Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem. Studieguide för kurs Fritidshem som social praktik för lärare i fritidshem LRFP10. 7.

Transkript

1 Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem Studieguide för kurs Fritidshem som social praktik för lärare i fritidshem LRFP hp Grundnivå Kursperiod 5 december januari 2014

2 Allmän kursinformation Lrfp10 är den första kursen som är specifikt inriktad på fritidspedagogik och fritidshemmets verksamhet som social praktik. I kursen fokuseras och problematiseras teorier om barndom, fritid och lek med stöd i vetenskaplig forskning. Forskning om barn och barndom diskuteras med fokus på barn som aktörer som skapar mening i sin vardag genom att delta i samhälle och i fritidsverksamheter. Synen på barn och barndom diskuteras och problematiseras också i relation till pedagogers förhållningssätt i fritidshemsverksamheten. Kursen uppmärksammar fritiden betydelse i barns och ungas vardag. Fritid ses som ett samspel mellan samhällets olika fritidsarenor och barn och unga med avseende på deras möjligheter och begränsningar för lärande, deltagande och delaktighet i ett samhälle i förändring. Lek och barns egna praktikgemenskaper, diskuteras i relation till lärande och meningsskapande i samspel med andra i en fritidshemsverksamhet. Kursinnehållet tar utgångspunkt i uppdraget att verka som lärare i fritidspedagogiska miljöer och i skolbarns vardagsliv. Enligt skollagen (2010:800) ska fritidshemmet stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov och främja allsidiga kontakter och social gemenskap. I kursen läggs stort fokus på uppdraget och begrepp som exempelvis meningsfull fritid problematiseras och verksamheten diskuteras med stöd i styrdokument och loggböcker från tidigare VFU-kurs samt fritidsvetenskaplig och fritidspedagogisk forskning. Vikten av fritidspedagogiskt förhållningssätt och kommunikativ kompetens är några av de utgångspunkter ni som blivande lärare ska förhålla er till i arbetet med barnen. För att kunna erbjuda barn i fritidshemmet meningsfull fritid och stimulera till lärande och utveckling, där barn har stort inflytande och delaktighet, krävs kunskap om barns lek och praktikgemenskaper. I fritidspedagogiskt förhållningssätt tar ni utgångspunkt i barns lek och egna praktikgemenskaper och planerar verksamhets innehåll med barn för att utmana till lärande och meningsskapande. För att få kunskap om vad barn lär och skapar mening om krävs metoder såsom samtal och observationer. I kursen fokuseras observation som pedagogiskt verktyg för att få kunskap om barns lek och egna praktikgemenskaper samt för att kunna didaktiskt planera verksamhetens innehåll för att utmana barns lärande och utveckling. Ni kommer i kursen att få göra fältstudier ute på VFU. Här får ni välja att gå med en kurskamrat eller själv. Det viktiga är att kontakt tas med den VFU ni skall göra besök hos så tidigt som möjligt i kursen. Bibliotekssök I kursen ingår en Introduktion till litteratursökning. Detta är den andra delen av fyra som vi erbjuder er studenter. Här kommer ni att få bekanta er med och söka svenskt vetenskapligt material om barns lek i Artikelsök, Summon och Libris. Här ges möjlighet att under handledning bekanta er med bibliotekets verktyg riktat mot att söka relevant litteratur. Kursens arbetsformer I kursen kommer ni delas in i seminariegrupper. Flera av kursens seminarier bedrivs i dessa grupper och varje seminariegrupp består i sin tur av flera basgrupper. För att ni ska få kontinuitet i era basgrupper och för att ni ska ha möjlighet att fortsätta med det samarbete som inletts under terminen kommer vi så långt det är möjligt att fortsätta använda oss av tidigare gjorda basgrupper. Precis som tidigare kommer varje seminariegrupp att till största delen möta en enda seminarieledare. I grupp A är Catarina Andishmand seminarieledare och i grupp B är Carin Blennerhed seminarieledare. Dessutom kommer RoseMarie Kamperin att vara seminarieledare både för grupp A och för grupp B vid examinationstillfället. Seminarieledarna är de som examinerar er i relation till kursens mål. Vilka som blir grupp A och vilka som blir grupp B bestäms i samband med kursintroduktionen. Precis som i tidigare kurser kommer ni att bearbeta litteratur vid olika litteraturseminarier. Seminarierna är obligatoriska och kommer att vara upplagda på något olika sätt i syfte att skapa variation i undervisningen. En tanke är också att ni ska få möjlighet att bearbeta tankar och upplevelser från er VFU vid seminarierna. För att seminarierna verkligen ska ta upp era frågeställningar krävs det att ni är väl förberedda, dvs. att ni läst och reflekterat över litteraturen innan seminariet. Vid några tillfällen ska ni också ha med er skriftliga reflektioner till seminariet. För att stödja och fördjupa er läsning av litteraturen ingår även föreläsningar vars innehåll anknyter till litteraturen och kursens innehåll.

3 Kursuppgifter Kursuppgifterna är specifikt utformade och avser att ge er stöd att styra mot kursmålen. De ger också en möjlighet att för seminarielärare synliggöra den kunskap ni erövrat, att ni nått kursens mål. Kursuppgifterna är av olika typer och redovisas/behandlas successivt i kursen. OBS! Ni kommer i kursen att göra observationer på fältet. Ni behöver tidigt ta kontakt med era LLU om att få komma och göra fältstudiedag. Ni får som studenter gå i par/ två till ett VFU ställe. Ni som har svårt att få möjlighet att komma till ett fritidshem, kontakta kursledaren. Vi (studenter och lärare) kommer använda GUL som tidigare och i vår kursplattform hittar ni kursinformation, diskuterar med kurskamrater och lärare. Här lägger ni också in dokument och lämnar era kursuppgifter. Kursplan och litteraturlista Kursplanen kan ni hämta via GUL, ange då kurskoden LRFP10, eller på utbildningsvetenskapliga fakultetens hemsida: I en kursplan ingår också den litteraturlista som anger de texter som ingår i kursinnehållet. Litteraturen är en central kunskapskälla i akademisk utbildning. Vi föreslår att ni planerar ert eget läsande i god tid så att ni är väl förberedda när texterna behandlas vid seminarier eller i uppgifter. Kursmålen i kursplanen anger de kunskaper och förmågor som ni skall visa att ni tillgodogjort er och som bedöms i kursens examinationer. Se därför till att vara införstådd med de olika kursmålen. Tillträde till kursen För tillträde till kursen krävs att den studerande ska ha genomgått terminens tre första kurser på Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem. Bedömningskriterier I kursen används en tregradig betygsskala. Underkänd, Godkänd samt Väl Godkänd. Studenternas prestationer i de obligatoriska/examinerande momenten utgör det sammanlagda underlaget för bedömningen. För att ni skall bedömas Godkänd i kursen skall ni ha genomfört kursens obligatoriska moment på ett sådant sätt att ni kan anses ha uppnått kursmålen. För betyget Väl Godkänd krävs förutom ovanstående att ni främst i den enskilda uppgiften visar på en utvecklad kunskap genom att med stöd i centrala kursreferenser reflektera över och problematisera uppdraget att arbeta på fritidshem, verksamhetens innehåll och att tillvarata barns perspektiv. Kursledare Carin Blennerhed Seminarieledare Catarina Andishmand grupp A, catarina.andishmand@gu.se Carin Blennerhed grupp B, carin.blennerhed@ped.gu.se RoseMarie Kamperin grupp, A o B rosemarie.kamperin@ped.gu.se Lärare med specifik områdeskunskap Föreläsare Marianne Dahl

4 Björn Haglund Inger Brännberg RoseMarie Kamperin Eva Malmström David Kjellin, Universitetsbibliotekarie Kursuppgifter och examinerande moment Del 1. Barndom och fritid I den inledande delen av kursen kommer ni att möta litteratur som på olika sätt problematiserar och diskuterar barndom och fritid. Barn och barndom problematiseras och diskuteras som social och kulturell fas i livet. Del 1 stödjer er att nå mål i kursplan gällande; Att redogöra för olika definitioner av fritid och dess betydelse för barn, beskriva barns möjligheter till lärande och delaktighet på fritidshemmet och i samhället utifrån analys av styrdokument och erfarenheter från fältstudier Att förklara det fritidspedagogiska området genom att relatera till aktuell forskning och kunskaper som krävs för yrkesutövningen. Föreläsningar Björn Haglund: Fritid som begrepp och diskurs i fritidshemmet Rosmarie Kamperin: Barn och barndom i tid och rum Bibliotekssök: Litteratursökning av artikel kring lek Seminarium 1 Detta seminarium behandlar fritid som begrepp och vetenskap samt fritidshemmet som pedagogisk verksamhet för barns fritid. Inför detta seminarium föreslår vi att ni i era basgrupper diskutera er egen fritid som barn och unga. Delge varandra er syn på vad ni såg som meningsfullt och som ni tycker idag gett er livskvalitet. Relatera till litteraturen! Ni skall också förberett en reflektion kring litteraturen skriftligt (max 1 A4-sida). Dessa reflektioner ska ni ta med er till litteraturseminariet och de utgör också underlag och utgångspunkt för seminariets diskussioner. Reflektionen läggs efter seminarium in i er individuella loggbok. Ni skall reflektera över: 1. Olika definitioner av fritid och dess betydelse 2. Vad meningsfull fritid på fritidshem kan vara 3. På vilket sätt pedagoger i verksamheten kan stimulera till barns lärande och utveckling 4. Hur barns möjligheter till inflytande och delaktighet i verksamheten kan möjliggöras Litteratur som bearbetas vid seminarium 2 är; Haglund, Björn (2009). Fritid som diskurs och innehåll. En problematisering av verksamheten vid `after-school programs och fritidshem. Hämtas via länken: Tebelius, U. (2012). Fritid i senmoderna samhällen. Studentlitteratur: Lund. Pihlgren, Ann. S (2013). Fritidshemmets didaktik. Kapitel 4 Hippinen Ahlgren

5 Seminarium 2 Barn och Barndom i tid och rum Barn och barndom i tid och rum. Seminariets tema är att granska hur samhället uppfattar och definierar barn som individer och barndom som en social och kulturell fas samt hur barn ser på sig själva och sin tillvaro. Under seminariet diskuteras de ramar och villkor som sätts för barnens liv, utveckling och lärande samt vilken roll fritidshemmet och dess verksamhet kan fylla. Underlag för seminariet är kurslitteratur, föreläsning och egna erfarenheter. I din loggbok noterar du centrala begrepp, perspektiv och resonemang som du uppmärksammat när du läst och lyssnat samt dina reflektioner över detta. Ta med ditt underlag från loggboken till seminarium 1 då några av dina funderingar kommer att kunna lyftas. Redovisning och diskussion sker i mindre grupper och i seminariegruppen. Litteratur som bearbetas vid seminarium 1 är; Skolverket (2010). Barndomens förändrade villkor. Stockholm: Fritzes. (69 s.) Aktuella styrdokument för fritidshemmet (se kursplan) Introduktion till litteratursökning Ni kommer vid detta tillfälle få stöd av bibliotekets personal för att få kunskap om hur man söker svenskt vetenskapligt material i Artikelsök, Summon och Libris. Ni fick ta del av steg 1 i Lrk10G och nu kommer ni erbjudas steg 2. Här ges möjlighet att under handledning bekanta er med bibliotekets verktyg riktat mot att söka relevant litteratur. Uppgiften är att söka en vetenskaplig artikel kring barns lek. Er valda artikel kommer vara del av det underlag vi diskuterar vid seminarium den 2 januari.

6 Del 2. Pedagogiskt förhållningssätt - med fokus på barns lek och praktikgemenskaper I denna del kommer ni få föreläsningar kring barns lek och praktikgemenskaper och fritidshemmets styrdokument. Ni kommer också att genomföra fältstudier i par på VFU-platser. På seminarium diskuterar och problematiserar vi litteraturen kring barns lek och praktikgemenskaper med fokus på fritidshemmets uppdrag. Fokus här är hur man kan arbeta för att utmana barns lärande och meningsskapande med stöd i både litteratur som via de observationer ni kommer göra på era fältstudier. Denna del skall stödja dig att nå mål i kursplanen om Att diskutera hur barns lek kan tas tillvara i fritidshemmets verksamhet Att beskriva barns möjligheter till lärande och delaktighet på fritidshemmet och i samhället utifrån analys av styrdokument och erfarenheter från fältstudier. Att kunna värdera och reflektera över möjligheterna att stimulera till lärande och utveckling genom att redogöra för hur man kan erbjuda barn en meningsfull och innehållsrik fritid. Föreläsningar Karin Lager: Föreläsning och bearbetning av styrdokument Marianne Dahl: Världens bästa fritids, allt är frivilligt! Marianne arbetar som universitetsadjunkt vid lärarutbildningen på Linnéuniversitetet och är också doktorand i pedagogik. Hennes föreläsning tar sin utgångspunkt från licentiatavhandlingen Barns sociala liv på fritidshemmet som handlar om barns samspel i kamratgruppen och de gemenskaper barn skapar på fritidshemmet. I föreläsningen kommer hon också att lyfta fram några preliminära resultat från sitt pågående avhandlingsarbete som handlar om hur fritidspedagoger arbetar och talar om barns relationer. Eva Malmström: Leken - Barnslig eller mänsklig Inger Brännberg: Introduktion av observation som pedagogiskt verktyg. Med utgångspunkt i er VFU där ni skulle iaktta och lära känna fritidshemmets verksamhet via loggboksskrivande introducerar Inger Brännberg observation som pedagogiskt verktyg. Föreläsningen visar med exempel på hur våra olika idéer och föreställningar påverkar vad vi observerar och vilka slutsatser vi drar. Processen att planera, medvetet genomföra, analysera/tolka och reflektera presenteras. Vi förbereder också de kommande fältstudierna. Ta med någon VFU-logg där du reflekterat över lärande i barns lek och egen verksamhet till föreläsningen. Repetera gärna kapitel 2 i Det värderande ögat av Cato R P Björndal som ni använde i förra kursen, LRVU10. Seminarium 3 Underlag för detta seminarium är dels kurslitteraturen men också den vetenskapliga artikel ni med hjälp av biblioteket har tagit fram. Inför litteraturseminariet den 2 januari ska var och en skriftligt (max 1 A4-sida) ha reflekterat över: 1. Olika syn på lek och barns möjligheter till lärande och meningsskapande i fritidshem. 2. Hur kan vi utgå från barns egen lek och praxisgemenskaper samt erbjuda en verksamhet som stimulerar till lärande och utveckling? 3. Hur tar man stöd i styrdokument för att erbjuda barn en meningsfull fritid? Era reflektioner ska ni ta med er till litteraturseminariet och de utgör underlag och utgångspunkt för seminariets diskussioner. Er reflektionen läggs efter seminarium in i er individuella loggbok. Litteratur som bearbetas vid seminarium är; Evaldsson, Ann-Carita & Aarsand, Pål (2011). Den fria lekens möjligheter och begränsningar om barns kompetenser och vardagliga deltagande i fritidshemspraktik. I Anna Klerfelt & Björn Haglund (red.). Fritidspedagogik. Fritidshemmets teorier och praktiker. Liber: Stockholm. 18 s Pihlgren, Ann. S (2013). Fritidshemmets didaktik. Kapitel 7 Eva Kane Pihlgren (2013) Fritidshemmets didaktik, kapitel 1 Hansen Orwehag Lek som lär, Welen, skolverket Dahl, M. (2011). Barns sociala liv på fritidshemmet. En studie om praktikgemenskaper och alliansbildning i egenstyrda aktiviteter Licentiate Thesis. Göteborgs universitet. (154 s.) Gällande styrdokument för fritidshemsverksamheten

7 Planering i grupp inför fältstudierna Utifrån föreläsning och basgruppens tidigare observationer/iakttagelser ska ni detaljplanera era fältstudier tillsammans. Att planera innebär att diskutera ihop sig till en gemensam idé om vad man ska observera och hur man skall gå tillväga. Denna planering skall dokumenteras skriftligt och den gemensamma frågan (VAD-et) man väljer ska relatera till någon aspekt av barns lek och/eller praxisgemenskaper i fritidshem. Använd följande hållpunkter i er diskussion och skriftliga dokumentation: VAD vill vi veta mera om - formulera en gemensam fråga. VARFÖR är just detta intressant för oss som blivande lärare i fritidshem - motivera ert val av fråga. HUR vill vi gå tillväga vilken/vilka observationstekniker väljer vi för att få veta mera utifrån just vår fråga? Beskriv val av teknik (fältanteckning, deltagande observation, löpande protokoll, kategorischema); hur många, hur länge, ska ni delta eller sitta vid sidan, hur dokumenterar vi våra observationer, osv. Fältstudier på VFU-platsen Fältstudierna genomförs i par (inom basgruppen) på någons VFU-plats. Kontakta VFU-platsen tidigt i kursen och fråga om de har möjlighet att ta emot er, se schema. Ni skall genomföra minst en dags observationer kring barns lek och lärande. Försök att genomföra flera observationer enligt er planering och stäm gärna av med varandra för att utveckla tekniken. Observationerna ska sedan renskrivas och tas med inför uppsamlingsseminarium. Uppföljningsseminarium Att analysera och tolka observationer. Att analysera innebär att bearbeta det material man samlat in. Till detta seminarium skall basgruppen ha med allt sitt dokumenterade material utskrivet. Basgruppen prövar att analysera och tolka sitt material och vi reflekterar gemensamt över observation som metod, vad som fungerat, vad som kan utvecklas utifrån era erfarenheter. Muntlig examination/redovisning Detta är en muntlig examination där ni i era basgrupper skall ha valt ut en observation att gestalta i er grupp. Efter gestaltningen skall ni redovisa en sammanfattning och analys av era observationer. Utrymme ska också ges till diskussion och frågor. Frågor vi diskuterar är; Vad kan vi lära oss av att observera barns lek och praktikgemenskaper? Vad och hur man kan/bör arbeta för att ta barns perspektiv och samtidigt utmana barnen att utvecklas och lära? Hur skapar vi en verksamhet där vi erbjuder barn en meningsfull och innehållsrik fritid? Vilka möjligheter ges barn till lärande och delaktighet på fritidshemmet och i samhället utifrån analys av styrdokument och erfarenheter från fältstudier? Del 3 Enskild skriftlig reflektion Del 3 är en avslutande reflektion där ni knyter ihop kursens alla delar. I er enskilda text ska ni visa fördjupad kommunikativ kompetens genom att diskutera och redovisa en skriftlig kursuppgift. Texten skall skrivas för visa att du når mål i kursplan om: Förklara det fritidspedagogiska området genom att relatera till aktuell forskning och kunskaper som krävs för yrkesutövningen, diskutera hur barns lek kan tas tillvara i fritidshemmets verksamhet. Redogör för olika definitioner av fritid och dess betydelse för barn. Beskriva barns möjligheter till lärande och delaktighet på fritidshemmet och i samhället utifrån analys av styrdokument och erfarenheter från fältstudier.

8 Avslutningsvis skall du i din text reflektera över möjligheterna att stimulera till lärande och utveckling genom att redogöra för hur man kan erbjuda barn en meningsfull och innehållsrik fritid. Inlämning av enskild examinerande skrivuppgift Kursens sista uppgift innebär att, genom att använda kurslitteraturen, enskilt skriva ett arbete om 3-4 A4-sidor (dataskrivet, typsnitt Times New Roman - storlek 12, radavstånd 1). Några goda råd; Kom ihåg att det inte räcker med att tycka något ni måste söka stöd i litteraturen för att stärka er argumentation. Försök alltså att argumentera för er ståndpunkt med hjälp av litteraturen och resonera kring vilka konsekvenser din ståndpunkt får för din yrkesroll. Använda dig av APA-manualen när du refererar till litteraturen (se följande länk): Ert arbete, som är ett manus, ska ni lägga in på GUL under rubriken Innehåll och klicka sedan för rätt grupp/examinator (vem det blir kommer att meddelas längre fram) och skicka på så sätt in arbetet till er examinator och även till er basgrupp den 10 januari kl Respons och deltagande i granskningsseminarium Alla basgruppens arbeten läses av alla i basgruppen men en av era basgruppskamrater kommer att läsa igenom just ditt arbete lite mer noggrant. Vem detta blir kommer att meddelas i god tid innan redovisningen. Ett av arbetena granskar ni extra noggrant och ger detta både muntlig och skriftlig respons, ca en A4-sida. Ni ger den skriftliga responsen till kamraten efter genomförd opposition och även en kopia till examinatorn. Respons och deltagande i granskningsseminarium är en viktig del av examinationen och alltså obligatoriskt. Några råd beträffande er respons: tanken med responsen är att den som skrivit ska få hjälp att förbättra sin text. Därför bör responsen också syfta till att lyfta fram både det som är bra och det som kan utvecklas. Det innebär att ni också måste berätta varför något är bra och hur man kan utveckla det som bör utvecklas. Här är några punkter ni bör skriva om i er respons: Anknyter texten till kursens syfte och litteratur på ett bra sätt? Det vill säga: Kan skribenten argumentera för hur hon/han vill att arbetet ska organiseras, hur barns perspektiv kan tas tillvara och vilka möjligheter svårigheter det finns med att utveckla verksamheten med hjälp av litteraturen? Finns tillräckligt med kurslitteratur med? Finns det ett tydligt sammanhang, en röd tråd, i texten? Är texten mottagaranpassad, t.ex. med bra struktur och med logisk uppbyggnad i rubriker och ordningsföljd? Finns tydliga litteraturreferenser och är de gjorda på rätt sätt? Är texten språkligt acceptabel, dvs. är den i huvudsak skriven på en korrekt svenska. Vilka förbättringar skulle du vilja göra beträffande de olika punkterna ovan? (Ovanstående punkter kan också vara till hjälp i ditt skrivande eftersom de kan ge dig stöd när ni skriver ert eget arbete). Slutlig inlämning av enskild text Slutlig inlämning ska skickas senast vid kursslut, den 17 januari via GUL. Klicka först på Innehåll och sedan på Inlämningsuppgift. OBS. Ladda ned ert arbete hos rätt examinator (dvs. den av oss som deltog i just din basgrupps manusgranskning). Lathund som stöd för att planera dina studier: LRFP Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 5 december INTRODUKTION Sal: AK2136 Carin och Catarina 6 december INLÄSNING Fritid i senmoderna samhällen Ulla Tebelius (2012) Haglund, B. (2009). Fritid som diskurs och innehåll.

9 december FÖRELÄSNING BARN & BARNDOM Rosemarie Kamperin Sal: AK2136 SEMINARIUM Fritid och fritid i fritidshemmet Seminariegrupp A - Catarina Sal: A1316 Seminariegrupp B- Carin Sal: A december FÖRELÄSNING Styrdokument för fritidshem Karin Lager Sal: AK2136 FÖRELÄSNING Världens bästa fritids.. Marianne Dahl Sal: AK december INLÄSNING Dahl, M. (2011) Barns sociala liv på fritidshemmet. 10 december INLÄSNING Barndomens förändrade villkor (skolverket, 2010) 17 december INTRODUKTION OBSERVATIONER SOM PEDAGOGISKT VERKTYG Inger Brännberg Sal: AK 2136 PLANERING Planering av fältstudier! 11 december SEMINARIUM Seminariegrupp A Barn & Barndom RoseMarie Sal: A1311 SEMINARIUM Seminariegrupp B Barn & Barndom RoseMarie Sal: december FÄLSTUDIEDAG FÖRELÄSNING FRITID OCH FRITIDSPEDAGOGIK Björn Haglund Sal: AK december INLÄSNING Welén, T. (2003). Kunskap kräver lek. Klerfelt, A. & Haglund, B. (2011) Fritidspedagogik. Pihlgren, A. (2013) Fritidshemmets didaktik. 19 december FÄLTSTUDIEDAG OBS! Tag kontakt med era VFU-platser inför kommande fältstudier. 13 december BIBLIOTEKSSÖK Seminariegrupp A Sal: A Seminariegrupp B Sal: B 1115 FÖRELÄSNING BARNS LEK Eva Malmström Sal: AK december BEARBETNING AV OBSERVATIONER Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem (2007) Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2010). Referenslitteratur: Björndal, C.R.P. (2005) Det värderande ögat. JULAFTON JULDAGEN ANNANDAG JUL 27 december INLÄSNING OCH BEARBETNING AV OBSERVATIONER december INLÄSNING & BEARBETNING AV OBSERVATIONER RÖD DAG NYÅRSAFTON NYÅRSDAGEN 2 januari LITTERATURSEMINARIUM Seminariegrupp A - Catarina Sal: A1314 Seminariegrupp B - Carin Sal: A januari UPPFÖLJNINGSSEMINARIUM STYRDOKUMENT OCH OBSERVATIONER Sal: A 1314, A 1316, A 1338 Inger B. och Carin Tid för planering inför redovisningar 8 januari REDOVISNINGAR OBSERVATIONER SOM GRUND FÖR PEDAGOGISK OCH DIDAKTIKTISK PLANERING Seminariegrupp A - Catarina AK2133 Seminariegrupp B - Carin A januari SKRIVTID 3 januari BEARBETNING AV OBSERVATIONER SKRIVTID 10 januari SKRIVTID 3 13 januari TID FÖR INLÄSNING OCH RESPONS PÅ GRUPPENS TEXTER 14 januari EXAMINATIONER - MANUS ( ) Sal: AK Catarina Sal: AK RoseMarie Sal: B Carin 15 januari EXAMINATIONER - MANUS ( ) Sal: AK Catarina Sal: AK RoseMarie Sal: A Carin 16 januari SKRIVTID 17 januari SKRIVTID

10