Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor"

Transkript

1 Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor

2 Svenska Kommunförbundet 1997 Adress: STOCKHOLM, tfn E-post: Webbplats: ISBN: X Text: Leif Sundsvik och Nicolas Jändel Produktion: Björn C Hårdstedt Tryck: Katarina Tryck AB, Stockholm Distributör: Endast elektroniskt dokument

3 Förord Det finns många likheter mellan näringslivets sätt att förse sin produktion med ändamålsenliga lokaler och lokalförsörjningen i offentlig fastighetsförvaltning. I bägge fallen handlar det om att fastigheterna är strategiska produktionsresurser för kärnverksamheten, oavsett vad den slutgiltiga produkten är. Syftet med detta projekt har varit att ta reda på vad offentliga fastighetsförvaltare kan lära av näringslivets fastighetshantering. Genom att fånga upp idéer, tips och positiva exempel från de företag som medverkat i denna rapport kan man förhoppningsvis påskynda och kanske även förbättra det arbete som pågår för att effektivisera den offentliga fastighetshanteringen. Detta har därför bedömts som ett lämpligt utvecklingsprojekt för samarbetsprojektet Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor (U.F.O.S.), i vilket ingår Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Pastoratsförbundet, Försvaret, Statens Fastighetsverk och Byggforskningsrådet. Projektet har genomförts av fastighetskonsult Leif Sundsvik, Sundsviks Konsult AB och frilansjournalist Nicolas Jändel, Nicolas Jändel Textproduktion i Stockholm. En styrgrupp har gett värdefulla synpunkter under projektets genomförande. Den har bestått av Martin Bergdahl, Landstingsförbundet, Ted Lindqvist, Svenska Kommunförbundet, Anders Sandberg, Luleå kommun, Tore Olsson, Landstingsfastigheter, Värmland, Jan Tews, Statens Fastighetsverk, Ingvar Johansson, Locum AB, Leif Danielsson, Botkyrka kommun, Håkan Assinger, Kyrkan i Lund samt Ulf Sandgren, handläggare på U.F.O.S. Stockholm i januari 1998

4 Innehåll 1. Myter om näringslivet...5 Myten om näringslivets enhetlighet...5 Myten att det råder ett stort gap mellan offentlig och privat sektor...6 Myten om strikt affärsmässighet Projektets genomförande...8 A. Företagets fastighetspolicy...8 B. Företagets fastighetsekonomiska policy...9 C. Företagets organisation av lokalförsörjningen...9 D. Upplåtelseform för lokaler...9 E. Lokalförsörjningens arbetssätt...10 F. Företagets investeringar i fastigheter...10 G. Företagets avveckling av fastigheter Generella slutsatser Om föränderligheten...12 Trenden är att varje enhet skall göra det den är bäst på Fastighetsstrategier inom industri och näringsliv A. Företagens fastighetspolicy...15 B. Företagens fastighetsekonomiska policies...17 C. Företagens organisation av lokalförsörjningen...18 D. Upplåtelseformer för lokaler...20 E. Lokalförsörjningarnas arbetssätt...21 F. Investeringar och avveckling Exempel från tre olika typer av företag Grupp A Självständiga bolag...26 ABB (ABB Fastigheter)...26 Kooperativa förbundet (KF Fastigheter)...33 Telia (Telaris)...40 Löfbergs Lila (A. Löfbergs Fastighet)...48 Grupp B Självständiga underordnade helägda supportföretag...55 Ericsson (L M Ericsson Fastigheter AB)...55 Volvo Personvagnar (Celero Support VCC Fastigheter)...62 Astra...67 Grupp C Företag där produktionen bär huvudansvaret för sin lokalförsörjning...73 Alfa Laval (Tetra Laval Real Estate)...73 Scandic Hotels...80

5 Kapitel 1 Myter om näringslivet Innan en skrift likt denna tar form och vissa slutsatser kan dras har vi som undersökare haft vissa bilder och föreställningar om hur det förhåller sig inom näringslivets företag. Själva beteckningen Att lära av näringslivet ger sken av att det inom näringslivet finns ett specifikt sätt att hantera fastighetsfrågor på, en sorts uniform mall som alla företag inom den privata sektorn följer och som den offentliga sektorns fastighetsansvariga skulle kunna ta till sig och genomföra i sin egen verksamhet. Det vore naturligtvis lättast så. Det mesta i livet är emellertid inte så enkelt. Vi har under vår intervjuresa ständigt kommit att förundras och förvånas över de många skilda tillvägagångssätten näringslivets företag använder sig av i sin fastighetshantering. Efter bara hälften av besöken slutade vi att förvånas och rätt snart kom det inofficiella arbetsnamnet på projektet att bli Djungelboken. Ingenting framstod längre som självklart och gång efter annan under vår upptäcktsresa fick vi inblick i helt nya världar, nya öar av kunskap att dokumentera och försöka återge. De föreställningar vi hade fick hela tiden omprövas och omstöpas. Det blev både omvälvande och stimulerande på samma gång att ständigt kastas mellan olika verkligheter och verksamheter. Vår faktainsamling kom därför på sätt och vis att bli ett arbete där vi fick slå hål på myter och föreställningar om näringslivets företag, föreställningar vi säkert delat med många av rapportens läsare. Myten om näringslivets enhetlighet Lika många gånger som vi förvånats över likheterna mellan fastighetshanteringen inom näringslivet och i offentlig sektor, lika många gånger har vi häpnat över hur stora skillnaderna är. Klart är dock att det inom näringslivet inte finns ett eller ett fåtal sätt att hantera sina fastigheter på. Det finns många sätt. Någon egentlig uniformitet existerar inte. Strategierna och tillvägagångssätten varierar stort, beroende på vilka behov, förutsättningar och traditioner respektive företag har och lever under. Dessutom sker en 5

6 ständig växelverkan mellan individer och strukturer. Starka och övertygade företagsledare färgar i stort och smått sitt företags sätt att agera och vara. Beroende på vilken typ av filosofi eller ideologi människorna i styrande ställning vill förverkliga, får företagsstrukturen olika ansiktsuttryck som avspeglas i den vardagliga verksamheten. Myten om ett stort gap mellan offentlig och privat sektor Man skulle kunna tro att företrädare från näringslivet och offentlig sektor befolkar två skilda världar, har två olika språk och lever under helt skilda betingelser. Så är inte fallet. Företagen inom näringslivet behandlar samma frågor som inom den offentliga sektorn, båda sidor befinner sig så att säga vid samma utvecklingsfront. Fastighetsansvariga från näringslivet arbetar precis som sina kollegor inom offentlig förvaltning med frågor som: effektivisering av lokalutnyttjande, införande och förbättring av interna hyressystem, vilka tjänster som ska utföras i egen regi och vad som ska köpas, vilka fastigheter som ska ägas och vilka som kan hyras in, ska man använda sig av outsourcing när det gäller fastighetsorganisationen eller ska man ha en in door-lösning, ska stödfunktioner sammanföras i en gemensam organisationsenhet och så vidare. Däremot har vi lärt oss att svaren på frågorna kan se helt olika ut, beroende på vilket val man gör. Myten om strikt affärsmässighet Den tredje i raden av myter berör föreställningen om att det för näringslivets företag inte finns något annat som gäller än strikt affärsmässighet i alla sammanhang. Det är ju marknadskrafterna som ska råda och det är på deras villkor beslut ska fattas. Målet är största möjliga lönsamhet. Men det vi funnit är att även om det finns skriftliga policydokument som säger att strikt affärsmässighet ska råda i fastighetshanteringen mot såväl externa som interna hyresgäster är detta inget självklart faktum i praktiken. Vi har sett och hört åtskilliga exempel på att koncerntänkandet omtanken om det egna företaget i stället står i centrum. Det får ibland till följd att affärsmässigheten i relationen till interna hyresgäster kommer i andra hand. Man kan tycka att näringslivets företag borde leva som de lär så till vida att man t ex på fastighetssidan föresprå- 6

7 kar och efterlever total affärsmässighet även gentemot interna hyresgäster. Det är, som sagt, en myt. Företrädare från den offentliga sektorn känner säkert igen sig i resonemanget; stödproduktion är stödproduktion och måste alltid vara underordnad kärnverksamheten. Detta gäller i allra högsta grad även inom näringslivet. I projektets inledningsfas benämndes denna undersökning Att jämföra med näringslivet. Det har dock visat sig att det inte finns någon systematiskt genomförd analys av den offentliga sektorns fastighetshantering, varför en jämförelse med näringslivet inte är möjlig. Det är emellertid vår förhoppning att denna skrift ska inspirera till jämförelser och utveckling av fastighetshanteringen inom offentlig förvaltning. Jämförelsen kan göras utifrån denna rapport, antingen av varje enskild fastighetsorganisation i andan; gräv där du står eller genom kompletterande studier som kartlägger hur ett antal företrädare från offentlig sektor hanterar sina fastighetsfrågor. Skriften du håller i din hand är tänkt att fungera som idékälla och inspiration för den som vill se över och utveckla sin egen fastighetsorganisation. Vi som utfört arbetet med rapporten har haft till uppgift att samverka i både skrift som tal och iklädda två olika roller komplettera varandra för att uppnå bästa möjliga resultat. Vår förhoppning är att vi lyckats. 7

8 Kapitel 2 Projektets genomförande Tio företag på marknaden valdes ut för att studeras. Företagen bedriver verksamhet inom skilda branschområden, är storleksmässigt olika och dessutom geografiskt spridda över Sverige. Av de tio företagen deltar nio i denna rapport. De medverkande är fastighetsansvariga från LM Ericsson, Volvo, Löfbergs Lila, Alfa Laval, Astra, Scandic Hotels, ABB, Telia och Kooperativa Förbundet (KF). Uppgiften under våren 1997 blev att insamla material från de utvalda företagen, både av faktamässig karaktär och av mer kvalitativ, personlig art genom de muntliga intervjuer representanter från företagens fastighetsförvaltning deltagit i. Samtliga intervjupersoner har tagit del av intervjumaterialet och godkänt texterna där de själva medverkar. Analysen av svaren och sammanfattningen av dem vilar dock enbart på författarnas axlar. Det materialet har inte delgivits någon av intervjupersonerna innan rapporten gått i tryck. Rapporten består av huvudsakligen två delar. Den första svarar för själva resultatet av intervjuundersökningen. I avsnittet Generella slutsatser görs en sammanfattning utifrån de frågeområden vi använt vid besöken hos varje enskilt företag. Frågeområdena har bildat en mall som tillsammans med en rad följdfrågor utgjort basen för samtliga intervjuer. Ambitionen har varit att få intervjutillfällena så likartade som möjligt, i syfte att lättare kunna jämföra materialet och se var skillnaderna och likheterna ligger i företagens fastighetshantering. Huvudfrågeområdena har berört följande ämnen: A. Företagets fastighetspolicy Har företagsledningen formulerat något styrdokument som gäller fastighetshanteringen i bolaget? Ses lokalförsörjningen som en stödproduktion? Är företagets produktion hänvisad till att använda lokaler i företagets egna fastigheter eller kan produktionen hyra lokaler där de anser det förmånligast?

9 Ställer företagsledningen krav på att fastighetshanteringen leds och styrs på ett speciellt sätt? Har företagets controllerfunktion eller liknande till uppgift att pröva effektiviteten i bolagets fastighetshantering? B. Företagets fastighetsekonomiska policy Har företaget fastställt några ekonomiska mål med fastighetsägandet? Har företaget fastställt en policy för i vilken omfattning man ska äga eller hyra de lokaler man behöver? Finns det inom företaget fastställt vilka ekonomiska nyckeltal som ska insamlas och revideras för fastighetshanteringen? Har företaget via benchmarking jämfört den egna fastighetshanteringen med andra industriföretag? Finns det i företaget fastställt krav på att den ekonomiska redovisningen och årsredovisningen från fastighetshanteringen ska se ut på ett visst sätt? Har företagsledningen fastställt hur värdet av bolagets fastigheter ska anges? C. Företagets organisation av lokalförsörjningen Var i företagets organisation är lokalförsörjningsfunktionen placerad? Är chefen för fastighetsfunktionen medlem av företagets koncernledning eller styrelse? Hur är lokalförsörjningen organiserad? Hur upphandlas och betalas drifts- och underhållsarbeten? Är lokalförsörjningen överordnad, sidoordnad eller underordnad produktionen? Genomförs kundenkäter som visar hur nyttjarna upplever lokalförsörjningen i företaget? D. Upplåtelseform för lokaler Finns någon typ av upplåtelseavtal i företaget mellan dem som nyttjar lokaler och dem som tillhandahåller lokalerna? På vilken nivå i företaget tecknas upplåtelseavtalen?

10 Hur görs gränsdragning mellan de tjänster som ska utföras av lokalförsörjningsfunktionen och de som ska utföras av nyttjaren? Vilka åtgärder är vidtagna för att effektivisera nyttjandet av lokaler? Finns någon form av lokalstyrgrupp, där produktionen och lokalförsörjningsfunktionen i samverkan, beslutar om nyttjandet och hanteringar av eventuella lokalöverskott? E. Lokalförsörjningens arbetssätt Hur är lokalförsörjningsfunktionen organiserad? Används någon typ av förvaltningsplaner för styrning av förvaltningsverksamheten? Hur kartläggs produktionens framtida behov av lokaler? Hur görs valet mellan att utföra förvaltningstjänster i egen regi och att upphandla dem som entreprenader? På vilket sätt upphandlas drifts- och underhållsentreprenader? Har ytterligare stödproduktion samordnats med lokalförsörjningsfunktionen? (Facility Management) Finns rutiner för kvalitetssäkring av lokalfunktionens arbete? Finns rutiner för miljösäkring av lokalfunktionens arbete? Hur säkerställs nödvändig kompetensutveckling för den personal som arbetar inom lokalförsörjningsfunktionen? F. Företagets investeringar i fastigheter Finns det interna regler i företaget som anvisar hur beslutsfattandet för investeringar i fastigheterna ska gå till? Finns det krav på att beslutsunderlagen vid investeringar i fastigheter också visar de ekonomiska konsekvenserna på sikt, s k life cycle cost och profit-analyser? Hur genomförs investeringsanalyserna och på vilken nivå i organisationen fattas investeringsbesluten? Från vilken organisationsenhet i företaget rekryteras projektledare för fastighetsinvesteringsprojekt? Har företaget fastställt vilken internränta som ska användas för att beräkna skillnader mellan alternativa utföranden som ger olika framtida årskostnader eller årsintäkter? 10

11 Har företaget fastställt vilken avskrivningstid som ska gälla för investeringar i fastigheter? G. Företagets avveckling av fastigheter Eftersom avveckling av fastigheter inte i något fall utgjort ett omfattande frågeområde är det i samtliga redovisningar inkluderat under F, investeringar. Finns det interna regler i företaget som anvisar hur beslutsfattandet för avveckling (försäljning) av fastigheter ska gå till? Finns det krav på speciella utredningar och kalkyler som underlag för beslut om avveckling (försäljning)? På vilken nivå i organisationen fattas beslut om avveckling (försäljning)? Från vilken organisationsenhet i företaget rekryteras projektledare för avvecklingsprojekt? Kapitel 5 är tänkt som en redovisningsdel. Även där används ovanstående frågeområdens rubriker. Anledningen till detta upplägg är att läsaren lätt kan botanisera i redovisningsdelen och analysdelen genom att använda samma rubriker som koder eller bokmärken. Den nyfikne kan relativt enkelt hoppa dels mellan intervjuerna, dels mellan analysdelen och redovisningsdelen för att själv jämföra företagens sätt att hantera sina fastigheter och förvaltningen av dem. Det finns även en tredje del. Där hittar läsaren frågelistan med alla följdfrågor inkluderande dem vi använt oss av vid samtliga intervjuer. Dessa frågebatterier kan med fördel användas inom alla fastighetsförvaltarorganisationer som vill se över sin egen verksamhet. Del tre har vi valt att inte trycka här i skriften, utan lägga ut på vår webbplats, där den kan tittas på och hämtas. Adressen är www. svekom.se, välj Publikationer. 11

12 Kapitel 3 Generella slutsatser Det är en brokig skara företag vi mött på vår intervjuresa. Vi mötte nästan lika många sätt att sköta fastighetshanteringen som antalet företag. Att försöka sammanfatta resultaten till endast ett fåtal punkter är förstås riskabelt, då saker som tillhör undantagen men ändå är viktiga faller bort. Styrkan i rapporten med dess två delar ligger emellertid i att det som inte går in under generella slutsatser i analysdelen finns återgivet i detalj i avsnittet som beskriver de olika företagen var för sig. Således kompletterar de två delarna varandra. Innan slutsatserna och sammanfattningarna tar vid är det värt att för en stund uppehålla sig vid något som kan kallas för allmänna betraktelser vi gjort under intervjuresan. De genomsyrar nämligen de villkor under vilka fastighetsorganisationerna bedriver sin dagliga verksamhet. Den första handlar om föränderlighet och omorganisation, den andra iakttagelsen berör trenden att varje enhet inom företagskoncernen ska ägna sig åt det den är bäst på. Om föränderligheten Tidsperspektiven inom näringslivets företag är minst sagt korta. Turbulensen är stor, med ständiga omorganisationer av verksamheten. Enheter får nya roller att spela, folk och tjänster byter plats i en ständigt pågående process. Det som verkar vara mest beständigt är själva föränderligheten. Förändringarna verkar inte enbart springa ur en källa av krismedvetenhet och besparingsjakt. De är inte bara en väg till att nå ett slutgiltigt mål, de fyller också ett självändamål. Förändringsviljan tillkommer också som en del av en strategi att ständigt röra om i grytan. Under förändringsresans gång siktas vissa korn ut ur sållet, vissa behålls och ytterligare andra kommer till. Någon av de fastighetsansvariga personer vi intervjuade beskrev omorganisationerna som att krama apelsinen på en ledd till, det vill säga när saften pressats ut från ett håll byter man grepp och får ut ännu lite 12

13 mer saft ur frukten. Delar av företagens bestående organisationer plockas ut från den övriga verksamheten, ses över eller kramas ett par gånger och sätts in igen i en annan form. Så tar nästa förändringsprocess vid och nästa enhet inom företagskoncernen blir föremål för granskning under lupp. Precis som en maskin eller motorcykel trimmas, justeras och plockas ner i beståndsdelar, trimmas organisationen i sin helhet genom att se över delarna. I många fall blir fastighetsenheten föremål för granskning, kramning och förändring. I andra, t ex hos KF Fastigheter, är det fastighetsbolaget som driver på och tar initiativ till förändringar av kärnverksamheten. Det råder ett ständigt pågående växelspel mellan delarna och helheten, helheten och delarna. Båda förändras parallellt över tiden. Som ett resultat av ständigt pågående omorganisationer inom verksamheten förkortas tidsperspektivet. Begreppet länge sedan verkar ha en annan innebörd hos näringslivets företag jämfört med den allmänna uppfattningen att för länge sedan åtminstone rör sig om ett decennium eller så. En av de intervjuade personerna svarade på frågan när var det? : Ja du Det var för mycket länge sedan. Få se nu hm det var någon gång -94 eller -95. (Värt att notera är att samtliga intervjuer genomfördes under våren 1997). Föränderligheten får naturligtvis också effekter på individuell nivå. Personer och tjänster utgår eller kommer till. Ofta är förändringsprocessen initierad av en person i styrande ställning inom antingen fastighetsenheten eller från koncernen. Nya chefer och VD:ar tillträder och frånträder. Nytillkomna chefer vill gärna markera ett regimskifte med förändring av verksamheten. Bakom stora förändringar ligger ofta personliga chefsinitiativ vars mening är att förankra ett nytt synsätt eller en ny filosofi inom företaget. De kan med stark vilja och övertygelse entusiasmera sin personal att vara och verka i enlighet med den nya filosofin eller modellen. Resultatet kan då bli väldigt lyckosamt. Både för företaget och för de individer som är med och skapar något nytt. Om varje enskild känner att deras roll i förändringen är betydelsefull, växer individen och gör i förlängningen även en bättre insats för företaget som en viktig länk i den kedja som utgör helheten. Detta framgick 13

14 särskilt tydligt vid besöket hos ABB Fastighet AB, där den anda som skapats under beteckningen T50 genomsyrat hela koncernen. Likaså hos KF Fastigheter, vars verksamhet genomgått en lång och genomgripande förändringsresa. Trenden är att varje enhet ska göra det den är bäst på Den tydligaste trenden vi mött vid intervjubesöken är att produktionen ska ägna sig åt produktionen, ingenting ska få störa den processen. Med den grundinställningen i ryggen har diverse stödfunktioner samordnats under andra ansvarsområden. Medvetenheten att det är själva produktionen man tjänar pengar på och som utgör navet kring vilket allt annat snurrar inom företaget går som en röd tråd genom hela intervjurundan. Göran Alfhagen, områdeschef LM Ericsson Fastigheter AB, uttryckte exempelvis denna medvetenhet med orden skomakare, bliv vid din läst. Stick to core business -andan är väl förankrad hos de besökta företagen. Varje enhet inom koncernen ska utföra det arbete den är bäst lämpad för och mellan dessa interna enheter ska finnas tydliga gränsdragningar. Produktionen ska få arbeta ostört utan diverse kringsysslor, vilket även innebär att enheten som ansvarar för kringsysslorna ska arbeta självständigt och ifred. Att samordna stödfunktioner som catering, inpassering, bevakning och säkerhetssystem, reception och värdinnetjänster frigjort från produktionen framstår som vanligt förekommande och, av intervjuerna att döma, ett etablerat fenomen som blir vedertagen praxis i framtiden. Tendensen är att utvecklingen går åt det hållet. Det är följaktligen produktionen och dess behov som står i centrum för hur fastighetshanteringen bedrivs. 14

15 Kapitel 4 Fastighetsstrategier inom industri och näringsliv A. Företagens fastighetspolicy Minskade lokalbehov föder aktiva fastighetsstrategier Världen har stått inför revolution på revolution inom teknikområdet under hela efterkrigstiden. Industrin har effektiviserats och nya tekniska lösningar skapat helautomatiska produktionsprocesser med allt färre människor och allt fler maskiner. Så även inom de svenska industriföretagen, representerade i denna rapport av företag som exempelvis Volvo, Löfbergs Lila och Alfa Laval. En effektivare och mer automatiserad tillverkningsprocess kräver helt enkelt färre kvadratmeter lokalyta att producera på än tidigare. Med minskade lokalbehov följer istället ett behov av att aktivt göra något med de byggnader eller delar av byggnader som blir över. Strategier för att hyra ut eller sälja delar av sitt fastighetsbestånd blir nödvändiga. Det skapar i sin tur en medvetenhet om företagets fastigheter som en del av företagskoncernens ekonomiska tillgångar och som strategisk resurs för fortsatt utveckling. Det är mot denna bakgrund många av de intervjuade företagen har arbetat fram sina respektive strategier, mål, visioner och policies för hur man ska styra sin fastighetshantering. Hos t ex Löfbergs i Karlstad har rationaliseringar i produktionsprocessen inneburit en stor del externa hyresgäster i företagets före detta industrilokaler. Hos Telaris arbetar man med att förädla sitt övertaliga fastighetsbestånd så att det i framtiden kan utgöra en omfattande realiserbar tillgång för moderbolaget Telia. Fler exempel på detta finns. Affärsmässighet vs. koncerntänkande I de fall där fastighetsfunktionen bildar ett eget bolag strävar man hos de undersökta företagen efter att arbeta på så affärsmässiga grunder som möjligt, man ska fungera i egenskap av vilket vinst- 15

16 drivande bolag som helst på marknaden. Affärsmässigheten ska gälla såväl mot externa hyresgäster som interna, uttrycket lika för alla som fälldes vid ett av intervjutillfällena kan sammanfatta denna strävan mot total affärsmässighet. I detta ingår även att ta hjälp av professionella hyresvärderare utifrån som på ett objektivt sätt kan fälla omdöme om skälig hyressättning i enlighet med rådande marknadsnivå. Mot detta står koncerntänkandet att sätta företagets kärnverksamheten i centrum och se om sitt eget hus i första hand, istället för att från fastighetsbolagets sida i alla lägen sträva efter total affärsmässighet. Härav uppstår ett dualistiskt förhållningssätt till företagets egen fastighetshantering. Samtidigt som fastighetsbolaget ska agera självständigt och utifrån strikt affärsmässig grund, vill man från företagsledningens sida att bolagets fastighetsansvariga i första hand ser till produktionens behov. Det är i vissa fall inte tänkbart att produktionen hyr lokaler av andra fastighetsägare än det egna fastighetsbolaget. Det finns sällan några skrivna direktiv om denna monopolsituation, men i praktiken har detta ofta varit ett faktum. Internhyrorna ska sättas i enlighet med rådande marknadsnivå, men inte vara så höga att produktionen inte har råd att bo i eget hus. Produktionen har rätt att hyra från vem de vill, men samtidigt är man från det egna företagets sida angelägen om att få sina egna lokaler uthyrda i första hand och så vidare. Detta dubbla förhållningssätt gäller inte i alla undersökta företag, men i många fall. I koncerntänkandet ingår också att skapa starka lojalitetsband gentemot det egna företaget och en vetskap om att går inte produktionen bra så går ingenting bra. Bernt Söderström på Astra sade t ex att produktionen står självklart i centrum, det är ju den vi tjänar pengar på. Likaså hos KF Fastigheter finns medvetenheten om att om inte detaljhandeln går med vinst fungerar ingenting. Medvetenheten kring kärnverksamhetens vara eller inte vara skapar visshet om att det är den som måste prioriteras, det är på dess villkor som verksamheten i stort ska bedrivas inte på fastighetsbolagets villkor. Även om fastighetsbolaget kan presentera goda ekonomiska resultat kan produktionen och koncernen i sin helhet stå inför en annan ekonomisk verklighet. Medvetenheten om detta samband är etablerad hos de företag vi intervjuat. 16

17 B. Företagens fastighetsekonomiska policies Krävande och känslig produktion sker i egna fastigheter Valet mellan att själv äga sina lokaler eller hyra in desamma har i första hand att göra med vilken typ av verksamhet som bedrivs innanför lokalernas väggar. Företag som Volvo och Astra har som strategi att själva äga sina produktionslokaler. De räknar sina lokaler som fundamentalt viktiga för produktionsprocessen. I dessa fall ställer tillverkningen av den slutgiltiga produkten fordon och läkemedel så stora krav på säkerhet och på funktionsdugligheten hos nödvändiga installationer att man från företagets sida vill ha full ägarkontroll över byggnaderna där produktionen bedrivs. Scandic Hotels utgör det absoluta undantaget på många sätt. I det här fallet så till vida att deras produktionslokaler, där de producerar hotelltjänster, så gott som helt hyrs in från externa fastighetsägare. I deras fall är byggnaden, inom vars väggar verksamheten bedrivs, sekundär. Viktigare är de tjänster man säljer till sina kunder det är en del av deras strategi, därför hyr man in istället för att äga själv. När det gäller mindre strategiskt viktiga lokaler som hyser administration och kontorsservice är trenden tydlig bland de besökta företagen. Dessa lokaler hyrs i allt större omfattning in från externa fastighetsägare. Tydlig ägareföreträdare viktigare än tydlig ägare Vi har stött på en hel del olika ägarkonstruktioner hos de intervjuade företagen. Tydligt är att oavsett om fastighetsägandet ligger spritt på ett flertal separata bolag eller koncentrerat till ett fåtal så är existensen av en klar och tydlig ägareföreträdare viktigast. Vilket eller vilka bolag som är registrerade som ägare av fastighetsbeståndet spelar mindre roll för fastighetshanteringens utformning. Det finns främst två skäl till att ägandet av fastigheterna kan vara uppdelat på ett flertal bolag; det första är att man av skattetekniska orsaker undviker att överföra eller koncentrera det formella ägandet till ett separat bolag. Det andra skälet är traditionsrelaterat med förklaringen att så har det varit, så är det i dag och så kommer det troligtvis även att vara i framtiden, det är inget bekymmer så länge fastighetsfunktionen sköter fastigheterna som om de vore de formella ägarna. 17

18 Benchmarking viktigt på övergripande nivå nytt blod i ådrorna Trots att det ofta sägs att det viktigaste är att jämföra med sig själv och ens egna resultat, kan det finnas skäl att titta över planket och se hur grannen gör och vad resultatet av hans ansträngningar blir. Av intervjuerna med de undersökta företagen framgår att jämförande studier och projekt är vanligt förekommande, men i första hand på en övergripande nivå och inte i lika stor omfattning på detaljnivå. Man vill gärna kolla att man hänger med och inte hamnar på efterkälken eller helt off-side på olika områden i sin verksamhet. Valet av jämförelsepartner framstår som betydelsefullt i jämförande sammanhang. Resultat som verkligen kan bli användbara i det dagliga arbetet får man inte om man jämför med vem som helst. När t ex KF Fastigheter gjorde jämförande studier vände man sig inte till detaljhandelsföretag på hemmamarknaden utan kikade över det nationella planket och hittade goda förebilder inom detaljhandeln på den internationella marknaden, i länder som Irland och Holland. När ABB gjorde jämförelser om hur de borde hantera felanmälan vände man sig inte till företag inom fastighetsbranschen utan till Canon och biluthyrningsfirmor med gott resultat. Att hitta goda jämförelsepartners och intressanta förebilder som kan vara till gagn för den egna fastighetshanteringen kan vara svårt, men enligt redovisade exempel, värdefullt om man träffar rätt. Kanske gäller det att leta på annat håll än det självklara. På det viset kan man bli först med något nytt inom sin bransch, genom att se till helt andra verksamhetsområden och importera förhållningssätt som kan ges näring och blomma ut inom den egna verksamheten. C. Företagens organisation av lokalförsörjningen Fastighetsfunktionen relativt självgående Merparten av de enheter som ansvarar för fastighetshanteringen i denna intervjuundersökning har agerat i rollen som självständiga resultatenheter och egna bolag med påföljande skyldigheter, som ansvar för egen resultaträkning och balansräkning. De har även varit relativt självgående i sin verksamhet. Internrevisioner eller andra controllerfunktioner initierade av koncernledningen är 18

19 inte vanligt förekommande, åtminstone inte på detaljnivå. Kraven uppifrån är snarare av mer allmän art som att fastighetsbolaget agerar affärsmässigt och vinstdrivande samt presenterar goda resultat (så länge agerandet går i linje med koncernens intressen i sin helhet). Allt fler tjänster köps in utifrån Fenomenet att företagen generellt sett i allt mindre omfattning än tidigare äger sina lokaler kan också kopplas till arbetskraften. Tidigare var det vanligt med anställd personal som skötte den tekniska fastighetsdriften och underhållet av byggnaderna. I dag köper man i större omfattning in nödvändiga drifts- och underhållstjänster från externa entreprenörer. Motsatsen finns visserligen i floran av besökta företag, men tendensen och det övervägande tillvägagångssättet är att köpa in tjänster utifrån inte hålla sig med årsanställd personal i egen regi. Fördelarna som nämnts med att köpa in tjänster från externa entreprenörer är bland annat större flexibilitet. Fastighetsbolagen kan själva välja när de vill anlita någon att utföra nödvändiga sysslor, de kan välja vem som ska utföra dem och de kan ställa krav som går i linje med den allmänna företagspolicyn. De slipper därmed även ta ansvaret som följer med arbetsgivarrollen och behöver heller inte hålla i diverse inköp av materiel. Det sköter den utvalde entreprenören själv som dessutom oftast kan göra inköpen till lägre pris. Liknande resonemang som vid valet mellan att själv äga eller hyra in sina produktionslokaler kan även skönjas i detta sammanhang. Ju viktigare tjänsten som ska utföras är, desto vanligare är det att den utförs i egen regi, med egen personal. Tjänster med lägre prioritet eller som innehåller färre kvalitetskrav köps i större utsträckning in utifrån. I likhet med tendensen att fler byggnader av företagens totala fastighetsbestånd hyrs in från externa fastighetsägare köper man numera in allt fler drifts- och underhållstjänster från externa entreprenörer. Kunderna i centrum De interna och externa hyresgäster som fastighetsbolaget hyser utgör förstås själva basen för dess verksamhet, därför är det av vikt att ta reda på vad nyttjarna av lokalerna tycker om fastighets- 19

20 bolagets agerande. Särskilt eftersom de flesta fastighetsbolag som redovisas i denna skrift har ambitionen att utgöra det självklara alternativet för den egna produktionens val av hyresvärd och att som kommersiellt fastighetsbolag kunna locka externa kunder på en konkurrensutsatt marknad. Kundenkäterna som vi tagit del av har varierat i innehåll och omfattning. Klart är emellertid att de kan vara ett viktigt inslag i utvecklingen av den framtida fastighetshanteringen, hur man förbättrar sin kontakt med kunden, vilken typ av frågor som är särskilt viktiga att uppmärksamma och arbeta med i framtiden osv. Det vanliga är att dessa kundundersökningar genomförs av en utomstående firma, specialiseradpå att utföra enkäter. Senare i redovisningsdelen ges även exempel på hur en sådan kundenkät kan se ut. D. Upplåtelseformer för lokaler Viktigt med trovärdighet i hyressättningen För att få tydlighet i den interna hyressättningen anlitas i många fall externa hyresvärderare för att bedöma den marknadsmässiga hyresnivån. Alfa Laval är ett företag som t ex var tidigt ute med att anlita professionella hyresvärderare externt, i syfte att få en rättvis intern hyressättning. Hos Ericsson anlitas till och med två av varandra oberoende konsulter som hjälp vid den interna hyressättningen. Orsaken till detta beslut är att man vill uppnå trovärdighet i rutinerna vid upprättande av hyresavtalen. Att anlita hyresvärderare utifrån kan sägas vara en trend hos de besökta företagen. Att använda sig av interna debiteringssystem mellan företagets enheter framstår som ett sätt att uppnå kostnadsmedvetenhet hos de egna produktionsenheterna. När man ser att det kostar att bo ser man också lättare hur kostnaderna för boendet kan minskas. Interna debiteringssystem framstår som en väg för att uppnå det slutgiltiga målet kostnadsmedvetenhet. När insikten om hyreskostnaden infunnit sig blir systemet mindre viktigt att upprätthålla, det handlar mer om att föra in ett nytt tänkande, en medvetenhet kring kostnadsfrågor och att få produktionsenheterna inom företaget att tänka i effektivitetstermer. Inne att krympa och effektivisera ute att svälla och slösa Till kostnadsmedvetenheten hör även att effektivisera lokalutnyttjandet. Samverkan för att diskutera behoven av nya ytor och 20

Ansvarsfördelning mellan Eksjö kommun och Eksjö Kommunfastigheter AB, policy

Ansvarsfördelning mellan Eksjö kommun och Eksjö Kommunfastigheter AB, policy Nr 1-2013 Ersätter nr Ansvarsfördelning mellan Eksjö kommun och Eksjö Kommunfastigheter AB, policy Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-29, 185 1 Grundförutsättningar * Samtliga byggnader förvaltas av

Läs mer

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER PROGRAM FÖR ALTERNATIVA DRIFTSFORMER (KONKURRENSPROGRAM) Utkast INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 2 Bakgrund 3 Nulägesbeskrivning 3 Mål och syfte 4 Omfattning 4 Befintlig / ny verksamhet 4 Interna bud 4 Principer

Läs mer

Internhyra Östersunds kommun

Internhyra Östersunds kommun Internhyra Östersunds kommun Revisionsrapport 2007-10-22 Håkan Westberg Innehållsförteckning...2 Innehållsförteckning...3 1. Uppdrag...2 2 Bakgrund... 2 3Införande av internhyra 1992... 2 3.1Syfte... 2

Läs mer

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende Antagen av Kommunstyrelsen 2007-05-21, KS 117 Inledning För att verksamheten i kommunen skall fungera och servicenivån till

Läs mer

Riktlinjer för lokalförsörjningstrategi, interna hyror samt tomställda lokaler

Riktlinjer för lokalförsörjningstrategi, interna hyror samt tomställda lokaler Ersätter Utbytt den Sign 1:5 Lokalförsörjningsstrategi Melleruds kommuns strategi för lokalförsörjning utgår från att kommunens lokaler ska svara upp mot behoven som finns i den kommunala verksamheten.

Läs mer

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS Det är våra medarbetare som gör Addtech. De är vår absolut främsta resurs. Ansvar och frihet är två av Addtechs kärnvärden och sammanfattas som "Frihet under ansvar",

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Växjö januari 2012 Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Information till dig som hyresgäst I budget för 2012 har kommunfullmäktige beslutat följande - Hyresgästerna hos Växjöhem och Vidingehem ska

Läs mer

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem 1 av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 RQ RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners kvalitetsarbete bygger på engagemanget

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Välkommen till Folksam Fastigheter.

Välkommen till Folksam Fastigheter. Välkommen till Folksam Fastigheter. Välkommen till oss! Vi på Folksam Fastigheter arbetar med att förvalta och utveckla fastigheter. Med en långsiktig horisont och stort hjärta strävar vi efter att ha

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Granskning av upphandlingsverksamhet

Granskning av upphandlingsverksamhet Revisionsrapport Granskning av upphandlingsverksamhet AB Kristianstadsbyggen Yvonne Lundin Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Metod och avgränsning 2 2 Iakttagelser

Läs mer

2011-08-24. Orestensrummet, kommunhuset, Kinna klockan 09.00-12.00 Strömmarummet, klockan 13.00-15.30

2011-08-24. Orestensrummet, kommunhuset, Kinna klockan 09.00-12.00 Strömmarummet, klockan 13.00-15.30 Plats och tid Beslutande Mark SAMMANTRADESPROTOKOLL MARKS FASTIGHETS AB Sammanträdesdatum Sida Orestensrummet, kommunhuset, Kinna klockan 09.00-12.00 Strömmarummet, klockan 13.00-15.30 M C FP S Ann Iberius-Orrvik

Läs mer

Sammanfattningsvis beror de största skillnaderna i prioriteringar och arbetssätt inom CRM främst på storlek på organisation och antal slutkunder.

Sammanfattningsvis beror de största skillnaderna i prioriteringar och arbetssätt inom CRM främst på storlek på organisation och antal slutkunder. Konceptet Customer Relationship Management (CRM) har funnits i decennier och idag är det allmänt känt att CRM har stor potential att effektivisera verksamheter och maximera intäkter. Trots denna vetskap

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Värdegrund. etisk. och

Värdegrund. etisk. och Antagen av SISAB:s styrelse den maj Reviderad den november Värdegrund Koncernstyrelsen beslutade på sammanträdet den 22 mars 2010 omm Värdegrund för Stockholms Stadshus AB, bilaga 1. Denna ersätter den

Läs mer

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16 Revisionsstrategi Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Revisionens uppdrag... 2 3 Revisionens strategier... 3 3.1 Ansvarsprövning... 3 3.1.1 Planering... 3 3.1.2 Granskning... 3 3.1.3 Prövning... 5

Läs mer

INTEROC AKUSTIK historia. INTEROC AKUSTIK histora. EMPORIA Malmö. Akustik

INTEROC AKUSTIK historia. INTEROC AKUSTIK histora. EMPORIA Malmö. Akustik INTEROC AKUSTIK histora INTEROC AKUSTIK historia Akustik Interoc Akustik AB är ett privatägt bolag sedan december 2011. Kärnverksamheten är akustik men idag så utför bolaget även gipsentreprenader, beklädnadsentreprenader,

Läs mer

Ägardirektiv för Vetlanda Industrilokaler AB

Ägardirektiv för Vetlanda Industrilokaler AB 1 (5) Ägardirektiv för Vetlanda Industrilokaler AB Dokumenttyp: Ägardirektiv Beslutad av: Kommunfullmäktige (2014-04-23 61) Gäller för: Vetlanda Industrilokaler AB Giltig fr.o.m.: 2014-04-23 Dokumentansvarig:

Läs mer

Facilities Management

Facilities Management Facilities Management Fastighetsförvaltning Med fastigheten som utgångspunkt Mål att utveckla fastighetens lönsamhet Fastighetsförvaltning är en kärnverksamhet FM definition Att få fastigheter, byggnader,

Läs mer

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Revisionsrapport Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Augusti 2009 Håkan Lindahl Stefan Wik Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Ägardirektiv för Övik Energi AB

Ägardirektiv för Övik Energi AB Ägardirektiv för Övik Energi AB Fastställda av moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB den10 november 2014, 73. 1. Föremålet för verksamheten i bolaget (syftet) Bolaget har till föremål för sin verksamhet;

Läs mer

Kurt Eriksson. Affärsansvarig, Nordisk Renting AB

Kurt Eriksson. Affärsansvarig, Nordisk Renting AB Kurt Eriksson Affärsansvarig, Nordisk Renting AB Nordisk Renting Källa till utveckling och tillväxt Presentation av Nordisk Renting Kundnyttan och motiv Exempel på genomförda affärer Nordisk Rentings affärsidé

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

Budget 2013. i Eskilstuna

Budget 2013. i Eskilstuna Budget 2013 i Eskilstuna Ägardirektiv för Kommunföretag AB 2013 1 Innehållsförteckning Effektiv och marknadsmässig bolagsstyrning... 3 Kommunföretag AB... 4 Bolagsstyrning... 4 Taxor och hyror... 4 Parken

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling Fastställt av kommunfullmäktige 2006-06-21 143 Ersätter kommunfullmäktiges beslut 1994-10-27 90 Senast förändrat av kommunfullmäktige 2008-08-27, 184 INLEDNING 3 OMFATTNING 3

Läs mer

Landstingsservice 2014-05-06 Dnr: Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning

Landstingsservice 2014-05-06 Dnr: Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning Landstingsservice 2014-05-06 Dnr: Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning Svar beträffande Granskning av landstingets fastighetsförvaltning Med anledning av revisorernas granskning

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Granskning av konsultanvändningen inom kommunstyrelsen organisation

Granskning av konsultanvändningen inom kommunstyrelsen organisation Revisionsrapport Granskning av konsultanvändningen inom kommunstyrelsen organisation Kalmar kommun Maj 2009 Pär Sturesson Stefan Wik Innehållsförteckning 1 Inledning...1 2 Tillvägagångssätt...1 3 Iakttagelser...2

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

INTEROC AKUSTIK histora. EMPORIA Malmö 2012

INTEROC AKUSTIK histora. EMPORIA Malmö 2012 INTEROC AKUSTIK histora EMPORIA Malmö 2012 2 INTEROC AKUSTIK historia Akustik Nuvarande ägare till Interoc Akustik AB anställdes mellan 1999-2002 i Hero hus AB som senare namnändrades till Interoc AB.

Läs mer

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida NORAB Från berg till småsten Under drygt 20 år har vi på Norab samlat kunskap och

Läs mer

KS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund

KS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund KS 2003-05-27, 164 Översyn av kommunens användning och behov av lokaler Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2001-05-17, 72, att uppdra åt kommunstyrelsen att bilda en ledningsgrupp för att göra en fördjupad

Läs mer

Ny hyresmodell i offentlig verksamhet

Ny hyresmodell i offentlig verksamhet Ny hyresmodell i offentlig verksamhet Fakta Region Skåne Här arbetar 31 000 medarbetare Omsättningen är 37 miljarder kronor 93 procent av all verksamhet är Hälso- och sjukvård. Övrigt är Trafik, Kultur,

Läs mer

Intervjuer med ledningar i svenska företag

Intervjuer med ledningar i svenska företag Intervjuer med ledningar i svenska företag 2000 intervjuer (vd eller medlem i lednings grupp) Företagsurval > 20 anst. 1. Hur viktiga är framgångsfaktorerna för att skapa långsiktig lönsamhet och konkurrenskraft?

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

1 (6) KF 2014-05-26 102. Ägardirektiv. Borgholm Energi AB. Fastställt av årsstämma Borgholm Energi AB, 2014-06-18 11

1 (6) KF 2014-05-26 102. Ägardirektiv. Borgholm Energi AB. Fastställt av årsstämma Borgholm Energi AB, 2014-06-18 11 1 (6) KF 2014-05-26 102 Ägardirektiv Borgholm Energi AB Fastställt av årsstämma Borgholm Energi AB, 2014-06-18 11 2 (6) Detta ägardirektiv avser Borgholm Energi AB, (556527-7455), nedan kallat bolaget

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

Våra affärsprinciper

Våra affärsprinciper Våra affärsprinciper Vår vision är att skapa hållbara energilösningar i världsklass. Vi vill kunna kombinera stark och uthållig tillväxt tillsammans med god lönsamhet. Genom detta skapar vi värdetillväxt

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

AMBLIN EKONOMIKONSULTATIONER OCH EKONOMISK FÖRVALTNING

AMBLIN EKONOMIKONSULTATIONER OCH EKONOMISK FÖRVALTNING AMBLIN EKONOMIKONSULTATIONER OCH EKONOMISK FÖRVALTNING För de bolag som endast konsoliderar i samband med kvartalsrapporter är det mer kostnadseffektivt att ta in en konsult vid dessa tillfällen, än att

Läs mer

Telefon: 08-545 835 75 Mobil: 0708-25 10 45 Fax: 08-545 815 85 E-post: bo.backman@only.se

Telefon: 08-545 835 75 Mobil: 0708-25 10 45 Fax: 08-545 815 85 E-post: bo.backman@only.se Niogruppen / ESF Gap-analys: Rapport Medarbetarundersökning bo bäckman, only den 12 augusti 2002 bo bäckman, only Telefon: 08-545 835 75 Mobil: 0708-25 10 45 Fax: 08-545 815 85 E-post: bo.backman@only.se

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank 2003

Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank 2003 Revisionsrapport Sveriges riksbank Direktionen 103 37 STOCKHOLM Datum 2004-03-19 Dnr 32-2004-0135 Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank 2003 Inledning Riksrevisionen har granskat Sveriges riksbanks

Läs mer

Vart försvann synergieffekterna?

Vart försvann synergieffekterna? Vart försvann synergieffekterna? Ett case om effektivisering av kundservice Inledning Ibland får vi tillåtelse av våra uppdragsgivare att berätta vad vi gör. Då är vår ambition att försöka ge så god insikt

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Policy för intraprenad i Hällefors kommun

Policy för intraprenad i Hällefors kommun Policy för intraprenad i Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Ansvar, befogenheter och organisation... 3 4 Start... 4 5 Ekonomi... 5 6 Investeringar... 5 7 Personal... 5 7.1 Policy

Läs mer

Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Ansökningsperioden pågår 2 maj - 15 juli 2012.

Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Ansökningsperioden pågår 2 maj - 15 juli 2012. Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Är du ägare eller delägare i ett företag i Skåne med ca 10-50 anställda, och dessutom kvinna? I så fall är du en av de företagare som

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2011-12-15 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk

Läs mer

Hyressättning och lokalnyttjande för verksamhetslokaler

Hyressättning och lokalnyttjande för verksamhetslokaler www.pwc.se Revisionsrapport Hans Forsström, certifierad kommunal revisor April 2013 Hyressättning och lokalnyttjande för verksamhetslokaler Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

ALWAYS ON SITE FASTIGHETSFÖRVALTNING LOKALUTHYRNING FASTIGHETSUTVECKLING TRANSAKTIONER

ALWAYS ON SITE FASTIGHETSFÖRVALTNING LOKALUTHYRNING FASTIGHETSUTVECKLING TRANSAKTIONER ALWAYS ON SITE FASTIGHETSFÖRVALTNING LOKALUTHYRNING FASTIGHETSUTVECKLING TRANSAKTIONER Vi förvaltar och utvecklar fastigheter som om de vore våra egna Joakim Orthén, VD, Nordic PM OM Nordic PM NORDIC

Läs mer

Styrdokument för gemensamma resurser i Kungälv kommuns förvaltning. Ledningsfilosofi. Vad är gemensamma resurser

Styrdokument för gemensamma resurser i Kungälv kommuns förvaltning. Ledningsfilosofi. Vad är gemensamma resurser Styrdokument för gemensamma resurser i Kungälv kommuns förvaltning. Ledningsfilosofi Förvaltningsledningens mål är att den kommunala verksamheten skall karaktäriseras av helhet, framsynthet, god planering,

Läs mer

INTERNPRISSÄTTNING AV HYROR I KOMMUN

INTERNPRISSÄTTNING AV HYROR I KOMMUN inbjudan till konferens i Göteborg den 15-16 oktober 2012 EXPERTER Kungliga Tekniska Högskolan Hans Lind Föreningen Sveriges Kommunalekonomer Ola Eriksson PRAKTIKFALL FRÅN Sänk dina kostnader med bättre

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Kvalitetsmanual. EP-Service Kyl & Maskin AB Org.nr: 556143-6543. Ansvarig Juris Neret. Senast reviderad: 2011-10-10

Kvalitetsmanual. EP-Service Kyl & Maskin AB Org.nr: 556143-6543. Ansvarig Juris Neret. Senast reviderad: 2011-10-10 Kvalitetsmanual EP-Service Kyl & Maskin AB Org.nr: 556143-6543 Ansvarig Juris Neret Senast reviderad: 2011-10-10 1 Kvalitetsmanual EP-Service Kyl & Maskin AB INLEDNING Det är för oss på EP-Service helt

Läs mer

Att införa kvalitets- och miljöledning i projektform

Att införa kvalitets- och miljöledning i projektform Att införa kvalitets- och miljöledning i projektform En kort sammanfattning En kurs som ger måleriföretaget allt som krävs för att kunna driva ett bra kvalitets- och miljöarbete. Under kursen inför kursdeltagarna

Läs mer

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Fastställda av moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB den 10 november 2014, 73. 1. Föremålet för verksamheten i bolaget (syftet) Föremål för bolagets

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 ATT GÄLLA FR O M 2005-03-01 Syfte Västerviks kommun vill tydliggöra förutsättningar

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö. NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Läs mer

Ett boende att se fram emot

Ett boende att se fram emot Ett boende att se fram emot Micasa Fastigheter i Stockholm AB en del av Stockholms stad Ett fastighetsbolag där hyresgästen står i centrum Stockholms stad har valt att samla alla sina omsorgsfastigheter

Läs mer

Energikartläggning i stora företag

Energikartläggning i stora företag EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Datum Uppdaterat 2015-07-03 1 (9) Avdelningen för energieffektivisering Energikartläggning i stora företag - Frågor och svar Box 310 631 04 Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Stockholm Parkering är ett av Stockholm stads via Stockholm Stadshus AB helägda dotterbolag.

Stockholm Parkering är ett av Stockholm stads via Stockholm Stadshus AB helägda dotterbolag. 2012-12-12 Nr 6 Till Styrelsen Förslag till ny Affärsplan Bakgrund Stockholm Parkering är ett av Stockholm stads via Stockholm Stadshus AB helägda dotterbolag. Stockholm Parkering förvaltar och driver

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

MULTICOMPONENT AB Kvalitetsmanual

MULTICOMPONENT AB Kvalitetsmanual MULTICOMPONENT AB Kvalitetsmanual Tel +46(0)300-690660 Fax +46(0)300-690661 Email info@multicomponent.se Web www.multicomponent.se Vat no SE-556555-3715-01 MULTICOMPONENT AB Varlabergsvägen 16 SE 434 39

Läs mer

ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB. Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18

ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB. Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18 1 ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18 1. Allmänt Bolaget är ett instrument för kommunal verksamhet till nytta för medborgarna. Ett aktiebolag

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Delårsrapport Q1, 2008

Delårsrapport Q1, 2008 Västerås Stockholm Delårsrapport Q1, 2008 Allokton Properties AB Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 Frågor kring denna rapport kan ställas till Sören Andersson (tel +46 8 5221 7200) Sammanfattning Nettoomsättning

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB Organisationsnummer 556532-6187 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Stadsnät AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att anskaffa, äga och förvalta

Läs mer

Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION

Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION Dessa riktlinjer har fastställts av styrelsen för Pandium Capital AB vid styrelsemöte den 30 september 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 1 2 ORGANISATION

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Kvalitet www.kalixtele24.se www.kalixtele24.se

Kvalitet www.kalixtele24.se www.kalixtele24.se Kvalitet Vi är en kvalitetsleverantör av telefonisttjänster. Kvalitet Vår viktigaste källa i kvalitetsarbetet är våra egna kunder. Varje år gör vi därför en kundundersökning där vi mäter vårt NKI (Nöjd-kund-index).

Läs mer

Granskning av upphandlingsverksamhet

Granskning av upphandlingsverksamhet Revisionsrapport Granskning av upphandlingsverksamhet Yvonne Lundin Kristianstads Renhållnings AB, Kristianstads Biogas AB Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 2 1.3 Metod och

Läs mer

Delårsrapport Nordisk Renting AB 1 januari 30 juni 2001

Delårsrapport Nordisk Renting AB 1 januari 30 juni 2001 PRESSMEDDELANDE 2001-08-16 Delårsrapport Nordisk Renting AB 1 januari 30 juni 2001 Koncernens resultat före skatt uppgick till 315 MSEK (260), varav vinster från fastighetsförsäljningar m m utgjorde 167

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2014 2015 SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För förbundsstyrelsens (FS) ledning av verksamheten

Läs mer

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida NORAB Från berg till småsten Under drygt 20 år har vi på Norab samlat kunskap och

Läs mer

Effektivisering av det förebyggande underhållet

Effektivisering av det förebyggande underhållet Effektivisering av det förebyggande underhållet Vi har härmed nöjet att presentera följande beskrivning av utbildningsinsatser i Effektivisering av det förebyggande underhållet. Bakgrund Utbildningen är

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Projekt med extern finansiering styrning och kontroll Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB Organisationsnummer 556528-3248 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Energi och Miljö AB:s verksamhet är, enligt bolagsordningen att - bedriva

Läs mer

Strategi för SLU:s fastighetsförvaltning

Strategi för SLU:s fastighetsförvaltning 1(4) Dnr SLU ua.2014.1.1.1-1814 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Lokaler och fastigheter Dokumenttyp: Måldokument/strategi Beslutsfattare: Styrelsen Avdelning/kansli: Infrastruktur Handläggare: Anders B. Lundh

Läs mer

Energieffektivisering i driftentreprenader. - en självkritisk betraktelse

Energieffektivisering i driftentreprenader. - en självkritisk betraktelse Energieffektivisering i driftentreprenader - en självkritisk betraktelse Energieffektivisering i driftentreprenader I en tid då fastighetssektorn står inför stora utmaningar inom energiområdet och där

Läs mer

LÖNSAMMARE BYGGPROCESS

LÖNSAMMARE BYGGPROCESS Stockholm i juni 2008 Fyra röster om vägen mot en LÖNSAMMARE BYGGPROCESS Den 11 juni arrangerade Svensk Byggtjänst och BQR, Rådet för byggkvalitet, en branschträff på temat Mot en lönsammare byggprocess.

Läs mer

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning Uppföljning av revisionsgranskning Offentlig sektor KPMG AB 2012-10-02 Antal sidor: 6 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod

Läs mer

Kommunstyrelsen Finspångs Tekniska Verk AB Vallonbygden AB Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningar kring avtalstrohet inom bolagen.

Kommunstyrelsen Finspångs Tekniska Verk AB Vallonbygden AB Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningar kring avtalstrohet inom bolagen. Tjänsteskrivelse 1 (1) Handläggare Datum Beteckning Kommunrevisionen 2014-03-31 MISSIVSKRIVELSE Kommunstyrelsen Finspångs Tekniska Verk AB Vallonbygden AB Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningar

Läs mer

Avtal om Samverkan inom

Avtal om Samverkan inom Avtal om Samverkan inom Sidan 1 av 7 Företagscentralt samverkansavtal inom TraffiCare AB 1 Bemyndigande Detta avtal sluts med stöd av avtalet Utvecklingsavtal tecknat den 15 april 1982. SAF-LO- PTK. 2

Läs mer

Beställningstrafiken

Beställningstrafiken www.pwc.se Granskningsredogörelse Beställningstrafiken Skelleftebuss Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Syfte och revisionsfråga...2

Läs mer

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt.

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. FRÅN HYRESRÄTT BOSTADSRÄTT Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. Den här broschyren vänder

Läs mer