Företagsbeskattning av kapitalvinst och utdelning - Gränsdragningen mellan näringsbetingad andel och kapitalplaceringsandel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Företagsbeskattning av kapitalvinst och utdelning - Gränsdragningen mellan näringsbetingad andel och kapitalplaceringsandel"

Transkript

1 Skriftligt arbete, HANDELSRÄTT C, 10 poäng, HT 2003 Företagsbeskattning av kapitalvinst och utdelning - Gränsdragningen mellan näringsbetingad andel och kapitalplaceringsandel Robert Grossi Handledare: Greger Lewén UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR HANDELSRÄTT EKONOMIKUM, Kyrkogårdsgatan 10, Uppsala Postadress: Box 513, Uppsala. Tel:

2 SAMMANFATTNING Det svenska skattesystemet har länge präglats av kedjebeskattning och asymmetri. För att undgå beskattning på kapitalvinst och utdelning har företag koncentrerat investeringar i utlandet samtidigt som de utnyttjat avdragsrätten i Sverige för eventuella kapitalförluster. För att motverka detta har nya regler f r o m den 1 juli 2003 gjorts gällande. Dessa innebär att kapitalvinster på s k näringsbetingade andelar inte längre beskattas samt att avdragsrätten för kapitalförluster på andelarna ej heller får utnyttjas. I skattelagstiftningen görs en åtskillnad mellan näringsbetingade andelar och kapitalplaceringsandelar, en åtskillnad som inte sällan givit upphov till gränsdragningsproblem. Denna studie syftar därför till att fokusera på gränsdragningsproblematiken mellan de två typerna av andelar samt att undersöka konsekvenserna för staten och företagen av de nya beskattningsreglerna. Det har framkommit att gränsdragningsproblematiken har varit och torde fortfarande vara en mycket komplex tolkningsfråga. Det är framförallt betingandevillkoret som gränsdragnings- och tolkningssvårigheterna kretsat kring. Till följd av de nya reglerna på området torde även nya svårigheter uppkomma i anslutning till tidpunkten för skatterättsligt karaktärsskifte vad gäller dels näringsbetingade marknadsnoterade andelar och dit tillhörande innehavstidsvillkor kontra marknadsnoterade andelar, dels icke marknadsnoterade andelar kontra marknadsnoterade andelar. Inom ramen för studien påtalas vidare att de nya reglerna inte nämnvärt har medfört någon positiv effekt för de större företagen, utan snarare tvärtom eftersom de ändå kunde undgå beskattning tidigare via internationell skatteplanering med dåvarande möjlighet till avdragsrätt för utländska kapitalförluster. Istället är det de små- och medelstora företagen som åtnjuter den positiva effekten. I och med att komplexa internationella skatteplaneringsförfaranden är alltför resurs- och kompetenskrävande för de små- och medelstora företagen kan dessa med de nya reglerna istället äga skattefria andelar i Sverige. Detta torde även innebära ett förbättrat investeringsklimatet samt att en ökad symmetri i skattesystemet. 2

3 FÖRKORTNINGSLISTA IL Inkomstskattelagen (1999:1229) KL Kommunalskattelagen (1928:370) Prop. RÅ SN SOU SvSkT Regeringens proposition Regeringsrättens årsbok Skattenytt Statens offentliga utredningar Svensk skattetidning 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Bakgrund Problemformulering Syfte Avgränsning Metod SKATTELAGSTIFTNINGEN Företagsbeskattning av kapitalvinst och utdelning Näringsbetingad andel Röstvillkoret Betingandevillkoret Innehavstidsvillkoret Kapitalplaceringsandel TIDIGARE GRÄNSDRAGNINGSPROBLEM Näringsbetingad andel eller kapitalplaceringsandel? Rättsfall 1 näringsbetingat avtal Rättsfall 2 näringsverksamhetens vara eller icke vara Rättsfall 3 röstvillkorets giltighet Rättsfall 4 innebörden av närstående företag Rättsfall 5 beskattningsrättslig karenstid Analys och slutsats EFFEKTER AV DE NYA SKATTEREGLERNA Skattesituationen för staten Skattesituationen för företagen Analys och slutsats AVSLUTANDE SYNPUNKTER KÄLLFÖRTECKNING

5 FIGUR- OCH TABELLFÖRTECKNING Figur 1. Sparbösseeffekten... 8 Figur 2. Turordningsregeln...12 Tabell 1. Statsfinansiella effekter

6 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Den 1 juli 2003 trädde nya regler i kraft beträffande företagsbeskattning inom ramen för Inkomstskattelagen (1999:1229). De nya reglerna innebär att beskattning av kapitalvinst på s k näringsbetingade andelar avskaffas och som följd medges ej avdrag för kapitalförluster på dessa andelar. Motiven till lagändringen var att eliminera kedjebeskattningen av vinster i bolagssektorn samt att motverka den beskattningsmässiga asymmetri som beror på en internationell skatteplaneringen från bolagens sida. Det svenska skattesystemet innebar tidigare att kapitalvinster först beskattades i det rörelsedrivande bolaget och därefter vid vinstutdelning hos aktieägaren. Här uppstod alltså en dubbelbeskattning. I de fall ett aktiebolag ägde aktier i ett annat aktiebolag medförde systemet att en kapitalvinst beskattades flera gånger i bolagssektorn, s k kedjebeskattning. För att undvika detta var aktiebolag m fl juridiska personer normalt frikallade från skattskyldighet för utdelning på näringsbetingade aktier. Däremot fanns inte några regler som frikallade från skattskyldighet i förhållande till kapitalvinster på näringsbetingade aktier. 1 Många beskattningsled kunde uppkomma beroende på hur strukturen var utformad mellan bolag. Ett exempel på detta är när ett dotterdotterbolag existerar i en sådan struktur. Den internationella skatteplaneringen har härigenom varit av betydelse för bolag när det gäller att kringgå kedjebeskattningen. Moderbolag har kunnat plocka hem obeskattade kapitalvinster från bolag, ex. dotter- och dotterdotterföretag, i länder som inte beskattar kapitalvinster. Detta har lett till ineffektivitet i den svenska skattelagstiftningen. 2 Asymmetrin i beskattningen har förelegat i förhållandet mellan beskattning av kapitalvinst och avdragsrätt för kapitalförlust. Företag har kunnat kringgå kapitalvinstsbeskattningen genom en internationell skatteplanering men samtidigt kunnat utnyttja möjligheterna med att kapitalförluster får dras av. Kapitalvinster har gjorts genom försäljningar av dotterbolag i länder som inte beskattar vinsterna. Förlustförsäljningar har däremot realiserats i Sverige med utnyttjandet av avdragsrätten. Lagstiftaren har därför känt sig nödgad att åtgärda en sådan snedvridning. 3 I fråga om företagsägda andelar är det således viktigt att skilja mellan näringsbetingade andelar och övriga andelar. Andelar som tillhör övriga andelar brukar vanligtvis benämnas kapitalplaceringsandelar eller portföljandelar. 4 Redan innan uppkomsten av de nya reglerna förelåg gränsdragningsproblematik. I samband med ikraftträdandet av de nya reglerna har definitionen av begreppet näringsbetingad andel förändrats och utvidgats. Den nya skattesituationen förutsätter därför ett omfattande regelkomplex i IL för att bl a klargöra gränsdragningar samt motverka skatteundandraganden och andra oönskade effekter. 5 Gränsdragningsproblematiken mellan definitionerna näringsbetingade andelar och kapitalplaceringsandelar har varit föremål för kritik, bl a från Näringslivets skattedelegation 1 Melbi, SN, s Prop. 2002/03:96, s 68 f. 3 A a s A a s A a s 73 f. 6

7 och Sveriges advokatsamfund. 6 Det har framförts att både principiella och praktiska skäl utgjort grund för att beskattning av utdelning och kapitalvinster på kapitalplaceringsandelar även ska avskaffas. Regelverket skulle då bli betydligt enklare eftersom man slipper gränsdragningsproblematiken med två olika slag av andelar inom företagssektorn Problemformulering Den övergripande frågan jag ställer mig är hur gränsdragningen mellan näringsbetingad andel och kapitalplaceringsandel har påverkats och kan komma att påverkas av rättsreglerna i den gamla respektive nya IL 8. Vilket tolkningsutrymme kan definitionerna komma att få i förhållande till de gamla vid skattetvister? Vilka blir effekterna av den nya skattesituationen för staten och företagen? 1.3 Syfte Med denna uppsats avser jag att belysa gränsdragningsproblematiken mellan näringsbetingad andel och kapitalplaceringsandel för att diskutera tolkningsproblem utifrån dels de gamla begreppen, dels de nya begreppen. Ur ett statligt- och företagarperspektiv redogörs och diskuteras även följderna av de nytillkomna beskattningsreglerna kring kapitalvinster. 1.4 Avgränsning Studien avgränsas till att endast beröra begreppen näringsbetingad andel respektive kapitalplaceringsandel såsom de kommer till uttryck i Inkomstskattelagen (1999:1229). 1.5 Metod Mot bakgrund av uppsatsens syfte utgör rättsfallen ett fundamentalt underlag. Dessa har medvetet redovisats relativt ingående då jag ansett det nödvändigt för att penetrera problematiken och för att påskina de resonemang som ligger till grund för gränsdragnins- och tolkningssvårigheterna. I övrigt har offentliga publikationer samt skattelitteratur använts. 6 Prop. 2002/03:96, s A a s I uppsatsen används fortlöpande benämningarna gamla respektive nya IL. Med gamla IL åsyftas dess rättsregler som gällde innan den 1 juli 2003 och med nya IL åsyftas dess rättsregler som gäller f r o m den 1 juli

8 2 SKATTELAGSTIFTNINGEN 2.1 Företagsbeskattning av kapitalvinst och utdelning En rörelsedrivande juridisk person beskattas för kapitalvinster 9 på kapitalplaceringsandelar där avdragsrätt medges för eventuella förluster på andelarna. 10 Tidigare beskattades även kapitalvinster på näringsbetingade andelar. 11 I samband med de nya skattereglerna har kapitalvinstbeskattningen på näringsbetingade andelar avskaffats, liksom den avdragsrätt som tidigare förelåg vid förlust på andelarna. 12 Skälet för skattefrihet beträffande kapitalvinster på näringsbetingade andelar var, som tidigare nämndes, att eliminera kedjebeskattningen av vinster i bolagssektorn samt att motverka den beskattningsmässiga asymmetri som härrör från internationell skatteplanering från bolagens sida. 13 I fråga om utdelning beskattas en rörelsedrivande juridisk person för utdelning på kapitalplaceringsandelar men inte för utdelning på näringsbetingade andelar. 14 Skälet för skattefrihet när det gäller näringsbetingade andelar är att beskattning av rörelsevinst i fler än två led ska undvikas, d v s en gång på bolagsnivån och en gång på ägarnivån. 15 Skälet för att behålla beskattningen av utdelning och kapitalvinst på kapitalplaceringsandelar beror huvudsakligen på dels statsfinansiella intäkter, dels förekomsten av den s k sparbösseeffekten. 16 Figur 1. Sparbösseeffekten D ID AB A sparbössa utdelning utdelning aktier aktier Källa: Prop. 2002/03:96, s Med kapitalvinst (eller kapitalförlust) i inkomstslaget näringsverksamhet avses vinst (eller förlust) som uppkommit vid avyttring av kapitaltillgångar. Se 25 kap. 3 1 st. samt 4-5 i både nya och gamla IL a kap. 3-5 nya IL. Se särskilt kap. gamla IL a kap. 3-8 nya IL. Se särskilt 5 13 Prop. 2002/03:96, s 68 f kap nya IL. Se särskilt Prop. 2002/03:96, s A a s 85 f. 8

9 Av Figur 1 framgår att den fysiska personen D innehar en aktieportfölj direkt medan den fysiska personen ID innehar sin aktieportfölj indirekt genom aktiebolaget AB A. Både D och ID sparar utdelningen från sin aktieportfölj. ID gör detta genom att hålla kvar den i AB A. Om AB A inte beskattades för utdelningen skulle den beskattas först när den delades ut av AB A eller när ID sålde aktier i AB A. Här skulle ID få en räntefördel en sparbösseeffekt i beskattningen jämfört med D eftersom D beskattas omedelbart för den utdelning han tar emot. 17 Inför lagförslaget om de nu aktuella reglerna som trädde i kraft den 1 juli 2003 menade Kammarrätten i Göteborg att det fanns anledning att överväga om inte kapitalvinster och utdelningar på kapitalplaceringsandelar även borde omfattas av skattebefrielse med hänvisning till att det skulle leda till kedjebeskattning i bolagssektorn och att det komplicerade regelverket. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet ansåg att det inte var klart att den s k sparbösseeffekten motiverade en skattmässig åtskillnad mellan näringsbetingade andelar och kapitalplaceringsandelar. Till samma uppfattning anslöt sig Föreningen Auktoriserade Revisorer som hävdade att sparbösseeffekten var mycket begränsad. Vidare förespråkades att ingen distinktion skulle göras mellan näringsbetingade andelar och kapitalplaceringsandelar vilket skulle medföra ett incitament för företagen att behålla överlikviditet i Sverige. Enligt Företagarnas riksorganisation var det av särskild vikt för mindre företag att utan skattekonsekvenser kunna placera tillfällig överlikviditet i marknadsnoterade andelar eftersom dessa företag ofta inte har kompetens och resurser att placera medel i företag i utlandet Näringsbetingad andel I IL uttrycker ordet andel en samlingsbeteckning för aktier och andra andelar. Uttrycket näringsbetingade andelar är ett använt begrepp sedan lång tid tillbaka i den svenska skattelagstiftningen. Termen infördes i samband med 1990 års skattereform men dess historia sträcker sig egentligen ända tillbaka till 1960 i och med att en liknande bestämmelse infördes då. Den har i princip inte ändrats sedan dess med undantag för vissa språkliga förändringar. Den utredning som låg till grund för de nya skattereglerna på området som trädde i kraft den 1 juli i år föreslog att beteckningen näringsandel istället skulle användas men regeringen såg ingen omedelbar fördel med att ändra terminologin. 19 Innan den nya definitionen av näringsbetingad andel trädde i kraft återfanns den gamla i dåvarande 24 kap. 16 IL. Med näringsbetingad andel avsågs då en andel som var en kapitaltillgång 20 hos ägarföretaget och som uppfyllde någon av de två förutsättningarna, nämligen: 1. Det sammanlagda röstetalet för ägarföretagets andelar i det utdelande företaget vid beskattningsårets utgång skall motsvara 25 procent eller mer av röstetalet för samtliga andelar i det utdelande företaget. (Röstvillkoret) Prop. 2002/03:96, s A a s 84 f. 19 A a s Med kapitaltillgångar menas andra tillgångar i näringsverksamheten än lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar, inventarier, patent och andra sådana rättigheter. Se 25 kap. 3 2 st. i gamla respektive nya IL 21 Prop. 2002/03:96, s 67. 9

10 2. Det görs sannolikt att innehavet av andelen betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller av företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära. (Betingandevillkoret 22, även kallad utredningsregeln 23 ) Den nya definitionen av begreppet har utvidgats och återfinns huvudsakligen i nuvarande 24 kap. 14 IL. Även här ska andelen vara en kapitaltillgång och uppfylla någon av följande förutsättningar: 1. Andelen är inte marknadsnoterad. 2. Det sammanlagda röstetalet för ägarföretagets samtliga andelar i det ägda företaget motsvarar 10 procent eller mer av röstetalet för samtliga andelar i företaget. (Röstvillkoret) Innehavet av andelen betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära. (Betingandevillkoret) 25 Med marknadsnoterad andel menas andel som är noterad på svensk eller utländsk börs. En andel kan även anses vara marknadsnoterad utan att vara noterad på börs men där andelen istället är föremål för kontinuerlig allmänt tillgänglig notering på grundval av marknadsmässig omsättning. 26 Både det gamla och det nya begreppet av näringsbetingad andel innefattar andelar i svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar och utländska motsvarigheter. På samma sätt skiljer sig inte den gamla IL från den nya beträffande ägarföretaget av sådana andelar, d v s ägarföretaget måste vara: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening en svensk stiftelse eller en svensk ideell förening en svensk sparbank eller ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag Ägarföretaget kan också utgöras av en utländsk motsvarighet till ovan nämnda juridiska personer. 27 Ett stort problem i sammanhanget är den osäkerhet kring vilka kriterier som ska tillmätas betydelse när det gäller att bedöma om ett företag motsvarar ett svenskt aktiebolag. Frågan är då om det är de civilrättsliga reglerna eller om det är hur företaget behandlas i beskattningshänseende Prop. 2002/03:96, s A a s A a s i b 26 Nya IL 48 kap kap. 15 men även 12-14, gamla IL samt 24 kap. 13 men även 12, nya IL. 28 Köhlmark, SvSkT, s

11 2.2.1 Röstvillkoret Röstvillkoret ger en indikation på ägarengagemanget. Regeringen gjorde bedömningen att den dåvarande gränsen om 25 procent var omotiverat hög. Istället ansågs ett innehav om 10 procent av rösterna vara ett så starkt ägarengagemang i det ägda företaget att det s k sparbösseargumentet kom i bakgrunden. 29 Sparbösseargumentet utgår från graden av engagemang i det ägda företaget som kan antas vara förknippat med aktieinnehavet. Med engagemang menas här koncentrationen av risk och möjlighet till att utöva inflytande i det ägda företaget. Ju högre engagemang som kan antas vara relaterat till innehavet av aktier hos ett företag desto mindre bärkraft har sparbösseargumentet. 30 Gränsen om 10 procent ansågs också lämplig av harmoniseringsskäl utifrån EU:s reformering av rådets direktiv 90/435/EEG, d v s moder/dotterbolagsdirektivet. Ytterligare stöd för införandet av 10 procentgränsen är de avtal som Sverige ingått med andra länder för undvikande av dubbelbeskattning. Dessa avtal innehåller relevanta regler som anger ett innehav om 10 procent. 31 Andelar som inte är marknadsnoterade, d v s onoterade andelar, anses inte vara lämpliga som objekt för kapitalplaceringar. Onoterade andelar är inte likvida på samma sätt som noterade andelar, m a o de är inte föremål för omsättning på en publik handelsplats i form av en börs. Onoterade företag är också i de flesta fall beroende av en eller ett fåtal produkter eller tjänster och dessa omständigheter medför en högre risk. Onoterade andelar anses därför som näringsbetingade andelar oberoende av röstandel i det ägda företaget Betingandevillkoret Betingandevillkoret som kom till uttryck i 24 kap. 16 p. 2 gamla IL har varit föremål för bedömning i ett flertal olika rättsfall. Detta har gett en förhållandevis rikhaltig praxis att konsultera men eftersom uttrycket betingas av rörelse inte är helt entydigt har det lämnat utrymme för skilda tolkningar. Detta har ansetts vara ofrånkomligt och utredaren har funnit det svårt att finna någon lämpligare terminologi som kan spegla innebörden bättre Innehavstidsvillkoret Beträffande marknadsnoterad andel i 24 kap. 14 nya IL framgår det att en sådan andel ska anses vara marknadsnoterad även om marknadsnoteringen har uppört i anslutning till inledandet av ett förfarande om inlösen, fusion, likvidation eller konkurs. Ett företag (A) som redan äger marknadsnoterade näringsbetingade andelar i ett annat företag (B) skulle, i avsaknad av motverkande regler, kunna förvärva aktier i (B) före utdelning, följaktligen ta emot utdelningen skattefritt och senare avyttra aktierna igen. Om företaget (A) istället ägde marknadsnoterade kapitalplaceringsandelar i företag (B) med exempelvis 7 procent av rösterna skulle incitament föreligga för (A) att inför en avyttring av dessa förvärva ytterligare aktier för att nå upp till kravet på 10 procent av rösterna, som då innebär skattefrihet. 34 Som en följd härav uppkom villkoret om innehavstid, något som måste beaktas för att kunna avgöra om utdelningen på en marknadsnoterad näringsbetingad andel ska beskattas eller ej. Avyttras en sådan andel innan den har innehafts i ett år, eller upphör den att vara 29 Prop. 2002/03:96, s A a s A a s I b 33 A a s A a s

12 näringsbetingad inom ett år från det att andelen blivit näringsbetingad hos innehavaren, ska utdelningen tas upp för beskattning. 35 På liknande sätt måste villkor om innehavstid beaktas för att kunna avgöra om kapitalvinst på en marknadsnoterad näringsbetingad andel ska beskattas eller ej. Kapitalvinsten på en sådan andel är skattefri om den har innehafts under en sammanhängande tid om ett år. 36 Om innehavstidsvillkoret utifrån tidigare nämnda exempel hade begränsats till röstvillkoret skulle företaget (A) kunna ha åberopat betingandevillkoret. Motsatsvis skulle röstvillkoret kunna ha åberopats om innehavsvillkoret enbart hade begränsats till betingandevillkoret. Detta har medfört att innehavsvillkoret förutsätter en bedömning av sambandet mellan tidsperiod av andelsinnehav, omfattning av ägande och den rörelse som drivs i de aktuella företagen. 37 För en korrekt bedömning av innehavstidens längd och därmed fastställelse huruvida innehavstidssvillkoret är uppfyllt eller ej har utredaren funnit det nödvändigt att införa en turordningsregel. Detta aktualiseras när ett företag förvärvar aktier av samma slag vid olika tidpunkter och sedan avyttrar aktier vid en annan tidpunkt. Figur 2 illustrerar situationen: Figur 2. Turordningsregeln 13 månader ÅR 1 Den 1 mars förvärvas 10 aktier Den 1 september förvärvas 7 aktier ÅR 2 Den 1 februari avyttras 7 aktier = 17 aktier Den 1 april sker utdelning på kvarvarande aktier Källa: Egen figur utifrån Prop. 2002/03:96, s 83. Frågan blir då huruvida tidsvillkoret kan anses uppfyllt. Här har utredaren ansett det motiverat att tillämpa metoden sist in, först ut istället för den motsatta metoden först in, först ut. Detta då det är naturligt att uppfatta innehav som innehafts längre tid som stabilare än innehav som innehafts kortare tid. Utifrån figur 2 med den gällande metoden sist in, först ut avser utdelningen de först förvärvade 10 aktierna som därmed blir skattefria om de är näringsbetingade. Vid tillämpning av metoden först in, först ut skulle utdelningen istället avse 3 av de först förvärvade aktierna och 7 av de senaste förvärvade aktierna. Av enhetlighetsskäl har det ansetts att den gällande metoden även ska tillämpas på kapitalvinst trots att det skulle kunna ha uppnåtts en mer fulländad reglering med tillämpning av olika turordningsregler för andelar i utdelnings- respektive kapitalvinsthänseende kap nya IL a kap. 6-8 nya IL 37 Prop. 2002/03:96, s A a s

13 2.3 Kapitalplaceringsandel Motsatsen till näringsbetingade andelar är kapitalplaceringsandelar eller portföljandelar. För att förtydliga den skattemässiga behandlingen av andelar som inte är näringsbetingade var regeringens bedömning i lagförslaget som lämnades i lagrådsremissen att dessa skulle benämnas kapitalplaceringsandelar. Utredningens förslag var istället att benämna andelarna portföljandelar. Varken den ena eller den andra benämningen har dock kommit till uttryck i IL eftersom lagrådets förslag till utformning av reglerna i 24 kap. IL, som regeringen i huvudsak följde, innebar att det inte fanns skäl till att införa någon definition Prop. 2002/03:96, s 74 f. 13

14 3 TIDIGARE GRÄNSDRAGNINGSPROBLEM 3.1 Näringsbetingad andel eller kapitalplaceringsandel? Gränsdragningsproblematiken mellan näringsbetingad andel och kapitalplaceringsandel har genom åren varit föremål för åtskilliga skatteprocesser. Detta har givit upphov till en relativ bred praxis på området och därmed en viss vägledning. Faktum kvarstår dock att tolkningssvårigheterna inte låter sig reduceras. De lagrum som rättsfallen i detta kapitel kretsar kring är 24 kap gamla IL med undantag för det första rättsfallet från 1979 som utgick från 29 p. 6 och 54 i den numera upphävda Kommunalskattelagen (1928:370) Rättsfall 1 näringsbetingat avtal RÅ 1979 Aa erhöll Kvills Bruks Aktiebolag börsnoterade aktier i AB Klippans Finpappersbruk. Den erhållna aktieposten, som understeg en procent av aktiekapitalet, utgjorde dellikvid för en försäljning av maskiner, träsliperi och pappersbruk till AB Klippans Finpappersbruk. I samband med försäljningen träffades ett avtal om leveranser av massaved från Kvills Bruks Aktiebolag till AB Klippans Finpappersbruk under en tioårsperiod. Aktierna avyttrades sedermera 1973 p g a ändrade ägarförhållanden hos båda företagen. Tvist gällde huruvida Kvills Bruks Aktiebolag var skattskyldigt eller ej för mottagen utdelning från AB Klippans Finpappersbruk. Första instans (mellankommunala skatterätten) ansåg att aktieinnehavet, trots att det understeg en procent av aktiekapitalet, haft ett sådant samband med Kvills Bruks Aktiebolags egna rörelse att företaget ej kan anses ha haft aktierna i kapitalplaceringssyfte. Andra instans (Kammarrätten) menade, utifrån omständigheten att aktierna inte avyttrades förrän 1973, att aktieinnehavet fick anses innebära att det åtminstone under senare delen av innehavstiden behållits av företaget i kapitalplaceringssyfte och inte för dess rörelse. Högsta instans (Regeringsrätten) uppfattning i målet låg i linje med första instans. Regeringsrätten fastställde därmed beslutet från mellankommunala skatterätten Rättsfall 2 näringsverksamhetens vara eller icke vara RÅ 2001 ref. 6 Sparbanksstiftelsen Rekarne ägde 50 procent av röstetalet i Eskilstuna Rekarne Sparbank AB. Resterande del ägdes av FöreningsSparbanken AB. Sparbanksstiftelsen Rekarne ägde dessutom aktier i FöreningsSparbanken AB. Eskilstuna Rekarne Sparbank AB hade ett mycket intimt samarbete med FöreningsSparbanken AB på hypoteks- och datasidan. Vidare fanns det ett nära samarbete med FöreningsSparbanken AB:s dotterbolag Swedbank AB. Eskilstuna Rekarne Sparbank AB skulle inte fungera utan de tjänster som tillhandahölls av FöreningsSparbanken AB. Sparbanksstiftelsen Rekarne AB hade för ändamål, enligt stiftelseförordnandet, att främja sparsamhet i Rekarne-bygden i Eskilstuna. Detta gjordes genom att som aktieägare i bank och/eller företag inom sparbankssektorn verka för att sparbanksrörelsens grundläggande idéer 14

15 och värderingar bevarades och utvecklades samt att bankverksamheten inom sparbankssektorn blev en effektiv konkurrensfaktor på marknaden. Sparbanksstiftelsen Rekarne erhöll årligen utdelning från dels Föreningssparbanken AB, dels från Eskilstuna Rekarne Sparbank AB. Frågan gällde här om utdelningen skulle betraktas som skattepliktig eller ej. Skatterättsnämnden ansåg att Sparbanksstiftelsen Rekarne inte kunde frikallas från skattskyldighet för mottagna utdelningar på sitt aktieinnehav i Eskilstuna Rekarne Sparbank AB och i FöreningsSparbanken AB. Detta motiverades med att Sparbanksstiftelsen Rekarne inte bedrev någon näringsverksamhet varken direkt eller indirekt genom aktieinnehavet, eller innehade aktierna för någon närstående banks näringsverksamhet. Riksskatteverket överklagade Skatterättsnämndens beslut då flera av nämndens ledamöter var skiljaktiga. Regeringsrätten, i förhållande till Skatterättsnämnden, var av en annan ståndpunkt vad avser utdelningarna på aktieinnehavet i Eskilstuna Rekarne Sparbank AB. Här konstaterades att röstetalet uppgick till mer än 25 procent. Röstvillkoret var därmed uppfyllt och Sparbanksstiftelsen Rekarne var på denna grund frikallad från skattskyldighet för utdelning på dessa aktier. Samtidigt konstaterades att röstvillkoret inte var uppfyllt beträffande Sparbanksstiftelsen Rekarnes aktier i FöreningsSparbanken AB. Här ansåg Regeringsrätten att Sparbanksstiftelsen Rekarne inte själv bedrev någon egentlig näringsverksamhet. Sådan verksamhet bedrevs visserligen av Eskilstuna Rekarne Sparbank AB men varken storleken av Sparbanksstiftelsens röstinnehav eller den historiska bakgrunden till förvärvet av aktierna i FöreningsSparbanken AB medförde att banken kunde betraktas som närstående till Sparbanksstiftelsen Rekarne. Detta innebar således att Sparbanksstiftelsen inte kunde undgå beskattning på utdelningarna från FöreningsSparbanken AB Rättsfall 3 röstvillkorets giltighet RÅ 2001 not 12 Stiftelsen FöreningsSparbanken Sjuhärad innehade 52,5 procent av såväl aktiekapital som röstetal i dotterföretaget FöreningsSparbanken Sjuhärad AB. Frågan i målet gällde om Stiftelsen FöreningsSparbanken Sjuhärad var skattskyldig för utdelning från FöreningsSparbanken Sjuhärad AB. Skatterättsnämnden frikallade Stiftelsen FöreningsSparbanken Sjuhärad från skattskyldighet för mottagna utdelningar från FöreningsSparbanken Sjuhärad AB med motiveringen att röstvillkoret var uppfyllt. I överklagandet från Riksskatteverket yrkades att Stiftelsen Föreningssparbanken Sjuhärad AB inte skulle anses frikallad från skattskyldighet för utdelningarna. Enligt Riksskatteverket var förutsättningen för att aktieinnehavet skulle klassificeras som näringsbetingat att Stiftelsen FöreningsSparbanken Sjuhärad AB bedrev egentlig näringsverksamhet och att denna näringsverksamhet bedrevs direkt och inte bara indirekt genom ett dotterföretag. 15

16 Regeringsrätten delade Skatterättsnämndens uppfattning i målet och Stiftelsen FöreningsSparbanken Sjuhärad AB undgick därmed beskattning Rättsfall 4 innebörden av närstående företag RÅ 2001 not 13 Sparbanksstiftelsen Alfa ägde aktier motsvarande 2,04 procent av rösterna för samtliga aktier i FöreningsSparbanken AB och därutöver 28,9 procent av aktierna i Sparbanksstiftelsernas Förvaltnings AB. Sparbanksstiftelsernas Förvaltnings AB ägde i sin tur 11 procent av aktierna i FöreningsSparbanken AB. Målet handlade om huruvida Sparbanksstiftelsen Alfa var befriad från skatt eller ej på utdelning i de båda bolagen FöreningsSparbanken AB och Sparbanksstiftelsernas Förvaltnings AB. Skatterättsnämnden lät meddela att Sparbanksstiftelsen Alfa inte skulle befrias från beskattning för mottagna utdelningar på aktieinnehavet i FöreningsSparbanken AB och Sparbanksstiftelsernas Förvaltnings AB. Till grund för ställningstagandet låg det faktum att röstetalet var bristande. Ej heller har Sparbanksstiftelsen Alfa gjort sannolikt att innehavet betingades av någon egen bedriven näringsverksamhet eller av näringsverksamhet som närstående företag till Sparbanksstiftelsen AB bedrivit. Sparbanksstiftelsen Alfa överklagande och yrkade att utdelningen inte skulle beskattas. Regeringsrätten preciserade innebörden av närstående företag och menade att det ska förstås som moder- dotterföretag eller företag under i huvudsak gemensam ledning. Sparbanksstiftelsen Alfas aktier i FöreningsSparbanken skulle ha ansetts som näringsbetingade aktier enligt betingandevillkoret om innehavet hade betingats av egentlig näringsverksamhet som Sparbanksstiftelsen Alfa bedrivit direkt eller genom närstående företag. Detta har dock inte förelegat enligt Regeringsrätten varför betingandevillkoret ej kunde anses vara uppfyllt. Mot denna bakgrund fastslog Regeringsrätten Skatterättsnämndens beslut att Sparbanksstiftelsen Alfa inte skulle befrias från skatt för utdelning från FöreningsSparbanken AB och Sparbanksstiftelsernas Förvaltnings AB Rättsfall 5 beskattningsrättslig karenstid RÅ 2003 not 58 X AB, ett kommunalt energibolag, innehade 0,27 procent av kapitalet och 0,21 procent av röstetalet i Y AB. Y AB bedrev grossiströrelse inom området för eldistributionsmaterial och elprodukter med helägda dotterbolag som bedrev nätstationstillverkning respektive leasingverksamhet. I slutet av år 2000 var Y AB:s verksamhet under avveckling. Frågan var om X AB var skattskyldiga eller ej för mottagen utdelning under år 2002 från Y AB. Skatterättsnämnden var av uppfattningen att utdelning skulle betraktas som skattefri. I ärendet var ostridigt att aktierna innan avvecklingen var näringsbetingade för X AB. Resonemanget som fördes var att efter försäljningen av verksamheten i både Y AB och dotterbolagen trädde dotterbolagen i likvidation. Även verksamheten i Y AB inriktades på 16

17 avveckling inför kommande likvidation. Någon ny verksamhet hade alltså inte påbörjats och den kvarvarande vinsten härrörde från rörelsen. Riksskatteverket överklagade Skattenämndens beslut och yrkade att Regeringsrätten skulle förklara att utdelningen från Y AB inte var skattefri. I yrkandet anfördes bl a att enligt gällande rätt regleras inte vid vilken tidpunkt ett innehav av andelar ska anses vara näringsbetingat för att utdelning ska kunna tas emot skattefritt. Vidare menade Riksskatteverket att lagens ordalydelse i form av betingas eller bedrivs indikerade att bedömningen av om en andel är näringsbetingad eller inte ska göras vid utdelningstillfället och det kan knappast vara avsikten att ett aktieinnehav ska anses näringsbetingat efter det räkenskapsår då det direkta sambandet mellan verksamheterna i X AB och Y AB har upphört. Regeringsrätten gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden i målet. 3.2 Analys och slutsats I det första rättsfallet såg regeringsrätten till det verksamhetsmässiga samband som förelåg mellan företagen. Av särskild stor vikt för betingandevillkoret torde det ingångna avtalet mellan parterna ha varit då ett futtigt innehav på under 1 procent av det totala aktieinnehavet inte vittnade om ett övertygande ägarengagemang, speciellt då innehavet utgjordes av dellikvid för en försäljning. Då framförallt stiftelser var inblandade i rättsfallen 2,3 och 4 var röstvillkoret av central betydelse i och med att dessa normalt sett inte bedriver någon egentlig näringsverksamhet i egen regi för att på så sätt kunna åberopa betingandevillkoret. Visserligen driver flera stiftelser någon form av näringsverksamhet genom annat närstående företag. Här har stora tolkningssvårigheter förelegat. När ska en stiftelse anses bedriva näringsverksamhet själv eller via ett närstående företag? Vad ska följaktligen menas med närstående företag? Rättsfall 2, med Sparbanksstiftelsen Rekarne, var möjligen det fall där en stiftelse kunde anses bedriva näringsverksamhet direkt, eller åtminstone indirekt genom ett närstående företag. Här gick regeringsrätten strikt på röstvillkoret vilket gav stiftelsen skattefrihet på utdelning från det ena företaget men ej från det andra. Här bedrev dock det andra företaget sådan näringsverksamhet, men trots sambanden mellan samtliga parter ansågs storleken på röst- och aktieinnehavet i företaget inte ge sken av att det var ett till Sparbanksstiftelsen Rekarne närstående företag. Således torde det krävas mycket av en stiftelse för att uppfylla betingandevillkoret. M a o är sannolikheten hög att en stiftelses näringsverksamhet helst bör bedrivas i egen regi, om så inte är fallet bör detta ske via ett närstående företag. Omfattningen på en sådan verksamhet torde också vara av ej ringa betydelse samtidigt som aktieinnehavet i vederbörande ägda företag ska spegla den bedrivna verksamheten. På liknande sätt var röstvillkoret det absolut avgörande vid bedömningen i rättsfall 3. Utgången i målet ger vägledningen att ett tillräckligt högt röstetal ger en stiftelse skattefrihet oavsett om den bedriver egentlig näringsverksamhet direkt eller indirekt genom ett närstående företag. I rättsfall 4 kände regeringsrätten behovet av att precisera vad som menas med närstående företag, eller som det egentligen kom till uttryck i betingandevillkoret företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära. Detta torde ha utgjort ett inte sällan åberopat begrepp av stiftelser vid skatteprocesser. Den begreppsmässiga praxis som målet gav upphov till innebär därför att 17

18 moder- respektive dotterföretag eller företag under i huvudsak gemensam ledning ska inrymmas i begreppet. Det sista rättsfallet i ordningen medförde i och för sig inga svårigheter vad gäller bedömningen om andelarna var näringsbetingade eller ej. Svårigheten bestod snarare i att bedöma vid vilken tidpunkt andelarnas skatterättsliga karaktär övergick till en annan. Fundamentalt här var att ingen ny verksamhet hade initierats av det avvecklande bolaget i vilket de innehavda andelarna fanns. I detta fall förekom en slags karenstid för när ett skatterättsligt karaktärsskifte äger rum. Till skillnad från den gamla IL medför den nya ytterligare ett alternativ till att undgå beskattning genom att en andel inte ska vara marknadsnoterad för att kunna klassificeras som näringsbetingad. Detta borde på ett sätt underlätta för gränsdragningen i och med att det räcker för en part att inneha aktier i ett bolag som inte är marknadsnoterat för att undgå beskattning oavsett om de övriga villkoren är uppfyllda. Samtidigt medför dock villkoret nya gränsdragningsproblem i fråga om klassificeringen av marknadsnoterad andel. Som tidigare nämndes ska en andel anses vara marknadsnoterad även om marknadsnoteringen har upphört i anslutning till inledandet av ett förfarande om inlösen, fusion, likvidation eller konkurs. Om ett företag äger näringsbetingade marknadsnoterade aktier i ett annat företag, där dock röstvillkoret inte är uppfyllt, aktualiseras turordningsreglerna inom ramen för innehavstidsvillkoret på ett år. Ett innehav under en sammanhängande period på ett år är här ett absolut krav för att betingandevillkoret ska vara uppfyllt eftersom det inte utgörs av icke marknadsnoterade aktier, trots att själva innehavet i sig präglas av näringsverksamhet. Rättsläget torde därför vara osäkert i en situation där det i en och samma period exempelvis inleds en fusion, varav en ny verksamhetsinriktning tar fart och som i beskattningshänseende inte är näringsbetingad, samtidigt som turordningsreglerna är aktualiserade för innehavet med en ännu inte uppnådd tid på ett år i enlighet med innehavstidsvillkoret. Hur kommer en sådan situation att tolkas för gränsdragningen beträffande huruvida utdelning eller kapitalvinst på innehavet ska frikallas från beskattning eller ej. Kommer en karenstid för övergång av den skatterättsliga karaktären föreligga även här så att innehavstidsvillkoret hinner uppfyllas? Om situationen bedöms utifrån praxis från rättsfall 5 torde å ena sidan en viss karenstid gälla, vilket skulle betyda skattebefrielse. Å andra sidan är det oklart om en karenstid överhuvudtaget bör medges då fusionen i ovan beskrivna situation givit upphov till en ny verksamhetsinriktning till skillnad mot rättsfall 5 där ingen ny verksamhet hade påbörjats. Detta skulle i så fall inte betyda skattebefrielse. Om något av nyss nämnda förfaranden, exempelvis fusion, inleds i en omvänd situation med icke marknadsnoterade andelar och där övriga villkor inte är uppfyllda uppkommer frågan hur de olika instanserna bedömer beskattningsläget. Kommer en karenstid att tillåtas här i likhet med den som tilläts i rättsfall 5? Alltså, vid vilken tidpunkt upphör en andel att vara en icke marknadsnoterad andel i skatterättslig mening. I den nya IL har röstvillkoret reducerats till 10 procent eller mer av röstetalet för samtliga andelar i företaget gentemot 25 procent i den gamla IL. Denna förändring för med sig större möjligheter för t e x stiftelser att kunna undgå beskattning. Eftersom dessa har haft svårigheter med att åberopa betingandevillkoret i tidigare skatteprocesser innebär således ett lägre krav på röstetalet att innehavet blir mer överkomligt. Gränsdragningsproblematiken 18

19 torde här förbli densamma som tidigare, d v s inte alls för problematisk då röstetalets omfattning fastställs utan större bekymmer. Möjligen kan detta bidra till att den generella gränsdragningen t o m blir än mindre problematisk då stiftelser och andra juridiska personer åberopar villkoret flitigare än tidigare, vilket innebär att övriga svårtolkade villkor ej behöver beaktas i och med att de då saknar relevans för bedömningen vad gäller möjlighet till skattebefrielse. Det villkor som har tilldragit sig mest gränsdragningsproblem är betingandevillkoret. Villkoret har detta till trots inte förändrats i IL. Terminologi som betingas av rörelse och företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära är inte helt lätt att ersätta på så sätt att svårtolkade gränsdragningsproblem undviks. Fördelen med att behålla den befintliga terminologin är att den praxis som uppkommit på området kan ge värdefull vägledning för framtida skattetvister, även om det säkerligen kommer att uppstå nya unika situationer som kräver ny vägledning. 19

20 4 EFFEKTER AV DE NYA SKATTEREGLERNA 4.1 Skattesituationen för staten Vid tidigare bedömningar av långsiktiga skatteintäkter från kapitalvinster på näringsbetingade andelar utgick man från att det totala värdet av andelarna växte med en schablonmässig tillväxttakt. Utifrån en genomsnittlig innehavstid kunde sedan en årlig långsiktig kapitalvinstskattebas beräknas. Detta tillvägagångssätt kunde dock ge en missvisande bild av skatteintäkterna. Eftersom utdelningar från näringsbetingade andelar även tidigare var skattefria kunde ackumulerade vinstmedel delas ut inför en försäljning av ett bolag. Detta reducerade då värdet på bolaget och därmed minskades skatteintäkterna. Om värden dessutom flyttades mellan bolag inom samma koncern inför en extern försäljning av något av bolagen kunde näringsbetingade andelar säljas med förlust som sedan kvittades mot den försäljande koncernens övriga intäkter. Påföljden blev att skatteintäkterna minskade ännu mer. 40 I tabell 1 redovisas de statsfinansiella effekterna av kapitalvinster och kapitalförluster på näringsbetingade- respektive kapitalplaceringsandelar. Tabell 1. Statsfinansiella effekter Inkomstår Genomsnitt Kapitalvinst på närings- 12, ,4 17, ,9 31,9 25,4 och kapitalplaceringsandelar (mdr kr) Andel av kapitalvinster hänförliga till näringsbetingade andelar (%) Kapitalvinst på 9,7 11,4 42,9 15, , näringsbetingade andelar (mdr kr) Kapitalförlust på 16,3 26,2 29,9 14,7 42, ,5 22,4 näringsbetingade andelar (mdr kr) Nettovinst på -6,6-14,8 13 0,7-28,3 16,4 16,5-0,44 näringsbetingade andelar (mdr kr) Effektiv bolagsskattesats 23,1 23,1 25,5 25,4 25,8 26,7 27,2 25,2 (%) Skatteintäkter från nettovinsten (mdr kr) -1,5-3,4 3,3 0,2-7,3 4,4 4,5 0,01 Källa: SOU 2001:11, s SOU 2001:11, s 429 f. 20

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2001 ref. 6

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2001 ref. 6 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2001 ref. 6 Målnummer: 902-00 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2001-01-24 Rubrik: Lagrum: Fråga om förutsättningarna för att en stiftelse, vars verksamhet avser innehav och

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 13 Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag har indirekt ägande genom ett företag som inte är ett fåmansföretag beaktats. Även fråga om utomståenderegeln varit tillämplig. Förhandsbesked

Läs mer

Byggnadsrörelse när bedrivs det inkomstskatterättsligt?

Byggnadsrörelse när bedrivs det inkomstskatterättsligt? Juridiska institutionen Vårterminen 2015 Examensarbete med praktik i finansrätt, särskilt skatterätt 30 högskolepoäng Byggnadsrörelse när bedrivs det inkomstskatterättsligt? En studie om verksamhetens

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet december 2014 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

22 Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar m.m.

22 Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar m.m. 543 22 Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar m.m. 15 kap. 1 IL 16 kap. 1 IL 24 kap. 13 22 IL 25 kap. 4-8 IL 25 a kap. 1 8 IL 39 kap. 14 och 17 IL 43 kap. 2 IL 48 kap. 26 IL 3

Läs mer

På avstämningsdagen för aktiespliten den 9 maj 2008 delas en (1) befintlig aktie i HiQ i två (2) aktier, varav en (1) inlösenaktie.

På avstämningsdagen för aktiespliten den 9 maj 2008 delas en (1) befintlig aktie i HiQ i två (2) aktier, varav en (1) inlösenaktie. INLÖSEN 2008 information till aktieägarna i hiq international ab (publ) inför årsstämma den 30 april 2008 avseende styrelsens förslag om uppdelning av aktier och obligatoriskt inlösenförfarande 1 Bakgrund

Läs mer

Ska andelar i fastighetsförvaltande företag anses utgöra lagertillgångar?

Ska andelar i fastighetsförvaltande företag anses utgöra lagertillgångar? u l f ma g n u s s o n Ska andelar i fastighetsförvaltande företag anses utgöra lagertillgångar? Synpunkter med anledning av två intressanta avgöranden Skatterättsnämnden och Förvaltningsrätten i Göteborg

Läs mer

DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg

DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg Avdelning 3 DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg Sida 1 (7) KLAGANDE Guldmyran Bostadsrätt AB, 556618-8560 Ombud: Advokat David Kleist och advokat Mart Tamm Advokatfirman Vinge KB Box 11025 404 21 Göteborg

Läs mer

Bakgrund. Inlösen 2015 2

Bakgrund. Inlösen 2015 2 Inlösen 2015 Information till aktieägarna i HiQ International AB (publ) avseende styrelsens förslag om uppdelning av aktier och obligatoriskt inlösenförfarande Bakgrund BAKGRUND HiQ International ABs (

Läs mer

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet

Läs mer

Författningsförslag om riskkapitalavdrag och investeraravdrag

Författningsförslag om riskkapitalavdrag och investeraravdrag Bilaga i a till Hemställan om investeraravdrag Författningsförslag om riskkapitalavdrag och investeraravdrag Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Förslaget om riskkapitalavdrag

Läs mer

28 Begränsning av rätten till avdrag. på delägarrätter och på andelar i svenska och utländska. Sammanfattning

28 Begränsning av rätten till avdrag. på delägarrätter och på andelar i svenska och utländska. Sammanfattning Begränsning av rätten till avdrag för kapitalförluster i inkomstslaget näringsverks 425 28 Begränsning av rätten till avdrag för kapitalförluster i inkomstslaget näringsverksamhet på delägarrätter och

Läs mer

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 61 Fråga om en person bedrivit näringsverksamhet och haft väsentligt inflytande i verksamheten i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 5 november 2014 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AB Segulah, 556488-6736 Ombud: AA och BB Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 21 mars 2014 KLAGANDE HSB Bostadsrättsförening Ektorpshöjden i Nacka, 769607-4256 Ombud: AA HSB Stockholm 112 84 Stockholm MOTPART Skatteverket

Läs mer

Lagrum: 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229); 2 lagen (1995:575) mot skatteflykt

Lagrum: 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229); 2 lagen (1995:575) mot skatteflykt HFD 2015 ref 17 Lagen mot skatteflykt har ansetts tillämplig då andelsägare i fåmansföretag genom olika förfaranden har placerat företagets verksamhet i ett företag och likvida medel i ett annat, indirekt

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2006 ref. 58

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2006 ref. 58 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2006 ref. 58 Målnummer: 6483-05 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2006-10-13 Rubrik: Ett nybildat "vilande" aktiebolag har vid tillämpning av reglerna om koncernbidrag ansetts

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 1

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 1 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 1 Målnummer: 3761-02 Avdelning: Plenum Avgörandedatum: 2004-01-29 Rubrik: Ägare av två aktiebolag skall beskattas för utdelning när det ena bolaget för över egendom

Läs mer

Regeringens skrivelse 2007/08:148

Regeringens skrivelse 2007/08:148 Regeringens skrivelse 2007/08:148 Meddelande om kommande förslag om ändringar i reglerna om underprisöverlåtelser till och från handelsbolag och i reglerna om nedskrivning och avdrag för värdenedgångar

Läs mer

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 92

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 92 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 92 Målnummer: 1431-02 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2002-11-20 Rubrik: En teckningsrätt, som löpt ut utan att utnyttjas för teckning av aktie, har ansetts avyttrad.

Läs mer

Koncernbidragsspärren

Koncernbidragsspärren Koncernbidragsspärren Koncernbidragsspärren och turordningsreglerna Högre kurs i företagsbeskattning 747A06 Vårterminen 2015 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling I 40:e kapitlet inkomstskattelagen

Läs mer

Handelsbolagen och kapitalvinstbeskattningen

Handelsbolagen och kapitalvinstbeskattningen *Skatteverket PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2008-11-24 131 440306-08/113 Handelsbolagen och kapitalvinstbeskattningen Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), kupongskattelagen

Läs mer

Radenka Nikic 2015 02 17

Radenka Nikic 2015 02 17 AFFÄRSJURIDISKA PROGRAMMET Promemoria 2 Verksam i betydande omfattning ur en styrelsemedlems perspektiv Radenka Nikic 2015 02 17 1. Inledning 1.1 Vad är ett fåmansföretag? I 56 och 57 kap. IL återfinns

Läs mer

Koncernbidragsrätt vid förändrat ägande/ändrad verksamhet

Koncernbidragsrätt vid förändrat ägande/ändrad verksamhet 44 SKATTENYTT 00 Jari Burmeister & Ulf Tivéus Koncernbidragsrätt vid förändrat ägande/ändrad verksamhet I artikeln diskuteras bl.a. om koncenbidragsreglern i IL uppnår syftet att kodifiera praxis. Hörutöver

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

HFD 2014 ref 54. Lagrum: 23 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 54. Lagrum: 23 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 54 Vid samtidiga och korsvisa fastighetsöverlåtelser till underpris inom en koncern har den avtalade ersättningen för respektive fastighet ansetts kunna ligga till grund för beskattningen.

Läs mer

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06 Rättsföljden i skatteflyktslagen Stockholm 20-05-06 lagtext & förarbeten Skatteflyktslagen 998 - : Rättsföljden 2 Vid fastställandet av underlag (för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt) ska hänsyn

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 14

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 14 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 14 Målnummer: 4001-07 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2008-05-09 Rubrik: Lånefordringar på intresse- och dotterföretag har inte ansetts utgöra värdepapper eller

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2005:1142 Utkom från trycket den 23 december 2005 utfärdad den 15 december 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 november 2009 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Pär Börnfors LRF Konsult AB Box 565 201 25 Malmö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Deloitte har blivit ombedda att utreda följande angående de nya reglerna:

Deloitte har blivit ombedda att utreda följande angående de nya reglerna: Deloitte AB Besöksadress: Hjälmaregatan 3 Postadress: Box 386 201 23 Malmö Memo Tel: 075-246 41 00 Fax: 075-246 41 10 www.deloitte.se Datum: 2013-11-22 Till: Från: Ämne: Peter Gönczi AktieTorget AB Magnus

Läs mer

Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag?

Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag? Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag? Henrik Lilja Företagsbeskattning 747A06 Affärsjuridiska programmen Inledning I 56 kap. och 57 kap inkomstskattelagen (IL) finns bestämmelser som är riktade

Läs mer

36 Säkringsredovisning

36 Säkringsredovisning Säkringsredovisning, Avsnitt 36 339 36 Säkringsredovisning 36.1 BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta trädde i kraft

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Snogeholms slott, Skåne 24 oktober 2011 Innehåll Vilka organisationsformer kan vara aktuella? Vad är skillnaden mellan de olika formerna? Vilken form passar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 april 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART IKEA Investfast AB, 556409-4596 Box 700 343 81 Älmhult ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Information till aktieägarna i Atlas Copco AB med anledning av split och inlösen av aktier

Information till aktieägarna i Atlas Copco AB med anledning av split och inlösen av aktier Information till aktieägarna i Atlas Copco AB med anledning av split och inlösen av aktier Innehållsförteckning Kort om inlösen av aktier 2 Bakgrund och motiv 3 Finansiella effekter av inlösenförfarandet

Läs mer

36 Kapitalvinst andra tillgångar

36 Kapitalvinst andra tillgångar Kapitalvinst andra tillgångar 667 36 Kapitalvinst andra tillgångar 52 kap. IL prop. 1989/90:110 s. 473 478, 726, SkU30 prop. 1999/2000:2, del 2, s. 604-608 Vad beskattas? När sker beskattning? Hur beräknas

Läs mer

INFORMATION TILL AKTIEÄGARNA I ATLAS COPCO AB

INFORMATION TILL AKTIEÄGARNA I ATLAS COPCO AB INFORMATION TILL AKTIEÄGARNA I ATLAS COPCO AB med anledning av förslag om aktiesplit och automatiskt inlösenförfarande Detta dokument utgör inget erbjudande utan innehåller information om styrelsens för

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 28 maj 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Klövern Adam AB, 556594-9699 Ombud: AA och BB Skeppsbron Skatt AB Skeppsbron 20

Läs mer

Allokering av utdelningsinkomster

Allokering av utdelningsinkomster Allokering av utdelningsinkomster David Kleist Skatteforskningsdagen den 19 mars 2015 Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Allokering av inkomst Vad avses med allokering? Del i ett större forskningsprojekt,

Läs mer

Stockholm den 12 februari 2015

Stockholm den 12 februari 2015 R-2014/2272 Stockholm den 12 februari 2015 Till Finansdepartementet Fi2014/4440 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Ändring

Läs mer

information om inlösen av aktier i sweco ab (publ) 2006

information om inlösen av aktier i sweco ab (publ) 2006 information om inlösen av aktier i sweco ab (publ) 2006 INNEHÅLL TIDPLAN... 1 BAKGRUND OCH MOTIV... 2 SÅ HÄR GÅR INLÖSENFÖRFARANDET TILL... 3 DETALJERAD BESKRIVNING AV INLÖSENFÖRFARANDET... 4 SKATTEFRÅGOR

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

UPDATES. Skatt. Nyhetsbrev från Setterwalls. Mars 2008

UPDATES. Skatt. Nyhetsbrev från Setterwalls. Mars 2008 Mars 2008 UPDATES Nyhetsbrev från Setterwalls Under vintern har flera intressanta mål avgjorts och en mängd nya regler införts på det skatterättsliga området. I detta första skatterättsliga nyhetsbrev

Läs mer

Överlåtelse av framtida rätt till utdelning i 3:12-bolag

Överlåtelse av framtida rätt till utdelning i 3:12-bolag SKATTENYTT 2009 273 Karl-Johan Grundström Överlåtelse av framtida rätt till utdelning i 3:12-bolag Skatterättsnämnden har genom två nyligen avgjorda förhandsbesked funnit att ägare till kvalificerade andelar

Läs mer

Skatterättsliga överväganden

Skatterättsliga överväganden Artikeln publicerad i SvSkt 2/2003 Ändring av villkor i redan utgivna optionsprogram Bakgrund m.m. av Anne Rutberg och Klaes Edhall På senare tid och i rådande marknadsläge har många företag initierat

Läs mer

Information till aktieägarna i Sandvik med anledning av aktiesplit och automatisk inlösen av aktier

Information till aktieägarna i Sandvik med anledning av aktiesplit och automatisk inlösen av aktier This document is also available in English. Information till aktieägarna i Sandvik med anledning av aktiesplit och automatisk inlösen av aktier Detta dokument utgör inget erbjudande utan innehåller information

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 2 mars 2009 i mål nr 425-08, se bilaga

Läs mer

Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden

Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden k a r l - j o h a n g r u n d s t r ö m Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden Ända sedan Regeringsrättens avgöranden i RÅ 2008 ref. 24 och RÅ 2008 not 61 har det förelegat osäkerhet om förhållandet

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2009 R-2008/1519. Till Finansdepartementet. Fi2008/7059

Stockholm den 9 mars 2009 R-2008/1519. Till Finansdepartementet. Fi2008/7059 R-2008/1519 Stockholm den 9 mars 2009 Till Finansdepartementet Fi2008/7059 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 december 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Handelsbolagen

Läs mer

*Skatteverket 1(6) Rättsavdelningen/enhet 3 Håkan Söderberg Datum Dnr 010-5748372 2009-11-04 131 818441-09/111

*Skatteverket 1(6) Rättsavdelningen/enhet 3 Håkan Söderberg Datum Dnr 010-5748372 2009-11-04 131 818441-09/111 *Skatteverket 1(6) Dnr Beskattning av ersättning som läkare och sjukgymnaster kan erhålla vid s.k. ersättningsetablering 1 Sammanfattning I den utsträckning ersättningen en läkare eller sjukgymnast erhåller

Läs mer

Information till aktieägarna i Atlas Copco AB

Information till aktieägarna i Atlas Copco AB Information till aktieägarna i Atlas Copco AB med anledning av förslag om aktiesplit och automatiskt inlösenförfarande Detta dokument utgör inget erbjudande utan innehåller information om styrelsens för

Läs mer

Underskottsavdrag vid ägarbyte

Underskottsavdrag vid ägarbyte Underskottsavdrag vid ägarbyte Författare: Sofie Andersson Högre kurs i företagsbeskattningsrätt (747A06) Vårterminen 2015 Handledare: Jan Kellgren Affärsjuridiska programmet, Linköpings universitet Institutionen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2012:757 Utkom från trycket den 4 december 2012 utfärdad den 22 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Företagsägda andelar. näringsbetingat innehav. Juridiska institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Företagsägda andelar. näringsbetingat innehav. Juridiska institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Juridiska institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Företagsägda andelar näringsbetingat innehav Programmet för Juris Kandidatexamen Tillämpade studier 20p, Skatterätt Höstterminen 2003

Läs mer

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman 1 (5) PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm Avdelning II NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman FÖREDRAGANDE Regeringsrättssekreteraren Werth PROTOKOLLFÖRARE Beredningschefen

Läs mer

En avyttring av aktierna i ett dotterbolag har vid mervärdesbeskattningen inte ansetts utgöra en verksamhetsöverlåtelse.

En avyttring av aktierna i ett dotterbolag har vid mervärdesbeskattningen inte ansetts utgöra en verksamhetsöverlåtelse. HFD 2014 ref 1 En avyttring av aktierna i ett dotterbolag har vid mervärdesbeskattningen inte ansetts utgöra en verksamhetsöverlåtelse. Lagrum: 3 kap. 25 mervärdesskattelagen (1994:200) AB Cerbo (bolaget)

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 27 mars 2009 KLAGANDE TietoEnator Sverige AB, 556052-7466 Ombud: Anders Lilja Ernst & Young AB Box 7850 103 99 Stockholm MOTPART Skatteverket 171 94

Läs mer

36 Kapitalvinst andra tillgångar

36 Kapitalvinst andra tillgångar 661 36 Kapitalvinst andra tillgångar 52 kap. IL prop. 1989/90:110 s. 473 478, 726, SkU30 prop. 1999/2000:2, del 2, s. 604 608 Vad beskattas? När sker beskattning? Hur beräknas vinsten? Sammanfattning Avyttring

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 30 maj 2012 KLAGANDE 1. SalénHuset AB, 556662-7245 Ombud: Advokat Bill Andréasson Västra Trädgårdsgatan 11 A 111 53 Stockholm 2. Skatteverket

Läs mer

Utdelning av Bures innehav av aktier i AcadeMedia

Utdelning av Bures innehav av aktier i AcadeMedia Utdelning av Bures innehav av aktier i AcadeMedia För 10 aktier i Bure erhåller du 1 aktie i AcadeMedia Detta dokument ger information om styrelsens för Bure Equity AB ( Bure ) förslag till beslut om utdelning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 20 december 2013 SÖKANDE AA Ombud: Advokaterna Emine Lundkvist och Karl-Johan Nörklit Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare

Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare f r e d r i k bernd t & maria holme Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare Den beslutsordning med särskilt kvalificerade beslutsfattare som infördes i och med införandet av skatteförfarandelagen

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 53

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 53 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 53 Målnummer: 3498-00 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2000-11-10 Rubrik: Lagrum: En idrottsförening har till ett helägt aktiebolag upplåtit rätten att i reklamsammanhang

Läs mer

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM { skatt } KONTANTPRINCIPEN Huvudregeln i inkomstslaget tjänst är att intäkter ska tas upp till beskattning då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer en skattskyldig till del; kon- Skatteregler

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2015-03-04 BESLUT North Investment Group AB FI Dnr 14-15736 Advokaterna Peter Sarkia och Hans Schedin Delgivning nr 2 MAQS Advokatbyrå Box 7009 103 86 Stockholm Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103

Läs mer

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. HFD 2014 ref 10 Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum: 16 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) Av en ansökan från X AB hos

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 91

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 91 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 91 Målnummer: 7569-08 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2009-11-25 Rubrik: En i Sverige bosatt person äger och är den som fattar placeringsbesluten i ett norskt aktieförvaltande

Läs mer

Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv

Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv PM2 Företagsbeskattning, 747A06 Jan Kellgren LINKÖPINGS UNIVERSITET Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv Therése Helander Inledning Enligt huvudregeln i 16 kap. 1 Inkomstskattelagen

Läs mer

Information till aktieägarna i Tethys Oil AB (publ)

Information till aktieägarna i Tethys Oil AB (publ) Information till aktieägarna i Tethys Oil AB (publ) Information till aktieägarna med anledning av styrelsens förslag om aktiesplit och obligatoriskt inlösenförfarande till årsstämma den 13 maj 2015 Detta

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets slutrapport 2013-06-25; Skatteplanering bland företag som är i intressegemenskap med skattebefriade verksamheter

Synpunkter på Skatteverkets slutrapport 2013-06-25; Skatteplanering bland företag som är i intressegemenskap med skattebefriade verksamheter 6 PM 2013-08-01 Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets slutrapport 2013-06-25; Skatteplanering bland företag som är i intressegemenskap med skattebefriade verksamheter Allmänt

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 27 februari 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB SET Konsulter KB Järnvägsgatan 7 252 24 Helsingborg ÖVERKLAGAT

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2013-03-08 1 (6) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Finansdepartementets

Läs mer

Kattrumpan HFD bekräftar tidigare praxis

Kattrumpan HFD bekräftar tidigare praxis 2015 SKATTENYTT 775 GUSTAV AHL Kattrumpan HFD bekräftar tidigare praxis Den 23 oktober 2013 meddelade Högsta domstolen (HD) dom i ett mål om stämpelskatt, NJA 2013 s. 886. I målet bedömdes en fastighetsöverlåtelse

Läs mer

Första dag för handel i inlösenaktier. 12 maj 14 maj 18 maj 19 maj 1 juni 9 juni. Handel i inlösenaktier

Första dag för handel i inlösenaktier. 12 maj 14 maj 18 maj 19 maj 1 juni 9 juni. Handel i inlösenaktier INFORMATION OM INLÖSEN AV AKTIER I SWECO AB (publ) 2010 Innehåll Tidplan...2 Bakgrund och motiv...3 Så här går inlösenförfarandet till...4 Detaljerad beskrivning av inlösenförfarandet...5 Skattefrågor

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 december 2008 Ö 3407-07 KLAGANDE Rapp Fastighetsförvaltning Aktiebolag, 556076-4572 Rådhusgatan 1 541 30 Skövde Ombud: Advokat JL MOTPART

Läs mer

Man kan konstatera att mycket återstår att göra för oss som arbetar för att vår planet på alla plan ska bli en bättre planet.

Man kan konstatera att mycket återstår att göra för oss som arbetar för att vår planet på alla plan ska bli en bättre planet. INFORMATION OM AKTIESPLIT OCH INLÖSEN AV AKTIER I SWECO AB (PUBL) 2007 Man kan konstatera att mycket återstår att göra för oss som arbetar för att vår planet på alla plan ska bli en bättre planet. innehåll

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 7 april 2014 KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Hansa Corner, 769609-6184 Ombud: AA och BB PricewaterhouseCoopers AB Box 4009 211 31 Malmö

Läs mer

Sectras inlösenprogram

Sectras inlösenprogram Sectras inlösenprogram 205 Information till aktieägarna i Sectra AB (publ) inför årsstämma den 7 september 205 avseende styrelsens förslag om uppdelning av aktier och obligatoriskt inlösenförfarande. Detta

Läs mer

Föreläsning 2. Företagsöverlåtelser och omstruktureringar

Föreläsning 2. Företagsöverlåtelser och omstruktureringar UDV 747A06 2014 Föresläsning 1 IEI, LiU 747A06, Högre kurs i företagsskatterätt, 2015 747G13, Högre kurs i företagsbeskattning 2015 Jan Kellgren Föreläsning 2. Företagsöverlåtelser och omstruktureringar

Läs mer

Information om automatiskt inlösenförfarande i Tele2 AB

Information om automatiskt inlösenförfarande i Tele2 AB Kolumntitel Information om automatiskt inlösenförfarande i Tele2 AB Detta dokument utgör inget erbjudande utan innehåller information om styrelsens för Tele2 AB ( Tele2 eller Bolaget ) förslag om aktiesplit

Läs mer

FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO

FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO Vad är ett Investeringssparkonto? Investeringssparkontot är en schablonbeskattad sparform som är tillgänglig för privatpersoner och dödsbon från och med den

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 6 mars 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 10 februari 2014 i mål

Läs mer

Information till aktieägarna i AB SKF med anledning av föreslagen inlösen av aktier 2007

Information till aktieägarna i AB SKF med anledning av föreslagen inlösen av aktier 2007 Information till aktieägarna i AB SKF med anledning av föreslagen inlösen av aktier 2007 Detta dokument utgör inget erbjudande utan innehåller endast information om styrelsens för Aktiebolaget SKF ( SKF

Läs mer

ÅRSREDOVISNING INLÖSENFÖRFARANDE

ÅRSREDOVISNING INLÖSENFÖRFARANDE INFORMATION OM 2014 ÅRSREDOVISNING INLÖSENFÖRFARANDE MR GREEN & CO AB (publ) 2015 INNEHÅLL Villkor i sammandrag 3 Bakgrund och motiv 4 Styrelsens förslag i korthet 5 Viktiga datum 5 Så här går det till

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84 Målnummer: 3435-06 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2008-12-19 Rubrik: Lagrum: Ett dotterbolag har uttagsbeskattats för räntefri utlåning till sitt moderbolag

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 49

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 49 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 49 Målnummer: 4676-97 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 1998-09-24 Rubrik: Lagrum: Diskrimineringsförbudet i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Cypern har

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 116

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 116 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 116 Målnummer: 402-03 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2004-11-01 Rubrik: Synnerliga skäl att underlåta beskattning för s.k. förbjudet lån har efter en sammantagen

Läs mer

HFD 2013 ref 3 Inkomst av kapital; Taxeringsprocess

HFD 2013 ref 3 Inkomst av kapital; Taxeringsprocess HFD 2013 ref 3 Inkomst av kapital; Taxeringsprocess Fråga om beviskrav för rätt till avdrag för kapitalförlust. Inkomsttaxering 2009. Lagrum: 41 kap. 2 och 44 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229) M.P.

Läs mer

Information om inlösen av aktier i AB Electrolux 2006/2007

Information om inlösen av aktier i AB Electrolux 2006/2007 Information om inlösen av aktier i AB Electrolux 2006/2007 Innehåll Bakgrund och motiv 1 Så här går inlösenförfarandet till 2 Beskrivning av inlösenförfarandet 3 Effekter för Electrolux 4 Skattefrågor

Läs mer

Försäljning av fastigheter genom bolag är ingen. Uppskjuten skatteskuld

Försäljning av fastigheter genom bolag är ingen. Uppskjuten skatteskuld Uppskjuten skatteskuld hur påverkas pris och redovisning vid förvärv och innehav av förpackad fastighet? I denna artikel beskriver Leonie Selting hur uppskjuten skatteskuld kan beaktas vid prissättningen

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 2 första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring; 40 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 3 kap. 2 första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring; 40 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 3 Ett skattemässigt underskott av näringsverksamhet som kvarstår från föregående beskattningsår ska inte påverka beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst. Lagrum: 3 kap. 2 första stycket

Läs mer