KALLELSE. Nr Ärenden till kommunfullmäktige 1 Delårsrapport per 31 augusti 2012 för Katrineholms kommun KS/2012:468 PJ

Transkript

1 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Sammanträdande organ Kommunstyrelsen Tid Onsdag den 3 oktober 2011, kl Plats KTS-salen, Vita Huset Nr Ärenden till kommunfullmäktige Handl. 1 Delårsrapport per 31 augusti 2012 för Katrineholms kommun KS/2012:468 PJ Göran Dahlström Ordförande K:\Beredningsmöten\2012\121003\ Kallelse för utskick.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41, Gröna Kulle Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

2 Dnr KS/2012: Handläggare: Per Johansson Delårsrapport per 31 augusti 2012 Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta lägga delårsrapporten till handlingarna. Ärendebeskrivning Kommunledningsförvaltning lämnar genom ekonomi- och upphandlingskontoret delårsrapport per den 31 augusti 2012 till kommunstyrelsen. Resultatet för årets första åtta månader uppgår till plus 33,2 miljoner kronor. Det prognostiserade årsresultatet visar på plus 40,2 miljoner kronor. Det innebär en positiv avvikelse mot budget med 23,5 miljoner kronor, då årets budgeterade resultat uppgår till 16,7 miljoner kronor. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens skrivelse, Delårsrapport per 31 augusti 2012 för Katrineholms kommun

3 Kommunledningsförvaltningen Ekonomi och upphandlingskontoret Datum Vår beteckning KS/2012: Vår handläggare Ert datum Er beteckning Marita Asplund-Håkansson 1 (1) Kommunstyrelsen Delårsrapport per 31 augusti 2012 Kommunledningsförvaltning lämnar genom ekonomi- och upphandlingskontoret delårsrapport per den 31 augusti 2012 till kommunstyrelsen. Resultatet för årets första åtta månader uppgår till +33,2 mnkr. Det prognostiserade årsresultatet visar på ett plus på 40,2 mnkr, vilket innebär en positiv avvikelse mot budget med 23,5 mnkr, då årets budgeterade resultat uppgår till 16,7 mnkr. Flera nämnder visar kraftiga negativa avvikelser i sina prognoser. Sammanlagt visar nämnderna prognoser på ett överskridande jämfört med budget på 24,2 mnkr. Finansförvaltningen visar på en positiv avvikelse om 47,8 mnkr. Nämnderna har uppdragits att beskriva väsentliga händelser och att redovisa prognoser för helåret. Därtill redovisar nämnderna aktuell status avseende åtaganden som fullmäktige fastställt. Förslag till beslut Kommunstyrelsen uppmanar alla nämnder att fortsätta arbetet med att begränsa sina kostnader och klara sina budgetramar, liksom arbetet med anpassningar inför 2013 års budget, samt att i övrigt lägga rapporten till handlingarna. Sari Eriksson Ekonomichef

4 Kommunfullmäktige Förslag till Delårsrapport per 31 augusti 2012 för Katrineholms kommun 1

5 Innehåll Förvaltningsberättelse... 3 Kommunens styrsystem och organisation... 3 Organisationsöversikt... 5 Kommunkoncernen... 7 God ekonomisk hushållning Framtiden Målområden Ortsutveckling Kultur och fritid Skola Omsorg och trygghet Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Ekonomi och organisation Räkenskaper Driftsredovisning Investeringsredovisning Resultaträkning kommunen Balansräkning kommunen Kassaflödesanalys Noter Redovisningsprinciper Ord- och begreppsförklaringar Uppdrag Uppdrag från Övergripande plan med budget

6 ~~ I~an ineholms kommun `, Förvaltningsberättelse Kommunens styrsystem och organisation I januari 2010 beslutade kommunfullmäktige om ett nytt styrsystem för Katrineholms kommun. Styrsystemet innefattar hela kommunkoncernen, det vill säga både nämnder och styrelser i kommunens bolag och kommunalförbund. Styrsystemet utgör ett ramverk för kommunens planerings- och uppföljningsarbete och beskriver processer och verktyg för styrningen. Styrsystemet anger dock inte styrningens innehåll. Inriktningen i styrningen kommer istället till uttryck i de inriktningsdokument för övergripande planering som tas fram enligt styrsystemet. Dokumentet "Övergripande plan med budget " är ett sådant inriktningsdokument. Styrsystemet beskrivs mer utförligt i "Styrsystemet i Katrineholms kommun" (Kommunstyrelsens handling nr 1/2010, godkänd av kommunfullmäktige , 5). Planeringscykeln Kommunens långsiktiga planering ska enligt styrsystemet styras av kommunens vision och den kommunplan som tas fram för varje mandatperiod. I kommunplanen anges övergripande mål, priorite- ringar och större investeringar. Planeringen för ett enskilt år påbörjas under våren då planeringsdirektivet med nämndernas ramar fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet går ut till nämnder och bolag som svarar upp med åtaganden kopplade till de övergripande målen i kommunplanen. Nämndens underlag för övergripande plan med budget lämnas i slutet av augusti. Under september-oktober sker beredning av den övergripande planen med budget. Den behandlas i kommunstyrelsen ioktober och fastställs i kommunfullmäktige inovember. Då fastställs, förutom skattesatsen, även de ekonomiska ramarna för nämnder, bolag och kommunalförbund. Iden övergripande planen med budget anges också må1 och kriterier för god ekonomisk hushållning, både avseende fmansiella må1 och verksamhetsmål. Även den ekonomiska ersättningen avseende kommunens verksamhetsfastigheter fastställs i samband med budgeten. Fullmäktige kan också ge särskilda uppdrag i samband med övergripande plan med budget. Nämnder och bolag ska sedan fastställa sin planering med budget före december månads utgång. Orienteringskartan för styrning Styrsystemet i Katrineholms kommun utgår från att styrningen omfattar fyra steg, som visas i de fyra rutorna i orienteringskartan nedan: Vinst Resultat Produktion Resurser t. ex. t.ex. t. ex. t. ex. Livskvalitet Utbildning Organisation Pengar Trygghet Hemtjänst Kompetens Personal Folkhälsa Räddningstjänst Bemötande Lokaler Orienteringskartan kan ses som en tankemodell för att tydliggöra att styrningen måste ta fasta på vårt uppdrag och dem vi är till för. Styrningen har olika syften och ger svar på olika frågor i de fyra stegen: Vinst: Vad blir nyttan för kommunmedlemmarna? Resultat: Vad ger vi kommunmedlemmarna? Produktion: Hur ska vi göra det? Resurser: Vad behöver vi tillföra? Planering behövs för alla fyra stegen i orienteringskartan. De övergripande politiska målen för perioden framgår av kommunplanen. Vinstmålen finns i kommunplanen angivna som ett kursivt avsnitt direkt under respektive målområde. Utifrån kommunplanen fastställde kommunfullmäktige resultatmål för varje målområde i övergripande plan med budget Iplaneringsdirektiv 2013 anges att utgångspunk- 3

7 ten är att dessa resultatmål ligger fast även i beredningen av övergripande plan med budget I övergripande plan med budget redovisas nämndernas och bolagens åtaganden i förhållande till resultatmålen. Åtagandena ska baseras på nyckeltal och visa hur måluppfyllelsen ska mätas för resultatmålen och vilken målnivå som ska uppnås. Åtaganden kan vara gemensamma för flera nämnder/bolag. Steget resurser behandlas först i planeringsdirektivet och senare i övergripande plan med budget då fördelningen av resurser fastställs. Steget produktion behandlas mer detaljerat i nämndernas egna planer. Produktionsmål visar länken mellan resurser och resultatmål, dvs. vad man kommer att göra (aktiviteter) för att bidra till att resultatmålen nås. Kommunplanen innehåller vissa produktionsmål och nämnderna/bolagen har möjlighet att besluta om ytterligare produktionsmål. Produktionsmål anges i nämndernas/bolagens egna planer, som också innehåller en detaljbudget för hur resurserna ska fördelas mellan olika verksamheter inom nämndens ansvarsområde. I förvaltningarnas verksamhetsplaner förtydligas steget produktion ytterligare genom planerade aktiviteter och delaktiviteter. Jämställdhetsintegrerad styrning En viktig utgångspunkt för styrsystemet i Katrineholms kommun är att styrningen ska vara genusmedveten. Jämställdhetsintegrering är den strategi som vi använder för att styrningen ska bidra till ökad jämställdhet mellan könen. Det innebär att jämställdhet ska integreras som ett perspektiv i de ordinarie verksamheterna, såväl i alla led i beslutsprocessen som i utförande och i uppföljning. Uppföljning i olika tidsperspektiv I styrsystemet anges hur verksamheterna ska följas upp i olika tidsperspektiv och i förhållande till orienteringskartan för styrning. Uppföljningen utgör ett viktigt underlag för planeringen. Under det löpande verksamhetsåret görs uppföljning i form av månadsuppföljning och delårsrapport. I månadsuppföljningen till kommunstyrelsen redovisas ekonomiskt läge och väsentliga verksamhetsavvikelser. Vidare följs ett antal nyckeltal från de olika verksamheterna. Uppföljningen av ett enskilt år görs i årsredovisning och bokslut. I samband med bokslutsberedningen presenterar nämnder och bolag en analys av föregående år för kommunstyrelsen. Den långsiktiga uppföljningen koncentreras till stegen resultat och vinst i orienteringskartan och fokuserar framför allt på verksamheternas effekter i förhållande till de övergripande målen. Alla verksamheter ska redovisa en långsiktig uppföljning i kommunstyrelsen vid något tillfälle per år. 4

8 Organisationsöversikt Kommunkoncernen 5

9 Kommunens organisation Kommunfullmäktige Revision Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Ledning, utveckling, ekonomi, upphandling, personalfrågor, information, juridik, folkhälsa, IT, näringspolitik, översiktlig planering, bostads- och markförsörjning. Överförmyndaren Tillsyn över gode män, förmyndare och förvaltare Samhällsbyggnadsförvaltningen Byggnadsnämnden Översikts- och detaljplanering, bygglov och tillsyn. Skyddsrum, obligatorisk ventilationskontroll, energideklarationer. Karthållning, adress-, byggnads- och lägenhetsregister. Byggnadsarkiv. Bildningsnämnden Förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kulturskola, fritidsgårdar på landsbygden. Bildningsförvaltningen Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskydd, tillsyn av dricksvatten och livsmedel, energi- och klimatrådgivning. Kultur- och turismnämnden Bibliotek, kulturverksamhet, utställningar, Ung Kultur och Fritid, turismverksamhet, konstnärlig utsmyckning. Kultur- och turismförvaltningen Service- och teknikförvaltningen Service- och tekniknämnden Gator, vägar, parker, fritid, Sportcentrum, måltidsverksamhet, transportservice, personliga ombud, konsumentfrågor, växel. Socialnämnden Socialtjänst, försörjningsstöd, missbruksvård, stöd till familjer och enskilda, familjerättsärenden, ungdomsmottagning, serveringstillstånd. Socialförvaltningen Viadidakt Viadidaktnämnden* Vuxenutbildning, integration och arbetsmarknadsinsatser i Katrineholm och Vingåker. Personalutbildning. Vård- och omsorgsnämnden Äldreomsorg, handikappomsorg, anhörigstöd, hemsjukvård, färdtjänst, bostadsanpassning, personliga ombud. Vård- och omsorgsförvaltningen Valnämnden Allmänna val, folkomröstningar. * Gemensam nämnd med Vingåkers kommun. 6

10 Kommunkoncernen Verksamheter i annan juridisk person Nedan lämnas en kort beskrivning över den kommunala verksamheten som bedrivs av annan juridisk person än kommunen oavsett om kommunen har ett reellt inflytande eller inte. Helägda bolag Bolag där kommunen äger alla aktier. Katrineholms Fastighets AB (KFAB) KFAB ägs till 100% av Katrineholms kommun. Bolaget svarar för uthyrning av främst bostäder samt handlägger frågor om kommunens mark- och fastighetsinnehav. KFAB är i sin tur 100% ägare till Katrineholms Industrihus AB (KIAB) som ansvarar för lokaler till näringslivet. Katrineholm kommuns aktiekapital i KFAB är 40,1 mnkr. Katrineholm Vatten och Avfall AB Bolaget ägs till 100% av Katrineholms kommun. Bolaget har till uppgift att äga Katrineholm kommuns vatten-, avlopps- och avfallsanläggningar. Bolagets verksamhet startade 2009 och är en taxefinansierad verksamhet. Bolaget är i sin tur delägare i Sörmlands vatten och avfall AB som ansvarar för VA-verksamheten inom Katrineholm, Flen och Vingåker. Katrineholm kommuns aktiekapital i Katrineholms Vatten och Avfall AB är 4 mnkr. Delägda bolag Bolag där kommunen äger bolaget ihop med andra aktörer. KFV Marknadsföring AB Sveriges Lustgård Katrineholms kommun äger 30 aktier á kr i KFV Marknadsföring AB. Resterande aktier är fördelade mellan företagare/företagarorganisationer och aktiekapitalet i bolaget uppgår till totalt kr. Bolagets bildades 2008 och dess verksamhet är marknadsföring, försäljning och marknadsutveckling av platsen Katrineholm och övriga KFV regionen, med syfte att stärka varumärket Sveriges Lustgård. Bolaget verkar också för att ge god service till besökare i Katrineholm samt marknadsföra destinationen i natur, kultur- och sportperspektiv för att få fler besökare till Katrineholm. Katrineholms entreprenörcentrum AB (Katec) Katec är ett utvecklingsbolag som ägs till 49% av Katrineholms Kommun och till 51% av näringslivet. Bolaget ska vara en resurs för människor, företag och samhälle för utveckling av nya produkter, tjänster och företag. Katrineholms kommuns aktiekapital i Katrineholms entreprenörcentrum AB är kr. Logistikposition Katrineholm AB Katrineholms kommun äger 49% av aktierna i Logistikposition Katrineholm AB resterande 51% ägs av Brinova Fastigheter AB. Bolaget uppför, hyr ut och förvaltar logistikfastigheter, samt utvecklar logistikområdet. Katrineholms kommuns aktiekapital i Logistikposition Katrineholm AB är 5,9 mnkr. Katrineholms Railpoint AB Katrineholm Rail Point AB ägs av Katrineholms kommun, Sörmlast AB och Svensk Logistikpartner AB. Katrineholm Rail Point AB sköter driften av terminalen inom Katrineholms Logistikcentrum. Bolaget ska vara ett logistiknav för alla slags transportlösningar och de ska erbjuda kostnadseffektiva och miljövänliga logistiklösningar. Katrineholms kommun äger 32% av Katrineholms Railpoint AB, vilket motsvarar kr. Katrineholms Tekniska College AB Katrineholms Tekniska College AB ägs av Katrineholms kommun och KTC Intressenter, ideell förening. Bolaget bedriver utbildning inom naturvetenskap, teknikvetenskap, industriteknik, el- och energivetenskap samt fordons- och transportvetenskap. 7

11 Katrineholms kommun äger 51% av bolagets aktier till ett insatt kapital av kr. Stiftelser Installatörernas Utbildningscentrum (IUC) Installatörernas Utbildningscentrum är ett utbildningsföretag inom installationsbranschen Företaget tillhandahåller yrkesinriktad grundutbildning och fortbildning, vidareutbildning och certifiering inom teknik och ledarskap. Ägare är VVS Företagen, Svensk Ventilation, Kyl & Värmepumpföretagen, Svenska Värmepumpföreningen och Katrineholms kommun. Förbund Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Katrineholms kommun överlät aktierna i Länstrafiken Sörmland AB till det nya kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Den nya lagen om kollektivtrafik som trädd i kraft innebar att en myndighet för kollektivtrafik skulle inrättas. Ansvaret för kollektivtrafiken övertogs därmed av den nya myndigheten. Kommunalförbundet har ansvaret för kollektivtrafiken i Sörmland. Förbundet ägs till hälften av landstinget och till hälften av kommunerna i länet. Katrineholms kommuns andel i förbundet är 6,19%. Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) Västra Sörmlands Räddningstjänst är ett gemensamt kommunalförbund mellan Vingåker och Katrineholm och förbundet har funnits sedan VSR ansvarar för räddningstjänsten i Katrineholm och Vingåker. Vårdförbundet Sörmland Vårdförbundet Sörmland är ett kommunalförbund med samtliga kommuner i Sörmland som medlemmar. Vårdförbundet är huvudman för viss verksamhet inom socialtjänsten och driver behandlingshem för vuxna missbrukare, familjerådgivning och familjehemsvård för barn och ungdomar. Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Sörmland är en mötesplats för att samordna och utveckla regionala frågor. Medlemmar i Regionförbundet Sörmland är Landstinget Sörmland och de nio kommunerna i länet. Övriga Energikontoret i Mälardalen AB Katrineholms kommun äger 320 aktier á 100 kr i Energikontoret i Mälardalen AB. Energikontoret i Mälardalen AB är ett regionalt energikontor med verksamhet i tre län, Södermanland, Västmanland och Uppsala. Deras huvudsakliga uppgift är att som kompetensresurs för kommunerna arbeta för en hållbar energiutveckling i Mälardalen genom att bidra till ökad medvetenhet om och agerande för energi- och klimatfrågor. Vid sidan av aktieägandet förutsätts intressenterna bidra till energikontorets årliga basfinansiering, i första hand i förhållande till kommunens folkmängd. Under 2010 uppgick denna kostnad till kr. Sörmlands turismutveckling AB Katrineholms kommun äger 7 aktier á kr i Sörmlandsturism AB. Sörmlandsturism AB är den regionala länsturistorganisationen i Sörmland. Sörmlandsturism bedrivs i aktiebolagsform och ägs av Landstinget Sörmland samt länets nio kommuner och drygt 100 företag. Sörmlandsturisms uppgift är att tillsammans med kommuner och näringsliv samt övriga regionala organisationer i Sörmland, genom marknadsföring och produktutveckling, verka för ökad omsättning inom besöksnäringen i länet. Samordningsförbundet RAR Samordningsförbundet RAR i Sörmland har till uppgift att inom det geografiska området för kommunerna Eskilstuna, Strängnäs, Flen, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund och Trosa svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan försäkringskassa, länsarbetsnämnd, landsting och kommun i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. Kommunerna betalar en insats per år till RAR baserad på folkmängden, för Katrineholms kommun uppgick denna insats under 2010 till kr. 8

12 SKL Kommentus AB Katrineholms kommun äger 23 aktier á 100 kr i SKL Kommentus AB. Aktierna införskaffades i samband med att kommunen gick in som delägare i Kommunaktiebolaget som det då hette. Antal aktier i bolaget uppgår till totalt st. SKL Kommentus AB ägs till 98% av SKL Företag AB övriga aktier ägs av 256 kommuner. SKL Kommentus AB driver sedan 1927 verksamhet inom affärsområdena Upphandling och Förlag. Kunderna återfinns huvudsakligen inom kommunala och landstingskommunala sektorn. Kommentus Upphandling, genomför samordnade upphandlingar på nationell nivå inom utvalda varu- och tjänsteområden såsom IT, fordon och energi samt ger stöd och kvalificerad rådgivning i upphandlingsfrågor. Kommentus Förlag producerar och distribuerar såväl elektronisk som tryckt information. Kommentus verksamhet är i alla delar utsatta för konkurrens och bedrivs på rent affärsmässiga grunder. Kommuninvest Ek. förening Kommunen är sedan 1995 medlem i Kommuninvest ekonomiska förening. Kommuninvest är en frivillig medlemsorganisation för Sveriges kommuner och landsting. Syftet med föreningen är att ordna så fördelaktiga finansieringslösningar som möjligt för medlemmarnas investeringar. Medlemmarna i den ekonomiska föreningen har tecknat borgen för Kommuninvests samtliga åtaganden. Affärerna genomförs i det helägda aktiebolaget Kommuninvest i Sverige AB. Lerbo bygdegårdsförening Kommunen har andelar i Lerbo bygdegårdsförening till ett värde av kr. Strångsjö fastighetsägarförening Kommunen har andelar i Strångsjö fastighetsägarförening till ett värde av 600 kr. 9

13 God ekonomisk hushållning Väsentliga händelser Omvärld Den svenska ekonomin har utvecklats relativt starkt under det första halvåret i år. Det har skett trots förvärrad skuldkris i Sydeuropa och tecken på en försvagad konjunktur på flera andra håll i världen. Hushållens konsumtionsutgifter och den offentliga konsumtionen har växt i hygglig takt. Exporten har återhämtat det fall som skedde fjärde kvartalet i fjol och investeringarna, med undantag för bostadsinvesteringarna, har utvecklats mycket starkt. Till det kan läggas en svag import. Samtidigt märks allt fler varningssignaler i omvärlden i form av fler indikatorer som tyder på svag eller ingen tillväxt. De försämrade tillväxtutsikterna gör att man framöver räknar med en försvagad sysselsättning. Sysselsättningen i form av antalet arbetade timmar beräknas minska en bit in i Trots nedgången beräknas sysselsättningen 2012 ligga något över nivån Den svaga sysselsättningsutvecklingen för med sig en ökad arbetslöshet. Ökningen är störst under andra halvåret i år och medför att lönerna hålls tillbaka. Från och med 2014 antas bättre fart i svensk ekonomi. Bedömningen för åren utgår från att resursutnyttjandet i den svenska ekonomin normaliseras och att arbetslösheten gradvis tar sig ner mot 6,5 procent från närmare 8 procent Utveckling i Katrineholm I augusti 2012 var 10,1 procent av befolkningen i Katrineholm arbetslösa (9,1 procent augusti 2011). Bland ungdomar är det ännu mer bekymmersamt, hela 19,3 procent av ungdomarna mellan år var utan arbete (15,4 procent augusti 2011). Eftersom ungdomar, i högre grad än den övriga befolkningen, inte hunnit kvalificera sig till a-kassan, innebär den höga ungdomsarbetslösheten även höga kostnader för försörjningsstöd. Under perioden januari till augusti 2012 uppgick utbetalningarna av försörjningsstöd till 36,3 mnkr, vilket är 2,2 mnkr högre än motsvarande period förra året. Även historiskt är årets nivå av utbetalt försörjningsstöd högre än på mycket länge. Under januari augusti fick i genomsnitt 956 hushåll (876 hushåll 2011) försörjningsstöd per månad med ett genomsnittligt månadsbelopp om kr (6 675 kr 2011). Jämfört med 2011 har alltså både antal hushåll och utbetalningen per månad ökat. Som ett sätt att dämpa den höga arbetslösheten inleddes den 1 januari 2012 Projekt Arbetslinjen. Projektet har som mål att andelen invånare i Katrineholms kommun som har ett arbete och därmed kan försörja sig själva ska öka samt att andelen med försörjningsstöd som går vidare till arbete ska öka. Syftet med projektet är att 100 personer som uppbär försörjningsstöd ska anställas på 75 procenttjänster som varar ett halvår inom någon av kommunens förvaltningar. Av de hundra tjänsterna ska en tredjedel vara för ungdomar under 25 år. Per den sista augusti har 68 arbetstillfällen identifierats och 42 personer har blivit anställda varav hälften är kvinnor och hälften är män. Av de anställda är 48% ungdomar mellan år vilket medför att målsättningen uppnås. För närvarande finns ingen stor nyinvandring till Katrineholm. De flesta elever som kommer är asylsökande och avvisas efter några månader. I Katrineholm bor emellertid i dagsläget föräldrar, som sammantaget har ca 300 barn på annan ort, varav de flesta befinner sig i olika flyktingläger i Afrika. Enligt nu gällande lagstiftning har dessa personer rätt att återförenas med sina familjer och en stor del av dessa beräknas komma till Katrineholm under Den demografiska utvecklingen får stora konsekvenser för den kommunala verksamheten. Vård- och omsorgsnämnden har under 2012 arbetat med en framtidsanalys, Case 2020, som visar på stora utmaningar för den kommunala äldre- och handikappomsorgen. Enligt nämndens beräkningar kommer behovet av omsorg att öka med 16 procent fram till 2020, med en beräknad kostnadsökning på 125 mnkr. Frånsett från rena volymökningar sker också förändringar i människors beteendemönster och hur de kommunala tjänsterna efterfrågas. Fr o m ht 2012 finns det tre fristående skolor som verkar i kommunen. Därutöver finns det ett antal företag som erbjuder hemtjänst. Ekonomisk översikt Kommunen ska enligt kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning i verksamheterna. Detta handlar bland annat om att värdesäkra det egna kapitalet och bygga upp reserver för kommande investeringar, liksom att dagens skattebetalare på ett hållbart sätt ska konsumera med hänsyn taget till kommande generationer. Det innebär utöver ekonomisk hållbarhet även social och miljömässig hållbarhet. 10

14 Övergripande mål Katrineholms kommun har definierat ett resultatmål inom det ekonomiska området: Kommunen ska ha en ekonomi i balans. Kommunens resultatmål om att ha en ekonomi i balans ser ut att kunna uppfyllas för året. God ekonomisk hushållning För att eftersträva en god ekonomisk hushållning har kommunen definierat finansiella mål för en hållbar ekonomisk tillväxt och utvecklat verksamhetsmål som ska definiera ett hållbart resursutnyttjande för framtiden. Måluppfyllelse De tre finansiella målen som definierats, uppnås för perioden. Utifrån detta kan konstateras att kommunen uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning. Verksamhetsmålen för äldreomsorg, LSS (handikappomsorg), förskoleverksamhet, grundskola, gymnasium, socialtjänst, och vuxenutbildning följs endast upp på helårsbasis men övrig måluppfyllelse på nämndnivå går att utläsa under respektive område. Som framgår av nämndernas redovisning är måluppfyllelse inom flera målområden positiv. Dock finns det även flera målområden med lägre måluppfyllelsegrad, eller där mätbarheten inte är tillräckligt utvecklad. Fortsatt utvecklingsarbete behövs inom dessa områden. Finansiella mål Måluppfyllelse Trend Avsättningar för framtida bruk Resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna. Nettodriftskostnaden Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna Investeringar Avskrivningar ska under planperioden inte ta mer än tre procent av driftbudgeten. Målet uppnås för perioden jan-aug då resultatet för perioden (33,2 mnkr) motsvarar 2,9% av skatteintäkterna. Prognosen för året motsvarar 2,4% av de prognostiserade skatteintäkterna, vilket tyder på att målet uppnås även på helår. Målet uppnås för perioden jan-aug då nettodriftskostnaden minskat med 0,2% jämfört med samma period förra året medan skatteintäkterna ökat med 2,8%. Målet uppnås för perioden jan-aug. Under perioden jan-aug uppgick avskrivningarna till 26 mnkr medan nämndernas driftnettokostnader uppgick till mnkr. Detta innebär att avskrivningarna uppgick till 2,2% av driftnettokostnader. Finansiell analys Kommunen redovisar ett positivt resultat på 33,2 mnkr per 31 augusti Av de helägda kommunala bolagen redovisar Katrineholms Fastighets AB (KFAB) inkl. Katrineholms Industrihus AB (KIAB) ett positivt resultat på 30,2 mnkr, och Katrineholms Vatten och Avfall AB (KVAAB) redovisar ett resultat på 1,3 mnkr. För helåret prognostiserar kommunen en positiv avvikelse gentemot budget på 23,5 mnkr. Detta skulle innebära ett resultat på 40,2 mnkr då det budgeterade resultatet för året är 16,7 mnkr. Förklaringarna till den prognostiserade avvikelsen är flera. Nämnderna prognostiserar tillsammans en negativ avvikelse mot budget på -24,2 mnkr. Socialnämnden står för 11 den enskilt största negativa avvikelsen -18,3 mnkr även Bildningsnämnden redovisar negativa prognoser för året -10 mnkr. Resterade nämnder prognostiserar mindre avvikelser mot budget, störst positiv avvikelse redovisar Kommunstyrelsen 4,0 mnkr. Finansförvaltningen totalt visar på en positiv avvikelse jämfört med budget på 47,8 mnkr. Den största engångsposten som påverkar både periodens resultat samt även prognosen är den återbetalning av delar av arbetsgivaravgifter för åren 2007 och 2008 som beslutades i våras. Denna engångsintäkt uppgår till 34 mnkr. Den senaste skatteprognosen visar på att årets skatteintäkter och utjämning kommer att uppgå till 20 mnkr högre än budgeterat. Kostnaderna för pensioner beräknas visa ett kraftigt underskott. Detta

15 % beror både på att årets kostnader för pensioner beräknas bli högre än budgeterat och på engångskostnader i samband med bildningsnämndens omställningsarbete. Räntekostnaderna för lån bedöms bli 1,4 mnkr högre än budgeterat pga högre lånevolym. Ökade kostnader för ersättning till friskolor belastar finansen med 3,6 mnkr. Balanskravet Kommunallagens krav på att resultaträkningens intäkter och kostnader ska balansera uppfylls med det prognostiserade resultatet. Redovisning av öronmärkta medel Kommunfullmäktige har i samband med behandling av årsredovisningen för 2010 och 2011 öronmärkt delar av resultatet för framtida satsningar. Vid bokslutet 2010 reserverades 12 mnkr till välfärdsutmaningar och 5 mnkr till tillväxtprojekt. Vid bokslutet 2011 reserverades 17 mnkr till välfärdsutmaningar och 4,8 mnkr till tillväxtprojekt. Nedan finns en redovisning över beslutade satsningar samt utfallet per 31 augusti Beslutade Från 2010 års välfärdsutmaningar Beslutade Förbrukade Återstår Arbetslinjen Från 2010 års tillväxtprojekt Kompetensplaneringsprojektet E-förvaltning Samhällsutveckling Varumärket Sveriges lustgård Vision Intäkter och kostnader inom kommunen 99,0% 98,0% 97,0% 96,0% 95,0% Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning 97,9% 97,3% 97,8% 97,5% 96,7% 96,0% Ett sätt att analysera förhållandet mellan kostnader och intäkter är att mäta hur stor del av de löpande kostnaderna (exkl. avskrivningar) som tas i anspråk av skatteintäkter och generella stadsbidrag. För perioden januari till augusti 2012 uppgick andelen till 96%, vilket är lägre än vid årsskiftet då nettokostnaden upptog 97,8% av skatteintäkter och utjämning. Utfallet för perioden påverkas dock starkt av de engångsintäkter som kommunen fått under Generellt sätt kan man säga att nettokostnadsandel inte ska överstiga 98%. De senaste årens nettokostnadsutveckling är för hög för att kunna vara hållbar på sikt. Relativ utveckling av skatteintäkter/generella statsbidrag och nettokostnader 8,0 6,0 4,7 4,9 4,6 4,0 4,0 3,5 2,8 2,0 1,7 3,1 1,7 0,0 0, Ökn skattemedel/utjämning Ökn nettokostnader Skatteintäkterna och utjämningen är kommunens största inkomstkälla och svarar för 84,4% av kommunens samtliga driftsintäkter för perioden januari - augusti. Den relativa ökningen av dessa inkomstkällor jämfört med ökningen av nettodriftskostnaderna ger en bild av kommunens ekonomiska utveckling. Mellan åren 2011 och 2012, (januari - augusti) har skatteintäkterna och utjämningen ökat med 31 mnkr från mnkr till mnkr. Som framgår av diagrammet ovan är ökningen 2,8% för 2012, detta kan jämföras med 2011 då ökningen var 3,1%. 12

16 Antal anställningar Kostnadsutvecklingen (driftskostnader inkl. avskrivningar) har sedan augusti 2011 ökat med 0,2% och har därför varit lägre än utvecklingen av skatteintäkterna och utjämningen. Detta är positivt eftersom det ökar kommunens handlingsutrymme för oförutsedda händelser. Utfallet för perioden påverkas dock starkt av de engångsintäkter som kommunen fått under Personal Den största enskilda kostnadsposten i kommunen är personalkostnaderna, vilka uppgick till 808 mnkr tom 31/8-12. Motsvarande siffra för samma period förra året var 854 mnkr. De lägre personalkostnaderna är en effekt av det stora omställningsarbete inom framför allt bildningsnämndens verksamheter som pågått under året. I nedanstående tabell redovisas månadsavlönad personal anställda på AB-avtal. Detta innebär att timavlönade personer samt personal som är anställda på PAN och Beredskapsavtalet saknas i statistiken. Mätdatum är 30 juni respektive år. kommunala fastighetsbolaget, KFAB, vilket minskat antalet månadsavlönade visstidsanställda. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden har ökat något sedan året innan. Kvinnornas medelsysselsättning har ökat från 89,7 procent till 90,0 procent medans männens minskat från 95,7 procent till 95,0 procent Av kommunens medarbetare är 80,3 procent kvinnor. Anställningsform Kvinnor Män Kvinnor Män Tillsvidare Tillsvidare Visstid Visstid 72 Juni 2011 Juni 2012 Antal anställda Antal anställda Årsarbetare Genomsnittlig sysselsättningsgrad 91,0% 90,8% Antalet anställda har minskat med 72 personer mellan juni 2011 och juni 2012 vilket redovisas i tabellen ovan. Även antalet årsarbetare har minskat med 69 stycken. Minskningen förklaras främst av att bildningsförvaltningen dragit ner sin personalstyrka med totalt 56 personer (motsvarande cirka 50 årsarbetare). Detta med anledning av omställningsarbetet för att minska förvaltningens kostnader som bland annat resulterat i uppsägningar av medarbetare under de senaste 12 månaderna. Minskningen av personal beror vidare på att avvecklingen av kommunens städverksamhet slutförts under 2011 samt att delar av ansvaret för introduktion av flyktingar har flyttats över från kommunen och Viadidakt till Arbetsförmedlingen. Ytterligare en förklaring till minskningen är att service- och teknikförvaltningen i år saknar ett utföraruppdrag hos det 13 I sammanställningen ovan kan en och samma person finnas medräknad två gånger då en medarbetare kan inneha en tillsvidareanställning som är på deltid och samtidigt vara visstidsanställd för att på så sätt komma upp i en högre, önskad sysselsättningsgrad. Tillsvidareanställningarna har ökat något under 2012 samtidigt som antalet tidsbegränsade anställningar, visstid, för månadsavlönad personal minskat från 304 till 218. Detta motsvarar en minskning med cirka 28 procent. Service- och teknikförvaltningen och Viadidakt har på 12 månader nästan halverat antalet visstidsanställningar. Även bildningsförvaltningen har minskat denna anställningsform med cirka en tredjedel. Timavlönade medarbetare Under första halvåret 2012 arbetade timavlönade medarbetare sammanlagt timmar i kommunen. Det totala antalet timmar motsvarar 178 helårsarbetare. Kvinnliga medarbetare står för 75,3 procent av dessa timmar. Samma period i fjol arbetade de timavlönade timmar och motsvarade då 190,4 helårsarbetare. Minskningen av kommunens intag av timavlönad personal är cirka 6,4 procent jämfört med Samtliga förvaltningar har minskat antalet timmar som timavlönad personal utfört, exempelvis har bildningsförvaltningen och Viadidakt

17 Mnkr minskat intagen med cirka 20 procent vardera under årets första sex månader. Redovisning av sjukfrånvaro I den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaron finns samtliga anställda med. I nedanstående tabell finns förutom AB-anställda även timanställda och personer anställda på PAN och Beredskapsavtalet med. Den totala sjukfrånvaron under första halvåret har ökat från 5,67 procent till 5,98 procent. Sjukfrånvaron bland kvinnorna har ökat medans männens sjukfrånvaro minskat. Sjukskrivningar över 60 dagar ökar från 40,28 procent till 43,62 procent. Jämför vi istället med första halvåret 2010 då sjukdagar över 60 dagar utgjorde 46,30 procent har det skett en minskning under Kvinnorna ökar både sin korttidssjukfrånvaro (dag 1-14) och andelen sjukdagar avseende dag 60 eller längre jämfört med föregående år. Männen minskar däremot sin korttidssjukfrånvaro marginellt medans andelen sjukdagar över dag 60 eller längre ökar. Finansnetto Jan-juni 2012 Jan-juni 2011 Totalt % 5,98 5,67 Över 60 dagar % 43,62 40,28-29 år % 4,34 4, år % 5,35 4, år % 6,88 6,60 Kvinnor % 6,43 5,93 Män % 4,39 4,77 Finansnettot består av finansiella intäkter minus finansiella kostnader. Ett positivt finansnetto är viktigt för kommunen eftersom det tillför medel till den löpande verksamheten. Kommunens finansnetto för perioden uppgår till 14,1 mnkr, för samma period 2011 uppgick finansnettot till 14,3 mnkr. Investeringar Investeringarna för årets första åtta månader uppgår till 43,7 mnkr. Avskrivningarna för samma period uppgår till 26 mnkr. Prognosen för året tyder dock på att merparten av investeringsmedel ska förbrukas (budget 167,3 mnkr exkl. exploateringar). Nämnderna har aviserat att ca 7 mnkr av årets investeringar (exkl. exploateringar) inte kommer att förbrukas under året utan kommer att begäras överflyttade till nästa år. Likviditet Nettoinvesteringar och avskrivningar Nettoinvesteringar Likviditet anger betalningsförmåga på kort sikt. Likvida medel binds i betalningssystemet och behövs för att utjämna tidsskillnader mellan in- och utbetalningar. Likviditet kan också ge viss säkerhet vid oväntade händelser. Den 31/8-12 uppgick de likvida medlen i kommunen till -26,4 mnkr. Detta är en minskning jämfört med årsskiftet då de likvida medlen uppgick till 22,3 mnkr. Lån, räntor och amorteringar Avskrivningar Kommunens låneskuld uppgår vid augusti månads slut till 230 mnkr. Under året har låneskulden ökat med 50 mnkr som en följd av flera stora utbetalningar under våren däribland infrastrukturbidrag till Trafikverket samt stora utbetalningar inom Logistikcentrum projektet. 14

18 % Soliditet Soliditetens utveckling Soliditet exkl ansvarsförb Kommunens soliditet, enligt balansräkningen, har minskat med 4,0 procentenhet från 60% till 56% från årsskiftet 11/12. Med hänsyn taget till ansvarsförbindelserna har soliditeten ökat med 1,0 procentenheter från 3% till 4%. Ansvarsförbindelsen har ökat med 10 mnkr från årsskiftet 11/12. Känslighetsanalys Händelse mnkr Ränteändring lån 50 mnkr, 1 % +/-0,5 Löneförändring 1% +/-12,2 Försörjningsstöd 1% +/-0,5 Soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital, dvs. inte finansierade genom lån. Soliditeten mäter det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Soliditeten uttrycker den finansiella styrkan på lång sikt. Ju högre soliditet desto lägre utgifter för räntor och amorteringar. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. En oförändrad soliditet pekar på att det egna kapitalet och tillgångarna utvecklas i samma takt. Befolkningsförändring 100 pers (skatteeffekt) +/-4,0 10 heltidstjänster (33 000/mån inkl PO) +/-4,0 Kommunens förutsättningar för verksamheten påverkas av omständigheter i omvärlden såväl som lokalt. Ekonomin påverkas med viss känslighet av olika händelser. Ovan framgår effekter av några händelser, vilket visar betydelsen av planering, prognoser, styrning och kontroll av verksamheten. 15

19 Framtiden En stor utmaning för Katrineholms kommun ligger i samordning nationellt, regionalt och lokalt för att främja kommunens utveckling. Katrineholms kommuns internationella strategi som tas fram under 2012 är en möjlighet för att möta kommunens behov och förbättra förutsättningarna för kommunen. Fortsatt samverkan med föreningslivet bedöms vara viktig för samhällets utveckling och för en social hållbarhet. För närvarande finns ingen stor nyinvandring till Katrineholm. Det finns emellertid ca 300 barn och 100 vuxna, varav de flesta befinner sig i olika flyktingläger i Afrika, som efter en ändring i regelverket nu har rätt att återförenas med sina anhöriga i Katrineholm. Många beräknas komma till Katrineholm i början av Regeringen har föreslagit en utvidgning av vilka anhöriga som ska omfattas av etableringssystemet samt att kommuner och landsting ska få statlig ersättning för dessa anhöriga. Den framtida invandringen till Katrineholms kommun kommer att fordra ett samarbete mellan kommunens förvaltningar i ett samlat mottagande av dessa och ett klargörande av Viadidakts framtida roll i integrationsansvaret. Den höga uthyrningsgraden ger KIAB möjlighet att genomföra investeringar och underhåll i fastigheterna. Ambitionen är att ha ett välmående bolag som i framtiden skall uppfylla målsättningarna om bibehållen soliditet och uthyrningsgrad, samt nöjda hyresgäster. Bolaget planerar att ta fram förslag på nybyggnation för att snabbt kunna ge möjlighet till etablering av företag. Antalet hushåll/personer som kommer att behöva försörjningsstöd under 2013 bedöms öka i jämförelse med För att dessa personer ska kunna bli självförsörjande krävs ökade insatser i form av kommunala arbetsmarknadsåtgärder och kortare utbildningar. Nya rutiner har skapats mellan arbetsförmedlingen, socialförvaltningen och Viadidakt för att fånga upp ungdomar i ett tidigt stadium för att påskynda deras möjligheter att bli självförsörjande. Den minskade tilldelningen av statliga medel för genomförande av undervisning i svenska för invandrare kommer inte att motsvara de faktiska kostnaderna. Detta kommer att kräva utökade personella resurser inom grundläggande vuxenutbildning för att eleverna ska nå sina individuella mål som den nya skollagen föreskriver. Ett större antal sökande till högskolor, universitet innebär ett ökat behov av lärmiljöer på hemmaplan. Eftersom deltagande i grundläggande vuxenutbildning är en rättighet måste kommunen garantera möjligheten att få studera på denna nivå. Framöver gäller denna rättighet även personer som inte har gått utbildning på studieförberedande gymnasieprogram. Detta kan komma att leda till ökade behov av utbildningsplatser från 2014 och framåt. Målsättningen under perioden är att öka barns förutsättningar och möjligheter till lärande i förskolan och fritidshemmen samt att förbättra elevernas måluppfyllelse i grundskola och gymnasieskola. För att minska barngruppernas storlek inom förskolan planeras nya avdelningar hösten Projekt pågår inom grundskolan för att öka användningen av IT i skolan. Utveckling av lokalt Vård- och omsorgscollege pågår och ansökan om certifiering kommer att göras hösten Införandet av lärarlegitimation kommer att innebära stora förändringar på såväl nationellt plan som lokalt i Katrineholms kommun. Därtill kommer beslutet om en ny lärarutbildning. Satsningen på aktiv fritid för ungdomar fortsätter genom bl a ungdomslokalerna i Lokstallet. Den nya äventyrsbadsanläggning som invigs under hösten 2012 kommer att bredda utbudet av fritidsaktiviteter inom Sportcentrum och förhoppningsvis också öka simhallens attraktionsvärde och besökarantal. De av socialstyrelsen i juli publicerade bindande riktlinjerna för vård av dementa personer kommer inte att påverka verksamheten under 2012, men under 2013 behöver metodutveckling i handläggning, omprövning av beslut, utbildning av personal samt förstärkning av personaltäthet enligt riktlinjerna göras. Förvaltningen räknar på merkostnader för 2013 med 2 mkr och för 2014 med 24 mkr. En ny organisation från 1 januari 2013 inom vårdoch omsorgsförvaltningen med indelning i en utföraravdelning och en myndighets och specialistavdelning sjösätts. Förändringen är bland annat en följd av fler alternativa utförare inom vård- och omsorgssektorn, med ökade krav på konkurrensneutralitet hos beställarorganisationen. Antal brukare i behov av daglig verksamhet kommer att öka, det gäller även behovet av särskilda boendeplatser (nationell trend). Under 2012 har det uppstått ett antal tomplatser inom handikappomsorgen, dessa 16

20 håller nu på att fyllas och planeringsunderlaget för framtida behov uppdateras. Ombyggnationen av Lövåsgårdens äldreboende (fd Lövåsen) fortskrider enligt plan. Behov av demensplatser beräknas att öka som en följd av åldrande befolkning samt ny lagstiftning. 17

21 Målområden I detta avsnitt återges de resultatmål* som beslutats av Kommunfullmäktige i Övergripande plan med budget För varje målområde redovisas de åtaganden som ska följas upp delårsvis. *Det förekommer att nämnderna har angett ett och samma åtagande i förhållande till mer än ett resultatmål. Ortsutveckling Resultatmål Resultatmål/uppdrag Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling. Väsentliga händelser Det har skett flera nya företagsetableringar inom kommunen under året och befintliga företag såsom SKF och Ericsson har stora planerade satsningar inför framtiden. Kommunen har också gjort en mängd företagsbesök, vilket har setts som positivt bland företagarna. I februari fick Katrineholms Logistikcentrum högsta betyg i Dagens Industris undersökning av kombiterminaler. Vidare har kommunen varit aktiv i ett flertal projekt tillsammans med Linköpings universitet och antalet nystartade företag i kommunen har ökat, varav 32 stycken genom Nyföretagarcentrum. Samhällsbyggnadsförvaltningen bildades den 1 januari 2012 genom en sammanslagning av näringsliv och tillväxt, stadsarkitektkontoret, miljöförvaltningen samt vissa delar av service- och teknikförvaltningen. Förvaltningen bildades för att samordna samhällsbyggnadsfrågor och för att kommunens medborgare endast ska behöva vända sig till en förvaltning. Under hösten 2012 kommer samhällsbyggnadsförvaltningen att flytta till gemensamma lokaler vilket bidrar till en effektivare handläggning. Som en del i påbörjat förbättringsarbete har en enkät skickas ut till alla som fått bygglovsbeslut för att mäta sökandes nöjdhet och hitta förbättringsområden. Handläggningstiden för bygglov rapporteras löpande till byggnadsnämnden och avvikelserapportering har införts för detaljplanerna. Efterfrågan på lokaler är på nationell nivå svagare än föregående år. Konjunkturen är fortsatt svårbedömd då det råder stor finansiell oro på världsmarknaden. KIAB:s uthyrningsgrad är på en fortsatt hög nivå, 95 procent. Bolagets målsättning är att också under ha en uthyrningsgrad på minst 95 procent. KIAB:s ombyggnation av Rådmannen 4 för Socialförvaltningen är färdigställd. Inflyttning sker enligt plan. Projektering pågår avseende de uthyrda lokalerna till Friskis & Svettis i Pionen 1. Ombyggnad påbörjas i oktober 2012 och beräknas vara färdigställt i juli I AVA-huset pågår ombyggnad av kontorslokaler till behandlingsrum för specialisttandvård för Folktandvårdens räkning. I fastigheten Rådmannen 4 har sprinkleranläggning färdigställts för Ericsson. I fastigheten Solrosen 7 utförs en omfattande fasadrenovering med tilläggsisolering och ny puts samt byte av fönster. Genomrekrytering av en drifttekniker förstärker bolaget tillgängligheten gentemot hyresgästerna, vilket efterfrågades i den senaste NKI-undersökningen. Ett större antal sökande till högskolor, universitet innebär ett ökat behov av lärmiljöer på hemmaplan. Ansökningar om att starta två yrkeshögskoleutbildningar inom logistikområdet har arbetats fram i samverkan mellan branschen, Viadidakt och samhällsbyggnadsförvaltningen. Den tidsbegränsade utökningen av yrkesvux åren innebar ett större antal studerande inom Viadidakt, totalt 228 kvinnor och 111 män. De utbildningsinsatser som genomfördes var: omvårdnad (störst), bygg, trädgård, frisör, administrativa och yrkesförare. Däremot har den starkt begränsade tilldelningen 2012 inneburit ett totalstopp av antagningar till yrkesutbildningar för vuxna. Minskningen av statsbidrag till yrkesutbildningar riskerar också att ytterligare öka obalansen i utbildningsnivå ur ett jämställdhetsperspektiv. De kvarvarande teoretiska utbildningarna attraherar fortfarande i högre grad de kvinnliga studerande.

22 Antalet hushåll med försörjningsstöd har ökat med tio procent mellan januari och juni, från 693 till 760 hushåll, en ökning som är dubbelt så stor jämfört med länet. Under första halvåret märktes en ökning av inrikes födda klienter med 10 procent och utrikes födda med 9 procent. I länet var motsvarande siffror 2 procent inrikes födda och 8 procent utrikes födda. Den enskilt största orsaken till att personer är i behov av försörjningsstöd är arbetslöshet. Den största gruppen arbetslösa är mellan år. För att sänka kostnaderna för försörjningsstöd måste fler arbeten och yrkesutbildningar skapas, annars riskerar kostnaderna att stanna på en hög nivå och personer få ett långvarigt biståndsbehov. En person som är arbetslös en längre period har svårt att hitta ett nytt arbete och situationen försämras då många arbetslösa saknar utbildning som är gångbar på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har begränsade möjligheter att erbjuda utbildningar, vilket kan leda till att det blir svårt för enskilda att få arbete. Socialförvaltningens syfte är att identifiera de behov som finns i samhället och ge det grundläggande stödet till medborgarna men socialförvaltningen äger inte frågan om vilka arbetsmarknadsåtgärder och andra aktiviteter som ska tillsättas för att fler personer ska kunna försörja sig på egen hand. Projekt Arbetslinjen inleddes den 1 januari 2012 och har som mål att andelen invånare i Katrineholms kommun som har ett arbete och därmed kan försörja sig själva ska öka samt att andelen med försörjningsstöd som går vidare till arbete ska öka. Målet är att hundra personer som har försörjningsstöd ska anställas på tjänster på 75 procent som varar ett halvår inom någon av kommunens förvaltningar. Av de hundra tjänsterna ska en tredjedel vara för ungdomar under 25 år. Per den sista augusti har 68 arbetstillfällen identifierats och 42 personer har blivit anställda, varav hälften är kvinnor och hälften är män. Av de anställda är 48 procent ungdomar mellan år. Till och med augusti månad har arbetslinjen minskat resursbehovet för utbetalt försörjningsstöd med ca kr. Socialförvaltningen hade i början av året räknat med att fler personer skulle vara sysselsatta genom Arbetslinjen än vad utfallet visar. Anledningen till att inte fler personer har blivit anställda är att rekryteringsprocessen tar tid. Socialförvaltningen har anställt två nya personer inom Trygghetsanställning. Under andra kvartalet har trygghetsanställningar stannat av, vilket beror på Arbetsförmedlingens bedömningar av enskilda personer. Nya rutiner för ungdomar som söker försörjningsstöd har skapats under året. Ungdomarna får 19 snabbt en planering genom samarbete med ungdomstorget vilket kan påskynda ungdomars möjligheter att bli självförsörjande. Viadidakt har beviljats medel från Ungdomsstyrelsen för att kvalitetssäkra långtidseffekter av ungdomsinsatser. En dialog mellan socialförvaltningen och Viadidakt pågår för att se om det är möjligt att hitta en liknande rutin för vuxna som för unga. Problemet är att det är betydligt fler vuxna än unga som är i behov av arbetsmarknadsåtgärder. Viadidakt har beviljats pengar från Europeiska socialfonden för två projekt som vänder sig till personer med utländsk bakgrund, projekt ISAK med ca 40 miljoner i budget, och projekt EgenKraft med ca 30 miljoner i budget. Projektens mål är att ge möjlighet till utbildning och egenförsörjning. Viadidakt har beviljats medel från Länsstyrelsen i Södermanlands län för att översätta materialet Om Sverige, som är framtaget av Göteborgs stad och Länsstyrelsen i Västa Götaland, i samhällsorienteringen för nyanlända flyktingar och invandrare till olika språk. En väsentlig fråga under året har varit de utmaningar som kommunen ställs inför i samband med anhöriginvandringen. Regeringen har lämnat förslag om utvidgad målgrupp för etableringslagen och kommunersättningsförordningen (Ds 2012:27). Förslaget innebär att kommuner som tar emot anhöriginvandrare som tidigare har haft problem att styrka sin identitet, får statlig ersättning för mottagandet. Vuxna nyanlända kommer att omfattas av etableringsinsatser som svenska, samhällsorientering och arbetsförberedande insatser och får rätt till etableringsersättning. Förslaget skulle underlätta för Katrineholms kommun att erbjuda ett bra mottagande. Trycket på undervisning i svenska för invandrare har ökat markant vilket innebär att Viadidakt för första gången är tvungna att införa kösystem. Skollagen föreskriver att nyanlända ska erbjudas undervisning i svenska för invandrare snarast. Kollektivtrafiken i Sörmland är just nu inne i en förnyelse och omvandling föranledd av den nya kollektivtrafiklagen men också av den politiska ambitionen att förverkliga den för Sörmland antagna kollektivtrafikvisionen. Förändringsarbetet är också kopplat till de storregionala ambitionerna att bygga ut och förverkliga den regionala tågtrafiken. Länstrafiken har gjort en översyn av den lokala busstrafiken i varje kommun och dessutom arbetat fram principförslag för den regionala stomtrafiken. Förslagen har godkänts av fullmäktige i samtliga kommuner och i landstinget. För Katrineholm har Länstrafiken gjort

23 en bussöversyn avseende den lokala landsbygdstrafiken. Då linjerna har haft få resande, föreslog Länstrafiken att prioritera skolelever och ersätta upphandlad skolskjuts med linjelagda turer. I och med skolstarten i augusti förändrades skoldagens start- och sluttider och Länstrafiken anpassade linjenät och tidtabeller efter behov. Det egentliga tidtabellsskiftet som rör regional trafik och stadstrafik sker den 9 december För Katrineholm återstår att göra en grundlig översyn av stadstrafiken. Det arbetet planeras ske tillsammans med Sörmlands kollektivtrafikmyndighet under En relativt kraftig nedgång i resandet (-17,6% i maj 2012) måste noggrant analyseras för att kunna utforma en effektiv stadstrafik både vad avser funktion och kostnader. Flera stora infrastrukturprojekt planeras kring Katrineholm, som exempel kan nämnas Logistikcentrum, Östra Förbifarten samt ombyggnad av korsningen Vingåkersvägen/Mejerigatan. Det finns även ett flertal pågående anläggningsarbeten som exempelvis hastighetssäkring av övergångsställen, upprustning av Terminalgatan samt ombyggnad av Stadsparken/stadshuset Gröna Kulle. Större investeringar som har avslutats under perioden är upprustning av Rundvägen samt byggande av gång- och cykelväg i Äsköping. Under 2011 gjordes minimalt med asfalteringsarbeten på grund av den utdragna upphandling som blev klar först i slutet av Detta har istället inneburit att intensivt arbete under Hittills har cirka kvm asfalt toppbelagts. I centralorten har de större beläggningsunderhållen utförts bland annat på Skalltorpsgatan, Sjölandsvägen, Åsporten, Malinbodaplan och del av Högmossevägen och Ljungvägen. Inventeringen av enskilda avlopp i Julita socken har påbörjats. Ett informationsmöte har hållits och personal har funnits tillgängliga i Äsköping under några veckor på kvällstid för frågor. Detta har bemötts positivt. Samarbetet med Vingåkers kommun angående förbättring av sjön Öljarens vattenkvalitet har startats upp. Extra insatser har gjorts vad gäller tillsyn av återvinningsstationerna. En fortlöpande dialog förs med förpackningsinsamlingen för att förbättra skötseln av återvinningsstationerna. Under tre veckor i februari och mars mättes matsvinnet på alla kommunala kök och restauranger i förskolor, skolor och äldreboenden. Resultatet visar att det totala serveringssvinnet uppgår till 130 kg/dag och tallrikssvinnet uppgår till 98 kg/dag. Tallrikssvinn är mat som kasseras från tallrikar, serveringssvinn är den mat som exempelvis ställts fram till servering men inte gått åt. Nästa mätning kommer att ske under hösten Enligt en rapport från Naturvårdsverket beräknas bara tallrikssvinnet i svenska skolkök kosta 1,1 miljoner kr dagligen. Cupverksamheten inom Sportcentrum har gått mycket bra under året med ett flertal större cuper och arrangemang. Ett utmärkande exempel är den innebandycup som genomfördes sista helgen i mars. Antalet deltagande lag ökade från 96 lag (2011) till 149 lag (2012). Med tränare och funktioner inräknade består ett lag av ungefär 20 personer. Enligt HUI Research genererar varje idrottsutövare som deltar i ett arrangemang i en annan stad 800 kr/natt i intäkter till kommun och näringsliv (SR Ekot, 20 augusti 2012). Utöver de rent ekonomiska vinsterna tillkommer mjukare värden som marknadsföring av kommunen och ett rikt utbud av händelser och fritidsaktiviteter. Det sociala värdet ska inte heller underskattas. Ett led i att uppnå en attraktiv kommun med en positiv utveckling av stad och landsbygd är att fler människor tar del av ortens vision. Under våren har därför intern och extern kommunikation om Vision 2025 spridits och ett arbete för att främja delaktighet kring visionen pågått. En målsättning är att kommunens medborgare ska känna till Vision 2025 och därmed ge kvinnor och män, pojkar och flickor möjlighet till medskapande. Varumärket Sveriges Lustgård tydliggör de många möjligheter som finns för platsen Katrineholm och fungerar som en gemensam plattform för alla som vill representera Katrineholm och Sveriges Lustgård. Genom annonsering, kommunikation om varumärkets betydelse och vikten av platsmarknadsföring har varumärket lanserats för kommunens invånare av både kommunen, föreningar och näringslivet. Resultatet för 2011 års TEM (turismekonomiska mätning) visar på en uppgång för Katrineholms kommun, liksom för övriga Sverige. Omsättningen har ökat från 216 miljoner kr till 245 miljoner kr och antalet årssysselsatta från 189 till

24 Förvaltning Nyinkomna ansökningar Väntar på ÖPG Godkända ansökningar Matchade ansökningar Anställda Totalt förvaltningsvis Åtaganden Åtaganden (Månad) Utfall Målvärde Senaste kommentaren Nyföretagandet ska öka 62st 120st Antal nyregistrerade företag i år är 62 st, 33 st AB och 29 Enskilda firmor. Vilket ger en måluppfyllelse på 51,67 %. Som en jämförelse kan nämnas att för år 2011 samma period var 112 företag nyregistrerade varav 65st AB och 47st EF, KB och HB. Motsvarande siffror för år 2010 låg på 76 företag varav 39st AB och 37st EF, KB och HB. Viadidakt deltar i Projekt Orangeriet vars mål är socialt företagande. Projektet vänder sig till personer med försörjningsstöd och som står långt från arbetsmarknaden. Bland annat har hunddagis och secondhandaffär öppnats i Katrineholm. I Vingåker har en secondhand och en servicegrupp startats. Arbetslösheten ska minska Ungdomsarbetslösheten ska minska Andelen med försörjningsstöd som går vidare till studier eller arbete ska öka 10,1% år aug ,3% år ,055% 4,7% Riket, öppet=3,9%, i åtgärder= 2,85, totalt= 6,7% D-län, öppet= 4,9%, i åtgärder= 4%n, totalt= 8,9% Från socialtjänsten i Katrineholm har Viadidakt haft 109 vuxna personer inskrivna i aktiviteter. Av dessa har 27 slutat och gått vidare till arbete eller studier. 35 personer från socialtjänsten i Vingåker har varit inskrivna. Av dessa har en person gått vidare till arbete. Från Arbetsförmedlingen har 151 personer varit inskrivna och av dessa har 15 gått vidare till arbete eller studier. Projekt ISAK som vänder sig till personer med utländsk bakgrund och tidigare yrkeskompetens startas upp den första september med ett trettiotal deltagare. Deltagarna kommer från Flen, Vingåker och Katrineholm. Projektet är finansierat av Europeiska socialfonden. Samarbetet mellan socilatjänsterna, arbetsförmedlingen och Viadidakt för att underlätta samverkansprocesser för att öka samverkan kring deltagare. Projekt Egenkraft har utökat verksamheten och har nu drygt femtio deltagare på Västgötagatan. Även detta projekt är finansierat av Europeiska socialfonden. Riket, öppet=6,4%, i åtgärder= 5,6%, totalt= 12% D-län, öppet= 8,3%, i åtgärder= 8%, totalt= 16;3% Feriearbeten. I Katrineholm sökte 264 ungdomar födda fick jobb, 24 tackade nej till jobb och sex ungdomar kunde inte erbjudas arbete. I Vingåker blev alla som sökte feriejobb erbjudna plats. Totalt 90 ungdomar sökte feriejobb, varav fem tackade nej till erbjuden plats, två fick avslag på grund av att de ej hade uppehållstillstånd. BIF KLF

25 KTF SBF STF SOC Viadidakt VOF Totalt: Statistik för Arbetslinjen visar att 42 personer har blivit anställda i kommunens förvaltningar. Ytterligare personer har plockats ut för matchning av arbete. Samarbete mellan socialtjänsterna, arbetsförmedlingen och Viadidakt för att underlätta samverkansprocesser för att öka samverkan kring deltagare. Alla personer som har arbetsmarknadsåtgärd inom Viadidakt erbjuds möjlighet att träffa studie- och yrkesvägledare. Andelen ekologiska råvaror och närproducerade råvaror ska öka av kommunens totala inköp av livsmedel. Det ska även ske med en klimatsmart inriktning 5,8% 30% Under 2012 har de ekologiska inköpen inte prioriterats på grund av en sänkt livsmedelsbudget på 1, 4 miljoner kr. Tack vare kompetensutvecklingen inom området går det ändå att göra vissa framsteg trots minskad budget. Åtaganden (Delår) Utfall Målvärde Senaste kommentaren Antalet ungdomar som startar UF-företag (Ung Företagsamhet) ska öka God tillgång på mark för näringslivsändamål. Omsättningen av etableringsmark ska öka Andelen studerande som klarar målen i svenska för invandrare, SFI, ska öka Enskilda avlopp ska ha godkänd standard för att minska utsläppen av näringsämnen till sjöar och vattendrag Andelen miljöcertifierad nyinförskaffad ITutrustning ska öka 121st 127st I Katrineholm är det lå 11/12 121elever som bedrivit UF verksamhet. Av dessa är 68 kvinnor och 53 är män. Lå 10/11 var det totalt 127 elever som bedrev UF-verksamhet. 6st 8st Det har under året sålts sex tomter. Totalt har det sålts kvm Kurs A: Betyg G 10 kvinnor, 4 män. Kurs B: Betyg G 16 kvinnor, 16 män. Betyg VG 3 kvinnor, 3 män Kurs C: Betyg G 40 kvinnor, 16 män. Betyg VG 6 kvinnor, 4 män Kurs D: Betyg G 18 kvinnor, 12 män. Betyg VG 8 kvinnor, 3 män. 112st 200st Inventeringen av Julita har startats upp under året. Fler fastighetsägare än väntat har anmält intresse för att ansluta sig till kommunalt avlopp. Detta gör att det troligen blir färre ansökningar än 200 under året. 100% 30% All nyinskaffad utrustning är miljömärkt ur energisynpunkt. Det är dock oklart vad ursprungsnivån låg på. 22

26 Kultur och fritid Resultatmål Resultatmål/uppdrag Ett rikt kultur- och fritidsliv, där särskilt barn och ungdomar prioriteras. Stark samverkan med föreningslivet. Väsentliga händelser Stark samverkan med föreningslivet är en framgångsfaktor för samhällets utveckling och social hållbarhet. I syfte att stärka samverkan med föreningslivet i Katrineholms kommun anordnades ett seminarium i mars månad dit samtliga föreningar var välkomna. Enligt närvarolistan deltog 67 representanter, varav 42 män och 25 kvinnor, från 56 olika föreningar. De fick möjlighet att lämna sin syn på vad som är bra samverkan samt vilka behov som finns. Översynen ger en grund för hur samverkan med föreningslivet kan stärkas och utvecklas. Den 11 februari invigdes det nya barnbiblioteket L4. Projektet bär namnet L4 - Lär (genom) Lek-(fullhet) (med) Lust (till) Liv eftersom de mesta av bibliotekets verksamhet handlar om lärande i en eller annan form. Genom att låta scenografi, konst, teknik och media samspela, skapades helt nya miljöer som stödjer de grundläggande målen. Under årets första åtta månader har 95 barngrupper besökt barnbiblioteket. Kollosal Ordival arrangerades för första gången 9-11 februari. Katrineholms bibliotek bjöd då in till fest, med fokus på ord, berättelser, språk, läsning, möten och kommunikation. Under tre dagar i februari kunde man uppleva ett varierat och spektakulärt program med något för alla. Ambitionen är att projektet ska vara årligen återkommande. I enlighet med kultur- och turismnämndens produktionsmål att utveckla det pedagogiska arbetet i konsthallen har under våren en konstpedagog rekryterats. Etapp 1 av Lokstallarna med Ung Kultur och Fritids verksamhet Perrongen invigdes den 5 maj med en stor fest för kommunens alla ungdomar. Verksamheten vänder sig till ungdomar 13 till 25 år. Efter flytten till Lokstallarna märks en tydlig ökad jämställdhet. I juli var det 50/50 procent flickor respektive pojkar och under augusti var det 44/56 procent flickor respektive pojkar mot tidigare ca 30/70 procent flickor respektive pojkar. Viadidakt deltar i verksamheten genom att driva Café Perrongen i samverkan med Kultur och turismförvaltningen. Första 23 spadtaget till Skateparken togs den 19 juni av tre skateungdomar. Förseningarna har sin grund i en omlokalisering av skateparken. Om allt går enligt planerna kommer parken att öppna i juni Merparten av åskådarna var pojkar. Under senare år har Katrineholm blivit uppmärksammat för de satsningar som kommunen gör på offentlig konst. Den 8 juni invigdes P G Thelanders konstverk "3 strutsar" i Järnvägsparken. Genom den konstnärliga utsmyckningen i parken ökar möjligheterna för parken att bli en attraktiv och naturlig mötesplats för kommunens invånare. Verket stärker också mötet mellan samtidskonst och den idag befintliga konsten i Järnvägsparken. Projektet BYMIC, Baltic Young Musicians in an International Context, ska under två och ett halvt år möjliggöra för unga musiker att nå högsta möjliga nivå med sitt framförande, att skapa träningsprogram med speciellt fokus på internationella tävlingar, att utveckla musikerna artisteri samt att genom pedagogiskt utbyte mellan Sverige och Lettland utveckla ungdomarnas talanger. Projektet finansieras av EU:s Central Baltic INTERREG IV A Programme med EUR och har en total budget på EUR. En ny prislista med externa hyror för Sportcentrums lokaler och faciliteter har fastslagits av kommunfullmäktige och gäller sedan den 1 juli. Den nya prislistan ska både ge en tydligare relation mellan pris och kostnad, men även vara mer logisk och lättförstålig för den som vill boka lokaler. Serviceoch teknikförvaltningen har även tillsatts en bokningsgrupp för att få struktur, ordning och effektivitet samt en högre servicenivå mot Sportcentrums kunder. Tidigare har det utifrån sett inte funnits någon central plats där kunder har kunnat boka lokaler och där kompetensen har varit samlad. Bokningsgruppen ansvarar för alla kundkontakter när det gäller bokningar. Ett nytt magasin, Kultur & Fritid Katrineholm har sett dagens ljus. Det ersätter den tidigare Kultur- och

27 fritidsguiden som gavs ut en gång om året. Ansvariga utgivare är KFV Marknadsföring i samarbete med Service- och teknikförvaltningen, Kultur- och turismförvaltningen och Informationskontoret. Magasinet ska utkomma med tre nummer per år. I varje nummer presenteras dessutom ett par föreningar och deras verksamhet i reportageform. Under maj har Musikfestival för mogna har genomförts inom äldreomsorgen. Aktivitetsparken vid Furuliden invigdes den 25 maj. Skola Resultatmål Resultatmål/uppdrag Genom att erbjuda en god och trygg miljö ska de pedagogiska verksamheterna lägga grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att nå kunskapsmålen. Väsentliga händelser Under läsåret 2011/12 har bildningsnämndens olika verksamheter påverkats av stora förändringar som inneburit omfattande omställningsarbete och anpassningar. En ny skollag och nya läroplaner för grundskolan och gymnasieskolan med tillhörande nytt betygssystem har införts. Även förskolan har fått en ny läroplan med tydligare fokus på barnens kunskapsutveckling. Riksdagen har också under våren fattat beslut om en reformerad gymnasiesärskola som innebär ny programstruktur och närmare samarbete med arbetslivet. Under våren 2012 har skolinspektionen granskat Katrineholms kommuns förskolor och skolor och de har påvisat ett antal utvecklingsområden. Särskilt framhålls elevernas måluppfyllelse, gruppstorlekar inom förskola och fritidshem samt det systematiska kvalitetsarbetet på förvaltningsnivå. På enhetsnivå får kvalitetsarbetet däremot goda omdömen i den muntliga återföringen. Forskning visar att föräldrars utbildningsbakgrund har stor betydelse för elevers måluppfyllelse. I Katrineholm är föräldrarnas utbildningsbakgrund låg i jämförelse med riket och skolan har därför en viktig kompensatorisk uppgift för att ge alla barn samma möjlighet till god kunskapsutveckling. Statistik visar att pojkarnas måluppfyllelse är lägre än flickornas i Katrineholms kommun och även i riket. Bildningsförvaltningen har i samband med det kommunövergripande projektet genusmedveten styrning påbörjat ett arbete där en kartläggning ska göras över könsskillnader där fokus ligger på att minska dessa genom olika insatser, exempelvis utbildning. Elevunderlaget i Katrineholms kommun har de senaste åren varit vikande. Detta gäller framförallt de senare åren i grundskolan samt gymnasieskolan. Den stora inflyttningen av nyinvandrade elever har delvis vägt upp elevminskningen. I de yngre åldrarna konstateras även ett vikande elevunderlag i skolor utanför tätorten. Inom förskolan är det i dagsläget inom vissa områden barngrupper på över 20 barn, framförallt inom tätorten, medan det på landsbygden är något färre. Även fritidshemmen har i dag stora barngrupper mellan 25 och 30 barn och personaltätheten i fritidshemmen är generellt sett låg. Också i grundskolan ökar klasstorlekarna inom vissa områden till ca 30 barn men stora variationer förekommer. Större barngrupper har också mer personal till sitt förfogande i såväl förskolan som grundskolan. Inom gymnasieskolan varierar gruppstorlekarna utifrån program och ämne; samtidigt minskar elevantalet enligt demografin. Den nya gymnasiereformen minskar möjligheten för samläsning då även kärnämneskurserna nu skiljer sig mellan de olika programmen. En politisk beredning av hur gymnasieskolans programstruktur ska se ut i framtiden har startat upp sitt arbete i september Verksamhetsvolymen inom grundsärskola och gymnasiesärskola har ökat, dels på grund av fler elever, dels på grund av fler elever med multipla funktionsnedsättningar. Hösten 2012 har två nya friskolor etablerats i kommunen samtidigt som Floda friskola utökat sin verksamhet inom grundskolans senare år. Kunskapsskolan (år 4 till 7) har ca 160 elever från Katrineholm. Erlaskolan (förskoleklass till år 7) har ca 50 elever och har även fritidshemsverksamhet. Floda friskola utökas med år 9 och har nu ca 150 elever. Floda friskola har också fritidshem och från och med augusti även förskola. Detta medför svårigheter när det gäller planering av den kommunala verksamheten. 24

28 Ett omställningsarbete pågår för att möta förändringarna. Anpassningar av kommunens skolorganisation har genomförts under 2012 men ytterligare anpassningar kan komma att behövas. Med anledning av detta samt Skolinspektionens synpunkter rörande rektorsorganisationen planeras en organisationsöversyn under hösten Under 2012 har också en utredning gjorts gällande ekonomistyrningen. Ett seminarium om Hälsofrämjande skolutveckling med temat synligt lärande, genomfördes den 14 augusti. Seminariet ingick i höstterminens skolupptakt och är det tredje i en serie som vill inspirera till utveckling och systematisering av det hälsofrämjande arbetet i skolan. I syfte att stärka samarbetet i kommunen vad gäller barn och unga, folkhälsa, tillgänglighet, säkerhet och trygghet har folkhälso- och tillgänglighetsstrategerna samverkat med bildningsförvaltningen. Vidare har dialog förts med rektor för elevhälsan i syfte att hitta former för kunskaps- och erfarenhetsutbyte i arbetet med att främja barn och ungas hälsa. Med start höstterminen 2012 kommer kultur- och turismnämnden, på uppdrag av och i samverkan med bildningsnämnden, att ansvara för samtliga kommunala skolbibliotek. Socialnämnden och bildningsnämnden har träffat ett avtal om grunderna för samverkan. Förvaltningarna har påbörjat ett samarbete genom projekt Samtid, för barn som har hög frånvaro i skolan. Samverkansavtal mellan förvaltningarna är upprättat och verksamheten är igång. Åtaganden Åtaganden (Delår) Utfall Målvärde Senaste kommentaren Alla transporter utförda av service och teknikförvaltningen med tung trafik till förskolorna ska upphöra Kommunledningsförvaltningen ställer sin kompetens till bildningsförvaltningens förfogande 0st 0st Idag går inga tunga fordon till våra förskolor men i och med ändrade ekonomiska förutsättningar måste detta utredas under året. 12st 100st De hundra aktiviteterna ska ligga utanför kommunledningsförvaltningens ordinarie verksamhet. Kommunledningsförvaltningen har hittills tagit fram förslag på ett fyrtiotal aktiviteter varav tolv stycken har utförts. Bland annat har en representant från kommunledningsförvaltningen deltagit i ett programrådsmöte på gymnasiet. Digitala kanaler har diskuterats mellan informationskontoret och Duveholmsgymnasiet, Gymnasiesär och KTC för samarbete framöver. Informationskontoret har även hjälpt förskolan Saltkråkan och Sandbäckens fritids att komma igång med sociala medier. 25

29 Omsorg och trygghet Resultatmål Resultatmål/uppdrag De sociala trygghetssystemen ska utgå från individens behov och ge möjlighet till självbestämmande. Människor med särskilda behov och deras anhöriga är trygga och har förutsättningar att leva som aktiva och självständiga samhällsmedborgare. Väsentliga händelser Genom samordning, helhetsperspektiv och öppenhet kan kommunen skapa förutsättningar för trygghet, självständighet, upplevelser och gemenskap. Väsentliga frågor under årets första månader har varit samverkan och en flexiblare organisation. Kommunens verksamheter ska också stärka samverkan med föreningsliv, ideell sektor, kulturliv, föräldrar, polis och offentlig sektor. En första struktur har satts tillsammans med landstinget Sörmland för en gemensam satsning på Kullbergska sjukhuset och rekrytering av personal i bristyrken. Målet är att ett av Sveriges ledande närsjukhus också ska kunna stå sig högt i konkurrens om arbetskraft. Detta gäller såväl arbetsvillkor som möjligheten att bo och leva i Katrineholmsregionen. Samarbetet kommer i första hand fokusera på läkarrekrytering. Vård- och omsorgsförvaltningen har under början av året arbetat med omvärldsbevakning och rapporten Case De i juli publicerade föreskrifterna om bemanning och stöd i demensboenden kommer att påverka verksamheten redan Analys pågår och en preliminär beräkning visar på ökade kostnader under 2013 med 2-3 miljoner kr. Ombyggnadsprocessen på Lövåsgården (fd. Lövåsen) fortskrider enligt tidsplanen och verksamheten öppnar tio demensplatser under september månad. Uppföljning av hemtjänsten visar på svårighet att hålla budget inom ett par områden. Åtgärder är vidtagna genom bättre uppföljningsinstrument, tätare uppföljningar och tillsättande av en särskild analysgrupp, konsultstöd samt omflyttning mellan ett par chefers ansvarsområden. Bostadsanpassning har kraftigt överskridit årets budget då flera stora ombyggnationsärenden hos enskilda brukare behandlats. Insatsen är starkt lagreglerad och den kommunala påverkan på insatserna små. Analys av utfallet pågår. Ledsagar- och avlösarservice uppvisar minskat antal ärenden, varför varsel kommer att bli aktuellt. 26 Vård- och omsorgsförvaltningen har under året arbetat aktivt med att utveckla metoder för hälsofrämjande arbete samt stärka brukares möjligheter att påverka givet stöd. Brukarrevision har genomförts i två verksamheter inom handikappomsorgen. Arbete pågår med projekt ICF (internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa), projekt Sapere (avser bland annat utvecklade måltidssituationer), projekt begåvningsstöd samt projekt gemensamt anhörigstöd för vård- och omsorgs målgrupper. Arbetet med att införa ny organisation inom vårdoch omsorgsförvaltningen 2013 fortsätter enligt plan. Under maj och juni förhandlades stora delar av den nya organisationen. Förberedelsearbetet för ny organisation pågår hela Ett nytt dokumentationssystem har upphandlats och förberedelsearbete att ta det i drift pågår. Det nya systemet kommer att möjliggöra mer sammanhållen journalföring kring brukare och bättre statistik, exempelvis uppdelad på kön. Inom socialförvaltningen har myndighetsgruppen ökat samarbetet med familjeenheten för att ungdomar ska få rätt typ av insats och för att hitta hemmaplanslösningar istället för institution. Familjeenheten arbetar i flera familjer där ungdomen är placerad på institution. Uppdraget är att arbeta med hela familjen inför att ungdomen kommer hem. Syftet är att korta placeringstiden och förbättra förutsättningarna för att det ska fungera när ungdomen kommer hem. Familjeenheten finns även med i ett tidigare skede då det rör sig om våld och sexuella övergrepp för att tidigt ge stöd och hjälp. Familjeenheten har också arbetat med s.k. punktinsatser (intensifierade insatser under kortare tid) för att undvika kostsamma placeringar. Om en familj har svårigheter som skulle kunna resultera i placering tillsätts till exempel en hemterapeut som hjälper familjen i hemmiljön samtidigt som en familjebehandlare arbetar med relationerna. I syfte att minska kostnaderna som uppkommer vid förlängningar av behandling på Vårnäs och andra behandlingshem har behandlingsgruppen utökat Mercur med en lägenhet i halvvägshusboendet. Nytt

30 för i år är också att primärbehandlingen på Mercur har hållit öppet över sommaren vilket innebär att personer kunnat erbjudas öppenvårdsbehandling istället för vård på institution. Antalet sociala kontrakt har ökat från 70 till 75 mellan januari och juni. Anledningen till att antalet sociala kontrakt ökar är arbetslöshet, för låg inkomst och hyresskulder. Det är också svårt för den enskilde att kunna överta kontraktet som sitt eget. Hittills har tre personer fått överta hyreskontrakt. Även boende på vandrarhem ökar, varför ytterligare en jourlägenhet har ordnats för att sänka kostnaderna. Rutiner har upprättats för att tydliggöra barnperspektivet i utredningar, bedömningar och beslut rörande försörjningsstöd. Riktlinjerna är reviderade med ett särskilt fokus på barnperspektivet. Arbetet med barnperspektiv ingår även i forskningsstationen och ska resultera i en avhandling. En barnambassadör är utsedd med särskilt uppdrag att följa och utvärdera arbetet med de ca 700 barn som finns inom försörjningsstöd. Målet är att alla familjehemsplacerade barn ska följas upp en gång i kvartalet. Av barnen har 80 procent följts upp en gång i kvartalet, särskilt fokus finns på nyplacerade barn som följs upp oftare. I augusti påbörjade ungdomsmottagningen sina föräldragrupper för unga föräldrar. Fokus i dessa grupper är dels anknytning mellan föräldrarna och det kommande barnet men också praktiska saker en nybliven förälder bör känna till för att kunna ta väl hand sitt barn. Ca tjugo ungdomar har deltagit i Ekonomismart, en tvådagarsutbildning i vardagsekonomi som arrangerades av folkhälsouniversitetet. Syftet är att öka ungdomars kunskap om vardagsekonomi för att de på sikt inte ska skaffa sig stora skulder. Ungdomar som tidigare inte haft någon framtidstro visar efter insatser på Viadidakts ungdomstorg motivation och livslust enligt en extern utvärdering. Att satsa på en gemensam ingång för ungdomar är en grundförutsättning för att ungdomar ska känna trygghet, bli självständiga och uppleva gemenskap i samhället. Studier skapar förutsättning för ett självständigt liv. Viadidakt har under sommaren 2012 flyttat särskild utbildning för vuxna (särvux) till bättre anpassade lokaler som ger eleverna större möjligheter att nå sina individuella mål. Åtaganden Åtaganden (Delår) Utfall Målvärde Senaste kommentaren Kommunledningsförvaltningen ställer sin kompetens till vård och omsorgsförvaltningens förfogande 7st 100st De hundra aktiviteterna ska ligga utanför kommunledningsförvaltningens ordinarie verksamhet. Kommunledningsförvaltningen har hittills tagit fram ett tjugotal aktiviteter, varav sju stycken har genomförts. Informationschefen har planerat och genomfört två dagars workshop med handikappomsorgens ledningsgrupp. På dagordningen stod presskontakter, Vision 2025, varumärket Sveriges Lustgård samt arbete med att utveckla handikappomsorgens egen profilering. Efter avslutat program fick de ett PM om vad som kom fram och en handlingsplan för fortsatt arbete. Den politiska och demokratiska processen har presenterats för en av förvaltningsenheterna inom vård- och omsorgsförvaltningen. Under hösten kommer kommunledningsförvaltningen att hålla i utbildningar för vård- och omsorgsförvaltningen. Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd ska understiga 18 dagar Alla ärenden ska belysas utifrån barnperspektivet/ barnkonventionen 100% 100% Från 2012 har i princip alla ärenden belysts utifrån barnperspektivet. På samma sätt som de tre tvärfrågorna jämställdhet, folkhälsa och tillgänglighet, pågår ett utvecklingsarbete som syftar till att hitta teknik och metod för kvalitativa analyser. Detta arbete pågår allt jämt och bedöms fortgå under resterande del av året. 27

31 Alla projekt ska belysas utifrån barnperspektivet/ barnkonventionen 0% 100% Detta kommer att belysas i projekthandboken, som är under revidering och ej färdigställd. 28

32 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Resultatmål Resultatmål/uppdrag Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa. Väsentliga händelser Kommunledningen arbetar medvetet och konsekvent för ökad tillgänglighet och för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration. Att verka för allas lika möjligheter och en god hälsa ställer krav på uthållighet och långsiktighet. Målet förutsätter samordning och nära samarbete inom kommunkoncernen och med offentlig sektor, föreningsliv samt ideell sektor. I juni beviljades kultur- och turismnämnden 2,8 miljoner kr från Europeiska Integrationsfonden för projektet Integration Katrineholm. Projektet syftar till att ge ungdomar i kommunen med olika etnisk bakgrund ökad förståelse för varandra genom att samarbeta och driva olika former av delprojekt. Antalet ungdomar som beräknas delta i projektet är 250, jämt fördelat mellan flickor och pojkar. Kommunledningsförvaltningen har medverkat i att fullfölja arbetet med inriktningsdokumentet En god hälsa för alla i Katrineholms kommun - utmaningar och har tillsammans med folkhälso- och tillgänglighetsutskotten tagit fram de tre prioriteringar som ska gälla för respektive planeringsår. Lokalpressen har bjudits in för information om kommunens tvärsektoriella arbete. Nätverksträffar har genomförts för verksamhetsnära nyckelpersoner i kommunen som kan bidra till utvecklingen av det tvärsektoriella arbetet. Nätverksträffar har också skett inom länet i för erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. Under 2012 har två styrdokument arbetats fram inom service- och teknikförvaltningen, ett idrottspolitiskt och ett kostpolitiskt program. Om dessa antas i kommunfullmäktige kommer de att börja gälla från och med Det idrottspolitiska programmet behandlar samverkan som leder till att medborgarna ges möjlighet till en aktiv och hälsosam fritid. Det idrottspolitiska programmet framhäver att mäns och kvinnors idrottande är lika mycket värda samt att kommunens resurser ska fördelas lika ur ett genusperspektiv. Det kostpolitiska programmet innehåller riktlinjer för maten som tillagas, serveras och transporteras i kommunen och är ett styrmedel för hur 29 arbetet med kosten ska fortskrida i kommunens olika verksamheter. Både det idrottspolitiska och det kostpolitiska programmet kan till största delen genomföras inom befintliga budgetramar men det kan, beroende på vilken nivå som vill uppnås, komma att krävas ökade resurser. Under 2011 togs ett verktyg fram för att kunna analysera hur mycket mat som lagas från grunden i kommunens kök. Verktyget är av en pyramid där nedersta delen består av maträtter som alla kök bedöms kunna tillaga, till exempel potatismos, rotmos, alla såser, stuvningar och soppor, fiskgratäng, kålpudding med flera. Resultat för 2011 visade att kostnaden för rätterna i den nedersta delen av pyramiden var kr. Fram till juni 2012 är motsvarande siffra kr. Om inget drastiskt händer kommer det bli en minskning på mer än 50 procent vid årets slut. Alla kök har gjort ett utomordentligt jobb i att laga mer mat från grunden, vilket har bidragit till både minskade kostnader och en högre matkvalitet. Inom äldreomsorgen har arbetet med projektet hälsofrämjande förhållningssätt fortsatt och inom handikappomsorgen har måltidsprojektet SAPERE slutförts. Dietisternas arbete har förändrats för att kunna nå fler brukare inom äldreomsorgen. Varje dietist deltar numera i teamträffar på respektive äldreboende och arbetet blir på en mer tvärprofessionell nivå som gynnar brukaren. Hittills under 2012 har ytterligare tre stycken övergångsställen tillgänglighetsanpassats, för att göra samhället tryggare och mer tillgängligt för individer med särskilda behov. Utifrån en tidigare gjord tillgänglighetsinventering och åtgärdsplan antagen av Viadidaktnämnden har åtgärder av enkelt åtgärdade hinder påbörjats, exempelvis tillgänglighetsanpassad skyltning. Ett byte från det så kallade Gula huset till Vita huset på Drottninggatan i Katrineholm innebär också förbättrad fysisk tillgänglighet för viss del av vuxenutbildningen.

33 I början av året fattades ett strategiskt beslut att utveckla kommunikationen och innehållet, snarare än de tekniska lösningarna, samt att fokusera kommunikationen till de kanaler som fungerar bäst. Genom att förändra och utveckla arbetet kring sociala medier Åtaganden har kommunens budskap nått fler invånare och en personligare kontakt har kunnat skapas. Detta har uppskattats av invånare som är aktiva i sociala medier; kommunen har också fått positiv uppmärksamhet i media. Åtaganden (Delår) Utfall Målvärde Senaste kommentaren Alla ärenden ska belysas ur folkhälso-, tillgänglighetsoch jämställdhetsperspektiv Alla projekt ska belysas ur folkhälso-, tillgänglighetsoch jämställdhetsperspektiv Antalet barn- och ungdomsgrupper som besöker biblioteket Antalet barn- och ungdomsgrupper som deltar i konstpedagogik Andel brukare i äldreomsorgen där nattfastan är mindre än 13 timmar ska öka Föreningsbidragen ska så långt som möjligt fördelas lika på kön Ungdomsverksamheten ska vara jämställd 100% 100% Hittills under året har i princip alla ärenden belysts utifrån de tre tvärfrågorna. Parallellt har ett arbete pågått med att ta fram teknik och metod för att göra mer kvalitativa och systematiska belysningar. Denna utvecklingsprocess pågår allt jämt och bedöms fortgå under återstoden av året. 0% 100% Detta kommer att belysas i projekthandboken, som är under revidering och ej färdigställd. 95st 133st Nya barnbiblioteket L4 invigdes i februari. 8st 33st Under våren anställdes en konstpedagog och arbetet med barn- och ungdomsgrupper i konstpedagogik har startat. 37% 70% Resultat för vårens nattfastemätning gav procentuellt ett något lägre resultat än föregående mätning. Sammantaget om man ser över tid är trenden ändock positiv då man ser att antalet brukare som har en nattfasta på över 13 timmar och är undernärda kontinuerligt har minskat. Insatser fortsätter med utbildning av vårdpersonal, analys av individer med lång nattfasta och översyn av serveringstider av maten. Rutiner finns framtagna och åtgärder för att minska nattfastan pågår. Extra kväll- eller nattmål erbjuds. I samband med medicingivning erbjuds dryck eller något att äta % Statistiken visar att kultur- och turismnämden till största delen utbetalar föreningsbidrag till föreningar där andelen kvinnor/flickor är störst. 57 st föreningar med flest kvinnor/flickor fick de första 8 månaderna föreningsbidrag mot 43 st föreningar med flest män/pojkar. 44% 50% Under sommaren blev det en svag tillbakagång i jämställdheten mellan flickor och pojkar. 30

34 Ekonomi och organisation Resultatmål Resultatmål/uppdrag Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att vara öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska kommunen leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning. Väsentliga händelser Under årets första åtta månader har samordningsarbetet inom kommunkoncernen varit betydande för att få en effektiv organisation som levererar rätt service till invånare och organisationer. Den offentliga sektorns utveckling kräver att kommunens olika roller tydliggörs; dels kommunens roll som systemansvarig och dels kommunens roll som utövare av verksamhet i egen regi. Tydlighet, transparens och helhetssyn i alla delar utgör viktiga förutsättningar, liksom arbetet med ständiga förbättringar. Möjligheter och flexibilitet måste skapas för att hela tiden nyttja befintliga resurser på ett effektivt sätt. Ett led i att nå en effektivare organisation är att utveckla uppföljningen samt de system som finns till förfogande. För att uppnå en enhetlig redovisningsstandard för kommunernas externa redovisning och för att underlätta inrapportering till det nationella räkenskapssammandraget har SKL beslutat att omarbeta normalkontoplanen. Katrineholms kommun förbereder därför ett byte av kommunens kodplan för att underlätta inlämningen av statistik och förbättra uppföljningsmöjligheterna. I samband med detta behöver även kommunens affärssystem uppgraderas och målet är att en ny e-handelsmodul ska vara i drift den 1 januari Under augusti har ett projektdirektiv arbetats fram för att kunna genomföra bytet. Ett första steg i införandet av shared business services genomfördes den 1 juni då fakturahanteringen från KFAB fördes över till kommunen. Med shared business avses ett gemensamt nyttjande av administration. Personalen från KFAB beräknas börja i kommunen den 1 oktober. Från och med årsskiftet 2012/2013 kommer lönerna för KFAB och KIAB att bearbetas av kommunen. En annan del i kommunledningsförvaltningens omorganisation är att ITverksamhetens drift kommer att flyttas över till extern leverantör. En gemensam lönenämnd för samverkan mellan Katrineholms kommun och Gnesta kommun gällande löneadministrationen bildades den 1 januari. Nämndens första möte hölls i Katrineholm i mars månad. 31 Fortsatt utveckling av kommunens övergripande planerings- och uppföljningsprocess har pågått under året. År 2012 är det första året som alla inriktningsdokument för övergripande planerings enligt det nya styrsystemet finns framtagna. En viktig utgångspunkt för styrsystemet i Katrineholms kommun är att styrningen ska vara genusmedveten. I samband med den övergripande planerings- och uppföljningsprocessen har därför projektet genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling varit inblandat. Under våren har förberedelserna inför byte av bank för kommunkoncernen pågått. Bytet började skedde från och med 1 juni 2012 och under sommaren har vissa inkörningsproblem uppstått framförallt avseende kontanthantering. Det har även uppstått vissa felaktigheter i samband med den första och andra löneutbetalningen. En följd av detta är att många frågor har inkommit till löneenheten från oroade medarbetare. Kommunen har under året ökat sin låneskuld med nyupplåning med 50 mnkr i mars samt 20 mnkr i juli. Det ökade lånebehovet är bland annat en följd av de stora investeringarna inom logistikområdet. Den aktuella låneskulden är nu 250 mnkr. En följd av den kraftiga försämring av kommunens resultat som skedde i slutet av 2011 är att rutinerna kring månadsuppföljningen har ändrats under Ett tydligt fokus har lagts på krav på åtgärder för att komma tillrätta med negativa budgetavvikelser. När nämnderna har lämnat negativa prognoser i början av året har samtliga förvaltningar kraftsamlat för att täcka upp de negativa resultaten. Det nya arbetssättet innebär nya utmaningar för ekonomerna och för hela organisationen. Försämringen av kommunens resultat i slutet av 2011 medförde även beslut om omställningsarbete inom bland annat bildningsförvaltningen. Externa konsulter kopplades in för att genomlysa förvaltningen och dess arbetssätt. Genomlysningen resulterade i att kommunledningsförvaltningen och bildningsför-

35 valtningen under våren genomförde en översyn av hur ekonomistyrningen fungerar inom bildningsverksamheten. Översynen visar att ekonomistyrningen inte är tillfredsställande och åtgärder kommer att vidtas inför Under årets första åtta månader har en rad förändringar gjorts för att anpassa bildningsförvaltningens verksamhet till gällande förhållanden och i syfte att skapa bättre förutsättningar för skolans kunskaps- och värdegrundsuppdrag. Verksamhetsförändringar som är kopplade till elevval, demografi och ändringar i lagstiftning har genomförts. Vallas årskurser 7-9 har lagts ner och eleverna förts till tätortens skolor. Skolorna Nävertorp och Sjöholm har lagts ner och flyttat in i Nyhemsskolans lokaler. Interkulturella enheten har flyttat från Vita husets lokaler in i Nävertorpskolan. Gymnasieskolans elprogram har flyttats från Lindengymnasiet till Katrineholms Tekniska skola. Elevkullarna inom gymnasieskolan är minskande, men många går längre än tre år. Som en följd av verksamhetsförändrarna har ett omfattande omställningsarbete av personal genomförts. I förhållande till augusti 2011 har 125,6 tjänster (omräknat till heltider) lämnat bildningsförvaltningen i augusti Även kommunledningsförvaltningen har tvingats till omprioriteringar i samband med omställningsarbetet på bildningsförvaltningen. För service- och teknikförvaltningen är ekonomi i balans det allra viktigaste målet just nu. Inom Gata/Park har en besparing gjorts genom nedsläckning av gatubelysningen. Centrum har varit undantaget. Kost- och transportservice har arbetat med ett åtgärdspaket på totalt 3 miljoner kr. Livsmedelsbudgeten har minskats, vilket har resulterat i en paus i åtagandet om ekologiska livsmedel. Även personalstyrkan har minskats och ytterligare personalminskningar sker under hösten för att klara av anpassningen som följer av de nya friskoleetableringarna. Ett fokusområde under året har varit att ge kökscheferna fullt ansvar för sina objekt, allt för att uppnå en bättre kontroll av fakturor, kostnader och ekonomi. Inom Sportcentrum har en genomgripande organisationsöversyn genomförts vilket har gjort organisationen effektivare. Arbetet fortsätter under hösten med en övergång till individ- och verksamhetsanpassad arbetstid med hjälp av verktyget Timecare. Den kraftiga ökningen av antalet hushåll med utbetalt försörjningsstöd har belastat socialförvaltningens budgeten med ca kr. För att få ner kostnaderna för försörjningsstöd måste riktade insatser som leder till egen försörjning sättas in. Socialförvaltningen ser också till att alla klienter söker andra socialförsäkringsförmåner. Under andra kvartalet 32 blev 64 personer inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin och fler fick sjukpenning under andra kvartalet. Resultatet ger en positiv effekt på budgeten med kr per månad (2,9 miljoner kr per år). Inom vård- och omsorgsförvaltningen pågår förberedande arbete för ny organisation med en utföraravdelning och en myndighet och specialistavdelning. Det syftar bland annat till bättre uppföljning och kontroll över givna insatser och kostnader. Hemtjänsten i egen regi har inom ett par områden visat på underskott. Åtgärder har vidtagits och en uppföljningsmodell har tagits fram för att få bättre styrning av verksamheten. Kultur- och turismnämnden bedriver ett EU-projekt under planperioden - BYMIC (Baltic Young Musicians in an International Context) - tillsammans med Emils Darzins Music School i Riga, Lettland. Redovisningen av Rigas del i projektet har varit eftersatt och medel har inte kunnat rekvirerats från EU. Den nya samhällsbyggnadsförvaltningen startade sin verksamhet från 1 januari och mycket arbete har lagts ner på att få strukturerna på plats. Ett förslag till samlad lokalisering av den nybildade samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) har utarbetats. Förslaget, som innebär att SBF samlas i AVA-huset, ger sidoeffekter för andra verksamheter. Således flyttar service- och teknikförvaltningen till Jakobsdal på Vingåkersvägen medan kommunledningsförvaltningens verksamheter i AVA-huset flyttar till nämndhuset. Andra lokalplaneringsfrågor som varit aktuella är arbetet med omlokalisering av socialförvaltningen och konsekvenserna därav, möjligheten till alternativa förskolelokaler i Västangården samt ombyggnationen av Lokstallet. Gruppen för Teleprojektet, som arbetar med den framtida telefonin inom kommunen, har tagit fram ett antal frågeställningar som ska utredas och få sina svar. Det framtida behovet utreds nu i samarbete med den upphandlade konsulten, Cygate. Kommunens centrala kompetens avseende regler om skolpeng och dess tillämpning behöver öka. En arbetsgrupp med representanter från service- och teknikförvaltningen och kommunledningsförvaltningen har träffats under våren/sommaren för att diskutera framtagandet av interna spelregler. Styrgruppen för KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) har lanserat en webbportal som ska underlätta för invånarna att jämföra kommunens verksamheter med andra kommuner. En arbetsgrupp kring kommunens tillgänglighet per e-post och telefon har

36 också bildats med representanter från samtliga förvaltningar. Som en service till invånarna har kommunarkivet, genom ett samarbete med Katrineholmskuriren, skapat en artikelserie under rubriken Det var då - Lena Martin och Roland Blomkvist botaniserar i kommunens arkiv. Vidare har arkivet bistått Sveriges Television med underlag inför ett TV-inslag om Kullberg, som sändes i programmet Gokväll. Tillgängligheten till kommunarkivets beståndsregister har förbättrats genom att innehållet har publiceras på kommunens webbplats. Arbetet med att införa en samlad jour- och beredskapsorganisation i kommunkoncernen 2013 fortlöper. Projektledningen för uppdraget har överförts från Västra Sörmlands Räddningstjänst till projektkontoret, kommunledningsförvaltningen. Ett förslag till samlad jour- och beredskapsorganisation kommer att tas fram som kan införas i kommunkoncernen senast januari Syftet är att kunna ge invånarna en ökad trygghet och bättre service. Under våren drabbades kommunen av ett datavirus som slog ut delar av kommunens datorer. I samband med felsökning uppmanades medarbetare att inte använda sina datorer för att minska smittspridningen. Medarbetarenkäten genomfördes i slutet av år Svarsfrekvensen blev 71 procent och resultatet för kommunens nöjdmedarbetar index, NMI, blev 68 procent, en ökning med tre procentenheter från tidigare enkät. Männen har ett högre NMI än kvinnorna (70 respektive 68 procent). Personer med utländsk bakgrund har ett högre NMI än övriga, (74 respektive 68 procent). Arbetet med att redovisa och föra ut resultatet av enkäten pågick under större delen av våren. Personalkontoret har stöttat förvaltningar när det gäller presentationen av respektive förvaltnings resultat. Dessutom har personalkontoret gjort en analys av enkäten för att se vilka områden som personalkontoret ska göra insatser kring ur ett kommunövergripande perspektiv. Identifierade områden är; Åtaganden stress, skyddsronder, arbetsplatsträffar, rökfri arbetstid, ledarskap, yrkesgrupper med lågt NMI och medarbetarsamtal. En utmaning i att vara en attraktiv arbetsgivare är att utveckla medarbetare och ledare som idag finns i organisationen. Kommunen startade därför ett traineeprogram för framtidens chefer och ledare under Inom ramen för programmet har ett mentorsprogram statats under våren. En annan del i arbetet med attraktiv arbetsgivare är att två studenter har skrivit en uppsats med namnet "Hjärtat finns på insidan" - en studie om undersköterskors uppfattning om en attraktiv arbetsgivare. Resultatet visar att många faktorer som undersköterskor anser utgör en attraktiv arbetsgivare återfinns i kommunen. En utmaning inför 2012 var att medarbetarna ska vara nöjda med kommunen som arbetsgivare. Ett sätt för att uppnå detta var att erbjuda medarbetarna möjlighet att arbeta heltid i större utsträckning. Hösten 2011 startades därför projektet Heltid en rättighet - deltid en möjlighet. Under våren 2012 beslutades det dock om besparingar för att kommunens nämnder sammantaget skulle generera ett nollresultat. Ett av åtgärdsförslagen var att Hel/del-projektet skulle avslutas i förtid. Inom området personal- och uppdragsutbildning har det genomförts ett flertal föreläsningar. Föreläsningarna vänder sig till både till kommunanställda och till företag. Samarbetet med det lokala näringslivet har intensifierats. Genom att Viadidakt och näringslivet samarbetar kring utbildningsinsatser nås fler deltagare. Samarbetet fortsätter under hösten med några storföreläsningar med kända profiler. I övrigt ligger tyngdpunkten på uppdrag inom ledarskapsutveckling, ekonomi och arbetsmiljö. Nya kurser som omvårdnadsdokumentation, LexSarah för vård- och omsorgsförvaltningen, stabsmetodik/krishantering och projektledning har genomförts. En föreläsningsserie för pedagoger för att höja läs- och skrivförmåga hos samtliga elever har påbörjats och sträcker sig över tre år. Åtaganden (Delår) Utfall Målvärde Senaste kommentaren Resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna 33 Månadsuppföljning sker i RYC. Enhetscheferna inom Viadidakt har regelbundna genomgångar av ekonomin tillsammans med förvaltningens ekonom. En väsentlig minskning av statliga bidrag för vuxenutbildning under 2012 innebär att nämndens prognos för helåret är -2,0 mkr STN bidrar till det kommunövergripande åtagandet genom att verka för en god och balanserad ekonomi. Det är dock

37 omöjligt att på nämndnivå besvara åtagandet med en procentsats. Vård- och omsorgsnämnden har avsatt en buffert. Månadsuppföljning görs i RYC. Hemtjänstens verksamhet som helhet samt bostadsanpassning (BAB) uppvisar underskott. Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna Avskrivningar ska under planperioden inte ta mer än tre procent av driftbudgeten Det planerade underhållet i fastigheter ska överstiga akuta reparationer Bekräftelse på mottagen bygglovsansökan och/eller besked om komplettering av inlämnade bygglovshandlingar ska ges inom två arbetsdagar från dag då ansökan registrerats Besked om att bygglovsansökan är komplett ska ges inom två arbetsdagar från den dag komplettering har lämnats in Beslut i enklare bygglovsärenden (t.ex. garage, carport, förråd) inom ramen för gällande detaljplan ska tas inom tio arbetsdagar från den dag då kompletta ansökningshandlingar har lämnats in Besked om behov av komplettering av anmälan (för ej bygglovpliktig åtgärd) ska ges inom två arbetsdagar från den dag anmälan registrerats 8 155tkr 6 215tkr För verksamhetslokaler ligger budgeten för underhåll på 19 mnkr per augusti månad är utfallet ca 8mnkr och prognosen på helår är ca 20mnkr. Budgeten för reparationer ligger på 8,3mnkr, utfallet per augusti är ca 6,2mnkr och prognosen för helåret ligger på ca 9mnkr. Det planerade underhållet överstiger därmed de akuta reparationerna. 73% 100% Åtagande ej uppfyllt. Medeltiden för besked av mottagen ansökan är under perioden 2 dagar. I många fall kombineras beskedet om mottagen ansökan med beskedet att ansökan är komplett. Det kan i vissa fall kan ha förlängt svarstiden för det enskilda beskedet men kortat tiden till det att sökande får besked att ansökan är komplett. 79% 100% Åtagande ej uppfyllt. Medeltiden för besked av komplett ansökan är under perioden 2 dagar. I många fall kombineras beskedet om komplett ansökan med beskedet att ansökan är mottagen. Det kan i vissa fall kan ha förlängt svarstiden för det enskilda beskedet men kortat tiden till det att sökande får besked att ansökan är komplett. 84% 100% Åtagande ej uppfyllt. Medeltiden för beslut i enklare ärenden är under perioden 6,8 arbetsdagar. Medeltiden för samtliga bygglovsbeslut är under samma period 15,1 arbetsdagar. 57% 100% Lämna startbesked 96% 100% Åtagande ej uppfyllt. I de flesta fall lämnas startbesked 34

38 EU Projekt 2012 Projektägare Beviljat stöd Status Beviljat för Katrineholm för ärenden där endast anmälan krävs inom två arbetsdagar från dag då kompletta handlingar lämnats in Utfärda slutbesked inom två arbetsdagar från dag då komplett underlag lämnats in och/eller efter att slutsamråd har hållits Tillsynsärenden ska behandlas inom angivna tidsramar: Senast inom 5 arbetsdagar efter det att ett tillsynsärende (t.ex. olovligt byggande, ovårdad tomt) kommit till stadsarkitektkontorets kännedom ska platsbesök genomföras Andelen nöjda kursdeltagare inom personal- och uppdragsutbildningen ska öka och bygglov samtidigt. 100% 100% Åtagande uppfyllt. 100% 100% Åtagande uppfyllt. 78% Andelen nöjda kursdeltagare var år ,9% och år ,2%. Målvärde för 2012 är 78%. Åtaganden (Månad) Utfall Målvärde Senaste kommentaren År 2012 ska Katrineholms kommun beviljas minst 30 mnkr genom EU-medel 4 419tkr tkr Länk robusta nät Björkvik K-holm kommun Länk robusta nät Strångsjö K-holm kommun Nova Med Tec NÄT Integration Katrineholm Kultur/turism Samhällsorientering för övriga invandrare Viadidakt Europapendeln NÄT Egenkraft Viadidakt Green economy SBF Länk robusta nät Länsstyrelsen Aktiv ledarskap för företag Flens kommun ISAK RAR samordningsf

39 Ökad avtalstrohet Andel e- beställningar ökar 61% 90% Avtalstroheten för perioden följer samma mönster som tidigare perioder med marginella förändringar. Ett par felkonteringar på avtalet kontorsmaterial drar ner troheten, inköpen i sig var korrekta. Avtalet med papper och plast sänktes av ett stort inköp från en tidigare avtalsleverantör. Livsmedel är inte med i mätningen. 51% 90% Resultatet i augusti är det bästa hitills i år men fortfarande en bra bit under målvärdet. Tre leverantörer utmärker sig med ett sämre resultat Tidermans bageri, Auralight och Ecolab. Cheferna för de mest frekventa beställarna har meddelats att beställningarna ska registreras i Proceedo. En ny leverantör, Ahlsell, ersätter Björnkläder vars avtal gått ut. 36

40 Räkenskaper Driftsredovisning Budget Budget- Redovisat Prognost. Redovisat jan-aug 2012 jan-aug avvikelse jan-aug Budget avvikelse Intäkter Kostnader Netto 2012 jan-aug Kommunfullmäktige/politisk ledning Bildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen varav Samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och turismnämnden Miljö- och hälsosskyddsnämnden Service- och tekniknämnden Socialnämnden Viadidaktnämnden Vård- och omsorgsnämnden Summan nämnder KS medel till förfogande Personalomkostnadspålägg och semesterlöneskuld Pensioner Intäkter Viadidakt Vingåker Kapitalomkostnadsintäkter Avskrivningar Skatteintäkter och utjämning Finansiering, utdelningar mm Jobbcentrum Räddningstjänsförbund Summa finans RESULTAT BUDGTERAT RESULTAT ENLIGT KF Driftredovisningen visar nämndernas nettokostnader i förhållande till tilldelad budget. Utfallet för perioden januari till augusti kan även jämföras med samma period föregående år. Utfallet per sista augusti kan ses som en ögonblicksbild av verksamheten. Även om nämnden visar en avvikelse per sista augusti, kan det ändå finnas skäl till att prognosen vid årets slut ligger inom den budgeterade ramen. Det kan handla t ex om interna kostnader/intäkter som saknas i utfallet. Som framgår av den ekonomiska analysen, så har kommunens nettokostnader ökat med 0,2% mellan augusti 2011 och augusti Detta samtidigt som ökningen av kommunens skatteintäkter har uppgått till 2,8%. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning visar samma sak, då 96% av kommunens skatteintäkter och utjämning är bundna till nettokostnader. Detta är glädjande i sig, tyvärr avser del av förändringen effekter av engångsposter. 37 Flera nämnder visar kraftiga negativa avvikelser i sina prognoser. Sammanlagt visar nämnderna prognoser på ett överskridande jämfört med budget på 24,2 mnkr. Finansförvaltningen prognostiserar på en positiv avvikelse om 47,8 mnkr. Detta tillsammans med kommunens budgeterade resultat, innebär att trots kraftiga underskott på nämnderna, ser det ut som att kommunen kommer att ha ett positivt resultat vid årets slut med 40,2 mnkr. Störst prognosavvikelse visar socialnämnden med -18,3 mnkr, vilket motsvarar 14,2% av nettobudgeten. Orsaken till det kraftiga underskottet är höga utbetalningar av försörjningsstöd. Utbetalningarna har uppgått till 36,3 mnkr under årets åtta månader, vilket är 2,2 mnkr högre än under samma period Av nämnden avvikelse är -5,3 mnkr knutet till försörjningsstöd. Även institutionsplaceringar visar fortsatt höga kostnader. Det är framförallt institutionsvård för barn och ungdomar redovisar höga

41 kostnader. Sammanlagt bedöms kostnaderna för institutionsvård överskrida budgeten med 13 mnkr. Bildningsnämndens prognos för helåret tyder på en negativ avvikelse om -10 mnkr, vilket är 1,6% av nettobudgeten. Avvikelsen beror på att de åtgärder som nämnden vidtagit under året inte ger helårseffekt under Största delen av överskridandet är hänförligt till gymnasieskolan som har stora svårigheter att anpassa sin budget till minskade elevkullar samt effekterna av den nya läroplanen. Vård- och omsorgsnämnden prognostiserar på en positiv avvikelse om 1,5 mnkr, vilket är 0,2% av nettobudgeten. Nämnden har under våren redovisat högre prognoser men arbetet med att få hemtjänsten i sin ram har inte förflutit enligt planen vilket medför att nämnden nu redovisar en lägre prognos för helåret. Kommunstyrelsen prognostiserar en positiv avvikelse om 4 mnkr, vilket är 3% av nettobudgeten. Avvikelsen beror på vakanser på flera av kommunledningsförvaltningens kontor under året. Även samhällsbyggnadsförvaltningen har haft vakanta tjänster under året. Finansförvaltningen totalt visar på en positiv avvikelse jämfört med budget på 47,8 mnkr. Den största engångsposten som påverkar både periodens resultat samt även prognosen är den återbetalning av delar av arbetsgivaravgifter för åren 2007 och 2008 som beslutades i våras. Denna engångsintäkt uppgår till 34 mnkr. Den senaste skatteprognosen visar på att årets skatteintäkter och utjämning kommer att uppgå till 20 mnkr högre än budgeterat. Kostnaderna för pensioner beräknas visa ett kraftigt underskott. Detta beror på engångskostnader i samband med bildningsnämndens arbete med omställning. Även de prognostiserade kostnaderna för pensioner visar på en negativ avvikelse. Av kommunstyrelsens medel till förfogande bedöms 4 mnkr kvarstå vid årets slut. 38

42 Investeringsredovisning Redovisat Budget Budget- Budget Prognos avvikelse jan-aug 2012 jan-aug 2012 avvikelse Kommunfullmäktige/politisk ledning Bildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Varav Exploateringar Varav Lokstallet Varav KLC Varav Norra terminalen Varav Digitala infartsskyltar Kultur- och turismnämnden Varav Lokstallet UKF Varav Skatepark Miljö- och hälsosskyddsnämnden Service- och tekniknämnden Varav Sammanslagning Stadsparken Varav Äventyrsbadet Varav Gatubeläggningar Socialnämnden Viadidaktnämnden Vård- och omsorgsnämnden Varav Uppgradering av VKS system Utrustning Lövåsen SUMMA NÄMNDER EXPLOATERINGAR varav Lövåsen/Sandbäcken ink.terminalgatan varav KLC varav Djulönäset varav Trollestrand varav Kv Hunden Investeringsredovisningen visar nämndernas investeringar i förhållande till tilldelad budget. Utfallet för perioden januari till augusti visar att investeringarna under årets första åtta månader uppgår till 114,9 mnkr. Budget för perioden uppgår till 153,5 mnkr och helår 230,3 mnkr. Av erfarenhet vet vi att investeringar tenderar att ske i huvudsak under årets andra halva. Hittills har nämnderna förbrukat 50 % av den beslutade budgeten för Nämnderna har aviserat att 6,6 mnkr av årets investeringsmedel inte kommer att förbrukas under året, utan begärs överflyttade till nästa år. 39

43 Den i särklass största investeringen är Norra terminalen på Katrineholms Logistikcentrum, 69,6 mnkr. Budgeten för året har överskridits på grund av att Trafikverket fakturerat tidigare än beräknat. Budgeten följs enligt flerårsplan. Vid Stora omfattande projekt är det svårt med ettårsbudget. Investeringen i digitala infartsskyltar har försenats på grund av att upphandlingen är överklagad. Ny upphandling är på gång. Medlen kommer att förbrukas om upphandlingen blir klar under senhösten. På Kommunledningsförvaltningen pågår investeringar i nya system. Communis, den nya kommunikationsplattformen med budget på 2,7 mnkr för året beräknas inte fullt ut förbruka investeringsmedlen Viss del kommer att beräknas överskjutas till Nytt affärssystem införs under hösten med en total budget på 1 mnkr. Investeringar i Lokstallet har gjorts med 7,3 mnkr av Kommunstyrelsen. Kultur och turismnämnden har investerat 0,7 mnkr i Lokstallet avseende konstnärlig utsmyckning samt inredning för ung, kultur och fritids verksamhet. Byggandet av Skateparken påbörjades i juni och beräknas vara klar sommaren De största kostnaderna kommer under 2013 och ca 6 mnkr kommer att begäras överflyttade till nästa år. Service- och tekniknämndens investeringsbudget för året är 29,6 mnkr. Upparbetat till delårsresultatet är 15,2 mnkr. Den största delen ligger under avdelningen Gata/Park där 12,4 mnkr upparbetats. Sammanslagning Stadsparken har hittills kostat 1,4 mnkr av den totala budgeten på 1,5 mnkr. Arbetet är snart färdigställt. Under vecka 44 är det planerat att äventyrsbadet kommer att invigas och den investeringen står för 5 mnkr, vilka kommer faktureras under hösten. Kommunstyrelsen visar en budgetavvikelse för perioden till följd av att investeringar kommit igång sent på grund av eftersläpningar av investeringar från Detta orsakades av en långt utdragen process gällande kommunens asfaltupphandling. Bildningsnämnden har på grund av stora organisationsförändringar i samband med nedläggningar av skolor och flytt av program och elever inför höstterminen 2012 avvaktat med inköp. Förvaltningen beräknar att större delen av anslaget kommer att användas för att bl.a. komplettera behov av utrustning i samband med organisationsförändringarna. Vård och omsorgsnämnden har för året 9,2 mnkr i budget för larm och utrustning till Lövåsen. Investeringen av larm till Lövåsen har skjutits upp på grund av en överklagan av upphandlingen men installationen är nu påbörjad och kommer att genomföras under hösten. Investeringen i övrig utrustning är också påbörjade och kommer att slutföras 2013 i och med att inflyttningen av etapp 2 på Lövåsen är klar. Investeringen av nytt verksamhetssystem är påbörjad och implementeringen beräknas att vara klar i april

44 Resultaträkning kommunen (tkr) Not jan-aug jan-aug Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag & utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 ÅRETS RESULTAT

45 Balansräkning kommunen (tkr) TILLGÅNGAR Not jan-aug jan-aug ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Mark, byggnader och tekniska anläggningar Fastigheter och anläggningar Pågående investeringar Maskiner och inventarier Inventarier Summa materiella anläggningstillgångar FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Långfristiga fordringar Värdepapper, andelar mm Bidrag till statlig infrastruktur Summa finansiella anläggningstillgångar S:A ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd Exploateringar Övriga kortfristiga fordringar Likvida medel S:A OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR S:A TILLGÅNGAR

46 EGET KAPITAL DÄRAV ÅRETS RESULTAT Eget kapital Årets resultat S:A EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Avsättningar till statlig infrastruktur S:A AVSÄTTNINGAR SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder S:A SKULDER S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER Borgensförbindelser därav kommunala bolag därav borgen och förlustansvar egna hem Pensionsskuld ansvarsförbindelse enl KPA (inkl löneskatt) Operationella leasingavgifter

47 Kassaflödesanalys Not jan-aug jan-aug DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ kortfristiga fordringar Ökning-/minskning+ förråd och varulager Ökning+/minskning- kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering- i materiella anläggningstillgångar Försäljning+ av materiella anläggningstillgångar Investering i pågående projekt Ökning av finansiella anläggningstillgångar Korrigering nedskrivning Kreditgarantiföreningen Sörmland -150 Korrigering nedskrivning Kommunalförbundet SKM -441 Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering- av skuld 0 0 Ökning-/minskning långfristiga fordringar Bidrag statlig infrastruktur Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel 31/ Förändring av likvida medel

48 Noter Not 1 jan-aug jan-aug Not 4 jan-aug jan-aug Intäkter Skatteintäkter Varav: Egna skatteintäkter Försäljningsmedel Taxor och avgifter Skatteavräkningsintäkter Hyror och arrenden Slutavräkning Bidrag Slutavräkning Försäljn av vht och entreprenad Prel slutavräkning Försäljn av exploateringasfastighet Prel slutavräkning Försäljning av anl.tillgång Summa Övriga intäkter Interna intäkter Not 5 Summa externa intäkter Generellt statsbidrag Bidragsintäkter och kostnader Not 2 Kostnadsutjämning Verksamhetens kostnader Inkomstutjämning Varav: Regleringsbidrag/avgift Inköp av anläggn. och underhållsmatr Generella bidrag från staten 0 0 Bidrag och transfereringar LSS-utjämning Entreprenad och köp av vht Kommunal fastighetsavgift Personalkostnader Summa Lokal och markhyror, fastighetsserv Hyra/leasing av anläggn.tillgång Not 6 Bränsle, energi och vatten Finansiella intäkter Materialkostnader Ränteintäkter Övriga kostnader Övriga finansiella intäkter Kapitalkostnader Summa Interna poster Summa externa kostnader Not 7 Diff interna konton Finansiella kostnader Summa Räntekostnader Övriga finansiella kostnader* Not 3 Summa Av- och nedskrivningar Planenliga avskrivningar Nedskrivning* Not 8 *Indexreglering Citybanan Summa av- och nedskrivning Årets resultat enl.resultaträkningen *Kreditgarantiföreningen Sörmland Exploateringsintäkter 0 0 Reavinst av försäljning Omställningskostnader 0 0 Justerat resultat

49 Not 9 jan-aug jan-aug Not 13 jan-aug jan-aug Fastigheter och anläggningar Värdepapper, andelar Bokf värde 1 jan och bostadsrätter Anskaffning under året 0-44 Aktier Försäljning 0 0 Katrineholms Fastighets AB Utrangering, anskaffningsvärde Katrineholm Vatten och Avfall AB Utrangering, ack avskrivning Planenlig avskrivning Katrineholms Entreprenörscentrum AB Summa KFV marknadsföring AB Avskrivningstider år år Katrineholms Logistikposition AB Katrineholm Rail Point AB Not 10 Katrienholms Tekniska College AB Pågående investeringar Södermanlands läns trafik AB Ej aktiverade investeringar Kommunalförbund SKM Ny-, till- och ombyggnad Kommunsamköp AB 2 2 Exploatering Mälardalens energikontor Summa Sörmlandsturism 7 7 Sörmland Vatten och Avfall AB 0 0 Not 11 Andelar,bost.rätter m m Maskiner och inventarier Andelar Bokfört värde 1 jan Bostadsrätter 6 6 Anskaffning under året Summa Försäljning 0-10 Utrangering, anskaffningsvärde Not 14 Utrangering, ack avskrivning Bidrag till statlig infrastruktur Planenlig avskrivning Bidrag till Citybana* Korr 0 0 Bidrag till trafikplats Finntorp** Summa Årets upplösning Finntorp Avskrivningstider 3-10 år 3-10 år Ackumulerad upplösning Finntorp -340 Summa Not 12 *upplösning börjar 2013 under 25 år Långfristiga fordringar ** upplösning börjar 2011 under 25 år Ericsbergs Goif Förskottering förbifarten Kommuninvest KFAB VA-bolag Summa

50 Not 20 jan-aug jan-aug Not 15 jan-aug jan-aug Pensionsavsättning Förråd Ingående avsättning Tekniska förvaltn förråd Pensionsutbetalning Övriga förråd Nyintjänad pension Summa Ränte- och basbeloppsuppräkningar Övrigt Not 16 Avsätt för pension förtroendevalda Exploateringar Utgående avsättning Bostadsmark Uppdelning per förmån Industrimark varav pensionsbehållning Summa varav förmånsbestämd ÅP varav särskild avtalspension Not 17 varav pension till efterlevande Övr kortfristiga fordringar varav PA-KL pensioner Kundfordringar Aktualiseringsgrad 84,0% 79,0% Interimsfordringar Fordran mervärdesskatt Not 21 Kortfr del av långfristig fordran Avsättning för statlig infrastruktur Periodisering Proceedofakturor Avsättning för Citybana* Fordran skatt Redovisat värde 1/ Kortfristig placering 0 0 Nya avsättningar 0 0 Summa Ianspråktagna avsättningar 0 0 Outnyttjat belopp som återförts 0 0 Not 18 Förändring av nuvärde Likvida medel Summa Banker *utbetalning börjar 2013 jämt under Plusgiro Handkassor Avsättning för trafikplats Finntorp** Övriga bankmedel Redovisat värde 1/ Summa Nya avsättningar 0 0 Ianspråktagna avsättningar Not 19 Outnyttjat belopp som återförts 0 0 Specifikation till förändring Förändring av nuvärde 0 0 av eget kapital Summa Ingående eget kapital **utbetalning sker 2011 och 2012 jämt fördelat Årets resultat Utgående eget kapital Övriga avsättningar varav Avsättning för utlokaliserad Fond upprustn saml lokaler städverksamhet Förändring avsättning Not 22 Långfristiga skulder Skuld 1 jan Nyupplåning Amortering 0 0 Summa

51 Not 28 jan-aug jan-aug Not 23 jan-aug jan-aug Ökning/minskning av Kortfristiga skulder förråd och varulager Leverantörsskulder Förråd/varulager 1/ Interimsskulder Förråd/varulager 31/ Sem lönesk, okomp ö-tid Ökning-/minskning+ 0 0 Personalförsäkringsavgifter Moms Not 29 Periodiseringar Proceedo Ökning/minskning av Övriga interimsskulder kortfristiga skulder Pension individuell del Skulder 1/ Anställdas källskatt Skulder 31/ Övriga kortfr skulder Ökning+/minskning Summa Not 30 Not 24 Investering i materiella Ansvarsförbindelse anläggningstillgångar Ingående ansvarsförbindelse Ingående värde 1/ Pensionsutbetalning Utgående värde 31/ Ränte- och basbeloppsuppräkningar Förändring Bromsen Övrigt Avskrivningar under året Beräknad pension förtroendevalda Utgående avsättning Totala investeringar varav Not 25 inv. i pågående projekt Operationell leasing försäljningar 0 10 Framtida leasing Aktiverade investeringar* som förfaller inom ett år som förfaller inom två till fem år Not 31 Summa operationell leasing Ökning av finansiella anläggningstillgångar Not 26 Värdepapper andelar 1/ Ökning/minskning av Värdepapper andelar 31/ gjorda avsättningar Förändring Avsättningar 1/ Avsättningar 31/ Not 32 Förändring Ökning/minskning av långfristiga fordringar Not 27 Långfristiga fordringar 1/ Ökning/minskning av Långfristiga fordringar 31/ kortfristiga fordringar Förändring Fordringar 1/1 Exploateringar Övr. kortfristiga fordringar Fordringar 31/8 Exploateringar Övr. kortfristiga fordringar Ökning-/minskning

52 Redovisningsprinciper Kommunen tillämpar de redovisningsregler som anges i Kommunallagen, den kommunala redovisningslagen samt praxis i det kommunala redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden med undantag för leasingavtal. Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar Kommunen följer Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr. 18 avseende redovisning av intäkter. Inkomster i form av bidrag från stat och landsting bokförs som förutbetalda intäkter och intäktsförs i enighet med matchningsprincipen successivt i takt med att motsvarande kostnader bokförs. Skatteintäkter Katrineholms kommun följer Rådet för kommunal redovisning som anger i sin rekommendation nr 4:2 att det är Sveriges kommuner och landstings (SKL) decemberprognos som ska användas i beräkningen av den preliminära slutavräkningen. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet med avdrag för planenliga avskrivningar. Anskaffningsvärdet är lika med anskaffningsutgifter minus investeringsbidrag. Avskrivningar och kapitalkostnader Kommunen följer Kommunförbundets rekommenderade avskrivningstider med följande undantag: skolor 50 år, ålderdomshem/servicehus 50 år, vårdcentraler 50 år. Bilar och maskiner på Service- och teknikförvaltningen som sätts individuellt till mellan 5-15 år. Planenliga avskrivningar har beräknats på objektens nettoanskaffningsvärden. Avskrivningarna sker linjärt dvs. med belopp som är lika stora under objektets beräknade ekonomiska livslängd (nominell metod). Nytt från och med 2006 är att förbättringskostnader följer ursprungsinventariens avskrivningstid och får därmed kortare avskrivningstid än tidigare princip. Lånekostnader Kommunen använder sig av huvudregeln. Dvs. lånekostnader skall belasta resultatet då de uppkommer. Exploateringsverksamhet Exploatering av industri- och bostadsområden redovisas som omsättningstillgångar av mark för bostäder och industri. Pensioner Pensionsskulden per augusti 2012 har beräknats av KPA och redovisas enligt den sk. blandade modellen, vilket innebär att skulden tom redovisas inom linjen/ansvarsförbindelse inkl. löneskatt. Intjänade pensioner from samt avtalspensioner redovisas som skuld i balansräkningen. Individuell pensionsdel inkl. löneskatt redovisas under kortfristiga skulder. Pensionsskulden utgår från KPA s beräknade skuld per den 31/ Leasingavtal Kommunen bokför alla leasingavtal mot resultaträkningen. Semesterlöneskuld I kommunens semesterlöneskuld ingår även uppehållslön och ferielöneskuld. Skulden är uppbokad för innevarande och föregående år samt för okompenserad övertid. Kommunen tillämpar inte samma princip angående semesterlöneskuld i delårsbokslutet som i bokslutet pga svårigheten att ta ut rättvisande siffror från lönesystemet. Vid delåret används en prognos på kostnaden för hela året som periodiseras med 2/3. Sociala avgifter Sociala avgifter har bokförts genom procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. Periodisering av skulden har skett. Personalomkostnadspålägg har i genomsnitt interndebiterats förvaltningarna med följande procentpåslag Totalt Anställda på kommunalt avtalsområde 50,00 Anställda på timlön 50,00 Pan-avtalet (personliga assistenter) 50,00 Uppdragstagare 31,42 Beredskapsarbete 50,00 49

53 Ord- och begreppsförklaringar Anläggningskapital Bundet eget kapital i anläggningar. Utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Anläggningstillgångar Fast och lös egendom som är avsedda att stadigvarande innehas. Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Skall i princip motsvara förslitningen eller förbrukningen av en anläggningstillgång. Balansräkning Översiktlig sammanfattning av tillgångar, skulder och eget kapital. Eget kapital Skillnaden mellan kommunens tillgångar och skulder. Egna kapitalet består av ingående eget kapital samt årets vinst/förlust. Finansieringsanalys Översiktlig sammanfattning av hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet m.m. har bidragit till rörelsekapitalets (likviditetens) förändring. Intern ränta Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar), som utnyttjas inom en viss verksamhet. Kapitalkostnader Ett samlat begrepp för intern ränta och avskrivning. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder hänförliga till den löpande verksamheten och som förfaller till betalning inom ett år. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid). Långfristiga skulder Skulder överstigande ett år. Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag m.m. Under denna rubrik ingår inte rena försäljningar av anläggningstillgångar. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag, driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Nyckeltal Mäter förhållandet mellan två storheter, t ex likvida medel i % av externa utgifter (likviditet). Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång. Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder till vilka de hör. Resultaträkning Översiktlig sammanställning av årets driftverksamhet och hur den påverkat det egna kapitalet. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Soliditet Andelen eget kapital i de totala tillgångarna, d.v.s. graden av egna finansierade tillgångar. 50

54 Uppdrag Statusbeskrivning: Uppdrag från Övergripande plan med budget Resultatmål/uppdrag Uppdrag till bildningsnämnden och kommunstyrelsen att ta fram en kommunikations- och marknadsföringsplan mot bakgrund av att förutsättningarna för bildningsnämndens verksamhet förändras. Uppdrag till service- och tekniknämnden och kommunstyrelsen att fram en marknadsföringsplan för Sportcentrum. Uppdrag till service- och tekniknämnden att göra en översyn av nämndens taxor. Återrapportering till kommunfullmäktige med förslag till ev. justeringar senast i juni Uppdrag till viadidaktnämnden och kommunstyrelsen att göra en analys av kostnaderna för vuxenutbildningen mot bakgrund av de jämförelsevis höga kostnader per elev som redovisats för Katrineholm i Vad kostar verksamheten i din kommun?, SKL Uppdrag till kommunstyrelsen och berörda nämnder att genomföra projektet Samlad jour- och Senaste kommentaren Kommunledningsförvaltningen har stöttat bildningsförvaltningen i arbetet med temat Katrineholms skolor Din blomstertid. En enklare kommunikationsplan för kampanjen är framtagen. Planering för framtagning av en övergripande kommunikationsplan/marknadsföringsplan för Katrineholms skolor pågår. Arbete pågår. Ett antal delprojekt har genomförts under våren 2012; Profil för katrineholms skolor framtagits; "Din blomstertid" Facebooksidan "Katrineholms skolor skaptats. Rektorsområdenas websidor har utvecklats. Möjlighet till digital kommunikation med föräldrar via twitter har skaptats på ett antal förskolor. Delar i verksamhetssystemet Pingpong är under utveckling för kommunikation mellan föräldrar och personal om barnens lärande. Ett samarbete har inletts mellan service- och teknikförvaltningen och informationskontoret för att ta fram en marknadsföringsplan. Fakta och bakgrundsmaterial har samlats in och därefter kommer en marknadsföringsplan att utarbetas. Uppdraget har genomförts och återrapportering till kommunfullmäktige skedde under våren. Arbetet med översyn av kostnader för vuxenutbildningen genomfördes i samband med inlämnande av statistik till SCB. Översynen resulterade i att kommunens kostnader för vuxenutbildning enligt "Vad kostar verksamheten i din kommun?" sjönk från kr/heltidsstuderande 2010 till kr/heltidsstuderande Orsaken till de höga kostnaderna tidigare år var att kostnader för bl a förvaltningsledning och högskoleutbildningar felaktigt redovisades under komvux. Ett samarbete mellan ekonom hos Viadidakt och ekonom hos ekonomikontoret har resulterat i följande förklaring och slutsats beträffande höga kostnader per elev: Förklaring till de höga kostnaderna är av teknisk natur. Vid en grundlig genomgång av kopplingar mellan redovisning och SCB:s rapport har ett antal felaktiga kopplingar upptäckts, vilket föranlett stora avvikleser i jämförelse med andra kommuner. En annan förklaring är att intäkterna från Vingåkers kommun ej kommit Viadidakt tillgodo, utan bokats centralt hos Katrineholms kommun. Följden har blivit att kostnaderna för Katrineholms kommun blivit missvisande. Felaktigheterna är nu korrigerade. Katrineholms kommunkoncern har flera parallella jour- och beredskapsorganisationer. Bland annat inom Västra Sörmlands Räddningstjänst, Service- och teknikförvaltning, Vård- och omsorgsförvaltning, 51