Kodominans Codominance Kodominans är när båda fenotyoerna får genomslag även om allelerna är heterozygota.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kodominans Codominance Kodominans är när båda fenotyoerna får genomslag även om allelerna är heterozygota."

Transkript

1 Gloslista Svenska engelska Förklaring Allel Allele en variant av en gen, gener styr egenskaper. De flesta gener finns i olika varianter. De olika varianterna kallas alleler. Aminosyra Amino acid En aminosyra är en kemisk förening som innehåller både en amingrupp och en karboxylgrupp. Alltså organiska föreningar med central biologisk betydelse. Kodominans Codominance Kodominans är när båda fenotyoerna får genomslag även om allelerna är heterozygota. Dominant Dominant Term inom ärftlighetsläran som används om det arvsanlag inom ett anlagspar som i högre grad än det andra (recessiva) anlaget bestämmer en viss egenskap. Men dominant säger inget om vanlighet. Fenotyp Phenotype Egenskap (utseende). Påverkas av genotyp och miljö. Gen Gene Arvsanlag. En informationsenhet som kodar för en ärftlig egenskap. Genotyp Genotype De alleler man har vid ett lokus. Genuppsättning Heterozygot Heterozygous Förekomsten av olika alleler (arvsanlag) på motsvarande locus i de båda kromosomerna i ett kromosompar hos en cell eller en organism. Homozygot Homozygous Cell eller individ som har samma alleler på motsvarande lokus i de båda kromosomerna i ett kromosompar. / Förekomst av lika alleler på motsvarande locus i de båda kromosomerna i ett kromosompar hos en diploid organism eller cell. Lokus Locus En plats på kromosomen där vi hittar en gen. Flera locus = loci. Purin Purine Är en fundamental del av DNA och RNA tillsammans med pyrimidiner. En kemisk speciell organisk förening som människan kan inta i föda och/eller tillverka själv. Pyrimidin Pyrimidine Se ovan Recessiv Recessive Ett anlag som är underordnat ett annat anlag då

2 det krävs att det uppstår i homozygot form för att visa egenskap. Vildtyp Wild type Den vanligaste eller ursprungliga allelen, ej muterad Allopolyploidi Allopolyploidy Förekomst hos en organism av kromosomuppsättningar från två eller flera arter. Aneuploidi Aneuploidy Förhållandet att ett kromosomantal inte är en exakt multipel av det grundtal som är karakteristiskt för en viss växt- eller djurart. Autopolyploidi Autopolyploidy förekomst av mer än två kromosomuppsättningar från samma art hos en organism. Autosom Autosome Kromsom som inte är könskromosom Barr body Barr body X-kromatinkropp,könskromatin, en vanligtvis oval, mörk struktur i cellkärnan, ofta belägen i dess periferi. Endast hos kvinnor. Centromer Centromere är den centrala punkt på kromosomen där de båda kromatiderna hänger samman. Deletion Deletion en kromosomdel faller bort. Diploid Diploid kromosomerna uppträder parvis.två homologa kromosomuppsättningar i kroppscellerna Doskompensering Dosage compensation är utjämning av genuttryck mellan män och kvinnor av en art. Eftersom könskromosomer innehåller olika antal gener har olika arter av organismer utvecklat olika mekanismer för att hantera denna ojämlikhet. Replikera själva genen är omöjligt; sålunda organismer istället utjämna uttrycket från varje gen Duplikation Duplication Tillkomst av ytterligare en kopia av en DNAsekvens Gamet Gamete Könscell (ägg, spremie, pollen etc) Heterogametiskt kön Heterogametic sex sägs det kön vara som producerar två typer av könsbestämmande gameter, där varje gamet innehåller en av två möjliga könsbestämmande faktorer, t.ex. könskromosomer. Hexaploid Hexaploid Organism med sex upsättningar av varje kromosomtyp Homogametiskt kön Homogametic sex term använd om det kön som producerar gameter som alla har samma könskromosom.

3 Homologa kromosomer Homologous chromosomes de två kromosomerna i ett kromosompar, varav en erhållits från modern och en från fadern. Karyotyp Karyotype En individs kompletta uppsättning kromosomer. Kromosommutatio n Chromosome mutation Mutationer som kan identifieras utifrån karyotypen. Kromosomtal Chromosome Antalet kromosomer i varje organisms cell number Könsbunden gen Sex linked gene Könsbundna gener som ligger på könskromosomerna. Könskromosom Sex chromosome X och Y. Y har nästan inga gener, dock SRY genen. X har ca 2000 gener. Metacentrisk kromosom Metacentric chromosome En kromosom med centromer nära mitten och, följaktligen, två grenar om lika långa. Monosomi Monosomy En typ av aneuploid (mutation) där en homolog saknas. Nullisomi Nullisomy Båda homologer saknas. Paracentrisk inversion Paracentric inversion En kromosomdel utan centromeren har roterat 180. Pericentrisk inversion Pericentric inversion En kromosomdel inklusive centromeren har roterat 180. Polyploid Polyploid inom genetiken term för fler än två uppsättningar av det för en växt- eller djurart karakteristiska antalet kromosomer. Mindre vanligt hos djur. Reciprok translokation Reciprocal translocation När två icke-homologa kromosomer utbyter genetiskt material. Telocentrisk kromosom Telocentric chromosome Centromeren ligger nästan längst ut på kromosomen. Telomer Telomere yttersta änden på en kromosom. Tetraploid Tetraploid cell eller individ som har fyra gånger så många kromosomer som det grundtal vilket är kännetecknande för arten, dvs. det antal som finns i könscellerna. Tetrasomi Tetrasomy En typ av aneuploid (mutation) när det blivit två kromosomer för mycket Triploid Triploid Är sterila pga obalanserade gameter Trisomi Trisomy Typ av aneuploid(mutation) där det finns en homolog för mycket. Numerisk

4 Somatic mutation Linked genes Identity by descent pleiotropy Cladogenesis Purifying selection Bottleneck kinetochore Meios 1, anaphase Anaphase Hardy-Weinberg population size must be additive kromosomrubbning som innebär att det finns tre i stället för två exemplar av en viss kromosom. Kan inte ärvas till avkomma då det inte finns i könscellerna. In two or more individuals if they have inherited it from a common ancestor without recombination Multiple effects of a single gene on the phenotype of an organism occurs when one species splits into two or more species. När en population minskar i storlek ökar driften det blir alltså förlust av diversitet (genvariation). Syns efter att populationen återhämtat sig. The attachement point of microtubules to chromosomes homologa X-kromosomer segregerar the mitotic phase when the sister chromatids separate and go towards opposite poles of the cell infinite An inheritance pattern when weveral loci control a phenotype and each locus has an allele that contributes an equivalent small increment to that phenotype Bassubstitution Base substitution när en aminosyra byter plats med en annan. Dihybrid Dihybrid två olika Forward-mutation Forward mutation mutation från wild type till mutant Frameshiftmutation Frameshift mutation är en mutation som innebär att en nukleotid (eller flera, det får dock inte vara ett tal som är jämnt delbart med tre) tas bort eller läggs till på ena enkelsträngen i DNA-molekylen. Detta leder till att alla nukleotider hamnar ett (eller flera) steg före eller efter sitt egentliga läge. Genfamilj Gene family är en samling av liknande gener som har format av duplikation från en och samma orginal gen och har samma biokemisk funktion. Genmutation Gene mutation är något som sker på nukleotidnivå; ett baspar byts ut mot ett annat, eller enskilda nukleotider byts ut. Groddbana Germ line Den cellinje som ger upphov till gameter

5 Homologa gener Homologous genes Gener som delar ett gemensamt ursprung (vanligen genom arv) Indel Indel Insertion eller deletion Insertion Insertion term för kromosomrubbning som innebär att ett kromosomsegment flyttas från sin normala position och skjuts in på felaktig plats i samma eller i en annan kromosom. Letal mutation Lethal mutation gen- eller kromosommutation som medför livsoduglighet genom att störa den normala embryo- eller fosterutvecklingen. Missense-mutation Missense mutation är en typ av punktmutation som innebär att en nukleotid (byggsten i DNA) byts ut mot en annan och leder till att fel aminosyra kodas vidtranslationen. Detta leder till att proteinet som byggs upp av aminosyrorna kan få en annan form och funktion. I vissa fall leder det till allvarliga sjukdomar som till exempel sickle cellanemi. I andra fall, om den felaktiga aminosyran har ungefär samma kemiska egenskaper som den korrekta, kan proteinet fungera precis som vanligt. Multigenfamilj Multigene family En uppsättning gener som genom mångfaldigande och variation härstammar från någon ursprunglig gen. Sådana gener kan sitta tillsammans på samma kromosom eller vara utspridda på olika kromosomer. Sets of genes that are similar in sequence but encode different products. Mutation Mutation en bestående förändring i det genetiska materialet vilken kan överföras till kommande cellgenerationer. Neutral mutation Neutral mutation neutrala mutationer är förändringar i DNAsekvens som är antingen positivt eller negativt till förmågan hos en organism att överleva och fortplanta sig. Nonsense-mutation Nonsense mutation är en mutation som innebär att ett baspar hos DNA förändras så att istället för den aminosyra som skulle kodas, så introduceras ett stoppkodonvilket terminerar translationen och ger upphov till en trunkerad proteinprodukt. Sker detta tidigt i translationen så kan det leda till ett icke fungerande protein. Ortologa gener Orthologoues genes gener som har separerats genom artbildning, och det är därför sannolikt att deras funktion också har bevarats i de olika arterna. Paraloga gener Paralogous genes gener som uppstått genom genduplikation och sådana gener behöver inte ha likartad funktion.

6 Penetrans Penetrance den frekvens med vilken en gen ger upphov till en egenskap. Pseudogen Pseudogene Gen som inaktiverats av mutationer. En död gen Revers-mutation Reverse mutation Produktionen genom ytterligare mutation av en premutation gen från en mutant gen. Denna återmutation återställer förmågan av genen för att producera ett funktionellt protein. Somatisk Cell Somatic cell Kroppscell. En cell som ej är i groddbanan. Somatisk mutation Somatic mutation Förändringar i DNA som uppstår efter befruktningen. Somatiska mutationer kan förekomma i någon av cellerna i kroppen utom könsceller (spermier och ägg) och därför är inte överförs till barn Synonym mutation Synonymous mutation Mutation i en gen som inte ändrar aminosyran - silent mutation Transition Transition Byte av en pyrin mot en annan pyrin eller byte av en pyrimidin mot en annan pyrimidin. Transversion Transversion Utbyte av en purin (G och A) mot en pyrimidine (C och T), eller vice versa, i DNA. Tyst mutation Silent mutation En mutation som inte ger upphov till någon förändrad funktion hos proteinet. Zygot Zygote Befruktat ägg Absolut fitness Absolute fitness Fitness mätt i absoluta tal, tex antal avkommor Balanserande selektion Balancing selection Selektion som verkar för att bevara variation i populationen. Evolution Evolution Förändringar i den genetiska sammansättningen av en grupp organismer. Fitness Fitness Hur bra en individ överlever och fortplantar sig. Alltid beroende av miljön. Fixering Fixation När en allel blir ensam kvar på loci. Genetisk drift leder till att en allel fixeras eller försvinner. Flaskhals Bottleneck (Kraftig) minskning i populationsstorlek följt av återhämtning Founder effekt Founder effect Effekten av att ett fåtal individer i en större population blir grunden i en ny. Alltså liten genetisk variation. Genetisk drift Genetic drift Förändringar i allel frekvenser från en generation till nästa som orsakas av slumpen, vilket ger genetiska förändringar som inte stöds av det naturliga urvalet. Den genetiska driften har störst påverkan i små populationer. (Tänk tex individer med samma genvariation som blir påkörda av bil) Genflöde Gene flow Genflöde är utbytet av gener mellan populationer som består av samma art och sker genom migration.

7 Heterozygot fördel heterozygote advantage Heterozygota individer har högre fitness än endera homozygoten. Även kallat överdominans. Migration Migration Levande organismer förflyttar sig från en plats till en annan. Leder till ökad genetisk variation och minskade skillnader mellan populationer. Negativ selektion Negative selection Selektion som minskar frekvensen av en allel Positiv selektion Positive selection Selektion som ökar frekvensen av en allel Relativ fitness Relative fitness Fitness jämfört med andra genotyper i populationen Riktad selektion Directional selection Typ av naturligt urval där specifika egenskaper har stor betydelse för artens överlevnad. (Tex längre hals). Genom små genetiska förändringar från generation till generation utvecklar arten den specifika egenskapen medan andra egenskaper inte utvecklas lika mycket. Selektion Selection Fortplantningsfördel eller -nackdel för en allel. Fylogeni Phylogeny Grafisk beskrivning av likhet eller släktskap mellan olika organismer. Fylogeografi Phylogeography Fylogeni som tolkas i ljuset av geografisk infromation. Inavel Inbreeding Parning mellan individer som är mer besläktade än två slumpmässigt valda individer. Inavelsdepression Inbreeding depression Den sänkta fitness som uppstår då inavelsgraden ökar och fler recessiva mutationer hamnar i homozygot form och uttrycks. Molekylär klocka Moecular clock Den uppskattade hastigheten med vilken mutationer ansamlas i olika organismer. Negativ valparning Negative assortative mating parning mellan företrädelsevis individer med olika fenotyp. Positiv valparning Positive assortative mating Lika får avkomma med varandra, vilket leder till högre homozygoti för egenskapen. Valparning Assortative mating Val av partner sker inte oberoende av individers fenotyp. Fas Phase Vilka alleler som utgör samma haplotyp Genetisk karta Genetiv map Första steget i att kartlägga en gen. Man identifierar ett antal referenspunkter i kromosomernas DNA-kedjor. Haplotyp Haplotype En samling av specifika alleler i närliggande gener på den ena kromosomen i ett kromosompar. Nedärvs i allmänhet tillsammans. Kopplade loci Linked loci Loci som har en rekombinationsfrekvens < 50%. OBS! kopplade gener ligger på samma kromosom, men loci kan ligga på samma kromosom och ändå vara okloppade. Kopplingsgrupp Linkage group Gener på samma kromosom sägs tillhöra samma kopplingsgrupp. Parental gamet Parental gamete Produkten av att överkorsning inte sker.

8 Pseudoautosomala regionen Pseudoautosomal region Del av Y-kromosomen som parar med X och kan få överkorsning. Rekombinant Recombinant Resultatet då överkorsning sker. gamet gamete testkorsning Test cross Korsning med en helt recessiv homozygot med okänd genotyp. Överkorsning Crossing over När kromosompar byter armar. Leder till rekombination om den sker mellan två heterozygota loci. Andra filialen Second filial generation Genration producerad av korsning av medlemmar i F1. Dihybrid Dihybrid Individ med två gener Epistasi Epistasis Alleler i ett locus påverkar hur gener i ett annat loci uttrycks, påverkar endast fenotypen och inte genotypen. Recessiv och dominant epistasi. F1 F1 Den första generation producerad direkt av de första föräldrarn.a F2 F2 Korsningen mellan två individer i F1 generationen. Första filialen First filial generation Generationen producerad av föräldrarna i trädet. Klyvningstal Phenotypic ratios de proportioner i vilka olika fenotyper förekommer i en avkommepopulation från en korsning (ofta mellan två heterozygoter) Monohybrid Monohybrid Monohybrid klyvning är när två föräldrar är homozygota för olika alleler fast i samma locus P1 P1 Honan i en korsning P2 P2 Hanen i en korsning Parentalkorsning Parental cross Den första korsningen i en serie av de man gör Reciprok korsning Reciprocal cross är ett arvtest för att testa vilken roll föräldrars kön har på arv mönstret. Båda parentalerna måste vara homozygota. Cytoplasmatisk nedärvning Cytoplasmic inheritance kallas även icke-mendelsk nedärvning. Är inte knuten till kromosomerna och avviker därför från de mendelska lagarna. Nedärvs på modersidan Expressivitet Expressivity mäter graden av en given allels uttryck på fenotypnivå. Imprinting Imprinting En programmering av vilka gener som uttrycks på en kromosom beroende på vilken förälder kromsomkopian ärvdes från. Könsbestämd gen Sex-influenced gene Gen vars uttryck beror på könet på individen. Maternell effekt Maternal effect Moderns genotyp bestämmer avkommans fenotyp Additiv genetisk varians Additive genetic variance V A innefattar alla additiva samt de flesta dominanseffekter som ingående gener har på karaktären. Det är just denna del av den genetiska variationen som kan svara på

9 selektion. Dominans varians Dominance genetiv variance V D innefattar variansen som orsakas av de dominanseffekter som inte ingår i den additiva genetiska variationen. fenotypisk varians Phenotypic variance V P är den totala fenotypiska variation V P = V G + V E Genotypisk varians Genetic variance V G den del av den totala fenotypiska variationen som orsakas av genetisk variation V G = V A + V D Heritabilitet Heritability statistiskt mått på en egenskaps ärftlighet. H 2 = heritabilitet i vid bemärkelse H 2 = V G /V P. h 2 = heritabilitet i snäv bemärkelse, h 2 = V A /V p Miljövarians Environmental variance V E är den del av variationen som orsakas av variation i miljön Överdominans Overdominance är ett tillstånd i genetik där fenotypen av en heterozygot ligger utanför den fenotypiska utbudet av båda homozygota föräldrar. Överdominans kan också beskrivas som heterozygot fördel, vari heterozygota individer har en högre fitness än homozygota individer.

Tentamen, Genetik (och Evolution), 14/ (NBIA24, 91BI11, 91BI17, 92BI11, 92BI17 och TFBI11)

Tentamen, Genetik (och Evolution), 14/ (NBIA24, 91BI11, 91BI17, 92BI11, 92BI17 och TFBI11) Tentamen, Genetik (och Evolution), 14/3 2017 (NBIA24, 91BI11, 91BI17, 92BI11, 92BI17 och TFBI11) Sist i häftet hittar du svarsblanketten. Fyll i rätt svar på denna och lämna in. Betygsgränser: NBIA24,

Läs mer

Genetik II. Jessica Abbott

Genetik II. Jessica Abbott Genetik II Jessica Abbott Nukleosid Sockergrupp + kvävebas Kvävebaser: Puriner (adenin, guanin) Pyrimidiner (cytosin, thymin i DNA, uracil i RNA) Basparning A=T G C Packning av DNA i eukaryot cellkärna

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik Centralt innehåll Genetik Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dnareplikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper,

Läs mer

Medicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik. Niklas Dahrén

Medicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik. Niklas Dahrén Medicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik Niklas Dahrén Vad menas med genetik och medicinsk genetik? Genetik: Genetik är det samma som ärftlighetslära och handlar om hur

Läs mer

Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik

Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU karl.holm@ ebc.uu.se Nick Brandt Populationsgenetik Kursens upplägg Föreläsningar 24/4, 10:15-16:00 Friessalen Introduktion, HWE 27/4, 10:15-16:00 Inavel 28/4, 10:15-16:00

Läs mer

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6 Genetik - cellens genetik - individens genetik Kap 6 Vad bestämmer hur en organism (cell) ser ut och fungerar? Generna (arvsanlagen) och miljön Hur går det till? En gen är en ritning för hur ett protein

Läs mer

Förökning och celldelning. Kap 6 Genetik

Förökning och celldelning. Kap 6 Genetik Förökning och celldelning Kap 6 Genetik Obs! fel i boken: Sid 215, stycket längst ner står systerkromatider, skall stå homologa kromosomer Sid 217, fjärde raden andra stycket: står eller zygoter vilket

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Evolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi

Evolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi Evolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi Naturlig selektion Alleler som ger bättre överlevnad och/eller reproduktionsförmåga

Läs mer

Medicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar. Niklas Dahrén

Medicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar. Niklas Dahrén Medicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar Niklas Dahrén Genetiska sjukdomar Genetiska sjukdomar orsakas av mutationer (förändringar) i DNA:t. I vissa fall är mutationerna

Läs mer

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1.2 BIOLOGI 1

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1.2 BIOLOGI 1 PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1.2 BIOLOGI 1 63 % RESULTAT 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 E C A POÄNGSNITT 24,67 ATT GÖRA ETT BRA

Läs mer

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som

Läs mer

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare Drottningodling för nybörjare Introduktion till drottningodling -kursöversikt Biologin bakom drottningodlingen Förädling och avel Utrustning Metoder till husbehov och yrkesmässigt Parning och drönarsamhällen

Läs mer

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som

Läs mer

EVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING

EVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING EVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING Evolutionen på 60 sek https://www.youtube.com/watch?v=oiwde6opvz U Vad är evolutionen (8 min)? https://www.youtube.com/watch?v=ghhojc4oxh8 Hur fungerar evolutionen

Läs mer

Medicinsk genetik del 3: Könsbunden nedärvning av färgblindhet och blödarsjuka. Niklas Dahrén

Medicinsk genetik del 3: Könsbunden nedärvning av färgblindhet och blödarsjuka. Niklas Dahrén Medicinsk genetik del 3: Könsbunden nedärvning av färgblindhet och blödarsjuka Niklas Dahrén Människans kromosomer Antalet kromosomer: Människan har 22 homologa kromosompar och 1 par könskromosomer ( eller

Läs mer

Kromosomer, celldelning och förökning

Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomen Hur ligger DNA lagrat? DNA 2 nm Prokaryota celler har vanligtvis endast en kromosom. I eukaryota celler finns alltid mer än en DNA-molekyl som bildar olika

Läs mer

Genetik - Läran om det biologiska Arvet

Genetik - Läran om det biologiska Arvet Genetik - Läran om det biologiska Arvet Uppgift Arv eller miljö Våra egenskaper formas både av vårt arv och den miljö vi växer upp i. Hurdan är du och hur ser du ut? Vad beror på arv och vad beror på miljö?.

Läs mer

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider? För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom får

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120831ad Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser: 50-66% Betyg 3 67-83% Betyg 4 84-100% Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi Skriv svar

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 Idéhistoria Cuvier Malthus Lyell

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 De fem rikena Växter Djur Svampar

Läs mer

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar Genetik Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma Hunden har 78st kromosomer i varje cellkärna, förutom i könscellerna (ägg och spermier) där antalet är hälften, dvs 39st. Då en spermie och

Läs mer

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider? För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom 1. Hur

Läs mer

Mitos - vanlig celldelning

Mitos - vanlig celldelning Mitos - vanlig celldelning Interfas Cellens normala tillstånd kopiering sker. Enskilda kromosomer kan inte urskiljas Profas DNA molekylerna packar ihop sig i tydliga kromosomer Metafas Cellkärnans membran

Läs mer

Hardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift

Hardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift Populationsgenetik Hardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift Processer som ökar genetisk variation: Mutationer Migration Miljömässiga förändringar Balancen

Läs mer

Gen Transkripterbar del. promotor exon intron exon intron exon Slut på transkription. av transkription, fixar rätt tid och rätt mängd.

Gen Transkripterbar del. promotor exon intron exon intron exon Slut på transkription. av transkription, fixar rätt tid och rätt mängd. Gener är viktiga i biologin och idag ett aktuellt ämne. Genetik = läran om arvbarhet. Startade på 1860-talet med munken Gregor Mendel, som påvisade det som vi kallar gener. Genetik = läran om gener. Gen

Läs mer

************************************************************** *********************************************************************

************************************************************** ********************************************************************* Umeå universitet EMG Barbara Giles Kod nummer: Tentamensformalia Kursens namn: 5BI110 Genetik och evolution 15 hp, moment genetik HT11 Datum: 2011-11-28 Tid: 09.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: miniräknare,

Läs mer

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Namn: Adress: Resultat: Betyg: Hjälpmedel: Miniräknare. Formelblad med tabell. Skrivtid: 9.00-13.00. Beräkningar och svar ska vara motiverade.

Läs mer

Den evolutionära scenen

Den evolutionära scenen Den evolutionära scenen Det finns en del att förklara Där allt händer Skapande Evolutionsteorin Gibboner Orangutang Gorilla Människa Schimpans Bonobo Naturligt urval Artbildning Livet har en historia Gemensamt

Läs mer

Genetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11

Genetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11 Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11 Introduktion Genetiska kunskaper hos uppfödare är en nödvändighet för att förstå vad till exempel SKKs hälsoprogram innebär och varför

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Genetik och Avel. eller. man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle

Genetik och Avel. eller. man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle Genetik och Avel eller man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle Biet är en enastående organism för vilken evolutionen fram till idag slutat i ett mycket avancerat

Läs mer

GENETIK - Läran om arvet

GENETIK - Läran om arvet GENETIK - Läran om arvet Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra) Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande

Läs mer

Bevarandegenetik och de svenska nationalraserna: lägesrapport. Mija Jansson

Bevarandegenetik och de svenska nationalraserna: lägesrapport. Mija Jansson Bevarandegenetik och de svenska nationalraserna: lägesrapport Mija Jansson Inavel F = 0.125 Sjuka/friska hundraser, inavel Förlust av genetisk varation: Founder Genom Ekvivalenter 1 FGE Sjuka/friska hundraser,

Läs mer

Genetik. Ur kursplanen. Genetik

Genetik. Ur kursplanen. Genetik Genetik - Får dinosaurier fågelungar? Genetik Far! Får fårfår? Nej! Får fårinte får. -Får får lamm! Bild ur Genesis nr 2 1997 Nej! Dinosaurier får dinosaurier! Ur kursplanen Centralt innehåll: Evolutionens

Läs mer

VI ÄR ALLA OLIKA INDIVIDENS GENETIK

VI ÄR ALLA OLIKA INDIVIDENS GENETIK VI ÄR LL OLIK INDIVIDENS GENETIK MÅL MED DETT VSNITT När vi klr med denn lektion skll du kunn: Förklr följnde begrepp: genotyp, fenotyp, lleler, multipl lleler, dominnt, recessiv, homozygot, heterozygot,

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 1. Eukaryoter Tre domäner 2.

Läs mer

Mutationer. Typer av mutationer

Mutationer. Typer av mutationer Mutationer Mutationer är förändringar i den genetiska sekvensen. De är en huvudorsak till mångfalden bland organismer och de är väsentliga för evolutionen. De här förändringarna sker på många olika nivåer

Läs mer

Genetik en sammanfattning

Genetik en sammanfattning Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Kromosom translokationer

Kromosom translokationer 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Genetiska patientföreningars paraplyorganisation:

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Klinisk genetik en introduktion

Klinisk genetik en introduktion Klinisk genetik en introduktion Ulf Kristoffersson Överläkare, docent Genetiska kliniken Labmedicin Skåne, Lund Vad ska en sjuksköterska kunna om ärftlighet? Ta en familjeanamnes och rita ett enkelt släktträd

Läs mer

Varken homo- eller heterozygot. En gen förekommer i enkel upplaga hos en i övrigt diploid individ. Män är hemizygota för gener på X-kromosomen.

Varken homo- eller heterozygot. En gen förekommer i enkel upplaga hos en i övrigt diploid individ. Män är hemizygota för gener på X-kromosomen. G 1: NAMN... Definiera och redogör kortfattat följande begrepp: ( Varje delfråga ger 1 poäng) a. Hemizygot Varken homo- eller heterozygot. En gen förekommer i enkel upplaga hos en i övrigt diploid individ.

Läs mer

Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV DIN KOD PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD.

Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV DIN KOD PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD. STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi 2015-02-02 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden

Läs mer

DNA-ordlista. 16S: Egentligen 16S rrna. Mitokondriell gen med förhållandevis liten variation som ofta används för att artbestämma DNA från däggdjur.

DNA-ordlista. 16S: Egentligen 16S rrna. Mitokondriell gen med förhållandevis liten variation som ofta används för att artbestämma DNA från däggdjur. DNA-ordlista 16S: Egentligen 16S rrna. Mitokondriell gen med förhållandevis liten variation som ofta används för att artbestämma DNA från däggdjur. Alignment: Att placera DNA-sekvenser intill varandra.

Läs mer

Betygskriterier DNA/Genetik

Betygskriterier DNA/Genetik Betygskriterier DNA/Genetik Godkänd Du skall Känna till hur DNA molekylen är uppbyggd, vilka de genetiska språket(bokstäverna) är och hur de formar sig i DNA- molekylen Känna till begreppen Gen, Kromosom,

Läs mer

An#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval?

An#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval? An#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval? Gustav Bohlin Visuellt Lärande och Kommunika#on Medie- och Informa#onsteknik Ins#tu#onen för Teknik och Naturvetenskap E2 ökande

Läs mer

ORDLISTA. Array baserade analyser

ORDLISTA. Array baserade analyser ORDLISTA 1 Aberration Acentrisk Adjacent segregation Akrocentrisk Allel Alternate segregation Anafas Andragradssläkting Anlagstest Anticipation Antikodon Aneuploid Apoptos Array baserade analyser Kromosomavvikelse.

Läs mer

Månadens naturvetare Mars 2018

Månadens naturvetare Mars 2018 Natur & Kultur presenterar Månadens naturvetare Mars 2018 Leif Andersson Lektionstips Ärftlighet Ärftlighet När vi betraktar oss själva och våra släktingar är det uppenbart att en del drag och egenskaper

Läs mer

**************************************************************

************************************************************** Umeå universitet EMG Barbara Giles Kod nummer: Resultat Del 1 Del 2 Del 3 Del 4 Betyg alla delar 4 Tentamensformalia Kursens namn: 5BI110 Genetik och evolution 15 hp, moment genetik HT10 Datum: 2010-11-25

Läs mer

DNA-ordlista. Amplifiera: Att kopiera och på så sätt mångfaldiga en DNA-sekvens med hjälp av PCR.

DNA-ordlista. Amplifiera: Att kopiera och på så sätt mångfaldiga en DNA-sekvens med hjälp av PCR. DNA-ordlista Alignment: Att placera DNA-sekvenser intill varandra. Detta gör att man kan urskilja var och hur mycket de skiljer sig från varandra, vilket är ett av de mest grundläggande sätten att analysera

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 X-bunden nedärvning Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik

Läs mer

Gener i hälsa och sjukdom

Gener i hälsa och sjukdom Gener i hälsa och sjukdom Upplägg Genetiska sjukdomar Introduktion Kromosomavvikelser Monogena sjukdomar Multifaktoriella (komplexa) sjukdomar Kristina Lagerstedt-Robinson Peter Gustavsson Artikel Exome

Läs mer

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 3

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 3 ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 3 av Maria Grönkvist Efter det att jag i förra numret av HR skrev en lista på den genetiska koden för en del färgvarianter har jag fått en fråga som lyder: hur får man

Läs mer

*****************************************************************

***************************************************************** Umeå universitet EMG Barbara Giles Kod nummer: Tentamensformalia Kursens namn: 5BI110 Genetik och evolution 15 hp, moment evolution HT12 Datum: 2012-12-21 Tid: 09.00-14.00 Tillåtna hjälpmedel: miniräknare

Läs mer

MDR1-defekten Hur det hela började av Marie Baaz

MDR1-defekten Hur det hela började av Marie Baaz MDR1-defekten Hur det hela började av Marie Baaz I början av åttiotalet lanserades ett nytt preparat, där det verksamma ämnet kallas för ivermektin. Detta är ett antiparasitärt preparat med mycket brett

Läs mer

Del Vad kan vi lära av familjehistoria? Scion Publishing Oct 2010 Paperback - 442pp ISBN Price:

Del Vad kan vi lära av familjehistoria? Scion Publishing Oct 2010 Paperback - 442pp ISBN Price: Scion Publishing Oct 2010 Paperback - 442pp ISBN 9781904842804 Price: 29.99 Del 1 Vad kan vi lära av familjehistoria www.scionpublishing.com Index case Mer än en åkomma i en familj inte ovanligt... Man

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

GENETIK. Martina Östergren, Centralskolan, Kristianstad

GENETIK. Martina Östergren, Centralskolan, Kristianstad GENETIK Martina Östergren, Centralskolan, Kristianstad www.lektion.se Vad hände först? Första bilden Första landdjuren Vikingatiden Människan på månen Jorden bildades Första kikaren Dinosaurier Första

Läs mer

Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer (Ifylles av student) omtentamen TX091X NT-bas Tentamensdatum: to 12 januari 2012 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Genetik I. Jessica Abbott

Genetik I. Jessica Abbott Genetik I Jessica Abbott Att kunna/förstå efter föreläsningarna i genetik: DNA och RNA Packning av DNA Replikation Transkription och translation Cellcykeln Mitos och meios Översikt över genetiska verktyg

Läs mer

Simulering av evolutionär anpassing En studie om hur arters anpassningsförmåga varierar med mutationsfrekvens.

Simulering av evolutionär anpassing En studie om hur arters anpassningsförmåga varierar med mutationsfrekvens. Simulering av evolutionär anpassing En studie om hur arters anpassningsförmåga varierar med mutationsfrekvens. Christian Lie NV3C Polhemsgymnasiet Göteborg 1 Innehållsförteckning: Sammanfattning Inledning

Läs mer

Genetik, Gen-etik och Genteknik

Genetik, Gen-etik och Genteknik Genetik, Gen-etik och Genteknik Syfte och innehåll Att utveckla kunskap om det genetiska arvet och genteknikens möjligheter. Arbetssätt Vi kommer att varva föreläsningar, diskussioner, arbetsuppgifter

Läs mer

Genetik vid polyneuropatier. Christina Jern

Genetik vid polyneuropatier. Christina Jern Genetik vid polyneuropatier Christina Jern Information lagras i DNA 2 m DNA i varje cell Bara 3 cm kodar för protein Det humana genomet februari 2001 The International Human Genome Mapping Consortium

Läs mer

Medicinsk genetik del 4: Tolka genetiska släkttavlor (pedigreen) Niklas Dahrén

Medicinsk genetik del 4: Tolka genetiska släkttavlor (pedigreen) Niklas Dahrén Medicinsk genetik del 4: Tolka genetiska släkttavlor (pedigreen) Niklas Dahrén Vad är en genetisk släkttavla (pedigree)? ü ü En genetisk släkttavla visar förekomsten av en specifik egenskap eller sjukdom

Läs mer

Tolkning av resultat för genetiskt test av LPN1

Tolkning av resultat för genetiskt test av LPN1 Tolkning av resultat för genetiskt test av LPN1 Fri (N/N): En fri hund har två kopior av den normala genen (även kallat homozygot normal). Men detta resultat utesluter inte möjligheten att en hund kan

Läs mer

Tensta Gymnasium Per Anderhag 2005 Biologi A Naturligt urval Selektionstryck på Björkmätare 1

Tensta Gymnasium Per Anderhag 2005 Biologi A Naturligt urval Selektionstryck på Björkmätare 1 Naturligt urval Selektionstryck på Björkmätare 1 Laborationen bygger på den evolution som skett på nattfjärilen björkmätare (Biston betularia) i England. Fjärilen sitter på trädstammar och finns i två

Läs mer

Genetik. Gregor Mendel onsdag 12 september 12

Genetik. Gregor Mendel onsdag 12 september 12 Gregor Mendel 1822-1884 1 Mendel valde ärtor för att undersöka hur arvet förs vidare från föräldrar till avkomma, alltså hur exempelvis utseende ärvs mellan generationer. Med ärtorna kunde han styra sina

Läs mer

1-3 C/A 1-6 onsdag vecka 6

1-3 C/A 1-6 onsdag vecka 6 I det här häftet finns de uppgifter som ligger till grund för min bedömning av din kunskapsutveckling i DNA och genetik. Alla ska göra uppgifterna (1),(2) och (A). I uppgift (1) och (A) är uppgiften indelad

Läs mer

Kodnummer: 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3)

Kodnummer: 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3) Bi 75hp / Lärarprogrammet Tentamen i BL2018 CMB; Molekylär cellbiologi & genetik, 10,5 hp 2018-01-13 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3) Bi 60hp Tentamen i

Läs mer

Släkttavlor i genetiken

Släkttavlor i genetiken Släkttavlor i genetiken I den här övningen får du följa hur olika egenskaper och sjukdomar hos människan går i arv från generation till generation. Alla egenskaper och sjukdomar som är med i övningen bestäms

Läs mer

Läsanvisningar och exempelfrågor del 2: genetik

Läsanvisningar och exempelfrågor del 2: genetik Läsanvisningar och exempelfrågor del 2: genetik Sidhänvisningarna avser den officiella kursboken, Karlsson, Krigsman, Molander, Wickman: Biologi A med Naturkunskap A, upplaga -05. Hänvisningar ges även

Läs mer

Kromosomrubbningar och utvecklingsfel

Kromosomrubbningar och utvecklingsfel Kromosomrubbningar och utvecklingsfel Pär Leijonhufvud NkB/Nk1b (19 mars 2012) 1. Kromosomrubbningar och utvecklingsfel (a) Många olika typer av fel, i grunden två orsaker i. Kromosomrubbningar ii. Fel

Läs mer

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Lessons sparvpapegojor genetik och mutationer

Lessons sparvpapegojor genetik och mutationer Lessons sparvpapegojor genetik och mutationer Latinskt namn: Forpus coelestis coelestis Engelskt namn: Lesson s Parrotlet / Pacific Parrotlet / Celestial Parrotlet Färger och mutationer: röna fåglar Naturfärg.

Läs mer

Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys. Niklas Dahrén

Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys. Niklas Dahrén Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys Niklas Dahrén Cystisk fibros Vad innebär sjukdomen?: Sjukdomen innebär att de epitelceller som bekläder kroppens ytor (inkl. luftvägarna och matsmältningssystemet)

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Biologi A basår Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: on 24 oktober 2012 Tid: 9.00-13.00

Läs mer

Genetik. Biologisk översiktskurs VT Hemtenta. Finns på studentportalen Ska vara inlämnad 25 Februari Ska skickas till urkund

Genetik. Biologisk översiktskurs VT Hemtenta. Finns på studentportalen Ska vara inlämnad 25 Februari Ska skickas till urkund Genetik Biologisk översiktskurs VT 2011 Hemtenta Finns på studentportalen Ska vara inlämnad 25 Februari Ska skickas till urkund 1 Frågor? Peter Halvarsson peter.halvarsson@ebc.uu.se Populationsbiologi,

Läs mer

Grundläggande Idéer Algoritmens komponenter Numerisk optimering Genetisk Programmering. Genetiska Algoritmer

Grundläggande Idéer Algoritmens komponenter Numerisk optimering Genetisk Programmering. Genetiska Algoritmer Genetiska Algoritmer 1 Grundläggande Idéer 2 3 4 Exempel Parallell optimering inspirerad av biologisk evolution Parallell optimering inspirerad av biologisk evolution Population av hypoteser Urvalprocess

Läs mer

Anpassningar: i variabla miljöer & Livshistorier och evolutionär fitness Kap. 9&10

Anpassningar: i variabla miljöer & Livshistorier och evolutionär fitness Kap. 9&10 Anpassningar: i variabla miljöer & Livshistorier och evolutionär fitness Kap. 9&10 Jätte-stora röda sammetskvalstret Förutsättningar för naturligt urval som leder till evolution: * Avkommeproduktion >

Läs mer

Tentamen: Biologi 1TV001 Termin och år: VT08

Tentamen: Biologi 1TV001 Termin och år: VT08 Tentamen: Biologi 1TV001 Termin och år: VT08 7/3-08, klockan 08.00-13.00 Skriv svar på alla frågor på separata papper, märk varje papper med kod: Betygsgränser: 50-66% Betyg 3 67-83% Betyg 4 84-100 % Betyg

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

En bioinformatisk genjakt

En bioinformatisk genjakt En bioinformatisk genjakt Jämförelser av olika arters genom I den här aktiviteten kan en elev självständigt undersöka det mänskliga genomet samt göra en jämförelse med andra arters genom. Målet för den

Läs mer

DNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén

DNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén DNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys Cystisk fibros Vad innebär sjukdomen?: Sjukdomen innebär att de epitelceller

Läs mer

Genetik- läran om det biologiska arvet

Genetik- läran om det biologiska arvet Genetik- läran om det biologiska arvet Om vi tittar på ett släktfotografi ser vi att vissa ansiktsdrag hos föräldrarna kommer igen hos barnen, från generation till generation. Det kan vara formen på ansiktet,

Läs mer

GENETIK. Alltdu vill veta om. Kromosom. Cell. I varje kroppscell finns en komplett uppsättning av arvsmassan i form av DNA.

GENETIK. Alltdu vill veta om. Kromosom. Cell. I varje kroppscell finns en komplett uppsättning av arvsmassan i form av DNA. Alltdu vill veta om ENETIK Varför liknar den ena valpen sin mamma, den andra sin pappa och den tredje förfaller vara en sort för sig själv? Det handlar till stor del om genetik, läran om ärftlighet. Hur

Läs mer

Information för patienter och föräldrar

Information för patienter och föräldrar 12 Västra Götalandsregionen: Klinisk Genetik Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska 413 45 Göteborg Tel: 031-343 44 14 / 031-343 42 06 (sekr); Fax: 031-84 21 60 Stockholmsregionen: Kliniskt genetiska

Läs mer

Delprov l, fredag 11/11,

Delprov l, fredag 11/11, Delprov l, fredag 11/11, 14.00-17.00 Fråga 1 (5 p). Ringa in ett av alternativen (endast ett): A. Vilket påstående är falskt? l. Aminosyror är byggstenar till proteiner 2. Membraner består av peptidoglykan

Läs mer

Medicinsk genetik del 5: Huntingtons sjukdom, sicklecellanemi och cystisk fibros. Niklas Dahrén

Medicinsk genetik del 5: Huntingtons sjukdom, sicklecellanemi och cystisk fibros. Niklas Dahrén Medicinsk genetik del 5: Huntingtons sjukdom, sicklecellanemi och cystisk fibros Niklas Dahrén Huntingtons sjukdom, sicklecellanemi och cystisk fibros är genetiska sjukdomar Genetiska sjukdomar orsakas

Läs mer

FARLIGA TANKAR EVOLUTIONEN

FARLIGA TANKAR EVOLUTIONEN FARLIGA TANKAR EVOLUTIONEN Charles Darwin (1809-1882) NÄR VI ÄR KLARA MED DETTA AVSNITT SKALL DU KUNNA: Ge en beskrivning av hur evolutionsteorin växt fram Visa skillnader och likheter mellan riktat och

Läs mer

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS?

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? Den bärande idén bakom omfattande s.k. genetiska hälsoprogram är att det är möjligt att befria en hundstam från skadliga gener. En diskussion kring utformning av program för

Läs mer

Nymfkakaduans färgvariationer och mutationer

Nymfkakaduans färgvariationer och mutationer Nymfkakaduans färgvariationer och mutationer Fjädrarnas pigment skapar fåglarnas färger genom att reflektera eller absorbera ljus. Papegojfåglar är kända för att ha många vackra färger, men kakaduorna

Läs mer

Heritabilitetsskattningar och avelsvärderingsmetodik för kvantitativa egenskaper. Erling Strandberg Inst för husdjursgenetik, SLU

Heritabilitetsskattningar och avelsvärderingsmetodik för kvantitativa egenskaper. Erling Strandberg Inst för husdjursgenetik, SLU Heritabilitetsskattningar och avelsvärderingsmetodik för kvantitativa egenskaper Erling Strandberg Inst för husdjursgenetik, SLU Typ av eg. Bakgrund Fenotyper Exempel Kvalitativa Olika typer av egenskaper

Läs mer