VARFÖR FIBER? VARFÖR FIBER NU?

Transkript

1 VARFÖR FIBER? För att det är den Enda framtidssäkra tekniken. VARFÖR FIBER NU? För att kopparnätet snart läggs ner p.g.a olönsamhet VARFÖR SKA VI KOSTA PÅ DET SJÄLVA? För att ingen annan kommer att göra det åt oss. De stora bolagen anser inte att det är lönsamt. Stadsnätet som bygger inne i tätorten kan inte göra detta åt oss och få ekonomin att gå ihop. Däremot kommer skötsel och underhåll att tillhandahållas av Stadsnätet. Varför då? Jo, för att vi då ingår i ett öppet nät som det är fritt för konkurrens och valmöjligheter. I ett låst nät (t.ex. Telia) är man begränsad till operatörens utbud.

2 DUGER INTE TRÅDLÖST? 3G & 4G? Tyvärr så minskar kapaciteten med antalet användare och de stora bolagen har ingen ambition att sätta upp master på landbygden inom rimliga avstånd. Mastbyggen är betydligt kostsammare än fasta nät. Trådlöst är bara ett komplement. -VI ÄR NÖJDA MED DET VI HAR Se framåt. Det fasta telefonnätet kommer att läggas ner. Vad händer då? ADSL försvinner. Man blir tvungen att använda mobila nätet. Vad händer då? Det blir överbelastat, långsamt och irriterande. Se bifogade artiklar. Läs och begrunda. Prata med dina grannar och bekanta och fråga hur de ställt sig till denna fråga.

3 NÄR SKA VI BESTÄMMA OSS? Omedelbart. Fiberföreningarna ploppar upp som svampar. I stort sett hela Karlstad Kommun är nu inmutat av fiberföreningar. Alla jobbar för detta. Det går i en rasande fart. Ska vi få chansen till bidrag gäller det att ligga i framkant. ÄR DET VÄRT INVESTERINGEN? Utan tvekan, många av dagens husköpare ratar redan hus utan fiberanslutning. Mäklare skriver numera i annonser om husen har fiberanslutning, det anses som ett stort plus och påverkar priset positivt.

4 VAD HAR HÄNT & HÄNDER? 1 Miljon telefonstolpar ska bort Ett välbekant inslag i det svenska landskapet är på väg att försvinna. Varannan telefonstolpe, cirka 1 miljon, ska rivas de närmaste åren. Just nu pågår upphandlingen för detta jätteprojekt som ställer stora krav på företagen vad gäller planering och logistik. Att riva nätet kräver nästan lika mycket arbete som att bygga det. - Jag brukar säga att detta är den största förändringen vi gjort sedan vi byggde näten, säger Björn Berg som är informationsansvarig på Teliasonera. Telenätets historia går tillbaka till telefonins barndom i slutet på 1800-talet. Under några årtionden kring förra sekelskiftet byggdes stora delar av det rikstäckande telenätet med början i städerna. Idag omfattar nätet i princip alla svenska hushåll och de bruna stolparna, sammanlänkade med koppartråd, når ända ut till de ensligaste vitknutade skogstorpen. Men underhållet av det här nätet kostar mer än det smakar och nu vill Teliasonera ersätta det stolpburna med det trådlösa. Alla de 2,2 miljoner stolparna måste besiktigas med några års mellanrum och det är dyrt. Teliasonera har efter en inventering valt ut 1 miljon stolpar som ska rivas och förstöras. - I de orter vi har tittat på, utesluter vi de nät där det går bredband. Finns det ADSL utbyggt så får stolparna stå kvar, säger Björn Berg. Ett annat villkor är att det trådlösa nätet ska ge minst samma kvalitet som det gamla abonnemanget. När man gallrat ut bredbandskunderna fanns cirka abonnenter kvar som istället för koppartrådsnätet ska erbjudas trådlös telefoni. Räknat på 1 miljon stolpar, blir det 20 stolpar per abonnemang och det är den ekvationen som inte går ihop. Intäkterna från abonnemangen täcker inte kostnaden för att underhålla stolpar och nät. Upphandlingen pågår nu som bäst och fyra företag som säkerligen är med och slåss om uppdraget är de som idag sköter underhållet av nätet: Eltel Networks, Relacom, Ericsson och Empower. Relacom har varit med i ett pilotprojekt där man tagit ned stolpar och har därmed fått känn för vad det handlar om. - Man bygger lag med två man per lag Det här är något vi har gjort tidigare när vi utfört vanligt underhåll men nu är det ju en helt annan omfattning, säger Relacoms Sverigechef Håkan Monfors. - I skogen använder vi ofta bandgrävmaskiner med larvfötter och stolparna dras upp med en gripklo. Därefter läggs stolparna i vältar med omkring 20 stolpar i varje för att sedan plockas upp av lastbil. - Det blir många lag, hur många beror på terrängen men det rör sig i alla fall om hundratals människor, säger Monfors. Stolparna är oftast i gran som specialbehandlats, de äldsta nu stående är 60 år gamla. Teliasonera får ofta frågan från privatpersoner om man kan ta hand om stolparna och använda dem som byggmaterial, exempelvis för en altan. Stolparna har behandlats på två olika sätt, med kreosot eller med arsenik. Enligt Teliasonera kräver miljölagstiftningen att stolparna förstörs, oavsett hur gamla de är och hur mycket -eller lite - impregnering som finns kvar. E24 ENTREPRENÖR

5 Telestationer läggs ner på fyra orter SUNNE: För dålig lönsamhet för operatören Tillgången till bredband via telenätet är på väg bort i Gräsmark, Gettjärn, Bjälverud och Östra Ämtervik. Operatören Quadracom tycker att det är för olönsamt att driva adsl-stationerna där, säger Erik Larsson, it-chef på Sunne kommun. I juni 2013 kan tillgången till bredband via telenätet försvinna helt på de orter där Quadracom Networks är ensam operatör tecknades ett avtal om bredbandsutbyggnad av vissa telestationer mellan kommunerna i Värmland och operatören Quadracom Networks. Avtalet löper ut i maj nästa år, men det är osäkert om det förnyas. Jag rekommenderar att den som vill ha en fast bredbandsuppkoppling blir medlem i en fiberförening. På köpet får man högre kapacitet som är framtidssäker och fler tjänster via fiber, än vad man i dag har på adsl, säger Erik Larsson. Engagerade bybor i Gräsmark, Gettjärn, Bjälverud och Östra Ämtervik.har redan startat fiberföreningar. Man kan haka på fiberföreningarna i ett senare skede, men det blir dyrare att vänta, säger Erik Larsson. Åsa Eneljung asa.eneljung@nwt.se Telia klippte av telefonledningen för oss Östervallskog För några dagar sedan var det klippt. Telia skar av telefonledningen för oss, berättar Karl-Otto Sundberg i Bryngelsbyn. Värmland Teknikskiftet TeliaSoneras teknikskifte på landsbygden gäller totalt abonnenter i Sverige. I Årjängs kommun berörs 141 kunder. Det genomförs under fem år vid små stationer och långa stolplinjer med stort underhållsbehov. Bredband är inte möjligt att få. Dubbel infrastruktur är inte kommersiellt eller tekniskt möjligt vid små stationer. Det fasta telefonnätet ersätts med mobila abonnemang. Enligt TeliaSonera innebär det bättre prestanda både för mobiltelefoni och internetuppkoppling. Kunderna erbjuds en telefonadapter för att kunna använda befintlig telefon eller en ny bordstelefon som bättre klarar en svag mobilsignal jämfört med en vanlig mobiltelefon. Telefonnumret får kunderna behålla. Yttre antenn och extra utrustning till trygghetslarm kan behövas.

6 Ett mobilt abonnemang innebär samma kostnad som för ett fast abonnemang: 145 kronor per månad vid ett avtal på 24 månader plus avgifter för uppkoppling (69 öre) och samtal: 20 öre per minut till fasta telefoner och 69 öre till mobila. På andra sidan landsvägen monterades telefonledningar och stolpar ner. Det fasta telefonnätet i trakterna av Östervallskog rivs. Telia går över till mobila abonnemang. Teknikskiftet gäller 141 kunder i kommunen. Det hade vi ingen aning om, förklarar Karl-Otto och Ala Sundberg. Det har bott på gården i Bryngelsbyn Intaket i fem år. För tre år sedan beställde de fast uppkoppling till bostaden av Telia. De drog en telefonledning på 30 meter över vägen från stamnätet. Det kostade oss kronor, förklarar Karl-Otto- Nu vajar den avklippta ledningen för vinden. Det hade varit på sin plats att Telia informerat oss att det fasta telefonnätet skulle tas bort. Karl-Otto och Ala känner sig lurade på pengarna. Det är ju rena bedrägeriet, anser hon. Karl-Otto kände sig både snopen och förbaskad när ledningen klipptes av och telefonstolparna togs ner. Han kontaktade Telia i måndags. De svarade att de inte tänkte ersätta oss med en enda krona. Karl-Otto tycker att det stora bolaget borde tänka på sitt anseende, och åtminstone gå kunden till mötes i någon mån. Det här handlar ju faktiskt inte så mycket om kronor utan om principen. Och bemötandet. Telia kunde ha erbjudit oss en ny telefon eller åtminstone visat lite god vilja, tycker Ala. Nu funderar de på att koppla in advokat. Om inte Telia ändrar sig. Det kan jag inte svara på än, men vi ska ta upp saken till diskussion, berättar Irene Krohn hos TeliaSonera. Om Sundbergs fortfarande varit kunder hos bolaget hade ersättning betalats ut med automatik. Det gäller alla aktiva kunder hos oss. Men i det här fallet hade de sagt upp avtalet med Telia. Det är enligt Irene Krohn anledningen till att familjen Sundberg togs med överraskning när ledningen klipptes av. Teliakunderna har vid tre tillfällen underrättats av oss om förändringen. En del har vi även kontaktat per telefon. Hur andra operatörer agerat känner jag inte till. Men bortsett från det kommer TeliaSonera att ta upp den avklippta ledningen i Bryngelsbyn till diskussion. Det är säkert som kunden säger kunder i Sverige kommer att vidkännas samma förändring som i nordvästra delen av Årjängs kommun. Om Telia gör en så här stor förändring så tror jag att framförhållningen är ganska lång, påpekar Karl-Otto Sundberg. Vad säger TeliaSonera om det? Jag är inte säker på att beslutet var taget 2008 när de anslöt sig, svarar Irene Krohn. I december 2009 lämnades den första informationen om förändringen som bland annat gällde två stationer i Årjäng, som de allra första i landet. På kundernas begäran tillhandahåller vi en telefonadapter så att de kan behålla sin vanliga telefon, om de vill. Det mobila abonnemanget kostar inte mer än det fasta, berättar Irene Krohn. För ett 24-månadersavtal betalar kunden 145 kronor i månaden. Men tvåbarnsfamiljen Sundberg fick alltså inget veta.

7 Lars Swanö - lars.swano@vf.se Publicerad: :28 Värmland nwt.se Värmland Krav på statliga pengar för bredband VÄRMLAND Ingen fiber, inga företag, inga unga familjer. Om fem år är det ingen som nöjer sig med adsl, menar Länssamverkan bredband och kräver att staten tar sitt ansvar för glesbygden. Publicerad: :30 Fibernätsbyggen väcker byalagen 9/6 200 kronor metern kostar det att dra fiberkabel, enligt Bengt Larsson, projektledare för nationella Länssamverkan bredband. "En bråkdel av vad en motorväg kostar". FOTO: ANDERS WIKLUND/SCANPIX [Förstora] Bredbrandsutbyggnad ska ske på kommersiell grund. Det har hittills inneburit att utbyggnaden sker i tätorter. Där har enligt Post och telestyrelsens kartläggning hälften av alla företag och invånare tillgång till internet med minst 50 Megabit per sekund. I glesbygden är siffran mellan sex och åtta procent. Skillnaden mellan stad och land växer hela tiden. Den utbyggnad som är sker i städerna, säger Bengt Larsson som leder projektet Länssamverkan bredband. Projektet föreslår att staten skjuter till tre miljarder kronor för utbyggnad av fibernätet på landsbygden. Det är en procent av vad samhället lägger på vägar och järnvägar under samma tid, felräkningspengar, säger Bengt Larsson. Telia stänger Telia håller samtidigt på att stänga ner fasta stationer som inte har fiber och då återstår bara det mobila nätet. Ett exempel är Östervallskog i västra Värmland som sedan förra året är hänvisade till mobila lösningar. Trådlöst är bara ett komplement. Det fungerar inte alltid så bra, bara hundra meter från masten har kapaciteten sjunkit med hälften, säger Åsa Melander, handläggare på Länsstyrelsen i Värmland. Hon pekar på områden runt Sunne, kring norska gränsen och delar av Torsby kommun som vita fläckar på bredbandskartan. Länsstyrelsen håller tillsammans med Region Värmland på att skaffa sig en helhetsbild över hur det ser ut, säger Åsa Melander. Sjukvård och myndigheter Mer och mer kommunikation sker digitalt. Kontakt med sjukvård, myndigheter, media och föreningsliv. Även för privatpersoner har det blivit svårt att få livet att fungera fullt ut utan ett bra bredband. För företagen är det förstås ännu viktigare.

8 Fiber måste ut, även trådlösa nät kräver fiber till sista masten. Det är bara den sista kilometern det handlar om, säger Bengt Larsson. För att ett hushåll på landsbygden ska få bredband via fiberkabel krävs i dag en egen insats på kronor. Länssamverkan bredband tycker att statliga pengar skulle användas till att få ner den kostnaden till kronor vilket motsvarar vad det kostar i tätort. Traditionellt har infrastruktur bekostats av staten. Så är det inte längre när bredbandet ska byggas ut på kommersiell grund, säger Bengt Larsson. Det sämsta man kan göra på landsbygden nu är att luta sig tillbaka och tro att det ordnar sig. Det gör det inte. Det krävs ett stort engagemang, säger Bengt Larsson. Anette Persson anette.persson@nwt.se Digital klyfta mellan stad och landsbygd SVERIGE Det har uppstått en stor digital klyfta i Sverige mellan stad och landsbygd när det gäller tillgång till snabbt bredband. Larmet kommer från länsstyrelser och regioner som i en skrivelse till regeringen föreslår att staten ska skjuta till tre miljarder kronor i stöd till utbyggnad av fiber på landsbygden. Publicerad: :45 Länsstyrelsen i Värmland ställer sig bakom skrivelsen. Vi har flera områden som är vita fläckar och stationer är på väg att släckas ned. Landsbygden har inte chansen att hänga med i itutvecklingen och eftersom allt fler tjänster sker över nätet så skapas det en klyfta. Det gör också att företag på landsbygden inte har samma förutsättningar som de i städerna, vilket gör att de till sist kanske måste flytta verksamheten, säger Åsa Melander på Länsstyrelsen Värmland i ett pressmeddelande. Såväl EU som regeringen har satt strategiska mål när det gäller företagens och befolkningens tillgång till snabba bredband. Regeringens mål är att minst 90 procent av hushållen och företagen ska ha bredband på 100 Mbps före år 2020.

9 Fibernätsbyggen väcker byalagen VÄRMLAND: Säffle bäst på bredband Det lokala engagemanget för fiber är stort. Föreningar och kommuner samarbetar för att få snabb uppkoppling även på landsbygden. Långt framme ligger Säffle. Men i Torsby rår inget föreningsliv på de långa avstånden. Publicerad: :02 LÄS OCKSÅ: Krav på statliga pengar för bredband 8/6 Vem ska betala för fiber? FOTO: ILLUSTRATION: CLAES BONDE [Förstora] I Säffle har 90 procent av hushållen tillgång till internet via fiber. I Torsby kommun är siffran noll. Det är bara att konstatera. Det här kan vi inte lösa själva. Bara ett stamnät skulle kosta mellan 30 och 40 miljoner konor. De pengarna finns inte, säger Peter Lannge, IT-chef i Torsby kommun. Kommer det inga statliga pengar kommer det aldrig att bli byggt, säger Peter Lannge gjordes en satsning på adsl med Teracom som leverantör via Telias telefonnät. Avtalet med Teracom går ut 2013 och vad som händer sen är osäkert. Mycket eget jobb Erik Evestam, är verksamhetsstrateg på LRF i Värmland och privat engagerad i utbyggnaden i Säffle. Ett samarbete mellan kommunen och tio föreningar har med hjälp av ett EU-stöd resulterat i 920 kilometer kabel till abonnenter. Kostnaden per hushåll har varierat mellan och Vi har gjort väldigt mycket jobb själva och fått ner kostnaden, säger Erik Evestam. Utbyggnaden blev klar förra året och föreningarna och kommunen äger och driver nätet tillsammans. Men det har inte varit ett problemfritt samarbete. Man är mitt uppe i en tvist om ansvarsfördelningen där fyra av föreningarna vägrar betala sin andel. Vi är väldigt stolta över vad vi gjort i Säffle men det är tråkigt att det blir så här, säger Erik Evestam. Segerstad, Grava och Ulvsby Roy Ottoson är ledare för projektet Fiber till byn i Karlstadsområdet för att stimulera utbyggnaden i Karlstads kranskommuner i samarbete med Karlstads stadsnät. Han stöttar lokala initiativ och har sett hur engagemanget i fiberutbyggnaden väcker liv i avsomnade byalag.

10 Det är som en folkrörelse, säger han. Just nu håller föreningar i Grava, Segerstad och Ulvsby på att koppla upp sig till Karlstads stadsnät. Bengt Jansson, projektledaren för Länssamverkan bredband satte i onsdagens NWT priset på en fiberanslutning på landet till mellan och kronor. Något som gjorde Roy Ottoson upprörd. Han säger att siffran inte stämmer om man ser till de bidrag som finns och det arbete man kan bidra med själv. Genomsnittskostnaden ligger på kronor per hushåll. Tips och information om byanät på Anette Persson anette.persson@nwt.se Krav på statliga pengar för bredband VÄRMLAND Ingen fiber, inga företag, inga unga familjer. Om fem år är det ingen som nöjer sig med adsl, menar Länssamverkan bredband och kräver att staten tar sitt ansvar för glesbygden. Publicerad: :30 Fibernätsbyggen väcker byalagen 9/6 200 kronor metern kostar det att dra fiberkabel, enligt Bengt Larsson, projektledare för nationella Länssamverkan bredband. "En bråkdel av vad en motorväg kostar". FOTO: ANDERS WIKLUND/SCANPIX [Förstora] Bredbrandsutbyggnad ska ske på kommersiell grund. Det har hittills inneburit att utbyggnaden sker i tätorter. Där har enligt Post och telestyrelsens kartläggning hälften av alla företag och invånare tillgång till internet med minst 50 Megabit per sekund. I glesbygden är siffran mellan sex och åtta procent. Skillnaden mellan stad och land växer hela tiden. Den utbyggnad som är sker i städerna, säger Bengt Larsson som leder projektet Länssamverkan bredband. Projektet föreslår att staten skjuter till tre miljarder kronor för utbyggnad av fibernätet på landsbygden. Det är en procent av vad samhället lägger på vägar och järnvägar under samma tid, felräkningspengar, säger Bengt Larsson. Telia stänger Telia håller samtidigt på att stänga ner fasta stationer som inte har fiber och då återstår bara det mobila nätet. Ett exempel är Östervallskog i västra Värmland som sedan förra året är hänvisade till mobila lösningar. Trådlöst är bara ett komplement. Det fungerar inte alltid så bra, bara hundra meter från masten har kapaciteten sjunkit med hälften, säger Åsa Melander, handläggare på Länsstyrelsen i Värmland. Hon pekar på områden runt Sunne, kring norska gränsen och delar av Torsby kommun som vita fläckar på bredbandskartan.

11 Länsstyrelsen håller tillsammans med Region Värmland på att skaffa sig en helhetsbild över hur det ser ut, säger Åsa Melander. Sjukvård och myndigheter Mer och mer kommunikation sker digitalt. Kontakt med sjukvård, myndigheter, media och föreningsliv. Även för privatpersoner har det blivit svårt att få livet att fungera fullt ut utan ett bra bredband. För företagen är det förstås ännu viktigare. Fiber måste ut, även trådlösa nät kräver fiber till sista masten. Det är bara den sista kilometern det handlar om, säger Bengt Larsson. För att ett hushåll på landsbygden ska få bredband via fiberkabel krävs i dag en egen insats på kronor. Länssamverkan bredband tycker att statliga pengar skulle användas till att få ner den kostnaden till kronor vilket motsvarar vad det kostar i tätort. Traditionellt har infrastruktur bekostats av staten. Så är det inte längre när bredbandet ska byggas ut på kommersiell grund, säger Bengt Larsson. Det sämsta man kan göra på landsbygden nu är att luta sig tillbaka och tro att det ordnar sig. Det gör det inte. Det krävs ett stort engagemang, säger Bengt Larsson. Anette Persson anette.persson@nwt.se Fiberkabel ska höja husvärdet För Magnus Bringman var beslutet att dra in fiberkabel till familjens villa lika naturligt som att dra in el och vatten. Han ser det som en investering i fastighetsvärdet och med tre barn med datorer, datormobiler, tv och telefoner krävs bandbredd. Efter snart sex månader är han helnöjd. Kvällstid på vardagarna har vi ofta minst åtta enheter uppkopplade. Och en 24 Mbit-uppkoppling som vi hade förut har sina begränsningar, säger Magnus Bringman. Med fiberkabeln som drogs in i huset i Saltsjöbaden sydöst om Stockholm i januari har familjen nu i stället 100 Mbit. Förutsättningar finns dessutom redan för upp till Mbit och i framtiden kan det gå ännu snabbare. I dagsläget är det utrustningen i ändarna av kabeln som utgör begränsningen och där sker en ständig utveckling, säger Peter Ekstedt, presschef på Post- och telestyrelsen. Enligt honom råder det i stort sett konsensus i dag om att fiber är en framtidssäker investering. Av befintliga tekniker har det störst potential för riktigt snabba hastigheter. Det är även pålitligare än trådlösa alternativ menar Magnus Bringman, som arbetar på Cisco Systems och därmed har mer förkunskaper än normalkonsumenten. Det kan hända så mycket i luften. Signaler blir så lätt störda av väderförhållanden och det finns ett begränsat antal frekvenser att tillgå, säger han. I dag pågår dock en snabb utbyggnad av det trådlösa 4G-nätet som kan erbjuda hastigheter på i bästa fall upp till 80 Mbit. Och hela Sverige kan förmodligen heller inte räkna med att få tillgång till fiber. På vissa håll kommer utbyggnaden att bli för dyr. Där kan 4G bli det enda alternativet, säger Peter Ekstedt.

12 Kostnaden för ett 4G-abonnemang ligger i dag på kronor i månaden. Priset för att dra in fiber varierar beroende på hur långt från en omkopplingsstation en fastighet ligger. Familjen Bringman betalade kronor, ett subventionerat pris som innebär att de binder upp sig till Telia som leverantör av internet, tv och telefoni de kommande tre åren. Månadskostnaden ligger på 400 kronor. Jag tycker priset är överkomligt. En bostad behöver el, vatten, avlopp och kommunikation. Ingen skulle komma på tanken att spara in på de tre första. Och om internet går ner är det i dag i princip likställt med att vara utan vatten, i alla fall i vår familj, säger Magnus Bringman. Han ser en framtid där olika typer av videotjänster i HD-kvalitet på nätet blir allt vanligare. Och för den som vill hänga med gäller det då att ha förutsättningar för snabb uppkoppling. Man kommer förmodligen att koppla en kamera till tv:n och köra videosamtal med perfekt ljud och bild. Med fiber är vi nu förberedda för en sådan utveckling, säger Magnus Bringman. Erik Olsson erik.olsson@dn.se MER INFORMATION Bli medlem kontakt@bojnet.se Vill du ringa? Jörgen Wolfgang Thony