Energieffektivt byggande möjligheter och hinder för högre krav

Transkript

1 1 Energieffektivt byggande möjligheter och hinder för högre krav Förord Denna rapport är ett underlag till SKL om energieffektivt byggande och möjligheterna att ställa mer samordnade och ambitiösa krav från kommunernas sida. I denna version är rapporten ett underlag till ett inledande expertmöte den 6 mars Innehållsförteckning 1. Bakgrund Syfte Omvärldsbeskrivning Energikrav enligt BBR Direktivet om nära nollenergibyggnader Sammanfattning danska Bygningsklasse Är energieffektiva byggnader ekonomiska? Hur påverkas fastighetsekonomin av energieffektivt byggande? Erfarenheter från uppförda byggnader Slutsatser Vad är en energieffektiv byggnad? Erfarenheter av att ställa lokala energikrav Byggkravsutredningen Varför ställa krav? Småhus i en egen division Utvecklingsstrategier hur nå målen? Övergripande principer för lokala energikrav Jämförelser av energikrav i befintliga klassningssystem Exempel på lokala energikrav I kommuner Säkra låga värmeförluster Låg årsenergianvändning Kombinerade miljöklassningssystem Behövs kombinerade energikrav? Hänsyn till byggnadens storlek och olika klimatzoner? Hänsyn till omgivningsfaktorer? Konsekvenser vid avvikelse Kompletterande insatser och förslag...38

2 2 1. Bakgrund Uppfattningarna om energieffektivt byggande har blivit allt mer turbulenta de senaste åren och har sina drivkrafter i följande trender: - en snabb utveckling inom energieffektivt byggande där ett antal byggherrar nu uppför byggnader vars energibehov för uppvärmning (exkl varmvatten) bara är 25% av vad branschen tidigare byggt enligt BBR08 och menar att detta är ekonomiskt försvarbart - EUs direktiv1 om att byggnader som ska uppföras efter 2018/2020 ska vara nära nollenergibyggnader, ett begrepp som det dock överlåts åt medlemsländerna att själv detaljutforma. - ett antal kommuner som i samband med upplåtelse av mark och i exploateringsavtal anger detaljerade energi- och miljökrav med syftet att driva på utvecklingen mot hållbar utveckling Att detta skapar en turbulens är naturligt. Det är en mycket snabb marknadstransformation inom en marknadssektor som av tradition är trögrörlig. Det skapar naturliga protester från de företag, branscher, m.fl. som får anpassningsproblem. Det får också politiska problem i den mån denna förändring är, eller uppfattas vara, i konflikt med andra bostadspolitiska, fördelningspolitiska och miljöpolitiska mål. En statlig Byggkravsutredning har därför initierats av bostadsministern2. Konflikten har förstärkts av att de två mest berörda myndigheterna har olika uppfattning om hur snabbt utvecklingen bör ske, energieffektiviseringsmålens relevans, var den teknisk-ekonomiskt optimala nivån ligger idag och i morgon, etc. Kommunerna är viktiga aktörer både som fastighetsägare och i sitt ansvar för att på lokal nivå verka för en uthållig utveckling. Kommuner och landsting kan ställa krav på energiprestanda vid eget byggande, vid markupplåtelser samt medverka till frivilliga överenskommelser på privat mark. I detta sammanhang har SKL prioriterat att i dialog med kommuner och byggbranschen ta fram en modell för kommuner att ställa långtgående krav på energieffektiva byggnader vid nybyggnation vid försäljning av kommunal mark. 2. Syfte Rapportens syfte är att ge en kommunicerbar bild av erfarenheter och problemställningar kring energieffektivt byggande samt möjligheter att gå längre genom krav och samordning. Den ger en kunskapsgrund om var vi står idag, viktiga frågeställningar för att gå vidare samt skiss på tänkbara lösningar. 12 EUs Översyn direktiv av vissa om byggnaders byggfrågor. energiprestanda Socialdepartementet, 2010/31/EU Dir 2011:100.

3 3 historiskt Kort potentialer. beskrivning NNE-strategin om vad som och pågår kommunala och vilka krav frågeställningar som uttryck för och potential utmaningar i energi som och därmed klimatarbetet. ställs. Ambitioner BBRs roll och 3. och i en tänkbar nära framtid. (Driva utvecklingen eller eliminera svansen?) Omvärldsbeskrivning Kort Hänvisning om BBR19 den till problematik Bilaga som gäller. som från uppmärksammats 2012 och dess konsekvensutredning. avseende BBR. 3.1 Energikrav enligt BBR19 Kort om målen med NNE-direktivet och remissförslaget (för att få upp de väsentliga frågeställningarna på bordet) 3.2 Direktivet om nära nollenergibyggnader 3.3 Sammanfattning danska Bygningsklasse 2020 Den danska energipolitiken avser reducera energianvändningen i nyproduktion med 65% under perioden 2006 till 2020, se tabellen. Sänkningen görs i jämna steg åren 2010, 2015 och 2020 med hjälp av energiklasser som införs som styrande byggregler. Energiramen sänks alltså med 75%. Genom samtidiga justeringar i vikten för olika energislag blir den totala minskningen 65%. Underlaget har utarbetats av Statens Byggeforskningsinstitut (SBI), Danmarks Tekniske Universitet (DTU) och konsultföretaget COWI. (För m2 skola m2 småhus kontorshus flebostadshus och förskola finns egna 97 BR nivåer, även BR10 63 dessa ligger på 25 kwh år 2020) Angiven energiram (kwh/m2 viktad energi) ska därmed sjunka enligt följande: I energiramen ingår energi för uppvärmning, kyla, varmvatten och fastighetsel med ungefär som i de svenska reglerna. I begreppet inkluderas också en primärenergifaktor enligt intentionerna i EU direktivet om begreppet energiprestandatal. Det innebär i detta fall att fjärrvärme viktas med en energifaktor på 0,6 och elenergi med faktor på 1,8. Värdena i tabellen är alltså inte jämförbara med levererad energi enligt svenska byggregler. Fjärrvärme och elbaserad värme är de helt dominerande energislagen i Danmark liksom i Sverige. Man har valt en gemensam viktningsfaktor på fjärrvärme oavsett skillnaden i lokala förhållanden för att skapa jämförbara byggregler. Relationen mellan fjärrvärme och elenergi är 3,0, vilket också är nära den värmefaktor för värmepumpar som för närvarande råder (varierar mellan 3,0 och 3,5). Om inte relationen mellan dessa två dominerande energiformer läggs på denna nivå anser man att byggreglerna inte skulle vara teknikneutrala. Ett lägre värde än 3,0 skulle ge värmepumpar en marknadsmässig favör. Att Danmark ska kunna fortsätta att internationellt marknadsföra välfungerande fjärrvärmesystemlösningar framhålls.

4 4 Som parentes kan nämnas att nu reviderade svenska kriterier för passivhus har ett relationstal mellan elenergi och fjärrvärme på 3,1. I BBR 2012 värderas elen i praktiken med en faktor lägre än 2. Energikravet för 2020 är inte en teknisk- ekonomisk nivå idag, utan en utvecklingsklass. Ingående energitekniska analyser av byggnadskomponenter och byggnadssystem ligger som grund för bedömningen att denna nivå däremot kommer att vara ekonomiskt motiverad till år 2020 förutsatt ett målmedvetet utvecklingsprogram. Dessa analyser baseras på upplysningar från danska och utländska företag om de produkter som är på väg fram utifrån genomförda forskningsresultat och som nu kan få en marknad med de skärpta energikraven som grund. En sådan utveckling av tekniken för att möta energikravet för 2020 bedöms stärka den danska byggnadsindustrin konkurrenskraft3. Merinvesteringen för energiklass 2020 med prisnivån för 2010 bedöms vara ca 5% för flerfamiljshus och kontor och 6 7 % för småhus och radhus. Med energiprishöjningar på 2% per år4 fram till 2020 och en bedömd kostnadsreduktion på 20% under perioden för de energieffektivare lösningarna, så sjunker merinvesteringen till mellan 2,5% - 4% och gör därmed energiklass 2020 lönsamt både privat- och samhällsekonomiskt. Redan kraven för 2015 anges ligga på nivån som ungefär svarar mot de internationella passivhuskraven. I den danska strategin framhålls värdet av att man tidigt pekar ut de olika energiklassnivåerna som senare vid respektive tidpunkt blir obligatoriska för att därmed främja ett val av frivilliga förtida åtaganden. I regelkonstruktionen kombineras energikravet med andra funktionella energikrav som begränsar byggnadens energiförluster (motsvarande U-medelvärde men exklusive fönster) till en mycket låg nivå (motsvarande nivå som för passivhus) för att byggnaden som står kanske 100 år ska ha låga värmeförluster oavsett tillförselsystem. Byggreglerna kompletteras med vissa komponentkrav för att driva utvecklingen framåt. Exempel på sådana krav är att värmepumpar år 2012 ska lägst ha en värmefaktor på 3,7, dvs krav som också skapar en hemmamarknad för att den egna tillverkningsindustrin ska få fram bra spjutspetsprodukter lämpliga för export. Det danska förslaget inkluderar en strategi för solceller. Egna solcellsinstallationer på byggnaden kan minska behovet av inköpt elenergi, men de ser ingen samhällsekonomi i att dessa installeras istället för t.ex. vindkraft. För privatekonomin är dock solcellerna indirekt subventionerade genom att de inte belastas av effekt och miljöavgifter i den utsträckning de kan avräknas. För att idag klara 2020 klassen kan det därför för byggherren vara ekonomiskt att inkludera en viss solcellsproduktion i avvaktan på att vissa komponenter som är under utveckling blivit tillgängliga. Energikraven i Danmark stödjs av ett energiberäkningsprogram utvecklat av SBI som ska användas för att visa att kraven uppfylls, eller med andra beräkningsstöd där denna 43 ingår enligt DTU som IEAs Komponentkrav, beräkningskärna. prognoser och Energistyrelsens konkurrence og Därmed säkras beräkningsförutsättningar export att beräkningarna ske på likartade villkor och ger jämförbara resultat, något som är ett påtalat problem i Sverige. I energiklassen 2015 och 2020 ligger också en ökad ambition att säkra ett bra inneklimat. Krav kommer från 2015 införas på dokumentation och kontroll av att

5 5 övertemperaturer i kritiska rum inte uppstår. (Metodiken påminner om den som nu införs i de svenska kriterierna för passivhus). Kunskapsstöd för detta kommer att utarbetas. En frivillig inneklimatstandard som utvecklats av Erhvervs- og Byggestyrelsen är utformad så att de skarpare klasserna (A+ - A++) idag är frivilliga, men år 2020 kommer A+ standard att gälla. Därmed tillämpas samma strategi för inneklimat som för energikraven, idag frivilliga standarder som steg inkluderas i framtida byggregler. Kommentarer till de danska energikraven Utformningen av de danska kraven är intressant att relatera till i samband med en översyn av de svenska energikraven, se vidare avsnitt 7.2. Det finns också en strävan efter en ökad samordning mellan de Nordiska länderna. Vad gäller ambitionsnivån i de danska energikraven är den uttalat hög, dvs. högre än state of the art i dagens spjutspetsbyggande, men har som livrem att man alltid kan klara kraven genom att installera solcellspaneler. En så hög ambitionsnivå är endast tänkbar om betydande insatser samtidigt läggs på utveckling (främjandeåtgärder för teknisk utveckling i leverantörsledet för komponenter och system), tillämpad forskning, omfattande demonstrations- och uppföljningsinsatser, utbildning, etc. I Sverige finns inte den motsvarande byggforskning som sker inom DTU och vi har inget statligt byggforskningsinstitut som kan stötta upp denna process. Även om det vore önskat är Sverige inte i fas med t.ex. Danmark. I den danska utredningen har problem i byggprocessen som gör att beräknade resultat inte alltid erhålls uppmärksammats, både avseende energianvändning och inneklimat. Även om det byggts lika många byggnader på passivhusnivå, eller t.o.m. fler i Sverige finns ingen systematisk kunskapsinsamling genomförd på en sådan nivå att vi ännu inte riktigt ringat in de problemställningar som främst bör adresseras. Ambitionsnivån för kunskapsuppbyggnad från de svenska projekten har inte varit så hög tidigare. Denna typ av problem är dock inget hinder i sig för en ambitiös utveckling men indikerar behovet av parallella kunskapssatsningar och återkoppling till regelverksskrivande. De näringspolitiska aspekterna vad avser kopplingen mellan strategin för att ställa långtgående energikrav och dess betydelse för att främja energieffektiva produkter med exportpotential skulle behöva utvecklas i nära dialogen med denna industri. 4. Är energieffektiva byggnader ekonomiska? I detta avsnitt beskrivs ett antal byggnader som kan anses vara energieffektiva. Med detta avses i detta avsnitt byggnader där energiförluster från klimatskärm och ventilation är så låga att värmebehovet netto ligger på den nivå som gäller för passivhus. För ekonomin har sedan även antalet levererade kilowattimmar till byggnaden betydelse liksom dess prisnivå. Nettoenergi definieras enligt figur.

6 6 Figur 4.1 Systemgränser för netto energi, köpt energi och primärenergi (brutto) Primärenergi (bru oenergi) Naturresurser Värmeförluster Biprodukter Systemgränser Fjärrvärmeverk Elproduk on (kra verk) Bränslefabrik Köpt energi Kundmätare Undercentral Värmepump Egen panna Ne oenergi Värme, kyla Varmva en Fas ghetsel 4.1 Hur påverkas fastighetsekonomin av energieffektivt byggande? Den traditionella synen på driftsekonomiska investeringar är att de ökade investeringskostnaderna utjämnas med sjunkande driftkostnader i framtiden. Beroende på avkastningskrav, bedömningar om energiprisernas utveckling och åtgärdernas livslängd kan en livscykelkostnadskalkyl (LCC) göras och grafiskt kan den beskrivas som en badkarskurva, där det finns ett ekonomiskt optimum i botten på kurvan. Att det går att komma till mycket olika resultat visar de olika kalkyler som genomförts i olika utredningar angående tänkbara NNE-nivåer5. Svårigheten ligger främst i att tolka den framtida utvecklingen vad gäller energipriser men också att genomföra ekonomiska analyser där teknologinivån förflyttats så dramatiskt som NNE ambitionen är tänkt och där energianvändningen för värme ligger på ca 25% av traditionellt byggande. Då möjliggörs andra sätt att bygga, andra system och andra metoder, än de som traditionellt används idag. Erfarenheter från genomförda projekt med mycket låg energianvändning är då användbara just för att förstå framkanten på nuläget hur vi bättre ska tolka framtiden. Först några generella kommentarer: Entreprenadpriser är svårbedömda. När beställaren kräver energinivåer som är oprövade backar entreprenörer ut eller lägger på stora säkerhetsmarginaler. De varierar också mycket med konjunkturläget. Entreprenadpriserna ger därför enbart en indikation innan tekniken mognat. Täthet i konstruktionen. En mognad har redan uppnåtts vad avser täthet i klimatskalet. Kravnivåer som ställs för passivhus uppfattade som omöjliga för några år 5 sedan, men betraktas idag som en självklarhet. Verkligt utfall har ofta väsentligt lägre Regeringskansliet, Förslag avseende N2011/7477/E genomförande av det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda, mm. luftläckage än de annars ganska tuffa krav som ställts Först när produktionsvolymer ökar kommer utvecklingen igång eftersom det då finns en marknadsefterfrågan. Först ut var bra hjälpmedel för tätning i form av

7 7 åldringsbeständiga tejpmaterial, färdiga genomföringar för ledningar och kanaler. Sen kom specialsystem för köldbryggefria balkonginfästningar, isolerande kantbalkar, etc. Bättre ventilationsaggregat blev genombrottet för värmeåtervinningssystem med 90% verkningsgrad vilket alltså halverat ventilationsförluster jämfört med de tidigare aggregaten på nivån 80%. Nya växlarmaterial ger nu verkningsgrad på 90% för plattvärmeväxlare. För roterande växlare väljs dubbla rotorer. För att slippa luktöverföring har ozonteknik börjat tillämpas. På 10 år har fönstersystemen förbättrats med ca 30% lägre förluster om bästa teknik väljs idag och jämförs med bästa teknik för 10 år sedan. Prisnivån på marknaden är dock alltid hög för bästa teknik innan de kommit upp i volym och blivit standardprodukter. En analys av merkostnader för att bygga lågenergihus ska alltså för t.ex. fönstersystem analyseras vad avser merkostnader i tillverkningen av den bättre produkten, inte det tillfälliga priset på marknaden. Det är inte ovanligt att systemdelar och material importeras eftersom Sverige ligger efter i utvecklingen. Patent och bra tekniska lösningar finns nu främst i Tyskland, Österrike och Schweiz. T.o.m. hela småhus importeras. Bra fönster importeras också från Polen, Danmark, Baltikum och Norge eftersom den Svenska fönsterbranschen avvaktat större efterfrågevolymer på de riktigt bra fönstren. Kanske konserverades den svenska marknaden av att staten gav bidrag till installation av riktigt dåliga fönster med U-värde på 1,3 för bara några år sedan istället för att ge bidrag enbart till bästa teknik som då kan få luft under vingarna. För att illustrera betydelsen av bättre komponenter just för ventilation och fönstersystem visas följande figur med byggnadens värmeförluster vid kallaste perioden. Figur 4.2 Fördelning av värmeförluster kallaste perioden för ett 5 plans flerbostadshus i passivhusutförande. Ventilationsaggregat med 89% verkningsgrad och fönster med U- värde 0,9. Bra prestanda men ändå de två dominerande förlustposterna. Intressanta systemskiften pågår Intressant är också att när energibehovet bantas tillräckligt långt så sker systemskiften som ger andra effekter. För de s.k. passivhuslösningarna där ett radiatorsystem sparas

8 8 in genom att värmen förs in med den tilluft som ändå krävs, så är blir den s.k. badkarskurvan bruten och det ekonomiska optimumet förskjuts mot en lägre energianvändningsnivå, vilket är en delförklaring till att det kan vara ekonomiskt med att ta ett så stort kliv i utveckling. Även fjärrvärmens undercentral i byggnaden kan krympas och dess värmeförluster blir låga. Vi kan jämföra med frysskåpen som genom större kostnader på isolering kunde sänka kostnaderna på kompressorerna när även dessa kunde krympas. Vid ett systemskifte förändras teknologin dramatiskt. Isolering med fyra till tio gånger så bra isoleringsegenskaper finns (vacumpanel) eller är på väg (en fabrik för aerogel byggs nu i Gävle6). De är ännu inte ekonomiska val för standardlösningar, men väl för vissa tillämpningar och med sjunkande priser på dessa kommer de kunna få allt större betydelse. Stegvisa förbättringar i de mer traditionella isolersystemen ger förbättringar med någon procent per år. På fönstersidan finns också möjliga dramatiska förändringar med vacumglas, men även här är det främst de stegvisa förbättringarna i lågenergifönstrens fönsterkarmar som på medellång sikt får störst betydelse. (källa DTU7). Dessa exempel visar på den dynamik som uppstår i samband med teknikskiften. Det är därför vanskligt att idag slå fast var den kostnadsoptimala nivå för energieffektiva byggnader kommer att ligga, säg om tio år, se även det resonemang som framförs i den danska strategin för NNE i avsnitt 3.3. Mot denna bakgrund är det viktigare att fokusera på hur den process ska utformas, som kan underlätta utveckling av bättre produkter, minska kunskapsklyftor och informationsbarriärer, sänka introduktionströsklar vid etablering av ny teknik, etc. 4.2 Erfarenheter från uppförda byggnader I Sverige är det främst radhusbyggnader och flerbostadshus som byggts och utvärderats. Bild 4.4. Radhus i Lindås. är ett tiondel 6 7 Företaget nu mycket inne tidigare i lätt Svenska kommersialiseringsfas och kostnad. poröst Aerogel kiselbaserat AB fick årets i material samband Clean-tech som med med pris att en ett 2010 produktionsenhet svenskt av Stockholm patent nu Innovation nu kan byggs produceras i & Gävle. Growth till Aerogel en AB och Komponentkrav, konkurrence og eksport. En kartläggning af innovation i byggekomponenter. Feb 2001, är DTU (Danmarks Tekniska Universitet)

9 9 Det första radhuset, kv Lindås har stått i mer än 10 år och därför hunnit utvärderas också utifrån robusthet 10 år senare. I SPs rapport8 anges att de tekniska systemen har åldrats väl. Inga fuktproblem har uppstått, samma täthet kvarstår och samma energianvändningsnivå. Projektet var delvis ett forskningsfinansierat projekt. Bild 4.5 Kv Oxtorget, Värnamo (uppmätt energianvändning; 40 kwh/m2) 2003 uppfördes ett radhus i Värnamo av Finnvedsbostäder. Som det andra passivhusområdet som byggdes i Sverige var antalet anbud lägre än normalt: Detta påverkade anbudskostnaden (endast två anbud gav sämre konkurrens). Det gjorde också det då rådande konjunkturläget. Varför entreprenadprisjämförelser inte kunde användas för att identifiera merkostnaden i projektet. Projektet belastades av extra merkostnader i form av omprojektering, projektering av detaljlösningar som tidigare inte dokumenterats, dörrleverantörens utvecklingskostnader (en passivhusdörr togs fram). Merinvesteringen blev därför påtagligt högre än ett konventionellt bygge men kunde ändå motiveras företagsekonomiskt. Energianvändningen landade på projekterade värden, lägre än halva nivån av jämförbara konventionella flerbostadshus som byggdes parallellt på samma ort. Finnvedsbostäder har valt att fortsätta bygga enbart passivhus. Byggprocessen har utvärderats av LTH. Bild 4.6. ByggVesta, Hammarby Sjöstad (uppmätt 58 kwh/m2) ByggVestas kvarter i Hammarby Sjöstad kallas av företaget för egenvärmehus. Med enbart 19 cm isolering i väggpartierna kommer man inte riktigt ner till nivån för passivhus, men tillräckligt för att kuna tillämpa passivhuskonceptet med varm tilluft. Genom att därmed slippa ett radiatorsystem så hamnar investeringskostnaden enligt företagets uppgifter på samma nivå som konventionellt bygande. Företaget bygger nu ca 400 bostäder utspritt på olika orter med samma koncept. 8 Rapport Erfarenhetsåterföring 2011:26. från de första passivhusen - innemiljö, beständighet och brukarvänlighet. SP

10 10 Bild 4.7. NCC, Beckomberga (Brf) NCC har utvecklat en passivhusplattform för rationellt byggande av lågenergihus. I Beckomberga har de i egen regi uppfört x lgh som passivhus. Varje lägenhet har sitt eget ventilationssystem. Beräknad energianvändning är 45 kwh/m2 och detta till en extra investering på nivån 2 10 % som dock enligt NCC bedöms sjunka vartefter. Bild 4.8. Kv Blå Jungfrun, Farsta. Svenska Bostäder (Uppmätt xx kwh/m2, kolla med Pia) Svenska Bostäder har i Farsta ett område med flerbostadshus sedan 2009 byggda av Skanska. Merinvesteringen för att klara passivhuskraven för detta område, balanseras av de lägre driftkostnaderna, så att projektekonomin ändå ger samma hyreskostnadsnivå som med konventionellt byggande. (källa: Information från invigningen nov 2009) Bild 4.9. Arkitektskisser för Norra Djurgårdsstaden I Norra Djurgårdsstaden har Stockholm Stad ställt långtgående miljö- och energikrav för de markanvisningar som tilldelas. Energikravet på högst 55 kwh/m2 köpt energi har ett

11 11 kompletterande krav på att 30% av den el som byggnaden kräver för sin drift ska vara egengenererad, vilket i praktiken kommer innebära att solcellspaneler installeras. Bild Olympiastaden i passivhusutförande. Innsbruck juni I Österrike byggs idag hela stadsdelar som passivhus. Passivhustekniken som utvecklats tillämpas också i genomgripande ROT-projekt Bild Småhus i ett lågenergihusområde, Västerås (beräknad årsenergi kwh/m2, medel 36 kwh/m2) Småhusens merinvesteringar för bättre isolering är högre än för flerbostadshus. Här krävs tjockare isolering eftersom byggnadens omslutande ytor är 2 3 gånger så stora per uppvärmd yta jämfört med flerbostadshusens. Så mycket större yta och därtill tjockare isolering märks på kostnaden. Å andra sidan finns här ett större utbud på alternativa konstruktionslösningar, allt från konventionella träkonstruktioner till lättbalkar med lösullsfyllning eller lätta EPS-block. En påtaglig merkostnad för dagens lågenergihus där värmeförlusterna minimerats, är att dagens utbud av värmeproduktionssystem inte anpassats för dessa byggnader. Merinvesteringen för att komma ner till passivhusnivån på 25 kwh/m2 är med dagens prisnivåer mellan kronor, där den högre nivån avser byggnader med konventionella byggnadskonstruktioner och som inte arkitektritats från början som lågenergihus.

12 12 Sådana merinvesteringar är svåra att motivera för en småhusköpare av mindre småhus och med dagens energipriser. För lägre investeringsnivåer krävs därför en kombination av anpassning av byggnadens formspråk, byggnadskonstruktioner och nya värmeproduktionssystem (kombinerade FTX- och värmepumpssystem, se avsnitt xx). 4.3 Slutsatser Flerbostadshus För flerbostadshus i tvåplansutförande är en energieffektivitet för uppvärmning motsvarande kriterierna för passivhus lönsamt i ett LCC-perspektiv (referens; Kv Oxtorget, Värnamo). För flerbostadshus i flerplanshus > 3 våningar så är det enklare och därmed än mer lönsamt att lägga energieffektiviteten på passivhusnivå. Här finns flera exempel på att totalkostnaden blir samma som för konventionellt byggande med tanke på de lägre energikostnaderna U-värden och t.o.m exempel på att investeringskostnaden hamnar på samma nivå, eftersom radiatorsystemet då kan sparas in. Typisk isolertjocklek för ytterväggarna Tak i dessa byggnader är ca 25 cm. Se exempel på passivhuskravens konsekvenser Vägg för möjliga isolernivåer i tabell 1. Tabell Fönster (W/m2,K) 1. Exempel på U-värden för att i ett flerbostadshus klara kriterier för passivhus Golv mot exl fönster mark 0,09 0,90 0,13 0,07 0,09 0,17 0,07 0,90 0,09 0,19 0,07 0,90 (förutsatt FTX, små köldbryggor, täthet) 2-plan 3-plan 5-plan Den tekniska utveckling som möjliggjort detta är främst ny fönsterteknik effektiva värmeåtervinningssystem och täta konstruktioner. En trend är också att dessa större byggnader utförs med gjutna ytterväggar eller med färdiga betongelement och därmed säkrar en tätare konstruktion i ett längre tidsperspektiv eftersom långtidsegenskaperna med lätta utfackningsväggar med höga täthetskrav är mer osäkra. Småhus Det finns småhustillverkare som utvecklat teknik och säljer småhus i enplansutförande och som ligger på samma kostnadsnivå som konventionella byggnader och ändå uppfyller kriterierna för passivhus i syd-västra Sverige (ref ZipHouse, KreativaHus). Än finns inte drifterfarenheter från dessa byggnader för att kunna generellt motivera ett byggande på passivhusnivå för denna kategori. För småhus och byggnader i enplansutförande är det svårare att klara energikrav på denna nivå till en konkurrenskraftig kostnadsnivå med konventionell byggteknik

13 13 eftersom byggnadens klimatskal per uppvärmd area är ca tre ggr högre än för större byggnader i flerplansutförande. I Västerås har kommunen energikrav motsvarande FEBYs kriterier för minienergihus. Det har varit förhållandevis enkelt för leverantörerna att räkna och visa om de klarar kraven eller inte och för kommunen att pröva detta genom att alla använder samma webbaserade beräkningsprogram. Två kategorier av lösningar har då fallit ut: 1. En byggentreprenör med tidigare erfarenheter av passivhusbyggande väljer nivån nästan passivhus för klimatskalet så att kostnaderna för radiatorsystemet kan sparas in. Kompletterar sedan med solvärmesystem för varmvatten och en braskamin för att klara energikravet, som annars inte kan klaras med renodlat elenergi. Denna systemlösning är direkt tillämpbar också i fjärrvärmeområden även om solvärme då inte självklar. 2. Övriga husleverantörer (kataloghusbyggare, m.fl) har svårigheter att med sina standardlösningar klara ens kravet på värmeeffektbehov om allt för generösa uppglasningar väljs. De kan endast klara värmeeffektkravet med ett FTX-system eftersom värmeeffektbehovet annars hamnar ca 50% för högt. Eftersom de flesta leverantörer inte vill välja solvärme ( har vi ingen erfarenhet av ) eller biobränsle (kundfråga) så vill de välja värmepumpslösning för att klara årsenergikravet i område där fjärrvärme inte finns. Här dyker två problemställningar upp för dem som bygger lågenergihus: A. Marknadens bergvärmepumpar är egentligen för stora för de små värmeeffekter dessa byggnader behöver och blir därmed kostsamma. B. Uteluftvärmepumpar kan inte längre väljas med Boverkets utformning av BBR. Vid minus 20 grader så stänger de av och en elpatron på ca 4 kw krävs. Enligt BBR ska dessa två effekter läggas ihop trots att de inte går samtidigt. Då hamnar man över BBR-kravet. Den tekniska lösning som därför nu väljs är bergvärmepump som blir ca kronor dyrare. Värmepumpsleverantörerna har kontaktats med önskemålet om att ta fram en ny produkt som kombinerar FTX med frånluftsvärmepump, där värmepumpen där återstående värme efter växlaren för produktion av varmvatten eller från en mindre markslinga. Dessa lösningar finns i Danmark och på kontinenten. Tekniskt fullt möjligt men kommer inte ske innan BBR skärpts så att en sådan lösning blir nödvändig (och en volymmarknad uppstår). Vidare kräver de en framförhållning på minst 2 år för att hinna utveckla och prova en sådan produkt (och mer realistiskt 3 år). Standardlösningen för att småhusleverantörerna ska klara BBR har inte varit att förbättra byggnaden (mer än marginellt) utan att istället välja en kondenserande frånluftsvärmepump som tar hela värmelasten. Därmed uppstår en konflikt med lokala krav eftersom de då skulle behöva se över hela sina byggkoncept, ha kunskaper om köldbryggor, täthet och system för värmeåtervinning av typ FTX. Därutöver finns ytterligare ett problem som uppmärksammats. De riktigt små småhusen har än svårare att klara tuffare energikrav. För denna kategori ökar kostnaderna mer och alternativet blir då parhus eller radhus, eller att någon form av kravjustering görs för de minsta byggnaderna.

14 14 5. Vad är en energieffektiv byggnad? Med en värmepump i en fjärrvärmd byggnad kan köpt energi halveras. Tas hänsyn till primärenergi som åtgår vid tillverkning av extra elenergi och jämför det med den minskade primärenergin för att tillverka fjärrvärme blir istället resultatet negativt. Så vad är då ett energieffektivt byggande? Enligt BBR är det antal köpta kilowattimmar oavsett energislag. Exemplet ovan visar att byggnaden som i BBR klassas som fjärrvärmt i själva verket huvudsakligen är elvärmd, dvs använder mer el än fjärrvärme. Har denna lucka i byggreglerna någon egentlig praktisk betydelse? Jo, eftersom Sveriges största byggbolag9 för bostäder använder detta lågenergihuskoncept med frånluftsvärmepump som sin standard kan det sannolikt ha en påtaglig betydelse. Denna problematik med BBR, får sen även konsekvenser för de olika miljöklassningssystemen i Sverige som relaterar sig till BBRs energikrav och dess definition för elvärmd byggnad. I detta avsnitt utreds konsekvenserna av att inte definiera vad som menas med energieffektivt på ett tydligt sätt. Välj systemperspektiv Vad som är energieffektivt, kan synas självklart. Färre köpta kilowattimmar är energieffektivt om referensen är en given energianvändning av ett visst energislag. En elvärmd byggnad som använder hälften så mycket elenergi är då dubbelt så bra. Svaret är inte lika självklart om energianvändning med biobränsle jämförs med samma energianvändning baserat på elenergi eller fjärrvärme. Då kan effektiviteten behöva definieras utifrån andra aspekter: Vilket alternativ ger lägsta energikostnaderna (fastighetsekonomi eller på samhällsnivå) Vilket alternativ har minst klimatpåverkan (miljön)? Vilket alternativ tär minst på de globala energiresurserna (primärenergi)? Vilket alternativ är mest hållbart? Både den europeiska och den svenska miljö- och energipolitiken har som syfte att minimera beroendet av fossil energi, minska utsläpp av klimatpåverkande gaser och minska energianvändningen. För byggnaders energianvändning finns också en tidsaspekt att beakta. Det är inte årets energianvändning som är fokus utan energianvändningen de närmsta åren, dvs så länge byggnaden är i drift. Under en sådan period kan mycket hända i försörjningssystemen för el, fjärrvärme och bränsle. 9 Sedan 2008 är lågenergihus standard i alla JM-projekt. Dagens produktion av vattenkraft eller kärnkraft är relativt opåverkad oavsett om en ny byggnad värms med el eller fjärrvärme. Då är den sist tillkommande elproduktionen i

15 15 det nordeuropeiska elsystemet mer relevant. Denna s.k. marginalproduktion är på kort sikt kondenskraftsbaserad, men inslag av vindkraft, kraftvärme och kanske också solcellsbaserad energi under sommarperioden kommer öka allt mer. Att spara elenergi har därmed stor betydelse för global miljöpåverkan. Betydelsen av att vidga systemgränsen i samband med att miljövalsanalyser genomförs för en byggnads energianvändning utvecklas ytterligare i en rapport10 publicerad av Sveriges Centrum för Nollenergihus som belyser de olika energiformernas (elenergi respektive fjärrvärme) inslag av förnybar energi och hur detta påverkas av byggnadens energiförsörjning. I rapporten jämförs tre byggnader för flerbostadshus som alla uppfyller dagens byggregler. Två av dessa har en värmepump installerad och får då byggas med väsentligt sämre klimatskal och större värmeförluster än byggnaden som enbart värms med fjärrvärme. Även om de använder mindre köpt energi, så ökar deras användning av icke förnybar energi. Även användningen av primärenergi, som är ett mått på hur mycket energiresurser som åtgått från vagga till grav visar på motsvarande ökning. Primärenergi påverkas inte av om bränslet är förnybart eller inte så här blir effekterna inte lika dramatiska men fortfarande påtagliga. Figur 5.1. Köpt energi för olika energislag Figur 5.2. Köpt mängd ej förnybar energi Figur 5.3. Köpt mängd primärenergi 10 Förnybar energi och Boverkets byggregler.

16 16 Värdena i IVLs rapport baseras på strikt vetenskapligt baserad LCA metodik. Det går att diskutera metodiken för hur miljöbelastningen ska fördelas mellan el och värme i kraftvärmesystem, liksom innehållet i ett scenario som sträcker sig 20 år fram i tiden. I ett fjärrvärmesystem med enbart en värmepanna blir skillnaderna inte lika dramatiska. Men exemplet visar ändå att för byggnader där olika energiförsörjningsalternativ är utbytbara krävs en systemanalys om effekterna på global nivå beaktas. Analysen för fjärrvärme är lite mer komplicerad. Det är en betydande variation under året i ett fjärrvärmesystems miljö- och resurspåverkan. Basproduktionen pågår under hela året och baseras i stor utsträckning på spillvärme från avfallseldning, industri och kraftvärmeproduktion, medan tillskotten av ren bränsleanvändning och fossila inslag ökar vart efter värmeeffektbehovet ökar hos kunderna. I figur x redovisas en tänkt fjärrvärmeproduktion för ett större nät, där data är hämtad från IVLs utredning Resursindex för energi11. Figur 5.4. Tänkbar framtida produktionsmix. Exempel från ett större fjärrvärmebolag. I IVLs rapport anförs att byggnadens framtida miljöpåverkan bara kan bedömas utifrån ett scenario om hur den framtida fjärrvärmeproduktionen kommer gestalta sig. Därför redovisas ett scenario för en stor ort och tre alternativ för en liten ort. Först om ett mindre produktionssystem inte inkluderar kraftvärme som också producerar elenergi så blir inte skillnaderna så stora. Kraftvärme bedömdes av referensgruppen i arbetet som sannolik även för små system framöver i tiden. Slutligen kan man fråga sig om energibesparingar (energieffektivt byggande) har 11 betydelse Resursindex för för byggnader fjärrvärme. som Fjärrsyn ändå rapport förses 2011:7. med förnybar energi, så som biobränsle eller fjärrvärme. Svaret att på kort sikt sker ingen extra miljöpåverkan från utsläpp av klimathusgaser så länge det finns en outnyttjad biobränsleresurs. Samtidigt vet vi att tillgången är begränsad så att det framöver kommer bli en knapphet i konkurrensen om

17 17 biobränsleanvändning till elgenerering, till biodrivmedelframställning eller för export till kontinenten där de kan ersätta fossila bränslen. Biobränsle är en handelsvara vars prisnivå påverkas av efterfrågan och därmed dess alternativanvändning för ersättning av fossil energi. Inom EU har därför kravet ställts på en minskning av medlemsländernas energianvändning oavsett energislag. I ett tidsperspektiv kan vi se att byggnaden som uppförs kommer ha väsentligt längre Uppvärmningssystemet livslängd skälig än de värmeproduktionssystem som används för dess uppvärmning. De senare varierar omfattande utsträckning mycket ändringar med snabbare kan hänsyn i en använda byggnad till uppvärmningssättet utifrån skilda som de energislag innehåller relativt som en och eller snabba är energislaget lämpliga flera bostäder omvärldsförändringar från utformas allmän eller energisynpunkt. arbetslokaler så att man utan ska i som pågår. Mot denna bakgrund är det rimligt att energikrav på byggnad utformas så att byggnaden blir energieffektiv med små värmeförluster, oavsett dess nu aktuella energiförsörjning. Detta är också ett krav enligt en skrivning i BFS att En byggnad som med en värmepump klarar BBRs minimikrav på 55 kwh elenergi kan inte anslutas till fjärrvärme i ett senare skede utan mycket omfattande åtgärder och fortfarande uppfylla BBRs energikrav. Detta då en sådan byggnad kan ha ett nettobehov12 av värme och varmvatten på 150 kwh/m2, vilket är betydligt mer än de 90 kwh/m2 som är kravet i BBR. Ett energikrav på byggnaden som säkrar låga energiförluster oavsett hur byggnaden energiförsörjs kan därför vara ett rimligt komplement till ett årsenergikrav. Vidare bör ett årsenergikrav vara formulerat att denna tar hänsyn till olika energislags resurspåverkan (primärenergi) vilket också är det uttalade önskemålet i direktivet för energideklarationer och nära nollenergibyggnader. Det är också på detta sätt energikraven formulerats i Danmark, det land som idag har de skarpaste energikraven i Europa. Dels ett krav på max viktad årsenergi och dels krav på byggnadstekniken så utformade att värmeförlusterna minimeras. (Vad gäller sättet att formulera denna typ av krav, se avsnitt 6) De slutsatser som kan dras av en miljökonsekvensbaserad analys är att: Minskning av energianvändningen för alla energislag är viktigt att åstadkomma eftersom de alla påverkar framtida möjligheter att minska användning av fossil energi. Miljöanalysen för en byggnads energianvändning kan inte begränsas till vad vi i Sverige använt historiskt utan måste se till konsekvenserna inom Europa i ett framtida perspektiv. 12 elenergi Den värme Utifrån för sin som drift. avges efter värmepumpen om denna har en värmefaktor på 3,0 och kräver 50 kwh/m2 en miljökonsekvensanalys har tillkommande elenergi på marginalen väsentligt större andel fossil energi än t.ex. fjärrvärme. Värdering vad som energieffektivt måste beakta olika energiformers systempåverkan vad avser energiresursuttag (primärenergi) om det ska vara

18 18 meningsfullt att värdera vad som är energieffektivt utifrån den energi- och miljöpolitik som Sverige står bakom. Energi baserad på hållbara energislag bör därtill värderas. Minimikrav i byggreglerna, det styrmedel med störst påverkan riskerar ge suboptimerade lösningar om inte utformat utifrån ett systemperspektiv. 6. Erfarenheter av att ställa lokala energikrav. Stockholm Stad har sedan 90-talet tillämpat lokala energikrav i samband med stadens markanvisningar. I kraven ingick en redovisning av energianvändningen i ett givet format, samt att elenergi till fastighetens drift hanterades separat och viktades upp med ett viktningstal på 2,4. I denna separata redovisning gavs också möjligheter att tillgodoräkna sig vissa åtgärder som påverkar även hushållets elanvändning, i form av val av energieffektiva vitvaror och kompaktlysrör i fasta belysningspunkter, etc. Programmet pågick under en period då staten via NUTEK var aktiv med teknikupphandlingar av energieffektiva vitvaror, energieffektiv belysning, energieffektiva tvättstugor etc och förstärkte därmed de statliga upphandlingarna genom att en större marknad för de nya effektiva apparaterna skapades. Energieffektiviteten vad avser kyl- och fryskåp utvecklades dramatiskt13 och energianvändningen för dessa har minst halverats. Stadens program gav byggherrarna incitament till att minska elanvändningen som alternativ till andra dyrare åtgärder och var därmed positiva. Programmet övergick 1997 Stockholm ett program för ekologiskt byggande, där fler miljörelaterade frågor inkluderades och avslutades i samband med maktskiftet i stadshuset 2005 (?). En erfarenhet från programmet var att de efterfrågade mätuppföljningarna inte lämnades in spontant och staden saknade rutiner för detta. Energirelaterade krav har också kopplats till specifika byggområden, med Bo01 i Malmö och Hammarby Sjöstad som de mest kända. I inget dera fall kopplades några egentliga uppföljningssystem till dessa krav och energiresultaten blev ganska nedslående, långt ifrån de ambitionsnivåer som staden ställt upp och även långt över de nivåer som byggherrarna själva kom överens om. Inspirerade av Stockholms miljöprogram och av passivhusbyggandet i Alingsås, FEBYs kriterier för energieffektivt byggande och andra miljöklassningssystem för byggnader har flera orter och regioner påbörjat utvecklingen och idrifttagning av olika miljöbyggnadsprogram under de senare åren. Enligt enkät från SKL 2011 svarar 60% att de i någon utsträckning har ställt energikrav. En översikt ges i kapitel Energimyndighetens teknikupphandlingar. ET 2006.

19 Byggkravsutredningen Byggkravsutredningen). Regeringen än vad som kartlägga är har reglerat. uppmärksammat kommunernas Så Utredningen har skett att särkrav t. ex. kraven har vad begränsats gäller tolkas vad gäller byggnaders olika till byggnaders att och avse att energihushållning. kommuner bostäder. tekniska (Utdrag ibland egenskaper.. tillämpar ur pågående (Dir. att högre i 2011:100, enkät). krav En offentlig utredning Byggkravsutredningen har påbörjat kartlägga omfattning och konsekvenser av lokala miljö- och energikrav för att sedan lämna förslag till regering. I en enkät ingår frågor om inriktning på tekniska särkrav, omfattning, tillämpning på kategori och formella kopplingar till planer och avtal. En enkät skickas till kommuner, en annan till byggherrar. I samband med en hearing med byggentreprenörer lämnades bl.a. följande synpunkter: Oklarheter i BBR om rådens status Kommunala särkrav om energi, miljö och tillgänglighet höjer byggkostnaden med 5 10%. Som extremexempel nämns NDS: kr/m2 Uppskattade merkostnader för miljöbyggnad för villabebyggelse uppges av en småhustillverkare uppgår till: Brons: 30 kkr Silver: 90 kkr Guld: 150kkr Industriellt byggande för t.ex. badrum försvåras (olika tillgänglighetskrav). Även lokala variationer vad avser brand, grönytor, dagvatten, etc. Den byggherre som lovar mest får anbudet. Sanktioner saknas. Kunskapen hos den som ställer krav är låg. Kraven är inte underbyggda. Hur ska man mäta värmeförbrukningen? Ställer högre krav vid markupplåtelse än på sitt eget byggande (skolor etc) Vi har inga merkostnader för energi med det koncept vi arbetar med, men hänvisningar till miljöprogram ger problem (Miljöprogram Syd). Synliggör prislappen på de krav som ställs. Kommentarer Eftersom de merkostnader som nämns inte särredovisas på delarna inre miljö, yttre miljö, krav på garage i källarplan (2-300 kkr/plats), framkomlighet och energi är det inte möjligt att veta om merkostnaderna för energi är rimliga eller inte om man beaktar de lägre driftkostnaderna som därmed blir fallet. Det är också stor skillnad i kalkylerad merkostnad mellan ställda krav och byggreglerna med olika dateringar eftersom byggreglerna förändrats.

20 20 Det skulle också behövas en analys av hur dessa merkostnader ser ut över tiden. De delar som avser introduktion av ny teknik (energieffektiva åtgärder) är till stora delar lärokostnader som kommer sjunka vart efter. Värdet ur ett samhällsperspektiv med öka framkomlighet, möjlighet till vård i bostaden, områdets ökade attraktivitet som resultat av en grön planering mm måste rimligen också beaktas men är svåra frågor att kvantifiera. Kommunens bevekelsegrunder för de ställda energikraven framgår inte av denna hearing. Är det för att snabba på utvecklingen, för att sänka framtida boendekostnader (bevaka konsumentintresset), för att dagens byggregler i sin nuvarande utformning inte är konkurrensneutral mellan fjärrvärme och elbaserade system, eller är det en kombination av dessa. Det är inte säkert att de enkäter som nu går ut ger svar på den frågan. En viktig aspekt som nämns är konflikten med industriellt byggande. Denna aspekt skulle behöva utvecklas och nyanseras väsentligt mer. Det går inte att industriellt massproducera våtrum om lokala krav för framkomlighet är utformade på olika sätt. 6.2 Varför ställa krav? Bristande systemperspektiv kan vara ett av motiven för lokala energikrav. Andra motiv är att driva på utvecklingen och verka lokalt för en hållbar utveckling. Boverket av avböjt att medverka i aktiviteter med syftet att utveckla gemensamma energikravsbeskrivningar som går längre än BBR. Samtidigt anger Boverket att BBR utgör ett tak för maximal energianvändning, vilket innebär att andra drivkrafter krävs för att förflytta den möjliga ekonomiska potentialen, se figur 6.1 Figur 6.1 Drivkrafter för ökad effektivitet Fördelningskrurva energiprestanda i byggnader Lokala energikrav Energiklassningar Upphandlingar FoU Incitament BBR-krav Bort! Låg Hög energianvändning Det finns alltid de aktörer som vill ligga i utvecklingens framkant, s.k. early adapters. Staten kan påverka utvecklingstakten med ekonomiska incitament, FoU-insatser, teknikupphandling av ny effektivare teknik och genom skärpta byggregler. Marknadens intresse av att välja mer energieffektiva byggnader påverkas av energiprisrelationer, av

21 21 miljömedvetande och valen underlättas om bra miljöval enkelt kan kommuniceras, vilket energimärkningar och energiklassningar syftar till. Det förutsätter dock en konsumentkunskap och att antal märkningar inte blir till en skog. Även lokala krav kan vara ett effektivt sätt att driva på marknaden och förutom några få early adapters är det huvudsakligen de lokala energikraven som de sista åren mest kraftfullt resulterat i större byggvolymer av energieffektivt byggande. Att ligga i tätposition innebär dock att man får ta mer sökkostnader, utbildningskostnader och en större del av utvecklingskostnaderna för ny teknik. Det är en grannlaga uppgift att avväga den optimala punkten mellan de maxkrav som ställs på nationell nivå i förhållande till de andra insatsmedel som kan driva utvecklingen framåt, vilket inte minst remissvaren runt förslagen till nya byggregler och definitionen av NNE har visat. Ett argument för lokala krav kan vara ett bra komplement till nationella byggregler är att man lokalt vet vilka geografiska områden där det finns en betalningsförmåga för att ta lärokostnaderna. I samband med en uppföljning inom Norra Djurgårdsstaden, Stockholm genomfördes en intervjuuppföljning med ett antal involverade byggherrar. Dessa var i huvudsak positiva till att staden ställer skärpta energikrav som en profileringsfråga för detta område. Att offentligt kravställande kan vara näringspolitiska framgångsfaktorer är väl känt, när vi ser till svenska storföretag som Ericsson, svensk försvarsindustri, m.fl. Detta kan även gälla på det byggnadstekniska området. För varje euro som Hannover satsade har man beräknat att man fått en återbäring på minst 3 euro, genom de investeringar som därmed dragits igång, de skatter man fått in via den ökade omsättningen och företagens vinster, etc. Detta framgick av ett föredrag på den internationella passivhuskonferensen i Innsbruck De framgångsfaktorer som förklarat varför vissa regioner runt Hannover, Frankfurt, Heidelberg kan ha 10 gånger fler byggda passivhus per innevånare än Tyskland i sin helhet ligger i ett samspel mellan förutseende politiker som inom sin region skapar gynnsamma förutsättningar för passivhusbyggande med egna beställningar för stadens byggande, finansiella stöd (t.ex lån med bra räntevillkor), forskningssatsningar och samarbete med den regionala byggindustrin. Därtill har man satsat på utbildningssatsningar och en energifond i Hannover, med ett tillskott på 50 miljoner kr per år. Fonden initierade och subventionerade utbildningsinsatser av arkitekter, projektledare och byggherrar, kvalitetssäkring och demonstrationsstöd. I sin tur resulterade denna satsning i större EU-finansierade projekt osv. Detta drev i sin tur fram ett stort antal nybyggnads- och renoveringsprojekt med allt skarpare energikrav och allt större utbud av regionalt tillverkade produkter som klarade de högst ställda energikraven. Ofta är en hemmamarknad det första steget ut på den globala marknaden. Det är inte självklart att vi i Sverige kan åstadkomma en motsvarande samordnad utvecklingsinsats utan större regionala samordningsinsatser och utan en uppbackning från flera nationella instanser, men det är ändå en aspekt att beakta.

22 Småhus i en egen division Det mindre vanligt att småhus omfattas i de lokala kraven. Ibland omfattar de lokala kraven också grupphusbyggda områden där det finns en mer professionell byggherre som motpart (Lund). Eller att energikrav ställs för ett sådan grupphusområde (Lidköpings kommun). I Västerås kommun inleddes arbetet med lokala energikrav med ett pilotområde för småhus. Detta pilotprojekt har gett följande resultat och slutsatser (ännu preliminära): Kommunen har utvecklat en metodik och en hantering av hur dessa ärenden ska skötas som möjliggjort en expansion till fler områden och hela kommunen. Ett beräkningsstöd har utvecklats och implementerats för att underlätta processen med uppföljning av energikrav innan byggstart. En ny standard för lågtemperaturfjärrvärme har kommit fram. kompletterande insatser i form av information och kompetensstöd har behövts för att underlätta processen. Installationstekniken haltar i installatörsledet. I samband med kommunens genomförda mätuppföljningsinsatser har installationstekniska brister hittats. Ytterligare insatser behövs för att kvalitetssäkra värmeinstallationer och idrifttagning, speciellt vad avser värmepumpar. Husfabrikanternas omställningsproblem har uppmärksammats. Det krävs en större samordnad marknad för att kunna finansiera deras omställningskostnader. Konsekvensen blir att deras försök till anpassning av befintliga produkter inte står sig i konkurrensen med nya lågenergihuskoncept utvecklade av nya mindre leverantörer. Detta skapar missnöje i producentleden. Det saknas produktionssystem anpassade för lågenergihus. Allt för stora och kostsamma bergvärmepumpar blir resultatet. Också delvis då BBRs konstruktion spärrar ut uteluftsvärmepumpar. Den tekniken som saknas är kombinationsskåp som innehåller både FTX-värmeåtervinning och en liten värmepump för återstående värme- och varmvattenbehov. Kanske kan den danska modellen för energideklarationer av nyproducerade byggnader vara en lösning för att kvalitetssäkra att installationer är korrekt utförda och injusterade. I den danska energideklarationen av nyproducerade byggnader ingår att energiexperten, med bygghandlingar som stöd på plats går igenom att byggnaden är uppförd och fungerar som tänkt. Småhusfabrikanternas problem bör ges särskild uppmärksamhet. Dessa kan bli förlorare om inte nya krav ställs samtidigt över hela Sverige eftersom de behöver stora volymer för att få ekonomi på sina omställningar. Samtidigt anser inte Boverket att BBR ska vara en drivkraft utan en spärr för energislukande byggnader, se figur 6.1. Hur kan denna låsning lösas? Ett annat problem som uppmärksammats är att de skarpare kraven är svåra att klara för de minsta byggnaderna. Detta kan ge en missriktad driftkraft mot allt större byggnader, som ökar den totala energianvändningen, men minskar den specifika. Detta problem är egentligen kopplad till BBR konstruktionen och skulle kunna lösas med area-relaterade kravmodeller (se avsnitt 7.1).

23 23 7. Utvecklingsstrategier hur nå målen? Detta kapitel syftar till att ge ett underlag och stöd för MSRs uppdrag att samordna lokala energikrav. När gapet mellan minimikrav enligt byggreglerna och ekonomiskt möjliga nivåer i figur 6.1 är ca 100% så finns ett stort utrymme för olika miljöklassningssystem som marknadens parter kan tillämpa för att marknadsföra sina produkter gentemot slutkunden. Men där ligger också ett problem. Hur kan slutkunden förstå och tolka alla dessa olika miljöutmärkelser som finns? Detta ger också utrymme för ett stort utrymme för Green Wash där byggherren kan välja ut det klassningssystem som ger just deras konstruktion bäst utdelning. Att lokalbyggnader kunna få utmärkelsen Green building bara med att vara 25% bättre än de tidigare ganska generösa byggreglerna har naturligtvis skapat ett stort intresse hos företag att få denna utmärkelse. Kommuner och landsting kan ställa krav på energiprestanda vid eget byggande, vid markupplåtelser samt medverka till frivilliga överenskommelser på privat mark. När krav ställs så innebär de ökade kostnader i investerings-/genomförandeskedet, vilka bör kunna motiveras utifrån den ökade miljö-samhällsnyttan och helst även som kundnytta för slutanvändaren i lägre framtida driftkostnader. Kostnad/nytto-relationen bör vara tydlig, vilket för renodlade energikrav bör gå att kvantifiera även om generella krav inte alltid går att motivera för enskild byggherre. Det kan också finnas ett utvecklingsinslag, där pionjärerna får dra ett större strå. När krav ställs bör de också gå att följa upp. Metod och organisation för verifiering måste finnas genomtänkta så att inte de byggherrar som negligerar kraven senare får konkurrensfördelar. Detta är en av de punkter som ingår i kritiken av lokala miljökrav. Energifrågor är systemkomplexa och kräver både sakkunskap och resurser tidsmässigt för att hanteras hos bägge parter. Hur energikrav formuleras, vilka hjälpmedel eller anvisningar som ingår påverkar kostnaden för uppföljningsinsatser. Här finns också en tidsaspekt. Ska uppföljningen huvudsakligen avse innan byggprojekten startas (villkorad start) eller ska uppföljning och dess konsekvenser huvudsakligen ligga efter slutgiltig mätning senast två år efter det byggnaden tagits i drift, dvs kanske fem år efter projektet inleddes? Frivilliga överenskommelser kan även de vara väl definierade vad avser de mål som ska uppfyllas och hur dessa ska verifieras. 7.1 Övergripande principer för lokala energikrav Här ges en inledande orientering i form av förslag på övergripande principer som kan vara lämpliga i en inledande diskussion. Därefter ges en fördjupad beskrvning av dessa och hur de kan beaktas. 1. Alternativa ambitionsnivåer Energikrav ska kunna läggas på olika kravnivåer. Detta för att möjliggöra lokal anpassning av kravnivå till t.ex. områdets betalningsförmåga för att kunna medverka till att bästa teknik etableras på marknaden.

24 24 Oavsett kravnivå, ska samma metodik kunna tillämpas. Den lägsta nivån bör vara långt framåtsyftande (2020). 2. Säkra låga värmeförluster Energikrav ska säkra låga värmeförluster oavsett energislag för byggnadens värmeförsörjning. energislag Kommentar: men är också utan Den det att som maximala större dimensionerar byggnadstekniska värmeförlusten värmesystem har förändringar en direkt och spetsproduktion påverkan krävs, ger på också byggnadens vid maximal flexibilitet netto efterfrågan. årsenergibehov, som utgör Att ett byte Motiv: Byggnaden som kanske står i 100 år ska ha en låg energianvändning för uppvärmning oavsett tillförselsystem och verksamhetens energiomsättning. Det ska därmed vara möjligt att byta energislag utan att större byggnadstekniska förändringar krävs och ändå bibehålla den låga energianvändningsnivån. krav i BLF. 3. Teknikneutralt Samma byggnad ska kunna uppfylla energikraven oavsett om värmepump, fjärrvärme eller biobränslepanna väljs (om dock i kombination med t.ex. solvärmepanel). 4. Låg årsenergianvändning utifrån en övergripande systemsyn. Den specifika energianvändningen ska på lämpligt sätt ta hänsyn till primärenergi. Det kan ske t.ex. genom olika viktningsfaktorer som på lämpligt sätt tar hänsyn till primärenergifaktorer. Figur 7.1 Systemgränser för netto energi, köpt energi och primärenergi (brutto) 5. Hänsyn till olika klimatzoner? A. Ska kraven innebära att byggnader i kallare klimat har bättre klimatskal, eller ska samma byggnad som klarar kraven i en klimatzon accepteras för hela Sverige? B. Är BBR klimatzoner bra, eller skapar de för stora tröskeleffekter? I så fall kan andra lösningar väljas, se t.ex PH-kraven för VFT och den norska modellen. 6. Hänsyn till byggnadens storlek? A. Ska små byggnader ha lägre krav? De har en sämre formfaktor och därmed högre kostnadsnivå för att klara samma kravnivå?

25 25 B. Är det lämpligt med en enkel diskret tröskel eller ska en glidande skala tillämpas, se t.ex. den danska respektive den norska modellen. Figur 7.2. Olika byggnader har olika formfaktor (F). Små byggnaders formfaktor är högst 7. Hänsyn till omgivningsfaktorer? Ska kraven för årsenergi vara relaterad till en given omgivningsfaktor i form av en given horisontalskuggningsvinkel och vindläge, eller ska byggnader som hamnar i påtagligt ogynnsamma lägen kompensera sin olägenhet genom andra åtgärder (t.ex. solbaserad energiproduktion). Figur 7.3. Skuggningseffekten från omgivande bebyggelse i söderläge har stor betydelse för byggnadens årsvärme Horisontell skuggning: 60 grader Horisontell skuggning 0 grader ( 18,4 kwh/m2 32 kwh/m2 Motiv: Möjligt att ställa skarpare krav. Nackdel: Verklig byggnads årsenergi kommer avvika från kalkylerad. Parallella kalkyler. 8. Beräkningsmetodik? Den svenska modellen med BBR är öppen, dvs det är byggherrens eget ansvar att se till att de energiberäkningar görs som säkrar att slutresultatet hamnar under kravnivån, sen kan man få räkna hur man vill. Räcker det i princip med att byggherren i samrådsskedet gör en utfästelse att BBRs krav ska klaras? Om inte, hur påverkar den öppna modellen med egna kalkylmodeller kommunernas möjligheter att i praktiken kontrollera rimligheten i resultaten inför samrådet? Både Danmark och Norge har en tydligare styrning. Danmark med en beräkningskärna som ska användas och Norge med en beräkningsstandard. Med NS 3031 har en solid grund för standardisering av energiberäkningar, som kommer att ta bort manipulationsmöjligheter som varit möjliga tidigare (SPs rapport: Harmonisering av de nordiska ländernas träbyggregler. Trähusindustrins problem och byggreglernas krav).

26 26 9. Ska andra energirelaterade frågor inkluderas? Exempelvis; Energiklass för hushållsapparater och solvärmelasttal sommarperiod som indirekt påverkar energianvändningen? 10. Ska innemiljöfrågor inkluderas? Exempelvis ljud från ventilationssystem, övertemperaturer sommarperioden, inneklimat vinter? 7.2 Jämförelser av energikrav i befintliga klassningssystem I detta avsnitt jämförs olika system för energikrav som idag har tillämpats för bostadsbyggnader i Sverige, samt SIS Energiklassning som BBR19 hänvisar till. Jämförelsen görs för olika delkrav. Observera dock att dessa utgör skarpa krav i Feby1214, men är valfria i SIS Energiklassning där användaren själv avgör vilka egenskaper man avser redovisa (årsenergi, effektbehov, verksamhetens energianvändning och energislagens egenskaper). I Miljöbyggnad15 (MB) utgör de delvis valbara delaspekter. I följande tabell görs ett försök till en översiktlig sammanställning mellan olika klassningar och energikrav. (PS tolkningen av MB är ännu inte remitterad till SGBC för kontroll) Tabell 7.1 Klassningstabell, översikt. SIS, Miljöbyggnad (MB), Feby12 med passivhus (PH) och minienergihus (MH) och danska byggregler (Dk BR10) Fler alternativa nivåer finns för SIS och Miljöbyggnad (MB). BBR och de BBR-relaterade klassningarna i SIS och Miljöbyggnad (MB) viktar inte elenergi, men har separata krav för byggnader som utifrån installerad eleffekt klassas som elvärmda. för Värden i fetstil är för de flesta byggnadstyper styrande jämfört med årsenergikraven, Kriterier dvs Miljöbyggnad Nollenergihus för nollenergihus, det som avgör administreras ( passivhus och minienergihus enligt Feby12, som ges ut av Sveriges Centrum var årsenergianvändningen av Swedish Green Building kommer Council, hamna SGBC ( på.

27 27 Årsenergitalen för danska energikrav är inte jämförbara eftersom de har andra areadefinitioner och andra referensvärden för verksamhet och personlast. De danska energikraven har en kravnivå som uttrycks i relation till byggnadens area, t.ex, /A och är därför storlekskompenserande. I Feby-kraven är kraven mindre stränga för byggnader mindre än 400 m2. SIS klassningen har fyra separata energirelaterade krav (årsenergi, värmeförlusteffekt, verksamhetsel, energislag) där det är valfritt vilken eller vilka man vill använda. Miljöbyggnad har ett system för att värdera energislag baserat på leverantörens historiska data. Utöver dessa klassningar finns mer renodlade miljömärkningssystem som den nordiska Svanenmärkningen där energikraven för byggnaden är mer underordnade andra miljöområden och Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier för flerbostadshus Exempel på lokala energikrav I kommuner Ett antal kommuner tillämpar egna energikrav med hänvisning till BBR, Febys kriterier för passivhus och Miljöbyggnad (MB) eller refererar till metodik i dessa. Vissa kommuner har olika frivilliga nivåer och en miniminivå, medan andra bara har en kravnivå. Tabell 7.2. Tillämpade lokala energikrav i några kommuner; Västerås (V-ås), Göteborg (Gbg), Norra Djurgårdsstaden i Stockholm (Sth NDS), Malmö/Lund (MPS) och Jönköping (JKP). Byggnadstyp: småhus (S), flerbostadshus (F) och lokaler (L). Sth Kom m un V- ås Gbg MPS Jkp NDS Byggnadstyp (S, F, L) S,F,(L) F,S F,L F,L F,S Standard (Feby) - - (Feby) Nivåer PH/LE Nej Nej A/B/C Nej? Årsenergi (kwh/m2) v. PH/MH 68 /för elvärmt /35 /45 15 el /85 /41 Värmeförlust (W/m2) Nej PH/MH /- Nej Viktning el/fv ja ja Nej (Feby) Nej Storlek/läge Övrigt S 20+4 >1000 bost S 55/40 Nej Solel De flesta kommuner tillämpar inte krav på småhus, men undantag finns (Västerås, Jönköping??). Viktningstal för elenergi tillämpas på flera orter för att få jämförbarhet i kraven när blandade värmesystem förekommer. I Västerås är man mer generös mot småhus, eftersom de har större värmeförluster, medan Göteborg ställer skarpare krav på småhus för främja byggandet av flerbostadshus. I Västerås har kraven på lågenergihus tillämpats på mer än 1000 bostäder. Nej

28 Säkra låga värmeförluster I Klassningstabell 7.3 jämförs de krav som påverkar byggnadens värmeförluster för några olika klassningssystem. SIS MB verktyg Begrepp System- Värde bäst Inne- Hänsyn till Kommentar Tabell FEBY (Guld) Effektbehov Värmeeffektbehov 7.3. Krav Värmeförlusttal (not gräns minskning netto 1) (W/m2) temp F Zon av värmeförluster. < (20) ej 21 (22 angivet F grader) Nej = formfaktor, Ja Nej Zon Ja 2. 0= klimatzon. not. 3 Bäst avser värde den skarpaste klassen Not klimatzoner Nettoenergi Parentesvärde Formfaktorn har också avses (F) avser tillåtna beaktas utom byggnad påslag. om genom byggnad som För att klassats att byggnader har slippa en som frånluftsvärmepump, tröskeleffekter < elvärmd 400 m2 17 enligt W/m2 vid BBR klimatzonsgränderna då som definition. tillämpas krav och köpt kallare energi, finns se en fig alternativ formel som kan användas och som ger jämna övergångar. Bortsett från undantaget enligt not 1, avser de tre begreppen samma sak, dvs värmeeffektförlusterna vid DVUT, men tillämpar alltså olika begrepp. MBs värmeeffektbehov kallades före årsskiftet Värmeförlusttal. SIS och MB lämnar öppet för användaren att själv bestämma innetemperatur. I figur 7.4 jämförs värmeförlusttalet netto (värme som produceras av undercentral eller värmepump, se fig 7.1) för ett flerbostadshus i klimatzon III med olika energisystem: A. Elvärmd, värmeförsörjs via en bergvärmepump, B. Fjärrvärmd C. Fjärrvärmd i kombination med en frånluftsvärmepump. Notera att byggnaden som kombinerar värmepump med fjärrvärmespets är huvudsakligen elvärmd, men klassas som icke elvärmd enligt BBRs definition. Figur 7.4. Energikrav för netto värmeförlust. Olika tillförselsystem av värmen påverkar kraven i SIS och MB.

29 29 Av figuren framgår att kraven enligt MB och SIS tillåter stora värmeförluster för systemalternativet med frånluftsvärmepumpar. Därmed är kraven på netto värmeförluster inte oberoende av tillförselsystem (teknikneutrala). Det innebär att byggnaden kan utföras med upp till dubbelt så stor värmeförlust i alternativet fjärrvärmd byggnad med frånluftsvärmepump eftersom en annan systemgräns definierats för just detta tillförselsystem. Om värmepumpen senare stängs av pga oekonomisk drift skulle byggnadens värmebehov öka påtagligt. Nu har enbart klassningsalternativet för respektive systems bästa värde jämförts, men ger en bild av de principiella skillnaderna. Hur kan förluster beräknas? All beräkning av årsenergi utgår från byggnadens termiska egenskaper i form av transmission (värmegenomgång), ventilation och luftläckage. Det innebär att beräkning av byggnadens värmeförluster kan göras i tidigt skede utan hänsyn taget till fastighetens eldrifter, solinstrålning, beteende, spillvärme från apparater och omvandlingsförluster eller värmefaktor i panna, undercentral eller värmepump. åt16 Detta innebär att ett separat eller kompletterande krav på max värmeförlusteffekt vid DVUT inte är ett merarbete för byggherren. Beräkning av årsenergi kräver däremot data för allt detta och där bedömningen av solinstrålning ger utrymme för subjektiva värderingar med stor påverkan på resultatet. Metodmässigt skiljer sig kalkylen av luftläckflöde mellan de jämförda metoderna, men har relativt liten påverkan för byggnader som har höga täthetskrav. Färdiga beräkningsstöd kommer finnas på nätet. Hur kan förluster verifieras? Eftersom det är samma fysikaliska begrepp som ska verifieras är verifieringen egentligen inte avhängig klassnsingsmetod. Ska däremot byggnadens egenskaper verifieras med mätningar för att ett verifikat ska utges, så ska den metod som respektive klassningssystem hänvisar till användas. Ett mätprojekt finansierat av LÅGAN som avser jämföra olika verifieringsmetoder för passivhus har nyligen påbörjats. Problematiken ligger i att lågenergihus har så låga värmeförluster att inkommande solvärme och spillvärme från personer och apparater ger osäkerheter som inte beaktas i vedertagen metodik. Studien avser även svara på frågan om en mätning av värmeförlusteffekt ger säkrare eller mindre osäkra resultat än en årsenergimätning. Resultaten för årsenergi påverkas mer av beteendemässiga faktorer. 16 Finns schablonvärden MB hänvisar till ytterligare för ett läckflöde eget excelark med en förenklad kalkyl för ventilationens förluster och angivna alternativ? har ingen anvisad koppling till de läckflöden som mäts vid tryckprovning. Värmeeffektbehov och värmeförlustfaktor

30 30 I arbetet med revidering av FEBYs passivhuskriterier övervägdes också alternativet med värmeeffektbehov (efter avdrag för spillvärme) och värmeförlustfaktor (W/m2,K). Det första är det begrepp som används internationellt för passivhus och som tillämpades i de svenska kriterierna FEBY09. Det sista är ett vedertaget prestandamått och utgör lutningen på det samband man kan se mellan byggnadens värmeeffektbehov och utettemperatur. Värmeförlustfaktorn är oberoende av utetemperaturen (klimatzonen) och bör därför vara skarpare för byggnader längre norrut, men är annars ett alternativ till kraven ovan. Värmebehov Ett annat alternativ som övervägdes var netto värmebehov (kwh/m2). Detta är det uttryck som tillämpas i de internationella passivhuskriterierna och i den norska standarden för passivhus (kravnivå 15 kwh/år i bägge fallen). Fördelen är att detta värde ändå ska beräknas i samband med köpt årsenergi. Nackdelen är det tillkommande utrymmet för subjektiva egna antaganden för alla de beräkningsindata som tillkommer och som relativt har en mycket stor påverkan på resultatet eftersom lågenergihus har så lågt värmebehov. I Norge finns en beräkningsstandard som detaljstyr kalkylen. I Danmark ett färdigt beräkningsprogram som ska användas. Även den internationella passivhusstandarden anvisar ett särskilt beräkningsprogram som ska användas. I Sverige är det köpt energi efter två senast två års drift som varit i fokus och det har varit öppet hur man räknar. Trots Svebys ansträngning att definiera vanliga beteenderelaterade indata kvarstår många frågetecken17, bl.a. då dessa inte från början varit anpassade för lågenergihus. Betydelsen av korrekta antaganden för horisontalskuggning från omgivande bebyggelse illustreras av figur 7.3. Um-krav BBR har endast ett Um-krav. Denna anges till 0,4 W/m2,K för bostadsbyggnader. Så höga förluster är dock inte möjligt eftersom kravet på årsenergi då blir begränsningen. BBRs Um-krav har dock relevans för t.ex. helt uppglasade kontorsbyggnader. Kombinationer I de danska byggreglerna för bostadsbyggnader finns förutom årsenergikrav även krav på komponent och systemdelsnivå. Med ett minimikrav på 70% värmeåtervinning ut frånluft (med FTX system) och ett minkrav på klimatskal Varmetab (exkl fönster) på 7,0 (mer än tre våningsplan) ger som resultat18 17 en värmeförlustfaktor på nivån 20 W/m2, även om detaljer i utformningen ger viss variation i resultatet. Dessa krav skärps 18 beräkningsmetodik redan 2015 till en nivå som resulterar i ett värmeförlusttal under 17 W/m2 och avser ett utformade Här Spillvärme har antagits utifrån och drifttider en att för energibalans fönstrens solskuggning för olika U-värden där verksamhetstyper och ingående val ligger av klimatfil solenergi på nivån i är lokaler, 1,0 ingår öppet. W/m2, så innetemperatur jämförelsen men de danska är skiljer inte kraven exakt. sig från är tekniskt BBR19, klimat motsvarande Lund. Detta motsvarar ett något sämre värde än för passivhus.

31 Låg årsenergianvändning Ska en låg årsenergianvändning inkludera en övergripande systemsyn kan man som i BBR klassa olika byggnader utifrån olika tillförselsystem, i BBRs fall endast elvärmda och icke elvärmda. Kriteriet för elvärmd byggnad är i BBR inte levererad elenergi utan ett fast gränsvärde för installerad eleffekt för uppvärmningssystemet. Problemet är att denna klassning öppnar för oförutsedda luckor när kombinerade system väljs, se exemplet värmepump med fjärrvärmespets i figur som alltså ryms inom ramen för klassningen icke elvärmd. Viktning av olika energislag med viktningsfaktorer som speglar effekterna på en större systemnivå Eviktad Eel som primärenergi, Efjv energiresursindex, eller energiformsfaktorer ger rättvisare resultat för system med blandade energiformer men är inledningsvis svårare att kommunicera. FEBY har löst det med en separata kravnivå för renodlat elvärmt uppvärmningssystem. Endast för byggnader med blandade energiformer för sin uppvärmning krävs att viktningstal tillämpas, där = x 2,5 + x 0,8 + Eövr. I Danmark tillämpas samma viktningstal19 i sin energiramme för aktuell skärpning år 2015 och då gäller det alla byggnader. HSB Riksförbund föreslår i sitt remissvar angående Nära Nollenergibyggnader ett omvänt viktningssystem där viktningen istället justerar målkravet så att kravet på köpt energi ändras beroende på valt energislag. Krav (kwh/m2) = 45 kwh/m2 x faktor Där en faktor används för olika energislag enligt följande tabell. Energislag Faktor El. Alla former som inte produceras på fasigheten 0,6 Fjärrvärme, helår 1,2 Fjärrvärme helår (kraftvärme) 1,8 Fjärrvärme endast under de kalla månaderna eller som spetslast 1,0 Biobränsle 1,1 En annan faktor föreslås användas för att justera för ortens klimat enligt de justeringsfaktorer som publicerats i regelsamlingen för energideklarationer. Jämförelse mellan klassningssystem 192,5 för el fram till 2015, då fjärrvärme får viktningstalet 0,8. Talen justeras I följande figurer jämförs krav på årsenergi för några olika klassningssystem för den södra klimatzonen. Även här görs jämförelsen för respektive systems bästa byggnad (dvs klass A, guld, respektive passivhus) och presenteras dels som köpt energi och dels som primärenergi. Valet av primärenergifaktorer väljs lika med de danska byggreglerna

32 32 för 2015, men väljs här endast för att tydliggöra skillnaderna mellan klassningssystemen. Jämförelsen görs dock för några olika förekommande uppvärmningsalternativ: A. Elvärmd (frånluftsvärmepump + elvärme som spetsvärme) B Fjärrvärmd C. Frånluftsvärmepump + fjärrvärmespets Figur 7.4. Köpt energi och primärenergi för tre olika klassningssystem Av figurerna framgår att för fjärrvärmda byggnader ligger samtliga system på ungefär samma nivå både vad avser köpt energi och primärenergi, men i klassningssystem som relaterar sig till BBR som utgångspunkt (SIS och MB) erhålls helt andra nivåer för de huvudsakligen elvärmda systemen och som alltså tillåts kräva mer uttag av primärenergi Kombinerade miljöklassningssystem Färdiga miljöklassningssystem kan övervägas, men för klassningssystem som innehåller kombinationer av olika krav så innebär detta att de innehåller inbyggda prioriteringar som då bör vara förenliga med de övergripande mål man själv satt upp. Kombinationerna i systemen kan också minska transparensen. I SIS energiklassning är tänkt att alla de fyra klassningarna ska redovisas samtidigt och då kan konsumenten själv se hur de olika aspekterna varierar och själv dra slutsatser om vad som är en bra byggnad. Men detta är inget som krävs i deras standard. En möjlighet vid kravställning om man ska använda SIS är att samtliga fyra aspekter ska ha samma energiklass, t.ex. A. Klassningen för olika energislag är inte utarbetad och därför kan detta alternativ ännu inte användas som kombinerat system. Miljöklassad byggnad kan användas för att ställa krav på enskilda indikatorer, men också för att klassa området Energi, som då består av flera indikatorer. Ska byggnadens energianvändning klassas som Guld ska tre av underliggande indikatorer också har guld och den fjärde kan ha minst silver. Se figur 7.5. Därmed blir det enklare för

33 33 konsumenten som slipper förstå alla de underliggande kraven och fungerar på det sättet som klassningskraven för passivhus eller minienergihus, medan SIS överlåter åt konsumenten att värdera de fyra olika aspekterna. Figur 7.5. Aggregering av aspekter till områdesnivån energi i miljöklassad byggnad. Om minst hälften av nivån är högre kan sämsta nivån lyftas ett steg. Solvärmelasttalet innebär att behovet av klimatkyla i lokaler minskar. För bostadsbyggnader är det mer en fråga om att minska risken för inneklimatmässiga olägenheter. När klassningen ska omfatta område energi så påverkas resultatet för köpt energi och primärenergi av den kombination av delkrav som gäller för årsenergi, värmeeffektbehov och energislag på annat sätt än när man ser dem var för sig (enligt avsnitten ovan). En byggnad med enbart en bergvärmepump (och eventuell spets i elvärme) som ska klassas för guld kommer i praktiken inte kunna använda mer än drygt 30 kwh/år elenergi och hamna långt under kravet för guld för indikatorn årsenergi. Motsvarande värde för silver blir ca 42 kwh/m2 (ungefärligt värde). För det mer gynnade systemalternativet med frånluftsvärmepumpar som klassas som icke elvärmd om bara spetslasten löses på annat sätt än med el, kan dock nivån silver för värmeeffektbehov ge utrymme för en guldklassning med en årsenergiåtgång på nivån 55 kwh/m2. Klassningen blir därför inte helt transparent om det är låg nivå på köpt energi eller primärenergi som anses vara ett övergripande mål. Kravet för guld som energislag innehåller en ganska omfattande beskrivning, med flera miljökategorier för energislagen och där olika andelar av de olika miljökategorierna ska uppfyllas. Systemgränsen har för energislag utökats till att även gälla hushållsel/verksamheternas elenergi. Systemgränsen för elenergi är nordisk mix om inget avtal finns. Tidsperspektivet är nu, dvs nuvarande fjärrvärmeproduktion och nu gällande elavtal. Som vägledning för den som väljer guldnivån gäller för normal hushållselanvändning utan specialavtal, att det krävs både miljömässigt bra fjärrvärme och fastighetsel. Nu ger inte fjärrvärmen i Malmö, Stockholm, Göteborg, Linköping med flera orter mer än brons för sin fjärrvärmemix. Detta då avfallsbränslet anses innehålla 45% fossil energi (Källa: SGBC hemsida). Inte ens för byggnader med mycket lågt fjärrvärmebehov är det för dessa orter möjligt att bli klassad annat än för brons för indikatorn energislag. Ska byggnaden guldklassas för området energi på dessa orter måste fjärrvärmen ersättas t.ex. med eldrivna värmesystem som värmepumpslösningar. Genomgången av Miljöbyggnads paketlösning med fyra olika aspekter skulle kräva omfattande analyser om de ska appliceras på en