2. VI GILLAR (INTE) OLIKA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2. VI GILLAR (INTE) OLIKA"

Transkript

1 2. VI GILLAR (INTE) OLIKA På valdagen den 19 september 2010 lanserade tidningen Aftonbladet en stort uppslagen kampanj under namnet Vi gillar olika. Syftet gick inte att missförstå, kampanjen var en tydlig markering mot Sverigedemokraterna. Det var Sverigedemokraterna som gillade lika men genom att i stället gilla olika bokstavligen, genom att trycka gilla på Facebook kunde man visa att man tog avstånd från partiet. Vi gillar olika-kampanjen kom att markera slutet på en lång process där det etablerade Sverige försökte hindra Sverigedemokraternas framväxt. Efter partiets genombrott i valet 2002, då man vann representation i ett stort antal kommuner i framförallt södra Sverige, och än mer efter 2006 års val då man nådde 2,9 procent i riksdagsvalet och kom in i ungefär hälften av landets kommuner, har frågan om hur Sverigedemokraterna ska hanteras diskuterats flitigt. Redan 2001 publicerades den första artikeln på DN Debatt om hur SD skulle stoppas. 12 Efter valet 2002 enades riksdagspartierna om att inte möta sverigedemokrater i offentlig debatt, med motiveringen att det skulle kunna ge partiet legitimitet. I takt med att SD:s framgångar gjorde det omöjligt att hålla fast vid den strategin följde en rad debatter gällande medias ansvar för att (inte) ge partiet uppmärksamhet, andra partiers ansvar för att (inte) diskutera SD:s frågor och möjliga strategier för att komma runt SD-inflytande när väl skadan var skedd. Men Vi gillar olika utgjorde inte bara finalen på den, i slut - 23

2 ändan misslyckade, kampen för att hålla Sverigedemokraterna borta från riksdagen. Vi gillar olika kom också att markera början på något nytt. Barbarerna var inte längre utanför porten, nu hade de tagit sig in i salongerna. Plötsligt var Sverige som många andra länder i Europa, där en ganska stor andel väljare återkommande ger sitt stöd till antiinvandringspartier. Frånvaron av ett antiinvandringsparti kunde inte längre anföras som bevis för den svenska toleransen. Den svenska självbilden var allvarligt hotad. I början på oktober, kvällen före riksdagens öppnande, samlades människor i en stor demonstration i Kungsträdgården i Stockholm. Bland talarna märktes bland andra Vänsterpartiets partiledare Lars Ohly, en av valets stora förlorare. Den här kvällen drog han dock ner stora applådåskor när han utlovade att det är ingen som ska lämna Sverige förutom Sverigedemokraterna. 13 På liknande sätt hade tidigare både Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin och den moderate finansministern Anders Borg använt det retoriska greppet att framställa Sverigedemokraterna som de verkligt osvenska, som några som egentligen inte hörde hemma här. Den som gillar Sverige, sade Anders Borg inför valet, röstar inte på Sverigedemokraterna. 14 Sverigedemokraterna är en osvensk företeelse och ska så förbli, sade Sahlin upprepade gånger, både före och efter valet. 15 Dagen efter var det dags för traditionsenlig gudstjänst i Storkyrkan. Mot slutet av sin predikan anknöt Stockholms biskop Eva Brunne till demonstrationerna kvällen innan: Igår kväll samlades många tusen människor i Stockholm och i olika delar av landet för att ge sin mening till känna. Ropa ut sin avsky mot det som gör skillnad på människor. Den rasism som säger att du är inte lika mycket värd som jag. Du ska inte ha samma rättigheter som jag. Du är inte värd ett liv i frihet. 24

3 Och detta av en enda grund att vi råkar vara födda i olika delar av vår värld. Det är inte värdigt en demokrati som vår att göra skillnad på människor. 16 Innan Brunne hunnit predika färdigt hade de nyvalda sverigedemokratiska riksdagsledamöterna redan lämnat kyrkan. De kände sig kränkta av att Brunne pekat ut deras politik som dålig. Partiledaren Jimmie Åkesson var först så upprörd att han inte ville svara på frågor men samlade sig sedan till en kommentar: Hon hyllade demonstrationer där det förekommer vänster - extrema grupper som riktar våld och hot mot oss. Och där folk ropat att jag ska utvisas. Jag kände att jag började må dåligt fysiskt. 17 Bakgrunden var att Sverigedemokraternas valmöten under hela valrörelsen hade kantats av demonstrationer. Ofta lyckades motdemonstranterna överrösta partiets talare och ibland blev protesterna även våldsamma. Vid valmötena i Malmö och Stockholm under valrörelsens sista vecka var stämningen påtagligt hotfull och i Göteborg fick mötet helt ställas in. Även om media uppmärksammade dessa händelser var reaktionerna från politiskt håll anmärkningsvärt reserverade. Statsministern ansåg det exempelvis viktigt att påpeka att de som lever på att driva upp ett vi- och dom-tänkande och ett i grunden hatfullt sätt att se på relationer mellan människor inte ska bli förvånade om sådant händer. 18 Men den i efterhand dominerande bilden blev i stället att Sverigedemokraterna hade blivit kränkta av en predikan som handlade om rasism. De hade bekänt färg och visat sin omognad genom att storma ut när biskopen pratade om värdet av tolerans och demokrati; de hade spottat på kyrkan, kungen 25

4 och fosterlandet. 19 Tidskriften The Economist, ett av många internationella medier som skrev om händelsen, konstaterade i vad som kan sägas vara en representativ sammanfattning av hur händelsen kom att summeras, att Sverigedemokraterna blivit förolämpade av biskopens predikan om mångkulturalism. 20 Det är de som gillar lika, det är vi som är normala Det råder ingen tvekan om att Vi gillar olika blev en framgångsrik kampanj. Inom några veckor hade fler än en halv miljon svenskar anslutit sig till kampanjen. Alla de sju etablerade partiernas ledare poserade på bild i Aftonbladet med kampanjens symbol. Givetvis förekom även kritiska röster men som en övergripande bild av attityderna i Sverige i samband med valet 2010 är Vi gillar olika ohotad. Vi gillar olika utgjorde en gemensam manifestation som visade att vi, den stora majoriteten, minsann inte var några främlingsfientliga nationalister. Tvärtom: Sverige är fortfarande ett öppet och invandrarvänligt land med en tolerant och mångkulturell befolkning. Kom ihåg, upprepades det ofta, att 94 procent av svenskarna inte röstade på ett främlingsfientligt parti. Långt ut på vänsterkanten har Fredrik Reinfeldt vunnit respekt genom att som en av få västeuropeiska regeringschefer inte ta avstånd från mångkulturalismen (se kapitel fyra). Resten av Europa må ge efter för invandringsfientlig populism men ännu står vi svenskar upp för öppenhet och tolerans. Det gick inte att hindra Sverigedemokraterna från att komma in i riksdagen, men bilden av det toleranta Sverige är ännu inte förlorad. Genom valet av symbol den på 1980-talet från Frankrike importerade Rör inte min kompis-handen placerades Vi gillar olika-kampanjen medvetet in i en stolt svensk tradition av offentliga manifestationer mot rasism och främlingsfientlighet. Öppenhet, tolerans och mångfald har varit återkommande teman i den svenska självbilden, åtminstone från 1960-talet och 26

5 framåt. Denna bild har formulerats och upprätthållits av politiker, av forskare och av journalister. Den är framträdande inte bara i Sverige utan är också en central del av hur Sverige uppfattas utomlands. Men vad betyder det att gilla olika? Vi gillar olika är naturligtvis i första hand en politisk fras, begriplig endast inom ramen för en specifik diskurs, det vill säga ett slags debatt - klimat. Den lutar sig mot vad som skulle kunna beskrivas som en etablerad svensk mångfaldsdiskurs. Få ord i det svenska språket är lika entydigt positivt värdeladdade som mångfald. För myndigheter och företag är mångfaldsplaner en självklarhet. Flera universitet och högskolor erbjuder examen i mångfalds - studier. Mångfaldskonsult har blivit en ny yrkeskategori. Åtskilliga miljoner kronor har de senaste åren rullat in i diverse mångfaldssatsningar. I skolor och kommuner ordnas det mångfalds - dagar. Ibland finns ingen annan affärsidé än själva mångfalden. Ett exempel är barnboksförlaget Olika som startades 2007 och ger ut böcker som utmanar stereotyper och förlegade normer och traditioner i litteraturens värld. 21 Men det är framförallt i politikens värld som mångfalden hyllas. Sverigedemokraterna undantagna saknas helt konflikt om värdet av mångfald. Det är olikheterna som gjort Sverige starkt (Mona Sahlin) och Frihet, öppenhet och mångfald är mitt Sverige (Fredrik Reinfeldt) är två typiska exempel. För invandrarpolitiken har mångfaldsbegreppet varit centralt, om än med föränderlig terminologi. När mångkulturbegreppet övergavs på 1990-talet tog ordet mångfald över som målbeskrivning för svensk integrationspolitik. I början av 2000-talet fick mångfaldsmålet i sin tur ge vika för den i skrivande stund gällande formuleringen en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av samhällets grundläggande demokratiska värderingar gjorde slutligen mångkulturbegreppet comeback på annan 27

6 plats när riksdagen beslutade om en grundlagsändring efter vilken det numera klargörs i regeringsformen att Sverige är ett mångkulturellt samhälle. Även bland ledarskribenter och opinionsbildare har det varit vanligare att man bidragit till att upprätthålla denna Sverigebild, snarare än att man skaffat sig distans nog för att kunna kritisera retoriken. När tidningen Faktums chefredaktör Aaron Israelsson inleder ett temanummer om svenskhet i maj 2012 gör han det genom att konstatera att svenskar är toleranta. Liberala Sydsvenskans politiska redaktör Heidi Avellan ger uttryck för ett vanligt förhållningssätt: Svenskhet [har] kommit att handla om en öppenhet mot världen, mot folk och intryck och upptäckter och trender. Därför är stängda gränser, slutenhet och främlingsfientlighet i dag osvenskt. Svenskt är däremot synen på Sverige som ett modernt land med sikte på framtiden. 23 Också när varumärket Sverige ska säljas i utlandet, den allt viktigare verksamhet som ofta går under namnet nation-branding, förmedlas bilden av ett progressivt land med en liberal befolkning. I Svenska institutets skrift Sverigebilden (2010) kan man till exempel läsa följande om öppenhet, vilket beskrivs som ett svenskt kärnvärde : Sverige står i hög utsträckning för en öppenhet att bejaka den fria tanken och olikheter mellan människor, kulturer och livsstilar. Öppenhet innebär att vara nyfiken, lyssna och vara lyhörd, liksom att ge utrymme, såväl för individens idéer och åsikter, som för fysiskt utrymme att röra sig fritt utan hinder, staket och trängsel i vår natur, i städer och mellan platser. 24 Att bilden av Sverige som ett mångfaldens land har satt sig 28

7 märktes inte minst av det stora intresset och den i några fall illa dolda skadeglädjen från omvärlden för valresultatet och Sverigedemokraternas framgång. Sverige, med sina höga skatter och generösa välfärdssystem, har av många utomstående betraktare länge betraktats som immunt mot radikal höger - politik, skrev exempelvis New York Times. 25 Så inte längre. Det offentliga Sverige älskar alltså mångfalden. Åtminstone älskar de att prata om den. Vad beror det på? Skribenterna på Avpixlat, en antiinvandringssajt som står Sverigedemokraterna nära, har sin förklaring: olika-gillandet är ett uttryck för politisk korrekthet. En elit har bestämt över huvudet på folket att det är så här vi ska tänka och tycka. Ställer vi i stället frågan till forskarna skulle nog många snarare välja att kalla det för en hegemonisk diskurs. Det finns gränser för vad som är möjligt att säga och skriva och det finns en hierarkisk ordning i vilken ord som tolerans och mångfald tenderar att associeras med ord som svensk och vi. Det är två olika sätt att uttrycka ungefär samma sak. Det finns starka normer kring vad som anses rätt respektive fel när det gäller attityder till kulturell mångfald. Dessa tar sig även uttryck i tydliga sanktioner mot dem som avviker från den rådande normen. Tittar vi bakåt har vi haft betydligt mindre konflikt om mångfaldsfrågor än vad som är fallet med exempelvis ekonomi eller välfärdspolitik. Till stor del beror nog detta på att åsiktsskillnaderna ofta varit obetydliga, även om det säkert också spelat roll att priset för att framhärda med en avvikande åsikt av många bedömts vara alltför högt. Men synen på mångfaldens värde går djupare än till att bara handla om en för dagen dominerande norm. Mångfalden har kommit att bli en del av vår nationella identitet. Vi inte bara gillar olika vi är ett olika-gillande folk. Det är bland annat därför mångkulturalismen, i bred bemärkelse, inte utsätts för samma ifrågasättanden i Sverige som i övriga Europa. Vi har gjort det 29

8 mångkulturella till en del av vår identitet, att ifrågasätta mångkulturen vore därför också att ifrågasätta oss själva. Det är därför som argumentationen är annorlunda i frågor där mångfalden utmanas. Invandringsmotstånd och nationalism upplevs vara existentiella hot, snarare än alternativa politiska attityder. Invandrings- och integrationspolitiken anses värd att värna lite extra eftersom den bekräftar självbilden av Sverige som ett progressivt och modernt land. Följaktligen är det också ett uttryck för svenskhet att vara om inte uttalad antinationalist så åtminstone svalt ointresserad av nationella symboler och patriotiska högtidstal. Avsaknaden av nationalism har blivit en identitetsmarkör, något som kännetecknar dem som tillhör den svenska nationen. Kulturjournalisten Rakel Chukri har formulerat det som att det nästan finns en besatthet av att distansera sig från och ironisera över allt svenskt och nationellt. 26 Vi ogillar inte bara nationalismen. Vi är ett folk som ogillar nationalism. Som statsvetaren Anders Hellström har konstaterat handlar även avståndstaganden från Sverigedemokraterna om identifikation. Vi älskar att hata SD skriver Hellström, genom avståndstagandet uttrycker vi delaktighet i en gemenskap och uttrycker att vi inte är som de andra. 27 Man kan naturligtvis tänka sig sämre nationalsymboler än tolerans, antirasism och mångkultur. Det är bara att byta ut orden mot dess motsatser för att få perspektiv. Men normer är sällan rakt igenom godartade. De flesta mynt har två sidor. Tre baksidor av olika-normen ska diskuteras här. För det första finns det ett betydande inslag av chauvinism i den mångkulturella självbilden. Vi tror oss vara bättre än andra, vilket bland annat gör oss mindre benägna att ta till oss kritik i frågor som rör migration och integration. För det andra har den svenska idén om olikhet kommit att utgöra en snäv moralisk gräns för offentligheten som hämmar en konstruktiv 30

9 debatt om integrationsfrågor. Sist men inte minst finns det helt avgörande problemet: självbilden är inte sann. Vi gillar olika, därför är vi lite bättre Då hade vi ett respekterat namn, då var jag stolt över mitt fosterland, sjöng Björn Afzelius 1997 i låten På Mäster Olofs tid, en nostalgisk skildring av ett svunnet Sverige. När Sverige talade så lyssna man, för alla visste att det vi sa var sant. Alla gemenskaper har en inneboende strävan att framhäva sina egenskaper. Så även den svenska. Bilden av Sverige som en moralisk stormakt har levt vidare men gradvis förvandlats från vägvisare i konflikthärdar långt borta till att vara ett föredöme inom invandrings- och integrationspolitik i Europa. Medan statsministrar från Olof Palme till Carl Bildt kom att symbolisera den svenska godheten långt borta från Vietnam till Bosnien har Fredrik Reinfeldt varit en god svensk statsminister genom att hålla Sveriges gränser öppna. Idén om Sverige som mer öppet än andra länder ges näring av återkommande rapporter och studier som bekräftar att Sverige är bäst på integration. Nog finns skavanker i Sverige, men jämfört med andra länder faller vi ändå väl ut. Högt ansedda EU-finansierade Migrant Integration Policy Index rankar inte bara Sverige som det bästa landet från integrationssynpunkt: Sverige är rentav det enda landet som kvalar in i kategorin gynnsamt för att underlätta integration. 28 Men detta är inte hela sanningen. Andra studier visar på betydligt större problem. När det gäller utrikesföddas sysselsättning hamnar Sverige i botten, ställt mot jämförbara länder. Den nederländske statsvetaren Ruud Koopmans har studerat sysselsättning, boendesegregation och kriminalitet i åtta europeiska länder (Sverige, Belgien, Nederländerna, Schweiz, Österrike, Storbritannien, Tyskland och Frankrike) och drar slutsatsen att de länder som har kombinerat en mångkultura- 31

10 listisk politik med en generös välfärdsstat faller sämst ut. Sverige är tillsammans med Belgien och Nederländerna exempel på detta misslyckande. Förklaringen är enligt Koopmans just den integrationspolitik som i andra rankningar framställs som den allra bästa. Teori och praktik hänger således inte alltid väl ihop. 29 En del svårigheter i Sverige beror tveklöst på att Sverige har en annan sammansättning av gruppen utrikes födda, med en betydligt högre andel flyktingar än de flesta andra länder. Men man måste också ta hänsyn till de satsningar som görs. Som de norska integrationsforskarna Marko Valenta och Nihad Bunar konstaterar i sin jämförelse av svensk och norsk integrationspolitik har båda länderna, trots omfattande statliga insatser som saknar motsvarighet i resten av Europa exempelvis avseende stöd till bostäder och anställning misslyckats med att jämna ut de initiala skillnaderna mellan flyktingar och den inhemska befolkningen. 30 Men det är de rankningar som placerar Sverige högst vare sig det handlar om integration eller jämställdhet som refereras i media och uppmärksammas politiskt, inte de studier som ger en mer dyster bild. Detta påverkar såklart vår självbild. Inom identitetsforskningen är det numera en självklarhet att en grupps identitet formas i mötet med andra grupper. Svensk jämställdhet får sina konturer i mötet med den patriarkala kurdiska kulturen, den svenska synden lyser som starkast i mötet med sexualfientliga katolska värderingar och den svenska jämlikheten bekräftas av de anglosaxiska klassamhällena. Länge användes Norge och 17 maj som referenspunkt för att illustrera den svenska oviljan att vifta med flaggor i annat än idrottssammanhang. På 2000-talet har i stället Danmark, och detta med ett betydligt större allvar än någonsin Norge gjorde, kommit att spela rollen av den underlägsna kulturen i mötet med vilken den svenska förträffligheten uppenbarar sig. I den svenska själv- 32

11 bilden är danskarna främlingsfientliga nationalister, medan vi är toleranta demokrater. Så hårt är förtrycket av danska invandrare att de tvingas flytta till toleranta Sverige. Här tar vi emot de kärleksflyktingar som inte kan leva tillsammans i Danmark på grund av landets inhumana flyktingregler. När Lena Sundströms läsvärda och prisbelönta reportagebok om Danmark Världens lyckligaste folk (2009) recenserades i Sveriges största dagstidning fick man bland annat läsa att danskarna är ett lättmanipulerat folk, sjukligt besatta och präglade av en kollektiv villfarelse. 31 I Sveriges Radios P1 hyllades boken för sin skildring av den rasistiska galenskapen i Danmark. 32 På ledarplats i Expressen utvidgades lite senare diagnosen till stora delar av Europa. Förutom att danskarna hade en sjuklig fixering vid muslimer, klargjordes också att stödet för burkamotstånd i Tyskland, Spanien och Storbritannien inte är riktigt friskt, och att Frankrike är ett land på dekis eftersom fransmännen är upptagna med att förfasas över muslimska klädesplagg. 33 Chauvinismen inom integrationsområdet tar sig uttryck i ett snävt inhemskt perspektiv som ofta tangerar det inskränkt provinsiella. Uppfattningar som utgör mittfåran i andra länder avfärdas i svensk debatt som extremism. Exempelvis är Sverige på väg att bli det enda land i Europa som inte villkorar medborgarskap med språkkunskaper: en fullt rimlig hållning förvisso, men knappast den enda förnuftiga. Ändå kan man även i seriösa debatter om olika integrationspolitiska förslag komma undan med Danmark! som enda argument. 34 Några mer sakliga argument efterfrågas inte, för vi vet ju redan bäst. Det kan också tyckas lite udda när de som säger sig förespråka mångfald och kritisera nationalism och inskränkthet samtidigt avfärdar allt som faller utanför den svenska normen som extremism. Bilden av omvärldens obegriplighet hänger i sin tur ihop med de mediala villkor enligt vilka endast spekta- 33

12 kulära uttalanden från extremister tränger igenom mediebruset: vi får höra om Geert Wilders (Nederländerna), Nick Griffin (Storbritannien) och Marine Le Pen (Frankrike), men mer sällan refereras de betydligt mer spänstiga och sakliga integrationsdebatter som också förs. Ett exempel är de senaste årens brittiska debatt om mångkulturalism, där bland andra tidskriften Prospect Magazines tidigare chefredaktör David Goodhart var drivande. Denna har gett upphov till en bred integrationsdebatt inom den europeiska socialdemokratin, men lämnats helt utan bevakning på svenska kultur- och debattsidor. Undantaget Expressens kultursida uppmärksammades inte heller den stora debatt om mångkulturalism och islam som under vintern 2007 lockade flera av de mest framträdande bland Europas intellektuella till den tyska nättidskriften signandsight.com publicerade Expressen en text av Ayaan Hirsi Ali, flyktingen från Somalia som blev holländsk politiker och förkämpe för mänskliga rättigheter, där hon tog ställning för det schweiziska minaretförbudet. I en replik skrev journalisten Per Wirtén att Hirsi Ali ställt sig på intoleransens sida och att en gräns på svenska kultursidor har överskridits. 35 Journalisten Lisa Bjurwald hävdade att Hirsi Ali borde ha diskvalificerat sig från borgerlighetens finrum och en annan skribent, Aron Lund, skrev att Hirsi Ali ägnade sig åt en muslimknackaragenda. 36 Reaktionerna på Hirsi Ali är ett lackmustest på tillståndet i ett lands debattklimat. Även i europeisk debatt är Hirsi Ali kontroversiell och ofta kritiserad. Två av de främsta kritikerna är författarna Timothy Garton Ash och Ian Buruma. Men ingen av dem har någonsin kallat Hirsi Ali för extremist eller populist eller främlingsfientlig eller ens ifrågasatt hennes liberalism. 37 Den svenska debatten skiljer ut sig, och det är svårt att säga att det är på ett bra sätt. Litteraturvetaren Johan Lundberg, sedan några år chef - redaktör för tidskriften Axess, har använt termen nutidsfeti- 34

13 schism för att begreppsliggöra den svenska känslan av kulturell överlägsenhet: [Nutidsfetischismen är] vår epoks kanske mest tidstypiska och kulturellt genomgripande föreställning och som sådan djupt chauvinistisk. Den visar förakt för alla dem, i det förflutna eller i andra kulturer, som inte delar vår tids västerländska uppfattningar om att exempelvis allt från kön till konst och sjukdomar är kulturella konstruktioner samt att vi inget har att lära av det förflutna. 38 Annorlunda uttryckt: till skillnad från andra outvecklade folk behöver inte vi vifta med flaggor för att visa att vi är bäst. Särskilt nytt är det inte. Redan på 1980-talet påpekade etnologen Orvar Löfgren att man kan se det ihärdiga avståndstagandet från fosterlandet som en inverterad patriotism. 39 Samhällsdebattören Tove Lifvendahl skriver i sin bok om svensk identitet och emigration att den svenska självbilden lagt grunden till ett gott självförtroende, men en dålig självkänsla. Denna manifesteras i ett påtagligt ointresse för omvärlden och för andras kunskaper. 40 Det finns nu ingen anledning att moralisera över svensk chauvinism. Svenskar är som alla andra, med samma mänskliga behov av att tillhöra en grupp och vara stolta över den. Samma behov av att peka ut några som inte är som vi. Detta är varken rasism eller främlingsfientlighet, det är att vara människa. Men i en kultur som till stor del tror sig stå över det mänskliga finns extra stor anledning att påpeka just denna vanlighet. Skillnaden mellan självbild och verklighet är påfallande. Risken för att vi faller onödigt tungt och att de som önskar bli integrerade i vårt samhälle får ett onödigt stort avstånd till majoritetskulturen är överhängande. 35

14 Vi gillar olika, så länge man tycker rätt Henrik Emilsson arbetade under ett par år som tjänsteman på Integrationsdepartementet. Under tiden drev han också en blogg som snabbt blev uppskattad av dem med intresse för integrationsfrågor. 41 Emilssons kärnfulla sammanfattningar av aktuella forskningsartiklar och rapporter om integrationsfrågor, i både Västeuropa och Nordamerika, blev snart oumbärliga för oss som höll på med ämnet. Få i Sverige kan förmodligen integrationsfrågor bättre än Emilsson. Men i augusti 2010 fick Emilsson sparken. Föreningen Sveriges unga muslimer polisanmälde honom. Expressen publicerade en smygtagen bild i ett stort uppslaget reportage. 42 En tidigare socialdemokratisk riksdagsledamot krävde integrationsministerns avgång. 43 Vad hade hänt? Någon hade hittat en flera år gammal kommentar till ett blogginlägg som Emilsson skrivit: islam är som kommunism eller nazism. Det finns inga goda utövare bara förvirrade eller onda. Om den kommentaren kan man ha många åsikter. Emilsson ger uttryck för en entydigt negativ syn på islam, så mycket står klart. Läser man citatet i sitt sammanhang framgår att Emilsson är övertygad ateist och därmed religionskritisk i allmänhet, men att han är extra kritisk mot islam på grund av kvinnosynen inom islam. Är detta ett rimligt skäl till att få sparken? För att bli polis - anmäld? För att hängas ut i en kvällstidning? För att föranleda kommentarer från både statsministern en orimlig jämförelse, sade Reinfeldt och andra partiledare? 44 Emilsson var inte politiker. Han var sakkunnig utredare, en av Regeringskansliets alla grå byråkrater. Han hade inte skrivit kommentaren i sitt arbete, den var publicerad innan han fick anställningen. När drevet gick var han chanslös: 36

15 Jag vill tro att jag är en stark person och att jag kommer att reda ut det här. Men samtidigt är jag helt förkrossad just nu. Jag har inte gråtit så här mycket sedan jag var 15 och min storebror svävade mellan liv och död på Lunds lasarett. Nu när alla de förhoppningar och ambitioner jag har haft är slagna i spillror. 45 Behandlingen av Emilsson är inte unik. Men den illustrerar den skarpa gräns som markerar vilka åsikter som är legitima och de mycket kraftiga sanktionsmöjligheter som används mot dem som bryter mot normen. Emilsson, som alltså skrivit mängder av kloka inlägg om hur man kan förbättra integrationspolitiken i Sverige, gillade inte olika tillräckligt mycket för att få fortsätta arbeta med dessa frågor. En annan som kritiserades för sitt bristande olika-gillande var Håkan Juholt. Kort före sin hastiga avgång sågades Socialdemokraternas partiledarparentes i tidskriften Arena, under rubriken Juholt in invandrarna ut. 46 Anklagelseakten kan läsas som en inverterad manual för vad som anses rätt angående integration och mångfald i Sverige på 2010-talet. Socialdemokraterna under Juholt påstods sakna riktning i frågor om integration och i tanken om allas lika värde. Juholt ansågs i sina tal ha ägnat för lite tid åt mångkultur, islamofobi och främlingsfientlighet. Personerna runt Juholt hade fel namn (för få med annorlunda namn ), fel hudfärg (för få icke-vita) och pratade fel (för få talade med bruten svenska). Juholt själv reste alltför sällan till invandrartäta områden och partiet hade slutat ha en särskild talesperson i integrationspolitiska frågor. Sammanfattningen var att Juholt, och den vänster han representerade, rensat ut invandrade personer och satt antirasistisk politik på undantag. Men vilka politiska förslag som Juholt borde presenterat i stället framgick inte. Det viktiga var att det pratades mycket, att det var rätt personer som pratade, och att det lät bra. 37

16 Det var, med andra ord, bättre förr. Alltjämt utgör Juholts företrädare Mona Sahlin ett facit för hur integrationsarbete ska bedrivas. Och inte enbart av vänstern. Den mall för hur svenska politiker förväntas låta för att vi ska uppfatta dem som över - tygade antirasister och som etablerades under Sahlinåren lever kvar i breda kretsar. En av många uppmärksammade interna strider inom Socialdemokraterna under 2011 gällde Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu, som bland mycket annat föreslog att invandrare skulle ges tillfälliga medborgarskap, för att därigenom stävja kriminaliteten. När Sydsvenskans Niklas Orrenius, en av Sveriges bästa journalister, skrev om de interna striderna inom Socialdemokratin valde han att beskriva en av Reepalus hårdaste kritiker, Dagens Arenas chefredaktör Eric Sundström, som en s-märkt glödande antirasist. 47 Men enligt vilka kriterier förväntas vi misstänkliggöra Reepalu för grumliga motiv medan vi rakt av förväntas svälja retoriken från självutnämnda anti rasister? Tankemodellen att den som vill väl också har rätt ligger som en våt filt över hela den svenska integrationsdebatten. Resultatet är att de som förespråkar en alternativ politik automatiskt förmodas ha onda avsikter. Att den här sortens föreställningar om gott och ont, om rätt och fel, smugit sig in även i den samhällsjournalistik som strävar efter objektivitet och opartiskhet är en direkt konsekvens av att invandrings- och integrationsfrågorna under flera decennier har behandlats annorlunda än andra politikområden. De ideologiska skiljelinjerna är inte lika djupa och tydliga. Oenigheten gäller de politiska medlen, inte slutmålet. Argumentationen är sällan ideologisk, betydligt oftare pragmatisk eller moralisk. Den rådande ordningen beskrivs som moraliskt rättfärdig, medan de som utmanar den ifrågasätts. Janne Josefsson, en av Sveriges mest erkända journalister, har självkritiskt beskrivit situationen på Sveriges Radio i mitten av 1970-talet: 38

17 Jag var med om att man svartlistade folk. De som ville föra ett resonemang om flyktingmottagning var rasister. 48 En annan med lång erfarenhet av svensk journalistik är Jan Guillou: Denna gällande politiska moral, att förtiga olämpliga fakta, hindrade alltså länge all vettig journalistik i ämnet invandrare och brott. Följaktligen kunde denna brottslighet utvecklas i fred under lång tid, varför inga politiska åtgärder kunde sättas in för att bromsa utvecklingen. I stället överlämnade medierna och de politiska makthavarna kunskapsspridningen på området till en undervegetation av rykten så att ny demokrati en vacker dag kunde stiga in på den politiska scenen och tala öppet om det som alla ändå visste. 49 Exemplen på hur kritiker av invandrings- och integrations - politiken ogiltigförklaras och misstänkliggörs utan sakliga argument, även av andra än de politiska motståndarna, är många. Folkpartiet har upprepade gånger anklagats för rasism, när man föreslagit reformer i integrationspolitiken skrev exempelvis 29 ledande forskare och debattörer under en artikel på DN Debatt vars huvudbudskap var att Folkpartiet driver en rasistisk politik. 50 Efter terrorattentaten i Oslo och på Utöya i Norge i juli 2011, gick botten fullständigt ur den svenska debatten. Redan två dagar efter attentatet skrev debattören Lisa Bjurwald i Expressen att tidskriften Axess drev samma linje som gärningsmannen Breivik. 51 Under de kommande veckorna upprepades den här tesen till bristningsgränsen. Skribenten Cecilia Verdinelli skrev i Göteborgs-Posten om kopplingar mellan den pikanta kulturhögern runt tidskrifter som Neo och Axess och parlamentarisk och autonom högerextremism och att en del av bor- 39

18 gerligheten har ägnat de senaste åren åt att förlöjliga kulturell tolerans och mångfald. 52 I Aftonbladet hävdade Petter Larsson att Breivik var en produkt av idéer i den politiska mittfåran och att det fanns tankesmedjor och tidskrifter som hävdar att Sverigedemokraterna har rätt. 53 I tidskriften Arena publicerade chefredaktören Devrim Mavi en ledare där hon hävdade att Angela Merkel hade högerextrema åsikter, att Timbro, Axess och Svenska Dagbladets ledarsida har visat en besatthet av islam, muslimer och mångkultur och att det var Axess som hade hittat på uppdelningen mellan mångkultur och mångkulturalism (se kapitel fyra för facit på just det påståendet). 54 Vad vi ser är hur olika-gillandet har kommit att utgöra en skarp moralisk gräns i svensk politisk debatt. Liknande mönster har funnits i andra länder, som Tyskland och Nederländerna. Sverige är inte heller i detta avseende unikt. Inte heller är detta ett fenomen som är unikt för just migrationsdebatten. Tvärt - om, det finns andra frågor där utrymmet för avvikande åsikter är mycket begränsat i den offentliga debatten: abort, hemskolning, narkotika, prostitution, sexualfrågor. En delförklaring är att Sverige är ett litet land med en liten offentlighet där experter, journalister och beslutsfattare tenderar att nå samsyn. En annan delförklaring är att det finns svenska kulturella drag som premierar konformism, i sin tur förklarade av vår historia som ett glesbefolkat, fattigt bondeland. Den allvarligaste konsekvensen vad gäller konformismen och moralismen inom invandringsområdet är att gränsen mellan främlingsfientlig populism och legitim kritik av invandrings- eller integrationspolitiken suddas ut. Det har förmodligen skett medvetet och det har fått önskat resultat. Ett tydligt exempel var den så kallade toleranssajt som den borgerliga regeringen lanserade i slutet av Hemsidan, som bland annat innehåller fakta om rasistiska myter, motiverades som ett led i regeringens arbete mot rasism och främlingsfientlighet. 40

19 Så långt allt väl. En regering har en legitim rätt att använda statens resurser och tvångsmakt för att motarbeta inte bara diskriminering utan också rasistiska och xenofoba attityder. Detta handlar om de grundläggande värden som finns formulerade i den svenska grundlagen och som står över de parti - politiska motsättningarna, vilket illustreras av att alla åtta riksdags partier, Sverigedemokraterna inkluderade, säger sig dela dessa mål. Det är bra om till exempel den som på nätet letar efter information om huruvida judarna verkligen kontrollerar medierna snabbt hittar lättillgänglig information från en trovärdig källa som förklarar att detta är en klassisk antisemitisk myt som saknar verklighetsförankring. Det som gjorde sajten olämplig var att den inte stannade där utan även tog upp fullt rimliga invändningar mot regeringens invandrings- och integrationspolitik bland annat gällande invandringens omfattning och kostnader förknippade med invandring som främlingsfientliga myter. Kampen mot rasism tilläts alltså glida ihop med vanligt partitaktiskt arbete för att legitimera regeringens politik. Att presentera argument för regeringens invandringspolitik under rubriken tolerans och beskriva detta som en del av ett antirasistiskt arbete är rakt igenom vilseledande. Vi gillar olika, men mest gillar vi lika Få frågor uppvisar över tid en sådan skarp åsiktsskillnad mellan folkvalda och väljare som invandringsfrågan. SOM-institutet vid Göteborgs universitet har genomfört mätningar sedan tidigt 1990-tal i vilka det varje år visar sig vara en övervikt för dem som tycker att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar, det vill säga uppvisar någon form av flyktingmotstånd. Hittills har de aldrig varit färre än 41 procent (år 2011). De som tycker att det är ett dåligt förslag har däremot aldrig varit fler än 31 procent (också år 2011). Gapet var som störst i början på 41

20 1990-talet 1992 var det 65 procent som instämde medan endast 16 procent tyckte att det vore dåligt med en restriktivare flyktingpolitik men minskade sedan kraftigt fram till Då vände det uppåt igen för att stabiliseras runt kring mitten av förra decenniet. De senaste åren har sedan flyktingmotståndet åter minskat och 2011 var gapet det minsta hittills i mätningarnas historia. 56 I början av 1990-talet ställdes även frågan om det är ett bra förslag att ta emot fler flyktingar. Andelen som instämde gillande var runt procent under åren , det vill säga avsevärt färre än de som tycker det är ett dåligt förslag att ta emot färre. Detta visar att huvudfrågan som har ställts i SOM-undersökningarna om något snarare tenderar att underskatta motståndet mot att ta emot fler flyktingar. Dessutom handlar alltså frågan om flyktingar, inte om invandring generellt. Det är förvisso inte givet hur resultatet skulle bli om man ställde andra frågor, men med tanke på hur invandringskritiska aktörer ofta argumenterar att de som verkligen har behov ska få komma hit men inte några andra är det inte särskilt troligt att stödet för arbetskrafts- eller anhöriginvandring skulle vara starkare än för flyktinginvandring. Antagandet stöds av en undersökning från början av 1980-talet där det ställdes separata frågor om flykting-, arbetskrafts- och anhöriginvandring. Medan det var dubbelt så många som ville att Sverige skulle ta emot färre flyktingar, än som ville ta emot fler (33 respektive 17 procent), var skillnaden betydligt större gällande anhöriga (39 respektive 12) och arbetskraft (51 respektive 6). 57 Tittar vi på opinionsundersökningar som handlar om integration och mångkultur är slutsatsen också tydlig. Den svenska opinionen har aldrig varit med på det mångkulturalistiska tåget. Däremot visar opinionen huvudsakligen ett stöd för idén om ett mångkulturellt samhälle (mer om dessa begrepp i kapitel fyra). Återkommande undersökningar visar ungefär samma 42

21 sak: de flesta svenskar tycker att mångkultur är positivt, att samhället har gynnats av invandringen och att alla invånare oavsett bakgrund ska ha samma rättigheter och skyldigheter i Sverige. Men de flesta svenskar tycker också att invandrare ska anpassa sig till det svenska samhället och gör stor skillnad på olika invandrargrupper avseende förmågan till detta. En stor grupp svenskar hyser framförallt skepsis gentemot islam och associerar muslimer med kvinnoförtryck. Mångfaldsbarometern, en studie av svenskarnas attityder i mångfaldsfrågor som genomförts varje år sedan 2005, visar att fyra av fem svenskar anser att invandrarna har skyldighet att anpassa sig till vårt lands vanor. 58 Detta är uttryck för ett tydligt assimilationsideal. Samtidigt anser två tredjedelar att det finns grupper av invandrare som inte klarar av att integreras i vår kultur. Det framgår också även om frågan om kulturellt avstånd är konstigt formulerad att det är somalier, irakier, iranier, kurder, turkar samt kineser som ligger sämst till, när svenskar ska måla ut främmande kulturer. Över tid har attityden varit relativt konstant genomfördes en större undersökning av svenskars attityder till invandrare. Även då ställdes en fråga där svarspersonerna ombads ange hur lika eller olika ett antal etniska grupper är svenskar med avseende på värderingar. Invandrare från Norden upplevdes vara mycket lika, följt av nordeuropéer och samer. I mitten hamnade judar och polacker medan framförallt etiopier, kineser, turkar och zigenare (då - tidens term) upplevdes vara mycket avvikande. 59 Trots de många undersökningar som gjorts är bilden av svenskarnas tolerans inför olikhet ändå ganska oklar. Många undersökningar lider av dåliga frågeställningar. Det gäller även etablerade undersökningar från stora universitet, som Mångfaldsbarometern. Där ska den som svarar till exempel ta ställning till påståendet att muslimska kvinnor som lever i Sverige är i större grad förtryckta än andra kvinnor i Sverige. Vad 43

22 avses? Att muslimer förtrycks av en svensk majoritet, eller att muslimska kvinnor förtrycks av sina män och familjer? En rimlig gissning är att de flesta syftar på det sistnämnda (det är 58 procent som instämmer medan endast 8 procent avvisar påståendet). Men med tanke på att vi här har att göra med en fråga som ska kartlägga en fördom, oavsett om den nu råkar vara sann eller inte, krävs mycket större precision i frågan för att vi ska kunna göra en vettig tolkning av svaret. Denna undersökningsfråga är tyvärr inte ett enstaka olycksfall i arbetet. Allra sämst blir det när man ställer frågor om religion. Vad sägs om formuleringen böneutrop från moskéer stör mer än ljudet av kyrkklockor? Hur svarar man om man tycker att inget av detta stör? Och hur många svenskar har egent ligen någon erfarenhet av böneutrop, annat än möjligen från semesterresan i Turkiet? Lika dumt är påståendet kristna värderingar är modernare än muslimska. Vad är rätt svar här? Är det uttryck för en negativ syn på islam om man svarar jakande? Vilken teologiskt bevandrad person skulle hävda att islam och kristen - domen har exakt likvärdiga relationer till moderniteten? I samma undersökning anser 60 procent att utlänningar (notera ordvalet i just den här frågan) ska tvingas lämna landet om de begår brott. Om man med utlänningar förväntas associera till invandrare med eller utan medborgarskap framgår inte, trots att det är en helt avgörande skillnad (icke-medborgare avvisas i dag från Sverige vid grov brottslighet, medan den som är medborgare har en ovillkorlig rätt att stanna i landet). Göteborgs universitets SOM-undersökningar har några gånger haft med frågor om religionsfrihet instämde 27 procent av svarspersonerna helt i påståendet att invandrare fritt ska få utöva sin religion. Ytterligare 36 procent instämde delvis. Är detta ett starkt eller svagt stöd för religionsfriheten? Det är uppenbarligen en majoritet svenskar som ser övervägande positivt på religionsfriheten, men det är också endast en fjärdedel 44

23 som tycker att religionsfriheten är självklar. Glaset är samtidigt både halvfullt och halvtomt. 60 Statsvetaren Magnus Hagevi har undersökt sambandet mellan främlingsfientlighet och religionskritik. Hans studie visar att det finns en betydande främlingsfientlighet som är relaterad till religion. Detta mäts med ett så kallat balansmått, där man drar av andelen negativa från de som är positiva. En siffra över noll betyder alltså att fler är positiva, och ju högre siffra, desto mer positiva. Tvärtom om siffran är under noll. Medan den allmänna opinionen är positivt inställd till kristendom (+34) är inställningen negativ till hinduism ( 4) och judendom ( 11), men framförallt till islam ( 43). Hagevi visar också att den negativa inställningen till islam är starkast bland dem som också är mest kritiska till religion i allmänhet (här är balansmåttet 65, medan det i motsvarande grupp är 31 när man frågar om kristendom). Slutsatsen är att en xenofobisk [främlingsfientlig] religionskritik har en stor plats i den svenska befolkningen. 61 Statsvetaren Gina Gustavsson har jämfört stödet för ett negativt och ett positivt frihetsideal i Sverige. Hon utgår från filosofen Isaiah Berlins diskussion, där negativ frihet ska tolkas som rätten att vara fri i förhållande till andra. Positiv frihet handlar i stället om möjligheten att övervinna inre hinder. Resultaten visar att anhängare av ett negativt frihetsideal har en uppförsbacke i Sverige. I en abstrakt mening finner båda idealen stöd men i konkreta frågeställningar visar sig stödet för ett positivt frihetsideal (där staten aktivt ska hjälpa individer att fatta rätt beslut, exempelvis genom en restriktiv alkoholoch narkotikapolitik, förbud mot pornografi, begränsning av religiösa friskolor, kontrakt där invandrare lovar att följa landets värderingar) vara betydligt starkare förankrat än det negativa frihetsidealet (som skyddar medborgarnas rätt att fatta fel beslut, exempelvis rätten att bära slöja)

24 Hur faller svenskarna ut om vi jämför med undersökningar i andra länder? Vanligen relativt väl. Statsvetarna John Sides och Jack Citrin har jämfört attityder i 18 länder och finner att svenskarna är de allra mest positiva till invandring. 63 Eurobarometerundersökningar visar att svenskar är mest positiva av alla i EU till att uppmuntra arbetskraftsmigration till EU från länder utanför EU. Svenskar är också mest positiva till att EU ska ge skydd åt asylsökande och överlägset mest benägna att instämma i påståendet att invandringen berikat vårt land ekonomiskt och kulturellt. 64 Men länderjämförelser är ofta vanskliga, eftersom frågorna ställs i olika sammanhang. När EU-ländernas befolkningar ställs inför frågan om icke-medborgare ska ha samma rättigheter som medborgare är det flest som är positiva i Sverige (95 procent) och flest som är negativa i Lettland. Men Sverige är det land där icke-medborgare redan har flest rättigheter, och Lettland är det land där skillnaderna förmodligen är som störst. Att i Sverige svara ja på en sådan fråga är helt enkelt att vara nöjd med det som är och till intet förpliktigande (särskilt som det inte specificeras i frågan vilka rättigheter som avses). Att i Lettland svara ja vore att ställa sig bakom en radikal förändring av lettisk politik. När en stor majoritet svenskar säger sig vara positiva till asylinvandring säger samtidigt 85 procent att flyktingmottagandet borde fördelas mer jämnt inom EU vilket rimligen innebär avsevärt färre flyktingar till just Sverige. Det handlar alltså i första hand om att sprida svensk lagstiftning till andra länder. Samma Eurobarometerundersökning visar också en intressant paradox. Svenskar är nämligen minst benägna av alla i EU att instämma i påståendet att svårigheterna för invandrarna att integreras beror på ovilja från invandrarnas sida, och mest benägna att hålla med om att det beror på diskriminering i värdlandet. Svenskar säger sig alltså samtidigt vara mycket positiva till invandring, men är samtidigt övertygade om att 46

25 invandrare blir diskriminerade i Sverige. Vad är alla dessa siffror värda? Hur intressant är det vad medborgarna svarar på den här typen av frågeundersökningar? Vänder vi oss till etnologer och antropologer, mindre benägna att använda sig av enkätundersökningar och mer vana att identifiera kulturella mönster, får vi delvis andra svar. Folklivsforskaren Åke Daun hävdar att svenskar utmärker sig genom oviljan att umgås med människor med andra värderingar. I hans analys är svenskar ett individualistiskt folk, präglat av att landet är glesbefolkat och att man historiskt fått få influenser utifrån. Det har gjort svenskar vana vid ensamheten och ointresserade av nya kontakter, men samtidigt kollektivistiska och rädda för att ha avvikande uppfattningar. 65 Vi ska i kapitel fem titta närmare på vad som utmärker svenskheten. Men innan dess måste vi kort stanna upp vid begreppet tolerans. Attityderna till invandring, invandrare, integration och mångkultur rubriceras nämligen återkommande som uttryck för just tolerans. Se här några exempel på nyhetsrubriker i samband med presentationer av opinionsundersökningar: De toleranta svenskarna, Toleranta svenskar med höga krav, Svenskar mer toleranta mot invandring idag, Mer toleranta än väntat. 66 Detta är inte logiskt. När vi skriver att svenskar är toleranta för att vi inte vill minska invandringen blandar vi ihop två olika saker som inte alls behöver vara relaterade. För vad betyder det egentligen att tolerera något? I grunden är tolerans ett handlingsalternativ inför fenomen vi ogillar. Jag ogillar dansbands - musik men tolererar att den spelas sägs av en öppensinnad person. Däremot är jag gillar rock men tolererar det ett obegripligt påstående. Man kan alltså inte på samma gång gilla olika och vara tolerant. Inför det vi gillar är frågan om tolerans irrelevant. Det är bara när vi ogillar olikheter som vi över huvud taget har en möjlighet att välja om vi ska vara toleranta eller 47

26 inte (mer om detta i kapitel sju). När statsvetare, journalister och andra uttalar sig om att svenskar är toleranta mot invandrare säger de därför bokstavligen att svenskar ogillar invandrare men ändå tolererar att de kommer hit. Det är naturligtvis inte alltid så det är avsett att tolkas, men tar vi ordens betydelse på allvar är det där vi landar. Detta reser frågan huruvida tolerans alls är ett eftersträvans - värt ideal? Att på förhand värdera detta är omöjligt utan känne - dom om sammanhanget. Tolerans är naturligtvis inte alltid av godo. Är det exempelvis moraliskt rättfärdigt att tolerera barnmisshandel? Är det moraliskt rättfärdigt att tolerera djurplågeri, incest eller gravskändningar? Var folkpartiledaren Bengt Westerberg tolerant när han 1991 vägrade att dela tv-soffa med Ny Demokratis partiledare Ian och Bert? Är han tolerant när han tjugo år senare är en av de främsta aktörerna som strävar efter att förbjuda manlig omskärelse i Sverige? Eftersom tolerans i praktiken är ett relativt begrepp, omöjligt att värdera utan kunskap om vad det är som ska tolereras respektive inte tolereras, är det också svårt att jämföra grader av tolerans, både mellan individer och grupper och länder. Att låta länder tävla i tolerans, som när Eurobarometerundersökningar tas till intäkt för att svenskar är mer toleranta än övriga européer, är därför rakt igenom dumt. När vi använder tolerans för att beskriva svenska attityder till invandring är det framförallt ett sätt att klä svensk opinion i vackra termer. Men det har ingenting med verklig tolerans att göra. 67 Däremot är det helt uppenbart, av de studier som gjorts, att det finns väldigt många olikheter i det svenska samhället som de flesta inte gillar. Vi gillar olika är därför en i högsta grad begränsad beskrivning av hur svenskar är. Däremot är det en fullgod beskrivning av hur svenskar vill uppfattas, vilket också bekräftas av alla studier där svenskar säger sig gilla olikhet i allmänhet och invandring i princip. 48

27 Ytterligare ett problem med vi gillar olika är att såväl attityden som debatten gör oss illa rustade att hantera de utmaningar som följer av att Sverige har kommit att bli ett invandrarland. Detta är en ny erfarenhet för oss, vilket skulle kunna förklara varför debatten så ofta uppvisar en brist på mognad. Därför behöver vi lära oss mer om den stora samhällsomvandling som ägt rum de senaste decennierna. Det är temat för nästa kapitel. 49

Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron

Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Marie Demker Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron

Läs mer

Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst

Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Det här är en lättläst sammanfattning av intoleransrapporten. Texten är skriven med korta meningar och enkla ord.

Läs mer

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 Lättläst sammanfattning Tid för tolerans Den här rapporten har fått namnet Tid för tolerans.

Läs mer

Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen

Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen Vänster och höger i fl yktingopinionen VÄNSTER OCH HÖGER I FLYKTINGOPINIONEN MARIE DEMKER Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen 2002 har frågor kring arbetskraftsinvandring,

Läs mer

Det svenska samhällskontraktet

Det svenska samhällskontraktet Enskild motion Motion till riksdagen 2017/18:3463 av Robert Hannah (L) Det svenska samhällskontraktet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka

Läs mer

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI 1 Kapitel 1 Tolerans: En introduktion till begreppet, forskningen och antologin Erik Lundberg Mer prat om tolerans År 2015 kom många flyktingar

Läs mer

Sverigedemokraternas väljare

Sverigedemokraternas väljare Sverigedemokraternas väljare Institutet för Framtidsstudier är en självständig forskningsstiftelse finansierad genom bidrag från statsbudgeten och via externa forskningsanslag. Nyligen har de släppt en

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Om undersökningen. Kvantitativ undersökning i Inizios webbpanel intervjuer Intervjuer genomförda 3-4 januari 2018 Uppdragivare: Timbro

Om undersökningen. Kvantitativ undersökning i Inizios webbpanel intervjuer Intervjuer genomförda 3-4 januari 2018 Uppdragivare: Timbro Om undersökningen Kvantitativ undersökning i Inizios webbpanel 1.151 intervjuer Intervjuer genomförda 3-4 januari 2018 Uppdragivare: Timbro Man pratar ibland om olika politiska ideologier, vilken beskrivning

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK

MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK Minskat flyktingmotstånd svår marknad för främlingsfientlig politik MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK MARIE DEMKER F lyktingmotståndet fortsätter att minska i Sverige.

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

FYRA NYANSER AV VITT. en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald.

FYRA NYANSER AV VITT. en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald. FYRA NYANSER AV VITT en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald. BAKGRUND Fyra nyanser av vitt är ett initiativ från tre unga socialdemokrater som under 2012 väntade på att Socialdemokraterna skulle

Läs mer

Ien debattartikel i Dagens Nyheter strax före valet 1991 förespråkade dåvarande

Ien debattartikel i Dagens Nyheter strax före valet 1991 förespråkade dåvarande DEN SVENSKA NATO-OPINIONEN EN FRÅGA OM SÄKERHETSPOLITISK IDENTITET? ULF BJERELD Ien debattartikel i Dagens Nyheter strax före valet 1991 förespråkade dåvarande moderatledaren Carl Bildt en förändring av

Läs mer

Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan. Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor

Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan. Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor Åtta humanistiska argument för att stoppa religiösa friskolor Skolan

Läs mer

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/5 BESLUT 2013-06-10 Dnr: 13/00495 SAKEN P4 Extra, 2013-02-25, programledaruttalande om Sverigedemokraterna; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det

Läs mer

Standard Eurobarometer 90

Standard Eurobarometer 90 Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten har producerats för den Europeiska

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND! Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Ring P1, , inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet

Ring P1, , inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2016-04-18 Dnr: 15/03392 SAKEN Ring P1, 2015-12-09, inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Väljarkontraktet Karin Nelsson

Väljarkontraktet Karin Nelsson Väljarkontraktet 2014-06-29 Karin Nelsson Mätning om partisympati? Sverige Tycker har genomfört en undersökning om svenska folkets relation till sitt parti med avseende på olika parametrar. Undersökningen

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Mångfaldsbarometern Ansvariga: Fereshteh Ahmadi, professor, huvudansvarig, Högskolan i Gävle Irving Palm, docent, Uppsala Universitet

Mångfaldsbarometern Ansvariga: Fereshteh Ahmadi, professor, huvudansvarig, Högskolan i Gävle Irving Palm, docent, Uppsala Universitet Mångfaldsbarometern 2018 Ansvariga: Fereshteh Ahmadi, professor, huvudansvarig, Högskolan i Gävle Irving Palm, docent, Uppsala Universitet Inledning Mångfaldsbarometern skapades vid Sociologiska institutionen

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade Trendbrott i fl yktingfrågan och polariseringen har ökat TRENDBROTT I FLYKTINGFRÅGAN OCH POLARISERINGEN HAR ÖKAT MARIE DEMKER Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur

Läs mer

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen Allmänna opinionen i europeiska Unionen Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Under hösten 2006 byttes den svenska socialdemokratiska regeringen ut. Valdagens

Under hösten 2006 byttes den svenska socialdemokratiska regeringen ut. Valdagens Flyktingpolitik viktigt för vem? Flyktingpolitik viktigt för vem? Marie Demker Under hösten 2006 byttes den svenska socialdemokratiska regeringen ut. Valdagens viktigaste budskap var förstås just det en

Läs mer

En annan sida av Sverige

En annan sida av Sverige FÖRORD En annan sida av Sverige Under de senaste 20 åren har vi sett en omvälvande förändring av Europas politiska karta. Partier som tidigare betraktades som oseriösa eller obehagliga ekon från 1930-talets

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011 Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011 Moderat dominans I skuggan av S-krisen så dominerar Moderaterna decembermätningen med 34,3 procent. Socialdemokraterna sjunker något till 24,1 procent,

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET ABF MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET rollspel Upplägget: Det finns 4 roller i varje scen, en roll som uttrycker sig främlingsfientligt, en cirkelledare/föreningsledare och en som ger stöd åt respektive

Läs mer

Svenskarnas syn på flyktingsituationen 2 s eptember 2016

Svenskarnas syn på flyktingsituationen 2 s eptember 2016 Svenskarnas syn på flyktingsituationen 2 s eptember 2016 Svenskarnas syn på flyktingsituationen För ett år sedan, nästan exakt på dagen, genomförde Aftonbladet/Inizio en av sina mätningar om svenska folkets

Läs mer

Partiledardebatt i riksdagen - inledningsanförande av Ulf Kristersson 11 oktober

Partiledardebatt i riksdagen - inledningsanförande av Ulf Kristersson 11 oktober Partiledardebatt i riksdagen - inledningsanförande av Ulf Kristersson 11 oktober Om ett år är det val i Sverige. Och jag tror att vi fram tills dess måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. För

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer

Framtidsstrategi för Vänsterpartiet. Partistyrelsens förslag

Framtidsstrategi för Vänsterpartiet. Partistyrelsens förslag Framtidsstrategi för Vänsterpartiet Partistyrelsens förslag Vad är problemet? Rödgrön valförlust Vänsterpartiet gick tillbaka Ett främlingsfientligt parti i riksdagen Motsägelsefull utveckling Tusentals

Läs mer

Hög invandring och mångkulturella ideal hotar välfärdsstaten Publicerad: 2009-12-07, Uppdaterad: 2009-12-07

Hög invandring och mångkulturella ideal hotar välfärdsstaten Publicerad: 2009-12-07, Uppdaterad: 2009-12-07 SVERIGEDEMOKRATERNA OCH MEDIERNA GUNNAR SANDELIN OM SVERIGEDEMOKRATERNA OCH MEDIERNA Hög invandring och mångkulturella ideal hotar välfärdsstaten Publicerad: 2009-12-07, Uppdaterad: 2009-12-07 Invandringens

Läs mer

Skåneopinion i samarbete med Sydsvenskan Oktober 2011

Skåneopinion i samarbete med Sydsvenskan Oktober 2011 Skåneopinion i samarbete med Sydsvenskan Oktober 2011 Miljöpartiet dubblat på ett år Det är tufft för Socialdemokraterna i hela landet och Skåne är inget undantag. Både riksdagsvalet och regionvalet sjunker

Läs mer

Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett

Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett slags all täckande plagg, bärs av muslimska kvinnor där endast ögonen lämnas exponerade har hamnat i rubrikerna igen! Frankrikes president Nicolas Sarkozy

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Intervju med Anders Bergman

Intervju med Anders Bergman Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Sverigedemokraterna i Skåne

Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Anders Sannerstedt Sverigedemokraterna gick starkt framåt i valet 2006. I riksdagsvalet fördubblade de sin röstandel jämfört med 2002, och i kommunalvalet

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

SVENSKA FOLKET OCH NATO

SVENSKA FOLKET OCH NATO Svenska folket och Nato SVENSKA FOLKET OCH NATO ULF BJERELD E fter det kalla krigets slut har neutraliteten successivt lyfts ut ur den svenska säkerhetspolitiska doktrinen. Under det kalla kriget användes

Läs mer

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Alla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken "Kära fanatiker".

Alla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken Kära fanatiker. En lärarguide från Inledning. Vad skapar fanatism i vår tid? Hur kan fanatism bemötas och bekämpas? Vilka möjligheter till kompromisser finns det? Vilket är kollektivets ansvar och vad är individens eget

Läs mer

Polariserade politiska debatter om migration

Polariserade politiska debatter om migration Polariserade politiska debatter om migration Positioneringar och attityder i tv-sända valdebatter Karin Hagren Idevall Institutionen för nordiska språk Uppsala universitet Material Medium och datum Debattämne

Läs mer

Standard Eurobarometer 84. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

Standard Eurobarometer 84. Allmänna opinionen i europeiska Unionen Undersökningen som ligger till grund för den här en har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten har producerats för den Europeiska kommissionens

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro Maj 2011

Väljaropinion i samarbete med Metro Maj 2011 Väljaropinion i samarbete med Metro Maj 2011 Arbetslösheten Moderaternas rysare För första gången har Socialdemokraterna högre förtroende än Moderaterna i den för folket viktigaste frågan nämligen arbetslösheten.

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Partierna och politikerna i medierna

Partierna och politikerna i medierna Partierna och politikerna i medierna En undersökning av Boråspolitiken i de sociala- och traditionella medierna Oskar Eklöf 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under 2-talet har internet revolutionerat informations-

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2018 årgång 22 Bokförlaget thales recension david andersson: Med skuldkänslan som drivkraft: Om svenska Israel vänner och västfiender, Stockholm: Timbro, 2017. skuld

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Rapport: Inställning till flyktingmottagande

Rapport: Inställning till flyktingmottagande Rapport: Inställning till flyktingmottagande Kund: ingen Fältperiod: 4-9 september 2014 Antal intervjuer: 1500 Undersökningen genomfördes i Novus sverigepanel på ett riksrepresentativt urval på åldern

Läs mer

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa Förord Det här är en speciell bok, med ett annorlunda och unikt budskap. Dess syfte är att inspirera dig som läsare, till att förstå hur fantastisk du är, hur fantastisk världen är och vilka oändliga möjligheter

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

8 Utan Jesus ingen mobil i fickan

8 Utan Jesus ingen mobil i fickan Inledning När jag var 14 år gammal var jag helt säker på att vetenskapen har bevisat att Gud inte finns och att Bibeln bara är en sagobok. Så var det. Det visste jag, och det visste alla mina kompisar.

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Moralfilosofi. Föreläsning 2 Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011 årgång 15

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011 årgång 15 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011 årgång 15 Bokförlaget thales svar till bauhn & demirbag-sten Torbjörn Tännsjö i vårt forskningsprojekt kring hedersrelaterat våld, och de problem sådant ger upphov

Läs mer

Nato-medlemskap och svensk militär

Nato-medlemskap och svensk militär Nato-medlemskap och svensk militär närvaro i Afghanistan Nato-medlemskap och svensk militär närvaro i Afghanistan Ulf Bjereld F rågan om svenskt Nato-medlemskap är fortfarande kontroversiell i svensk politik

Läs mer

Godmorgon världen, P1, 2010-02-28, en krönika; fråga om opartiskhet. Sveriges Radio ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut.

Godmorgon världen, P1, 2010-02-28, en krönika; fråga om opartiskhet. Sveriges Radio ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut. 1/5 BESLUT SB 320/10 2010-05-03 Dnr: 197-200, 203, 205, 207-208, 211, 213, 216, 219 och 226/10-30 SAKEN Godmorgon världen, P1, 2010-02-28, en krönika; fråga om opartiskhet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

Syftet med undersökningen var att lite bättre förstår de underliggande drivkrafter som medför ett kraftigt förändrat politiskt landskap.

Syftet med undersökningen var att lite bättre förstår de underliggande drivkrafter som medför ett kraftigt förändrat politiskt landskap. -09-01 Rapport: SD -08 Undersökningen har genomförts på Novus eget initiativ. Undersökningen genomfördes som en webundersökning i Novus sverigepanel med 1011 intervjuer på ett riksrepresentativt urval

Läs mer

Juli Det digitala valet. Följ valåret 2018 i de sociala kanalerna med Notified och Springtime.

Juli Det digitala valet. Följ valåret 2018 i de sociala kanalerna med Notified och Springtime. Juli 2018 Det digitala valet Följ valåret 2018 i de sociala kanalerna med Notified och Springtime. Sammanfattning Sverigedemokraterna fortsätter att vara det riksdagsparti som får flest nya följare/gillare

Läs mer

Mars Det digitala valet. Följ valåret 2018 i de sociala kanalerna med Notified och Springtime.

Mars Det digitala valet. Följ valåret 2018 i de sociala kanalerna med Notified och Springtime. Mars 2018 Det digitala valet Följ valåret 2018 i de sociala kanalerna med Notified och Springtime. Sammanfattning Sverigedemokraterna fortsätter vinna flest nya följare/gillare i de sociala kanalerna.

Läs mer

Så går det i riksdagsvalet!

Så går det i riksdagsvalet! Så går det i riksdagsvalet! 25 mars 2010 Arne Modig David Ahlin Hur har väljaropinionen utvecklats sedan valet 2006? Sida 3 Hur ser styrkeförhållandet ut mellan Moderaterna och Socialdemokraterna? Sida

Läs mer

Svenskarnas syn på gränskontrollen mellan Sverige och Danmark 4 januari 2016

Svenskarnas syn på gränskontrollen mellan Sverige och Danmark 4 januari 2016 Svenskarnas syn på gränskontrollen mellan Sverige och Danmark 4 januari 2016 Svenskarnas syn på gränskontrollen mellan Sverige och Danmark Allt färre svenskar uppger att de har förtroende för regeringens

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL STUDIEPLAN TILL INGET FÖR NÅGON HU R G Ö R m A N? Författaren själv önskar många studiegrupper i församlingarna. De olika grupperna träffas i hemmen sju gånger. Värdskapet skiftar och vi går runt. Det

Läs mer

och moral inom Polisen har diskuterats flitigt i media, i olika debatter, på möten och säkerligen hemma vid köksborden de senaste veckorna. Det är nog många med mig som har känt sig bestörta och besvikna

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

Inte bara invandring driver väljare till SD. Om upplevelsen av respekt, inflytande och valuta för skatterna En undersökning av Kantar Sifo 2018

Inte bara invandring driver väljare till SD. Om upplevelsen av respekt, inflytande och valuta för skatterna En undersökning av Kantar Sifo 2018 Inte bara invandring driver väljare till SD Om upplevelsen av respekt, inflytande och valuta för skatterna En undersökning av Kantar Sifo Inte bara invandring driver väljare till SD Resultat och slutsatser

Läs mer

Almedalens goda samtal möten Sverige behöver

Almedalens goda samtal möten Sverige behöver Almedalens goda samtal möten Sverige behöver Välkommen till vår vackra mötesplats, 130 m från Almedalens scen, med utsikt över havet. En mötesplats för det goda samtalet. I Almedalsprogrammet presenteras

Läs mer

diskussionsunderlag Hallelujabröllop

diskussionsunderlag Hallelujabröllop diskussionsunderlag Hallelujabröllop Religion Vad är religion? Vad innebär det att vara religiös? Är du religiös? Om ja, vad innebär religionen för dig? Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder,

Läs mer

HRFs värdegrund Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016

HRFs värdegrund Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016 Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016 Om Hörselskadades Riksförbund (HRF) har i nästan ett århundrade bedrivit verksamhet för att stärka hörselskadade och tillvarata

Läs mer