Ajournering för gruppmöten (ca 09:30)

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(5) Kommunstyrelsen Tid Tisdagen den 3 mars 2015 kl. 8:00 Plats Sammanträdesrum Magistern Enligt uppdrag Jonas Sverkén Föredragningslista Val av protokollsjusterare 1. Genomgång av beslutsärenden Ajournering för gruppmöten (ca 09:30) 2. Återrapport om samordning av insatser mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Beslutsnivå: Kommunstyrelsen Föredragande: Ann-Sofie Lagercrantz Förslag till beslut: Kommunledningskontoret får i uppdrag att samordna berörda förvaltningars, bolags och andra aktörers arbete kring hemlöshet. Resultatet av 2015 års arbete ska redovisas till kommunstyrelsen under första kvartalet 2016.

2 Kommunstyrelsen KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (5) 3. Ägardirektiv 2015 för Kalmar Kommunbolag AB och de majoritetsägda dotterbolagen Beslutsnivå: Kommunfullmäktige Förslag till beslut: Kommunfullmäktige antar förslag till ägardirektiv för Kalmar Kommunbolag AB och de majoritetsägda dotterbolagen. 4. Inkråmsöverlåtelse av all verksamhet i Flygutveckling i Kalmar AB till Kalmar Öland Airport AB Beslutsnivå: Kommunfullmäktige Förslag till beslut: 1. Kommunfullmäktige godkänner att en inkråmsöverlåtelse genomförs av hela Flygutveckling i Kalmar AB:s verksamhet till Kalmar Öland Airport AB. Det innebär att Kalmar Öland Airport AB tar över samtliga åtaganden som Flygutveckling i Kalmar AB ansvarar för. 2. Kommunfullmäktige godkänner att Flygutveckling i Kalmar AB efter inkråmsöverlåtelsen kan säljas eller avvecklas. I samband med en försäljning eller avveckling entledigas kommunens ledamöter och suppleanter. 5. Kommunstyrelsens nämndsmål och kommunledningskontorets aktiviteter 2015 Beslutsnivå: Kommunstyrelsen Föredragande: Åsa Bejvall Förslag till beslut: Kommunstyrelsen godkänner kommunledningskontorets förslag till nämndsmål och aktiviteter Inrättande av Kalmar kommuns integrationspris Beslutsnivå: Kommunfullmäktige Förslag till beslut: Kommunfullmäktige beslutar att inrätta ett årligt integrationspris i Kalmar kommun i enlighet med kommunledningskontorets förslag.

3 Kommunstyrelsen KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 3 (5) 7. Inrättande av Kalmar kommuns tillgänglighetspris Beslutsnivå: Kommunfullmäktige Förslag till beslut: Kommunfullmäktige beslutar att inrätta ett årligt tillgänglighetspris i Kalmar kommun i enlighet med kommunledningskontorets förslag 8. Revidering av reglemente för Kalmar kommuns tillgänglighetsråd Beslutsnivå: Kommunstyrelsen Förslag till beslut: Kommunstyrelsen godkänner kommunledningskontorets förslag till revidering av reglementet för Kalmar kommuns tillgänglighetsråd. 9. Ändring i regler för kommunal flaggning Beslutsnivå: Kommunstyrelsen Förslag till beslut: Kommunfullmäktige antar kommunledningskontorets förslag till riktlinjer för flaggning i Kalmar kommun. Tidigare regler för kommunal flaggning i Kalmar upphör härmed att gälla. 10. Avtal om medfinansiering av åtgärdsvalsstudie för kust till kustbanan Beslutsnivå: Kommunstyrelsen Förslag till beslut: Kommunstyrelsen godkänner avtal om medfinansiering av åtgärdsvalsstudie för kust till kustbanan delen mellan Växjö västra station (ny höghastighetsstation) / Alvesta och Kalmar samt Karlskrona med nya stationslägen. Kommunstyrelsen ger kommunstyrelsens ordförande Johan Persson i uppdrag att underteckna avtalet 11. Försäljning av fastigheterna Rustningen 2-7, Funkabo Beslutsnivå: Kommunstyrelsen Förslag till beslut: Kommunstyrelsen beslutar att sälja fastigheterna Rustningen

4 Kommunstyrelsen KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 4 (5) 2-7 enligt kommunledningskontorets förslag till Eriksson och Ahlqvist AB, organisationsnummer , för kronor exklusive anläggningsavgift för vatten och avlopp. 12. Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning Beslutsnivå: Kommunstyrelsen Förslag till beslut: Kommunstyrelsen godkänner de föreslagna revideringarna i kommunstyrelsens delegationsordning. Kommunledningskontoret får i uppdrag att anpassa beloppen i dokumentet Rätt att underteckna vissa handlingar - firmatecknare m.m. utifrån ovanstående revidering. 13. Yttrande över Trafikverkets remiss om funktionellt prioriterat vägnät Beslutsnivå: Kommunstyrelsen Förslag till beslut: Kommunstyrelsen antar yttrandet från den 19 februari 2015 som sitt och överlämnar det till Trafikverket som Kalmar kommuns svar på remiss om funktionellt prioriterat vägnät. 14. Yttrande över Kalmar Länstrafiks upphandling av fordon för skoltrafik Beslutsnivå: Kommunstyrelsen Förslag till beslut: Kommunstyrelsen antar yttrandet från den 26 februari 2015 som sitt och överlämnar det till Kalmar Länstrafik som Kalmar kommuns svar på hur biogas ska vägas in i den fortsatta upphandlingsprocessen. Delegationsbeslut - Yttrande över avfallsplan samt renhållningsföreskrift - Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor, januari Beslut om att avbryta upphandling av generalentreprenad för nybyggnation av ny brandstation - Yttrande över VA-Sanering, Tegnérgatan - Beslut att Kalmar kommun avstår från att lämna yttrande på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om

5 Kommunstyrelsen KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 5 (5) översyn av tillsynsansvar över förorenade områden. Anmälningsärenden - Arbetsutskottets protokoll den 10 februari Planutskottets protokoll den 10 februari Kalmar läns pensionskapitalförvaltning AB:s redovisning av portföljrapport för januari 2015

6 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz KS 2014/ Kommunstyrelsen Samordning av insatser mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Förslag till beslut Kommunledningskontoret får i uppdrag att samordna berörda förvaltningars, bolags och andra aktörers arbete kring hemlöshet. Resultatet av 2015 års arbete ska redovisas till kommunstyrelsen under första kvartalet Bakgrund Kommunledningskontoret hade ett samordningsansvar under 2014, under året genomfördes en inventering av olika aktörers uppfattning om problemet och respektive verksamhets rådighet över situationen. För berörda förvaltningar, bolag och andra aktörer har fokus under 2014 legat på direkt riktade insatser mot den akuta hemlösheten. Socialförvaltningen har under året utvecklat rutiner för att kontinuerligt följa upp situationen. Långsiktigt löser inte arbetet mot den akuta hemlösheten situationen och därför krävs fortsatt samverkan både internt och externt. Att ha en bostad innebär att människor har en egen plats att återhämta sig på och vara privat. Den som inte har en trygg boendesituation har svårt att klara övriga delar av livet, ex. utbildning och arbete som i sin tur har stor påverkan för individens hälsa Utifrån det görs bedömningen att det finns ett stort värde ur ett socialt hållbarhetsperspektiv. Akuta insatser är ofta resurskrävande både direkt ekonomiskt och även personalmässigt, och en effektiv samordnad process kan därför förväntas ha effekt även utifrån ett ekonomiskt hållbarhetsperspektiv. Ann-Sofie Lagercrantz strateg social hållbarhet Bilaga: Rapport Kommunledningskontoret Kansli- och omvärldsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatran 18 Tel vx Fax Ann-Sofie.Lagercrantz@kalmar.se

7 Handläggare Datum Ann-Sofie Lagercrantz , Återrapportering av samordning av insatser mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Bakgrund Den 4 mars 2014 beslutade kommunstyrelsen att ställa sig bakom socialnämndens mål om minskad hemlöshet och minskad utestängning från bostadsmarknaden. Socialnämndens fyra mål för 2014: Män och kvinnor som på egen hand saknar möjlighet att lösa sitt boende och som söker hjälp hos socialförvaltningen p.g.a. akut brist på övernattningsmöjlighet ska alltid få anvisning om plats att övernatta för kommande natt. Män och kvinnor som har kontakt med socialtjänsten skall finnas inom situation 1 1 maximalt en månad. Alla män och kvinnor som har en placering via socialtjänsten och befinner sig i situation 2 2 skall ha ett boendealternativ ordnat tre månader före utskrivning. Det finns i december 2014 en upprättad samverkansöverenskommelse med kriminalvården med gemensamt mål kring hemlösheten. 1 En person hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende, skyddat boende eller sover utomhus eller i offentliga utrymmen. Även hotell, camping, vandrahem och husvagn ingår i denna kategori. 2 En person intagen eller inskriven på antingen kriminalvårdsanstalt eller stödboende inom socialtjänsten, landstinget eller hos privat vårdgivare, alternativt HVB-hem, SIS-institution och ska skrivas ut inom tre månader men personen saknar egen bostad ordnad för utskrivning eller utflyttning. Hit räknas även de personer som skulle ha skrivits ut eller flyttat ut, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad. Kansli och omvärld Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 16 Tel vx ann-sofie.lagercrantz@kalmar.se

8 2 (3) I tjänsteskrivelsen identifierades följande berörda aktörer: - Samhällsbyggnadsnämnden/kontoret - Kommunstyrelsen/kommunledningskontorets projekt och exploateringsenhet - Servicenämnden/förvaltningen - Socialnämnden/förvaltningen - Kalmarhem - Fastighetsägareföreningen Uppdrag Kommunledningskontoret fick vid samma tillfälle i uppdrag att samordna berörda förvaltningars, bolags och övriga aktörers arbete kring hemlöshet, med krav på återrapportering av 2014 års arbete under första kvartalet Redovisning Under 2014 genomfördes en inventering av de olika aktörernas insatser och bild av problemet och en gemensam kompetensutvecklingsinsats. Socialförvaltningen Bristen på lägenheter i Kalmar har under den senare delen av 2014 blivit mycket mer påtaglig för socialförvaltningen. I mars 2014 började socialförvaltningen att föra statistik över hemlösheten i Kalmar kommun. Inledningsvis låg det ganska stabilt men från september månad har antalet hemlösa stadigt ökat. I december fanns det 29 personer som var akut hemlösa och som behövde hjälp med bostadsanskaffning (kategori 1-2). Ungefär lika många personer ytterligare avvisades pga. att man inte ansågs ha biståndsrätt. Socialförvaltningen har genomfört en kartläggning över vilka insatser som görs och vad som behöver göras ytterligare för att uppnå socialnämndens mål kring hemlöshet. Utifrån kartläggningen har en åtgärdsplan arbetats fram. Ett förslag till åtgärd för att lösa den akuta hemlösheten är att tillskapa ett härbärge. Vid akuta situationer idag är ofta hotellboenden enda alternativet vilket för med sig dryga kostnader. En kostnadskalkyl har ännu inte upprättats men finansiering skulle ske genom att frigöra resurser i effektiviseringsarbetet. Ekonomiska effekter av ett härbärge är lägre hotellkostnader samt färre externplaceringar. Socialförvaltningen har vänt sig till serviceförvaltningen för att få hjälp med att hitta lämplig lokal. För att få en mer sammanhållen och specialiserad handläggning kring bostadsfrågorna har socialförvaltningen tillskapat två särskilda bostadshandläggare. Kalmarhem Kalmarhem har en tjänsteman som arbetar särskilt med bostadssociala frågor och i nära samarbete med socialförvaltningen. Som ett resultat av samarbetet räknar Kalmarhem numera försörjningsstöd som inkomst för att möjliggöra för individer att komma in på bostadsmarknaden. En utmaning från Kalmarhems horisont är deras roll för bostadsgarantin för studenter då efterfrågan på mindre lägenheter är större än tillgången, vilket innebär att bostäder som annars skulle kunna tilldelas de som är aktuella inom arbetet mot hemlöshet fördelas inom ramen för bostadsgarantin. De ser en snabb bostadsproduktion och ökad samverkan mellan offentliga och privata fastighetsägare som centrala verktyg att lösa situationen med hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden.

9 3 (3) Kalmarhem har dessutom i egenskap av stora fastighetsägare samverkan med andra fastighetsägare och ser gärna att fler engagerar sig i hemlöshetsfrågorna. Serviceförvaltningen Utöver att utreda lokalfrågan för ett ev. framtida härbärge bistår även serviceförvaltningen i viss mån med bostadslösningar när andra aktörers möjligheter är uttömda. Det ska betonas att det rör sig om undantagsfall. Samhällsbyggnadskontoret/kommunledningskontoret På plansidan har en särskild kontaktperson/utredare utsetts för hemlöshetsfrågorna, den personen arbetar på uppdrag av både plan- och exploateringsenheten och samhällsbyggnadskontoret. Gemensamma kompetensutvecklingsinsatser I december deltog företrädare från socialnämnden/socialförvaltningen, Kalmarhem och kommunledningskontoret i Länsstyrelsens utbildningsdag med fokus på hemlöshetsfrågor. Summering och planering Vi har en brist på bostäder i Kalmar liksom i landet i stort, samtidigt som det finns ett stort behov av bostäder och inte minst hyresbostäder, ofta mindre och billiga. Tillgången till bostäder påverkar naturligtvis i hög grad hemlösheten och utestängningen från bostadsmarknaden, men det gör även människors individuella förhållanden. Det innebär att ett framgångsrikt arbete bör bedrivas dels förebyggande genom att använda kommunala verktyg för att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder, dels genom insatser direkt riktade mot hemlöshet. Under 2014 har fokus i Kalmar kommun legat på direkt riktade insatser mot hemlöshet där Kalmar kommuns verksamheter i samverkan med frivilligorganisationer tagit ett mycket stort ansvar. Långsiktigt löser inte det akuta arbetet situationen och därför krävs fortsatt samverkan både internt och externt och det finns en uttalad efterfrågan på detta av de kommunala aktörerna. Företrädare för berörda kommunala verksamheter kommer att träffas den 10 mars i syfte att skapa en gemensam bild av det aktuella läget samt formulera en gemensam strategi som omfattar både ett långsiktigt planeringsperspektiv och i ett mer kortsiktigt perspektiv med fokus på den aktuella situationen. Uppdraget har således inneburit en medvetenhet och kvalitetshöjning i kommunens arbete med de bostadssociala frågorna och samverkan kring dessa har ökat, men ännu återstår många delar.

10 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ola Johansson KS 2015/0104 Kommunfullmäktige Ägardirektiv 2015 för Kalmar Kommunbolag AB och de majoritetsägda dotterbolagen Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar förslag till ägardirektiv för Kalmar Kommunbolag AB och de majoritetsägda dotterbolagen. Bakgrund Koncernledningen i Kalmar kommun tagit fram ett förslag till ägardirektiv för de kommunala bolagen. De föreslagna ändringarna från tidigare år är rödmarkerade eller genomstrukna. Annette Andersson kommundirektör Ola Johansson VD Kalmar Kommunbolag AB Bilagor Förslag till ägardirektiv 2015 Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax jonas.sverken@kalmar.se

11 Ägardirektiv 2015 för Kalmar Kommunbolag AB med sina dotterbolag (förutom Kalmar Energi Holding AB och Kalmar Flygutveckling AB) Beslutade av kommunfullmäktige den 15 december 2008, 21. Ändring beslutad den 29 mars 2010, 24, den 26 april 2011, 97, den 23 april 2012, 84, den 29 april 2013, 75 och den 28 april Gemensamma direktiv I kommunallagen markeras kommunfullmäktiges överordnade roll i förhållande till de kommunala bolagen. Vidare innehåller lagen bestämmelser om att kommunstyrelsen ska ha uppsikt över den verksamhet som bolagen bedriver. Bolagen ska i årsredovisningen lämna uppgifter så att kommunstyrelsen kan bedöma om den verksamhet som bolagen bedrivit under föregående kalenderår varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Kommunfullmäktige i Kalmar ser vikten av ett kommunalt koncerntänkande och har samlat de kommunala bolagen i en aktiebolagsrättslig koncern under kommunen. Med denna konstruktion äger kommunen ett (1) bolag. Kalmar Kommunbolag AB är i sin tur ägare av de kommunala bolagen. Kommunen och dess företag måste ses som en ekonomisk beslutsenhet för vilken fullmäktige har det yttersta ansvaret såväl ekonomiskt som politiskt. Kommunfullmäktige har angett bland annat följande skäl för att ge ägardirektiv till kommunens bolag: Kommunallagen förutsätter ett kommunalt inflytande över bolagen eftersom de är ett instrument för kommunal verksamhet. Kommunen har ett politiskt och ekonomiskt ansvar för verksamheten i bolagen. Förtroendet för kommunal verksamhet ökar om omvärlden kan konstatera att de kommunala bolagen är en del av ägaren/kommunen. Bolagen är kommunens egendom. Det finns alltså ett ägaransvar inför kommunmedborgaren. Kommunen är dessutom i borgen för bolagens engagemang vilket understryker ägaransvaret. De kommunägda bolagens verksamhet och förhållande till kommunen regleras genom: Kommunallagen, aktiebolagslagen samt andra lagar och författningar Bolagsordning Ägardirektiv Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx

12 2 (7) Kalmar kommuns budget och ekonomiska planering Särskilda direktiv av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen Avtal mellan bolagen och kommunen Bolagens styrelser ska i samband med konstituerande styrelsemöte årligen gå igenom ägardirektiven och göra en plan för hur man lever upp till dem. Insyn i bolagens verksamhet Kommunallagen slår fast att insynsfrågorna är viktiga ur demokratisk synpunkt. Bolagen ska ha en öppen attityd i dessa frågor. I bolagsordningarna anges: Allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen. Bolagsstämmorna ska vara öppna för allmänheten, som också ska ha möjlighet att ställa frågor. Kallelse ska anslås på kommunens officiella anslagstavla i stadshuset. Koncernens uppföljningar per april och augusti, årsbokslut samt övriga ärenden till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige ska vara tillgängliga på kommunens externa hemsida. I bolagsordningarna för de kommunala bolagen anges att bolagen ska bereda kommunfullmäktige i Kalmar kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Vidare gäller att ledamöter och ersättare i kommunstyrelsens arbetsutskott ska få kallelser till sammanträden med styrelserna för de kommunägda bolagen. De har rätt att närvara vid dessa sammanträden och har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. De har också rätt att på begäran få sin mening antecknad till protokollet. Samråd mellan kommunens och bolagens revisorer Kommunfullmäktige utser för varje bolag två lekmannarevisorer och lika många ersättare för att granska det kommunala ändamålet, effektivitet, kvalitet och internkontroll. Dessa revisorer väljs ur kretsen av kommunens revisorer. Kostnader för den revision lekmannarevisorerna utför ska belasta bolagen. Det är ur ett koncernperspektiv angeläget att bolagens och kommunens revisorer kan samråda med varandra i frågor som rör bolagens angelägenheter. Utgångspunkter för bolagens verksamhet Kommunens bolag ska skötas på ett sätt där stor hänsyn tas till de fördelar som kan skapas för kommuninvånarna. Bolagen är redskap för att skapa utveckling i hela kommunen. Verksamheten ska drivas på ett affärsmässigt sätt. Effektivitetsvinster för bolagen ska alltså innebära fördelar för kommunen som helhet (koncernnyttan). Kommunen och respektive bolag ska därför i samråd söka lösningar som tillgodoser dessa gemensamma intressen.

13 3 (7) Bolagen får inte bedriva någon säljverksamhet som står i strid med konkurrenslagstiftningen. Bolagen ska prestera ständiga förbättringar. Bolagen ska verka för de beslut som kommunfullmäktige fattar. Bolagen ska verka för utveckling och tillväxt i hela Kalmar kommun. För samarbetet mellan kommunen och bolagen ska vidare gälla följande riktlinjer: Ekonomisk planering och redovisning: Bolagens ekonomiska planering och redovisning ska vara sådan att den kan samordnas med kommunens. Bolagen ska rapportera i enlighet med instruktioner från kommunen för att uppfylla bestämmelserna om sammanställd redovisning i lagen om kommunal redovisning. Kalmar Kommunbolag AB med dotterbolag ska använda samma redovisningsprinciper och värderingsregler enligt Kalmar Kommunbolag AB och de majoritetsägda dotterbolagens tillämpning av K3. Kalmar Kommunbolag AB ska tidigt vid ekonomiska obalanser och alltid minst en gång om året delge kommunstyrelsen en ekonomisk och verksamhetsmässig information från kommunens hel- och delägda bolag. Bolagen ska (med god framförhållning) samråda med Kalmar Kommunbolag AB avseende skattefrågor, nedskrivningsbehov och övriga bokslutsdispositioner. I bolagens årsredovisningar ska ingå uppgifter om lön, övriga löneförmåner och avgångsvederlag för VD. Styrelsearvoden och VD-löner ska särredovisas. Personal- och lönepolitik: Kommunens nämnder och de kommunala bolagen ska ha en gemensam personal- och lönepolitik. Det innebär bl.a. att styrelserna för bolagen ska ha en avstämning med kommunstyrelsens personaldelegation inför förhandlingar om kollektivavtal och tillämpning av dessa. Frågor som rör de verkställande direktörernas anställnings- och lönevillkor handläggs av VD i Kalmar Kommunbolag AB i samråd med kommunstyrelsens personaldelegation. Tillsättning av tjänst som verkställande direktör i något av bolagen handläggs av styrelsen i Kalmar Kommunbolag AB i samråd med bolagens presidier. Kommunens regler för representation ska gälla även för de kommunala bolagen. Medverkan i annan planering: Bolagen ska medverka i den fysiska planeringen och i miljö- och naturresursplaneringen. Bolagen ska också ge underlag till svar på frågor som ställs i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Administrativa system: Bolagen ska använda sig av administrativa system som underlättar utbyte av information mellan kommunen och de kommunägda bolagen. Det är också viktigt att kommunen utåt visar upp ett enhetligt ansikte.

14 Beredskap och säkerhet: Krisledningsnämnden ansvarar ytterst för arbetet vid höjd beredskap och extraordinära händelser i Kalmar kommun. Nämnden ska vid extraordinära händelser erbjudas erforderliga resurser från berörda bolag i den omfattning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsen. Vidare ska bolagen, i den utsträckning som de blir kallade, delta i övningar. Verksamhetens inriktning Utöver vad som anges i budgeten ska bolagen också följa de mål, uppdrag och andra direktiv som berör dem och som meddelas i olika policy, program och riktlinjer som antagits av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Bolagen ska så långt det är möjligt medverka i samordnade kommunövergripande upphandlingar eller samordnade upphandlingar för bolagskoncernen på uppdrag från Kalmar Kommunbolag AB. Bolagen ska vara pådrivande i utvecklingen av det långsiktigt hållbara samhället socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Bolagen ska i samverkan med övrig kommunal verksamhet söka samordningsfördelar och arbeta aktivt med energieffektivisering. I bolagens årsredovisningar ska tydligt framgå hur bolagen uppfyllt de bolagsspecifika ägardirektiven. Bolagen ska följa och arbeta efter de övergripande kontrollplaner som Kalmar Kommunbolag AB fastställer. Ex. övergripande finanspolicy och internkontrollplaner. Ekonomi Kalmar Kommunbolag AB ska lämna en utdelning på 975 tkr. Utdelningsbara medel beräknas genom att redovisat årsresultat först ska täcka balanserad förlust. Av återstående vinstmedel och övrigt fritt eget kapital får sedan utdelning ske till aktieägarna. Utdelningen får inte hindra Kalmar Kommunbolag AB från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt och den föreslagna värdeöverföringen måste kunna försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap st. Soliditeten måste vara betryggande mot bakgrund av att bolagets verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet. Även likviditeten i bolaget måste bedömas kunna upprätthållas på en betryggande nivå. Kalmar Kommunbolag AB anger de avkastningskrav och värdeöverföringar som ska gälla för dotterbolagen. 4 (7) Beslut på årsstämmorna Vid årsstämmorna ska kommunens ombud överlämna de ägardirektiv som kommunfullmäktige beslutat ska gälla för bolagen. Dessa direktiv kan också överlämnas till bolagen i form av protokollsutdrag eller skrivelse. För styrelsearvoden och ersättningar ska gälla de regler som fastställts av kommunfullmäktige. Arvoden till auktoriserade revisorer och ersättare ska följa den upphandling som kommunstyrelsen gjort av revision för de kommunägda företagen.

15 5 (7) För de olika bolagen ska i övrigt gälla: Styrelsen i respektive kommunalt bolag ska hålla moderbolaget informerad om sin verksamhet och om planerade åtgärder av större vikt. Kommunbolaget har rätt att få ta del av den information från bolagen som Kommunbolaget anser nödvändig för att detta uppdrag ska kunna fullgöras. Kalmar Kommunbolag AB och dess dotterbolag ska medverka till att utveckla och stärka det lokala näringslivet i hela kommunen. Genom sådana satsningar på olika utvecklingsprojekt stärker bolagen sin kundbas. Detta innebär att kommunens bolag på sikt förbättrar sitt ekonomiska resultat. Bolagsspecifika ägardirektiv Kalmar Kommunbolag AB Bolaget ska förvalta aktier i Kalmar kommuns hel- eller delägda bolag, utveckla samarbetet mellan bolagen i koncernen samt samordna övergripande koncerngemensamma frågor. Bolaget ska svara för en löpande ägardialog med respektive dotterbolag i koncernen. Moderbolaget ska åt kommunen bereda och samordna förslag till försäljning av fastigheter och bolag inom koncernen och andra frågor avseende bolagens tillgångsportföljer med undantag av frågor som ligger inom det beslutsmandat som anges i respektive bolags bolagsordning. Vidare ska bolaget efter särskilt uppdrag genomföra näringslivsbefrämjande projekt. Kalmarhem AB Bolaget ska i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens likställighetsprincip främja bostadsförsörjningen i Kalmar kommun och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Bolaget ska erbjuda människor som bor i eller vill flytta till Kalmar den goda bostaden. Med den goda bostaden aves att ge människor, oavsett inkomst, bostadsort och social situation, likvärdiga möjligheter att leva i goda bostäder i bra miljöer och till rimliga kostnader. Bolaget ska garantera hyresrätten och utifrån bruksvärdesprincipen främja en hyressättning med stabila och rimliga hyror i olika stads- och kommundelar. Bolaget ska aktivt arbeta för att minska bostadssegregationen. Bolaget har ett speciellt ansvar för att ordna bostäder till studerande, liksom andra grupper med särskilda behov som t.ex. äldre och funktionshindrade. Det är också viktigt att bolaget fortsätter arbetet med att på olika sätt utveckla och stärka inflytandet för de boende. Bolaget ska vara den centrala aktören i kommunens bostadspolitik och utveckling.

16 6 (7) Kalmar Vatten AB Bolaget ska svara för en miljömässigt god vattenförsörjning och avloppsrening. En huvuduppgift för bolaget är vidare att trygga den framtida vattenförsörjningen. Bolaget ska aktivt arbeta för att minska kväve- och fosforutsläppen i Kalmarsund. I samband med grävarbeten för vatten och avlopp ska bolaget så långt det är möjligt lägga ner tomrör för att möjliggöra en bredbandsutbyggnad. Det är viktigt att de ökade inkomsterna till följd av höjd va-taxa går till en förnyelse av vanätet. Bolaget ska i samband med kommande budget och bokslut redovisa hur stor del av de ökade inkomsterna som använts till reinvesteringar. KIFAB i Kalmar AB Bolagets huvuduppgift är att tillhandahålla lokaler för näringsliv, utbildningsverksamhet och vid behov andra offentliga verksamhetslokaler. Bolaget ska därigenom medverka till att utveckla och stärka näringslivet i kommunen. Bolaget ska fortlöpande se över sitt fastighetsbestånd och genomföra fastighetsförvärv/ försäljningar för att på bästa sätt kunna utföra de uppdrag som åligger bolaget. Industriparken i Kalmar AB Bolagets uppgift är att äga och förvalta fastigheter i kvarteret Elefanten (f.d. Bombardier) i Kalmar. Syftet är att utveckla de aktuella fastigheterna för att senare sälja dessa. Kalmar Science Park AB Bolaget ska utgöra mötesplats för idéer och innovativa företag som vill utvecklas med målsättning att främja en långsiktig ekonomisk utveckling i Kalmar och regionen. I nära samarbete med näringslivet och Linnéuniversitetet ska bolaget bygga nätverk och vara en utvecklingspartner för nya företag i Kalmar. Bolaget ska erbjuda verktygen och miljön för att utveckla nya idéer, företag och marknader. Bolaget ska medverka till nytänkande och inspiration, bidra till att Kalmars attraktivitet stärks och vara en förebild för andra kunskapsintensiva miljöer. Kalmar Öland Airport AB Bolaget ska utgöra en tjänst av allmänt intresse (SGEI flygplats) med skäl och enligt villkor som följer de krav som uppställs av EU kommissionen i sitt beslut av den 20 december Bolaget ska i samverkan med Kalmar kommun och näringslivet i Kalmarregionen utveckla, driva och förvalta Kalmar flygplats. Bolaget ska utveckla kommunikationerna mellan Kalmarregionen och andra delar av Sverige samt övriga världen. Bolaget ska fortsätta arbetet med att göra flygplatsen klimatneutral.

17 7 (7) Destination Kalmar AB Bolaget ska i samverkan med näringslivet utveckla, profilera och marknadsföra Kalmar som besöksmål. Bolaget ska även samordna och administrera evenemang samt utveckla idrottsturismen i Kalmar kommun. Vidare ska bolaget bedriva turistbyråverksamhet samt driva verksamhet i gästhamnen i Kalmar. Bolaget ska i samverkan med Statens Fastighetsverk ansvara för och driva kultur-, turist- och evenemangsverksamhet på Kalmar Slott. Kalmar Hamn AB Bolagets huvuduppgift är att tillhandahålla en hamnanläggning samt utföra hamn-, sjöfartsoch logistikrelaterade tjänster. Bolaget ska erbjuda hamnens kunder ett prisvärt, flexibelt, miljöriktigt och tillförlitligt utbud av service och tjänster av hög kvalitet. Bolaget har uppdraget att utveckla samarbetet med närliggande hamnar. Kalmar Familjebad AB Bolaget ska svara för drift av Äventyrsbadet i Kalmar. I detta ingår att tillsammans med Kalmar kommun och andra aktörer svara för att anläggningen nyttjas för bad, friskvård och rehabilitering.

18 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ola Johansson KS 2015/0130 Kommunfullmäktige Inkråmsöverlåtelse av all verksamhet i Flygutveckling i Kalmar AB till Kalmar Öland Airport AB Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige godkänner att en inkråmsöverlåtelse genomförs av hela Flygutveckling i Kalmar AB:s verksamhet till Kalmar Öland Airport AB. Det innebär att Kalmar Öland Airport AB tar över samtliga åtaganden som Flygutveckling i Kalmar AB ansvarar för. 2. Kommunfullmäktige godkänner att Flygutveckling i Kalmar AB efter inkråmsöverlåtelsen kan säljas eller avvecklas. I samband med en försäljning eller avveckling entledigas kommunens ledamöter och suppleanter. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 29 oktober 2012, dnr KS 2012/0637, om en försäljning av kommunala fastigheter till Rikshem Vit AB. I samband med affären beslutades också att Kalmar kommun avsätter medel för att starta ett utvecklingsbolag mot att Rikshem/näringslivet går in med motsvarande belopp. Bolaget ska ägas till lika delar av näringslivet och Kalmar Kommunbolag AB. Rikshem gick in som medlem i Kalmarsund Promotion och lämnade ett marknadsföringsbidrag till det nybildade bolaget. Avsikten var att Kalmarsund Promotion som samarbetspartner i sin tur bildade ett utvecklingsbolag tillsammans med Kalmar Kommunbolag AB. Kalmarsund Promotion ekonomisk förening (org. nr ) har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att vara den naturliga samlingsplatsen för kvalitativa nätverksaktiviteter och bidra till att nya affärskontakter knyts. Föreningen ska erbjuda medlemsföretagen goda möjligheter till marknadsföring och öka kontaktytorna mot nya affärer. Med obunden politisk uppfattning ska föreningen vara näringslivets gemensamma Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax jonas.sverken@kalmar.se

19 KS 2015/ (3) organ för att påverka de näringspolitiska och infrastrukturella besluten i sydöstra Sverige. Syftet med bildandet av det nya bolaget Flygutveckling i Kalmar AB är medverkan till riktad marknadsföring och annat stöd/aktiviteter mot nya flyglinjer för att utveckla besöksmålet Kalmar och regionen, i detta fall den utpekade destinationen Berlin. Flygutveckling i Kalmar AB (Bolaget) ägs enligt följande (%): Aktier Kapital Röster Kalmarsund Promotion Ekonomisk förening Kalmar Kommunbolag AB Bolaget har sitt säte i Kalmar. Finansiering av Bolagets verksamhet ska i första hand ske genom ianspråktagande av bolagets internt genererade medel. Styrelsen i Bolaget består av fem (5) ledamöter jämte två (2) suppleanter. Kalmar kommuns representanter två (2) ledamöter jämte en (1) suppleant utses av kommunfullmäktige. Kalmarsund Promotions representanter tre (3) ledamöter jämte en (1) suppleant utses årligen på årsstämman. Styrelseordförande, tillika ordförande på årsstämma ska utses av kommunfullmäktige. Samtliga styrelseledamöter är inte arvoderade och är tjänstemän från respektive organisation. För den löpande verksamheten har styrelsen utsett en arbetande styrelseordförande. Nuläge Bolaget har sedan bildandet aktivt verkat för etableringen av en flyglinje till Berlin vilket är den destination i norra Tyskland som bedöms uppfylla besöksnäringens och näringslivets behov enligt de utredningar och undersökningar som genomförts. Flyglinjen Kalmar - Berlin startades upp den 1 september 2014 med möjlighet att också flyga Kalmar - Göteborg. Utvecklingen av linjen har varit bra men behöver ytterligare utvecklas med fler resenärer för fortsatt uthållighet. BMI Regional som ansvarar för trafiken mellan Kalmar och Berlin har för närvarvarande ett behov av att omdisponera flygplan i sitt nätverk efter att nyligen tagit beslutet att lämna sin bas på Landvetter i Göteborg varifrån man tidigare opererat till Birmingham, Stavanger och Kalmar. För att fortsätta utvecklingen av linjen Kalmar Berlin, har Kalmar Flygutveckling AB, Kalmar Öland Airport AB och BMI Regional gemensamt agerat för att finna en lösning, vilket man gjort tillsammans med det svenska bolaget Sparrow Aviation. Bakgrunden är att det redan idag finns ett fungerande samarbete mellan Sparrow Aviation och BMI Regional mellan Kristianstad och Stockholm Arlanda. Detta kommer nu att utökas med Kalmar och Berlin. Satsningen på Berlin, för såväl privatresenären, som näringslivet och besökaren, har även fortsättningsvis hög prioritet regionalt. Bedömningen är att Regionförbundets pågående arbete på den tyska marknaden successivt

20 KS 2015/ (3) kommer att leda till en ökad tillströmning av passagerare, framförallt under sommarhalvåret. Flygutveckling i Kalmar AB har medverkat till att Berlinprojektet fått en bra start och därmed genomfört sitt uppdrag. Det är en naturlig utveckling att Sparrow Aviation tillsammans med Kalmar Öland Airport och Kristianstads flygplats nu fortsätter att utveckla produkten. Målsättningen är nu att göra en överföring av hela verksamheten till Kalmar Öland Airport genom en så kallad inkråmsöverlåtelse vilket innebär att samtliga åtaganden och medel som finns tillgängliga i bolaget per den 28 februari 2015 förs över till Kalmar Öland Airport AB. Därefter kan Bolaget säljas eller avvecklas. Per den 31/ är disponibla medel i bolaget kronor. Efter slutlig reglering januari och februari överförs resterande medel i Flygutveckling i Kalmar AB till Kalmar Öland Airport AB. Beslut om inkråmsöverlåtelse har fattats i styrelserna för; - Flygutveckling i Kalmar AB den 3 februari Kalmar Öland Airport AB den 10 februari Kalmar Kommunbolag AB den 11 februari 2015 Ola Johansson VD i Kalmar Kommunbolag AB Bilaga: Inkråmsavtal

21 AVTAL OM INKRÅMSÖVERLÅTELSE mellan Flygutveckling i Kalmar AB å ena sidan och Kalmar Öland Airport AB å andra sidan Överlåtelse av rörelse inom främjande av flygförbindelser

22 Innehållsförteckning: 1. Bakgrund Överlåtelsen Skadeslöshetsförbindelse Köpeskillingen och dess betalning Tillträde Överföring av know-how Säljarens garantier Friskrivning Garantianspråk Personal Intäkter och kostnader Överlåtelse av rättigheter och skyldigheter Ändringar och tillägg Fullständig reglering Villkor Tvist... 2

23 Bilageförteckning: Bilaga 1 Bilaga 2 Säljarens registreringsbevis. Köparens registreringsbevis.

24 AVTAL OM INKRÅMSÖVERLÅTELSE 1. Bakgrund 1.1 Flygutveckling i Kalmar AB, , Box 611, Kalmar, Bilaga 1, ( Säljaren ), bedriver i samråd med kommun och näringsliv verksamhet inom främjande av utveckling och etablering av nya flyglinjer i syfte att utveckla Kalmar och Kalmarregionen, ( Rörelsen ). 1.2 Inom ramen för Rörelsen har Säljaren träffat avtal med flygoperatören British Midland Regional, Ltd., ( BMI ), enligt vilket Säljaren skall bidra till marknadsföring av flyglinjen Kalmar Berlin. Resultatet av flyglinjen skall fördelas mellan Säljaren och BMI. Verksamheten har initialt beräknats gå med underskott och Säljaren har tillskjutit medel till stöd för flyglinjen. Avtalet mellan Säljaren och BMI är ömsesidigt uppsagt för upphörande per den 1 mars Kalmar Öland Airport AB, , Flygplatsvägen 32, Kalmar, Bilaga 2, ( Köparen ), är ett kommunalt bolag som äger och driver Kalmar Öland Airport. Köparen för samtal med ny flygoperatör angående övertagande av flyglinjen Kalmar Berlin. 1.4 Åtagandet att marknadsföra en internationell flyglinje är i Säljarens balansräkning per den 31 december 2014 upptaget som en upplupen kostnad om kronor. Till täckande av denna förpliktelse har Säljaren bankmedel om motsvarande belopp. Därutöver finns ett eget kapital hos Säljaren om kronor per den 31 december Säljaren bedriver inte någon annan verksamhet än Rörelsen. 1.5 Parterna är eniga om att Rörelsens ändamål bäst tillgodoses genom ett kommunalt huvudmannaskap och har mot denna bakgrund träffat följande avtal, ( Avtalet ). 2. Överlåtelsen 2.1 Säljaren överlåter genom detta avtal Rörelsen till Köparen på följande villkor. 2.2 I överlåtelsen ingår hela Rörelsen bestående av marknadsföringskoncept, avtalsmallar, etc. samt åtagandet att driva flyglinjen Kalmar - Berlin vidare med annan operatör: A. Åtagande avseende marknadsföring av flyglinjer, i proformabalansräkning för Säljaren per den 1 mars 2015 preliminärt skuldfört till kronor. B. Bankmedel om preliminärt kronor

25 C. All i Rörelsen använd teknisk eller kommersiell information och know-how, tillsammans med all dokumentation beträffande Rörelsen. I denna dokumentation ingår inte Säljarens räkenskapsinformation. 2.3 Med överlåtelsen av Rörelsen följer därutöver samtliga immateriella tillgångar, såsom bl.a. upphovsrätt, mönsterrätt, firmarätt och varumärkesrätt samt andra rättsskydd eller företagshemligheter, som kan härledas till Rörelsen. Detta gäller även om dessa rättigheter inte har upptagits som tillgångar i eller i övrigt framgår av detta Avtal. Köparen svarar ensam för samtliga kostnader som är förenade överförandet av eventuella registreringar av rättigheterna i Köparens namn. Säljaren saknar skyldighet att efter Tillträdesdagen upprätthålla eller skydda någon rättighet. 2.4 Med hänsyn till att beloppen under p. 2.2 A B ovan är preliminära skall slutlig reglering ske per den 1 april Vid denna slutreglering skall omfattningen av det överlåtna åtagandet under p. 2.2 A ovan slutligt fastställas och skall de bankmedel som enligt p. 2.2 B ingår i överlåtelsen justeras så att de krona för krona motsvarar det överlåtna åtagandet. Vid slutregleringen skall parterna gemensamt upprätta och underteckna en likvidavräkning. 3. Skadeslöshetsförbindelse 3.1 Köparen förbinder sig att hålla Säljaren fullt skadeslös för samtliga krav relaterade till Rörelsen som BMI eller andra flygoperatörer under tio (10) år från partsväxlingen kan komma att framföra mot Säljaren. 3.2 Utöver vad som anges ovan övertar Köparen inte från Säljaren några skulder eller förpliktelser av vad slag det vara må. 4. Köpeskillingen och dess betalning 4.1 Köpeskillingen för Rörelsen är en (1) krona och har bestämts med hänsyn till omfattningen av Säljarens åtagande att marknadsföra nuvarande och kommande flyglinjer. 4.2 Köpeskillingen skall erläggas kontant på Tillträdesdagen.

26 4.3 Jämlikt 3 kap. 25 lagen (1994:200) om mervärdesskatt är föreliggande överlåtelse bedömd som undantagen från skatteplikt. Skulle Skatteverket vara av annan uppfattning förbehåller sig Säljaren rätten att debitera mervärdesskatt i efterhand. 5. Tillträde 5.1 Köparen tillträder den förvärvade egendomen den 1 mars 2015, ( Tillträdesdagen ). 6. Överföring av know-how 6.1 Säljaren förbinder sig att löpande överföra know-how beträffande Rörelsen till Kö- paren så snart Köparen efterfrågar detta. 7. Säljarens garantier 7.1 Säljaren garanterar: 7.2 att den enligt avsnitt 2 ovan till Köparen överlåtna egendomen inte besväras av annans äganderätt, panträtt, nyttjanderätt eller annan rättighet än som särskilt angivits i detta avtal eller därtill hörande bilagor och att således någon dylik rättighet inte kan göras gällande mot Köparen i Köparens egenskap av ny innehavare av Rörelsen, samt 7.3 att Säljaren per Avtalsdagen inte har några pågående tvister relaterade till Rörelsen. 7.4 Utöver vad som uttryckligen framgår ovan har Säljaren, vare sig skriftligen eller muntligen, lämnat någon garanti eller utfästelse. 8. Friskrivning 8.1 Med undantag för vad som anges under avsnitt 8 ovan förvärvar Köparen Rörelsen och all därtill hörande egendom i befintligt skick. Köparen har haft tillfälle att undersöka samtliga tillgångar som omfattas av överlåtelsen enligt detta Avtal. 8.2 Mot bakgrund härav avstår Köparen, med undantag för vad Säljaren uttryckligen garanterat i detta Avtal, från alla anspråk för faktiska fel och brister av vad slag de vara må, rörande den sålda Rörelsen och den därtill hörande egendomen.

27 9. Garantianspråk 9.1 Vill Köparen göra gällande anspråk på grund av avvikelser från en i detta Avtal lämnad garanti, skall Köparen framställa sitt krav skriftligen inom 60 dagar efter det att Köparen upptäckt eller hade bort upptäcka felet och senast inom tolv månader från Tillträdesdagen. 10. Personal 10.1 Säljaren saknar anställda verksamma inom Rörelsen, varvid 6 b lagen om anställningsskydd inte aktualiseras Säljaren och Köparen har fullgjort sin respektive informations- och förhandlingsskyldighet enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. 11. Intäkter och kostnader 11.1 Samtliga intäkter av Rörelsen av vad slag de vara må skall tillfalla Säljaren i den mån de belöper på och avser tiden före Tillträdesdagen och fr.o.m. Tillträdesdagen tillfalla Köparen Motsvarande skall gälla beträffande Rörelsens kostnader. För vara eller annan förnödenhet, som levererats till Rörelsen senast dagen före Tillträdesdagen, svarar Säljaren för betalningen medan Köparen svarar för betalningen för leveranser till Rörelsen fr.o.m. Tillträdesdagen och senare I förekommande fall skall avräkning göras mellan Säljaren och Köparen Köparen svarar för alla kostnader, av vad slag de vara, för att överföra äganderätten till Rörelsen och den därtill hörande egendomen till Köparen enligt detta Avtal samt få detta registrerat i tillämpliga register, vartill Säljaren skall medverka, i den utsträckning som kan erfordras. 12. Överlåtelse av rättigheter och skyldigheter 12.1 Part äger inte rätt att utan skriftligt godkännande av den andre parten överlåta detta Avtal och/eller rättigheter och skyldigheter härunder till tredje man.

28 13. Ändringar och tillägg 13.1 Ändringar i och tillägg till detta Avtal skall vara skriftliga och undertecknade av parterna för att vara giltiga. Ändringar och tillägg till detta Avtal får endast åberopas mot part under förutsättning att denne skriftligen har godkänt sådan ändring eller tillägg. 14. Fullständig reglering 14.1 Detta Avtal med dess bilagor utgör parternas fullständiga reglering av alla frågor som Avtalet berör. Alla skriftliga och muntliga åtaganden och utfästelser som har föregått Avtalet ersätts av innehållet i detta Avtal med dess bilagor. 15. Villkor 15.1 I enlighet med 5 i Säljarens bolagsordning är detta Avtal villkorat av godkännande från kommunfullmäktige i Kalmar kommun. 16. Tvist 16.1 Tvister som uppstår i anledning av detta Avtal ska slutligt avgöras genom skiljedom enligt Regler för Förenklat Skiljeförfarande för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut. Detta Avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna har tagit var sitt. Kalmar den februari 2015 Kalmar den februari 2015 KALMAR FLYGUTVECKLING AB KALMAR ÖLAND AIRPORT AB Ola Johansson / Johann Malmström Bodil Wahlgren / Ronny Lindberg

29 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Åsa Bejvall KS 2014/ Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens nämndsmål och kommunledningskontorets aktiviteter 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner kommunledningskontorets förslag till nämndsmål och aktiviteter Bakgrund Kommunstyrelsen behandlade den 13 januari 2015 kommunledningskontorets förslag till internbudget. Vid detta sammanträde var inte kommunledningskontorets förslag till mål och aktiviteter klara. I verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering för har fullmäktige angett fem fokusområden där de anger inriktningen för kommunens verksamheter. Till dessa fokusområden har knutits mål och uppdrag för nämnderna och verksamheterna. Kommunstyrelsen ska sedan anta nämndsmål för att uppnå fullmäktigemålen. Kommunledningskontoret har tagit fram aktiviteter knutna till kommunstyrelsens nämndsmål vilka anges i bilaga. Uppdragen som fullmäktige gett kommunstyrelsen anges också för att få en samlad dokumentation av uppgifter som ska genomföras. Åsa Bejvall Controller Annette Andersson Förvaltningschef/kommundirektör Bilaga: Kommunstyrelsens nämndsmål och kommunledningskontorets aktiviteter Kommunledningskontoret Ekonomienheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax asa.bejvall@kalmar.se

30 Kommunledningskontoret Internbudget för 2015 Kommunstyrelsen

31 Innehåll INLEDNING... 3 INTERNBUDGET FÖR DRIFTBUDGET... 6 INVESTERINGSBUDGET... 6 ENHETERNAS INTERNBUDGET... 8 KONCERNLEDNINGEN... 8 Verksamhetsbeskrivning... 8 Budget 2015 per verksamhet... 8 KANSLI- OCH OMVÄRLDSENHETEN... 9 Verksamhetsbeskrivning... 9 Budget 2015 per verksamhet... 9 EKONOMIENHETEN Verksamhetsbeskrivning Budget 2015 per verksamhet PERSONALENHETEN Verksamhetsbeskrivning Budget 2015 per verksamhet KOMMUNHÄLSAN Verksamhetsbeskrivning Budget 2015 per verksamhet NÄRINGSLIVS- OCH ARBETSMARKNADSENHETEN Verksamhetsbeskrivning Budget 2015 per verksamhet PROJEKT- OCH EXPLOATERINGSENHETEN Verksamhetsbeskrivning Budget 2015 per verksamhet KOMMUNIKATIONSENHETEN Verksamhetsbeskrivning Budget 2015 per verksamhet BRANDKÅREN Verksamhetsbeskrivning Budget 2015 per verksamhet

32 Kommunledningskontorets internbudget för 2015 Inledning Kommunledningskontoret leder och samordnar verksamheten enligt politiska beslut. Strategiska och kommungemensamma frågor är prioriterade. Kommunledningskontoret ska vara tillgänglig, lyhörd och ger ett gott bemötande till alla. Kommunledningskontoret (KLK) är kommunens lednings- och samordningsfunktion. Verksamheten är organiserad i åtta enheter, kansli- och omvärld, ekonomi, kommunhälsan, projekt- och exploatering, personal, kommunikation, näringslivs- och arbetsmarknad och brandkåren. Under 2014 har det genomförts förändringar på KLK. Kontaktcenter har flyttats över från serviceförvaltningen till kommunikationsenheten. Till kommunikationsenheten har också den internationella strategen och utredningssekreteraren organiserats. De tillhörde tidigare ekonomienheten. Kommunledningskontorets förslag till internbudget för 2015 är lagt inom de ramar för driftbudget och investeringsbudget som anvisats av kommunfullmäktige. Inför 2015 lägger kommunledningskontoret inte fram någon begäran om disposition av medel ur resultatutjämningsfond (tilläggsbudget). Förslaget till internbudget innehåller en redovisning av kommunledningskontorets verksamhet och planering för 2015 och detaljerade budgetar på verksamhetsnivå. Kontoret har även brutit ned fullmäktigemålen inom fokusområdena Ordning och reda i ekonomin, Ett grönare Kalmar och Verksamhet och medarbetare i nämndsmål för den egna verksamheten och definierat tidsplan, aktiviteter, mätning och resurser för respektive mål. Arbetet med att uppdatera målen och aktiviteterna pågår och bedöms kunna redovisas för beslut till kommunstyrelsen i mars Målen och aktiviteterna kommer då att biläggas budgeten som bilaga 1 Kommunledningskontorets nämndsmål, uppdrag och aktiviteter för att uppnå fullmäktigemålen i Budget 2015 och ekonomisk planering med verksamhetsplan. 3

33 Kommunledningskontorets internbudget för 2015 Internbudget för 2015 Kommunledningskontorets internbudget för nettodriftkostnader uppgår sammantaget för enheterna till 207,7 mnkr exklusive intäkterna från exploateringsverksamheten vilket är en minskning med 9,9 mnkr från föregående år. De förändringar som påverkar kontorets budgetram i stort redovisas i nedanstående tabell. Förändringar 2015 jämfört med 2014 Budgetram Kapitalkostnader Kalmar slott 500 Kompensation restaurang Kalmar Slott Val EU-parlament, riksdag, kommun, landsting VA-utbyggnad Kåremo Insatser inom HBTQ -50 Gode män, kompensation för ökad arbetsbörda i budgetpropositionen 65 Besparingskrav 1%, stabil ekonomi Kompensation kostnadsökning, köpt verksamhet och löneökningar Summa förändringar, KF budget dec tkr Budgetram till samhällsbyggnadskontoret Budgetram från serviceförvaltningen 340 Budgetram från barn- och ungdomsförvaltningen 285 Budgetram från kultur- och fritidsförvaltningen 114 Budgetram från socialförvaltningen 285 Budgetram från omsorgsförvaltningen 285 Budgetram från finansen Summa organisationsförändringen Summa förändringar mellan 2014 och Budgetram Omfördelningen av ramar mellan förvaltningarna består av följande delar: Personal från projekt- och exploateringsenheten överförs till samhällsbyggnadskontoret, -3,5 mnkr. En gemensam friskvårdssamordnare anställs på personalenheten och 0,3 mnkr överförs från serviceförvaltningen och 0,1 mnkr från samhällsbyggnadskontoret. Kommunikationsenhetens ram har utökats med 2 nya kommunikatörstjänster och dessa bekostas av barn- och ungdomsförvaltningen 0,3 mnkr, socialförvaltningen 0,3 mnkr, omsorgsförvaltningen 0,3 mnkr samt kultur- och fritidsförvaltningen 0,1 mnkr. En tydligare fördelning mellan ekonomienhetens kostnader och finansverksamheten har skett där ekonomienheten kompenseras för ökade kostnader/minskade intäkter med 1,0 mnkr. Utöver de justeringar som gjorts i kommunledningskontorets totala ram görs interna omfördelningar. Utgångspunkten för dessa är centralisering av gemensamma kostnader såsom hyror och ITkostnader. Besparingskravet på 1% av ramen har fördelats mellan de olika enheterna där det har 4

34 Kommunledningskontorets internbudget för 2015 funnits möjlighet till besparingar. Den största besparingen gör kansli- och omvärldsenheten på 1,2 mnkr av de 1,9 mnkr där den politiska verksamhetens besparing uppgår till 0,6 mnkr och strategerna för resterande 0,6 mnkr. Inför arbetet med internbudgeten har varje enhet fått i uppdrag att redovisa ett balanserat förslag inom sin tilldelade budgetram. Utökad verksamhet och nya uppgifter har fördelats till respektive enhet inom de ekonomiska ramarna. I nedanstående tabell framgår enheternas budgetramar. Enhet tkr tkr budget 2015 budget 2014 Koncernledningen Kansli- och omvärldsenheten Ekonomienheten Personalenheten Kommunhälsan Näringslivs- och arbetsmarknadsenheten Projekt- och exploateringsenheten Kommunikationsenheten Brandkåren Summa enheter Exploateringsverksamheten Summa totalt I diagrammet framgår att kommunledningskontorets totala budgetram som ökade föregående år nu åter minskar. Detta beror till största delen på de tillfälliga budgetförstärkningar som gavs 2014 för valen samt utbyggnad VA Kåremo. Därtill kommer besparingskravet på 1% för stabil ekonomi. Rensat från jämförelsestörande faktorer (såsom exploateringsintäkter, kollektivtrafik, brandkår, ökade bidrag till och köp av externa verksamheter samt kostnaden för aktier och andelar i koncernen) så framgår att budgetramen i stort sett är densamma 2015 som den var Under perioden ingår även löneuppräkningar i storleksordningen 2 mnkr årligen tkr Kommunledningskontorets driftbudgetram exklusive exploateringsverksamheten Ram exklusive exploateringsverksamheten Ram exklusive kollektivtrafik, brandkår och aktier, bidrag, avgifter (33,4 mnkr 2015) 5

35 Kommunledningskontorets internbudget för 2015 Driftbudget Kommunledningskontorets verksamhet kan beskrivas utifrån ett antal verksamhetsområden. Politisk verksamhet utgör cirka 6% av verksamhetens kostnader. Administration och stöd innefattar den verksamhet som bedrivs i kontorets egen regi och som syftar till att stödja politisk ledning, förvaltningar och bolag. Denna del utgör cirka 37 % av kontorets samlade budget. Näringslivs- och arbetsmarknadsåtgärder utgör cirka 21% medan kostnader för aktieinnehav i koncernen, avgifter och bidrag till/köp av verksamhet från andra aktörer utgör cirka 17% av den samlade budgeten. Brandkåren överfördes år 2014 från serviceförvaltningen till kommunledningskontoret och utgör cirka 20% av verksamhetens kostnader. Kommunledningskontorets internbudget 2015 per verksamhetsområde 20% 6% 37% Politisk verksamhet 12,3 mnkr Administration och stöd 76,0 mnkr Aktier, bidrag avgifter 35,0 mnkr 21% 17% Näringslivs- och Arbetsmarknadsåtgärder 42,7 mnkr Brandkåren 41,7 mnkr Investeringsbudget Belopp i tkr Budget 2015 Budget 2014 Samlingsanslag kontoret Brandkåren Hamninvesteringar Övriga räntabla investeringar (SF) Ramanslag fastigheter och infrastruktur (SF) Summa Exploateringsverksamhet Övrig markförsörjning Summa exploateringsverksamheten Summa kommunstyrelsen

36 Kommunledningskontorets internbudget för 2015 Totalt investeringsanslag för kommunledningskontoret uppgår för 2015 till 507,4 mnkr. 6,1 mnkr finns upptaget för enheternas behov av bland annat återinvesteringar. Brandkåren ska byta ut en släck- och räddningsbil i Rockneby vilket beräknas uppgå till 4,0 mnkr. Därutöver är en ny dykbil beställd och levereras i mars 2015 uppgående till 1,3 mnkr. För investeringar i anläggningstillgångar i Kalmar Hamn AB:s verksamhet upptas 4,0 mnkr. För exploateringsverksamheten finns upptaget netto 86,0 mnkr. De största projekten under år 2015 är i Ölandshamnen och på Fredriksskans. Investeringar som genomförs av serviceförvaltningen och samhällsbyggnadskontoret men där kommunstyrelsen är beställare uppgår till 411,4 mnkr. Ramen och innehållet överensstämmer med budgeten som kommunfullmäktige beslutade i december

37 Kommunledningskontorets internbudget för 2015 Enheternas internbudget Enheternas ansvarsområden och budgetramar fördelade på eventuella underansvar och verksamheter presenteras utförligare under respektive enhets rubrik nedan. Koncernledningen Verksamhetsbeskrivning Kommundirektören, ställföreträdande kommundirektören och VD för Kalmar kommunbolag AB utgör tillsammans koncernledningen. Kommundirektören representerar kommunen i olika sammanhang. Ställföreträdande kommundirektören är chef för förvaltningscheferna samt förvaltningschef för kommunledningskontoret. VD för Kalmar Kommunbolag AB är knuten till kommunledningskontoret på 40% för kvalificerade utredningsuppdrag. Övrig tid är han VD för Kalmar kommunbolag AB. Kommundirektören arbetar tillsammans med koncernledningen med strategifrågor för kommunens utveckling och har det samlade ansvaret för Kalmar kommun. Budget 2015 per verksamhet Koncernsledning tkr Kommundirektör Förvaltningsträffar (koncern) Ledningsgrupp VD Kalmar kommunbolag Personalbefrämjande åtgärder Särskilda insatser (konsultinsatser) Förbättringsåtgärder "Ännu bättre" Social hållbarhet "stiftelsen" Forskning, utveckling, tillväxt "stiftelsen" Ställföreträdande kommundirektör Verksamhetsutvecklare Plankoordinator Stadshus IT (KL-kontoret), e-portal IT-strateg och e-förvaltning Bredbandsutbyggnad Kontaktcenterkostnad 884 Summa koncernledning Anslaget för förbättringsarbete på 1,0 mnkr ska ge kommunala enheter möjlighet att söka bidrag till utvecklingsarbeten som höjer kvaliteten och/eller minskar kostnaderna i deras verksamhet. Medlen till social hållbarhet och forskning och utveckling ska användas till förebyggande arbete som gagnar samt främjar utveckling och användning av nya metoder och arbetssätt. Projekten ska leda till effekter som på sikt ger minskade kommunala kostnader. 8

38 Kommunledningskontorets internbudget för 2015 Viktiga uppgifter för koncernledningen under 2015 blir bland annat: Att arbeta med uppdraget att utreda förutsättningarna och effekterna av att koncentrera administrativa stödfunktioner Att arbeta med projektet stabil ekonomi för att säkerställa Kalmar kommuns ekonomi ur ett långsiktigt perspektiv Att arbeta vidare med målprocessen så att den är väl förankrad i alla led inför 2016 Att fortsätta arbetet med att förbättra kommunens resultat i årliga mätningar Att stödja politiken i olika frågor Att utveckla koncernens strategiska kommunikation Att arbeta med integrationsfrågor Att utveckla samverkan med grannkommuner Andra viktiga frågor är beslutet avseende rekrytering av ny kommundirektör som ska fattas första kvartalet 2015 samt förberedelse för byggstarten för Linnéuniversitetet. Kansli- och omvärldsenheten Verksamhetsbeskrivning Kansli- och omvärldsenheten består av flera olika verksamheter och huvuduppgiften är att ge stöd och service till kommunens nämnder/förvaltningar och bolag, allmänheten m.fl. samt arbeta med omvärldsbevakning. På enheten finns kommunstyrelsens sekretariat och kansli. Här finns också kommunjurister (tillika kommunens och de helägda bolagens personuppgiftsombud), en kommunövergripande kvalitetsoch miljösamordnare, kommunalrådens sekreterare samt kommunledningskontorets vaktmästare (tillika IT-samordnare). Överförmyndarnämndens kansli, kommunarkivet liksom de kommunövergripande strategerna för social och ekologisk hållbarhet hör också till enheten. Enheten är indelad i fyra ansvarsområden: överförmyndarnämndens kansli, kvalitet och service, hållbarhet och strategi samt ärendehantering. Budget 2015 per verksamhet Kansli- och omvärldsenheten tkr Enhetschef KoO Ärendehantering Kommunfullmäktige Arbetsutskottet Kommunstyrelsen Beredningar Utbildningsstöd KS-salens cafeteria Gästfrihet Planutskottet Partistöd Kansli Val 50 9

39 Kommunledningskontorets internbudget för Politiska sekreterare Kommunarkiv Kvalitet och service Vaktmästeri Frankering Kopiering/Kontorsförråd Kvalitet och service, personal Kvalitets- och miljöledning System (Public/VLS/etc) Hållbarhet och strategi Strateger Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Elbilspool Leader Energikontor Sydost Jämställdhet HBTQ-frågor KPR/KHR Överförmyndarnämndens kansli Personal, administration Arvoden, omkostnader uppdragstagare Överförmyndarnämnd 195 Summa kansli- och omvärldsenheten Under 2015 ska enheten bland annat: - flytta överförmyndarnämndens kansli från nuvarande lokaler till Västergård - förbereda för att från och med 2016 samverka med Ölandskommunerna inom överförmyndarnämndens område - arbeta med de mål och uppdrag som tillhör enheten, bland annat inom det sociala och ekologiska området - fortsätta att utveckla dokument- och ärendehanteringssystemet Public genomföra utbildning för nyvalda politiker - arbeta vidare för ett framtida E-arkiv - arbeta med implementeringen av den interaktiva miljöutbildningen 10

40 Kommunledningskontorets internbudget för 2015 Ekonomienheten Verksamhetsbeskrivning Ekonomienheten ansvarar inom kommunen för: Ekonomisk planering och uppföljning Ekonomiadministration Finansverksamhet Systemansvar för ekonomi- och beslutstödsystem Stiftelseförvaltning Budget 2015 per verksamhet Ekonomienhet tkr Ekonomiadministration Ekonomi- och stödsystem Kommunförsäkring Övriga aktier och andelar Aktier Kalmar kommunbolag AB Kalmarsalen Destination Kalmar SKL Regionförbundet Muddring Kalmar hamn Hamnanläggningar 0 Summa ekonomienheten Under året kommer enheten att leda två större projekt Stabil ekonomi och Koncernövergripande koncentrerad administration. Målet för båda projekten är att bidra till ett beslutsunderlag avseende effektiviseringsåtgärder för att uppfylla de finansiella målen i Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering Arbetet med utveckling av ledningsstödet Hypergene fortsätter under Under året kommer vi att fokusera på utveckling och förbättringar av införda funktioner. Vi kommer också att stödja nämnderna med deras införande av verksamhetsinformation i systemet. I övrigt kommer ekonomienheten under 2015 att fokusera på arbetet med fortsatt utveckling av redovisning och rapportering. Utvecklingen består bland annat av utredning av införandet av komponentavskrivning samt uppdatering av nuvarande internkontrollreglemente med tillhörande process. Personalenheten Verksamhetsbeskrivning Personalenheten arbetar med strategiska förvaltningsövergripande personalfrågor. Enheten består av 15 personer och befattningarna är lönehandläggare, utbildare, administratör, personalstrateger, arkivassistent, förhandlingschef och enheten leds av en personalchef. 11

41 Kommunledningskontorets internbudget för 2015 Personalenhetens ansvarsområden är: Förhandlingar och tvister Kompetensutveckling och utbildningsplanering Lag- och avtalstolkning Personalpolitiskt utvecklingsarbete Löneadministration Pensionsadministration Friskvård Systemförvaltning Personalstatistik Administration av borgerliga vigslar Budget 2015 per verksamhet Personalenheten tkr Personaldelegationen Personaladministration Utbildningsverksamhet Fackliga företrädare Övriga personaladministrativa åtgärder Personalrekrytering (platsannonsering) Hälsofrämjande arbete 765 Summa personalenheten Under 2015 har vi ett nytt avtal för personal- och lönesystem och under året kommer vi att arbeta med att implementera nya funktioner och förändrade arbetsätt. Vi kommer att fortsätta arbeta för att erbjuda internutbildningar med hög kvalitet till självkostnadspris för förvaltningarna. Vi utbildar interna handledare för vår ledarutveckling och har en strategisk plan för detta i linje med Vision 2020 och Attraktiva Kalmar. Vi kompletterar befintlig kompetens och arbetar med organisationsutveckling för att möta framtida krav på en modern personalavdelning. Personalenheten ska också arbeta med att förtydliga och stärka kommunens friskvård genom att ta fram en Hälsopolicy under första kvartalet Ett friskvårdsnätverk ska skapas som ersätter Aktiv Fritid. Där kommer det att finnas representanter från alla förvaltningar. En friskvårdssamordnare kommer att anställas för att arbeta hälsofrämjande ute i hela organisationen. Uppdraget är att stimulera till friskvårdsaktiviteter på främst gruppnivå. Kommunhälsan Verksamhetsbeskrivning Kommunhälsan är Kalmar kommuns inbyggda företagshälsovård (FHV). Våra kunder är de kommunala förvaltningarna, gymnasieförbundet, vissa kommunala bolag, museer, kyrkoförsamlingar och mindre stiftelser, cirka personer. Vår vision är friska och nöjda kunder på hälsosamma arbetsplatser. Vi vill vara det självklara förstahandsvalet när det gäller arbetsmiljöfrågor. Ledord är hög kvalitet och professionalitet. 12

42 Kommunledningskontorets internbudget för 2015 Arbetsmiljölagens kap 13 2b säger att Företagshälsovården skall särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Kommunhälsan har Socialstyrelsens krav att ta hänsyn till, enligt Hälso-och sjukvårdslagen (HSL) 28 - hög patientsäkerhet - god kvalitet - kostnadseffektivitet Kommunhälsan har budgeterat för tolv heltidstjänster, varav två FHV-läkare, två FHVadministratörer, två FHV-sköterskor, en hälsosköterska, en sjukgymnast/ergonom, en psykolog, en skyddsingenjör, en hälsoutvecklare och en enhetschef. I dagsläget är en läkartjänst vakant. En FHVadministratör tjänstgör 50 % på kommunhälsan och 50 % på kansli- och omvärldsenheten under våren Budget 2015 per verksamhet Kommunhälsan tkr Kommunhälsa Summa kommunhälsan Kommunhälsan fokuserar på det hälsofrämjande och förebyggande arbetet och tjänsterna hälsosamtal och livsstilsprojekt är starkt efterfrågade både på grupp- och individnivå. Vi kommer att under 2015 fortsatt visstidsanställa en FHV-sjuksköterska, för att kunna möta denna efterfrågan och hålla volym och kvalitet, i löneutrymmet för hälsoutvecklartjänsten. Vi arbetar hårt för att behålla hög kvalitet i det arbetslivsinriktade rehabiliteringsarbetet med bibehållen tillgänglighet. Vi kommer att köpa in FHV-läkarkompetens på konsultbasis under våren för avgränsade uppdrag, såsom lagstadgade undersökningar och konsultationer. Det är tyvärr ett nationellt mycket svårt rekryteringsläge av FHV-läkare men vi arbetar aktivt med frågan. Vi har fortsatt minskade bidrag från försäkringskassan och ökade kostnader för provtagning. Näringslivs- och arbetsmarknadsenheten Verksamhetsbeskrivning Näringslivs- och arbetsmarknadsenheten består av flera olika verksamheter: näringsliv, Kunskapsnavet, arbetsmarknadsfrågor och Invandrarservice. Mot bakgrund av en politisk viljeyttring pågår under 2015 förberedelser för att dessa verksamheter flyttar till en gemensam lokal. Samverkan på olika sätt och på olika plan är viktiga ledord för hela enheten. Ett brett kontaktnät finns därför med näringslivet, andra kommuner, Kalmar Science Park, olika näringslivsorganisationer, företagarföreningar, Regionförbundet, Arbetsförmedlingen, Kalmarsunds Gymnasieförbund, Linnéuniversitetet, utbildningsanordnare med flera. Kalmar kommun arbetar för att hela kommunen, både landsbygd och stad, ska uppfattas som attraktiv för boende, företag och besökare. Av Kalmar kommuns invånare bor nästan en fjärdedel på landsbygden vilket är en betydande andel av befolkningen. Därför är också landsbygdens utveckling en viktig arbetsuppgift. Kalmar kommun är en av 13 kommuner i landet som har blivit beviljade medel från Tillväxtver- 13

43 Kommunledningskontorets internbudget för 2015 ket för att särskilt belysa vikten av tillgång till service som tillväxtfaktor. Landsbygdsutvecklaren arbetar för att stärka servicen på landsbygden och utveckla metoder för en hållbar samhällsutveckling i hela kommunen. I enheten ingår Kunskapsnavet centrum för vuxnas lärande. Kunskapsnavets uppdrag är att samordna vuxenutbildning på gymnasial nivå i Kalmar, Mörbylånga och Torsås kommuner. Kunskapsnavet ska verka för mångfald genom att skapa och främja en infrastruktur som stöd för vuxnas lärande. Infrastruktur för vuxnas lärande är ett samlingsbegrepp för all samordning som gör det livslånga och livsvida lärandet möjligt för alla. Det innebär bl.a. att bygga nätverk och att skapa kanaler för samverkan och samspel mellan olika aktörer och intressenter. Verksamheten består av - uppsökande verksamhet - neutral och oberoende vägledning - samverkan med utbildningsanordnare som genomför utbildning inom olika områden och med olika arbetsformer - flexibilitet och tillgänglighet för individen - efterfrågestyrt utbildningsutbud - samverkan med arbetslivet Vuxenutbildningen har nyligen genomgått en stor reform, VUX 12, och arbetar utifrån ny skollag, nya förordningar och för första gången en egen läroplan för vuxenutbildningen. Därutöver gäller nya ämnesoch kursplaner samt en ny betygsskala. Enhetens uppdrag är också att få fler att etablera sig på arbetsmarknaden och enheten ansvarar för kommunens samtliga sysselsättningsfrämjande åtgärder. Arbetsmarknadspolitiken är ett område där det alltid sker förändringar. Det är därför viktigt att hålla en hög handlingsberedskap för att kunna anpassa verksamheten till nya förutsättningar. Invandrarservice arbetar med mottagande och etablering av vissa nyanlända invandrare, framför allt flyktingar och dess anhöriga. I invandrarservice arbetsuppgifter ingår praktiskt mottagande av flyktingar, bostadsanskaffning, samhällsorientering, samordning av kommunens insatser samt råd och stöd till flyktingar. Till invandrarservice hör också en särskild verksamhet, Mötesplatsen, där nyanlända får sin första språkträning, lite data-utbildning och samhällsinformation. Budget 2015 per verksamhet Näringslivs- och arbetsmarknadsenheten tkr Näringslivsverksamhet Näringslivsverksamhet Hemsändningsbidrag Landsbygdsutveckling Tidning och info Kalmar Science Park Färja Kalmar-Öland Kalmarsund promotion Starta eget Företagsetableringar Drift hemsida Stortorget Guldfesten

44 Kommunledningskontorets internbudget för TV Reklamkampanjen Kalmar industri- och uppfinnarförening Innovationscentrum Almi Internat kontakter Ung företagsamhet Connect Sydost Näringslivskonferens Tidning Kalmar Hej Kalmar Företagslots Fair Trade City Kvinnligt företagande Näringslivsutveckling IUC Nyföretagarcentrum City Kalmar Skola Näringsliv Medlemsavgifter Topp Mitt företag - projekt Inflyttarlots Kalmarsundsregionen Studentkåren Linnéstipendium och universitetsprojekt Arbetsmarknadsverksamhet Administration arbetsmarknadsverksamhet Off. skyddad anställning Lönebidrag Instegsjobb Särskilt anställningsstöd Åtgärd Trygghetsanställning Utvecklingsanställning Nystartsjobb Förstärkt särskilt anställningsstöd Falkenbergshuset Framtiden Återbruket Datortek Prova på praktik Rehab. projekt Serviceförvaltningen Ramp Områdesansvariga TIA

45 Kommunledningskontorets internbudget för Aktiva försöksverksamhet Verksamhetsfordon Diverse Kunskapsnavet Kunskapsnavet finansiering Administration Kunskapsnavet Upphandlad utbildning Finansiering övriga medlemskommuner SFI utveckling Invandrarservice Personal, övrigt Integrationsråd Miljöförbättrande åtgärder, inventering Lokaler, för verksamhet Leasingbil invandrarservice Utbildning invandrarservice Tolkkostnader SFI Lokaler, andrahandslägenheter Schablon återsökning Försörjningsstöd etablering Samhällsorientering etablering Kvotflyktingar Personal, övrigt Mentor till mentor Boendesamordning Mötesplatsen 186 Summa näringslivs- och arbetsmarknadsenheten Under 2015 fortsätter arbetet med att förbättra företagsklimatet i kommunen. Idag ligger Kalmar kommun på plats 149, enligt den undersökning som Svenskt Näringsliv genomför varje år. Målet är att Kalmar kommun ska rankas som en av de 100 bästa kommunerna i landet. Genom bland annat en tätare kommunikation mellan näringslivet och kommunen vill vi nå Topp 100. Linnéuniversitetet är en väldigt viktig motor för den regionala utvecklingen och universitetsstrategen är ett stöd till beslutsfattarna i universitetsfrågor och utvecklingen av Kalmar. Ett omfattande och prioriterat område att arbeta med under 2015 är studentstaden Kalmar, där kriterier för arbetet finns väl definierade av Sveriges Förenade Studentkårer. Att bli en bra studentstad och senare även utnämnas till Årets Studentstad blir en konkurrensfördel för Linnéuniversitetet vid rekrytering av studenter. Studenterna är en väldigt viktig resurs för näringslivet, inte minst när det gäller framtidens kompetensförsörjning. Dialog har påbörjats med Växjö kommun för att undersöka möjligheterna att tillsammans ansöka om att bli Årets Studentstad Kalmar/Växjö. Under 2015 fortsätter arbetet med att locka nya invånare till regionen. I samarbete med Mönsterås och Oskarshamns kommuner ges ett gemensamt nyhetsbrev ut, som ska locka till inflyttning. Målet med sats- 16

46 Kommunledningskontorets internbudget för 2015 ningen är att öka intresset för Kalmarsundsregionen och informera om de fördelar som finns med att bo vid Kalmarsund. Lika viktigt som det är att attrahera nya invånare, är det att få de som redan tagit steget att flytta hit att trivas och stanna. Som ett led i detta arbete fortsätter vi under 2015 att arrangera regelbundna inflyttarträffar. Inflyttarträffarna är till för att nyinflyttade ska känna sig välkomna och få en möjlighet att skaffa nya bekantskaper. Arbetsmarknadsenheten kommer under 2015 att fortsätta ha sitt fokus på personer som står till arbetsmarknadens förfogande och samtidigt uppbär försörjningsstöd. Enheten kommer att ha en hög beredskap och flexibilitet inför de förändringar som kommer att ske inom arbetsmarknadspolitiken. Kalmar kommun har tills nu en överenskommelse med länsstyrelsen om ett mottagande av 210 flyktingar/år. Detta har under 2014 överskridits på grund av EBO-systemet, vilket gör att flyktingarna själva väljer var de bosätter sig. Förslag finns att inför 2015 höja överenskommelsen med länsstyrelsen till ett planeringstal om flyktingar, varav 170 flyktingar ska tas emot på anvisning från Arbetsförmedlingen och/eller Migrationsverket. Verksamheten finansieras helt av de statliga medel kommunen får för flyktingmottagandet. Andra kommunala verksamheter, som barnomsorg, skola, socialtjänst och omsorg, ingår i mottagandet med sina ordinarie verksamheter. Medlen skall under denna period täcka kostnader för personal, lokaler, svenskundervisning för vuxna och gymnasieungdomar, försörjningsstöd, samhällsorientering, bostadsadministration, viss projektverksamhet, administration samt Mötesplatsen. Endast mottagna flyktingar ingår, enligt etableringsreformen. Projekt- och exploateringsenheten Verksamhetsbeskrivning Projekt- och exploateringsenheten ansvarar för följande frågor: Köp och försäljning av mark och byggnader Utbyggnad av arbets- och bostadsområden Tomträttsupplåtelser och avgäldsregleringar Budget 2015 per verksamhet Projekt- och exploateringsenheten tkr Administration mark och planering Huvudprojekt Tomträttsavgäld externa Tomträttsavgäld interna Tomträttsavgäld bostäder Sluttäckning deponi Moskogen Miljöprojekt 100 Summa projekt- och exploateringsenheten Exploateringsverksamheten tkr Markförvärv, markreglering /81510 Exploatering arbets- och bostadsområden Summa exploateringsverksamheten

47 Kommunledningskontorets internbudget för 2015 Projekt- och exploateringsenhetens arbete ska skapa förutsättningar för att kommunens övergripande mål att planera för minst 300 bostäder per år, ska kunna uppfyllas. Enheten har en viktig roll i arbetet med att på ett hållbart sätt utveckla Kalmar till att bli ett starkt regioncentra och tillsammans med Destination Kalmar medverka till att Kalmarsund blir en turist- och besöksregion med internationell dragningskraft. Både i och utanför stadskärnan arbetar enheten för att skapa förutsättningar för fler människor att bo, leva, studera och arbeta i Kalmar. När det finns behov av att arbeta i projektform med en starkare styrning eller en projektorganisation, leder någon av enhetens två huvudprojektledare detta arbete. De arbetar kommunövergripande på uppdrag av planberedningen. Exploateringsverksamheten Under 2015 fortsätter arbetet med bland annat följande projekt: Etablering av det stadsintegrerade Linnéuniversitetet i Ölandshamnen Planering av hotelletablering vid stationsområdet och utredning av resecentrum Ytterligare stora utvecklingsprojekt är Fredriksskans, Norra Kvarnholmen inklusive Brandvakten och Forellen samt Kulturcentrum på Tullslätten Genomförandet av bostäder pågår i kvarteret Gesällen, Lindsdal (Majavallen och Fjölebro) och försäljning av tomter för verksamheter Totalt arbetas det med ca 40 detaljplaner, bl.a. vid Folkets Park och Norrlidens centrum I Fjölebro, Trekanten, norra Ljungbyholm, Rockneby, Jakobsberg (västra Smedby) och Snättebro (Läckeby) pågår utbyggnation och försäljning av villatomter Att få fram attraktiva villatomter till kommunens tomtkö Utbyggnaden av flerbostadshus och grupphus i Ljusstaden (östra Vimpeltorpet) och vid Boholmsvägen i Rinkabyholm fortsätter I Flygstaden, Fjölebro, Berga industriområde, Svaneberg, Svensknabben och Mosekrog finns utbyggda områden samt pågående byggnationer där tomtförsäljning för verksamhetsändamål pågår. Kommunikationsenheten Verksamhetsbeskrivning Kommunikationsenheten ansvarar för kommunens strategiska kommunikation såväl internt som externt. Enheten ger stöd och jobbar tillsammans med förvaltningar och bolag med kommunikation som ett strategiskt verktyg för att uppnå kommunens övergripande mål. Inom enheten finns kompetens inom bland annat strategisk kommunikation, grafisk produktion, webb, fotografering, rörlig bild, produktion av visuell media, medierelationer, kriskommunikation och sociala medier. Enheten genomför internutbildningar i bland annat grundläggande kommunikationsarbete, varumärke, medieträning och klarspråk. Enheten omfattar, förutom strategisk kommunikationskompetens, även kontaktcenter, internationell samordning samt statistikfunktion. Budget 2015 per verksamhet Kommunikationsenheten tkr Informationsverksamhet Trycksaker och annonsering Internationella nätverk Webbutveckling Personaltidning 50 18

48 Kommunledningskontorets internbudget för Nationaldagen Statistik Kontaktcenter 0 Summa kommunikationsenheten Under 2015 kommer enheten fortsätta med sitt förändringsarbete för att bli en modern kommunikationsenhet som jobbar strategiskt och coachande gentemot koncernen. Framför allt handlar det om att utveckla tydliga rutiner och arbetssätt. Konkreta insatser för 2015 är ett nytt kommungemensamt intranät samt en utveckling och uppfräschning av kommunens webbplats, Brandkåren Verksamhetsbeskrivning Det sammantagna uppdraget för Kalmar Brandkår är - Bedriva räddningstjänst (skadeavhjälpande) - Verka för skydd mot olyckor genom allehanda förebyggande åtgärder - Verka för att ha en rimlig och effektiv krisorganisation för olika händelser - Öva krisledningsnämnden - Svara för att sotning och brandskyddskontroll bedrivs enligt givna regler För att uppfylla dessa mål och också erbjuda kommunens förvaltningar och bolag en kvalitativt bra utbildning i brandskydd, hjärt- och lungräddning m.m. har Brandkåren också en utbildningsenhet som i allt väsentligt bedriver verksamhet på utbildningsanläggningen Ebbetorp. Budget 2015 per verksamhet Brandkåren tkr Administrativa enheten Administration brandkår Skydd- och säkerhetsenheten Säkerhetssamordning Brandskyddsenheten Förebyggande brandskydd Sotningsväsen Brandkåren Kalmar Brandkåren Kalmar Skyddsjakt Operativa enheten Brandkåren drift Brandkåren Voxtorp

49 Kommunledningskontorets internbudget för Brandkåren Påryd Brandkåren Rockneby Utbildningsenheten Övnings- och utbildningsverksamhet Summa Brandkåren Under 2015 fortsätter arbetet med att förebygga bränder. För tillfället visar dödsbrandsstatistiken för landet en positiv utveckling med allt färre omkomna. Diskussioner skall upptas under 2015 med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) om möjligheterna att på uppdrag av dessa förlägga utbildningar till Ebbetorp. Brandkåren tillsammans med andra aktörer skall ytterligare intensifiera arbetet med att förebygga fallolyckor. Bland annat kommer olika kurspaket att erbjudas äldre personer via Kalmar Civilförsvarsförening. Utbyte av fordon för räddningstjänst fortskrider enligt uppgjord fordonsplan. Under året skall ny Risk och Sårbarhetsanalys (RSA) tas fram och underställas länsstyrelsen. Byggnation av ny brandstation vid Celsiusgatan kommer att påbörjas under första halvåret av 2015 och samtlig personal på heltidssidan kommer att vara engagerade för att förbereda för en flytt av hela Brandkåren till nya stationen. På denna kommer större delen av den övergripande krishanteringen för Kalmar kommun att ske. Förhoppningsvis kommer det att kunna inrättas en ständigt bemannad räddningscentral som skall betjäna samtliga aktuella verksamheter i kommunen och kanske också i våra grannkommuner. En såda central kan på ett effektivt sätt sänka skadekostnaderna i kommunen och ytterligare höja servicen, dygnet runt, för våra medborgare. 20

50 Handläggare Datum Å Bejvall och C Ahlgren Kommunstyrelsens nämndsmål, kommunledningskontorets aktiviteter och uppdrag för att uppnå fullmäktigemålen i budget 2015 I verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering för har fullmäktige angett fem fokusområden där de anger inriktningen för kommunens verksamheter. Till dessa fokusområden har knutits mål och uppdrag för nämnderna och verksamheterna. Kommunstyrelsen ska sedan anta nämndsmål för att uppnå fullmäktigemålen vilka anges nedan. Kommunledningskontoret har tagit fram aktiviteter knutna till kommunstyrelsens nämndsmål vilka anges nedan. Uppdragen som fullmäktige gett kommunstyrelsen anges också för att få en samlad dokumentation av uppgifter som ska genomföras. Ordning och reda i ekonomin Fullmäktigemål: Kommunens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Nämndsmål Kommunledningskontorets verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Aktivitet Ansvarig Startdatum Slutdatum Ta fram mätetal, som kan jämföras med andra kommuner för kommunledningskontorets verksamheter med syfte att kunna bedöma ändamålsenligheten och kostnadseffektiviteten. Urban Sparre Analysera och jämföra kommunledningskontorets mätetal med aktuella kommuners mätetal för att utvärdera måluppfyllelsen. Urban Sparre Adress Tel vx

51 2 (5) Ett grönare Kalmar Fullmäktigemål: Kalmar ska vara en fossilfri kommun 2030 Nämndsmål Kommunledningskontoret ska bidra till att Kalmar blir en fossilbränslefri kommun Aktivitet Ansvarig Startdatum Slutdatum I samarbete med kommunikationsenheten utveckla kommunikationen av miljöarbetet på kommunens hemsida. Karin Löfström Fortlöpande kommunicera miljöarbetet i syfte att marknadsföra kommunen bättre och sprida goda exempel. I samråd med samhällsbyggnadskontoret uppdatera klimat- och energiprogrammet. I samråd med samhällsbyggnadskontoret uppdatera energiplanen. Karin Löfström Karin Löfström Jane Wågsäter Samtliga enhetschefer ska säkerställa att den interaktiva miljöutbildningen genomförs på enheten. Annette Andersson Fullmäktigemål: Andelen ekologisk eller närproducerad mat i den kommunala verksamheten ska uppgå till 70 % år 2020 Nämndsmål Kommunledningskontoret ska bidra till att andelen ekologisk eller närproducerad mat i den kommunala verksamheten ska uppgå till 70 % år Aktivitet Ansvarig Startdatum Slutdatum I olika sammanhang marknadsföra samlastningscentralen för att uppmärksamma lokala producenter om möjligheten att gå in i kommunala upphandlingar. Henrik Nilsson I olika sammanhang marknadsföra Kalmar kommun som en kommun som satsar på ekologisk och/eller närproducerad mat i de kommunala verksamheterna (70 % år 2020). Henrik Nilsson

52 3 (5) Ett växande attraktivt Kalmar Fullmäktigemål: Kalmar ska planera för minst 300 bostäder årligen varav 100 villatomter Nämndsmål Kommunledningskontoret ska bidra till att Kalmar planerar för minst 300 bostäder årligen varav 100 villatomter Aktivitet Ansvarig Startdatum Slutdatum Minst en gång per år genomföra dialogmöten med Pär Svanfeldt byggherrar och fastighetsförvaltare. Minst en gång per kvartal stämma av tidplan, innehåll och budget i beställda detaljplaner. Pär Svanfeldt Hög kvalitet i välfärden Fullmäktigemål: Kalmar kommun ska till utrikesfödda årligen erbjuda 150 praktikplatser. Nämndsmål Kommunledningskontoret ska bidra till att Kalmar kommun årligen erbjuder 150 praktikplatser till utrikesfödda. Aktivitet Ansvarig Startdatum Slutdatum Utreda möjligheten till att samordna befintliga praktiksamordnare. Niklas Andersson Vid förfrågan erbjuda praktikplatser för utrikesfödda i så hög grad som möjligt. Annette Andersson Fullmäktigemål: Kommunens verksamhet ska vara jämställdhetssäkrad. Nämndsmål Kommunledningskontorets verksamhet ska vara jämställdhetssäkrad. Aktivitet Ansvarig Startdatum Slutdatum Inventera vilken statistik som finns på individnivå. Ann-Sofie Lagercrantz Bilda arbetsgrupp för att ta fram konkreta åtgärder. Arbeta fram en åtgärdsplan. Arbeta med framtagna åtgärder. Ann-Sofie Lagercrantz Ann-Sofie Lagercrantz Ann-Sofie Lagercrantz Ta fram en modell för att utveckla ett jämställdhetsperspektiv i bostadsområden. Annika Fonseca

53 4 (5) Verksamhet och medarbetare Fullmäktigemål: Sjukfrånvaron ska minska i både förvaltningar och bolag Nämndsmål Genom stöd till förvaltningar och bolag bidra till att sjukfrånvaron minskar. Aktivitet Ansvarig Startdatum Slutdatum Kommunhälsan och personalenheten ska genom utbildningsinsatser erbjuda chefstöd och kompetenshöjning för att förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Carina Hertz- Berg Nämndsmål Kommunledningskontorets sjukfrånvaro ska inte öka jämfört med föregående år. Aktivitet Ansvarig Startdatum Slutdatum Samtliga enhetschefer ska bevara den låga sjukfrånvaron genom att erbjuda hälsosamtal på kommunhälsan vid oklar korttidsfrånvaro. (Sjukfrånvaron var vid KLK 3,6 % november 2014). Anne Elgmark Ta fram en gemensam handlingsplan för att förbättra resultatet i medarbetarenkäten till nästa mätning. Annette Andersson Kommunfullmäktigeuppdrag i budget 2015 Fullmäktige uppdrag 2015 Kommunstyrelsen får i uppdrag att koncernövergripande, utreda förutsättningar för och effekter av att koncentrera administrativa stödfunktioner som t ex ekonomi och löner. För att påskynda övergången till miljöbilar ges kommunstyrelsen i uppdrag att införa personalbil med bruttolöneavdrag. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett årligt miljöbokslut som bland annat omfattar de nationella miljökvalitetsmålen. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med berörda nämnder och bolag skapa förutsättningar för verksamhet, exempelvis förskola och grundskola, på Brofästet i kombination med bostäder. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med Kalmarsunds gymnasieförbund för att till 2016 nå ett mål som innebär att 20 procent av gymnasieleverna prövar att bli UF-företagare. Till 2017 höjs ambitionen till 30 procent. Kommunstyrelsen får i uppdrag att med utgångspunkt i den regionala integrationsstrategin för Kalmar län utarbeta en konkret handlingsplan för arbetet de kommande åren. I årsrapporten ska respektive nämnd redovisa hur man använder Välfärdsbokslutet i verksamheten. Samverkan och samarbete kring åtgärder måste fördjupas. Både internt inom Kalmar kommun och externt. Alla nämnder får i uppdrag att genomföra aktiviteter för att ytterligare förbättra service- och bemötandefrågor. Ansvarig Anders Saur Anne Elgmark Jane Wågsäter Pär Svanfeldt Christian Hultén Louise Weidolf Annette Andersson Annette Andersson

54 r börj an av (5) Ej avslutade uppdrag från tidigare år. Ej avslutade uppdrag från tidigare år. Socialt och etiskt ansvarstagande Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med servicenämnden och andra berörda nämnder öka kunskapen om socialt och etiskt ansvar i verksamheten, skapa bättre rutiner för uppföljning av våra krav och föreslå eventuella förbättringar av dagens krav. Ansvarig Ann-Sofie Lagercrantz En utredning kring Global Compact har genomförts och kommer att presenteras för kommunledningen under början av Välfärdsbokslut Nämnder får i uppdrag att utifrån Välfärdsbokslutet och sitt ansvarsområde göra handlingsplaner för att förbättra välfärden. Arbetet med välfärdsbokslutet pågår. LIS-områden i översiktsplanen. Ann-Sofie Lagercrantz Hanteras av SBK

55 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Louise Weidolf KS 2015/ Kommunfullmäktige Inrättande av Kalmar kommuns integrationspris Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att inrätta ett årligt integrationspris i Kalmar kommun i enlighet med kommunledningskontorets förslag. Bakgrund I syfte att uppmuntra insatser som främjar integration föreslås att ett årligt integrationspris inrättas. Priset ska lyfta fram och belöna förebilder och goda exempel i arbetet för en integrerad kommun där alla har lika möjligheter. Pristagare utses av kommunstyrelsen efter beredning i integrationsrådet. Prissumman är kronor och ett diplom. Louise Weidolf strateg social hållbarhet Bilaga: Bestämmelser för Kalmar kommuns integrationspris Kommunledningskontoret Kansli- och omvärldsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatran 18 Tel vx Fax Louise.Weidolf@kalmar.se KL

56 Handläggare Datum Ärendebeteckning KS 2015/0111 Bestämmelser för Kalmar kommuns integrationspris Priset kan erhållas av enskild person, grupp, förening, organisation eller företag vars insats haft eller har specifik betydelse för integration. Priset ska lyfta fram och belöna förebilder och goda exempel i arbetet för en integrerad kommun där alla har lika möjligheter. Det ska uppmärksamma goda insatser som bidragit till ökad tolerans och ömsesidig förståelse mellan människor. Insatserna kan ha ökat förutsättningarna till goda möten, främjat samarbete men kan också bidragit till ökad kunskap och attitydförändring kring hur mångfald i olika former kan vara en tillgång. Det kan också ha främjat invånarnas möjlighet att ta aktiv del i arbets- och samhällslivet. Priset består av kronor och ett diplom. Forumet för prisutdelningen kan variera mellan åren. Pristagare utses av kommunstyrelsen och bereds av Kalmar kommuns Integrationsråd. Förslag till pristagare kan när som helst lämnas till Kalmar kommun. Kommunen förbehåller sig dock rätten att premiera en insats som kommit till kommunens kännedom även på annat sätt. Likaså förbehåller kommunen sig rätten att avstå från att dela ut pris ett år. Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax

57 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Louise Weidolf KS 2015/ Kommunfullmäktige Inrättande av Kalmar kommuns tillgänglighetspris Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att inrätta ett årligt tillgänglighetspris i Kalmar kommun i enlighet med kommunledningskontorets förslag Bakgrund I syfte att lyfta fram och belöna förebilder och goda exempel i arbetet för en tillgänglig kommun där alla har lika möjligheter föreslås att ett årligt tillgänglighetspris inrättas. Priset kan erhållas av enskild person, grupp, förening, organisation eller företag vars insats haft eller har specifik betydelse för tillgängligheten. Priset ska uppmärksamma goda insatser som bidragit till att förbättra livsvillkoren och tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Pristagare utses av kommunstyrelsen efter beredning i tillgänglighetsrådet. Prissumman är kronor och ett diplom. Louise Weidolf strateg social hållbarhet Bilaga Bestämmelser för Kalmar kommuns tillgänglighetspris Kommunledningskontoret Kansli- och omvärldsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatran 18 Tel vx Fax Louise.Weidolf@kalmar.se KL

58 Handläggare Datum Ärendebeteckning KS 2015/0112 Bestämmelser för Kalmar kommuns tillgänglighetspris Priset kan erhållas av enskild person, grupp, förening, organisation eller företag vars insats haft eller har specifik betydelse för tillgängligheten. Priset ska lyfta fram och belöna förebilder och goda exempel i arbetet för en tillgänglig kommun där alla har lika möjligheter. Det ska uppmärksamma goda insatser som bidragit till att förbättra livsvillkoren och tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Insatserna kan röra sig om en ökad fysisk tillgänglighet men också vad gäller information/kommunikation och bemötande. Priset består av kronor och ett diplom. Forumet för prisutdelningen kan variera mellan åren. Pristagare utses av kommunstyrelsen och bereds av Kalmar kommuns Tillgänglighetsråd. Förslag till pristagare kan när som helst lämnas till Kalmar kommun. Kommunen förbehåller sig dock rätten att premiera en insats som kommit till kommunens kännedom även på annat sätt. Likaså förbehåller kommunen sig rätten att avstå från att dela ut pris ett år. Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax

59 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Louise Weidolf KS 2014/ Kommunstyrelsen Revidering av reglemente för Kalmar kommuns tillgänglighetsråd Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner kommunledningskontorets förslag till revidering av reglementet för Kalmar kommuns tillgänglighetsråd. Bakgrund Reglementet för Kalmar kommuns tillgänglighetsråd behöver revideras. Senaste ändringen gjordes i december Södermöre kommundelsnämnd och överförmyndarnämnden har önskat att få ingå i tillgänglighetsrådet. Utifrån en utökning av ledamöter från kommunens nämnder önskar organisationerna för funktionsnedsatta också att få utöka sitt antal ledamöter. I samband med riksdagsbeslutet om ändring i Diskrimineringslagen med tillägget om bristande tillgänglighet så ändras också språkbruket. Begreppet funktionshinder ersätts med begreppet funktionsnedsättning. Ändringen är rent språklig och innebär ingen ändring i sak. Louise Weidolf strateg social hållbarhet Bilaga Reglemente för Kalmar kommuns tillgänglighetsråd Kommunledningskontoret Kansli- och omvärldsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatran 18 Tel vx Fax Louise.Weidolf@kalmar.se KL

60 Handläggare Datum Louise Weidolf Reglemente för Kalmar kommuns tillgänglighetsråd Antaget av kommunstyrelsen den 5 februari 2007, 38 med ändring den 14 december 2010, Tillgänglighetsrådet är ett organ för samråd och ömsesidig information mellan kommunens nämnder och organisationerna för människor med funktionsnedsättning. Tillgänglighetsrådet har en rådgivande funktion och är inte ett beslutande organ. 2. Tillgänglighetsrådets intressebevakning ska vara kommunövergripande. Den nationella handlingsplanen Från patient till medborgare, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och Barnkonventionen anger inriktningen: att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionsnedsättning att förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionsnedsättning att flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning ska ges likvärdiga förutsättningar för självständighet, självbestämmande och god hälsa. Tillgänglighetsrådet ska inte behandla enskilda personers ärende. 3. Tillgänglighetsrådet består av 17 ledamöter och samma antal ersättare. Av dessa utser Kalmar kommun 9 ledamöter och 9 ersättare och organisationerna för funktionsnedsatta utser 8 ledamöter och 8 ersättare. Kalmar kommuns nio ledamöter och ersättare utses av följande nämnder: kommunstyrelsen, omsorgsnämnden, barn- och ungdomsnämnen, samhällsbyggnadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, Södermöre kommundelsnämnd samt överförmyndarnämnden. Ledamöter och ersättare ska vara folkbokförda i Kalmar kommun. 4. Ledamöter och ersättare utses för en tid av fyra år, sammanfallande med mandatperioden för Kalmar kommuns förtroendevalda. Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx louise.weidolf@kalmar.se

61 2 (2) 5. Tillgänglighetsrådet utser inom sig ordförande och vice ordförande för mandatperioden. 6. Tillgänglighetsrådet sammanträder fyra gånger per år. 7. Kallelse och föredragningslista skickas ut 14 dagar före sammanträde. Ärenden/frågor som ska behandlas av Tillgänglighetsrådet ska lämnas in till kommunledningskontoret senast tre veckor före sammanträdet. Protokoll förs vid Tillgänglighetsrådets sammanträden. 8. Kommunledningskontoret skall svara för Tillgänglighetsrådets kansli.

62 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Mellström KS 2015/ Kommunfullmäktige Riktlinjer för flaggning i Kalmar kommun Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar kommunledningskontorets förslag till riktlinjer för flaggning i Kalmar kommun. Tidigare regler för kommunal flaggning i Kalmar upphör härmed att gälla. Bakgrund Kommunens nuvarande regler för kommunal flaggning i Kalmar behöver uppdateras. Ett förslag till nya riktlinjer har tagits fram med bland annat språkliga förändringar, tillägg om flaggning vid vissa dagar samt förtydligande om flaggning med förenings- och organisationsflaggor. Jonas Sverkén stadssekreterare Anette Mellström kanslisekreterare Bilaga: Förslag på nya Riktlinjer för flaggning i Kalmar kommun Regler för kommunal flaggning Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax anette.mellstrom@kalmar.se

63 Handläggare Datum Riktlinjer för flaggning i Kalmar kommun Syfte För att underlätta och tydliggöra var och när kommunen flaggar på kommunala byggnader i Kalmar kommun. Flaggning på kommunens officiella flaggstänger Kalmar kommuns officiella flaggstänger finns på Stortorget (fem stycken), stadshuset, rådhuset och Kavaljersporten. Där sker flaggning: - På allmänna flaggdagar - På de nordiska ländernas nationaldagar (Norge 17 maj, Danmark 5 juni, Island 17 juni och Finland 6 december) - På Europadagen den 9 maj - På dag för Europaparlamentsval i Sverige - På internationella kvinnodagen den 8 mars - Vid officiella internationella besök - Då allmän flaggning rekommenderas av regeringen eller länsstyrelsen - Vid andra tillfällen enligt särskilt beslut av kommunstyrelsens ordförande Flaggning med förenings-, organisations- och kommersiella flaggor eller liknande, ska ske restriktivt, enligt särskilt beslut av kommunstyrelsens ordförande. Vid flaggning på stadshuset och rådhuset får endast den svenska flaggan eller kommunflaggan användas. Vid Kavaljersporten flaggas endast på allmänna flaggdagar. Det övergripande ansvaret för flaggning på kommunens officiella flaggstänger finns hos kommunledningskontoret. Flaggningen ombesörjes av serviceförvaltningen. Flaggning vid kommunala anläggningar; skolor, boenden, idrottsanläggningar m.fl. Flaggning ska ske: - På allmänna flaggdagar - På Europadagen den 9 maj - På dag för Europaparlamentsval i Sverige - Då allmän flaggning rekommenderas av regeringen eller länsstyrelsen Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax

64 2 (3) - Vid andra tillfällen enligt särskilt beslut av chef på respektive anläggning Flaggning på dessa anläggningar ombesörjes av den förvaltning eller det bolag som hyr eller äger anläggningen. Flaggning vid dödsfall och begravning Vid medarbetares bortgång flaggas, om flaggstång finns vid den egna arbetsplatsen, på halv stång i samband med dödsdagen samt under begravningsdagen. Om flaggning på halv stång sammanfaller med allmän flaggdag eller vid annan av kommunen beslutad flaggdag, har flaggning på halv stång företräde. Vid flaggning i samband med kunglig persons jordfästning flaggas på halv stång hela dagen. Vid statsbegravning utfärdas särskilda bestämmelser för flaggning. Vid landssorg kan flaggas på halv stång på flera flaggstänger om sådana finns, annars gäller flaggning på huvudflaggstången. Flaggningstider Tiden 1 mars 31 oktober hissas flaggan kl och tiden 1 november 28 (29) februari hissas flaggan kl Under hela året ska flaggan halas vid solens nedgång, senast kl Om flaggan är belyst får den vara hissad efter solens nedgång.

65 3 (3) Allmänna flaggdagar 1 januari - nyårsdagen 28 januari - konungens namnsdag 12 mars - kronprinsessans namnsdag påskdagen 30 april - konungens födelsedag 1 maj pingstdagen 6 juni - Sveriges nationaldag midsommardagen 14 juli - kronprinsessans födelsedag 8 augusti - drottningens namnsdag Dag för val till riksdagen 24 oktober - FN-dagen 6 november - Gustav Adolfsdagen 10 december - Nobeldagen 23 december - drottningens födelsedag 25 december juldagen Rutin kring flaggning fastställs av kommundirektören och framgår av kommunens verksamhetshandbok. Mer information om regler kring flaggning finns att läsa på Riksarkivets hemsida och på Stiftelsen Sveriges Nationaldags hemsida

66

67 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning KS 2015/0165 Kommunstyrelsen Avtal om medfinansiering av åtgärdsvalsstudie för kust till kustbanan Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner avtal om medfinansiering av åtgärdsvalsstudie för kust till kustbanan delen mellan Växjö västra station (ny höghastighetsstation) / Alvesta och Kalmar samt Karlskrona med nya stationslägen. Kommunstyrelsen ger kommunstyrelsens ordförande Johan Persson i uppdrag att underteckna avtalet Bakgrund För närvarande pågår en intensiv diskussion om den s.k. Sverigeförhandlingen och om planerade höghastighetståg på sträckan Stockholm Göteborg och Stockholm - Malmö. Sträckningen söder om Jönköping ner mot Malmö är nu under utredning och flera alternativ studeras. I kommunerna och regionerna i södra Götaland finns en bred samsyn om att en sträckning närmare Växjö/Alvesta är mycket angelägen som måste utredas vidare. I det sammanhanget är det också nödvändigt att utreda vilka åtgärder som behövs för att utveckla och anpassa nuvarande Kust till Kust bana till en framtida (indirekt) anslutning till höghastighetstågen. Exempel på åtgärder som behöver utredas är bangeometri, behov av mötesspår, plankorsningar m.m. Sverigeförhandlingen är allt annat än en traditionell infrastruktursatsning. Satsningen skall också ses och sättas i sammanhang nyttan - kring arbetsmarknad/sysselsättning och bostadsmarknad/bostadsproduktion. Därför måste också avtalad åtgärdsvalstudie initialt beskriva dessa samband. Studien skall redovisa förslag till möjliga finansieringslösningar. Kostnaden för åtgärdsvalsstudien är beräknad till kronor, varav Kalmar kommun skall betala 1/7- del, d.v.s. ca kronor. Per-Olof Johansson koordinator Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax jonas.sverken@kalmar.se

68 KS 2015/ (2) Bilaga: Avtal

69 1 (3) Ärendenummer Trafikverket Avtal om medfinansiering av åtgärdsvalsstudie för kust till kustbanan delen mellan Växjö västra station (ny höghastighetsstation) / Alvesta och Kalmar samt Karlskrona med nya stationslägen. Mellan nedanstående parter träffas härmed följande avtal: 1 Parter Trafikverket, region syd, org.nr , Borlänge, nedan Trafikverket Region Kronoberg, org.nr , Växjö Regionförbundet i Kalmar län, org.nr , Box 762, Kalmar Region Blekinge, org.nr , Valhallavägen 1, Karlskrona Kalmar Kommun, org.nr , Box 611, Kalmar Växjö Kommun, org.nr , Box 1222, Växjö Karlskrona Kommun, org.nr , Östra hamngatan 7B, Karlskrona 2 Syfte, bakgrund och förväntat resultat Tillgången till god infrastruktur är ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för att åstadkomma regional utveckling. Förutom hög kapacitet på banan eller vägen måste denna användas/trafikeras på ett optimalt sätt och vid större stationer måste stödfunktioner i form av anslutande kollektivtrafik, goda förbindelser för gång och cykel samt pendlarparkering, informatik etc samverka för att underlätta ett Hela resan perspektiv för resenärerna. När förbättrad infrastruktur samverkar med samhällsutveckling skapas mervärden. Dessa mervärden kan användas för ytterligare växla upp nyttan i infrastrukturen genom värdeåterföring. TMALL TDOK 2010: Medfinansieringsavtal Grundmall_Blankett v. 1.0 Parterna är överens om att en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) ska tas fram för kust till kustbanan delen mellan Växjö västra station (ny höghastighetsstation) och Kalmar samt Karlskrona med nya stationslägen. Följande gäller för studien: Mål för restider Trafikverket ansvarar för att identifiera åtgärder som behöver göras på aktuell del av kust till kustbanan för att nå följande restidsmål: Stockholm C Kalmar C < 3 h Malmö C Kalmar C < 2 h Göteborg C Kalmar C < 3 h För Karlskrona gäller ett tillägg för restiden på max 15 minuter jämfört med angivna restider till Kalmar. Exempel på åtgärder kan vara plankorsningar, signal, ändrad bangeometri, banunderbyggnad, mötesspår etcetera men också se hur största tillåtna hastighet, STH, kan ökas upp till 200 km/h

70 2 (3) Ett effektivt trafikupplägg Trafikverket ger förslag till ett utvecklat och rationellt trafikeringsupplägg för stråket utifrån en ökad hastighetsstandard. I arbetet ingår att anpassa upplägg till de tankar som finns om regionförstoring etcetera. Nyttan för resenären ska framgå. Tågbyte mellan regionaltåg och höghastighetståg på Växjö västra C gäller som förutsättning liksom att beakta godstrafiken på Kust- till- Kustbanan. Resecentrum som katalysatorer i regional utveckling Där Växjö, Karlskrona och Kalmar kommuner ska analysera möjliga åtgärder för att öka attraktiviteten och tillgängligheten till sina regionala resecentrum Värdeåterföring Avser kommunernas arbete kring nyttor enligt Sverigeförhandlingen Finansiering av föreslagna åtgärder Förslag till möjliga finansieringslösningar ska redovisas 3 Finansiering Respektive part svara för sina egna administrativa kostnader. Styrgruppen äger beslut om att anlita externa resurser. Dessa finansieras genom att varje part svarar för 1/7-del av kostnaden. Kostnaden för åtgärdsvalsstudien är grovt bedömd till kr. I denna kostnad ingår Trafikverkets projektledning och expertstöd. 4 Projektorganisation och former för parternas samarbete TMALL TDOK 2010: Medfinansieringsavtal Grundmall_Blankett v. 1.0 Arbetet leds av en styrgrupp där varje part har en ordinarie plats. Trafikverket är ordföranden i styrgruppen. I styrgruppens uppgifter ingår bland annat att besluta om användandet av externa resurser och formera en arbetsgrupp. I övrigt beslutar parterna självständigt i genomförandet av sina respektive åtaganden enligt detta avtal. 5 Tidplan Åtgärdsvalsstudien ska vara klar senast Avtalets giltighet Detta avtal är giltigt från och med den tidpunkt när det undertecknats av parterna

71 3 (3) 7 Övrigt Ändringar eller tillägg till detta avtal ska vara skriftliga och undertecknas av samtliga parter för att vara giltiga. 8 Tvist Tvist avseende tillämpning eller tolkning av detta avtal ska avgöras av allmän domstol enligt svensk lag. Detta avtal är upprättat i sju likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Ort och datum Ort och datum Trafikverket Peter Uneklint / Anna Wildt-Persson Ort och datum Region Kronoberg Olof Björkmarker Ort och datum Regionförbundet i Kalmar län Ulf Nilsson Kalmar kommun Johan Persson TMALL TDOK 2010: Medfinansieringsavtal Grundmall_Blankett v. 1.0 Ort och datum Region Blekinge Anna-Lena Cederström Ort och datum Växjö kommun Bo Frank Ort och datum Karlskrona kommun Patrik Hansson

72 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johanna Kindqvist KS 2014/ Kommunstyrelsen Försäljning av fastigheterna Rustningen 2-7, Funkabo Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att sälja fastigheterna Rustningen 2-7 enligt kommunledningskontorets förslag till Eriksson och Ahlqvist AB, organisationsnummer , för kronor exklusive anläggningsavgift för vatten och avlopp. Bakgrund I detaljplanen som togs fram för Bovieran ingick också byggrätt för grupphus längs Hjortvägen. Som ett steg i genomförandet av detaljplanen avstyckades sex småhusfastigheter som fick beteckningarna Rustningen 2-7. Under hösten 2014 utlyste kommunledningskontorets projekt- och exploateringsenhet en riktad markanvisning för fastigheterna. Anvisningen gick ut till de byggherrar som anmält sitt intresse för att bygga bostäder i Kalmar. När förslagen sedan lämnades in gjordes en samlad bedömning av förslagen med största vikt på erbjuden köpeskilling. Totalt lämnades tre förslag in. Kommunledningskontoret föreslår nu att de sex fastigheterna säljs till Eriksson och Ahlqvist AB, som erbjöd den högsta köpeskillingen. Bolaget planerar att uppföra de sex husen under Bostäderna kommer att säljas som äganderätter. Enligt kommande köpekontrakt är köparen skyldig att uppföra ett bostadshus på respektive fastighet inom två år från tillträdet, annars utgår ett årligt vite. Fastigheterna Rustningen 2-7 har en total areal om 2034 kvadratmeter. Johanna Kindqvist exploateringsingenjör Bilagor Karta Skisser/förslag Kommunledningskontoret Projekt- och exploateringsenheten Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax johanna.kindqvist@kalmar.se

73 Översiktskarta bad Stenskärsudden Förskola Bergaviken Vattentorn Bergavik fotbollsplaner Själgrundet Törnskär Koholmen Skogsråets servicecentral Förskola Bergagården Montessoriskola Berga Förskola centrum Vård- S:ta Birgitta- central Återvinningsstation Återvinningsstation Gullandsrevet kyrkan Berga Kapellgård Församlings- Djurängsskolan hem Lilla Skogen Harholmen Ridhus Djurängsbacken Sporthall Västra Funkaboskolan Östra Funkaboskolan Svensknabben Rustningen 2-7 Återvinningsstation Djurängshagen Hagtorpsbacken Idrottsplats Småbåtshamn Skälbyviken Funkabovallen Förskola bad Jutnabben Båtsmansgrundet Servicecentral Trafikplats Ölandsleden Talludden Koloniområde Skälby Kungsladugård Koloniområde Brukshagen Ekudden Perstorp Oxhagshemmet Föreningshus Koloniområde Pistolskyttebana Koloniområde Stadens Växthus Koloniområde Uteförskolan Getingen Återvinningsstation Gröndals idrottsplats Märholmen Bangolf Tennisbanor Naturreservat Tennishall Servicecentral Fölehagen Norra Fjärden Kalmar Nyckel Koloniområde Universitet Förskola bad Förskola Skogskyrkogård Heliga Korsets kyrka Nya Oxhagsskolan Norra Koloniområdet 0 Jordgubben Fritidshem Hästholmen Ü Kungabordet Kullökläpparna Småbåtshamn 420 m bad

74

75

76 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén KS 2015/ Kommunstyrelsen Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner de föreslagna revideringarna i kommunstyrelsens delegationsordning. Kommunledningskontoret får i uppdrag att anpassa beloppen i dokumentet Rätt att underteckna vissa handlingar - firmatecknare m.m. utifrån ovanstående revidering. Bakgrund Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till revidering av kommunstyrelsens delegationsordning. Projekt- och exploateringsenheten menar att för att få effektivare processer med kortare handläggningstider bör nivåerna för delegerad beslutanderätt följa med bostadsprisernas utveckling. Med anledning av detta föreslås att exploateringschefen får höjt belopp för att köpa och sälja mark, från 20 gånger prisbasbeloppet ( kronor) till 50 gånger prisbasbeloppet ( kronor). Sedan tidigare har exploateringsingenjörerna rätt att sälja och köpa för 20 basbelopp vilket föreslås vara oförändrat. Kommunstyrelsen har i sitt reglemente rätt att hyra och arrendera mark, byggnader, lägenheter eller motsvarande. Vidare har kommunstyrelsen rätt att upplåta mark och byggnader med nyttjanderätt för högst tjugo år. För den praktiska hanteringen föreslås att exploateringschefen får rätt att upplåta mark och byggnader med nyttjanderätt på högst tio år och där den årliga avgiften inte överstiger 15 gånger prisbasbeloppet. Kommunstyrelsen beslutade den 13 januari 2015, 14, att anta beslutsattestanter och firmatecknare för kommunstyrelsen. Med anledning av ändringen ovan behöver det dokumentet revideras så att exploateringschefen Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax jonas.sverken@kalmar.se

77 KS 2015/ (2) får underteckna handlingar vid köp och försäljning av fastigheter samt vid arrenden och upplåtelser av mark och byggnader. I övrigt är det tillagt rätten att besluta om att avbryta upphandlingar för arbetsutskottet, planutskottet, kommundirektör samt upphandlingschef. I förslaget ges även kommunstyrelsens ordförande rätt att förordna vikarie för förvaltningschef under högst sex månader. I nuvarande förslag finns enbart den delegationen när det gäller vikarie för kommundirektören, alltså inte för övriga förvaltningschefer. Det förtydligas även att kommundirektören får förordna vikarie för enhetschefer på kommunledningskontoret upp till högst sex månader. Avslutningsvis är stadsarkitekten numera organisatoriskt knuten till samhällsbyggnadsnämnden. Kommunstyrelsens delegationer är därför borttagna. I bifogad förslag är tillägg gulmarkerade och det som föreslås tas bort genomstruket. Anders Saur verksamhetsutvecklare Jonas Sverkén stadssekreterare Bilagor Kommunstyrelsens delegationsordning

78 Delegationsordning för kommunstyrelsen Beslutade av kommunstyrelsen den 4 mars 1996, 54. Tillägg beslutat av kommunstyrelsen den 7 oktober 1996, 161. Ändringar och tillägg beslutade av kommunstyrelsen den 8 september 1997, 131. Ändring beslutad av kommunstyrelsen den 28 oktober 1997, 168. Ändringar och tillägg beslutade av kommunstyrelsen den 3 april 2000, 52, den 9 juni 2008, 13, den 8 mars 2010, 34, den 8 februari 2011, 32, den 15 januari 2013, 13, 5 mars 2013, 48, den 3 september 2013, 137, den 1 oktober 2013, 177, den 8 april 2014, 84, den 6 maj 2014, 99 och den 2 december 2014, 228. Delegering av beslutaderätt Kommunstyrelsen delegerar (överlämnar) rätten att fatta beslut inom kommunstyrelsens ansvarsområde på det sätt som framgår av denna delegationsordning. Verkställighet Inom kommunstyrelsens verksamhetsområde förekommer en mängd beslut och avgöranden som inte är beslut i kommunallagens mening. Detta är så kallad verkställighet och finns inte upptaget i denna delegationsordning. Beslut som följer direkt av författning, avtal eller andra typer av myndighetsbeslut som inte ger utrymme för självständiga överväganden betraktas också som verkställighet. Den största skillnaden mellan beslut och verkställighet är att besluten kan överklagas. Vidaredelegation Ärenden som delegeras till kommundirektören får vidaredelegeras. Beslut som fattats med stöd av vidaredelegation anmäls till kommundirektören, som i sin tur anmäler dem till kommunstyrelsen. Ersättare vid förfall Om inte annat anges övergår beslutanderätten vid förfall till närmast högre chef. Kommundirektören ersätts vid förfall av ställföreträdande kommundirektör. Kommunstyrelsens ordförande ersätts vid förfall i första hand av 1:e vice ordföranden och i andra hand av 2:e vice ordföranden. Ärenden av principiell beskaffenhet Är ärendet av större vikt eller av principiell betydelse ska delegaten hänskjuta ärendet till kommunstyrelsen för avgörande. Kommunstyrelsens ordförande ska vid behov samråda med kommunstyrelsens 1:e- och 2:e vice ordförande innan beslut fattas. Anmälan av delegationsbeslut Anmälan av delegationsbeslut är viktigt ur överklagandesynpunkt. Delegationsbeslut ska anmälas till kommunstyrelsen via kansli- och omvärldsenheten. Beslut från arbetsutskottet, personaldelegationen och planutskottet anmäls till kommunstyrelsen via protokollen. Övrigt I övrigt gäller följande: - Delegaterna ska följa de anvisningar som kommunstyrelsen meddelar. - Den som erhållit delegerad beslutanderätt får överlämna ärendet till kommunstyrelsen för beslut om så behövs. - Om beslutet innebär en kostnad för kommunen ska det finnas pengar tillgängliga för ändamålet. Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx

79 Punkt Område Delegat 1 Arbetsutskottets, personaldelegationens och planutskottets område 1.1 Avge kommunstyrelsens yttrande över förslag till planer, områdesbestämmelser och liknande av större vikt Planutskottet 1.2 Godkänna dokumenthanteringsplaner Arbetsutskottet 1.3 Utdelning av donationsfonder (efter förslag från donationskommittén för respektive fond) 1.4 Beslut om att ta upp lån för investeringar som ingår i den ekonomiska planeringen eller där kommunfullmäktige fattar särskilt beslut 1.5 Tillsvidareanställa enhetschef på kommunledningskontoret 1.6 Fatta tilldelningsbeslut och teckna avtal samt vid behov avbryta upphandling av varor och tjänster där värdet för avtalstiden överstiger 100 (etthundra) gånger prisbasbeloppet 1.7 Fatta tilldelningsbeslut och teckna avtal samt vid behov avbryta upphandling för ett investeringsobjekt där värdet överstiger 100 (etthundra) gånger prisbasbeloppet Arbetsutskottet Arbetsutskottet Arbetsutskottet Arbetsutskottet Planutskottet 1.8 Besluta om omdisponering mellan investeringsobjekt som ingår i underlaget för den av kommunfullmäktige beslutade budgeten för planeringsperioden, där värdet ligger över 100 (etthundra) gånger prisbasbeloppet. Omdisponering får göras mellan åren inom den aktuella planperioden. Den totala investeringsbudgeten för respektive år inom planperioden får inte överskridas Planutskottet 1.9 Beslut om förlängning av markreservationer Planutskottet 1.10 Bidragsansökan till verksamhet/projekt samt godkännande av villkor för sådana bidrag 1.11 Beslut att följa Sveriges Kommuner och Landstings rekommendation om att teckna kollektivavtal och andra avtal Arbetsutskottet Planutskottet Personaldelegationen 1.12 Avgöra och tolka frågor av gällande arvodes- och Personaldelegationen pensionsbestämmelser 1.13 Löne- och avtalsfrågor som rör förhållandet mellan Personaldelegationen kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare 1.14 Beslut inom räddningstjänstens område Arbetsutskottet 2 Allmän administration Delegat 2.1 På kommunstyrelsens vägnar fatta beslut i ärenden som är KS ordförande så brådskande att styrelsens avgörande inte kan avvaktas 2.2 Beslut om deltagande i kurser, konferenser eller motsvarande för förtroendevalda inom kommunstyrelsen KS ordförande

80 2.3 Ge tillstånd att använda kommunens heraldiska vapen KS ordförande 2.4 Utfärda fullmakt att föra kommunens talan inför domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar av olika slag KS ordförande 2.5 Beslut om gästfrihetsbidrag KS ordförande 2.6 Yttra sig till länsstyrelsen, polisen och andra myndigheter över ansökningar om tillstånd enligt lagar och förordningar 2.7 Avstå från att avge yttrande över betänkanden och utredningar KS ordförande KS ordförande 2.8 Beslut att inte lämna ut allmänna handlingar Kommundirektör, Förvaltningschef Enhetschef kansli- och omvärldsenheten Kommunjurist 3 Ekonomi och upphandling Delegat 3.1 Fatta tilldelningsbeslut, teckna avtal samt vid behov avbryta Kommundirektör upphandling för ett investeringsobjekt där värdet ligger mellandet fastställda direktupphandlingsbeloppet och upp till 100 (etthundra) gånger prisbasbeloppet och som ingår i underlaget för den av kommunfullmäktige beslutade budgeten för planeringsperioden 3.2 Fatta tilldelningsbeslut, teckna avtal samt vid behov avbryta upphandling av varor och tjänster där värdet för avtalstiden ligger mellan det fastställda direktupphandlingsbeloppet och upp till 100 (etthundra) gånger prisbasbeloppet 3.3 För punkterna gäller att då värdet understiger det fastställda direktupphandlingsbeloppet äger förvaltningschef och berörd enhetschef rätt att upphandla via s.k. ställningsfullmakt. Likaså äger nämnderna rätt att upphandla till ett värde som understiger det fastställda direktupphandlingsbeloppet. Det är alltså inget beslut i kommunallagens mening. 3.4 Besluta om omdisponering mellan investeringsobjekt som ingår i underlaget för den av kommunfullmäktige beslutade budgeten för planeringsperioden, där värdet är upp till 100 (etthundra) gånger prisbasbeloppet. Omdisponering får göras mellan åren inom den aktuella planperioden. Den totala investeringsbudgeten för respektive år inom planperioden får inte överskridas 3.5 Besluta om nya investeringsobjekt där värdet är upp till 25 (tjugofem) gånger prisbasbeloppet. Den totala investeringsbudgeten för respektive år inom planperioden får inte överskridas Upphandlingschef Kommundirektör Kommundirektör 3.6 Bevilja kommunägda företag kredit på kommunens Koncernkonto Ekonomichef 3.7 Besluta om konvertering (omsättning) av lån KS ordförande

81 3.8 Besluta om borgen vid omplacering av borgenslån KS ordförande 3.9 Besluta om bokföringsmässig avskrivning av fordran inom kommunstyrelsens förvaltningsområde och där fordran överstiger 1 prisbasbelopp enligt lagen om allmän försäkring. (Att besluta om bokföringsmässig avskrivning av fordran som uppgår till högst 1 prisbasbelopp ligger inom ramen för uppdraget som förvaltningschef, s.k. ställningsfullmakt.) Förvaltningschef 4 Personalfrågor Delegat 4.1 Tillsvidareanställa personal utom punkt 1.5 Förvaltningschef Enhetschef 4.2 Förordna vikarie för kommundirektör eller ställföreträdande KS ordförande kommundirektör samt förvaltningschefer under högst sex månader även 4.3 Förordna vikarie för enhetschef under mer än sex KS ordförande månader 4.4 Förordna vikare för enhetschef under högst sex månader Kommundirektör 4.5 Att förordna andra vikarier och besluta om tillfälliga anställningar ligger inom ramen för uppdragen för förvaltningschef och enhetschef, s.k. ställningsfullmakt. I dessa fall är det alltså inte fråga om någon delegerad beslutanderätt och besluten ska därför inte anmälas till kommunstyrelsen 4.5 Besluta om att inte medge återbesättande av tjänst KS ordförande 5 Mark och exploateringsfrågor Delegat 5.1 Avge yttrande över förslag till detaljplaner, områdesbestämmelser och liknande i ärenden som inte är av större vikt Stadsarkitekt Exploateringschef Exploateringsingenjör Markingenjör 5.2 Besluta om kommunen vid ägarbyte för egnahem ska ersätta ett gammalt borgensåtagande med borgen för en ny låntagare eller inte 5.3 (Enligt de riktlinjer som kommunfullmäktige beslutat om den 28 april 1997, 80 gäller att i undantagsfall kan det förekomma att ett gammalt borgensåtagande för egnahem byts ut mot borgen för en ny låntagare.) 5.4 Besluta om åtgärder som behöver vidtas för att begränsa kommunens förluster för borgensåtaganden för bostadsförsörjningen när det gäller åtaganden som understiger ett prisbasbelopp Chefen för samhällsbyggnadskontorets kansliavdelning Chefen för samhällsbyggnadskontorets kansliavdelning

82 5.5 Besluta om åtgärder som behöver vidtas för att begränsa kommunens förluster för borgensåtaganden för bostadsförsörjningen när det gäller åtaganden som överstiger ett prisbasbelopp 5.6 Besluta om förtur till tomt och småhus - enligt punkt 10 i reglerna för kommunens tomtkö - om det föreligger synnerliga skäl KS ordförande KS ordförande 5.7 Godkänna köpare och tomträttshavare till småhustomt Exploateringschef Exploateringsingenjör Markingenjör 5.8 Medge rätt till servitut i kommunens fastigheter Exploateringschef Exploateringsingenjör Markingenjör 5.9 Träffa avtal om servitut som ger kommunen rätt att anlägga vatten- och avloppsledningar, pumpstationer, gator, vägar och dyl Sälja eller köpa mark och byggnader eller träffa överenskommelse om fastighetsreglering till ett värde av högst femtio gånger prisbasbeloppet Stadsarkitekt Exploateringschef Exploateringsingenjör Markingenjör Exploateringschef 5.11 Sälja eller köpa mark och byggnader eller träffa överenskommelse om fastighetsreglering till ett värde av högst tjugo gånger prisbasbeloppet 5.12 Arrendera och upplåta mark och byggnader med nyttjanderätt för högst 10 år och där den årliga avgiften inte överstiger 15 gånger prisbasbeloppet 5.13 Upplåta mark med tomträtt för kontor, handel och industri, när fastigheten behöver utökas för pågående verksamhet 5.14 Reglera tomträttsavgäld när överenskommelse kan träffas med tomträttshavaren Stadsarkitekt Exploateringschef Exploateringsingenjör Markingenjör Exploateringschef Exploateringschef Exploateringsingenjör Markingenjör KS ordförande 5.15 Ansöka och godkänna fastighetsbildning och yttra sig i sådana ärenden samt företräda kommunen vid förrättningssammanträden Exploateringschef Exploateringsingenjör Markingenjör 5.16 Yttrande över bygglov (grannintyg) samt grannmedgivande till bygglovbefriande byggnationer Exploateringschef Exploateringsingenjör Markingenjör

83 6 Delegat 6.1 Begäran om polishandräckning med stöd av för nämnden aktuell lagstiftning (5 kap 3 lagen om skydd mot olyckor) Räddningschef, räddningschef i beredskap eller enhetschef vid 6.2 Dispenser i sotningsärenden (3 kap 4, andra stycket, lagen om skydd mot olyckor) 6.3 Nyttjandeförbud (5 kap, 2 lagen om skydd mot olyckor) 6.4 Föreläggande om omfattande karaktär (5 kap, 2 lagen om skydd mot olyckor) 6.5 Meddela föreskrifter om eldningsförbud (2 kap, 7 förordningen om skydd mot olyckor) 6.6 Övriga föreläggande (5 kap, 2 lagen om skydd mot olyckor) 6.7 Föreläggande om förbud i samband med brandskyddskontroll av eldstäder, skorsten m.fl. brandkårens tillsynsenhet Räddningschef, räddningschef i beredskap eller enhetschef vid brandkårens tillsynsenhet Räddningschef, räddningschef i beredskap eller enhetschef vid brandkårens tillsynsenhet Räddningschef, räddningschef i beredskap eller enhetschef vid brandkårens tillsynsenhet Räddningschef, räddningschef i beredskap eller enhetschef vid brandkårens tillsynsenhet Räddningschef, räddningschef i beredskap, enhetschef vid brandkårens tillsynsenhet, brandingenjör eller brandinspektör Räddningschef, skorstensfejarmästare eller skorstenstekniker 6.8 Beslut om brandskyddskontroll i särskilda fall Räddningschef, räddningschef i beredskap, enhetschef vid brandkårens tillsynsenhet, skorstensfejarmästare eller skorstenstekniker 7 Lagen om brandfarliga och explosiva varor och dess förordning 7.1 Tillstånd till hantering och överföring av explosiva varor samt förvaring i flyttbart förråd (18, 3 stycket lagen om brandfarliga och explosiva varor) 7.2 Beslut om nya och ändrade villkor i tillståndet (19, 3 stycket lagen om brandfarliga och explosiva varor) 7.3 Återkallande av tillstånd (20 lagen om brandfarliga och explosiva varor) Delegat Räddningschef, räddningschef i beredskap, enhetschef vid brandkårens tillsynsenhet eller brandingenjör Räddningschef, räddningschef i beredskap, enhetschef vid brandkårens tillsynsenhet eller brandingenjör Räddningschef, räddningschef i beredskap, enhetschef vid brandkårens tillsynsenhet eller brandingenjör

84 7.4 Föreläggande och förbud i tillsynsärenden (25, första stycket lagen om brandfarliga och explosiva varor) 7.5 Förlängning av utredningstiden med tre månader (17 förordningen om brandfarliga och explosiva varor) Räddningschef, räddningschef i beredskap, enhetschef vid brandkårens tillsynsenhet eller brandingenjör Räddningschef, räddningschef i beredskap, enhetschef vid brandkårens tillsynsenhet eller brandingenjör

85 7.6 Medgivande att följa tidigare givet tillstånd för hantering, överföring och import, till dess ansökan om nytt eller ändrat tillstånd prövats (19, första stycket förordningen om brandfarliga och explosiva varor) Räddningschef, räddningschef i beredskap, enhetschef vid brandkårens tillsynsenhet eller brandingenjör 8 Övrigt Delegat 8.1 Besluta om och organisera skyddsjakt på kommunal mark. Uppdrag från externa fastighetsägare utförs efter överenskommelse Kommunal jaktsamordnare 8.2 Överklaga beslut av Migrationsverket enligt förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar Chefen invandrarservice 8.3 Teckna hyreskontrakt för Kalmar kommuns räkning gällande hyreskontrakt för mottagande av vissa utlänningar andrahands kontrakt med nyanlända 8.4 Revidera sotningstaxa och taxa för brandskyddskontroll under förutsättning att Sveriges Kommuner och Landstings sotningsindex följs. Chefen invandrarservice Förvaltningschef 8.5 Fatta beslut och träffa avtal i andra ärenden som till art och betydelse kan jämföras med de ovan angivna ärendegrupperna Den som fått rätt att besluta i jämförbar ärendegrupp eller kommunstyrelsens ordförande

86 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning KS 2014/0912 Kommunstyrelsen Yttrande över Trafikverkets remiss om funktionellt prioriterat vägnät Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar yttrandet från den 19 februari 2015 som sitt och överlämnar det till Trafikverket som Kalmar kommuns svar på remiss om funktionellt prioriterat vägnät. Bakgrund Trafikverket har tagit initiativ till att peka ut vilka vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet. Detta vägnät kallas för funktionellt prioriterat vägnät. Det förslag till funktionellt prioriterat vägnät som nu skickas ut på remiss är framtaget av Trafikverket i dialog med länsplaneupprättarnas tjänstemän. Regionförbundet i Kalmar län är länsplaneupprättare för Kalmar län. Yttrande Synpunkter på förhållningssättet Varken Kalmar flygplats eller Kalmar hamn finns markerade i kartmaterialet vilket är mycket anmärkningsvärt då både flygplatsen och hamnen är riksintressen. Flygplatsen ingår i det utpekade TEN-T-nätverket. Kalmar kommun kan inte acceptera att två av regionens mest centrala noder inte anges i materialet. Kalmar kommun har under lång tid hävdat att en riksintresseprecisering av hamnen måste göras. Trafikverket har ansett att nuvarande utpekande är tillräckligt. Kommunen hävdar att både Kalmar flygplats och Kalmar hamn samt anslutande vägar ska anges i materialet. I underlaget står att utgångspunkten är att regionförstoring i första hand bör ske med spårbunden trafik, där så är möjligt, vilket är en tydlig och bra markering från Trafikverket. Kalmar kommun förutsätter att befintliga järnvägsnät därmed är utgångspunkt och en given förutsättning i arbetet med att minska antalet arbetsmarknadsregioner i sydöstra Sverige. Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax

87 KS 2014/ (2) Enligt remissen ska vinterväghållning anpassas till efter turistsäsong. Kommunen anser att det inte enbart bör vara vinterväghållning som ska anpassas efter turistsäsong utan att det borde gälla generellt för alla typer av driftåtgärder. Längs vägar med mycket turistresor anges trafikinformation på flera olika språk som speciellt viktigt. Detta är bra och av stor vikt för vår turistintensiva region med många utländska besökare. I Kalmar län saknas på flera håll sträckor med naturliga möjligheter till omledning. God tillgänglighet bör därmed väga tungt i prioritering av åtgärder i det utpekade vägnätet i vår region. Mikael Kalin infrastukturstrateg Bilaga Trafikverkets remiss om funktionellt prioriterat vägnät

88 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2014/ Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeid NY] 1(3) Enligt sändlista Remiss Funktionellt prioriterat vägnät Trafikverket har tagit initiativ till att peka ut vilka vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet. Detta vägnät kallas för funktionellt prioriterat vägnät. Det förslag till funktionellt prioriterat vägnät som nu skickas ut på remiss är framtaget av Trafikverket i dialog med länsplaneupprättarnas tjänstemän. Regionförbundet i Kalmar län är länsplaneupprättare för Kalmar län. Remissmaterial och läshänvisning Materialet finns på Trafikverkets webbplats, Funktionellt prioriterat vägnät. Bakgrundsmaterial Rapporten Funktionellt prioriterat vägnät oktober Rapporten beskriver vad det funktionellt prioriterade vägnätet är, vad det omfattar, hur det kan användas i olika planeringssituationer. Den beskriver också processen för framtagande, remiss och beslut. Vi rekommenderar att ni läser rapporten innan ni tittar på remissmaterialet. TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket) Remissmaterial Kartor över det funktionellt prioriterade vägnätet o Sverigekarta o regionkartor (Trafikverksregioner) o länskartor Kartorna visar vilka vägar som föreslås pekas ut som funktionellt prioriterade. De innehåller olika lager, dels med vägarnas indelning i skikt och dels med vägarnas indelning i funktioner. Manual för hantering av kartorna finns på Trafikverkets webbplats. Handledning - Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Handledningen beskriver hur vi ska förhålla oss till de prioriterade vägarna. Det anger hur vi gemensamt bör arbeta för att värna de prioriterade vägarna och förbättra tillgängligheten på dem. Trafikverket Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Texttelefon: Telefon: trafikverket@trafikverket.se Anne-Karin Grönvold-Andersson Planering Direkt: anne-karin.gronvold-andersson@trafikverket.se

89 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2014/ Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeid NY] 2(3) Presentationsmaterial Broschyren Sveriges viktigaste vägnät. Broschyren innehåller kortfattad information om det funktionellt prioriterade vägnätet. Powerpointpresentation. Kommentarer om Stockholms län och Jämtlands län För Stockholms län är enbart nationellt och regionalt prioriterade vägar utpekade. Dessa utpekanden utgår från tidigare prioriteringar, främst enligt systemanalysen från Avsikten är att under våren 2015 gå vidare med utpekande av kompletterande regionala vägar. I Jämtlands län är enbart nationellt och regionalt prioriterade vägar utpekade och det är därmed endast dessa som ingår i remissen. Trafikverket och berörd länsplaneupprättare behöver arbeta vidare med utpekandet av kompletterande regionala vägar. Remissmottagare Trafikverket och respektive länsplaneupprättare har tagit beslut om till vilka aktörer remissen ska skickas, vilket innebär att det ser något olika ut över landet. I Kalmar län skickas remissen till länsplaneupprättaren, länsstyrelsen, regionala kollektivtrafikmyndigheten, samtliga kommuner. Remisseminarier Trafikverket kommer att presentera materialet vid regionförbundets infrastrukturnätverks möte den 19 november. Syftet är att presentera materialet och att ge berörda aktörer möjlighet att tillsammans diskutera materialet inför sina respektive remissvar. Remissvar Skicka remissvar till funktionelltprioriteratvagnat@trafikverket.se samt till Helena.Ervenius@rfkl.se. TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket) Ange Kalmar län som ämne. Strukturera remissvaren på följande sätt: synpunkter på utpekade vägar samt dess indelning i funktioner synpunkter på förhållningssättet övriga synpunkter. Remissvaren skickas till Trafikverket med kopia till Regionförbundet i Kalmar län senast den 15 februari. Regionförbundet i Kalmar län skickar remissvar till Trafikverket senast den 31 mars. Hantering av remissynpunkter och beslutsprocess Trafikverket kommer att föra dialog med respektive länsplaneupprättare om eventuella justeringar av funktionellt prioriterat vägnät utifrån remissynpunkterna. Trafikverket Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Texttelefon: Telefon: trafikverket@trafikverket.se Anne-Karin Grönvold-Andersson Planering Direkt: anne-karin.gronvold-andersson@trafikverket.se

90 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2014/ Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeid NY] 3(3) Trafikverket kommer att besluta om det funktionellt prioriterade vägnätet i samråd med länsplaneupprättarna. Det innebär att Trafikverket inte kommer att besluta om ett prioriterat nät i ett län där Trafikverket och länsplaneupprättaren inte är överens. Råder det delade meningar i något län tas beslut om det vi är överens om, till exempel skikt 1 och 2, men inte skikt 3. Trafikverket kommer att ta beslut om förhållningssättet efter bedömning av remissynpunkterna. Med vänlig hälsning Lennart Andersson, regionchef Syd Kontaktpersoner Peter Fredriksson, Region Syd peter.fredriksson@trafikverket.se Anna Fällbom, projektledare nationellt anna.fallbom@trafikverket.se TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket) Trafikverket Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Texttelefon: Telefon: trafikverket@trafikverket.se Anne-Karin Grönvold-Andersson Planering Direkt: anne-karin.gronvold-andersson@trafikverket.se

91 HANDLEDNING 1 (7) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Anna Fällbom [DokumentID] [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version [Fastställt av (person)] Dokumenttitel Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät - Remissversion Syfte Trafikverket har ett övergripande och samhällsutvecklande uppdrag att tillsammans med andra aktörer bidra till tillväxt och utveckling genom att skapa ett tillgängligt och livskraftigt Sverige. Det innebär att vi har ett helhetsansvar som omfattar hela kedjan från att samordna behov till att utveckla och förvalta landets transportinfrastruktur i syfte att stimulera och underlätta livet för medborgare och näringsliv. Som en del i vårt uppdrag att främja tillväxt och utveckling har Trafikverket tagit initiativ till att peka ut vilka vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet. Detta gör vi i samarbete med berörda aktörer, i första hand länsplaneupprättarna. Detta vägnät kallas för funktionellt prioriterat vägnät och kommer att utgöra ett uppdaterat och samlat planeringsunderlag för vilka vägar det är speciellt viktigt att värna och höja tillgängligheten på hur åtgärder ska prioriteras enligt fyrstegprincipen hur vägarna ska hanteras i samhällsplaneringens skeden och i avvägningar mellan olika intressen Denna handledning ska tydliggöra vilket förhållningssätt som bör finnas till det prioriterade nätet. Förhållningssättet utgör en gemensam bild över hur vi ska värna och förbättra vägarnas funktion. På så sätt tar vi ansvar för förvaltningen av gjorda investeringar och undviker åtgärder som kan påverka vägarnas funktion negativt. Samtidigt hjälper det oss att prioritera utveckling där vi får ut mest nytta. Förhållningssättet fungerar på så sätt både som ett gemensamt underlag för att ta hand om vägarna och som ett underlag för prioritering av åtgärder för att värna och höja tillgängligheten. Varje planeringssituation är unik. Vid tillämpningen av förhållningssättet måste man ta hänsyn till de förutsättningar som råder i det enskilda fallet och göra avvägningar mot samtliga transportpolitiska mål och trafikslag. Omfattning Det förhållningssätt som beskrivs här är ett planeringsunderlag som utgår från god tillgänglighet i vägsystemet för godstransporter, personbilstrafik och kollektivtrafik. Fokus vid framtagandet av funktionellt prioriterat vägnät ligger på de vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet. De vägar som inte ingår i det prioriterade vägnätet är sådana där man bedömer att det är den lokala tillgängligheten som är viktigast att värna och utveckla. Därför pekas inte dessa vägar ut som funktionellt prioriterade. Det funktionellt prioriterade vägnätet har framför allt fokus på vägsystemet. Det har dock koppling till det övriga transportsystemet genom att det även omfattar vissa vägar som leder till resecentrum, terminaler, flygplatser och hamnar som det är viktigt att vi har god tillgänglighet till. I planeringen är det viktigt att tänka trafikslagsövergripande. Att en väg är utpekad som funktionellt prioriterad innebär inte att den ska prioriteras högre än andra trafikslag, till exempel en närliggande järnväg.

92 HANDLEDNING 2 (7) DokumentID Ev. ärendenummer Version [DokumentID] [Ärendenummer] 0.12 Huvudsaklig användning I den fysiska planeringen Trafikverket är en viktig aktör i samhällsutvecklingen och till exempel vid nyetableringar är Trafikverket en part i arbetet med att finna goda lösningar som fungerar för såväl den nya etableringen som för trafiken. Förhållningsättet används i den löpande verksamheten i samhällsplaneringens olika skeden, både vid svar på remisser och i tidiga diskussioner med olika aktörer. Handledningen utgör då ett underlag för vad som är viktigt att beakta för att skapa god tillgänglighet för godstransporter, personbilstrafik och kollektivtrafik på de prioriterade vägarna. Exempel på detta är korsningsutformning, antal anslutningsvägar och trafikalstrande bebyggelse intill vägarna samt andra typer av åtgärder som kan påverka vägarnas tillgänglighet. I planeringen finns också andra aspekter än de som tas upp i den här handledningen och som är viktiga att förhålla sig till utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Exempel är regler om byggnadsfritt avstånd och utformningsregler, som finns i VGU (Vägar och gators utformning). Vid planering av åtgärder Trafikverkets utgångspunkt är att åtgärder för att främja tillgängligheten ska prioriteras på de vägar som ingår i det funktionellt prioriterade nätet. Det gäller både åtgärder för att värna befintlig tillgänglighet och att vid behov höja den. Det prioriterade nätet utgör ett kompletterande planeringsunderlag utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Förhållningssättet ska användas i såväl den långsiktiga som den kortsiktiga planeringen av åtgärder. Definitioner och förkortningar Beskrivning av funktionerna finns i rapporten Funktionellt prioriterat vägnät 1. Ansvar Trafikverket ska använda detta förhållningssätt som ett planeringsunderlag i den fysiska planeringen och vid planering av åtgärder. Trafikverket kommer även att hävda förhållningssättet i samarbetet med andra berörda aktörer, i första hand länsplaneupprättarna, länsstyrelser och kommuner. Inom Trafikverket berörs i huvudsak samhällsplanerare planerare trafikingenjörer målstrateger. Förhållningssätt Förhållningssättet är strukturerat utifrån de funktioner som det funktionellt prioriterade vägnätet är indelat i: godstransporter dagliga personresor långväga personresor kollektivtrafik. 1 LÄNK

93 HANDLEDNING 3 (7) DokumentID Ev. ärendenummer Version [DokumentID] [Ärendenummer] 0.12 Förhållningssätt generellt för alla funktionellt prioriterade vägar Att en väg är utpekad som funktionellt prioriterad innebär inte att den ska ha en högre standard än normalt enligt Trafikverkets normer och anvisningar. Gängse regler för dimensionering gäller. Däremot ska extra fokus läggas på att söka lösningar som ger god tillgänglighet på dessa vägar. Det ska vara smidigt att ta sig fram och man ska eftersträva kontinuitet i tillgänglighetsstandarden. Nya anslutningar till prioriterade vägar ska föregås av trafikanalyser och de ska lokaliseras och utformas så att de inte påverkar den nationella och regionala tillgängligheten negativt. God kapacitet i den genomgående huvudriktningen samt hög trafiksäkerhet bör eftersträvas. På vägar med större trafikflöden kan detta innebära krav på planskilda korsningar, medan det vid lägre trafikflöden på huvudvägen kan räcka med ett vänstersvängfält. Vid bedömning av vilken korsningsutformning som är bäst lämpad ska man beakta vägens funktion och trafikens sammansättning. En lösning kan vara att samla ihop flera befintliga anslutningsvägar till en ny anslutningspunkt med högre standard. Vid exploatering som berör en korsning med en funktionellt prioriterad väg i samma plan måste man bedöma vilken påverkan korsningen och den ökade trafiken kan ha på tillgängligheten. Exploatören kan behöva vidta åtgärder i korsningen så att tillgängligheten inte försämras. På vissa delar av det utpekade vägnätet saknas naturliga möjligheter till omledning. Det gäller speciellt i glesbefolkade delar av landet och i högtrafikerade delar av storstädernas vägnät. Här är det extra viktigt att tillgängligheten upprätthålls. För oskyddade trafikanter ska man sträva efter att ha planskilda passager, särskilt där många barn ska passera en väg med höga trafikflöden. Vid låga trafikflöden kan passager i plan tillåtas, men antalet sådana bör begränsas. Förutsättningar i storstadsområden I storstadsområden kan förutsättningarna ibland skilja sig från landet i övrigt. Här följer några exempel. I storstadstrafiken kan det vara svårt att skapa tillräcklig kapacitet för rusningstrafiken morgon och eftermiddag, vilket gör att köer är ofrånkomliga. En övergripande ambition är att begränsa tiden med köer och variationen i restid dag för dag. Det prioriterade nätet bör ses som ett system där utformningen samverkar med styrningen av trafiken. Här är det särskilt viktigt att ha en väl fungerande störningshantering med aktiv trafikledning. Köer som återkommande hindrar busstrafikens framkomlighet är vanligare i storstadsområdena. Därför är det mera aktuellt där att ha prioritering av bussar vid höga trafikflöden, till exempel genom bussprioritet i trafiksignaler och busskörfält. Den stora efterfrågan på byggbar mark är en särskild utmaning för framkomligheten, eftersom det innebär återkommande önskemål om att bygga nära vägarna och att ansluta ny bebyggelse och nya anläggningar till trafiklederna. När man bygger i närheten av vägar där bullernivåer och partikelhalter är höga, finns det risk för att det leder till direkta inskränkningar av framkomligheten. Till exempel kan hastigheterna behöva sänkas med hänsyn till målen för hälsa och god miljö. Kommunala vägar och gator Många regionalt viktiga målpunkter som resecentrum, högskolor, sjukhus och handelscentrum nås via kommunala gator och vägar. Det kan även gälla hamnar, godsterminaler och flygplatser. Dessa vägar ingår i regel inte i det prioriterade vägnätet, men det är av stor vikt att respektive kommun tar hänsyn till tillgängligheten på dessa. Vid arbetspendling med bil eller buss in till en större tätort är det vanligt

94 HANDLEDNING 4 (7) DokumentID Ev. ärendenummer Version [DokumentID] [Ärendenummer] 0.12 att en betydande del av restiden går åt för färden inom kommunens väghållningsområde. Ska man minska den totala restiden är det därmed viktigt med åtgärder för att förbättra tillgängligheten i tätorter. Detta är speciellt viktigt för att målpunkter ska kunna nås med kollektivtrafik på väg och spår samt med cykel. Här är resecentrum en viktig del i helheten. Förhållningssätt till det prioriterade nätet specifikt per funktion Vägar som är viktiga för godstransporter För godstransportörer är det viktigt med ett vägnät med förutsägbar standard som ger en god, kontinuerlig tillgänglighet. Stråk med god kapacitet och hög tillförlitlighet är centralt. Det är också viktigt med aktuell trafikinformation som gör det enkelt för transportören att planera sin transport. Värna Undvik åtgärder som försvårar för den tunga trafiken att hålla en jämn hastighet. Detta gäller även genom tätorter och i korsningar. Tung trafik skapar störande vägtrafikbuller, och högre hastigheter ger mer buller. Det är viktigt att den tunga trafiken kan hålla en jämn hastighet, eftersom det begränsar bullret. Buller från tung trafik har också en annan karaktär än buller från personbilar som dämpas av de vanliga bullerskyddsåtgärderna. Därför är det särskilt viktigt att störningskänslig bebyggelse och verksamhet anläggs så att den anpassas till störningsrisken. Underhåll bör speciellt fokusera på att säkra tillgängligheten vintertid längs dessa vägar. God bärighet ska eftersträvas. Utveckla Åtgärder längs vägar som är utpekade som viktiga för godstransporter bör prioriteras för att uppnå hög punktlighet genom att det går att hålla jämn hastighet och att det förekommer få störningar möjligheter för förarna att ta rast och att ställa upp fordonen så att de kan hålla sina köroch vilotider god trafikinformation. Infrastrukturanläggningen bör utformas så att man minimerar risken för att det uppkommer buller eller vibrationer under användningen. Därmed kan man minimera inskränkningar i tillgängligheten. Om det finns risk för störningar från buller eller vibrationer på en plats ska särskilda skyddsåtgärder övervägas. Vägar som är viktiga för dagliga personresor Vid pendling är restiden, flexibiliteten och förutsägbarheten avgörande faktorer. Det är viktigt att vägarna är väl underhållna för att man ska ha säker framkomlighet och punktlighet oavsett årstid. Underhållet bör vara väl planerat och bra vinterväghållning är viktig. Ökad framkomlighet längs dessa vägar kan underlätta förstorade arbetsmarknadsregioner. Regionförstoring bör dock i första hand ske med spårbunden trafik, där så är möjligt.

95 HANDLEDNING 5 (7) DokumentID Ev. ärendenummer Version [DokumentID] [Ärendenummer] 0.12 Värna Undvik åtgärder som ökar restiden längs vägar som är viktiga för daglig pendling. Tillkommande verksamheter vid prioriterade vägar ska i första hand kopplas till stråket via befintliga anslutningar. Nya anslutningar eller korsningar bör utformas så att tillgängligheten på den prioriterade vägen inte försämras. Nya anslutningar till planskilda trafikplatser och ramper inom motorvägsnätet bör undvikas om trafikplatserna inte är utformade för detta från början. Underhållet bör planeras så att dessa vägar håller en jämn, hög standard. Vinterväghållningen bör speciellt prioriteras under de timmar på morgon och eftermiddag när arbetspendlingen är som störst. På vägar som är viktiga för turisttrafiken bör man ta särskild hänsyn till tillgängligheten under veckoslut och högsäsong. Vinterväghållningen bör anpassas till turisttrafikens säsongsvariationer på dessa vägar. Utveckla På vägar som är utpekade som viktiga för dagliga resor bör man överväga åtgärder som gör det möjligt att få kortare och mer tillförlitliga restider. Åtgärder för att sänka restiden är viktigare vid längre pendlingsavstånd än vid kortare och mer tätortsnära pendling. Prioritera åtgärder som leder till att högre hastigheter kan tillåtas, till exempel mitträcke trafikanterna kan hålla jämn hastighet korsningar och trafikplatser har god kapacitet för rusningstrafiken morgon och eftermiddag god trafikinformation och trafikstyrning uppnås planskildhet skapas för oskyddade trafikanter vid högre flöden. Vägar som är viktiga för långväga personresor Vid långväga resor är det viktigt med relativt hög hastighet, god trafiksäkerhet och få störningar. Trafikanterna behöver kunna planera sin resa och veta hur lång tid den tar. Det är därför viktigt med bra trafikinformation. Trafikanterna förväntar sig också att vägarna är väl underhållna så att man får god framkomlighet och punktlighet oavsett årstid. Värna Det är viktigt med så få störningar som möjligt som bryter kontinuiteten, ökar restiden och minskar tillförlitligheten. Nya anslutningar eller korsningar bör utformas så att tillgängligheten på den prioriterade vägen inte försämras. Det är viktigt att ta hänsyn till behovet av utrymme för framtida trafikökningar, speciellt vid trafikplatser. Trafik med höga hastigheter skapar störande buller. Vid etablering av störningskänslig bebyggelse eller verksamhet ska den anläggas och anpassas utifrån risken för störningar. Om det finns risk för bullerstörningar på en plats ska särskilda skyddsåtgärder övervägas.

96 HANDLEDNING 6 (7) DokumentID Ev. ärendenummer Version [DokumentID] [Ärendenummer] 0.12 Utveckla Längs vägar som är utpekade som viktiga för långväga resor bör man prioritera åtgärder som bidrar till följande: Restiden förkortas genom att man eftersträvar jämn hastighet och att sträckorna med lägre hastighet är få och korta. o På de viktigaste vägarna med stor andel långväga trafik har trafikanterna störst anspråk på att kunna hålla hög hastighet. o Även på andra viktiga vägar finns det stora anspråk på att kunna hålla hög hastighet. o På vägar där själva upplevelsen av resan är viktig är hög hastighet av mindre vikt. o Strävan bör vara att möjliggöra jämn hastighet och korta restider även på genomfarter genom tätorter. Det finns bra rastmöjligheter. Trafikinformationen är god. Oskyddade trafikanter har en säker passage. o o På vägar med höga trafikflöden bör passager i plan undvikas. På vägar med lägre trafikflöden bör man sträva efter att ha så få passager i plan som möjligt. Längs vägar med mycket turistresor är det speciellt viktigt att uppnå trafikinformation på flera språk, förutom svenska åtminstone på engelska god vägvisning bra rastmöjligheter. Nya vägar ska utformas så att man minimerar risken för buller under användningen. På så sätt kan man undvika att behöva göra inskränkningar i tillgängligheten. Vägar som är viktiga för kollektivtrafiken Väl fungerande pendling med buss ger förbättrad tillgång till utbudet av arbetsplatser i ett geografiskt område, med rimliga restider. Byten av färdsätt bör fungera smidigt. Tillgängligheten till hållplatser bör vara god, liksom upplevelsen av säkerhet och trivsel vid hållplatser och på anslutande gång- och cykelvägar. Gods- och personbilstrafikens tillgänglighet kan behöva balanseras mot kollektivtrafikens förutsättningar i avvaktan på att vissa hållplatser får säkrare utformning och placering samt effektiv anslutning till vägen. Det kan till exempel innebära att hastigheten sänks vid större hållplatser för att klara kravet på säker framkomlighet för busstrafiken och dess passagerare. Värna Undvik åtgärder som förlänger restiden och försämrar åtkomligheten till hållplatser. Prioritera underhåll av hållplatser och anslutande vägar för god tillgänglighet och trivsel.

97 HANDLEDNING 7 (7) DokumentID Ev. ärendenummer Version [DokumentID] [Ärendenummer] 0.12 Utveckla Längs vägar som är utpekade som viktiga för daglig pendling med buss bör man prioritera åtgärder som bidrar till kortare restider prioritering av buss vid höga trafikflöden, till exempel bussprioritet i trafiksignaler och busskörfält god tillgänglighet till busshållplatser för gående och cyklister och från pendel- och infartsparkeringar säker passage av prioriterade vägar i anslutning till hållplatser och terminaler säkra och effektiva hållplatser trygga hållplatser, till exempel god belysning. Ändringslogg Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn Hjälptext: Här anges Det datum då den nya versionshistoriken versionen fastställdes Vad som har ändrats i den nya versionen eller om dokumentet har upphört att gälla Namnet på den som gjort ändringen Hjälptext: tryck på TAB-knappen för att skapa fler rader.

98 Funktionellt prioriterat vägnät Kalmar län 212 Boxholm Rimforsa 35 Tranås E22 Kisa Österbymo Aneby 132 Gamleby Västervik Vimmerby Eksjö Nässjö E Sävsjö Hultsfred Klintehamn 47 Vetlanda Oskarshamn 23 Högsby Åseda Rottne 30 Mönsterås 34 Lenhovda Borgholm Växjö E22 Hovmantorp Lessebo 574 Nybro Lindsdal 25 Smedby Kalmar 137 Emmaboda Färjestaden 120 Mörbylånga Tingsryd Torsås E22 29 Kallinge Mörrum Ronneby E22 Rödeby Nättraby Jämjö Karlskrona Karlshamn Sturkö 123 Funktionellt prioriterat vägnät Skikt Funktionellt prioriterat vägnät 1, Nationellt och internationellt viktiga vägar 2, Regionalt viktiga vägar 3, Kompletterande regionalt viktiga vägar Ej statlig väg Godstransporter Skikt 1 Långväga personresor Skikt 1 Dagliga personresor Skikt 1 Kollektivtrafik Skikt 1 Skikt 2 Skikt 2 Skikt 2 Skikt 2 Skikt 3 Skikt 3 Skikt 3 Skikt 3 Ej statlig väg Ej statlig väg Ej statlig väg Ej statlig väg Flygplatser Hamnar Kombiterminaler Färjeled Länsgräns Datum: km Skala (A3): 1: Lantmäteriet, Geodatasamverkan

99 Rapport Funktionellt prioriterat vägnät oktober 2014

100 TMALL 0004 Rapport generell v 1.0 Trafikverket Postadress: Röda vägen 1, Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: Dokumenttitel: Funktionellt prioriterat vägnät, remiss Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV 2014/72378 Kontaktperson: Anna Fällbom/Anne-Karin Grönvold-Andersson, Trafikverket 2

101 Innehåll INLEDNING 5 Bakgrund 5 Mål 5 VAD ÄR ETT FUNKTIONELLT PRIORITERAT VÄGNÄT? 6 Ett planeringsunderlag 6 Koppling till drift, underhåll och bärighet 6 Vägarnas indelning i skikt och funktioner 7 Vägarnas indelning i skikt 7 Vägarnas indelning i funktioner 7 Förhållningssätt till prioriterade vägar 10 Omfattning och avgränsning 10 Koppling till noder 11 Koppling till kommuncentrum 11 Gång- och cykelvägar 11 Ett nationellt enhetligt och sammanhängande nät 11 Fortsatt arbete 12 Omledningsvägnät 13 Bärighetsvägnät 13 Turistvägnät 13 FRAMTAGANDET AV FUNKTIONELLT PRIORITERAT VÄGNÄT 13 Rollfördelning 13 Arbetsprocess 13 Remissprocess 14 Beslutsprocess 15 3

102 Förvaltning 15 Tidplan 15 REMISSMATERIAL OCH LÄSHÄNVISNING 16 VÄGAR SOM INTE PEKAS UT 17 KOPPLING TILL ANDRA UTPEKADE NÄT 18 Översyn av befintliga utpekade nät 18 4

103 Inledning Den här rapporten beskriver vad ett funktionellt prioriterat vägnät är, vad det omfattar och hur det kan användas i olika planeringssituationer. Den beskriver också processen för framtagande, remiss och beslut om det funktionellt prioriterade vägnätet. Bakgrund Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge människor och gods en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Det finns i dag en mängd olika utpekanden av vägnät, till exempel utpekade vägar för arbetspendling, för godstransporter och för personer med funktionsnedsättning. Dessutom är vägnätet indelat i vägkategorier utifrån väghållaransvar och standard och så vidare. Men det saknas ett gemensamt ställningstagande till vilka av våra vägar som är viktigast för tillgängligheten. Vi har i flera sammanhang behov av ett sådant samlat utpekat vägnät, exempelvis när vi beskriver brister och prioriterar åtgärder samt när vi gör hastighetsanalyser och pekar ut riksintressen. Trafikverket har tagit initiativ till att peka ut vilka vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet. Det gör vi i samarbete med berörda aktörer, i första hand länsplaneupprättarna. Detta vägnät kallas för funktionellt prioriterat vägnät. Trafikverket har tagit detta initiativ bland annat för att vi ska vara förberedda inför kommande åtgärdsplaneringar. Det behövs även som underlag i de regionala hastighetsanalyserna som ska tas fram från och med hösten Vi behöver också vara redo nästa gång Trafikverket ska göra en översyn av riksintressena. Det funktionellt prioriterade vägnätet kommer även att fungera som ett viktigt underlag i den löpande verksamheten, i samhällsplaneringens olika skeden, tidigt i diskussioner och vid svar på remisser. Mål Målet med det funktionellt prioriterade statliga vägnätet är att: skapa samsyn om vilket vägnät som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet skapa en gemensam plattform för att främja grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet bidra till tydligare och mer sammanhållna prioriteringar (ensa och rensa bland tidigare utpekanden). Utpekandet kommer att utgöra ett uppdaterat och samlat underlag för tillgänglighet. Det funktionellt prioriterade vägnätet avser tillgänglighet för lastbilar, personbilar och bussar. 5

104 Vad är ett funktionellt prioriterat vägnät? Ett planeringsunderlag Det funktionellt prioriterade vägnätet är ett planeringsunderlag och ett sätt att förhålla sig till de prioriterade vägarna utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Berörda aktörer pekar i samarbete ut vilka vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet och kommer överens om dessa vägars viktigaste funktioner. Det blir därmed en bra grund i andra verksamheter och projekt. Trafikverkets utgångspunkt är att tillgängligheten ska prioriteras på de vägar som ingår i det funktionellt prioriterade nätet. Vi vill både värna om den tillgänglighet vägarna redan har och vid behov höja den. De transportpolitiska målen måste vägas mot varandra i varje enskild planeringssituation. Vid användning av det funktionellt prioriterade nätet som underlag för olika projekt och verksamheter ska det kompletteras med analyser kopplade till alla de transportpolitiska målen samt med övrigt kompletterande underlag. Det utpekade nätet ersätter inte den vanliga (fysiska och ekonomiska) planeringsprocessen eller de nuvarande prioriteringsgrunderna, till exempel samhällsekonomisk lönsamhet, utan det utgör ett kompletterande underlag utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Inom samhällsplaneringen finns flera aktörer som har olika mandat och ansvarsområden som påverkar transportsystemet. Syftet med det funktionellt prioriterade vägnätet är att alla berörda aktörer ska använda det som ett underlag i sin verksamhet. Trafikverket kommer att använda det som ett viktigt kompletterande planeringsunderlag i en rad olika verksamheter och projekt. Det blir också ett underlag i dialoger med andra aktörer i samhällsplaneringens olika skeden och när vi svarar på remiss av till exempel kommunala planer. Det funktionellt utpekade vägnätet kan till exempel användas vid: prioritering av åtgärder enligt fyrstegsprincipen (investeringar, mindre åtgärder och drift- och underhållsåtgärder) beskrivning av behov och brister (utifrån de utpekade vägarnas funktioner) regionala hastighetsanalyser (inriktningen är att hastighetshöjande åtgärder ska ske på det prioriterade nätet) utpekande av riksintressen (underlag för vilka vägar som bör pekas ut och beskrivning av dessa). Koppling till drift, underhåll och bärighet När prioriteringen av drift- och underhållsåtgärder ses över ska det funktionellt prioriterade vägnätet användas som underlag. Det gör det möjligt att bättre anpassa 6

105 drift- och underhållsåtgärderna utifrån vägarnas viktigaste funktioner, eftersom det blir tydligare hur åtgärderna kan anpassas utifrån typ av trafik. Kraven på en väg blir olika till exempel om den är särskilt viktig för godstrafik eller för arbetspendling. Fortfarande kommer dock trafikflöden att vara den viktigaste utgångspunkten för prioritering av drift och underhåll. Drift- och underhållsåtgärderna på det lågtrafikerade och lågprioriterade vägnätet kommer inte att påverkas av att ett funktionellt prioriterat vägnät pekas ut, utan de förändringar som kan bli aktuella är justeringar och anpassningar inom det prioriterade vägnätet. Trafikverket kommer att se över och uppdatera det utpekade bärighetsvägnätet. Viktiga näringslivsvägar som inte pekas ut som funktionellt prioriterade kommer att tas om hand inom ramen för det arbetet. Bärighetsvägnätet kommer att utgå från vilka vägar som är viktiga för godstransporter i det funktionellt prioriterade vägnätet, men det kommer att omfatta fler vägar. Det är bärighetsvägnätet som ligger till grund för fördelning av bärighetsmedel. Vägarnas indelning i skikt och funktioner Vägarna som pekas ut som funktionellt prioriterade delas in dels i tre skikt, dels utifrån sina viktigaste funktioner. Vägarnas indelning i skikt Vägarna som pekas ut sorteras in i tre skikt: nationellt och internationellt viktiga vägar nationella stamvägar och TEN-T-vägar (nuvarande indelning frångås inte) regionalt viktiga vägar vägar som binder samman län och funktionella regioner (till exempel arbetsmarknadsregioner) (i regel riksvägar, men det kan även vara länsvägar) kompletterande regionalt viktiga vägar vägar som binder samman kommuncentrum och produktionsnoder inom regioner och län (i regel länsvägar, men det kan även vara riksvägar). Indelningen av vägarna i de tre skikten kan skilja sig åt i olika delar av landet, på grund av länens och regionernas olika struktur och förutsättningar. Vägarnas indelning i funktioner Fyra funktioner har tagits fram som underlag för utpekandet av det funktionellt prioriterade vägnätet samt beskrivning av vägarna. Funktionerna avser vägarnas funktion utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. En grund för bedömningen är att vägarna ska vara av nationell eller regional betydelse. Funktionerna överlappar varandra och en väg kan pekas ut utifrån en eller flera funktioner. 7

106 Utgångspunkten för vägarnas indelning i funktioner är de olika trafikanternas anspråk och behov, det vill säga vilka särskilda anspråk och behov som finns på olika vägar utifrån den trafik som är viktigast där. Syftet med indelningen i funktioner är att man bättre ska kunna tillgodose trafikanternas krav och behov vid till exempel drift och underhåll av vägen, analys av vägarnas brister och behov samt prioritering av åtgärder för att bevara eller höja tillgängligheten. Funktionerna är följande: De vägar som är viktigast för godstransporter långväga personresor dagliga personresor kollektivtrafik. Följande aspekter ska beaktas vid utpekandet av vägarna: sammanhängande stråk ett trafikslagsövergripande perspektiv, till exempel genom kopplingar till noder och andra trafikslag internationella förbindelser nationell och regional utveckling och tillväxt. Nedan beskrivs respektive funktion närmare. Vägar som är viktiga för godstransporter Funktionen viktiga för godstransporter definieras enligt följande: vägar som är internationellt, nationellt och regionalt viktiga för långväga godstransporter vägar med kopplingar till nationellt och regionalt viktiga noder. De vägar som pekas ut ska skapa ett sammanhängande regionalt och nationellt nät med kopplingar till viktiga målpunkter och noder. Mindre vägar som är viktiga för enskilda företag eller som fungerar som matarvägar till större vägar och uppsamlingsplatser (till exempel sågverk) pekas inte ut som funktionellt prioriterade. Dessa vägar hanteras inom arbetet med bärighet och det reviderade nät för bärighet som ska tas fram. 8

107 Vägar som är viktiga för långväga personresor Funktionen viktiga för långväga personresor definieras enligt följande: vägar som i regel har regionalt eller nationellt resande, över cirka 10 mil, till exempel o o tjänsteresor resor till centrala servicefunktioner, större handelsområden och sjukhus vägar som är viktiga för turistnäringen. o Utgångspunkten för utpekande av vägar som är viktiga för turistnäringen är tillgängligheten till stora turistdestinationer, vägar med (periodvis) stora flöden och vägar med många sällanresenärer. Det gäller framför allt vägar som går till större turistdestinationer som ligger långt från det utpekade funktionellt prioriterade vägnätet och i områden där turistnäringen är av stor betydelse i förhållande till andra näringar. Funktionen avser i första hand vägar där det är vanligt med sällanresenärer, som inte reser på vägen ofta och därmed inte är så bekanta med vägen. De utpekade vägarna ska skapa ett sammanhängande regionalt och nationellt nät med kopplingar till viktiga målpunkter. Vägar som är viktiga för dagliga personresor Funktionen viktiga för dagliga personresor definieras enligt följande: vägar som i regel har kortväga och regionalt resande, upp till cirka 10 mil, till exempel: o o arbets- och studiependling resor till centrala servicefunktioner, större handelsområden och sjukhus. Funktionen avser i första hand vägar med vana resenärer som kan vägen och färdas där regelbundet eller dagligen. Vägar som är viktiga för kollektivtrafik Utgångspunkten för att definiera vägar som viktiga för kollektivtrafik är de prioriterade stråk eller stomlinjer med frekvent busstrafik som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna har pekat ut. Det finns ett nationellt prioriterat nät för personer med funktionsnedsättning som syftar till att göra kollektivtrafiken tillgänglig för alla. Det prioriterade nätet är en arbetsmetod för att systematiskt planera och genomföra åtgärder längs det utpekade stråket, till exempel anpassa hållplatser så att de blir användbara för personer med funktionsnedsättning. Trafikverket har mål för anpassningen av de prioriterade stråken och i vilken takt anpassningsarbetet ska ske. 9

108 Det prioriterade nätet för personer med funktionsnedsättning framgår i de regionala trafikförsörjningsprogrammen. Det presenteras också i Trafikverkets förslag till Nationell plan för transportsystemet De utpekade vägarna för kollektivtrafik i det funktionellt prioriterade vägnätet utgörs av de viktigaste kollektivtrafikvägarna. Utpekandet baseras främst på underlag från de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Detta nät sammanfaller i stort med det prioriterade nätet för personer med funktionsnedsättning. Förhållningssätt till prioriterade vägar Till det funktionellt prioriterade vägnätet har ett förhållningssätt tagits fram. Detta utgör en gemensam bild över hur vi ska värna om och förbättra vägarnas funktion. Förhållningssättet fungerar som ett gemensamt underlag för att värna om vägarna och undvika åtgärder som kan påverka deras funktion negativt. Det är samtidigt ett underlag för prioritering av åtgärder för att bevara och höja tillgängligheten. Förhållningssättet är strukturerat utifrån funktionerna. Det beskriver vilka aspekter som är generella och viktiga för alla prioriterade vägar samt vilka specifika aspekter som är viktiga för respektive funktion. Förhållningssättet är ett planeringsunderlag med utgångspunkten god tillgänglighet i vägsystemet. Avvägningar har inte gjorts mot andra aspekter, såsom hälsa och miljö eller trafiksäkerhet. I en planeringssituation är detta ett underlag av flera och i varje enskilt fall ska även andra intressen och målområden vägas in i valet av åtgärder. Förhållningsättet ska användas i den löpande verksamheten i samhällsplaneringens olika skeden samt vid svar på remisser och i tidiga diskussioner med olika aktörer. Förhållningssättet är en handledning som kommer att beslutas av Trafikverket. Omfattning och avgränsning Funktionellt prioriterat vägnät avser tillgänglighet för lastbilar, personbilar och bussar. Tillgänglighet för övriga trafikslag och trafikanter ingår inte. Det funktionell prioriterade vägnätet omfattar statliga vägar. Kommunala eller enskilda vägar kan dock utgöra viktiga länkar till det prioriterade nätet för att nå en målpunkt eller för att skapa sammanhängande nät. Dessa vägar kan markeras i det prioriterade nätet (som streckade) för att synliggöras, men de ingår inte i det prioriterade nätet. Både befintliga vägar och vägar under byggnad kan pekas ut som funktionellt prioriterade. Det prioriterade vägnätet utgår från dagens transportsystem och användning. Ett framtida perspektiv tar man lämpligen hand om inom ramen för arbetet med regionala systemanalyser och i kommande åtgärdsplaneringar. 1 Förslag till nationell plan för transportsystemet Underlagsrapport åtgärdsområden 10

109 Koppling till noder Följande anslutningsvägar ska pekas ut som funktionellt prioriterade: Anslutningsvägar till noder (flygplatser, hamnar och terminaler) ska pekas ut om de är utpekade i det nationella godsvägnätet2, är utpekade i stomnätet i TEN-T3 eller leder till statliga flygplatser. o o I första hand pekas enbart statliga anslutningsvägar ut (så långt de sträcker sig). I andra hand, vid behov, pekas kommunala och enskilda anslutningsvägar ut ända fram till målpunkten. Vid behov pekas statliga anslutningsvägar till övriga viktiga eller större noder ut. Statliga anslutningsvägar till större resecentrum pekas ut (så långt de sträcker sig). Kommunala och enskilda vägar fram till målpunkter inom tätorter pekas inte ut. Koppling till kommuncentrum Ambitionen är att alla kommuncentrum ska knytas till det funktionellt prioriterade vägnätet och att ett nationellt sammanhängande vägnät ska skapas. Varje kommuncentrum knyts till nätet med den mest betydelsefulla vägen. Ytterligare vägar pekas enbart ut i de fall vägen anses uppfylla kraven för att pekas ut som funktionellt prioriterad. Dessa vägar ska på samma sätt som övriga prioriterade vägar delas in i skikten och beskrivas utifrån funktionerna. Gång- och cykelvägar Det funktionellt prioriterade vägnätet pekas inte ut utifrån ett gång- och cykelperspektiv, utan omfattar enbart vägar för bilar, bussar och lastbilar. Det pågår arbeten runt om i landet med att ta fram regionala cykelplaner. Ett nationellt enhetligt och sammanhängande nät Trafikverket har tagit initiativ till att peka ut ett funktionellt prioriterat vägnät för att möjliggöra ett sammanhållet arbete i hela landet. Det gör att vi kan arbeta utifrån samma utgångspunkter och med samma mallar, och därmed kan vi ta fram ett likvärdigt 2 Se Rapport Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder, s Se Rapport TEN-T riktlinjer (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU), s

110 prioriterat nät i hela landet. Det möjliggör också att ett nationellt sammanhållet nät tas fram så att utpekade vägar inte slutar vid en läns- eller regiongräns. Ambitionen är att ta fram ett sammanhängande, enhetligt och jämförbart utpekat vägnät i hela landet, för att underlätta analyser och öka transparensen i de val och prioriteringar som görs. Fortsatt arbete Det funktionellt prioriterade vägnätet ska omfatta de viktigaste vägarna för nationell och regional tillgänglighet och därmed utgöra ett avgränsat utpekat nät. Det prioriterade nätet kommer att kompletteras med olika kvaliteter. Den första kvaliteten som knyts till nätet är trafikledning. Utöver de vägar som pekas ut som funktionellt prioriterade finns vägar som är viktiga utifrån olika funktioner och ur ett mer lokalt perspektiv. Där det funktionellt prioriterade vägnätet slutar tar andra projekt och utpekade nät vid som en fortsättning, till exempel bärighetsvägnätet och turismvägnätet. Vägtrafikledning Trafikverket arbetar med att utveckla framtidens trafikledning utifrån följande övergripande principer: Trafikledningen kommer att koncentrera sina insatser till det funktionellt prioriterade vägnätet. Trafikledning kommer att erbjuda tre olika servicenivåer på det prioriterade nätet. Servicenivåerna ska harmoniseras med motsvarande principer inom EU. Det statliga vägnätet trafikeras olika och det finns ett stort spann i vilka samhällsekonomiska konsekvenser en händelse får. Dessa konsekvenser utgör grunden för vilken servicenivå som är relevant för en viss sträcka på det prioriterade vägnätet. I framtiden ska trafikledningen ha stöd av åtgärdsplaner som har tagits fram i förväg för vad som ska göras och hur olika händelser ska hanteras på varje plats. Trafikverkets trafikledningscentraler ska i krissituationer bistå med trafikledning oavsett vägnät. Vanligtvis gäller det situationer som påtagligt påverkar resandet. Det som avses med påtagligt är när vägar av olika skäl oplanerat blir oframkomliga i en omfattning som inte går att avhjälpa lokalt och skyndsamt. Samverkan med andra väghållare krävs för att få en fungerande helhet i våra större städer. 12

111 Omledningsvägnät Trafikverket leder trafiken genom hänvisning till omledningsvägar vid större och längre störningar på det funktionellt prioriterade vägnätet. Omledningsvägarna kan vara vägar utanför det prioriterade vägnätet eller i undantagsfall kommunala vägar. I de fall som en kommunal väg är aktuell som omledningsväg för vi dialog med väghållaren och tecknar avtal. Kompletteringar av det nuvarande omledningsvägnätet pågår. Att börja med skapas omledningshänvisningar för Europavägarna utanför storstadsområdena. Bärighetsvägnät Det funktionellt prioriterade vägnätet inkluderar de regionalt och nationellt viktigaste vägarna för näringslivets transporter. Därutöver ska Trafikverket revidera nuvarande bärighetsvägnät, som omfattar hela det statliga vägnätet. Turistvägnät Trafikverket avser att peka ut vilka vägar som är särskilt viktiga för turismen. Detta gör vi tillsammans med berörda aktörer. Framtagandet av funktionellt prioriterat vägnät Rollfördelning Många aktörer är inblandade i planering av transportsystemet. De ansvarar för olika delar av vägnätet och har olika mandat. Trafikverket har tagit initiativ till att peka ut ett funktionellt prioriterat vägnät. Detta gör vi i samarbete med berörda aktörer, i första hand länsplaneupprättarna. Syftet är att skapa en samsyn om vilka vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet, så att de olika aktörer som arbetar med planering av vägarna tillsammans kan arbeta utifrån detta. Trafikverket är initiativtagare och sammanhållande för arbetet, för att det ska kunna göras likartat och samtidigt i hela landet, men själva arbetet ska göras gemensamt. Förhoppningen är att alla berörda aktörer ska använda det prioriterade nätet som ett viktigt underlag, så att vi tillsammans kan arbeta för att värna prioriterade vägar och vid behov förbättra tillgängligheten på dessa vägar. Arbetsprocess Trafikverket är sammanhållande för arbetet och har tagit fram förutsättningar och mallar för utpekandet av vägarna. Därtill har Trafikverket ett nationellt perspektiv, med särskilt ansvar för att skapa ett nationellt sammanhängande nät och ett nät som är enhetligt och jämförbart i hela landet. Alla utpekanden och justeringar i utpekandena sker i samverkan mellan berörda aktörer. Arbetet har organiserats olika i respektive län utifrån de förutsättningar som råder samt utifrån de olika organisationernas utformning och mandat. Trafikverkets regioner har tillsammans med respektive länsplaneupprättare bestämt vilka aktörer som ska 13

112 medverka i arbetet samt även hur arbetsfördelningen mellan Trafikverket och länsplaneupprättaren ser ut. Processen att ta fram det funktionellt prioriterade vägnätet har varit iterativ. Det innebär att utkast till prioriterat vägnät har tagits fram. Detta har sedan diskuterats med olika aktörer och analyserats utifrån ett regionalt och nationellt perspektiv. Därefter har det justerats. Detta förfarande har upprepats tills berörda aktörer enats kring ett utkast. Ett funktionellt prioriterat vägnät framtaget för hela landet på ett sammanhållet sätt är en ny företeelse. Det innebär att metod, förutsättningar och mallar för arbetet har utvecklats inom ramen för det här projektet och under arbetets gång. Utgångspunkterna för arbetet har därmed i vissa delar ändrats under arbetsprocessen, vilket medfört att förslagen till prioriterade vägar har behövt arbetas om och justeras. Remissprocess Förslaget till funktionellt prioriterat vägnät skickas ut på remiss, i syfte att förankra vägnätet med berörda aktörer och med den regionala politiska nivån samt att få in synpunkter. Det förslag som skickas ut på remiss är Trafikverkets förslag som tagits fram i dialog med tjänstemän hos länsplaneupprättarna. Remissen skickas i regel ut till länsplaneupprättarna, länsstyrelserna och de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Trafikverkets regioner beslutar tillsammans med respektive länsplaneupprättare om remissen även ska skickas till övriga aktörer, exempelvis kommuner och kommunförbund. Remissvaren ska skickas till Trafikverket, med kopia till länsplaneupprättarna. Enbart de förslag till funktionellt prioriterat vägnät som Trafikverket och länsplaneupprättaren är överens om skickas ut på remiss. Är Trafikverket och länsplaneupprättarna inte överens om förslaget till funktionellt prioriterat vägnät i ett län, skickas det inte ut på remiss i detta skede, utan då behöver arbetet med nätet fortsätta. Trafikverket kommer efter överenskommelse med länsplaneupprättarna i respektive län att bjuda in remissmottagarna till ett remisseminarium eller någon typ av presentation av det funktionellt prioriterade vägnätet. Trafikverket kommer att sammanställa de inkomna remissvaren och därefter göra eventuella justeringar av det prioriterade nätet efter överenskommelse med länsplaneupprättarna. 14

113 Beslutsprocess Trafikverket kommer att besluta om det funktionellt prioriterade vägnätet i samråd med länsplaneupprättarna. Det innebär att Trafikverket inte kommer att besluta om ett prioriterat nät i ett län där Trafikverket och länsplaneupprättaren inte är överens. Råder det delade meningar i något län tas beslut om det vi är överens om, till exempel skikt 1 och 2, men inte skikt 3. Trafikverket kommer att ta beslut om förhållningssättet efter bedömning av remissynpunkterna. Förvaltning En förvaltningsplan kommer att tas fram för det funktionellt prioriterade vägnätet. Det är viktigt att vägnätet uppdateras löpande. Nätet kan exempelvis uppdateras i samband med arbetet med regionala systemanalyser eller länstransportplaner. Därtill bör en aktualitetsprövning av vägnätet ske i de fall det prioriterade nätet inte har uppdaterats, förslagsvis i samband med åtgärdsplaneringen. Trafikverket och länsplaneupprättarna kan ta initiativ till uppdateringar av det prioriterade nätet. Vid uppdateringar ska berörda aktörer vara överens om förändringarna. Därefter kan Trafikverket genomföra förändringarna och ta ett nytt beslut. Tidplan Tidplan för arbetet. Aktiviteter Peka ut vägnät Förhållningssätt Remiss Revidering efter remiss Beslut Nov Dec Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mars April Maj Juni 15

114 Remissmaterial och läshänvisning Remissmaterialet finns på Trafikverkets webbplats. Funktionellt prioriterat vägnät(länk). Det utkast som nu skickas ut på remiss är framtaget av Trafikverket i dialog med länsplaneupprättarnas tjänstemän. Trafikverket skickar ut utkasten på remiss för att få synpunkter på förslagen och för att förankra det med berörda aktörer. Materialet består av följande delar: Bakgrundsmaterial Rapporten Funktionellt prioriterat vägnät oktober Rapporten beskriver vad det funktionellt prioriterade vägnätet är, vad det omfattar, hur det kan användas i olika planeringssituationer. Den beskriver också processen för framtagande, remiss och beslut. Vi rekommenderar att ni läser rapporten innan ni tittar på remissmaterialet. Remissmaterial Kartor över det funktionellt prioriterade vägnätet o o o Sverigekarta regionkartor (Trafikverksregioner) länskartor Kartorna visar vilka vägar som föreslås pekas ut som funktionellt prioriterade. Kartorna innehåller olika lager, dels med vägarnas indelning i skikt och dels med vägarnas indelning i funktioner. Manual för hantering av kartorna finns på Trafikverkets webbplats. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Förhållningssättet är en handledning som beskriver ett gemensamt förhållningssätt till de prioriterade vägarna. Det anger hur vi gemensamt bör arbeta för att värna de prioriterade vägarna och förbättra tillgängligheten på dem. Presentationsmaterial Broschyren Sveriges viktigaste vägnät. Broschyren innehåller kortfattad information om det funktionellt prioriterade vägnätet. Powerpointpresentation. 16

115 Kommentarer om Stockholms län och Jämtlands län För Stockholms län är enbart nationellt och regionalt prioriterade vägar utpekade. Dessa utpekanden utgår från tidigare prioriteringar, främst enligt systemanalysen från Avsikten är att under 2015 gå vidare med utpekande av kompletterande regionalt vägar. I Jämtlands län är enbart nationellt och regionalt prioriterade vägar utpekade och det är därmed endast dessa som ingår i remissen. Trafikverket och berörd länsplaneupprättare behöver arbeta vidare med utpekandet av kompletterande regionala vägar. Vägar som inte pekas ut Det prioriterade nätet kommer inte att ersätta den vanliga (fysiska och ekonomiska) planeringsprocessen eller nuvarande prioriteringsgrunder, till exempel samhällsekonomisk lönsamhet. Det kommer i stället att utgöra ett kompletterande planeringsunderlag utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Trafikverkets utgångspunkt är att den regionala och nationella tillgängligheten ska prioriteras på de vägar som ingår i det funktionellt prioriterade nätet, när det gäller både att värna befintlig tillgänglighet och att vid behov höja den. För de vägar som inte ingår i det prioriterade vägnätet bedöms den lokala tillgängligheten vara viktigast. Det innebär att det är den lokala tillgängligheten som i första hand bör värnas och utvecklas. Därmed pekas inte dessa vägar ut. Det funktionellt prioriterade vägnätet är ett underlag för att säkerställa den regionala och nationella tillgängligheten. Det tar alltså inte hänsyn till andra aspekter som behöver hanteras i planeringen, till exempel behov av miljöåtgärder. Åtgärder för att utveckla transportsystemet kommer även fortsättningsvis att hanteras på hela det statliga vägnätet, men det funktionellt prioriterade vägnätet är en viktig utgångspunkt i den planeringen. Drift- och underhållsåtgärderna på det lågtrafikerade och lågprioriterade vägnätet kommer inte att påverkas av utpekandet av vägnätet, utan de förändringar som kan bli aktuella är justeringar och anpassningar inom det prioriterade vägnätet. Utpekandet av det prioriterade vägnätet kommer inte att medföra förändringar i väghållaransvar. 17

116 Koppling till andra utpekade nät Det funktionellt prioriterade vägnätet utgör navet för Trafikverkets utpekanden av olika typer av vägar och vägnät. Andra utpekande nät som är relaterade till det funktionellt prioriterade vägnätet ska antingen ingå i eller utgå från detta, genom att de ingår i det funktionellt prioriterade vägnät som en kvalitet eller beskrivning av alla eller vissa av de prioriterade vägarna, exempelvis det vägtrafikledningsnät som ska tas fram utgår från och kompletterar det funktionellt prioriterade vägnätet och därtill omfattar ytterligare vägar (det vill säga vägar som inte pekats ut som funktionellt prioriterade), till exempel bärighetsvägnätet. Befintliga utpekade nät är underlag vid framtagandet av det prioriterade vägnätet. Det funktionellt prioriterade vägnätet kommer att tydliggöra vilket underlag som gäller och hur olika utpekanden hänger ihop. Detta kommer att underlätta användningen av olika typer nät som underlag samt öka transparensen och jämförbarheten vid till exempel val av åtgärder. Översyn av befintliga utpekade nät I samband med utpekandet av det funktionellt prioriterade vägnätet ska Trafikverket göra en översyn av verkets befintliga utpekade nät och utreda vilka som används, hur de används och om de är uppdaterade. Därtill ska förslag tas fram om några utpekade nät kan tas bort därför att de nu ingår i det funktionellt prioriterade vägnätet och därmed inte längre används, eller om de kan tas bort efter en komplettering av det funktionellt prioriterade vägnätet. Det funktionellt prioriterade vägnätet ska betraktas som en produkt som kan vidareutvecklas, till exempel med fler delfunktioner eller en prioritering av de utpekade vägarna. 18

117

118 Trafikverket, Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1, Borlänge Telefon: , Texttelefon: TRAFIKVERKET. SEPTEMBER 2014.PRODUKTION: omslag GRAFISK FORM. 2013/92338.

119 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning KS 2015/0162 Kommunstyrelsen Yttrande över Kalmar Länstrafiks upphandling av fordon för skoltrafik Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar yttrandet från den 26 februari 2015 som sitt och överlämnar det till Kalmar Länstrafik som Kalmar kommuns svar på hur biogas ska vägas in i den fortsatta upphandlingsprocessen. Bakgrund Kalmar Länstrafik (KLT) hemställer i ett brev från den 2 februari 2015 om svar från kommunen avseende krav på biogas i skoltrafiken i Kalmar kommun. Yttrande Då skolskjutstrafiken är en integrerad del i hela kollektivtrafiksystemet inser vi svårigheten att särställa krav på skolskjutstrafik. Kraven på drivmedel bör utformas utifrån målet att kollektivtrafiken ska vara 100 % fossilbränslefri. I regionens satsningar på biogas, har KLT:s engagemang varit en förutsättning. Kalmar kommun framhåller därför att biogas som drivmedel skall ställas som krav i upphandlingen. Omfattningen bör definieras i samarbete med berörda aktörer i regionen för att klargöra erforderliga volymer och säkerställa både produktion och konsumtion. Skolskjutstrafiken skall bidra till att säkerställa dessa volymer. Mikael Kalin infrastrukturstrateg Bilaga: Skrivelse från KLT Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax jonas.sverken@kalmar.se

120

121 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén KS 2014/ Ordförandebeslut Yttrande över förslag till avfallsplan Beslut Kalmar kommun har inga synpunkter på utställningsversionens förslag till Avfallsplan Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 20 oktober 2014, 142, att Kalmar kommun är positiva till den föreslagna revideringen av KSRR:s avfallsplan som då var ute på samråd. Avfallsplanen är nu på utställning och inga ändringar är gjorda som påverkar kommunens tidigare inställning. Avfallsplanen kommer sedan att fastställas av kommunfullmäktige i respektive medlemskommun. Kalmar den 24 februari 2015 Johan Persson kommunstyrelsens ordförande Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax jonas.sverken@kalmar.se

122 Tillsyn /1 till och med 31/1 Tillsyn enligt 5 kapitlet 1 och 2 i lag (2003:778) om skydd mot olyckor Förskola Trollet Trollet Förskola Lokomotivet Skogsrået Förskola Ringdansen Ringdansen Förskola Ljusglimten Krafslösa 2: First Hotell Witt Krögaren Förskola Äventyret Tälstenen Scandic Hotel Kalmar Hammaren Spinnrockarna Giraffen Byteatern Oljefabriken Esplanadenskolan Domherren Kalmar Läns museum Kvarnen 8 Tillsyn enligt 5 kap 1 och 2 lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor, samt 21 i Lagen om brandfarliga och explosiva varor Kalmar Rasta Bilen IDS/OKQ8 Automatstn Bilen OK Q8 Rasta Kalmar Bilen Meca Sweden AB Spaden Thai Taste Bofinken Moskogens avfallsanläggning Moskogen 1:1 Tillstånd enligt 16 i Lagen om brandfarliga och explosiva varor Atlas Copco Städet 3

123

124

125

126

127

128 Handläggare Datum Ärendebeteckning KS 2014/1138 Miljödepartementet STOCKHOLM Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om översyn av tillsynsansvar över förorenade områden Kalmar kommun avstår från att lämna yttrande på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om översyn av tillsynsansvar över förorenade områden. Kommunstyrelsen i Kalmar Johan Persson Kommunstyrelsens ordförande Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatran 18 Tel vx Fax

129 PROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 10 februari 2015 kl. 8:30-09:10 Plats KS-salen, stadshuset Omfattning 8 Beslutande Anders Andersson (C), ordförande Christina Fosnes (M), vice ordförande Johan Persson (S) Dzenita Abaza (S) Bertil Dahl (V) Inger Hilmansson (FP) Sekreterare Jonas Sverkén Justeras Anders Andersson ordförande Inger Hilmansson Anslaget på kommunens anslagstavla den 27 februari 2015

130 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL Sammanträdesdatum (2) 8 Information och utvärdering av Kalmar kommuns utvecklingsarbete kring svenska för invandrare (sfi) Överläggning Hashim Gashi, Lars-Ove Angré samt Birgitta Agnesson, kommunledningskontoret redovisar Kalmar kommuns utvecklingsarbete kring svenska för invandrare (sfi). Kalmar kommun har sedan hösten 2014 genomfört samverkan med Kalmarsunds Gymnasieförbund och andra aktörer i ett omfattande utvecklingsarbete kring språkutveckling för nyanlända. Detta kompletteras med ytterligare tre insatser i syfte att påskynda individens etablering och språkutveckling. En mer individanpassad språkundervisning indelat i olika spår erbjuds i ett tidigt stadie. Beslut Arbetsutskottet fattar inte något beslut med anledning av informationen.

131 PROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens planutskott Tid Tisdagen den 10 februari 2015 kl. 10:00 12:00 Plats KS-salen, stadshuset Omfattning 7-10 Beslutande Mattias Adolfson (S), ordförande Jonas Lövgren (M), vice ordförande Johan Persson (S) Anders Andersson (C) Bertil Dahl (V) Ersättare Dzenita Abaza (S) Ingemar Einarsson (C) Övriga Sekreterare Jonas Sverkén Justeras Mattias Adolfson ordförande Jonas Lövgren Anslaget på kommunens anslagstavla den 25 februari 2015

132 Kommunstyrelsens planutskott PROTOKOLL Sammanträdesdatum (3) 7 Information från Kalmarhem AB om bostadsbyggnation de kommande åren Överläggning Bibbi Johansson, VD i Kalmarhem AB redovisar bolagets arbete och strategi för att lyckas med uppdraget att bygga 75 lägenheter per år. Beslut Planutskottet fattar inte något beslut med anledning av informationen. 8 Omdisponering av investeringsbudget 2015 Dnr KS 2015/0105 Handlingar Servicenämndens skrivelse den 5 februari Bakgrund Den av kommunfullmäktige beslutade investeringsbudgeten för 2015 innebär ett ramanslag till fastigheter och infrastruktur på kronor. Serviceförvaltningen och samhällsbyggnadskontoret har utifrån befintliga resurser och övrig planering sammanstält förslag till omdispositioner i 2015 års investeringsbudget. Planberedningen har den 4 februari 2015 berett och ställt sig bakom förslaget. Beslut Planutskottet godkänner förslag till omdispositioner i 2015 års investeringsbudget. 9 Stadsarkitekten informerar Överläggning Stadsarkitekten Björn Strimfors informerar om utvecklingsplan för Södra Kvarnholmen Beslut Planutskottet fattar inte något beslut med anledning av informationen.

133 Kommunstyrelsens planutskott PROTOKOLL Sammanträdesdatum (3) 10 Information om Helsingborg stads arbete med att bli Årets Stadskärna Överläggning Ole Andersson, tidigare Helsingborg stad redovisar hur de arbetade för att vinna utmärkelsen Årets Stadskärna. Beslut Planutskottet fattar inte något beslut med anledning av informationen.

134 Portföljfakta för KLP-Totalt 31 Januari 2015 Portföljförmögenhet per Antal andelar ,6592 St Andelskurs 3 344,7238 Kr Svenska aktier/fonder 52,97% Kr Utländska aktier/fonder 6,48% Kr Obligationer 33,81% Kr Vinstandelslån 1,19% Kr Räntefonder 2,59% Kr Upplupna räntor, värdepapper 0,25% Kr Upplupen bankränta 0,00% Kr Likviditet 3,48% Kr Ej bokförd likviditet -0,71% Kr Öppen position köpoptioner -0,06% Kr Summa förmögenhet Kr Nyckeltal (annualiserade) för Avkastning, portfölj 10,66% Avkastning, jämförelseindex 10,29% Standaravvikelse, portfölj 8,75% Standaravvikelse, jämförelseindex 8,20% Sharpekvot, portfölj 1,02 Sharpekvot, jämförelseindex 1,04 Aktiv risk 2,38% Informationskvot 0,16 Avkastning per Från datum Portföljen Index Differens ,46% 4,11% 0,35% ,99% 4,77% 0,22% ,02% 6,70% 0,32% ,30% 8,14% 0,16% ,99% 8,01% -0,02% ,59% 8,84% -0,25% ,93% 8,86% -0,92% ,38% 8,38% -1,00% ,02% 10,77% -0,75% ,06% 12,26% -0,19% ,92% 12,92% 0,00% ,17% 16,47% 0,70% ,52% 16,02% 0,50% ,57% 31,67% 1,91% ,14% 44,78% 5,36% ,63% 40,88% 0,75% ,50% 60,76% 0,74% ,01% 102,92% -2,91% ,81% 69,50% -0,68% ,30% 69,67% -4,37% ,31% 93,80% 0,51% ,04% 131,62% 9,42% ,12% 164,13% 10,99% ,47% 221,23% 13,24% Utveckling andelsvärde för perioden Portföljen Index Aktieinnehav 20% 65% Uppföljning av beslutade numeriska begränsningar i bolagets placeringspolicy Miljoner kronor Faktisk andel av total tillgångar Tillåten andel av total tillgångar Aktier ,4% 20%-60% Total utlandsandel 187 6,5% Max 15% Aktier i övriga länder *) 26 0,9% Max 5% Enskild motpart Max 10% exkl svenska staten - Swedbank 206 7,2% - Nordea 174 6,0% - Svenska Handelsbanken 158 5,5% - SEB 137 4,8% - Volvo 101 3,5% Räntebäranade i nordiska börsbolag ,2% Max 20% *) länder utanför: EU, övriga nordiska länder, Schweiz och USA Begränsningarna senast beslutade av konsortiemötet Ägarandelar och insatt kapital i Kr Ägare Andel i procent Insatt kapital Nuvärde Utveckling Insatt/uttag 2015 Landstinget i Kalmar 47,08% ,9% Oskarshamns kommun 20,00% ,1% Vimmerby kommun 6,14% ,4% Mönsterås kommun 5,10% ,7% Hultsfreds kommun 4,64% ,1% Nybro kommun 3,83% ,4% Kalmar kommun 3,63% ,9% Högsby kommun 3,25% ,3% Mörbylånga kommun 2,92% ,5% Torsås kommun 1,73% ,7% Emmaboda kommun 1,68% ,4% Summa % ,1% 15% 55% 10% 45% 5% 35% 0% % KLP Fredag Sida 2

135 Kommentar och utveckling för KLP-Totalt 31 Januari 2015 Utveckling andelsvärde för perioden Portföljen Index Aktieinnehav 65% 225% 200% 175% 55% 150% 125% 45% 100% 75% 50% 35% 25% 0% % KLP Fredag Sida 3