åldrar, från spädbarn till gammal. Inom länssjukvården har det under flera år successivt tillsatts speciella sjukskötersketjänster i syfte att öka tillgängligheten och att vara extra stöd och bollplank för patienter och anhöriga både under och efter sjukhusvistelsen. Det finns idag t ex hjärtsvikt-, hjärtinfarkt-, stroke-, diabetes-, njur-, bröst-, stomi-, pacemaker-, allergi-, cytostatika-, syrgas-, prostata- och kärlsjuksköterska samt uroterapeuter som har ett stort kontaktnät med patienter och närstående. Inom psykiatrin finns dessutom anhöriggrupper som utgör ett stöd till varandra för vissa patientgrupper. När det gäller primärvården så fungerar personalen idag som en lots till olika instanser för anhörigvårdarna. Även primärvården har på vissa håll diabetessjuksköterskor som fungerar som stöd till patienter och närstående. Det finns anledning att påminna om att ansvaret för anhörigvård med tillhörande resurser överfördes till kommunerna genom Ädel-reformen.

11 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 11 (11) De psykosociala enheterna inom primärvården finns också tillhands för anhörigvårdarna. Landstinget har genom primärvårdens vårdstrateg och länssjukvårdens omvårdnadsutvecklare inlett ett samarbete med Östersunds kommun och Consensus i projektet Anhörig 300 där vi tillsammans ser över hur vi på olika sätt kan förbättra för anhörigvårdarna i länet. Planer finns på ett gemensamt seminarium under hösten 2002 för att synliggöra möjligheterna för stöd till anhöriga. I den nationella handlingsplanen för Jämtlands län anges att anhöriga ska få ökad utbildning och information så att de känner trygghet i sin roll som anhörigvårdare, eller stöd till anhörig vid vård i livets slutskede. Landstingets roll i arbetet med att stödja anhöriga i vården är i första hand kompetensutveckling och information. De konkreta insatserna kommer successivt att preciseras i arbetet med att genomföra den nationella handlingsplanen i länet. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Motionen anses besvarad med hänvisning till arbetet med den nationella handlingsplanen för hälsooch sjukvård i länet. YRKANDE Thomas Andersson, med instämmande av Lars-Olof Eliasson, yrkar att motionen skall bifallas. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsdirektörens förslag och på Thomas Anderssons yrkande och finner landstingsdirektörens förslag antaget. Enligt landstingsdirektörens förslag.