Budget och plan Fastställd av kommunfullmäktige Foto: Jesper Stenmark

Transkript

1 Budget 2013 och plan Foto: Jesper Stenmark Fastställd av kommunfullmäktige

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Inledning 1 Organisation (Politisk org. samt kommunförvaltning) 2 Förutsättningar 3 Allmänt 3 Budgetförutsättningar 3 Styrprinciper 4 Vision 6 God ekonomisk hushållning 6 Mål och resultatstyrning 6 Kommunfullmäktiges styrkort Driftbudget 11 Anslagsbindning 11 Taxor och avgifter 11 Investeringar 11 Budgetskrivning för kommunstyrelsen 12 Faktasammandrag Resultatbudget/Plan Investeringsbudget/Plan Ekonomiskt sammandrag 20 Trepartens renhållningsnämnd Övergripande mål 22 Budgetskrivelse 23

3 Inledning Budgetarbetet 2013 har präglats av den konjunktur som råder i Sverige och utomlands där en konjunkturavmattning har blivit allt tydligare. Visserligen ökar skatteunderlaget med 1,8 respektive 1,5 procent 2012 och 2013, men kostnaderna i kommunerna ökar i ännu snabbare takt än skatteunderlaget. Ekonomin i kommunerna blir fortsatt ansträngd och det finns flera skäl till detta. Befolkningsminskningen i inlandskommunerna oroar med minskade skatteintäkter som följd. Samtidigt ökar kostnaderna för framförallt stöd och service till funktionshindrade, förskoleverksamhet och kollektivtrafiken. En ytterligare påfrestning är att investeringstakten är hög och kommer fortsatt att ligga på en hög nivå. Budget 2013 har gjorts enligt den nya politiska organisationen som gäller fr.o.m med en enda nämnd, kommunstyrelsen och med tre utskott. Detta får till följd att ramen till kommunstyrelsen innefattar alla kommunens verksamhetsområden. Ramindelningen är enligt följande Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Gemensam nämnd miljö och bygg inkl. räddningstjänst Trepartens renhållningsnämnd Gemensam nämnd drift av personalsystem Gemensam överförmyndarnämnd Fr.o.m bildar Norsjö och Malå kommuner gemensam nämnd miljö och bygg med Malå kommun som värdkommun. Även räddningstjänsten ingår i denna nämnd. Fr.o.m bildar Norsjö och Skellefteå kommuner en gemensam överförmyndarnämnd. I nuläget bildas inte någon gemensam förvaltning utan verksamheterna i de båda kommunerna ska vara fristående från varandra. Under 2010 har gemensam nämnd bildats för personalsystem med Norsjö, Malå, Arvidsjaur och Skellefteå kommuner. Skellefteå kommun är värdkommun. 1

4 2

5 Förutsättningar Allmänt Den svenska ekonomin har hittills stått emot avmattningen hos våra främsta handelspartners relativt väl. Så här långt under 2012 har ekonomin vuxit med 1,3 procent jämfört med 2011, betydligt bättre än Eurozonen som redovisar svagt vikande BNP hittills under året. På sistone har dock tecknen på en svensk avmattning blivit allt tydligare. Mycket tyder på att slutet av 2012 och början av 2013 blir betydligt svagare och vi räknar inte med någon återhämtning förrän mot slutet av nästa år. Låga tillväxttal under flera kvartal framöver talar även för stillastående sysselsättning och måttligt stigande arbetslöshet under slutet av 2012 och början av Det reala skatteunderlaget för kommunerna ökar med 1,8 respektive 1,5 procent 2012 och Den svaga utvecklingen förklaras av låga pris- och löneökningar. Budgetförutsättningar I de antagna budgetramarna för 2013 har den fastställda budgeten för 2012 legat till grund efter avdrag för engångsanslag. För respektive verksamhetsområde har generellt lagts 3,0 procents uppräkning. Samtidigt har riktade besparingskrav ålagts tre verksamheter, nämligen äldreomsorgen inom skola och omsorg med 1,4 Mkr, gymnasiet inom utveckling och tillväxt med 1,0 Mkr samt besparingskrav på teknik och fritid med 675 tkr. Till dessa belopp har särskilda medel tillskjutits med 2,7 Mkr utifrån politisk prövning för att klara en budget med överskott på 1,7 Mkr. Av de tillskjutna medlen har 1,5 Mkr gått till länstrafiken p.g.a. kraftiga fördyringar nästa år. Med tanke på förväntade pris- och löneökningar och svårigheter att höja taxor och avgifter i någon större omfattning, samtidigt som budgeterad befolkningsminskning med 40 personer ger minskade intäkter som följd, är ett sparande i hela verksamheten nödvändig för att nå givna budgetramar. Befolkningsminskningen hittills i år uppgår till 69 personer och med tanke på att en person i snitt motsvarar en intäkt på 54 tkr så är intäktsbortfallet på befolkningsminskningen hittills i år ca 3,7 Mkr. Flyktingmottagningen är en positiv faktor och antalet flyktingar bosatta i kommunen uppgår i dagsläget till ca 130 personer. Under planperioden räknar kommunen med en befolkningsminskning med 40 personer årligen. Första halvåret 2012 har 16 barn fötts i kommunen vilket är en minskning gentemot första halvåret 2011 med sex barn. Antalet pensionärer (65 år och äldre) uppgår till 25 procent av hela befolkningen. Detta faktum kräver en god framförhållning vad gäller planering och anpassning av verksamheterna utifrån en förändrad situation. Sammantaget visar budgetförslaget 2013 ett överskott på 1,7 Mkr. För planeringsåret 2014 har verksamheternas kostnader minskats med 0,5 % medan för planeringsåret 2015 görs uppräkning med 1,6 % för att därigenom klara överskott med 2 % av skatter och statsbidrag utifrån senast kända skatteprognos från Sveriges kommuner och landsting. Euroområdet fortsätter att tyngas av skuldkrisen. Läget på de finansiella marknaderna har förbättrats något med sjunkande räntor för de mest skuldtyngda länderna. En viktig förutsättning för ökad tillväxt i euroområdet är att förtroendet på de finansiella marknaderna och bland hushållen och företagen stärks. 3

6 Utvecklingen förefaller så här långt gå åt rätt håll, men i mycket långsam takt. SKL:s bedömning är att BNP i euroområdet som helhet minskar något i år, men att utvecklingen 2013 blir svagt positiv. Mot bakgrund av bedömning om den internationella utvecklingen är det tydligt att utvecklingen för svensk exportindustri kommer att bli fortsatt svag under höst och vinter. Även den starka kronan tynger för exportindustrin. Arbetslösheten har ökat något i år och antalet arbetade timmar har minskat. Bedömningen är att arbetslösheten stiger till 8 procent i början av nästa år och antalet arbetade timmar fortsätter att minska till och med första kvartalet BNP beräknas öka med måttliga 1,0 procent i år och 1,8 procent Under förutsättning att skuldkrisen i Europa löser sig under ordnade former, även om det kommer att ta tid, så förväntas BNPtillväxten år 2014 och 2015 öka till mer normala 3,2 resp. 3,5 procent. Skatter och statsbidrag Till följd av att kommunerna från 1 september 2013 tar över hemsjukvården från landstinget sker skatteväxling på så sätt att Norsjö kommun från 1 jan 2013 höjer kommunalskatten med 20 öre till 23,35 per skattekrona och samtidigt sänks lanstingsskatten med lika mycket. Skatteintäkten för hemsjukvården jan aug 2013 överförs till landstinget. Skatteintäkten för hemsjukvården sept. dec 2013, beräknad till 620 tkr, tillförs kommunstyrelsens förfogande. Skatte- och statsbidragsintäkterna bedöms öka med 5,8 Mkr år 2013 i förhållande till Överskottet i budget 2013 är 1,7 Mkr vilket är 1,6 Mkr högre än i budget Räntenettot budgeteras till 2,2 Mkr vilket är 0,6 Mkr lägre än budget Höjningen av verksamheternas nettokostnader, förutom medel för övertagande av hemsjukvården, är i budget 2013 i genomsnitt 2,9 procent. Styrprinciper Det är viktigt att samtliga verksamheter håller sig inom ramen för tilldelade budgetramar och anslag. Om stab och gemensam service, andra verksamhetsområden eller gemensam nämnd befarar att befintlig verksamhet inte ryms inom anvisad budget ska åtgärder vidtagas omgående. Ansvaret för att ta fram förslag för att nå anvisad budgetnivå vilar på respektive verksamhetschef. Kommunstyrelsen ansvarar för att dessa åtgärder inte står i strid med kommunfullmäktiges uppsatta mål för verksamheten. Inköp av utrustning etc. under kr ska i normalfallet betraktas som driftskostnad. Inköp av datorer, som belastar olika verksamheter, ska i detta sammanhang ses som ett kommunalt gruppinköp och utgöra en investering om totalbeloppet överstiger kr. Kommunens styrprinciper är tydliga och innebär att vid konflikt mellan ekonomi och verksamhet är det alltid ekonomisk ram som gäller. Chefsuppgifter och ansvar Kommunchef Kommunchefens roll är att, utifrån kommunens vision och mål samt övriga politiska beslut, driva utåtriktade insatser och utveckling av kommunens verksamhet bl.a. - vara synlig utåt och företräda kommunen på ett positivt sätt - följa med vad som händer i omvärlden och ta hem goda idéer som prövas och omsätts i handling - ansvara för att samverkan bedrivs med näringsliv, andra kommuner 4

7 och andra intressenter/samarbetspartners Kommunchefen är kommunens högsta ansvariga tjänsteman och ska vara ytterst ansvarig för ett ständigt fungerande samspel med politiken bl.a. genom att: - aktivt och i samråd med politiska ledningen utveckla tydliga och fungerande roller mellan politik och verksamhet - se till att uppdrag/beslut från politiken blir verkställda - kontinuerligt efter politiska direktiv utveckla och anpassa kommunens styr- och uppföljningssystem i alla led Kommunchefen är ansvarig för att leda kommunens samlade verksamheter. Genom sitt ledarskap ska kommunchefen skapa förutsättningar för bl.a. - en fungerande ledningsorganisation med ledare som drar åt samma håll - att kommunens medarbetare känner delaktighet och förståelse för verksamhetens uppdrag - en arbetsmiljö som präglas av tillit och tilltro i alla led Verksamhetschefer Verksamhetschefernas roll är att ansvara för ledning, planering, samordning, utveckling och uppföljning av verksamheten inom sitt verksamhetsområde. De har ett övergripande ansvar att styra och följa upp verksamheten inom sitt område utifrån de mål och den budget som politiken beslutar och se till att politiska beslut omsätts i praktisk handling. De ansvarar för en aktiv dialog med respektive utskott och för att politiken får beslutsunderlag med hög kvalitet. Verksamhetscheferna har ansvar för att kommunens riktlinjer och policys samt lagar och avtal följs inom sitt område. De har arbetsledningsansvar för de direkt underställda avdelningscheferna samt ingår i kommunchefens ledningsgrupp. Avdelningschefer Avdelningscheferna har ansvar för att planera, leda, samordna, utveckla och följa upp verksamheten inom sin avdelning. De har arbetsledningsansvar för direkt underställd personal. Avdelningscheferna ingår i verksamhetschefens ledningsgrupp. Staben Staben består av ekonomichef, personalchef, kanslichef och utredningschef. De utgör en resurs till kommunchefen när det gäller ledning och styrning av kommunens verksamhet, följa upp kommunens verksamhet, utveckla policys och riktlinjer samt följa upp hur dessa tillämpas i organisationen. Staben ska också tillgodose den politiska organisationens och förvaltningens behov av kvalificerat stöd inom strategiska områden som ekonomi, personal och administration. Uppföljning Uppföljning och utvärdering skall användas för att kontrollera graden av måluppfyllelse, medelsförbrukning, ge feedback till dem som har gjort arbetet, redovisa för kommuninnevånarna hur deras pengar har använts etc. Detta är exempel på användningsområden där kommunen tittar bakåt. Men uppföljning ska också användas framåtsyftande. Uppföljning ger också politikerna underlag för eventuell omfördelning av resurser, revidering av övergripande mål samt krav på verksamheterna att de vidtar åtgärder för att hålla sin budget om så är befogat. I det av kommunfullmäktige antagna reglementet för kommunstyrelsen fastslås att kommunstyrelsen skall med uppmärksamhet följa kommunens olika delverksamheter. Kommunstyrelsen skall vidare övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamhet och ekonomi efterlevs och att 5

8 kommunens löpande förvaltning handhas rationellt och ekonomiskt. En årlig uppföljningsplan innehåller: Rapporter ur ekonomisystemet för verksamhetsansvariga. Fullmäktigerapport, tertial I, upprättas per 30/4. Rapporten behandlas i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Fullmäktigerapport, Delårsrapport tertial II, upprättas per 31/8. Rapporten behandlas i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Årsredovisning upprättas per 31/12. Rapporten behandlas i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Muntlig information om verksamheten skall kontinuerligt lämnas till kommunstyrelse och i vissa fall fullmäktige. För Norsjölägenheter AB har i särskilda ägardirektiv lagts fast hur företagets verksamhets- och ekonomirapporter ska presenteras för kommunen. God ekonomisk hushållning Mål och resultatstyrning Norsjö kommun tillämpar styrmodellen mål- och resultatstyrning som bygger på teorin om balanserad styrning. Styrmodellen har arbetats om inför Kommunfullmäktiges fasta beredning har genom medborgarpanel och enkät arbetat fram fyra perspektiv med övergripande mål för ekonomi och verksamhet, som därefter har antagits av fullmäktige. De övergripande målen följs upp av fullmäktige. Utifrån de övergripande målen har tydliga delmål tagits fram tillsammans med budgeten. Det finns delmål för både ekonomi och verksamhet. Tjänstemannaorganisationen har formulerat strategier för att nå dessa delmål utifrån de övergripande målen. Vision I det kommunala målsättningsarbetet är det viktigt att det finns en övergripande vision ett mål att sträva mot. En sådan vision, med tidsperspektiv år, ska vara en gemensam ledstjärna för alla i kommunen. Följande vision är fastställd av kommunfullmäktige: Norsjö - En attraktiv och företagsam kommun, där kropp och själ hinner med 6

9 PERSPEKTIV & Övergripande mål MEDBORGARE / KUND Övergripande mål: Genom respektfullt och positivt bemötande är vi en kommun där öppenhet och delaktighet, nu och i framtiden, gör invånare och besökare synliga och hörda. Strategier 1) Vi uppmuntrar ett ökat medborgarengagemang och inflytande i våra kommunala verksamheter. 2) Kommunens verksamheter ska öka sin tillgänglighet samt genomgående kännetecknas av gott bemötande. 3) Vi verkar för att medborgarna i Norsjö kommun upplever sig trygga,delaktiga och lika mycket värda. 4 ) Vi ska vara en serviceinriktad kommun med fokus på kvalitet, rättssäkerhet och effektiv hantering. Mått nr* a NK 1 (Norsjö Kommun) Indikatorer Andelen medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post och som får svar inom två arbetsdagar Andelen av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare Andel medborgare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen Antal timmar/vecka har kommunen öppet i simhallen utöver tiden på vardagar Mätning av Profitel AB % Mätning av Profitel AB % Mätning av Profitel AB % Antal timmar / vecka Utfall Tertial II M:27 Andel av dem som erbjudits plats inom förskoleverksamheten som har fått plats på önskat placeringsdatum % Väntetiden för den som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum Antal dagar Väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats Antal dagar M:53 Handläggningstiden i snitt (antal dagar) för att få ekonomiskt bistånd. Trygghetskänsla hos invånarna i Norsjö Kommun 100 M:75 Antal dagar , Index SCB enkät av 100 päng M:60 Andel av kommunens röstberättigade som röstade i senaste kommunvalet % 79,6 81 Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling Index (max 60) Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamhet Brukare som är nöjda med sitt särskilda boende Brukarnas nöjdhet med den hemtjänst de erhåller Medborgarnas upplevelse om att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i Index Index poäng av 100 möjliga Index poäng av 100 möjliga Index SCB Enkät av 100 poäng M: M: M: Andel serviceutbud inom särskilt boende för äldre. (* samlat utfall 2011) (** De på SäBo som har eget rum-1 fråga) Andel, % 95 ** 67 * Fysisk tillgänglighet till offentlig service Mätvärde Resultat 2010 EAH-tal ** DELMÅL 7

10 UTVECKLING Övergripande mål: För att få en positiv befolknings utveckling ska vi vara en kommun i framkant när det gäller uppmuntrande av företagsamhet och nya idéer 5) Kommunen skapar förutsättningar för ökad företagsetablering. 6) Vi verkar för att Norsjös idéer tillvaratas och tillgångar förädlas för att öka och berika befolkningen. 7 ) Verka för att förbättra möjligheter för entreprenörskap, tillgång till högre studier och stimulera ökad sysselsättning. 8 )Vi arbetar i enlighet med folkhälsoplanen och verkar för en förbättrad hälsa Extramått c Kommunens sysselsättningsgrad Antal arbetstillfällen i Norsjö kommun (statistik från SCB) (*Förändring av antal förvärvsarb >2010) Andel av befolkningen som får försörjningsstöd Socialstyrelsens statistik för försörjningsstöd) (Källa: Ohälsotalet hos invånare i Norsjö Kommun. (Källa: Försäkringskassan) Beräkningen har ändrats: summan av dagar / befolkningen år per kalenderår - sjukpenningtal Andel elever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola - Studiförberedande. Procent 76,6 78, Antal arbetstillfällen i Norsjö 1740 (2009) 16 * Procent av bef Utbetalda dagar per försäkrad/ år 42,2 6,7 35 6,5 Procent 94, Sv. Företagsklimat. Företagens samlade omdöme om företagsklimatet i Näringsliv Norsjö. (Källa: Svenskt Näringsliv enkät) Index 1-6 3,25 3,04 3,65 3,65 enkät NK 3 Befolkningsutveckling (* % förändring ) Antal inv den 1 nov ,5 *

11 SAMHÄLLSNYTTA 9) Norsjö tar en ökad miljö- och etisk hänsyn samt minimerar klimatpåverkan vid transporter, upphandlingar och inköp. 10) Vi handlar sunt och förnuftigt för helheten och framtiden. 11) Vi har god ekonomisk hushållning Antalet olika vårdare som i genomsnitt besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar Antal barn per personal,enligt plan, som i genomsnitt finns i kommunens förskolor Antal barn / personl ,4 5,2 5,4 5,2 Antal medarbetare Bedömning av kommunens webbinformation till medborgarna? (procent Informationsindex % av max) Kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan Kronor/ barn Stnd kst (2010) (2011) Kostnad för en plats i kommunens särskilda boende Andel omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänsten Kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen Effektiviteten av kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall SEK / År Andel, % av maxpoäng SEK / År Andel återvunnet / totala mängden (2010) (2011) Stnd kst (2010) xx (2011) Stnd kst 34,0% 34,0% 40,0% Ta bort Övergripande mål: Kommunen gör ett effektivt arbete, har helhetssyn och har en långsiktig god ekonomi 12) Norsjö Kommun bedriver sina verksamheter kostnadseffektivt med hög servicegrad utifrån sina resurser i form av personal, lokaler och avsatta driftsmedel b 18 18b 19 19b Andelen inköpta ekologiska livsmedel Faktiskt antal närvarande barn per personal i förskolan Elever åk 6 resultat från nationella prov (svenska, sv 2, matte, engelska) Elever åk 3 resultat från nationella prov (sv, sv 2 och matte) Andel behöriga till gymnasieskolans nationella program (nyanlända/total exkl. nyanlända) Genomsnittligt meritvärde åk 9.(nyanlända/total exkl. nyanlända) Procent Barn/per-sonal Faktisk resurs Procent - 3,90? Börjar mätas 2012 Procent 57,7 Enbart uppföljning 4 Dela per ämne Dela per ämne Procent 84, / Meritvärde / c NK 4 NK 5 Andel utan betyg i ett eller flera ämnen åk 9. (nyanlända/total exkl. nyanlända) Kommunens effektivitet inom grundskolor. Kostnad per betygspoäng. (SKL) Uppnått resultat för de gymnasieutbildningar som kommunens elever tar del av. Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom fyra år Kommunorganisationens andel av miljöbilar utifrån totala antalet bilar Miljöarbete Klimatmål, energiförbrukning Procent 15,3 21,3 21 / SEK per betygspoäng Procent % av kommu-nens totala antal bilar Poäng i Miljö aktuellts enkät Enhet 8,73 (2011) 13,1 GWh (2009) NK 6 Ekonomi: Årsresultatets andel av skatteintäkt och statsbidrag. Procent 2.7 0, NK 7 Ekonomi: Soliditet Procent NK 8 Ekonomi: Nettoinvensteringarnas andel av skatteinäkter och statsbidrag Procent 5,3 (2008- under en treårsperiod. 2010) NK 9 Ekonomi: Kommunens betalningsberedskap. Antal dagars löpande utbet. 105 ca ,3 GWh 9

12 MEDARBETARE NK10 Alla medarbetares upplevelse av att arbetet är psykiskt påfrestande Betyg i medarbetar enkät (bästa värde =6,0) 2,59 3,2 3,09 3,3 Övergripande mål: Våra medarbetare trivs, kan utvecklas och känna delaktighet i verksamhets utvecklingen samt känner sig stolta över att ge god service 13) Våra arbetsplatser utvecklar medarbetares kompetenser och realiserar kreativa förslag. 14) Vi verkar för en hög servicegrad med gott medarbetarskap och stolthet i det utförda arbetet. 15) Vi uppskattar och respekterar varandra och uppmuntrar medarbetares engagemang i förbättringsinsatser. NK 11 NK 12 NK 13 NK 14 Chefers upplevelse av allt för hög arbetsbelastning Totala Nöjdmedarbetarindex Sjukfrånvaro hos kommunens medarbetare - bör ej överstiga 5 Medarbetarsamtal och Arbetsplatsträffar genomförs. Betyg i medarbetar enkät (bästa värde = 6,0) Betyg i medarbetar enkät (bästa värde = 6,0) 2, ,31 4,6 4,4 4,9 Procent 3,3 3,1 5 5 Procent 75 / / / ) Vi har ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Nk 15 Friskvårdssatsningen etablerad i verksamheten och större del av anställda kan medverka. Procent NK 16 Total sysselsättningsgrad för Norsjö Kommuns anställda Procent

13 Driftbudget Resultatet i budget 2013 är ett överskott med 1,7 Mkr. Således uppnås ej målsättningen ett överskott med två procent av skatter och statsbidrag. Plan 2014 och 2015 visar däremot ett överskott på tkr resp tkr och uppnår målet ett överskott med två procent av skatter och bidrag. Förutsättningarna inför höstens budgetarbete förändrades i förhållande till prognoserna i våras med att länstrafikens kostnader ökar inför 2013 med 1,7 Mkr och att skatteväxling sker med landstinget från 2013 med anledning av övertagande av hemsjukvården. Pensionsavsättningen i budget 2013 är tkr, dvs. oförändrat mot budget Finansiella intäkter beräknas minska med 0,6 Mkr till 2,4 Mkr beroende på att räntan för närvarande är på mycket låg nivå och enligt Riksbanken kommer den låga räntenivån att bestå även nästa år. Internräntan anpassas från 2013 till den internränta som föreslås av SKL vilket är 2,9 procent. Tidigare års internränta har varit 5,5 procent, vilket innebär att kapitalkostnaderna för kommunens verksamheter minskas med 2,9 Mkr i budget Verksamheternas budgetbelopp sänks med motsvarande belopp. Förändrad internränta påverkar inte kommunens totala budget. Kommunens ägardirektiv för Norsjölägenheter AB har arbetats om och nya ägardirektiv gäller från november Anslagsbindning Driftbudgetens anslag fastställs i budget 2013 av kommunfullmäktige på nivåerna kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och gemensamma nämnder. De av kommunfullmäktige beslutade anslagsnivåerna framgår av ekonomiskt sammandrag. Omdisponeringar utanför given anslagsbindningsnivå får således inte ske utan beslut av kommunfullmäktige. Inför fördelning av ramar för år 2014 kommer en slutlig tilldelning och omprioritering att ske utifrån då kända förhållanden och tillgängliga resurser. För investeringsbudgeten gäller att anslagen anvisas per investeringsprojekt. Anslagen tilldelas som nettoanslag. För fastigheternas drift och underhåll lämnas även upplysning om bruttokostnad i ekonomiskt sammandrag. Trots att kommunfullmäktige anvisar nettoanslag ska budget och årsredovisning även presenteras brutto. Budgeten redovisas brutto i faktasammandrag sid. 12. Bruttoredovisning är nödvändig för att ge en bild av kommunala verksamhetens utveckling och storlek. Omdisponering av medel beslutas av kommunfullmäktige när förändringen berör anslagsnivåer enligt budget. Omdisponeringar inom fastställda anslag beslutas av kommunstyrelsen. Taxor och avgifter Kommunfullmäktige beslutar om taxor och avgifter. Investeringar Investeringarna har för 2013 budgeterats till 13,9 Mkr. Större investeringar som ingår är ombyggnad av kök 8,5 Mkr, utbyte traktor 1,( Lundbergare), 700 tkr och nytt trådlöst nät 600 tkr. År 2012 uppgick budgeterade investeringar till 9,5 Mkr. För år 2014 beräknas investeringarna uppgå till 21,4 Mkr (varav teknik och fritid 19,6 Mkr) och för år 2015 beräknas investeringarna uppgå till 10,9 Mkr. 11

14 Budgetskrivelse för kommunstyrelsen Kommunledning, stab och gemensam service 4. Totalt minskad yrkesvuxundervisning framförallt pga minskat statsbidrag. 5. Minskade personalresurser till Lärcentrum. Ett mål i budgetarbetet har varit att skapa ett utrymme för kommunstyrelsen för att kunna hantera oförutsedda utgifter. Detta mål har inte kunnat uppfyllas utan istället har anslaget minskat med 400 tkr nästa år. Visserligen har därutöver anslaget ökats med 620 tkr, men det är ökade skatteintäkter till följd av övertagande av hemsjukvården från landstinget från 1 september Dessa medel kommer att överföras till skola och omsorg september 2013 när hemsjukvården övertas. Lönebidrag till föreningar, budget tkr, har inför 2013 flyttats från utveckling och tillväxt till gemensam service. Kostnad för central administration har ökat med 347 tkr beroende på framförallt för låg budget Besparing har därför krävts inom övriga kostnadsställen för att därigenom klara budgetbeloppet tkr. Utveckling och tillväxt Budgetanslaget 2012 har räknats upp med 3 procent, vilket är tkr, men samtidigt har gymnasie- och vuxenutbildningen ålagts ett besparingskrav på 1,0 Mkr. Extra budgettillskott på 1,5 Mkr har erhållits för att täcka ökade kostnader för Länstrafiken där fördyringen är tkr. Flyktingverksamheten kommer att gå 900 tkr minus för 2013 vilket kommer att regleras mot kommunens erhållna inkomstförskott från Migrationsverket åren Den riktade besparingen gentemot gymnasieoch vuxenutbildningen nås genom följande åtgärder: 1. Ökade intäktskrav med fler elever till Norsjö gymnasium men också genom en naturlig elevminskning 2. Ej utökning för språkintroduktion. 3. Minskad SFI-undervisning Minskade personalresurser till gymnasieskolan. En effekt av budgetförslaget är att om Norsjö gymnasium inte får sökande till vård- och omsorgsprogrammet riskerar det att försvinna till hösten Medel för modersmålsundervisning har inte inrymts i budget Grundvux, en obligatorisk verksamhet för kommunen, medfinansieras med 450 tkr av särskilda flyktingmedel. Samarbete med andra kommuner inleds för att minska kostnaderna. Anpassning till budgetram innebär följande indragningar av anställningar, för gymnasium -0,5 lärare, yrkesvux 1,7 lärare från hösten 2013, lärcentrum -0,25 och SFI en minskning med 0,5 anställning, totalt - 2,95 anställningar. Inom flyktingverksamheten sker en minskning med 1,5 anställningar, boendestödjare Bastuträsk 0,5, Athena och Pallas 0,5 boendehandledare på varje boende så att respektive boende har 7,5 anställningar. För att klara kostnad för nya elevdatorer trots besparingskrav på 50 tkr för läromedel och datorer krävs hård prioritering av läromedel. Skola och omsorg Kroken Gruppbostaden Kroken har sedan ett par år tillbaka haft två satellitlägenheter kopplat till sig och i samband med detta gjordes en utökning i schemat på 0,27 tjänst. Denna utökning har aldrig blivit inrättad. Skola och omsorg föreslår att detta genomförs. SFB-ärenden SFB beviljas av försäkringskassan och kommunen kan inte göra något för att påverka denna kostnad. Kommunen har

15 under 2012 fått två nya SFB-ärenden (tidigare LASS-ärenden) vilka kostar 286 tkr per person. 286x2 = 572 tkr. För SFBärenden betalar kommunen 20 timmar per vecka av de som är beviljade. Därutöver ska kommunen betala ersättning till de privata anordnarna om deras personal är sjuk och vikarie arbetar. Utbildning personal inom äldre- och handikappomsorg I samband med flytt av Björkhem har Skoloch omsorgsutskottet förordat en satsning på utbildning av personal inom äldre- och handikappomsorgen särskilt kring demens, till en kostnad av 500 tkr. Man befarar att en allt högre andel av personerna som flyttar in på våra särskilda boenden kommer att ha en demens. Den satsningen har dragits ner med 200 tkr. Verksamheten räknar med att kunna genomföra en utbildningsinsats motsvarande 500 tkr men att resterande del finansieras med stimulansmedel. IT-satsningar Omsorgen planerar för införande av nytt verksamhetssystem, Pulsen Combine, under hösten Systemet ersätter nuvarande system Magna Cura. Vidare planeras för att all personal inom vården ska få säker inloggning med så kallat SITHS-kort under Inom grundskolan ska ett nytt verksamhetssystem Dexter införas under Det är ett system där från- och närvaro kan registreras. I dag gällande skollagstiftning ställer kravet på att detta ska kunna redovisas. För framtiden är tanken att systemet Dexter ska kompletteras med en lärplattform för grundskolan som kan användas av pedagogisk personal, elever och vårdnadshavare. Vilken plattform som lämpar sig bäst för grundskolan är ännu inte klarlagt. Kontakt i frågan kommer att tas med MediaCenter som kan anses vara neutrala i frågan. De är villiga att ge oss objektiva råd som kan vara användbara innan vi väljer plattform. Trådlöst nätverk ska vidare byggas ut inom för- och grundskolan. Den allmänna utvecklingen i samhället, där alltmer bygger på nätuppkoppling, ställer krav på verksamheten i allmänhet och skolan i synnerhet. Vi ska förbereda våra elever så att de har goda kunskaper kring IT. Många av de lärverktyg som idag används i skolan bygger på att det finns tillgång till ett väl fungerande trådlöst nätverk. Som exempel kan nämnas bärbara datorer, mobiltelefoner, läsplattor mm. Kommunen har också infört närvarohanteringssytemet Nuddis som i sig kräver ett trådlöst nätverk. De temporära nätverk man idag använder sig av är inte helt tillförlitliga och fungerar bra på vissa skolor och förskolor och mindre bra på andra. Ur säkerhetssynpunkt får det anses nödvändigt med ett trådlöst väl fungerande nätverk. Flytt av Björkhem Med anledning av den höga vakansgraden på våra särskilda boenden föreslås att Björkhem flyttas till Solbacka. Hittills under året har antalet vakanta lägenheter legat på ca av totalt 81 lägenheter. Vi kan se ett ökat tryck nu i höst på behovet av särskilt boende men gör ändå bedömningen att vi under ett par år framåt kan klara oss på minskat antal platser. En tillfällig beredning arbetar med en äldreomsorgsplan och i samband med detta arbete görs en befolkningsprognos och där får man se över hur behovet kommer att se ut de närmaste tio åren. Om ett antal år kan vi på nytt aktualisera planerna på att bygga om Vinkelbo1 till ett särskilt boende med åtta platser. En arbetsgrupp tillsätts som arbetar med hur flytten av Björkhem till Solbacka kan genomföras på ett så bra sätt som möjligt. På Björkhem arbetar idag 11 personer (7,99 tjänster) som direkt blir berörda av flytten. Ingen uppsägning av personal planeras. De som blir övertaliga (enligt företrädesrätten) placeras in tillfälligt i en personalpool. Ett antal tjänster finns vakanta i dagsläget vilket gör att denna personalpool inte blir särskilt stor. Konsekvensen av detta blir att de timvikarier som finns idag får mindre jobb under en period. För att behålla en avdelning som är lite mer specialiserad på demens föreslås att denna avdelning får något höjd bemanning gentemot övriga Solbacka. Dock kommer 13

16 nattpersonalen att vara gemensam med övriga Solbacka. I budgeten föreslås 5,99 tjänster omplaceras till vakanta tjänster eller vikariat och en utökning av två tjänster på Solbacka. Minskning pedagogisk omsorg Vi ser en minskad efterfrågan på pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare) varför en neddragning av 1,0 tjänst som dagbarnvårdare planeras. Norsjö kommun har en förhållandevis hög andel dagbarnvårdare och i och med att de ansökningar som kommer in oftast innebär önskemål om förskola så får åtgärden anses nödvändig. Konsekvenser av differentierad taxa Inom förskola och grundskola ska en utredning göras angående konsekvenserna av införandet av Nuddis. I den utredningen ska beaktas; 1. Närvarotider i snitt på respektive avdelning 2. Andel personal på avdelningen 3. Särskilda omständigheter som motiverar avvikelser från standard 1 4. Administration 5. Kvalitet i verksamheten De verksamheter som ska omfattas av utredningen är förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare). Respektive rektor och resp. förskolechef vars verksamhet berörs av utredningen, kommer själv att få lämna synpunkter och kommentarer. Ett inledande möte är planerat tillsammans med representant från företaget Tempus i september. Deras representant besöker Norsjö och visar hur andra kommuner i länet lagt upp sina taxor. Vid mötet deltar för- och grundskolechef, förskolechef samt ekonom. Syftet är att mötet ska resultera i ett förslag till ny taxa om det kan anses lämpligt. Om resultatet av nämnda utredning visar att personaltätheten i/vid någon avdelning/ 1 Standard för förskolan är 3 personal per 17 barn, medan för samtliga verksamheter jämförs statistik i länet och landet. Rekommendationer från Skolverket och Skolinspektionen är hänsyn till var verksamheten är belägen geografiskt. verksamhet kan minskas bör detta genomföras till januari Vad en eventuell besparing kan tänkas bli vet vi inte i dagsläget men i budgeten har vi lagt in en ökad intäkt med 200 tkr (175 på barnomsorg och 25 på fritids). Samarbete Snäckan/Musslan och OBbarnomsorg Ett samarbete med Snäckan, Musslan och OB-barnomsorg planeras. I budgeten har detta samarbete beräknats till en besparing på 15 tkr i form av hyressänkningar. Personalbesparingar är svåra att räkna hem då OB-barnomsorgen har vuxit och det som verksamheten fått i ram (188 tkr) inte på långa vägar motsvarar det verksamheten kostar. Åkargatan 13 E I samband med nedläggningen av Solstigen flyttade brukare till Åkargatan 13 E. Vaken natt infördes där under en provtid. För 2013 är budgeten lagd utifrån att det ska vara journatt. Utökat samarbete med nattpatrullen behövs sannolikt för att journatt ska kunna fungera. Vi räknar inte med att personal ska behöva sägas upp utan att övertalig personal placeras om till vakanta tjänster inom äldreomsorgen/ handikappomsorgen, denna förändring genomförs redan november På helårsbasis förväntas besparingen bli kronor. Teknik och fritid Förslag till driftsbudget uppgår till tkr för 2013 och överensstämmer med tilldelat budgetbelopp års budget är endast 68 tkr mer än budget Av dessa 68 tkr ingår kostnader för planerad investering inom IT. Verksamheten teknik och fritid har en total personalkostnad på ca 14 Mkr men verksamhetens nettobudget har inte räknats upp i tilldelat budgetbelopp. Verksamheten fastigheter borde visa nollbudget, men budgeten är en kostnad på 342 tkr. Orsak är uppvärmning av Norsjövallens skola och kostnader för hembygdsområdet. 14

17 Föreskrifter finns om hur taxefinansierade verksamheter ska särredovisas. Även om tanken är att sådana verksamheter ska självfinansieras finns inget formellt hinder mot att en viss del skattefinansieras. Men kommunen har tre år på sig att justera taxan för att eliminera underskottet om det saknas ett beslut om att verksamheten ska finansieras med skattemedel. För 2012 har teknik och fritid gjort en allmän översyn av taxesättande verksamheter. VA-taxan föreslås ska höjas med 5 procent från utifrån bedömda kapitalkostnader, underskott i verksamheten i flera år samt nya löneavtal. Slamtömningstaxan föreslås ska höjas med 10 procent från Kommunen har beviljats energieffektiviseringsbidrag från Energimyndigheten med 280 tkr per år i fem år med början Inom ramen för bidraget har en strategi tagits fram. Från och med förvaltas samtliga kök (tillagnings- och mottagningskök) inom Norsjö kommun av verksamheten teknik och fritid. Kostnad för bostadsanpassning har sänkts med 50 tkr till 750 tkr. Utrymmet för investeringar har begränsats trots att behoven är stora inom kostsamma verksamheter som VA-nät, gator och belysning. Gemensamma nämnder Trepartens renhållningsnämnd tillsammans med Malå och Sorsele kommuner budgeterar nollresultat. Gemensam nämnd miljö och bygg inkl. räddningstjänst har fått sin ram uppräknad med 2 procent till tkr, vilket också är den procentuella uppräkning Malå kommun har gjort för nämnden. Drift av personalsystem uppräknas med index till en ram på 165 tkr. Överförmyndarnämnden erhåller en ram på 25 tkr, samma som år Kommunförvaltningen Inger Johansson Kanslichef med utökat uppdrag 15

18 FAKTASAMMANDRAG Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Verksamhetens intäkter, Mkr 80,7 89,9 83,9 75,6 70,4 Verksamhetens kostnader, Mkr -306,0-317,1-321,1-312,8-314,7 Avskrivningar, Mkr -12,0-9,4-8,4-9,6-9,2 Verksamhetens nettokostnader, Mkr -237,3-236,6-245,6-246,8-253,5 Skatteintäkter, Mkr 160,8 157,4 160,4 160,6 166,4 Statsbidrag och utjämning, Mkr 75,9 84,2 84,1 83,5 86,6 Finansiella intäkter, Mkr 3,8 1,7 2,0 3,0 2,4 Finansiella kostnader, Mkr -0,2-0,2-0,2-0,2-0,2 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat, Mkr 3,0 6,5 0,7 0,1 1,7 Nettoinvesteringar, Mkr 8,7 2,8 17,7 9,5 13,9 Amorteringar på lån, Mkr Nya lån, Mkr Nettokostnader inkl. avskrivningar i % av skatteintäkter och bidrag 100% 98% 100% 101% 100% Skattesats: Kommunen 23,15 23,15 23,15 23,15 Landstinget 10,50 10,50 10,50 10,50 33,65 33,65 33,65 33,65 Länet 33,11 33,11 33,13 33,14 Hela riket 31,58 31,61 31,61 31,66 Antal invånare i Norsjö kommun 31 dec resp.år: Anm: För perioden 1/ till 31/ har kommunen minskat med 143 personer eller i genomsnitt 36 personer/år. Under 2012 uppgår minskningen hittills till c:a 69 personer. 16

19 RESULTATBUDGET/PLAN (tkr) Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Kommunfullmäktige Kommunledning, stab, gemensam service Utveckling och tillväxt Skola och omsorg Teknik och fritid Gemensamma nämnder "Utrymme" för ombudgeteringar Summa Kalkylerade kapitalkostnader Pensionsavsättning Avskrivningar Lägre PO-påslag födda 1988 och senare Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generellt statsbidrag o utjämning **) Bidrag LSS-kostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Anm. Skatteintäkterna för 2013 bygger på en beräknad befolkning av 4214 inv (-40 inv.) per 1 nov För år 2014 och 2015 har ytterligare en minskning av 40 invånare per år förutsatts. 17

20 INVESTERINGSBUDGET/-PLAN (tkr) Investeringsprojekt Totalt inv belopp Anvisat tom 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Kommunledning, stab, gemensam service System automatiserad datorinstallation Nytt trådlöst nät Säkerhetslösning IT Utökat lagringsutrymme Nytt system för intranet Ortsammanbind. nät, fiber till Risliden, Fromheden, Bjursele Ärendesystem för reception, fastigheter Sökmotor för extern webb Oförutsedda investeringar under budgetåret * Summa Kommunledning, stab, gemensam service Utveckling och Tillväxt Möbler Bibliotek Möbler Näringslivsprojekt Möbler Ledning, fritidsgård arbetsmarknad Möbler ergonomi-gy Elevdatorer Gymnasiet-del i treårssatsning Inköp begagnat lastfordon för Knut n ** Summa Utveckling och Tillväxt Skola och Omsorg Pulsen Combine Utbyte tunna klienter Inventarier Norsjöskolan Inventarier förskola Bäckgården: Uppdatering larmsystem Inköp beg bil hemtjänsten Takliftar Vinkelbo Summa Skola och Omsorg

21 INVESTERINGSBUDGET/-PLAN (tkr) Investeringsprojekt Totalt inv belopp Anvisat tom 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Teknik och Fritid Fönstebyte Bastuträsk skola Ombyggnad köken (Vinkelbo, Skolkök) Utbyte Hg-lampor, fritidsanläggn Hedensprojekt Gatljus Va- gautarb Solvändan delen Risv-Åkarg, 312 m PCB-sanering ind.hus, brandstn, Nsö avloppsreningsverk Sabotageskydd Lustigkulla vattenverk UV utrustning samtliga vattenverk 7 st Ombygg Lustigkulla Va- gatuarb Stjärngr-Vinterg VA Planetvägen-Risvägen 412m Relining avloppsledning Vinkelbo-Tennisbanan Tak till sport- och simhall Ny ventilation industrihus Kompl styr- o reglerutr va-verk byar (6 + 6) Gångtunnel puts och målning Fönsterbyte Storgatan Fönsterbyte Vinkelbo Omläggning tak Vinkelbo Utemiljön Norsjöskolan/trafikplanering Upprustning tennisbanor Utbyte traktor 1 (Lundbergare) ** Utbyte traktor 2 (Jordbrukstraktor) Ombyggnation Åmlidens ARV Summa Teknik och Fritid Gemensamma nämnder Kompressor Räddningstjänst ** Summa Gemensamma nämnder Total investeringsbudget/-plan * Uppgår till 10 procent av årets föreslagna investeringar ** Investering ej behandlad i budgetberedning 19

22 EKONOMISKT SAMMANDRAG Driftbudget (Nettokostnader) Anslag Budget 2012 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Nivå för anslagsbindning (fet stil) Kommunfullmäktige Kommunstyrelse: varav: Ks politisk verksamhet Kommunförvaltning: varav: 1. Gemensam service Utveckling och tillväxt: varav: 2:1.Flyktingverksamhet :2.Gymnasium & vuxenutb :3.Bibliotek & kultur :4.Fritidsgård :5.Trafik & dagligvaruförsörjning :6.Övrigt Skola och omsorg: varav: 3:1.Överförmyndarverksamhet :2.Handikappomsorg :3.Äldreomsorg :4.Individ- och familjeomsorg :5.Förskola och grundskola :6.Gemensamt skola/omsorg Teknik och fritid varav: 4:1.Kommunal teknik varav: avfallshantering va-hanteringhantering gator och vägar :2.Fastigheter varav bruttokostnad varav nettokostnad :3.Park och fritid :4.Kommunal service :5.Gemensamt teknik o fritid

23 EKONOMISKT SAMMANDRAG Driftbudget (Nettokostnader) Anslag Budget 2012 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Nivå för anslagsbindning (fet stil) Gemensamma nämnder: Bygg- o miljönämnd inkl. räddningstjänst Trepartens renhållnings- nämnd Drift av personalsystem Överförmyndarnämnd

24 ÖVERGRIPANDE MÅL Vision: Treparten - en attraktiv och företagsam region, där kropp och själ hinner med. Nämnd Trepartens Renhållningsnämnd Verksamhetens omfattning Insamling och transport av hushållsavfall inom Norsjö, Malå och Sorsele kommuner. Övergripande mål Här anges de övergripande målen för nämndens verksamhet 1. Åstadkomma en avfallshantering som är till gagn för kommuninvånarna i de samverkande kommunerna 2. Åstadkomma optimalt nyttjande av befintliga resurser, både personellt och maskinellt 3. De samverkande kommunerna skall behålla egen kompetens inom avfallssektorn 4. Uppfylla miljökraven på kommunernas avfallshantering 5. Arbeta för vidare samverkan inom andra kommunaltekniska verksamheter 6. God ekonomisk hushållning 22

25 Budgetskrivelse för Trepartens Renhållningsnämnd Avstämning mot tilldelad ram Trepartens renhållningsnämnd, där Norsjö Malå och Sorsele kommuner ingår, visar nollresultat i budget Varje kommun har sin egen kostnadsbudget. Malå, Norsjö och Sorsele lämnar sitt budgetförslag till Norsjö utifrån gångna årets utfall och verksamheten teknik och fritid sammanställer samtliga förslag och lämnar därefter ett budgetförslag till nämnden. Det är trepartens renhållningsnämnd som fastställer budgeten. Utfallet redovisas tre gånger per år, tertial, delårsrapport och bokslut. I samband med bokslut sker en slutlig kostnadsreglering av verksamhetsåret. Trepartens kommuner står själva för borttransport till godkänd förbränningsanläggning, förbränningskostnader och skatter mm. Verksamhetsförändringar och taxeförändringar Den gemensamma nämndens verksamhet och ansvar framgår av ett avtal upprättat av nämnden. Eventuellt underskott vid bokslut fördelas till kommunerna utifrån den fördelningssats som står i avtalet. Eventuella överskott används för nedskrivning av skuld för renhållningsfordon. En översyn av Malå kommuns andel av Trepartens renhållning görs och ska redovisas till nämnden i november Respektive kommun fastställer alltjämt sina respektive taxor för renhållningsverksamheten. Norsjö kommun är värdkommun och fastställer budget för den gemensamma nämnden efter samråd med övriga kommuner. Norsjö kommuns styrmodell är vägledande för uppföljning och mätning av verksamheten sett mot olika perspektiv. Nämnden har dock lämnat ett antal förslag utifrån rekommendationer från revisorerna att ta fram några nya nyckeltal. Samarbetsområde inom treparten planeras att utökas även i andra områden inom kommunalteknik under Kommunens renhållningsordning har reviderats och är godkänd av kommunfullmäktige i Norsjö. Investeringar Inga investeringar är planerade att genomföras Azam Forsberg Verksamhetschef Teknik och Fritid 23