Landstinget Kronoberg

Transkript

1 Rapport framtagen på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna, Februari 2012 Landstinget Kronoberg PM från patientansvarig läkare till fast vårdkontakt

2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte Metod och avgränsning Revisionskriterier Lagar, föreskrifter och riktlinjer Från patientansvarig läkare till fast vårdkontakt Läkemedelsansvar Ansvarsbegreppen i Landstinget Kronoberg Styrning på landstingsövergripande nivå Verksamhetsnivå Sammanfattande kommentarer och slutsatser

3 1. Inledning 1.1 Bakgrund Den 1 juli 2010 ersattes kravet på att utse patientansvarig läkare (PAL) med en ny bestämmelse i Hälso- och sjukvårdslagen (29 a ). Den nya bestämmelsen tydliggör verksamhetschefens ansvar för att säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Om det är nödvändigt för att tillgodose dessa behov, eller om en patient begär det, ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten. Landstingets revisorer har i sin risk- och väsentlighetsanalys identifierat tillämpningen av de nya bestämmelserna om fast vårdkontakt som ett angeläget granskningsområde. 1.2 Syfte Syftet med granskningen är att klargöra innebörden av begreppet fast vårdkontakt samt undersöka hur landstinget tillser att det som ligger i ansvarsbegreppet är tydliggjort för berörda aktörer och efterlevs. Översiktigt har även begreppet läkemedelsansvar belysts. 1.3 Metod och avgränsning För att klargöra begreppen genomfördes inledningsvis en genomgång av relevanta nationella och lokala styrdokument. För att belysa begreppet fast vårdkontakt har även en intervju med sakkunnig vid Socialstyrelsen genomförts. Granskningen är i första hand inriktad mot vårdgivarens ansvar för kontinuitet och samordning, med fokus på bestämmelsen om patientansvarig läkare (PAL) som genom en lagändring 2010 ersattes med begreppet fast vårdkontakt. Underlag till granskningen utgörs också av resultatet från en hearing med ett antal nyckelpersoner i Landstinget Kronoberg. Hearingen genomfördes den 23 januari 2012 och deltagare var verksamhetschefer från Medicincentrum, Primärvårds- och rehabcentrum och Psykiatricentrum samt två biträdande chefläkare. Kompletterande intervjuer har skett med hälso- och sjukvårdsdirektören, landstingets medicinske rådgivare/chefläkare samt chef för Medicincentrum. Samtiga berörda har givits möjlighet att sakfelsgranska ett rapportutkast. 1.4 Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för granskningens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna i denna granskning utgörs i första hand av: Hälso- och sjukvårdslagen (1982: 763) Regeringens proposition (2009/10: 67) Stärkt ställning för patienten vårdgaranti, fast vårdkontakt och förnyad medicinsk bedömning Socialstyrelsens handbok Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig Socialstyrelsen föreskrift SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens föreskrift 2001: 1 om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården 2

4 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2001: 1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Landstingsfullmäktiges budget 2011 med flerårsplan Lagar, föreskrifter och riktlinjer 2.1 Från patientansvarig läkare till fast vårdkontakt Hälso- och sjukvårdslagen (1982: 763) mm. Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård, vilket innebär att den särskilt ska: 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 2. vara lätt tillgänglig, 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, 5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Vården och behandlingen ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Olika insatser för patienten skall samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Sedan den 1 juli 2010 har kravet på att utse en patientansvarig läkare ersatts med en ny bestämmelse i 29 a HSL. Bestämmelsen innebär att verksamhetschefen ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Om det är nödvändigt för att tillgodose dessa behov, eller om en patient begär det, ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten. Bestämmelser om samordning och informationsöverföring finns också i lagen (1990: 1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård samt Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2005:27) om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Krav på samordning finns också i 3 f HSL och 2 kap. 7 SoL om att landsting och kommun tillsammans ska upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Förarbeten Regeringens proposition 2009/10:67, Stärkt ställning för patienten vårdgaranti, fast vårdkontakt och förnyad medicinsk bedömning Av propositionen framgår att ordningen med fast vårdkontakt föreslås ersätta den nuvarande funktionen patientansvarig läkare (PAL). I propositionen framhålls att PAL inte har tillämpats på det sätt som avsågs och heller inte givit avsedd effekt. Bl.a. anges att bestämmelsen har tillämpats i begränsad utsträckning inom bl.a. den öppna vården. I primärvården har den fasta läkarkontakten övertagit PAL:s funktion. Utvärderingarna har vidare ifrågasatt om samordning och kontinuitet av vården för en patient bör ligga på en enskild läkare. Resultatet av utvärderingarna har istället pekat på att ett sådant ansvar bör ligga på fler personer från flera yrkesgrupper som är i kontakt med patienten, dvs. teamet, enheten eller avdelningen. 3

5 Skälen för förslaget om fast vårdkontakt är bland annat att vårdprocesser där flera kompetenser, vårdnivåer, vårdgivare och både kommuner och landsting är involverade kan leda till att patientens ställning blir svag på grund av att patienten förväntas ta ett stort samordningsansvar. I utredningen som föregick propositionen konstaterades att patienter ges ett för stort eget samordningsansvar och bedömningen är att det krävs åtgärder för att tydliggöra vårdens ansvar för samordning och kontinuitet. Intentionen är att en fast vårdkontakt ska stärka patientens ställning. Det innebär t.ex. att patienten har en tydligt utpekad kontaktperson som ska bistå och stödja patienten i kontakterna med vården och hjälpa till att samordna insatserna. Bl.a. anges att en fast vårdkontakt bör kunna bistå med att informera om vårdsituationen, förmedla kontakter med andra personer inom hälso- och sjukvården och vara kontaktperson för andra delar av hälsooch sjukvården och för socialtjänsten samt i förekommande fall med andra berörda myndigheter, till exempel Försäkringskassan Syftet med förslaget anges också vara att ge verksamhetschefer ansvar för samordning av patientens hela vårdsituation samt att tydliggöra ansvaret för att tillgodose patientens behov på en mer övergripande verksamhetsnivå. I propositionen förs också en diskussion om begreppet trygghet som anses vara ett mer subjektivt begrepp än de övriga. Vården kan, ur vårdgivarens perspektiv, vara upplagd så att den uppnår kontinuitet och samordning utan att den enskilde känner sig trygg. Därför ska en fast vårdkontakt alltid utses på patientens begäran, oavsett om det anses behövligt eller ej. Patientens egen uppfattning om sina egna behov blir således styrande. Patientens rätt i vården (2008: 127) I direktiven till utredningen Patientens rätt i vården anges att utredningen ska lämna förslag till en stärkt rätt till fast vårdkontakt. Den fasta vårdkontakten ska vårda och vid behov fungera som en vårdlots, framför allt för äldre och multisjuka patienter med stora och sammansatta vårdbehov. Vårdlots är inget begrepp som finns lagreglerat, men förekommer i vårdgarantiavseende hos en del landsting/ /. I utredningens uppdrag ingår också att överväga behovet av ändringar i lagstiftningen om patientansvarig läkare, ofta benämnd PAL. En gemensam nämnare för dessa utredningsuppdrag är att stärka patientens trygghet och kontinuitet i vården (SOU 2008: 127 s ). Föreskrifter och allmänna råd mm. SOSFS 2011:7 Livsuppehållande behandling I SOSFS 2011:7 Livsuppehållande behandling anges att verksamhetschefen ska ansvara för att det för en patient med ett livshotande tillstånd ska utses en legitimerad läkare som fast vårdkontakt. Detta ska göras så snart som möjligt efter att en behandlande läkare har konstaterat tillståndet. Vid planeringen av vården anges att den fasta vårdkontakten ska - fastställa målen för vården, - fastställa delmålen för de olika behandlingar och åtgärder som ingår i vården, och - ta ställning till hur patientens behov av hälso- och sjukvård ska tillgodoses. Enligt de allmänna råden bör den fasta vårdkontakten - planera för hur patientens sociala, psykiska och existentiella behov ska kunna tillgodoses, - fortlöpande uppdatera, ompröva och följa upp planeringen av patientens vård, 4

6 - ta ställning till om det behövs en individuell plan för att patienten ska få sina behov av insatser tillgodosedda. Om patienten samtycker, ska vårdkontakten se till att en sådan plan upprättas. Socialstyrelsens handbok Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig I Socialstyrelsens handbok som är aktuell från 1 januari 2011 förtydligas vårdgivarens ansvar för kontinuitet och samordning. I handboken hänvisas till förarbetena till HSL som säger att landsting, kommuner och övriga vårdgivare måste säkerställa att det finns rutiner och modeller på övergripande nivå som sörjer för patientens behov av trygghet, samordning, kontinuitet och säkerhet i hälso- och sjukvården. I handboken beskrivs verksamhetschefens ansvar för kontinuitet och samordning samt för att utse en fast vårdkontakt. Vidare sägs att / verksamhetschefen ansvarar för att det finns rutiner som gör det möjligt att upprätthålla en god kontinuitet och samverkan i vårdprocesserna inom och mellan yrkesgrupper, olika funktioner, enheter, nivåer, verksamheter och ansvarsområden samt olika vårdgivare. Olika typer av lösningar kan övervägas där rutiner, team eller andra tillvägagångssätt för att uppnå syftet kan konstrueras, till exempel rutiner för när en fast vårdkontakt bör utses, vilken personal som kan ta på sig en sådan uppgift samt vilken typ av uppgifter som kan ingå i uppdraget. I handboken beskrivs att en fast vårdkontakt kan vara någon ur hälso- och sjukvårdspersonalen, till exempel en läkare, sjuksköterska eller psykolog. Det kan i vissa fall också vara en mer administrativ funktion som samordnar patientens vård. Att patienten vet vem som är fast vårdkontakt och hur han eller hon kan nås är lika viktigt som att ha namn och kontaktuppgifter på ansvarig läkare. Informationsmaterialet Min guide till säker vård Socialstyrelsen har utarbetat en guide riktad till patienter med upprepade kontakter i vården. Guiden består bl.a. av förslag på frågor som patienten kan ställa samt fakta och råd om hur patienten kan bli mer delaktig i den egna vården. På Socialstyrelsens hemsida framgår att under hösten 2011 har dokumentet spridits till vårdgivare inom hälso- och sjukvård och specialiserad tandvård. Avsikten är att vårdpersonalen ska dela ut den till patienter som har eller bedöms få upprepade kontakter med vården. I ett särskilt avsnitt beskrivs rätten till fast vårdkontakt enligt följande: / om du har många kontakter i vården kan verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt åt dig för att din vård ska bli så trygg och säker som möjligt. Den utsedda personen kan till exempel hjälpa dig att samordna olika insatser och förmedla kontakter. Du kan också själv begära att någon i personalen utses till din fasta vårdkontakt. Om du tvångsvårdas inom psykiatrin har du rätt att få en stödperson som bland annat kan hjälpa dig i personliga frågor under tvångsvården. Socialstyrelsens uppföljning av ändring i hälso- och sjukvårdslagen gällande fast vårdkontakt mm. Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2011 i uppdrag att följa upp bl.a. lagändringen om fast vårdkontakt. Uppföljningen ska särskilt uppmärksamma tillämpning, effekt och kännedom om lagändringen hos patienter och hälso- och sjukvårdspersonal. Resultatet ska slutrapporteras senast den 15 augusti

7 2.2 Läkemedelsansvar Generellt kan sägas att det finns olika typer av ansvar i vården, t.ex. politiskt ledningsansvar, administrativt ledningsansvar, verksamhetsansvar (verksamhetschef) och medicinskt yrkesansvar. Det sistnämna innebär att var och en som arbetar inom hälso- och sjukvården har ansvar för beslut, bedömningar och åtgärder inom sitt kompetensområde. Ansvarets konsekvenser innebär att hälso- och sjukvårdspersonal som gör fel och äventyrar en patients säkerhet kan leda till olika sanktioner (vårdhandboken.se). Skyldigheterna för hälso- och sjukvårdspersonal regleras i Patientsäkerhetslagen (2010: 659). Där stipuleras bl.a. att hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och att en patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vidare sägs att den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter. Föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården är en gemensam författning för all läkemedelshantering inom landstings- och kommunal verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen. Bl.a. anges att vårdgivaren ska ge skriftliga direktiv och säkerställa att kvalitetssystemet innehåller rutiner för läkemedelshanteringen. Verksamhetschefen ska fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet. Rutinerna och ansvarsfördelningen ska dokumenteras i en lokal instruktion för läkemedelshantering. Verksamhetschefen ska fortlöpande följa upp läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet och säkerställa att rutinerna och ansvarsfördelningen tillgodoser kvaliteten och säkerheten i vården. 3. Ansvarsbegreppen i Landstinget Kronoberg 3.1 Styrning på landstingsövergripande nivå Budget 2011 med flerårsplan I budget 2011 anges att all verksamhet, utöver God vård (SOSFS 2005: 12), ska utgå från patient/kundorientering vilket innebär att patienternas/medborgarnas uttalade och underförstådda behov, krav, önskemål och förväntningar ska vara vägledande för landstinget, dess medarbetare och verksamhet. Under målområdet patientfokuserad vård angivs att vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. Vidare framgår att i dialog mellan patienten, hälso- och sjukvårdspersonal och närstående ska information, vård och behandling utformas utifrån patienten unika behov och önskemål. Patienternas ställning ska stärkas, och innehållet i den nya lag som föreslås träda ikraft den 1 juli 2010 ska särskilt beaktas. Under målområdet de mest sjuka äldre framhålls att det för att möta multisjuka äldre med föränderliga behov av vård och omsorg krävs en välfungerande vårdprocess där samverkan sker mellan och inom landstingets olika centrum och den kommunala hälso- och sjukvården. 6

8 Av budgeten framgår vidare att det har påbörjats ett arbete för att skapa en integrerad och väl sammanhållen vård och omsorg för den äldre multisjuka patienten. Bl.a. ska vården utvecklas med hjälp av multimodala äldreteam, utökat antal hembesök, anpassade mottagningstider, möjlighet till direktinläggning på vårdavdelning, säker in- och utskrivning via Linken samt samlad information på hemsidan om vård och hälsa för äldre. Äldres läkemedelsanvändning anges vara ett förbättringsområde. Det ses som viktigt att patientens primärvårdsläkare tar ett stort ansvar för koordinationen av läkemedelsbehandlingen. Vidare fastslås att arbetet med läkemedelsgenomgångar ska fortsätta. All läkemedelsbehandling av äldre ska ske med försiktighetsprincipen som utgångspunkt. De äldre ska ges möjlighet att vara aktiva och delaktiga i sin behandling vilket förutsätter att de ges kunskap om sin sjukdom och läkemedelsbehandling. Vid förskrivning av läkemedel ska patienten få en uppdaterad läkemedelslista och ges tydlig information om aktuell läkemedelsbehandling. Landstinget har förstärkt sin kompetens inom läkemedelsområdet genom rekrytering av apotekare. De har en viktig roll i det fortsatta arbetet att utveckla en patientsäker och effektiv läkemedelsförsörjning. År 2011 ska arbetet fortgå med att införa och dra nytta av påbörjade projekt som bl.a. utveckling av stöd för patientens sammanhållna läkemedelsinformation, producentoberoende läkemedelsinformation till förskrivare. I budgeten fastställs också mål kopplade till utveckling av sammanhållna vårdkedjor inom strokevården sam den psykiatriska vården. Landstingsövergripande hantering av lagändringen om fast vårdkontakt Av hearing och intervjuer framgår att det inte finns några landstingsövergripande riktlinjer för hur bestämmelsen om fast vårdkontakt ska tillämpas eller om redan införda rutiner kan anses uppfylla det som avses med fast vårdkontakt. Av intervjuer framkommer att landstinget i regel inte upprättar tillämpningsanvisningar utifrån lagstiftningens krav. I samband med att lagändringen om bl.a. fast vårdkontakt trädde ikraft den 1 juli 2010 gick det inte ut någon specifik information på landstingsövergripande nivå. Av intervjuerna framkommer att informationshanteringen i samband med t.ex. nya lagar i regel sker i samband med landstingets remisshantering då verksamheten informeras samt ges möjlighet att ge synpunkter på föreslagna förändringar. Vid ett ledningsmöte (landstingsledning och centrumchefer) har Socialstyrelsens handbok Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig behandlats. I skriften ges information om bl.a. vårdgivarens skyldighet att utse en fast vårdkontakt. Av intervjuerna framkommer att ambitionen är att ta upp lagändringen vid ytterligare ett ledningsmöte. Patienter/medborgare har informerats genom att informationsmaterialet Min guide till säker vård har distribuerats till primärvården. Landstingsledningens bedömning är att lagändringen om fast vårdkontakt inte kommer att föranleda några nya riktlinjer eller förändrade rutinbeskrivningar. I praktiken arbetar respektive verksamhetsområde för att främja samordning och kontinuitet på olika sätt. Bl.a. ges arbetsupplägget med kontaktsjuksköterska inom onkologikliniken som ett exempel. Inom primärvården har i regel patienterna en fast läkarkontakt. Teamet och medarbetarnas 7

9 yrkesansvar ses också som viktiga komponenter för att uppnå en sammanhållen vård för patienterna. Läkemedelshantering, Instruktioner från Landstinget Kronoberg Läkemedelskommittén ansvarar för att utarbeta lokala rutiner för läkemedelshantering. I befintliga instruktioner från Landstinget Kronoberg görs hänvisningar till bl.a. SOSFS: 2000: 1. I instruktionerna fastläggs verksamhetschefens ansvar för att fastställa tillämpliga anvisningar på lokal nivå. Dessutom framhålls personalens yrkesansvar och särskilt läkarens ansvar som ytterst ligger i att fastställa diagnos och ordinera erforderlig läkemedelsbehandling. I ansvaret ingår även att ta upp en läkemedelsanamnes på av andra läkare insatt medicinering och ta ställning till om den ska fortsätta. 3.2 Verksamhetsnivå Från PAL till fast vårdkontakt Av hearingen framkommer att verksamhetscheferna i varierande utsträckning känner till begreppet fast vårdkontakt. Vid Medicinkliniken i Växjö har verksamhetsföreträdare deltagit i ett informationsmöte anordnat av Socialstyrelsen där bl.a. fast vårdkontakt behandlades. Inom primärvården har lagändringen tagits upp vid ett chefsmöte. Inom psykiatrin har begreppet fast vårdkontakt inte fått något genomslag. Uppfattningen är att begreppet bör ha tagits upp t.ex. på en chefsdag. Vidare framkommer att riktlinjer eller rutiner inte har förändrats med anledning av den nya bestämmelsen om fast vårdkontakt. Det finns således inte några rutinbeskrivningar som beskriver hur bestämmelsen ska tillämpas, t.ex. rutiner för när en fast vårdkontakt ska utses, vilken personal som kan ta på sig uppdraget eller vilka uppgifter som ska ingå. Vid hearingen framkommer att det ännu inte har utsetts några fasta vårdkontakter. Medicinkliniken i Växjö planerar att införa en rutin för fast vårdkontakt under våren Teamets betydelse för samordning kommer att lyftas fram. Av hearingen framkommer olika arbetsupplägg för att tillgodose patientens behov av trygghet, samordning, kontinuitet och säkerhet i vården. Bl.a. anges - utskrivningsmeddelande riktade till patienterna - utskrivningsmeddelande via Link från slutenvården till primärvård, - slutanteckningar där det bl.a. framgår att uppföljning ska ske via vårdcentralen, - teamkonferenser för svårt sjuka patienter. Vid Onkologkliniken finns ett utarbetat system för att tillse patientens behov av kontinuitet, samordning och trygghet. Bl.a. schemaläggs patientens kommande behandling vid första besöket. Det pågår också ett arbete för att utforma ett system med kontaktsjuksköterskor. Inom den palliativa vården finns ett rådgivningsteam som är särskilt knutet till en viss patient. Bedömningen är att arbetsupplägget i hög grad motsvarar kraven på en fast vårdkontakt. Inom vårdområden som t.ex. dialys, reumatologi och astma/kol finns också sjuksköterskor med samordnande ansvar. Även Medicinklinikens cancer-, hjärt- och njurpatienter har sjuksköterskor med samordnande ansvar. Inom primärvården finns ett arbetssätt som innebär att de patienter som är i behov av kontinuitet så långt det är möjligt får besöka en fast läkare. Det finns problem med vakanser och en hög andel hyrläkare, vilket försvårar upplägget. 8

10 Inom psykiatrin finns också arbetssätt som syftar till att främja kontinuitet och samordning t.ex. patientansvariga sjuksköterskor, ärendeansvariga och att patienterna erhåller telefonnummer direkt till avdelningen för att på så sätt underlätta den kontinuerliga kontakten. Läkemedelsansvar Vid hearingen hänvisar deltagarna till de övergripande instruktionerna om läkemedelshantering utformade av Läkemedelskommittén. Verksamhetscheferna anger också att det på lokal nivå har utformats riktlinjer/rutiner för hantering av läkemedel t.ex. avseende läkemedelsförvarning, hantering av nycklar, narkotiska preparat, kontrollansvariga för temperatur i kylskåp etc. Av hearingen framkommer exempel på rutiner/verktyg som används för att främja helhetssyn i patientens samlade läkemedelsbehandling. Bl.a. nämns läkemedelsgenomgångar med patient, läkare och apotekare där läkemedelslistan rensas och uppdateras. Inom de särskilda boendena används läkemedelsgenomgångar i stor utsträckning. Bedömningen är att det inom landstinget generellt finns en stor medvetenhet om behovet av att gå igenom och hålla läkemedelslistor uppdaterade. 4. Sammanfattande kommentarer och slutsatser Fast vårdkontakt Begreppet fast vårdkontakt har inte tolkats och implementerats i den övergripande styrningen i Landstinget Kronoberg. Lagändringen har inte inneburit att befintliga styrsignaler har reviderats eller arbetats om. Landstinget har heller inte på övergripande nivå tagit ställning till om redan införda rutiner kan anses uppfylla det som avses med införandet av fast vårdkontakt. I samband med att lagändringen om bl.a. fast vårdkontakt trädde ikraft den 1 juli 2010 gick det inte ut någon specifik information på landstingsövergripande nivå. Granskningen indikerar att begreppet fast vårdkontakt inte på ett systematiskt sätt är tydliggjort inom landstingets olika verksamhetsområden. Mot bakgrund av styrelsens ansvar för att tillse att verksamheten bedrivs enligt de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten bedömer vi att landstinget på övergripande nivå bör ha system som säkerställer att t.ex. lagändringar (tillika förslag till lagändringar) uppmärksammas, tolkas och förekommande fall implementeras. Systemet bör säkerställa att chefer/medarbetare och i förlängningen patienter informeras om förändringar. Utgångspunkten för vår bedömning är vidare fullmäktiges styrsignaler, som specifikt anger att patienternas ställning ska stärkas, och innehållet i den nya lag som föreslås träda ikraft den 1 juli 2010 särskilt ska beaktas. En sammantagen iakttagelse, utifrån den hearing som genomfördes, är att verksamhetschefer inte har genomfört några förändringar i styrsignaler eller arbetsupplägg med anledning av införandet av begreppet fast vårdkontakt. Det generella intrycket är att lagändringen inte uppfattas som något nytt. Uppfattningen är att det sedan tidigare finns likvärdiga rutiner och arbetsätt som i stort uppfyller intentionerna med att utse en fast vårdkontakt. Benämningar och arbetssätt varierar mellan verksamhetsområdena, t.ex. patientansvarig läkare, fast läkarkontakt, patientansvarig sjuksköterska, 9

11 specialistsjuksköterska, rådgivningsteam och teamarbete kring patienter med omfattande vårdbehov. Medicinkliniken i Växjö planerar att införa en rutin för fast vårdkontakt under våren Då lagstiftningen inte ger stöd för hur landsting ska arbeta med fast vårdkontakt har det varit svårt att i denna relativt översiktliga granskning ta ställning till om verksamheterna har arbetssätt som motsvarar lagens intentioner. Rutiner och arbetsupplägg kan utformas på olika sätt men en förutsättning för implementering är att landstinget på ett strukturerat sätt analyserar intentionerna och syftet med lagändringen samt ser över om nuvarande rutiner eller arbetssätt kan sägas uppnå syftet eller om det finns behov av att förändra eller stärka rutinerna. En enkät till patientgrupper med stora vårdbehov skulle t.ex. kunna ge en bild av patienternas upplevelse och behov av stöd och samordning. En förutsättning för att kunna hantera den fasta vårdkontakten är att vårdgivaren har system som gör det möjligt att identifiera patienter som kan tänkas vara i behov av fast vårdkontakt samt att patienter är informerade om vilka möjligheter till stöd som finns. Därefter är det, med utgångspunkt i Socialstyrelsens instruktioner, viktigt att se över rutinerna för när en fast vårdkontakt bör utses, vilken personal som kan ta på sig uppgiften samt vilket typ ansvar som följer. Styrelsen bör säkerställa att samtliga delar av landstingets verksamhet uppnår syftet med en fast vårdkontakt antingen genom befintliga rutiner och arbetssätt eller genom en omarbetning/utveckling av rutiner. Utgångspunkten bör vara att patientens ställning ska stärkas genom att vården ska kunna erbjuda en fast vårdkontakt som bl.a. förväntas fullgöra det samordnande ansvaret. Läkemedelsansvar Inom ramen för granskningen har även begreppet läkemedelsansvar behandlats. Fokus har varit att översiktigt belysa vilka rutiner/verktyg som används för att främja helhetssyn i patientens samlade läkemedelsbehandling. Vi har genom granskningen identifierat utvecklingsprocesser som indikerar att landstinget på olika nivåer aktivt arbetar för att främja helhetssyn i patientens läkemedelsbehandling. Bl.a. används läkemedelsgenomgångar, utskrivningsmeddelanden samt olika sätt att informera och tydliggöra läkemedelslistorna för patienterna. Växjö den 7 februari 2012 Helene Kratz Verksamhetsrevisor Gunnar Uhlin Certifierad kommunal revisor 10