Lärgruppsplan. Sociala ledarskapet. ett material om de sociala frågorna i idrottsledarskapet

Transkript

1 Lärgruppsplan Sociala ledarskapet ett material om de sociala frågorna i idrottsledarskapet

2 Sociala ledarskapet Nästan alla barn och ungdomar i vårt land är under någon period av sitt liv med i idrotten. Det ger dig som idrottsledare stora möjligheter att påverka och fostra barn och ungdomar och samtidigt bidra till en positiv samhällsutveckling. Din roll som ledare består inte enbart av att lära ut idrottslig teknik utan också av att förmedla idrottens grundläggande värderingar. Som ett verktyg för detta har vi producerat en dvd. Syftet med dvd:n är att lyfta fram ledarskapets sociala dimension och vi hoppas att den ska fungera som ett redskap för dialog ledare emellan och inom föreningars styrelser. En del avsnitt kan med fördel användas vid samtal med ungdomar. Dvd:n innehåller intervjuer, fakta och underlag till samtal kring bland annat allas rätt att vara med, droger, ätstörningar, kränkande behandling, säker trafik och rent spel. I de filmade intervjuerna får du möta personer, kända som okända, som var och en är goda ambassadörer för det område de pratar om. En ledare med kunskap och medvetenhet om det sociala ledarskapet vågar ha sina ögon och öron öppna. Därför kommer du att i högre grad kunna arbeta förebyggande och upptäcka eventuella problem i ett tidigt skede. I dvd:n möter du fjorton olika ämnen som alla handlar om den sociala dimensionen av idrottsledarskapet. Du och din grupp väljer själva vilket av dessa områden ni vill fördjupa er i. Som idrottsförening är det ofta så att olika frågor är mer aktuella än andra och att de varierar över tid. Ni avgör själva hur mycket tid och hur många sammankomster ni vill ägna åt de olika delarna av Sociala ledarskapet. Här är ett förslag på arbetsplanering uppdelat per område att utgå från. Alla grupper är olika med olika idéer och önskemål. Ta er tid att fundera på hur just ni vill jobba med materialet. 2

3 Om materialet Dvd:n är uppbyggd kring fyra återkommande rubriker och så här kan du arbeta med dem. Här möter du ett antal tidningsartiklar med rubriker som syftar till att fungera som väckarklocka. Tittaren får här möjligheten att ta ställning till om detta är verkligheten som han/hon känner den. I lärgruppsplanen finns några frågor att stanna upp vid. avsnitt Med filmavsnitten vill vi ge tittaren en möjlighet att möta en person med egna erfarenheter på området. Vår förhoppning är att beröra och skapa ett engagemang hos den som tittar och lyssnar på intervjuerna. I avsnitten presenteras även en del fakta. En del sekvenser innehåller en speakerröst som berättar om ämnet, i stället för intervjuer. Tanken är att tittaren ska fundera över vad som sägs. Här finns ett antal korta fakta om ämnet som tittaren får reflektera över. Här hittar du även idrottens viljeinriktning kring frågan och ett antal länktips där du kan söka mer fakta om du önskar fördjupa dig i ämnet. Självklart ska detta material vara ett underlag för individuellt reflekterande såväl som för diskussion och samtal ledare mellan. I dvd:n hittar du ett antal frågeställningar, här i lärgruppsplanen ytterligare några. 3

4 Till dig som lärgruppsledare Det ledande när man arbetar i lärgrupp är diskussionen och samtalet. Deltagarna måste ges möjligheten att diskutera sina åsikter. Arbets- och diskussionsuppgifterna är centrala i utbildningsmaterialet även om de inte är tvingande. Ni avgör själva vilka frågeställningar som är viktiga för er grupp. Kännetecknande för lärgrupp är en liten grupp på minst tre personer som fritt och frivilligt under tid återkommande träffas och bedriver planmässiga studier. En utbildningstimme är 45 minuter. En lämplig gruppstorlek är mellan 5 och 8 deltagare. Då finns goda möjligheter till diskussioner, samtal och tankeutbyte. Det finns ingen övre åldersgräns för att delta. För att vara berättigad till bidrag enligt bidragssystemet ska deltagaren ha fyllt 13 år. I varje lärgrupp ska det finnas en lärgruppsledare. Lärgruppsledarrollen innebär att du har ett lite större ansvar än de övriga i gruppen med lite extra förberedelser och administration. Det är din uppgift att arbeta för att alla i lärgruppen ges möjlighet att bidra med kunskaper, upplevelser, funderingar och tankar. Att vara lärgruppsledare innebär alltså inte att vara lärare utan mer en samordnare, inspiratör och pådrivare. 4

5 Arbetsformer Det kanske viktigaste i din lärgrupp är att alla känner sig delaktiga. Men det handlar inte bara om att alla får möjligheten att prata utan att ni också aktivt lyssnar på varandra. Att variera arbetsformen är ett bra sätt att stimulera kommunikationen. Nedan följer några exempel på metoder och arbetssätt som kan finnas i er lärgrupp. Grupparbeten under kortare tid Grupparbete ger möjlighet att belysa olika områden eller få olika infallsvinklar på ett problem. Lagom gruppstorlek är 3 4 personer. Tänk på att uppgiften är lättare att lösa om den är tydlig och förvissa er om att alla har förstått uppgiften. Bestäm gemensamt hur ni ska redovisa uppgiften. Bikupa Innebär att ni diskuterar en fråga i smågrupper om 2 3 personer. Bikupor bör aldrig ta mer tid än 5 minuter. Studiebesök Ni kan göra studiebesök för att skaffa ny kunskap eller inspiration. Att besöka en annan förening kan vara värdefullt för att få idéer och uppslag till er egen verksamhet. Tänk på att ett bra studiebesök kräver förberedelser och uppföljningsarbete. Fackmannamedverkan Ett annat sätt att tillföra cirkeln kunskap och idéer är att bjuda in en intressant person. Tänk på att ta upp era förväntningar innan och förbered besöket genom att skriva ned frågor. Arbete mellan sammankomsterna Det är lika viktigt som själva lärgruppsarbetet. Fundera på hur ni ska arbeta mellan träffarna. Boktips! Guide för cirkelledare, SISU Idrottsböcker 2005 om du vill veta mer! 5

6 Idrottens möjligheter Se filmen och fundera över följande: Vilka möjligheter ser du med ditt ledaruppdrag? Vilket ansvar tycker du att du har som ledare? Om du skulle formulera det uppdrag du anser att du har som ledare hur skulle det låta? Vilka uppgifter anser du vara de viktigaste för en idrottsledare? 6

7 Allas rätt att vara med Se och lyssna till Yannick Tregaro. I slutet av intervjun med Yannick ställs tre frågor: Vad ger dig motivation som ledare? Hur skapar du en miljö där alla vågar vara sig själva? Är alla lika mycket värda i din grupp? Vilka är dina funderingar kring de här frågorna? Vilka är gruppens? 7

8 Integration Vilken rubrik skulle du vilja läsa om integration där artikeln handlar om din förening eller om dig som ledare? Reflektera över vad Jesper och Nina säger. Vad sägs? Vad i intervjun berörde dig? Vad innebär integration? Tycker du att integration är viktigt? Varför/varför inte? Vilka sitter med i din föreningsstyrelse och andra beslutande funktioner? Räkna någon del av din förening, vilka sitter till exempel i styrelsen, vem är aktiv, vem är ledare? Hur många har annan etnisk bakgrund än du själv? Vad skulle hända om det såg annorlunda ut? Vad skulle ni vinna på att ha fler människor med annan etnisk bakgrund verksamma i er förening? Vad skulle hända om ni aktivt skulle rekrytera ledare med annan etnisk bakgrund?

9 Jämställdhet Vilken rubrik skulle du vilja läsa om jämställdhet där artikeln handlar om din förening eller om dig som ledare? Reflektera över vad Kristina och Anja säger. Vad sägs? Vad i intervjun berörde dig? Vad innebär jämställdhet? Tycker du att jämställdhet är viktigt? Varför/varför inte? Hur är fördelningen mellan män och kvinnor i din förening både bland aktiva och ledare som i beslutsfattande positioner? Räkna någon del av din förening vilka sitter exempelvis i styrelsen, vem är aktiv, vem är ledare? Hur många är killar respektive tjejer? Vad skulle hända om det såg annorlunda ut? Har flickor, pojkar, kvinnor och män samma möjligheter att delta i din förening utifrån sina egna önskemål och möjligheter? Har din förening olika spelregler för killar respektive tjejer? Varför är det så att kvinnor generellt är underrepresenterade i beslutande positioner? Behöver det vara så? Kan ni göra någonting åt det?

10 Funktionshinder Vilken rubrik skulle du vilja läsa om idrott för funktionshindrade där artikeln handlar om din förening eller om dig som ledare? Reflektera över vad Emil säger. Vad sägs? Vad i intervjun berörde dig? På vilket sätt kan din förening bedriva idrott för individer med funktionshinder? Vilka tycker du har ansvar för att idrottsverksamhet finns tillgänglig för människor med funktionshinder? Vad skulle hända i din förening om ni: hade handikappidrott på schemat? aktivt rekryterade idrottare med funktionshinder till er befintliga verksamhet? rekryterade ledare med funktionshinder?

11 Osynliga funktionshinder Vilken rubrik skulle du vilja läsa om idrott för personer med osynliga funktionshinder där artikeln handlar om din förening eller om dig som ledare? Reflektera över vad Marita, Lasse och Thomas säger. Vad sägs? Vad i intervjun berörde dig? Hur kan du som ledare stötta barn och ungdomar med osynliga funktionshinder? Har du några barn/ungdomar i din grupp i dag som har någon av de svårigheter som tas upp? Hur hanterar du det? Vad behöver du tänka på när du leder barn/ungdomar med osynliga funktionshinder? Har alla rätt att delta i er förening? Även de som behöver stöd?

12 Diskriminering på grund av sexuell läggning Vilken rubrik skulle du vilja läsa om diskriminering på grund av sexuell läggning där artikeln handlar om din förening eller om dig som ledare? Reflektera över vad Maja säger. Vad sägs? Vad i intervjun berörde dig? Vad innebär diskriminering? Är det mer okej att vara öppet homosexuell i vissa idrotter än i andra? Varför/varför inte? Hur är jargongen i omklädningsrum och dylikt kring frågor som rör allas lika värde och sexuell läggning? Var går gränsen mellan skämt och allvar? Samhället och idrotten ser heterosexualitet som det normala och HBT (= homosexuella, bisexuella, transpersoner) som avvikande. Vad tycker du? Har du fördomar om människor med annan sexuell läggning än dig själv? Om ja, var kommer de ifrån tror du?

13 Kränkande behandling Mobbning Vilken rubrik skulle du vilja läsa om mobbning där artikeln handlar om din förening eller om dig som ledare? Reflektera över vad Göran säger. Vad sägs? Vad i intervjun berörde dig? Hur kan du vara en god förebild? Vilka spår vill du som ledare lämna efter dig hos dem du leder i dag? Har du själv idrottat aktivt? Tänk efter hur dina ledare agerat. Hur har de påverkat dig? Vad tycker du var bra? Vad var mindre bra? 13

14 Vilka kompetenser anser du att en bra barn- och ungdomsledare behöver? Förekommer det mobbning eller annan kränkande behandling i din grupp/ditt lag? Som ledare möter du emellanåt problem där det inte räcker att vara kunnig på idrottens område, utan det krävs en social kompetens. Vilka sådana situationer har du mött? Har du koll på vad som sker i omklädningsrummet och på liknande platser? Vilket nätverk finns runt din förening som kan hjälpa er att jobba förebyggande och stötta er vid behov kring frågor som rör mobbning?

15 Sexuella trakasserier Vilken rubrik skulle du vilja läsa om sexuella trakasserier där artikeln handlar om din förening eller om dig som ledare? Reflektera över vad Jan säger. Vad sägs? Vad i intervjun berörde dig? Har din förening eller ert förbund diskuterat fram en handlingsplan som hjälper er hantera frågor som rör sexuella trakasserier? Om inte, vad skulle en sådan innehålla? Hur skulle du agera om det visade sig att en ledare i din förening blir anklagad för sexuella trakasserier? Hur skulle du agera om du får veta att det förekommer sexuella trakasserier i en ungdomsgrupp i din förening? Vad kan din förening göra för att förebygga uppkomsten av sexuella trakasserier? Vilket nätverk finns runt din förening som kan hjälpa er att jobba förebyggande och stötta er vid behov kring frågor som rör sexuella trakasserier?

16 Fair play Rent spel Vilken rubrik skulle du vilja läsa om fair play där artikeln handlar om din förening eller om dig som ledare? Reflektera över filmen. Vad är det som sägs? Vad i intervjun berörde dig? Är rent spel viktigt tycker du? Varför/varför inte? Hur är det med rent spel i din förening i dag? Förekommer det att någon fuskar? Vad gör din förening, lagledningen, du själv om något regelbrott och/eller negativt uppträdande skett? Vilket är ditt ansvar som ledare? Vad kan ni i din förening göra så att era medlemmar ska anamma rent spel?

17 Doping Vilken rubrik skulle du vilja läsa om doping där artikeln handlar om din förening eller om dig som ledare? Reflektera över vad Stefan säger. Vad sägs? Vad i intervjun berörde dig? Tycker du att det är viktigt att arbeta förebyggande med doping? Varför? Varför inte? Vad kan ni i er förening göra som får era medlemmar att ta avstånd från doping? Vad kan du som ledare göra om du ser eller hör rykten om att någon form av doping förekommer i din närhet? Hur kan du som ledare göra för att överföra sunda värderingar till dina aktiva? Vilken roll vill du som ledare spela?

18 Supporterkultur Vilken rubrik skulle du vilja läsa om supporterkultur där artikeln handlar om din förening eller om dig som ledare? Vad sägs i filmen? Vad i intervjun berörde dig? Hur är supporterkulturen i din förening? Vad gör du/din förening när föräldrar och/eller andra bär sig illa åt? Hur agerar du om du får kännedom om att någon i ditt lag/din grupp brukar bete sig illa på läktaren under matcher? 18

19 Droger Tobak Vilken rubrik skulle du vilja läsa om tobak där artikeln handlar om din förening eller om dig som ledare? Reflektera över vad som sägs i filmen. Vad i intervjun berörde dig? Vad gäller i dag i er förening kring tobak? Är det okej om era ungdomar röker/snusar vid era olika verksamheter? Motivera ditt svar. Vilka riktlinjer ska ni ha när det gäller ungdomar och snusning/rökning? Vad kan ni som förening göra som leder till att färre ungdomar börja snusa/röka?

20 Alkohol Vilken rubrik skulle du vilja läsa om alkohol där artikeln handlar om din förening eller om dig som ledare? Reflektera över vad Daniel säger. Vad sägs? Vad i intervjun berörde dig? Vilket förhållningssätt gäller för alkohol i föreningen i dag? Tycker du att det är okej att ungdomar dricker alkohol i föreningens olika verksamheter? Motivera ditt svar. Hur skapar föreningen tydliga riktlinjer för vad som gäller? Hur förankras en policy, där alkohol ingår, i hela föreningen? Barn/ungdomar till missbrukare hur möter/stöttar ni dem? Vad tycker ni ska gälla kring alkoholfrågor i din förening?

21 Ätstörningar Vilken rubrik skulle du vilja läsa om ätstörningar där artikeln handlar om din förening eller om dig som ledare? Reflektera över vad Linda säger. Vad sägs? Vad i intervjun berörde dig? Vad gör du/din förening om du/ni upptäcker någon i föreningen med ätstörningar? Hur kan ni som förening och du som ledare arbeta för att förhindra att någon av era aktiva drabbas av ätstörningar? Vilket ansvar är du som ledare beredd att ta för att stötta/hjälpa den som drabbats? Vilket nätverk finns runt din förening som kan hjälpa er att jobba förebyggande och stötta er vid behov kring frågor som rör ätstörningar?

22 Säker i trafiken Speglar tidningsrubrikerna verkligheten? Hur ser din verklighet ut? I din förening? I din omgivning? Vilken rubrik skulle du vilja läsa om säker trafik där artikeln handlar om din förening eller om dig som ledare? Reflektera över vad Gunilla säger. Vad sägs? Vad i intervjun berörde dig? Hur sker transporter i din förening i dag? Hur säkra är de gång- och cykelvägar som barnen tar sig till träningarna på? Vad kan ni i er förening göra för att garantera era medlemmar att trafiksäkerheten alltid är den bästa möjliga? Lag_201110_190 Idrottens Hus, Stockholm Tel: Fax: sisu@sisuidrottsutbildarna.se