FÖREDRAGNINGSLISTA. Landstingsstyrelsens sammanträde måndagen den 27 oktober 2014 kl. 13 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

Transkript

1

2

3 FÖREDRAGNINGSLISTA Landstingsstyrelsens sammanträde måndagen den 27 oktober 2014 kl. 13 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr 165 Ärende Val av justerare. I tur: Sören Bergqvist Tid för justering: onsdagen den 29 oktober Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet 167 Produktionsstyrelsens åtgärder för att stävja kostnadsutvecklingen och förutsättningar för en ekonomi i balans 2015 Information av Lina Nordquist och Tord Jansson 168 Pågående fastighetsinvesteringar Informationsärende 169 Delårsrapport 2014 Landstinget i Uppsala län 170 Delårsrapport 2014 Landstingets ledningskontor inklusive landstingsövergripande verksamheter och centrala medel 171 Fastställelse av budget och skattesats för KOMPLETTERAS 172 Fastställelse av anslagsramar för landstingets övergripande verksamhet Fastställelse av anslagsram för regional verksamhet Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar (komponentavskrivningar) 175 Omfördelning av landstingsanslag med anledning av ny prismodell för delar av Landstingets resurscentrums verksamhet 176 Fördelning av landstingets riktade FoU-medel Avtal mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården (ALF) 178 Ambulansdirigering och bildandet av gemensam nämnd 179 Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag 180 Kommuninvest förnyelse av borgensförbindelse 181 Genomförande av Rudbecklaboratoriets förnyelse, tillbyggnad väster R4 182 Programarbete och genomförande av byggnad A1

4 183 Genomförande av byggnad S1 och S4 184 Färdigställande av PET/MR 185 Regler för kommunalt partistöd 186 Digital distribution av nämndhandlingar 187 Landstingsgemensamt medlemskap i nätverket Hälsofrämjande sjukvård 188 Kontorslokaler för landstingets ledningsfunktioner 189 Riktlinjer för marknadsföring och sponsring 190 Rekommendation till landsting och regioner om deltagande och stöd till samverkansmodell för läkemedel 191 Jämställdhetsintegrera Landstinget i Uppsala län Svar på motion 192 Yttrande till justitieombudsmannen gällande registerutdrag enligt 26 PuL 193 Riskhanteringsplan för Fyrisån i Uppsala tätort Remissyttrande till Länsstyrelsen 194 Rätt information på rätt plats och i rätt tid Remissyttrande till Socialdepartementet 195 Läkemedel för särskilda behov Remissyttrande till Socialdepartementet 196 Förslag till ändringar i hälso- och sjukvårdslagen Remissyttrande till Socialdepartementet 197 Delårsrapport för gemensamma kostnämnden Anmälningsärende 198 Landstingets förtjänsttecken Uppföljning av landstingsfullmäktiges givna uppdrag till och med juni Förteckning över ärenden till landstingsfullmäktige den 19 november Kungörelse om landstingsfullmäktiges sammanträden Förteckning över inkomna motioner 203 Landstingsdirektörens rapport 204 Anmälan av beslut enligt delegation 205 Skrivelser för kännedom

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (62) 165 Val av justerare Landstingsstyrelsen utser Sören Bergqvist (V) att jämte ordförande Erik Weiman (M) justera dagens protokoll. Tid för justering: onsdagen den 29 oktober Fastställande av föredragningslista Landstingsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6

7 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (62) Dnr CK Produktionsstyrelsens åtgärder för att stävja kostnadsutvecklingen och förutsättningar för en ekonomi i balans 2015 Informationsärende Ärendet Lina Nordquist (FP) och Tord Jansson, t.f. produktionsdirektör, redogör för produktionsstyrelsens åtgärder för att stävja kostnadsutvecklingen och förutsättningar för en ekonomi i balans Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8

9

10

11 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (62) Dnr CK Delårsrapport 2014 Landstinget i Uppsala län Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige godkänna landstingets delårsrapport för Landstingsstyrelsen noterar att Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping respektive landstingsövergripande verksamheter prognostiserar underskott för sina verksamheter. Landstingsstyrelsen uppmanar förvaltningarna att fortsatt arbeta för att nå budgeterat resultat Ställningstagande kring hantering av underskott görs i samband med bokslutet Ärendet Delårsresultatet enligt balanskravet 1 för Landstinget i Uppsala län uppgår till 80 miljoner kronor, vilket ska jämföras med ett resultat på 405 miljoner kronor vid delårsbokslutet Landstinget prognostiserar att årets resultat kommer att uppgå till minus 111 miljoner kronor vid årets slut. Jämfört med budget är det en negativ avvikelse på 180 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget beror främst på underskottet på Akademiska sjukhuset. Landstinget har 32 mål i det balanserade styrkortet. Utifrån de övergripande landstingsmålen definierar respektive förvaltning sina egna mål under varje landstingsmål. Av landstingets totala mål i det balanserade styrkortet beräknas 31 procent av målen uppnås helt. Vid årsbokslutet 2013 var andelen helt uppnådda mål 23 procent. 56 procent av målen beräknas att delvis uppnås. Föregående år var denna siffra 67 procent. 13 procent av målen beräknas inte uppnås. Föregående år var andelen ej uppnådda mål 10 procent. Om helt uppnådda mål och delvis uppnådda mål slås samman så blir den totala andelen 87 procent. Föregående år var denna siffra 90 procent. Andelen helt uppnådda mål ser ut att öka samtidigt som även andelen icke uppnådda mål ökar. Totalt sett ligger måluppfyllelse-nivån i paritet med bokslutet Anledningen till att andelen helt uppnådda mål endast är cirka en tredjedel beror på att förvaltningarna kommit olika långt i målarbetet. Majoriteten av förvaltningarna når målen medan ett fåtal inte gör det exklusive vinst för försäljning av Ulleråker på mnkr och en återföring av orealiserad förlust i värdepapper 7 mnkr exklusive reavinst fastigheter 1 mnkr och sänkt diskonteringsränta pensioner 452 mnkr Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

12 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (62) Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Landstingsfullmäktige Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Stabschefen, Akademiska sjukhuset Registrator, Akademiska sjukhuset Sjukhuschefen, Lasarettet i Enköping Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (62) Dnr CK Delårsrapport 2014 Landstingets ledningskontor respektive landstingsövergripande verksamheter och centrala medel Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att godkänna Landstingets ledningskontor inklusive landstingsövergripande verksamheter och regionala medel delårsrapport Ärendet Resultatet för Landstingets ledningskontor inklusive regional verksamhet, centrala förtroendemannakostnader och centrala avgifter 2014 uppgår vid delårsbokslutet till plus 11 miljoner kronor vilket kan jämföras mot ett budgeterat resultat på plus 6 miljoner kronor. Efter augusti månad förväntas årets resultat bli minus 10 miljoner kronor. Anledningen till det prognostiserade underskottet är ökade kostnader för smittskyddsläkemedel med anledning av nya läkemedel för behandling av hepatit-c samt tillkomna kostnader för Office 365. Kostnaderna för Office 365 är inte budgeterade och under en tid kommer landstinget att ha dubbla kostnader innan äldre system hunnit avvecklas fullt ut under Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Ekonomidirektören Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

28 Delårsrapport 2014

29 INNEHÅLL FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 3 NULÄGESBEDÖMNING... 3 Tillgänglighet Primärvård... 3 Tillgänglighet specialistsjukvård... 3 Kollektivtrafik... 3 Kultur... 4 ÅRET I KORTHET... 4 ÅTERRAPPORTERING BALANSERAT STYRKORT... 6 Medborgare och kund... 8 Ekonomi Produktion Förnyelse Medarbetare EKONOMISK UPPFÖLJNING Jämförelse mellan åren Jämförelse mot budget Årsprognos Balanskravsutredning Verksamhetens nettokostnad och finansiering Skatteintäkter Statsbidrag Riks- och regionvårdsintäkter Personalkostnader inklusive inhyrd personal Pensionskostnader inklusive finansiella poster Läkemedelskostnader Investeringar Likvida medel Soliditet Pensionsskuld Långa skulder Styrelsers och nämnders och ekonomiska resultat PRODUKTIONSUPPFÖLJNING Produktion primärvård Produktion specialistvård Vårdval Produktion Hälsa och habilitering Produktion Folktandvården HEL- OCH DELÄGDA AKTIEBOLAG Gamla Uppsala Busskoncernen Upplands Lokaltrafik AB Uppsalabuss AB REGIONAL VERKSAMHET OCH STIFTELSER Regionförbundet Musik i Uppland Upplandsstiftelsen Upplandsmuseet Kommunalförbundet avancerad strålbehandling (KAS) FINANSIELLT BOKSLUT RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING KASSAFLÖDESANALYS REDOVISNINGSPRINCIPER Intäkter Kostnader NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN EKONOMISKA DEFINITIONER (60)

30 Förvaltningsberättelse Nulägesbedömning Tillgänglighet Primärvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom primärvården innebär att alla skall komma i kontakt med vårdgivaren per telefon samma dag och erhålla tid för ett läkarbesök inom sju dagar. Således redovisas primärvårdens tillgänglighet i form av telefontillgänglighet och tillgänglighet till läkarbesök. Kravet för både telefontillgänglighet och besök hos läkare inom sju dagar är, för primärvården i Uppsala läns landsting, 90 procent. Nationellt genomförs mätningar två gånger om året, en i oktober och en i mars. Landstinget i Uppsala län rapporterar emellertid siffror varje månad för samtliga vårdcentraler i länet. I de nationella mätningarna som genomfördes i mars 2014 uppnådde Uppsala läns landsting 92 procent vad det gäller telefontillgänglighet vilket kan jämföras med rikssnittet som var 91procent. Beträffande tillgängligheten till läkarbesök uppnådde Uppsala läns landsting 90 procent vilket var något under rikssnittet som i detta fall var 92 procent. Tillgänglighet specialistsjukvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom den specialiserade vården innebär att man skall få tid till ett första läkarbesök inom 90 dagar efter remiss och tid för operation/åtgärd 90 dagar efter fastställt vårdbehov. Sjukhusen inom landstinget i Uppsala län ligger runt 90 procent både vad det gäller vårdgarantin för läkarbesök och vårdgarantin för operation/åtgärd när siffror för detta redovisas månadsvis för perioden januari till augusti. När det gäller vårdgarantin för operation/åtgärd ligger Uppsala över rikssnittet flertalet månader för perioden januari till augusti För att få del av de nationella tillgänglighetssatsningarna, också kallad kömiljarden, ska först ett baskrav det vill säga grundkravet uppfyllas. Grundkravet innebär att andelen patienter som väntat 60 dagar eller kortare till första besök eller operation/åtgärd skall uppgå till minst 70 procent. Därutöver ska det så kallade prestationskravet uppfyllas som innebär att 70 procent av patienterna ska ha genomfört ett första besök inom högst 60 dagar från det att beslut om första besök fattats och 70 procent av patienterna ska ha genomfört operation/åtgärd inom högst 60 dagar från det att beslut om att operation/åtgärd fattats. Ytterligare tillgänglighetsmedel fördelas till de landsting som uppnår prestationskravet med 80 procent. Sett över perioden januari till augusti 2014, per månad, har Uppsala läns landsting endast fått utdelning angående kömiljarden för två månader (mars och april). Detta tack var att landstinget nådde både grundkravet och prestationskravet vad det gäller operation/åtgärd. När det gäller besök har landstinget uppnått grundkravet endast två gånger under perioden januari till augusti. Emellertid uppnåddes inte prestationskravet vid dessa tillfällen varvid ingen kömiljardsersättning utdelas. Kollektivtrafik Satsningarna på tågtrafik som gjorts de senaste åren har fortsatt att visa på positiva effekter. Även om den officiella resandestatistiken sammanställs först till årsrapporten kan UL konstatera att det är mera trångt på tågen nu än för ett år sedan vilket tyder på att resandet fortsätter att öka. När det gäller marknadsandel för det motoriserade resandet visar värdet för perioden på kraftig uppgång. Här finns det anledning att analysera värdena ytterligare då kollektivtrafikbarometern, som används för att bland annat mäta marknadsandelen, är att likna vid en stickprovsmätning. Detta kan leda till svårförklarliga variationer vid enskilda mättillfällen. Den förändring av pris- och biljettstrukturen som genomfördes 1 april har inneburit att biljettintäkterna ligger under budget för årets åtta första månader. Samtidigt är kostnaderna för trafikproduktionen också lägre än budget vilket gör att prognosen för 2014 ändå bedöms bli ett nollresultat. Sedan slutet av april kan kunder registrera och fylla på sitt UL-kort på UL:s hemsida. En uppskattad funktion är att ett UL-kort som registreras automatiskt omfattas av förlustgaranti. Den innebär att en kund som tappar bort sitt kort själv kan spärra kortet 3 (60)

31 och få tillbaka kortets innehåll vid spärrningstidpunkten. Tågtrafiken har drabbats av onormalt många störningar på grund av problem med spår, signaler och elledningar. Ändå har 98,9 procent av alla Upptågets avgångar körts. Totalt för UL-trafiken genomfördes 99,6 procent av alla drygt 1 miljon tåg- och bussturer som presenteras i tidtabellerna (för årets åtta första månader). När det gäller den upplevda kvaliteten på UL:s tjänster mäts detta via Kollektivtrafikbarometerns Nöjd Kund Index (NKI). Med de förändringar i pris- och biljettstrukturen som gjordes under våren har en nedgång varit väntad och NKI har minskat från 66 procent nöjda kunder till 61 procent. UL bedömer att en återhämtning kommer att ske under hösten även om målet 70 procent nöjda kunder kommer att bli svår att nå. Kultur Kulturförvaltningen heter sedan en tid tillbaka Kultur och bildning. Detta för att bättre spegla verksamhetens alla delar. Ett viktigt område är Litteratur och läsfrämjande. Här arbetar Länsbiblioteket på olika sätt främjande för länsinnevånarna. Tillsammans med biblioteken i Gävleborg, Dalarna och Värmlands län har man i detta arbete tagit sig an ett av Sveriges största kompetensutvecklingsprojekt för bibliotekspersonal: det EUfinansierade KUB-projektet. Den 21 maj anordnade länsbiblioteket Uppsala ett avslutningsseminarium i Knivsta kommunhus med ett 60-tal deltagare från länets olika bibliotek. Den regionala kulturplanen för Uppsala län har antagits av landstingsfullmäktige. Uppsala län ingår sedan 2013 i kultursamverkansmodellen vilket innebär att landstinget fördelar statsbidrag till regionala kulturverksamheter i länet. I kulturplanen beskrivs de satsningar och prioriteringar landstinget vill göra för kulturen i vårt län. Arbetet med planen sker i samverkan med länets kommuner och i samråd med länets institutioner och övriga kulturliv. Under våren anordnade förvaltningen tillsammans med Regionförbundet och Visit Uppland en besöksnäringsdag på Wiks slott. Inbjudna var Landstingets kulturnämnd samt politiker och tjänstemän från länets alla kommuner. Wikområdet har exponerats för att bredda medborgarnas medvetenhet om anläggningen. Körfesten var lyckad, med besökare från hela landet och Skördefesten är mycket populär med sina över 3000 besökare. Här har även anordnats mycket populära författaraftnar tillsammans med Litteraturcentrum och Slottet hade caféverksamhet hela sommaren. Nätverket SKA (Samverkan för kultur på Akademiska sjukhuset) arrangerade för tredje året i rad kulturdygn på Akademiska sjukhuset. Nätverket består av Kulturenheten, Sjukhusbiblioteket, Hälsofrämjande sjukvård samt Friskhuset. Det bjöds på 30 program innehållande allt från utställningar, föreläsningar kring kultur och hälsa, kulturprogram att se/lyssna på och ibland delta i inom musik, dans, film och slöjd. Kulturdygnet hade besökare och de positiva kommentarerna är många. På uppdrag av Kulturrådet bedrivs projektet Kultur för alla äldre inom länet Hittills har genomförts ett seminarium kring kultur och hälsa och kultur på recept. Målgruppen för seminarierna var chefer och personal inom kultursektorn samt vård och omsorg, föreningar och andra intresserade. Det har även genomförts en satsning på att sprida kultur till länets alla kommuner genom dansföreställningen Kärleken till tangon och karaoken. Under våren har nätverksträffar anordnats med genomgång av kulturhälsoboxen samt diskussioner kring hur man kan arbeta långsiktigt för användandet av konst och kultur i vården. Året i korthet Listning över länsgränserna Under året har avtal tecknats med Stockholms läns landsting, Landstinget Västmanland, Landstinget Sörmland och Landstinget Gävleborg. Den 31 augusti hade sammantaget 209 upplänningar listat sig i något av de fyra samarbetslandstingen och 241 personer i Uppsala län. Landstinget Västmanland har tagit emot flest upplänningar (89 personer) och befolkning från Stockholms läns landsting har i högst utsträckning valt att lista om sig till Uppsala län (129 personer). 4 (60)

32 Nya vårdval inom specialistvården Två nya vårdval har det införts inom specialistvården, ögonsjukvård samt öron-, näsoch halssjukvård. Båda vårdvalen startade den 1 april. Fördjupad uppföljning Under första halvåret 2014 har landstinget genomfört ett flertal granskningar, så kallade fördjupade uppföljningar, av offentliga och privata vårdgivare. Under våren avslutades en granskning av sex vårdcentraler. De brister som uppdagades gällde huvudsakligen journalföringen. Två vårdgivare fick allvarliga brister och därför har en kompletterande granskning genomförts. Därutöver har en läkare verksam enligt den nationella taxan granskats samt tio sjukgymnaster. Granskningen av sjukgymnasterna resulterade i att fyra av tio sjukgymnaster kommer att anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och tre sjukgymnaster kommer att krävas på återbetalning till landstinget på grund av att sjukgymnasterna debiterat landstinget för högt arvode. Blodstamcellstransplantation Som första sjukhus i Sverige har Akademiska sjukhuset under våren introducerat blodstamcellstransplantation som behandling vid myastenia gravis, en muskelsjukdom som obehandlad kan leda till handikappande muskelförtvining. I bästa fall kan sjukdomen botas, men även att stoppa förloppet är ett stort framsteg. Ungefär personer i Sverige har myasthenia gravis och fem-tio av dessa har mycket svåra symtom. Akademisk vårdcentral Landstinget i Uppsala län och Uppsala universitet har bedrivit ett förarbete till Akademiska vårdcentraler (AVC). Utifrån förarbetet har ett projekt bedrivits under 2014 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i juni att projektet skulle utvecklas vidare och tanken är att AVC ska bli en verksamhet där universitet och landsting gemensamt arbetar med forskning, utbildning, utveckling och fortbildning i det dagliga arbetet inom primärvårdens samtliga yrkesprofessioner. Kunskapsstyrning Verksamhet angående utveckling av kunskapsstyrning har inletts. Pilotområde under 2014 är diabetesområdet där nya nationella riktlinjer kommer under året. I arbetet integreras även resultat från öppna jämförelser främst de indikatorer där en stor förbättringspotential finns. Ett övergripande lokalt diabetesråd/programråd har bildats. Palliativ vård Uppsala kommun och landstinget driver tillsammans Palliativt centrum i nya lokaler på Genetikvägen. En gemensam daglig styrning har skapats utifrån en samlad bild av remissflöden, beläggning och väntelistor. För att förbättra den palliativa hemsjukvården för barn och unga har vi påbörjat en dialog mellan barnsjukhuset, habiliteringen, primärvården och länets kommuner om möjligheter och hinder för samarbete. Närvårdsavtal Ett nytt avtal har tagits fram som möjliggör att invånare i södra Heby kan få palliativ specialistvård på Närvårdsavdelningen i Enköping. Närvårdsavdelning i Uppsala I augusti öppnade en Närvårdsavdelningen på Kronparksgården i Uppsala. Avdelningen har 13 vårdplatser och tar emot patienter som behöver inneliggande vård under en begränsad tid, men som inte behöver avancerad diagnostik och behandling vid ett sjukhus. Förbättrat anhörigstöd Arbetet med förbättrat anhörigstöd fortsätter inom landstinget. Exempelvis har Akademiska sjukhusets Psykiatridivision i samarbete med Uppsala kommun med flera utvecklat metoder för att möta anhöriga i grupp enligt Akermodellen. Under året har ett arbete med en övergripande handlingsplan för förbättrat anhörigstöd påbörjats. Framtidens Akademiska Om- och nybyggnationen av Framtidens Akademiska har nu kommit så långt att de första vårdavdelningarna nu har flyttat in i nyrenoverade lokaler. De moderniserade lokalerna innebär fördelar både för patienter och för medarbetare. Med enkelrum värnas integriteten, samtidigt som risken för smittspridning och vårdrelaterade infektioner minskar. För personalen innebär de omgjorda vårdrummen en bättre arbetsmiljö, med nya patientnära arbetssätt och närhet till modernt IT-stöd och annan utrustning 5 (60)

33 Barnmorskesituationen På grund av barnmorskebrist hade Akademiska räknat med att behöva hänvisa var tredje kvinna till andra sjukhus under sommaren. Dessbättre behövde endast 55 kvinnor hänvisas, vilket motsvarar mindre än tio procent, och inga allvarliga incidenter inträffade. Vissa dagar när trycket på förlossningen och BB var mindre kunde Akademiska ta emot födande kvinnor från andra landsting. Ny behandling vid njurtransplantation I augusti introducerade Akademiska som första sjukhus i världen en ny behandling som eliminerar avstötningsrisken vid njurtransplantation genom att inaktivera så kallade HLA-antikroppar, något som tidigare utgjort ett direkt hinder för transplantation. I Sverige berörs ungefär en tredjedel av drygt 600 patienter som väntar på njurtransplantation. Operationssamarbete Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset har inlett ett operationssamarbete. Patienter överförs till och opereras på lasarettet. Operatören kommer från Akademiska och finansieras av lasarettet. Samarbetet kommer under hösten att utvecklas ytterligare med fler operationstyper men även med mottagningsverksamhet. E-frikort E-frikort har nu framgångsrikt införts även hos privata vårdgivare i länet - en tjänst som väckt ett stort intresse nationellt. Ulleråker Den 1 mars 2014 lämnade landstinget över Ulleråker till Uppsala kommun vilket genererade en intäkt för landstinget på miljoner kronor Utredning kring spårtrafik I det pågående arbetet med framtidens kollektivtrafik i Uppsala har en första rapport om spårtrafik redovisats. Den pekar på att det är möjligt och kostnaden uppskattas till runt 10 miljarder för att bygga spår, signalanläggningar och elförsörjning. En fördjupad förstudie krävs för att kunna ta fram ett beslutsunderlag. FoU En FoU-avdelning har inrättats vid Landstingets ledningskontor och en FoU-direktör har anställts Projekt webbtidbok Ett pågående projekt, Webbtidboken har fallit väl ut. Webbtidboken är en invånartjänst som ger invånare möjlighet att se sina bokade tider, att själv av- och omboka samt nyboka tider som tillgängliggjorts på webben och presenteras via 1177.se (Mina Vårdkontakter). Förhoppningen är att ett breddinförande kan ske under 2015 Återrapportering balanserat styrkort Landstinget har 32 mål i det balanserade styrkortet. Utifrån de övergripande landstingsmålen definierar respektive förvaltning sina egna mål under varje landstingsmål. Alla mål i landstingets styrkort rör inte alla förvaltningar, vissa mål rör till exempel bara hälso- och sjukvårdsförvaltningarna och så vidare. För styrkortsmålen finns bedömningskriterier framtagna för när ett mål är helt, delvis respektive inte uppnått. Av landstingets totala mål i det balanserade styrkortet beräknas 31 procent av målen uppnås helt. Vid årsbokslutet 2013 var andelen helt uppnådda mål 23 procent. 56 procent av målen beräknas att delvis uppnås. Föregående år var denna siffra 67 procent. 13 procent av målen beräknas inte uppnås. Föregående år var andelen ej uppnådda mål 10 procent. Om helt uppnådda mål och delvis uppnådda mål slås samman så blir den totala andelen 87 procent. Föregående år var denna siffra 90 procent. Andelen helt uppnådda mål ser ut att öka samtidigt som även andelen icke uppnådda mål ökar. Totalt sett ligger måluppfyllelsenivån i paritet med bokslutet Anledningen till att andelen helt uppnådda mål endast är cirka en tredjedel beror på att förvaltningarna kommit olika långt i målarbetet. Majoriteten av förvaltningarna når målen medan ett fåtal inte gör det. 6 (60)

34 För att ge en tydlig indikation på måluppfyllelsen används följande symboler: = Prognos att målet uppnås 2014 = Prognos att målet delvis uppnås 2014 = Prognosen att målet inte uppnås 2014 Tabell 1: Prognostiserad måluppfyllelse från landstingets balanserade styrkort Mål 2014 Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan. Ökad faktisk tillgänglighet. Respektive förvaltning har vidtagit minst två åtgärder för att förbättra patient/person/brandsäkerheten. Alla berörda förvaltningar når målen för 2014 i sina respektive upprättade åtgärdsplaner, utifrån likabehandlingsplanen. Aktiviteterna för 2014 i Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter ska genomföras. Alla berörda förvaltningar har påbörjat arbetet med att skapa arbetsrutiner för dokumentation av effekter av åtgärder i enlighet med Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Landstinget medverkar aktivt i arbetet med att uppnå den regionala utvecklingsstrategin. Nya vårdvalsområden införs. Medborgare och kund Uppfyllelse Ekonomi Verksamhetens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras. Pensionsplaceringarna ska öka med 100 mnkr. Investeringar i fastigheter ska självfinansieras till minst 50 %. Landstingets resultat ska vara minst 1 % av skatt och statsbidrag. Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre. Produktion Förvaltningarnas huvudprocesser är standardiserade. Verktyg för produktionsstyrning vidareutvecklas. Alla förvaltningar har infört ledningssystemet för kvalitet. Andelen resor med kollektivtrafiken ska öka jämfört med Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser ska användas i förvaltningarnas kvalitetsutvecklingsarbete. Miljömålen mot en giftfri miljö i landstingets miljöprogram ska uppnås. Koldioxidutsläpp ska minska med 35 % i jämförelse med Förnyelse Forskningsstrategin implementeras i alla berörda förvaltningar. Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sina prioriterade strategiska områden. Alla HoS-förvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. Alla HoS-förvaltningar har ökat kunskapen i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen (planering och uppföljning). Alla förvaltningar har ett strukturerat samarbete med utvalda aktörer. Medarbetare Alla förvaltningarnas kompetensförsörjningsplan omfattar även chefsförsörjning. Alla förvaltningar har aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket. Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat. 75 % av medarbetarna har individuella styrkort. Upplevelsen av delaktighet har ökat. Minst 90 % av kraven i VerkSam avseende arbetsmiljö är uppfyllda. Sjukfrånvaron är högst 4,4 %. 7 (60)

35 Medborgare och kund Strategiskt mål Landstinget har medborgaren i fokus Landstinget bidrar till en god hälsa och livskvalitet Landstinget bidrar till ökad patientmakt Landstinget bidrar till tillväxt i hela länet Framgångsfaktorer för att nå målet är kvalitet genom: gott bemötande god tillgänglighet hög säkerhet god vårdkonceptet hälsoinriktat arbete ökad möjlighet att välja vårdgivare. Kvalitet genom god tillgänglighet, gott bemötande och hög säkerhet Mål från styrkortet Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan Resultaten från 2014 års nationella patientenkät vad gäller sjukhusen har ännu inte presenterats utan kommer att rapporteras i årsredovisningen. Akademiska sjukhuset deltar i nationella patientenkäter. Lasarettet i Enköping deltar i nationella patientenkäter, av sjukhuset upprättad handlingsplan följs och kommer att revideras höst PatientKaizen har utvecklats i pappersformat och har införts på operationsavdelningen, gynmottagningen och kirurgmottagningen. Hälsa och habiliterings två interna mål att minst 85 procent av alla tillfrågade brukare/ patienter upplever att de får ett gott bemötande och att antalet samordnade individuella planer har ökat jämfört med 2013, är båda uppfyllda vid tidpunkten för denna rapport. De av Hälsa och habiliterings enheter som under året gjort brukar- /patientenkäter har i sina enkätresultat fått mycket goda omdömen avseende upplevelse av bemötande. Exempelvis visar svarsresultaten på procent avseende andel nöjda brukare inom verksamheterna Habilitering nord respektive Habilitering syd. Funktionsstöd och hälsa har fått 100 procents nöjdhet och på Audionommottagningen anger 100 procent av respondenterna att de får gott bemötande. Antal samordnade individuella planer har ökat från 69 till 103 jämfört med samma tidsperiod föregående år. I Folktandvårdens patientenkät som genomfördes 2013 var det viktigaste förbättringsområdet att ge patienterna bättre kostnadsinformation. Utifrån detta har Folktandvården formulerat ett internt mål att 20 procent fler patienter anser att de fått information om behandlingskostnaden. En uppföljande enkät har tagits fram som fokuserar på kostnadsinformation. Enkäten kommer att distribueras på klinikerna tidig höst På Navet finns ett värdegrundsmaterial som ska vara grunden för hur Primärvården arbetar. Ett interaktivt arbete i bemötandefrågor är genomfört på ett ordinarie chefsmöte, ett arbete som nu kommer att fortsätta med storföreläs- 8 (60)

36 ningar för alla medarbetare där det sedan kommer fördjupas per varje vårdcentral. Kultur och bildning har som internt mål att upprätta en åtgärdsplan för bemötandefrågor. Prognosen är att målet nås och en åtgärdsplan är planerad att tas fram under hösten. Kollektivtrafikförvaltningen mäter kundnöjdhet via kollektivtrafikbarometern och bland de kunder som reser minst varje månad har kundnöjdheten ökat till 74 procent vilket är en procentenhet högre än föregående år. Förändringen är dock inte statistiskt säkerställd. Ökad faktisk tillgänglighet Akademiska sjukhuset bedömer sig uppnå sitt interna mål kring ökad anslutning till Mina Vårdkontakter jämfört med Till och med 31 augusti 2014 har 69 enheter anslutit sig. Lasarettet i Enköping har infört webbtidbok på Medicinmottagningen inom verksamheterna sömnmottagning samt dietistmottagning. Röntgenavdelningen har startat projektet planerad nattröntgen. Förutsättningar har utretts för drop-in på Endoskopienheten, som ett resultat av utredningen har enheten infört boka själv, (patienten erbjuds ett antal lediga tider som hen får välja mellan). Hälsa och habilitering bedömer att de kommer att uppnå sina mål att 50 procent av förvaltningens enheter har öppet på vardagar och 50 procent av förvaltningens enheter kan nås på telefon på vardagar. Öppettiderna och telefontillgängligheten varierar något mellan de olika enheterna beroende på brukarnas behov men betydligt fler är 50 procent har öppet och kan nås på telefon Tolkcentralen är efter kontorstid via SOS tillgängligt för tolkbeställningar dygnet runt och året runt. Tolkcentralen ligger när det gäller andelen uppdrag som utförts av beställda uppdrag på 98 procent, vilket är den näst högsta utförandegraden i landet. Folktandvården bedömer sig inte klara målet om att alla patienter får vård inom 3 månader då folktandvården i nuläget har längre väntetider än 3 månader för oprioriterade patienter inom specialisttandvården för vuxna och vissa allmäntandvårdskliniker. Folktandvården bedömer sig inte heller klara sitt andra mål kring att öka volymen internetbokningar med 30 procent. Antalet internetbokningar bedöms vara oförändrat jämfört med Under året har en ny internettidbok tagits fram som nås via Mina Vårdkontakter. En arbetsgrupp har tagit fram riktlinjer för hur tider på nätet ska ställas till förfogande. Det nya konceptet kommer att starta vid årsskiftet Primärvården bedömer att de enbart delvis kommer att klara sitt mål kring att Primärvården har en ökad tillgänglighet inom samtliga områden. De officiellt rapporterade månatliga mätningarna av tillgänglighet enligt regelbokens definition visar på en ganska så stabil tillgänglighet i telefon och till nybesök hos läkare inom sju dagar. Primärvården svarar även upp mot att tillgodose behoven av hjälp till rökavvänjning. Graderingen av målet som enbart delvis uppfyllt utgår från att det inte föreligger en tillräckligt stabil tillgänglighet för samtliga av de offentliga vårdcentralerna. En rad aktiviteter och åtgärder för att öka tillgängligheten till kultur i länet kommer att genomföras under året, ett exempel är försöksverksamhet med turnerande teater- och dansuppsättningar. Riksteatern Uppsala län har på uppdrag av Kultur och bildning och tillsammans med länets kommuner, planerat och utformat en modell för en scenkonstkarusell i länet. I höst startar en försöksverksamhet där två scenkonstproduktioner (en streetdance-föreställning samt en föreställning med Romeo och Julia kören) kommer att besöka tre av länets kommuner. Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för funktionshindrade. Målet för 2014 är att 85 procent av alla bussar ska vara till- 9 (60)

37 gänglighetsanpassade. Vid tiden för denna rapport är 89,3 procent av alla bussar i UL-trafik tillgänglighetsanpassade. Andelen förväntas öka ytterligare i slutet av året tack vare att ett antal äldre bussar byts ut mot nya. På Landstingets resurscentrum har Patientadministrationen ökat den faktiska tillgängligheten och verksamheterna är nu tillgängliga på telefon från klockan 9 till 15 varje vardag. Respektive förvaltning har vidtagit minst två åtgärder för att förbättra patient/person/brandsäkerheten Akademiska sjukhusets mål under 2014 är ökad patientsäkerhet genom stärkt patientdelaktighet och information. Mätning av patientdelaktighet och information genomfördes i Nationell patientenkät våren Resultatet presenteras under september månad. Lasarettet i Enköping har markant ökat andelen fallriskbedömningar för patienter över 65 år samt fallpreventiva åtgärder. Arbetet med framtagande av uppföljningsrutiner i Infektionsverktyget är påbörjat på lasarettsövergripande nivå samt på centrumnivå. Hälsa och habilitering har två interna mål varav det ena är att alla brukare/patienter som besöker Hälsa och habilitering ankomstregistreras. Vid tiden för denna rapport har 95 procent av brukarna som besökt enheterna för habilitering ankomstregistrerats och arbetet fortsätter för att nå 100 procent. Inom Särskild vård och integration har målet om 100 procent uppnåtts. Hälsa och habiliterings har också ett mål som säger att alla verksamheter ska ha en bemannad entré. Alla mottagningar uppfyller målet förutom Hälsoäventyret, som finns på fyra platser i länet. Personal från Hälsoäventyret möter dock alltid upp de besökande skolklasserna. Särskild vård och integrations enheter som finns på vårdcentraler har bemannad entré, förutom mottagningarna för hemlösa där sjuksköterska bemannar. Folktandvårdens har satt som internt mål att förbättra patientsäkerheten ur ett mångkulturellt perspektiv. Folktandvården har utifrån detta gjort satsningar på att förbättra bemötande och information till personer som är födda utanför Sverige. Två projekt pågår, ett i Gottsunda som främst riktar sig till barn och ett som riktas till äldre inom Kunskapscentrum för äldretandvård. Målet är att fler personer inom gruppen utlandsfödda ska nås av tandvård och att den ska kunna utföras på ett säkert sätt. Under året har anvisningarna för asylsökande och tillståndslösa reviderats så att den följer Socialstyrelsens råd om tandvård som inte kan anstå. Under året har även riktlinjerna för hanteringen av personer med skyddad identitet reviderats så att en säkrare tandvård kan erbjudas. Primärvården har under våren tillsatt en samordnare för astma/kol och diabetes. Ett intensivt arbete pågår för att utveckla stödet till verksamheterna för ökad kvalitet i omhändertagandet av patienter inom dessa diagnoser. Återkoppling av erfarenheter från händelseanalyser har systematiserats i form av chefsläkarnas Lärandearkiv, med fem nya lärandefall sedan februari Regelverk för åtkomst av journalinformation har tagits fram i samråd med landstingets informationssäkerhetsavdelning som stöd för vårdpersonalen. Struktur för loggningskontroller har tydliggjorts. Primärvården har sett över skalskyddet vid dygnet runt öppna verksamheter. Ett par möjliga förbättringar identifierades och kommer att åtgärdas. Kultur och bildning kommer att upprätta en strategisk utbildningsplan för brandsäkerhet under hösten. Landstingsservice har startat ett pilotprojekt kring brandskyddsarbete. En säkerhetspärm byggs upp som kvalitetssäkrar det systematiska brandskyddsarbetet. Rutiner kommer att läggas in i fastighetsdatasystemet Landlord. Första implementering sker på Lasarettet i En- 10 (60)

38 köping och därefter fortsätter införandet på Akademiska sjukhuset. Alla berörda förvaltningar når målen för 2014 i sina respektive upprättade åtgärdsplaner, utifrån likabehandlingsplanen. Åtgärdsplanerna gäller över tre år och ska innehålla långsiktiga och kortsiktiga uppföljningsbara mål under rubrikerna bemötande, tillgänglighet och användbarhet, samt god vård på lika villkor. Insatser och resultat ska redovisas i respektive årsredovisning. Aktiviteterna för 2014 i Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter ska genomföras Av åtta berörda förvaltningar bedömer sju att de kommer att uppfylla målet. Bland aktiviteterna ses framtagande av rutiner och enkäter för barns delaktighet samt utbildning av personal dels övergripande om barns rättigheter dels om orosanmälningar till kommunen när barn far illa. Landstingsservice ska implementera barns rättigheter i handboken för byggprojekt och bedömer att de delvis kommer att uppfylla målet 2014 att barns rättigheter ska beaktas i aktuella byggprojekt. Ett hälsoinriktat perspektiv Mål från styrkortet Alla berörda förvaltningar har påbörjat arbetet med att skapa arbetsrutiner för dokumentation av effekter av åtgärder i enlighet med Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Samtliga berörda förvaltningar har påbörjat arbetet med att skapa arbetsrutiner för dokumentation av effekter av åtgärder i enlighet med de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder men det är ett arbete som kommer fortgå under de närmaste åren för att successivt implementera sjukdomsförebyggande metoder enligt de nationella riktlinjerna. Kunskapsunderlaget för levnadsvanor i kvalitetshandboken som antogs under hösten 2013 och reviderades 2014 ligger till grund för de arbetsrutiner för levnadsvanor som skapas inom all hälso- och sjukvårdsverksamhet. Kunskapsunderlaget inkluderar helheten från screening till effekter av åtgärder och dokumentation av levnadsvanorna tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. Alla förvaltningar och representanter från den privata primärvården har deltagit i framtagandet av kunskapsunderlaget så det är väl förankrat i verksamheterna men förutsättningarna för att följa effekter av insatta åtgärder varierar från verksamhet till verksamhet. På Akademiska sjukhuset är det stor variation men inom tre divisioner som har ett aktivt arbete har 50 procent av de aktuella enheterna infört rutiner och dokumenterar enligt Landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor. Vem som har ansvaret för att följa upp och dokumentera effekten av insatt åtgärd är en svår uppgift att lösa då patienter rör sig mellan flera verksamheter. Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att utveckla metoder för att säkerställa datatillgång för uppföljning av införandet av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. I april vände sig Socialstyrelsens till alla hälso- och sjukvårdsdirektörer med en enkät där uppgifter efterfrågades om vilka åtgärder som patienter med ohälsosamma levnadsvanor har fått vid kontakt med hälso- och sjukvården under Det var flera landsting som inte kunde lämna de önskade uppgifterna men landstinget la ner ett stort arbete på att få ihop så mycket som möjligt av de data som efterfrågades. Genom landstingets styrgrupp för hälsoinriktad hälso- och sjukvård sker en kontinuerlig uppföljning av hur arbetet med åtgärder utifrån de nationella riktlinjerna utvecklas och dokumenteras i Cosmic. Då nya arbetsrutiner successivt införs är det svårt att få tillförlitliga utdata från alla verksamheter. Hälsa och habilitering har påbörjat utvärdering genom stickprov av dokumentation enligt kunskapsunderlaget och stickprov för att få veta hur känt det är hos användare. Ett kvalitetsarbete pågår för att skapa möjligheter till ett kontinuerligt datauttag så att alla enheter kan följa sitt eget 11 (60)

39 arbete. Det är ett omfattande och pågående arbete som samordnas från hälso- och sjukvårdsavdelningen och verkställs genom olika arbetsgrupper. Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården som ingår i nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS) arbetar aktivt med hälsoinriktade insatser. Förvaltningarna har deltagit i flera av HFS temagrupper för fortsatt utveckling och implementering av riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Sedan tidigare finns ett etablerat arbete för tobaksbruk och riskbruk av alkohol men för området matvanor pågår ett mer grundläggande arbete. När det gäller fysisk aktivitet fokuseras arbetet på screeningsstrukturen eftersom det redan finns ett arbete med åtgärder, exempelvis FaR (fysisk aktivitet på recept). För att kommunicera information om levnadsvanorna tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor till befolkningen och patienter pågår en uppbyggnad av nya landstingsgemensamma webbsidor. Så mycket som möjligt av informationen ska länkas till webbsidan 1177.se. Ett exempel på detta är lokal information om vilken tobaksavvänjning som erbjuds inom landstingets verksamheter samt hos privata vårdgivare. För tandvården finns särskilt framtagna nationella riktlinjer med liknande innebörd för områdena tobak och ohälsosamma matvanor som i riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Dessutom ingår bristande munhygien i tandvårdens riktlinjer. Riktlinjerna ligger till grund för processbeskrivningar, rutiner och riktlinjer inom det förebyggande arbetet. Effekterna av det förebyggande arbetet mäts genom arbetsrutiner på kliniknivå eller centralt i Folktandvården. Landstinget bidrar till tillväxt i hela länet Mål från styrkortet Landstinget medverkar aktivt i arbetet med att uppnå den regionala utvecklingsstrategin Hälso- och sjukvårdsavdelningen medverkar aktivt i arbetet för en god hälsa på lika villkor genom regional arbetsgrupp för folkhälsofrågor (Raff) och länets ANDT-arbete. Under 2014 genomförs 3 seminarier utifrån SKL:s samling för social hållbarhet för att minska skillnader i hälsa. Mycket av det förebyggande arbetet bygger på resultat från de befolkningsundersökningar som landstinget ansvarar för. Landstinget arbetar genom sina fyra övergripande handlingsplaner inom sjukskrivningsmiljarden för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess. Handlingsplanerna gäller, jämställd sjukskrivning, psykisk ohälsa, tidig samverkan och försäkringsmedicinsk kompetensutveckling. Ovanstående bidrar till åtaganden som utjämna skillnader i hälsa och ökad andel sysselsatta. Landstinget ger även evidensbaserad rehabilitering till de två sjukdomsgrupper som står för den största sjukfrånvaron genom rehabiliteringsgarantin. Landstinget har genomfört en omfattande rehabiliteringsutredning som kartlagt brister i gränssnittet för rehabilitering för individer i yrkesför ålder. Vad gäller åtagandet, Understöd ett drogfritt liv för ökad livskvalitet och fler levnadsår är skolan en viktig aktör och arena för att nå ut med hälsofrämjande information till unga bland annat om alkohol. Ledningskontoret driver aktivt frågan om att skolan bör inkluderas i den regionala samverkan mellan landsting och kommun. Vidare har ledningskontoret utrett frågan om fler integrerade missbruksmottagningar i länet och deltar för närvarande i en utredning om en ny tillnyktringsverksamhet. Ett annat åtagande är Ökad kvalitet och effektivitet inom välfärdssektorn genom 12 (60)

40 tydliga strukturer för samverkan Idag föreligger brister i samverkansstrukturen och Landstingets ledningskontor för en intensiv dialog med kommunerna och Regionförbundet för att åtgärda dessa brister. En ny organisation för regional samverkan ger möjlighet till helhetstänkande, gemensamma prioriteringar samt ökad kvalitet och effektivitet. Genom beslutet att inrätta Centrum för hälsa och integration har Migrationshälsan Cosmos fått utökade resurser att hjälpa asylsökande och nyanlända. Det finns nu också möjligheter för dem som fått permanent uppehållstillstånd att lista sig på mottagningen. Innovation Akademiska har under 2014 utvecklats från pilotprojekt till en etablerad enhet inom FoU-avdelningen på Akademiska sjukhuset. Genom projektfinansiering för utvecklingen av testbädden och projekt för ersättningsmodell för distansvård har antalet anställda ökat och därmed också möjligheterna att ta hand om och accelerera arbetet med innovationer riktade mot hälso- och sjukvården. Idéflödet från anställda på Akademiska och Lasarettet i Enköping har ökat jämfört med tidigare år och antalet förfrågningar om externa samarbeten lika så. Sammanlagt har Innovation Akademiska under 2014 varit involverade i drygt 50 projekt med stor bredd. Under året har även samarbetet med Center of Excellence inom Diabetes typ-1 stärkts för att öka möjligheterna till utveckling och tester inom det området. få inspel till eventuella gemensamma satsningar. Kultur och bildning har ett intern mål att genomföra aktiviteter som bidrar till att kompetensen i länet kring Cultural planning stärks. I juni genomfördes en seminariedag om Cultural planning på Wiks slott. Omkring fyrtio personer, tjänstemän samt politiker och andra aktörer, från olika organisationer och delar av länet deltog. Kollektivtrafikförvaltningen deltar i flera sammanhang där den regionala utvecklingsstrategin är i fokus. Ett konkret exempel är samverkan med flera myndigheter inom ramen för "Forum för fysisk planering" där regelbundna möten hålls med länets kommuner, Regionförbundet, Trafikverket och Upplands lokaltrafik (UL). UL har också kontinuerliga planeringsdialoger med respektive kommun i länet. Ökad möjlighet att välja vårdgivare Mål från styrkortet Nya vårdvalsområden införs Under 2014 har vårdval införts inom ögonsjukdomar och öron-näs- och halssjukdomar i öppenvård. Lasarettet i Enköping fortsätter att utveckla effektiva och säkra vårdkedjor tillsammans med södra länsdelens kommuner, exempel på samverkansforum är Närvårdsavdelningen och Äldrenålen. Under våren har Kultur och bildning tillsammans med Regionförbundet och Visit Uppland anordnat en besöksnäringsdag med ett trettiotal deltagare på Wiks slott. Syftet med dagen var att ge politikerna ökad kunskap om hur arbetet med besöksnäringen i länet ser ut samt 13 (60)

41 Ekonomi Strategiskt mål Landstinget har en god hushållning som ger utrymme för långsiktig utveckling. Framgångsfaktorer för att nå målet är ändamålsenlig styrning, planering och uppföljning effektiva verksamheter som bedrivs inom givna ekonomiska ramar. Ändamålsenlig styrning, planering och uppföljning Mål från styrkortet Verksamhetens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras För att målet ska anses vara helt uppnått ska alla berörda förvaltningar helt ha uppnått målet. Alla förvaltningar utom en prognostiserar att målet uppnås helt. Akademiska prognostiserar att målet delvis uppnås för Verksamhetens intäkter för c-länsvården går på grund av brister i nuvarande ersättningsmodellen tyvärr inte att följa där de genereras. Däremot fungerar detta för riks- och regionvårdens intäkter samt för stora delar av kostnadssidan. Lasarettets mål är att 90 procent verksamhetens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras. Fördelning av lasarettsinterna overheadkostnader samt internhandel har införts i 2014 års redovisning vilket innebär att måluppfyllelsen är nära 100 procent. Primärvårdens ekonomimodell innebär att alla intäkter och kostnader redovisas direkt hos berörd verksamhet. För gemensamma kostnader belastas verksamheten med en OH-kostnad som är 3 procent för konkurrensutsatt vårdcentralsverksamhet och med 2,5 procent för anslagsfinansierad verksamhet. Skillnaden i procentsats förklaras av att Primärvården har en kostnad för Landstingets resurscentrums tjänster för den konkurrensutsatta verksamheten. 85 procent av Hälsa och habiliterings kostnader redovisas där de genereras. Inför budget 2014 bestämde förvaltningen att till respektive enhet överföra kostnader avseende hyror, städ och andra mindre kostnader som tidigare har legat centralt. Även chefslöner som har legat centralt har förts ut. Detta innebär att förvaltningen kommer uppnå målet med bred marginal. Diskussioner förs även om att hjälpmedel ska kostnadsföras där de genereras vilket då kommer att innebära att andra förvaltningar ska bära kostnaderna som idag ligger hos oss. Folktandvården har inte gjort någon närmare utvärdering av målet vid delåret men bedömer att det kommer att nås för året. Landstingsservice har sedan ett flertal år tillbaka resultaträkningar som redovisas på lägsta möjliga nivå, vilket exempelvis innebär att varje byggnad har en egen resultaträkning. Resultaten aggregeras sedan per förvaltningsområde, enhet, avdelning och förvaltning. Prognos och budget utförs på motsvarande sätt. På Kollektivtrafikförvaltningen sker all redovisning av intäkter och kostnader för trafiken på respektive trafikentreprenör. Landstingets resurscentrum, Varuförsörjningen och Kultur och bildning klarar målet. 14 (60)