NeuroOptimisten. Nummer Årgång 7. Vi önskar dig en skön sommar! I detta nummer: Att omsätta afasiforskning till träning

Transkript

1 NeuroOptimisten Nummer Årgång 7 Vi önskar dig en skön sommar! I detta nummer: Att omsätta afasiforskning till träning NeuroOptima-deltagare tog chansen att prova elektrodress David stolt fysioterapeut Rapport från en anläggningsbesiktning Rehabiliteringsprogram 2015 Att omsätta afasiforskning till träning Under april höll vi det tredje programmet med fokus på språk- och talträning vid afasi. För varje program utvecklas metoder och upplägg utifrån klinisk expertis och deltagarnas önskemål. Träningsmetoderna avspeglar NeuroOptimas fokus på neuroplasticitet och intensiv träning med huvudfokus på språkträning. Neuroplasticitet och afasi De första månaderna efter en hjärnskada sker en spontan återhämtning av den eventuella språkskadan. I den kroniska fasen har forskare hittat två olika mekanismer som ger förbättringar: Rekrytering av kvarvarande vänstersidiga funktioner som även tidigare varit inbladade i språket. Omlokalisering genom rekrytering av högersidiga områden. Forskarna diskuterar om omlokaliseringen främst består av nyetablering av språkliga funktioner eller av funktioner som stödjer språket i form av minne, uppmärksamhet och exekutiva funktioner. I programmen arbetar vi efter grundpremissen att hjärnan är formbar och att alla har potential att förbättras även lång tid efter stroke. Minne, uppmärksamhet och initiativförmåga är viktiga beståndsdelar vid språklig träning och tränas i flera olika övningar. Timing Vid djurstudier av tidig intensiv intervention vid stroke fann man kontroversiella resultat; intensiv rehabilitering tidigt efter en stroke visade på negativa resultat gällande förbättringar. I djurstudier handlar det om upp till två veckor efter stroke. Forskarna undersöker nu hur lång tid detta motsvarar hos människor.

2 En stor mängd studier visar att intensiv träning i kronisk fas inte bara medför förbättringar utan även är en viktig komponent för att bibehålla funktioner. Use It or Lose It Vid språkskada finns det risk att personen undviker att tala till följd av negativa upplevelser i den tidiga fasen efter skadan. Detta tidiga ickeanvändande av tal motarbetar funktionell förbättring av talet. I studier demonstrerade forskare att när personer tvingades att använda skadade kroppsdelar (den friska sidan bands) gav detta positiv effekt på rehabiliteringen. På motsvarande sätt arbetar vi logopeder för att uppmuntra och uppmana till talat språk och kommunikation genom att skapa träningssituationer där personen måste tala, exempelvis i form av ILAT, där deltagarna tvingas kommunicera och lyssna till varandra. Grundprinciperna i ILAT bygger på uppmaning till talat språk, intensitet och träning i vardaglig kommunikativ situation i form av kortspel. För att uppnå ytterligare positiv effekt vad gäller mer aktiv användning av tal och kommuniktion i vardagen informerar och samtalar vi med familjemedlemmarna om olika strategier. Generalisering och överföring av behandlingseffekter Träningsmiljön har visat sig ha en stor inverkan på behandlingsresultaten ju mer komplex och omväxlande träningsmiljö desto större effekter. Under programmen strävar vi efter en berikad miljö, d.v.s. en miljö som ger upphov till kommunikativa träningsmöjligheter i form av träning i olika gruppstorlekar, utflykter samt gemensamma aktiviteter. Generalisering sker lättare ju mer lik träningssituationen är verkligheten. Individuell träning med logoped varvas med olika grupper för att efterlikna vardagliga situationer. I individuell språklig träning arbetar vi med Scripts: vi tränar specifika situationer och ord som personen använder i sin vardag, från träning av enkla fraser till längre dialoger. Vi tränar även hela fraser och dialoger i olika vardagssituationer med det omfattande bildmaterialet ELA (Everyday Language Activities). Vid neurologisk rehabilitering är det viktigt att lägga ribban något högre än personens funktionsgrad då studier visat att träning på komplex nivå med längre meningar och svårare, mer specificerade ord även stödjer enklare språk, exempelvis ger träning av ordet skata även positiv effekt på ordet fågel. I det praktiska arbetet på våra program ser vi att forskningsrönen stämmer väl med verkligheten; våra deltagare uppvisar förbättringar många år efter att skadan uppkommit och den intensiva träningen hjälper till för att skapa möjligheten att förbättras vad gäller språkförståelse, talat språk, läsning och skrift samt funktionell kommunikation. Marika Schütz, leg. logoped, NeuroOptima Referenser: Se motsvarande inlägg i vår blogg: Träning pågår

3 NeuroOptima-deltagare tog chansen att prova elektrodress MARBELLA Under NeuroOptimas program i mars var det flera deltagare som tog chansen att testa en så kallad elektrodress i syfte att minska sina problem med bland annat okontrollerade muskelspänningar. Dressen är en relativt ny uppfinning med lovande preliminära forskningsresultat och förhoppningen är att den inom en snar framtid ska kunna bekostas av den allmänna sjukvården och skrivas ut som ett vanligt hjälpmedel till den som behöver. Efter en stroke eller traumatisk hjärnskada är det vanligt att hjärnans kontroll över våra muskler delvis slås ut. Vanligen leder detta inte bara till svaghet och nedsatt koordinationsförmåga. När signalbalansen mellan hjärnan och våra muskler störs uppstår ofta även ofrivilliga muskelspänningar, eller spasticitet som det kallas på fackspråk. Detta kan bli besvärligt på många sätt. En vadmuskel som för jämnan är väldigt spastisk försvårar till exempel att vinkla upp foten och sätta hälen i marken när man går, vilket i sin tur gör det lätt hänt att snubbla när tårna gärna skrapar emot marken. Likaså ökar ofta risken att vricka sig då den spastiska vadmuskeln har en tendens att vrida fotleden så att man mest går på utsidan av sin fot. På samma sätt kan en spastisk arm och hand som helst sitter mer eller mindre gjuten mot bröstet göra det svårt att få på sig en tröja. Även att sköta hygienen i en handflata eller armhåla som nekar tillträde kan plötsligt omvandlas till ett helt projekt. Spasticitet behandlas idag framför allt med läkemedlen baclofen eller botulinum toxin (även känt som botox). Medan baclofen dämpar trafiken i alla ryggmärgens nervceller och därmed minskar muskelspänningen i hela kroppen, hämmar botulinum toxin kontakten mellan nervcell och muskel och åstadkommer på så sätt en avslappnande effekt i de specifika muskler som injiceras. Sedan en tid tillbaka finns nu på marknaden också en så kallad elektrodress som kan minska spasticitet. Dräkten, som har fått namnet Mollii, består av ett par tighta byxor och en jacka med totalt 58 inbyggda elektroder som aktiverar kroppens olika muskler med ström. Patric är en av NeuroOptimas deltagare som idag regelbundet använder sig av elektrodressen Elektroderna styrs av en kontrollenhet som programmeras individuellt för varje unik person, så att den så kallade antagonisten till den spastiska muskeln stimuleras. Antagonisten skulle kunna beskrivas som den muskel eller muskelgrupp som utför motsatt rörelse i förhållande till den spastiska muskeln. Om man exempelvis besväras av spasticitet i muskeln biceps, som har till uppgift att böja armbågen, programmeras alltså elektrodressen så att den med en svag ström ökar grundspänningen i muskeln triceps, som ansvarar för att sträcka i armbågen. Biceps och triceps är med andra ord varandras antagonister. Principen för att minska spasticitet med elektrisk stimulering bygger på att när en muskel spänns, slappnar dess antagonist samtidigt av för att inte motverka rörelsen. För att uppnå bästa resultat uppges elektrodressen behöva användas i ungefär en timme, mellan tre och fyra gånger i veckan och helst i samband med fysioterapi eller annan träning. Effekten är individuell, men kan kvarstå i upp till 48 timmar.

4 I anslutning till NeuroOptimas program som gick av stapeln i Marbella under mars månad erbjöds intresserade deltagare vid flera tillfällen möjligheten att prova elektrodressen, som ett extra inslag utöver ordinarie träningsupplägg. Under dessa spännande dagar var det flera deltagare som under ledning av Jörgen Sandell från företaget Inerventions tog chansen att testa dräkten och de samlade erfarenheterna kunde bekräfta insikten om att effekten är individuell. Medan vissa hade mer tveksam effekt på sin spasticitet, upplevde andra klara fördelar med att använda elektrodressen. De flesta var däremot överens om att den är väl värd att prova. Från NeuroOptimas sida har vi ännu inte tagit ställning till elektrodressens möjligheter och eventuella problem. Det saknas i dagsläget tydlig vetenskaplig evidens för dess resultat, men flera studier uppges vara på väg. Vi har ännu inte heller någon egen erfarenhet av tillräcklig betydelse, men kommer fortsätta att hålla både oss själva och våra deltagare uppdaterade på området. Anna Sjöholm, leg. fysioterapeut, NeuroOptima David Najafi gjorde sitt första NeuroOptimaprogram som student i maj 2014 och i augusti samma år blev han anställd som examinerad leg. fysioterapeut. Jag bestämde mig för att bli fysioterapeut eftersom jag tycker att kroppen är intressant, jag älskar träning och vill jobba med människor. Han tog sin fysioterapeutexamen vid Lunds universitet och har tidigare även studerat bland annat naturgeografi, psykologi, japanska och teknisk nanovetenskap. David stolt fysioterapeut I slutet av fysioterapeututbildningen valde David att söka sig till NeuroOptima. Under min studietid fick jag väldigt få referenspunkter från neurologisk rehabilitering varpå jag under sista terminen bytte ut en kurs i idrottsmedicin mot en klinisk fördjupning i NeuroOptimas verksamhet. Det var ett lyckat byte! Nu arbetar han med att hjälpa deltagare med hjärnskador att återfå sina fysiska funktioner och att nå sina mål. Han vill förmedla att hårt arbete över tid ger långsiktiga resultat. På frågan om hur han upplever att det är arbeta i NeuroOptimas program, svarar han: Fantastiskt! Att få vara nere på spanska solkusten är i sig väldigt trevligt och att jobba så pass intensivt med deltagarna gör att vi har möjlighet att verkligen se framsteg och utveckling, vilket är givande. För mig är det viktigt att arbeta med något som jag tycker är meningsfullt och som jag kan vara stolt över, och att hjälpa människor att uppnå sina egna fysiska mål är något jag är stolt över att få jobba med. David är uppvuxen i Karlskrona i Blekinge; Sveriges trädgård. På fritiden tycker han mycket om att resa och upptäcka nya platser, att äta och dricka gott samt att träna. Favoritcitat: This too will pass

5 Rapport från en anläggningsbesiktning Den 1-2 juni gjorde jag en snabbvisit till vår nya anläggning Sanyres Puento Romano. Vårt första program där startar den 29 augusti och vi vill vara helt säkra på att allt är förberett. Byggnaden har inte många år på nacken, men ägaren Sanyres har ändå valt att fräscha upp hela huset. Minst 30 personer var i full färd med att måla, förbättra murputs, kontrollera elinstalltioner, ställa in helt nya möbler och mycket annat. Vår nya träningssal har fått en specialmatta inlagd, en vägg är borttagen för att skapa en större yta och allt är nymålat. Vi har tillträde till träningssalen direkt efter midsommar, då våra medarbetare Anna Karlsson och Jörgen Rosberg åker ner, för att tillsammans med Anna Sjöholm, som redan är på plats, organisera flytten av all vår utrustning från Centro Forestal. Direkt i anslutning till träningssalen ligger en stor altan, på vilken vi ska ha träning utomhus. Där återstår fortfarande att lägga ut konstgräs, förbättra puts, några ramper för att underlätta för rullstolar, måla, möblera och att sätta ut blommor. Det team vi hade på plats i slutet av april gjorde ett besök. De känner sig fulla av tillförsikt inför att arbeta i den nya anläggningen. Leif Hjerpe, VD, NeuroOptima NeuroOptimas personalteam på Sanyres På bilden från vänster: Bakre raden: Martha personlig assistent, Helena fysioterapeut, Martin logoped, Marie logoped, Helen programvärd, Anna fysioterapeut, Marika logoped, Malin läkare, Julia fysioterapeutstudent Främre raden: Anna fysioterapeut, Karolina fysioterapeut, Helena logoped, David fysioterapeut

6 Rehabiliteringsprogram sommaren och hösten 2015 Sverige Rehab Stroke och traumatisk hjärnskada Bas 6-11 dagars program, Visingsö 7 september 17 september Rehab Stroke och traumatisk hjärnskada Fysio. 6 dagars program, Visingsö Nya program är under planering Rehab Helgprogram Fysio 2 dagars program. För tidigare deltagare Stockholm 22 augusti 23 augusti 31 oktober 1 november Spanien Rehab Stroke och traumatisk hjärnskada Bas 21 dagars program, möjlighet till kortare program, Marbella 29 augusti 19 september 19 september 10 oktober 24 oktober 14 november 14 november 5 december Rehab Stroke och traumatisk hjärnskada Fokus Afasi. 14 dagars program 10 oktober 24 oktober Göteborg 12 september 13 september 14 november 15 november Med reservation för ändringar. Fler program är under planering. Följ aktuella datum på vår webbplats: NeuroOptimisten är ett nyhetsblad utgivet av NeuroOptima Forsk Rehab AB. NeuroOptimisten vänder sig till deltagare, anhöriga och andra som är intresserade av stroke- och hjärnskaderehabilitering. Genom nyhetsbladet vill vi ge information om vad som händer inom vårt område; rehabilitering efter neurologiska skador. NeuroOptimisten ska spegla såväl forskningens framsteg som NeuroOptimas utveckling. Redaktör: Susanne Sjögren, e-post: susanne.sjogren@neurooptima.com PTIMA Ansvarig utgivare: Leif Hjerpe, e-post: leif.hjerpe@neurooptima.com NeuroOptima Forsk Rehab AB NeuroOptima Tel Forsk Rehab 950 AB kundservice@neurooptima.com Tel kundservice@neurooptima.com