MILJÖARBETE. Svenska kommuner. berättar om miljöinitiativ & projekt i frontlinjen! I SVENSKA KOMMUNER Läs vad som pågår!

Transkript

1 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA ANNONS ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA MILJÖARBETE MEDFÖLJER MILJÖAKTUELLT, JULI 2012 I SVENSKA KOMMUNER Svenska kommuner Läs vad som pågår! berättar om miljöinitiativ & projekt i frontlinjen!

2

3 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA ANNONS Kommunerna är motorn i arbetet för ett hållbart samhälle» Efter 50 år i miljösvängen kan jag konstatera att den stora utmaningen är att gå från ord till handling, vilket också konstateras inför FN:s miljökonferens, Rio+20, som genomförs i skrivande stund. I Sverige väcktes vi av Rachel Carsons bok Tyst vår som förklarade sambandet mellan tillväxt, naturresursutnyttjande och miljö. En ny miljölagstiftning 1969 minskade snabbt miljöbelastningen genom åtgärder inom industrin och inte minst genom kommunernas utbyggnad av avloppsreningsverk, avfallshantering och fjärrvärme. På 1990-talet blev det lokala Agenda 21-arbetet en succé och många miljöprojekt genomfördes introducerades de lokala investeringsoch klimatinvesteringsprogram (LIP och Klimp) vilket lyfte miljöarbetet i många kommuner. Sveriges riksdag har också ersatt 700 miljömål med femton nationella mål. I dag satsar Sverige på hållbar stadsutveckling; utnyttjandet av naturresurser, konsumtion och produktion, infrastruktur och bostäder, energi, vatten och avlopp, avfallshantering, folkhälsa, trygghet och social välfärd. Kommunerna spelar en väldigt viktig roll i denna utveckling. Staten sätter målen och kommunerna levererar. Men hur lyckas vi nå våra mål lokalt såväl som nationellt och globalt? Jag vill bidra med några råd och inspel, adresserade till beslutsfattare på alla nivåer. 1. Lyssna på och engagera medborgarna Ändrade värderingar och beteenden hos medborgare är nyckeln till en framgångsrik omställning. Staten och Sveriges Kommuner och Landsting samarbetade i arbetet med att etablera och stödja Agenda21-arbetet under 90-talet. Behovet av ett liknande engagemang är lika stort i dag. 2. Staten måste göra sin del Vi behöver ett bättre ledarskap och en bättre samordning inom staten. Departement och statliga verk har olika ansvarsområden men statens budskap måste vara samordnat och tydligt. 3. Utveckla det kommunala självstyret Begränsa inte kommunernas ansvar, roll och rådighet. Dra nytta av kommunernas kunskap och erfarenheter samt det lokala politiska engagemanget. Satsa på erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring. 4. Satsa på den offentliga upphandlingen Staten, landstingen och kommunerna måste bli bättre på att ställa miljö- och sociala krav när man upphandlar av varor och tjänster. Den offentliga upphandlingen utgör 25 % av BNP. 5. Stimulera nytänkande Framtida utmaningar löses inte genom att bli bättre på det vi gör i dag vi måste tänka nytt! Stimulera därför innovationer och nytänkande på alla sätt! På 70-talet sa vi Tänk globalt handla lokalt det gäller än. Peter Wenster Seniorkonsult och pensionär, efter 20 år som miljöexpert vid Sveriges Kommuner och Landsting. > Innehåll 5. Upplands Bro Kommun 6. Gotlands Kommun 7. Helsingborgs Kommun 9. Växjö Kommun 10. Göteborgs Stad 12. Ödeshögs Kommun 13. Ronneby Kommun 15. Västerås Kommun 16. Karlstad Kommun 17. Örebro Kommun 18. Kungsbacka Kommun 21. Täby Kommun 22. Båstad/Halmstad Kommun 23. Sjöbo Kommun 24. Söderhamn Kommun 25. Malmö Kommun 27. Botkyrka Kommun 28. Trelleborg Kommun 29. Stockholms Kommun 30. Sigtuna Kommun 32. Landskrona Kommun 33. Upplandsväsby Kommun 34. Uppsala Kommun Vi som har arbetat med detta nummer är: Cecilia Löwenadler (Försäljningschef), Anna Nordgren, Emil Sjöbom, Karoline Goldberg, Erik Annerberg, Marianne Stjernvall, Mark Siozon Skribent: Tomas Tirén Form: Aktiebolaget Christian Sabe Omslagsbild: Istockphoto Foto: Andreas Eklund Tryck: Elanders AB, 2012 Distribution: Miljöaktuellt, juli 2012 För tematidningar med distribution via IDGs tidningar vänligen kontakta Cecilia Löwenadler, affärschef, på Producerad av IDG Creative Media, IDG Sales and Marketing AB 3

4 Följ vägen till ett klimatsmart byggande Nu närmar sig slutsummeringen för Trästad Efter tre seminarier under Almedalsveckan kommer fyra regionala konferenser att genomföras under hösten, med Trästadsriksdagen 2012 i Malmö oktober som den stora höjdpunkten. På kan du läsa mer. Leksand 24/9 Umeå 19/9 Växjö 9/10 Ministerkonferens 22-23/10 Almedalen 3-4 juli Skövde 6/11 Malmö 25-26/10 Trästadsriksdagen 2012 Trästad 2012 är en satsning med klimat och rationellt byggande i fokus och ska tjäna som en inspirationskälla för lokala byggare, arkitekter, planerare och politiker.

5 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA ANNONS Kungsängens IP Har ett eget energilager med sex kilometer borrhål. Tar till vara på överskottsenergin när man producerar is. Värmer upp ena konstgräsplanen med lagrad energi. UPPLANDS-BRO Upplands-Bro har byggt framtidens idrottsplats Eget energilager och konstgräsplan som fungerar som solfångare. Nya Kungsängens IP har gett Upplands-Bro en modern och energieffektiv året runt-idrottsplats.» I december 2011 invigdes nya Kungsängens IP, en anläggning som byggts så smart och energieffektivt det går. Utöver en huvudarena för fotboll och friidrott, med naturgräs och en läktarkapacitet för ett par tusen personer, består anläggningen bland annat av två fullstora konstgräsplaner. Den ena planen är uppvärmd, vilket betyder att den kan användas mycket längre på året. Den smälter inte bort snö, men det räcker för att ta bort rimfrost från ytan, berättar Bo Larsson, kulturoch fritidschef i Upplands-Bro. Den andra konstgräsplanen spolar man is på under vintern, då den utgör en fullstor bandybana. Förr hade man byggt en isbana som stått tom på sommaren, men nu har vi fullt nyttjande året om. Men det är inte bara när det gäller funktionen som idrottsplatsen sticker ut den har även en hel del smarta lösningar för att minska energiförbrukningen. Vi har byggt ett enormt energilager, där vi i princip har sex kilometer borrhål under marken. Det betyder att vi kan lagra överskottsenergi, för att sedan använda till anläggningen. På sommaren fungerar konstgräsplanen som solfångare. Den har ett nät av ledningar med vätska för att hålla den varm på vintern och på sommaren vänder man helt enkelt på processen, och lagrar värme i borrhålen. Men framförallt uppstår det en hel del överskottsenergi när man spolar is på bandybanan, och den tar vi vara på i energilagret. Den lagrade värmen används dels som direktvärme för att hålla fotbollsplanen spelbar, men kan även med hjälp av värmepumpar se till att hålla rätt temperatur i omklädningsrum och kanslilokaler. Tanken är att energilagret ska växa med tiden, för vi kommer att lagra mer energi än vad vi tar ut. Så vi skapar ett väldigt bra magasin att hämta energi ur, berättar Bo Larsson. Han berättar att inspirationen kom från Katrineholm, där man var först med en liknande lösning. Men annars finns det än så länge knappast några med en lika energieffektiv idrottsplats. Det var så klart en stor investering, men den kommer att betala igen sig i form av minskade driftskostnader. I vanliga fall kostar det väldigt mycket pengar att hålla en konstgräsplan ren på vintern. De lokala idrottsklubbarna är dessutom jättenöjda med hela idrottsplatsen. 5

6 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA GOTLAND Vatten och energi prioriterade områden för Region Gotland Gotland är en ekokommun. Målet att Gotland ska vara en världsledande ö-region i miljö- och klimatfrågor utgör ett av fem övergripande mål för allt regionalt utvecklingsarbete.» Som besökare tänker man knappast på det, men på en ö blir det påtagligt att en grundläggande faktor för all utveckling är en långsiktig hållbar vattenförsörjning. Det kommunala vattnet på Gotland har idag god kvalitet, men många enskilda vattentäkter är förorenade. Grundproblemet är att det är svårt att skapa bra avloppslösningar i områden med mycket hällmark och tunna jordlager. Region Gotland arbetar därför långsiktigt och satsar mycket pengar på att kontinuerligt bygga kommunala vatten- och avloppslösningar runt om på ön. Inom projekt Klart vatten inventeras dessutom alla öns enskilda avlopp i syfte att få dem åtgärdade och godkända. Avfallshantering är en indikator på miljömedvetenhet och gotlänningarna är duktiga på källsortering och återvinning. Mängden insamlade förpackningar är till exempel dubbelt så stor som riksgenomsnittet. Det som blir kvar av hushållsavfallet sorterar gotlänningarna i kompost respektive brännbart. Kompostfraktionen blir till jord och det brännbara avfallet bränns numera lokalt på Cementas anläggning i Slite. Den globala klimatförändringen är vår tids ödesfråga. Det gotländska målet - att skapa en klimatneutral energitillförsel för ön senast är därför ett mål som engagerar. Uppvärmningssektorn är inte längre något problem; fjärrvärme och övrig kommunal uppvärmning är helt fossilfri. I likhet med landet i övrigt är det transportsektorn som är den verkliga utmaningen när det gäller att ersätta de fossila bränslena. På Gotland är visserligen varannan ny bil en miljöbil som län brukar Gotland ligga överst i miljöbilstoppen men numera dominerar snåla bensin- och dieselbilar. Visbys fyra stadsbussar går numera på biogas som kommer från det kommunala reningsverket, berättar Helena Andersson, ekostrateg på Region Gotland, och vår plan är att i princip all trafik Region Gotland kör eller handlar upp ska drivas med biogas. Satsningen, som inkluderade öns första publika tankställe för biogas, var ett samarbete mellan privat och offentlig sektor, där Region Gotland genom upphandlingskrav skapade lokal efterfrågan på biogas. Öns verkliga kännetecken på energiområdet är annars förstås vindkraften. I fjol fanns 177 vindkraftverk på Gotland, som genererade 340 GWh el, motsvarande nära 40 procent av öns eltillförsel. Genom att ersätta äldre och mindre verk med nya och större, har antalet verk i den största vindkraftsparken Näsudden kunnat minskas samtidigt som elproduktionen ökat fyra gånger. För närvarande är det dock stopp för vidare vindkraftsutbyggnad, eftersom det krävs både högre överföringskapacitet till fastlandet och förstärkningar av det lokala nätet för att klara högre produktion. Planen är att öka vindkraften från dagens 160 MW till 1000 MW, vilket skulle göra Gotland till en stor exportör av förnybar el. 6

7 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA ANNONS Helsingborgs miljöarbete Har ersatt kolet mot biobränsle i kraftvärmeverket. Kör alla stadens bussar på biogas. Har startat Miljöverkstaden, som utbildar barn och ungdomar i hållbarhetsfrågor. HELSINGBORG Hållbarhet genomsyrar allt Helsingborg gör Avfall, uppvärmning och transporter. Helsingborgs satsningar på att minska koldioxidutsläppen visar att allting hänger ihop. Och att det med rätt planering går att få till riktiga förändringar.» Genom ett brett miljöarbete har Helsingborg lyckats halvera kommunens koldioxid sedan En stor anledning är att man har bytt ut kolet mot biobränsle i stadens kraftvärmeverk. Och för att säkra tillgången på biogas har man satsat stort på avfallshanteringen Vi var väldigt tidiga med att inför bra hushållssortering. I varje fastighet finns tunnor med olika fack, så att sorteringen sker redan där. En av sorteringsfraktionerna är för biologiskt avfall, som kan användas för att tillverka biogas, berättar Ulla Ingers, miljödirektör i Helsingborgs kommun. Till en början fanns sorteringssystemet bara i villor, men nu har systemet utökats till nästan alla flerfamiljshus. Biogasen tillverkas i anslutning till stadens avfallsanläggning. Och faktiskt var just sopbilarna var först med att gå på biogas. För några år sedan beslutade också att alla tjänstebilar i första hand ska köras på biogas, vilket blev grunden för en stor upphandling. När staden ville få loss marken från en central bussdepå, valde man att bygga en ny i anslutning till just avfallsanläggningen, där biogasen produceras. Och sedan dess går även alla Helsingborgs bussar på biogas. Men man kan inte bara byta till biogasbussar det är minst lika viktigt att få fler att vilja åka kollektivt istället för att ta bilen. Det minskar dessutom trängseln och förbättrar luftkvaliteten i staden, säger Anna Jähnke, ordförande i Helsingborgs miljönämnd. Kommunen satte därför upp som mål att fördubbla antalet resande med buss från 2004 till I dagsläget har siffran ökat med 61 procent, och Anna Jähnke menar att man har mycket goda möjligheter att klara av målet. För att lyckas med detta har vi fått planera om väldigt mycket för att prioritera busstrafiken. Vi startar fler busslinjer, bygger nya hållplatser och ökar turtätheten. Allt för att bussresorna ska bli så attraktiva som möjligt. Satsningarna på biogas har även gett positiva bieffekter. Eftersom det finns kvar näring i rötresten som blir kvar vid produktionen, så har man börjat använda den som gödsel på åkermark. För att slippa använda lastbilar så har vi byggt en pipeline. Man spär ut rötet med vatten, så att det blir en lagom pumpbar massa. Sedan pumpar man ut det till olika nyckelpositioner ute i jordbrukslandskapet, säger Ulla Ingers. Effektivare avfallssortering, förnybar värme och grön kollektivtrafik i Helsingborg har man lyckats integrera hållbarhetstänket i hela samhällsplaneringen. 7

8 Smarta system för effektiv och miljövänlig avfallshantering Envac/Optibag erbjuder lösningar för insamling, transport och sortering av avfall till städer och kan kombineras och utvecklas för framtidens behov. Optisk sortering enkelt och kostnadseffektivt Optibags unika metod med optisk sortering av olikfärgade påsar gör det enkelt, bekvämt och hygieniskt att källsortera avfall redan i hemmet. Ett kostnadseffektivt sätt att uppfylla nationella insamlingsmål och att skapa stora vinster för samhälle, miljö och människor. Sopsug en optimal och självklar lösning Envac utvecklar, säljer, levererar och underhåller sopsugsystem för insamling av hushålls- och kommersiellt avfall. Avfallet transporteras med hjälp av luft i rör under marken till containrar. Systemet kan kompletteras med självtömmande papperskorgar.

9 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA ANNONS Läs mer på: VÄXJÖ Foto: Henrik Johansson Växjös resa mot att bli Europas grönaste stad Växjös låga koldioxidutsläpp och ambitiösa klimatmål har gjort staden till en internationell angelägenhet. Nu jobbar man stenhårt för att kommunen ska bli helt fri från fossila bränslen.» I början på 1970-talet började Växjö att restaurera stadens sjöar, som var igenvuxna och luktade illa. Det blev starten för kommunens riktiga miljöarbete som 40 år senare har gett Växjö epitet Europas grönaste stad. Det som hände var att medvetenheten för miljöfrågor väcktes till liv, berättar Julia Ahlrot, miljöstrateg, och gruppchef för strategiska miljöfrågor på Växjö kommun. Nästa stora steg mot att bli en miljökommun var oljekrisen på 1970-talet, som slog hårt eftersom Växjös fjärrvärmesystem byggde helt på olja. Det kommunala energibolaget VEAB tog beslutet att istället börja elda biomassa från lokalproducerad skog. Då var det i första hand ett ekonomiskt beslut, men i efterhand visade det sig vara ett mycket bra beslut för miljön. På 1990-talet började kommunen att arbeta mer medvetet med miljöfrågor, bland annat med hjälp av Naturskyddsföreningen, vilket redan 1996 ledde fram till en politisk vision om att bli helt fossilbränslefria. För några år sedan tog vi beslutet att kommunen ska vara helt fossilbränslefri Så visionen har förvandlats till ett konkret mål, säger Julia Ahlrot. Hon berättar att det finns ett stort intresse för vad som händer i Växjö, inte minst efter att BBC för fem år sedan skrev om Växjö som Europas grönaste stad. Efter det har det strömmat in nyfikna journalister och utländska delegationer, som vill se hur kommunen arbetar. När vi upplevde intresse från hela världen, så valde vi att anamma den sloganen och göra den till vårt eget varumärke. Vad var det då som väckte BBC-journalisternas intresse? Framförallt kombinationen av ambitiösa klimatmål och konkreta åtgärder för att minska koldioxidutsläppen. Till exempel har man satsar stort på energibesparingar, biobränsleeldad fjärrvärme och naturvårdsprojekt. Vi satsar även stort på att bygga energieffektivt. Vi har bland annat byggt passivhus i trä med upp till åtta våningar. En nyckel till framgångarna är att staden varit projektkoordinator för ett stort EU-projekt, med 19 partners runt om i Europa. Det var faktiskt vi som tog initiativ till projektet, och letade upp samarbetspartners i Europa. På så sätt gav vi oss själva en knuff i rätt riktning, och flera av de projekt vi är stolta över har sin grund i det här EU-projektet. 9

10 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA Fotograf för alla bilderna är Peter Svenson GÖTEBORG I Göteborg är det grön mat som gäller 100 procent ekologiskt kött och aktiva åtgärder för att minska matsvinnet. Med 19 miljoner serverade måltider om året kan Göteborg göra stor skillnad.» Sedan 2007 har Göteborg fördubblat andelen ekologiska livsmedel i den mat som kommunen serverar från 11 till 22 procent. Nu har man dessutom bestämt att allt kött och alla charkprodukter ska vara ekologiska. Beslutet togs redan förra året. Nu håller vi på att avsluta en upphandling som ska underlätta för våra verksamheter att endast köpa ekologiskt kött, berättar Pernilla Rydeving, enhetschef på Miljöförvaltningen i Göteborgs kommun. Beslutet kommer att bidra till att öka andelen ekologisk mat ytterligare, och även andelen miljömåltider, som är ett samlingsnamn på maten som är miljömärkt och etiskt märkt, säsongsanpassad och med stor andel vegetabilier och baljväxter. För att klara målet med 100 procent ekologiskt kött kommer vi att behöva ersätta en del kött med proteinrika vegetariska alternativ. Därför kommer vi att utbilda och inspirera måltidspersonalen i vegetarisk matlagning, så att de kan utveckla bra vegetariska måltider. Genom att öka andelen vegetariska råvaror minskar man miljöpåverkan samtidigt som man drar ner på kostnaderna, vilket kan kompensera för det lite dyrare ekologiska köttet. Ett annat sätt att minska matkostnaderna är storsatsningen på att minska svinnet. Det handlar dels om att utbilda måltidspersonalen, så att vi får bort överproduktionen. Det kan handla om att laga maten allt eftersom under dagen, men också om att ha hand om den överblivna maten. Samt att informera de som äter. Man har redan genomfört projekt i olika skolor där man har mätt svinnet och arbetat aktivt för att minska det med mycket lyckade resultat. Ur ett klimatperspektiv är svinnet det område där vi enklast och effektivast kan se tydliga resultat när det gäller maten. Så halverade Guldhedsskolan matsvinnet Mindre slängkärl och pannkaksbelöning till eleverna. Genom att arbeta aktivt med matsvinnet så lyckades Guldhedsskolan nästan halvera mängden slängd mat började Guldhedsskolan i Göteborg att arbeta medvetet för att minska matsvinnet. Då slängde skolans 600 elever i genomsnitt 22 kilo mat om dagen. Efter en rad aktiva åtgärder fick man ner siffran till 12 kilo, nästan en halvering av matsvinnet. Vi genomförde små enkla åtgärder, som att byta ut slängkärlet mot ett mindre, samtidigt som vi engagerade eleverna i arbetet, berättar Gunilla Williander, som job- 10

11 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA ANNONS Gunilla Williander, kock på Guldhedsskolan Kia Andreasson, miljökommunalråd (mp) Pernilla Rydeving, enhetschef på miljöförvaltningen bar som kock och miljöombud på skolan. Eleverna ville gärna vara med, inte minst efter att man lovat pannkakor i belöning så snart de lyckats halvera mängden slängd mat. Vi skapade en pannkakslinje, ett diagram som visade hur nära de var att klara målet. Vi kom ner till 12 kilo om dagen, och även om det fattades ett kilo så tyckte vi att de var värda sin belöning, säger Gunilla Williander. Hon berättar att svinnet sedan ökade till en nivå på runt kilo, och att det krävs kontinuerliga åtgärder för att hålla nere det. Varje år kommer det nya elever, så det gäller att vi hela tiden är alerta. Nästa mål är att involvera pedagogerna mer i arbetet. Vi har infört ett matråd, där kökspersonal, elever, rektorn och skolsköterskan diskuterar matfrågor och hur det kan bli bättre. Kan man ändra barnens beteende så påverkas även deras familjer, vilket gör att effekten kan bli fantastiskt stor. Även bakom disken arbetar man aktivt för att hålla nere andelen mat som slängs. Blir det över köttfärssås, kan den till exempel användas till en lasagne eller soppa dagen efter. Sedan en tid tillbaka är det vegetarisk mat som gäller varje onsdag. Där får man vara lite taktisk. I början var det en del barn som protesterade och sa att de inte var vegetarianer. Men om man bara kallar det tortillas istället så är det ingen som reagerar. Nuförtiden kör vi en vegetarisk buffé, med sex olika smårätter. Den är jättepopulär och det finns alltid något som eleverna tycker om. Högra krav och uppföljning nyckeln till framgång Att få in miljömåltiderna i budgeten är A och O för att det verkligen ska hända något. Göteborg ställer höga krav och följer noggrant upp hur kommunens verksamheter arbetar med maten som serveras. För tio år sedan undersökte den rödgröna majoriteten i Göteborg hur stor andel ekologisk mat som kommunen serverade. Det visade sig att det bara rörde sig om ungefär en procent. Det blev startskottet för en aktiv och ambitiös satsning för att göra måltiderna grönare. Vi började med att föra in som mål i den rödgröna budgeten att den ekologiska andelen skulle öka. Men snabbt insåg vi att det var en bredare fråga än så, så vi bytte till att kalla det miljömåltider, berättar Kia Andreasson, miljökommunalråd (mp) med ansvar för miljö/klimat, folkhälsa och och konsumentfrågor. Utöver att vara baserad på ekologiska råvaror ska en miljömåltid vara säsongsanpassad och bestå av en stor andel vegetabilier och baljväxter. Och den fisk som Vi började med att föra in som mål i den rödgröna budgeten att den ekologiska andelen skulle öka. serveras ska komma från stabila bestånd och följa miljöstyrningsrådets rekommendationer. Dessutom ställer vi etiska krav. Vi ska kunna stå för den maten vi serverar, både när det gäller etiska och miljömässiga aspekter. Tidigare hade kommunen som mål att helt enkelt öka antalet miljömåltider, men i den senaste budgeten har man skärpt tonen hela 50 procent av måltiderna som serveras ska vara miljömåltider, och det gäller i såväl skolor som i boenden och äldreomsorg. Det bästa sättet att få till en förändring är just att få med det i budgeten. Det är ett dokument som alla måste följa och rapportera efter. Men vi jobbar samtidigt kontinuerligt med att uppmuntra och utbilda våra anställda. Och miljöförvaltningen ordnar en rad aktiviteter tillsammans med stadsdelarna för att målen ska nås. 11

12 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA Ödeshög Byter ut all gatubelysning mot effektivare LED-ljus. Bygger en egen biogasanläggning. Fjärrvärmen drivs på enbart flis och rapsolja. ÖDESHÖG För Ödeshög blev miljösatsningarna en bra affär Det kostar inget att vara miljösmart. Tvärtom så har Ödeshögs satsningar på energieffektivisering gett kommunen mer pengar på kontot.» För några år sedan visade en undersökning att Ödeshög var en av de kommuner med högst energiförbrukning per capita. Det blev startskottet på en stor satsning för att bli effektivare där man har sett över allt från uppvärmning till belysning. Vi har märkt att man med ganska små medel verkligen kan göra skillnad. Och det kostar inte att agera miljövänligt, tvärtom har vi sparat hundratusentals kronor genom att effektivisera energianvändningen, säger Magnus Oscarsson, kommunalråd i Ödeshög. Det kommunala bostadsbolaget har jobbat hårt för att effektivisera uppvärmningen i husen, bland annat genom att återanvända varmvattnet. Dessutom har vi kopplat upp väldigt många fastigheter till fjärrvärmenätet, som drivs helt av flis och rapsolja. Det köps bara certifierat flis, oftast från närområdet. Nästa steg i kommunens satsningar blir att byta ut alla gatljus i kommunen, mot nya effektivare LED-ljus samt starta en egen biogasanläggning. Gatljusen har redan börjat bytas ut, och vi har tagit beslut i kommunfullmäktige om att biogasanläggningen ska byggas. Vi räknar med att det står färdigt våren 2014, säger Magnus Oscarsson. Han berättar att anläggningen kommer att drivas dels av slam från det kommunala avloppssystemet och de rester som uppstår när ett lokalt företag producerar livsmedel. Det är ett projekt som vi är väldigt stolta över, inte minst eftersom vi är en så pass liten kommun. Tack vare att vi samarbetar med vårt lokala näringsliv så kan vi skapa något positivt för alla våra invånare. När väl biogasanläggningen är byggd planerar man att byta ut hela kommunens tjänstebilsflotta till biogasbilar. Vi har verkligen försökt att lyfta miljö- och energifrågorna i kommunen. Till exempel så har vi tillsatt en arbetsgrupp där representanter från alla partier funnits med. Det gäller att komma överens för att kunna få igenom stora, långsiktiga satsningar. Nu har vi dessa frågor aktuella på alla våra möten med kommunstyrelsen. Ödeshög har också blivit en Millenniumkommun, vilket bland annat medför internationella samarbeten om miljöfrågor. Vi hade nyligen besök av Rwandas ambassadör, som blev väldigt intresserad av vårt biogasprojekt. Det är ett jättestort potatisland, och ser att det finns möjlighet att starta något liknande projekt på hemmaplan. Det är verkligen jättekul om vi kan bidra till en positiv utveckling även utanför kommunen och landet. 12

13 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA ANNONS Ronneby Ställer tuffa krav i upphandlingarna. Låter cradle to cradle-tänket genomsyra hela verksamheten. Har byggt ett solkraftverk, där panelerna automatiskt följer solen. När det byggdes 2010 var det landets största. Startat centrum för forskning och utveckling (CEFUR). RONNEBY Ronneby vill göra rätt från början 100 procent svenskt kött och utbyggd elbilsstruktur. Med tuffa krav i upphandlingar och ett cradle to cradle-tänk i samhällsplaneringen vill Ronneby göra rätt från början.» I Ronneby ställer man extra hårda miljö- och djurskyddskrav vid livsmedelsupphandlingar, vilket har lett till att kommunens avtalsleverantör valde att offerera enbart svenskt kött. Vi har också delat upp upphandlingen i olika varugrupper, så att leverantörerna kunde lämna anbud på till exempel enbart charkprodukter eller fläskkött. Detta för att även mindre leverantörer skulle kunna delta, säger Kerstin Hannrup, miljö-, energi- och säkerhetssamordnare på Ronneby kommun. Hon berättar att duktiga upphandlare som verkligen vågar ställa krav har varit en förutsättning för att lyckas. Och deras arbete omfattar mer än bara livsmedel just nu pågår projektet Green Charge, som går ut på att skapa en fungerande struktur för elbilar. Vi arbetar tillsammans med Blekinge tekniska högskola, Miljöfordon Syd och flera andra kommuner i både Blekinge och Småland. Tanken är vi ska bygga ett antal laddstolpar, och ett system för att boka dessa. Om man till exempel tar elbilen till grannkommunen, så ska man kunna vara säker på att det finns möjlighet att ladda den där. Ronneby har redan en bil- och cykelpool för de kommunanställda, och tanken är att man så småningom ska köpa in elbilar till den. I dagsläget är det etanolbilar och cyklar som gäller. Vi har även en mycket populär elcykel, och så sent som förra veckan fick vi vår första elvespa. Ska man röra sig inom staden så ska man främst använda dessa. Med stöd av kommunens resepolicy jobbar man även hårt för att minska de längre resorna, och försöker att styra om möten till Skype eller telefon om det går. Kerstin Hannrup berättar att Ronneby anammat konceptet cradle to cradle (C2C), vilket innebär att man bygger enligt tre huvudprinciper att ta vara på avfall, använda förnybara energikällor och stödja mångfald. Istället för att bara försöka komma till rätta med problem som redan finns, så försöker vi att göra rätt från början. Vi har tillsatt en arbetsgrupp som jobbar med detta på vårt centrum för forskning och utveckling. Nybyggen är ett område där C2C-tänket tillämpas. Kommunen ligger i startgroparna för stadsförnyelseprojektet Kilen, där ett gammalt industriområde ska förvandlas till attraktiva bostäder. Vi kommer, i samarbete med arkitekter och byggherrar, att sätta upp ett antal mätbara kvalitetsmål inom fokusområdena energi, vatten, byggmaterial och inomhusmiljö, biologisk mångfald och social mångfald. Den här exploateringen ska bidra till någonting positivt för hela kommunen. 13

14 Vi vill göra världen lite bättre. Våra kunder som arbetar i kommuner och landsting tycker att det är mycket viktigt att deras pensionspengar bidrar till en hållbar utveckling. Därför beslöt vi oss redan 1997 för att arbeta med etiska placeringar. Vi ställer dessutom miljökrav på våra leverantörer och påverkar de företag vi investerar i att ta ansvar för människa och miljö. Läs mer om våra etiska placeringar på PLANTERA ETT TRÄD MED QR-KODEN.

15 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA ANNONS Västerås Har satt upp en egen, tuffare definition för lågenergihus. Energieffektiviserar de egna bostäderna och fastigheterna. Har inrett en framtidslägenhet, för att visa hur smart vi kommer att bo VÄSTERÅS Västerås bygger för framtiden Solpaneler på skolorna, tuffare krav på byggbolagen och en riktig framtidslägenhet. Västerås stad vill visa vägen till ett klimatsmart byggande och boende.» Genom att investera stort i stadens egna bostäder och fastigheter har Västerås redan uppfyllt de flesta av målen i den egna energiplanen mål som var tänkta att nås först Vi har satsat stort på att förbättra ventilation och belysning, men även undersökt hur vi kan arbeta med standbyeffekter för att minska energianvändningen, säger Anna Jungmarker, klimatstrateg på Västerås stad. Fastighetskontoret har bland annat genomfört ett pilotprojekt i en av stadens skolor, där ett centralt system stänger av alla datorer, skärmar, skrivare, kopiatorer och lampor som glömts på. Allt är ihopkopplat, så när man låser och larmar stänger systemet automatiskt av allt som inte behöver stå på under natten. På så sätt har skolan minskat sin totala energianvändning med 6-7 procent. Kommunen jobbar även aktivt för att förse skolorna med solceller på taken. Vid årsskiftet hade sex skolor tillsammans kvadratmeter solpaneler. Dels minskar vi behovet av el från nätet, och dels ger det en väldigt bra pedagogisk effekt. En display i matsalen visar hur mycket el skolans anläggning producerar, så att eleverna kan se hur det varierar med vädret och årstiden. Västerås har även skapat en egen lokal definition för lågenergihus, som är betydligt skarpare än Boverkets. Målet var 250 lågenergibostäder 2012, men den siffran är redan uppe i 860. I början var inte byggbolagen så nöjda över att vi satte upp tuffare krav. Men de visade sig snabbt att det faktiskt inte var så svårt att bygga efter dem. Så idag har vi ett väldigt stort område med lågenergihus, och vid mätningar har det visat sig att några av husen har så god energiprestanda att de ligger i nivå med passivhus. För att verkligen staka ut vägen för framtidens byggande och boende har stadens bostadsbolag byggt och inrett en framtidslägenhet, som ska visa hur vi kommer att bo och hantera vardagen Hållbarhet genomsyrar allt i lägenheten. Det är allt från extremt energieffektiva vitvaror till en dusch som byter belysningsfärg från blått till rött när du har duschat för länge. Samt egen solcellsanläggning och laddstolpe till elbilen. Ett 30-tal samarbetspartners har bidragit med idéer, teknik och inredning för att skapa den rätta framtidskänslan. Nyligen anordnade vi en tävling där vinnaren fick övernatta i lägenheten, med bland annat en personlig kock, 3Dfilm och framtidsbelysning. På så sätt hoppas vi kunna inspirera våra medborgare och visa vägen mot ett klimatsmartare boende, avslutar Anna Jungmarker. 15

16 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA KARLSTAD Karlstad får toppbetyg som cykel- och busstad I Karlstad bor landets mest nöjda bussresenärer. På sex år har bussresandet ökat med 50 procent i Karlstad. Och nu reser sex av tio Karlstadsbor regelbundet med stadstrafiken.» Vi har sett ett trendbrott i färdmedelsval. Andelen bilresor minskar från 60 till 55 procent, medan bussresandet ökar stort, säger kommunalrådet Maria Frisk (MP). Bussresenärerna ger Karlstad toppbetyg i den senaste kollektivtrafikbarometern. 81 procent uppger att de är nöjda, vilket placerar Karlstad på förstaplats i landet. Samtidigt så fortsätter resandet med stadsbussarna att öka: Från 3,9 miljoner resor 2005 till sex miljoner resor Det är en ökning med två miljoner resor eller 50 procent. En nyhet i Karlstad nästa sommar är att de orange stadsbussarna med solen på kommer att drivas med biogas. Det är en stor förändring att vi får biogasbussar i Karlstad. De kommer att En nyhet i Karlstad nästa sommar är att de orange stadsbussarna med solen på kommer att drivas med biogas. påverka stadsbilden positivt genom att de är tystare samtidigt som de är bättre för miljön, säger kommunalrådet Maria Frisk (MP). Att Karlstadsborna ska ha goda möjligheter till hållbara kommunikationer är en del av Karlstads kommuns strategiska plan. I kommunens nya översiktsplan, som visar hur Karlstad långsiktigt ska växa, finns uttryckt att ingen sträcka ska ta mer än dubbelt så lång tid att åka med buss som med bil. Det får bara ta en och en halv gånger så lång tid att cykla till ett resmål jämfört mot att ta bilen. Att Karlstad ska vara en av Sveriges bästa cykelkommuner, är ett annat tydligt mål i kommunens strategiska arbete. Karlstad utsågs nyligen till Sveriges tredje mest cykelvänliga stad av Cykelfrämjandet efter att cyklister i drygt 50 kommuner fått svara på frågor om hur cykelvänlig deras kommun är. Redan idag står cyklandet för 20 procent av det totala resandet i Karlstad. Drygt cyklister passerade kommunens två cykelräknare under Det är en bra siffra. Vi satsar mycket pengar på cykelinfrastruktur. Det handlar både om att bygga cykelvägar och att knyta ihop svaga länkar samt olika påverkansinsatser, säger P-O Haster, miljösamordnare på Karlstads kommun. 16

17 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA ANNONS ÖREBRO Örebros avloppssatsning ger renare sjöar Genom att inventera samtliga enskilda avlopp bidrar Örebro kommun till att minska övergödningen i sjöarna och vattendragen.» Enligt EU:s vattendirektiv så ska alla vattendrag ha god ekologisk status senast Det är en av anledningarna till att Örebro har storsatsat på att inventera kommunens alla enskilda avlopp. Många enskilda avlopp är gamla och uppfyller inte de krav som finns idag. Direktutsläpp från dessa sprider bakterier och bidrar till övergödning i sjöar och vattendrag, berättar Marielle Nilsson, enhetschef vid miljökontoret i Örebro kommun. Utsläppen av fosfor från enskilda avlopp utgör ungefär nio procent av de totala fosforutsläppen i Örebro kommun. Redan 1969 kom en lag som säger att alla enskilda avlopp ska vara utrustade med efterföljande rening, men en stor del släpper fortfarande ut avloppsvatten rakt ut i naturen. När orenat avloppsvatten släpps ut så bidrar det till att höja fosforhalten i vattendrag och sjöar. Dessutom sprids bakterier, som kan förorena dricksvattenbrunnar och utgöra en hälsorisk för de som badar i sjöarna. Under de senaste sex åren har Örebro intensifierat arbetet med avloppsinventeringar. Totalt har man inventerat av kommunens avlopp, och senast 2015 räknar man med att vara klara med projektet. Vi har tagit fram en inventeringsplan där vi går igenom område för område. Om en anläggning visar sig bristfällig så får ägaren krav på åtgärder. Hittills har ungefär 50 procent av de undersökta anläggningarna visat sig bristfälliga. Det finns många tekniker för att rena avloppsvattnet, och man kan använda sig av till exempel infiltration eller markbädd. Man kan även lösa avloppsfrågan med kretsloppsanpassade lösningar där man separerar vatten från WC och vatten från BDT (bad, disk och tvätt). Till exempel så kan man ha en sluten tank med en extremt snålspolande vakuumtoalett för WC och en enklare infiltration eller markbädd för BDT. Det ger ett bra skydd mot utsläpp av bakterier och ger möjlighet till kretslopp av näringsämnen. Eftersom det ofta rör sig om en ganska stor investering så får ägaren två år på sig att komma till rätta med problemet. Kommunen följer upp det hela, och bidrar med information om hur det kan ske på bästa sätt. Att jobba med inventering av enskilda avlopp är en jätteviktig fråga för Örebro kommun. På detta sätt bidrar vi till att förbättra vattenkvaliteten i kommunen. 90 procent av våra sjöar klassas som dåliga eller otillfredsställande när det kommer till fosforhalter och övergödning, så för att klara målet till 2021 så är det viktigt att vi agerar redan nu. Kommunen jobbar även med andra viktiga frågor, som till exempel dagvattenhantering, för att förbättra kvaliteten i sjöar och vattendrag. Man har även tagit fram en vattenplan, och just nu pågår arbete med att ta fram en vatten- och avloppsplan. 17

18 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA KUNGSBACKA Kungsbacka bygger för framtiden Hyresrätter, seniorboende och villor med äganderätt. Kungsbacka vill ge alla möjlighet att bo energieffektivt. Och satsar samtidigt stort på att energieffektivisera de befintliga bostäderna.» När Kungsbackas kommunala bolag Eksta Bostad AB bygger ett nytt område i Vallda-Heberg så är det blandade upplåtelseformer som gäller vanliga hyresrätter, hyresrätter för de över 55 år, seniorboende, villor med äganderätt och tomter för självbyggare. För att skapa det hållbara samhället måste vi arbeta med en mängd olika aspekter. Våra bostäder och den energi som de använder är såklart en mycket viktig del i detta, säger Fredrik Högberg, miljöstrateg i Kungsbacka kommun. Passivhusen i Vallda-Heberg kommer att ha en energiförbrukning på bara en tredjedel av vad som krävs vid nybyggnationer idag. Hela området kommer att präglas av en helhetssyn där gröna lösningar står i fokus. Vi är stolta över Eksta, som har blivit otroligt duktiga på att energioptimera sina bostäder och fastigheter, säger Fredrik Högberg. Han berättar att bolaget har arbetat med passivhus, solenergi och biobränsle under många år och att det installerade sin första solfångare redan Tanken är att 40 procent av bostädernas elanvändning ska komma från egen solenergi. Dessutom hoppas vi att det blir så kallade gröna sedumtak, som binder regnvatten, vilket gör att det blir mindre dagvatten. De gynnar även den biologiska mångfalden, vilket får ses som en fin bonus i sammanhanget. Sedumtak är en urgammal teknik som allt fler återupptäcker, inte minst för de isolerande egenskaperna, som sänker energiförbrukningen. Innan oljekrisen på 1970-talet byggde man ganska tunna hus, eftersom energi var så otroligt billigt. Men nu lönar det sig att bygga energisnålt. Passivhusen är väldigt välisolerade, och släpper inte ut så 18

19 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA ANNONS mycket energi som vanliga hus. Dessutom satsar man på tekniska finesser för att till exempel återanvända värme, säger Fredrik Högberg. Han poängterar dock att det är minst lika viktigt att effektivisera just de äldre, befintliga bostäderna. I några av kommunens skolor och fritidsanläggningar kommer vi under året att installera värmeproduktionsanläggningar som till 100 procent drivs med biobränsle. Ingen fossilkraft kommer att finnas i reserv eller som spetskraft. Ett riktigt spännande och ambitiöst projekt där kommunen går i bräschen! Kungsbacka är även en av de kommuner som har blivit utvalda att vara med i Energimyndighetens projekt Uthållig kommun där man ska lyfta fram spjutspetsprojekt inom energisektorn. Vi deltar i två projekt, varav det ena heter Energidriven affärsutveckling. Ett av målen är att få till en kvalificerad yrkesutbildning inriktad på det som arbetsmarknaden frågar efter. Det handlar bland annat om att koppla ihop de lokala företagen med projekt inriktade på förnybar energi. Och att förse den växande branschen med kunnig arbetskraft. Genom att klustra ihop dem kan man potentiellt skapa en sektor som skulle vara mycket gynnsam för såväl Kungsbacka kommun som hela Göteborgsområdet. Idag bygger mycket på att bilindustrin går bra, men man behöver flera ben att stå på, och just förnybar energi är en framtidsbransch. Vårt första bidrag blir en utbildning som fokuserar på området. Det andra delprojektet inom Uthållig kommun heter Bilsnål planering i en levande småstad, och där koncentrerar Det är invånarna i kommunen som är våra uppdragsgivare, så att svara på deras funderingar är alltid högt prioriterat. man sig på planeringsprocesserna och trafikrörelserna i sta den. Vi jobbar mycket med att ha en invånardialog. Det är invånarna i kommunen som är våra uppdragsgivare, så att svara på deras funderingar är alltid högt prioriterat. Vi försöker även att hitta nya, lätta kontaktytor, och använder till exempel Facebook för att svara på frågor. Förra året blev Kungsbacka utsedda till Sveriges kvalitetskommun av SKL en utmärkelse som går till den kommun som lyckas bäst med att utveckla och förbättra demokrati, verksamheter, arbetsmiljö och samhällsbyggande. Det är en bekräftelse på att vi gör ett bra jobb. Och ju bättre vi jobbar, desto mer insatser kan vi göra för miljön och klimatet. Det handlar i grunden om resiliens eller robusthet, om att bygga ett samhälle som klarar av förändringar utan att kollapsa. Vår ambition är att skapa ett hållbart samhälle där energifrågan är löst genom en mängd olika åtgärder, beteendeförändringar och tekniker. 19

20 Vita papper med grön profil. Arctic Paper har i flera årtionden tagit på sig en ledande roll när det gäller miljötänkande. Vi är djupt engagerade i att minska miljöpåverkan av våra pappersbruk. Som resultat av våra ansträngningar är våra produkter tillgängliga som PEFC och FSC TM certifierade. Vi jobbar dessutom med ISO 14001, EMAS och Paper Profile. Så oberoende av vilken kvalitet: Amber, Arctic eller Munken, ytvikt eller nyans du väljer så blir ditt pappersval grönt på insidan och vitt på utsidan. För kostnadsfri rådgivning kring pappersval, kontakta: EvaLotta Blom , Jonas Carlsson , Lina Åkesson ARCTIC PAPER SVERIGE AB INFO-SE@ARCTICPAPER.COM

21 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA ANNONS Täbys miljöarbete Förtätar bostadsområdena för att kunna behålla grönområdena när fler flyttar in. Konkurrensutsätter fjärrvärmenätet. Energieffektiviserar befintliga byggnader. TÄBY Täby vill växa hållbart Förtätning av bostadsområdena och konkurrensutsatt fjärrvärmenät. Täby har sin egen modell för att klara av den kraftiga tillväxt kommunen står inför.» När Täby planerar för kommunens framtida tillväxt står hållbarhet i fokus. Fyra stora utbyggnadsområden planeras, och man räknar med nya invånare i centrala och kollektivnära lägen innan år Ambitionen är att det som ska byggas ska hålla världsklass när det gäller både hållbarhet och kvalitet antogs en ny miljöplan, och nu tar vi fram en klimat- och energistrategi berättar Annica Nordgren, kommunalråd i Täby. En av de stora utmaningarna blir att bevara och utveckla de fina park- och grönområden som finns i kommunen. Därför förtätar man de befintliga bostadsområden. Vi kan inte bygga nya grönområden, men är väldigt måna om att behålla halva Täby grönt, så vi satsar på förtätningar i strategiska lägen. En viktig aspekt är att kommunen själva har svårt att påverka kollektivtrafiken, som sköts av Stockholms län. Därför bygger man nytt främst på platser där det redan finns tillgång till fungerande kollektivtrafik, som till exempel längs Roslagsbanan. Men det kommer att krävas satsningar på infrastruktur om även grannkommunerna fortsätter att växa som planerat. Vi försöker bland annat få till en spårförbindelse till Arlanda, och ett resecentrum för hela Stockhom Nordost planeras i norra Täby, säger Gregor Hackman, miljöchef i Täby. Kommunen ställer tydliga funktionskrav och höga mål, för att sedan låta marknaden sköta det rent praktiska. Ett exempel på hur det manifesterar sig är fjärrvärmenätet som vi håller på att bygga ut. Vi har kommit överens med E.O.N. om att de bygger själva nätet, men att det sedan på sikt ska vara tillgängligt för alla aktörer som kan leverera värme, säger Annica Nordgren. Med andra ord kommer man att konkurrensutsätta fjärrvärmen på ett sätt som tidigare inte har gjorts i Sverige, och kunderna kan själva välja vilken leverantör de vill ha. Vårt mål är att minska oljeberoendet i befintliga byggnader med 50 procent till 2014, och 90 procent till Utbyggnaden av fjärrvärmenätet är en del i den satsningen, men vi genomför även många energieffektiviserande åtgärder, som att förbättra ventilation, tilläggsisolera och byta ut belysning. Annica Nordgren avslutar med att berätta att Täby kommun har många olika miljöinsatser som pågår parallellt med de stora utbyggnadsprojekten. Till exempel så satsar man nu på matavfallsinsamling, dagvattenrening, bulleråtgärder, nya naturreservat och upprustning av parker. 21

22 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA Egna badvattenprognoser I Halmstads, Laholms och Varbergs kommuner pågår sedan tre år tester med att göra badvattenprognoser. Prognoserna är ett verktyg som ska underlätta arbetet med EU:s nya badvattendirektiv. De bygger på omfattande indata som rör bland annat utsläppskällor, väderförhållanden, strömmar och salthalter. Med hjälp av prognoserna kan man bedöma den bakteriologiska badvattenkvaliteten och risken för blå-gröna bakterier (cyano). Prognoserna finns på kommunernas hemsidor och som appar. HALMSTAD & BÅSTAD Halmstad och Båstad vill tillsammans rädda västkustens stränder Tång och alger på grunda sandstränder kan skapa stora problem. Men med ny teknik hoppas Halmstad och Båstad tillsammans kunna skapa mervärden vid strandrensning.» För både Halmstad och Båstad är rena och fina badstränder helt avgörande för hur många turister som besöker kommunerna under sommarmånaderna. Därför har man, tillsammans med Laholm och Varberg, inlett ett samarbete för att studera förekomsten av alger, och hur man kan använda biomassan till något positivt. Målet är ett storskaligt maskinellt upptag, och att på sikt få igång en algbaserad biogasproduktion I de fyra kommunerna har tio stränder valts ut. Under ett år ska vi dokumentera mängderna av tång och alger, analysera förekomsten av bland annat kadmium, fosfor, kväve, samt göra artbestämningar på biomassan, berättar Lars Ohlsson, miljöansvarig på Teknik och fritidsförvaltningen i Halmstads kommun. Den insamlade datan skall sedan användas som underlag för ett storskaligt upptag och omhändertagande, säger Magnus Sjeldrup, kommunekolog i Båstads kommun. Den övergripande tanken är att slå flera flugor i en smäll genom att rensa stränderna och de grunda bottnarna på alger reduceras mängderna kväve och fosfor i havet, samtidigt som man får renare stränder och råvara till biogasproduktion. Dessutom är de grunda bottnarna oerhört viktiga för uppväxande fisk och den bottenfauna som de lever på. Tjocka mattor av alger och tång riskerar att kväva allt biologiskt liv. En förutsättning för hela strandrensningen är att det finns en fungerande teknik. Därför har man tagit fram en maskin som kan avlägsna alger och tång på grunt vatten istället för längre upp på stranden. Med dagens teknik får man stora mängder sand som blandas med algerna, vilket gör att de inte kan användas som råvara vid biogasrötning. Vår algmaskin-prototyp är byggd och finansierad av en samling entusiaster. Men vi kommer att behöva mer stöd för att kunna utveckla tekniken ytterligare. Målet är en upptagningsanordning som kan appliceras på en vanlig traktor, säger Lars Ohlsson, som är en av initiativtagarna. Han berättar att det kan samlas enorma mängder alger längs stränderna. En undersökning från sydkusten visade att det vid ett tillfälle fanns kubikmeter alger, motsvarande ton våtvikt, på endast två kilometer strand. Vår vision är att kunna samla in algerna i vattnet, för att direkt pressa dem och göra balar, som sedan körs till en rötningsanläggning för biogas, säger Lars Ohlsson. Vi har en gemensam kuststräcka och måste samarbeta över kommungränserna om vi ska komma till rätta med problemen. Vi är alla oerhört beroende av våra badgäster, avslutar Magnus Sjeldrup. 22

23 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA ANNONS Insamlingen gör skillnad Under 2011 har det via kärlen samlats in: tidningar motsvarande träd platsförpackningar motsvarande 14,3 miljoner blomkrukor matavfall som har gett biogas motsvarande mil restavfall motsvarande uppvärmning av 311 villor samt energi till st lågenergilampor (11 W) att lysa i ett år SJÖBO Sjöbo satsar på grundvatten och avfallsinsamling Grundvatten i kranarna och ett unikt insamlingssystem för avfall. Sjöbo har nästan halverat mängden restavfall, och undviker kemikalier och extra reningsprocesser i kommunens dricksvattensystem.» Allt fler skånska kommuner går över till Sydvatten, som är regionens stora dricksvattenproducent. Men Sjöbo går sin egen väg och satsar istället stort på att utnyttja det egna grundvattnet. Vi ser att det finns kapacitet och möjligheter att bygga ut de grundvattentäkter vi har. Det finns mer vatten att hämta och det håller en väldigt bra kvalitet, säger Jesper Andersson, VA-chef i Sjöbo kommun. I vintras togs ett formellt beslut att kommunen ska satsa vidare på det egna grundvattnet. Det innebär dels att man ställer nya krav på de vattentäkter som finns, men även att man tar fram nya skyddsområden för att säkra vattentillgången i framtiden. Vårt grundvatten har så pass bra kvalitet att det kan tas upp som det är och direkt pumpas ut i ledningsnätet. Vi behöver inte tillsätta massa kemikalier eller processa det för att det ska kunna drickas. Det enda som krävs är en säkerhetsbarriär i form av UV-ljus, som dödar eventuella bakterier och parasiter. Grundvattentäkterna är inget som syns eller stör, utan de består helt enkelt av pumpar och rör som går rakt ner i marken. Ett annat område som Sjöbo har satsat stort på är avfallsinsamling införde kommunen ett flerfackssystem för fastighetsnära insamling, bestående av åtta kärl för matavfall, restavfall, förpackningar och returpapper. Våra kommuninvånare är väldigt duktiga på att sortera sitt avfall, vilket verkligen gör skillnad för både miljön och kommunens ekonomi. Vid årsskiftet hade vi minskat mängden restavfall per person och år från 238 kilo till 134 kilo, säger Christel Wohlin, enhetschef på Sjöbo kommuns Trafik- och beställarenhet. I vanliga fall har kärlen ett stort fack för matavfall, men Sjöbo kommun har kommit på en helt egen lösning, där man istället använder det stora facket till plastförpackningar. I samband med att FTI började samla in även mjukplast så har den totala mängden plast ökat kraftigt. Så vi ändrade fördelningen i flerfackssystemet och skapade en ny insats för matavfallet. På så sätt kan allting tömmas på en och samma gång. Vi slipper lägga plastförpackningarna i en säck bredvid, för att de inte får plats. Vi tänkte till en gång extra innan vi införde systemet. Tack vare en bra upphandling så kan vi dessutom hålla en lägre taxa än andra kommuner med liknande system. 23