p =ëâ~=îá=äéâ ãé~=çéå= çêö~åáëéê~çé=äêçííëäáöüéíéå>= = OMMSJMUJNU=

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "p =ëâ~=îá=äéâ ãé~=çéå= çêö~åáëéê~çé=äêçííëäáöüéíéå>= = OMMSJMUJNU="

Transkript

1 p =ëâ~=îá=äéâ ãé~=çéå= çêö~åáëéê~çé=äêçííëäáöüéíéå>= = = OMMSJMUJNU=

2 Förslag i korthet 1. Brottsbekämpning kräver fler välutbildade, erfarna och motiverade poliser. Vårt mål är att det ska finnas poliser i Sverige. 2. Polisen behöver moderna verktyg. Inför buggning. Genom att polisen får använda hemlig rumsavlyssning ökar möjligheterna att döma dem som leder och organiserar den grova brottsligheten när det gäller handel med narkotika, vapen och människor för sexuella ändamål. 3. Provokation bör i högre grad vara tillåten för polisen för att komma åt den grova brottsligheten. Det bör inte vara ett krav att alla andra utredningsmetoder är uttömda för att provokation ska vara tillåten. 4. Go for the money. Utöka möjligheterna till förverkande av pengar eller egendom vid allvarlig brottslighet som knarkbrott, människohandel, samt förmögenhetsbrott och utpressning. 5. Bekämpa de kriminellas fusk med skatter och bidrag. Starta ett myndighetsgemensamt projekt Al Capone där Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Försäkringskassan, Polisen, Tullen, Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten tillsammans med kommuner och länsstyrelser samverkar under ledning av en nationell antifuskkommission. Öronmärk 50 miljoner kronor årligen för detta ändamål. 6. Fördjupa samarbetet mellan skattemyndigheter och polis i andra länder för att komma åt fuskarna. 7. Tidiga och tydliga åtgärder mot ungdomsbrottsligheten. Sätt stopp för unga personers brottskarriär. Alla brott ska utredas, även när gärningsmannen är under 15 år. Samhället ska göra klart att bötning som förekommer bland tonåringar är ett allvarligt brott som inte accepteras. 8. Skärpta straff är generellt ingen lösning, men riskpremien för de yrkeskriminella måste öka. Därför ska organiserad brottslighet värderas som en än mer försvårande omständighet än idag vid straffmätningen. 9. Polisen behöver mer insiderinformation. Det är rimligt att en person som lämnar sådana uppgifter om sin egen medverkan till polisen att grova brott kan klaras upp, eller till och med förhindras, får en strafflindring. Det ska löna sig att erkänna. 10. Skärp lagstiftningen mot människohandel. Kravet på att gärningsmännen ska ha använt sig av otillbörliga medel ska slopas. Öronmärk 20 miljoner kr årligen till polisens arbete mot människohandel. 2

3 11. Fortsätt kampen mot knarket. Jämställ dopningsbrott med narkotikabrott. Satsa på tullen och ge polisen förutsättningar att verka ute på fältet för att störa ut knarkrelaterade brott. Förebygg drogmissbruk och skapa drogfria fängelser. 12. Stärk skyddet för brottsoffer, vittnen och personal inom rättsväsendet. Inrätta ett europeiskt program för vittnesskydd och brottsoffers säkerhet. Utöka lagen om besöksförbud och kriminalisera stalking. 13. Ge hotade bättre skydd för den personliga integriteten. En sekretessmarkering som görs vid en myndighet ska kunna omfatta alla myndigheter. Inför tydliga sanktioner mot telebolag som bryter mot tystnadsplikten och lämnar ut hemliga telefonnummer till obehöriga. 14. Bekämpa utpressningsbrotten. Garantera säkerheten för offer och vittnen. 15. Bekämpa värdetransportrånen. Skärp straffen för förberedelse och försök till grovt rån. Skillnaden i straff mellan fullbordat brott och försöksstadiet är idag för stor. Rån med oladdat vapen eller attrapper ska kunna bedömas som grova. 16. Skärp straffen för penningtvätt. 17. Skärp vapenlagstiftningen. Inför ett centralt vapenregister och ge polisen möjlighet att i enskilda fall samköra vapenregistret med vapeninnehavarregistret så att vapen och innehavare kan identifieras även om de inte är registrerade inom samma polismyndighet. 18. Öka det nordiska polissamarbetet. Polisen ska få ökade möjligheter att inom vissa ramar verka på varandras territorium. 19. Sverige behöver samordna och kraftsamla mot brottslighet, terrorism och andra kriser. Skapa ett nationellt underrättelsecentrum för att samordna och utveckla de brottsbekämpande myndigheternas arbete mot den grova brottsligheten. 20. Öka det internationella samarbetet inom EU mot organiserad brottslighet. Samarbetet inom Europol och Eurojust bör fördjupas. 3

4 Innehållsförteckning Förslag i korthet... 2 Innehållsförteckning... 4 Den grova organiserade brottsligheten i Sverige år Inledning... 6 Läget Den systemhotande brottsligheten... 9 Våld mot tjänsteman... 9 Förslag till åtgärder... 9 Övergrepp i rättssak... 9 Förslag till åtgärder Skydda personuppgifter Rätt till hemligt telefonnummer Utvidga lagen om besöksförbud Straffets miniminivå bör höjas Europeiskt samarbete för skydd och säkerhet Utpressning Antalet fall av utpressning ökar Förslag till åtgärder Garantera säkerheten för brottsoffer och vittnen Reformera reglerna om förverkande Bötning Narkotika Förslag till åtgärder Satsa på tullen Vässa polisens verktyg Go for the money Kraftsamla polisens resurser på fältet Förebygg drogmissbruk Jämställ dopingbrott med narkotikabrott Drogfria anstalter Människohandel Förslag till åtgärder Öronmärkta pengar Skärpt lagstiftning mot människohandel Tillåt buggning och vassa verktyg i kampen mot människohandeln Öka samarbetet inom EU Inrätta EU-program för vittnesskydd och brottsoffers säkerhet Bekämpa värdetransportrånen Förslag till åtgärder Skärpta straff för förberedelse och försök till grovt rån Övriga åtgärder Vapen Förslag till åtgärder Ekonomisk brottslighet en lönsam bransch med snabba pengar Det ska vara olönsamt att begå brott Kritik mot Sverige Förverkande Internationell kritik mot Sverige

5 Penningtvätt Internationell kritik mot Sverige Förslag till åtgärder Kriminellas fusk med skatter och bidrag Operation Al Capone Den grova organiserade brottsligheten och straffen Organiserad brottslighet högre straffvärde Det ska löna sig att erkänna Fler poliser - effektivare organisation, verktyg och myndighetsstruktur Tillåt hemlig rumsavlyssning Provokation Ökat nordiskt samarbete Fler poliser Modernt IT-stöd Samordna resurserna

6 Den grova organiserade brottsligheten i Sverige år 2006 Inledning Vår vision är att Sverige ska vara ett öppet och fritt land. Människor ska både kunna vara och känna sig trygga. Vi vill främja ett samhälle där människor visar varandra tillit och respekt. Det förutsätter att varje individ känner ansvar och inte missbrukar välfärdssamhällets möjligheter och inte heller begår brott. Det kräver ett effektivt och rättssäkert system för att bekämpa brottslighet, att gärningsmän döms och att brottsoffer får stöd och kompensation för skador och lidande. Ett land med låg brottslighet har större möjligheter att lyckas med att utveckla rättsstaten och värna de mänskliga fri- och rättigheterna än en stat som är förlamad av kriminalitet. I den globala konkurrensen har Sverige haft en stor fördel i att vara ett relativt tryggt land, men utvecklingen går numera i fel riktning. Under de senaste tio åren har en ny form av välorganiserad, gränsöverskridande och avancerad brottslighet slagit rot och växt sig allt starkare i vårt land. Spektakulära värdetransportrån har blivit en del av den vardagliga nyhetsrapporteringen. Penningtvätten växer i omfattning. Handel med narkotika, vapen och människor är en lukrativ bransch för de mest skrupelfria. Företagare pressas på pengar och skräms till tystnad. Fler vapen är i omlopp än någonsin tidigare. Våldsbrottsligheten ökar och de brottsliga metoderna mer aggressiva. Bidragsfusket tycks vara utbrett inom de kriminella kretsarna. Klimatet har blivit hårdare bland ungdomsgängen i och kring storstäderna. En ny generation är på väg att fångas upp av de etablerade kriminella nätverken. Fängelsegäng med den ena foten i den kriminella världen och den andra inom politiskt extrema grupperingar har vuxit fram på anstalterna. Den ekonomiska brottsligheten frodas. De kriminella drar nytta av den moderna tekniken, medan polisen får nöja sig med omodern IT-utrustning och rättsliga befogenheter anpassade till en värld där sms och e-post bara fanns i science-fiction-litteraturen. Alltför lite har gjorts för att bekämpa denna utveckling. Vi är djupt bekymrade över att det faktiskt är lönsamt att begå brott i dagens Sverige. Risken för att dömas är försvinnande liten. Den som tillskansat sig pengar och egendom genom brottslighet behöver inte oroa sig för de ekonomiska konsekvenserna av att han upptäcks. Brottsligheten är inte bara en dyr historia för samhällsekonomin, det omätbara mänskliga lidande som följer i dess fotspår kan inte mätas i kronor. Det handlar om tusentals människor som förstör sina egna och anhörigas liv när de dras in i kriminalitet. Ytterst handlar det om brottsoffren, som ofta får betala det högsta priset för att staten inte kan garantera deras säkerhet och personliga integritet. Folkpartiet vill ta sig an kampen mot brottsligheten. Det är en mänsklig rättighet att inte bli utsatt för brott. För oss handlar det om att slå vakt om en socialliberal samhällsordning i kampen mot ett system där kriminella dikterar villkoren för vissa näringar, hotar anställda inom rättsväsendet och skrämmer individer till tystnad. För det behövs en helt ny syn på hur samhället ska stå emot den grova organiserade brottsligheten. Insikten om att pengar är den viktigaste drivkraften måste göra det lättare för domstolar att förklara pengar och egendom som införskaffats med brottsliga medel förverkad. Höga sekretessbarriärer och prestige måste 6

7 bort till förmån för ett brett strukturerat samarbete mellan myndigheter i kampen mot den grova brottsligheten. Skärpta straff är ingen generell lösning på problemen, men straffvärdet för organiserad brottslighet måste öka. Dessutom bör straffen skärpas för några brott som oftast begås av yrkeskriminella och där riskpremien idag är för låg. Arbetet med att knäcka de kriminella nätverken måste i högre grad ske genom att störa ut verksamheten och försvåra finansieringen. Det långsiktigt brottsförebyggande arbetet måste prioriteras genom fler poliser i hela landet och det viktiga brottsförebyggande arbetet bland ungdomar måste drivas med full kraft. Allians för Sverige har under ledning av folkpartiets rättspolitiske talesman Johan Pehrson tagit fram ett program Trygghet för Sverige där partierna bland annat har enats om målet att det ska finnas poliser. Andra gemensamma förslag är att samordna myndigheternas arbete mot terrorism och grov brottslighet, liksom att ge polis och åklagare vassare verktyg som buggning. En ny regering kommer att kraftsamla i kampen mot den organiserade brottsligheten och högprioritera det förebyggande arbetet med att hindra unga från att fastna i kriminalitet. Läget 2006 Den organiserade brottsligheten verkar över hela Sverige. För ett par år sedan uppgav rikskriminalpolisen att det fanns knappt 100 nätverk som tillhör den organiserade brottsligheten. De allra flesta andra kriminella anses ha någon form av koppling till dessa löst sammansatta nätverk. I mitten av 1990-talet fanns det en handfull mc-klubbar och ett par gäng med koppling till den grova organiserade brottsligheten. Idag har antalet stigit till ett 40-tal grupper. Definition av organiserad brottslighet Alla medlemsländer i EU använder samma kriterier för att definiera organiserad brottslighet. Några av kriterierna måste alltid föreligga, bland annat samarbete mellan fler än två personer, verksamhet över en längre tid samt att motivet för kriminaliteten är strävan efter vinning och/eller makt. Därutöver finns det ett antal kriterier som kan, men inte behöver, prägla brottsligheten, till exempel verksamhet på internationell nivå, användande av våld eller andra metoder för hot, någon form av disciplin och kontroll. Människohandel, narkotikasmuggling, handel med vapen och terrorism är exempel på internationell, organiserad brottslighet. De vanligaste brotten som begås av de organiserade nätverken i Sverige är smuggling och narkotikahandel. För att klara av att föra knarket från utlandet, över gränsen, via mellanhänder och langare, till missbrukarledet krävs en utvecklad organisation och effektiv arbetsfördelning. De upparbetade kanalerna kan enkelt byta nisch från knark till vapen, från sprit till handel med människor för sexuella ändamål osv. Ökat samarbete brottslingar emellan har resulterat i multikriminella grupper som är kompetenta att planera, organisera och genomföra avancerade brott. Kunskap om polisens arbetssätt sprids inom de kriminella 7

8 miljöerna och det blir allt svårare för polisen att komma åt dem som ytterst styr den organiserade brottsligheten. Den gränsöverskridande brottsligheten ökar. MC- gängen expanderar sin globala verksamhet. Hells Angels har just öppnat filial i Moskva. MC-klubbarnas andel av våldsbrottsligheten har dock sjunkit sedan vapenvila slöts mellan de rivaliserande klubbarna för tio år sedan, men samtidigt har de så kallade supportergängen blivit allt mer våldsbenägna. Nätverken har sina starkaste fästen i de större städerna, medan mc-klubbarna har flyttat till mindre orter runt om i landet. Under den socialdemokratiska regeringsperioden har över 100 polisstationer lagts ned och av allt att döma har MC-klubbarna valt att etablera sig på just de orter i Dalarna, Värmland och Västmanland där polisen tvingats reducera sin verksamhet och bemanning på grund av ekonomiska realiteter. När polisen har flyttat ut har nätverken flyttat in. All erfarenhet visar att polisens närvaro ute på fältet är a och o. Det gäller både på landsbygden och i stora städer. Krogkommissionen inom polisen i Stockholm är ett exempel på hur polisen har varit ute i stadens nattliv och lagt beslag på stora mängder vapen och droger, och samtidigt bara genom sin blotta närvaro stört ut kriminell verksamhet. Alla vill inte att rättvisa skipas av staten. Det finns personer som hellre tar saken i egna händer. De ägnar sig åt att på olika sätt manipulera rättsväsendet utifrån sina egna intressen. Denna så kallade systemhotande brottsligheten syftar till att påverka eller manipulera viktiga samhällsfunktioner. Det handlar om brott som påverkar rättskedjan, våld mot tjänsteman, övergrepp i rättssak, utpressning och korruption. MC-gängen står för en stor del av den systemhotande brottsligheten och dess supportergäng begår idag dubbelt så många systemhotande brott som vad Hells Angels och Bandidos gjorde under 1990-talet. Under sommaren i år attackerades polisens lokaler i Norberg, troligen av personer med koppling till MC-gäng. Skåne är särskilt drabbat av systemhotande brottslighet. En del av brotten begås av grupper som kriminella ungdomsgäng. Polisen i Rosengård utsattes förra året för brandattentat och skadegörelse. 8

9 Den systemhotande brottsligheten Våld mot tjänsteman Rättsväsendets personal verkar inom en tuff miljö och många utsätts för trakasserier, hot och förföljelse av personer som är på kant med rättvisan. Mellan åren 1995 och 2004 har antalet domar för våld mot tjänsteman ökat med över 30 procent. Enligt en undersökning från Brottsförebyggande rådet framkom att 12 procent av domare, åklagare, anställda inom Polisen, Tullen, Kustbevakningen, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten utsatts för allvarliga trakasserier, hot och/eller våldshandlingar 1. Flera allvarliga incidenter har ägt rum där domare och åklagare har blivit knivskurna, utsatta för mordbränder och drabbats av andra övergrepp. Många vittnar om känslan av att personer som de haft att göra med i sin yrkesutövning håller vederbörande under uppsikt. Andra är utsatta för så kallad stalking som innebär att en person förföljer och på olika sätt övervakar, kontaktar och trakasserar sitt offer. Beteendet kan vara mycket integritetskränkande för offret och dennes familj. Den pressade situationen leder till att personal väljer att lämna rättsväsendet och går till andra yrken. Det är naturligtvis utomordentligt allvarligt att de som har till uppgift att upprätthålla rättsstaten och tillämpa våra demokratiskt beslutade lagar hindras från att fullgöra sina arbetsuppgifter. Förslag till åtgärder Säkerheten i domstolarna kan öka genom att fler säkerhetskontroller görs. Fler åtgärder behövs också för att skydda personalens säkerhet på fritiden. Folkpartiet har länge föreslagit att en ny brottsrubricering förs in i Brottsbalken, förbud mot stalking. Flera förslag om hur säkerheten ska öka följer nedan under avsnittet om hotade bevispersoner. Övergrepp i rättssak Vår rättsordning är helt beroende av att det finns människor som vill, kan och törs vittna. Det är en medborgerlig skyldighet att vittna. När människor skräms till tystnad eller till att ljuga inför rätten, begå mened, är detta ett allvarligt hot mot rättsskipningen och rättssäkerheten. Mellan åren 1995 och 2005 ökade antalet lagförda brott med 60 procent i hela landet och antalet anmälda ökade kraftigt. Av naturliga skäl kan man anta att mörkertalet är mycket stort. Samtidigt som vi alla har vittnesplikt har staten en skyldighet att garantera vittnen och andra bevispersonernas säkerhet. 1 Bra-rapport 2005:18 Otillåten påverkan riktad mot myndighetspersoner, (1 jan 94- tom sommaren -05) 9

10 Procentuell ökning av anmälda brott av övergrepp i rättssak/övriga brott mott allmän verksamhet (källa: BRÅ) Procentuell ökning sedan % 100% 80% 60% 40% 20% 0% Skåne län Stockholms län Västra Götalands län Förslag till åtgärder Skydda personuppgifter Namn på målsägande, vittnen och tilltalade blir offentliga i och med att förundersökningsprotokoll överlämnas till domstol och åtal väcks. För att skydda den personliga integriteten kan en hotad person få en sekretessmarkering i folkbokföringsregistret som överförs till andra myndigheter, eller vid allvarliga fall kan skattemyndigheten besluta om kvarskrivning. Svagheten med sekretessmarkering är att skyddet inte är absolut, och varje myndighet gör sin egen sekretessprövning. Det är inte uteslutet att uppgifter som var tänkta att skyddas ändå offentliggörs på grund av att tjänstemän på olika myndigheter gör olika bedömning av behovet av sekretess. En sekretessmarkering som görs vid en myndighet ska kunna omfatta alla myndigheter. Rätt till hemligt telefonnummer Enligt Post- och telestyrelsen lämnar en tredjedel av teleoperatörerna ut hemliga telefonnummer till företag som tillhandahåller nummerupplysning 2. Detta är ett allvarligt problem för de personer som berörs. Post- och telestyrelsen bör ges ökade möjligheter att ingripa mot företag som bryter mot tystnadsplikten. De företag som offentliggör hemliga telefonuppgifter bör åläggas sanktioner. Utvidga lagen om besöksförbud Lagen om besöksförbud bör utvidgas. Det område som den som ålagts med besökförbud inte får vistas i ska kunna omfatta delar av, eller en hel kommun. Den som bryter mot ett besöksförbud ska kunna åläggas elektronisk övervakning, t.ex. med fotboja. Det är också angeläget att stalking kriminaliseras (se ovan) och att polisen ger adekvat stöd inom ramen för befintliga vittnesskyddsprogram. 2 Post- och telestyrelsen, Tystnadsplikt och hantering av abonnentuppgifter 10

11 Straffets miniminivå bör höjas Straffmaximum för övergrepp i rättssak höjdes för några år sedan. Straffskärpningen har hittills givit begränsad effekt. Folkpartiet menar att det för att markera allvaret med den systemhotande brottsligheten behövs en skräpning av straffets miniminivå. Europeiskt samarbete för skydd och säkerhet Folkpartiet anser att ett europeiskt vittnesskydds- och personsäkerhetsprogram bör utvecklas inom EU. Medlemsstaternas polismyndigheter måste ha väl utvecklade metoder för risk- och hotbedömningar. Detta skulle skapa helt nya möjligheter att skydda hotade personer jämfört med idag. Utpressning En stor del av krogarna i Göteborg har varit utsatta för utpressning och av de mest populära så är det troligtvis inte någon som inte utsatts för åtminstone försök till utpressning. Polismyndigheten i Västra Götaland Utpressning är den vanligaste formen av systemhotande brottslighet. I takt med att den grova organiserade brottsligheten vinner terräng och de kriminella MC-gängen växer har utpressningsbrotten ökat. Motivet bakom utpressning är oftast att gärningsmännen helt enkelt ser en chans att få in pengar. Det handlar om skulder, både påhittade och verkliga, böter, eller skadestånd, för något målsäganden påstås ha sagt eller gjort, och om fordringar som överlåtits till kriminella nätverk. Brottsoffer, vittnen och deras anhöriga skräms till tystand och det är många som inte törs gå till polisen av rädsla för nya hot. Ett krögarpar på Hisingen som anmälde utpressningsbrott råkade mycket illa ut efter att de gick till polisen. Trots att gärningsmännen dömdes för brotten slutade det med att familjen fick bryta upp sitt liv, lämna sin restaurang och flytta till hemlig ort. Så ska det inte gå till. Antalet fall av utpressning ökar Mellan åren 1995 och 2004 tredubblades antalet dömda för utpressning. Media har vid upprepade tillfällen rapporterat om hur företagare, främst krögare, utsatts för hot och utpressning som dessvärre fått förödande konsekvenser för enskilda människor. Flertalet förundersökningar om utpressning läggs ned bland annat för att brottet inte kan styrkas och för att de drabbade av olika anledningar inte vill medverka. 11

12 Anmälda brott: utpressning och ocker (källa: BRÅ) Antal Västra Götaland är särskilt hårt drabbat av utpressningsbrott. År 2005 ökade antalet anmälda brott med 70 procent i jämförelse med året innan. Det råder stor diskrepans mellan anmälningarna och den underrättelseinformation som polisen förfogar över. Polisen visar i sin analys att en stor del av brottsoffren har kriminell bakgrund. Underrättelseinformationen tyder också på att utpressare riktar sig mot den som man vet inte har rent mjöl i påsen. På så sätt minskar chansen att få fast utpressarna. Av 335 anmälningar som togs emot av polisen inom Västra Götaland under perioden lades en majoritet, 76 procent, av utredningarna ner 3. Polisen i Västra Götaland rapporterar om 17 fall av kidnappningar i samband med utpressning under den senaste femårsperioden. Den annars vanligaste formen av hot är mer diffusa eller indirekta hot om att något ska hända målsäganden, eller någon till honom närstående. Det förekommer att man hotar anlita ett kriminellt nätverk för att inkassera skulder. Skånepolisen menar dock att hot om misshandel, följt av dödshot, är de vanligaste påtryckningsmedlen i de utpressningsfall som anmälts under 2000-talet 4. Bilbomber, mordbränder och människor som har tvingats gräva sina egna gravar, illustrerar vad det faktiskt handlar om. Utpressning är inte något brott för nybörjare. Runt 90 procent av de aktuella gärningsmännen under de senaste fem åren är redan kriminellt belastade sedan tidigare 5. Många är kopplade till mc-gäng som utför indrivningsuppdrag på konsultbasis. Samtidigt erbjuds offren beskydd, alltså att mot betalning slippa bli utsatt för utpressning! Folkpartiet ser mycket allvarligt på att utpressningsbrotten ökar i antal. Det är inte bara ett allvarligt brott mot enskilda personer, utan utgör också en fara för näringsfriheten, och ett hot mot rätten att äga och driva företag. 3 Strategisk underrättelserapport, Utpressning i Västra Götaland , Diarienr U Utpressning, indrivning och beskyddarverksamhet i Skåne, AA Utpressning, indrivning och beskyddarverksamhet i Skåne, AA

13 Förslag till åtgärder Garantera säkerheten för brottsoffer och vittnen Kontakterna mellan polis och företagare måste öka. Polisen måste utarbeta väl fungerande rutiner för att ta emot och snabbt göra en hotbildsanalys för den som anmäler utpressning. Målsäganden och vittnen måste få adekvat skydd. Säkerheten för företag, exempelvis en restaurang som blivit utsatt för utpressning, ska kunna garanteras även efter en polisanmälan. En näringsidkare ska helt enkelt inte behöva flytta sin verksamhet på grund av hotelser från kriminella. Reformera reglerna om förverkande Det får aldrig vara lönsamt att begå brott. Därför föreslår vi att det ska bli lättare för domstolar att besluta att pengar och egendom som kommer från kriminell verksamhet ska förverkas. Förslaget till utvidgade förverkansmöjligheter (se nedan) bör omfatta även utpressning. Bötning Bötning är ett nytt fenomen som sprider skräck bland barn och ungdomar. De som utför bötningen gör precis som de kriminella nätverken, pressar offren på pengar eller prylar under hot om att annars råka illa ut. Många unga törs varken berätta för föräldrar, lärare eller polisen vad de utsätts för, vilket gör det än svårare att komma åt problemet. Bara för att brotten sker av unga gärningsmän mot unga offer får de inte bagatelliseras. Bötning faller under rubriceringen utpressning, och/eller olaga hot, samt övergrepp i rättssak, som är allvarliga brott. Folkpartiet menar att bötningen måste stoppas och polisen ska ta anmälningar på stort allvar, och ge offren adekvat skydd. Även de unga gärningsmännen måste få stöd att komma till rätta med sitt destruktiva beteende. I många fall handlar det om barn som måste få ett brett stöd från både skola och sociala myndigheter mot sitt beteende. Folkpartiet kräver att alla brott ska utredas, även då gärningsmannen är under 15 år. För unga brottslingar är det sedan socialtjänsten som ansvarar för påföljderna. Men det är viktigt att tydligt markera att detta är allvarliga brott som samhället absolut inte tolererar. Tidiga och tydliga insatser mot unga som begår brott minskar rekryteringsbasen till den grova organiserade brottsligheten. 13

14 Narkotika Narkotikabrottsligheten är i dag kärnan för många kriminella nätverk. Narkotikan genererar brottslighet i flera led, från storskalig smuggling till försäljning till missbrukare som begår brott i jakten på pengar till mer droger. I en undersökning från Polisförbundet 6, uppskattade närpoliserna i Sverige att 55 procent av den så kallade vardagsbrottsligheten med inbrott i bostäder och bilar samt personrån begås av narkomaner. Bara i Västra Götaland beräknades kostnaderna för utredningar av vardagsbrott, begångna av 250 kriminella narkomaner, till 60 miljoner kronor 7. Narkotikamissbruk hänger också samman med våldsbrottslighet. I en studie av forskare vid Karolinska Institutets centrum för våldsprevention 8, framkom att en tiondel av de anmälda våldsbrotten i Sverige hade begåtts av kända, grava narkotikamissbrukare. Narkotikabrottsligheten växer och det är angeläget att bekämpa narkotikan på fler fronter på samma gång. Anmälda narkotikabrott (källa: BRÅ) Förslag till åtgärder Satsa på tullen I takt med att gränserna öppnas blir tullens underrättelsearbete viktigare. Tullen måste få ökade resurser för att kunna driva ett effektivt underrättelsearbete och befogenheter att bekämpa brott. 6 Har Sverige fått egna Harlem?, Narkotikamissbrukares kriminalitet, rapport av Peter Rönn, refererad i Polisförbundets undersökning 8 BMJ 2004:328:

15 Vässa polisens verktyg Många av de förslag som förs fram i olika avsnitt i denna rapport är högst relevanta i kampen mot narkotika. Det gäller inte minst buggning och polisens möjligheter att använda sig av provokativa åtgärder. Go for the money Det är främst den ekonomiska drivkraften som gör att narkotikabrotten utgör en så stor andel av den organiserade brottsligheten. De som leder och organiserar, hjärnorna bakom, knarkhandeln är ofta professionella, väl organiserade och bra på att göra affärer. Inkomsterna från narkotikan investeras inte sällan i företag som bedriver legal verksamhet, men vars bokföring inte skulle klara en seriös revision. Det är dags att sätta stopp för den lukrativa narkotikaindustrin och att utöka möjligheterna att förverka pengar eller egendom som har kriminellt ursprung. Kraftsamla polisens resurser på fältet Det är högprioriterat att polisen kartlägger, identifierar och gör fler riktade insatser i de miljöer där narkotika förekommer. Polisens arbete mot narkotika i så kallade Ravekommissioner, Krogkommissioner och Gatulangningsgrupper måste säkerställas och vidareutvecklas. Förebygg drogmissbruk Kampen mot narkotikan måste också föras i brukarledet. Det är en huvuduppgift för föräldrar, skola och sociala myndigheter att få unga människor att avstå från droger. Samarbetet mellan åklagare och socialtjänst ska utvecklas i syfte att hjälpa unga människor bort från knarket. Jämställ dopingbrott med narkotikabrott Dopning är ett dramatiskt växande samhällsproblem. Det är dags att samhällets attityd till dopningsmedel förändras och att dopning betraktas lika allvarligt som narkotika. Straffen för brott mot dopningslagstiftningen bör ligga på samma nivå som narkotikabrotten. Därför bör lagarna slås ihop. Drogfria anstalter En majoritet av de fängelsedömda, drygt 60 procent, är narkotikamissbrukare och alltför många fortsätter sitt missbruk inne på anstalterna. Att anstalterna hålls fria från narkotika är dock en förutsättning för att kriminalvården ska kunna uppfylla målet med den egna verksamheten att minska återfall i brott. Tiden i anstalt måste användas till insatser som gör att den intagne lämnar droger och kriminalitet bakom sig. 15

16 Människohandel Att handla med människor är i sig ett brott mot de mänskliga rättigheterna och offren för sexslavhandeln, de unga flickorna, utsätts för våldtäkter och andra allvarliga kränkningar. Det finns kvinnor som mer eller mindre frivilligt ger sig in i prostitution, men de allra flesta fattiga flickor från Östeuropa, Ryssland och Baltikum lämnar sina hemländer i tron att de ska arbeta och tjäna pengar inom restaurang- eller tjänstesektorn i väst. I verkligheten tvingas de in i en hänsynslös våldtäktsindustri och återkommer till sina hemländer fattiga, drogberoende och söndertrasade i kropp och själ. Enligt Rikskriminalpolisens rapport Människohandel för sexuella ändamål 9 beräknades år 2003 mellan 400 och 600 kvinnor vara offer för människohandel i Sverige. I Rikskriminalpolisens senaste rapport avstår man helt från att göra en ny uppskattning. Antalet människohandelsoffer som uppdagas i Sverige är helt avhängigt de resurser som polisen lägger ner på att uppdaga denna brottslighet. Polisens insatser skiftar kraftigt från län till län och från år till år vilket gör det svårt att göra en samlad bedömning 10. Men uppgifter från polis, åklagare och sociala myndigheter tyder på att efterfrågan på sexuella tjänster tycks vara omättad och det finns skäl för att utgå från att människohandeln är mer omfattande och utbredd än vad som hittills redovisats. Människohandel förekommer även i andra sammanhang än prostitution. Fler exempel visar hur Sverige blivit ett transitland för handel med barn och ungdomar från Asien som troligen säljs till Europa för att arbeta. Sverige har inte gjort tillräckligt för att stoppa detta slaveri. Det är nu högprioriterat att attackera människohandeln på bred front och inrikta arbetet mot dem som bär det egentliga ansvaret organisatörerna - för denna cyniska och människoföraktande verksamhet. Människohandeln är en del av den grova, organiserade brottsligheten som måste bekämpas med skarpa åtgärder och ett utvecklat, väl fungerande internationellt samarbete. Förslag till åtgärder Öronmärkta pengar Under en treårsperiod har polisen haft 30 miljoner kronor i öronmärkta pengar för att bekämpa människohandeln. Pengarna har använts till både kompetensutveckling och ökade polisiära insatser på området. Några nya medel har inte anslagits och det finns stor risk att arbetet mot människohandel inte längre kommer att få lika hög prioritet framöver. Folkpartiet har öronmärkt 20 miljoner kronor varje år i kampen mot människohandel. Skärpt lagstiftning mot människohandel Den 1 juli 2002 infördes brottet människohandel för sexuella ändamål och flera lagändringar trädde i kraft under Men hittills har endast ett fåtal åtal lett till fällande domar. Dagens 9 KUT-rapport 2004:2, lägesrapport 6 10 KUT-rapport 2005:4, lägesrapport 7 16

17 lagstiftning innebär att i de flesta fall där brottsmisstanken först gällt människohandel för sexuella ändamål, har det i stället dömts för koppleri eller grovt koppleri, brott som har en lägre påföljd. Av de rättsfall som nu finns framgår att det varit svårt att fälla någon för människohandelsbrottet om offret varit över 18 år, bland annat på grund av att domstolarna tolkar rekvisitet otillbörligt medel mycket snävt. Tillåt buggning och vassa verktyg i kampen mot människohandeln För dem som handlar med människor, vapen och narkotika oftast i kombination finns stora summor pengar att tjäna. De har inte råd att ta några risker. Efter varje fällande dom drar gärningsmännen snabba slutsatser av begångna misstag så att de inte ska upprepas. I syfte att minska sårbarheten är ligorna uppbyggda som isolerade enheter, där varje person har ett viktigt, men begränsat uppdrag och ansvar. När det gäller människohandel för sexuella ändamål är det ofta en person som sköter marknadsföringen av de flickor som gärningsmännen hjärntvättar, drogar och tvingar till prostitution. En annan tar in pengarna. En tredje sköter logistiken osv. Det fungerar som en kedja, där någon högt upp i hierarkin, med minst risk för att bli upptäckt, tjänar de största pengarna. Men ingen kedja är starkare än dess svagaste länk. Även den allra mest välorganiserade ligan råkar ut för oväntade problem. Då ringer eller sänder de sms till varandra och i riktigt skarpa lägen träffas de. Polisens rätt att använda hemlig teleavlyssning (avlyssning av telefoner och mobiltelefoner) och på så sätt spåra mobiltelefonsamtal och ta del av innehållet i samtal har underlättat polisens arbete på ett påtagligt sätt och varit helt avgörande för att spränga flera ligor. Men riktigt känslig information utbyts så gott som alltid via personliga kontakter. Man träffas på en restaurang eller i en bil. Om polisen kunde få bugga dessa strategiska platser skulle möjligheterna att komma åt de gärningsmän som befinner sig högre upp i hierarkierna öka. Utan andra bevis är ofta kvinnornas, offrens, vittnesmål avgörande i domstolen. Problemet är att offren och deras familjer ofta utsätts för allvariga hot från dem som organiserar människohandeln och därmed skräms till tystnad. Öka samarbetet inom EU Att bekämpa människohandel är ett av Europols huvudområden och en särskild enhet Europol erbjuder medlemsstaternas rättsliga myndigheter operativt samarbete via de nationella sambandsmännen som är stationerade vid Europols högkvarter i Haag samt genom att Europols egna analytiker och experter på människohandel arbetar med att tillföra information till medlemsstaternas operativa arbete. Europol samarbetar även med den internationella polisorganisationen Interpol och med EU:s åklagarsamarbete Eurojust. Samarbetet mellan Europol, Eurojust och Interpol måste fördjupas. Folkpartiet vill att stöd och utbildningsinsatser riktas särskilt mot de nya medlemsländerna. Inrätta EU-program för vittnesskydd och brottsoffers säkerhet För att krossa människohandeln behövs det vittnen som vill och törs berätta sanningen. Folkpartiet anser att EU-länderna måste samarbeta om offrens säkerhet inte minst om de återvänder till sitt hemland där de löper hög risk att utsättas för hot. Ett europeiskt program för personskydd bör därför utvecklas. 17

18 Bekämpa värdetransportrånen Värdetransportrånen har ökat dramatiskt under 2000-talets första år och Sverige har under de aktuella åren toppat den europeiska brottsstatistiken i fråga om dessa brott. Totalt har gärningsmännen kommit åt många hundra miljoner kronor vid attackerna mot värdetransporterna. Rånen hotar allvarliga samhällsfunktioner, som handel och kontantförsörjning. Bankomater får brist på pengar samtidigt som butiker får svårt att hantera sina dagskassor. Detta spär ytterligare på risken för rån mot butiker. Anmälda värdetransportrån (källa: Brå) Skåne län Stockholms län Västra Götalands län Vid rånen har gärningsmännen visat en sällsynt råhet och total likgiltighet inför andra människors liv. Faran med den här brottstypen måste därför tas på mycket stort allvar. Det behövs självklart ett brett samarbete mellan säkerhetsföretagen, bank- och penninginrättningar och handeln, men till sist vilar det största ansvaret på polisen att se till att förebygga och förhindra att dessa brott begås. Det är också rättsväsendets uppgift att se till så att brotten utreds och att gärningsmännen döms. Enligt polisen är den typiske gärningsmannen vid den här sortens brottslighet en yrkeskriminell man, som vid sidan av pengahunger drivs av att göra något spektakulärt. Personerna som är inblandade i dessa rån är inga "amatörer", tvärtom är gärningsmännen välorganiserade, slår till hårt, snabbt och målmedvetet. Det är nu positivt att Rikskriminalpolisens speciella aktionsgrupps insatser har börjat ge resultat. Tillsammans med en rad åtgärder som vidtagits av de berörda branscherna har polisens arbete lett till att värdetransportrånen har minskat i antal, men dock inte upphört. En viktig slutsats är att det faktiskt går att bekämpa även avancerad brottslighet och statsmakterna får aldrig ge upp. Tvärtom måste rättsväsendet kraftsamla för att höja ambitionsnivån ytterligare med mål att eliminera även grova brott. Ännu är det bara en handfull värdetransportrån som har klarats upp och ett stort antal personer med inblandning i rånen har inte kunnat ringas in. 18

19 Förslag till åtgärder Skärpta straff för förberedelse och försök till grovt rån Riskpremien för att anstifta, förbereda och försöka begå rånbrott måste höjas. Idag är skillnaden mellan straffet för ett fullbordat rån och t.ex. ett förberedelsebrott orimligt stor när fullbordat grovt rån i praxis kan ge t ex fem års fängelse leder ofta motsvarande förberedelsebrott till endast fängelse i drygt ett år. Ett närmande i straffvärde skulle öka möjligheten för en strängare påföljd även under förberedelsestadiet, vilket kan ha en brottsavvärjande effekt. Polisen har en skyldighet att förebygga och avvärja brott och det är inte rimligt att rånarna ska straffrabatteras för att polisens underrättelseverksamhet och brottsbekämpning faktiskt är framgångsrik. Lagstiftningen bör ses över så att även rån där oladdade vapen eller attrapper (som s.k. soft airguns) används kan bedömas som grova. Övriga åtgärder Vittnen måste få ett adekvat skydd så att de törs lämna upplysningar till polisen som kan vara avgörande för utgången i domstolen. Eftersom många personer med information inte törs vittna eller hotas till tystnad måste polisen få använda andra spaningsmetoder. Buggning måste bli tillåtet. Det är helt oacceptabelt att de medel som rånarna tillskansat sig genom grova brott idag är mycket svåra att komma åt från rättsväsendets sida. Vapen Varje dag begås i genomsnitt drygt tre grova våldsbrott där skjutvapen används. Det inkluderar inte andra brott som olaga hot och grov misshandel där människor kan ha utsatts för stor fara av en beväpnad gärningsman. Vapenanvändningen vid exempelvis värdetransportrån har ökat dramatiskt. Det växande problemet med illegala vapen måste tas på allvar. Vapenbrott är nära förknippat med den organiserade brottsligheten och många yrkeskriminella har tillgång till illegala vapen. Folkpartiet menar att det är viktigt att arbeta för ett samhälle fritt från illegala vapen och där vapen på allmän plats endast bärs av personer som har tillstånd att där bära tjänstevapen. 19

20 Procentuell ökning av anmälda rån med skjutvapen (källa: BRÅ) 300% Procentuell ökning sedan % 200% 150% 100% 50% 0% % Med skjutvapen, totalt Mot värdetransport med skjutvapen Förslag till åtgärder Straffet för grovt vapenbrott bör skärpas och överträdelser av föreskrifter som gäller transport av skjutvapen bör kriminaliseras. Innehav av skjutvapen på allmän plats bör räknas som grovt vapenbrott. Det är också viktigt att det vid tillståndsgivning, återkallelse av tillstånd och förvaringen av de legala vapnen sker en så noggrann lämplighets- och uppföljningskontroll som möjligt inte minst gällande psykiskt störda personers tillgång till vapen. Polismyndigheterna har egna register över vapeninnehav. På central nivå finns vapeninnehavarregistret, vapenregistret och vapenhandlarregistret. Dessa får idag inte samköras, vilket försvårar arbetet med att identifiera ägare och vapen som är på drift. Med centrala register och möjlighet att samköra dessa skulle möjligheterna att utreda brott mot vapenlagen effektiviseras, även om de inte är registrerade inom samma polismyndighet. Ekonomisk brottslighet en lönsam bransch med snabba pengar Ett allvarligt hot är den samverkan mellan brottslingar som begår ekonomisk brottslighet och brottslingar som begår annan allvarlig brottslighet. Denna samverkan ger en ny och större arena för den organiserade brottsligheten i Sverige och den kan innebära en dynamik som ger en snabbare utveckling av den allvarliga ekobrottsligheten., 11 Så sammanfattar Ekobrottsmyndigheten läget i sin senaste framtidsprognos. Ekonomisk brottslighet är brott som sker inom lagligt bedriven näringsverksamhet, till skillnad mot organiserad brottslighet där själva affärsidén är illegal. Den rör ett stort antal 11 Ekobrottsligheten och ekobrottslingarna i ett framtidsperspektiv, Ekobrottsmyndigheten Sammanfattning av hoten s

21 regelsystem, allt ifrån associationsrättsliga regler och miljölagstiftning, konkurrensrätt till skattelagstiftning. Den omfattar även brottsbalkens bestämmelser om bland annat gäldenärsbrott, bokföringsbrott, bedrägerier och förskingring. Den ekonomiska brottsligheten skadar samhällsekonomin, sätter marknaden ur spel och långsiktigt försämrar investeringsviljan och tillväxtmöjligheterna i vårt land. Den som tror att den ekonomiska brottsligheten saknar mänskliga offer misstar sig djupt. Den här typen av kriminalitet är nära besläktad med grov organiserad brottslighet, med narkotikabrottslighet, vapensmuggling, och människohandel för sexuella ändamål. Den ekonomiska brottsligheten har i ett internationellt perspektiv också kopplingar till politiska grupper och terrornätverk. Ekobrottsmyndigheten pekar i sin senaste hotbildsanalys 12 på att det finns en allt starkare koppling mellan ekobrottslighet och annan allvarlig och ofta organiserad brottslighet, att det finns en expanderande svart sektor och att internationaliseringstrenden på finansmarknaderna måste beaktas i högre utsträckning än tidigare. Allt fler av de grova ekonomiska brotten som utreds av Ekobrottsmyndigheten är grov organiserad brottslighet (enligt den definition som används inom EU). Många som redan är kriminellt belastade rekryteras till de grupper som utför ekonomisk brottslighet. Dessa personer tar med sig traditionella brottsmetoder, vilket i sin tur leder till ökat våld. Inom exempelvis MC-gängen blandas gatuvåld med ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndigheten exemplifierar detta med att multikriminella personer köper eller tvingar till sig tjänster för att genomföra ekonomiska brott eller fall där man genom aggressiva metoder tagit över företag. Allt fler företag drivs med ekonomisk brottslighet som affärsidé. Därför måste brottsbekämpningens arbete utgå från att den grova organiserade brottsligheten inte kan bekämpas effektivt om vi inte samtidigt på allvar tar i tu med den ekonomiska brottsligheten och vice versa. Samhällets samlade kostnader för den ekonomiska brottsligheten är av naturliga skäl oerhört svår att uppskatta, men enligt Ekobrottsmyndigheten uppgår den varje år till runt 130 miljarder kronor. Mörkertalet är enormt och vi kommer aldrig att kunna sätta siffror på alla de samhällsförluster som följer i den ekonomiska brottslighetens spår. Det ska vara olönsamt att begå brott Folkpartiet menar att socialdemokraterna har misskött kampen mot den ekonomiska brottsligheten på ett förödande sätt under sina år vid makten. Genom att fokusera på de ekonomiska brott, t.ex. skattebrott, som de kriminella ligorna ofta är inblandade i är det möjligt att slå undan benen för övriga kriminella aktiviteter. Det behövs mer av sådant helhetstänkande i kampen mot den organiserade brottsligheten och därför är ett ökat samarbete mellan myndigheter högprioriterat. Alla människor förväntas noggrant deklarera samtliga inkomster och avdrag och hederligt uppge antalet kakelplattor i badrummet när fastighetstaxeringen ska ske. Men när det gäller ohederligt intjänade pengar är det lätt att få intryck av att andra spelregler gäller. Konkret menar vi att det är förödande att man kan bli fälld för så allvarliga brott som exempelvis narkotikabrott, grova skattebrott och grova stölder, men i praktiken löpa liten risk att bli av med de tillgångar man tillskansat sig genom den brottsliga verksamheten. Den som fyller sin 12 Ekobrottsligheten och ekobrottslingarna i ett framtidsperspektiv, Ekobrottsmyndigheten,

22 personbil med stulna mobiltelefoner och reser till Baltikum för att sälja dem där behöver inte oroa sig för att åka fast. Även om tullen upptäcker godset och har stark anledning att misstänka att det rör sig om stulna varor saknas idag möjligheter att beslagta föremålen. Trots att en person inte har några, eller vart fall mycket låga inkomster, inte har ärvt eller fått pengar genom gåva, köper dyra lyxbilar eller fastigheter, saknas möjligheter att komma åt svarta förmögenheter. Folkpartiet menar att detta är ett allvarligt systemfel i svensk rätt, som i grunden bygger på en bristande insikt i pengarnas betydelse som drivkraft bakom brottsligheten. För att komma åt och bekämpa den grova brottsligheten måste strålkastarljuset i högre grad riktas mot de orsaker som får människor att begå brott. Kritik mot Sverige Under våren 2006 fick Sverige hård kritik av den internationella arbetsgruppen Financial Action Task Force on Moneylaundring, FATF. 13 I en rapport kritiseras Sverige för att inte agera tillräckligt hårt i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Av rapporten framgår att Sverige bara uppfyllde 6 av de 40 rekommendationer medlemsländerna kommit överens om. Det kan jämföras med exempelvis Norge som klarade 13 av 40. Kritiken riktas främst mot bristande effektivitet i rättssystemet och alltför milda straff mot penningtvätt. FATF menar också att Sverige borde använda reglerna om förverkande av egendom på grund av vinning av brott oftare. Detta förstärker den analys vi och många andra gör, att det är alldeles för lönsamt att begå brott i Sverige. Kampen mot den ekonomiska brottsligheten har varit eftersatt. Sedan 1970-talet har statsmakterna initierat över ett hundra utredningsprojekt som direkt tar sikte på den ekonomiska brottsligheten. Stora belopp har också satsats på de brottsbekämpande myndigheterna utan att det lett fram till resultat som kan vara vägledande för att utarbeta framgångsrika strategier 14, hävdas i en rapport från Brottsförebyggande rådet. Folkpartiet menar att kampen mot brottsligheten ska präglas av principen att det ska vara olönsamt att begå brott. Förverkande Det är sedan gammalt känt att en av de starkaste drivkrafterna bakom organiserad brottslighet innehåller sex bokstäver; P E N G A R. Många av dagens kriminella vill leva ett bra liv. En del har familj och vill kunna leva gott och lyxigt utan att behöva knega. De pengar som brotten ger går till konsumtion till att köpa hus, bilar, dyra kläder och till krogliv. De engagerar sig i vad som för tillfället ger mest pengar. skriver Rikskriminalpolisens analysrotel i rapporten Problembild FATF bildades 1989 av G7-länderna och är en finansiell arbetsgrupp i syfte att understödja och samordna internationella åtgärder mot penningtvätt. Sammanlagt har 133 länder och internationella organisationer anslutit sig Forskning om ekonomisk brottslighet - En översikt, BRÅ-rapport 1999:7 15 Problembild 2007, Rikskriminalpolisen Rapport 2005:7a 22

23 En av de strategiskt viktigaste delarna av en effektiv brottsbekämpning är som polisen skriver, att beröva de kriminella det som de strävar efter att uppnå, attributen för det goda livet, då pengar och egendom har kriminellt ursprung. Tillgångar som man inte kan visa att man förvärvat på ett hederligt sätt måste lättare kunna förverkas. Förverkande betyder att någon, gärningsmannen eller om han överlåtit egendomen till någon annan, fråntas viss egendom eller rätt till egendom, eller förpliktas betala ett belopp till staten. Tanken med reglerna om förverkande är att man inte ska kunna tjäna pengar på brottslighet. Internationell kritik mot Sverige Arbetet med att bekämpa brottslighetens ekonomiska drivkrafter är på en rad områden allvarligt eftersatt, det gäller inte minst behovet av att reformera reglerna om förverkande av vinning av brott. Hård kritik riktades så sent som våren 2006 mot Sverige av den internationella arbetsgruppen mot ekonomisk brottslighet, Financial Action Task Force (FATF) för att förverkandereglerna inte tillämpas fullt ut. För att utbyte av brott ska förverkas krävs idag att åklagaren visar att det är styrkt att utbytet kommer från ett eller flera konkreta brott. I praktiken är det dock ofta extremt svårt att bevisa sambandet mellan en viss summa pengar och ett visst brott. Speciellt när gärningsmannen är ansvarig för organiserad brottslighet står det ofta klart att tillgångarna härrör från en kriminell verksamhet, men med dagens lagstiftning är det nästan alltid omöjligt att komma åt vinsten. På så vis kan man hävda att det lönsamt och relativt riskfritt att begå brott i Sverige. Det kan jämföras med den uppgiftsskyldighet enskilda har i skatterättsligt hänseende. Sverige har godkänt EU:s förverkanderambeslut och genomförde förra året en rad lagändringar till följd av detta. En central fråga återstår att lösa, nämligen att införa en regel om förverkande av egendom som inte kan hänföras till ett visst konkret brott, så kallat utvidgat förverkande. Redan våren 1997 tillsatte den socialdemokratiska regeringen en särskild utredare i syfte att analysera möjligheterna att utvidga bestämmelserna om förverkande och uppdraget slutfördes två år senare (SOU 1999:147 Förverkandelagstiftning). Sedan dess har ingenting hänt. Att regeringen låtit detta förslag bli vilande i bokhyllan på justitiedepartementet i snart tio år är i sig en skandal. I skrivelsen Skr 2004/04:178 menade regeringen att Den viktigaste drivkraften för den som ägnar sig åt ekobrott är att berika sig ekonomiskt _ pågår det inom Justitiedepartementet ett lagstiftningsarbete som syftar till att öka möjligheterna att förverka vinning av brott. Ett förslag skall enligt planerna presenteras senast år På en hastigt inkallad pressträff den 17 juli i år i Göteborg offentliggjorde Thomas Bodström att ett nytt lagförslag om nya förverkanderegler skulle presenteras. Efter några veckor kom så det utlovade förslaget i form av en departementspromemoria (Ds 2006:17). Den har gått ut på remiss och remisstiden går inte ut förrän i november. Samtidigt som brottsligheten breder ut sig, resurserna till polis och åklagare är ansträngda har regeringen förhalat ett av de mest strategiska förslagen som kommit på detta område i tio år! Folkpartiet anser att en ny regel som öppnar möjligheten för så kallat utvidgat förverkande ska införas där det räcker att åklagaren gör sannolikt att egendom har ett kriminellt ursprung. Regeln ska kunna tillämpas vid allvarlig brottslighet som knarkbrott, människohandel, samt förmögenhetsbrott och utpressning 23

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa

Läs mer

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län Grov organiserad brottslighet Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län 1 2 Organiserad brottslighet enligt EU:s kriterier Samarbete mellan fler än två personer. Egna tilldelade uppgifter åt var

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2972 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Mobilisering mot grov organiserad brottslighet

Motion till riksdagen: 2014/15:2972 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Mobilisering mot grov organiserad brottslighet Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2972 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Mobilisering mot grov organiserad brottslighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen

Läs mer

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2456 av Johan Hedin (C) Rättspolitik Sammanfattning Rättspolitiken ska se alla människors lika värde, skydda de som behöver samhällets skydd, straffa brott

Läs mer

1 Utkast till lagtext

1 Utkast till lagtext 1 Utkast till lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 1.1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken 1 dels att 6 kap. 3 ska upphöra att gälla,

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för utveckling 2016/0414(COD) 26.7.2017 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Kommittédirektiv. Skärpta straffrättsliga åtgärder mot organiserad brottslighet. Dir. 2013:19. Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 2013

Kommittédirektiv. Skärpta straffrättsliga åtgärder mot organiserad brottslighet. Dir. 2013:19. Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 2013 Kommittédirektiv Skärpta straffrättsliga åtgärder mot organiserad brottslighet Dir. 2013:19 Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera om det

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott

Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Vi gör Sverige tryggare

Vi gör Sverige tryggare Vi gör Sverige tryggare Stoppa den fria rörligheten för kriminella, illegala vapen och narkotika Moderaterna ska göra Sverige tryggare. Det kräver att den fria rörligheten stoppas för kriminella, illegala

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2455. Krafttag mot miljöbrott. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Motion till riksdagen: 2014/15:2455. Krafttag mot miljöbrott. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2455 av Johan Hedin (C) Krafttag mot miljöbrott Sammanfattning Miljöbrott kan skada miljön och ekosystemtjänster som människan är beroende av. De kan också

Läs mer

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.; SFS 2002:444 Utkom från trycket den 11 juni 2002 utfärdad den 30 maj 2002. Enligt riksdagens

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

höja förmågan att delta i operativt, internationellt polissamarbete mot organiserad tillgreppsbrottslighet.

höja förmågan att delta i operativt, internationellt polissamarbete mot organiserad tillgreppsbrottslighet. Kopia Regeringsbeslut I:18 2018-02-08 Ju2018/00991/PO Justitiedepartementet Polismyndigheten Tullverket Kustbevakningen Uppdrag till Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen att förstärka bekämpningen

Läs mer

Brotten som har begåtts är främst inbrott, bluffakturor, skadegörelse och stöld.

Brotten som har begåtts är främst inbrott, bluffakturor, skadegörelse och stöld. Brott mot småföretagare är ett problem som skapar både otrygghet och oro över hela Sverige, samtidigt som ekonomin och service blir lidande. Både tid och resurser upplevs som bortkastade av småföretag

Läs mer

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol

Läs mer

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14 Kommittédirektiv Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet Dir. 2013:14 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013 Sammanfattning Sedan den 1 juli 2008 finns det

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet

Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Uppdrag att utreda vissa frågor om brandfarliga och explosiva varor

Uppdrag att utreda vissa frågor om brandfarliga och explosiva varor Promemoria 495 2015-11-17 Ju2015/08872/P Justitiedepartementet Uppdrag att utreda vissa frågor om brandfarliga och explosiva varor Bakgrund Under senare tid har det inträffat ett oroväckande stort antal

Läs mer

Rättigheter och Rättsskipning

Rättigheter och Rättsskipning Rättigheter och Rättsskipning Syfte: Lag och Rätt Att eleverna förstår delar av det svenska rättssystemet och sambandet mellan lagar och de skyldigheter vi medborgare har i vårt demokratiska samhälle.

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott Preliminär version efter stämmans beslut oktober 2007 Trygghet från våld och brott Nolltolerans mot brott Brott innebär en kränkning av människors

Läs mer

Samhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck

Samhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck Samhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck Hannah Kejerhag Oldenmark Annica Odelind Utvecklingsledare mäns våld mot kvinnor 6:e jämställdhetspolitiska

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Lag. om ändring av 10 kap. i strafflagen

Lag. om ändring av 10 kap. i strafflagen Lag om ändring av 10 kap. i strafflagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i strafflagen (39/1889) 10 kap. 5 3 mom., sådant det lyder i lag 875/2001, ändras 10 kap. 2 och 3, 6 1 mom. samt 9 och 11,

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige.

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare 70 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet

Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128 Kommittédirektiv Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn Dir. 2014:128 Beslut vid regeringssammanträde den 4 september 2014 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Åklagardatalag; utfärdad den 25 juni 2015. SFS 2015:433 Utkom från trycket den 7 juli 2015 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens syfte och tillämpningsområde

Läs mer

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet Föreläsningens innehåll Vad är organiserad brottslighet? Lokalt arbete mot organiserad brottslighet- vad kan man göra? Lokala exempel Hur ska man göra? Att

Läs mer

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60)

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Sammanfattning Centerkvinnorna

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län

Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län 1 (8) STRATEGISK PLAN FÖR SAMVERKAN Datum Diarienr (åberopas vid korresp) 2011-09-19 AA-483-5312/11 Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län

Läs mer

En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte

En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte Promemoria 244 2014-06-17 Ju2014/4084/P Justitiedepartementet Straffrättsenheten En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte Sammanfattning En utredare ges i uppdrag att biträda

Läs mer

Straffrättsliga åtgärder mot organiserad tillgreppsbrottslighet

Straffrättsliga åtgärder mot organiserad tillgreppsbrottslighet Promemoria 2018-01-19 Ju2018/00533/LP Justitiedepartementet Straffrättsenheten Straffrättsliga åtgärder mot organiserad tillgreppsbrottslighet Sammanfattning av uppdraget En utredare ges i uppdrag att

Läs mer

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet Strategiska brott bland unga på 00-talet En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet Bakgrund Brå publicerade år 2000 rapporten Strategiska

Läs mer

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati?

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? Anders Hansson (M) Stockholm den 10 november 2011 Våld, hot och otrygghet är det

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism. Dir. 2014:155

Kommittédirektiv. Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism. Dir. 2014:155 Kommittédirektiv Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism Dir. 2014:155 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Stockholm den 12 februari 2014

Stockholm den 12 februari 2014 R-2013/2026 Stockholm den 12 februari 2014 Till Justitiedepartementet Ju2013/4950/L4 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 november 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Kommittédirektiv. Skärpta regler för lagöverträdare år. Dir. 2017:122. Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2017

Kommittédirektiv. Skärpta regler för lagöverträdare år. Dir. 2017:122. Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2017 Kommittédirektiv Skärpta regler för lagöverträdare 18 20 år Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2017 Dir. 2017:122 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska överväga och föreslå

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott Dir. 2013:30 Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska överväga och

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde

Läs mer

Sta I kn ing -ett allvarligt brott

Sta I kn ing -ett allvarligt brott Sta I kn ing -ett allvarligt brott Betänkande av Stalkningsutredningen Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:81 Innehåll Sammanfattning 15 Summary 27 Författningsförslag 39 Bakgrund 1

Läs mer

Lag (2018:1694) om Tullverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område

Lag (2018:1694) om Tullverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område Smugglingslagen m.m./rättsväsendets informationssystem m.m. 1 Lag (2018:1694) om Tullverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område 1 kap. Allmänna bestämmelser Lagens tillämpningsområde

Läs mer

Kriminalpolitikens utveckling i Sverige sedan Eskilstuna-Strängnäs Nämndemannaförening

Kriminalpolitikens utveckling i Sverige sedan Eskilstuna-Strängnäs Nämndemannaförening Kriminalpolitikens utveckling i Sverige sedan 1965 Eskilstuna-Strängnäs Nämndemannaförening 2018-02-27 1950 1954 1958 1962 1966 1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Anmälda brott

Läs mer

Insatser för unga lagöverträdare

Insatser för unga lagöverträdare Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3430 av Roger Haddad m.fl. () Insatser för unga lagöverträdare Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att brott

Läs mer

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP MÅL - Du kommer få en inblick i de lagar och regler som vår demokrati vilar på. - Du kommer efter arbetsområdet ha insikt i hur Sveriges rättsväsende fungerar. LAGAR OCH REGLER

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151 Kommittédirektiv Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år Dir. 2007:151 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2007 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 Denna order har utfärdats av en behörig rättslig myndighet. Jag begär att nedan nämnda person skall gripas och överlämnas för lagföring eller för verkställighet av ett fängelsestraff

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling ett nationellt brottsförebyggande program Angered 15 augusti, 2014 2014-03-23 MEDVERKANDE Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige Bengt-Olof Berggren, chef

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

Angående remissen om Kvalificerad välfärdsbrottslighet förebygga, förhindra, upptäcka, beivra (SOU 2017:37)

Angående remissen om Kvalificerad välfärdsbrottslighet förebygga, förhindra, upptäcka, beivra (SOU 2017:37) Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Dnr 1.7.1-302/2017 Sida 1 (5) 2017-06-13 Handläggare Christina Grönberg Telefon: 08-508 25 406 Till Stadsledningskontoret Angående remissen

Läs mer

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2007

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2007 ÅKLAGARMYNDIGHETEN 2008-10-02 ÅM-A 2008/0541 Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-A-102-251/08 Magnus Törner, polisöverintendent Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om internationellt polisiärt samarbete; SFS 2000:343 Utkom från trycket den 7 juni 2000 utfärdad den 25 maj 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Lagens tillämpningsområde

Läs mer

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten

Läs mer

Människohandel Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Polismyndighetens Utvecklingsavdelning

Människohandel Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Polismyndighetens Utvecklingsavdelning Människohandel 2015-03-24 Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Polismyndighetens Utvecklingsavdelning 1 Polismyndighetens arbete Rikspolisstyrelsen (RPS) utsågs 1997 till Nationell Rapportör (NR) i frågor som

Läs mer

Straff i proportion till brottets allvar

Straff i proportion till brottets allvar Straff i proportion till brottets allvar Slutbetänkande av Straffiiivåutredningen Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:85 Innehåll Förkortningar 13 Sammanfattning 15 Författningsförslag

Läs mer

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen.

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen. När klassen arbetar med fallet om hot och våld i kärleksrelationen mellan Claes och Eva, kanske ni funderar kring det straff som Claes dömdes till. Vi har talat med Johan Ström, som är specialist på relationsvåld

Läs mer

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden 9.1.2013 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) Ordförande: Janne Kanerva Sekreterare: Jussi Matikkala 1/2013

Läs mer

PRIORITERADE PREJUDIKATFRÅGOR

PRIORITERADE PREJUDIKATFRÅGOR Prioriterade prejudikatfrågor 2018 Prioriterade prejudikatfrågor 2018 Produktion: Åklagarmyndigheten, februari 2018 Foto: Jessica Gow/TT Bild, Thomas Carlgren/ Åklagarmyndigheten, Erlend Aas/TT Bild, Tomas

Läs mer

Prioriterade prejudikatfrågor 2019 Produktion: Åklagarmyndigheten, januari 2019 Foto: Thomas Carlgren, Robin Simonsson, Tomas Gillberg

Prioriterade prejudikatfrågor 2019 Produktion: Åklagarmyndigheten, januari 2019 Foto: Thomas Carlgren, Robin Simonsson, Tomas Gillberg Prioriterade prejudikatfrågor 2019 Prioriterade prejudikatfrågor 2019 Produktion: Åklagarmyndigheten, januari 2019 Foto: Thomas Carlgren, Robin Simonsson, Tomas Gillberg 2 Prioriterade prejudikatfrågor

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Motverka våld i nära relationer och hedersrelaterade brott

Motverka våld i nära relationer och hedersrelaterade brott Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3237 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, L, KD) Motverka våld i nära relationer och hedersrelaterade brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott.

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga när de går ensamma hem sent på

Läs mer

Ökad trygghet för alla

Ökad trygghet för alla Ökad trygghet för alla 2018-07-05 Ökad trygghet för alla Sverige är i grunden ett tryggt och säkert land där det finns mycket som fungerar bra. De senaste åren har vi samtidigt sett en oroväckande utveckling

Läs mer

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg,

Läs mer

Märta C. Johansson Örebro universitet

Märta C. Johansson Örebro universitet Märta C. Johansson Örebro universitet Att identifiera människohandel o För anmälan & förundersökning Att få utsatta att vilja vittna För åtal Att tillämpa brottet i domstol o För ansvar Vad gäller att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åklagarväsendets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område Publicerad den 20 november 2018 Utfärdad den 15 november 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM56. Ett straffrättsligt direktiv om bekämpande av penningtvätt. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM56. Ett straffrättsligt direktiv om bekämpande av penningtvätt. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Ett straffrättsligt direktiv om bekämpande av penningtvätt Justitiedepartementet 2016-01-19 Dokumentbeteckning KOM(2016) 826 Förslag till Europaparlamentets och rådets

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer

Grov organiserad brottslighet

Grov organiserad brottslighet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3236 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, L, KD) Grov organiserad brottslighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2005:90 Utkom från trycket den 15 mars 2005 utfärdad den 3 mars 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Polisdataförordning; utfärdad den 28 oktober 2010. SFS 2010:1155 Utkom från trycket den 9 november 2010 Regeringen föreskriver följande. Allmän bestämmelse 1 I denna förordning

Läs mer

Otillåtna avfallstransporter/avfallsbrotts lighet - myndighetssamverkan. 24 mars, Lisa Ewerlöf, Handläggare, Nationella operativa avdelningen

Otillåtna avfallstransporter/avfallsbrotts lighet - myndighetssamverkan. 24 mars, Lisa Ewerlöf, Handläggare, Nationella operativa avdelningen Otillåtna avfallstransporter/avfallsbrotts lighet - myndighetssamverkan 24 mars, Lisa Ewerlöf, Handläggare, Nationella operativa avdelningen 1 Syfte Polisens arbete mot otillåtna avfallstransporter/organisation

Läs mer

Promemorian Vissa frågor om vapenlagen (Ds 2010:6)

Promemorian Vissa frågor om vapenlagen (Ds 2010:6) Yttrande Diarienr 2010-08-19 838-2010 Ert diarienr Ju 2010/3907/L4 Justitiedepartementet Enheten för allmän ordning och säkerhet Att: NN 103 33 STOCKHOLM Promemorian Vissa frågor om vapenlagen (Ds 2010:6)

Läs mer

Kan den systemhotande brottsligheten

Kan den systemhotande brottsligheten Systemhotande brottslighet ett hot mot samhället? HANDLINGAR Inträdesanförande i Kungl Krigsvetenskapsakademien avd V den 21 april 2009 av Therese Mattsson Kan den systemhotande brottsligheten utgöra ett

Läs mer

Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013

Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013 Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013 1 Enhetlig påföljdsbestämning Vilka skäl kan anföras för att påföljdsbestämningen bör vara enhetlig? Är påföljdsbestämningen i Sveriges

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Justitiekansler Anna Skarhed Konferens om prostitution och människohandel Köpenhamn den 7 8 maj 2011 Förbud mot köp av sexuell tjänst Förbud mot köp av

Läs mer

med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism

med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:255 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt den s.k. inhämtningslagen

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt den s.k. inhämtningslagen SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-05-22 Dnr 207-2012 Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt den s.k. inhämtningslagen 1 SAMMANFATTNING Säkerhets-

Läs mer

Remiss om ökat skydd vid hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69)

Remiss om ökat skydd vid hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69) Bromma SDF Socialtjänst och fritid Sida 1 (5) 2019-04-10 Handläggare Hanna Svanström Telefon: 08-508 06 295 Till Bromma stadsdelsnämnd Svar på remiss från kommunstyrelsen (dnr 2019/35) Förvaltningens förslag

Läs mer

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande:

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande: R-2005/0939 Stockholm den 14 september 2005 Till Finansdepartementet Fi2005/2479 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 maj 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Krav på kassaregister

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Brottsutvecklingen. KORTA FAKTA OM I SVERIGE

Brottsutvecklingen.  KORTA FAKTA OM I SVERIGE Brottsförebyggande rådet (Brå) är ett centrum för forskning och utveckling inom rättsväsendet. Vi arbetar med att ta fram kunskap om brottsutvecklingen, utvärdera kriminalpolitiska åtgärder och främja

Läs mer

Nästa steg. för svensk polis

Nästa steg. för svensk polis Nästa steg för svensk polis Polisen har gjort en resa som få andra myndigheter gjort. För tre år sedan blev vi en samlad polismyndighet för att skapa förutsättningar för en polisverksamhet som ska vara

Läs mer

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 3 Kontakter...

Läs mer

PRIORITERADE PREJUDIKATFRÅGOR. Prioriterade prejudikatfrågor 2015 Produktion: Åklagarmyndigheten, februari 2015 Foto: Thomas Carlgren

PRIORITERADE PREJUDIKATFRÅGOR. Prioriterade prejudikatfrågor 2015 Produktion: Åklagarmyndigheten, februari 2015 Foto: Thomas Carlgren Prioriterade prejudikatfrågor 2015 Prioriterade prejudikatfrågor 2015 Produktion: Åklagarmyndigheten, februari 2015 Foto: Thomas Carlgren 2 Prioriterade prejudikatfrågor Riksåklagarens uppgift som åklagare

Läs mer

Den som inte tror på helvetet på jorden har inte sett den svenska människohandeln. Vi agerar när samhället inte räcker till

Den som inte tror på helvetet på jorden har inte sett den svenska människohandeln. Vi agerar när samhället inte räcker till Den som inte tror på helvetet på jorden har inte sett den svenska människohandeln Vi agerar när samhället inte räcker till DEN SOM INTE TROR PÅ HELVETET PÅ JORDEN HAR INTE BLIVIT LURAD ATT FÖLJA MED SIN

Läs mer

Butiksrån första kvartalet 2013. svenskhandel.se

Butiksrån första kvartalet 2013. svenskhandel.se Butiksrån första kvartalet 2013 svenskhandel.se Butiksrån första kvartalet 2013 Svensk Handel publicerar årligen en rapport över butiksrån i Sverige. Varje kvartal kompletteras nämnda rapport med råndata

Läs mer

Interpellation från Fredrik Ahlstedt (M) om att Uppsala ska vara tryggt

Interpellation från Fredrik Ahlstedt (M) om att Uppsala ska vara tryggt KF 117 24 april 2017 Diarienummer KSN-2017-1274 Kommunfullmäktige Interpellation från Fredrik Ahlstedt (M) om att Uppsala ska vara tryggt Allt fler personrån genomförs i Uppsala och det rapporteras dagligen

Läs mer

Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften

Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften Ett nytt brott infördes den 1 juli 2009 i brottsbalken kontakt med barn i sexuellt syfte. Den nya straffbestämmelsen

Läs mer